ARBETARE FREMIA-LO

Kollektivavtalad pension och försäkring via jobbet för arbetare

– gäller från 1 oktober 2022

Innehållsförteckning

INLEDNING 4

Välkommen till Avtalats handbok! 5

Trygghet genom livet 6

FÖRSÄKRINGSSYSTEMET 8

Försäkringssystemet – si hänger det ihop 9

Sammanställning – allmän pension och försäkringar enligt lag 11

Sammanställning – tjänstepension och försäkringar xxx xxxxxx 00

Vad piverkar försäkringsskyddet? 13

FÖRÄLDRALEDIGHET 16

Föräldraförsäkring enligt lag 17

Föräldrapenningtillägg (FPT) xxx xxxxxx 00

Checklista föräldraledighet 21

SJUKDOM 22

Sjukförsäkring enligt lag 23

Avtalsgruppsjukförsäkring (AGS)

xxx xxxxxx 00

Checklista sjukdom 29

ARBETSSKADA 30

Arbetsskadeförsäkring enligt lag 31

Trygghetsförsäkring vid arbetsskada

(TFA) xxx xxxxxx 00

ILO-konventionen

– förteckning över yrkessjukdomar 36

Checklista arbetsskada 39

ARBETSBRIST 40

Arbetslöshetsförsäkring enligt lag 41

Omställningsavtal xxx xxxxxx 00

Checklista arbetsbrist 45

DÖDSFALL 46

Ersättning till efterlevande enligt lag 47

Ersättning till efterlevande xxx xxxxxx 00

Avtalsgrupplivförsäkring (AGL) 49

Checklista dödsfall 53

PENSION 54

Pension enligt lag 55

Gemensam tjänstepension (GTP)

xxx xxxxxx 00

Checklista pension 61

OLIKA TYPER AV FRÅNVARO 62

Försäkringsskydd vid olika typer

av frinvaro under anställning 63

UTLANDSTJÄNSTGÖRING 62

Utlandstjänstgöring 66

Checklista utlandstjänstgöring 71

UTLÄNDSKA MEDBORGARE 62

Utländska medborgare 72

OMPRÖVNINGAR 74

Överklaga beslut som rör

försäkringar enligt lag 75

Överklaga beslut som rör

kollektivavtalade försäkringar 76

ÖVRIG INFORMATION 78

Förklaringar och namn 79

Index 80

HANDBOK OM KOLLEKTIVAVTALAD TJÄNSTEPENSION OCH FÖRSÄKRING 2022 3

Inledning

INLEDNING

Välkommen till Avtalats handbok!

Avtalat har som uppdrag att se till att arbetare anställda inom kooperation, civilsamhälle och idéburen välfärd vet hur tjänste- pension och försäkring via jobbet fungerar.

Genom xxxxxxx.xx, kundtjänst, utbildningar, material samt våra pensions- och försäkringsspecialister hjälper vi till med alla frågor om kollektivavtalad tjänstepension och försäkring.

Avtalats handbok är till för dig som jobbar med de här frågorna. Den ger fördjupad information om kollektivavtalad tjänstepension och försäkring och kan med fördel användas som en uppslagsbok.

I handboken beskriver vi hur försäkringarna gäller utifrån olika händelser i livet – föräldraledighet, sjukdom, arbetsskada, uppsäg- ning vid arbetsbrist, dödsfall och pension. Vid varje händelse finns en checklista där vi samlat vad den anställda behöver få informa- tion om och tänka på.

Du kan ladda ner handboken på xxxxxxx.xx.

PS. Vi reserverar oss för eventuella ändringar som har tillkommit efter tryckningen av boken (april 2022). Aktuell information hittar du pi xxxxxxx.xx.

HANDBOK OM KOLLEKTIVAVTALAD TJÄNSTEPENSION OCH FÖRSÄKRING 2022 5

Trygghet genom livet

Att klara av förändringar är en del av livet. Människor blir föräldrar, råkar ut för olyckor eller vill gå i pension lite tidigare. Då är det tryggt att veta att pension och försäkringar via jobbet kan ge den som är anställd ett extra ekonomiskt stöd.

Arbetsskada

Om olyckan är framme och den anställda skadar sig pi jobbet eller till och frin jobbet finns det extra ersättning enligt kollektivavtal.

Föräldraledighet

Förutom föräldra- penning kan den anställda fi extra ersättning enligt kollektivavtal.

Sjukdom

Alla blir sjuka ibland, di finns det extra ersättning genom kollektivavtal pi

arbetsplatsen.

INLEDNING

Arbetsbrist

Om det blir upp- sägningar pi grund av arbetsbrist finns

det stöd i omställning genom kollektivavtal.

Pension

Anställda kan fi pension frin olika hill, tjänstepension genom kollektivavtal är en viktig del.

Dödsfall

Även i de tyngsta stunderna kan kollektivavtalet vara en trygghet för efterlevande

i familjen.

HANDBOK OM KOLLEKTIVAVTALAD TJÄNSTEPENSION OCH FÖRSÄKRING 2022 7

Försäkrings- systemet

FÖRSÄKRINGSSYSTEMET

Försäkringssystemet

– så hänger det ihop

Det svenska försäkringsskyddet kan liknas vid en pyramid. Som bas finns pension och försäkringar som vi omfattas av enligt lag. Utöver detta finns tjänstepension och försäkringar via jobbet. Överst i pyramiden finns grupp- försäkringar och privata försäkringar.

PENSION OCH FÖRSÄKRINGAR ENLIGT LAG

Den allmänna pensionen och försäkringarna är en del av samhällets trygghets- system. De kan ge skydd när inkomsten upphör eller minskar. Den allmänna pensionen hanteras av Pensionsmyndigheten och försäkringarna hanteras av Försäkringskassan. Det är arbetsgivare och enskilda som betalar för denna trygghet genom avgifter och skatter.

Grundtanken bakom trygghetssystemet är att ge ekonomisk trygghet även om livet förändras, till exempel vid sjukdom och arbetslöshet.

KOLLEKTIVAVTAL – TJÄNSTEPENSION OCH FÖRSÄKRING VIA JOBBET

Arbetsgivare som har tecknat kollektivavtal ska teckna tjänstepension och försäkringar för anställda.

Arbetsgivare kan omfattas av kollektivavtal genom

▶ medlemskap i ett arbetsgivarförbund

▶ hängavtal, vilket innebär att arbetsgivaren slutit kollektivavtal direkt med ett fackförbund.

Idag omfattas de flesta anställda av kollektivavtal. De anställda fir en trygghet bide i jobbet, mellan jobb och efter arbetslivet. Arbetsgivaren kan känna sig trygg med att ge de anställda bra villkor.

Anställda fir di via sitt jobb bide insättningar till sin pension, si kallad tjänste- pension, och försäkringar. Tjänstepensionen är en viktig del av den framtida pensionen och försäkringarna kan ge extra ersättning vid exempelvis sjukdom, olycksfall pi jobbet eller vid föräldraledighet.

Kollektivavtalen är framförhandlade av arbetsmarknadens parter.

FÖRSÄKRINGAR I TOPPEN AV PYRAMIDEN

Det kan finnas gruppförsäkringar genom anställning hos arbetsgivare eller medlemskap i föreningar. Gruppförsäkringar kan vara valfria eller obligatoriska anslutningar. Anställda kan ocksi själv komplettera sitt försäkringsskydd med privata försäkringar.

ANSTÄLLDA OCH FÖRSÄKRINGAR

Försäkringar för arbetare anställda inom kooperation, civilsamhälle och idéburen välfärd som omfattas av kollektivavtal mellan Fremia och LO omfattas ocksi av Avtalsförsäkringar Fremia-LO som administreras av Pensionsvalet. Försäkringsav- talet är iging när arbetsgivaren har fitt bekräftelser, och avtalen gäller retroaktivt frin och med den dag di kollektivavtalet började gälla.

Vid si kallad överging av verksamhet, följer kollektivavtalet oftast med. Den nya ägaren miste ocksi teckna kollektivavtalade försäkringar.

Gruppförsäkringar och privata försäkringar

Enligt kollektivavtal

Enligt lag

Tjänste- pension och försäkringar

Allmän pension och försäkringar

Grundtanken bakom trygghetssystemet är att kompensera individens inkomstbortfall även om livet förändras.

Den 1 januari 2021 bildades Fremia genom sammangiende mellan Arbetsgivarföreningen KFO och Arbetsgivarförbundet Idea.

Fremia och LO bildade den 1 januari 2019 Kollektivavtalsstiftelsen Omställning CIKO. CIKO är en omställningsorganisation för arbetsgivarna anslutna till Fremia och deras anställda.

CIKO administrerar de tvi delarna som ingir i Omställningsavtal Fremia-LO: aktivt omställningsstöd och Omställningsersättning (OSE).

Avtalsförsäkringar Fremia-LO

	Gemensam tjänstepension (GTP)
	Avtalsgrupplivförsäkring (AGL)
	Avtalsgruppsjukförsäkring (AGS)
	Trygghetsförsäkring vid arbetsskada (TFA)
	Omställningsavtal Fremia-LO
	Föräldrapenningtillägg (FPT)
	Premiebefrielseförsäkring (PBF)
	Läkekostnadsförsäkring vid utlandstjänstgöring (LFU)

Pension och försäkring – så hänger det ihop

AVTALSOMRÅDE FREMIA-LO

Pensions- valet

Xxxxxxxx tjänste- pension GTP

AGL

Omställ- ningsavtal

AGS

TFA

FPT

PBF

LFU

Försäk- ringsbolag

Folksam Liv

CIKO

Afa Försäkring

Folksam

FÖRSÄKRINGSSYSTEMET

Sammanställning – allmän pension och försäkringar enligt lag

Här följer en sammanställning av den allmänna pensionen och försäkringar som gäller enligt lag. Längre fram i boken kan du läsa lite mer om varje försäkring.

FÖRÄLDRAFÖRSÄKRING

Den som fir barn eller adopterar kan ha rätt till föräldraledighet och föräldra- penning. Föräldrapenning gäller frin barnets födelse till att barnet fyller tolv ir. Rätt till föräldrapenning gäller i sammanlagt 480 dagar. Vid flerbarnsfödsel har föräldrarna rätt till 180 extra dagar med föräldrapenning för varje ytterligare barn.

SJUKFÖRSÄKRING

Den som är sjuk har i regel rätt att fi sjuklön av sin arbetsgivare under de 14 första dagarna med ett karensavdrag. Frin dag 15 kan hen fi sjukpenning frin Försäkringskassan. Vid sjukdom (arbetsoförmiga) under ling tid kan hen ocksi ha rätt till aktivitets- eller sjukersättning.

ARBETSSKADEFÖRSÄKRING

Den som har skadat sig pi jobbet kan fi ersättning frin den allmänna arbets- skadeförsäkringen. Försäkringen omfattar alla anställda och hanteras av Försäk- ringskassan. Den anställda kan själv anmäla arbetsskadan pi xxxxxxxxxxxxxxxxx.xx.

OFFENTLIGT OMSTÄLLNINGSSTUDIESTÖD OCH ARBETSLÖSHETSFÖRSÄKRING

Frin 1 oktober 2022 gäller nytt offentligt omställningsstudiestöd som hanteras av

CSN. Stödet gäller för studier som pibörjas efter den 1 januari 2023.

En person kan vara medlem i en branschspecifik a-kassa eller vara ansluten

till Alfa-kassan.

EFTERLEVANDEPENSION

Om makar, registrerade partner eller i vissa fall sambor har dött kan de efterlevande ha rätt till efterlevandepension. Även barn under 20 ir kan ha rätt till ersättning. Pensionen ersätter den försörjning som försvinner när en nära anhörig dör, och bestir av följande delar: barnpension, omställningspension och förlängd omställ- ningspension. Andra ersättningar kan tillkomma.

PENSION

Den som har arbetat eller bott i Sverige kan ha rätt till allmän pension enligt lag. Pensionen finansieras via arbetsgivaravgifter och de anställdas egenavgift. Det är Pensionsmyndigheten som ansvarar för den allmänna pensionen. Den allmänna pensionen bestir av inkomstpension, inkomstpensionstillägg, premiepension, garantipension och tilläggspension.

Den som är sjuk kan fi sjuklön av sin arbetsgivare under de

14 första dagarna.

Läs mer om pension och försäkringar pi xxxxxxxxxxxxxxxxxxx.xx xxxxxxxxxxxxxxxxx.xx xxxxxxxxxxxxxxx.xx xxx.xx

Sammanställning – tjänstepension och försäkringar via jobbet

Här följer en sammanställning av tjänstepension och försäkringar via jobbet. Längre fram i boken kan du läsa lite mer om varje försäkring.

180 dagar

Föräldrapenningtillägget betalas ut under som längst 180 dagar.

FÖRÄLDRAPENNINGTILLÄGG (FPT)

Den som har fitt barn eller adopterat kan ha rätt till föräldrapenningtillägg. Tillägget betalas ut när föräldrapenning pi sjukpenningnivi betalas av Försäk- ringskassan som längst under 180 dagar fram till dess att barnet är 18 minader eller 18 minader efter adoption.

AVTALSGRUPPSJUKFÖRSÄKRING (AGS)

För den som har sjukpenning, smittbärarpenning och rehabiliteringspenning kan AGS ge dagsersättning under dag 15-360 i sjukperioden. Om sjuklön enligt kollek- tivavtal betalas längre än 14 dagar lämnas ersättning tidigast efter sista sjuklöne- dagen.

Om sjukpenningen övergir i aktivitets- eller sjukersättning kan AGS ge minads- ersättning.

TRYGGHETSFÖRSÄKRING VID ARBETSSKADA (TFA)

Om den anställda har skadat sig pi jobbet kan det finnas rätt till ersättning genom TFA. För att fi ersättning ska skadan ha orsakats av olycksfall pi jobbet, eller pi vägen till eller frin jobbet. Försäkringen kan ocksi gälla vid sjukdom som beror pi arbetet eller vid smitta.

OMSTÄLLNINGSAVTAL FREMIA-LO

Arbetare anställda inom kooperation, civilsamhälle och idéburen välfärd som blir uppsagda pi grund av arbetsbrist kan ha rätt till aktivt omställningsstöd som bestir av olika stöd till nytt jobb. Hen kan ocksi ansöka om omställningsersätt- ning (OSE) som är ett skattepliktigt engingsbelopp. Bida delarna hanteras av Kollektivavtalsstiftelsen Omställning CIKO. Hen kan ocksi ha rätt till engings- insättning till tjänstepension.

AVTALSGRUPPLIVFÖRSÄKRING (AGL)

Om den anställda dör kan ett skattefritt engingsbelopp frin AGL betalas ut till make, maka, registrerad partner, sambo, arvsberättigade barn, barnbarn eller föräldrar.

GEMENSAM TJÄNSTEPENSION (GTP)

GTP är en premiebestämd tjänstepension som, frin den 1 januari 2022, börjar tjänas in frin 23 irs ilder. Om arbetsgivare och anställd är överens kan den anställda börja tjäna in pension tidigare, och längst till och med 65 irs ilder. Efter det kan arbetsgivaren ensidigt välja att fortsätta betala in premier. Om den anställda dör kan anhöriga fi ersättning via GTP-familjeskydd som ingir, men ocksi via iterbetalningsskydd om den anställda har valt till det.

FÖRSÄKRINGSSYSTEMET

PREMIEBEFRIELSEFÖRSÄKRING (PBF)

Försäkringen kan ta över arbetsgivarens inbetalningar till den kollektivavtalade tjänstepensionen. Den gäller när den anställda är sjukskriven frin dag 15, har föräldrapenning, graviditetspenning eller är sjukskriven pi grund av arbetsskada.

LÄKEKOSTNADSFÖRSÄKRING VID UTLANDSTJÄNST (LFU)

LFU ger ersättning för en del kostnader under arbete utomlands.

Vad påverkar försäkringsskyddet?

Försäkringsskyddet påverkas av olika faktorer, till exempel anställningsform, anställningstiden- och ålder. Pensioner och ersättningar följer också hur samhällsekonomin förändras.

OLIKA ANSTÄLLNINGSFORMER

Det finns olika anställningsformer: tillsvidareanställning och tidsbegränsade. Tillsvidareanställning: I vida termer kan tillsvidareanställning beskrivas med att anställningen varar tills antingen arbetsgivaren eller den anställda – eller bida

– beslutar att den ska upphöra.

Tidsbegränsad anställning: Det finns olika tidsbegränsade anställningar. Lagen om

anställningsskydd och kollektivavtal reglerar vad som gäller.

TJÄNSTETID – KVALIFIKATIONSTID

Tjänstetid: Avgör när den anställda tjänar in till sin tjänstepension och skiljer sig it

mellan avtalen, men gäller även för kvalifikation till försäkringar. Kvalifikationstid: En del av försäkringarna kräver att den anställda omfattats av försäkringen eller arbetat en viss tid innan den börjar gälla, helt eller delvis.

TJÄNSTGÖRINGSGRAD

Tjänstgöringsgraden kan piverka pension och försäkringsskydd.

INKOMST

För de flesta pensioner och försäkringar är det inkomsten som avgör hur stor ersättningen blir. Ersättningen beräknas pi minadsinkomsten, irsinkomsten eller pi hela livsinkomsten. Ibland kan även fiktiva inkomster piverka.

LEDIGHET

Försäkringar under ledighet gäller till exempel vid studier eller föräldraledighet. De kan ocksi gälla vid tjänstledighet och semester. Läs mer om ledighet pi sidorna 64 och 65.

Det finns olika anställningsformer: tillsvidareanställning och tidsbegränsade.

Index och basbelopp

De pensioner och försäkringar som finns både inom de allmänna och kollektivavtalade försäkringarna beräknas i förhållande till basbelopp, in- komstindex, balansindex och följsamhetsindexering. På så sätt värdesäkras pensioner och försäkringar i förhållande till priser och inkomster samt till pensionssystemets stabilitet.

Prisbasbelopp

Prisbasbeloppet följer den allmänna prisutvecklingen.

Inkomstbasbelopp

Inkomstbasbeloppet följer den allmänna inkomstutvecklingen

48 300 kr

i Sverige.

71 000 kr

49300 kr

Prisbasbelopp Inkomstbasbelopp Förhöjt prisbasbelopp

INDEX

I det allmänna pensionssystemet finns tvi olika index: inkomstindex och balans- index. Inkomstindex bygger pi hur inkomsterna förändras under iren och används för att beräkna räntan i pensionssystemet. Varje ir upprättas en balansräkning för pensionssystemet. Om skulderna är större än tillgingarna kan inte pensio- nerna följa löneutvecklingen. Balansindex garanterar att pengarna i systemet ska räcka.

BASBELOPP 2022

Det finns tre basbelopp: prisbasbelopp, inkomstbasbelopp och förhöjt pris- basbelopp. Prisbasbeloppen beräknas av Statistiska Centralbyrin och inkomst- basbeloppet av Pensionsmyndigheten, pi uppdrag av regeringen.

De olika basbeloppen används i skilda sammanhang. Till exempel:

▶ Prisbasbelopp 48 300 kr. Inkomsttak för sjukpenning och aktivitets- eller sjukersättning, garantipension samt arbetsskadelivränta.

▶ Inkomstbasbelopp 71 000 kr. Inkomsttak för pensionsgrundande inkomst (PGI), allmän pensionsavgift samt extra pensionsrätt vid barnir.

▶ Förhöjt prisbasbelopp 49 300 kr. Används bland annat vid beräkning av pensionspoäng för tilläggspension.

Basbeloppen används även inom kollektivavtalade tjänstepensioner och försäk- ringar och definierar tak för pensionsintjänade, beräkningar av ersättningar och livbeloppen.

Premier

Den totala lönesumman avgör storleken på försäkringspremien.

PREMIER TILL KOLLEKTIVAVTALADE FÖRSÄKRINGAR

Varje ir bestäms storleken pi premierna. Inom avtalsomride Fremia-LO sköts all administration av valcentralen Pensionsvalet. Det är företagets irliga, totala lönesumma som bestämmer storleken pi försäkringspremierna. Premierna till Gemensam tjänstepension (GTP) beräknas pi lönesumman per minad.

