FÖRESKRIFTER OCH ANVISNINGAR TILL PENSIONSSTIFTELSER

Vakuutusvalvonta

FÖRESKRIFTEROCHANVISNINGAR

FÖRESKRIFT/ANVISNING
11.2.2005	Dnr 7/002/2005

Till pensionsstiftelser

Bemyndigande:

Lag om pensionsstiftelser (1774/1995) 37 §, 41a §, 42 § 43 §, 46 §, 47 §, 64 §, 65 §, 134 § och 137a §

Lag om ändring av lagen om pensionsstiftelser (85/1999), ikraftträdelsebestämmelse 2 mom. Förordning om täckning för pensionsstiftelsers pensionsansvar (1137/1998) 1 §, 4 §, 6 § och 17 § Förordning om beräkning av solvensgränsen för pensionsstiftelser som bedriver verksamhet enligt lagen om pension för arbetstagare (1282/1999) 4 §

Förordning om poster som skall hänföras till verksamhetskapitalet i pensionsstiftelser som bedriver verksamhet enligt lagen om pension för arbetstagare (1326/1997) 2 § och 4 §

Giltighetstid:

1.1.2005 – tillsvidare. Ett indexbundet lån måste uppdelas i bokföringen i låne- och optionsandelar om index- bundet lånet har tagit 1.1.2005 eller efter denna dag.

Ändrar/tillägger:

Försäkringsinspektionens föreskrifter och anvisningar till pensionsstiftelser Dnro 13/002/2001 (2001:6) sådana de lyder ändrade

Enhet:

Försäkringsinspektionen

FÖRSÄKRINGSINSPEKTIONENS FÖRESKRIFTER OCH ANVISNINGAR TILL PENSIONSSTIFTELSER

Försäkringsinspektionen har i dag med stöd av ovan nämnda be- myndigande beslutat meddela bifogade föreskrifter och anvisning- ar med bilagor för pensionsstiftelser.

De reviderade relationstalsblanketterna för B-pensionsstiftelserna och AB-pensionsstiftelsens B-avdelningarna skall första gången tillämpas för års 2005 uppgifter.

Föreskrifterna skall iakttas såsom förpliktande.

Ytterligare information ger Försäkringsinspektionens försäkrings- inspektionsavdelning.

Överdirektör Xxxx Xxxxxxx

Direktör Xxxx Xxxxxx

Innehållsförteckning

1. FÖRESKRIFTER OM BOKFÖRING OCH BOKSLUT I PENSIONSSTIFTELSER 1—1

1.1 Verksamhetsberättelse 1—1

1.2 UPPRÄTTANDE AV RESULTATRÄKNING 1—2

1.2.1 Premieinkomst 1—2

1.2.2 Intäkter av och kostnader för placeringsverksamhet 1—2

1.2.2.1 Intäkter av placeringsverksamheten 1—3

1.2.2.2 Uppskrivning av placeringstillgångar 1—3

1.2.2.3 Kostnader för placeringsverksamheten 1—3

1.2.2.4 Korrigering av uppskrivningar av placeringstillgångar 1—4

1.2.2.5 Valutakursdifferenser 1—4

1.2.3 Ersättningskostnader 1—4

1.2.4 Åter- och kreditförsäkrare 1—5

1.2.4.1 Återförsäkringspremier 1—5

1.2.4.2 Ersättningskostnader 1—5

1.2.4.3 Förändringar i pensionsansvarsandelen 1—5

1.2.5 Lagstadgade avgifter 1—5

1.2.6 Skötselskostnader 1—5

1.2.7 Övriga intäkter och kostnader 1—6

1.2.8 Bokslutsdispositioner 1—6

1.2.9 Inkomstskatter 1—6

1.2.10 Intern överföring 1—6

1.2.11 Återbetalning till arbetsgivare 1—7

1.2.12 Ändringar av ansvarsunderskottet 1—7

1.3 UPPRÄTTANDE AV BALANSRÄKNING 1—8

1.3.1 Aktiva 1—8

1.3.1.1 Immateriella tillgångar 1—8

1.3.1.2 Placeringar 1—8

1.3.1.2.1 Fastighetsplaceringar 1—8

1.3.1.2.2 Placeringar i ett arbetsgivarföretag 1—9

1.3.1.2.3 Övriga placeringar 1—9

1.3.1.3 Ansvarsunderskott 1—10

1.3.1.4 Fordringar 1—10

1.3.1.5 Övriga tillgångar 1—10

1.3.1.6 Aktiva resultatregleringar 1—11

1.3.2 Passiva 1—11

1.3.2.1 Eget kapital 1—11

1.3.2.2 Ackumulerade bokslutsdispositioner 1—11

1.3.2.3 Försäkringstekniskt pensionsansvar 1—12

1.3.2.4 Avsättningar 1—12

1.3.2.5 Skulder 1—12

1.3.2.6 Passiva resultatregleringar 1—12

1.4 Placeringsverksamhetens driftsutgifter och avskrivningar 1—13

1.5 Värdering av placeringar och fordringar och behandling i bokföringen 1—13

1.5.1 Placeringar 1—13

1.5.1.1 Värdering av placeringar 1—13

1.5.1.1.1 Värdering enligt anskaffningsutgiften 1—13

1.5.1.1.1.1 Anskaffningsutgift 1—14

1.5.1.1.1.2 Uppskrivning 1—14

1.5.1.1.1.3 Ändring och uppskrivning av användningssyftet för tillgångar 1—15

1.5.1.1.1.4 Bokföring 1—15

1.5.1.1.2 Värdering av finansiella instrument och förvaltningsfastigheter i bokföringen till gängse värde i enlighet med lagen om pensionsstiftelser 41a § 4 och 5 mom 1—15

1.5.1.1.2.1 Värdering av finansiella instrument i bokföringen till gängse värde i enlighet med lagen om pensionsstiftelser 41a § 4 mom 1—16

1.5.1.1.2.1.1 Placeringar som ingår i de finansiella tillgångarna 1—17

1.5.1.1.2.1.2 Finansiella skulder 1—21

1.5.1.1.2.2 Värdering av förvaltningsfastigheter i bokföringen till gängse värde i enlighet med lagen om pensionsstiftelser 41a § 5 mom 1—21

Definitioner 1—21

1.5.1.2 Säkring och handling av säkring i redovisningen (säkringsredovisning) 1—23

1.5.1.2.1 Försäkringsförhållandet 1—24

1.5.1.2.2 Behandling av säkringsresultat i bokföringen (säkringsredovisning) 1—25

1.5.1.2.2.1 Säkringsredovisning med värdering till anskaffningsutgiften 1—25

1.5.1.2.2.2 Säkringsredovisning med värdering till gängse värde 1—25

1.5.2 Värdering av fordringar 1—27

1.6 Fastställande av placeringars gängse värde 1—27

1.6.1 Fastighetsplaceringar 1—27

1.6.2 Övriga placeringar 1—28

1.6.3 Särskilda anvisningar 1—29

1.7 Bestämmelser om sampensionsstiftelsers bokföring och bokslut 1—29

1.7.1 A-sampensionsstiftelser 1—29

1.7.2 B-sampensionstiftelser 1—30

1.7.3 AB-sampensionsstiftelser 1—30

1.7.4 Arbetsgivare delas i flera arbetsgivare 1—31

1.8 Överlåtelse och övertagande av försäkringsverksamhet 1—31

1.8.1 Överlåtelse av lagstadgad och annan än lagstadgad försäkringsverksamhet 1—31

1.8.2 Övertagande av lagstadgad och annan än lagstadgad försäkringsverksamhet 1—32

1.9 Föreskrifter om noter 1—32

1.9.1 Noter till resultaträkningen 1—33

1.9.1.1 Understödsavgifter för lagstadgade pensioner 1—33

1.9.1.2 Utbetalda ersättningar för lagstadgade och andra pensioner 1—33

1.9.1.3 Lagstadgade avgifter 1—34

1.9.1.4 Administrativa kostnader 1—34

1.9.1.5 Intäkter av och kostnader för placeringsverksamheten 1—35

1.9.2 Noter till balansräkningen 1—36

1.9.2.1 Noter till aktiva i balansräkningen 1—36

1.9.2.1.1 Placeringar 1—36

1. Såvida placeringarna värderas i balansräkningen till anskaffningsutgiften (lagen om pensionsstiftelser 41a § 4 mom): 1—36

2. Såvida placeringarna värderas i balansräkningen till gängse värde (lagen om pensionsstiftelser 41a § 4 och 5 mom): 1—38

1.9.2.1.2 Fordring (skuld) för ansvarsfördelning 1—39

1.9.2.1.3 Eget kapital 1—40

1.9.3 Noter till säkerheter och ansvarsförbindelser 1—40

1.9.4 Noter till soliditet 1—41

1.9.5 Nyckeltal för pensionsstiftelsens ekonomiska utveckling och försäkringsverksamhet för de fem senaste räkenskapsåren samt analyser 1—42

1.9.5.1 Allmänt 1—42

1.9.5.2 Formler för beräkning av nyckeltalen samt presentation av analyser 1—43

1.9.6 Risker och riskhantering 1—45

1.10 Övriga särskilda bestämmelser 1—45

1.10.1 Skyddande derivatkontrakt 1—45

2. PENSIONSSTIFTELSENS PLACERINGSVERKSAMHET 2—1

2.1 Placeringsplan 2—1

2.2 Pensionsstiftelsens täckning 2—3

2.2.1 Definitioner och faktorer av jämställande karaktär 2—3

2.2.1.1 Banktillgodohavanden 2—3

2.2.1.2 Sammanslutningar som jämställs med en depositionsbank eller ett försäkringsbolag som erhållit koncession i en EES-stat 2—3

2.2.1.3 Reglerade marknader i EES-stater 2—3

2.2.2 Vissa poster som avdras från pensionsansvarets bruttobelopp 2—3

2.2.3 Täckningstidtabell 2—4

2.2.4 Tillgångar giltiga som förtecknad täckning 2—5

2.2.4.1 Övriga tillgångar giltiga som förtecknad täckning 2—5

2.2.4.1.1 En B-pensionsstiftelse och en AB-pensionsstiftelses B-avdelning 2—5

2.2.4.1.2 En A-pensionsstiftelse och en AB-pensionsstiftelses A-avdelning 2—6

2.2.4.1.3 Faktorer av jämställande karaktär 2—6

2.2.5 Begränsningar i fråga om egendom som hänför sig till arbetsgivarens verksamhet 2—7

2.2.6 Andelar i placeringsfonder 2—7

2.2.7 Derivatkontrakt, överlåtelser med återköpsförbindelser och värdepapperslån 2—8

2.2.8 Begränsning av riskkoncentrationer 2—9

2.2.9 Fastställande av täckningsvärdet för tillgångar 2—9

2.2.10 Värdering av säkerheter och dessas betydelse i täckningen av pensionsansvaret 2—10

2.2.10.1 Fastställande av värdet av säkerheter vid beviljandet av lån 2—11

2.2.11 Förteckning av täckningen 2—14

2.2.11.1 Täckningsförteckning 2—14

2.2.11.2 Bilagor till täckningsförteckningen 2—15

2.2.11.3 Förvaring av täckningshandlingar 2—16

2.2.12 Pensionsstiftelsens valutanetto och ordnandet av valutarörelsen 2—16

2.2.13 Tillsyn av täckningen 2—16

3. VISSA FÖRESKRIFTER 3—1

3.1 Verksamhetskapitalets minimibelopp 3—1

3.1.1 Placeringar vid beräkning av solvensgränsen 3—1

3.2 Verksamhetskapital 3—4

3.2.1 Poster som räknas till verksamhetskapitalet 3—4

3.2.1.1 En post som bygger på arbetsgivarens lönesumma och upptas som verksamhetskapital 3—4

3.2.2 Poster som dras av från verksamhetskapitalet 3—4

3.2.3 Uppföljning av pensionsstiftelsens solvens 3—5

3.2.4 Verksamhetskapitalskalkyler 3—5

3.2.5 Planer i olika zoner av verksamhetskapitalet 3—5

3.2.5.1 Förfarande i kriszonen 3—5

3.2.5.2 Förfarande i begränsningszonen 3—5

3.2.5.3 Förfarande i den målsatta zonen 3—6

3.3 Återbetalning av tillgångar till arbetsgivaren och intern överföring från en A-

avdelning till en B-avdelning 3—6

3.3.1 Ansökan om återbetalning av överskridning till arbetsgivare (en b-pensionsstiftelse och en ab- pensionsstiftelses b-avdelning) 3—6

3.3.2 Ansökan om återbetalning av övertäckning (en a-pensionsstiftelse och en ab-pensionsstiftelses a- avdelning) 3—7

3.3.3 Bilagor till ansökan (a och b) 3—7

3.3.4 Intern överföring 3—7

3.3.4.1 Intern överföring från B-avdelningen till A-avdelningen 3—7

3.3.4.2 Intern överföring från A-avdelningen till B-avdelningen 3—8

3.4 Upplösning och likvidation av en pensionsstiftelse samt överlåtelse och övertagande av försäkringsverksamheten 3—8

3.4.1 Överlåtelse av försäkringsverksamheten och övertagande av försäkringsbeståndet 3—8

3.4.2 Ansökan om försäkringsinspektionens samtycke 3—9

3.4.3 Kungörelseförfarande och Information 3—10

3.4.4 Tidpunkten för överförande av pensionsansvar och tillgångar och belopp 3—10

3.4.5 Pensionsfribrev 3—11

3.5 Arbetsgivarens understödsavgifter och säkerhet för ansvarsunderskott 3—11

3.6 Ordnande av betalningsrörelsen 3—12

3.7 Långfristiga fordringar på arbetsgivare och andra 3—12

4. VISSA ANVISNINGAR 4—1

4.1 Finansmarknadsinstrument 4—1

4.1.1 Derivatkontrakt 4—1

4.1.1.1 Förvaltning och uppföljning av derivatkontrakt 4—1

4.1.1.1.1 Riskhantering av derivatkontrakt enligt risktyp 4—2

4.1.1.2 Värdering av derivatkontrakt och upptagningen av dem i bokslutet 4—3

4.1.1.3 Definitioner av derivatkontrakten 4—4

4.1.1.4 Derivatkontraktets användningssyfte och dess uppföljning 4—4

4.1.2 Upptagning av derivatkontrakt i bokföringen och bokslutet 4—5

4.1.2.1 Kontrakt av optionstyp 4—5

4.1.2.2 Kontrakt med terminskaraktär 4—6

4.1.2.3 Ränte- och valutaswapkontrakt 4—8

4.1.2.4 Resultaträknings- och balansräkningsposter 4—9

4.1.3 Noter till bokslutet 4—10

4.2 Vissa penningmarknadsinstrument 4—11

4.2.1 Kontraktstyper 4—11

4.2.1.1 Återköpsavtal 4—11

4.2.1.2 Värdepapperslån 4—11

4.2.2 Upptagande i bokföringen 4—11

4.2.2.1 Återköpsavtal 4—11

4.2.2.2 Värdepapperslån 4—12

4.2.3 Resultaträkningsposter och balansräkningsposter 4—12

4.2.4 NOTER 4—13

4.3 Anvisningar om pensionsstiftelsens placeringsverksamhet 4—13

4.3.1 Planen för pensionsstiftelsens placeringsverksamhet 4—13

4.3.1.1 Uppgörande av placeringsplan 4—13

4.3.1.2 Pensionsstiftelsens försäkringsmatematikers prognos (utlåtande) 4—14

4.3.1.3 Pensionsstiftelsens inkomster och utgifter 4—14

4.3.2 Förmögenhetsförvaltningsavtal 4—14

4.4 Verksamhetsplan 4—15

5. HANDLINGAR OCH REDOGÖRELSER SOM SKALL TILLSTÄLLAS FÖRSÄKRINGSINSPEKTIONEN 5—1

5.1 Handlingar som lämnas in före revisionen 5—1

5.2 Handlingar som lämnas in efter revisionen 5—2

5.3 Handlingar som lämnas in halvårsvis 5—3

5.4 Dokument som lämnas in kvartalvis 5—3

5.5 Övriga dokument och utredningar 5—4

5.6 Placeringsplan 5—4

5.7 Understödsavgiftssäkerhet 5—4

5.8 Revisorernas rapporter 5—4

1. FÖRESKRIFTER OM BOKFÖRING OCH BOKSLUT I

PENSIONSSTIFTELSER

Försäkringsinspektionen meddelar med stöd av 5 kap. 42 § lagen om pensionsstiftelser och social- och hälsovårdsministeriets förordning om bokföring och bokslut i pensionsstiftelser följande föreskrift om bokföring och bokslut i pensionsstiftelser.

Vid upprättandet av bokslut i pensionsstiftelser tillämpas:

• bestämmelserna i lagen om pensionsstiftelser (1774/1995);

• bestämmelserna i bokföringslagen (1336/1997) (BokfL) till den del som fastställs i lagen om pensionsstiftelser;

• bestämmelserna i bokföringsförordningen (1339/1997) (BokfF) till den del som fastställs i so-

cial- och hälsovårdsministeriets förordning;

• social- och hälsovårdsministeriets (SHM) förordning om upprättande av bokslut i försäkrings- kassor och pensionsstiftelser ( 1336/2002);

• social- och hälsovårdsministeriets (SHM) förordning om antecknande av finansiella instru-

ment, förvaltningsfastigheter, biologiska tillgångar och vissa andra placeringar i försäkrings- kassors och pensionsstiftelsers bokslut (1327/2004);

• Försäkringsinspektionens föreskrifter och anvisningar om upprättande av bokslut i pensions-

stiftelser;

• i tillämpliga delar handels- och industriministeriets beslut och bokföringsnämndens allmänna anvisningar som meddelats med stöd av bestämmelserna i bokföringslagen.

En pensionsstiftelses bokslut omfattar resultaträkning och balansräkning inklusive noter. Bokslutet omfattar dessutom resultaträkning, balansräkning och noter från föregående räkenskapsperiod. Till bokslut skall bifogas en verksamhetsberättelse. Resultaträkningen och balansräkningen görs upp enligt SHM:s scheman.

En pensionsstiftelses balansbok (BokfL 3 kap. 8 §) omfattar verksamhetsberättelse, resultaträkning, balansräkning, noter, bokslutsunderskrifter, en bokslutsanteckning av en revisor och en förteckning över bokföringsböcker och verifikationsslag samt information om hur de förvaras. En AB- pensionsstiftelse inkluderari sin balansbok även avdelningsspecifika resultaträkningar, balansräkningar och placeringsverksamhetens noter (se punkt 1.9.1.5 och 1.9.2.1.1).

Sampensionsstiftelse:

En B-sampensionsstiftelses bokslut görs upp antingen enligt ett utjämnande bokföringssystem eller ett arbetsgivarspecifikt bokföringssystem. I ett arbetsgivarspecifikt bokföringssystem uppgörs bokföringen per arbetsgivare. I ett utjämnande bokföringssystem uppgörs inte bokföringen separat per arbetsgivare. I pensionsstiftelsens stadgar skall ingå bestämmelse om vilket bokföringssystem pensionsstiftelsen föl- jer. Bokföringen för en A-sampensionsstiftelse görs alltid upp arbetsgivarspecifikt om inte Försäkrings- inspektionen har beviljat dispens. Se punkt 1.7.

En AB-pensionsstiftelses bokföring skall alltid göras upp avdelningsvis. Se punkt 1.7.3.

1.1 Verksamhetsberättelse

I verksamhetsberättelsen skall bl.a. ingå

- överlåtelser, fördelningar och fusioner av försäkringsverksamheten under räkenskapsperioden

- utförda interna överföringar mellan avdelningar och återbäring av övertäckning till arbetsgivar- företag

- utbyte av egendom mellan avdelningar i en AB-pensionsstiftelse

Verksamhetsberättelsen skall uppta överlåtelse och övertagande av försäkringsverksamhet, interna överföringar, utbyte av egendom och i fråga om återbäring av övertäckning bl.a. kvaliteten och eurobe- loppet av den egendom som överförs, hur egendomens gängse värde har fastställts och tidpunkten för överföringen.

Dessutom skall i verksamhetsberättelsen konstateras när pensionsstiftelsens styrelse har fattat beslut i ovan nämnda ärende och när Försäkringsinspektionen gett sitt samtycke (om det behövs) i ärendet.

Se också Social- och hälsovårdsministeriets förordning (1336/2002).

1.2 UPPRÄTTANDE AV RESULTATRÄKNING

Resultaträkningsschema:

Vid lämnande av mera detaljerade uppgifter enligt SHM:s förordning än de som ingår i resultaträk- ningens scheman redovisas dessa antingen i noter eller genom att till schemat fogas ytterligare positio- ner. Om antalet positioner ökas får positionerna i huvudgrupperna inte ändras, huvudgrupperna får inte delas, poster får inte överföras från en huvudgrupp till en annan och ordningen får inte ändras. Om det vid en enskild post inte kommer någon siffra för räkenskapsperioden och föregående räkenskapsperiod, skall den utelämnas från resultaträkningen.

I resultaträkningen presenteras poster som försämrar resultatet och negativa skillnader med minus (-) förtecken.

Intäkter och kostnader får inte kvittas mot varandra (bruttoprincipen) om detta inte tillåts separat.

1.2.1 Premieinkomst

Under punkten Premieinkomst/Understödsavgift i resultaträkningen upptas prestationsbundna under- stödsavgifter separat för lagstadgade (APL) och övriga pensioner. För lagstadgade pensioner ingår i understödsavgiften också arbetstagarens andel av pensionsavgiften.

Som understödsavgift enligt APL registreras en sänkt understödsavgift om understödsavgiften sänkts på grund av lagstiftning eller statsrådsbeslut. I fråga om ansvarsunderskott se punkt 1.3.1.3.

Grundkapital som överlåtits till pensionsstiftelsen vid grundandet registreras som understödsavgift.

Under punkten Premieinkomst/Överlåtelse av försäkringsverksamhet i resultaträkningen, anges till- gångar för annat pensionsansvar än pensionsansvar enligt lagen om pension för arbetstagare (APL) och som överförs till pensionsstiftelsen vid överlåtelse av försäkringsverksamhet från en annan pensions- stiftelse. Överlåtelse av pensionsverksamhet se punkt 1.8.

1.2.2 Intäkter av och kostnader för placeringsverksamhet

Värdepapper av anläggningstillgångsnatur, försäljningsvinster och -förluster från fastigheter och fastig- hetsaktier samt övriga intäkter och kostnader för dem som ingår i placeringstillgångarna, tas upp som intäkter av och kostnader för placeringsverksamhet.

Kalkylerad hyra för egna lokaler eller andra kalkylerade poster tas inte upp i resultaträkningen. Vid registrering av intäkter av och kostnader för placeringsverksamhet följs bruttoprincipen.

1.2.2.1 Intäkter av placeringsverksamheten

Intäkter av placeringsverksamheten är bl.a. dividendintäkter, ränteintäkter, indexförhöjningar på ford- ringar och värdepapper, försäljningsvinster på placeringstillgångar och anläggningstillgångar och andra motsvarande intäkter av placeringsverksamheten. Intäkter av placeringsverksamhet är också intäkter av värdepapper, fastigheter och fastighetsaktier av anläggningstillgångsnatur i placeringstillgångar.

Som dividendintäkt betraktas dividender o.d. vinstandelar på aktier och andelar. Dividender och övriga vinstandelar registreras i regel på den räkenskapsperiod under vilken beslut om dividendutdelning har fattats,

Som ränteintäkter betraktas på placeringar och fordringar upplupna räntor. Bland ränteintäkterna an- tecknas också indexförhöjningar och räntor och förhöjningar på försenade premiebetalningar.

Periodiseringen av differensen mellan det nominella värdet och anskaffningsutgiften for finansmark- nadsinstrument bokförs som en ökning eller minskning av ränteintäkterna under värdepapprets löptid (periodisering av prisskillnaden) (se SHM:s förordning 1336/2002 och punkt 1.5.1.1.1 i dessa före- skrifter).

Intäkterna från ett indexbundet lån kan bokföras som ränteintäkt för räkenskapsperioden samt som re- sultatreglering, om emittenten eller annan part i de ursprungliga lånevillkoren eller i något annat skrift- ligt kontrakt förbundit sig att betala intäkten (garanterad intäkt). Transaktionen som garanterar intäkten bör vara bindande för emittent eller annan part, så att det inte är möjligt att häva den under lånetiden.

Intäkter av fastighetsplaceringar är hyror och serviceintäkter, intäkter av försäljning av virke och jord- material, dividender på fastighetsaktier o.d. motsvarande fastighetsintäkter samt räntor på lånefordring- ar på pensionsstiftelsens fastighetssammanslutningar.

Återförda nedskrivningar och uppskrivningar av placeringar behandlas närmare i punkt 1.5.1.1.1. Orea- liserade förändringar i placeringarnas värde, se punkt 1.5.1.1.2 i denna samling föreskrifter och anvis- ningar.

Valutakursvinster se punkt 1.2.2.5.

1.2.2.2 Uppskrivning av placeringstillgångar

Utförda uppskrivningar av placeringstillgångar under räkenskapsperioden tas upp i resultaträkningen i denna post. Uppskrivningar behandlas närmare i punkt 1.5.1.1.1.

1.2.2.3 Kostnader för placeringsverksamheten

Kostnader för placeringsverksamhet är bl.a. kostnader för fastighetsplaceringar, räntekostnader o.d. kostnader för främmande kapital, försäljningsförluster och nedskrivningar av placeringstillgångar samt underhållsutgifter och avskrivningar för skötsel av placeringsverksamhet enligt punkt 1.4.

Kostnader för fastighetsplaceringar är bl.a. underhållskostnader för fastigheter, skötsel- och kapitalve- derlag för fastighetsaktier, kreditförluster på hyresfordringar, fastighetsskatt, skogsvårdsavgifter o.d. direkta kostnader för fastighetsplaceringar samt utgifter och avskrivningar som uppstår vid förvaltning- en av fastighetsplaceringarna. Som kostnader för fastighetsplaceringar antecknas avskrivning på bygg- nad som hör till placerings- och anläggningstillgångar och maskiner och apparater som ingår i dem som delar.

Kostnader för övriga placeringstillgångar är bl.a. kreditförluster på fordringar, placeringskreditpremier för realtäckning samt driftsutgifter (bl.a. förmögenhetsförvaltningsarvoden) som föranleds av förvalt- ningen av andra placeringar än fastighetsplaceringar och avskrivningar. Se punkt 1.4 (driftsutgifter för placeringsverksamhet).

I räntekostnader o.d. kostnader för främmande kapital inkluderas upplupna räntor på skulder, inklusive räntor på fastighetsplaceringar och andra kostnader för främmande kapital. Som räntekostnad antecknas också indexförhöjningar på skulder, sådana förhöjningar som avses i räntelagen (633/1982), 55 § lagen om pensionsstiftelser och 19d § lagen om pension till arbetstagare som betalas till följd av att utbetal- ningen av förmåner och ersättningar fördröjts.

Kreditförluster i anslutning till placeringstillgångar bokförs som nedskrivningar. Korrigering av nedskrivningar av placeringstillgångar behandlas närmare i punkt 1.5.1.1.1.

Orealiserade förändringar i placeringarnas värde, se punkt 1.5.1.1.2 i denna samling föreskrifter och anvisningar.

Valutakursförluster se punkt 1.2.2.5.

1.2.2.4 Korrigering av uppskrivningar av placeringstillgångar

Korrigering av uppskrivningar av placeringstillgångar bokförs här. Se punkt 1.5.1.1.1.

1.2.2.5 Valutakursdifferenser

Valutakursdifferenser behandlas i bokföringen i regel som korrigeringspost för inkomst eller utgift och kursdifferenser i anslutning till finansieringshändelser som övriga inkomster/utgifter för placerings- verksamheten. Också mindre kursdifferenser som uppstått som korrigeringsposter för en inkomst eller utgift kan behandlas som Övriga inkomster/utgifter för placeringsverksamheten. Se punkt 1.5.1.1.1 i denna samling föreskrifter och anvisningar om värdering och behandling av placeringar i bokföring- en/placeringar i utländsk valuta.

Dessutom kan valutakursvinst för andra egendomsposter än placeringstillgångar tas upp som övriga inkomster av placeringsverksamhet och deras valutakursförluster som övriga kostnader för placerings- verksamhet.

Kursdifferenserna behandlas i tillämpliga delar enligt bokföringsnämndens allmänna anvisningar (15.11.1999) om omräkning av fordringar, skulder och andra förbindelser i utländsk valuta till finska mark. Den allmänna anvisningen utnyttjas också i garderingshänseende.

1.2.3 Ersättningskostnader

Ersättningskostnaderna anges i resultaträkningen separat för lagstadgade och övriga pensioner och in- delade i betalda ersättningar, förändringar i pensionsansvaret och överlåtelse av försäkringsverksamhet.

Som betalda ersättningar upptas lagstadgade pensioner (APL) och till dem hörande ansvarsfördelnings- ersättningar samt övriga lagstadgade prestationer som beror på dem. Som betalda ersättningar för lag- stadgade pensioner upptas även räntorna för överföringsbelopp för EG:s pensioner. Andra än lagstad- gade pensioner och övriga prestationer som beror på dem tas upp som egna poster.

Till lagstadgade pensioner räknas bland annat ålders-, arbetslöshet-, invalid- och familjepensioner en- ligt APL. Till övriga pensioner räknas pensioner som beror på frivilligt tilläggspensionsskydd.

Betalda ersättningar är bl.a. begravningsbidrag, rehabiliteringskostnader, läkararvoden och andra mot- svarande ersättningar. Utgifter enligt 11 § förordningen om pension för arbetstagare (183/1962) (läkar- arvoden, resekostnader etc.) upptas i ersättningsutgiften som fonderad pension.

Som betalda ersättningar upptas alla poster vilkas prestationsskyldighet (= pensionsbeslut fattat) har uppstått innan räkenskapsperioden upphör.

Som ansvarsfördelningsersättning anges enligt prestationsgrund det belopp som pensionsstiftelsen beta- lat eller fått för ansvarsfördelning för pensioner som bekostats gemensamt av pensionsanstalterna kor- rigerat med fordring eller skuld för räkenskapsperioden som beror på ansvarsfördelningen. Till ansvars- fördelningsersättningarna räknas också räntorna för ovan nämnda poster.

Ändringen i pensionsansvaret anges som skillnaden mellan det ingående och utgående saldot för räken- skapsperioden separat för lagstadgade och övriga pensioner.

Överlåtelser av försäkringsverksamheten tas upp i resultaträkningen som en egen post (se punkt 1.8).

1.2.4 Åter- och kreditförsäkrare

1.2.4.1 Återförsäkringspremier

De återförsäkringspremier som pensionsstiftelsen erlagt, minskade med eventuella arvoden och vinst- andelar tas upp i resultaträkningen under punkt Återförsäkringspremier.

1.2.4.2 Ersättningskostnader

I punkten Ersättningskostnader antecknas de ersättningar som åter- och kreditförsäkrare erlagt till pen- sionsstiftelsen.

1.2.4.3 Förändringar i pensionsansvarsandelen

Förändringar i åter- och kreditförsäkrarnas andel i pensionsansvaret antecknas i punkten Ändring av pensionsansvarsandel.

1.2.5 Lagstadgade avgifter

Pensionsstiftelser som bedriver APL-verksamhet registrerar sin andel av Pensionsskyddscentralens kostnader som lagstadgade avgifter. Hit räknas också det belopp som behövs för att täcka Pensions- skyddscentralens kreditförsäkringsverksamhet eller det belopp som återbärs därav. Som lagstadgade avgifter registreras också den andel som pensionsstiftelsen enligt 12 § 4 mom. APL skall ansvara för av de gemensamma kostnaderna för Pensions-Kansas konkurs.

1.2.6 Skötselskostnader

Som skötselkostnader upptas andra kostnader för skötsel av pensionsstiftelsens verksamhet än kostna- derna för skötsel av placeringsverksamheten samt de avskrivningar som inte upptas som kostnader för placeringsverksamheten.

Som skötselkostnader antecknas löner, arvoden, lönebikostnader och övriga driftskostnader för annan verksamhet än placeringsverksamhet.

Avgiften för bekostande av försäkringsinspektionen tas också upp under driftskostnaderna.

1.2.7 Övriga intäkter och kostnader

Övriga intäkter är poster som inte direkt hör till den pensionsverksamhet som pensionsstiftelsen bedri- ver eller därtill hörande placeringsverksamhet. Exempelvis är donationer som pensionsstiftelsen erhål- ler övriga intäkter.

Övriga kostnader motsvarar till sitt innehåll övriga intäkter.

1.2.8 Bokslutsdispositioner

Förändring av frivilliga reserver (5 kap. 15 § BFL) tas upp som skillnaden mellan reserver vid början och slutet av räkenskapsperioden.

1.2.9 Inkomstskatter

Direkta skatter tas upp i bokslutet enligt prestationsprincipen.

Under Skatt för räkenskapsperioden redovisas skatten för räkenskapsperioden enligt en skattekalkyl vid vars beräkning beaktas bl.a. den beskattningsbara inkomsten, avdrag för konstaterade förluster, föresla- gen vinstutdelning, skatteöverskott och skattesats samt skatt för tidigare räkenskapsperioder. Den skat- teskuld eller -fordran som uppstår enligt prestationsprincipen till följd av korrigering eller komplette- ring av förskottsskatter som debiterats under räkenskapsperioden bokförs enligt väsentlighetsprincipen som passiva eller aktiva resultatregleringar i balansräkningen. (Se också Bokföringsnämnden 1269/1994/kreditering av bolagsskatt).

Om en för resultatet väsentlig del av skatterna hänför sig till tidigare räkenskapsperioder, exempelvis till följd av restskatter, skall den redovisas separat i resultaträkningen under positionen Skatt för tidiga- re räkenskapsperioder eller i noterna.

Latent skatt:

Den latenta skatten är en del av inkomstskatterna och den tas alltid upp i resultaträkningen i underpunk- ten Latent skatt under inkomstskatt.

Som latenta skatter upptas bl.a. ändring av latenta skatteskulder och -fordringar som beror på periodise- ringsdifferenser (tidsdifferenser) mellan bokföringens resultat och den beskattningsbara inkomsten från föregående räkenskapsperiod om latenta skatteskulder och -fordringar tas upp i balansräkningen.

Om placeringar och/eller förvaltningsfastigheter som ingår i de finansiella tillgångarna värderas till gängse värde i balansräkningen, bokförs i balansräkningen samt resultaträkningen och/eller fond för verkligt värde den latenta skatteskulds eller –fordrans förändring som beror på de tillfälliga skillnader- na mellan bokföringsvärdet och beskattningsvärdet med iakttagande av särskild försiktighet (se punkt

1.5.1.1.2 i dessa föreskrifter).

Vid beräkningen av den latenta skatten iakttas särskild försiktighet och bokföringsnämndens allmänna anvisning (11.1.1999) om latenta skatteskulder och -fordringar.

1.2.10 Intern överföring

Ett överskott som uppstått i en annan avdelning i en AB-pensionsstiftelse kan helt eller delvis registre- ras på en annan avdelning som intern överföring. Den interna överföringen skall göras på sätt som fast- ställts i pensionsstiftelsens stadgar och 6 § 3 mom. samt 121 § (sampensionsstiftelse) lagen om pen- sionsstiftelser.

Överskottet kan dock inte registreras på en annan avdelning till ett högre belopp än till vilket de till- gångar som utgör täckning i en B-avdelning enligt 46 § lagen om pensionsstiftelser och de tillgångar som utgör täckning i en A-avdelning enligt 47 § överskrider pensionsansvaret och beloppet övriga skulder för ifrågavarande avdelning. Som en följd av överföringen får det inte kvarstå ansvarsun- derskott på den avdelning vars tillgångar överförs.

