Uppföljning av avtal för folkhälsoinsatser i stadsdel Örgryte-Härlanda 2021
Uppföljning av avtal för folkhälsoinsatser i stadsdel Örgryte-Härlanda 2021
Göteborgs Stad, stadsdelsnämnden och Göteborgs hälso- och sjukvårdsnämnd (HSNG) har tecknat avtal om lokalt folkhälsoarbete från 1 januari 2021 till 31 december 2022. Med grund i parternas mål- och inriktning formuleras en handlingsplan för det lokala folkhälsoarbetet. Den ska även följa de målområden och dokument som anges i avtalet:
• Göteborgs Stads styrdokument för folkhälsoarbete (budget, Göteborgs Stads program för en jämlik stad med flera)
• Västra Götalandsregionens styrdokument för folkhälsoarbete (budget, regional utvecklingsstrategi för Västra Götaland 2021–2030 med flera)
• Mål- och inriktningsdokument för HSN
Handlingsplanen anger folkhälsoarbetets riktning och innehåller insatser som ska bidra till det övergripande målet att uppnå en jämlik hälsa i befolkningen. Detta ska ske utifrån ett rättighetsbaserat arbete med vägledning av FN:s konvention om barnets rättigheter samt mänskliga rättigheter. Arbetet med att förbättra folkhälsan kräver gemensamma insatser och samverkan mellan olika nivåer och olika huvudmän. Det lokala arbetet sker i bred samverkan med olika samhällsaktörer. Handlingsplanen fastställs och revideras årligen i samband med gemensamt presidiemöte eller annat likvärdigt politiskt dialogforum.
Instruktioner
Beskriv kortfattat insatser under året utifrån handlingsplanens prioriterade områden.
Om det finns ytterligare dokumentation som genomförts inom ramen för avtalet, exempelvis projekt, utvärderingar, verksamhetsberättelser kan dessa bifogas.
Uppföljningen skickas till Koncernkontoret, Västra Götalandsregionen genom xxx.xxxxxxxx@xxxxxxxx.xx senast den 1 februari 2022.
1. Prioriterade områden i den lokala handlingsplanen
Prioriterat område: Ge varje barn en god start i livet
Insatser
Förebyggande socionom, 50%
Tjänsten som förebyggande socionom/föräldrarådgivare ingår sedan 1 januari 2021 i enheten Förebyggande och Främjande i socialförvaltningen Centrum. Föräldrarådgivning utgör en central del i arbetet med att tillgängliggöra generellt föräldraskapsstöd.
Målgrupp är blivande föräldrar och föräldrar med barn upp till sex år. Det har erbjudits såväl gruppverksamhet som enskilda samtal. Att främja samverkan och att stöta professionella utgör också en del av uppdraget. Samverkan har skett mellan individ- och familjeomsorgen, barn- och mödrahälsovård, öppen förskola, specialiserade verksamheter riktade till blivande föräldrar och föräldrar med små barn samt civilsamhällets organisationer. Nedan följer exempel på arbetsuppgifter under 2021.
Föräldrarådgivarens service till föräldrar och blivande föräldrar
• Servicesamtal för föräldrar (0–6 år) och lotsning till olika verksamheter och stöd.
• Suttit fysisk på plats på Munkebäcks barnmorskemottagning (BMM) och barnavårdscentral (BVC) 2 dagar/veckan samt deltagit på hembesök när det tillåtits enligt smittskyddsrekommendationerna.
• Ledare för ABC – föräldrastödskurs, initierat samverkan med Plikta gällande grupper.
• Deltagit i träffar för småbarnsföräldrar med psykisk ohälsa tillsammans med psykologer från barn- och mödrahälsovård (MBHV) och Vårdcentral (VC).
• Erbjudit och hållit grupper med olika teman för blivande föräldrar (föräldraskap, par relationen, småbarnsåren med flera)
Samverkan och konsultationer
• Konsultationer med professionella från olika verksamheter så som BMM, BVC, Förskola, psykologer från MBHV samt VC, Socialtjänst och organisationer i närsamhället
• Samverkan med BVC Ekmanska, Capio och Lillugglan (löpande kontakt vid behov)
• Samverkan med Haga- och FREJA gruppen
• Samverkan med förskolerektorer, Öppna Förskolan Kåken och församlingarnas öppna förskolor
• Samverkan med Folktandvården, Hälsoteket, Ågrenska familjestödsenhet, Tilliten, Gyllingen, Svenska kyrkans familjerådgivning, Individuell Människohjälp och Bräcke diakoni
• Deltagit i FCA- arbetsgrupp
Uppsökande och information
• Fortsatt utvecklat det uppsökande arbetet
• Verkat för att tillgänglighetsanpassa information till föräldrar
• Kartlagt och spridit information om vilket förebyggande och främjande stöd som finns
Föräldrastödskurser
Under 2021 har det erbjudits sex ABC- föräldrastödskurser till föräldrar med barn 3–7 år. Två fysiska och fyra digitala. Alla fysiska grupper ställdes dock in på grund av för få anmälningar. Det erbjöds även tre digitala kurser för föräldrar med barn 8–12 år.
Under året har boken Fem gånger mer kärlek delats ut vid 2,5 års besöket på BVC Munkebäck. Boken är skriven av psykologiforskare Xxxxxx Xxxxxx och utgör grunden för ABC- konceptet. Boken har även funnits som låneexemplar på Öppna Förskolan Kåken, Folktandvården och flertalet förskoleavdelningar. Familjebehandlare på Socialtjänstens individ och familjeomsorg använder sig av boken tillsammans med familjer i behov av föräldrastöd.
Under året utbildade sig två skolkuratorer till ABC- gruppledare i Örgryte-Härlanda.
Föräldrastödsföreläsning
Digital föreläsning och frågestund med Xxxxx Xxxxxxxxx, legitimerad psykolog, den 10 november. Föreläsningens tema var hur du som förälder är trygg i att vara förebild för dina barn samt hur du hanterar konflikter och kommunikation på ett bra sätt. Hur skapar vi ett gott klimat hemma? Målgruppen var föräldrar till barn i alla åldrar. Det var ett stort intresse med 330 anmälda och det var 110 av dessa som deltog vid föreläsningen. 40 personer utvärderade föreläsningen genom att värdera om den hade gett dem viktig information att ha nytta av i rollen som förälder, på en skala från 0–10. Utvärdering visade ett gott betyg med medelvärdet 8 av 10.
Läsfrämjande nätverk
Det finns ett läsfrämjande nätverk i stadsdelen som består av barnbibliotekarie, förskolechef på förskolan Xxxxxxxxx 00 i det prioriterade området Kallebäck, barnsjuksköterska på BVC Munkebäck, FCA- koordinator och Utvecklingsledare i Folkhälsa. Nätverket har haft 4 möten under 2021. Kapprumsbibliotek är en insats som genomförts i samverkan.
Kapprumsbiblioteket på BVC Munkebäck och på Förskolan Xxxxxxxxx 00 x Xxxxxxxxx har funnits sedan 2018. Syftet med kapprumsbiblioteken är att öka tillgängligheten till böcker. Tanken är att erbjuda en läsfrämjande miljö och att föräldrar ska kunna låna böcker i samband med hämtning och lämning på förskolan och i samband med besök på BVC.
Aktörer
Förebyggande socionom
Förskoleförvaltningen, BMM/BVC Munkebäck, Socialförvaltningen Centrum.
Föräldrastödskurser
Förskoleförvaltningen, Grundskoleförvaltningen, Socialförvaltningen Centrum, Svenska kyrkan.
Föräldraföreläsning
Socialförvaltningen Centrum och Psykolog Xxxxx Xxxxxxxxx.