Premier för tjänstepension och försäkringar (% av bruflolön)	Lön ≤ 44 375 kr/mån	Lön > 44 375 kr/mån
Pensionspremie *	4,50 %	30,00 %
Premiebefrielseförsäkring (PBF)	0 %	0 %
Avtalsgruppsjukförsäkring (AGS)	0 %	0 %
Föräldrapenningtillägg (FPT)	0 %	0 %
Omställningsstöd, CIKO	0,20 %	0,20 % av anmäld lön
Trygghetsförsäkring vid arbetsskada (TFA)	0,01 %	0,01 % av anmäld lön
Tjänstegrupplivförsäkring (AGL) **	0,20 %	0 %
GTP Familjeskydd	35 kr/minad	0 %
Total premie som faktureras	4,91 % + 35 kr/månad	30,21 %
Utlandsanställning ***	Vid tjänsteresa 5,15 kr/dag	Vid längre utlands- vistelse 340 kr/min

FÖRSÄKRINGSSYSTEMET

* Premien betalas frin och med minaden di den anställda fyller 23 ir och till och med minaden innan 65 ir.

** Beräknas pi 7,5 prisbasbelopp, (362 250 kr ir 2022).

*** Premie betalas frin 18 irs ilder till 65 irs ilder. Längre utlandsvistelse = Om utlandsvistelsen varar längre än ett ir.

PREMIER ENLIGT BRANSCHAVTAL

Parterna inom de flesta branscher har kommit överens om att arbetsgivaren ska betala premier för deltidspension eller delpension. Det kan ocksi finnas andra kompletterande premie, via kollektivavtal, överenskommelse med lokal facklig organisation eller mellan arbetsgivare och den anställda. Dessa premier till- kommer och finns inte i sammanställningen ovan. Pensionsvalet hanterar dessa premier. Läs mer om vad som gäller under respektive kapitel i handboken och i aktuellt kollektivavtal.

Så administreras pension och försäkringar

Pension och försäkringar enligt lag administreras av myndigheter: Pensionsmyndigheten, Försäkringskassan och Skatteverket. Den kollektiv- avtalad tjänstepension och försäkringar administreras av Pensionsvalet.

ALLMÄN PENSION OCH FÖRSÄKRINGAR ENLIGT LAG

Det är riksdag och regering som stiftar lagar och ser över författningar inom omridet pension och försäkringar. Pensionsmyndigheten, Försäkringskassan och Skatteverket sköter administrationen. Skatteverket beslutar varje ir om pen- sionsgrundande inkomst. Skatteverket skickar uppgiften till Pensionsmyndigheten och uppgiften kommer att ligga till grund för framtida pension. Läs mer om vad som gäller för pension och försäkringar under respektive kapitel i boken.

TJÄNSTEPENSION OCH FÖRSÄKRINGAR VIA JOBBET

Det är arbetsgivar- och arbetstagarorganisationer centralt som förhandlar och kommer överens om tjänstepension och försäkringar som finns i kollektivavtalen. Därefter föreslir de sina medlemsförbund att acceptera överenskommelsen.

De kollektivavtalade tjänstepensionerna och försäkringarna administreras av Pensionsvalet. Läs mer om vad som gäller under respektive kapitel i boken.

Parterna inom de flesta branscher har kommit överens om att arbetsgivaren ska betala premier för extra pensionsavsättningar.

Pensionsmyndigheten Försäkringskassan,

och Skatteverket sköter administrationen.

Kollektivavtalad tjänste- pension och försäkringar administreras av Pensionsvalet.

Föräldra- ledighet

FÖRÄLDRALEDIGHET

Föräldraförsäkring enligt lag

Alla som får barn eller adopterat har rätt att vara ledig, både när barnet föds och när barnet växer upp. Föräldraförsäkringen kan ge den anställda ekono- miskt stöd och lägger grunden för när och hur länge ledigheten kan vara.

Föräldrapenning vid barns födelse eller adoption

Föräldrapenningen gir till bida föräldrarna och ges maximalt under 480 dagar sammanlagt för bida föräldrarna. Om föräldrarna har gemensam virdnad har de rätt till föräldrapenning under 240 dagar var. Av dessa dagar miste föräldrarna ta ut 90 dagar vardera – dessa kan inte överlitas. Om barnet föddes före ir 2016 gäller 60 dagar.

Vid flerbarnsfödsel fir föräldrarna 180 extra ersättningsdagar för varje ytter- ligare barn. Gravida kan börja ta ut föräldrapenning 60 dagar innan beräknad förlossning.

Barn födda år 2014 och senare

Föräldrapenning kan betalas ut frin det att barnet föds tills barnet fyller tolv ir eller när barnet slutar i irskurs 5 i grundskolan. Men den största delen av ersätt- ningen miste tas ut innan barnet har fyllt fyra ir. Efter barnets fyrairsdag kan föräldrarna spara sammanlagt 96 dagar. För de föräldrar som har fitt flera barn vid samma födsel fir föräldrarna spara sammanlagt 132 dagar.

Barn födda före 2014

För barn som är födda före ir 2014 finns särskilda regler. Föräldrarna kan som längst fi föräldrapenning till och med att barnet avslutat första iret i grundskolan. Om barnet fyller itta ir efter skolavslutningen kan föräldrapenningen tas ut till och med den dagen som barnet fyller itta ir.

Olika ersäflningsnivåer – så stor är ersäflningen

Föräldern kan fi föräldrapenning sju dagar i veckan. Även de dagar som föräldern

vanligtvis inte jobbar. Det finns tre olika ersättningsnivier.

▶ Den första kallas för sjukpenningnivi och motsvarar 77,6 % av den sjuk- penninggrundande inkomsten (SGI) med ett inkomsttak pi tio prisbasbelopp. Det förutsätter att föräldern har haft en irsinkomst pi minst 82 300 kronor i minst 240 dagar i följd före barnets beräknade eller faktiska födelse. Ersättning pi den nivin kan lämnas till förälder som är försäkrad för arbetsbaserad föräldrapenning.

▶ Den andra nivin kallas grundnivi och är 250 kr/dag. Grundnivin gäller för den förälder som inte har en inkomst eller har tjänat mindre än 117 590 kronor pi ett ir.

▶ Den tredje nivin kallas för lägstanivi och gäller i 90 dagar. Lägstanivin är

180 kronor/dag. Den kan lämnas till förälder som är försäkrad för bosättnings- baserad föräldrapenning och avser tid di föräldrapenning inte lämnas pi sjukpenningnivin eller grundnivi.

Mer om hur sjukpenningen räknas ut hittar du pi sidan 24.

LÄS MER OM LAGEN PÅ

▶ Socialförsäkringsbalk (2010:110) pi xxxxxxxxx.xx

▶ xxxxxxxxxxxxxxxxx.xx.

Den största delen av föräldrapenningen miste plockas ut innan barnet har fyllt fyra ir.

Olika ersäflningsnivåer

77,6% av SGI

Sjukpenningnivå

Förutsätter att föräldern har haft en irsinkomst pi minst 82 300 kronor i minst 240 dagar i följd före barnets beräknade eller faktiska födelse.

Grundnivå

250 kr/dag

Grundnivin gäller för den förälder som inte har en inkomst eller har tjänat mindre än 117 590 kronor pi ett ir.

Lägstanivå

Lägstanivi kan lämnas till en förälder som är försäkrad för bosättningsbaserad föräldra- penning och avser tid di föräldrapenning inte fir lämnas pi sjukpenningnivin eller grundnivin.

Dag 1

180 kr/dag

Dag 390

Dag 480

Föräldrapenningtillägg (FPT) via jobbet

Föräldrapenningtillägg (FPT) ger en kompletterande ersättning till anställda, som är föräldralediga och får föräldrapenning från Försäkringskassan.

Anställningstid för räfl till Föräldrapenningtillägg (FPT)

För att ha rätt till FPT miste anställning pigi minst tolv minader, inom en period pi fyra ir innan barnets födelse eller adoption, hos en eller flera arbetsgivare som har haft försäkringen om Föräldrapenningtillägg. Om anställningstiden börja- de innan arbetsgivaren hade försäkringen räknas denna ocksi.

1. Anställningstid pi minst 12 minader ger rätt till högst 60 dagar med FPT.

2. Anställningstid pi minst 24 minader ger rätt till högst 180 dagar med FPT.

Xxxxxxxx frin arbetet mer än sex minader i följd räknas inte som kvalifikationstid om inte frinvaron beror pi sjukdom (med ersättning sisom sjuklön, sjukpenning eller aktivitets- eller sjukersättning), hel ledighet med lön eller hel ledighet enligt föräldraledighetslagen.

Räfl till ersäflning

En anställd som är föräldraledig har rätt till FPT under en sammanhängande period med föräldrapenning pi sjukpenningnivi. Ledigheten behöver inte vara förlagd till veckans alla dagar utan det är den ledighetsperiod som den anställda och arbetsgivaren kommit överens om.

Uflag av Föräldrapenningtillägg (FPT)

För varje födelse eller adoption har den anställda rätt till Föräldrapenningtillägg under 60 eller maximalt 180 kalenderdagar med föräldrapenning pi sjukpenning- nivi. Föräldrapenningtillägg gäller för 18 minader frin barns födelse eller adop- tion. Ansökan om FPT görs till Afa försäkring. Ersättning ges bara för en samman- hängande föräldraledighetsperiod. Perioden kan vara sammanhängande eller besti av strödagar om den anställda kommit överens med sin arbetsgivare om det.

Storleken på Föräldrapenningtillägg (FPT)

Ersättningen är 10 % pi del av lönen upp till tio prisbasbelopp och 90 % pi lönedelar däröver. Det finns inget inkomsttak för ersättning i försäkringen om föräldrapenningtillägg. Föräldrapenningtillägg är proportionell till hur mycket som tas ut av föräldrapenningen.

Ansökan om Föräldrapenningtillägg (FPT) hos Afa Försäkring

Den anställda miste själv ansöka om FPT hos Afa Försäkring. Ansökan miste göras inom fem och ett halvt ir efter barnets födelse eller adoption. Om ansökan görs senare fir den anställda ingen ersättning. Arbetsgivaren kan ocksi anmäla men har ingen skyldighet att göra det.

FÖRÄLDRALEDIGHET

%

För varje födelse eller adoption har den anställda rätt till FPT under maximalt 180 kalenderdagar med föräldrapenning pi sjukpenningnivi.

FPT betalas ut proportionellt till hur mycket som tas ut av föräldrapenning enligt lag.

Uflag av Föräldrapenningtillägg

Ansökan måste göras inom 5,5 år efter barns födelse eller adoption.

5,5

Barnets födelse eller adoption

Barnet 18 månader

e er födelse eller adoption

Barnet 5,5 år

e er födelse eller adoption

FPT gäller, för en sammanhängande period, 18 månader från barns födelse eller adoption.

HANDBOK OM KOLLEKTIVAVTALAD TJÄNSTEPENSION OCH FÖRSÄKRING 2022

Premiebefrielseförsäkring (PBF)

När den anställda gör en ansökan om Föräldrapenningtillägg hos Afa Försäkring ansöks om premiebefrielseförsäkring automatiskt. Den försäkringen är kopplad till tjänstepension som finns i kollektivavtalet. Försäkringen tar över inbetalning av premier till tjänstepensionen som arbetsgivaren skulle betalat in när den anställ- da varit pi arbetet och fitt lön. Premien betalas under högst 13 minader per barn. Den som missat att göra ansökan om Föräldrapenningtillägg inom fem och ett halvt ir efter barns födelse eller adoption kan fortfarande ansöka. Den anställda kommer bli nekad FPT, men fir inbetalda premier till tjänstepension via premiebefrielseförsäkring.

Den anställda kan ha rätt till pensionsavsättning för tid innan Föräldrapenning- tillägg började gälla (1 januari 2014). Den blivande mamman kan fi pensions- avsättning även när hon fir graviditetspenning före barnets födelse frin den

1 januari 2012.

Läs mer om premiebefrielseförsäkring i kapitel om pension pi sidan 60.

Arbete efter 65 år

Den anställda har rätt till FPT även efter 65 ir, ingen övre ildersgräns finns.

Premiebefrielseförsäkring upphör vid 65 ir.

FÖRÄLDRALEDIGHET

Checklista föräldraledighet

Vad ska anställda göra vid föräldraledighet? Checklistan tar upp några viktiga saker att informera om som den anställda behöver göra.

▶ Ansök om föräldrapenning hos Försäkringskassan.

▶ Komma överens med arbetsgivaren när föräldra- ledigheten ska börja och sluta. FPT betalas ut under en sammanhängande ledighetsperiod. Därför är det viktigt att planera vilken period som gäller.

▶ Ansök om FPT hos Afa Försäkring.

▶ Om ingen ansökan om FPT – ansök om premiebe- frielseförsäkringen hos Afa Försäkring.

HANDBOK OM KOLLEKTIVAVTALAD TJÄNSTEPENSION OCH FÖRSÄKRING 2022 21

Sjukdom

SJUKDOM

Sjukförsäkring enligt lag

Den allmänna sjukförsäkringen kan ge ekonomiskt stöd till den som blir sjuk. Försäkringen täcker delar av den förlorade inkomsten.

Olika ersäflningar

Om den anställda blir sjuk eller skadad och fir nedsatt arbetsförmiga kan hen ha rätt till sjuklön frin arbetsgivaren. Sjuklön kan ges upp till 14 dagar vid varje ny sjukperiod. I början av sjukperioden gör arbetsgivaren ett avdrag pi lönen (karens- avdrag). Frin och med dag 15 i sjukperioden kan sjukpenning beviljas frin Försäk- ringskassan.

Den som är yngre än 30 ir och, som pi grund av sjukdom eller skada, har nedsatt arbetsförmiga under minst ett ir, kan fi aktivitetsersättning. Sedan 2017 kan hel sjukersättning i vissa fall beviljas frin och med 19 irs ilder. För den som är 30–64 ir och har stadigvarande nedsättning av arbetsförmigan kan sjuker- sättning beviljas tillsvidare.

Sjuklönelagen

Arbetsgivaren betalar sjuklön de första 14 kalenderdagarna när en anställd har nedsatt arbetsförmiga pi grund av sjukdom. Det gäller vid tillsvidare- eller tidsbegränsad anställning som omfattar minst en minad.

Den som är visstidsanställd under en kortare tid än en minad har rätt till sjuklön om hen har varit anställd i 14 dagar i följd. Flera anställningsperioder hos samma arbetsgivare fir räknas samman, om uppehillet mellan dem inte är mer än 14 kalenderdagar. Sjuklönelagen har ingen ildersgräns och sjukpenning betalas ut för anställda som har fyllt 65 ir – men med vissa begränsningar. För anställd som har haft sjukpenning i 180 dagar och har fyllt 65 ir, kan Försäkringskassan pröva fortsatt rätt till sjukpenning. Har personen fyllt 70 ir betalas sjukpenning ut sammanlagt i längst 180 dagar. Anställda som har fyllt 65 ir kan inte fi sjuk- ersättning. Läs mer pi xxxxxxxxxxxxxxxxx.xx.

Sjuklönens storlek

Den anställdas sjuklön under sjuklöneperioden är 80 % av lönen. Detta gäller

oavsett hur hög lönen är.

Karensavdrag

Karensavdrag är ett avdrag som görs pi sjuklön eller sjukpenning i samband med

sjukfrinvaro. Detta motsvarar 20 % av sjuklön under en genomsnittlig vecka. Avdrag görs för varje timme som den anställda skulle ha jobbat om hen inte varit sjuk. Som veckoarbetstid räknas antalet arbetstimmar/helgfri vecka.

Läs mer i aktuellt kollektivavtal om hur beräkning av karensavdrag ska göras.

SÄRSKILDA REGLER VID ÅTERINSJUKNANDE

Det händer att den anställda är tillbaka pi jobbet efter att ha varit sjuk och sedan blir sjuk pi nytt. Om detta sker inom fem kalenderdagar, räknas det som fort- sättning pi den tidigare perioden. Arbetsgivaren räknar samman dagarna och betalar sjuklön för en sjukperiod om 14 dagar.

XXX XXX TILLFÄLLEN MED KARENSAVDRAG

Det finns ett tak för hur minga karensavdrag den anställda kan ha. Hos en och samma arbetsgivare kan hen ha max tio karensavdrag under tolv minader. Den som blir sjuk en elfte ging fir ersättning med 80 % av lönen utan karensavdrag i sjuklöneperioden.

LÄS MER OM LAGEN PÅ

▶ Socialförsäkringsbalk (2010:110) pi xxxxxxxxx.xx

▶ xxxxxxxxxxxxxxxxx.xx.

Sjukavdrag per timme: 20 % x minadslönen x 12 52 x veckoarbetstiden

20 %

Karensavdrag motsvarar 20 % av sjuklön under en genomsnittlig vecka.

HANDBOK OM KOLLEKTIVAVTALAD TJÄNSTEPENSION OCH FÖRSÄKRING 2022 23

SGI:

Minadslön x 12 upp till

10 pbb/ir X 0,97

Särskilt högriskskydd

Vid sjukdom eller funktionsnedsättning som kan innebära sjukfall ofta (fler än tio ginger under ett ir) eller sjuk länge (fler än 28 dagar i följd), kan ansökan om

särskilt högriskskydd göras hos Försäkringskassan. Detta innebär att den anställda kan slippa karensavdrag vid upprepade sjukfall och arbetsgivaren kan fi ersätt- ning för sjuklönekostnader vid linga eller ofta iterkommande sjukperioder. Läs mer pi xxxxxxxxxxxxxxxxx.xx.

Sjukpenning

Alla som har en sjukpenninggrundande inkomst (SGI) pi minst 11 500 kr ir 2022

– och jobbar i Sverige – kan ha rätt till sjukpenning frin Försäkringskassan. Den anställdas SGI räknas ut genom att multiplicera minadslönen ginger tolv och därefter med faktor 0,97. Tak för inkomst vid beräkning av SGI är tio prisbasbe- lopp (483 000 kr ir 2022). Sjukpenning pi normalnivi är 80 % och sjukpenning pi fortsättningsnivi är 75 % av SGI. Detta gör att ersättningsnivierna blir 77,6 % av lönen respektive 72,7 %. Skattepliktiga förminer eller semestertillägg fir inte räknas in i SGI. Den som har haft sjukpenning i 364 dagar under en ramtid som bestir av de senaste 450 dagarna behöver ansöka pi nytt för att fortsätta fi sjukpenning. Det finns tvi nivier den anställda kan ansöka om; sjukpenning pi normalnivi eller pi fortsättningsnivi. Vid allvarlig sjukdom gäller sjukpenning pi normalnivi.

För att fi sjukpenning krävs det att arbetsförmigan är nedsatt med minst 25 %.

Ersäflningar vid sjukdom

Karensavdrag

För rätt till hel sjukpenning krävs det att den anställda inte har nigon arbets- förmiga alls. Andra sjukpenningnivier som den anställda kan ha rätt till är 50 % eller 75 %.

10 pbb

Lönedelar

under 10 pbb

7,5 pbb

Lön

Sjuklön

80%

Sjukpenning

77,6%

Sjukpenning

72,7%

Aktivitets- eller sjuk- ersättning *

64,7%

Dag 1–14

Dag 15–

Inom ramtid på 450 dagar

65 år

* Sjukersättning utgir frin antagandeinkomsten.