Interna överföringar upptas separat i resultaträkningen för lagstadgade pensioner och övriga pensioner. Om den interna överföringen görs exempelvis från en AB-pensionsstiftelses A-avdelning till B- avdelningen, upptas den interna överföringen i resultaträkningen i Intern överföring/Lagstadgade pen- sioner (+) och i Intern överföring/Övriga pensioner (-).

I en sampensionsstiftelse kan en övertäckning för en arbetsgivare överföras som täckning för pensions- ansvaret för en arbetsgivare som hör till samma pensionsstiftelse enligt ovan konstaterat förfarande.

Om exempelvis en person som hör till verksamhetskretsen för tilläggspensionsskydd i en AB- pensionsstiftelse (sampensionsstiftelse) under räkenskapsperioden har övergått från en arbetsgivare som hör till pensionsstiftelsen till en annan arbetsgivare som hör till samma pensionsstiftelse och till- gångar enligt pensionsstiftelsens stadgar skall överföras från den tidigare arbetsgivarens ansvarstäck- ning till ansvarstäckningen för den arbetsgivare i vars anställning personen vid bokslutet är, skall nämnda interna överföring tas upp i resultatpunkten Intern överföring/Övriga pensioner.

Se verksamhetsberättelsen punkt 1.1 och punkt 3.3.4.

1.2.11 Återbetalning till arbetsgivare

För övertäckning eller överskridning som återbetalas till en arbetsgivare hänvisas till punkt 3.3.

En återbetalning från vilken avdragits direkta skatter tas upp i resultaträkningen i punkt Återbetalning till arbetsgivare.

Återbetalning av överskridning och övertäckning beaktas i bokslutet om pensionsstiftelsen har fatta beslut om återbetalningen och fått Försäkringsinspektionens samtycke för ansökan. Försäkringsinspek- tionens samtycke skall erhållas före årsrevisionen.

1.2.12 Ändringar av ansvarsunderskottet

Ändringar av ansvarsunderskottet anges i resultaträkningen separat för lagstadgade och övriga pensio- ner. Ändringen anges som skillnaden mellan ingående och utgående saldo under räkenskapsperioden.

För pensionsstiftelser som bedriver verksamhet enligt APL avses med ansvarsunderskott i lagen (1536/93) och social- och hälsovårdsministeriets beslut (1663/93) avsett samt senare på motsvarande beslut eller lagstiftning baserat ansvarsunderskott (= obligatoriskt ansvarsunderskott) och ansvarsun- derskott (= annat ansvarsunderskott) enligt 43 § 5 mom. lagen om pensionsstiftelser.

Ansvarsunderskottets belopp beräknas för det obligatoriska ansvarsunderskottet enligt Pensionsskydds- centralens anvisningar om utredning av ifrågavarande ansvarsunderskott. Se också punkt 1.3.1.3.

1.3 UPPRÄTTANDE AV BALANSRÄKNING

Balansräkningsscheman:

Mera detaljerade uppgifter än de som ingår i balansräkningens scheman redovisas antingen i noter eller genom att till schemat fogas ytterligare positioner. Om antalet positioner ökas får positionerna i huvud- grupperna inte ändras, huvudgrupperna får inte delas, poster får inte överföras från en huvudgrupp till en annan och ordningen får inte ändras.

Om det vid en enskild post i balansräkningen inte kommer någon siffra för räkenskapsperioden och föregående räkenskapsperiod, skall den utelämnas från balansräkningen.

1.3.1 AKTIVA

1.3.1.1 Immateriella tillgångar

Som immateriella tillgångar upptas bl.a. goodwill och övriga utgifter med lång verkningstid.

Som immateriella rättigheter upptas såväl separat överlåtbara rättigheter som övriga rättigheter, exem- pelvis rättigheter för nyttjande av köpta datorprogram.

Övriga utgifter med lång verkningstid är exempelvis utgifter för ombyggnad av hyres- och aktielägen- heter, utgifter för dikning av skogsmark, utgifter för byggnad av skogsbilvägar, icke överförbara an- slutningsavgifter, utgifter för planering och programmering av datorprogram o.d. utgifter med lång verkningstid om de aktiverats.

1.3.1.2 Placeringar

En pensionsstiftelses placeringar utgörs av placeringstillgångar och värdepapper av anläggningstill- gångsnatur som antecknats som placeringar, fastigheter och fastighetsaktier.

Bland placeringstillgångarna antecknas separat fastighetsplaceringar, placeringar i arbetsgivarföretag och övriga placeringar.

Om kriterier för det skydd som derivativavtal ger se punkt 1.5.1.2.1 och 4.1.1.4 i denna förordning.

1.3.1.2.1 Fastighetsplaceringar

Under fastigheter redovisas fastighetsobjekt i pensionsstiftelsens ägo, dvs. fastigheter, byggnader på annans mark, konstruktioner och andra anläggningar, anskaffningsutgifter för hyresrättigheter i fastig- heter, lantegendom, outbrutna områden, vattenområden och rättigheter till vattenkraft som utnyttjas av vattenkraftverk förutsatt att inteckning har fastställts som säkerhet för rätten att använda vattenkraften. I fastigheter inkluderas förutom jordområde och byggnad också lösöre och anslutningsavgifter i anslut- ning till dessa. I anskaffningsutgifterna för hyresrättigheter i fastigheter inkluderas anskaffningsutgifter för land- och vattenområden, byggnader och konstruktioner, som har aktiverad enligt BFL 5 kap.11 §.

Under fastighetsaktier antecknas aktier i ömsesidiga och övriga bostads- och fastighetsföretag samt holdingsammanslutningar, som enbart innehar fastigheter och/eller fastighetsaktier.

Placeringar i egentliga fastighetsinvesteringsbolag upptas i balansräkningen under ”aktier och andelar”.

Också förskottsbetalningar i anslutning till fastighetsplaceringar och objekt under byggnad upptas som fastighetsplaceringar.

Som lånefordringar på egna fastighetsföretag antecknas skuldebrevsfordringar, kapitallån som inte kan handlas på sekundarmarknaden, och kontofordringar under byggnadstiden på fastighetsföretag.

1.3.1.2.2 Placeringar i ett arbetsgivarföretag

De aktier och andelar i ett arbetsgivarföretag som pensionsstiftelsen äger antecknas bland arbetsgivar- företagets aktier och andelar. De skuldebrev som arbetsgivaren emitterar antecknas under Finansmark- nadsinstrument som emitterats av arbetsgivarföretaget.

Under Skuldebrevsfordringar på arbetsgivarföretag antecknas fordringar över vilka upprättats skulde- brev. Som fordringar antecknas såväl kort- som långfristiga fordringar på arbetsgivarföretag. Här an- tecknas bland annat kortfristiga fordringar på arbetsgivarföretag som till sin natur är kontofordringar.

Under Övriga placeringar antecknas alla de placeringar i arbetsgivarföretag som inte hör till övriga ovan nämnda poster.

1.3.1.2.3 Övriga placeringar

Aktier och andelar

Under aktier och andelar redovisas exempelvis aktier i aktiebolag, optionsbevis, andelsbevis i andels- lag, garantikapitalandelar i ömsesidiga försäkringsbolag, andelar i placeringsfonder, telefonandelsbevis och överförbara anslutningsavgifter.

Finansmarknadsinstrument

Under finansmarknadsinstrument redovisas finansmarknadsinstrument och andra värdepapper med fast ränta som emitteras av kreditinstitut, av andra sammanslutningar samt av staten, kommuner eller övriga offentliga samfund. Värdepapper med en ränta som fluktuerar beroende på vissa faktorer, exempelvis räntan på interbankmarknaden eller euromarknaden, betraktas också som finansmarknadsinstrument.

Finansmarknadsinstrument är till exempel bank-, företags- och kommuncertifikat, statens skuldförbin- delser, obligationer, debenturer konverteringslån, optionslån, indexbundna lån (exempelvis indexobli- gationer och aktieindexlån), kapitallån som kan handlas på sekundärmarknaden, övriga masskulde- brevslån, depositionsbevis samt övriga motsvarande omsättningsbara innehavar- och orderskuldförbin- delser.

Lånefordringar

Som lånefordringar i balansräkningen redovisas penninglån som ansluter sig till låneverksamheten, exempelvis placeringslån och också kapitalllån som inte kan handlas på sekundärmarknaden, och som inte antecknats under andra långfordningspunkter i balansräkningen.

Fordringar på inteckningslån

Som fordringar på inteckningslån som hör till övriga placeringar upptas sådana fordringar på inteck- ningslån som inte tagits upp bland fastighetsplaceringar eller placeringar i arbetsgivarföretag. Med fordringar på inteckningslån avses lånefordringar som har en fastighetsinteckning som säkert.

Depositioner

Under övriga placeringar redovisas tidsmässigt begränsade insättningar i kreditinstitut (inkl. s.k. inlå- ning över natten). Depositioner utan denna eller någon annan begränsning skall tas upp i balansräk- ningen under kassa och banktillgodohavanden, även om de är räntebärande.

Övriga placeringar

Under övriga placeringar redovisas alla de placeringar som inte hör till någon annan punkt i balansräk- ningen. När beloppet av sådana placeringar är väsentligt, skall de specificeras i noterna till bokslutet.

1.3.1.3 Ansvarsunderskott

Ansvarsunderskottet har fastställts i 43 § 5 mom. lagen om pensionsstiftelser och i punkt 1.2.12 i denna föreskrift.

I balansräkningens huvudtitel Ansvarsunderskott upptas separat ansvarsunderskottet för lagstadgade pensioner och ansvarsunderskottet för övriga pensioner.

Ansvarsunderskottet för lagstadgad pension indelas i balansräkningen i Obligatoriskt ansvarsunderskott och Övrigt ansvarsunderskott.

Under Ansvarsunderskott antecknas skillnaden mellan pensionsstiftelsens ansvarsunderskott och övriga ansvar samt tillgångar om ansvaren är större än tillgångarna. Vid beräkning av ansvarsunderskottets belopp anses som övrigt ansvar enligt 43 § 4 mom. lagen om pensionsstiftelser, också reserveringar som antecknats i balansräkningen.

1.3.1.4 Fordringar

Fordringar på åter- och kreditförsäkrare

Åter- och kreditförsäkrarnas andel av pensionsansvaret tas upp till sitt bruttobelopp i punkten Åter- och kreditförsäkrarnas andel av pensionsansvaret.

Fordringar på pensionsanstalter

Som fordringar på pensionsanstalter antecknas skuldebrevsfordringar på pensionsanstalter. Övriga fordringar

Här redovisas fordringar som baserar sig på exempelvis fastställd beskattning, fordringssumman och ett dokument som visar gäldenären, exempelvis köpebrev, faktura.

Latent skattefordran

Här redovisas pensionsstiftelsens latenta skattefordran om den inte tas upp i noterna till bokslutet, om de är väsentliga.

1.5.1.1.2 i dessa föreskrifter).

1.3.1.5 Övriga tillgångar

Materiella tillgångar

Som maskiner och inventarier redovisas kontorsmaskiner, adb-utrustning o.d. maskiner, anordningar och inventarier.

Som övriga materiella tillgångar redovisas tillgångar av s.k. anläggningstillgångstyp som inte anteck- nats som placeringstillgångar eller som maskiner och inventarier.

Materiella tillgångar indelas inte i undergrupper om posterna inte är av väsentlig storlek. Kassa och bank

I balansposten Kassa och bank antecknas den kontanta kassan och de banktillgodohavanden vilka kan lyftas utan tidsbegränsning.

Övriga tillgångar

Under Övriga tillgångar xxxxxxxxx egendom som inte hör till andra punkter i balansräkningen.

1.3.1.6 Aktiva resultatregleringar

Här redovisas latenta poster (inkomstöverskott och utgiftsförskott) i anslutning till periodisering av inkomster och utgifter. De latenta posterna tas upp som aktiva resultatregleringar också när de gäller skatter och socialskydd. Som aktiva resultatregleringar tas bl.a. upp fordringar för ansvarsfördelning och skattefordring som uppstår vid korrigering eller komplettering enligt prestationsgrund av förskotts- skatter som debiterats under räkenskapsperioden enligt väsentlighetsprincipen. Här redovisas dessutom bl.a. understödsavgiftsfordringar på arbetsgivarföretag (för verksamhet enligt APL, skall i balansräk- ningen separat antecknas skillnaden mellan av arbetsgivare betalda förskott på understödsavgifter enligt 45 § 1 mom. lagen om pensionsstiftelser och understödsavgift som enligt prestationsgrund hör till rä- kenskapsperioden för bokslutet) och räntor och hyror som inte betalats fram till bokslutsdagen.

1.3.2 PASSIVA

1.3.2.1 Eget kapital

Fond för verkligt värde:

I fonden för verklig värde redovisas förändringar i placeringarnas värde i enlighet med 8 § i SHM:s förordning om redovisning av finansiella instrument, biologiska tillgångar och övriga placeringar i för- säkringskassans och pensionsstiftelsers bokslut. Se också punkt 1.5.1.1.2 och .1.9.2.1.3 i denna samling föreskrifter och anvisningar.

Andra eget kapital:

En pensionsstiftelse har i regel inget annat eget kapital utom en fond för verkligt värde en. Pensionsstif- telsens resultat för räkenskapsperioden är 0 om pensionsstiftelsen har ansvarsunderskott i slutet av rä- kenskapsperioden. Om pensionsstiftelsen i slutet av räkenskapsperioden inte har ansvarsunderskott kan i stiftelsens resultaträkning finnas överskott.

En pensionsstiftelse kan inte ha övrigt ansvarsunderskott och annat eget kapital samtidigt. Om pen- sionsstiftelsen har eget kapital som bildats under tidigare räkenskapsperioder, skall stiftelsen innan an- svarsunderskott uppstår visa ett underskott av samma storlek som det egna kapitalet.

Räkenskapsperiodens överskott eller underskott tas upp som en post för eget kapital under passiva i balansräkningen.

1.3.2.2 Ackumulerade bokslutsdispositioner

Här redovisas frivilliga reserver enligt 5 kap. 15 § BFL.

1.3.2.3 Försäkringstekniskt pensionsansvar

Pensionsansvarets belopp beräknas i slutet av räkenskapsperioden eller uppskattas försäkringsmatema- tiskt enligt 43 § lagen om pensionsstiftelser och SHM:s och Försäkringsinspektionens föreskrifter.

Pensionsansvaret indelas i balansräkningen i pensionsansvar som beror på lagstadgade (APL) och övri- ga pensioner. Lagstadgat pensionsansvar tas upp i balansräkningen separat för löpande och framtida pensioner. Tilläggspensionsansvar för lagstadgat pensionsansvar tas upp separat.

Annat än lagstadgat pensionsansvar tas upp i balansräkningen indelat i löpande och framtida pensioner. Dessutom redovisas indexförhöjningsansvar som beror på framtida förhöjningar av frivilliga tilläggs- pensioner och andra förmåner separat.

1.3.2.4 Avsättningar

Med avsättningar avses sådana framtida utgifter och förluster som avses i 5 kap. 14 § bokföringslagen.

1.3.2.5 Skulder

Här redovisas separat lån från arbetsgivarföretag, lån från pensionsanstalter, latent skatteskuld och öv- riga skulder.

Övriga skulder

Under övriga skulder redovisas skulder baserade på skuldebrev, köpebrev, köpfaktura eller något annat dokument som anger skuldbeloppet och borgenären.

Under övriga skulder redovisas exempelvis leverantörsskulder, skulder för förskottsinnehållning på löner och socialskyddsavgifter och andra poster i anslutning till socialskydd som bokförs i samband med förskottsinnehållning samt obetald inkomstskatt som baserar sig på fastställd beskattning eller förskottsdebetsedel.

Under övriga skulder tas exempelvis upp erhållna förskott på placeringar samt i förskott erhållna hyror och räntor.

Latenta skatteskulder

Latenta skatteskulder tas upp här om de inte tas upp i noterna, om de är väsentliga.

Om placeringar och/eller förvaltningsfastigheter som ingår i de finansiella tillgångarna värderas till gängse värde i balansräkningen, bokförs i balansräkningen samt resultaträkningen och/eller fond för verkligt värde den latenta skatteskulds eller –fordrans förändring som beror på de tillfälliga skillnader- na mellan bokföringsvärdet och det beskattningsbara värdet med iakttagande av särskild försiktighet (se punkt 1.5.1.1.2 i dessa föreskrifter).

1.3.2.6 Passiva resultatregleringar

I balansposten antecknas till sin karaktär kalkylmässiga poster (utgiftsrester och inkomstförskott) som hör till periodisering av utgifter och inkomster.

I balansposten antecknas som utgiftsrest exempelvis skuld för ansvarsfördelning, obetalda löner och semesterlöner jämte lönebikostnader, obetalda pensioner, hyror och räntor. Också skatteskuld, som uppstår till följd av att skatter bokförs på ett sätt som motsvarar prestationsprincipen, inkluderas i pas- siva resultatregleringar.

1.4 Placeringsverksamhetens driftsutgifter och avskrivningar

I driftsutgifterna för placeringsverksamheten inkluderas löner, arvoden, lönebikostnader o.d. utgifter och avskrivningar för skötseln av placeringsverksamheten:

• löner, arvoden, lönebikostnader och övriga kostnader

• placeringsverksamhetens avskrivningar för maskiner och inventarier, immateriella rättigheter och utgifter med lång verkningstid.

Placeringsverksamhetens kostnader – placeringarnas driftsutgifter – placeringsverksamheten förorsakas driftsutgifter bl.a. av följande:

• Uppgörande av placeringsplan

• Fattande av placeringsbeslut

• Beviljande av kredit

• Skötsel av lånestocken

• Skötsel av fastigheter

• Skötsel av värdepapper

• Skötsel av valutaposition

• Inkassering av placeringsfordringar

• Skötsel av panter

• Skötsel av realiseringen av placeringar

• Intern redovisning i samband med placeringsverksamhet

• Skötsel av finansiering och betalningsberedskap

• Kapitalförvaltningsarvoden som betalats till utomstående

I placeringsverksamhetens driftsutgifter inkluderas, med hjälp av mått som beskriver användningen, placeringsverksamhetens proportionell andel av:

- Adb-tjänster

- Utveckling av adb-system

1.5 Värdering av placeringar och fordringar och behandling i bokföringen

1.5.1 Placeringar

1.5.1.1 Värdering av placeringar

1.5.1.1.1 Värdering enligt anskaffningsutgiften

Placeringarna värderas till den ursprungliga anskaffningsutgiften vid anskaffningstidpunkten. Anskaff- ningsutgiften för byggnader registreras under sin verkningstid genom avskrivningar som kostnad. Om placeringens gängse värde sjunker under den ursprungliga anskaffningsutgiften eller den återstående anskaffningsutgiften, skall anskaffningsutgiften nedskrivas lika mycket om inte något annat föreskrivs (se undantag 41a § 1 och 2 mom. lagen om pensionsstiftelser och SHM:s förordning). Nedskrivningen skall återföras till anskaffningsutgiften till den del det gängse värdet stiger. Den återförda nedskriv- ningen får uppgå till högst värdet av den tidigare utförda nedskrivningen. Nedskrivningarna och de återförda nedskrivningarna antecknas i resultaträkningen som kostnader/intäkter från placeringsverk- samhet.

För anskaffningsutgift och nedskrivning av finansmarknadsinstrument se SHM:s förordning (1336/2002) och punkt 1.2.2.1 i dessa föreskrifter.

Ett indexbundet lån uppdelas i bokföringen i låne- och optionsandelar.

Det gängse värdet av placeringar (inkl. placeringar i utländsk valuta) fastställs enligt punkt 1.6.

1.5.1.1.1.1 Anskaffningsutgift

Ursprunglig anskaffningsutgift:

Den ursprungliga anskaffningsutgiften för placeringar fastställs enligt 4 kap. 5 § 1-2 mom. bokförings- lagen och 40a § och 41 § 1 mom. lagen om pensionsstiftelser. Om de fasta utgifterna räknas till an- skaffningsutgiften, skall bokföringsnämndens allmänna anvisningar (4.9.2000) beträffande detta iakt- tas.

Till den ursprungliga anskaffningsutgiften för optionslån räknas, om optionslånet inte upptagits separat från optionsbeviset, marknadspriset för den första offentligt noterade låneandelen efter tecknandet eller efter övrig anskaffning eller om sådant inte finns att tillgå, nuvärdet av kapital- och ränteflödet för lå- neandelen diskonterat med marknadsräntan.

Anskaffningsutgiften för placeringar i utländsk valuta omräknas till finska mark i fråga om fordringar enligt kursen för bokslutsdagen i enlighet med 5 kap. 3 § 1 mom. bokföringslagen och i fråga om övri- ga placeringar enligt motsvarande kurs vid anskaffningstidpunkten.

Återstående anskaffningsutgift:

Med placeringens återstående anskaffningsutgift avses skillnaden mellan den ursprungliga anskaff- ningsutgiften samt ackumulerade avskrivningar och ackumulerade nedskrivningar.

I den återstående anskaffningsutgiften för finansmarknadsinstrument ingår den motpost för periodise- ring som avses i punkt 1.2.2.1.

Avskrivning på byggnader samt nedskrivning och återföring av nedskrivning:

Anskaffningsutgiften för byggnader, inklusive material, inventarier och utgifter med lång verkningstid, avskrivs under sin verkningstid (41a § 1 mom. lagen om pensionsstiftelser) utan en på förhand upp- gjord plan.

Med avskrivningar minskas resultatpåverkande anskaffningsutgifterna för byggnader och de antecknas i resultaträkningen som kostnader för placeringsverksamheten (se punkt 1.2.2.3).

På byggnader görs förutom avskrivningar också nedskrivningar till den del avskrivningarna för bygg- naden inte har räckt till för att sänka byggnadens återstående anskaffningsutgift till det gängse värdet. Nedskrivning av byggnader antecknas som kostnader för placeringsverksamhet under Nedskrivningar. Nedskrivningar görs när fastighetens gängse värde på bokslutsdagen är mindre än dess återstående an- skaffningsutgift.

Med återstående anskaffningsutgift avses skillnaden mellan anskaffningsutgiften och från anskaff- ningsutgiften ackumulerade avskrivningar nedskrivningar.

Om det gängse värdet av en byggnad överstiger den återstående anskaffningsutgiften, görs en återfö- ring av nedskrivningen till högst byggnadens ursprungliga anskaffningsutgift. Återföringen av ned- skrivningen får inte överskrida en tidigare registrerad nedskrivning. Avskrivningar på byggnad får inte återföras. Återföring av nedskrivning redovisas som intäkt av placeringsverksamhet.

1.5.1.1.1.2 Uppskrivning

Placeringarnas värde kan uppskrivas enligt 41a § 3 mom. lagen om pensionsstiftelser och 5 kap. 17 § 2 mom. bokföringslagen. Uppskrivningen intäktsförs det år den gjorts i bokföringen och tas upp i resul- taträkningen som en egen post.

Vid uppskrivningar skall försiktighetsprincipen iakttas.

Om anskaffningsutgiften för tillgångarna har neskrivits, skall nedskrivningen först återföras enligt punkt 1.5.1.2. Avskrivningar av byggnader återförs inte. Endast den andel som överstiger den ur- sprungliga anskaffningsutgiften med avdrag för avskrivningar, redovisas som uppskrivning.

En intäktsförd uppskrivning av en byggnad skall avskrivas enligt punkt 1.5.1.2.

En uppskrivning skall återföras eller korrigeras till den del som placeringens gängse värde har sjunkit under det uppskrivna värdet eller tillgången förstörts. I fråga om byggnader skall en obefogad intäkts- förd uppskrivning korrigeras som en nedskrivning. Om det gängse värdet sjunker under den oavskrivna anskaffningsutgiften, tillämpas på denna andel bestämmelserna om nedskrivning enligt punkt 1.5.1.2.

Om uppskrivningen intäktsförts utgörs försäljningsvinsten eller försäljningsförlusten av skillnaden mel- lan försäljningspriset och den återstående anskaffningsutgiften samt intäktsförda uppskrivningar. Åter- föring eller korrigering av uppskrivning görs inte utgående från förändringar i användningen av till- gången.

1.5.1.1.1.3 Ändring och uppskrivning av användningssyftet för tillgångar

Tillgångar överförs enligt 41 b § lagen om pensionsstiftelser som placeringstillgångar eller anlägg- ningstillgångar till bokföringsvärdet.

Om tillgångarnas användningssyfte ändras från placeringstillgångar till anläggningstillgångar eller tvärtom, korrigeras eller återförs inte en intäktsförd eller fonderad uppskrivning. Uppskrivningen upp- följs emellertid i bokföringen i enlighet med tillgångarnas faktiska användningssyfte.

Till följd av ändrat användningssyfte kan också till tillgångar som betraktas som anläggningstillgångar hänföras en intäktsförd uppskrivning.

1.5.1.1.1.4 Bokföring

Utgående från pensionsstiftelsens bokföring måste man kunna utreda placeringarnas ursprungliga an- skaffningsutgift, ackumulerade nedskrivningar, utförda återföringar av nedskrivningar samt uppskriv- ningar separat som fordringar för såväl placerings- som anläggningstillgångar i fråga om placeringar.

1.5.1.1.2 Värdering av finansiella instrument och förvaltningsfastigheter i bokföringen till gängse värde i enlighet med lagen om pensionsstiftelser 41a § 4 och 5 mom

Om pensionsstiftelsen väljer att i enlighet med lagen om pensionsstiftelser 41a § 4 mom värdera finan- siella instrument och/eller i enlighet med 41a § 5 mom förvaltningsfastigheter i bokföringen till gängse värde, följs vid behandlingen av finansiella instrument och förvaltningsfastigheter i bokföringen utöver lagen om pensionsstiftelser, dessa föreskrifter och SHM:s förordning om redovisning av finansiella instrument, förvaltningsfastigheter, biologiska tillgångar och andra placeringar i försäkringskassans och pensionsstiftelsens bokslut.

Om pensionsstiftelsen väljer att värdera placeringarna till gängse värde, upphävs tidigare gjorda upp- skrivningar på placeringarna.

• Närmare anvisningar om värdering av finansiella instrument till gängse värde och säkringsre- dovisning med de begränsningar som presenteras i dessa föreskrifter finns i IAS-39 (Finansiel- la instrument: redovisning och värdering).

1.5.1.1.2.1 Värdering av finansiella instrument i bokföringen till gängse värde i enlighet med la- gen om pensionsstiftelser 41a § 4 mom

Definitioner:

Finansiellt instrument

Ett finansiellt instrument består av en finansiell tillgång eller finansiell skuld. De finansiella tillgångar som pensionsstiftelsen kan värdera till gängse värde i enlighet med 41 a § 4 mom består av balanspos- ten placeringar (exkl. förvaltningsfastigheter samt fastigheter i eget bruk och aktier i bostads- och fas- tighetsbolag). De finansiella skulder som pensionsstiftelsen kan värdera till gängse värde består av så- dana skulder som ingår i pensionsstiftelsens handelsportfölj eller som utgör finansiella derivat.

Egetkapitalinstrument

Ett egetkapitalinstrument är varje form av finansiell tillgång som styrker en rätt till bolagets tillgångar efter avdrag för bolagets samtliga skulder.

Transaktionskostnader

Transaktionskostnader är tilläggsutgifter, som direkt föranleds av förvärv eller avyttring av en post som ingår i de finansiella tillgångarna och skulderna.

Placeringsklasser för värdering av finansiella tillgångar:

1. Placeringar som innehas i handelssyfte

2. Placeringar som innehas till förfallodagen

3. Lån och övriga fordringar

4. Placeringar tillgängliga för försäljning.

Metoden med effektiv ränta

Metoden med effektiv ränta (internränta) är en metod, som används för uträkning av den periodiserade anskaffningsutgiften för en post som ingår i de finansiella tillgångarna och skulderna och för att hänfö- ra ränteintäkten och -kostnaden till respektive tidsperiod. Effektiv ränta (internränta) är den räntesats som används under den förväntade löptiden för ett finansiellt instrument och, om detta är motiverat, inom en kortare period, varvid framtida betalningar som värderats som fordran eller skuld diskonteras till det exakta beloppet av nettobokföringsvärdet för ifrågavarande post som ingår i de finansiella till- gångarna eller skulderna. Vid uträkningen av den effektiva räntesatsen skall sammanslutningen upp- skatta penningflödena med beaktande av alla avtalsvillkor som gäller det finansiella instrumentet (t.ex. möjlighet att erlägga betalning före förfallodagen eller inlösa instrument och övriga motsvarande op- tioner). Däremot får framtida kreditförlust inte tas i beaktande. I kalkylen skall ingå alla sådana provi- sioner som skall erläggas eller erhållas mellan avtalsparterna jämte räntepoäng, som utgör en fast del av den effektiva räntan, transaktionskostnaderna samt alla övriga över- och underkurser.

I de enstaka fall, där det finansiella instrumentets penningflöden eller den förväntade löptiden inte till- förlitligt kan uppskattas, skall sammanslutningen emellertid använda de penningflöden som baserar sig på avtalet för det finansiella instrumentets hela löptid.

Lineär periodisering

Metoden med lineär periodisering är en metod, där skillnaden mellan det nominella värdet på ett mass- skuldebrevslån och anskaffningsutgiften periodiseras lineärt som ränteintäkt eller minskning av dem under masskuldebrevslånets löptid. Se punkt 1.2.2.1 i denna samling föreskrifter och anvisningar.

Anknutna derivat

Ett anknutet derivatinstrument särskiljs från huvudinstrumentet och behandlas i bokföringen som ett självständigt derivat, såvida alla följande villkor uppfylls:

- dess ekonomiska särdrag och risker anknyter sig inte nära till motsvarande egenskaper hos hu- vudinstrumentet,

- ett separat avtal med lika villkor skulle uppfylla de villkor som framställs i definitionen av deri- vatinstrumentet,

- sammansatta instrument värderas inte till gängse värde och förändringar i gängse värde bokförs inte som resultatpåverkande.

Om ett anknutet derivatinstrument har separerats från huvudinstrumentet, klassificeras huvudinstru- mentet, som utgör ett finansiellt instrument, till lämplig grupp av finansiellt instrument (se. punkt 1.5.1.1.2.1.1).

Om ett anknutet derivat borde separeras från huvudinstrumentet, men derivatets gängse värde inte kan fastställas vid anskaffningstidpunkten och inte senare på bokslutsdagen, behandlas hela det sammansat- ta instrumentet (huvudinstrument + derivat) som ett finansiellt instrument som innehas i handelssyfte.

Gängse värde

Placeringarnas gängse värde, se punkt 1.6.2 i denna samling föreskrifter och anvisningar.

Monetär placering

Monetära poster är sådana placeringar som erhålls eller betalas till ett fast och definierbart penningbe- lopp, t.ex. lånefordringar på placeringar och övriga lånefordringar.

1.5.1.1.2.1.1 Placeringar som ingår i de finansiella tillgångarna

Klassificering av placeringar

För värderingen klassificeras de placeringar som ingår i de finansiella tillgångarna i bokföringen enligt följande:

Placeringsgrupper: Värdering: Värdeförändringar

1. Innehas i handelssyfteGängse värde Resultaträkning

2. Innehas till förfallodagen Periodiserad anskaffningsutgift Resultaträkning

3. Lån och övriga fordringar Periodiserad anskaffningsutgift Resultaträkning

4. Tillgängliga för försäljning Gängse värde Balansräkning/fond för verkligt värde

Klassificeringen av placeringar som ingår i de finansiella tillgångarna i bokföringen (grupp 1–4) skall göras vid anskaffningstidpunkten per placeringspost (papper för papper). Klassificeringen skall göras dokumenterat. Klassificeringen ändrar inte den nuvarande redovisningen av dessa placeringar i balans- räkningen. Balansposten placeringar, t.ex. "Aktier och andelar" kan sålunda inkludera placeringar som hör till olika värderingsklasser (t.ex. aktierna kan ingå i handelsportföljen och i gruppen tillgängliga för försäljning).

I principerna för upprättande av bokslutet skall redogöras för hur placeringarna har klassificerats i bok- slutet för värderingen.

1. Placeringar som innehas i handelssyfte

Med placeringar som innehas i handelssyfte avses placeringar, som köps och säljs i syfte att dra nytta av fluktuationer eller kortvariga förändringar på marknaden och i index eller priser.

En placering klassificeras som placering som innehas i handelssyfte, om den ingår i en portfölj med motsvarande placeringar, med vilken man regelbundet bedrivit handel för att uppnå kortvarig vinst.

Derivat klassificeras alltid som placeringar som förvärvats i handelssyfte, om säkringsredovisning inte tillämpas på dem.

För en placering som klassificeras till gruppen "innehas i handelssyfte" skall gängse värde på markna- den finnas att tillgå. Placeringar får inte senare klassificeras på nytt till denna grupp eller bort från den- na grupp.

2. Placering som innehas till förfallodagen

Till placeringar som innehas till förfallodagen klassificeras sådana placeringar som ingår i de finansiel- la tillgångarna, i fråga om vilka de betalningsprestationer som ansluter sig till dem är fasta eller kan fastställas, som förfaller en viss tid och som pensionsstiftelsen avser och har förmåga att hålla fram till förfallodagen, med undantag av: 1. sådana, som pensionsstiftelsen i samband med den initiala bokfö- ringen fastställer att skall klassificeras som sådana som innehas i handelssyfte; 2. sådana, som klassifi- cerats som tillgängliga för försäljning; och 3. sådana, som motsvarar lån och definitionen av fordringar.

Aktier kan inte klassificeras till gruppen "innehas till förfallodagen".

Pensionsstiftelsen får inte klassificera till gruppen "innehas till förfallodagen" några placeringar alls, om bolaget under räkenskapsperioden eller de två föregående räkenskapsperioderna har sålt eller klas- sificerat på nytt en väsentlig del av de placeringar som ingått i denna grupp före deras förfallodag eller om pensionsstiftelsens förmåga att hålla finansiella instrument till förfallodagen har förändrats. Huru- vida andelen är väsentlig granskas i relation till hela gruppen "innehas till förfallodagen". Förbudet är i kraft två år från räkenskapsperiodens slut.

3. Lån och övriga fordringar

Till gruppen "Lån och övriga fordringar" klassificeras sådana placeringar som pensionsstiftelsen har erhållit genom att låna pengar och vars betalningsprestationer är fasta eller kan fastställas. Till gruppen "Lån och övriga fordringar" klassificeras sådana lån, fordringar och skuldinstrument, vilka inte är of- fentlig noterade på en fungerande marknad.

En placering som hört till gruppen "Lån och övriga fordringar" får inte klassificeras på nytt till en an- nan grupp.

4. Placeringar tillgängliga för försäljning

Om en placering inte har klassificerats till gruppen "innehas i handelssyfte", "innehas till förfallodagen" eller "lån och övriga fordringar", skall den klassificeras i gruppen "tillgängliga för försäljning".

Överföring av placeringar från en grupp till en annan

Placeringar får inte senare (efter den initiala bokföringen) klassificeras på nytt till en annan grupp, med undantag av placeringar som hör till gruppen "innehas till förfallodagen".

Om man från gruppen "innehas till förfallodagen" bl.a. säljer eller klassificerar en betydande andel av placeringarna på nytt till en annan grupp före förfallodagen, skall alla finansiella instrument i portföljen värderas till gängse värde och klassificeras på nytt till gruppen "tillgängliga för försäljning". På samma sätt skall man förfara, om pensionsstiftelsen inte avser eller har förmåga att hålla sådana placeringar som klassificerats i gruppen "innehas till förfallodagen" och beloppet av dessa placeringar är betydande i förhållande till samtliga placeringar som klassificerats till gruppen "innehas till förfallodagen".