Kapprumsbibliotek
Kulturförvaltningen, Förskoleförvaltningen, Munkebäcks BMM/BVC, Socialförvaltningen Centrum.
Vilka är de viktigaste effekterna (resultat/lärdomar) av insatserna?
Förebyggande socionom/ familjerådgivare
På grund av Covid 19 pandemin har insatserna erbjudits via telefon och videosamtal. BVC har varit den verksamhet som efterfrågat mest stöd och konsultation. I kontakten med BMM har det främst handlat om SIP-möten. Deltagandet i SIP har nära fördubblats under 2021.
Förebyggande socionom har kunnat bidra med information om vilket stöd som finns inom socialtjänsten och andra verksamheter. Frågorna har berört konflikt mellan förälder och barn eller mellan föräldrar. Andra orsaker har varit psykisk ohälsa hos förälder, frågor gällande separation, stöd vid funktionsvariation samt behov av att bearbeta erfarenheter av våld. En stor del av föräldrarna har gått vidare till stöd utanför socialtjänstens verksamhet.
Arbetet har visat på fortsatt behov av att arbeta med föräldrar/gravida med begränsade nätverk och konflikter inom familjen. Under året har förebyggande socionom sett en ökning i kontakter med familjer som har behov av stöd gällande etablerings-och migrationsfrågor
Samlokaliseringen med förebyggande socionom/familjerådgivare på BMM/BVC Munkebäck är uppskattad av alla samverkansparter. Parterna är överens om värdet av detta arbetssätt och de effekter det har på att tillgängliggöra tidiga insatser. Erfarenheter och kunskaper kommer att delas och ett liknande arbetssätt planeras att införas på BMM/BVC i Majorna- Linné under 2022.
Föräldrastödskurser
ABC- ledarna uppger att det funnits både för- och nackdelar med digitala föräldrastödsträffar. Med stor sannolikhet har det bidragit till att nå föräldrar som annars inte haft möjlighet att delta. Däremot så blir det inte samma fokus med digitala kurser om det finns andra barn hemma eller om föräldrarna samtidigt skjutsar barn till träning och liknande.
En viktig del av kursen är att föräldrar får möjlighet att dela erfarenheter, knyta kontakter och bekräfta varandra i sitt föräldraskap. Faktum att fikastunden och mer informella stunder uteblir ställer högre krav på föräldrarna att ta kontakt med varandra. Det mellanmänskliga samspelet försvinner och det är svårare att skapa förtroende och bygga relationer. ABC- ledarna uppgav att det även varit svårare att fånga upp mer subtila signaler såsom behov av ökat stöd. En viktig lärdom inför framtida kurser är att tydligare kommunicera vad som förväntas vid digitala kurser.
Socialförvaltningen Centrum har rekryterat en ABC- samordnare för att kunna möta behovet av föräldrastöd i stadsområdet. En gemensam samordnare för hela stadsområdet ger förutsättningar för ett mer jämlikt utbud. Faktum att flera kurser blev inställda på grund av för få anmälda visar på vikten av marknadsföring och att använda sig av befintliga kanaler och ambassadörer. Att den gemensamma anmälningssidan för staden kommer på plats är också viktigt för att kunna hänvisa föräldrar rätt. Att förlägga kurser på olika tider, både ojämna och jämna veckor, digitalt och fysiskt på olika platser i stadsområdet är andra viktiga lärdomar för att nå de föräldrarna med störst behov av stöd.
Föräldrastödsföreläsning
Det digitala formatet uppskattades och möjliggjorde för fler att delta än vad en fysisk föreläsning hade gjort. En framgångsfaktor var också frågestunden som var hälften så lång som själva föreläsningen. Utvärderingen visar på ett stort behov av vägledning i föräldraskapet, för såväl småbarnsföräldrar som föräldrar med äldre barn. Föreläsningen var öppen för alla föräldrar och nådde därför föräldrar i framför allt främjande och förebyggande syfte, innan eventuella problem i familjerelationen har uppstått och fått negativa konsekvenser.
Läsfrämjande nätverk
Det finns tankar på att utvidga nätverket till att gälla hela stadsområdet. Ett nätverk för Västra respektive Östra Centrum är förslag på geografisk uppdelning som hade följt Förskoleförvaltningens organisation samt befolkningens rörelsemönster. Vi ser nämligen att många invånare i Örgryte-Härlanda är listade på BVC i Gårda/Krokslätt i Centrum. BVC Munkebäck har många patienter från de Nord Östra delarna och en ökad samverkan med Gamlestadens bibliotek hade varit ett sätt att nå befolkningen i Östra Centrum. Det finns önskemål om att biblioteket skulle vara sammankallande part för nätverket framgent. Viktiga funktioner är barnbibliotekarier, BVC sjuksköterskor och förskole pedagoger/rektorer i prioriterade områden.
Kapprums bibliotek
BVC Munkebäck ser att insatsen når föräldrar som inte vanligtvis besöker biblioteket. Högt tryck på BVC i samband med sjukskrivningar har begränsat möjligheten att låna ut böcker. Däremot har väntrummet fungerat som en läsfrämjande miljö för föräldrar och barn. BVC delar numera också ut pixie böcker vid besök.
Den planerade insatsen att barnbibliotekarier skulle besöka APT på BVC och Smörgatans förskola har tyvärr inte kunnat genomföras. Biblioteket har implementerat ett nytt märkningssystem vilket medfört begränsat utrymme att arbeta med läsfrämjande insatser. Som ett komplement har det tagits fram en informationsfilm om Läsoteket vilket är ett läsfrämjande metodstöd som finns på nätet. Materialet är öppet och tillgängligt för alla att använda. Det finns önskemål om att skapa en film om Läsoteket särskilt riktad till förskolan.
Prioriterat område: Ge barn fortsatt goda förutsättningar genom skolåren
Insatser
Fredagskul
Fredagskul är en kostnadsfri fritidsaktivitet i Torpahallen. Här får barn i åldrarna 10–12 år möjlighet att prova på ett stort urval av de lokala föreningarnas aktiviteter i stadsdelen Örgryte-Härlanda. Målet är att inspirera barn och ungdomar till en meningsfull och aktiv fritid. Aktiviteterna genomfördes varje fredag hela hösten mellan kl. 14:00-16:30.
Föreningen IBK Göteborg har ansvarat för aktiviteten. Föreningen har planerat schemat, tillsatt ledare och serverat mellanmål. Det är ytterligare ett tiotal föreningar som har deltagit. I samband med aktiviteten får alla barn ett gratis mellanmål. Under vårterminen ställdes aktiviteten in på grund av Covid 19 pandemin. Föreningsledare från IBK genomförde då istället föreningsvandringar tillsammans med personal från enheten Fritid-Folkhälsa.
Löparskolan
Syftet med aktiviteten är att skapa intresse för fysisk aktivitet hos barn och unga 9–12 år genom att erbjuda kostnadsfria träningstillfällen i skolans lokaler i anslutning till skoldagen. Aktiviteten vänder sig särskilt till barn och ungdomar som inte har någon fritidsaktivitet i primärområdet Torpa. Träningspassen anpassas efter målgruppen så att de lämpas för alla oavsett förkunskaper. Löparskolan innehåller teoretiska inslag om vad som påverkar den egna hälsan och har ett tydligt ANT- förebyggande tema. Aktiviteten har genomförts av föreningsledare från IFK Göteborg på onsdagar kl. 16-17 i Torpaskolan lokaler. Vårterminen avslutas genom att de deltagande ungdomarna erbjuds att delta i lilla Göteborgsvarvet. Under våren 2020 genomfördes 13 träningstillfällen. Under hösten genomfördes 21 tillfällen inklusive ett avslutningstillfälle den 15e december. Cirka 30 unika barn har deltagit.