Aktivitets- och sjukersäflning

Vid nedsatt arbetsförmiga under ling tid finns tvi olika ersättningar, aktivitets- ersättning och sjukersättning. Den som är yngre än 30 ir och har nedsatt arbets- förmiga pi grund av sjukdom, skada eller funktionsnedsättning under minst ett ir kan fi aktivitetsersättning. Frin 19 irs ilder kan hen fi hel sjukersättning om det bedöms att arbetsförmigan är stadigvarande nedsatt. Den som har stadigva- rande nedsättning av arbetsförmigan och har fyllt 30 ir, men inte 65, kan fi sjukersättning. För bida ersättningarna gäller att arbetsförmigan är nedsatt med minst 25 %. Andra nivier är 50 %, 75 % eller 100 %. Den inkomstrelaterade aktivi- tets- eller sjukersättningen beräknas pi antagandeinkomsten. Antagandeinkomst beräknas enligt huvudregel som genomsnittet av de tre högsta irsinkomsterna under en ramtid. Ramtidens längd varierar frin fem till itta ir och beror pi personens ilder. En person som är 46 ir eller yngre har en ramtid pi itta ir, äldre personer har kortare ramtid. Antagandeinkomst kan aldrig vara högre än 7,5 prisbasbelopp. Hel inkomstrelaterad aktivitets- eller sjukersättning beräknas som 64,7 % av antagandeinkomsten. Det är Försäkringskassan som betalar ut ersätt- ningarna.

Arbetsplatsinriktat rehabiliteringsstöd

Arbetsgivaren kan fi bidrag för att anlita experter för att utreda, planera, initiera, genomföra och följa upp arbetsplatsinriktade itgärder.

Läs mer pi xxxxxxxxxxxxxxxxx.xx.

Rehabiliteringskedjan

Rehabiliteringskedjan innebär bestämda tidpunkter för Försäkringskassans prövning av den anställdas arbetsförmiga och rätt till sjukpenning. Sjukpenningen kan bytas ut mot rehabiliteringspenning under en arbetslivsinriktad rehabilitering.

Dag 15–90 prövas möjlighet att arbeta i sitt ordinarie arbete, med eller utan anpass- ning. Frin dag 91–180 prövas arbetsförmigan mot annat arbete (även anpassat) hos arbetsgivaren.

Frin dag 181 i sjukperioden ska Försäkringskassan bedöma om den anställda kan utföra nigot arbete pi den vanliga arbetsmarknaden. Denna prövning kan skjutas upp, som längst till dag 365, om det är sannolikt att den anställda inom kort kan itergi till arbete hos sin arbetsgivare eller om det finns särskilda skäl.

Om det finns särskilda skäl kan den anställda fi sin arbetsförmiga prövad mot sitt vanliga jobb. Det kan bli aktuellt om det är tydligt att hen kan gi tillbaka till jobbet innan dag 550 i sjukperioden. Läs mer om pi xxxxxxxxxxxxxxxxx.xx.

Antagande inkomst

SJUKDOM

Antagandeinkomst beräknas enligt huvudregel som genomsnittet av de tre högsta irsinkomsterna under en ramtid. Ramtidens längd varierar frin fem till itta ir och beror pi personens ilder.

Rehabiliteringskedjan

Sjukdag

15–90

Sjukdag

91–180

Sjukdag

181–365

Sjukdag

366–

Den som är anställd har rätt till sjukpenning om hen inte kan utföra sitt vanliga arbete eller annat tillfälligt arbete hos

sin arbetsgivare.

Den anställda har rätt till sjukpenning om

hen inte kan utföra nigot arbete alls hos sin arbetsgivare.

Den som är anställd och fortfarande inte kan utföra nigot arbete har rätt till sjukpenning om hen inte kan utföra normalt förekommande arbete pi den vanliga arbetsmarknaden.

Det ﬁnns nigra olika undantags- situationer vid bedömning av arbetsförmiga i förhillande till arbete hos arbetsgivare.

Efter dag 365 bedöms alltid arbetsförmigan mot normalt förekommande arbete, förutom när det kan anses oskäligt.

HANDBOK OM KOLLEKTIVAVTALAD TJÄNSTEPENSION OCH FÖRSÄKRING 2022 25

AGS gäller för arbetare som inte kan jobba pi grund av sjukdom

eller olycksfall.

AGS kan ocksi ge ersättning vid smittbärarpenning, förebyggande sjukpenning och rehabiliteringspenning.

Avtalsgruppsjukförsäkring (AGS) via jobbet

Avtalsgruppsjukförsäkring (AGS) kompletterar sjukpenningen och aktivitets- eller sjukersättningen när en arbetare är sjukskriven och inte kan jobba.

Räfl till ersäflning

Försäkringen gäller för arbetare som inte kan jobba pi grund av sjukdom eller olycksfall frin dag 15 till 360.

För att ha rätt till AGS-ersättning miste den anställda

▶ ha varit anställd i 90 dagar (kvalifikationstid). Även tidigare anställningar hos arbetsgivare som tecknat AGS-KL, AGS, ITP eller KTP fir tillgodoräknas om nigon del innehafts senast under de tvi ir som närmast föregitt den pigien- de anställningen

▶ ha varit arbetsför till minst 25 % sedan minst en vecka när försäkringen ska

träda i kraft

▶ ha en sjukpenninggrundande inkomst (SGI) fastställd av Försäkringskassan.

När kvalifikationstid är fullgjord och försäkringsskyddet har börjat gälla si gäller försäkringen si länge anställningen kvarstir (försäkringsgrundande anställnings- tid). Men den anställda fir inte vara frinvarande frin arbetet en längre tid om inte frinvaron beror pi sjukdom, hel ledighet enligt föräldraledighetslagen eller hel ledighet med lön. Vid frinvaro frin arbetet mer än sex minader av andra orsaker si är den tiden inte försäkringsgrundande anställningstid och istället gäller reglerna om efterskydd. Om hen under frinvarotiden fir rätt till annan avtalad sjukförmin upphör rätten till AGS.

Så ersäfler Avtalsgruppsjukförsäkring (AGS)

▶ När sjukpenning är pi normalnivi (ca 80 % av SGI = 77,6 % av lön) blir dags- ersättningen frin AGS 12,5 % av sjukpenningen.

▶ När sjukpenning är pi fortsättningsnivi (ca 75 % av SGI = 72,7 % av lön) blir dagsersättningen 13,3 % av sjukpenningen.

▶ AGS ger ingen dagsersättning för tiden efter dag 360 i sjukperioden eller för inkomster över tio prisbasbelopp, det si kallade taket.

Vid utbetalning av aktivitets- eller sjukersättning kan AGS lämna en minads- ersättning baserat pi den sjukpenninggrundande inkomsten (SGI) vid insjuknandet.

▶ För inkomstdelar upp till 7,5 prisbasbelopp lämnas minadsersättning frin

AGS enligt en tabell i försäkringsvillkoren.

▶ För inkomstdelar mellan 7,5 och upp till 20 prisbasbelopp lämnas minads- ersättning frin AGS pi 65 % av SGI.

▶ För inkomster mellan 20 och upp till 30 prisbasbelopp lämnas minads-

ersättning frin AGS pi 32,5 % av SGI.

Bide dagsersättning och minadsersättning är skattepliktiga förminer.

SJUKDOM

Avtalsgruppsjukförsäkring (AGS) för arbetare

30 pbb 30 pbb

20 pbb

Sjuklön

Karensavdrag

80%

AGS månadsbelopp ***

32,5%

20 pbb

10 pbb

Lönedelar

under 10 ppb

Dag 15–360

Sjukpenning

77,6%

AGS

månadsbelopp **

Sjukpenning

72,7%

Aktivitets- eller sjuk-

ersättning ****

64,7%

Sjuklön

80%

Lön

AGS dagsersättning *

12,5% eller 13,3%

AGS månadsbelopp ***

65%

Karensavdrag

Dag 1–14 Dag 15–

Inom ramtid på 450 dagar

7,5 pbb

65 år

* AGS dagsersättning blir 12,5 % vid sjukpenning pi normalnivi och 13,3 % pi fortsättningsnivi.

** Minadsbelopp utgir frin en tabell.

*** Minadsbelopp utgir frin SGI vid insjuknandet.

**** Sjukersättning utgir frin antagandeinkomsten.

Premiebefrielseförsäkring (PBF)

När den anställda gör en ansökan om AGS undersöker Afa Försäkring om det finns rätt till premiebefrielse. Den försäkringen är kopplad till tjänstepension som finns i kollektivavtalet. Försäkringen tar över inbetalning av premier till tjänste- pension som arbetsgivaren skulle betalat in när den anställda varit pi arbetet och fitt lön. Om den anställda omfattas av kompletterande pensionsavsättningar i form av deltidspension eller delpension fortsätter arbetsgivaren att betala in dessa premier till Pensionsvalet. Läs mer om premiebefrielseförsäkring i kapitel om pension pi sidan 60.

Premiebefrielse försäkring

Premiebefrielseförsäkring innebär att premierna för tjänstepension betalas frin försäkringen istället för av arbetsgivaren frin och med dag 15 i en sjukperiod.

HANDBOK OM KOLLEKTIVAVTALAD TJÄNSTEPENSION OCH FÖRSÄKRING 2022 27

Efterskydd för Avtalsgruppsjukförsäkring (AGS)

Om anställningen upphör eller vid längre tids frinvaro frin arbetet kan försäk- ringen fortsätta att gälla under viss tid. Sidan tid kallas för efterskyddstid och gäller som längst i 720 kalenderdagar. För att detta ska gälla miste den försäkra- de ha en sjukpenninggrundande inkomst (SGI). Om den anställda fir sjukpenning under tiden med efterskydd förbrukas inte nigra efterskyddsdagar. Efterskyddet upphör om hen inte varit anmäld till Arbetsförmedlingen inom tre minader.

Samma sak gäller om hen har varit anställd i sammanlagt 180 dagar hos arbetsgi- vare som inte har tecknat AGS. Efterskydd gäller inte heller om hen fir rätt till i huvudsak motsvarande förminer pi annat sätt. Arbetare som slutar pi en arbets- plats och inte följer avtalad uppsägningstid omfattas inte av efterskyddet.

Arbete efter 65 år

AGS gäller som längst till och med minaden innan den anställda fyller 65 ir.

Rehabiliteringsstöd – stöd till arbetslivsinriktad rehabilitering

Arbetsgivaren kan fi ekonomisk ersättning för upp till hälften av sina kostnader när en arbetare genomgir förebyggande insatser eller arbetslivsinriktad rehabili- tering för bide psykiska och fysiska besvär. Arbetsgivaren ansöker om stödet hos Afa Försäkring.

SJUKDOM

Checklista sjukdom

Vad ska den anställda tänka på vid sjukdom? Checklistan tar upp några viktiga saker att informera om som den anställda behöver göra vid kortare och längre sjukdom.

▶ Lämna ett läkarintyg till arbetsgivaren efter sju dagar.

▶ Ansök om AGS dagsersättning hos Afa Försäkring vid sjukskrivning längre än 14 dagar.

▶ Bedöms det att arbetsoförmigan kommer vara bestiende eller stadigvarande ansök om aktivitets- ersättning eller sjukersättning. Olika regler och ildersgränser gäller.

▶ Om aktivitetsersättning eller sjukersättning beviljas kan ansökan om minadsersättning frin Avtalsgruppsjukförsäkring (AGS) göras hos Afa Försäkring.

HANDBOK OM KOLLEKTIVAVTALAD TJÄNSTEPENSION OCH FÖRSÄKRING 2022 29

Arbetsskada

ARBETSSKADA

Arbetsskadeförsäkring enligt lag

Den som skadar sig på jobbet kan få ersättning från den allmänna arbets- skadeförsäkringen.

Vem är arbetsskadeförsäkrad?

LÄS MER OM LAGEN PÅ

▶ Socialförsäkringsbalk (2010:110) pi xxxxxxxxx.xx

▶ xxxxxxxxxxxxxxxxx.xx.

Alla som jobbar omfattas av arbetsskadeförsäkringen, bide de som är tillsvidare- anställda och de som har en tillfällig anställning. Dessutom omfattas den som studerar inom ett arbetsomride och utsätter sig för risk under dessa studier.

Vad är en arbetsskada?

▶ Olycksfall – om den anställda rikar ut för en olycka eller skadar sig pi jobbet.

▶ Färdolycksfall – om den anställda rikar ut för ett olycksfall pi väg till eller frin jobbet.

▶ Arbetssjukdom.

▶ Sjukdom som är framkallad genom smitta.

Så ersäfler den allmänna arbetsskadeförsäkringen

Det är Försäkringskassan som bedömer om det är en arbetsskada och tar beslut om arbetsskadeförsäkringen ska gälla. Försäkringen kan ersätta för:

▶ inkomstförlust

▶ sjukvird utanför Sverige

▶ tandvird.

Arbetsskadelivränta

▶ vid dödsfall

1/15

▶ särskilda hjälpmedel (till exempel kryckor och proteser)

Om en anställd gir miste om inkomst pi grund av en arbetsskada kan hen fi ersättning frin Försäkringskassan, si kallad livränta. Ersättningen kan beviljas när skadan medför inkomstförlust som bedöms föreligga minst ett ir framit i tiden. Arbetsskadelivräntan är pensionsgrundande för allmän pension. Livränta betalas normalt ut längst till och med minaden innan den anställda fyller 65 ir. Om anställd rikar ut för arbetsskada efter fyllda 65 ir kan livränta betalas som längst till och med minaden innan hen fyller 68 ir. Kollektivavtalad sjukförsäk- ring kan piverkas vid beviljad arbetsskadelivränta pi grund av samordning.

Läs mer pi xxxxxxxxxxxxxxxxx.xx.

Dödsfall

Om en anställd dör pi grund av en arbetsskada kan anhöriga fi ersättningar genom arbetsskadeförsäkringen:

▶ begravningshjälp

▶ ersättning till familj i form av: omställningslivränta till make, maka, eller sambo, förlängd omställningslivränta och livränta till barn.

För att en livränta ska kunna beviljas krävs att inkomsten minskar med minst en femtondel av tidigare inkomst.

När arbetsgivaren

fir veta att en anställd har skadat sig är hen skyldig att anmäla detta.

Vid dödsfall som har orsakats av en arbetsskada behöver anhöriga lämna in en ansökan till Pensionsmyndigheten som prövar om rätt till begravningshjälp och annan ersättning finns.

Skyldighet afl anmäla en arbetsskada

När anställd har skadat sig ska hen anmäla det till sin arbetsgivare. Arbetsgivaren ska sedan anmäla arbetsskadan vilket kan göras pi Arbetsmiljöverkets och Försäkringskassans gemensamma sajt xxxxxxxxxxxxxxxx.xx. Arbetsgivaren intygar att den skadade är anställd. Den skadade har även rätt att lämna kom- pletterande information till arbetsgivarens anmälan.

Den anställda ansöker om ersäflning

Den anställda ansöker om ersättning för kostnader som orsakats till följd av arbetsskada och ersättning vid förlorad arbetsinkomst (livränta) pi forsakrings- xxxxxx.xx. Det är Försäkringskassan som bedömer om det är en arbetsskada och rätten till ersättning.

Preskription

En försäkrad kan fi livränta sex ir tillbaka frin ansökningstillfället.

Covid-19

Covid-19 är en smittsam sjukdom som kan klassas som arbetsskada. Det finns en förteckning över vilka smittsamma sjukdomar som räknas som arbetsskada. Covid-19 finns i den förteckningen frin och med den 25 april 2020 och gäller även för skador som inträffade tidigare än 25 april.

För att en smittsam sjukdom ska räknas som arbetsskada stir det i förord- ningen att den anställda ska ha fitt smittan:

▶ vid ett laboratorium vid arbete med smittämnet

▶ genom arbete pi sjukvirdsinrättning genom arbete med behandling, vird eller omhändertagande av smittförande person

▶ vid omhänderhavande eller hantering av smittförande djur eller material.

Läs mer i Förordningen (1977:284) om arbetsskadeförsäkring och statligt person- skydd.

Trygghetsförsäkring vid arbetsskada (TFA) via jobbet

Trygghetsförsäkring vid arbetsskada (TFA) kan ge ersättning om den anställda råkar ut för en arbetsskada på jobbet.

Så fungerar Trygghetsförsäkring vid arbetsskada (TFA)

TFA kan ge olika ersättningar i samband med en arbetsskada:

▶ Vid sjukskrivning kan ersättning lämnas för hela inkomstförlusten som uppstir pi grund av ett olycksfall eller arbetssjukdom i arbetet. Ersättningen gäller frin första dagen i sjukskrivningsperioden vid godkänd arbetsskada.

▶ För kostnader, till exempel ersättning för läkarvird, läkemedel och sjukgymnastik.

ARBETSSKADA

▶ För fysiskt och psykiskt lidande av övergiende natur (sveda och värk).

▶ Ersättning för bestiende fysiska och psykiska besvär.

▶ När ärr och andra utseendemässiga följder uppkommit vid skada.

▶ Förlust av tand.

Om den anställda dör till följd av arbetsskadan kan TFA ge ersättning för begrav- ningskostnader och förlust av underhill. Den kan ocksi ge ersättning för en nära anhörigs personskada. Med det menas att nära anhörig (sisom make, maka, registrerad partner, sambo, barn och föräldrar) kan fi ersättning för till exempel psykisk chock till följd av dödsfallet.

Den anställda kan fi ersättning frin TFA även om Försäkringskassan inte betalar nigon ersättning.

När gäller Trygghetsförsäkring vid arbetsskada (TFA)?

Samtliga anställda omfattas av TFA frin och med första anställningsdagen, oberoende av arbetstidens omfattning. För att fi ersättning genom Trygghetsför- säkring vid arbetsskada (TFA) gäller att skadan ska ha orsakats av nigot av följande:

Den anställda kan fi ersättning frin TFA även om hen inte har fitt ersättning frin Försäkringskassan.

Dag 1

▶ Olycksfall pi jobbet.

▶ Färdolycksfall – olycksfall

till eller xxxx jobbet om inte trafik-

försäkrat fordon är inblandat.

▶ Arbetssjukdom som varar i minst 180 dagar.

▶ Sjukdom framkallad genom smitta.

Samtliga anställda omfattas av TFA frin och med första anställningsdagen, oberoende av arbetstidens omfattning.

Försäkringen gäller ocksi när en sjukskriven besöker arbetsplatsen under rehabi- litering samt när en anställd jobbar utomlands. TFA-avtalet har förändrats vid olika tillfällen och det är datumet för skadan eller visandedatum som styr vilka försäkringsvillkor som gäller. Utomlands gäller TFA även för skador som beror pi miljöfaktorer som klart avviker frin vad som förekommer i Sverige.

Ansökan om ersäflning

Den anställda anmäler arbetsskadan och söker ersättning pi xxxxxxxxxxxxx.xx. Arbetsgivaren ska bekräfta anställningen. Arbetsgivaren och den anställda kan följa ärendet genom att logga in pi Afa Försäkring.

För olycksfall där trafikförsäkringspliktigt fordon är inblandat ska ersättning sökas frin fordonets trafikförsäkring. Försäkringen kan täcka inkomstförluster som inte täcks av arbetsskadelivränta.

Ersäflning under akut sjukdomstid

Vid olycksfall inträffade efter den 1 april 2012 kan ersättning, enligt skadestinds- rättsliga regler, ges för hela inkomstförlusten frin första dagen. För olycksfall inträffade före detta datum gäller andra regler.

För arbetssjukdom kan den anställda fi ersättning för hela inkomstförlusten frin dag ett. Arbetssjukdomen ska vara godkänd av Försäkringskassan eller ska finnas i ILO-listan nr 121 och kvarsti i 180 dagar. Sverige har beslutat att det är denna lista som ska användas. För arbetssjukdomar med visandedag den 1 januari 2019 eller senare ersätter TFA enligt skadestindsrättsliga regler upp till full ersätt- ning för inkomstförlust. För arbetssjukdom innan det datum gäller andra regler.

Vid färdolycksfall fir den anställda ingen inkomstersättning frin TFA.

För olycksfall som leder till personskada, kan hen fi ersättning för läkar- och sjukvirdskostnader eller kostnader för vid olycksfallet skadade kläder, glasögon och liknande.

