FRIVILLIGT PARTNERSKAPSAVTAL

FRIVILLIGT PARTNERSKAPSAVTAL

mellan Europeiska gemenskapen och Republiken Ghana om skogslagstiftningens efterlevnad, förvaltning och handel med trävaruprodukter riktad till gemenskapen

EUROPEISKA GEMENSKAPEN,

nedan kallad gemenskapen, och

REPUBLIKEN GHANA,

nedan kallad Ghana,

nedan tillsammans kallade parterna,

SOM BEAKTAR det nära samarbetet mellan gemenskapen och Ghana, särskilt inom ramen för partnerskapsavtalet mellan medlemmarna i gruppen av stater i Afrika, Västindien och Stillahavsområdet, å ena sidan, och Europeiska gemenskapen och dess medlemsstater, å andra sidan, undertecknat i Cotonou den 23 juni 2000 (1) (nedan kallat Cotonouavtalet),

SOM NOTERAR kommissionens meddelande till Europaparlamentet och rådet om EU:s handlingsplan för skogslagstift­ ningens efterlevnad samt förvaltning av och handel med skog (Flegt) som ett första steg för att komma till rätta med det akuta problemet med olaglig skogsavverkning och därmed sammanhängande handel,

SOM BEAKTAR 1992 års ej rättsligt bindande officiella förklaring med principer för en global enighet rörande för­ valtning, bevarande och en hållbar utveckling av alla typer av skogar och Förenta nationernas generalförsamlings antagande nyligen av ett ej rättsligt bindande instrument om alla typer av skogar (2),

SOM ÄR MEDVETNA OM hur viktiga de principer som anges i 1992 års Riodeklaration är för att trygga en hållbar skogsförvaltning, särskilt princip 10 (om vikten av att allmänheten är medveten om miljöfrågorna och deltar i behand­ lingen av dessa) och princip 22 (om urbefolkningars och andra lokala samhällens viktiga roll i miljöförvaltning och utveckling),

SOM BEAKTAR Ghanas politik från 1994 för skogen och djurlivet, som syftar till att bevara och på ett hållbart sätt utveckla landets skogs- och djurlivsresurser för att bibehålla miljökvalitet och ett oavbrutet flöde av optimala fördelar för alla samhällssegment (3),

SOM ERINRAR OM ministerförklaringen av den 16 oktober 2003 från Yaoundé om skogslagstiftningens efterlevnad och skogsförvaltning,

SOM BEAKTAR konventionen om internationell handel med utrotningshotade arter av vilda djur och växter (Cites) och särskilt dess krav på att exporttillstånd för exemplar av de arter som är upptagna i bilagorna I, II eller III ska beviljas endast om vissa villkor är uppfyllda (bl.a. att exemplaren i fråga inte förvärvats i strid med exportlandets lagar till skydd för växt- och djurliv),

SOM ÄR FAST BESLUTNA att sträva efter att minimera sådana ogynnsamma verkningar för urbefolkningar, andra lokala samhällen och fattiga människor som kan uppkomma som en direkt följd av genomförandet av detta avtal,

(1) EGT L 317, 15.12.2000, s. 3.

(2) A/RES 62/98 av den 31 januari 2008.

(3) Forest and Wildlife Policy of Ghana, 1994.

SOM BEAKTAR den vikt parterna fäster vid de internationellt överenskomna utvecklingsmålen, såsom Förenta nationer­ nas millennieutvecklingsmål,

SOM BEAKTAR den vikt parterna fäster vid de principer och regler som styr de multilaterala handelssystemen – särskilt rättigheterna och skyldigheterna i Allmänna tull- och handelsavtalet 1994 (Gatt 1994) och i andra multilaterala avtal som är bifogade avtalet om upprättande av Världshandelsorganisationen (WTO) – och vid behovet av att tillämpa dessa principer och regler på ett transparent och icke-diskriminerande sätt,

SOM BEAKTAR rådets förordning (EG) nr 2173/2005 av den 20 december 2005 om upprättande av ett system med Flegtlicenser för import av timmer till Europeiska gemenskapen (1),

SOM KONSTATERAR att Ghanas laglighetsförsäkringssystem är utformat för att trygga lagligheten i all export av trävaruprodukter,

HAR ENATS OM FÖLJANDE.

Artikel 1

Syfte

Syftet med detta avtal är att i överensstämmelse med parternas gemensamma engagemang för en hållbar förvaltning av alla typer av skogar skapa en rättslig ram som säkerställer att alla trävaruprodukter som omfattas av avtalet och importeras till gemenskapen från Ghana har producerats lagligt samt att däri­ genom främja handeln med trävaruprodukter. Detta avtal till­ handahåller dessutom en grund för dialog och samarbete par­ terna emellan för att underlätta och främja ett fullständigt ge­ nomförande av avtalet och förbättra efterlevnaden av skogslag- stiftningen samt förvaltningen i skogssektorn.

konvention om systemet för harmoniserad varubeskrivning och kodifiering,

e) Flegtlicens: en pappersbaserad eller elektronikbaserad licens i vilken det anges att en sändning trävaruprodukter har pro­ ducerats lagligt,

f) licensmyndighet: den myndighet som Ghana utsett för att ut­ färda och validera Flegtlicenser,