Hälsoäventyret Tigern
Hälsoäventyret erbjuder program om kroppen, mat, pubertet och tobak som ett komplement till skolans ordinarie undervisning och hälsofrämjande arbete. Metodiken baseras på upplevelsebaserad inlärning där eleverna arbetar med att ta ställning via olika värderingsövningar. Samtliga kommunala grundskolor i stadsdelen har blivit erbjudna insatsen. På grund av Covid 19 pandemin har många aktiviteter genomförts utomhus eller digitalt vilket har försvårat uppföljningen av exakt antal barn som nåtts av insatsen.
Inom ramen för sitt ANT- förebyggande uppdrag genomför Hälsoäventyret ett uppföljande besök i alla klasser som tidigare genomgått tobaksprogrammet. Även Pubertet programmet innehåller information om tobak. Hälsoäventyret informerar även om Alkohol, Narkotika och Tobak på föräldramöten för föräldrar med barn i högstadiet. På grund av Covid 19 pandemin har Hälsoäventyret inte deltagit på några föräldramöten under året. Som komplement erbjöds en föreläsning i digitalt format. Den inspelade föreläsningen utgör ett föräldrastödsmaterial med fokus på vikten av tydliga föräldrar och ger föräldrarna verktyg att prata med sina barn om alkohol och droger. Föreläsningen innehåller också konkreta tips från polisen samt information om vilket stöd som finns att få från SSPF (Skola, Socialtjänst, Polis och Fritid) vid oro för en ungdom. Föreläsningen skickades ut till samtliga rektorer och kuratorer på stadsdelens kommunala högstadieskolor. Informationen har även spridits på lokala SSPF- möten och i andra relevanta samverkansforum.
Utöver ordinarie programverksamhet har Hälsoäventyret deltagit på sommarlovsaktiviteter i samarbete med föreningslivet samt genomfört dansluncher på skolgårdar. Syftet har varit att främja rörelseglädje och hopp. Det har även arrangerats en sockerutställning för att öka kännedom och uppmuntra till reflektion om mängden tillsatt socker i olika livsmedel.
Aktörer
Fredagskul
IBK Göteborg och ett tiotal föreningar i Örgryte-Härlanda, Socialförvaltningen Centrum, enhet Fritid-Folkhälsa.
Löparskolan
Grundskoleförvaltningen, Göteborgs Friidrottsförbund, Socialförvaltningen Centrum.
Hälsoäventyret
Grundskoleförvaltningen och Socialförvaltningen Centrum, enhet Fritid-Folkhälsa.
Vilka är de viktigaste effekterna (resultat/lärdomar) av insatserna?
Fredagskul
Under året har 32 unika barn deltagit på fredagskul, varav 17 är pojkar och 15 är flickor. Effekten av insatsen är fler fysiskt aktiva och föreningsaktiva barn. Tidigare år har ungefär hälften av deltagarna gått vidare och blivit medlem i någon förening. På grund av Covid 19 Pandemin har många föreningar stängt ner sina aktiviteter vilket begränsat den här möjligheten. Enligt personalen är det många barn som uppskattar att det finns någonstans att vara med sina kompisar efter skolan. Föreningsvandringarna har bidragit till ökad vuxennärvaro och trygghet i området. Föreningsvandrarna pratar med ungdomarna de möter vilket fungerar relationskapande och kan bidra till att fler ungdomar får information om och blir motiverade att engagera sig i någon av stadsdelens föreningar.
Löparskolan
Efter att Covid 19 bröt ut 2020 minskade deltagarantalet på Löparskolan. Under 2021 har deltagarantalet ökat igen. Från 10 till ca 20 elever per tillfälle. På grund av Covid 19 pandemin blev Lilla Göteborgsvarvet inställt. Nytt för 2021 är att aktiviteten fortsatte även under höstterminen. Biträdande rektor på Torpaskolan uppger att det varit värdefullt att aktiviteten fortsatt hela året då det gett kontinuitet och bidragit till att skapa en meningsfull och aktiv fritid för barnen. Aktiviteten fungerar som en introduktion till föreningslivet och har även bidragit till ökad trivsel och gemenskap på skolan.
Hälsoäventyret
På grund av Covid 19 pandemin har Hälsoäventyret varit tvungen att ställa om verksamheten. Mycket tid har lagts på dialog med lärare och rektorer för att anpassa verksamheten efter skolans önskemål. Hälsoäventyret har också bett läraren att samla in elevernas frågor inför varje tillfälle. Ökad delaktighet från lärarna har bidragit till bättre program. Det har arrangerats program i klassrummen men även utomhus och digitalt. Hälsoäventyret har fått positiva reaktioner från lärare som berättar att programmen har haft stor betydelse för eleverna i en tid när mycket aktiviteter ställs in.
Under året har Hälsoäventyrets personal utbildat sig till hälsoinformatörer – inriktning barn och unga. Utbildningen har innehållit både teori och praktiska övningar. Teman har varit: fysisk aktivitet, stresshantering, sömn och mat samt samtalsmetodik och kunskap om beteendeförändringsprocesser, dvs. metoder och strategier för att motivera och inspirera andra till att främja sin hälsa. Utbildningen har framförallt stärkt personalen och bekräftat deras kunskap men även inspirerat till nya arbetssätt. Hälsoäventyret har tillexempel börjat genomföra korta kartläggningar (hälsotester) inför varje klassrumsbesök. Sammanställningar om klassens fysiska aktivitet, mat och sömnvanor har sedan används som utgångspunkt i samtalet med eleverna. Syftet är att bekräfta hälsosamma levnadsvanor och att stärka eleverna att fatta hälsosamma val och på så vis främja hälsosamma levnadsvanor.
Att informationen i Tobaksprogrammet repeteras vid ett uppföljningstillfälle samt i pubertetsprogrammet har lett till att förstärka programmets effekt. Tobaksprogrammet väcker många frågor hos eleverna en lång tid efteråt och lärarna uppger att uppföljningstillfället varit ett värdefullt tillfälle för att fånga upp dessa frågor.
Att informera om hur tobak framställs och vilka konsekvenser det har på miljön samt socialt och ekonomiskt har visat sig ge stor effekt på elevernas inställning till tobak. En annan framgångsfaktor är att Hälsoäventyret träffar eleverna vid flera tillfällen under deras skolgång. Det fungerar relationsskapande och gör att eleverna får en positiv inställning till Hälsoäventyret.
Prioriterat område: Den psykiska ohälsan ska minska
Insatser:
Samverkansgrupp
Det finns en arbetsgrupp i stadsdelen som samverkar kring insatser för att minska psykisk ohälsa i målgruppen unga vuxna 16–40 år. Sedan 2020 har gruppen breddat sitt uppdrag till att även innefatta invånare 65 år och äldre. Anledningen är att dessa grupper pekats ut som extra sårbara för psykisk ohälsa i samband med Covid 19 pandemin.
Gruppen består av representanter från Ungdomsmottagningen, Elevhälsan, Hälsofrämjande och förebyggande enheten (äldre konsulent och anhörigstöd). Frivilligcentralerna Knuten och Pärlan, Svenska kyrkan, Primärvården (vårdcentralschef, rehab koordinator och psykolog) med flera. Hälsoteket är sammankallande. Syftet med gruppen är att främja samverkan genom att dela kunskap och erfarenheter.
Gruppen arrangerar föreläsningar och kurser för allmänheten som ett sätt att öka kunskapen om psykisk ohälsa/hälsa. Folkhälsomedel har avsatts för att möjliggöra verksamhet i samverkan utifrån mötenas beslut.