Värdering

Upptagande i bokföringen och initial värdering

Vid förvärvet av en placering skall den upptas i bokföringen till den anskaffningsutgift som betalats för den. Transaktionskostnaderna inkluderas i det initiala bokföringsvärdet för samtliga placeringar, med undantag av placeringar som innehas i handelssyfte.

Senare värdering av placeringarna

Efter den initiala bokföringen värderas placeringarna till anskaffningsutgiften, den periodiserade an- skaffningsutgiften eller gängse värde. Placeringar som innehas till förfallodagen periodiseras till an- skaffningsutgiften antingen enligt metoden med effektiv ränta eller lineär periodisering.

Från placeringens gängse värde avdras inte transaktionskostnader. Värdering till gängse värde:

Om pensionsstiftelsen väljer att värdera placeringar som ingår i de finansiella tillgångarna till gängse värde, skall värderingssättet väljas på basis av placeringsklasserna (grupperna 1–4 ovan) över balans- posterna. Placeringens gängse värde fastställs enligt punkt 1.6.2 i dessa föreskrifter. Detta "värderings- sätt" tillämpas konsekvent på alla placeringar som ingår i de finansiella tillgångarna.

Om en placering upptas i balansräkningen till gängse värde i enlighet med lagen om pensionsstiftelser 41a § 4 mom, bokförs i balansräkningen samt resultaträkningen och/eller fond för verkligt värde den latenta skatteskulds eller –fordrans förändring som beror på den tillfälliga skillnaden mellan bokfö- ringsvärdet och beskattningsvärdet med iakttagande av särskild försiktighet. Den latenta skatteskulden eller -fordran upptas som en separat post i balansräkningen.

Om man väljer att värdera placeringar till gängse värde, värderas en del av placeringarna likväl till den periodiserade anskaffningsutgiften. Placeringar, som inte värderas till gängse värde är:

1. Placeringar som innehas till förfallodagen

En placering som är avsedd att innehas till förfallodagen värderas till den periodiserade anskaff- ningsutgiften antingen enligt metoden med linär periodisering eller effektiv ränta. Om man har objektivt belägg för att placeringens värde har minskat, bokförs nedskrivningen som resultatpå- verkande.

2. Lån och övriga fordringar

I gruppen "Lån och övriga fordringar" värderas placeringarna till den periodiserade anskaffnings- utgiften. Om man har objektivt belägg för att placeringens värde har minskat, bokförs nedskriv- ningen som resultatpåverkande.

3. Onoterade egetkapitalinstrument

Placeringar i egetkapitalinstrument, för vilka inte finns en notering att tillgå och vars värde inte heller i övrigt kan fastställas på ett tillförlitligt sätt samt derivat, vars underliggande tillgångar är sådana onoterade egetkapitalinstrument och som måste realiseras genom överlåtelse av sådana egetkapitalinstrument, värderas till anskaffningsvärdet. Om man har objektivt belägg för att vär- det på ett egetkapitalinstrument har minskat, bokförs nedskrivningen som resultatpåverkande.

Placeringar som har fastställts som säkringsobjekt i säkringsredovisningen, värderas i enlighet med bestämmelserna gällande säkringsredovisning, se punkt 1.5.1.2 i dessa föreskrifter.

Senare värdering till gängse värde av placering som värderats till anskaffningsvärdet

En placering som klassificerats till gruppen "tillgängliga för försäljning" och som i avsaknad av dess gängse värde ändå har upptagits till anskaffningsutgiften i bokföringen, skall värderas till gängse värde genast när det gängse värdet på det finansiella instrumentet finns att tillgå Skillnaden mellan placering- ens bokföringsvärde och det gängse värdet redovisas i eget kapital i en fond för verkligt värde.

Fond för verkligt värde

Ändringar i gängse värdet på placeringar som hör till gruppen "tillgängliga för försäljning" upptas alltid i eget kapital i en "fond för verkligt värde". I fonden för verkligt värde bokförs också alltid valutakurs- differensen för s.k. icke monetära placeringar, som hör till gruppen "tillgängliga för försäljning" (valu- takursdifferenser för övriga placeringar bokförs alltid som resultatpåverkande). Vid värderingen av skuldinstrument, som hör till gruppen "tillgängliga för försäljning", upptas den värderingsdifferens som beror på förändringar i räntenivån i fonden för verkligt värde, och den värderingsdifferens som beror på valutakursdifferenser i resultatet.

Då bolaget avyttrar en placering, överförs förändringen i värdet som ackumulerats i fonden för verkligt värde till resultatet.

Om placeringar i gruppen "innehas till förfallodagen" överförs till gruppen "tillgängliga till försälj- ning", värderas de överförda placeringarna till gängse värde och skillnaden mellan det gängse värdet och bokföringsvärdet upptas i fonden för verkligt värde.

Om en placering i gruppen "tillgängliga för försäljning" som redovisats i balansräkningen till gängse värde har gett upphov till bokförd förlust i fonden för verkligt värde och om det finns objektivt belägg för att placeringens värde har minskat bestående, avskrivs den ackumulerade nettoförlusten som införts i fonden för verkligt värde från fonden för verkligt värde och bokförs som resultatpåverkande för den räkenskapsperiod under vilken värdet sjunkit, även om placeringen inte har bokförts bort från balans- räkningen (inte överlåtits).

Nedskrivning och återförd nedskrivning

Om man har objektivt belägg för att en placering har minskat i värde, bokförs nedskrivningen av en placering som hör till gruppen "innehas till förfallodagen", "lån och övriga fordringar" samt "tillgängli- ga för försäljning" i resultatet.

För placeringen görs en nedskrivning, om förhållandena, förändringen av dem eller de händelser som följer efter andra förluster som placeringsinnehavaren fått kännedom om, visar att placeringens bokfö- ringsvärde eventuellt inte kan ackumuleras (inte svarar mot intäktsförväntningarna). Placeringarnas bokföringsvärden värderas årligen, om analysen visar att bokföringsvärdet är för högt, fastställs det penningbelopp som kan ackumuleras av placeringen. Nedskrivningen motsvarar skillnaden mellan bok- föringsvärdet och det penningbelopp som kan ackumuleras.

Återförd nedskrivning

Om en placering, för vilken man gjort en resultatpåverkande nedskrivning av värdet, senare stiger i värde, återförs den tidigare bokförda nedskrivningen.

En återförd nedskrivning av placeringar som upptagits i den periodiserade anskaffningsutgiften och skuldinstrument som hör till gruppen "tillgängliga för försäljning" bokförs alltid som resultatpåverkan- de. En nedskrivning av egetkapitalinstrument som hör till gruppen "tillgängliga för försäljning" och som bokförts i resultaträkningen får inte återföras som resultatpåverkande, utan återföringen upptas i fonden för verkligt värde.

Nedskrivning av onoterade aktier som värderats till anskaffningsutgiften får inte senare återföras.

1.5.1.1.2.1.2 Finansiella skulder

Klassificering av skulder:

För värderingen klassificeras de finansiella skulderna i bokföringen enligt följande:

Skuldklasser:	Värdering:	Värdeförändringar
1. Skulder som innehas i handelssyfte	Gängse värde	Resultaträkning
2. Derivat	Gängse värde	Resultaträkning
3. Övriga skulder	Periodiserad anskaffningsutgift	icke relevant

Finansiella skulder som innehas i handelssyfte är bl.a. sådana skulder som uppstår, när värdepapper har upptagits som lån mot s.k. återköpsavtal (REPO). Dessutom är skulder som grundar sig på derivatavtal sådana skulder som innehas i handelssyfte.

Värdering

Upptagande i bokföringen och initial värdering

Den finansiella skuldens värde vid redovisning i bokföringen är det gängse värdet på det vederlag som erhållits exkl. transaktionskostnader.

Senare värdering av finansiell skuld

Efter den initiala bokföringen värderas den finansiella skulden till gängse värde. Från den finansiella skuldens gängse värde avdras inte transaktionskostnader.

Bokföring av värderingsresultatet

Värderingsresultatet av en finansiell skuld som innehas i handelssyfte införs alltid i resultatet.

1.5.1.1.2.2 Värdering av förvaltningsfastigheter i bokföringen till gängse värde i enlighet med lagen om pensionsstiftelser 41a § 5 mom

Definitioner

Förvaltningsfastighet

En förvaltningsfastighet är en fastighet (markområde eller byggnad – eller en del av en byggnad eller bådadera), som pensionsstiftelsen innehar snarare för att förvärva hyresinkomster eller värdeökning av egendomen eller bådadera än för att använda dem för administrativa ändamål.

Pensionsstiftelsen äger fastigheter i placeringssyfte (förvaltningsfastigheter) eller för den egna affärs- verksamhetens behov (fastighet i eget bruk). Fastigheter som används av egen personal klassificeras som fastigheter i eget bruk.

Aktier i bostads- och fastighetsbolag (Ab/ömsesidigt bolag)

Aktier i bostadsfastighetsbolag, ömsesidigt fastighetsbolag och fastighetsbolag som ägs av pensions- stiftelsen och vars lokaler inte används i eget bruk i affärsverksamheten, behandlas i enlighet med dessa föreskrifter som förvaltningsfastigheter, dvs. de kan värderas i bokföringen till gängse värde.

Klassificering av fastigheter

För värderingen klassificeras fastigheter i bokföringen enligt följande:

Fastighetsklasser: Värdering: Värdeförändringar

1. Förvaltningsfastigheter Gängse värde Resultaträkning

- Fastigheter

- Bostadsaktiebolag och fastighetsaktiebolag

2. Fastighet i eget bruk (Periodiserad) anskaffningsutgift Resultaträkning/nedskrivningar

Värdering

Fastighet i eget bruk:

Fastighet i pensionsstiftelsens eget bruk värderas i bokföringen till anskaffningsutgiften i enlighet med punkt .1.5.1.1.1 i denna samling föreskrifter och anvisningar.

Förvaltningsfastighet:

Upptagande i bokföringen och initial värdering

Vid förvärvet av en förvaltningsfastighet skall den upptas i bokföringen till den anskaffningsutgift som betalats för den.

Transaktionskostnader inkluderas i den ursprungliga anskaffningsutgiften.

Senare värdering av förvaltningsfastighet

Efter den initiala bokföringen värderas en förvaltningsfastighet till gängse värde. Transaktionskostan- der avdras inte från det gängse värdet.

En förvaltingsfastighet, som vid avsaknad av dess gängse värde (gängse värde har inte tillförlitligt kun- nat fastställas) har införts i bokföringen i anskaffningsutgiften, skall värderas till gängse värde genast när det gängse värdet på förvaltningsfastigheten finns att tillgå.

Gängse värde på förvaltningsfastighet

Om pensionsstiftelsen väljer att värdera en förvaltningsfastighet till gängse värde, fastställs det gängse värdet i enlighet med punkt 1.6.1 i denna samling föreskrifter och anvisningar.

Om en förvaltningsfastighet upptas i balansräkningen till gängse värde i enlighet med lagen om pen- sionsstiftelser 41a § 5 mom, bokförs i balansräkningen och resultaträkningen den latenta skatteskulds eller –fordrans förändring som beror på den tillfälliga skillnaden mellan bokföringsvärdet och beskatt- ningsvärdet med iakttagande av särskild försiktighet. Den latenta skatteskulden eller -fordran upptas som en separat post i balansräkningen.

Överföringar av fastigheter mellan förvaltningsfastigheter och fastigheter i eget bruk

Överföringar av fastigheter mellan förvaltningsfastigheter och fastigheter i eget bruk kan göras, om det sker en förändring i fastighetens bruksändamål.

- Om en förvaltningsfastighet värderas i bokföringen till anskaffningsutgiften, görs överföringen av fastigheten från förvaltningsfastighet till fastighet i eget bruk till bokföringsvärdet.

- Om en förvaltningsfastighet värderas i bokföringen till gängse värde, överförs fastigheten till fas- tighet i eget bruk till gängse värde. I fortsättningen motsvarar fastighetens anskaffningsutgift dess gängse värde på överföringsdagen (dvs. den dag då bruksändamålet ändrade).

- Om en fastighet i eget bruk överförs till förvaltningsfastighet som värderas till gängse värde, bok- förs skillnaden mellan bokföringsvärdet och det gängse värdet på fastighetens överföringsdag i re- sultatet.

Om pensionsstiftelsen avser att sälja en fastighet i eget bruk, kvarstår fastigheten i gruppen "fastigheter i eget bruk" fram till försäljningsdagen.

1.5.1.2 Säkring och handling av säkring i redovisningen (säkringsredovisning)

Säkring

Med säkring avses en situation, där pensionsstiftelsen skyddar en bestämd balanspost, en grupp av li- kadana placeringar eller kassaflöde mot framtida värdeförändringar i enlighet med bolagets riskhanter- ing.

Säkringen skall vara effektiv och säkringsåtgärden skall uppfylla kriterierna för säkring i enlighet med dessa föreskrifter. Om säkringen inte längre uppfyller kriterierna för säkring i enlighet med denna be- stämmelse, får säkringsredovisning inte tillämpas, och redan påbörjad säkringsredovisning skall upphö- ra att tillämpas från detta ögonblick.

Säkringsredovisning kan inte tillämpas på säkring av nettopositioner.

Pensionsstiftelsen säkringspolitik, användningssyftet med derivatavtal och uppföljningen av säkringens effektivitet, se punkt 4.1.1.4 i dessa föreskrifter.

Definitioner:

Säkring

Med säkring avses att ett eller flera säkringsinstrument i bokföringen uttryckligen definieras på så sätt att en förändring i dess eller deras gängse värde i sin helhet eller delvis upphäver förändringar i det skyddade objektets eller penningflödet.

Säkringens effektivitet

Med säkringens effektivitet avses i vilken mån säkringsinstrumentet upphäver förändringar i det eller penningflödet som beror på den risk som säkras.

Risk som säkras

Säkringen skall ansluta sig till en bestämd, specificerad och uttryckligen påvisad risk eller risker.

Den risk, mot vilken säkringen görs, kan bestå i ränterisk, valutarisk, kreditrisk eller prisrisk på aktie, vilket medför förändringar i antingen värdet eller penningflödet i säkringsförhållandet. Den specifiera- de risken måste påverka resultatet och det skall gå att skydda sig mot den.

Om säkringsinstrumentet skyddar mot många olika risker, förutsätts att:

- de risker som säkras kan speificeras,

- säkringen är effektiv och

- säkringsinstrumentet och olika riskpositioner kan hänföras till varandra.

Säkringsinstrument

En utfärdad option kan aldrig utgöra ett säkringsinstrument, förutom om den har hänförts att upphäva effekten av en köpt option .

Säkringsinstrument definieras i regel i sin helhet som skyddande. Säkringsinstrument kan också defini- eras som delvis skyddande (relativ andel). Hela derivatinstrumentet skall alltid räknas som en del av säkringsförhållandet. Undantag är optioner, vars tidsvärde kan lämnas utanför säkringsförhållandet, och valutaterminer, för vilka ränteelementet kan lämnas utanför säkringsförhållandet. Värdeförändringar i delfaktorer i derivat som lämnats utanför säkringsförhållandet skall alltid bokföras direkt som resultat- påverkande.

Säkringsåtgärden skall definieras som skyddande för hela säkringsinstrumentets giltighetstid.

Objekt som säkras

Objekt för säkringen kan vara en placering som bokförts i balansräkningen, som utsätter pensionsstif- telsen för risk i anslutning till förändringar i värde eller framtida penningflöde och som definierats som skyddande i säkringsredovisningen.

Objekt för säkringen kan också vara en del av en placering som säkras.

Objekt för säkringen kan likaså vara en grupp av likadana placeringar, förutsatt att kriterierna för säk- ring uppfylls. Vid säkring av likadana placeringar som en grupp, skall de enskilda placeringarna ha en likartad risk, mot vilken säkringen görs. Dessutom väntas det värdet på varje enskild placering som ingår i gruppen, och som beror på den risk som säkras, fluktuera åt samma håll i förhållande till föränd- ringen i det värdet för hela gruppen till följd av risken.

1.5.1.2.1 Försäkringsförhållandet

Säkringsförhållandet uppfyller förutsättningarna för säkringsredovisning (kriteriet för säkring) endast i det fallet att säkringen uppfyller följande villkor:

1. Säkringsförhållandet har dokumenterats skriftligen till den stund då säkringen inleds.

Dokumenteringen skall innehålla:

a. specificerade uppgifter om säkringsinstrumentet och säkringsobjektet (placeringen),

b. en beskrivning av den risk (de risker) som säkras och riskens (riskernas) karaktär,

c. en uppskattning av effektiviteten hos ifrågavarande säkringsförhållande (en utredning av hur pensionsstiftelsen värderar säkringsinstrumentets förmåga att upphäva de förändringar i värdet på den post som säkras som beror på den risk som man skyddar sig mot),

d. en beskrivning av hur och när effektiviteten av ifrågavarande säkring mäts,

e. en beskrivning av målet för pensionsstiftelsens riskhantering och strategin för ifrågavarande säkringsåtgärd, vilka ansluter sig till denna säkring (se punkt 4.1.14. i denna samling föreskrif- ter och anvisningar).

2. Säkringen förväntas upphöva förändringarna i värdet eller penningflöden till följd av den risk som säkras mycket effektivt i enlighet med den riskhanteringsstrategi som ursprungligen dokumenterats och som gäller ifrågavarande säkringsförhållande.

3. Säkringens effektivitet kan mätas tillförlitligt, dvs. både säkringsobjektets värde eller penningflöden och säkringsinstrumentets gängse värde kan mätas tillförlitligt.

4. Säkringen har värderats kontinuerligt (periodvis och kumulativt) och den har de facto konstaterats vara mycket effektiv (skyddets effektivitet 80–125 %) hela tiden.

1.5.1.2.2 Behandling av säkringsresultat i bokföringen (säkringsredovisning) 1.5.1.2.2.1 Säkringsredovisning med värdering till anskaffningsutgiften

Se punkt 4.1.2 i dessa föreskrifter.

1.5.1.2.2.2 Säkringsredovisning med värdering till gängse värde

Med säkringsredovisning avses redovisning i syfte att ställa in ett eller flera säkringsinstrument på så sätt att deras gängse värde i sin helhet eller delvis upphäver resultatpåverkan av förändringar i det gängse värdet på ett bestämt objekt som skyddas eller av förändringar i xxxxxxxxxxxxx.Xx man i bokfö- ringen inte tillämpar säkringsredovisning, klassificeras derivat för värdering alltid till gruppen "innehas i handelssyfte" och värderas som resultatpåverkande till gängse värde.

Om placeringarna värderas i balansen till gängse värde säkringsinstrumentet kan bestå i en annan pla- cering som hör till de finansiella tillgångarna än ett derivatinstrument endast, om man skyddar sig mot valutarisk.

Skyddande derivatavtal i säkringsredovisningen till gängse värde kan vara sådana derivatavtal som ingåtts med en utomstående motpart.

En placering som "innehas till förfallodagen" kan inte utgöra objekt för säkring, då man skyddar sig mot ränterisk.

Säkringsredovisning

Modeller för säkringsredovisning:

1. Säkring av gängse värde: säkring mot förändringar i gängse värdet på en tillgångspost, som upptagits i balansräkningen eller en specificerad del av en tillgångspost, som beror på en risk (risker) och som kan inverka på vinsten/förlusten.

2. Säkring av penningflöde: säkring mot fluktuationer i penningflöde a) som beror på en bestämd risk i anslutning till en tillgångspost som upptagits i balansräkningen b) som kan inverka på vinsten eller förlusten.

Behandling av säkringsresultat i bokföringen

Säkring av gängse värde:

Om säkringen av gängse värde uppfyller förutsättningarna för säkringsredovisning, skall den behandlas i bokföringen enligt följande:

Säkringsinstrument:

- vinst eller förlust av värderingen av säkringsinstrumentet till gängse värde (om säkringsinstru- mentet är ett derivat) eller av värderingen av valutakomponent i dess bokföringsvärde (om säk- ringsinstrumentet är en annan placering som ingår i de finansiella tillgångarna än ett derivatin- strument) bokförs som resultatpåverkande.

Objekt som säkras:

- Det skyddade objektets vinst/förlust, som beror på den risk som säkras och som orskas av den risk (de risker), mot vilka man skyddat sig, bokförs som korrigering av säkringsobjektets ba- lansvärde och som resultatpåverkande.

På detta sätt skall man också förfara, om säkringsobjektet värderas till gängse värde och föränd- ringarna i gängse värde i övrigt skulle upptas i det egna kapitalet (placering som hör till gruppen "tillgängliga för försäljning) och när säkringsobjektet i övrigt värderas till anskaffningsutgiften.

Om korrigeringen av balansvärdet gäller en sådan placering, på vilken tillämpas metoden med effektiv ränta, skall korrigeringen periodiseras som resultatpåverkande. Periodiseringen skall påbörjas genast efter att korrigeringen har bokförts. Korrigeringen grundar sig på den effektiva ränta som på nytt uträknas för periodiseringens begynnelsedag och den skall i sin helhet bokfö- ras som resultatpåverkande före förfallodagen.

Om man endast skyddat sig mot vissa risker i anslutning till placeringen, skall de förändringar i säk- ringsobjektets gängse värde som inte ansluter till säkringen upptas i resultaträkningen/balansräkningen på så sätt som de skulle upptas i den grupp av placeringar, till vilken den säkrade placeringen har klas- sificerats (se punkt 1.1.5.1.1.2.1.1/grupp 1–4 i dessa föreskrifter).

Säkring av penningflöde:

Säkringsinstrument:

Om säkringen av penningsflöde uppfyller förutsättningarna för säkringsredovisning, skall den behand- las i bokföringen enligt följande:

- Vinst eller förlust som beror på del av säkringsinstrument, som konstaterats utgöra effektiv säk- ring, upptas direkt i det egna kapitalet (fond för verkligt värde).

- Den verkningslösa andelen bokförs som resultatpåverkande.

Värderingsresultat av säkringsinstrument som upptagits direkt i det egna kapitalet bokförs som resul- tatpåverkande för den räkenskapsperiod under vilken säkringsobjektet (den placering som säkras) in- verkar på resultatet.

Säkringen upphör

Pensionsstiftelsen skall upphöra med att tillämpa säkringsredovisning och göra det icke retroaktivt, om något av villkoren nedan uppfylls:

- Säkringen uppfyller inte förutsättningarna för säkringsredovisning (villkor och dokumentation)

- Företaget beslutar att säkringen skall upphöra

- Det skyddande finansiella instrumentet avyttras eller förfaller eller fullföljs och ersätts inte med ett annat finansiellt instrument. Om ersättandet med ett annat finansiellt instrument utgör en del av pensionsstiftelsens skriftliga säkringsstrategi, kan säkringen emellertid anses fortgå. Ersätt- ning med ett nytt finansiellt instrument skall dokumenteras på nytt.

Om säkringsredovisningen av det gängse värdet har upphört och den säkrade placeringen består i en räntebärande placering, periodiseras korrigeringen av ifrågavarande placering som gjorts i bokförings- värdet som resultatpåverkande för placeringens återstående löptid. Korrigeringen skall bokföras i sin helhet som resultatpåverkande före förfallodagen.

Om en säkrad post är en icke räntebärande placering, kvarstår den korrigering som gjorts i bokförings- värdet som en del av det finansiella instrumentets anskaffningsutgift, tills placeringen avyttras eller dess värde har konstaterat minskat.

Om säkringen av penningflöde har upphört, överförs säkringsinstrumentets nettovinster/-förluster som ackumulerats i det egna kapitalet i fonden för verkligt värde till resultatet.

1.5.2 Värdering av fordringar

Fordringar värderas i bokföringen till sitt nominella värde, dock högst till sitt sannolika värde.

1.6 Fastställande av placeringars gängse värde

Placeringars gängse värde fastställs separat för varje placeringsobjekt (separat värdering).

Det gängse värdet av placeringar i utländsk valuta omräknas till finska mark enligt den kurs som Fin- lands Bank noterar på bokslutsdagen. Om placeringarna genom avtal eller på något annat sätt är bundna vid en bestämd kurs, får det gängse värdet omräknas till finska mark enligt denna kurs. Bokslutsdagens kurs fastställs i bokföringsnämndens allmänna anvisning (15.11.1999) om omräkning av fordringar i utländsk valuta samt omräkning av skulder och andra förbindelser till finska mark.

Om placeringen skyddats genom derivatkontrakt, beaktas detta vid fastställandet av placeringens gäng- se värde.

1.6.1 Fastighetsplaceringar

Allmänna principer:

Fastighetsplaceringarnas gängse värde fastställs separat för varje fastighetsobjekt. Med ett fastighets- objekt avses en fastighet, på annans mark belägen byggnad, konstruktion eller annan anläggning, över- låtbar hyresrätt som hänför sig till mark, lantegendom, outbrutet område, vattenområde, rättigheter att använda vattenkraft och aktier i ett bestämt bostads- eller fastighetsaktiebolag. Till fastigheten anses höra jordområde, byggnad och därtill hörande lösöre.

De gängse värdena fastställs enligt följande principer:

1) Med gängse värde avses marknadsvärdet på värderingsdagen.

2) Med marknadsvärde avses det skuldfria pris som fastighetsobjektet på värderingsdagen skulle be- tinga vid en försäljning på den fria marknaden under normala förhållanden genom ett avtal mellan en oberoende säljare och köpare.

3) Om fastighetens marknadsvärde inte kan härledas från fastighetsmarknaden, fastställs marknadsvär- det genom en separat värdering av varje fastighetsobjekt med hjälp av värderingsmodeller och -tekniker som grundar sig på avkastningsvärdet och som godkänts av Försäkringsinspektionen eller är allmänt godkända. Vid fastställandet av marknadsvärdet skall beaktas följande:

• användningssyfte, ålder, skick och särskilda egenskaper

• byggnadsrätt, läge, trafikförbindelser, lämplighet till byggnadsändamål och beredskap för kom- munalteknik

• hyresnivå, hyresavtalens innehåll och områdets hyresutsikter

• den allmänna marknadssituationen och avkastningskraven.

Vid fastställandet av marknadsvärdet för tomma fastighetsobjekt och fastighetsobjekt i eget bruk skall särskild försiktighet iakttas. I dessa fall rekommenderas samtidig användning av flera värderingsmeto- der.

Om ett bostads- eller fastighetsbolag har skulder, skall aktiernas andel av bolagets skulder enligt bok- slutet för respektive år avdras från det på ovanstående sätt fastställda marknadsvärdet av aktierna. Då skuldandelen för s.k. ströaktier avdras, iakttas väsentlighetsprincipen.

Värderingsmannen skall inneha tillräcklig sakkännedom.

Fastställandet av det gängse värdet skall grunda sig på en årlig pålitlig värdering av respektive fastig- het.

4) Om värdet av ett fastighetsobjekt har sjunkit, skall en adekvat justering av objektets gängse värde göras.

5) Om det inte är möjligt att fastställa marknadsvärdet för ett fastighetsobjekt kan den återstående an- skaffningsutgiften betraktas som gängse värde.

6) Om en part utanför koncernen eller samarbetsgruppen har lämnat ett bindande köpeanbud eller om ett inlösningspris fastställts på basis av ett avtal, kan detta användas som gängse värde för fastighetsob- jektet.

7) Om ett fastighetsobjekt har sålts vid tidpunkten för bokslutet eller om det beräknas bli sålt inom kort, avdras från marknadsvärdet de faktiska eller beräknade försäljningskostnaderna om de är väsentliga.

8) Som gängse värde för fastighetsplaceringar som belånats med statliga bostadslån anses överlåtelse- ersättning enligt 10 § lagen om användning, överlåtelse och inlösen av aravahyresbostäder och arava- hyreshus (1190/1993).

1.6.2 Övriga placeringar

Allmänna principer:

I fråga om andra placeringar än placeringar i fastigheter fastställs det gängse värdet enligt följande principer:

1) Med gängse värde avses marknadsvärdet.

2) Om ett placeringsobjekt noteras på en officiell fondbörs, avses med marknadsvärde den sista under fortlöpande handel noterade köpkursen som är tillgänglig på bokslutsdagen, eller om sådan saknas, den sista avslutskursen, eller om bokslutsdagen inte är avslutsdag på börsen eller om kurs saknas, den sista motsvarande kurs som föregår denna dag.

3) I de fall då det finns en marknad för andra placeringar än dem som anges i punkt 2, avses med mark- nadsvärde den sista köpkursen som är tillgänglig på bokslutsdagen eller om den saknas, den sista av- slutskursen, eller om bokslutsdagen inte är avslutsdag eller om kurs saknas, den sista motsvarande kurs som föregår denna dag.

4) Om det marknadsvärde som anges i punkt 2 eller 3 inte kan anses vara en tillförlitlig grund för det verkliga marknadsvärdet, kan det vägda medelvärdet av avslutskurserna för avsluten under de tre se- naste avslutsdagarna eller ett annat sannolikt överlåtelsevärde användas. Motiveringen till detta skall förklaras i principerna för upprättande av bokslutet.

5) Som gängse värde för andra placeringar anses det sannolika överlåtelsepriset.

6) Om en part utanför koncernen eller samarbetsgruppen har lämnat ett bindande köpeanbud eller om ett inlösningspris fastställts på basis av ett avtal kan detta användas som gängse värde.

7) Om en i punkt 2-6 nämnd placering har sålts vid tidpunkten för bokslutet eller om den beräknas bli såld inom kort, avdras från marknadsvärdet de faktiska eller beräknade försäljningskostnaderna såvida de är väsentliga.

Det gängse värdet för masskuldebrevslån vid täckning och i driftskapitalet se SHM:s förordning.

1.6.3 Särskilda anvisningar

1. Lånefordringar, insättningar och depåfordringar inom återförsäkring

Det gängse värdet fastställs enligt punkt 1.2.2 underpunkt 5. Om något sannolikt överlåtelsepris inte kan fastställas, betraktas det nominella värdet som gängse värde med undantag för det fall när en möjlig kursförlust förutsätter användning av ett lägre sannolikt värde. Det nominella värdet skall nedskrivas även om kursförlusten inte fastställts som slutgiltig.

2. Indexbundet lån

Om ett indexbundet lån saknar marknadsvärde eller om för lånet inte har erhållits ett bindande köpan- bud eller inlösningspris, fastställs lånets gängse värde genom att det sannolika inlösningsvärdet beräk- nas som nuvärde av prestationer som garanterats av emittenten eller någon annan part.

Principerna för beräkning av det gängse värdet skall utredas i noterna till bokslutet. Om lånets gängse värde inte i övrigt kan fastställas används anskaffningsutgiften.

3. Principerna för fastställande av det gängse värdet för derivat

Som gängse värde för derivatkontrakt används marknadspriset på bokslutsdagen om derivatkontraktet utsätts för offentlig handel. I annat fall utgår fastställandet av det gängse värdet exempelvis på mark- nadspriset för motsvarande derivatkontrakt, nuvärdet av de kassaflöden som förorsakas av kontraktet eller modeller för fastställande av värdet på optioner, i fall de kan anses tillförlitliga. Den valda model- len för fastställande av värdet skall för ifrågavarande derivatkontrakt tillämpas fortlöpande om det inte framkommer någon motiverad orsak att ändra den.

Om andra än allmänt kända modeller för fastställande av värdet på derivat används, skall det påvisas att antagandena i de allmänt kända modellerna för fastställande av värdet inte överensstämmer för ifråga- varande derivat. Dessutom bör det motiveras varför den använda modellen ger en noggrannare upp- skattning av det gängse värdet för derivatet.

I de gängse värdena för kontrakten beaktas utgående från försiktighetsprincipen de sannolika transak- tionskostnaderna för dem, om de är väsentliga. Synpunkter som gäller motpartsrisk, kontraktens likvi- ditet, osäkerhetsfaktorer i samband med värdefastställelsemetoder och för andra motsvarande omstän- digheter, skall beaktas i bedömningen utgående från försiktighetsprincipen.

Skyddande och icke skyddande derivatkontrakt i valuta omvandlas till finska mark enligt vad som i dessa föreskrifter sägs om omvandling av fordringar och skulder i valuta till finska mark.

1.7 Bestämmelser om sampensionsstiftelsers bokföring och bokslut

1.7.1 A-sampensionsstiftelser

A-sampensionsstiftelser upprättar sin bokföring enligt 117 § lagen om pensionsstiftelser separat för varje arbetsgivare, om inte Försäkringsinspektionen gett pensionsstiftelsen tillstånd att upprätta sin bokföring enligt det utjämnande systemet. När det gäller det utjämnande systemet tillämpas samma förfaringssätt som fastställs för B-sampensionsstiftelser, se punkt 1.7.2.

Inom det arbetsgivarspecifika systemet skall pensionsstiftelsens bokföring upprättas så att den för varje arbetsgivare i pensionsstiftelsen separat anger vilka poster som hänförs till resultaträkningen och vilka till balansräkningen. En separat resultaträkning och balansräkning skall uppgöras för varje arbetsgivare i pensionsstiftelsen. Dessutom skall pensionsstiftelsen alltid uppgöra en resultaträkning och en balans- räkning för hela pensionsstiftelsen.

Tillgångarna bokförs på den arbetsgivare som överlåtit till pensionsstiftelsen de medel med vilka till- gångarna anskaffats. Om pensionsstiftelsen vid anskaffningen använt medel som överlåtits till pen-

sionsstiftelsen av många olika arbetsgivare, bokförs på varje enskild arbetsgivare en andel av de an- skaffade tillgångarna som motsvarar de medel som använts.

Intäkterna av och utgifterna för placeringsverksamheten anses tillfalla den arbetsgivare som till pen- sionsstiftelsen överlåtit de medel som gett upphov till intäkterna eller utgifterna i fråga. Om pensions- stiftelsen vid anskaffningen använt medel som överlåtits till pensionsstiftelsen av många olika arbetsgi- vare, bokförs de ifrågavarande intäkterna av och utgifterna för placeringsverksamheten per arbetsgivare i proportion till de medel som använts för anskaffningen. Intäkter och utgifter som inte kan riktas till arbetsgivare enligt uppkomstprincipen fördelas på arbetsgivarna utgående från de fördelningsprinciper som pensionsstiftelsens styrelse varje år fastställer på förhand.

De sampensionsstiftelser som följer det utjämnande bokföringssystemet specificerar det egentliga pen- sionsansvaret och det eventuella ansvarsunderskottet för varje arbetsgivare i bilagorna till den försäk- ringstekniska utredningen och bokslutsutlåtandet.

1.7.2 B-sampensionstiftelser

Beroende på sina stadgar upprättar B-sampensionsstiftelser sin bokföring antingen

• arbetsgivarspecifikt eller

• enligt det utjämnande systemet.

I det arbetsgivarspecifika systemet upprättas bokföringen separat enligt arbetsgivare under iakttagande av föreskrifterna om bokföring och bokslut i punkt 1.7.1 ovan.

I det utjämnande systemet fungerar pensionsstiftelsen som en helhet. I det utjämnande systemet förde- las understödsavgiften på arbetsgivarna på det sätt som fastställs i pensionsstiftelsens stadgar. Under- stödsavgifterna kan fördelas t.ex. i proportion till löner som arbetsgivarna under redovisningsperioden betalat till personer som faller inom ramen för pensionsstiftelsens verksamhetsfält. Om pensionsstiftel- sens styrelse beslutar att som understödavgift av arbetsgivarna uppbära ett belopp som ger upphov till ett ansvarsunderskott i pensionsstiftelsen, fördelas pensionsstiftelsens ansvarsunderskott mellan arbets- givarna i förhållande till arbetsgivarnas pensionsansvarsandelar.