I detta avtal avses med

Artikel 2

Definitioner

g) behöriga myndigheter: de myndigheter som EU-medlemssta­ terna utsett för att ta emot, godta och kontrollera Flegtlicen­ ser,

a) import till gemenskapen: övergång till fri omsättning i gemen­ skapen i den mening som avses i artikel 79 i rådets förord­ ning (EEG) nr 2913/92 av den 12 oktober 1992 om inrät­ tandet av en tullkodex för gemenskapen (2) för trävarupro­ dukter som inte kan betecknas som icke-kommersiella varor enligt definitionen i artikel 1.6 i kommissionens förordning (EEG) nr 2454/93 av den 2 juli 1993 om tillämpningsföre­ skrifter för rådets förordning (EEG) nr 2913/92 om inrättan­ det av en tullkodex för gemenskapen (3),

b) export: fysisk avgång för eller utförsel av trävaruprodukter från alla delar av Ghanas geografiska territorium,

c) trävaruprodukter: de produkter som förtecknas i bilaga I,

d) HS-nummer: sexsiffrigt kodnummer som fastlagts i systemet för harmoniserad varubeskrivning och kodifiering, som upp­ rättades genom Världstullorganisationens internationella

(1) EUT L 347, 30.12.2005, s. 1.

(2) EGT L 302, 19.10.1992, s. 1.

(3) EGT L 253, 11.10.1993, s. 1.

h) sändning: en kvantitet trävaruprodukter som omfattas av en Flegtlicens, sänds från Ghana av en avsändare eller befraktare och anmäls för övergång till fri omsättning vid ett tullkontor i gemenskapen,

i) lagligt producerade trävaruprodukter: i enlighet med de lagar och andra författningar som anges i bilaga II producerade trävaru­ produkter som härrör från i Ghana avverkade träd eller till det landet importerat timmer.

SYSTEMET MED FLEGTLICENSER

Artikel 3

Systemet med Flegtlicenser

1. Härmed inrättas systemet med Flegtlicenser mellan par­ terna (Flegt står för Forest Law Enforcement, Governance and Trade) (skogslagstiftningens efterlevnad samt förvaltning av och handel med skog). Systemet omfattar ett antal förfaranden och krav som syftar till att det ska kunna kontrolleras och med hjälp av Flegtlicenser intygas att trävaruprodukter som sänds till ge­ menskapen har producerats lagligt. I enlighet med rådets för­ ordning (EG) nr 2173/2005 ska gemenskapen inte godta sänd­ ningar av trävaruprodukter från Ghana för import till gemen­ skapen annat än om de omfattas av Flegtlicenser.

2. Systemet med Flegtlicenser ska gälla för de trävaruproduk­ ter som förtecknas i bilaga IA. De trävaruprodukter som tas upp i bilaga IB får inte exporteras från Ghana.

3. Parterna är överens om att i enlighet med artikel 12 vidta alla åtgärder som är nödvändiga för att genomföra systemet med Flegtlicenser.

Artikel 4

Licensmyndighet

1. Ghana ska utse en licensmyndighet. Landet ska meddela Europeiska kommissionen licensmyndighetens kontaktuppgifter. Parterna ska göra dessa uppgifter tillgängliga för allmänheten.

2. Licensmyndigheten ska kontrollera att trävaruprodukter producerats lagligt i enlighet med de lagar och andra författ­ ningar som anges i bilaga II. Licensmyndigheten ska utfärda Flegtlicenser för sändningar av lagligt producerade trävarupro­ dukter för export till gemenskapen.

3. Licensmyndigheten får inte utfärda Flegtlicenser för träva­ ruprodukter som utgörs av eller innehåller trävaruprodukter som importerats till Ghana från ett tredje land i sådan form som enligt bestämmelserna i det tredje landet i fråga inte med­ ger export eller för trävaruprodukter som utgörs av eller inne­ håller trävaruprodukter som importerats till Ghana från ett tredje land vilka kan bevisas ha producerats i strid med bestäm­ melserna i det land där träden avverkades.

4. Licensmyndigheten ska upprätthålla sina förfaranden för utfärdande av Flegtlicenser och göra dessa förfaranden tillgäng­ liga för allmänheten. Licensmyndigheten ska föra register över alla sändningar med Flegtlicenser och ska säkerställa att re- gistren överensstämmer med den nationella lagstiftningen om uppgiftsskydd. Den ska göra dessa register tillgängliga för obe­ roende övervakning och samtidigt respektera konfidentialiteten hos exportörernas rättsligt skyddade information.

Artikel 5

Behöriga myndigheter i EU

1. Europeiska kommissionen ska meddela Ghana EU-med­ lemsstaternas behöriga myndigheters kontaktuppgifter.

2. Innan en sändning tillåts övergå till fri omsättning i ge­ menskapen ska de behöriga myndigheterna kontrollera att sänd­ ningen i fråga omfattas av en giltig Flegtlicens. Om det finns

övergång till fri omsättning i gemenskapen för sändningar som omfattas av en Flegtlicens anges i bilaga III.

3. De behöriga myndigheterna får inte tillåta övergång till fri omsättning för de trävaruprodukter som tas upp i bilaga IB.

4. De behöriga myndigheterna ska föra register över de Flegt­ licenser som mottagits och årligen offentliggöra en förteckning över dessa.

5. De behöriga myndigheterna ska i enlighet med den natio­ nella lagstiftningen om uppgiftsskydd ge företrädare för det organ som Ghana utsett till oberoende övervakare tillgång till de relevanta handlingarna och uppgifterna.