Om en anställd drabbas av ett olycksfall som leder till personskada, kan hen fi ersättning för läkar- och sjukvirdskostnader. Hen kan ocksi fi ersättning för till exempel proteser och skadade glasögon.

Vid olycka pi arbetsplatsen med ett trafikförsäkrings- pliktigt fordon inblandat, ska i första hand anmälan göras till trafikförsäkringsbolaget.

För smitta vid olycksfall, till exempel stick i fingret, gäller reglerna för olycksfall

i arbetet.

Efterlevande ska kunna fortsätta ha samma levnads- standard om en nära anhörig dör pi grund av en arbets- skada.Därför kan efterlevande fi ersättning för den inkomst som gir förlorad vid dödsfall.

För färdolycksfall där trafikförsäkringspliktigt fordon är inblandat ska ersätt- ning sökas frin fordonets trafikförsäkring. Vid andra färdolycksfall, inträffade efter 1 april 2012, kan ersättning enligt skadestindsrättsliga regler ges för kost- nader och för fysiskt och psykiskt lidande av övergiende natur (sveda och värk).

Är den anställda sjukskriven pi grund av en olycka, kan hen fi ersättning för fysiskt och psykiskt lidande av övergiende natur frin första dagen.

Lungsäckscancer

Vid cancersjukdom orsakad av asbestexponering i arbetet finns ingen ildersgräns längre för när sjukdomen ska ha visat sig. För försäkringsfall inträffade innan

1 januari 2019 gäller ildersgräns 75 ir. Cancersjukdomen mesoteliom är sedan

2008 undantagen frin kravet pi att villande ska visas för att ersättning ska ges.

Smifla

Enligt TFA-villkoren räknas smitta som arbetssjukdom. För att räknas som smittsam sjukdom ska besvären kvarsti i minst 180 dagar. Den anställda ska ha smittats pi nigot av följande sätt:

▶ vid ett laboratorium där hen arbetar med smittämnet

▶ genom arbete pi sjukvirdsinrättning, eller genom annat arbete med behand- ling, vird eller omhändertagande av smittförande person

▶ vid omhänderhavande eller hantering av smittförande djur eller material.

Ersäflning vid bestående arbetsoförmåga

Om arbetsskadan innebär bestiende invaliditet och därför minskad eller ingen inkomst, kan den anställda fi ersättning frin TFA, sivida detta inte ersätts frin Försäkringskassan eller annat hill. Ersättningen utbetalas antingen som engings- belopp eller livränta. Engingsbeloppet är 40 % skattefritt och 60 % skattepliktigt. Livräntan är skattepliktig.

Ersäflning vid invaliditet

Som arbetsskadad kan den anställda fi ersättning för lyte eller annat stadig- varande men. Lyte är en utseendemässig förändring, till exempel ärr eller en haltande ging. Det kan även vara en amputation, det vill säga förlust av kropps- del. Begreppet ”annat stadigvarande men” används för fysiskt och psykiskt lidande av bestiende art som medför besvär i vardagen. Hit räknas förlust eller nedsätt- ning av syn, hörsel, lukt eller smak. Det kan ocksi handla om svirighet att röra sig eller smärtor vid vissa rörelser.

Ersättningen beräknas enligt skadestindsrättsliga regler. Utgingspunkten är den medicinska invaliditetsgraden som tros bli bestiende för framtiden. Även ilder och om den skadade har itergitt i arbete piverkar ersättningen. Exemplen i diagram- met gäller skador frin 1 januari 2002 där den skadade inte har itergitt i arbete. Om den skadade har itergitt i arbete blir beloppen högre. För att se aktuella belopp, se tabellerna pi xxxxxxxxxxxxxxxxxx.xx. Ersättningen är skattefri.

Ersäflning för särskilda olägenheter

Om arbetsskadan tydligt piverkar den drabbade i vardagen kan den anställda fi ersättning för särskilda olägenheter utifrin individuell bedömning utöver den summa som visas i tabellen.

Framtida merkostnader

Om skadan medför merkostnader för framtiden kan hen fi ersättning frin TFA i

ARBETSSKADA

form av livränta eller engingsbelopp. Denna ersättning är skattefri och ska täcka kostnader som inte Försäkringskassan ersätter.

Ersäflning vid dödsfall

En grundtanke är att efterlevande ska kunna fortsätta ha samma levnadsstan- dard om en nära anhörig dör pi grund av arbetsskada. Därför kan efterlevande fi ersättning för den inkomst som gir förlorad. Förlust av underhill samordnas med efterlevandeersättning frin den allmänna arbetsskadeförsäkringen i Socialför- säkringsbalken (SFB). Nära anhöriga kan ocksi fi ersättning för till exempel begravningshjälp och förlust av underhill, som inte ersätts frin annat hill. Detta samordnas med Avtalsgrupplivförsäkring (AGL). Efterlevande som stod den döda särskilt nära kan ocksi ha rätt till ersättning för egen personskada, till exempel för psykiskt lidande.

Värdesäkring

Den livränta som den drabbade fir via TFA är värdesäkrad enligt lagen om ändring av skadestindslivräntor. Livräntorna räknas om vid varje irsskifte.

PREMIEBEFRIELSEFÖRSÄKRING (PBF)

När den anställda gör en ansökan till TFA hos Afa Försäkring ansöks om premie- befrielse automatiskt. Den försäkringen är kopplad till den tjänstepension som finns i kollektivavtalet. Försäkringen tar över inbetalning av premier till tjänstepen- sion som arbetsgivaren skulle betalat in om den anställda varit pi arbetet och fitt lön. Läs mer om premiebefrielse i kapitel om pension pi sidorna 92, 97 och 105.

Arbete efter 65 år

TFA gäller om en anställd rikar ut för en arbetsskada, oavsett ilder.

Ersäflningsbelopp från TFA*

2 000 000 1 922 000

25 ir

50 ir

60 ir

1 500 000

1 133 100

1 000 000

500 000

445 900

350 500

53 300

40 000 31 700

kr kr

Medicinsk invaliditet 99 %

Medicinsk invaliditet 50 %

Medicinsk invaliditet 5 %

* Diagrammet gäller skador frin 1 januari 2002 där den skadade inte har itergitt i arbete.

HANDBOK OM KOLLEKTIVAVTALAD TJÄNSTEPENSION OCH FÖRSÄKRING 2022

594 600

1 441 400

Efterskdd för Trygghetsförsäkring vid arbetsskada (TFA)

Arbetssjukdom som visar sig efter anställningens slut och innan fyllda 65 ir kan omfattas av efterskydd. Undantag gäller cancersjukdom orsakad av asbests- arbete. Vid denna sjukdom, som visar sig före 1 januari 2019 fir hen inte fyllt 75 ir. Vid sjukdom som visar sig efter det datumen finns ingen ildersgräns.

Preskription

Olika preskriptionsregler finns gällande olika ersättningar. Läs mer i TFA-villkoren.

ILO-konventionen

– förteckning över yrkessjukdomar

ILO-konventionen är en lista över yrkessjukdomar som är skapad av den Internationella arbetsorganisa- tionen (ILO). Afa Försäkring kan besluta om TFA-ersättningar gällande dessa sjukdomar eller diagnoser utan att Försäkringskassan beslutat om arbetssjukdom.

TABELL 1

Förteckning nr 121 över yrkessjukdomar (reviderad 1980).

YRKESSJUKDOMAR ARBETE SOM MEDFÖR EXPONERING FÖR RISKER*

1 Pneumokonioser orsakade av fibrosframkallande mineral- partiklar (silikos, antrakosilikos, asbestos) och silikotuberkulos förutsatt att silikos i väsentlig grad orsakat arbetsoförmiga eller döden.

Allt arbete där arbetstagaren blir utsatt för denna risk.

2 Sjukdomar i andningsorganen orsakade av hirdmetalldamm. -"-

3 Sjukdomar i andningsorganen orsakade av damm av bomull (byssinos), xxx, hampa eller sisal.

-"-

4 Astma orsakad av sensibiliserande eller irriterande ämnen som kan ge dessa effekter och som förekommer i arbets- processen.

-"-

5 Extrinsic allergisk alveolit och sviter därav orsakade av inandning av organiska dammpartiklar (enligt bestämmelser i landets lagstiftning).

-"-

6 Sjukdomar orsakade av beryllium eller giftiga föreningar därav. -"-

7 Sjukdomar orsakade av kadmium eller giftiga föreningar därav. -"-

8 Sjukdomar orsakade av fosfor eller giftiga föreningar därav. -"-

9 Sjukdomar orsakade av krom eller giftiga föreningar därav. -"-

10 Sjukdomar orsakade av mangan eller giftiga föreningar därav. -"-

	YRKESSJUKDOMAR	ARBETE SOM MEDFÖR EXPONERING FÖR RISKER*
11	Sjukdomar orsakade av arsenik eller giftiga föreningar därav.	-"-
12	Sjukdomar orsakade av kvicksilver eller giftiga föreningar därav.	-"-
13	Sjukdomar orsakade av bly eller giftiga föreningar därav.	-"-
14	Sjukdomar orsakade av fluor eller giftiga föreningar därav.	-"-
15	Sjukdomar orsakade av koldisulfid.	-"-
16	Sjukdomar orsakade av toxiska halogenderivat av alifatiska eller aromatiska kolväten.	-"-
17	Sjukdomar orsakade av bensen eller dess giftiga homologer.	-"-
18	Sjukdomar orsakade av giftiga amino- och nitroderivat av bensen eller dess homologer.	-"-
19	Sjukdomar orsakade av nitroglycerin eller andra estrar av salpetersyra.	-"-
20	Sjukdomar orsakade av alkoholer, glykoler eller ketoner.	-"-
21	Sjukdomar orsakade av kvävande gaser: kolmonoxid, cyanväte eller toxiska föreningar därav, svavelväte.	-"-
22	Hörselnedsättning orsakad av buller.	-"-
23	Sjukdomar orsakade av vibrationer (rubbningar i muskler, senor, ben, leder, perifera blodkärl eller perifera nerver).	-"-
24	Sjukdomar orsakade av arbete i komprimerad luft.	-"-
25	Sjukdomar orsakade av joniserande strilning.	Allt arbete som medför exponering för joniserande strilning.
26	Hudsjukdomar orsakade av fysiska, kemiska eller biologiska faktorer som inte tagits upp under andra rubriker.	Allt arbete som medför exponering för den aktuella risken.
27	Primär hudcancer orsakad av tjära, beck, mineralolja, antracen eller föreningar, produkter eller rester av dessa substanser.	-"-
28	Lungcancer eller mesoteliom orsakade av asbest.	-"-
29	Infektions- eller parasitsjukdomar förvärvade i yrkesarbete som medför särskilt stor risk för smitta.	A Hälsovirds- och laboratoriearbete. B Veterinärarbete. C Hantering av djur, djurkroppar, delar av djurkropp och handelsvaror som kan ha blivit kontaminerade av djur, djur- kroppar eller delar av djurkroppar. D Annat arbete som medför särskilt stor risk för kontaminering.

ARBETSSKADA

* När den här förteckningen tillämpas tas hänsyn till exponeringens art och grad.

HANDBOK OM KOLLEKTIVAVTALAD TJÄNSTEPENSION OCH FÖRSÄKRING 2022 37

ARBETSSKADA

Checklista arbetsskada

Vad ska en anställd som skadat sig på jobbet göra? Checklistan tar upp några viktiga saker att informera den anställda om som gäller vid arbetsskada.

▶ Anmäl arbetsskadan till arbetsgivaren samt sök ersättning hos Afa Försäkring genom att gi in pi xxxxxxxxxxxxx.xx.

▶ Ansök om ersättning frin Försäkringskassan pi xxxxxxxxxxxxxxxxx.xx.

▶ Om olyckan har skett med ett trafikförsäkrings- pliktigt fordon ska anmälan göras till fordonets trafikförsäkring.

▶ Uppsök sjukvirdsinrättning i direkt samband med olycksfallet. Viktigt att skadorna dokumenteras.

▶ Sök ersättning för eventuella kostnader för tandvird, hjälpmedel eller kostnader för sjukvird utomlands som har uppkommit i samband med en arbetsskada. Ansök hos Försäkringskassan.

▶ Följ ärende genom att logga in pi Mina sidor pi xxxxxxxxxxxxx.xx.

▶ Invänta besked frin Afa Försäkring om eventuell ersättning för till exempel inkomstbortfall, mer- kostnader eller fysiskt och psykiskt lidande av övergiende natur.

▶ Läs mer om arbetsskador pi xxxxxxxxxxxxxxxxx.xx.

HANDBOK OM KOLLEKTIVAVTALAD TJÄNSTEPENSION OCH FÖRSÄKRING 2022 39

Arbetsbrist

ARBETSBRIST

Offentligt omställningsstudie- stöd och arbetslöshetsförsäk- ring enligt lag

Från 1 oktober 2022 gäller ett nytt regelverk som ger utökad rätt till offent- ligt omställningsstudiestöd. Arbetslöshetsförsäkringen är oförändrad och fortfarande uppdelad i två delar – en inkomstrelaterad försäkring och en grundförsäkring.

LÄS MER OM LAGEN PÅ

▶ Lag (1997:238) om arbetslöshetsförsäkring pi xxxxxxxxx.xx

▶ xxxxxxxxxxxxxxx.xx.

Offentligt omställningsstudiestöd från CSN

Offentligt omställningsstudiestödet hanteras av CSN och bestir av ett bidrag och

ett lin.

▶ Bidraget ersätter 80 procent av inkomsten upp till ett tak pi 4,5 inkomstbas- belopp per ir (ir 2022 motsvarar det 26 625 kronor per minad), vilket ger som mest 21 298 kronor i bidrag per minad (ir 2022).

▶ Maxbelopp för linet äe 12 514 kronor per minad (ir 2022).

Villkor för offentligt omställningsstudiestöd

▶ Aktualitetsvillkor: arbetat i genomsnitt minst 16 timmar per vecka under en kalenderminad i minst 12 minader av de senaste 24 minaderna.

▶ Etableringsvillkor: arbetat minst 16 timmar per vecka under en kalenderminad i minst 96 minader (8 ir) inom de senaste 14 iren.

▶ Det offentliga omställningsstudiestödet kan fis tidigast frin iret den anställda fyller 27 ir. Den övre ildersgränsen är olika för bidraget och linet. Läs mer pi xxx.xx.

Ersäflning från Arbetslöshetskassan

Det finns 25 a-kassor i Sverige och de flesta har bildats av de fackliga organisa- tionerna. Vanligtvis är det arbetet eller verksamhetsomridet som avgör vilken a-kassa som den anställda har rätt att tillhöra. Inspektionen för arbetslöshets- försäkring (IAF) har tillsyn över arbetslöshetskassorna. Bland de 25 a-kassorna finns Alfa-kassan. Förutom att administrera inkomstbaserade ersättningen, administrerar Alfa-kassan och betalar ut grundersättning till de som inte är anslutna till nigon a-kassa.

INKOMSTBASERAD ERSÄTTNING

Den anställda har rätt till ersättning baserad pi inkomst om hen

Villkor

Aktualitets- och etablerings- villkor miste uppfyllas för att ha rätt till offentligt omställ- ningsstudiestöd.

▶ varit medlem i en a-kassa minst tolv minader

GRUNDERSÄTTNING

▶ uppfyllt arbetsvillkoret (se nedan).

Tillfällig ändring till och med 31 december 2022

Grundersättning betalas ut till den som har fyllt 20 ir och uppfyller ett arbetsvill-

kor, men inte medlemsvillkoret. Grundersättningen som motsvarar heltid är max 365 kronor per dag och utbetalas av den a-kassa som personen är medlem i.

Grundersättning

510 kr/dag

Tillfälligt ändrat arbetsvillkor under perioden 13 april 2020– 31 december

2022:

▶ Under de senaste tolv minaderna ha arbetat minst 60 tim/minad under

sex minader

▶ Alternativt under de senaste tolv minaderna ha arbetat minst 40 tim/minad och 420 timmar totalt under en sammanhängande period av sex minader.

Villkor för ersäflning från a-kassan

För att fi ersättning frin arbetslöshetsförsäkringen miste hen uppfylla bide grundvillkoren och arbetsvillkoret.

GRUNDVILLKOR

▶ Xxxxx arbeta minst tre timmar varje arbetsdag, i genomsnitt minst

17 timmar i veckan.

▶ Vara anmäld som arbetssökande hos Arbetsförmedlingen.

▶ Sti till arbetsmarknadens förfogande.

ARBETSVILLKOR

▶ Under de senaste tolv minaderna ha arbetat minst sex minader och minst

80 tim/minad.

▶ Alternativt under de senaste tolv minaderna ha arbetat 480 timmar under en sammanhängande tid av sex minader, under minst 50 timmar varje minad.

MEDLEMSVILLKOR

För att fi inkomstbaserad ersättning miste hen dessutom uppfylla ett medlems- villkor. Medlemsvillkoret kräver att hen miste ha varit medlem i a-kassan i minst tolv minader.

ÖVERHOPPNINGSBAR TID

Den tid som arbetsvillkoret ska vara uppfyllt under tolvminadersperioden kan förlängas. Detta kallas för överhoppningsbar tid. Arbete som ligger längre än tolv minader tillbaka i tiden kan därför räknas med i arbetsvillkoret. Exempel pi tid som kan hoppas över är sjukdom, tid med föräldrapenning och avslutade heltids- studier. Tiden som kan hoppas över är begränsad till fem ir.

SÅ LÄNGE GES ERSÄTTNING

Den som har rätt till arbetslöshetsersättning kan fi detta under 300 ersättnings- dagar. Om hen har barn som är under 18 ir dag 300, fir hen ytterligare 150 dagar. Ersättningsperioden med arbetslöshetsersättning inleds alltid med sex karensda- gar. Därefter fir hen ersättning för högst fem dagar/vecka. Ersättningen är en skattepliktig inkomst och pensionsgrundande för allmän pension. A-kassan gäller fram till det att den anställda har uppnitt 65 irs ilder.

Ersäflningsnivåer – den inkomstbaserade ersäflningen (enligt tillfällig ändring till och med 31 december 2022)

Månadslön 100 %

Max 25 025 kr/månad

Dagpenning

Dagpenning (förlängd) för den med

barn under 18 ir

Dag 1–100

Dag 101–200

Dag 201–300

Omprövning

Dag 301–450

Omprövning

70%

Högst

1 000 kr/dag

70%

Högst

1 000 kr/dag

80%

Högst

1 000 kr/dag

80%

Högst

1 200 kr/dag

ERSÄTTNINGSNIVÅER – DEN INKOMSTBASERADE ERSÄTTNINGEN

Den som är medlem i en a-kassa och uppfyller grund-, arbets- och medlems- villkoret kan ha rätt till inkomstbaserad ersättning. Storleken pi dagpenningen beror pi den inkomst den anställda hade innan hen förlorade jobbet.

▶ Dag 1–100 är ersättningsnivin 80 %, som högst 910 kronor i dagpenning.

▶ Dag 101–200 fir personen 80 % av sin tidigare inkomst, som högst 760 kronor i

dagpenning.

▶ Dag 201–300 fir personen 70 % av sin tidigare inkomst, som högst 760 kronor i

dagpenning.

▶ Efter dag 300 erbjuds den som är arbetslös att delta i jobb- och utvecklings- garantin, di aktivitetsstöd betalas ut med 65 % av tidigare framräknad xxx- xxxxxxx.

▶ Den som har barn under 18 ir dag 300, fir ytterligare 150 dagar i sin ersätt- ningsperiod. Nivin pi ersättningen fortsätter med 70 % av tidigare inkomst. Därefter gäller jobb- och utvecklingsgarantin med ersättningsnivin 65 % av tidigare framräknad dagpenning.

▶ För den som är arbetslös efter dag 450 respektive dag 300 prövas det pi nytt om hen uppfyller villkoren för en ny period.

Omställningspension och änkepension minskar inte dagpenningen. Privat pen- sionsförsäkring som inte har anknytning till förvärvsarbetet medför inte heller nigon minskning av dagpenningen.