I det utjämnande systemet upprättas inte B-sampensionsstiftelsers bokföring separat för varje arbetsgi- vare. En B-sampensionsstiftelse som följer det utjämnande systemet behöver inte i sin resultaträkning specificera ändringarna i ansvarsskulden eller ansvarsunderskottet separat för varje arbetsgivare. De sampensionsstiftelser som följer det utjämnande bokföringssystemet redogör för det egentliga pen- sionsansvaret och det eventuella ansvarsunderskottet separat för varje arbetsgivare i bilagorna till den försäkringstekniska utredningen och bokslutsutlåtandet. När det gäller tilläggsförsäkringsansvaret och den räntedifferens som ingår i tilläggsförsäkringsansvaret räcker det om en pensionsstiftelse som följer det utjämnande bokföringssystemet anger de stiftelsespecifika penningbeloppen.

1.7.3 AB-sampensionsstiftelser

Resultaträkningen och balansräkningen för en AB-sampensionsstiftelse skall upprättas separat för A- respektive B-avdelningen. Ytterligare skall stiftelsen alltid upprätta en separat resultaträkning och ba- lansräkning för hela stiftelsen.

När det gäller bokföring och bokslut för AB-sampensionsstiftelse skall stiftelsen dessutom följa SHM:s specifika föreskrifter om avdelningarna i en AB-sampensionsstiftelse.

När det gäller avdelningarna i en AB-sampensionsstiftelse skall stiftelsen följa, beroende på pensions- stiftelsens stadgar, föreskrifterna om bokföring och bokslut enligt det arbetsgivarspecifika eller det ut- jämnande bokföringssystemet i punkt 1.7.1 eller 1.7.2.

1.7.4 Arbetsgivare delas i flera arbetsgivare

Om en arbetsgivare i pensionsstiftelsen delas i flera arbetsgivare, är huvudregeln att arbetsgivarens pensionsansvar och tillgångar inte fördelas på de nya arbetsgivarna i pensionsstiftelsen.

Med stöd av 123 § lagen om pensionsstiftelser kan Försäkringsinspektionen på grundval av en ansök- ning dock tillåta att en arbetsgivares pensionsansvar och tillgångar delas mellan de nya arbetsgivarna.

1.8 Överlåtelse och övertagande av försäkringsverksamhet

Enligt 100 § i lagen om pensionsstiftelser kan en pensionsstiftelse med Försäkringsinspektionens sam- tycke helt eller delvis överlåta sin försäkringsverksamhet till en annan pensionsstiftelse, pensionskassa eller ett försäkringsbolag samt enligt 100 a § i lagen om pensionsstiftelser överta ansvar.

Överlåtelse eller övertagande av försäkringsverksamhet upptas i pensionsstiftelsens bokföring det år, då överlåtelsen och övertagandet av försäkringsverksamheten har ägt rum utgående från ett avtal om över- låtelse eller övertagande som Försäkringsinspektionen godkänt eller på basis av annan av Försäkrings- inspektionen fastställd tidpunkt. När det gäller överlåtelse och övertagande av försäkringsverksamhet skall effekterna av överlåtet och mottaget pensionsansvar redovisas skilt för sig i bilageuppgifterna, se punkt 1.9.1.2 i föreskriften. Verksamhetsberättelsen skall innehålla en utredning om överlåtelse och övertagande av försäkringsverksamhet enligt punkt 1.1 i föreskriften.

1.8.1 Överlåtelse av lagstadgad och annan än lagstadgad försäkringsverksamhet

Överlåtelse av pensionsansvar bokförs i såväl den överlåtande som den mottagande pensionsstiftelsen utan resultatpåverkan. Förändringen av pensionsansvaret i balansräkningen (skillnaden mellan ingåen- de och utgående saldo under räkenskapsperioden) motsvaras då av den totala ändringen av pensionsan- svaret i resultaträkningen.

Bokföringsanvisning:

Tillgångar som överförs vid överlåtelse av försäkringsverksamhet upptas i balansräkningen som minskning under posten placeringar och i resultaträkningen under ersättningskostnader som Förändring av pensionsansvaret för lagstadgade pensioner (Förändring av pensionsansvaret för övriga pensio- ner). Överlåtet ansvar upptas i resultaträkningen under Överlåtelser av försäkringsverksamhet och Förändring av pensionsansvaret för lagstadgade pensioner (Förändring av pensionsansvaret för övri- ga pensioner)

I resultaträkningens huvudkategori ersättningskostnader i bokföringen utgör posten Förändring av pen- sionsansvaret för lagstadgade pensioner (Förändring av pensionsansvaret för övriga pensioner) skill- naden mellan utgående och ingående saldo (-20) i pensionsansvaret i balansräkningen för räkenskaps- perioden. Under Överlåtelser av försäkringsverksamhet redovisas överlåtelse av pensionsansvar som en egen post (-30).

Ersättningskostnader:
Förändring av pensionsansvaret i fråga om lagstadgade pensioner (Förändring av pensionsansvaret för övriga pensioner)	-20
Överlåtelser av försäkringsverksamhet	-30	-50

1.8.2 Övertagande av lagstadgad och annan än lagstadgad försäkringsverksamhet

Pensionsstiftelsen bokför övertagandet av överlåten försäkringsverksamhet i balansräkningen på mot- svarande sätt (som en spegelbild) utan resultatpåverkan.

Ersättningskostnader:
Förändring av pensionsansvaret i fråga om lagstadgade pensioner (Förändring av pensionsansvaret för övriga pensioner)	-20
Överlåtelser av försäkringsverksamheten	+30 +10

Siffror som använts i exemplen i punkt 1.8.1 och 1.8.2:

Överlåtelse:		Övertagande:
Pensionsansvar balans å-1	100	Pensionsansvar balans å-1	100
Överlåtelse av försäkringsbestånd	-30	Övertagande av försäkringsbestånd	+30
Förändring av annan ansvarsskuld +50 Förändring av annan ansvarsskuld -10
Pensionsansvar år	120	Pensionsansvar år	120

1.9 Föreskrifter om noter

I resultat- och balansräkningen skall presenteras noter enligt 41 a § i lagen om pensionsstiftelser samt enligt SHM:s förordning (1336/2002) och de där avsedda noterna i bokföringsförordningen samt de noter som krävs med stöd av SHM:s förordning (1327/2004).

En AB-pensionsstiftelse presenterar i sin bokslut avdelningsspecifika placeringsverksamhetens noter (se punkt 1.9.1.5 och 1.9.2.1.1).

Noterna skall presenteras för räkenskapsperioden och om inte något annat nämns också för föregående räkenskapsperiod.

1.9.1 Noter till resultaträkningen

1.9.1.1 Understödsavgifter för lagstadgade pensioner

Understödsavgifterna för lagstadgade pensioner tas upp separat för arbetsgivaren och arbetstagaren enligt följande:

Understödsavgifter för lagstadgade pensioner arbetsgivarens andel

arbetstagarens andel

1.9.1.2 Utbetalda ersättningar för lagstadgade och andra pensioner

Utbetalda ersättningar specificeras enligt följande:

Lagstadgade pensioner: Utbetalda pensioner Premieandel av arbetslöshetsfond Ansvarsfördelningsersättning 1)
Räntor överförda belopp för Europeiska Gemenskapens pensioner
Övriga avgifter
Övriga pensioner: Utbetalda pensioner
Övriga avgifter
Överlåtelse av försäkringsverksamhet: Överlåtna
Mottagna
Sammanlagt

- om en pensionsstiftelse överlåtit eller övertagit pensionsansvar skall överlåtelser av försäk- ringsverksamhet (överlåtet/övertaget) specificeras i bilageuppgifterna enligt verksamhet som hänför sig till APL och till annan lagstadgad verksamhet.

- i bilageuppgifterna redogörs för det tilläggsförsäkringsansvarsbelopp som ingår i överlåtelse av försäkringsverksamhet enligt APL separat för överlåtet och övertaget pensionsansvar.

1) I ansvarsfördelningsersättningar inkluderas inte andelen för arbetslöshetsförsäkringsfondens premie.

1.9.1.3 Lagstadgade avgifter

Lagstadgade avgifter specificeras enligt följande:

Anxxx xv Pexxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxx (PSC) kostnader Anxxx xv PSC:s kostnader/återbäringar för kreditförsäkringsverksamhet Andel av Pensions-Kansas kostnader för solidariskt ansvar vid konkurs Sammanlagt

1.9.1.4 Administrativa kostnader

De administrativa kostnaderna specificeras enligt följande: Löner och arvoden

Pensionskostnader

Övriga lönebikostnader

Övriga administrativa kostnader

Om beloppet övriga administrativa kostnader är väsentligt, skall i noterna lämnas behövliga tilläggs- uppgifter. Om avskrivningarna som ingår i övriga administrativa kostnader väsentligt avviker från av- skrivningarna för föregående räkenskapsperiod, skall i noterna lämnas behövliga tilläggsuppgifter.

1.9.1.5 Intäkter av och kostnader för placeringsverksamheten

Intäkterna av och kostnaderna för placeringsverksamheten specificeras enligt följande: Intäkter av placeringsverksamheten

Intäkter av placeringar i arbetsgivarföretag Dividendintäkter

Ränteintäkter Övriga intäkter

Intäkter av fastighetsplaceringar Dividendintäkter Ränteintäkter

Övriga intäkter

Intäkter av övriga placeringar Dividendintäkter Ränteintäkter

Övriga intäkter Sammanlagt

Återförda nedskrivningar Försäljningsvinster Sammanlagt

Kostnader för placeringsverksamheten Kostnader för fastighetsplaceringar Kostnader för övriga placeringar

Räntekostnader och övriga kostnader för främmande kapital Sammanlagt

Nedskrivningar och avskrivningar Nedskrivningar Byggnadsavskrivningar

Försäljningsförluster Sammanlagt

Nettointäkter av placeringsverksamheten före uppskrivningar och korrigeringar av dessa

Uppskrivningar av placeringar

Korrigering av uppskrivning av placeringar Nettointäkter av placeringsverksamheten före orealiserade värdeförändringar1)

Orealiserade värdestegringar på placeringar Orealiserade värdeminskningar på placeringar

Nettointäkter av placeringsverksamheten i resultaträkningen I noterna upptas separat:

- väsentliga kursvinster och kursförluster som ingår i intäkter av och kostnader för placerings- verksamheten

- det sammanlagda beloppet av administrativa kostnader för placeringsverksamheten som ingår i kostnaderna för placeringsverksamheten.

1) Såvida placeringarna värderas i balansräkningen till gängse värde.

1.9.2 Noter till balansräkningen

1.9.2.1 Noter till aktiva i balansräkningen

1.9.2.1.1 Placeringar

1. Såvida placeringarna värderas i balansräkningen till anskaffningsutgiften (lagen om pensionsstiftelser 41a § 4 mom):

1 Placeringars gängse värde och värderingsdifferens:

Placeringar 31.12. Återstående	Bokförings-	Gängse
anskaffnings- utgift 1) Fastighetsplaceringar Fastigheter	värde	värde
Fastighetsaktier
Anskaffningsutgifter för hyresrättigheter i fastigheter
Lånefordringar på egna fastighetsföretag
Placeringar i arbetsgivarföretag Aktier och andelar i arbetsgivarföretag
Finansmarknadsinstrument från arbetsgivarföretag
Skuldebrevsfordringar på arbetsgivarföretag
Fordringar på arbetsgivarföretag Övriga placeringar i arbetsgivarföretag2)
Övriga placeringar
Aktier och andelar
Finansmarknadsinstrument
Inteckningslånefordringar
Övriga lånefordringar
Insättningar Övriga placeringar 2)

Väderginsdifferenser sammanlagt (skillnaden mellan gängse värde och bokvärde)
I den återstående anskaffningsutgiften för finansmarknads- instrument ingår skillnaden (+/-) mellan det nominella värdet och anskaffningspriset periodiserad som ränteintäkter eller som en minskning av dessa
I bokföringsvärdet ingår uppskrivningar: Uppskrivningar av placeringstillgångar
Uppskrivningar av anläggningstillgångar

Den återstående anskaffningsutgiften definieras i punkt 1.5.1.1.1.1.

2) När beloppet av övriga placeringar är väsentligt skall om detta lämnas tilläggsuppgifter.

1. 2 Specifikation av fastighetsplaceringar

1. 2.A Förändringar i fastighetsplaceringar:

Fastigheter Lånefordringar hos och fastighets- egna fastighets- aktier1) företag

Anskaffningsutgift 1.1 x x

Ökningar x x

Minskningar -x -x Avskrivningar under räkenskapsp. -x Anskaffningsutgift 31.12. x x

Nedskrivningar 1.1.	-x	-x
Nedskrivning av minskningar	x	x
Neskrivningar under räkenskapsp.	-x	-x

Återförda nedskrivningar x x Nedskrivningar 31.12. -x -x

Uppskrivningar 1.1. x

Ökningar x

Minskningar -x

Uppskrivningar 31.12. x

Bokföringsvärde 31.12. x x

1) inklusive anskaffningsutgifter för hyresrättigheter i fastigheter

1.2 B Fastigheter och fastighetsaktier i eget bruk:

Återstående anskaffningsutgift Bokföringsvärde

Gängse värde

I specifikationen anges andelen fastighetsplaceringar i arbetsgivarens eget bruk. Lokalerna anses vara i eget bruk om de är kontors-, lager-, representations- eller personalens fritidslokaler eller andra lokaler i pensionsstiftelsens eget bruk. Lokaler som hyrts ut till personalen är inte i eget bruk. I till sin använd- ning delade fastighetsobjekt beräknas andelen i eget bruk vid behov utgående från kvadratmeter e.d. fördelningsgrunder.

2. Såvida placeringarna värderas i balansräkningen till gängse värde (lagen om pensionsstiftelser 41a § 4 och 5 mom):

2.1. Placeringar som ingår i de finansiella tillgångarna:

I handels- 31.12. syfte	Till salu	Hålls till förfallo- dagen	Lån och övriga fordringar	Totalt	Förändring i Vinst/förlust från tidigare räkenskaps- perioder och räkenskaps- periodens vinst/förlust	gängse värde: Fond för verkligt värde
Aktier och andelar x	x	-	-	x	x	x
Finansmarknadsinstrument x	x	x	-	x	x	x
Fordringar på inteckningslån -	-	x	x	x	-	-
Övriga lånefordringar -	-	-	x	x	x	-
Depositioner -	-	-	x	x	x	-
Övriga placeringar 1) x	x	-	-	x	x	x
Sammanlagt x	x	x	x	x	x	x
Inkluderar placeringar, för vilka som gängse värde använts anskaffningsutgiften	x
Gängse värde på placeringar som innehas till förfallodagen		x

1) inkluderar icke skyddande derivat 2.2. Fastigheter 2.2.1. Förvaltningsfastigheter
Förvaltningsfastigheter Balansvärde 1.1.x			x
Ökningar/minskningar Överföringar från eget bruk/till eget bruk Förändring i gängse värde			+/-x +/-x +/-x
Sammanlagt 31.12.x+1			x
Varav förvaltningsfastigheter värderade till anskaffningsutgiften			x

2.2.2. Fastigheter och fastighetsaktier i eget bruk

Över fastigheter och fastighetsaktier i eget bruk ges en not i enlighet med punkt 1.2 (Specifikation av fastighetsplaceringar) underpunkt 1.2 B (Fastigheter och fastighetsaktier i eget bruk) i dessa föreskrif- ter.

3 Lånefordringar

3A Lånefordringar på arbetsgivarföretag

euro

I Lån med säkerhet sammanlagt

Specifikation per säkerhetsslag:

Bankgarantier

Garantiförsäkring

Inteckningar (inkl. fastighetsinteckning) Övrig säkerhet (specificerad om beloppet är väsentligt) Sammanlagt

II Lån utan säkerhet sammanlagt1) III Sammanlagt (I+II)

1) kan endast gälla lån beviljade före 1.4.1991 (A-avdelning)

3B Specifikation av balanspost Öxxxxx xånefordringar enligt säkerhetsslag

euro

Övriga lånefordringar sammanlagt

Specifikation enligt säkerhetsslag: Bankgarantier Garantiförsäkring

Inteckning Övrig säkerhet

Sammanlagt

1.9.2.1.2 Fordring (skuld) för ansvarsfördelning

Pensionsstiftelsens fordringar och skulder som är hänförliga till ansvarsfördelning presenteras separat i bilageuppgifterna.

1.9.2.1.3 Eget kapital

Eget kapital specificeras enligt post i balansräkningen enligt 2 kap. 5 § 1 punkten BokfF. Ett pensions- stiftelse, som värderar placeringarna i balansräkningen till gängse värde, specificerar emellertid det egna kapitalet i noterna på följande sätt:

	Fond för verkligt värde	Influtna vinstmedel	Sammanlagt
Saldo 31.12. XX	x	x	x
Fond för verkligt värde - Värdering till gängse värde	+/-x
- Skydd för penningflöde - Försäljningar och nedskrivningar	+/-x +/-x		+/-x
Räkenskapsperiodens vinst/förlust		+/-x	+/-x
Saldo 31.12.XX+1	x	x	x

1.9.3 Noter till säkerheter och ansvarsförbindelser

De säkerheter och ansvarsförbindelser som pensionsstiftelsen lämnar för egen räkning skall tas upp i noterna enligt följande:

1. Skulder, för vilkas säkerhet ställts pensionsstiftelsens tillgångar specificerade per säkerhets- slag.

1.1 Värdet av ställda säkerheter.

1.2 Dessutom lämnas per säkerhetstyp det sammanlagda värdet av säkerheterna.

2. Övriga för egen del ställda säkerheter specificerade enligt det sammanlagda värdet per säker- hetsslag.

3. Ansvarsförbindelser och ansvar som inte ingår i balansräkningen .

Ansvarsförbindelserna som lämnats för egen del specificeras exempelvis på följande sätt:

- leasing- och hyresansvar

- pensionsansvar

- övriga ansvarsförbindelser

- övriga ekonomiska ansvar som gäller pensionsstiftelsen vilka inte tagits upp i balansräkningen

Särskilt när det gäller övriga ansvarsförbindelser och övriga ekonomiska ansvar skall för att kravet på en rättvisande bild (uppgifter) skall uppfyllas, förutom uppskattat markbelopp för ansvaret, lämnas en verbal beskrivning av ärendets karaktär och värderingsprinciper.

Som övriga ansvarsförbindelser presenterar pensionsstiftelsen bl.a.:

- ansvar som beror på derivatkontrakt se punkt 4.1.2.5

- gängse värde på säkerhet som mottagits vid överföring i enlighet med lagen om finansiella sä- kerheter (11/2004), gängse värde på såld och vidare pantsatt säkerhet och uppgift om huruvida pensionsstiftelsen är skyldigt att återställa egendomen.

Ansvarsförbindelserna skall i bokslutet värderas enligt försiktighetsprincipen. Detta innebär att de i bokslutet skall värderas till sitt nominella värde eller ett högre sannolikt värde.

Det kan förekomma flera olika möjliga ansvarsförbindelser. En tömmande exempelförteckning kan inte göras.

Pensionsstiftelsen skall själv vid upprättandet av bokslutet överväga om det finns sådana av- tal/förbindelser av vilka det kan realiseras utgifter och förluster och vilka således skall tas upp som an- svar. Kravet på en rättvisande bild skall beaktas.

I fråga om allmänna säkerheter kan inte en specifikation per lån/säkerhet alltid göras. I detta fall skall dock presenteras totalbeloppet lån (övrigt ansvar) som erhållits mot allmän säkerhet samt separat till- gångsposter o.d. som ställts som allmän säkerhet.

Av det gemensamma ansvaret anges ansvarets totala belopp samt att det är fråga om gemensamt an- svar.

Uppgifterna om ansvaret för APL-verksamheten och den övriga verksamheten presenteras separat.

1.9.4 Noter till soliditet

I fråga om soliditeten för en pensionsstiftelse som bedriver verksamhet enligt APL skall för räken- skapsperioden och minst för den föregående räkenskapsperioden presenteras följande uppgifter:

Driftskapital (i finska mark)

• eget kapital

• frivilliga reserver

• tilläggsförsäkringsansvar

• värderingsdifferensen mellan det gängse värdet för tillgångar och bokföringsvärdet i balans- räkningen

• garantier och säkerheter

• övriga poster (+/-)

Driftskapitalets minimibelopps-%

till sitt fulla belopp och enligt övergångsbestämmelsen Soliditets-%

(driftskapital / pensionsansvaret som används i soliditetskalkylen)

Soliditetsgräns-% till sitt fulla belopp och

enligt övergångsbestämmelsen

1.9.5 Nyckeltal för pensionsstiftelsens ekonomiska utveckling och försäkringsverksamhet för de fem senaste räkenskapsåren samt analyser

1.9.5.1 Allmänt

Nyckeltalen för den ekonomiska utvecklingen gäller beträffande relationstalens beräkningsprinciper alla pensionsstiftelsers APL-verksamhet även då de uppger nyckeltal i andra sammanhang än i bokslut eller halvårsrapporter. Nyckeltalen är desamma som i resultat- och balansräkningen, såvida inte annat fastställts nedan.

Nyckeltalen publiceras i bokslut och tas därtill fram halvårsvis i den form som anges i denna föreskrift (10 och 11) . För att säkerställa att bokslutet med dess nyckeltal ger en riktig och tillräcklig bild av re- sultatet för pensionsstiftelsens verksamhet och dess ekonomiska ställning skall man vid behov ge tilläggsinformation i anslutning till nyckeltalen.

Nyckeltalen redovisas i bokslutet för de fem senast avslutade räkenskapsperioderna eller, om pensions- stiftelsen inte varit verksamt under fem räkenskapsperioder, för bolagets hela verksamhetstid.

I noterna till bokslutet skall man utöver relationstalen även uppge principerna för beräkningen av rela- tionstalen och nyckeltalens innehåll.

I tabellerna i noterna till bokslutet presenteras eurobelopp med minst en miljon euros noggrannhet samt procent och relationstal med en decimals noggrannhet (i Försäkringsinspektionens elektroniska blanketter för insamling av uppgifter skall nyckeltalens eurobelopp alltid anges med en euros noggrannhet (inte t.ex. som tusen eller miljoner euro) och procent samt relationsstal med två decimalens noggrannhet.

Nyckeltalen uträknas för placeringsverksamhetens del huvudsakligen till gängse värde. Nyckeltalets värde skall uppges även om det är negativt.

Information som tas fram halvårsvis:

- premieinkomst

- ansvarsskuld i balansräkningen

- pensionstillgångar

- lönesumma

- nettointäkter av placeringsverksamheten enligt gängse värden, specificerade per placeringsslag,

- placeringsallokering enligt gängse värden,

- verksamhetskapital, verksamhetskapital och dess gränser i procent av ansvarsskulden och verk- samhetskapitalet i förhållande till solvensgränsen.

Som jämförelseuppgifter i samband med de uppgifter som lämnas in halvårsvis presenteras uppgifterna för motsvarande tidpunkt under den föregående räkenskapsperioden samt den föregående räkenskaps- periodens uppgifter.

1.9.5.2 Formler för beräkning av nyckeltalen samt presentation av analyser

Då nyckeltal som beskriver resultatets uppkomst eller resultatpåverkan tas fram, skall siffrorna anges med förtecken

Utbetalda pensioner=

Pensioner och ersättningar (brutto) som betalats till pensionstagare enligt resultaträkningen

Intäkter från placeringsverksamheten:

Intäkter av och kostnader för derivat hänförs till underliggande tillgångspost. Intäkter av och kostnader för icke skyddande derivat redovisas på samma sätt som intäkter av och kostnader för motsvarande tillgångspost, t.ex. intäkter av och kostnader för aktiederivat upptas i gruppen aktier.

Intäkter av och kostnader för valuta hänförs till underliggande tillgångspost.

Intäkter av räntefonder hänförs på motsvarande sätt som räntefonderna hänförs i placeringsallokering- en: långa räntefonder bland masskuldebrevslån och korta räntefonder bland penningmarknadsplacer- ingar. I fråga om andelar i placeringsfonder eller andra med dem jämförbara fondföretag som investerar i fastigheter och fastighetbolag redovisas på motsvarande sätt.

Intäkter och kostnader som inte hänförs per placeringsslag är t.ex. kostnader för skötsel av placerings- verksamheten (t.ex. kostnader för egen placeringsorganisation och kapitalförvaltningsarvoden som be- talats till utomstående), övriga intäkter av och kostnader för placeringsverksamheten (t.ex. förvarsarvo- den och valutakursdifferenser av försäkringsrörelsen) till den del som de inte kan hänföras enligt till- gångsslag, expeditionsavgifter, återbetalningsprovisioner, övriga ränteintäkter.

Intäkter som ingår i Kassa och bank samt intäkter av konton i euro och valutakonton redovisas under icke hänförda intäkter. Balansposten Kassa och bank ingår inte i placeringarnas marknadsvärde eller det sysselsatta kapitalet.

A. Nettointäkter av placeringsverksamheten på sysselsatt kapital ( gängse värden)

Nettointäkterna av placeringsverksamheten enligt gängse värden i relation till sysselsatt kapital beräk- nas per placeringsslag och för det sammanräknade beloppet av placeringar med beaktande av kassaflö- den som tidsavvägts per dag eller månad. Om man inte har tillgång till kalkyler enligt kassaprincipen, kan intäkterna räknas enligt prestationsprincipen.

Periodens vinst beräknas med en s.k. anpassad Dietz-formel (tids- och penningsavvägd formel) på så sätt, att det bundna kapitalet beräknas genom att man till marknadsvärdet i början av perioden lägger periodens kassaflöden avvägda med den proportionella andel av hela perioden som kvarstår vid trans- aktionsdagen eller från transaktionsmånadens mitt till periodens slut. Avkastningen på sysselsatt kapital kan även beräknas på ett annat sätt om beräkningens resultat till sin noggrannhet inte avviker väsentligt från det resultat som den förstnämnda metoden ger.

När det gäller beräkningsprincipen för intäkterna skall man iaktta kontinuitet, och det är inte tillåtet att försämra metodens noggrannhet från den tidigare nivån (det är t.ex. inte tillåtet att gå tillbaka till vikt- ning per månad från viktning per dag). För en sådan tillgångsgrupp, t.ex. fastigheter, som inte kan re- dovisas per dag, kan intäkterna räknas genom att använda redovisning per månad.

Kassaflöde (transaktionsflöde) = köp – försäljning – intäkter + utgifter

Vid uträkningen av det sysselsatta kapitalet korrigeras betydande köpeskillingsfordringar och -skulder i anslutning till betalningstidpunkten som uppstått i samband med fastighetsaffärer så att de uträknas enligt kassaprincipen i stället för enligt prestationsprincipen (affärerna har bokförts enligt transaktions- dagen).

Nettointäkterna av placeringsverksamheten enligt gängse värden skall uppgå till samma belopp i olika tabeller.

B. Specifikation av nettointäkterna av placeringsverksamheten

Nettointäkterna av placeringsverksamheten enligt gängse värden + Övriga ränteintäkter – av- kastningskravet på ansvarsskulden.

I övriga ränteposter ingår sådana ränteposter i resultaträkningen som inte bokförs som intäkter av placeringsverksamheten.

Placeringsallokering till gängse värde:

Av räntefonderna ingår långa räntefonder i masskuldebrevslån och korta räntefonder i penningmark- nadsplaceringar. Andelar i placeringsfonder eller andra med dem jämförbara fondföretag som investe- rar i fastigheter och fastighetbolag ingår i fastighetsplaceringar.

Kalkylmässiga värderingsdifferenser av derivat som upptas under resultatregleringar och premi- er som upptas under förskottspremier hänförs till underliggande tillgångspost.

I placeringarna inkluderas inte köpeskillingsfordringar och -skulder i anslutning till placeringar.

Balansposten Kassa och bank ingår inte i placeringarnas marknadsvärde. Placeringsallokeringen inklu- derar depositioner som hör till placeringarna i balansräkningen.

Som fotnot till placeringsallokeringen fogas masskuldebrevsportföljens modifierade duration (D mod = D/1+r).

Placeringsallokeringen till gängse värde, se bilaga 11 till dessa föreskrifter.

Omsättning=

+ premieinkomst före kreditförluster på premiefordringar

och återförsäkrares andel x

+ nettointäkter av placeringsverksamheten i bokföringen x

+ övriga intäkter x

Omkostnadsrörelsens resultat=

+ posten Administrativa kostnader i resultaträkningen x

+ omkostnader för placeringsverksamheten x

Totalresultat=

+ Ökning av solvensen med försäkringspremier x

+ Placeringsverksamhetens resultat enligt gängse värden x

+ Intern överföring av tillgångar

från avdelning A till avdelning B x

Resultatanalys

Effekterna av beståndsöverföringar räknas inte med i förändringen av det ofördelade tilläggsförsäk- ringsansvaret i resultatanalysen.

Verksamhetskapital=

Verksamhetskapitalet och nyckeltalet för dess gränser för de fem senaste åren presenteras även grafiskt. (Se föreskriftens bilagor.) Kravet på att presentera verksamhetskapitalet grafiskt gäller också delårsrap- porter Grafen skall innehålla följande uppgifter i procent av den ansvarsskuld som använts vid beräk- ning av solvensgränsen:

- - solvensgräns

- - den målsatta zonens nedre gräns

- - den målsatta zonens övre gräns

- - verksamhetskapital

Pensionstillgångar=

+ Pensionsansvar i balansräkningen x

+ Tillgångarnas värderingsdifferenser x

APL-lönesumma=

Uppskattad lönesumma eller arbetsinkomst för hela året vid tidpunkten för bokslutet eller delårsrappor- ten.

Antalet försäkringar, försäkrade och pensionstagare:

Antal vid tidpunkten för bokslutet eller delårsrapporten.

Inom familjepension räknas antalet pensionstagare alltid som en oberoende av antalet förmånstagare.

1.9.6 Risker och riskhantering

I noterna till bokslutet skall utredas pensionsstiftelsen allmänna principer för riskhantering (riskhanter- ingspolicy), ansvar, övervakning och organisering samt processer och risker i anslutning till riskhanter- ing (riskklassificering, riskmätare, tillsynsgränser samt rapportering).

I noterna skall därtill finnas en beskrivning (kvantitativ och/eller verbal) av pensionsstiftelsen väsentli- ga risker, såsom risker som gäller den försäkringstekniska ansvarsskulden, placeringsverksamhetens risker och operativa risker.

1.10 Övriga särskilda bestämmelser

1.10.1 Skyddande derivatkontrakt

För information om det skydd som derivativavtal ger se punkt 1.5.1.2.1 och 4.1.1.4 i denna föreskrift.

2. PENSIONSSTIFTELSENS

PLACERINGSVERKSAMHET

2.1 Placeringsplan

Pensionsstiftelsens styrelse skall enligt 47 a § lagen om pensionsstiftelser göra upp en plan som gäller placeringen av stiftelsens tillgångar (placeringsplan). Planen görs upp med beaktande av pensionsstif- telsens verksamhetsmiljö, kostnaderna för pensionsstiftelsens verksamhet och pensionsansvar samt även de krav som bestäms i 5, 46, 47 och 48 a § lagen om pensionsstiftelser (1774/1995) och förord- ningen om täckning för pensionsstiftelsers pensionsansvar (1137/1998) (i fortsättningen täckningsför- ordningen) och förordningen om beräkning av solvensgränsen för pensionsstiftelser som bedriver verk- samhet enligt lagen om pension för arbetstagare (1282/1999) (i fortsättningen solvensförordningen).

Planen skall styra pensionsstiftelsens praktiska placeringsverksamhet fram till nuläget så att de mål som styrelsen ställt för placeringsverksamheten uppnås. Styrelsen skall följa upp genomförandet av planen och göra de ändringar den anser nödvändiga.

Placeringsplanen skall uppdateras fortlöpande och den skall justeras minst en gång om året. Den placer- ingsplan styrelsen godkänt och försäkringsmatematikerns utlåtande skall fogas till styrelsens protokoll.

En AB-pensionsstiftelses placeringsplan skall göras upp separat för respektive avdelning. Placeringsplanen skall innehålla följande huvudpunkter:

1. Pensionsstiftelsens försäkringsmatematikers skriftliga prognos över långtidsutvecklingen av pen- sionsansvaret och pensionskostnaderna (inkl. ansvarsfördelningsersättningar) och de krav de ställer på placeringsverksamheten, bl.a. likvidetskrav. Med långtidsutveckling avses en period som är minst tio år (se punkt 4.3.1.2 i denna föreskrifts- och anvisningssamling).

2. Styrelsens beslut om pensionsstiftelsens placeringsverksamhetsmål:

• principer för inriktningen av pensionsstiftelsens placeringsverksamhet

• mål för spridningen av placeringar

• kortsiktiga och långsiktiga mål för avkastningen på placeringar

• likviditetsmål som ställs på placeringarna

• allmänna betryggande krav som ställs på placeringar och säkerheter för skuldförbindelser

• principerna för ordnandet av valutaflödet (utländska placeringar)

• principer för säkring av placeringarnas värde (exempelvis användning av derivatkontrakt, säk- ring mot valutarisker)

• målsatt veksamhetskapital

3. För uppgörandet av ovan nämnda mål och uppdateringen av dem skall styrelsen regelbundet bedöma (minst en gång per år):

• pensionsstiftelsens verksamhetsmiljö och utvecklingsperspektiv

• de risker som är förknippade med stiftelsens placeringar (bl.a. värdeförändringar vad gäller för- väntad avkastning, trygghetsaspekter och valutarörelser)

• de krav som stiftelsens pensionsansvar och -kostnader ställer på avkastningen och likviditeten

• pensionsstiftelsens förmåga att bära risker i fråga om placeringar på kort och lång sikt

• solvensutvecklingen (B-pensionsstiftelser och B-avdelningar)

4. Användning av derivativ

I sina principer om utnyttjande av derivativ måste pensionsstiftelsen fastställa hurdana derivativavtal den håller för skyddande under beaktande av kriterierna för det skydd som derivativ ger (se punkterna 2.2.7 och 4.1.1.4).

5. Styrelsens beslut om användning av förmögenhetsförvaltare (se punkt 4.3.2 i denna föreskrifts- och anvisningssamling)

Med förmögenhetsförvaltarna skall alltid ingås ett skriftligt avtal.

Om en AB-sampensionsstiftelse överlåter sin förmögenhetsförvaltning till en utomstående förmögen- hetsförvaltare, skall A- och B-avdelningens tillgångar förvaltas separat. De konton som behövs vid förmögenhetsförvaltningen och uppbevaringen av tillgångarna skall hållas åtskilda avdelningsvis.

6. Styrelsens beslut om specificerade gränser som tillämpas vid placeringsverksamheten.

Styrelsen skall besluta om placeringsbefogenheter och placeringsbelopp för olika objekt och om grän- serna för olika typer av placeringsrisker. Beslutet skall omfatta anvisningar om eventuella behov att trygga placeringarna samt om placeringar i utländska objekt.

Styrelsen skall besluta om de krav den ställer på godtagbara säkerheter för de lån och skuldförbindelser som pensionsstiftelsen beviljar. Beslutet skall separat fastställa det maximala beloppet totalansvar som tillåts för olika parter.

Styrelsen skall besluta i vilken omfattning och under vilka förutsättningar medel kan placeras i arbets- givarsammanslutningar eller i andra sammanslutningar som hör till samma koncern.

Dessutom skall styrelsen besluta om principerna för placering av medel i bolag vilkas ägare eller med- lemmar i förvaltningen är pensionsstiftelsens eller arbetsgivarsammanslutningens styrelsemedlemmar eller personer i ledande ställning eller stiftelsens revisor.