Exempel på insatser som genomförts:
- En föreläsning om existentiell hälsa har genomförts online med psykolog Xxx Xxxxxx.
I samband med detta marknadsfördes Frivilligcentralerna och Hälsoteket sina existentiella samtalsgrupper.
- Två digitala föreläsningar om psykisk livräddning i samarbete med Suicidprevention i väst och Hälsotek/lotsnätverket.
- Hälsoteket har arrangerat en adventsträff på Frivilligcentralen Pärlan. Arrangemanget har varit ett sätt att försöka möta behovet av socialt kravlösa aktiviteter som vården vittnat om under pandemin. På träffen presenterades de verksamheter och de sociala aktiviteter/forum som finns lokalt. Det bjöds på fika, mingel och möjlighet till samtal.
- Tjärnen runt är en aktivitet för ungdomar 12–15 år. Aktiviteten vänder sig till ungdomar som inte är föreningsaktiva. Hälsoteket genomför aktiviteten i samarbete med fritidspedagog på Kålltorps fritidsgård.
Elevföreläsningar
Ungdomsmottagningen har erbjudit digitala föreläsningar om psykisk hälsa till samtliga elever i åk 8. Föreläsningarna har fungerat som ett komplement till de uteblivna klassrumsbesöken och innehållit information om psykisk hälsa, hur man kan främja psykisk hälsa och vilket stöd som finns att få på Ungdomsmottagningen. 5 klasser och ca 65 elever har tagit del av insatsen hittills. Insatsen sker i samverkan med ungdomsmottagningen Olskroken, FCA- Koordinator skolår och elevhälsan på Grundskoleförvaltningen.
Föräldraföreläsningar
Psykolog på UPH (Ungas psykiska hälsa på vårdcentral Omtanken Järnhälsan) har tillsammans med skolpsykolog erbjudit föräldraföreläsningarna: Att hantera barns starka känslor i skolan och Att hantera barns oro i skolan. Syftet med föreläsningarna är att stärka föräldrar och andra viktiga vuxna i att stötta sina barn och på så vis bidra till ökad skolnärvaro, skoltrivsel och goda skolresultat. Under hösten har det erbjudits fyra digitala föreläsningar. Föreläsningarna har varit öppna för föräldrar, vårdnadshavare och omsorgsgivare med barn 6–12 år. Informationen gick ut till alla låg- och mellanstadieskolor i Stadsområde Centrum, Socialtjänstens barn- och ungdomsenhet, Resursenheten samt Ideella organisationer som möter barn och föräldrar.
Arbetsgrupp (främja psykisk hälsa hos unga vuxna)
Under 2019–2020 gjordes, på uppdrag av NOSAM, en tvärsektoriell analys kring unga vuxnas (18–29 år) psykisk hälsa i Centrum och Örgryte Härlanda. Studien innehöll en kartläggning av invånarnas psykiska hälsa och de offentliga aktörernas förmåga att möta invånarnas behov. En arbetsgrupp med lokalt verksamma personer från både Göteborgs Stad och Västra Götalandsregionen sattes samman för att analyserat problemen med den psykiska ohälsan och skapa förslag på åtgärder. Projektet ledde fram till att tre mål formulerades för ett kommande förbättringsarbete. Det första målet handlar om de professionellas kunskaper om vad unga har för faktiska behov. Det andra målet handlar om att bemöta de brister som finns när det gäller kunskaper om vad andra aktörer gör och vilka insatser som finns, och då särskilt insatser som är förebyggande eller kan sättas in i ett tidigt skede. Det tredje målet berör problemen med SIP och aktörernas förmåga att skapa helhetssyn och överblick.
Under 2021 har studiens resultat presenterats för NOSAM. Det har rekryterats en gemensam SIP samordnare för stadsområdet vilket förväntas ge verksamheterna mer likvärdiga förutsättningar att utveckla och effektivisera arbetet med SIP. Det har också etablerats samverkan med lärosätena Göteborgs universitet och Chalmers tekniska högskola, två viktiga arenor för att möta målgruppen unga vuxna. En arbetsgrupp med representation av utvecklingsledare Folkhälsa från samtliga fyra socialförvaltningar samt student- och utbildningsavdelningen på Chalmers tekniska högskola och sektionen för student och utbildningsstöd på Göteborgs universitet har bildats. Tillsammans har arbetsgruppen påbörjat en kartläggning av studenters behov av hälsofrämjande och förebyggande insatser samt vilket stöd som finns att få. Ett femtiotal verksamheter som möter studenter i sitt uppdrag har tillfrågats.
Aktörer:
Samverkansgruppen
Vårdcentral, Frivilligcentraler, Ungdomsmottagning, Elevhälsa, Svenska Kyrkan, Äldre konsulent, Anhörigkonsulent, Hälsoinformatör och Fysioterapeut på Hälsoteket och Utvecklingsledare Folkhälsa.
Elevföreläsningar
Ungdomsottagingen Olskroken, FCA- Koordinator (skolåren) Socialförvaltningen Centrum, Elevhälsan Grundskoleförvaltningen.
Föräldraföreläsningar
Psykolog på UPH (Ungas psykiska hälsa på vårdcentral Omtanken Järnhälsan), Skolpsykolog på Grundskoleförvaltningen, FCA- Koordinatorer (skolåren) Socialförvaltningen Centrum, FCA- Koordinator skolåren på Grundskoleförvaltningen.
Arbetsgrupp
Utvecklingsledare Folkhälsa från samtliga stadsområden med tyngdpunkt på Centrum, Student- och utbildningsavdelningen på Chalmers tekniska högskola och sektionen för student- och utbildningsstöd på Göteborgsuniversitet.
Vilka är de främsta effekterna (resultat/lärdomar av insatserna)? Samverkansgruppen
Enligt folkhälsomyndigheten1 är det riskgrupper för ohälsa som riskerar att drabbats hårdast av pandemins effekter. Hälsoteket beskriver i likhet med detta att verksamheten tappat många av de deltagarna med störst behov av aktivitet. Det har framförallt varit personer som redan är fysiskt och socialt aktiva som deltagit på aktiviteter under året. Att samverka med andra verksamheter har varit ett sätt att försöka nå rätt målgrupp med insatser. Samverkan med Frivilligcentralerna Pärlan och Xxxxxx är exempel på hur Hälsoteket försökt möta det ökade behovet av socialt kravlösa sammanhang och aktiviteter som Vården vittnar om. Under året har Hälsoteket även etablerat samverkan med Göteborgs Universitet och FINSAM för att nå gruppen unga vuxna med information om sina aktiviteter.
Enligt folkhälsomyndigheten1 syns en minskning av fysisk aktivitet på befolkningsnivå där levnadsvanorna för unga 16–29 år utmärker sig. Aktiviteten Tjärnen runt är exempel på aktivitet för att främja ungas fysiska aktivitet. Samverkan med Fritidspedagog på Kålltorps Fritidsgård har varit en framgångsfaktor för att nå rätt målgrupp. Att skapa relationer, stötta och motivera ungdomarna har varit viktigt.
Samverkansgruppen är ett viktigt samverkansforum för lokala befolkningsinriktade folkhälsoinsatser. Arbetet med existentiella samtalsgrupper kommer att fortsätta under 2022. Samverkansgruppen kommer att fungera som ett nätverk för samtalsledarna där de kan dela erfarenheter och stötta varandra. Utöver att delge varandra information om befolkningens behov och genomföra insatser i samverkan skapar forumet också förutsättningar för uppföljning och kontinuitet.