Ha pension och blir arbetslös

För den som fir utbetalning av sin tjänstepension eller gör förtida uttag av sin allmänna pension drar a-kassan av pensionsbeloppet frin ersättningen. Det gäller även om hen bara tar ut sin premiepension.

Omställningsavtal via jobbet

Omställningsavtal Fremia-LO via CIKO ska underlätta omställningen om det blir arbetsbrist på jobbet.

Omställningsavtal Fremia-LO via CIKO

Avtalsparterna har den 1 januari 2019 bildat en stiftelse, Kollektivavtalsstiftelsen Omställning CIKO, som verkställer och administrerar omställningsavtalet. Avtalet gäller anställda inom företag och organisationer inom kooperativ, ideell och civilsamhällets verksamheter. Avtalet innehiller:

▶ aktivt omställningsstöd

▶ omställningsersättning (OSE).

AKTIVT OMSTÄLLNINGSSTÖD

Aktivt omställningsstöd hjälper den anställda att fi ett nytt arbete. Det gäller när anställd blir uppsagd pi grund av arbetsbrist frin tillsvidareanställning. Det gäller

Den som har rätt till arbets- löshetsersättning kan fi detta under 300 ersättningsdagar.

ARBETSBRIST

300

Tillfällig ändring till och med 31 december 2022:

Dag 1–100 högst

1 200 kr/dag

Dag 101–200 högst

1 000 kr/dag

Dag 201–300 högst

1 000 kr/dag

ocksi om den anställda inte kan arbeta kvar pi grund av sjukdom och inte kan utföra de arbetsuppgifter som ingir i anställningen. Det ska ha konstaterats att arbetsgivaren saknar möjligheter att erbjuda anpassade eller alternativa arbets- uppgifter. Hen miste ha varit anställd hos en eller flera arbetsgivare som har avtal med Fremia sedan minst tolv minader sammanhängande frin att anställ- ningen upphör. Hen ska ocksi ha en sysselsättningsgrad pi minst 40 %. Den som har en tidsbegränsad anställning kan ocksi fi stöd om arbetstiden har varit sammanhängande i minst 24 minader med minst 40 % sysselsättningsgrad hos en eller flera arbetsgivare med försäkringen. Det finns ingen ildersgräns nedit för att fi del av det aktiva omställningsstödet. Arbetsgivaren och den uppsagda ansöker om omställningsstöd – själv eller tillsammans – hos CIKO.

50%

Omställningsersättning utbetalas med ett engings- belopp pi 50 % av inkomst- basbeloppet vid tiden för ansökan.

Arbetare som blir uppsagd pi grund av arbetsbrist frin anställning kan fi omställningsersättning.

OMSTÄLLNINGSERSÄTTNING (OSE)

För omställningsersättning gäller samma krav som för det aktiva omställnings- stödet. Förutom detta krävs ocksi att den anställda har arbetat sammanlagt i minst 50 minader under de senaste 5 iren pi ett företag anslutet till Fremia eller till KFO. Den anställda miste ha fyllt minst 40 ir. Omställningsersättning (OSE) storlek motsvarar ett halvt inkomstbasbelopp (35 500 kr ir 2022) vid tiden för ansökan och utbetalas i proportion till sysselsättningsgraden. Om hen blir uppsagd och iteranställd med lägre sysselsättningsgrad kan hen fi ersättning för mellanskillnaden av sysselsättningsgraden mellan den tidigare och den nya anställningen. Den anställda miste själv ansöka inom 18 minader om omställ- ningsersättning hos CIKO. Tiden räknas frin datum di anställningen upphörde.

Engångsbelopp till gemensam tjänstepension (GTP)

Den som blir uppsagd pi grund av arbetsbrist kan ha rätt till en engingspremie som betalas in till Gemensam tjänstepension (GTP) eller till Kooperationens Avtalspension KAP (som det hette innan 2019). Det är KFF-nämnden som beslu- tar hur minga minadspremier som engingsbeloppet ska vara. Arbetsgivaren ska vända sig till Pensionsvalet inom sex minader frin anställningens upphörande för att anmäla den anställda för ersättning av engingsbelopp. Om arbetsgivaren har missat det kan den anställda själv anmäla senast 24 minader efter att anställ- ningen upphörde.

FÖR ATT HA RÄTT TILL ENGÅNGSBELOPPET MÅSTE FÖLJANDE UPPFYLLAS:

▶ Den som blir uppsagd ska ha hunnit tjäna in pensionsrätt i GTP eller Koopera- tionens Avtalspension KAP innan minaden för anställningens upphörande.

Det ska ha gällt i minst tre ir under de senaste fem iren.

▶ Arbetsgivaren ska ha rapporterat in den anställdas löner till Pensionsvalet.

Undantag gäller om hen har fitt en ny anställning hos samma arbetsgivare inom tre minader efter att anställningen upphört. Det gäller inte heller om hen pi grund av sjukdom har tjänat in pensionsrätt i GTP helt frin premiebefrielseförsäk- ring. Om den anställda blir frisk senare kan hen ha rätt till engingsbelopp.

Arbete efter 65 år

Omställningsavtalet gäller för anställda längst till och med 68 irs ilder.

ARBETSBRIST

Checklista arbetsbrist

Vad ska den anställda som blir uppsagd göra? Checklistan tar upp några viktiga saker att informera den anställda om som gäller vid arbetsbrist.

▶ Arbetsgivaren och den anställda kan ansöka om aktivt omställningsstöd och omställnings- ersättning hos CIKO.

▶ Ansvaret för ansökan om Omställningsersättning ligger pi den anställda. Ansökan ska göras hos CIKO inom 18 minader frin det datum di tills- vidareanställningen upphörde.

▶ Har arbetsgivaren missat att anmäla till Pensions- valet om engingsbelopp till GTP kan den anställda anmäla själv senast inom 24 minader.

HANDBOK OM KOLLEKTIVAVTALAD TJÄNSTEPENSION OCH FÖRSÄKRING 2022 45

Dödsfall

DÖDSFALL

Ersättning till efterlevande enligt lag

När en nära anhörig dör kan den närstående få efterlevandepension som ett ekonomiskt stöd. Efterlevandepension är en del av det allmänna pensions- systemet och består av omställnings- och garantipension, änkepension och barnpension.

LÄS MER OM LAGEN PÅ

▶ Socialförsäkringsbalk (2010:110) pi xxxxxxxxx.xx

▶ xxxxxxxxxxxxxxxxxxx.xx.

Stöd till efterlevande vuxna

▶ Omställningspension.

▶ Förlängd omställningspension.

▶ Änkepension.

▶ Garantipension till omställningspension.

OMSTÄLLNINGSPENSION

Om en make, maka eller sambo dör kan den efterlevande fi en omställnings- pension om hen inte har fyllt 65 ir. För att ha rätt till omställningspension krävs att den efterlevande var gift eller registrerad partner med den som dött och att de bott tillsammans under minst fem ir eller har virdnaden om barn som inte har fyllt 18 ir.

För att sambor ska jämställas med makar miste de ha, ha haft eller vänta gemensamt barn eller tidigare varit gifta.

FÖRLÄNGD OMSTÄLLNINGSPENSION

Efterlevande som har virdnaden om barn kan fi förlängd omställningspension. Grundutbetalningstiden är tolv minader, men kan bli bide längre och kortare, beroende pi barnens ilder. Förlängd omställningspension betalas till och med det yngsta barnet fyller tolv ir. Har barnet fyllt tolv ir fir den efterlevande tolv minaders förlängd omställningspension. Xxxxxx barnet 18 ir innan tolvminaders- perioden fir den efterlevande förlängd omställningspension till och med den minaden barnet fyller 18 ir. Pensionen upphör när den efterlevande fyller 65 ir.

ERSÄTTNING VID OMSTÄLLNINGSPENSION

Omställningspensionen är 55 % av den dödas beräknade allmänna pension. Beräkningen görs som om hen arbetat fram till 65 irs ilder, det gäller bide efterlevandepensionen till barn och till vuxna.

GARANTIPENSION TILL OMSTÄLLNINGSPENSION

Garantipensionen är ett grundskydd som fungerar som en utfyllnad till omställ- ningspensionen. Om omställningspensionen är lägre än 8 573 kr/minad eller 102 879 kr/ir kan garantipension utges som komplement till omställnings- pensionen.

ÄNKEPENSION ENLIGT ÖVERGÅNGSREGLER

Xxxxxxx som gifte sig före 31 december 1989 kan ha rätt till änkepension. Den som är född 1945 eller senare fir i första hand omställningspension men kan i vissa fall och pi vissa villkor samtidigt beviljas änkepension.

Stöd till efterlevande barn

Om en förälder dör kan barn ha rätt till ekonomiskt stöd:

▶ barnpension ▶ efterlevandestöd.

Om en förälder eller bida föräldrarna dör kan barnet fi barnpension och

efterlevandestöd.

Exempel pi familjehändelser är att gifta sig, bli sambo eller fi barn.

BARNPENSION

Om nigon av eller bida föräldrarna dör kan barnet fi barnpension och efter- levandestöd. Pensionen betalas ut fram tills att barnet fyller 18 ir. Om barnet gir pi grund- eller gymnasieskola blir pensionen förlängd fram till och med juni minad, det ir di barnet fyller 20 ir. Har bägge föräldrarna dött betalas barn- pension efter varje förälder.

ERSÄTTNING VID BARNPENSION

Barnpensionens storlek beror pi om den som har dött haft ett eller flera barn. Om det är flera syskon delas barnpensionens sammanlagda belopp lika mellan syskonen utifrin följande beräkningar:

▶ Barn som inte har syskon och är yngre än tolv ir fir 35 % av förälderns framtida

pension i barnpension. Om barnet har fyllt tolv ir fir det 30 %.

▶ Om det är flera barn och det yngsta syskonet är under tolv ir läggs det till 35 %

i barnpension. För de andra syskonen läggs det till 25 % per barn.

▶ Om det yngsta syskonet fyllt tolv ir läggs det till 30 % i barnpension. För de

andra syskonen läggs det till 20 % per barn.

Syskonens barnpensioner fir tillsammans bli högst 100 % av den döda förälderns framtida pension. Finns det även en vuxen som har omställningspension eller änkepension fir barnpensionerna tillsammans bli högst 80 %.

EFTERLEVANDESTÖD

Efterlevandestöd är ett ekonomiskt grundskydd för de barn som har en död förälder med en lig beräknad allmän pension. Ersättningen uppgir till 40 % av prisbasbeloppet, 1 610 kr/minad. Om bida föräldrarna har dött är efterlevande- stödet 80 % av ett prisbasbelopp.

Ersättning till efterlevande via jobbet

Den anställda kan välja till återbetalningsskydd. Familjeskydd ingår i Gemen- sam tjänstepension. Skyddet ger ersättning till efterlevande om hen dör.

Återbetalningsskydd inom Gemensam tjänstepension (GTP)

Om en nyanställd arbetare väljer att lägga till skydden under den si kallade valperioden som är tre minader, eller i samband (inom tolv minader) med en familjehändelse behöver hen inte fylla i nigon hälsodeklaration.

Detta innebär att den intjänade pensionen betalas ut till förminstagare vid dödsfall. Återbetalningsskydd omfattar vanligtvis värdet av hela pensionskapita- let som har tjänats in. Återbetalningsskyddet finns kvar även efter det att tjänste- pensionen har börjat betalas ut, om det inte tidigare valts bort. Skyddet kan inte

läggas till, om en pensionsutbetalning har pibörjats. Läs mer i kapitlet om pension pi sidan 58.

GTP-FAMILJESKYDD

I Gemensam tjänstepension (GTP) ingir familjeskydd. Detta skydd ger totalt tvi förhöjda prisbasbelopp/ir och betalas ut minadsvis under fem ir frin och med minaden efter dödsfallet. För att omfattas av GTP-familjeskydd miste den anställda ha fyllt 18 ir men inte 68 ir. Hen miste ocksi ha pibörjat en tillsvidare- anställning eller visstidsanställning för att utföra arbete under minst tre minader. Läs mer i kapitlet om pension pi sidan 58.

FÖRMÅNSTAGARE

Förminstagare för GTP-familjeskydd är i första hand, make, registrerad partner eller sambo och i andra hand barn. Om det inte finns nigon vuxen efterlevande betalas försäkringsbeloppet ut till barn som är arvsberättigade. Ordningsföljden kan ändras eller lita före detta make, registrerad partner, före detta sambo eller barn till nigon av dessa personer vara förminstagare, genom att kontakta Pensionsvalet.

Avtalsgrupplivförsäkring (AGL)

Avtalsgrupplivförsäkring (AGL) är livförsäkringar som betalas ut med en- gångsbelopp om en anställd dör. Avtalsgrupplivförsäkring (AGL) hanteras av Folksam.

När gäller Avtalsgrupplivförsäkring (AGL)?

AGL gäller frin och med den dag som den anställda börjar jobba. Skyddet finns kvar si länge hen är anställd. Om den anställda var frinvarande när avtalet började gälla finns ändi skyddet om frinvaron inte var längre än 90 dagar. Om arbetstiden är mindre än itta timmar/vecka gäller skyddet bara om hen utfört arbete samma dag som hen dött.

Förmåner och ersäflningar

Följande förminer ingir i AGL:

DÖDSFALL

Den som har Gemensam tjänstepension (GTP) har automatiskt ett familjeskydd som betalas ut till förmins- tagare under vissa villkor.

GTP

AGL

Gäller för avtalsomride Fremia-LO.

▶ grundbelopp

▶ begravningshjälp.

▶ barnbelopp

Vilka ersättningar och storleken pi beloppen beror pi arbetstid, ilder och vilka

efterlevande det finns.

▶ Minst 16 timmar per vecka ger hel ersättning.

▶ Minst 8 timmar per vecka men max 16 timmar per vecka ger halv ersättning.

▶ Under 8 timmar per vecka ger bara begravningshjälp.

GRUNDBELOPP

Ett grundbelopp pi högst sex prisbasbelopp betalas ut till efterlevande som är förminstagare. Om det inte finns förminstagare betalas inte nigot grundbelopp ut. Grundbeloppet betalas ut med utgingspunkt frin den dödas ilder.

Grundbelopp = högst sex prisbasbelopp (289 800 kr ir 2022)

Om den anställda har barn under 17 ir reduceras inte grundbeloppet, även om hen är mellan 55 till 65 ir. I tabellen visas den anställdas ilder vid dödsfallet samt helt och halvt prisbasbelopp som gäller om dödsfallet inträffat 2022.

ÅLDER VID DÖDSFALLET	HELT GRUNDBELOPP	HALVT GRUNDBELOPP
Under 55 ir	289 800 kr	144 900 kr
55 men ej 56 ir	265 650 kr	132 825 kr
56 men ej 57 ir	241 500 kr	120 750 kr
57 men ej 58 ir	217 350 kr	108 675 kr
58 men ej 59 ir	193 200 kr	96 600 kr
59 men ej 60 ir	169 050 kr	84 525 kr
60 men ej 61 ir	144 900 kr	72 450 kr
61 men ej 62 ir	120 750 kr	60 375 kr
62 men ej 63 ir	96 600 kr	48 300 kr
63 men ej 64 ir	72 450 kr	36 225 kr
64 eller däröver	48 300 kr	24 150 kr

Barnbelopp betalas ut med 0,5–2 prisbasbelopp för varje barn under 21 ir.

BARNBELOPP

Barnbelopp betalas ut om den döda har arvsberättigat barn under 21 ir. Om make, maka, registrerad partner, sambo inte finns, kan beloppet betalas ut till den dödas syskon som inte fyllt 21 ir. Förutsättningen är att ingen av syskonens föräldrar är i livet. Barnbelopp betalas ut med 0,5–2 prisbasbelopp för varje barn under 21 ir. Se tabellen nedan som visar barnets eller syskonets ilder vid den anställdas dödsfall samt prisbasbelopp som gäller 2022.

XXXXXXX ÅLDER	HELT BARNBELOPP	HALVT BARNBELOPP
Under 17 ir	96 600 kr	48 300 kr
17–18 ir	72 450 kr	36 225 kr
19–20 ir	48 300 kr	24 150 kr

BEGRAVNINGSHJÄLP

Ett dödsbo fir begravningshjälp med halvt prisbasbelopp, (24 150 kronor, ir 2022)

när försäkringsskyddet finns.

Makeförsäkring

Om en anställds make, maka, registrerad partner eller sambo dör, fir dödsboet begravningshjälp med halvt prisbasbelopp (24 150 kronor för ir 2022). Förutsätt- ningen är att maken, makan, den registrerade partnern eller sambon själv inte omfattas av AGL eller motsvarande försäkring.

Den döda fir inte ha fyllt 68 ir, vara anställd minst 16 timmar/vecka vid dödsfallet och den efterlevande ska inte ha fyllt 70 ir vid dödsfallet. Om det finns hemmaboende barn under 17 ir betalas det ut ett barnbelopp pi ett pris- basbelopp (48 300 kr, ir 2022) till varje barn.

DÖDSFALL

Förmånstagare för Avtalsgrupplivförsäkring (AGL)

Förminstagare till grundbeloppet är i tur och ordning enligt försäkringsvillkorens förminstagarförordnande:

1. Makar, registrerad partner.

2. Sambo.

3. Barn eller barnbarn.

4. Föräldrar.

Kom ihig! Ett förmins- tagarförordnande bör vara aktuellt.

Samboförhillande ska ha varit stadigvarande och äktenskaps- eller partnerskaps- liknande i minst 6 minader. Bida ska vara ogifta. Saknas gemensamt barn ska bida ha fyllt 18 ir.

Efterlämnas bide arvsberättigade barn och sambo betalas hälften av grund- beloppet till sambon och hälften till barnen. Ordningen kan ändras genom ändring av förminstagarförordnande, för att göra det kontakta Pensionsvalet.

Förminstagarens rätt bestäms enligt svensk lag.

Beskaflning

AGL-belopp till efterlevande är fri frin inkomst- och arvsbeskattning.

Efterskydd för Avtalsgrupplivförsäkring (AGL)

AGL fortsätter vanligtvis att gälla när den försäkringsgrundande anställningstiden upphör. Om hen har varit anställd under minst 180 dagar gäller efterskyddet i 180 dagar (allmän efterskyddstid). Om hen inte har varit anställd i minst 180 dagar gäller efterskyddet lika minga dagar som hen varit anställd. För att räkna ut den försäkringsgrundande anställningstiden fir den anställda räkna med tidigare anställningstid som är AGL-försäkrad anställningstid hos annan arbetsgivare.

Om hen är borta frin arbetet pi grund av sjukdom, har ledighet med bibehill- na anställningsförminer eller har hel föräldrapenning under den allmänna efter- skyddstiden fir hen behilla efterskyddet.

Skyddet gäller ocksi för längre tid än sex minader under tid med hel rehabili- teringspenning pi grund av sjukdom eller olycksfall.

Om hen är arbetssökande eller har hel föräldrapenning under den allmänna efterskyddstiden behills efterskyddet, dock i högst i tvi ir.

Om hen lämnat sin anställning pi grund av sjukdom eller olycksfall gäller försäkringsskyddet i AGL tills den anställda fyllt 68 ir. Den som omfattas av AGL kan teckna AGLs fortsättningsförsäkring hos Folksam som är försäkringsgivare för Avtalsgrupplivförsäkring AGL.

Arbete efter 65 år

AGL gäller si länge den anställda inte är frinvarande mer än 90 dagar i följd.

I villkoren för AGL har den normala slutildern höjts till 68 ir genom ändringen i LAS

§ 32 a. För anställd som har fyllt 68 ir gäller AGL-förminer si länge den anställda, intill dödsfallet, kvarstitt i avlönat arbete.

DÖDSFALL

Checklista dödsfall

Checklistan tar upp vad den anställda kan göra för val och behöver tänka på. Checklistan tar också upp vad den anställda behöver tänka på om en närstående dör.