7. Utredning om de beslutsfullmakter som följs i stiftelsens placeringsverksamhet.

Av utredningen skall framgå till vilken del styrelsen själv beslutar direkt om placeringsverksamheten och till vilken del och inom vilka gränser beslutsmakten har överförts exempelvis till ombudsmannen och andra tjänstemän i pensionsstiftelsen.

8. Utredning om rapporteringen till styrelsen om placeringsverksamheten.

I placeringsplanen skall det alltid ingå en utredning över på vilket sätt, vilka ärenden och hur ofta sty- relsen och den övriga ledningen får rapporter om placeringsverksamheten.

Se också punkt 4.3 i denna föreskrifts- och anvisningssamling.

2.2 Pensionsstiftelsens täckning

2.2.1 Definitioner och faktorer av jämställande karaktär

2.2.1.1 Banktillgodohavanden

Som skuldförbindelser enligt 1 § 1 mom. 4 punkten förordningen om täckning för pensionsstiftelsers pensionsansvar (1137/1998, i fortsättningen täckningsförordningen) anses även samtliga banktillgodo- havanden.

2.2.1.2 Sammanslutningar som jämställs med en depositionsbank eller ett försäkrings- bolag som erhållit koncession i en EES-stat

Med stöd av 4 § 1 mom. 3 punkten täckningsförordningen jämställs med en depositionsbank eller ett försäkringsbolag som erhållit koncession i en EES-stat följande sammanslutningar:

Finnvera Abp Kommunfinans Ab

Kommunernas Bostadskredit Ab Kommunernas garanticentral Egendomsförvaltningsbolaget Arsenal Ab Svensk Exportkredit

Eksportfinans ASA Kommunalbanken AS Kommuninvest Sverige AB Bear Stearns Bank plc

Credit Suisse First Boston International

2.2.1.3 Reglerade marknader i EES-stater

Enligt 1 § 1 mom. 2 punkten täckningsförordningen, avses med reglerad marknad en fondbörs som är belägen i en EES-stat och står under tillsyn av myndigheter i en EES-stat, samt något annat system för omsättning som ingår i den förteckning över reglerade marknader som kommissionen publicerar i Eu- ropeiska gemenskapernas officiella tidning.

2.2.2 Vissa poster som avdras från pensionsansvarets bruttobelopp

Om den av bolaget beviljade återförsäkringen är ordnad på ett adekvat sätt kan pensionsstiftelsen vid täckningen av pensionsansvaret från denna dra av återförsäkrares i 46 § 3 mom. 1 punkten lagen om pensionsstiftelser avsedda andel av pensionsansvarets bruttobelopp. Återförsäkringsgivarens andel kan sammanlagt uppgå till högst 20 procent av pensionsansvarets bruttobelopp. Försäkringsinspektionen kan bevilja dispens för en större andel än den ovan nämnda.

2.2.3 Täckningstidtabell

En B-pensionsstiftelse och en AB-pensionsstiftelses B-avdelning

46 § lagen om pensionsstiftelser och dess ikraftträdelsebestämmelse innebär att pensionsstiftelsen skall täcka det pensionsansvar som föreligger den 31 december 1993 senast 31 december 2005 med minst en tolftedel kalenderårsvis. Täckningstidtabellen motsvarar bestämmelserna om täckning och tidtabell för den period som gällde innan den nya lagen om pensionsstiftelser trädde i kraft.

Till den del pensionsstiftelsens pensionsansvar överstiger pensionsansvaret för den 31 december 1993, skall denna överstigande del täckas enligt de nya bestämmelserna omedelbart utan övergångsperiod.

Pensionsstiftelsens pensionsansvar av den 31 december 1993 skall täckas enligt följande:

minst	9/12	senast den 31 december 2001
"	"	" "
minst	12/12	senast den 31 december 2005

En A-pensionsstiftelse och en AB-pensionsstiftelses A-avdelning:

Enligt 47 § 1 mom. lagen om pensionsstiftelser skall en A- pensionsstiftelse och en AB- pensionsstiftelses A-avdelning täcka sitt pensionsansvar som följer av frivilliga tilläggspensioner och andra förmåner.

1. Pensionsstiftelser registrerade 1995 eller tidigare

Pensionsstiftelser som registrerats innan den nya lagen om pensionsstiftelser trädde i kraft, skall stegvis fylla kraven enligt 47 § lagen om pensionsstiftelser.

1.1 Pensionsansvar som förorsakas av löpande pensioner för pensionerade samt framtida pensioner och andra förmåner för dem och deras förmånstagare

Av pensionsansvaret skall minst 75 procent vara helt täckt och täckningen skall vara sådana tillgångar och förbindelser som enligt 46 § 1 mom. lagen om pensionsstiftelser godkänns som täckning för pen- sionsansvarets bruttobelopp.

Den del av pensionsansvaret som efter den 31 december 1999 saknar täckning, högst 25 procent, skall täckas inom fem år enligt följande:

31.12.2002	skall av pensionsansvaret vara täckt minst 90 %
31.12.2003	skall av pensionsansvaret vara täckt minst 95 %
31.12.2004	skall av pensionsansvaret vara täckt 100 %

1.2 Pensionsansvar som förorsakas av framtida pensioner och andra förmåner för personer som hör och hört till verksamhetskretsen och deras förmånstagare

Pensionsansvar enligt denna punkt skall täckas inom 15 år efter att den nya lagen om pensionsstiftelser trätt i kraft enligt följande:

7/15 det belopp som skall täckas före 31.12.2002 " " "

15/15 av beloppet som skall täckas före 31.12.2010

2. Pensionsstiftelser som registrerats 1 januari 1996 eller senare

Pensionsstiftelser som registrerats efter att den nya lagen om pensionsstiftelser trätt i kraft, skall täcka sitt pensionsansvar som beror på frivilliga tilläggspensioner och andra förmåner omedelbart utan över- gångsperiod.

2.2.4 Tillgångar giltiga som förtecknad täckning

Med förtecknad täckning avses i denna föreskrift sådana tillgångar som ingår i de tillgångsslag som avses i 46 § 5 mom. lagen om pensionsstiftelser, som uppfyller de i förordningen bestämda villkoren och begränsningarna och som finns införda i den täckningsförteckning som avses i punkt 2.2.10 i denna föreskrifts- och anvisningssamling.

I 4-7 § täckningsförordningen bestäms om de tillgångsslag med vilka en B-pensionsstiftelse och en AB-pensionsstiftelses B-avdelning kan täcka bruttobeloppet av sitt pensionsansvar.

På motsvarande sätt bestäms i 14-15 § täckningsförordningen om täckning av pensionsansvaret i en A- pensionsstiftelse och en AB-pensionsstiftelses A-avdelning. Av täckningen för pensionsansvar för fri- villiga tilläggspensioner och andra förmåner skall 75 procent kunna godkännas som täckning av pen- sionsansvar förorsakat av pensionsskydd enligt APL. På denna täckningsdel tillämpas bestämmelserna enligt 46 § 2-5 mom. lagen om pensionsstiftelser och 1-13 § täckningsförordningen. Vid tillämpningen av maximigränser enligt täckningsförordningen skall beaktas att de beräknas på hela beloppet av pen- sionsansvaret.

Sampensionsstiftelse:

Enligt 119 § lagen om pensionsstiftelser tillämpas bestämmelserna i 46 och 47 § om täckande av pen- sionsansvar på varje arbetsgivare skilt för sig i en sampensionsstiftelse som följer det arbetsgivarspeci- fika systemet i sin bokföring. Sålunda tillämpas maximigränserna enligt täckningsförordningen arbets- givarspecifikt.

2.2.4.1 Övriga tillgångar giltiga som förtecknad täckning

2.2.4.1.1 En B-pensionsstiftelse och en AB-pensionsstiftelses B-avdelning

Fordran gällande ansvarsfördelning godkänns som täckning för bruttobeloppet av en B- pensionsstiftelses B-avdelnings pensionsansvar enligt 46 § 5 mom. 8 punkten lagen om pensionsstiftel- ser. Obligatoriskt ansvarsunderskott godkänns likaså som täckning. Dessa poster jämställs med de till- gångar som avses i 4 § 3 punkten täckningsförordningen.

Övrigt ansvarsunderskott kan godkännas som täckning om det har betryggande säkerhet.

2.2.4.1.2 En A-pensionsstiftelse och en AB-pensionsstiftelses A-avdelning

På 25 procents täckningen av en A-pensionsstiftelses och en AB-pensionsstiftelses A-avdelnings pen- sionsansvar tillämpas lindrigare bestämmelser än på 75 procents täckningen av pensionsansvaret.

En A-pensionsstiftelse och en AB-pensionsstiftelses A-avdelning kan med stöd av 15 § 1 mom. 2 punk- ten täckningsförordningen till täckningen av pensionsansvaret (25 %) räkna andra tillgångar och för- bindelser enligt följande:

• Aktier och andelar i andra sammanslutningar än sådana som noterats på fondbörser för sam- manlagt högst 10 procent av pensionsansvarets bruttobelopp så att i en sådan sammanslutning får placeras högst 5 procent av pensionsansvarets bruttobelopp.

• Sådana förbindelser som har en sämre förmånsrätt än gäldenärens övriga förbindelser för

sammanlagt högst 10 procent av pensionsansvarets bruttobelopp dock så att i en sådan sam- manslutnings förbindelser får placeras högst 5 procent av pensionsansvarets bruttobelopp.

• Skuldförbindelser i vilka gäldenären, borgensmannen eller säkerheten är något annat än vad

som bestäms i 4-7 § täckningsförordningen. Dock får i skuldförbindelser med samma gäldenär, borgensman eller säkerhet inte placeras mera än 10 procent av pensionsansvarets bruttobelopp.

• Skuldförbindelser vilkas säkerhet utgörs av inteckning i ett fartyg som antecknats i ett fartygs-

• Skuldförbindelser vilkas säkerhet utgörs av ett luftfartyg som antecknats i ett luftfartygsregister som förs i en EES-stat.

• Övriga tillgångar och förbindelser högst till 5 procent av pensionsansvarets bruttobelopp.

2.2.4.1.3 Faktorer av jämställande karaktär

1) Indexbundna lån, i vilka emittenten i alla sammanhang har bundit sig att återbetala hela det placera- de kapitalet, kan i fråga om täckningen jämställas med en emittents skuldförbindelse.

2) En livförsäkring eller ett kapitalisationsavtal som beviljats av ett försäkringsbolag under offentlig tillsyn som fått koncession i en EES-stat, kan jämställas med en skuldförbindelse enligt 4 § 3 punkten täckningsförordningen. Som täckning godkänns ett belopp som motsvarar försäkringens återköpsvärde, eller om summan vid dödsfall är mindre, dödsfallssumman. Dessutom förutsätts att förmånstagaren är samma som försäkringstagaren. Jämställandet gäller avtal för vilka ackumuleras avkastning antingen som fast ränta och/eller ränta som beror på försäkringsbolagets verksamhetsresultat.

Om ovan nämnda livförsäkring eller kaptalisationsavtal har beviljats som placeringsbundet, följs vad som bestäms om fondandelar i placeringsfonder i täckningsförordningen och senare i punkt 2.2.6 i den- na föreskrifts- och anvisningssamling.

3) Kreditfordringar för bolagsskatt utgör täckningsdugliga tillgångar endast under den räkenskapsperi- od de uppkommit.

4) Kontanta medel (sedlar, mynt och frimärken) jämställs med banktillgodohavanden.

5) Fordringar på EES-depositionsbankernas, -kreditinstitutens och -försäkringsbolagens garantifonder jämställs med skuldförbindelserna i 4 § 3 punkten täckningsförordningen.

2.2.5 Begränsningar i fråga om egendom som hänför sig till arbetsgivarens verksamhet

För att minska den risk som beror på pensionsstiftelsens beroende av arbetsgivarens verksamhet be- stäms i 11 § täckningsförordningen att av de tillgångar och förbindelser som utgör pensionsansvarets bruttobelopp får högst 25 procent av bruttobeloppet vara placerat i sådana tillgångar vilkas värde hu- vudsakligen grundar sig på arbetsgivarens verksamhet. Högst 15 procent av pensionsansvarets brutto- belopp får dock vara placerade i ett objekt som utgör en funktionell helhet.

Begränsningen gäller exempelvis produktionsanstalter, arbetsgivarens aktier och andra sådana tillgång- ar vars värde huvudsakligen beror på arbetsgivarens verksamhet. Begränsningen gäller också skuldför- bindelser för vilka dessa tillgångar ställs som säkerhet.

Med en funktionell helhet avses en av arbetsgivaren använd fastighet eller ett annat objekt som också kan bestå av flera fastigheter och som med beaktande av karaktären av arbetsgivarens verksamhet kan betraktas som en helhet. Vid tillämpning av denna begränsning beaktas förutom stiftelsens direkta in- nehav också skuldförbindelser för vilka objektet utgör säkerhet.

Enligt förordningen får under övergångsperioden fram till 31 december 2005 värdet av ett objekt som bildar en funktionell helhet dock uppgå till högst 20 % av det pensionsansvar som stiftelsen hade den 31 december 1993.

2.2.6 Andelar i placeringsfonder

Enligt 46 § 5 mom. 4 punkten lagen om pensionsstiftelser är andelar i placeringsfonder och andra där- med jämförbara företag för kollektivplaceringar tillgångar som kan utgöra täckning.

Som placeringsfonder betraktas de i lagen om placeringsfonder (480/1987) avsedda placeringsfonderna samt sådana utländska placeringsfonder och övriga därmed jämförbara företag för kollektivplaceringar, som har sin hemort i en EES-stat eller i en annan sådan stat som social- och hälsovårdsministeriet jäm- ställer med en EES-stat. Exempel på dessa företag för kollektivplaceringar är framför allt alla de före- tag på vilka tillämpas sådan nationell lagstiftning (se 2 § lagen om placeringsfonder) som anpassats till bestämmelserna i EG:s direktiv 85/611/EEG av den 20 december 1985. Täckningsförordningen tilläm- pas på andelar i placeringsfonder enligt följande.

Med fastighetssammanslutning avses enligt 1 § 5 punkten täckningsförordningen en sammanslutning vars huvudsakliga syfte är att äga sådana tillgångar som avses i 7 § 1 mom. 1-3 punkten täckningsför- ordningen. Sådana tillgångar är: fastigheter och byggnader i en EES-stat, sådana rättigheter i fast egen- dom eller vattenkraft i en EES-stat som avses i 46 § 5 mom. 5 punkten lagen om pensionsstiftelser samt aktier och andelar i fastighetssammanslutningar med hemort i en EES-stat. Om en placeringsfond hu- vudsakligen äger ovan nämnda tillgångar, tillämpas på en sådan placeringsfond begränsningar enligt 7

§ och 9 § i förordningen (40 % och 15 %).

Andelar i sådana placeringsfonder som inte klassificeras som fastighetssammanslutningar hänförs till tillämpningsområdet för 4 § 1 mom. 4 och 5 punkten täckningsförordningen (räntefonder) eller 6 § 1 mom. 3 och 4 punkten täckningsförordningen (aktie- och blandfonder). Till de först nämnda räntefon- derna räknas sådana placeringsfonder som enligt sina stadgar placerar sina tillgångar endast i skuldför- bindelser som avses i 4 och 5 § täckningsförordningen. Till aktie- och blandfonderna räknas sådana placeringsfonder som enligt sina stadgar placerar sina tillgångar såväl i skuldförbindelser som avses i 4 och 5 § täckningsförordningen som i aktier och andelar som avses i 6 § täckningsförordningen eller enbart i aktier och andelar.

Förutom det som nämnts ovan kan placeringsfonder som avses i täckningsförordningen enligt sina stadgar placera högst en tiondel av sina tillgångar i andra än ovan avsedda tillgångar samt som kassa- tillgångar hålla ett så stort belopp av sina tillgångar som verksamheten förutsätter. Placeringsfonderna

kan också placera sina tillgångar i derivatkontrakt när de har för avsikt att förhindra risker förknippade med placeringsverksamhet och valutakursfluktuationer.

Så kallade utvecklingsbolag och venture capital-bolag är inte placeringsfonder eller andra företag för kollektivplaceringar jämställda med placeringsfonder.

2.2.7 Derivatkontrakt, överlåtelser med återköpsförbindelser och värdepapperslån

Det är tillåtet att använda derivatkontrakt i samband med tillgångar som utgör täckning för pensionsan- svaret till den del ett derivatkontrakt har ingåtts för att skydda de tillgångar som utgör täckning mot värdesänkning. Om den tillgångspost som utgör täckning för försäkringsteknisk ansvarsskuld skyddats med ett derivatavtal, måste detta beaktas då tillgångspostens täckningsvärde fastställs. Det är dessutom tillåtet att ställa en köpoption som hänför sig till den tillgångspost som upptagits som täckning för för- säkringsteknisk ansvarsskuld. I detta fall används dock den ställda optionens inlösningspris som täck- ningsvärde, om priset är lägre än det gängse värdet.

Derivatkontrakt gäller inte skilt för sig som täckning av pensionsansvaret. Om en tillgångspost som upptagits som täckning för pensionsansvaret har skyddats med ett derivatavtal, måste detta beaktas då tillgångspostens täckningsvärde fastställs. Ett derivatavtal som inte ingåtts på en reglerad marknad eller för vilket inte en betryggande säkerhet ställts, kan dock inte beaktas vid fastställande av till- gångspostens täckningsvärde. Om motparten för ett valutaderivatavtal emellertid utgörs av en deposi- tionsbank eller ett försäkringsbolag som beviljats koncession i ett EES-land och som står under offent- lig tillsyn och har minst en gällande, långvarig rating A av Moody’s eller Standard & Poors eller mot- svarande klassificeringsanstalt, eller är ett annat samfund som Försäkringsinspektionen jämställer med en depositionsbank eller ett försäkringsbolag som avses ovan, kan valutaderivatavtalet vid fastställan- de av tillgångarnas täckningsvärde beaktas som skyddande, under förutsättning att den tillgångspost som operativt skyddats med valutaderivatavtalet har dokumenterats gällande deltakorrigerade valutav- talets underliggande tillgångar och operativt skyddats kontantplaceringar. Valutaderivatavtal kan vid fastställande av täckningsvärdet beaktas som skyddande, även om de inte upptagits i bokföringen som skyddande. Beträffande beaktande av valutaderivatavtal vid fastställande av täckningsvärdet finns särskilda föreskrifter i nästa stycke.

I pensionsansvarets täckning inräknas som operativt skyddande valutaderivatavtalets gängse värden till den del som de deltakorrigerade underliggande tillgångarnas gängse värden motsvarar de gängse vär- dena på kontantplaceringar i valuta. Om det deltakorrigerade värdet för valutaderivatavtalets underlig- gande tillgång är mindre eller lika stort som det gängse värdet på kontantplaceringen, valutaderivatav- talets gängse värde inräknas i pensionsansvarets täckning i sin helhet. I annat fall i pensionsansvarets täckning av valutaderivatavtalets gängse värde inräknas endast den andel som motsvarar det skyddade gängse värdet på kontantplaceringarna i valuta.

Till täckningen för pensionsansvaret kan också räknas sådana finansmarknadsinstrument vilkas avkast- ning beror på något derivatelement. Härvid förutsätts dock att derivatelementets andel av det gängse värdet för finansmarknadsinstrumentet inte är väsentligt.

Värdepapper sålda med återköpsförbindelser anses som en pantsatt tillgång och godtas inte som täck- ning.

Värdepapper överlåtna som värdepapperslån kan godkännas som täckning av pensionsansvar om pen- sionsstiftelsen har en betryggande säkerhet för de belånade värdepapperen.

Det är möjligt att ingå terminavtal gällande värdepapper som upptagits som förtecknad täckning för ansvarsskuld, om dessa avtal hänför sig till avtal om utlåning av värdepapper.

Av tillgångar som överlåtits till ett clearingsamfund som säkerhet betraktas som pantsatt enligt clear- ingsamfundets krav det belopp som inte kan upptas som täckning. Avvikande från det som fastställs ovan kan en säkerhet upptas som täckning, om derivatkontraktet fyller de fastställda skyddskriterierna.

På ansökan av täckningens innehavare kan Försäkringsinspektionen bevilja ett undantagstillstånd, en- ligt vilket också tillgångar som ställts som säkerhet för avtal av andra typer kan upptas som täckning.

Beträffande skydd med derivatavtal (säkringsförhållandet och dokumentering) se punkt 1.5.1.2.1 och 4.1.1.4.

Pensionsstiftelsen skall till sin täckningsförteckning foga en utredning som tillställs Försäkringsinspek- tionen över de derivatkontrakt som utgör täckningstillgångar och om deras verkan på tillgångarnas täckningsvärde.

2.2.8 Begränsning av riskkoncentrationer

Pensionsstiftelsens styrelse skall för varje bank, försäkringsbolag och annan sammanslutning fastställa maximigränser, inom vilka tillgångar som utgör täckning för pensionsansvar kan placeras i ifrågava- rande objekt eller godkänna säkerheten/säkerhetsgarantin för ovan nämnda placeringar.

2.2.9 Fastställande av täckningsvärdet för tillgångar

Tillgångar som utgör täckning för pensionsansvaret värderas till sitt gängse värde vid varje gransk- ningstillfälle enligt punkt 1.2 i denna föreskrifts- och anvisningssamling. Social- och hälsovårdsmini- steriet kan dock av särskilda skäl bestämma att vissa tillgångar som tillhör täckningen värderas avvi- kande från det gängse värdet.

Från de ovan nämnda allmänna principerna finns dock följande undantag:

• Vid fastställandet av tillgångspostens täckningsvärde skall värdet av den säkerhet (inteckning eller pant) som hänförs till denna tillgångspost beaktas. Exempelvis om säkerheten för en skuldförbindelse enligt 7 § 2 mom. täckningsförordningen är en inteckning, kan av skuldför- bindelsen enligt denna paragraf som täckning godkännas endast högst den andel av denna in- teckning som kan användas som säkerhet för skulden.

• En anläggningstillgångsaktie eller -fastighet kan godkännas som täckning endast till beloppet av ett försiktigt fastställt gängse värde trots att det för tillgångar som är anläggningstillgångar i bokföringen i regel registreras endast bestående nedskrivningar.

• Vid värderingen av tillgångar som godkänns som täckning, avdras från täckningsvärdet för

tillgången de skulder som uppstått vid anskaffningen av tillgången, exempelvis skulder för köpesumma.

• Om man ställt en köpoption som hänför sig till tillgångar som upptagits som täckning av pen-

sionsansvar, tillämpas som täckningsvärde på tillgångsposten överlåtelsepriset på den ställda optionen, om detta pris är lägre än det gängse värdet.

Från fordringarna avdras pensionsstiftelsens skulder till en och samma part ifall dessa poster är väsent- liga i förhållande till omfattningen av pensionsstiftelsens verksamhet.

Exempel på fastställande av täckningsvärdet för de mest allmänna tillgångsslagen:

Tillgångsslag

Fastställande av täckningsvärdet

1. Masskuldebrevslån och andra penning- och kapitalmarknadsinstrument

Kan alltid värderas till sitt gängse värde enligt punkt 1.6 i denna föreskrifts- och anvisningssam- ling

2. Aktier inkl. fastighetsplaceringsbolag

Gängse värdet fastställs enligt punkt 1.6 i denna föreskrifts- och anvisningssamling.

3. Skuldförbindelser, vilkas säkerhet enligt 4-7 § förordningen som sådana kan godkännas som täckning eller i vilka gäldenären är en i 4 § 1-3 punkten eller 5 § 1 mom. 1 punkten täcknings- förordningen nämnd sammanslutning eller orga- nisation

Som täckningsvärde används i regel lånens nomi- nella värde (se punkt 1.6 i denna föreskrifts- och anvisningssamling).

4. Skuldförbindelser och fordringar under bygg- tiden av fastighetssammanslutningar i vilka pen- sionsstiftelsen har bestämmanderätt

Som täckningsvärde används det nominella värdet om inte försiktighetsprincipen förutsätter något annat.

5. Lånefordringar, i vilka gäldenären är någon annan sammanslutning än de som nämnts ovan i punkt 3) och 4) och i vilka lånet inte har någon säkerhet enligt punkt 3)

Det nominella värdet, utom när risken för en even- tuell kreditförlust förutsätter användning av ett lägre sannolikt värde än det nominella värdet. Det nominella värdet skall nedskrivas trots att ingen kreditförlust slutligt skulle ha konstaterats.

6. Fastigheter och fastighetsaktier

Ett försiktigt gängse värde som fastställs fastig- hetsvis enligt punkt 1.6 i denna föreskrifts- och anvisningssamling.

2.2.10 Värdering av säkerheter och dessas betydelse i täckningen av pensionsansvaret

Säkerhetsvärdena för de tillgångar som utgör säkerhet för skuldförbindelser som ingår i täckningen fastställs i regel enligt samma grunder som om säkerheten vid tidpunkten för granskningen ägdes av pensionsstiftelsen. För minimering av kreditförlustrisken för såväl kapital som räntor skall värdet på säkerheten dock när det är motiverat, bestämmas enligt en lägre nivå än säkerhetens gängse värde.

Vid bedömning av en enskild säkerhet skall särskilt avseende fästas vid skuldförbindelsens löptid, gäl- denärens förmåga att svara för sina förbindelser fram till utgången av löptiden, säkerhetens likviditet, de motiverade förväntningarna på eventuella förändringar i säkerhetens värde (värdestegringrar eller värdeminskningar) samt andra allmänna omständigheter och motiverade förväntningar som är rådande vid värderingstidpunkten.

Om en tillgångspost belastas av antingen en panträtt eller någon annan särskild rätt som reducerar pos- tens täckningsvärde, skall värdet av en sådan särskild rätt alltid dras av från säkerhetens värde.

Pensionsstiftelsens placeringsplan skall även innehålla styrelsens beslut om hurdana säkerheter som krävs för lån och andra skuldförbindelser som pensionsstiftelsen beviljat. Nedan i punkt 2.2.10 i denna föreskrifts- och anvisningssamling fastställs hur man skall definiera säkerhetsvärdena vid beviljandet av lån och i andra därmed jämförbara situationer.

Pensionsstiftelsen skall säkerställa att besluten om upptagande av lån och ställande av säkerheter har fattats i lagenlig och beslutför ordning.

Pensionsstiftelsen skall iaktta särskild noggrannhet när låntagaren och pantsättaren är olika juridiska personer. Bland annat lagen om aktiebolag (734/1978, t.ex. 12:1,2 och 12:7) samt lagen om öppna bo- lag och kommanditbolag (389/1988, t.ex. 2:2,1) begränsar bolagens pantsättningsrätt.

2.2.10.1 Fastställande av värdet av säkerheter vid beviljandet av lån

1 Masskuldebrev, som har emitterats eller garanterats av en EES-stat, landskapet Åland, en sådan inter- nationell sammanslutning av vars medlemmar åtminstone en är en EES-stat, i en EES-stats belägen kommun, samkommun eller församling som är ett offentligt samfund eller något annat med dessa jäm- ställbart regionalt offentligt samfund som har rätt att uppbära skatt eller vars medlemmar har en sådan rätt.

Som säkerhetsvärde godtas högst nittio (90) procent av masskuldebrevets nominella värde el- ler om masskuldebrevet noteras på en reglerad marknad i Finland eller i någon annan EES- stat, av masskuldebrevets köpnotering.

2 Masskuldebrev, insättningsbevis, bankcertifikat och andra penning- och kapitalmarknadsinstrument, som emitterats, utgivits eller garanterats av en depositionsbank eller ett försäkringsbolag under offent- lig tillsyn eller ett annat sådant kreditinstitut eller en annan sådan sammanslutning som Försäkringsin- spektionen jämställer med en depositionsbank eller ett försäkringsbolag enligt ovan och som beviljats koncession i Finland eller i en annan EES-stat (se punkt 2.2.1.2 i denna föreskrifts- och anvisningssam- ling).

Som säkerhetsvärde för masskuldebrev godtas högst nittio (90) procent av masskuldebrevets nominella värde eller om masskuldebrevet noteras på en reglerad marknad i en EES-stat, av masskuldebrevets köpnotering.

Som säkerhetsvärde godtas högst nittio (90) procent av kapitalvärdet av insättningsbevis, pla- ceringscertifikat och andra penning- och kapitalmarknadsinstrument.

3 Masskuldebrev och företagscertifikat som emitterats eller utgivits av ett sådant aktiebolag som har sin hemort i Finland eller i någon annan EES-stat och vars aktier omsätts på reglerade marknader i Finland eller i en annan EES-stat och sådana av andra än i punkterna 1-2 nämnda sammanslutningar emitterade eller utgivna masskuldebrev eller företagscertifikat som omsätts på dessa marknader.

Som säkerhetsvärde godtas högst nittio (90) procent av företagscertifikatets köpesumma eller masskuldebrevets nominella värde eller, om företagscertifikatet eller masskuldebrevet noteras på reglerade marknader i Finland eller i någon annan EES-stat, av företagscertifikatets eller masskuldebrevets köpnotering.

Om företagscertifikat eller andra slag av masskuldebrevslån än obligationer saknar säkerhet, skall dessa värderas som säkerhet från fall till fall med iakttagande av försiktighetsprincipen. För värdering av varje enskild säkerhet skall dess eventuella försäljningspris vid en antagen tvångsrealisering beaktas. Som säkerhetsvärde godtas högst sjuttio (70) procent av värdet av ett företagscertifikat eller masskuldebrevslån, värderat enligt ovan nämnda princip.

4 Noterade aktier och kapitallån

Säkerhetsvärdet för aktier noterade på reglerade marknader i Finland eller i en annan EES-stat är högst sjuttio (70) procent av aktiernas senaste eller föregående dags sista köpnotering på ifrågavarande marknadsplats. Om det vid tidpunkten för emottagandet av säkerhet inte finns en köpnotering för aktien, kan som säkerhet godtas högst sjuttio (70) procent av årets lägsta köpnotering.

Vad som ovan sägs om noterade aktier, gäller på motsvarande sätt noterade kapitallån.

5 Andelar i placeringsfonder och andra med dessa jämförbara företag för kollektivplaceringar med hemort i Finland eller i en annan EES-stat.

Andelens säkerhetsvärde är högst nittio (90) procent av andelens senaste publicerade värde när det är fråga om en pensionsstiftelses andel i en fond (räntefond) enligt 4 § 1 mom. 4 och 5 punkten täckningsförordningen.

Andelens säkerhetsvärde är högst sjuttio (70) procent av andelens senaste publicerade värde när det är fråga om en pensionsstiftelses andel i en fond (aktie- och blandfond) enligt 6 § 1 mom. 3 och 4 punkten täckningsförordningen.

6 Inteckning i fastighet eller i på annans mark belägna av arrendator ägda byggnader och intecknad arrenderätt för marken (anläggning).

6.1 Som säkerhetsvärde för sådana fastigheter och anläggningar som ägs av en fastighetssam- manslutning i vilka pensionsstiftelsen tillsammans med en eller flera arbetsgivare eller till- sammans med en arbetsgivare som hör till samma koncern har bestämmanderätt i, godtas högst nittio (90) procent av skuldfritt gängse värde för fastigheten eller anläggningen beräknat utgående från en tillförlitlig utredning.

6.2 Övriga i en EES-stat belägna fastigheter och anläggningar

Som säkerhetsvärde godtas högst sjuttio (70) procent av fastighetens eller anläggningens gängse värde. Gängse värdet får fastställas av person anställd av pensionsstiftelsen eller ar- betsgivaren, eller av en annan yrkeskunnig person som är insatt i värdering av fastigheter och anläggningar samt är ojävig i förhållande till gäldenären eller pantsättaren. Värderingen görs skriftligt och av den skall framgå alla omständigheter som inverkar på fastighetens eller an- läggningens värde såsom framgår senare (punkt 6.3) (se också punkt 1.2 Fastställande av pla- ceringarnas gängse värde i denna föreskrifts- och anvisningssamling). Kravet på skriftlig vär- dering kan i enskilda fall frångås om ett skriftligt värderingsinstrument kan anses uppenbart onödig eller om det gängse värdet på annat sätt har utretts tillförlitligt.

I de fall där man som säkerhet godtagit inteckningar i en fastighet eller anläggning, som hu- vudsakligen används som pantsättarens bostad, kan dess värde som säkerhet i stället bestäm- mas utgående från köpebrev eller annan överlåtelsehandling. Som säkerhetsvärde godtas högst sjuttio (70) procent av fastighetens eller anläggningens överlåtelsepris. Då köpebrev eller an- nan överlåtelsehandling används vid fastställandet av säkerhetens värde, är det nödvändigt att i tillräcklig utsträckning förvissa sig om att köpesumman eller ett annat överlåtelsepris motsva- rar fastighetens eller anläggningens marknadsprisnivå.

Vid mottagande av säkerheten får värderingsinstrumentet, köpebrevet eller överlåtelsehand- lingen inte vara äldre än sex (6) månader.

6.3 Omständigheter som påverkar värdering av en säkerhet

Vid fastställande av en fastighets eller anläggnings säkerhetsvärde, skall särskilt objektets läge och alternativa användningsmöjligheter samt tilläggsinvesteringar, ändringsarbeten och andra åtgärder som krävs för en rimlig realiseringstid beaktas. De omständigheter som påverkar gängse värdet och värdet som säkerhet, skall framgå av värderingsinstrumentet och av andra utredningar i pensionsstiftelsens besittning.

Verkningarna av begränsningar i fastighetens eller anläggningens överlåtelserätt och överlåtel- sepris på fastighetens eller anläggningens värde skall framgå av värderingsinstrumentet.

Byggnader på hyresmark, som finansierats med statens bostadslån, jämställs med byggnader som är belägna på egen tomt.

Värdet av ett obebyggt jordområde fastställs utan att effekten av planlagd men inte fastställd byggnadsrätt beaktas.

Fastställd inteckning i byggnad på arrendemark och i arrenderätt kan godtas endast om den återstående arrendetiden är tillräckligt lång med avseende på låneavtalets återstående löptid, eller om hyresvärden är en kommun eller en annan offentlig sammanslutning.

Då en byggnad som hör till företagets anläggningstillgångar används som säkerhet för gäld, bestäms fastighetens gängse värde enligt gängse värdet vid en eventuell uthyrning till utom- stående.

7 Ett finländskt bostads- och fastighetsaktiebolags aktier och motsvarande utländska innehav i vilka byggnaden är belägen i en EES-stat

Som säkerhetsvärde godtas högst sjuttio (70) procent av aktiernas gängse värde. Med gängse värde avses aktiernas uppskattade värde eller marknadsvärde. Med uppskattat värde avses en av pensionsstiftelsen eller arbetsgivaren anställd, eller annan i bostadsaktievärdering insatt, samt i förhållande till gäldenär eller pantsättare ojävig, yrkeskunning värderingsmans upp- skattning av bostadsaktiernas värde. Uppskattningen skall uppgöras i skriftlig form och den skall innehålla en beskrivning av alla omständigheter som inverkar på bostadsaktiernas värde, exempelvis begränsningar i rätten att överlåta eller fritt prissätta aktier. I enskilda fall kan man avstå från att göra en skriftlig värdering om ett skriftligt värderingsinstrument kan anses up- penbart onödigt eller om gängse värdet på annat sätt har utretts tillförlitligt. Med marknads- värde avses aktiernas skuldfria överlåtelsepris.

Vid mottagande av säkerheten får värderingsinstrumentet, köpebrevet eller överlåtelsehand- lingen inte vara äldre än sex (6) månader.