Föräldraföreläsningar
De fyra föreläsningarna genomfördes digitalt som ett sätt att nå fler föräldrar som inte skulle ha möjlighet att delta vid en fysisk föreläsning. I samråd med föreläsarna togs beslut att sätta en gräns på 50 deltagare per föreläsning. Syftet med detta var att skapa möjlighet för en aktiv diskussion och frågestund under föreläsningen.
1 Folkhälsomyndigheten, 2021. Hur har folkhälsan påverkats av Covid – 19 pandemin? Samlad bedömning utifrån svensk empiri och internationell forskning under 2020.
Inom första veckan av marknadsföringen anmälde sig fler föräldrar än förväntat och flera av föreläsningarna blev fulla inom de första två veckorna. Dock var det ett stort bortfall vid varje föreläsning. Föreläsarna upplevde att, trots det mindre antalet deltagare, det var svårt att skapa utrymme för diskussion och frågor på den digitala plattformen. En lärdom inför framtida föreläsningar är därför att öppna upp för fler föräldrar utan någon maxgräns för deltagare.
Vid föreläsningarna svarade cirka hälften av deltagarna. Av de som svarade på utvärderingen uppgav alla att föreläsningen motsvarade deras förväntningar och att de skulle rekommendera föreläsningen till andra.
Arbetsgruppen
Arbetet under året har uppmärksammat oss på vikten av att inkludera målgruppen i såväl problemformulering som åtgärdsförslag. En stor andel av unga vuxna i Stadsområde Centrum är studenter. Samverkan med lärosätena Göteborgs universitet och Chalmerstekniska högskola har varit ett sätt att nå målgruppen. Deltagande och dialog på Studentforum samt utbildning i användardriven innovation är ytterligare två planerade insatser för att öka målgruppens inflytande och delaktighet i arbetet. Tanken är att använda sig av användardriven innovation som metod för att formulera förslag på åtgärder. Metoden utgår ifrån användarens behov och samskapar lösningar tillsammans med användare och utförare.
Prioriterat område: Skapa hälsofrämjande och hållbara miljöer och samhällen
Insatser:
Samverkan med Frivilligcentralerna Pärlan och Knuten
Socialförvaltningen Centrum ingår IOP- avtal (Idéburet Offentligt Partnerskap) med stadsdelens två Frivilligcentraler Pärlan och Knuten. Det är en samverkansmodell mellan idéburen och offentlig sektor. Modellen går ut på att parterna bidrar med olika resurser och kompletterar varandra i en gemensam utveckling av lokalsamhället. Syftet med IOP-avtalen är att stärka samspelet mellan den offentliga och idéburna sektorn och på så vis skapa förutsättningar för delaktighet, inflytande och tillit.
En deltagarstyrd mötesplats, så som frivilligcentralerna, utgör en arena för möten mellan människor. Starka sociala relationer och nätverk ökar det sociala kapitalet vilket i sin tur stärker tilliten och den sociala sammanhållningen i samhället. Frivilligcentralerna har ett brett nätverk i lokalsamhället. På Frivilligcentralerna är flera intressegrupper, föreningar och självhjälpsgrupper aktiva. Frivilligcentralerna samverkar även med kommunala och regionala aktörer såsom Träffpunkt, Hälsotek, Boendestöd och Vårdcentral.
Frivilligcentralerna Pärlan och Xxxxxx samarbetar till exempel med kommunala träffpunkter vad gäller förmedling av lämpliga volontäruppdrag. På så sätt bidrar frivilligcentralerna till att främja det ideella engagemanget och delaktigheten hos besökarna samt förebygger social isolering och ofrivillig ensamhet hos äldre.
Helgidrott
Helgidrott är ett samarbete mellan IBK Göteborg, Kaidi Taekwendo och socialförvaltningen Centrum, enhet Fritid-Folkhälsa. Syftet med aktiviteten är att aktivera stadsdelens ungdomar och att erbjuda dem en trygg mötesplats. Varje lördag kl. 18–22 erbjuds möjlighet att prova på olika aktiviteter i Torpahallen.
Ledare från föreningarna finns på plats för att skapa aktiviteter utifrån ungdomarnas önskemål. Under året har ungdomarna testat taekwondo, innebandy, fotboll samt spelat dator- och sällskapsspel i caféet.
Aktiviteterna riktar sig till ungdomar i åldern 10–17 år men har framförallt lockat ungdomar 15–22 år. Föräldrar och syskon är också välkomna. På grund av Covid 19 pandemin genomfördes ingen aktivitet mellan mars och juli månad. Föreningsledare genomförde istället föreningsvandringar fredag och lördag kvällar tillsammans med personal från enheten fritid- Folkhälsa under den här perioden.
I augusti startade helgidrotten upp igen. Aktiviteten har varit mycket populär. Under hösten har 953 unika ungdomar deltagit på aktiviteten varav 510 har varit pojkar och 443 har varit flickor. De nya smittskyddsrekommendationerna om maxantal på 99 deltagare har bidragit till att föreningsledare varit tvungna att neka ungdomar som velat delta på aktiviteten.
Aktörer:
Samverkan med Frivilligcentralerna Pärlan och Knuten
Pärlan, Knuten, Svenska Kyrkan, Intressegrupper, föreningar och självhjälpsgrupper, kommunala träffpunkter, Hälsotek, Boendestöd och Vårdcentraler.
Helgidrott
IBK Göteborg, Kaidi Taekwendo och ett tiotal ytterligare föreningar i Örgryte-Härlanda, Socialförvaltningen Centrum.
Vilka är de viktigaste effekterna (resultat/lärdomar) av insatserna?
Samverkan med Frivilligcentralerna Pärlan och Knuten
Många besökare på frivilligcentralerna har ett behov av att utöka sitt sociala sammanhang. Det kan vara ensamma personer, personer med psykisk ohälsa, missbruk eller låg tilltro till myndigheter. Frivilligcentralernas funktion som öppen och deltagarstyrd mötesplats bidrar till ökad delaktighet för dessa personer. Det är deltagarnas intressen och färdigheter som skapar själva verksamheten vilket stärker deltagarens egenmakt. Genom att främja lokala mötesplatser där invånarna själva kan mötas för att initiera och organisera sig kring frågor de finner betydelsefulla och intressanta minskar trösklarna för deltagande i staden.
Helgidrott
Helgidrotten har haft många deltagare från Nordost och från Partille. Att aktiviteten görs i samarbete med Östra Göteborg har varit en framgångsfaktor. Samverkan bidrar till nya kontaktytor mellan ungdomarna och mellan vuxna inom föreningslivet. En ökad rörelse över stadsdelsgränderna och att människor från olika delar av staden möts bidrar förhoppningsvis till minskad segregation.
Att dela erfarenhet och kunskap med andra föreningar har varit positivt. Att uppsökande fritidskonsulent funnits på plats har också bidragit till att kunna hänvisa ungdomar till fritidsaktiviteter. Det finns tankar på att etablera ökad samverkan med fritidsverksamhetens personal för att kunna erbjuda ett bredare utbud.
För att lättare kunna fånga upp ungdomar som befinner sig i riskzon finns också planer på att utöka samverkan med socialtjänstens förebyggande funktioner såsom SSPF- koordinator och förebyggande socionomer och familjebehandlare.
Föreningsvandringarna i området har bidragit till ökad vuxennärvaro och trygghet i området. Föreningsvandrarna pratar med ungdomarna dem möter vilket fungerar relationskapande och bidrar till att fler ungdomar får information om och blir motiverade att engagera sig i någon av de lokala föreningarna.