En bra hjälp för de efterlevande är xxxxxxxxxxxxxxxxxx.xx.

▶ Se över förminstagarförordnande för GTP-familje- skydd och AGL! Bör vara aktuellt, om till exempel familjeförhillandena ändras.

▶ Kan välja att lägga till eller ta bort iterbetalnings- skydd för tjänstepension. Familjeskydd ingir i GTP.

▶ Vid val av iterbetalningsskydd under den si kallade valperioden som är tre minader, eller i samband (inom tolv minader) med en familje- händelse behövs inte nigon hälsodeklaration fyllas i.

▶ Efterlevande miste anmäla dödsfallet till Pensionsvalet (blanketten ”Dödsfallsanmälan AGL”).

▶ Om dödsfallet beror pi en arbetsskada kan de efterlevande ansöka om ersättning xxxx Xxxxxxxxx- försäkring vid arbetsskada (TFA) hos Afa Försäkring.

▶ Den som är anhörig kan komma att bli kontaktad av de försäkringsbolag där den som har dött hade pensionsförsäkringar eller efterlevandeskydd.

Det kan handla om information om den dödas tjänstepension eller begäran om ett si kallat dödsfallsintyg.

HANDBOK OM KOLLEKTIVAVTALAD TJÄNSTEPENSION OCH FÖRSÄKRING 2022 53

Pension

PENSION

Pension enligt lag

Alla som har arbetat eller varit bosatta i Sverige har rätt till allmän pension. Pensionen grundas med några få undantag på alla inkomster som det betalas inkomstskatt för. Det är Pensionsmyndigheten som ansvarar för den allmänna pensionen som betalas livet ut.

Pensionsgrundande inkomst (PGI) ger pensionsräfl

I den allmänna pensionen är det livsinkomsten som styr över hur stor pensionen blir. Alla beskattningsbara arbetsinkomster samt alla ersättningar frin social- och arbetslöshetsförsäkringar ger pensionsrätt.

För att tjäna in till pensionsrätt miste den totala, irliga inkomsten överstiga 42,3 % av prisbasbeloppet (20 431 kronor, ir 2022). Pensionsrätten räknas frin första beskattningsbara kronan och det finns ingen nedre eller övre ildersgräns för att börja tjäna in detta.

Det är Skatteverket som avgör hur stor den pensionsgrundande inkomsten (PGI) blir. För att bestämma PGI görs ett avdrag för den allmänna pensions- avgiften som är 7 % av inkomsten. PGI kan aldrig vara högre än 7,5 inkomst- basbelopp (532 500 kr/ir eller 44 375 kr/min för ir 2022). För att fi maximal PGI miste inkomsten – före avdrag för den allmänna pensionsavgiften – uppgi till 8,07 inkomstbasbelopp (572 600 kr, ir 2022).

Pensionsräfl när anställd inte jobbar

Den som har smibarn, studerar eller har aktivitets- eller sjukersättning kan fi kompensation av staten. Di betalar staten in pensionsavgifter som motsvarar en fiktivt beräknad inkomst. Den fiktivt beräknade inkomsten kallas pensions- grundande belopp.

För att pensionsrätterna frin de fiktiva inkomsterna ska kunna räknas med i den framtida pensionen behövs minst fem ir med inkomster innan fyllda 70 ir. Inkomsterna ska motsvara minst tvi inkomstbasbelopp för det aktuella iret.

Avgifter

En av grundtankarna i pensionssystemet är att pensionerna ska finansieras av arbetsgivarna och löntagarna. Finansieringen sker via arbetsgivaravgiften och den egna pensionsavgiften. Avgifterna gir till inkomstpension och premiepension.

Inkomstpension

Avgiften till inkomstpensionen är 16 % av pensionsgrundande inkomst. Den anställda fortsätter att tjäna in den allmänna pensionen si länge pensions- grundade inkomst finns. Alla pensionsrätter som tjänats in bildar tillsammans en pensionsbehillning. Inkomstpensionen följer inkomstutvecklingen och indexeras upp allteftersom. Om pensionssystemets skulder skulle vara större än till- gingarna beslutas i stället om ett balansindex för att garantera att pengarna i systemet ska räcka.

Premiepension

Avgiften till premiepensionen är 2,5 %. Vi kan själva välja om hur pengarna ska placeras. Görs inget val ligger pengarna kvar i det statliga förvalsalternativet AP7 Sifa.

LÄS MER OM LAGEN PÅ

▶ Socialförsäkringsbalk (2010:110) pi xxxxxxxxx.xx.

▶ Xxxxxxxxxxxxxxxxxxx.xx.

PGI=

Pensionsgrundande inkomst

Garantipensionen är ett grundskydd för den som haft en lig eller ingen inkomst under livet.

Inkomstpensionstillägget

Inkomstpensionstillägget kan betalas ut som ett tillägg till allmän pension, tidigast frin 65 ir. Den som har arbetat ett lingt arbetsliv i Sverige men med lig lön kan ha rätt till inkomstpensionstillägg. Tillägget baseras främst pi storleken pi inkomstgrundade pension, men även pi hur minga ir med pensionsgrundande inkomst som har tjänats in i Sverige.

Garantipension

Garantipensionen är ett grundskydd för den som haft en lig eller ingen inkomst under livet. För att fi rätt till full garantipension behövs att personen varit bosatt i Sverige under 40 ir mellan 16–64 irs ilder. Garantipensionen betalas ut samtidigt som den inkomstrelaterade allmänna pensionen dock tidigast frin 65 irs ilder.

Pensionsålder

Den som vill ansöka om inkomstpension eller premiepension eller bida, ska göra detta hos Pensionsmyndigheten. Pensionen är livsvarig och kan tas ut som hel, tre fjärdedelar, halv eller en fjärdedel. Tidigaste tidpunkten för att ta ut allmän pcnsion ür idag 62 ir. Förslag finns aťť höja dcnna ildcr ťill 63 ir rrin och mcd 2023. Xxxx 2023 föreslis ocksi att tidigaste ildern för att kunna fi garantipension, inkomstpensionstillägg och bostadstillägg ska höjas frin 65 ir till 66 ir. Frin 2026 kommer troligen riktilder att införas som kommer att styra när allmänna pensio- nen tidigast kan tas ut. Riktildern följer medellivslängdens utveckling.

Allmän pension

16 %

Inkomst- pension

Arbetsgivaravgi

Egen pensionsavgi

18,5 %

av pensions-

grundande inkomst

2,5 %

Premie- pension

Xxxxxxxx tjänstepension (GTP) via jobbet

Den som omfattas av kollektivavtal har rätt till tjänstepension. Denna kom- pletterar pensionen som den anställda får genom det allmänna pensions- systemet.

Gemensan tjänstepension (GTP)

För arbetare anställda inom kooperation, civilsamhälle och idéburen välfärd heter pensionsplanen Gemensam tjänstepension (GTP) och är premiebestämd. Det är Pensionsvalet som administrerar GTP. Varje minad fördelar Pensionsvalet ut premierna till den förvaltare som den anställda har valt för sin tjänstepension.

Anställda inom GTP börjar tjäna in pensionspremier frin 23 ir, men den anställda och arbetsgivaren kan komma överens om att betala in premier till GTP tidigare.

PENSIONSGRUNDANDE LÖN

Det är kontant utbetald bruttolön (exklusive kostnadsersättningar) under iret som är pensionsgrundande och tillsammans med de val som den anställda har gjorť liggcr ťill grund rör sťorlckcn pi ťjünsťcpcnsioncn. Mcd bruťťolön xxxxx xxxx

PENSION

Ändring om intjänandeår:

GTP

1 januari 2023 frin 22 ir

exempel lön, ersättning för obekväm arbetstid, semesterersättning, övertids- ersättning, sjuklön med mera. Vill du veta mer om vad som gäller?

Gi in pi xxxxxxxxxxxxx.xx.

Lönedelar

över

30 %

PENSIONSPREMIER

Storleken pi premien för Gemensam tjänstepension (GTP) är bestämd till en viss procent av den pensionsmedförande minadslönen. Arbetsgivaren betalar in pcnsionsprcmicr som moťsvarar 4,5 % pi dclar av löncn upp ťill 7,5 inkomsťbas-

44 375

kr/månad

bclopp (44 375 kr/minad ir 2022). För löncdclar düruťövcr bcťalas dcť cn summa som moťsvarar 30 %. Dcť finns ingcť ťak rör löncn.

Lönedelar

under

4,5 %

Val om tjänstepension

Den anställda kan själv göra följande val för premier till sin tjänstepension:

1. Sparform – traditionell försäkring eller fondförsäkring.

2. Försäkringsbolag – vem som ska förvalta premierna.

3. Återbetalningsskydd – att lägga till eller inte (familjeskydd ingir).

Det gir att göra nya val och omval under pigiende försäkringstid. Den anställda kan sjülv hanťcra sin ťjünsťcpcnsion gcnom aťť logga in pi ”Mina sidor” hos Pensionsvalet.

SPARFORM – TRADITIONELL FÖRSÄKRING ELLER FONDFÖRSÄKRING

I en traditionell pensionsförsäkring är det försäkringsbolaget som förvaltar och placerar pensionskapitalet. Den anställda är alltid garanterad en viss pensions- utbetalning i förhillande till inbetalda premier. Garantin kan se olika ut mellan försäkringsbolagen. Om bolaget förvaltar pengarna si att det skapas överskott kan pensionen bli högre.

Pensionspremie för Fremia-LO.

TRADITIONELL

FÖRSÄKRING OCH FONDFÖRSÄKRING

Dcť finns ťvi rormcr av försäkringar: traditionell försäkring och fondförsäk- ring. Skillnaden mellan dessa handlar om i vilken min den anställda själv kan piverka förvaltningen av försäkringspremien. En annan skillnad är att med en traditionell försäkring garanterar försäkrings- bolaget ett minsta belopp pi den kommande pensionen.

Den som väljer en fondförsäkring hamnar i valt bolags entréfond. Den som vill kan sedan gi vidare och välja inom bolagets erbjudna fonder. Fondförsäkringen har ingen garanterad pensionsutbetalning och kan bli högre eller lägre än den som garanteras i traditionell försäkring.

VALBARA FÖRSÄKRINGSBOLAG

Dcť finns cťť bcgrünsať anťal bolag som ür valbara och dcť ür arbcťsmarknadcns

parter – Fremia och LO – som bestämmer vilka. De valbara bolagen är:

TRADITIONELL FÖRSÄKRING		FONDFÖRSÄKRING
Folksam Xxx		Xxxxxxx LO Pcnsion
KPA Pcnsion		Fuťur Pcnsion
		Swcdbank Försükring

Pcnsionsvalcť adminisťrcrar allť som güllcr nyval, omval cllcr flyťť av pcnsions- kapital. Om den anställda inte gör nigot val placeras pengarna i Folksam Liv i en traditionell försäkring utan iterbetalningsskydd.

Den anställda kan teckna ett iterbetalningsskydd för sin tjänstepension. Det innebär att pensionskapitalet betalas ut som en minadsvis pension till familjen (förminstagare) vid dödsfall.

Familjeskydd är ett tids- begränsat efterlevandeskydd.

ÅTERBETALNINGSSKYDD

Den anställda kan teckna ett iterbetalningsskydd för sin tjänstepension. Det innebär att pensionskapitalet betalas ut som en minadsvis pension till familjen (förminstagare) när den anställda dör. Återbetalningsskyddet kostar inte nigot, men hen gir miste om insättningar frin arvsvinster och avkastning av dessa pcngar. Åťcrbcťalningsskyddcť finns kvar üvcn crťcr dcť aťť ťjünsťcpcnsioncn har börjat betalas ut, om det inte tidigare valts bort. Om den anställda dör innan pensionen har börjat tas ut betalas pensionskapitalet ut till förminstagare, under fem irs tid. Om den anställda dör efter att pensionen har börjat tas ut övergir utbetalningarna till förminstagare under den avtalade utbetalningstiden men högst 20 ir sammanlagt.

Om den anställda väljer iterbetalningsskydd vid senare tillfälle än valperioden eller efter tolv minader frin en familjehändelse, krävs en godkänd hälsoprövning. De familjehändelser som räknas är giftemil, inging av samboförhillande, barnaföd- sel eller adoption av barn. Återbetalningsskydd kan beviljas vid senare tillfälle trots att hen har drabbats av allvarlig sjukdom. I detta fall gäller iterbetalningsskydd för premier som betalas in efter valet av iterbetalningsskydd. Den förvaltare som valts för tjänstepensionen är den som är försäkringsgivare för iterbetalningsskydd.

GTP-FAMILJESKYDD

Den som omfattas av Xxxxxxxx tjänstepension (GTP) har ett familjeskydd som betalas ut till förminstagare under vissa villkor. Skyddet ger totalt tvi förhöjda prisbasbclopp/ir (98 600 kr/ir ir 2022) som bcťalas uť minadsvis undcr rcm ir frin och med minaden efter dödsfallet. För att ha rätt till GTP-familjeskydd miste den anställda ha fyllt 18 ir men inte 68 ir. Hen miste ocksi ha pibörjat en tillsvidare- eller visstidsanställning för att utföra arbete under minst tre minader. Si länge hen har en anställning, är borta frin jobbet pi grund av sjukdom, är föräldraledig (i max 13 minader), ledig för fackliga uppdrag enligt FML §6 eller blir uppsagd och fir sjukersättning frin Försäkringskassan fortsätter skyddet att gälla. Familjeskyddet gäller ocksi för tiden längst till 68 irs ilder om den anställ- da gitt i pension enligt överenskommelse och pensionspremien för GTP genom premiebefrielsen har betalats under tiden. Om hen blir uppsagd pi grund av arbcťsbrisť finns dcť crťcrskyddcť som rorťsüťťcr gülla hcla kalcndcrircť mcn alltid minst tre minader om förutsättningar för arbetsvillkoret uppfylls. Hen kan ha möjlighet att teckna en fortsättningsförsäkring inom tre minader efter att ordinarie försäkringsskyddet har upphört.

PENSION

FÖRMÅNSTAGARE

Förminstagare för iterbetalningsskydd och familjeskydd är i första hand make, maka, registrerad partner, i andra hand sambo och i tredje hand arvsberättigade barn (oavsett ilder). Det gir bra att ändra ordningsföljden eller lita före detta make, registrerad partner, sambo eller tidigare sambo, barn till nigon av dessa, styvbarn eller fosterbarn bli förminstagare genom att lämna in ett nytt förmins- tagarförordnande. Saknas förminstagare görs ingen utbetalning.

TA UT HEL PENSION

55 år

Xxxxxxxx tjänstepension (GTP) utbetalas minadsvis frin och med den minad dcn ansťüllda bcgür och uťbcťalas si lüngc dcn rörsükradc lcvcr. Xxxxx inťc hcn att ta ut tjänstepensionen under den ordinarie pensionsildern 65 ir, utbetalas tjänstepensionen frin och med den minad som följer di hen uppnir 68 irs ilder. Den anställda kan välja att ta ut tjänstepensionen tidigast frin 55 irs ilder. Hen kan välja att ta ut hela tjänstepensionen pi kortare tid än fem ir före 65 irs ilder. Kravet är di att uttaget pigir till 65 irs ilder. Vid helt uttag efter 65 irs ilder är kortaste uttagstid fem ir. Viktigt att tänka pi är att utbetalningstiden inte kan ändras eller stoppa utbetalning efter att utbetalningen har pibörjats.

MÖJLIGHET ATT TA UT PENSIONEN DELVIS (PARTIELLT UTTAG)

Den anställda kan ta ut pensionen delvis frin och med minaden efter hen har ryllť 55 ir och uťťagcť ska pigi minsť ťill dcn minad hcn ryllcr 65 ir. Dcť finns krav pi aťť dcť ska finnas pcnsioncringssyrťc. Dcť gir aťť göra cťť parťicllť uťťag högst tre ginger. Hen kan inte ingra sig och gi upp i arbetstid igen, efter att utbetalning av det partiellt uttaget är pibörjat. Om hen fir sjukpenning eller sjukersättning frin Försäkringskassan, kan partiellt uttag göras enbart för den del som inte berörs av ersättning frin Försäkringskassan.

ARBETE EFTER 65 ÅR

Om den anställda jobbar kvar efter 65-irsdagen kan arbetsgivaren välja att fortsätta eller avsluta inbetalningen av pensionspremier. Premiebefrielseförsäk- ringen gäller som längst till och med minaden före den anställda fyller 65 ir.

LIVSARBETSTIDSPENSION ELLER ARBETSTIDSPENSION

I Gcmcnsam ťjünsťcpcnsion (GTP) finns cťť komplcmcnť i vissa branschcr som heter Livsarbetstidpension eller Arbetstidspension. Den anställda väljer själv om avsättningen ska användas till pensionspremier (även arbetare som är yngre än 25 ir), betald ledighet eller kontant ersättning. Om avsättningen gir till pensions- premier ska arbetsgivaren rapportera till Pensionsvalet. Samma sak gäller för individuella överenskommelser mellan arbetsgivare och anställd. Läs mer pi xxxxxxxxxxxxx.xx och i aktuellt kollektivavtal

DELTIDSPENSION/DELPENSION

Arbcťsgivarrörcningcn Frcmia och GS Fackcť rör skogs-, ťrü- och grafisk bransch (GS-facket), Fremia och Livsmedelsarbetareförbundet (Livs) respektive Fremia och Industrifacket Metall (IF Metall) har överenskommit om möjlighet för deltids- pension. Avsikten med delpension är att den anställda ska kunna gi i pension i förtid. Premien betalas in som extra tillägg till ordinarie tjänstepension GTP. Parterna kan ocksi komma överens om att det ska gälla även för den som är under 23 ir. Det är Pensionsvalet som administrerar avsättningen. Läs mer information om premier i aktuell kollektivavtal.

PREMIEBEFRIELSEFÖRSÄKRINGEN (PBF)

Prcmicbcrriclscrörsükring (PBF) bcťalar in prcmicn ťill ťjünsťcpcnsion och rörc- kommande fall familjeskydd. Premien betalas om den anställda inte kan arbeta

Den anställda kan välja att ta tjänstepensionen tidigast frin 55 irs ilder.

Premiebefrielse

försäkring

Premiebefrielsen är proportionell till graden av arbetsoförmiga. För den anställda innebär det att hen inte gir miste om nigra inbetalningar till

sin tjänstepension.

För arbetsgivaren innebär det lägre eller inga premiekostnader alls.

pi grund av sjukdom eller olycksfall och har sjukpenning, rehabiliteringspenning, aktivitets- eller sjukersättning eller är föräldraledig med föräldrapenning eller graviditetspenning. Vid föräldraledighet med föräldrapenning betalas premien under högst 13 minader per födsel.

Premiebefrielse gäller även de som är försäkrade och har livränta enligt lagen om arbetsskadeförsäkring utan att samtidigt fi sjuk- eller aktivitetsersättning. Försükringcn güllcr om hcn var arbcťsrör pi minsť 25 % vid ansťüllningcns början. Hade hen en arbetsoförmiga när anställningen började och den oförmigan fortsatte hela tiden gäller premiebefrielsen bara för ytterligare arbetsoförmiga mcd minsť 25 %. Prcmicbcrriclscn ür proporťioncll ťill gradcn av arbcťsorörmiga. Försäkringen gäller frin att den anställda fyller 23 ir och tills minaden innan den anställda fyller 65 ir.

Den som ansöker om Föräldrapenningtillägg (FPT), Avtalsgruppsjukförsäkring (AGS) eller Trygghetsförsäkring vid arbetsskada (TFA) hos Afa Försäkring, anmäler automatiskt till premiebefrielseförsäkring. Arbetsgivaren ska bekräfta anställ- ningcn ťill Ara Försükring. Har dcn rörsükradc variť ansťülld i 90 dagar finns cťť efterskydd för premiebefrielse i 90 dagar vid sjukdom eller olycksfall. Premie betalas pi ett beräknat bortfall av den pensionsmedförande lönen, som fast- ställs utifrin sjukpenninggrundande inkomster vid insjuknandet. Även lönedelar övcr 7,5 prisbasbclopp rüknas mcd. Prcmic bcťalas minadsvis i crťcrskoťť.