6. De behöriga myndigheterna i gemenskapen ska inte handla enligt punkt 2 i denna artikel när det gäller sändningar av trävaruprodukter som härrör från arter som är upptagna i bilagorna till konventionen om internationell handel med utrot­ ningshotade arter av vilda djur och växter (Cites), eftersom dessa arter omfattas av kontrollbestämmelserna i rådets förordning (EG) nr 338/97 av den 9 december 1996 om skyddet av arter av vilda djur och växter genom kontroll av handeln med dem (1). Systemet med Flegtlicenser kommer ändå att ge försäk­ ringar om att dessa trävaruprodukter härrör från träd som av­ verkats lagligt.

Artikel 6

Flegtlicenser

1. Genom att utfärda en Flegtlicens intygar licensmyndighe­ ten att de berörda trävaruprodukterna har producerats lagligt.

2. Flegtlicenserna ska avfattas och ifyllas på engelska.

3. Parterna får i samförstånd upprätta elektroniska system för utfärdande, överföring och mottagande av Flegtlicenser.

4. Förfarandet för utfärdande av Flegtlicenser och de tekniska specifikationerna för licenserna anges i bilaga IV.

Artikel 7

Definitionen av lagligt producerade trävaruprodukter

För detta avtals syften anges i bilaga II närmare vad som avses med lagligt producerade trävaruprodukter. I bilagan anges de nationella och regionala lagar och andra författningar i Ghana som måste följas för att trävaruprodukter ska få tas upp i en Flegtlicens. I bilagan anges även de handlingar, kriterier och indikatorer som ska tjäna som bevis för att de berörda lagarna och andra författningarna följs.

tvivel på att Flegtlicensen är giltig, får övergången till fri omsätt­  

ning skjutas upp och sändningen hållas kvar. Förfarandet för

(1) EGT L 61, 3.3.1997, s. 1.

Artikel 8

Kontroll av att trävaruprodukter har producerats lagligt

1. Ghana ska tillämpa ett system för kontroll av att trävaru­ produkter avsedda för export till gemenskapen har producerats lagligt och att endast sändningar som befunnits ha producerats lagligt exporteras dit. I syfte att erhålla försäkringar om att trävaruprodukter avsedda för export till gemenskapen har pro­ ducerats lagligt och att det inte utfärdas Flegtlicenser för sänd­ ningar av trävaruprodukter som inte producerats lagligt eller är av okänt ursprung ska kontrollsystemet omfatta kontroller av att bestämmelserna följts. Systemet ska även omfatta förfaran­ den som tryggar att trävaruprodukter av olagligt eller okänt ursprung inte kommer in i försörjningskedjan.

2. Systemet för kontroll av att sändningar av trävaruproduk­ ter har producerats lagligt redovisas i bilaga V.

Artikel 9

Samråd rörande Flegtlicensers giltighet

1. Om det uppstår tvivel om en Flegtlicens giltighet, får den berörda behöriga myndigheten begära ytterligare upplysningar och klarlägganden från licensmyndigheten. Om den behöriga myndigheten inte får något svar på en sådan begäran inom 21 kalenderdagar, ska den handla i enlighet med den gällande nationella lagstiftningen och inte godta licensen. Om det efter det att saken undersökts och ytterligare upplysningar tillhanda­ hållits står klart att uppgifterna i licensen inte stämmer överens med sändningen, ska den behöriga myndigheten handla i enlig­ het med den gällande nationella lagstiftningen och inte godta licensen.

2. Om det vid samråd rörande Flegtlicenser uppstår ihållande meningsskiljaktigheter eller problem, får saken hänskjutas till den gemensamma övervaknings- och översynsmekanismen.

Artikel 10

Oberoende övervakning

1. Ghana ska i samråd med gemenskapen utse en oberoende övervakare som ska handha de uppgifter som anges i bilaga VI.

2. Den oberoende övervakaren ska vara ett organ som inte har några intressekonflikter som härrör från organisatoriska el­ ler kommersiella förbindelser med regleringsmyndigheterna för skogssektorn i gemenskapen eller Ghana, med licensmyndighe­ ten eller sådana organ som denna ger i uppdrag att kontrollera lagligheten i produktionen av trävaruprodukter eller med eko­ nomiska aktörer i Ghanas skogssektor.

3. Den oberoende övervakarens verksamhet ska grunda sig på dokumenterade förvaltningsstrukturer och offentliggjord po­

litik och förfaranden som står i överensstämmelse med interna­ tionellt erkänd bästa praxis enligt ISO 17021 (krav på organ för bedömning av överensstämmelse) och ISO 19011 (riktlinjer för granskningsförfaranden) eller likvärdiga standarder.

4. Den oberoende övervakaren ska hänskjuta sådana klago­ mål, som organets verksamhet ger upphov till, till den gemen­ samma övervaknings- och översynsmekanismen.

5. Den oberoende övervakaren ska i enlighet med vad som anges i bilaga VI regelbundet utarbeta fullständiga rapporter och sammanfattande rapporter.

6. Parterna ska underlätta den oberoende övervakarens verk­ samhet bl.a. genom att se till att organet på båda parternas territorier får tillgång till den information som det behöver för att utföra sina uppgifter. Parterna får dock i enlighet med sin lagstiftning om uppgiftsskydd vägra att lämna ut sådan information som de inte har rätt att lämna ut.