Prioriterat område: Skapa förutsättningar för åldrande med livskvalitet
Insatser: Uppsökande verksamhet
Under året har Hälsofrämjande- och förebyggande enheten på Äldre, vård- och omsorgsförvaltningen utvecklats sitt uppsökande arbete. Syftet har varit att nå seniorer som inte tidigare besökt en träffpunkt och på så vis främja social delaktighet och förebygga social isolering och ofrivillig ensamhet hos seniorer.
Brev och samtal till invånare 80 år och äldre
Andelen som uppger sig vara socialt isolerade ökar med stigande ålder. Eftersom majoriteten av ensamboende seniorer är 80 år och äldre har det skett riktade insatser till den här målgruppen. För att nå ensamma seniorer har Hälsofrämjande- och förebyggande enheten skickat ut 250 brev till 80 åringar boende i Örgryte-Härlanda. Breven innehöll information om det aktivitetsutbud som finns för seniorer i närområdet. Seniorerna fick också information om att en äldresamordnare skulle komma att ringa upp och berätta mer om verksamheten. Totalt genomfördes 72 telefonsamtal med seniorer där 30 % uppgav att de bor själva och 21 % uppgav att de inte deltar i några aktiviteter som förening, seniorrestauranger, träffpunkt eller andra sociala aktiviteter. Alla seniorer 85–88 år fick också ett brev med information om att det fanns en gåva att hämta ut på närmaste träffpunkt.
Seniorambassadörer
Många seniorer upplever att det är ett allt för stort steg att våga ta sig till en träffpunkt eller en ny aktivitet. För att minska tröskeln att ta sig till en träffpunkt fortsätter arbetet med seniorambassadörer vars syfte är att välkomna nya besökare samt att vara lokala ambassadörer i närområdet. Det finns två seniorambassadörer på varje träffpunkt. I år har Seniorambassadörer varit med på träffpunkternas informationsträffar där de välkomnat nya besökare. Seniorambassadörerna har också hjälpt till att dela ut gåvor till alla 85–88 åringar. Seniorambassadörerna pratar om verksamheten när de är ute och träffar folk och tar med sig besökare till träffpunktsverksamheten.
Marknadsföring och utomhusaktiviteter i äldres närområde
På grund av Covid-19 Pandemin har träffpunkterna erbjudit utomhusaktiviteter i äldres närområde. Hälsofrämjande- och förebyggande enheten arbetar med geografiska team utifrån var det bor flest seniorer med behov av utökade sociala sammanhang. Arbetet har skett i samverkan med fastighetsägare och bostadsbolag som upplåtit lokaler, informerat i sina nyhetsbrev, affischerat i trappuppgångar med mera. För att nå nya besökare har det också arrangerats informationsträffar Träffa din träffpunkt där äldresamordnare informerat om verksamheten och bjudit på kaffe utomhus. I Torpa har träffpunktsprogrammet marknadsförts genom att personal cyklat runt i närområdet med en tandemcykel som väckt stor uppmärksamhet. Xxxxxxxx har även fått möjlighet att följa med på en cykeltur.
Pratbänk i samarbete med Frivilligcentralen Knuten
Utplacering av pratbänkar är en del av Göteborgs Stads uppdrag Åldersvänliga Göteborg. Förhoppningen är att pratbänkarna ska bidra till fler spontana möten och samtal mellan göteborgare i alla åldrar. Frivilligcentralen Xxxxxx har tagit initiativ till en pratbänk i Kålltorp som bemannats tillsammans med personal från Kaggeleds träffpunkt. Kålltorp är ett område där det varit svårt att nå seniorer. Genom samverkan med Frivilligcentralen Knuten hoppas Träffpunkten nå fler seniorer i området.
Insatser: Alkoholförebyggande arbete
Folkhälsomyndigheten enkätundersökning Hälsa på lika villkor visar att andelen äldre med riskabla alkoholvanor i stadsområde Centrum är högre än Göteborgs genomsnitt och att trenden ökar. Under året har det startats upp ett förebyggande arbete med syfte att uppmärksamma och öka kunskap om äldres ökade känslighet för alkoholens skadeverkningar. Målgruppen är invånare 65 år och äldre samt personal som möter invånare 65 år och äldre.
Nätverk: Det har skapats ett nätverk för att dela kunskap och erfarenheter på området. Nätverket består av Utvecklingsledare folkhälsa, chefer och äldrekonsulenter från Äldre, vård- och omsorgsförvaltningens Hälsofrämjande och förebyggande enheter.
Kunskapshöjande insatser för personal: Utvecklingsledare i Folkhälsa har besökt Hälsofrämjande- och förebyggande enhetens APT för att uppmärksamma frågan för personal. Presentationen innehöll information om hur folkhälsosituationen med riskabla alkoholvanor ser ut för invånare 65 år och äldre samt äldres ökade sårbarhet för alkoholens effekter.
Tillsammans med personalen diskuterades enhetens hälsofrämjande uppdrag, vad som görs för att förebygga riskabel alkoholkonsumtion och vilket stöd som skulle behövas för att arbeta vidare med frågan.
Att få mer kunskap om ämnet, bli tryggare i att bemöta och prata om frågan med deltagare samt veta vart man hänvisar vidare för ytterligare stöd och hjälp var tydliga medskick.
Utifrån arbetsgruppens önskemål planerades en halvdag på temat. Halvdagen bestod av en Workshop/genomgång av studiematerialet Alkohol- och äldre- guldkant eller riskbruk. Det är ett studiecirkelmaterial som innehåller både fakta, filmer och diskussionsfrågor. Syftet med materialet är att stimulera till reflektion, samtal och ökad medvetenhet. I samband med workshopen delades det också ut en sammanställning av vilka kommunala, regionala och ideella verksamheter som erbjuder stöd som för olika former av problematiskt alkoholbruk.
Parallellt har det skett omvärldsbevakning samt etablerats samverkan med viktiga samverkansaktörer såsom NBV (nykterhetsrörelsens bildningsverksamhet), Hela människan, Systembolaget, Västra Götalandsregionen, Länsstyrelsen, Borås stad, Region Jönköping med flera.
Aktörer:
Uppsökande arbete: Frivilligcentralen Knuten, Fastighetsägare och bostadsbolag, Hyresgästföreningen i Kallebäck, Biståndsenheten, Hemtjänst, Vårdcentraler, Hälsotek med flera.
Alkoholförebyggande arbete: NBV (nykterhetsrörelsens bildningsverksamhet, Hela Människan, Systembolaget, Västra Götalandsregionen, Länsstyrelsen, Borås stad, Region Jönköping med flera.
Vilka är de viktigaste effekterna (resultat/lärdomar) av insatserna?
Uppsökande arbete
På grund av Covid 19 pandemin har det varit ett speciellt år. Det har ställts stora krav på flexibilitet och att ställa om träffpunkternas verksamhet och aktiviteter för att fortsatt kunna erbjuda sociala sammanhang i enlighet med smittskyddsrekommendationerna.
Hälsofrämjande och förebyggande enheten har börjat ge ut månadsprogram för att kunna anpassa verksamheten efter de föränderliga rekommendationerna. Utomhusaktiviteter och informationsträffar i äldres närområde, bemannad pratbänk, marknadsföring via tandemcykel och seniorambassadörer är nya arbetssätt som förhoppningsvis bidragit till att synliggöra träffpunkternas verksamhet. Detta i kombination med den riktade insatsen med brev, gåva och telefonsamtal till invånare 80 år och äldre har bidragit till att nå seniorer som inte tidigare besökt en träffpunkt.
Alkoholförebyggande arbete
Att äldre personer har en ökad känslighet för alkoholens skadeverkningar är inte tillräckligt känt. Att uppmärksamma detta för seniorer och personal som möter seniorer avser bidra till att personer kan göra medvetna hälsofrämjande val kring sin alkoholkonsumtion.