8 Inteckning i fartyg som är infört i fartygsregister i en EES-stat

Som säkerhetsvärde godtas högst sextio (60) procent av fartygets gängse värde. Med gängse värde avses en av pensionsstiftelsen eller arbetsgivaren anställd, eller annan i bostadsaktievär- dering insatt, samt i förhållande till gäldenär eller pantsättare ojävig, yrkeskunning värde- ringsmans uppskattning av fartygets värde. Uppskattningen skall uppgöras i skriftlig form och den skall innehålla en beskrivning av alla omständigheter som inverkar på fartygets värde. I enskilda fall kan man avstå från att göra en skriftlig värdering om ett skriftligt värderingsin- strument kan anses uppenbart onödigt eller om det gängse värdet på annat sätt har utretts till- förlitligt.

Vid mottagande av säkerheten får värderingsinstrumentet inte vara äldre än sex (6) månader.

Vid mottagandet av fartygsinteckningar som säkerhet, skall inverkan av eventuell sjöpanträtt beaktas vid värderingen av fartyget som säkerhet.

9 Inteckning i luftfartyg som är infört i luftfartsregister i en EES-stat

Som säkerhetsvärde godtas högst sextio (60) procent av luftfartygets gängse värde. Med gäng- se värde avses en av pensionsstiftelsen eller arbetsgivaren anställd, eller annan i bostadsaktie- värdering insatt, samt i förhållande till gäldenär eller pantsättare ojävig, yrkeskunning värde- ringsmans uppskattning av luftfartygets värde. Uppskattningen skall uppgöras i skriftlig form och den skall innehålla en beskrivning av alla omständigheter som inverkar på luftfartygets värde. I enskilda fall kan man avstå från att göra en skriftlig värdering om ett skriftligt värde- ringsinstrument kan anses uppenbart onödigt eller om det gängse värdet på annat sätt har ut- retts tillförlitligt. Vid mottagande av säkerheten får värderingsinstrumentet inte vara äldre än sex (6) månader.

Vid mottagande av inteckningar i luftfartyg som säkerhet skall man beakta de i 4 § 2 mom. 1-3 punkten lagen om inteckningar i luftfartyg (218/1928) nämnda omständigheternas möjliga inverkan på luftfar- tygets värde som säkerhet. Om luftfartyget är infört i ett luftfartregister i en annan EES-stat, skall mot- svarande bestämmelser och föreskrifter som tillämpas i detta land och eventuell inverkan av dem på luftfartygets värde som säkerhet beaktas.

2.2.11 Förteckning av täckningen

2.2.11.1 Täckningsförteckning

En pensionsstiftelse skall ha en förteckning över de tillgångar som utgör täckning för pensionsansvaret:

• En AB-pensionsstiftelse skall göra upp separata förteckningar över pensionsskyddet enligt APL och tillgångar som utgör täckning för pensionsansvar för frivilliga förmåner.

• I sampensionsstiftelser som följer ett arbetsgivarspecifikt system, görs förteckningen över de

tillgångar som utgör täckning upp arbetsgivarspecifikt.

Täckningsförteckningen görs upp i läsbar skriftlig form eller som registrering vid automatisk databe- handling. En täckningsförteckning inklusive bilagor som motsvarar situationen i slutet av räkenskaps- perioden skall göras i läsbar skriftlig form och pensionsstiftelsens ombudsman skall datera och under- teckna den senast inom fyra månader efter räkenskapsperiodens slut. Täckningsförteckningen över si- tuationen i slutet av räkenskapsperioden skall bindas in och sidorna numreras. Den inbundna täcknings- förteckningen skall uppbevaras följande tio år efter bokslutets uppgörande.

Täckningsbeloppet skall också under räkenskapsperioden fortlöpande vara av den storlek lagen före- skriver med beaktande av uppskattade förändringar i beloppet som skall täckas. Detta skall särskilt be- aktas för sådana tillgångar som utgör täckning och vars täckningsvärde varierar.

Över förändringar i täckningen som skett under respektive kvartal, skall också föras en förteckning i vilken antecknas tillgångsposter som lämnats bort eller fogats till, försedda med motsvarande uppgifter som i täckningsförteckningen och datum. Förändringarna skall antecknas i täckningsförteckningen se- nast två månader efter att kvartalet upphört om inte Försäkringsinspektionen i enskilda fall godkänner något annat förfarande eller föreskriver något annat. En tillgångspost som temporärt lämnats bort från täckningen för tillfälliga åtgärder behöver inte antecknas i förteckningen över förändringar.

Sammandrag av täckningen av pensionsansvar:

En AB-pensionsstiftelse skall göra upp separata sammandrag över täckningen av pensionsansvaret i en A- och en B-avdelning.

I sampensionsstiftelser som följer ett arbetsgivarspecifikt system, görs förteckningen över de tillgångar som utgör täckning upp arbetsgivarspecifikt.

Dessutom görs ett separat sammandrag upp för större riskkoncentrationer som ingår i täckningstill- gångarna (bilaga 3).

En B-pensionsstiftelse och en AB-pensionsstiftelses B-avdelning (se bilaga 2):

Till blanketten Sammandrag av täckning av pensionsansvar, fogas nödvändiga tillgångsspecifikationer. Av sammandraget skall framgå följande ärenden:

1) Pensionsansvar den 31 december 1993 enligt APL, pensionsansvar vid utgången av räkenskapsåret samt skillnaden mellan dem.

2) Det belopp som pensionsstiftelsen enligt punkt 2.2.3 skall täcka av pensionsansvaret den 31 decem- ber 1993 före utgången av varje räkenskapsår senast 31.12.2000 7/12 osv.).

3) Minimibeloppet av det pensionsansvar som skall täckas.

4) Pensionsstiftelsens tillgångar som utgör täckning specificerad enligt täckningsförordningen.

En A-pensionsstiftelse och en AB-pensionsstiftelses A-avdelning (se bilaga 1):

Till blanketten Sammandrag av täckning av pensionsansvar, fogas nödvändiga tillgångsspecifikationer. Av sammandraget skall framgå följande:

1) Det markbelopp som pensionsstiftelsen enligt punkt 2.2.3 i denna föreskrifts- och anvisningssamling skall täcka för löpande pensioner för pensionerade och pensionsansvaret för framtida pensioner för pensionerade och deras förmånstagare och andra förmåner före slutet av respektive räkenskapsår.

2) Det markbelopp som pensionsstiftelsen skall täcka för personer som hör och hört till verksamhets- kretsen och pensionsansvaret för framtida pensioner för deras förmånstagare och andra förmåner före slutet av respektive räkenskapsår.

3) Det belopp som skall täckas sammanlagt.

4) Pensionsstiftelsens tillgångar som utgör täckning, specificerade i ordningsföljd enligt täckningsför- ordningen, dock så att täckning enligt 15 § i förordningen specificeras som en egen grupp.

2.2.11.2 Bilagor till täckningsförteckningen

I bilagorna till täckningsförteckningen, skall sådana tillgångsposter som utgör täckning för pensionsan- svaret specificeras tillräckligt noggrant. För varje enskild tillgångspost skall i förteckningen antecknas tillräckliga detaljuppgifter, för tillgångsposter jämte dokumentbenämning, placering, uppbevaringsstäl- le, täckningsvärde och gängse värde, om det avviker från täckningsvärdet. Om tillgångsposten belastas med en panträtt som sänker täckningsvärdet eller med någon annan särskild rättighet som begränsar användningen av tillgångsposten, skall en sådan särskild rättighet nämnas i täckningsförteckningen genom angivande av tillgångens innehåll, värde och innehavare samt prioritetsställning i förhållande till panthavaren. Bilagorna uppgörs med samma indelning som täckningsförteckningens sammandrag, dvs. grupperade enligt förordningen.

För samtliga tillgångsposter i täckningen skall av täckningsförteckningens bilagor framgå följande uppgifter:

1) Skuldförbindelserna enligt 4 och 5 § täckningsförordningen, gäldenärens och /eller borgensmannens namn, nominellt värde, täckningsvärde och utredning om täckningsvärdet om det avviker från gängse värdet. Skuldförbindelserna grupperas enligt gäldenär och borgensman. Dessutom utreds de samman- lagda beloppen per gäldenär med beaktande av maximigränserna för begränsning av riskkoncentratio- ner enligt 8 § i förordningen.

2) Om tillgångarna enligt 7 § täckningsförordningen en separat utredning om pensionsstiftelsens till- gångar och en separat utredning om sådana skuldförbindelser för vilka tillgångar enligt täckningsför- ordningen utgör säkerhet. Om tillgångarna antecknas namn, detaljuppgifter (exempelvis registernum- mer), areal, täckningsvärde, grunderna för täckningsvärdet (exempelvis värderingsinstrument och dess datum) och faktorer som minskar täckningsvärdet exempelvis skuld eller rättighet.

För bestående rätt till vattenkraft anges vattenkraftverkets eller forsens namn, ett intyg över fastställd inteckning, täckningsvärde och en utredning om beräkningsgrunderna.

I fråga om säkerheterna för skuldförbindelser skall beaktas bestämmelserna i punkt 2.2.10.1 i denna föreskrifts- och anvisningssamling. För fast egendom som utgör säkerhet för skuldförbindelser ges en utredning över pantsatta innehavarskuldebrev och inteckning som säkerhet för lån enligt ovan samt innehavarskuldebrevens förmånsställning enligt gravationsbeviset. Vid beräkningen av förmånsställ- ningen skall till det intecknade beloppet också fogas ränta för tre år och indrivningskostnader. Pen-

sionsstiftelsen skall på det ställe där täckningen förvaras ha ett pantsättningsavtal, ett utdrag ur proto- kollet från pantgivarens styrelsemöte på vilket beslut om ställandet av pant har fattats samt gravations- bevis.

Dessutom lämnas en utredning om de sammanlagda beloppen per objekt eller gäldenär med beaktande av maximigränser för riskkoncentration enligt förordningen.

3) Om tillgångar (aktier och andelar) enligt 6 § täckningsförordningen lämnas i tillämpliga delar mot- svarande uppgifter som om tillgångar enligt punkt 2.

4) Om täckningens övriga tillgångsposter skall av bilagorna till täckningsförteckningen per tillgångs- poster framgå motsvarande uppgifter som ovan.

I bilagan till täckningsförteckningen skall lämnas en utredning om att begränsningarna i fråga om till- gångar relaterade till arbetsgivarens verksamhet enligt 11 § täckningsförordningen har följts.

Som bilaga till sammandraget över täckningsförteckningen skall pensionsstiftelsen tillställa Försäk- ringsinspektionen en utredning om derivatkontrakt i täckningstillgångarna och deras verkan på till- gångens täckningsvärde.

2.2.11.3 Förvaring av täckningshandlingar

De värdepapper och andra handlingar som hör till täckningen skall förvaras i pensionsstiftelsens besitt- ning, eller om motiverad orsak föreligger, hos ett kreditinstitut eller ett värdepappersföretag inom EES- området som står under offentlig tillsyn. Om värdepapperet ingår i ett värdeandelsregister, skall regist- ret stå under offentlig tillsyn inom Europeiska ekonomiska samarbetsområdet (se SHM:s föreskrift om stater jämställda med Europeiska ekonomiska samarbetsområdet). Pensionsstiftelsen skall ingå ett skriftligt avtal om förvaring av värdepapper och andra handlingar samt om därtill hörande rapportering. Tillgångar och förbindelser, som hör till täckningen av pensionsstiftelsens pensionsansvar, skall förva- ras åtskilda från pensionsstiftelsens övriga tillgångar och förbindelser (se SHM:s föreskrift om stater jämställda med Europeiska ekonomiska samarbetsområdet).

2.2.12 Pensionsstiftelsens valutanetto och ordnandet av valutarörelsen

En pensionsstiftelse som har tillgångar i någon annan valuta än euro, Finska mark eller andra under- uppdelningar av euro som täckning av pensionsansvaret, skall ombesörja att pensionsstiftelsens valuta- risk inte blir oskäligt stor i förhållande till pensionsstiftelsens risktäckningskapacitet. Pensionsstiftel- sens styrelse skall besluta om de principer som skall följas vid ordnandet av pensionsstiftelsens valuta- rörelse och ange dem i en placeringsplan.

2.2.13 Tillsyn av täckningen

Pensionsstiftelsens styrelse är skyldig att sörja för att pensionsstiftelsens pensionsansvar är täckt enligt bestämmelserna och att täckningstillgångarna uppfyller de i lag, förordning och av social- och hälso- vårdsministeriet samt Försäkringsinspektionen ställda kraven.

Pensionsstiftelsens ombudsman skall omedelbart meddela pensionsstiftelsens styrelse och revisor om han upptäcker brister i täckningen av pensionsansvaret.

Pensionsstiftelsens ombudsman och styrelse skall omedelbart meddela Försäkringsinspektionen om det är uppenbart att pensionsstiftelsen inte uppfyller kraven gällande täckning av pensionsansvaret.

3. VISSA FÖRESKRIFTER

3.1 Verksamhetskapitalets minimibelopp

Minimibeloppet av en pensionsstiftelses verksamhetskapital beräknas enligt 48 b § lagen om pensions- stiftelser och 3 § förordningen om beräkning av solvensgränsen för pensionsstiftelser som bedriver verksamhet enligt lagen om pension för arbetstagare (1282/1999) (i fortsättningen solvensförordning- en).

Ett belopp som motsvarar minimibeloppet av en pensionsstiftelses verksamhetskapital skall bestå av eget kapital, reserver och tilläggsförsäkringsansvar i pensionsstiftelsens balansräkning enligt 3 § 1 mom. 1-3 punkten förordningen om poster som skall hänföras till verksamhetskapitalet i pensionsstif- telser, som bedriver verksamhet enligt lagen om pension för arbetstagare (1326/1997) (i fortsättningen verksamhetskapitalsförordningen).

3.1.1 Placeringar vid beräkning av solvensgränsen

För att kunna beräkna solvensgränsen skall en pensionsstiftelse och en avdelning som bedriver verk- samhet enligt lagen om pension för arbetstagare fördela sina placeringar i sju grupper enligt förord- ningen om beräkningen av solvensgränsen.

Placeringarna värderas till sitt gängse värde på samma sätt som vid täckning av pensionsansvar . Om placeringens värde skyddats med ett derivatkontrakt, som fyller de fastställda skyddskriterierna, beräk- nas värdet på en sådan helhet (placering + derivatkontrakt) på samma sätt som vid beräkningen av täckning. En skyddad placering värderas till det ovannämnda värdet och hänförs till placeringens (det skyddade objektet) grupp.

Vissa föreskrifter om placeringar vid beräkning av solvensgränsen: Placeringsfondsandelar

Andelar i placeringsfonder eller andra med dem jämförbara företag för kollektivplaceringar kan grup- peras på följande alternativa sätt:

1. Enligt fondens genomförda placeringar. Placeringarna indelas i grupper enligt de placeringar fonden genomfört.

2. Enligt fondens regler. Placeringarna indelas i olika grupper så att till den mest riskfyllda delen av placeringarna räknas maximiandelen enligt fondens regler. Om placeringarna i börsaktier enligt fon- dens regler kan uppgå till exempelvis 30-50 % av alla placeringar och resten skall vara masskuldebrev, räknas 50 % av placeringarna i fonden till grupp VI (börsaktier) oberoende av hur stor andel av placer- ingar i verkligheten är aktieplaceringar.

3. Enligt de mest riskfyllda placeringarna i fonden. Pensionsstiftelsens andelar i en placeringsfond räk- nas i sin helhet till den grupp som de mest riskfyllda av fondens placeringar hör. I exemplet i 2 punkten hänförs andelarna i sin helhet till grupp VI.

Placeringar i placeringsfonder eller därmed jämställbara övriga fondföretag, som placerar i fastigheter och/eller fastighetssammanslutningar, vars huvudsakliga syfte är att äga i täckningsförordningen 7 § nämnda tillgångar, hänförs till solvensgrupp II, IV eller V såsom ovan redogjorts för förfarandet i fråga om placeringsfonder.

Med placeringsfond eller därmed jämställbart annat fondföretag, som placerar i fastigheter och/eller fastighetsaktier och/eller -sammanslutningar avses en sådan placeringsfond eller annat fondföretag,

1) vars avkastning och värde består av avkastningen och gängse värdet på de fastigheter och/eller fas- tighetsaktier och/eller -sammanslutningar som utgör dess placeringsobjekt;

2) vars placeringar görs i aktier eller andelar i form av eget kapital eller i andelar och/eller i lån från aktieägarna;

3) av vars aktier och/eller andelar och/eller av vars totalkapital till placeringsfonden eller till andra med dem jämförbara fondföretaget tillsammans med tilldelade lån ett försäkringsbolag kan äga högst 50 procent;

4) som får placera i ett fastighetsobjekt, som betraktas som en enskild placering, högst 20 procent av fastighetssammanslutningens tillgångar;

5) vars placeringar som skall betraktas som ett enskilt fastighetsobjekt och som överstiger 10 procent av tillgångarna får utgöra högst 40 procent av tillgångarna i en placeringsfond som skall betrakats som en fastighetssammanslutning och övrigt fondföretag (härvid är antalet fastighetsobjekt alltid minst åtta). Under etablerings- och/eller upplösningsskedet kan antalet fastighetsobjekt vara färre än vad som nämnts ovan.

Placeringar i fastighetsplaceringsbolag samt i placeringsfonder som investerar i fastighetsplaceringsbo- lag och i jämställbart annat fondföretag (= aktier och andelar) klassificeras enligt solvensgrupp VI.

Placeringar i en fond, vars verksamhet endast eller i huvudsak bygger på användning av derivatavtal hänförs till den mest riskutsatta gruppen, med undantag av placeringar i hedgefonder med absolut av- kastningskrav, vilka klassificeras enligt solvensgrupp IV, om de uppfyller följande förutsättningar:

1) Den helhet som placeringarna i hedgefonder bildar får sammanlagt utgöra högst 5 procent av placer- ingarna enligt gängse värde;

2) Placeringarna i enskilda hedgefonder skall utgöra minst tjugo (20) och en placering i en enskild hed- gefond får utgöra högst tio (10) procent av det sammanlagda värdet av samtliga hedgefonder; eller, vid placering i en hedgefond-i-fond, skall i hedgefond-i-fonden finnas aktier/andelar i minst tjugo (20) hed- gefonder; eller vid placering i en kombination av ovannämnda, skall de enskilda hedgefonderna vara sammanlagt minst tjugo (20) till antalet och vikten för en enskild direkt placering i en hedgefond får inte överstiga tio (10) procent av det sammanlagda värdet av samtliga hedgefonder;

3) Den standardavvikelse (volatilitet) som beräknats som glidande på en spridd hedgefondhelhets loga- ritmiska månatliga avkastning för två (2) år och som omvandlats till årlig utgör högst 8,2 procent (= spridningsparametern för solvensgrupp IV, si);

4) Placeringar i hedgefonder med en avkastningshistoria på under två (2) år hänförs till solvensgrupp VII;

5) Fondförvaltare för en enskild hedgefond och en hedgefond-i-fond underlyder tillsyn på reglerad marknad i OECD-stat, eller hedgefondens aktier eller andelar är föremål för handel på reglerad mark- nad i OECD-stat.

Indexbundna lån

Indexbundna lån placeras vid beräkningen av solvensgränsen beroende på emittenten i följande högre riskgrupp än i vilken ifrågavarande emittents masskuldebrev skulle placeras om emittenten i sina låne- villkor har förbundit sig att betala lånets nominella värde vid slutet av lånetiden. Om emittenten inte har förbundit sig att återbetala lånets hela nominella värde placeras lånet i grupp VI.

Om en emittent av ett indexbundet lån eller någon annan part har förbundit sig att på lånet betala en ränta som är högst en procentenhet lägre än beräkningsgrundsräntan och om emittenten i lånevillkoren har förbundit sig att betala tillbaka lånets nominella värde efter lånetiden, kan ett sådant lån räknas till samma grupp som emittentens masskuldebrevslån.

Återköpsavtal

Värdepapper som överlåtits med återköpsavtal beaktas vid beräkningen av pensionsstiftelsens solvens- gräns. De vederlag som erhållits för de överlåtna värdepapperen beaktas också vid beräkningen av sol- vensgränsen om tillgångarna kan räknas till placeringar enligt 2 § solvensförordningen.

Värdepapperslån

Värdepapper som överlåtits med låneavtal för värdepapper beaktas vid beräkningen av pensionsstiftel- sens solvensgräns.

Konvertibla skuldebrevslån

Konvertibla skuldebrevslån jämställs med masskuldebrevslån.

Ett försäkringsbolags livförsäkring och kapitaliseringsavtal

Livförsäkringar och kapitaliseringsavtal som beviljats av försäkringsbolag och som ger avkastning an- tingen i form av fast ränta och/eller som ränta på försäkringsbolagets verksamhet, kan jämställas med skuldförbindelser med försäkringsbolaget som gäldenär.

Om livförsäkringen eller kapitaliseringsavtalet har beviljats som placeringsbundet, följs vad som ovan bestämts om fondandelar i placeringsfonder.

Skuldförbindelser i enlighet med grupp IV punkt 8–10 i förordningen

Sådana skuldförbindelser, där borgenärens ställning har tryggats genom borgen eller motsvarande sy- stem, med vilka erhålls motsvarande säkerhet som med skuldförbindelser i enlighet med grupp IV punkt 8–10 i förordningen och/eller där skuldförbindelsens sekundära ansvarsbärare motsvarar i ifråga- varande punkter avsedda gäldenärer eller borgensmän, hänförs till solvensgrupp IV.

Fastigheter och fastighetsaktier som ingår i anläggningstillgångar

Dessa grupperas som övriga motsvarande placeringar.

3.2 Verksamhetskapital

3.2.1 Poster som räknas till verksamhetskapitalet

Vid beräkning av värderingsdifferenser enligt 1 § 1 mom. 4 punkten och 2 § 1 mom. 2 punkten verk- samhetskapitalsförordningen, fastställs gängse värdet av placeringar enligt punkt 1.6 i denna före- skrifts- och anvisningssamling (fastställande av gängse värdet av placeringar). Pensionsstiftelsens masskuldebrevslån kan dock värderas avvikande från gängse värdet på det sätt som föreskrivs närmare av social- och hälsovårdsministeriet.

Enligt 1 § 1 mom. 4 punkten verksamhetskapitalsförordningen hänförs till verksamhetskapitalet skill- naden mellan tillgångarnas gängse värden och bokföringsvärden i balansräkningen om den är positiv (positiv värderingsdifferens), till den del skillnaden inte kan anses vara av exceptionell karaktär.

Av verksamhetskapitalet får ett belopp som motsvarar solvensgränsen utom av de i punkt 3.1 (verk- samhetskapitalets minimibelopp) uppräknade posterna bestå av skillnaden mellan tillgångarnas gängse värden och bokföringsvärden i balansräkningen om den är positiv (positiv värderingsdifferens) och garantier ställda av sammanslutningar som uppräknats i 4 § täckningsförordningen (1137/1998). Såda- na sammanslutningar är en EES-stat, landskapet Åland, en sådan internationell sammanslutning där åtminstone en av medlemmarna är en EES-stat, en kommun, en samkommun eller en församling i en EES-stat, en depositionsbank eller ett försäkringsbolag under offentlig tillsyn som erhållit koncession i en EES-stat eller en annan sammanslutning som Försäkringsinspektionen jämställer med en deposi- tionsbank eller ett försäkringsbolag (se punkt 2.2.1.2 i denna föreskrifts- och anvisningssamling).

3.2.1.1 En post som bygger på arbetsgivarens lönesumma och upptas som verksam- hetskapital

En pensionsstiftelse får på basis av beslut Försäkringsinspektionens beslut i sitt verksamhetskapital inkludera en post som bygger på lönesumman för de arbetsgivarföretag (förordning 1326/1997, 1 § 7 punkt). När Försäkringsinspektionen överväger sitt beslut beaktas bl.a. arbetsgivarens ekonomiska läge, pensionsstiftelsens solvens, strukturen av de tillgångar som upptagits som täckning för pensionsansvar, utvecklingen av pensionsansvaret, understödsavgiftsnivån samt motiveringar för lönebeloppsposten. När pensionsstiftelsens ansöker om tillstånd att utnyttja lönebeloppsposten måste utredningar om dessa bifogas ansökningen.

3.2.2 Poster som dras av från verksamhetskapitalet

Enligt 2 § 1 mom. 2 punkten i verksamhetskapitalsförordningen, avdras från verksamhetskapitalet skillnaden mellan bokföringsvärdena i balansräkningen och tillgångarnas gängse värden, om den är positiv (negativ värderingsdifferens). På detta sätt skall förfaras också när skillnaden till sin karaktär är exceptionell.

Med skulder jämförbara poster som inte upptagits i balansräkningen enligt 2 § 1 mom. 3 punkten verk- samhetskapitalsförordningen avses bl.a. ansvarsförbindelser vilkas motsvarande ansvar inte tagits upp som skuld i balansräkningen.

3.2.3 Uppföljning av pensionsstiftelsens solvens

Pensionsstiftelsens styrelse skall fortlöpande i sin placeringsverksamhet följa upp och bedöma genom- förandet av placeringsplanen och pensionsstiftelsens solvensställning. Uppföljningen skall särskilt fo- kuseras på förändringar i värderingsdifferenserna och på pensionsstiftelsens möjligheter att till sitt verksamhetskapital hänföra poster som beror på solvensställningen, exempelvis poster som baserar sig på arbetsgivarnas lönesumma enligt 3 § verksamhetskapitalsförordningen.

Vid granskningen av pensionsstiftelsens solvensställning används vid jämförelsen ett kalkylmässigt verksamhetskapital som består av följande poster:

• eget kapital i föregående bokslut

• frivilliga reserveringar i föregående bokslut

• tilläggsförsäkringsansvar i föregående bokslut

• skillnaden mellan tillgångarnas gängse värden och bokföringsvärden, om den är positiv, dvs värderingsdifferenser

• placeringsverksamhetens kalkylerade över- eller underskott som samlats upp under räken-

skapsperioden

• extra understödsavgifter som under räkenskapsperioden betalats för att ackumulera tilläggsför- säkringsansvaret (på motsvarande sätt skall det belopp med vilket indrivna understödsavgifter har sänkts och som enligt plan skall upplösas från tilläggsförsäkringsansvaret avdras från verk- samhetskapitalet)

• beroende på solvensställningen garantier, säkerheter och poster som baserar sig på arbetsgivar-

nas lönesumma (förutsätter Försäkringsinspektionens samtycke).

3.2.4 Verksamhetskapitalskalkyler

Pensionsstiftelser som bedriver verksamhet enligt lagen om pension för arbetstagare gör upp en värde- ringsdifferenskalkyl enligt bilaga 5, en kalkyl för gruppereringen av placeringarna enligt bilaga 6 och en verksamhetskapitalskalkyl enligt bilaga 4.

3.2.5 Planer i olika zoner av verksamhetskapitalet

3.2.5.1 Förfarande i kriszonen

När solvensgränsen underskrids, är pensionsstiftelsen skyldig att för Försäkringsinspektionens godkän- nande lämna in en separat plan som anger hur om hur pensionsstiftelsen avser att återställa sitt ekono- miska läge inom en månad från att pensionsstiftelsen konstaterat att dess solvens uppenbarligen under- stiger solvensgränsen.

I denna plan bör pensionsstiftelsen visa att pensionsstiftelsens verksamhetskapital inom ett år från da- tum för planen överstiger solvensgränsen till följd av höjda försäkringspremier eller andra åtgärder. Om de åtgärder som fastställs i planen för återställande av det ekonomiska läget inte har kunnat genomföras inom ett år, kan Försäkringsinspektionen av särskilda skäl förlänga tiden med högst ett år .

3.2.5.2 Förfarande i begränsningszonen

När verksamhetskapitalet understiger solvensgränsens dubbla belopp måste styrelsen uppgöra en plan om hur man tänker gå till väga för att höja pensionsstiftelsens verksamhetskapital till den målsatta zo- nen inom en rimlig tid, som inte får vara längre än tre år. I planen tar styrelsen ställning till pensions- stiftelsens försäkringspremie- och placeringspolitik. Planen utgör en del av pensionsstiftelsens placer- ingsplan.

3.2.5.3 Förfarande i den målsatta zonen

En pensionsstiftelse, vars verksamhetskapital ligger i den målsatta zonen måste ta ställning till långsik- tiga mål som gäller den målsatta zonen för verksamhetskapitalet, dess variationsintervall. Styrelsen skall också ta ställning till en understödsavgifts- och placeringspolitik som siktar på kontinuitet.

3.3 Återbetalning av tillgångar till arbetsgivaren och intern överföring från en A-avdelning till en B-avdelning

En överskridning eller övertäckning som anses varaktig kan återbetalas till arbetsgivaren. En övertäck- ning kan återbetalas om stiftelsens stadgar tillåter det.

3.3.1 Ansökan om återbetalning av överskridning till arbetsgivare (en b- pensionsstiftelse och en ab-pensionsstiftelses b-avdelning)

Pensionsstiftelsen skall söka Försäkringsinspektionens samtycke för återbetalning till arbetsgivare av en sådan överskridning som avses i 45 § 4 mom. lagen om pensionsstiftelser. I ansökan skall följande omständigheter beaktas:

1) Verksamhetskapitalets belopp och struktur

Vid beräkningen av överskridningens belopp skall inte till verksamhetskapitalet räknas de poster som avses i 1 § 5-7 punkten verksamhetskapitalsförordningen (1326/1997). Ett belopp som motsvarar mi- nimibeloppet av pensionsstiftelsens verksamhetskapital skall dessutom enligt 3 § utgöras av de poster som avses i 1 § 1-3 punkten i förordningen. Vid värderingen av egendomen skall social- och hälso- vårdsministeriets föreskrifter om återbetalning av tillgångar till arbetsgivaren och punkt 1.2 i denna föreskrifts- och anvisningssamling (fastställande av det gängse värdet för placeringar) beaktas. Till ansökan skall med beaktande av ovan nämnda omständigheter fogas kalkylen för gruppering av placer- ingstillgångar (föreskriftsbilaga 6), verksamhetskapitalskalkylen (föreskriftsbilaga 4) och värderings- differenskalkylen (bilaga 5).

2) Verksamhetskapitalets beständighet

Återbetalningen av överskridningen av verksamhetskapitalet förutsätter att överskridningen är varaktig. Vid bedömning av varaktigheten granskas dels den ökning av verksamhetskapitalbehovet som beror på ökat pensionsansvar och dels de värderingsdifferenser som hänförs till verksamhetskapitalet.

Pensionsstiftelsens försäkringsmatematiker skall göra upp en prognos om hur pensionsansvaret utveck- las under följande tio år. Med hjälp av prognosen och placeringsplanen beräknas den övre gränsen för målzonen under de tre följande åren efter ansökan.

I fråga om tillgångarnas gängse värde tillämpas punkt 1.6 i föreskriften. Uppskattningarna av fastig- hetsplaceringarnas värden får inte vara äldre än sex månader.

Se ytterligare social- och hälsovårdsministeriets föreskrift.

3) Utredning om tillgångar som återbetalas

I ansökan skall lämnas en utredning om de tillgångar som motsvarar överskridningen och som avses återbetalas till arbetsgivaren. Utredningen skall omfatta de återbetalade tillgångarnas gängse värde och bokföringsvärde.

3.3.2 Ansökan om återbetalning av övertäckning (en a-pensionsstiftelse och en ab-pensionsstiftelses a-avdelning)

Innan övertäckningen beräknas skall pensionsstiftelsen beräkna följande poster som inte tagits upp i balansräkningen:

• eventuella frivilliga reserveringar

• obligatoriska reserveringar

• existerande ansvarsunderskottet

• ökning av pensionsansvaret som på grund av ändringar i beräkningsgrunden periodiserats på kommande år

• skillnaden mellan pensionsansvar, som beräknats med pensionsstiftelsens gällande beräknings-

grundsränta, och pensionsansvar som beräknats med betryggande beräkningsgrundsränta på lång sikt

• övriga ansvar vilkas genomförande kan anses som sannolikt

Efter att de tillgångar som godkänns som pensionsstiftelsens täckning har beräknats enligt social- och hälsovårdsministeriets föreskrifter och punkt 1.6 i denna föreskrifts- och anvisningssamling, avdras från detta totalbelopp främmande kapital, reserveringar och eventuella värderingsposter i pensionsstif- telsens balansräkning samt de poster enligt ovan som inte tagits upp i balansräkningen och som förut- sätts beräknas. Denna skillnad utgör maximibeloppet av den övertäckning som återbetalas till arbetsgi- varen.

3.3.3 Bilagor till ansökan (a och b)

Pensionsstiftelsen skall ansöka om Försäkringsinspektionens samtycke till återbetalning av övertäck- ning till arbetsgivaren. Till ansökan skall fogas följande utredningar:

• en förteckning som motsvarar situationen vid räkenskapsperiodens slut över tillgångar som ut- gör täckning på det sätt som bestäms i punkt 2.2.3 i denna föreskrifts- och anvisningssamling om täckning av frivilliga tilläggsförmåner med beaktande av undantagen från denna punkt en- ligt social- och hälsovårdsministeriets föreskrifter

• värderingsinstrument: fastigheter, byggnader, aktier och andelar i fastighetssammanslutningar

osv.

• resultaträkning och balansräkning

• motiveringar till överskridningens och övertäckningens varaktighet

• utredning över de tillgångar som skall återbetalas

• utdrag ur det mötesprotokoll i vilket styrelsen beslutat om markbeloppet av den överskridning eller övertäckning som skall återbetalas

• utredningar som Försäkringsinspektionen begärt separat

Återbetalningen av överskridning och övertäckning beaktas i bokslutet om pensionsstiftelsen har fatta beslut om återbetalning och fått Försäkringsinspektionens samtycke till detta. Försäkringsinspektionens samtycke skall erhållas före årsrevisionen.

3.3.4 Intern överföring

3.3.4.1 Intern överföring från B-avdelningen till A-avdelningen

När en AB-pensionsstiftelses B-avdelning överför övertäckning till A-avdelningen, iakttas principerna i punkt 3.3.1 i denna föreskrift vid beräkningen av övertäckningen.

Överföring av tillgångar från B-avdelningen till A-avdelningen förutsätter Försäkringsinspektionens godkännande.

3.3.4.2 Intern överföring från A-avdelningen till B-avdelningen

När en AB-pensionsstiftelses A-avdelning återbetalar övertäckning till en B-avdelning, följs vid beräk- ningen av övertäckningen principerna enligt punkt 3.3.2 i denna föreskrift.

Försäkringsinspektionen skall meddelas skriftligt på förhand om överföring av tillgångar före räken- skapsperiodens slut. Ur förhandsmeddelandet måste framgå hur principerna i föreskriftens punkt 3.3.2 uppfylls.

3.4 Upplösning och likvidation av en pensionsstiftelse samt överlåtelse och övertagande av försäkringsverksamheten

En pensionsstiftelse måste i vissa situationer upplösas (78 § 1 mom. lagen om pensionsstiftelser). En pensionsstiftelse kan också upplösas frivilligt (78 § 4 mom. lagen om pensionsstiftelser). För att en pensionsstiftelse skall kunna upplösas måste den träda i likvidation.