Artikel 11

Oegentligheter

Parterna ska underrätta varandra om de har misstankar om eller bevis för kringgående av eller oegentligheter i systemet med Flegtlicenser, bl.a. i följande fall:

a) Omledning av handelsflöden från Ghana till gemenskapen via ett tredjeland där det finns skäl att anta att detta görs i avsikt att kringgå kravet på licens.

b) Utfärdande av Flegtlicenser för trävaruprodukter som inne­ håller från tredjeland importerade trävaruprodukter av okänt ursprung.

c) Bedrägeri i erhållandet eller användningen av Flegtlicenser.

Artikel 12

Dag då systemet med Flegtlicenser blir operativt

1. Parterna ska underrätta varandra via den gemensamma övervaknings- och översynsmekanismen när de anser sig ha vidtagit de erforderliga förberedelserna för att systemet med Flegtlicenser ska bli till fullo operativt.

2. Parterna ska via den gemensamma övervaknings- och översynsmekanismen beställa en oberoende utvärdering av sy­ stemet med Flegtlicenser på grundval av de bedömningskriterier som anges i bilaga VII. Syftet med utvärderingen är att fastställa huruvida det laglighetsförsäkringssystem som redovisas i bilaga V och ligger till grund för systemet med Flegtlicenser kan fylla sin funktion på ett tillfredsställande sätt och huruvida det har inrättats system i gemenskapen enligt artikel 5 och bilaga III för mottagande, godtagande och kontroll av Flegtlicenser.

3. Parterna ska på grundval av en rekommendation från den gemensamma övervaknings- och översynsmekanismen komma överens om en tidpunkt från och med vilken systemet med Flegtlicenser ska vara till fullo operativt.

4. Parterna ska överväga rekommendationen och skriftligen underrätta varandra om huruvida de går med på denna.

ALLMÄNNA BESTÄMMELSER

Artikel 13

Tillämpning av systemet med Flegtlicenser på trävaruprodukter som inte exporteras till gemenskapen

1. Ghana ska bemöda sig om att kontrollera att trävarupro­ dukter som säljs på den inhemska marknaden – inbegripet importerade sådana – har producerats lagligt, och landet ska därvid där så är möjligt använda de system som tagits fram för genomförandet av detta avtal.

2. Till stöd för dessa bemödanden ska gemenskapen där så är lämpligt och i dialog med berörda parter uppmuntra använd­ ning av de system som tagits fram för genomförandet av avtalet.

Artikel 14

Tidsplan för genomförandet av avtalet

1. Parterna är överens om den tidsplan för genomförandet av avtalet som anges i bilaga VIII.

2. Parterna ska inom ramen för den gemensamma övervak­ nings- och översynsmekanismen utvärdera framstegen i genom­ förandet av avtalet på grundval av tidsplanen i bilaga VIII.

Artikel 15

Kompletterande åtgärder

1. Parterna är överens om att det krävs kompletterande åt­ gärder för att stärka förvaltningen i och den rättsliga ramen för skogssektorn, för att man ska kunna komma till rätta med grundorsakerna till och drivkrafterna bakom olaglig skogs­ avverkning. Ghana ska särskilt när det gäller att möta de utma­ ningar som den ökande inhemska efterfrågan och behovet av att förse industrin med ny utrustning (så att denna förblir konkur­ renskraftig) utgör bemöda sig om att vidta åtgärder i enlighet med vad som anges i bilagorna II och IX.

2. Parterna har fastställt de områden som anges i bilaga IX som områden där det finns behov av tekniska och finansiella resurser för att genomföra detta avtal.

3. Tillhandahållandet av sådana resurser ska vara underkastat de förfaranden för gemenskapsbistånd som föreskrivs i Coto­

nouavtalet och i bilaterala avtal som styr EU-medlemsstaternas bistånd till Ghana.

4. Parterna ska se till att de åtgärder som vidtas inom ramen för detta avtal samordnas med de relevanta befintliga och fram­ tida utvecklingsprogrammen och utvecklingsinitiativen.

Artikel 16

Involvering av berörda aktörer i genomförandet av avtalet

1. Ghana ska bemöda sig om att där så är möjligt upp­ muntra samråd med berörda aktörer vid genomförandet av detta avtal.

2. Ghana ska i överensstämmelse med landets princip om deltagande i förvaltningen av och skyddet för skogs- och djur­ livsresurserna främja lämpliga strategier, arrangemang och pro­ gram i samråd med relevanta berörda aktörer vid genomföran­ det av avtalet.

3. Gemenskapen ska med beaktande av sina skyldigheter enligt Århuskonventionen från 1998 om tillgång till infor­ mation, allmänhetens deltagande i beslutsprocesser och tillgång till rättslig prövning i miljöfrågor hålla regelbundna samråd med berörda aktörer om genomförandet av avtalet.

Artikel 17

Sociala skyddsåtgärder

1. Parterna är i syfte att minimera eventuella ogynnsamma verkningar av detta avtal överens om att utveckla en bättre förståelse av hur trävaruindustrin fungerar och av försörjnings­ möjligheterna för potentiellt berörda urbefolkningar och andra lokala samhällen, inbegripet för personer som ägnar sig åt olag­ lig skogsavverkning.