Ökad kunskap om vilket stöd personalen på Hälsofrämjande och förebyggande enheterna behöver för att arbeta med frågan har varit en viktig lärdom. För att möta personalens önskemål kommer det erbjudas utbildning i motiverande samtal. Syftet är att lära sig att hantera utmanande samtal. Att utveckla förmåga att lyssna aktivt, att förstå och att locka fram motivation och vilja till förändring hos andra. Personalen efterfrågar också ökad kunskap om vart man kan hänvisa deltagare som behöver ytterligare stöd och hjälp för sitt alkoholbruk.
Göteborg stads verksamhet Respons samt Primärvården planeras att bjudas in till APT för att möjliggöra samverkan.
Ytterligare en lärdom är vikten av att inkludera frågan i Hälsofrämjande- och förebyggande enhetens ordinarie hälsofrämjande uppdrag och aktiviteter. Nätverket kommer att omvärldsbevaka frågan 2022. En första kontakt har tagits med Region Jönköping angående deras koncept Passion för livet. Konceptet består av ett antal träffar med olika teman såsom naturligt åldrande, fysisk aktivitet, förebygga fall, mat och dryck (alkohol), social gemenskap och läkemedel för äldre.
Insatser riktade till målgruppen via studiecirklar på öppna mötesplatser och/eller via föreningslivet har också potential att uppmärksamma den ökade trenden med riskabel alkoholkonsumtion hos äldre samt att öka kunskapen om äldres ökade känslighet för alkoholens skadeverkningar. Erfarenheter och lärdomar från studiecirkeln i Centrum kommer att tas tillvara och ambassadörskap kopplat till pensionärsföreningar undersökas vidare.
2. Utvecklingsområden i det lokala folkhälsoarbetet
Beskriv den lokala processen med folkhälsoråd/stadsutvecklingsråd eller liknande dialogforum där hälso- och sjukvårdsnämnden deltar
Socialnämnden Centrum har beslutat att inrätta ett samhällsutvecklingsråd. Rådet ska möjliggöra en fördjupad dialog, kunskapsutveckling och skapa en gemensam förståelsegrund för politiker kring frågor utifrån nämndens särskilda ansvar. Rådet ska utifrån lokala perspektiv särskilt fördjupa aspekter inom samhällsplanering, folkhälsoarbete och trygghetsskapande arbete. Rådet ska bidra till att ge möjlighet för politikerna att kunna beakta befolkningens behov och ha kännedom om lokala förhållanden inom Stadsområde Centrum.
Samhällsutvecklingsrådet sammanträder fem gånger per år varav ett sammanträde regelbundet avsätts till avstämning mellan socialnämnden Centrum och Hälso- och sjukvårdsnämnden utifrån samverkansavtal om folkhälsoinsatser.
Socialnämnden Centrum och Göteborgs hälso- och sjukvårdsnämnd kommer att mötas i politikerdialog två gånger per år. Socialnämnden Centrum ansvarar för att bjuda in till höstdialog i anslutning till samhällsutvecklingsrådet. Göteborgs Hälso- och sjukvårdsnämnd ansvarar för att bjuda in till vårdialog. Den part som bjuder in till dialogen ansvarar för kallelse, dagordning och att föra anteckningar. Utgångspunkten ska vara det gemensamma samverkansavtalet om folkhälsoinsatser.
Under 2021 har det genomförts två ordinarie dialogmöten plus ett extra insatt dialogtillfälle. Syftet med det extra dialogtillfället var att presentera en fördjupad analys över befolkningens livsvillkor och hälsa i Stadsområde Centrum samt beskriva pandemins påverkan på planerade folkhälsoinsatser och prioriteringar framåt.
Beskriv hur det lokala folkhälsoarbetet (inom ramen för folkhälsoavtalet) bidragit till att öka andelen elever med fullföljda studier
Att Ge varje barn en god start i livet och att Ge barn fortsatt goda förutsättningar genom skolåren är två prioriterade målområden i handlingsplanen. Samlokaliseringen med förebyggande socionom/familjerådgivare på BMM/BVC Munkebäck, föräldrastödskurser, läsfrämjande insatser, Hälsoäventyrets programverksamhet och ANT – förebyggande arbete, Helgidrott, Fredagskul och Löparskolan är exempel på insatser som bidragit till att stärka fler hälsofrämjande arenor för såväl barn som vårdnadshavare. Insatserna har förhoppningsvis bidragit till att främja barn och ungas fysiska och psykiska hälsa och på så vis gett dem ökade förutsättningar att tillgodose sig skolans undervisning.
På grund av den ökade psykiska ohälsan hos barn och ungdomar har det även arrangerats föreläsningar på temat psykisk hälsa. Ungdomsmottagningen har erbjudit digitala föreläsningar om psykisk hälsa till elever i åk 8. Psykolog inom primärvården har tillsammans med skolpsykolog erbjudit föräldraföreläsningarna: Att hantera barns starka känslor i skolan och Att hantera barns oro i skolan. Syftet med föreläsningarna är att stärka föräldrar och andra viktiga vuxna i att stötta sina barn och på så vis bidra till ökad skolnärvaro, skoltrivsel och goda skolresultat.
Redogör för om och hur det lokala folkhälsoarbetet utformats för att nå prioriterade grupper i syfte att minska skillnader i hälsa
För att uppnå det nationellt övergripande målet om att minska skillnader i hälsa utgörs folkhälsoarbetet av generella insatser som riktas till alla men med extra fokus på att nå de grupper som har störst behov, så kallad proportionell universalism. Utifrån statistik kartläggs befolkningens behov. Under året har utvecklingsledare i folkhälsa sammanställt en gemensam analys över befolkningens livsvillkor och hälsa i Stadsområde Centrum. Det sker även kontinuerlig omvärldsbevakning för att följa pandemins påverkan på befolkningens hälsa.
Enligt Folkhälsomyndigheten1 riskerar ojämlikheten i hälsa att ha förvärrats under Covid-19 pandemin. Konsekvenserna av pandemin och smittskyddsåtgärderna samspelar med sociala och ekonomiska förhållanden och de grupper som redan före pandemin hade förhöjd risk för ohälsa har drabbats hårdast. För att minska ojämlikheterna som nu riskerar att förvärras har fokus varit på att utforma de generella folkhälsoinsatserna så att de når de grupper och områden som behöver insatserna mest. Insatser utifrån handlingsplanen förläggs därför i områden som identifierats vara mer utsatta för att öka tillgängligheten för dem som bor där. Stadsdelens ABC-föräldrastödskurser, testa på aktiviteterna Fredagskul, Helgidrott och Löparskola är tillexempel förlagda i de prioriterade områdena Kallebäck och Torpa.
Hälsotekets aktivitetsutbud är också exempel på aktiviteter som är öppna för alla men anpassade för att nå personer med störst behov. Majoriteten av aktiviteterna är gratis, drop- in och förlagda på dagtid för att passa personer som är daglediga av olika anledningar. Unga 16– 29 år har enligt Folkhälsomyndigheten1 och Västra Götalandsregionen2 drabbats hårt av pandemin. Levnadsvanorna, den fysiska och den psykiska hälsan har försämrats. Under året har Hälsoteket därför etablerat samverkan med Kålltorps fritidsgård, Göteborgs universitet och FINSAM för att nå ut med information om sina aktiviteter till unga vuxna.
Hälsofrämjande och förebyggande enheten har bedrivit ett uppsökande arbete i syfte att nå invånare 65 år och äldre som inte tidigare besökt en träffpunkt. Andelen som uppger sig vara socialt isolerade ökar med stigande ålder. Eftersom majoriteten av ensamboende seniorer är 80 år och äldre har det skett riktade insatser till den här målgruppen.