ENGÅNGSPREMIE TILL GTP

Den som blir uppsagd pi grund av arbetsbrist kan ha rätt till en engingspremie som betalas in till GTP. KFF-nämnden beslutar varje ir hur minga minadspremier som engingsbeloppet ska vara, oftast är det tolv minadspremier. Arbetsgivaren ska vända sig till Pensionsvalet inom sex minader frin att anställningen upp- hörde för att anmäla den anställda för ersättning av engingsbelopp. Om arbets- givaren har missat det kan den anställda själv anmäla senast 24 minader efter att anställningen upphörde. För att ha rätt till engingsbelopp miste hen ha hunnit tjäna in pensionsrätt i minst tre ir under de senaste fem iren i GTP (eller tidigare KAP) minaden innan uppsägning. Det gäller inte vid ny anställning inom tre kalenderminader efter att anställningen har upphört hos samma arbetsgiva- re. Det gäller inte heller om hen har tjänat in pensionsrätt i GTP helt frin premie- befrielseförsäkring pi grund av sjukdom. Om hen blir frisk senare kan hen ha rätt till engingsbelopp.

Kollektivavtalsgaranti

GTP innehiller en garantiregel. Har arbetsgivaren tecknat kollektivavtal innebär det att den anställda har försäkringsskydd och rätt till tjänstepensionsinbetal- ningar, även om arbetsgivaren inte har tecknat försäkring eller betalat premien. Pensionsvalet gör inbetalning till GTP, men den anställda miste xxxxxx själv.

PENSION

Checklista pension

Vad behöver den anställda som ska gå i pension göra? Checklistan tar upp några viktiga saker att informera om som den anställda behöver tänka på.

▶ Den anställda fortsätter att tjäna in till den allmänna pensionen si länge hen har en pensions- grundande inkomst.

▶ Gör ett medvetet val av förvaltare, förvaltnings- form, och iterbetalningsskydd. Familjeskydd ingir i GTP.

▶ Se över förminstagarförordnande för GTP-familje- skydd! Bör vara akťucllť, om ťill cxcmpcl ramiljc- förhillandena ändras.

▶ Ansök till Pensionsmyndigheten. Den allmänna pensionen kan tidigast tas ut frin 62 irs ilder.

▶ Kontakta berörda försäkringsbolag om pensionering ska ske innan eller senare än 65 irs ilder. Tjänste- pensionen kan tidigast tas ut frin 55 irs ilder.

▶ Försäkringsbolaget som den anställda har valt kontaktar oftast den försäkrade nigra minader innan hen fyller 65 ir. Det är viktigt att svara pi frigan om utbetalningstid och ange kontaktupp- gifter. Utbetalningarna sker per automatik vid avtalad pensionsilder om inte annat meddelas.

▶ Gi in pi xxxxxxxxxx.xx, fundera över sparform under utbetalningstid, hur ling utbetalningstiden ska vara, om eventuellt valt iterbetalningsskydd ska behillas.

▶ Det gir att stoppa utbetalningar av den allmänna pensionen. Men det gir inte att stoppa eller ändra utbetalning av tjänstepensionen om den har börjat betalas ut.

HANDBOK OM KOLLEKTIVAVTALAD TJÄNSTEPENSION OCH FÖRSÄKRING 2022 61

Olika typer av frånvaro

Utlandstjänstgöring

Utländska medborgare

UTLANDSTJÄNSTGÖRING

Försäkringsskydd vid

olika typer av frånvaro under anställning

Förutom frånvaro vid sjukdom och arbetsskada finns andra typer av från- varo under en anställning. Här beskriver vi hur kollektivavtalad tjänstepension och försäkring gäller för anställda vid föräldraledighet, tjänstgöring inom värnplikt, studier och övrig tjänstledighet.

FÖRSÄKRING	FÖRÄLDRALEDIGHET	VÄRNPLIKT
AVTALSGRUPPSJUKFÖRSÄKRING (AGS)	Vid hcl lcdighcť cnligť rörüldra- lcdighcťslagcn güllcr rörsükrings- skyddcť.	Sc undcr sťudicr.
AVTALSGRUPPLIVFÖRSÄKRING (AGL)	Vid hcl lcdighcť cnligť rörüldra- lcdighcťslagcn güllcr rörsükrings- skyddcť.	Försükringsskyddcť güllcr inťc vid vürnplikť. Dürcmoť har sťaťcn cn grupplivrörsükring som skyddar.
TRYGGHETSFÖRSÄKRING VID ARBETSSKADA (TFA)	Försükringsskyddcť güllcr cnbarť vid arbcťc.	Försükringsskyddcť güllcr cnbarť vid arbcťc. Undcr vürnplikť finns rüťť ťill sťaťcns pcrsonskadcskydd.
FÖRÄLDRAPENNINGTILLÄGG (FPT)	Frinvaro övcr scx minadcr i röljd rüknas inťc som kvalifikaťionsťid om inťc rrinvaron bcror pi sjukdom, hcl lcdighcť mcd lön cllcr hcl lcdighcť cnligť rörüldra- lcdighcťslagcn.	Om dcn ansťüllda ür borťa rrin jobbcť mcr ün scx minadcr i röljd rüknas dcťťa inťc som kvalifika- ťionsťid.
OMSTÄLLNINGSAVTAL FRÅN CIKO	Güllcr om arbcťarcn rorťrarandc har cn ansťüllning i rörcťagcť.	Güllcr om arbcťarcn rorťrarandc har cn ansťüllning i rörcťagcť.
GEMENSAM TJÄNSTEPENSION (GTP)	Om cn arbcťarc ür rörüldralcdig mcd rörüldrapcnning har hcn rüťť ťill prcmicbcrriclscrörsükringcn. Dcťťa inncbür aťť prcmicrna bcťalas av rörsükringcn undcr högsť 13 minadcr pcr rödscl. Prcmicbcrriclscn güllcr üvcn undcr dcn ťid som cn ansťülld har gravidiťcťspcnning.	Arbcťarc som inťc rir lön ťjünar inťc in ťill sin ťjünsťcpcnsion.

FRÅNVARO UNDER ANSTÄLLNING

STUDIER ÖVRIG TJÄNSTLEDIGHET

Vid lüngrc ťids rrinvaro rrin arbcťcť kan rörsükringcn rorťsüťťa aťť gülla undcr viss ťid si kallad crťcr- skyddsťid. Lüs mcr om rörsük- ringcns crťcrskydd pi sidan 27.

Försükringsgrundandc ansťüll- ningsťid kan rorťsüťťa aťť gülla i scx minadcr. Dürcrťcr güllcr rörsükringcn mcd crťcrskydd i som lüngsť 720 dagar. Sjukdagar mcd sjuklön cnligť lag, sjukpcn- ning, smiťťbürarpcnning, arbcťs- skadcsjukpcnning, akťiviťcťs- cllcr sjukcrsüťťning rörbrukar inťc dagar mcd crťcrskydd.

Här beskriver vi hur kollektivavtalad tjänste- pension och försäkring gäller för anställda arbetare vid föräldraledighet, tjänstgöring inom försvarsmakten, studier och övrig tjänstledighet.

Försükringsskyddcť güllcr vanligcn i scx minadcr plus crťcrskyddsťid i yťťcrligarc 180 dagar.

Försükringsskyddcť güllcr normalť i scx minadcr plus yťťcrligarc 180 dagar i crťcrskyddsťid. Arbcťc undcr crťcrskyddsťid gcr nyťť skydd upp ťill ca cťť ir.

Försükringsskyddcť güllcr cnbarť vid arbcťc.

Om dcn ansťüllda ür borťa rrin jobbcť i mcr ün scx minadcr i röljd rüknas inťc dcťťa som kvalifika- ťionsťid.

Om dcn ansťüllda ür borťa rrin jobbcť mcr ün scx minadcr i röljd rüknas dcťťa inťc som kvalifika- ťionsťid.

Güllcr om arbcťarcn rorťrarandc har cn ansťüllning i rörcťagcť.

Arbcťarc som inťc rir lön ťjünar inťc in ťill sin ťjünsťcpcnsion.

Utlandstjänstgöring

För den som jobbar utomlands gäller särskilda principer för den sociala tryggheten. Alla länder har egna försäkringssystem, men inom EU/EES finns en viss samordning.

LÄS MER OM LAGEN PÅ

▶ xxxxxxxxxx.xx

▶ xxxxxxxxxxxxxxxxx.xx

▶ xxxxxxxxxxxx.xx.

Försäkringar enligt lag

Varje land beslutar och har sina egna försäkringssystem, ersättningsbelopp och avgirťcr. Dcť finns inga gcmcnsamma rcglcr rör socialrörsükringar, mcn rör dcn som arbcťar inom EU/EES finns cn viss samordning.

FÖRSÄKRINGSSKYDD VID UTLANDSTJÄNSTGÖRING

Varje land beslutar och har sina egna försäkrings- system, ersättningsbelopp och avgirťcr. Dcť finns inga gemensamma regler för socialförsäkringar.

Det är till för att den som arbetar i olika länder inte ska förlora sina intjänade förminer. Därutöver har Sverige socialförsäkringskonventioner med ett antal lündcr uťanrör EU/EES. Dcssa kallas rör konvcnťionslündcr och rcglcrar lündcrnas skyldigheter mot varandra när det kommer till den anställdas sociala trygghet.

Huvudregeln är att den anställda är försäkrad i det land där hen jobbar. De personer i den anställdas familj som inte själva arbetar är ocksi försäkrade i detta land. Detta gäller även egenföretagare.

EXEMPEL PÅ FÖRMÅNER SOM OMFATTAS AV SAMORDNINGEN

▶ Sjukpenning och föräldrapenning.

▶ Sjukersättning och rehabiliteringsitgärder.

▶ Allmän pension.

▶ Arbetsskadeersättning vid olycksfall i arbetet och vid arbetssjukdomar.

▶ Ersättning frin arbetslöshetskassa vid arbetslöshet.

▶ Dödsfallsersättningar.

▶ Familjeförminer och barnbidrag.

FÖR ARBETE INOM EU GÄLLER FÖLJANDE PRINCIPER:

Principen om lagstiftning

Principen om lagstiftning innebär att det endast gir att tillhöra ett lands social- försäkring. Det är ocksi endast till detta land som det betalas socialförsäkrings- avgift. Huvudregeln är att den som jobbar i ett medlemsland tillhör detta lands socialförsäkring även om hen är bosatt i ett annat land.

Likabehandlingsprincipen

En mcdborgarc i cťť EU/EES-land som arbcťar i cťť annať EU/EES-land ska

behandlas pi samma sätt som landets egna medborgare.

Sammanläggningsprincipen

Nür kvalifikaťionsťidcn ska rüknas uť rör olika sociala rörmincr ska alla rörsük- ringspcriodcr i olika EU/EES-lündcr lüggas ihop. Dcťťa inncbür aťť cn ansťülld kan fi rätt till sina intjänade förminer även om hen inte har tillräcklig tid i varje enskilt land.

Exportabilitetsprincipen

Det är det land där den anställda har tjänat in förminerna som betalar ut dem,

som ťill cxcmpcl pcnsioncr. Ävcn vid bosüťťning i cťť annať EU/EES-land.

Intjänandeprincipen

Xxx som har ťjünať in pcnsion i flcra lündcr rir sin pcnsion uťbcťald rrin rcspck- tive land. Storleken pi pensionen beror pi intjänandetiden i de olika länderna.

EU-Förordning 883/2004

Samordningen av socialförsäkringssystemen inom EU styrs av EU-förordning 883/2004 (rrin och mcd maj 2010). Ävcn Schwciz samť EES-lündcrna Norgc, Lichtenstein och Island tillämpar denna EU-förordning (frin och med 1 juli 2012). Dcť huvudsakliga innchillcť i rörordning 883/2004 ür:

▶ Den som blir utsänd till ett annat land för att arbeta, stannar kvar i hemlandets socialrörsükring upp ťill 24 minadcr. Dcť finns möjlighcť ťill dispcns vid lüngrc utsändningar.

▶ Vid arbcťc i flcra mcdlcmslündcr misťc arbcťcť omraťťa minsť 25 % i

bosättningslandet för att fi detta lands socialförsäkring.

▶ Den som är anställd i ett medlemsland och samtidigt är egenföretagare i ett annat land kan bara ha socialförsäkring i det land där hen har sin huvudsakliga inkomst.

▶ Vid uťsündning inom EU güllcr inťyg om ťillümplig lagsťirťning (A1/E101). Arbcťs- givare och anställd ansöker gemensamt om detta hos Försäkringskassan (blankett 6220).

Bistånds arbetare

UTLANDSTJÄNSTGÖRING

För bisťindsarbcťarc finns

särskilda regler.

För mer information, se xxxxxxxxxxxxxxxxx.xx.

om lagsti ning

Principen

Likabehandlings-

principen

Övriga länder

Sammanläggnings-

principen

Utlands- tjänstgöring

Konventions-

länder

Exportabilitets-

principen

EU-Förordning

883/2004

Intjänande-

principen

HANDBOK OM KOLLEKTIVAVTALAD TJÄNSTEPENSION OCH FÖRSÄKRING 2022

24 mån

Om den utsända ska jobba utomlands i mer än 24 minader omfattas hen av socialförsäkringssystemet

i det land som hen arbetar i. Om det är tänkt att arbetet ska pigi i högst 24 minader gäller socialförsäkrings- systemet i det land som hen är utsänd ifrin.

För de arbetare som arbetar utomlands fortsätter avtalsförsäkringarna att gälla

enligt kollektivavtal och försäkringsavtal med Pensionsvalet.

Om det är tänkt att arbetet ska pigi i högst 24 minader gäller socialförsäkrings- systemet i det land som den anställda är utsänd ifrin. Om den utsända ska jobba i mer än 24 minader omfattas hen av socialförsäkringssystemet i det land som hen arbetar i frin och med första dagen. Efter 24 minader och om utsändningsperioden har avslutats kan inte en ny period beviljas förrän det har gitt minst tvi minader frin sista dagen pi den avslutade perioden.

Den utsända kan fi sti kvar i utsändningslandets socialförsäkringssystem även under längre utsändningstid. I sidana fall ska det göras en dispensansökan till Försükringskassan och dcťťa bör göras rcdan vid uťsündningsťillrüllcť. Dcť finns idag en praxis som säger att normalt ges dispens i fem ir.

Konventionsländer

Om dcn ansťüllda ür uťsünd ťill cťť land uťanrör EU/EES, och som Svcrigc har cn socialförsäkringskonvention med, är den anställda kvar i svensk socialförsäkring under den tid som konventionen anger. Tabellen visar konventionstid för respektive land. Arbetsgivaren och den anställda ansöker gemensamt om konventionsintyg hos Försäkringskassan (blankett 6220).

12 MÅNADER	24 MÅNADER	36 MÅNADER	60 MÅNADER
Chile	Serbien	Israel	USA
Kap Vcrdc	Bosnicn/Hcrzcgovina	Marocko	Kanada
Turkiet	Indicn (mcd möjlighcť aťť rörlünga yťťcrligarc 24 minadcr.	Sydkorea	Japan (rrin 1 juni 2022)
	Ǫuebec
	Filippinerna

Övriga länder

Om ansťülld ür uťsünd ťill cťť land uťanrör EU/EES, och som Svcrigc inťc har cn socialförsäkringskonvention med, är den anställda kvar i svensk socialförsäkring. Men bara om perioden som utsänd uppgir till högst tolv minader. Om perioden är längre än tolv minader har den anställda inte längre nigon svensk socialför- säkring.

Distansarbete

Huvudregeln är att anställd som arbetar pi distans i ett annat land ska vara socialförsäkrad i det land som hen jobbar i. Distansarbete ses inte som utsänd- ning och därför kan inte utsändningsintyg frin Försäkringskassan fis. Det innebär att den anställda inte kan vara kvar i svensk socialförsäkring.

Försäkringar enligt kollektivavtal

För den som arbetar utomlands fortsätter avtalsförsäkringarna att gälla enligt kollektivavtal och försäkringsavtal med Pensionsvalet. Detta gäller bide tjänste- resor och längre utlandsuppdrag. Vid utlandstjänstgöring för mer ett ir ingir följande förminer:

Gemensam tjänstepension (GTP), sjukpenningsgaranti, Avtalsgruppsjukförsäkring (AGS), Avtalsgruppsjuklivförsäkring (AGL), Trygghetsförsäkring vid arbetsskada (TFA) och omställningsförsäkring.

Kompensation för förlust av svensk sjukpenning samt allmän pension och efterlevandepension kan ske via avtalsförsäkringarna.

Om den anställda förlorar den svenska sjukpenningen ska arbetsgivaren betala en tilläggspremie till AGS för att denna försäkring ska kompensera bortfallet. Om hen förlorar allmän pension och efterlevandepension ska arbetsgivaren betala

UTLANDSTJÄNSTGÖRING

tilläggspremier för allmän pension och efterlevandepensionsavgift pi den ansťülldas lön upp ťill 7,5 inkomsťbasbclopp ťill GTP. Tillüggsprcmicr omraťťas av samma bestämmelser som gäller för ordinarie tjänstepension. För den som arbcťar i cťť EU/EES-land cllcr i annať land som Svcrigc har ingiťť cn social- försäkringskonvention med gäller inte kompensationen för bortfall av allmän ilders- och efterlevandepension.

Läkekostnadsförsäkring vid utlandstjänst (LFU)

Den anställde omfattas av en läkekostnadsförsäkring (LFU) som kan ge ersätt- ning för nödvändiga och skäliga kostnader vid sjukdom och olycksfall. En rese- försäkring kan kompletteras, men inte ersätta avtalet om försäkringsskydd vid utlandstjänstgöring. Arbetsgivaren ska anmäla till Pensionsvalet den anställda som ska tjänstgöra utomlands. LFU tecknas i Folksam.

LFU kan ge den anställda ersättning för

▶ skäliga kostnader i samband med läkar- och sjukhusvird, resekostnader, hemtransport och iterresa

▶ tandbehandling vid akut tandvird

▶ graviditetskontroll och förlossning.

Om övcrcnskommclsc finns mcllan arbcťsgivarcn och dcn ansťüllda aťť dcn anställdas familj ska följa med under utlandstjänstgöringen kan även dessa omfattas av LFU. Med familj menas här make, maka, sambo och barn under 21 ir.

NÄR GÄLLER FÖRSÄKRINGSSKYDDET?

Svensk arbetsskadeförsäkring eller arbetslöshetsförsäkring miste omfatta den anställda omedelbart innan utlandstjänstgöringen börjar, för att avtalsförsäk- ringarna ska gülla. Eťť annať gilťigť kvalifikaťionskrav ür aťť hcn harť cn annan utlandstjänstgöring som omfattas av avtalet om social trygghet. Med tjänstgöring utomlands menas bide tjänsteresor och längre utlandsuppdrag. Dessutom miste följande vara uppfyllt:

▶ Anställningen ska vara hos en svensk arbetsgivare.

▶ Utlandstjänstgöringen ska vara pi uppdrag av en svensk arbetsgivare.

UNDANTAG

Ibland kan det vara mindre bra att behilla de svenska avtalsförsäkringarna. Därför kan arbetsgivaren och den anställda komma överens om att hen ska undantas. Undantag kan göras i följande tvi fall:

▶ Utlandstjänsten tros vara – eller har varat – i mer än sex ir.

▶ Arbetaren är dubbelanställd och har anställning bide hos ett svenskt och ett utländskt företag. Hen har avtal om sociala förminer med det utländska företaget.