2. Parterna ska övervaka avtalets verkningar för de grupper och aktörer som avses i punkt 1 och vidta skäliga åtgärder för att mildra eventuella ogynnsamma verkningar. Parterna får komma överens om ytterligare åtgärder för att komma till rätta med ogynnsamma verkningar.

Artikel 18

Marknadsincitament

Gemenskapen ska med beaktande av sina internationella skyl­ digheter bemöda sig om att främja tillträde till gemenskaps­ marknaden för de trävaruprodukter som omfattas av detta avtal.

Dessa bemödanden ska omfatta

a) främjande av policyer för offentlig och privat upphandling som beaktar ansträngningarna för att se till att utbudet av trävaruprodukter härrör från träd som avverkats lagligt, och

b) främjande av Flegtlicensprodukter på den europeiska mark­ naden för trävaruprodukter.

Artikel 19

Gemensam övervaknings- och översynsmekanism

1. Parterna ska i syfte att underlätta övervakning och översyn av detta avtal upprätta en gemensam mekanism kallad den gemensamma övervaknings- och översynsmekanismen. Den ge­ mensamma övervaknings- och översynsmekanismen ska sättas in för regelbundet återkommande missioner som parterna ge­ nomför gemensamt.

2. Varje part ska utse sina företrädare. Den gemensamma övervaknings- och översynsmekanismen ska sättas samman i överensstämmelse med principerna om likställdhet och paritet.

3. Den gemensamma övervaknings- och översynsmekanis­ men ska genom dialog och informationsutbyte parterna emellan överväga sådana frågor som rör ett effektivt genomförande av avtalet. Den ska särskilt

a) avge en rekommendation om från och med vilken tidpunkt systemet med Flegtlicenser ska vara till fullo operativt,

b) granska rapporter från den oberoende övervakaren och even­ tuella klagomål om Flegtlicenssystemets funktion på parter­ nas territorier,

c) där så är tillämpligt övervaka sådana åtgärder som vidtas för att komma till rätta med problem som fastställts av den oberoende övervakaren,

d) bedöma de sociala och ekonomiska verkningarna och miljö- verkningarna av detta avtal på grundval av relevant god praxis och kriterier som parterna kommer överens om samt behandla sådana frågor som uppkommer till följd av bedömningen,

e) behandla problem som tagits upp av någon av parterna och i möjligaste mån försöka lösa eventuella konflikter,

f) utfärda lämpliga rekommendationer om behovet av kapaci­ tetsuppbyggnad för ett framgångsrikt genomförande av av­ talet,

g) följa utvecklingen vad beträffar politik för offentlig upphand­ ling,

h) följa marknadsläget och regelbundet avlägga rapport om detta, vid behov beställa studier samt avge rekommendatio­ ner om åtgärder som ett resultat av marknadsinformations­ rapporter,

i) granska och anta en årlig rapport om framstegen i genom­ förandet av avtalet, och

j) regelbundet utfärda offentliga sammanfattande rapporter på grundval av den oberoende övervakarens konstateranden, i enlighet med vad som anges i bilaga VI.

4. Den gemensamma övervaknings- och översynsmekanis­ men ska

a) sammanträda minst en gång om året, vid en tidpunkt som fastställts i samförstånd mellan parterna,

b) utarbeta en dagordning och ett mandat för de gemensamma åtgärderna,

c) fastställa sin egen arbetsordning,

d) organisera ordförandeskapet för sammanträdena så att par­ terna innehar det antingen växelvis eller gemensamt, och

e) vid behov inrätta arbetsgrupper eller andra underordnade organ inom verksamhetsområden där det krävs särskild sak­ kunskap.

Artikel 20

Rapportering och offentliggörande

1. Parterna ska se till att den gemensamma övervaknings- och översynsmekanismens arbete bedrivs på ett så transparent vis som möjligt och att rapporter och memorandum från mis­ sioner utarbetas gemensamt, distribueras till parterna och of­ fentliggörs.

2. Den gemensamma övervaknings- och översynsmekanis­ men ska regelbundet genomföra gemensamma missioner för att på grundval av den tillgängliga informationen utvärdera av­ talets effektivitet och dess verkningar. Den ska registrera de åtgärder som Ghana – bl.a. genom att göra information om avverkningsrättigheter, områden utsedda för avverkning, tidspla­ ner för avverkning, avgifter för avverkningsrättigheter och för timmeravverkning, avtal om socialt ansvar och kompensationer för skador på odlingar tillgänglig för allmänheten – har vidtagit för att trygga transparens.

3. Den gemensamma övervaknings- och översynsmekanis­ men ska på grundval av information från parterna offentliggöra en årlig rapport. Rapporten ska innehålla uppgifter bl.a. om följande:

a) Kvantiteten trävaruprodukter som exporterats till gemenska­ pen inom ramen för systemet med Flegtlicenser, uppdelad efter de berörda HS-numren.

b) Antalet Flegtlicenser som utfärdats av Ghana.

c) Framsteg med att uppnå målen för avtalet och genomföra de tidsbundna åtgärderna i detta samt frågor som rör genom­ förandet av avtalet.

d) Åtgärder för att förhindra att olagligt producerade trävaru­ produkter exporteras till marknader utanför gemenskapen eller säljs på den inhemska marknaden.

e) Åtgärder för att förhindra import av olagligt producerade trävaruprodukter och upprätthålla Flegtlicenssystemets integ­ ritet.

f) Kvantiteten trävaruprodukter som importerats till gemenska­ pen inom ramen för systemet med Flegtlicenser, uppdelad efter de berörda HS-numren och efter importmedlemssta­ terna.

g) Antalet Flegtlicenser som mottagits av gemenskapen.

h) Antalet fall där artikel 9.1 tillämpats och den kvantitet trä­ varuprodukter som fallen gällde.