På vilket sätt har arbetet med prioriterade gruppers inflytande och delaktighet utvecklats och tagits tillvara?
Frivilligcentralerna Pärlan och Knuten är två deltagarstyrda mötesplatser. Många besökare på frivilligcentralerna har ett behov av att utöka sitt sociala sammanhang. Det kan vara ensamma personer, personer med psykisk ohälsa, missbruk eller låg tilltro till myndigheter.
Frivilligcentralernas funktion som öppen och deltagarstyrd mötesplats bidrar till ökad delaktighet för dessa personer. Det är deltagarnas intressen och färdigheter som skapar själva verksamheten vilket också stärker deltagarens egenmakt. Genom att främja lokala mötesplatser där invånarna själva kan mötas för att initiera och organisera sig kring frågor de finner betydelsefulla och intressanta minskar trösklarna för deltagande i staden.
Frivilligcentralerna samverkar med kommunala och regionala aktörer såsom Hälsotek, Träffpunkt, Boendestöd och Vårdcentral. Frivilligcentralerna förmedlar tillexempel deltagare till volontäruppdrag som seniorambassadörer.
2 Västra Götaland, 2021. Hur pandemin påverkat invånarna i Västra Götaland- Executive Summary.
Andra exempel:
- Samverkansgruppen består av verksamhetsnära personer från kommunen, hälso- och sjukvården och idéburen sektor. Syftet med gruppen är att främja samverkan genom att dela kunskap och erfarenheter om befolkningens behov och varandras verksamheter.
- Arbetsgruppen har etablerat samverkan med studentforum som ett sätt att involvera målgruppen i problemformulering och utformningen av åtgärder för att främja psykisk hälsa hos unga vuxna och studenter.
- Hälsoäventyrets kvalitativa utvärderingar med skolelever och lärare vilka syftar till att göra eleverna delaktiga och få inflytande över utformningen av programmen.
- Hälsofrämjande och förebyggande enheten har använt sig av användardriven innovation som metod för att utveckla sitt uppsökande arbete. Metoden utgår ifrån användarens behov och samskapar lösningar tillsammans med användare och utförare.
3. Övrigt
Om det är relevant, redogör för reflektioner eller iakttagelser gällande exempelvis organisatoriska förändringar i stadsdelen eller förändringar i samhället som kan komma att påverka de prioriteringar som anges i handlingsplanen inför dess årliga revidering
Ansvar för samverkansavtal om folkhälsoinsatser i Centrum, Majorna-Linné och Örgryte- Härlanda överfördes från stadsdelsnämnderna till socialnämnden Centrum i och med ny nämndorganisation. Folkhälsoinsatser inom ramen för handlingsplanen kommer fortsatt att utgå ifrån de prioriterade målområden som förenar socialnämnden Centrum och Göteborgs Hälso- och sjukvårdsnämnd samt de lokala behov som finns i respektive geografiskt område.
Omorganisationen har bidragit till nya arbetssätt. Utvecklingsledare i folkhälsa har sammanställt en gemensam analys över befolkningens hälsa i hela Stadsområde Centrum. Unga vuxnas psykiska hälsa och äldre personers riskabla alkoholvanor är två identifierade utvecklingsområden för stadsområdets gemensamma folkhälsoarbete.
En annan följd av Göteborgs Stads omorganisering är att det fortfarande saknas en del samverkansstrukturer. Arbetet med att sätta strukturer för samverkan över förvaltningsgränser och mellan olika huvudmän kommer att fortgå under 2022.
Vid årsskiftet kommer Hälsoäventyrets personal gå över till Grundskoleförvaltningen. Xxxxxxxx chef för personalen blir då elevhälsochef. Organisationsförändringen kommer förhoppningsvis tydliggöra verksamhetens uppdrag att fungera som ett komplement till skolans hälsofrämjande arbete och skapa förutsättningar för samverkan.
Pandemin och rekommendationerna för att minska smittspridning kan komma att påverka utformningen och genomförandet av planerade aktiviteter i handlingsplanen
Eventuellt övriga kommentarer till uppföljningen
Sammanfattningsvis har pandemin påverkat utformningen av flertalet aktiviteter i handlingsplanen. Många aktiviteter har kunnat erbjudas utomhus eller i digitala former. Att delta digitalt har lockat nya målgrupper. Ökad samverkan och utökat uppsökande arbete har också bidragit till att nå personer som inte tidigare deltagit i aktivitet vilket är positivt.
4. Ekonomisk redovisning
Budget 2 047 000 | Utfall 1 822 000 | |||||
HSN | SDN | Övrigt | HSN | SDN | Övrigt | |
Ingående medel från 2020 | 40 | 40 | 40 | 40 | ||
Tillkommande medel 2021 | 983,8 | 983,8 | 983,8 | 983,8 | ||
Utvecklingsledare folkhälsa lön (inkl. lönebikostnader) | 292,5 | 292,5 | 290,5 | 290,5 | ||
Omkostnader (admin., kostnader, resor, kurser etc.) | ||||||
Lokalhyra | 30 | 30 | 30 | 30 | ||
Kompetensutbildning | 1,25 | 1,25 | 2,4 | 2,4 | ||
Ställa om till hemarbete | 0,5 | 0,5 | 0,36 | 0,36 | ||
Planeringsdagar | 1,25 | 1,25 | 1,21 | 1,21 | ||
Folkhälsoinsatser enligt handlingsplanen: | ||||||
Ge varje barn en god start i livet | ||||||
Förebyggande socionom | 181 | 181 | 181 | 181 | ||
ABC- föräldrastödskurser | 50 | 50 | 0 | 0 | På grund av pandemin ställdes planerade fysiska kurser in. | |
Läsfrämjande insatser | 16,25 | 16,25 | 0 | 0 | På grund av begränsade personalresurser har biblioteket inte haft möjlighet att genomföra | |
planerade insatser. | ||||||
Ge barn fortsatt goda förutsättningar genom skolåren | ||||||
Hälsoäventyret Tigern | 220 | 220 | 220 | 220 | GSF delfinansierar HÄ Förebyggande ANTDS- arbete enligt ÖK. | |
Löparskolan | 10 | 10 | 10 | 10 | ||
Fredagskul | 40 | 40 | 40 | 40 | ||
Den psykiska ohälsan ska minska | ||||||
Samverkansgruppen arrangerar föreläsningar och kurser för allmänhet/professionella | 10 | 10 | 3 | 3 | Det planeras ännu en föreläsning i början av 2022. | |
Utbildning för personal | 7,5 | 7,5 | 0 | 0 | Planerad utbildning blev flyttad till VT-22. | |
Lokalkostnad för ACT- kurs | 20 | 20 | 20 | 20 | ||
Föreläsning UPH | 7,5 | 7,5 | 0 | 0 | Fakturan kom inte förrän januari 2022. | |
Skapa Hälsofrämjande och hållbara miljöer och samhällen | ||||||
Helgidrott och föreningsvandringar | 75 | 75 | 75 | 75 | ||
Ett åldrande med livskvalitet | ||||||
Uppsökande arbete | 35 | 35 | 35 | 35 |
Alkoholförebyggande arbete | 25 | 25 | 2,5 | 2,5 | Arbetet är påbörjat och fler insatser planeras genomföras under 2022. | |
SUMMA | 1023,5 | 1023,5 | 911 | 911 | ||
Återbetalning till HSN | Kvarstående medel förs över till 2022 efter dialog med VGR koncernkontoret. Summan omfattar 11 % av de totala verksamhetsmedlen enligt avtalet. | |||||