DISTANSARBETE

De kollektivavtalade försäkringarna gäller när en anställd jobbar pi distans i ett annat land. Trygghetsförsäkring vid arbetsskada (TFA) gäller i det här fallet under en begränsad tid, vanligtvis tvi till tre veckor. Det kan däremot uppsti problem xxx dc kollckťivavťaladc sjukrörsükringarna crťcrsom dcť i dc flcsťa rall krüvs aťť den anställda har svensk sjukpenninggrundande inkomst. Det kräver i sin tur svensk socialförsäkring.

HANDBOK OM KOLLEKTIVAVTALAD TJÄNSTEPENSION OCH FÖRSÄKRING 2022 69

UTLANDSTJÄNSTGÖRING

Checklista utlandstjänstgöring

Vad behöver den anställda veta kring utlands- tjänstgöring? Checklistan tar upp några viktiga saker att informera om som gäller vid utlandstjänstgöring.

▶ Planera utlandstjänstgöringen tillsammans med arbetsgivaren. Socialförsäkringen i Sverige gäller om arbcťspcriodcn inom EU/EES ür xxx xxx ir. För övriga länder gäller vanligtvis max ett ir. De kollektivavtalade försäkringarna fortsätter vanligt- vis att gälla. Men tänk pi att längden och landet kan inverka pi beslutet.

▶ Arbetsgivaren anmäler till Försäkringskassan om dcn ansťüllda ska arbcťa i cťť land inom EU/EES i max tvi ir. Anmäl tillsammans med arbetsgivaren och begär ett utsändningsintyg (blankett 6220).

▶ Arbetsgivaren kontaktar Försäkringskassan om dcn ansťüllda ska arbcťa i cťť land uťanrör EU/EES för information om blanketter.

▶ Arbetsgivaren anmäler till Pensionsvalet om den anställda lämnar svensk socialförsäkring. Den anställda kompenseras för bortfall av svensk sjukpenning samt för allmän ilders- och efterle- vandepension genom avtalsförsäkringarna.

▶ Arbetsgivaren ska teckna läkekostnadsförsäkring vid utlandstjänstgöring (LFU) för den anställda.

HANDBOK OM KOLLEKTIVAVTALAD TJÄNSTEPENSION OCH FÖRSÄKRING 2022 71

Utländska medborgare

En utländsk medborgare som har både arbets- och uppehållstillstånd i Sverige har oftast samma försäkringsskydd som svenska medborgare, både enligt lag och kollektivavtal. Den svenska socialförsäkringen gäller i princip för alla som bor eller arbetar i Sverige oavsett medborgarskap. Försäkringen är obligatorisk.

LÄS MER PÅ

▶ xxxxxxxxxxxxxxxxx.xx

▶ xxxxxxxxxxxx.xx

▶ xxxxxxxxxxxxxxxxxxx.xx.

Internationella förordningar, EU-förordningar, avtal samt Socialförsäkringsbalken (SFB) sťyr om och hur cn pcrson ür rörsükrad i Svcrigc. Förordningcn om samord- ning av dc sociala ťrygghcťssysťcmcn EG 883/2004 cllcr EEG nr 1408/71 (üldrc vcrsion) och avťal finns ťill rör aťť avgöra vilkcť lands lagsťirťning som ska ťillüm- pas. Hen kan inte omfattas av tvi länders lagstiftning samtidigt. Om hen omfat- tas av ett annat lands lagstiftning begränsas de förminer hen kan ha genom den svenska lagstiftningen.

Bosäflningsbaserade förmåner

Förminer som är bosättningsbaserade omfattar olika typer av grundbidrag och ska garanťcra aťť dcn som flyťťar hiť kan ha cn skülig lcvnadssťandard. Dcťťa kan gälla när hen bor i Sverige.

BOSÄTTNINGSBASERADE FÖRMÅNER

▶ Sjukvird, rehabilitering och särskilt bidrag.

▶ Subvention av tandvird för vuxna.

▶ Ersättning enligt gränssjukvirdsförordningen.

▶ Sjuk- och aktivitetsersättning i form av garantiersättning.

▶ Föräldrapenningens garantinivi, barnbidrag och förlängt barnbidrag.

▶ Bidrag vid uťlandsadopťion undcr visa röruťsüťťningar.

▶ Underhillsstöd och efterlevandepension.

▶ Bosťadsbidrag och bosťadsťillügg.

▶ Garantipension.

▶ Äldreförsörjningsstöd samt pensionstillägg för lingtidsvird av sjukt eller barn med funktionsnedsättning.

▶ Assistansersättning, handikappersättning, virdbidrag och bilstöd för personer med funktionsnedsättning.

Den som är folkbokförd i Sverige anses vara bosatt här, men det är ingen garanti att hen fir ersättning. Försäkringskassan gör alltid en egen, oberoende bedömning.

Den som sökt uppehillstillstind har rätt till förminer tidigast frin dagen di uppehillstillstindet började gälla. Om hen fir tillstindet retroaktivt kan hen fi förminer för maximalt tre minader bakit i tiden. Medborgarskap kan ha betydelse för när i tid hen fir tillging till förminerna.

UTLÄNDSKA MEDBORGARE

Arbetsbaserade förmåner

Arbetsbaserade förminer kan den anställda ha rätt till om hen arbetar eller har arbetat i Sverige. Att tänka pi är att hen kan vara försäkrad för arbetsbaserade förminer i Sverige utan att ha rätt till de bosättningsbaserade förminerna.

ARBETSBASERADE FÖRMÅNER

▶ Graviditetspenning.

▶ Föräldrapenning pi grund- och sjukpenningnivi och tillfällig föräldrapenning.

▶ Sjukpenning och arbetsskadeersättning.

▶ Rehabilitering och rehabiliteringsersättning samt bidrag till arbetshjälpmedel.

▶ Inkomstrelaterad sjukersättning och aktivitetsersättning.

▶ Närstiendepenning, efterlevandeskydd, omställning.

▶ Tilläggspension (f.d. ATP), inkomstpension och premiepension, barnpension.

Kollektivavtalade försäkringar

Utländska anställda som arbetar för en svensk arbetsgivare med kollektivavtal har samma pensioner och försäkringar genom jobbet som sina svenska kollegor.

Detta gäller oavsett om den anställda omfattas av svensk socialförsäkring eller inte.

UTBETALNING AV KOLLEKTIVAVTALAD PENSION

Det försäkringsbolag som förvaltar pensionen kontaktar den anställda nigra minader före 65-irsdagen. Hen fir tjänstepension i förhillande till inkomst och dcn ťid hcn ťjünať in dcn. Xxx som lümnar Xxxxxxx och flyťťar ťillbaka ťill hemlandet har kvar rätten till pensionen som tjänades in di hen omfattades av kollektivavtalet.

I Sverige kan tjänstepension oftast tas ut frin 55 ir, helt eller delvis, och under vissa förutsättningar.

Den anställda miste meddela sin adress om hen lämnar Sverige. Detta behöver aktuellt bolag för att kunna betala ut pensionsbeloppen. Den som vill gi tidigare i pension än vid 65 ir miste kontakta aktuellt bolag direkt. Försäkrings- bolag kan begära att fi se ett levnadsintyg vid utbetalning för personer bosatta utomlands.

Tips!

Läs mer om vad som gäller för utländska medborgare:

▶ Xxxxxxx.xx – foldern Your guide for collecĚively agreed pensions and insurance Ěhrough work, undcr ”vira ťjünsťcr”

▶ Xxxxxxxxxxxxxxxxx.xx – arbeta i Sverige

▶ Xxxxxx.xx – samlad inrormaťion och rakťa pi flcra sprik om Xxxxxxx,

utgiven av Svenska Institutet

Omprövning och överklagan

OMPRÖVNINGAR

Överklaga beslut som rör försäkringar enligt lag

Det finns tillfällen då det upplevs att fel försäkringsbeslut tagits. Att överklaga ett beslut är möjligt och görs i olika steg och instanser.

Försäkringskassan och Pensionsmyndigheten

Dcť finns dc som upplcvcr aťť dc har riťť cťť rclakťigť bcsluť. Gcnom aťť vünda sig till Försäkringskassan eller Pensionsmyndigheten kan beslutet om allmän försäk- ring och pension omprövas. I beslutet stir det hur ling tid den som vill överklaga har pi sig för att begära omprövning och hur begäran ska göras.

Förvaltningsräflen

Om Försäkringskassan eller Pensionsmyndigheten inte ändrar sitt beslut efter omprövningen, är det möjligt att överklaga till förvaltningsrätten. Detta miste göras inom tvi minader. Förvaltningsrätten tillkännager dom i milet och efter det skickas avgörandet till den som överklagat.

Kammarräflen

Om förvaltningsrättens dom inte accepteras är det möjligt att överklaga hos kammarrätten. För att kunna göra detta krävs ett prövningstillstind. Kammarrätten avgör om dcť finns skül aťť ündra rörvalťningsrüťťcns dom cllcr om dcť kan vara vägledande i andra liknande fall och beslutar om prövningstillstind. Xxxxx skickas alltid ut till parterna.

Högsta förvaltningsdomstolen

Som sista instans kan kammarrättens beslut överklagas till Högsta förvaltnings- domstolen. Överklagandet skickas till Högsta förvaltningsdomstolen inom tvi minader. Om Högsta förvaltningsdomstolen beviljar prövningstillstind tillkänna- ges dom som inte kan överklagas.

Skafleverket

Överklagan görs till Skatteverket om det gäller den pensionsgrundande inkomsten, arbetsgivaravgifter eller allmänna pensionsavgifter. Om beslutet inte ändras, är det möjligt att överklaga i följande turordning: förvaltningsrätten, kammarrätten och Högsta förvaltningsdomstolen.

Överklaga beslut som rör kollektivavtalade försäkringar

Den som är missnöjd över ett beslut kan överklaga. Beroende på om någon är missnöjd med hur ärendet formellt hanterats eller beslutet i sak finns olika instanser att vända sig till.

Missnöjd med beslut om avtalsförsäkringar

När Afa Försäkring fattar ett slutligt skaderegleringsbeslut, följer det alltid med en besvärshänvisning. Detta är en instruktion för hur den som är missnöjd med beslutet ska göra för att begära omprövning.

KLAGOMÅLSANSVARIG PÅ AFA FÖRSÄKRING

Vid missnöje med den formella handläggningen av ärendet, exempelvis att det tagit ling tid, varit svirt att fi kontakt med handläggare eller bemötandet, si kontaktas klagomilsansvarig pi Afa Försäkring. Klagomilssansvarig ska iterkom- ma snarast. Xxx svar inte ges inom 14 dagar si ska skriftligt besked skickas med uppgift om när svar kan lämnas.

Missnöjd med skadereglering

AVTALSFÖRSÄKRINGARNA

▶ Avtalsgruppsjukförsäkring (AGS), Föräldrapenningtillägg (FPT) inom avtals- omridet Fremia-LO.

▶ Trygghetsförsäkring vid arbetsskada (TFA), en partsgemensam produkt mellan Fremia-LO-PTK.

Alla ovan nämnda försäkringar hanteras av Afa Försäkring och omprövningar behandlas lika och i samma instanser. När Afa Försäkring fattar det slutliga skaderegleringsbeslutet i ett ärende, och det skickas till den berörde, följer det alltid med en si kallad besvärshänvisning. Det är information om hur den som är missnöjd med beslutet ska göra för att begära omprövning.

SKADEAVDELNINGEN INOM AFA FÖRSÄKRING

Vid missnöje med beslut ska i första hand aktuell skadeavdelning kontaktas för bcgüran om ny prövning. Konťakťuppgirťcr finns pi bcsluťsbrcvcť som har skickats frin Afa Försäkring.

OMPRÖVNINGSAVDELNINGEN PÅ AFA FÖRSÄKRING

Omprövningsavdelningen handlägger sakklagomil. Med sakklagomil menas att det begärs att ett slutligt ställningstagande i ett försäkringsärende ska omprövas i sak. Bcgüran om omprövning kan göras crťcr

▶ slutligt beslut i en delfriga under försäkringsärendets ging

▶ slutlig ställningstagande i TFA-ärende eller slutligt beslut i AGS-ärende. Omprövningsavdelningen gör en ny, självständig prövning av frigorna och har rätt

aťť raťťa bcsluť som ündrar skadcavdclningcns bcsluť, hclť cllcr dclvis. Bcgüran

om omprövning är kostnadsfritt och ska vara skriftlig. Den försäkrade miste ange vad som ska omprövas och hur beslutet ska ändras. Skälen miste ocksi anges.

För omprövning av TFA-ärenden miste begäran ske inom sex minader frin det att slutligt besluts har fattats.

SKILJENÄMNDEN FÖR ARBETSMARKNADSFÖRSÄKRINGAR

Den som fortfarande är missnöjd efter omprövningsavdelningens beslut, kan begära prövning i Skiljenämnden för arbetsmarknadsförsäkringar. Skiljenämnden bcsťir av lcdamöťcr som ür uťscdda av arbcťsmarknadcns parťcr. Bcgüran om prövning ska vara skriftlig och innehilla

▶ vilket beslut som ska prövas, hur beslutet ska ändras och vilka skäl

som finns rör dcťťa

▶ kopia av beslutet frin Omprövningsavdelningen.

Viktig information om kostnader

För att fi ärendet prövat i Skiljenämnden för arbetsmarknadsförsäkringar ser reglerna olika ut och beror pi när skadan är anmäld.

▶ För skadcanmülan som har skickaťs ťill Ara Försükring 1 maj 2007 cllcr scnarc, ür ansökningsavgirťcn 4 % av prisbasbcloppcť (1 932 kronor, ir 2022).

▶ Ärenden som skickats tidigare är kostnadsfria.

Avgiften iterbetalas om skiljenämnden helt eller delvis gir pi den klagandes linje.

DOMSTOLSPRÖVNING

Ett alternativ till att vända sig till Skiljenämnden är att välja att vända sig till domstol. Tingsrätten kan svara pi vad som behöver bifogas en stämningsansökan. Förlorar den anställda i domstol är huvudregeln att den anställda fir sti för bide sina och Afa Försäkrings kostnader.

OMPRÖVNING INOM FREMIA-LO FÖR AGL OCH GTP-FAMILJESKYDD

För kollektivavtalsförsäkringen AGL och GTP-familjeskydd gäller att den försäkrade eller annan ersättningsberättigad som inte är nöjd med Folksams beslut och vill överklaga si ska hen kontakta klagomilsansvarig, det vill säga avdelningschefen rör dcn grupp som handlagť ürcndcť. Klagomil ska bchandlas cffckťivť och omsorgsfullt. Om Folksam inte kan ge svar inom tvi veckor ska den klagande bli informerad om handläggningen av ärendet och fi besked om när svar kommer att lämnas. Den klagande som fortfarande är missnöjd, kan begära att fi ärendet prövat av Kundombudsmannen Folksam. Kundombudsmannen är en fristiende och oparťisk insťans som kosťnadsrriťť omprövar dc flcsťa rörsükrings- och skadeärenden.

Anmälan miste göras inom ett ir frin det att Folksam lämnat slutligt besked. Xxxxxxx skickas ťill Xxxxxxxxxxxxxxxx Folksam. Dcn klagandc som ocksi ür konsument kan ocksi vända sig till Allmänna reklamationsnämnden (ARN), som är en opartisk statlig myndighet som utan kostnad för parterna kan pröva försäk- ringstvister. Saken kan även prövas i allmän domstol. Domstolsprövning ska ske i enlighet med svensk lag.

Adress för begäran om prövning: Skiljenämnden för

OMPRÖVNINGAR

Arbetsmarknadsförsäkringar

101 56 Stockholm

Övrig information

ÖVRIG INFORMATION

Förklaringar och namn

Försäkringsförmåner, lagar m.m.		Försäkringsbolag, organisationer m.m.
AGL	Avtalsgrupplivförsäkring	Afa Försäkring	Tjänstepensionsföretag för kollektiv- avtalade försäkringar inom privat sektor, kommuner och regioner
AGS	Avtalsgruppsjukförsäkring
ATP	Allmän tilläggspension, benämns numera tilläggspension	CIKO CSN	Omställningsorganisationen inom Fremia-LO för arbetare och vissa tjänstemän Ansvarig myndighcť rör dcn officiclla statistiken inom studiestödsomridet
FPT	Föräldrapenningtillägg
GTP	Gemensam tjänstepension
KAP	Kooperationens avtals pension
LAS	Lagen om anställningsskydd	Fremia	Förening som är resultat av samgiendet mellan Arbetsgivar- föreningen KFO och Arbetsgivar- förbundet Idea
LFU	Läkekostnadsförsäkring vid utlandstjänstgöring
OSE	Omställningsersättning	Folksam	Kundägt försäkringsbolag
PBF	Premiebefrielseförsäkring	ILO Kammar- kollegiet	International Labour Organisation, FN-organ Statlig myndighet som lyder under Finansdepartementet
SFB	Socialförsäkringsbalken
SGI	Sjukpenninggrundande inkomst
TFA	Trygghetsförsäkring vid arbetsskada
	Trygghetsförsäkring vid arbetsskada	LO	Förening för 14 fackförbund med cirka 1,5 miljoner arbetare
		Pensions myndigheten	Administrerar och betalar ut den allmänna pensionen
		Pensionsvalet	Administrationsbolag för kollektiv- avtalade försäkringar
		KFF-nämnden	Kooperativa fackliga försäkrings- nämnden, bildades av KFO och LO ir 2019.

HANDBOK OM KOLLEKTIVAVTALAD TJÄNSTEPENSION OCH FÖRSÄKRING 2022 79

Index

Aktivitetsersättning 23, 25, 60, 72, 73

Allmän pension 15, 31, 42, 55

Arbetslöshetsförsäkring 11, 41, 69

Arbetsskadeförsäkring 11, 31

Avtalsgrupplivförsäkring (AGL) 12, 15, 49, 51, 64,

Avtalsgruppsjukförsäkring (AGS) 12, 26, 27, 60, 64

Barnpcnsion 11, 47, 48

Basbcloppcn 14

Bcgravningshjülp 31, 35, 49, 50

Branschavťal 15

Deltidspension 15, 27, 59

Efterlevandestöd till barn 48

Efterskydd 27, 36, 51

Familjeskydd 49, 57, 58, 60, 77

Förminstagarförordnande 51, 59

Föräldraförsäkring 11, 17

Garantipension 14, 47, 56

Xxxxxxxx tjänstepension (GTP) 12, 14, 44, 48, 57,

64, 68

Graviditetspenning 20, 60, 64

Kaxxxxxxxxxx 00, 23

Kollektivavtal 9, 57, 68, 72, 73

Läkekostnadsförsäkring vid utlandstjänst (LFU) 13, 69

Makeförsäkring 50

Omställningsavtal 12, 43, 64

Omställningsersättning (OSE) 12, 43, 44

Omställningsförsäkring 68

Omställningspension 11, 43, 47

Pensionsgrundande inkomst 14, 55, 56, 75

Pensionsrätt 14, 55

Prcmicbcrriclscrörsükring (PBF) 13, 15, 20, 27, 35, 60

Premiepension 11, 43, 55, 56, 73

Rehabiliteringsersättning 73

Rehabiliteringskedjan 25

Samordning 31, 66, 72

Sjukersättning 11, 23, 25, 73

Sjukpenninggrundande inkomst 24, 28

Sveda och värk 33, 34

Tilläggspension 11, 73

Trygghetsförsäkring vid arbetsskada (TFA) 12, 32, 33,

36, 64, 68

Utlandstjänstgöring 62, 66, 69

Återbetalningsskydd 12, 48, 58

Änkepension 43, 47

Det här är Avtalat

Alla ska försti och uppskatta pension och försäkring via jobbet, även innan det behövs. Med den ambitionen har Svenskt Näringsliv, LO och PTK bildat Avtalat. Vi finns till för närmare tre miljoner arbetsgivare och anställda med kollektivavtal i privat sektor. Genom att erbjuda samlad information och vägledning blir xxxxxxx.xx vägen in och vägen ut för allt som rör kollektivavtalad tjänstepension och försäkring.

xxxxxxx.xx

Document Metadata

Table of Contents

ARBETARE FREMIA-LO

Document Metadata