Artikel 21

Meddelanden som rör genomförandet av avtalet

1. De nedan angivna företrädarna för parterna ska ha ansva­ ret för officiella meddelanden som rör genomförandet av detta avtal.

För Ghanas räkning: För gemenskapens räkning:

a) Antalet Flegtlicenser som utfärdats av Ghana och mottagits av gemenskapen, vilken typ av licenser det rör sig om samt kvantiteten trävaruprodukter som exporterats från Ghana och mottagits av gemenskapen på grundval av licenserna.

b) Licensinnehavarnas och importörernas namn och adress.

Artikel 23

Territoriell tillämpning

Detta avtal ska tillämpas, å ena sidan, på de territorier där fördraget om upprättandet av Europeiska gemenskapen är till­ lämpligt och i enlighet med de villkor som fastställs i fördraget och, å andra sidan, på Ghanas territorium.

Artikel 24

Biläggande av tvister

1. Parterna ska bemöda sig om att lösa eventuella tvister rörande tillämpningen eller tolkningen av detta avtal genom att utan dröjsmål hålla samråd.

2. Om en tvist inte har kunnat biläggas genom samråd inom två månader från och med den dag då samrådet först begärdes, får vardera parten hänskjuta tvisten till den gemensamma över­ vaknings- och översynsmekanismen, som ska bemöda sig om att lösa tvisten. Den gemensamma övervaknings- och översyns­ mekanismen ska tillhandahållas all information som är relevant för en ingående prövning av saken med sikte på att finna en godtagbar lösning. Den ska i detta syfte pröva alla möjligheter att få avtalet att fortsätta att fungera väl.

3. Om den gemensamma övervaknings- och översynsmeka­ nismen inte lyckas bilägga tvisten inom två månader, får par­ terna gemensamt söka en tredje parts bona officia eller begära medling av en tredje part.

Ministern för landområden, skogsbruk och gruvor

Chefen för EG:s delegation i Ghana

4. Om det inte är möjligt att bilägga tvisten enligt punkt 3,

2. Parterna ska med erforderlig skyndsamhet meddela va­ randra de uppgifter som behövs för genomförandet av avtalet.

Artikel 22

Konfidentiella uppgifter

1. Vardera parten samtycker till att i den utsträckning som krävs i dess bestämmelser bevara konfidentialiteten hos kon­ fidentiella uppgifter som utväxlas inom ramen för detta avtal. Ingendera parten får offentliggöra eller tillåta sina myndigheter att offentliggöra inom ramen för detta avtal utväxlade uppgifter som utgör affärshemligheter eller konfidentiell kommersiell in­ formation.

2. Med förbehåll för punkt 1 ska följande inte anses vara konfidentiella uppgifter:

får endera parten meddela den andra parten att den utsett en skiljeman; den andra parten ska i så fall utse en andra skiljeman inom 30 kalenderdagar efter det att den första skiljemannen utsågs. Parterna ska inom två månader efter det att den andra skiljemannen utsågs gemensamt utse en tredje skiljeman.

5. Skiljemännens beslut ska utgöras av ett majoritetsbeslut som fattas inom sex månader efter det att den tredje skiljeman­ nen utsågs.

6. Utslaget ska vara bindande för parterna och får inte över­ klagas.

7. Den gemensamma övervaknings- och översynsmekanis­ men ska fastställa reglerna för skiljeförfarandet.

Artikel 25

Tillfälligt avbrytande av tillämpningen av avtalet

1. Vardera parten får tillfälligt avbryta tillämpningen av detta avtal. Beslutet om tillfälligt avbrytande och skälen för beslutet ska anmälas skriftligen till den andra parten.

2. Villkoren i avtalet ska upphöra att gälla 30 kalenderdagar efter en sådan anmälan.

3. Tillämpningen av avtalet ska återupptas 30 kalenderdagar efter det att den part som tillfälligt avbröt tillämpningen har underrättat den andra parten om att skälen för avbrytandet inte längre gäller.

Artikel 26

Ändringar

1. En part som vill få till stånd en ändring av detta avtal ska lägga fram sitt ändringsförslag minst tre månader före den ge­ mensamma övervaknings- och översynsmekanismens nästkom­ mande sammanträde. Den gemensamma övervaknings- och översynsmekanismen ska diskutera förslaget och ifall enighet uppnås avge en rekommendation. ▇▇▇▇▇▇▇ parten ska överväga rekommendationen och ifall den samtycker till denna godkänna den i enlighet med sina egna förfaranden.

2. Av parterna enligt ovan godkända ändringar träder i kraft den första dagen i den månad som följer på den dag då parterna till varandra anmält att de förfaranden som är nödvändiga för detta har slutförts.

3. Den gemensamma övervaknings- och översynsmekanis­ men får anta ändringar av bilagorna till detta avtal.

4. Alla ändringar ska anmälas till de båda depositarierna för avtalet.

Artikel 27

Varaktighet och förlängning

Detta avtal ska förbli i kraft under en period av tio år och därefter förlängas för på varandra följande perioder av fem år,

om inte någon av parterna i en skriftlig anmälan till den andra parten minst ett år innan avtalet löper ut förklarar att den inte önskar förlängning.