För likvidation krävs följande åtgärder:

• pensionsstiftelsens styrelse eller förvaltningsråd beslutar att en pensionsstiftelse skall träda i likvidation från och med ett visst datum

• samtidigt väljs en eller flera likvidatorer i stället för styrelsen, förvaltningsrådet och ombuds-

mannen

• beslut fattas om likvidatorernas rätt att teckna pensionsstiftelsens namn Under likvidationen:

• uppgör likvidatorerna utan dröjsmål ett bokslut för den tid före likvidationen för vilken bokslut inte uppgjorts

• likvidatorerna skall utan dröjsmål meddela Försäkringsinspektionen om beslut om trädande i

likvidationen och beslut om rätt att teckna pensionsstiftelsen namn

• likvidatorerna skall utan dröjsmål söka offentlig stämning på pensionsstiftelsens borgenärer

• till namnet för en pensionsstiftelse som trätt i likvidation fogas orden ”i likvidation”

• en pensionsstiftelse som trätt i likvidation skall överlåta till en annan pensionsstiftelse, till en pensionskassa enligt lagen om pensionskassor eller ett försäkringsbolag de tillgångar som be- hövs för att trygga pensionsansvaret och de förmåner som pensionsstiftelsen ansvarar för enligt 100-103 § lagen om pensionsstiftelser

• om ett avtal om överlåtelse av försäkringsverksamheten inte kan slutas på skäliga villkor, skall

tillgångarna delas enligt pensionsansvarsandelarna till dem vilka enligt pensionsstiftelsens stadgar har rätt till dem

• likvidatorerna skall göra upp bokslut för varje räkenskapsperiod

• när likvidatorerna har fullgjort sitt uppdrag, skall de avge en slutredovisning enligt 92 § lagen om pensionsstiftelser

3.4.1 Överlåtelse av försäkringsverksamheten och övertagande av försäkringsbeståndet

Enligt 100 § lagen om pensionsstiftelser kan en pensionsstiftelse med Försäkringsinspektionens sam- tycke överlåta sin pensionsverksamhet eller del därav till en annan pensionsstiftelse, pensionskassa eller ett försäkringsbolag.

I samband med överlåtelse av del av pensionsverksamheten, skall pensionsstiftelsens stadgar ändras att motsvara den förändrade situationen.

Enligt 100 a § i lagen om pensionsstiftelser kan en pensionsstiftelse överta den försäkringsverksamhet som avses i 100 § och som en annan försäkringsanstalt överlåter, en pensionskassas ansvar eller ett arbetspensionsförsäkringsbolags arbetsgivarspecifika försäkringsbestånd.

Om försäkringsverksamhet, ansvar eller ett arbetsgivarspecifikt försäkringsbestånd enligt 100 a § i la- gen om pensionsstiftelser överförs till en ny pensionsstiftelse som grundas skall den nya pensionsstif- telsen grundas innan försäkringsbeståndet övertas. I andra kapitlet i lagen om pensionsstiftelser finns bestämmelser om grundandet av en pensionsstiftelse. Om försäkringsbeståndet övergår till en redan verksam pensionsstiftelse, skall pensionsstiftelsens stadgar ändras att motsvara den ändrade situationen.

Över överlåtelsen av pensionsverksamheten ingås ett avtal om vilket bestäms i 100 § lagen om pen- sionsstiftelser.

Över övertagandet av försäkringsbeståndet uppgörs ett avtal enligt den lag som reglerar den försäk- ringsanstalt varifrån försäkringsbeståndet eller försäkringsverksamheten överlåts till pensionsstiftelsen. Om ett arbetspensionsförsäkringsbolag överlåter ett arbetsgivarspecifikt försäkringsbestånd till en pen- sionsstiftelse uppgörs ett avtal i enlighet med 10 a kapitlet i lagen om arbetspensionsförsäkringsbolag. Om det är fråga om ansvarsöverföring eller överföring av delägarspecifikt ansvar från en pensionskassa till en pensionsstiftelse tillämpas 132 § i lagen om försäkringskassor på avtalet.

3.4.2 Ansökan om försäkringsinspektionens samtycke

Försäkringsinspektionens samtycke skall sökas inom fyra månader efter att den överlåtande pensions- stiftelsen och den övertagande försäkringsanstalten har godkänt det avtal som avses i punkt 3.4.1.

Handlingar och utredningar som skall tillställas Försäkringsinspektionen:

• en ansökan som den överlåtande och övertagande försäkringsanstalten uppgjort tillsammans i vilken begärs Försäkringsinspektionens samtycke till överlåtelse av försäkringsverksamheten eller det arbetsgivarspecifika försäkringsbeståndet

• ett undertecknat avtal om överlåtelse av försäkringsverksamheten eller det arbetsgivarspecifika

försäkringsbeståndet

• protokoll från såväl den överlåtande som den övertagande försäkringsanstaltens förvaltnings- organs sammanträden vid vilka avtalet godkänts

• utredning utfärdad av pensionsstiftelsens ombud över att en arbetsgivare som avgår från pen-

sionsstiftelsen inte har förpliktelser gentemot pensionsstiftelsen.

• försäkringsavtal (inkl. bilagor) om tilläggspensionsskydd eller någon annan utredning av vil- ken de försäkrade förmånerna framgår

• ansökan om stadgeändringar inklusive bilagor med anledning av överlåtelsen eller övertagan-

det av en del av pensionsverksamheten

• pensionsstiftelsens försäkringsmatematikers kalkyl över beloppet av det försäkringsansvar som överförs vid överlåtelsen 1)

• utredning om beloppet av både den överlåtande och övertagande pensionsanstaltens verksam-

hetskapital och solvensgräns samt utredning om beloppet av det verksamhetskapital som över- förs 1) Om fördelningen av egendomen förutsätter ett större verksamhetskapital eller om det verksamhetskapital som överförs är mindre än vad som förutsätts i Social- och hälsovårdsmini- steriets förordning, skall till ansökan fogas en utredning över kompletteringsskyldigheten

• utredning över den egendom som överförs (belopp, egendomsslag, värderingsgrund och even- tuell arbetsgivarbunden egendom) 1)

• utredning om vad som ingår i det försäkringsbestånd som överförs (i fråga om APL-

verksamhet pensionsordningens nummer, de försäkrade och antalet försäkrade per arbetsgivare

• utredning om att xxxxxxxx på 5 år inte utgör ett hinder för överföringen (i fråga om APL- verksamhet)

• utredning om vad som avtalats om de administrativa kostnader som överföringen medför (i frå-

ga om APL-verksamhet)

• om det är fråga om överlåtelse av en del av försäkringsverksamheten i en pensionsstiftelse som följer ett utjämnande bokföringssystem, skall till ansökan fogas en anmälan av de arbetsgivare som lämnar pensionsstiftelsen över vad de gör med sin andel av pensionsstiftelsens tillgångar som överskrider beloppet tillgångar som överförs. Om de önskar återföra andelen till sig själv, skall en ansökan om detta bifogas.

• om tillgångarna i den pensionsstiftelse som beviljar tilläggsförmåner inte räcker till för att trygga förmånerna till fullt belopp, en utredning om i vilket förhållande förmånerna är trygga- de.

• en utredning om affärstransaktioner mellan den övertagande och överlåtande försäkringsanstal-

ten för tiden före överlåtelsen av försäkringsverksamheten

1) Om det är fråga om en sampensionsstiftelse, som följer det utjämnande systemet, bör den utföra informationen för varje arbetsgivare.

Ansökan inklusive bilagor skall tillställas Försäkringsinspektionen i god tid för att säkerställa en smidig behandling av ärendet (exempelvis kungörelseförfarandet tar en månad).

3.4.3 Kungörelseförfarande och Information

Om ansökan om överlåtelse av försäkringsverksamheten eller det arbetsgivarspecifika försäkringsbe- ståndet, skall Försäkringsinspektionen, om den inte anser att ansökan utan vidare utredningar skall avs- lås, införa en kungörelse i den officiella tidningen på den mottagande försäkringsanstaltens bekostnad.

I kungörelsen uppmanas de som önskar göra anmärkningar mot ansökningen att framföra dem till För- säkringsinspektionen normalt inom 30 dagar.

Försäkringsinspektionen förpliktar den överlåtande eller övertagande pensionsstiftelsen att utan dröjs- mål sörja för att information om kungörelsen ges på den arbetsgivares anslagstavla, vilken nämnda åtgärd gäller. Pensionsstiftelsen skall informera pensionstagare eller andra förmånstagare som omfattas av den överlåtna försäkringsverksamheten om övertagande av försäkringsverksamhet eller en del därav senast i samband med den första utbetalningen av förmånerna efter överlåtelsen.

Om överlåtelsen eller övertagandet av försäkringsbeståndet eller en del av det gäller frivilliga tilläggs- pensioner och andra förmåner som inte kan utbetalas enligt pensionsstiftelsen stadgar, skall de personer som hör till den överlåtande pensionsstiftelsens verksamhetskrets, de som erhåller pension eller andra förmåner samt arbetsgivaren underrättas om kungörelsen på det sätt som föreskrivs i pensionsstiftelsen stadgar.

3.4.4 Tidpunkten för överförande av pensionsansvar och tillgångar och belopp

Enligt 102 § 7 mom. lagen om pensionsstiftelser överförs försäkringsverksamheten på den övertagande försäkringsanstalten vid den tidpunkt som bestäms i överlåtelseavtalet, då Försäkringsinspektionen har gett sitt samtycke till åtgärden. Försäkringsinspektionen kan också bestämma någon annan tidpunkt för överlåtelsen än den som avtalats i överlåtelseavtalet.

Vid överlåtelse av försäkringsverksamhet överförs tillgångar högst till det belopp som i den övertagan- de försäkringsanstalten behövs för att trygga de förmåner som vid överlåtelsetidpunkten för försäk- ringsverksamheten är på pensionsstiftelsens ansvar. Vid övertäckning skall pensionsstiftelsen utföra till Försäkringsinspektionens samma beräkningsgrunder som de som den övertagande försäkringsanstalten använder för att beräkna det penningbelopp som behövs för att trygga förmånerna för att det pensions- ansvar som överförs skall motsvara de tillgångar som överförs. Om det är fråga om överlåtelse av del av försäkringsverksamheten, skall pensionsstiftelsen utföra till Försäkringsinspektionen beräknings- grunder för den del av försäkringsverksamheten som överlåts. Eventuell övertäckning återbetalas på ansökan till arbetsgivaren om det är möjligt enligt pensionsstiftelsens stadgar.

Det pensionsansvar som överförs vid överlåtelse av försäkringsverksamhet, skall vid överskridning och övertäckning alltid beräknas noggrant. Om ett exakt belopp för pensionsansvaret inte är känt vid tid- punkten för överlåtandet av försäkringsverksamheten, skall i överlåtelseavtalet för försäkringsverksam- heten eller i dess bilagor avtalas om det förfaringssätt med vilket beloppet av pensionsansvaret och de tillgångar som överförs justeras.

I överlåtelseavtalet (eller i bilagor av det) måste man konstatera vad har bestämt om de belopp (t.ex. ansvarsunderskott), som utredas i Pensionsskyddscentralen.

3.4.5 Pensionsfribrev

Vid upplösning av en pensionsstiftelse enligt 78 § 1 mom. lagen om pensionsstiftelser, skall ett fribrev upprättas över de förmåner som överförs till den övertagande försäkringsanstalten.

Vid upplösning av en pensionsstiftelse enligt 78 § 4 mom. lagen om pensionsstiftelser, behöver något fribrev inte upprättas över de förmåner som överförs till den övertagande försäkringsanstalten om inte rätt till fribrev ingår i pensionsstiftelsens stadgar. Om de tillgångar som överförs från pensionsstiftelsen inte räcker till att helt och hållet trygga förmånerna, skall tillgångar som eventuellt friställs i den över- tagande försäkringsanstalten när arbetsförhållandet upphör i första hand användas för att trygga de för- måner som inte kunde fyllas i samband med upplösningen av pensionsstiftelsen.

För situationer som avses i 88 § 2 mom. lagen om pensionsstiftelser skall upprättas ett villkorligt fri- brev.

3.5 Arbetsgivarens understödsavgifter och säkerhet för ansvarsun- derskott

Enligt 45 § lagen om pensionsstiftelser, skall arbetsgivaren minst en gång var fjärde månad betala un- derstödsavgifter till en B-pensionsstiftelse och en AB-pensionsstiftelses B-avdelning eller ställa god- tagbara säkerheter för täckande av ansvarsunderskottet. Av understödsavgifterna skall som pengar er- läggas till minst det belopp som behövs för att upprätthålla pensionsstiftelsens likviditet.

Understödsavgiften:

För att fastställa storleken av understödsavgiften skall pensionsstiftelsen göra upp en prognos arbetsgi- varvis om behovet av understödsavgift. I prognosen avdras från pensionsstiftelsens övriga intäkter, dvs. huvudsakligen intäkter av placeringsverksamhet, uppskattningar om ändringar i pensionsansvaret mel- lan början och slutet av räkenskapsåret, prestationer föranledda av pensioner, administrationskostnader och kostnader för placeringsverksamhet. Prognosen uppgörs för ett räkenskapsår i sänder och den gäll- er den löpande räkenskapsperioden. Prognosen justeras minst var fjärde månad. Understödsavgifter kan erläggas oftare än var fjärde månad och de skall basera sig på uppgjorda prognoser.

Understödsavgifter skall betalas:

minst	1/3	senast 30.4
minst	2/3	senast 31.8
minst	3/3	senast 31.12

Säkerhet för ansvarsunderskott:

I fråga om säkerheten tillämpas bestämmelserna i punkt 2.2.10 i denna föreskrifts- och anvisningssam- ling. Av ansvarsunderskottet krävs en liknande säkerhet som för lån.

3.6 Ordnande av betalningsrörelsen

En pensionsstiftelse skall för sin betalningsrörelse ha egna från andra sammanslutningar åtskilda kassa- och bankkonton. Därför kan en pensionsstiftelse inte använda exempelvis koncernkonton som är ge- mensamma med den övriga sammanslutningen, exempelvis ett arbetsgivarföretag. Med koncernkonto avses ett bankkonto med en enhetsvis decentraliserad betalningsrörelse men med centraliserad till- gångsförvaltning. Sålunda är det förbjudet att ha exempelvis ett bankkonto där pensionsstiftelsens och de olika sammanslutningarnas tillgångar samlas upp till en helhet och till vilkas underkonton respektive sammanslutning har egen användningsrätt.

3.7 Långfristiga fordringar på arbetsgivare och andra

Fordringar avsedda som långfristiga skall registreras i form av skuldebrevsfordringar. Som kontoford- ring kan endast förekomma ett belopp som är en följd av löpande affärsverksamhet mellan pensionsstif- telsen och arbetsgivaren.

3.9 Register

En pensionsstiftelse skall föra ett register över de personer och pensionstagare som hör till dess verk- samhetskrets samt också över de personer som lämnat verksamhetskretsen för vilka uppstått pensions- rätt (fribrev) för den tid de hört till pensionsstiftelsens verksamhetskrets.

Registret skall uppbevaras omsorgsfullt.

4. VISSA ANVISNINGAR

4.1 Finansmarknadsinstrument

4.1.1 Derivatkontrakt

4.1.1.1 Förvaltning och uppföljning av derivatkontrakt

Krav som ställs på hantering av risk som hänför sig till derivatkontrakt

Vid hantering av risk som hänför sig till derivatkontrakt måste man se till att ordna riskhanteringen och den interna kontrollen. Pensionsstiftelsens riskhanteringssystem måste möjliggöra uppföljning av deri- vatens marknadsvärde. Styrelsen skall kontrollera att pensionsstiftelsen har tillbörlig förmåga att på ett oberoende sätt verifiera prisbildningen hos icke standardiserade derivatkontrakt.

1. Principer för derivat

Det måste finnas skriftligt dokumenterade principer för pensionsstiftelsens derivatverksamhet som sty- relsen godkänt. Dessa måste överensstämma med pensionsstiftelsens mål, strategi och risktagningsvilja.

Principerna för derivatverksamheten skall åtminstone omfatta:

- en beskrivning av för vilka ändamål derivatkontrakt kan användas

- en beskrivning av vilka typer av derivatkontrakt som kan användas

- godtagbara derivatstrategier

- godtagbara motparter

- tydligt definierade ansvarsområden inom riskhanteringen

- en beskrivning av de förefintliga systemen för att mäta risk

- tillbörliga gränser för risktagning

- en beskrivning av täckande och tidsmässigt rätt anpassad uppföljning och rapportering av risker

- en beskrivning av hur en effektiv intern kontroll av derivaten organiserats

- en beskrivning av hur den personal som har att göra med användningen av derivat informeras om principerna för användning av derivat.

Principerna för derivaten kan utgöra en del av pensionsstiftelsens övriga instruktioner om riskhantering eller placeringsverksamhet.

2. Organisering och rapportering av riskhanteringen

Rapporteringen av riskkontrollen skall organiseras så att pensionsstiftelsens ledning med hjälp av den kan kontrollera och styra derivatverksamheten i praktiken. I fråga om derivatkontrakt skall det finnas anvisningar om på vilket sätt förpliktelser som beror på dem skall rapporteras till styrelsen eller den instans den bemyndigat.

Riskhanteringsfunktionen skall regelbundet rapportera om derivaten för relevanta parter och styrelsen. Rapporterna skall avlämnas tillräckligt ofta, så att dessa parter med stöd rapporterna kan uppskatta änd- ringarna i pensionsstiftelsens riskposition. Rapporterna bör visa hur derivatåtgärderna uppnår de fast- ställda målen och följer godkända principer och förfaranden.

3. Organisering av den interna kontrollen

De interna kontrollrutinerna skall också täcka derivatverksamheten. Kontrollen måste säkerställa att intern rapportering och annan information förmedlas effektivt samt att lagar, pensionsstiftelsens egna beslut och stadgar efterlevs.

4. Bokföringsinstruktioner

Innan pensionsstiftelsen tecknar derivatkontrakt måste den ha upprättat tillbörliga instruktioner om bokföring av dem.

4.1.1.1.1 Riskhantering av derivatkontrakt enligt risktyp

De olika risktyperna som är föremål för riskhantering är:

- kreditrisk, dvs. motpartsrisk

- marknadsrisk, dvs. positionsrisk

- finansieringsrisk

- marknadsrelaterad likviditetsrisk

- operativ risk

Kreditrisk, dvs. motpartsrisk

Med kreditrisk för derivatkontrakt avses att motparten inte kan ta hand om de skyldigheter som upp- kommit till följd av derivatkontraktet. Om ett öppet derivatkontrakt av denna anledning måste ersättas med ett motsvarande kontrakt till marknadspris före de underliggande tillgångarnas lösendag eller re- dovisningsdagen för nettovärdet, uppstår en kreditförlust som motsvarar högst kontraktets (eventuella) positiva marknadsvärde.

Kreditrisk anses uppstå i samband med icke standardiserade derivatkontrakt.

För att den volatilitet hos det positiva marknadsvärdet på ett icke standardiserat derivatkontrakt som uppstår på grund av de underliggande tillgångarnas karaktär skall bli beaktad, skall man vid uppskatt- ning av motpartsrisken i kontraktets marknadsvärde inberäkna dess potentiella motpartsrisk.

Motpartsrisker för icke standardiserade derivatkontrakt, som alltså består av kontraktens marknadsvär- den och potentiella motpartsrisker rapporteras till Försäkringsinspektionen.

På detta sätt beräknade motpartsrisker som hänför sig till derivatkontrakt måste följas med motparts- risklimiter. Organisationen av kontrollen av limitanvändningen skall beskrivas i principerna för an- vändning av derivat. Användningen av limiter skall övervakas med hjälp av uppföljningsrapporter.

Den ovannämnda potentiella motpartsrisken beaktas inte i samband med granskning av riskkoncentra- tionsbegränsningen vid täckning av ansvarsskulden.

Om säkerhet ställts för ett icke standardiserat derivatkontrakt, beaktas detta vid uppföljning av mot- partsrisken.

Marknadsrisk, dvs. positionsrisk

Med marknadsrisk för derivatkontrakt avses risken att kontraktets värde sjunker under marknadspriset (ränta, aktie- eller valutakurs eller annat pris, t.ex. pris på nyttighet) eller att dess volatilitet ändras. Marknadsrisken måste följas upp enligt typ av marknadsrisk (ränte-, aktie-, valuta-, kreditmarknads- och nyttighetsrisk). Karakteristiska risker för optioner (gamma- och vega-risk) måste följas upp separat.

Marknadsrisken skall uppskattas i proportion till förmågan att bära risk. Marknadsrisken som hänför sig till derivatkontrakt skall betraktas som en del av uppföljningen av hela försäkringsinstitutets mark- nadsrisk och dessa kontrakt skall ingå i uppföljningen av marknadsrisklimiterna. Kontraktens egenska- per bör beaktas och man måste kunna följa upp alla former av marknadsrisk som de olika kontraktty- perna förutsätter i den omfattning som användningen av derivatkontrakt kräver.

För uppskattning av marknadsrisk kan matematiska eller statistiska metoder användas. Det måste vara möjligt att följa upp att den valda metodens grundläggande antaganden är befogade och de måste kon-

trolleras regelbundet. Metoden skall underkastas kvantitativa och kvalitativa stresstester, vars resultat ledningen måste kontrollera och vilka måste beaktas vid fastställandet av limiter och strategier. För att säkerställa att resultaten är tillförlitliga måste den valda modellen regelbundet testas, och testresultaten jämföras med realiserade resultat.

Finansieringsrisk

Med finansieringsrisk avses risken att pensionsstiftelsen inte kan finansiera de krav på kassaflöde som användningen av derivatkontrakt ger upphov till.

Derivatkontraktens inverkan på pensionsstiftelsens dagliga kassaflöden måste kontrolleras och denna inverkan måste beaktas vid planeringen av likviditeten. Uppföljningen av finansieringsrisken måste vara tillräckligt detaljerad i förhållande till verksamhetens omfattning.

Marknadsrelaterad likviditetsrisk

Med marknadsrelaterad likviditetsrisk avses risken att det inte är möjligt eller att det inte är lätt att rea- lisera eller täcka kontrakt till rådande marknadspris eftersom marknaden inte är tillräckligt djup eller om marknaden inte fungerar till följd av en störning av något slag.

För att hantera den marknadsrelaterade likviditetsrisken måste kontrakten spridas i den omfattning som derivatverksamheten kräver. Man skall aktivt följa med likviditeten för olika produkter och marknader. Risker kan också hanteras med hjälp av produkt- och marknadsspecifika limiter.

Operativ risk

Med operativ risk avses risk för förlust som beror på otillräckliga handlingskedjor, personalresurser och system eller på att dessa brister eller risk för förlust som orsakas av externa faktorer. I den operativa risken ingår också de juridiska riskerna.

Den operativa risken som härrör från användningen av derivatkontrakt skall beaktas i pensionsstiftel- sens riskhanteringsplan. Risken kan hanteras med följande åtgärder:

- Pensionsstiftelsen skall ha yrkeskunnig personal för operativa funktioner som stödjer använd- ningen av derivat.

- Pensionsstiftelsen skall ha på förhand fastställda arbetsskeden för användning av derivat och kontrakten skall dokumenteras enligt de på förhand fastställda principerna.

- Innan prissättnings- och värderingsmodeller tas i bruk skall man säkerställa att de ger tillförlit- liga resultat om priset på kontrakt, värden på positioner samt intäkter och förluster. Modellerna och de valda metoderna skall dokumenteras.

- Uppgifter i olika system (bokföring, handel) måste regelbundet avstämmas.

- När det gäller icke standardiserade derivat, tillämpas ISDA:s (International Swaps and Deriva- tives Association) standardkontrakt.

- Pensionsstiftelsen måste fastställa tillräckliga instruktioner om derivat.

- Den interna kontrollen har till uppgift att kontrollera att den derivatstrategi som ledningen god- känt samt instruktionerna om användning av derivat följs.

4.1.1.2 Värdering av derivatkontrakt och upptagningen av dem i bokslutet

I dessa anvisningar avses med derivatkontrakt kontrakt vars värde beror på förändringar i värdet av en eller flera verkliga eller fiktiva underliggande tillgångar eller förändringar i ett index som beskriver förändringar i värdet av underliggande tillgångar. Med ett standardiserat derivatkontrakt avses kontrakt som sluts genom förmedling av en optionssammanslutning. Med icke standardiserade kontrakt avses kontrakt som slutits direkt mellan privata kontraktsparter.

Upptagningen av derivaten i beskattningen, deras ekonomiska verkan eller deras juridiska tolkning kan avvika från den bokföringsmässiga behandlingen av derivaten.

Dokumentering av säkring och försäkringsförhållandet se punkt 1.5.1.2.1 och 4.1.1.4 i denna samling föreskrifter och anvisningar

4.1.1.3 Definitioner av derivatkontrakten

Med ett kontrakt av optionstyp avses ett kontrakt där köparen har rätt men inte skyldighet att fullgöra kontraktet på dess förfallodag (europeisk option) eller senast på förfallodagen (amerikansk option). Fullgörandet kan bestå av inlösen av de underliggande tillgångarna eller redovisning av nettovärdet på det sätt som fastställs i avtalet.

Kontrakt av optionstyp är t.ex. köp- och säljoptioner på underliggande tillgångar av olika slag (t.ex. valutor, aktier, räntor, nyttigheter och index), warrants, räntetak, räntegolv samt kombinationer av des- sa (räntekragar), optioner som hänför sig till ränteswapavtal (swaptioner) samt kreditoptioner och kre- ditswap.

Med ett kontrakt av termintyp avses en på förhand fastställd inlösen eller redovisning av nettovärdet på underliggande tillgångar. Terminskontrakten är förpliktande för båda parter (köparen och säljaren).

Kontrakt av termintyp är termin- och futuravtal som gäller underliggande tillgångar av olika slag (t.ex. valutor, aktier, ränteinstrument, nyttigheter och index).

Med ränte- och/eller valutaswapkontrakt avses kontrakt med vilka ett fast eller föränderligt ränteflöde byts ut mot ett annat ränteflöde i samma valuta eller en annan valuta. Dessa kontrakt kan också omfatta byte av kapital. Alternativt kan de bygga på nominella kapital som inte byts mellan avtalsparterna.

Med stängning av ett kontrakt avses tecknandet av ett motsatt identiskt avtal som slutgiltigt tryggar intäkten av eller utgiften för kontraktet före avtalets förfallodag.

4.1.1.4 Derivatkontraktets användningssyfte och dess uppföljning

Med derivatkontrakt är det möjligt att skydda sig, uppnå tilläggsintäkter, utnyttja arbitrage eller ändra placeringsportföljens risk. Med derivatkontrakt är det också möjligt att effektivera skötseln av placer- ingar eller betalningsberedskapen.

Säkringspolitik, säkring och säkringens effektivitet:

I pensionsstiftelsen derivatportfölj skall man kunna skilja skyddande derivatavtal från andra derivatav- tal. Pensionsstiftelsen skall skriftligen definiera riskhanteringens mål och strategierna gällande säk- ringsåtgärder. Pensionsstiftelsens styrelse skall godkänna säkringspolitiken (mål och strategi). Beskriv- ningen av säkringsstrategin skall omfatta en beskrivning av metoderna för värdering av säkringens ef- fektivitet.

Användningssyftet för ett derivatkontrakt som tecknats i säkringssyfte, skall definieras och dokumente- ras i kontraktet. Om så inte förfars, är kontraktet icke-skyddande.

Det skall finnas ett tillräckligt samband mellan det skyddande derivatavtalet och den placering som skall säkras. Ett skyddande derivatkontrakt kan hindra att den skyddade placeringens värde sjunker under den gräns som fastställs i avtalet (t.ex. en inköpt säljoption). I ett sådant fall kontrolleras skyddets effektivitet på de prisnivåer där man vill att skyddet skall fungera. Värdet på det skyddande kontraktet kan också stiga i motsvarande mån som värdet på det skyddade objektet sjunker (termin). Derivatkon- trakt av typ ställda optioner betraktas inte som skyddande. Avvikande från detta kan optioner betraktas som skyddande om de utgör den del av den skyddande strukturen som också omfattar en motsatt inköpt option. Definitionen av motsatthet tillåter en skillnad i inlösenspriset för en option, om skillnaden inte äventyrar skyddsstrukturens funktion.

Säkringens effektivitet skall kontinuerligt värderas (uppföljning månadsvis är inte tillräcklig) under hela den tid säkringen varar. Säkringens effektivitet skall följas upp periodvis (rapporteringsdag) och kumulativt (från skyddets början till granskningstidpunkten). Användningssyftet skall ändras från skyddande till icke skyddande, om säkringen inte är effektivt.

- Resultatet av säkringen skall följas upp också i euro. Om det sammanlagda beloppet av kapita- len för underliggande tillgångar betydligt överstiger det sammanlagda beloppet av de tillgångar som säkrats med kontrakt, skall behandlingen av den överskridande delen av derivatavtalen ändras så att den fyller de föreskrifter som getts om avtal som tecknas i annat än skyddande syf- te.

- Säkringens effektivitet tolkas på så sätt att värderingen görs endast på de prisnivåer där bolaget fastställt att säkringen är effektiv.

Säkringen anses fortsätta, om placeringen ersätts med en annan likadan placering och ersättandet med en annan placering utgör en del av pensionsstiftelsens skriftliga skyddsstrategi. Ersättandet med en ny placering skall dokumenteras på nytt som säkring.

Till samma position som skyddas kan inte räknas de tillgångsposter som värderas enligt principen för det lägsta värdet och de egendomsposter som värderas till anskaffningspris.

4.1.2 Upptagning av derivatkontrakt i bokföringen och bokslutet

4.1.2.1 Kontrakt av optionstyp

Tecknande av kontrakt

Vid tecknandet av kontrakt tas en premiebetalning för en köpt köp- eller säljoption i bokföringen upp som erlagd förskottsbetalning och redovisas som en tillgång. På motsvarande sätt betraktas en premie- betalning som tas emot för en utfärdad köp- eller säljoption i bokföringen som erhållet förskott och redovisas som skuld. I den premiebetalning som upptas i balansräkningen beaktas vid behov provisio- ner och andra liknande kostnader som direkt hänför sig till tecknandet av kontraktet.

Stängning av kontrakt

En premie som erhållits eller betalts för ett optionskontrakt och som korrigerats för värdeförändringar som bokförts under tidigare räkenskapsperioder redovisas som intäkt eller kostnad för den räkenskaps- period då kontraktet stängs. På motsvarande sätt redovisas som intäkt eller kostnad skillnaden mellan en premie som korrigerats med värdeförändringar som bokförts under tidigare räkenskapsperioder i det ursprungliga kontraktet och en premie som betalats för ett motsvarande kontrakt.

Hävning av kontrakt

Om ett optionskontrakt hävs som oanvänt, bokför kontraktsköparen den premie han betalat som kost- nad och kontraktssäljaren den premie han erhållit som intäkt för den räkenskapsperiod under vilken hävningen sker. Eventuella värdeförändringar som bokförts under tidigare räkenskapsperioder korrige- rar intäkten och kostnaden.

Utnyttjande av kontrakt

När ett optionskontrakt utnyttjas framgår den vinst eller förlust som kontraktet genererat och den pre- mie som betalats eller erhållits som intäkt eller kostnad eller korrigering av dem för den räkenskapspe- riod under vilken kontraktet utnyttjas.

Om optionskontraktet utnyttjas genom köp eller försäljning av kontraktets underliggande tillgångar, redovisas betald eller erhållen premie som en ökning eller minskning av anskaffningsutgiften för de underliggande tillgångarna eller deras överlåtelsepris.

Upptagning i bokslutet

Kontrakt som ingåtts i skyddssyfte

Skillnaden mellan stängningspriset (marknadsvärdet) på bokslutsdagen för ett optionskontrakt som tecknats i skyddssyfte och bokföringsvärdet av premien som är lägre redovisas i bokslutet som intäkt, dock högst till ett belopp som är lika stort som det belopp som bokförts som kostnad för räkenskapspe- rioden för den balanspost som skall skyddas eller de poster som räknats till positionen.

Om värderingsintäkt för den skyddande balansposten tas upp i bokslutet (återförda nedskrivningar), registreras skillnaden mellan bokföringsvärdet för den betalda premien och det lägre stängningspriset för optionskontraktet på bokslutsdagen som kostnad till ett belopp som motsvarar det belopp som in- täktsförs för den skyddade balansposten eller för poster som ingår i positionen. Som kostnad bokförs också den del av värdeökningen av den skyddade balansposten eller de poster som ingår i positionen vilken överskrider premiens värdeminskning. En nedskrivning som motsvarar överskridningen återförs om den i följande bokslut visar sig vara utan grund.

Då ett skyddande kontrakt hänför sig till en position, redovisas skillnaden mellan bokföringsvärdet av den erhållna premien (skuldpost) och ett lägre stängningspris på bokslutsdagen för optionskontraktet som intäkt och skillnaden mellan bokslutsdagens stängningspris och ett lägre bokföringsvärde på mot- svarande sätt som kostnad.

För ett optionskontrakt som tecknats i skyddssyfte bokförs inte värderingsintäkt eller -kostnad om vär- deförändringar inte registreras i resultaträkningen för den balanspost som skall skyddas eller för de poster som ingår i positionen eller om den post som skyddas är en post utanför balansräkningen. Om kontraktets negativa värdeförändring emellertid överskrider den positiva värdeförändringen av de pos- ter som skall skyddas, redovisas överskridningen resultatpåverkande. En nedskrivning som motsvarar överskridningen återförs om den i följande bokslut visar sig vara obefogad.

Kontrakt som ingåtts i annat syfte än skyddssyfte

En optionsförsäljare registrerar en icke realiserad förlust (skillnaden mellan bokslutsdagens avslut- ningskurs och ett lägre bokföringsvärde) i sin helhet. Däremot registreras inte en icke realiserad vinst innan kontraktet upphör, stängs eller genomförs.

En optionsköpare registrerar en icke realiserad förlust upp till premiebeloppet. Eftersom köparen i en förlustsituation inte använder optionen utan låter den förfalla utgör premieavgiften den maximala för- lusten av kontraktet. Xxxx realiserade vinster registreras inte.

4.1.2.2 Kontrakt med terminskaraktär

Tecknande av kontrakt

Terminskontrakt redovisas inte då kontraktet tecknas eftersom ingen avgift då betalas. Kontrakten och ändringar av dem skall dock omedelbart redovisas som förbindelser utanför balansräkningen från och med att kontraktet tecknats.

Stängning av kontrakt

Skillnaden mellan terminskontraktets stängningspris och kontraktets inlösningspris korrigerad för vär- deförändringar som bokförts under tidigare räkenskapsperioder, redovisas som intäkt eller kostnad för den räkenskapsperiod under vilken kontraktet stängs.

Utnyttjande av kontrakt

Om kontraktet utnyttjas genom överlåtelse av kontraktets underliggande tillgångar kontraktsenligt, ut- gör terminens inlösningspris försäljningspriset för det anskaffade objektet. Skillnaden mellan inlös- ningspriset och den oavskrivna anskaffningsutgiften för underliggande tillgångar redovisas som intäkt eller kostnad för den räkenskapsperiod under vilken överlåtelsen sker.

Om terminskontraktet utnyttjas genom mottagning av underliggande tillgångar, bokförs anskaffnings- utgiften för den underliggande tillgången (terminspriset) i balansräkningen. Tecknandet av ett kontrakt bokförs inte resultatpåverkande. Den underliggande tillgången värderas i följande bokslut enligt före- skrifterna för ifrågavarande egendomsslag.

Om ett kontrakt av terminstyp avvecklas genom nettovärdesredovisning och betalning av enbart skill- naden mellan inlösningspriset och marknadspriset, redovisas det betalda beloppet som intäkt eller kost- nad för den räkenskapsperiod då kontraktet löper ut och skyldigheten att redovisa nettovärdet uppstår.

När en penningmarknadstermin eller något annat motsvarande kontrakt har tecknats för att säkra en balanspost eller en position efter derivatkontraktets förfallodag, periodiseras det belopp som erhålls eller erläggs för derivatkontraktet på förfallodagen enligt väsentlighetsprincipen som intäkt eller kost- nad under den tidsperiod för vilken skyddet gäller.