Artikel 28

Uppsägning

Utan hinder av vad som sägs i artikel 27 får vardera parten säga upp detta avtal genom anmälan till den andra parten. Detta avtal upphör att gälla 12 månader efter dagen för en sådan anmälan.

Artikel 29

Bilagor

Bilagorna till detta avtal utgör en integrerad del av avtalet.

Artikel 30

Giltiga texter

Detta avtal är upprättat i två exemplar på bulgariska, danska, engelska, estniska, finska, franska, grekiska, italienska, lettiska, litauiska, maltesiska, nederländska, polska, portugisiska, ru­ mänska, slovakiska, slovenska, spanska, svenska, tjeckiska, tyska och ungerska språken, vilka alla texter är giltiga. Vid skiljaktiga tolkningar ska den engelska texten ha företräde framom de övriga språkens texter.

Artikel 31

Ikraftträdande

1. Detta avtal träder i kraft den första dagen i den månad som följer på den dag då parterna till varandra skriftligen an­ mält att de förfaranden som är nödvändiga för detta har slut­ förts.

2. Anmälningarna ska sändas till Europeiska unionens råds generalsekretare och till Ghanas utrikesministerium, som ge­ mensamt ska vara depositarier för avtalet.

Съставено в Брюксел на двадесети ноември две хиляди и девета година

Hecho en Bruselas, el veinte de noviembre de dos mil nueve. V Bruselu dne dvacátého listopadu dva tisíce devět.

Udfærdiget i Bruxelles den tyvende november to tusind og ni.

Geschehen zu Brüssel am zwanzigsten November zweitausendneun.

Kahe tuhande üheksanda aasta novembrikuu kahekümnendal päeval Brüsselis. 'Εγινε στις Βρυξέλλες, στις είκοσι Νοεμβρίου δύο χιλιάδες εννιά.

Done at Brussels on the twentieth day of November in the year two thousand and nine.

Fait à Bruxelles, le vingt novembre deux mille neuf. Fatto a Bruxelles, addì venti novembre duemilanove. Briselē, divi tūkstoši devītā gada divdesmitajā novembrī.

Priimta du tūkstančiai devintų metų lapkričio dvidešimtą dieną Briuselyje

▇▇▇▇ ▇▇▇▇▇▇▇▇▇▇▇, a kétezer-kilencedik év november havának huszadik napján. Magħmul fi Brussell, fl-għoxrin jum ta’ Novembru tas-sena elfejn u disgħa.

Gedaan te Brussel, de twintigste november tweeduizend negen.

Sporządzono w Brukseli dnia dwudziestego listopada roku dwa tysiące dziewiątego. Feito em Bruxelas, em vinte de Novembro de dois mil e nove.

Încheiat la Bruxelles, la douăzeci noiembrie două mii nouă. V Bruseli dňa dvadsiateho novembra dvetisícdeväť.

V Bruslju, dne dvajsetega novembra leta dva tisoč devet.

Tehty Brysselissä kahdentenakymmenentenä päivänä marraskuuta vuonna kaksituhattayhdek­ sän.

Som skedde i Bryssel den tjugonde november tjugohundranio.

За Европейската общност Por la Comunidad Europea Za Evropské společenství

For Det Europæiske Fællesskab Für die Europäische Gemeinschaft Euroopa Ühenduse nimel

Για την Ευρωπαϊκή Κοινότητα

For the European Community Pour la Communauté européenne Per la Comunità europea

Eiropas Kopienas vārdā Europos bendrijos vardu

Az Európai Közösség részéről Għall-Komunità Ewropea

Voor de Europese Gemeenschap

W imieniu Wspólnoty Europejskiej Pela Comunidade Europeia

Pentru Comunitatea Europeană Za Európske spoločenstvo

Za Evropsko skupnost Euroopan yhteisön puolesta För Europeiska gemenskapen

За Република Гaнa

Por la República de Ghana Za Ghanskou republiku For Republikken Ghana Für die Republik Ghana Ghana Vabariigi nimel

Για τη Δημοκρατίας της Γκάνας For the Republic of Ghana Pour la République du Ghana Per la Repubblica del Ghana Ganas Republikas vārdā Ganos Respublikos vardu

A Ghánai Köztársaság részéről Għar-Repubblika tal-Gana Voor de Republiek Ghana

W imieniu Republiki Ghany Pela República do Gana Pentru Republica Ghana

Za Ghanskú republiku Za Republiko Gano

Ghanaa tasavallan puolesta

Pá Republiken Ghanas vägnar

FÖRTECKNING ÖVER BILAGOR

Bilaga I IA HS-nummer för trävaruprodukter som omfattas av det frivilliga partnerskapsavtalet IB HS-nummer för trävaruprodukter som inte får exporteras

▇▇▇▇▇▇ ▇▇ Definition av laglighet med tanke på utfärdande av Flegtlicenser samt process för reformering av lagstift­ ningen

Bilaga III Förfarande för övergång till fri omsättning i gemenskapen för trävaruprodukter som exporterats från partner­ landet och omfattas av en Flegtlicens

Bilaga IV Förfarande för utfärdande av Flegtlicenser och tekniska specifikationer för licenserna