Om terminskontraktet tecknas för att skydda kontraktets underliggande tillgångar som realiseras när terminskontraktet löper ut, kan överlåtelsepriset för objektet korrigeras med beloppet av det redovisade nettovärdet. Om man däremot med terminskontrakt skyddar kommande placeringar i terminskontrak- tets underliggande tillgångar kan anskaffningspriset för objektet korrigeras med beloppet av det bok- förda nettovärdet. Korrigeringen av anskaffningsutgiften periodiseras i samband med prisskillnadsperi- odiseringen av masskuldebrevslånet eller penningmarknadsplaceringen över användningstiden för det ifrågavarande instrumentet.

Upptagning i bokslutet Skyddande kontrakt

Som ett skyddande terminskontrakts värdeförändring bokförs i resultaträkningen som intäkt, av skill- naden mellan det enligt försiktighetsprincipen uppskattade sannolika stängningspriset vid bokslutstill- fället och det lägre priset enligt kontraktet, det belopp av den skyddade balansposten eller de poster som ingår i positionen som motsvarar det belopp som bokförts som kostnad för räkenskapsperioden korrigerat med värdeförändringar i kontraktet som registrerats under tidigare räkenskapsperioder.

Som ett skyddande terminskontrakts värdeförändring bokförs som kostnad, av skillnaden mellan det kontraktsenliga priset och det sannolika lägre stängningspriset vid bokslutsögonblicket, det belopp av den skyddade balansposten eller de poster som ingår i positionen som bokförts som positiv värdeför- ändring (återförda nedskrivningar) korrigerat med värdeförändringar i kontraktet som registrerats tidi- gare. Av terminskontraktets värdeminskning skall som kostnad också redovisas den andel som överskrider värdeökningen av den skyddade balansposten eller de poster som ingår i positionen. En registrering av värdeminskningen som motsvarar överskridningen återförs om den i följande bokslut visar sig vara obefogad.

Om ingen värdeminskning av den skyddade balansposten eller de poster som ingår i positionen redovi- sas i resultaträkningen eller om en post utanför balansräkningen skyddas, registreras inte värderingsin- täkt eller -kostnad i resultaträkningen för det kontrakt som skyddas. Om dock en negativ värdeföränd- ring i kontraktet överstiger den positiva värdeförändringen av de poster som skyddas, bokförs överskridningen som kostnad. En bokförd värdeminskning som motsvarar överskridningen återtas om den i följande bokslut visar sig vara obefogad.

En valutatermins ränteelement, dvs. skillnaden mellan avistakursen på kontraktsdagen och kontraktets terminskurs, periodiseras som ränteintäkt eller -kostnad eller som en minskning av dem under termins-

kontraktets giltighetstid. En kortfristig fordran eller skuld i valuta som skyddats med en valutatermin, kan dock värderas direkt till terminskursen om betydelsen av ränteskillnaden är liten.

Kontrakt som ingåtts i annat syfte än skyddssyfte

Den med värdeförändringar som bokförts under tidigare räkenskapsperioder korrigerade negativa skill- naden, mellan det sannolika stängningspriset och priset enligt kontraktet för terminskontrakt som in- gåtts i annat syfte än skyddssyfte, bokförs i bokslutet innan kontraktet stängs eller upphör som kostnad. Xxxx realiserade intäkter bokförs inte.

4.1.2.3 Ränte- och valutaswapkontrakt

Tecknande av kontrakt

Tecknande av ränte- och valutaswapkontrakt bokförs inte eftersom ingen avgift betalas när kontraktet tecknas. Alla kontrakt skall dock registreras som förbindelser utanför balansräkningen från och med tecknandet av kontraktet.

Stängning av kontrakt

Den vinst eller förlust som uppstår vid stängning av ränte- och valutaswapkontrakt periodiseras över den skyddade fordringens återstående löptid om en fordringspost eller skuldpost i balansräkningen har skyddats med ett derivatkontrakt. Om fordringsposten eller skuldposten har avlägsnats från balansräk- ningen registreras derivatkontraktets vinst eller förlust genast som intäkt eller kostnad.

Upptagning i bokslutet

Kontrakt som ingåtts i skyddssyfte

Av ränte- och valutaswapkontrakt bokförs som intäkt eller kostnad för räkenskapsperioden de räntor som enligt kontraktet fördelas på räkenskapsperioden.

I resultaträkningen redovisas dessutom som intäkt den positiva skillnaden av nuvärdena för vid bok- slutstillfället diskonterade kassaflöden som förorsakats av ränte- och valutaswapkontrakt som slutits i skyddssyfte, dock maximalt till det belopp som motsvarar den värderingskostnad som redovisats för den skyddande balansposten eller de poster som räknas till positionen. Av den negativa skillnaden för vid bokslutet diskonterade kassaflöden som förorsakats av kontrakten bokförs som kostnad ett belopp som motsvarar den positiva värdeförändring som redovisats för skyddande av balansposten eller de poster som ingår i positionen. Den andel av värdestegringen av den balanspost som skyddas eller de poster som ingår i positionen av den negativa skillnaden av nuvärdena av de diskonterade kassaflöden, skall dock alltid registreras som kostnad. En nedskrivning som motsvarar överskridningen återtas om den i följande bokslut visar sig vara obefogad.

Om ingen värdeförändring bokförs för en balanspost eller balansposter som ingår i positionen, redovi- sas inte heller intäkt eller kostnad som uppstår av skillnaderna i nuvärde för kassaflöden i ränte- och valutaswapkontrakt diskonterade till värderingsögonblicket. Om dock den negativa skillnaden mellan kassaflödenas nuvärden överskrider den positiva värdeförändringen för det skyddade objektet, skall överskridningen bokföras. En nedskrivning som motsvarar överskridningen återtas om den i följande bokslut visar sig vara obefogad.

Kontrakt som ingåtts i annat syfte än skyddssyfte

Den negativa skillnaden mellan till bokslutsögonblicket diskonterade kassaflöden av ränte- och valu- taswapkontrakt som ingåtts i annat syfte än skyddssyfte, bokförs alltid till fullt belopp som kostnad. En positiv skillnad bokförs inte som intäkt i resultaträkningen.

4.1.2.4 Resultaträknings- och balansräkningsposter

Intäkter och kostnader av derivatkontrakt som ingåtts i skyddssyfte, registreras i regel i samma resultat- räkningspost som intäkterna av och kostnaderna för den balanspost eller position som skyddas.

Intäkter och kostnader som uppstår när skyddande derivatkontrakt stängs eller när kontrakten förfaller till betalning, registreras på samma sätt som realiserade intäkter i gruppen för försäljningsvinster och förluster. Om derivatkontraktet genomförs genom försäljning av den tillgångspost den baserar sig på, registreras derivatkontraktets resultat som korrigering av försäljningsvinst eller -förlust. Om derivat- kontraktet genomförs genom köp av en ny tillgångspost, registreras resultatet av derivatkontraktet som en ökning eller minskning av anskaffningspriset. I samband med skydd av en fordring och en skuld mot förändringar i räntenivån, registreras intäkter av och kostnader för derivatkontraktet som korrigering av ränteintäkter och kostnader.

Vid värderingen av derivatkontrakten i bokslutet, registreras ett icke realiserat värderingsresultat på samma sätt som den tillgång som den baserar sig på under nedskrivningar eller återbäring av dem.

Poängdifferensen mellan terminkurser i valutaderivat och avistakurser, periodiseras och registreras under ränteintäkter eller -kostnader.

Intäkter och kostnader av andra derivatkontrakt än sådana som ingåtts i skyddssyfte, registreras som intäkter och kostnader under övriga placeringar.

Motposten till en värderingsintäkt eller -kostnad som antecknats i resultaträkningen, antecknas för ter- minskontrakt under resultatregleringsfordringar eller -skulder i balansräkningen. I fråga om options- kontrakt korrigeras premieavgifter som antecknats i balansräkningen.

4.1.3 Noter till bokslutet

I en not förklaras de principer och den riskhanteringsstrategi som tillämpats vid användningen av deri- vatkontrakt. Dessutom utreds användningen av derivatkontrakt i säkringssyfte och annat syfte. Ovan nämnda uppgifter lämnas om antalet derivatkontrakt är betydande eller risken i anslutning till dem är väsentlig för pensionsstiftelsens verksamhet. Om betydelsen av derivatkontrakten är ringa skall detta anges separat.

I bokslutet upptas värderingsprinciperna och andra beräkningsprinciper för derivatkontrakten. Specifi- kationen ges separat för skyddande och icke skyddande derivatavtal:

Derivatkontrakten tas upp i bokslutet enligt följande indelning:

I Räntederivat

Termins- och futurkontrakt Optionskontrakt

Köpta Utfärdade

Ränteswapkontrakt

II Valutaderivat

Termins- och futurkontrakt Optionskontrakt

Köpta Utfärdade

Valutaswapkontrakt

III Aktiederivat

Termins- och futurkontrakt Optionskontrakt

Köpta Utfärdade

IV Övriga derivatkontrakt

Termins- och futurkontrakt Optionskontrakt

Köpta

Utfärdade

Av derivatkontrakten redovisas det kontraktens gängse värde och de underliggande tillgångarnas värde specificerade på det sätt som anges ovan. När det gäller räntederivat, anges avtalens nominella värde som värde på underliggande tillgångar. När det gäller valutaderivat, presenteras euromotvärdet på den köpta valutan i bokslutsögonblicket, och när det gäller aktiederivat, presenteras aktiernas gängse värde i bokslutsögonblicket. Dessutom presenteras i varje undergrupp kontraktens tidsmässiga dimension om uppgiften är väsentlig för att uppskatta risken i anslutning till kontrakten. De gängse värdena kan utgå från marknadspriser, marknadspriser för motsvarande derivatkontrakt, nuvärdet av de kassaflöden som beror på kontrakt eller på modeller för bestämning av optioner. Metoderna för bestämning av det gäng- se värdet utreds separat för varje undergrupp. Kontrakt i valuta omvandlas till finska mark enligt avista- eller terminskursen beroende på kontraktet. I tabellen lämnas uppgifter om öppna och slutna kontrakt separat. Av informationen skall framgå hur öppna och slutna kontrakt har tagits upp i bokslutet.

4.2 Vissa penningmarknadsinstrument

4.2.1 Kontraktstyper

4.2.1.1 Återköpsavtal

Med återköpsavtal (REPA) avses ett överlåtelsekontrakt för värdepapper i vilket köparen och säljaren förutom om försäljning av värdepapperen samtidigt förpliktande för båda parter avtalar om att efter en överenskommen tid återköper säljaren samma mängd av samma värdepapper av den ursprungliga köpa- ren. Köparen får full äganderätt till värdepapperen och kan använda alla förvaltningsrätter i anslutning till dem samt överlåta värdepapperen vidare. Värdeförändringsrisken stannar kvar hos den ursprungliga säljaren.

I samband med den första överlåtelsen fastställs ett fast återköpspris. Skillnaden mellan återköpspriset och det första överlåtelsepriset (köpesummorna) utgör den ränta som värdepapperssäljaren, dvs. lånta- garen betalar under lånetiden. Värdepappersköparen, dvs. långivaren, får på motsvarande sätt ränta på sin placering som utgör säkerhet (återförsäljningskontrakt, omvänd repa).

Om kreditering till vädepappersförsäljaren av betalda räntor på masskuldebrev, dividender, kreditering av bolagsskatt, avskilda teckningsrätter, rösträtter eller förmåner i anslutning till andra värdepapper under återköpsavtalets giltighetstid avtalas i regel separat.

4.2.1.2 Värdepapperslån

Med värdepapperslån överlåter långivaren till låntagaren värdepapper som han äger för en tid som fast- ställts på förhand varefter låntagaren förbinder sig att återlämna dem. Äganderätten och rätten att för- valta de lånade värdepapperen övergår till låntagaren. Låntagaren betalar ersättning för de värdepapper han lånat. Dessutom avtalas om hur intäkten som ackumuleras för värdepapperen eller användningen av annan förmån i anslutning till värdepapperet gottgörs.

Låntagarens ekonomiska ställning är den samma efter att lånetransaktionen genomförts som den skulle vara utan långivning med undantag av separat ersättning för överlåtelsen av värdepapperen som han äger till en annan för viss tid. Eftersom det vid värdepapperslån inte är fråga om slutlig överlåtelse, bokförs inte redovisade vinster eller förluster annat än för den ersättning som erhållits för lånetiden. Något vederlag som motsvarar värdepapperens värde överförs inte mellan parterna. Låntagaren ställer dock i allmänhet långivaren säkerhet.

Kontrakten kan också slutas via en clearingorganisation. I så fall utgör clearingorganisationen motpart till såväl långivaren som låntagaren.

4.2.2 Upptagande i bokföringen

4.2.2.1 Återköpsavtal

Värdepapper som sålts med återköpsavtal kvarstår i säljarens balansräkning. På motsvarande sätt upp- tas inte de värdepapper som köpts med återförsäljningsavtal i köparens balansräkning.

Erhållna vederlag för värdepapper som överlåtits med återköpsavtal för värdepapper bokförs som skuld och betalda vederlag som fordringar.

Värdepapper som sålts med återköpsavtal värderas i bokslutet enligt värderingsbestämmelsen för ifrå- gavarande egendomsslag. Ersättning som erhållits eller betalats för avtalet bokförs som ränta. Räntan periodiseras över avtalets giltighetstid.

4.2.2.2 Värdepapperslån

Långivare

De lånade värdepapperen kvarstår i långivarens balansräkning under lånetiden.

Vid upprättandet av bokslutet värderas lånade värdepapper enligt värderingsbestämmelsen för ifrågava- rande egendomsslag. Premien för värdepapperslån och andra kompensationer (exempelvis kassadivi- dender och vederlag som motsvarar teckningsrätter), tas upp i resultaträkningen som intäkt enligt pre- stationsgrund.

Om låntagaren inte förmår återställa de värdepapper han lånat varvid långivaren får annat vederlag vid realiseringen av säkerheten, realiseras till långivaren en försäljningsvinst eller -förlust som uppgår till storleken av skillnaden mellan värdepapperens oavskrivna anskaffningsutgift och detta vederlag.

Långivaren skall föra ett register över de värdepapper som lånats ut av vilket framgår låneobjekt, lånta- gare och datum när låneavtalet inletts och avslutats.

Låntagare

Låntagaren tar inte upp sina utlånade värdepapper i sin bokföring. Om låntagaren säljer värdepapperen vidare tas försäljningspriset upp i balansräkningen som kortfristig skuld till långivaren.

I låntagarens bokslut tas kortfristig skuld upp i balansräkningen till beloppet av försäljningspriset för de lånade värdepapperen eller ett högre marknadspris vid bokslutstillfället. Låntagaren redovisar den pre- mie han betalat och andra vederlag (exempelvis vederlag som motsvarar kontantdividender och teck- ningsrätter) i bokslutet som kostnad enligt prestationsgrund.

Vid inköp av värdepapper på marknaden för återställande till långivaren realiseras för låntagaren en försäljningsvinst eller -förlust som uppgår till skillnaden mellan värdepapperens försäljningspris och inköpspriset för de nya värdepapperen.

Om det framgår att de lånade värdepapperen inte kan återställas tas kostnaderna och förlusterna för detta upp bland avsättningar som kostnad.

Låntagaren skall föra register över de värdepapper han lånat av vilket framgår låneobjekt, långivare, datum när låneavtalet upphör samt datum och försäljningspris för vidare överlåtelse.

4.2.3 Resultaträkningsposter och balansräkningsposter

Erhållna vederlag för värdepapper som överlåtits med återköpsavtal, bokförs under övriga kortfristiga skulder i pensionsstiftelsens balansräkning. Betalda vederlag tas på motsvarande sätt upp under övriga finansieringstillgångar.

Ränta som betalas för lån som uppstår i ett återköpsavtal tas upp under kostnader för placeringsverk- samheten som övriga kostnader och ränta på en fordran på motsvarande sätt under intäkter av placer- ingsverksamheten som övriga intäkter.

Ersättningar som erhållits för värdepapperslån tas upp under intäkter av placeringsverksamhet som öv- riga intäkter. Ersättning som betalats för värdepapperslån tas upp under kostnader för placeringsverk- samhet som övriga kostnader.

4.2.4 NOTER

Återköpsavtalets (REPA) säljare meddelar värdepapper som han sålt med repoavtal som panter i noter- na.

Värdepapperslångivaren skall i noterna till balansräkningen utreda kvaliteten och mängden, återstående anskaffningspris, gängse värde och lånetiden för lånade värdepapper.

Låntagaren skall å sin sida i noterna till balansräkningen utreda mängden, kvaliteten och gängse värdet för lånetiden och lånade värdepapper.

4.3 Anvisningar om pensionsstiftelsens placeringsverksamhet

4.3.1 Planen för pensionsstiftelsens placeringsverksamhet

4.3.1.1 Uppgörande av placeringsplan

Vid uppgörandet av placeringsplanen skall pensionsstiftelsen beakta bl.a. följande omständigheter:

• Fördelning av befintliga placeringar

• Förändringar i beloppet av de tillgångar som placeras (förändringar i pensionsansvaret)

• Kraven på likviditet och realiserbarhet som beror på pensionsansvarets struktur

• I täckningsförordningen ställda maximigränser för olika egendomsslag under övergångstiden fram till 2005. Eventuella överskridningar av gränser i fråga om befintliga placeringar får inte öka under övergångsperioden.

• Tidtabellen för täckning av pensionsansvaret (B-pensionsstiftelse/-avdelning före 2005 och A-

pensionsstiftelse/-avdelning före 2010)

• Avkastningsmål och placeringsrisker

• Nivå och mål för verksamhetskapital

I en pensionsstiftelse i vilken pensionsansvaret ökar, ackumuleras ny placeringsbar förmögenhet enligt det ökade pensionsansvaret. Täckning av ett eventuellt ansvarsunderskott ökar placeringstillgångarna. Denna ökande förmögenhet ackumuleras i allmänhet under räkenskapsperioden i samband med betal- ning av understödsavgifter. Pensionsstiftelsens styrelse skall sålunda i sin placeringsplan ta ställning till hur de ackumulerade tillgångarna placeras för att målen skall kunna uppnås. Dessutom skall styrelsen ta ställning till placeringsverksamhet som beror på behovet att realisera i det befintliga placeringsbe- ståndet, på att placeringarna förfaller till betalning eller på någon annan sådan orsak.

Enligt lagen om pensionsstiftelser skall pensionsstiftelsen sörja för att de tillgångar som utgör täckning för pensionsansvaret kan realiseras. Pensionsstiftelsen skall dels förbereda sig på att dess tillgångar är placerade så att de kan realiseras i den takt som pensionsansvar upplöses till betalning och dels på att det har tillräckligt likvida medel om det av någon orsak blir avbrott i betalningen av arbetsgivares un- derstödsavgifter. Pensionsstiftelsen skall hålla en del av tillgångarna (exempelvis tillgångar till ett be- lopp som motsvarar behovet under ett år) i likvid form för att styrelsen kan försäkra sig om en ostörd betalning av kontanta utgifter. Utgående från det utlåtande som försäkringsmatematikern gjort upp kan pensionsstiftelsens styrelse konstatera när pensionsansvar upplöses till betalning. Exempelvis kan en pensionsstiftelse, vars förmögenhet huvudsakligen utgörs av ett lån till ett arbetsgivarbolag, råka i en situation i vilken ifrågavarande lån måste sägas upp också med kort varsel. För dessa kostnader måste arbetsgivarbolaget förbereda sig på förhand. På detta sätt tjänar placeringsplanen också arbetsgivarbo- lagets finansieringsplan.

Eventuella överskridningar av maximigränserna i täckningsförordningen i fråga om såväl tillgångsslag som säkerheter för lån, skall undanröjas före utgången av 2005 och täckningsbara tillgångar skall ökas så att hela pensionsansvaret beroende på typen av pensionsstiftelse är täckt före 2005 eller 2010. Utgå-

ende från den tillväxtprognos för pensionsansvaret som försäkringsmatematikern gjort upp kan man konstatera med vilken tidtabell pensionsstiftelsen skall vidta åtgärder för ändring av tillgångsstrukturen.

4.3.1.2 Pensionsstiftelsens försäkringsmatematikers prognos (utlåtande)

För att pensionsstiftelsens styrelse skall kunna göra upp en placeringsplan för placering av tillgångar, behöver den en prognos som gjorts upp av försäkringsmatematikern om hur pensionsutgifterna och pensionsansvaren utvecklas i framtiden.

Förändringar i beloppet av pensionsstiftelsens pensionsansvar under kommande år skall vara utgångs- punkt för placeringsplanen. Dessutom skall i placeringsplanen beaktas pensionsansvarets strukturella verkningar.

4.3.1.3 Pensionsstiftelsens inkomster och utgifter

Pensionsstiftelsens utgifter täcks huvudsakligen med understödsavgifter och intäkter av placeringsverk- samheten. Till den del intäkterna av placeringsverksamheten inte räcker till att täcka utgifterna, blir arbetsgivaren tvungen att betala understödsavgifter. Vid beräkningen av pensionsstiftelsens pensions- ansvar antas att de tillgångar som utgör täckning ge en intäkt som uppgår till minst beloppet av beräk- ningsgrundsräntan. Om intäkterna av placeringsverksamheten inte uppgår till en nivå som motsvarar beräkningsgrundsräntan, blir arbetsgivaren tvungen att öka understödsavgifterna.

4.3.2 Förmögenhetsförvaltningsavtal

Pensionsstiftelsen kan ingå förmögenhetsförvaltningsavtal som kompletterar placeringsverksamheten exempelvis med ett finländskt kreditinstitut, ett utländskt kreditinstitut som jämställs med ett finländskt kreditinstitut, värdepappersföretag som avses i lagen om värdepappersföretag (579/1996) eller därmed jämförbart företag samt värdepappersföretag under offentlig tillsyn som fått koncession i någon annan stat.

Avtal med utomstående förmögenhetsförvaltare skall alltid läggas fram för styrelsen för beslut. Förmö- genhetsförvaltningsavtalen kan variera stort beroende på hurdana fullmakter förmögenhetsförvaltarna erhåller. Särskilt vid beviljandet av fullmakter att fatta beslut måste pensionsstiftelsen försäkra sig om att stiftelsens självständiga beslutsfattande i placeringsärenden inte riskeras.

När pensionsstiftelsen väljer förmögenhetsförvaltningssammanslutning skall den beakta att uppdragets andel av de sammanlagda tillgångarna i förmögenhetsförvaltningssammanslutningens förvaltning inte får vara betydande.

I placeringsplanen skall ingå en utredning över användningen av förmögenhetsförvaltare, bland annat om vilka instrument förmögenhetsförvaltningen gäller, avkastningsmål och rapportering.

Av avtalet om skötsel av värdepapperstillgångar skall framgå bland annat följande:

• uppdragets omfång

• fullmakter, placeringsverksamhetens principer och begränsningar (bl.a. mål, risker, allokering av egendom)

• rapportering

• skötselarvode

• förfarandet vid uppsägning av avtal

Förmögenhetsförvaltaren skall regelbundet minst en gång i månaden till pensionsstiftelsen rapportera om de förvaltade placeringarna, bland annat om deras förändring och avkastning samt om risker i sam- band med dem.

Bokföringen av de placeringar som förvaltas av förmögenhetsförvaltarna skall upprättas enligt god bokföringssed och pensionsstiftelsen skall minst en gång i månaden avstämma sin bokföring mot de saldobekräftelser som den fått av förmögenhetsförvaltarna.

4.4 Verksamhetsplan

Vid grundandet av en pensionsstiftelse skall till ansökningsdokumenten fogas en verksamhetsplan för värderingen av pensionsstiftelsen solvens och risktäckningskapacitet. En verksamhetsplan skall också fogas till ansökningsdokumenten i det fall då stadgarna för en A-pensionsstiftelse ändras på så sätt att en ny B-avdelning fogas till pensionsstiftelsen samt alltid då en pensionsstiftelse som iakttar arbetsgi- varspecifik bokföring får en ny arbetsgivare.

Av verksamhetsplanen skall framgå:

1. Verksamhetens omfattning

- antalet arbetstagare och pensionstagare som hör till verksamhetskretsen, åldersfördelning och en prognos om hur antalet utvecklas

- uppskattad lönesumma och en uppskattning av lönesummans utveckling

- en matematikers prognos om pensionsansvarets utveckling

2. Solvens

- angående APL-verksamheten en matematikers utredning över kravet på verksamhetskapital för den tilltänkta placeringsverksamheten samt en utredning om verksamhetskapitalets belopp och en uppskattning av dess utveckling

3. Risktäckningsförmåga

- en matematikers utredning om hur man bereder sig för riskerna inom försäkringsverksamheten inklusive en uppskattning av understödsavgifternas utveckling

4. En utredning om hur den nya pensionsstiftelsens praktiska verksamhet kommer att arrangeras.

5. HANDLINGAR OCH REDOGÖRELSER SOM SKALL

TILLSTÄLLAS FÖRSÄKRINGSINSPEKTIONEN

5.1 Handlingar som lämnas in före revisionen

Pensionsstiftelsen skall meddela Försäkringsinspektionen om revisionen minst 10 dygn innan revisio- nen påbörjas.

Till meddelandet om revision skall fogas följande handlingar:

1) balansbok

2) försäkringsteknisk analys eller uppskattning av pensionsansvaret

3) sammandrag av täckningen och en mer detaljerad redogörelse för tillgångarna specificerade enligt täckningskategori samt en riskkoncentrationsberäkning (bilaga 1 eller 2 och 3)

4) utredning om lån som beviljats ett arbetsgivarföretag specificerad på lån som beviljats före 1.4.1991 och därefter samt säkerheter för lånen (bilaga 7)

5) utredning om valutarisken och användningen av derivatkontrakt samt en uppföljningsrapport om derivat (bilaga 9)

6) värderingsdifferenskalkyl (bilaga 5)

7) ett utdrag ur det styrelseprotokoll som omfattar besluten om minskning och ökning av tilläggsför- säkringsansvaret

En B- och AB-pensionsstiftelse skall dessutom tillställa:

8) matematikerns uppskattning av pensionsstiftelsens fordran eller skuld som utgår från ansvarsför- delningen mellan lagstadgade pensioner

9) verksamhetskapitalkalkyl (bilaga 4 och 6). Som bilaga till verksamhetskapitalkalkylen skall För- säkringsinspektionen tillställas kopior av eventuella borgensförbindelser och försäkringsavtal i en- lighet med 1 § 5 punkten förordningen om verksamhetskapital (1324/1997)

En AB-pensionsstiftelse skall dessutom utöver det som framförts bifoga:

10) resultaträkning och balansräkning avdelningsvis

11) täckningsförteckning inklusive bilagor avdelningsvis och sammandrag av täckningen (bilaga 1 och 2)

12) av pensionsstiftelsens styrelses fastställd utredning över fördelningsgrunderna för fördelning av intäkter och kostnader mellan A- och B-avdelningen

En A-sampensionsstiftelse som följer arbetsgivarspecifik bokföring, skall förutom handlingarna i punk- terna 1-6 tillställa:

13) resultaträkning och balansräkning arbetsgivarvis

14) en arbetsgivarspecifik täckningsförteckning inklusive bilagor och sammandrag av täckningen (bi- laga 1 och 3)

15) av pensionsstiftelsens styrelses fastställd utredning över fördelningsgrunderna för fördelning av intäkter och kostnader mellan arbetsgivare

En B-sampensionsstiftelse skall tillställa handlingar enligt punkterna 1-8. Om en B-pensionsstiftelse fungerar enligt ett arbetsgivarspecifikt bokföringssystem, skall den dessutom tillställa de handlingar som nämns i punkterna 12-14 och verksamhetskapitalkalkyl arbetsgivarvis enligt punkt 7.

En AB-sampensionsstiftelse skall tillställa motsvarande specifikationer med beaktande av om avdel- ningarna fungerar enligt ett arbetsgivarspecifikt system eller ett utjämnande system.

Pensionsstiftelsen skall därtill i samband med revisionsmeddelandet såsom preliminära uppgifter i elek- tronisk form inlämna den statistiska berättelsens delar enligt bilaga 8 i föreskriften: resultaträkning, balansräkning och specifikationer till resultaträkningen samt bilaga 1, 2 och 3 i föreskriften (Täckningsförteckningar) samt bilaga 4, 5 och 6 i föreskriften (Försäkringskapitalkalkyl, Värde- ringsdifferenskalkyl och Verksamhetskapital/gruppering av placeringar). Dessa uppgifter skall sändas per e-post som en bifogad fil (eller på diskett) lagrade i form av en Excel-tabell. Tabellformulä- ren finns tillgängliga på Försäkringsinspektionens Internetsidor

5.2 Handlingar som lämnas in efter revisionen

1) Den försäkringstekniska analysen tillställs Försäkringsinspektionen för en A-pensionsstiftelse eller en A-avdelning det år analysen färdigställts inom sex månader från räkenskapsperiodens slut. För en B- pensionsstiftelse eller en B-avdelning tillställs den försäkringstekniska analysen Försäkringsinspektio- nen årligen före början av juli året efter bokslutsåret.

2) Berättelse över pensionsstiftelsens verksamhet och situation (statistikberättelse) samt handlingar som skall lämnas in i samband med den.

En pensionsstiftelse skall enligt 65 § 1 mom. lagen om pensionsstiftelser varje år inom fem månader från räkenskapsperiodens slut (eller vid en senare tidpunkt som inspektionen bestämmer) till Försäk- ringsinspektionen lämna in en till formen fastställd berättelse över sin verksamhet och situation enligt bilaga 8. I samband med statistikberättelsen skall de bilagor som nämns på dess framsida lämnas in.

En AB-pensionsstiftelse skall lämna in berättelsen jämte bifogade handlingar separat för A- och B- avdelningen (se statistikberättelse bilaga 8).

Den statistiska berättelsen och dokumenten i anslutning till den skall levereras i pappersformat som en helhet som adresserats till Försäkringsinspektionen oberoende av om bokslutsdokument eller andra dokument i anslutning till berättelsen lämnats till Försäkringsinspektionen eller dess tjänstemän före tidpunkten för fastställande av bokslutet.

Utöver pappersversionen måste den statistiska berättelsen samt bilagor 1, 2 och 3 (Täckningsförteck- ningar), som fastställs i föreskriften, och uppgifterna enligt bilaga 9 (Relationstal och analyser), som fastställs i föreskriften, levereras till Försäkringsinspektionen per e-post som en bifogad fil (eller på diskett), lagrad i form av en Excel-tabell. Samtidigt måste även bilaga 5 (Värderingsdifferenskalkyl), som fastställs i föreskriften , bilaga 4 (Verksamhetskapitalkalkyl), som fastställs i föreskriften och bilaga 6 (Verksamhetskapital/gruppering av placeringar), som fastställs i föreskriften, lämnas i adb- format till Försäkringsinspektionen

Excel-tabellmallarna för leverans av uppgifter enligt punkt 5.2, 5.3 och 5.4 finns att få på Försäkrings- inspektionens Internetsidor från och med januari. Vid begäran skickar Försäkringsinspektionen tabell- mallarna till pensionsstiftelsen per e-post eller på diskett.

Utgående från uppgifterna i den statistiska berättelsen uppgör Försäkringsinspektionen ett statistik- sammandrag av pensionsstiftelsens verksamhet. Dessutom levererar Försäkringsinspektionen till Euro- stat de statistiska uppgifter om pensionsfondtjänster (om pensionsstiftelsens A-avdelningars verksam- het) som EU:s statistiksystem förutsätter.

Statistikberättelsen skall ha den form som fastställs i denna föreskrift.

5.3 Handlingar som lämnas in halvårsvis

Relationstal och analyser i enlighet med föreskriftens bilaga 11 för delåret för B-pensionskassa och B-avdelning skall lämnas in till Försäkringsinspektionen senast den 31 augusti.

Uppgifterna skall lämnas in som bifogad fil per e-post (eller på diskett) lagrade i Excel-form på en ta- bellmall från Försäkringsinspektionen. Tabellmallen finns att få på Försäkringsinspektionens Internet- sidor från och med januari. Vid begäran skickar Försäkringsinspektionen tabellmallarna per e-post eller på diskett.

Pensionsstiftelser som bedriver verksamhet enligt lagen om pension för arbetstagare, skall tillställa Försäkringsinspektionen en verksamhetskapitalskalkyl enligt bilaga 4, ett formulär för verksam- hetskapital/fördelning av placeringarna enligt bilaga 6 och en värderingsdifferenskalkyl enligt bilaga 5 senast en och en halv månader efter kvartalets slut så, att materialet skall vara Försäkringsin- spektionen tillhanda den 15 i den andra månaden efter rapporteringskvartalet.

Värderingsdifferenskalkylen (bilaga 5 i föreskriften), verksamhetskapitalkalkylen (bilaga 4 i föreskrif- ten) och uppgifterna om verksamhetskapitalet/gruppering av placeringarna (bilaga 6 i föreskriften) skall lämnas in till Försäkringsinspektionen samtidigt både i skriftlig form och som bifogad fil till ett e- postmeddelande (eller på diskett), lagrad i Excel-

tabellformat på en tabellmall från Försäkringsinspektionen. Om solvensuppgifterna redan levererats i samband med den statistiska berättelsen till Försäkringsinspektionen i Excel-format, skickas uppgifter- na inte i adb-format en gång till. Excel-tabellmallarna finns att få på Försäkringsinspektionens Internet- sidor från och med januari. Vid begäran skickar Försäkringsinspektionen tabellmallarna per e-post eller på diskett.

5.4 Dokument som lämnas in kvartalvis

Pensionsstiftelsen måste för B-avdelningens del tillställa Försäkringsinspektionen en kvartalsrapport om lagstadgad arbetspensionsförsäkring . Rapporten måste ange enligt prestationsprincipen följande intäkter och utgifter som hänför sig till det ifrågavarande kvartalet: 1. Försäkringspremieinkomster (specificerades enligt pensionslag samt arbetsgivarens och arbetstagarens andelar), 2. Driftskostnader (specificerade enligt löner och arvoden som ingår i kostnaderna samt enligt socialskyddsavgifter), 3. Hyresinkomster, 4. Ränteintäkter, 5. Dividendintäkter och 6. Ränteutgifter. När det gäller försäkrings- premieintäkter måste de uppskattade premieintäkterna för hela året anges. Uppgifterna måste lämnas in utan separat begäran till Försäkringsinspektionen under de två månader som närmast följer på varje kvartal. Uppgifterna bör lämnas in som en bifogad fil i ett e-postmeddelande (eller på diskett), lagrad i Excel-tabellformat på en tabellmall som Försäkringsinspektionen gett. Excel-tabellmallarna finns att få på Försäkringsinspektionens Internetsidor från och med januari. Vid begäran skickar Försäkringsin- spektionen tabellmallarna till pensionsstiftelsen per e-post eller på diskett.

På basis av kvartalsrapporten levererar Försäkringsinspektionen sammandrag enligt pensionsinstitution till Statistikcentralen för de offentliga samfundens statistiska rapport som publiceras kvartalsvis.

Uppföljningsrapporten för försäkringsinstitutens kreditgivning och andra placeringar (bilaga 9 i före- skriften) skall lämnas in kvartalsvis senaste den 20 i följande månad till Arbetspensions-försäkrarna TELA enligt instruktionerna i rapporten.

Om pensionsstiftelsen i sin placeringsverksamhet tecknar derivatkontrakt måste den lämna in till För- säkringsinspektionen en uppföljningsrapport om derivat (bilaga 9) om läget vid utgången av varje kvar- tal. Skriftliga rapporter om de tre första kvartalen skall lämnas in senast två månader efter att kvartalet gått ut. Den skriftliga rapporten om årets sista kvartal lämnas in enligt föreskrifterna i punkt 5.1.

Document Metadata

Table of Contents

FÖRESKRIFTER OCH ANVISNINGAR TILL PENSIONSSTIFTELSER

Document Metadata