Bilaga V Laglighetsförsäkringssystem

Bilaga VI Specifikationer för oberoende övervakning

Bilaga VII Kriterier för bedömning av det operativa laglighetsförsäkringssystemet i Ghana

Bilaga VIII Tidsplan för genomförandet av avtalet

Bilaga IX Kompletterande åtgärder i samband med genomförande av det frivilliga partnerskapsavtalet

BILAGA I BILAGA IA

HS-NUMMER FÖR TRÄVARUPRODUKTER SOM OMFATTAS AV DET FRIVILLIGA PARTNERSKAPSAVTALET

HS-NUMMER	VARUSLAG
440349	Virke, obearbetat, barkat, befriat från splintved eller bilat eller grovt sågat på två eller fyra sidor (obearbetad teak)
440610 440690	Järnvägs- och spårvägssliprar av trä
440710 440725 440726 440727 440728 440729 440799	Virke, sågat eller kluvet i längdriktningen eller skuret eller svarvat till skivor, även hyvlat, slipat eller längdskarvat
440810 440831 440839 440890	Skivor för fanering (inbegripet sådana som erhållits genom skärning av laminerat virke), skivor för plywood eller för liknande laminerat virke och annat virke, sågat i längdriktningen eller skuret eller svarvat till skivor, även hyvlat, slipat, kantskarvat eller längdskarvat
440921 440929	Virke (inbegripet icke sammansatt parkettstav), likformigt bearbetat utefter hela längden (spontat, falsat, fasat, försett med pärlstav, profilerat, bearbetat till rund form e.d.) på kanter, ändar eller sidor, även hyvlat, slipat eller längdskarvat
441210 441231 441232 441239 441294 441299	Kryssfaner (plywood), fanerade skivor och liknande trälaminat
441810 441820 441850 441860 441871 441872 441879 441900	Byggnadssnickerier och timmermansarbeten, av trä, inbegripet cellplattor, sammansatta golv­ skivor samt vissa takspån (”shingles” och ”shakes”)
442010	Trä med inläggningar; skrin, askar, etuier och fodral för smycken, matsilver och liknande artiklar, av trä; statyetter och andra prydnadsföremål, av trä; rumsinventarier av trä, inte inbegripna i kapitel 94
940151 940159	Sittmöbler (andra än sådana som omfattas av nr 9402), även bäddbara, samt delar till sitt­ möbler

BILAGA IB

HS-NUMMER FÖR TRÄVARUPRODUKTERSOM INTE FÅR EXPORTERAS

HS-NUMMER	VARUSLAG
440349	Virke, obearbetat, barkat, befriat från splintved eller bilat eller grovt sågat på två eller fyra sidor (inga stockar får exporteras, med undantag av teakstockar)

BILAGA II

DEFINITION AV LAGLIGHET MED TANKE PÅ UTFÄRDANDE AV FLEGTLICENSER SAMT PROCESS FÖR REFORMERING AV LAGSTIFTNINGEN

1. Ingress

I enlighet med det frivilliga partnerskapsavtalet har Ghana genom samråd med berörda parter utvecklat en laglighets­ norm som ska ligga till grund för genomförandet av detta avtal. Laglighetsnormen är kopplad till laglighetsförsäkrings­ systemet genom laglighetsmatrisen. Detta dokument innehåller definitionen av laglighet, laglighetsmatrisen, en sam­ manfattning av relevant lagstiftning som reglerar skogssektorn, och beskriver de processer genom vilka Ghana ska reformera och konsolidera lagstiftningen inom skogsbrukssektorn.

2. Kommenterad definition av laglighet

En produkt som innehåller virke som avverkats i Ghana kan få licens för försäljning i Ghana eller för export från Ghana i följande fall:

a) Ägandet till timret grundar sig på ett avverkningstillstånd:

i) Timret härrör från ett område där avverkning är tillåten (1) och den berörda individen, gruppen och ägaren har gett sitt samtycke till avverkningen (2).

ii) Avverkaren hade vid avverkningstillfället ett giltigt kontrakt för timmeranvändning (Timber Utilization Contract, TUC) utfärdat av ministern för landområden, skogar och gruvor och ratificerat av parlamentet enligt det föreskrivna anbudsförfarandet (3).

iii) Avverkaren hade vid avverkningsstillfället ett giltigt tillstånd för tillvaratagande (Salvage Permit, SP) utfärdat av skogsstyrelsen (4).

iv) Avverkaren har följt lagstadgade förfaranden och normer för skogsarbete (5).

v) Avverkaren hade vid avverkningstillfället beviljats ersättning (6) för avverkningsrätter.

b) Ägandet grundar sig på ett köpcertifikat (Certificate of Purchase, COP):

i) Köpcertifikatet utfärdades efter ett rättsligt avgörande om att konfiskera timret (7).

ii) Virket har övergetts och sålts av skogsstyrelsen i enlighet med lagstadgade förfaranden (8).

c) Virket har hela tiden transporterats i enlighet med lagstadgade normer (9).

d) Virket har behandlats i enlighet med lagstadgade normer (10).

e) Alla försäljare/exportörer har giltiga licenser eller tillstånd för att marknadsföra timmer (11).

f) Vid försäljnings- eller exporttillfället fanns det inga lagstadgade upplupna avgifter, hyror eller skatter som skulle betalas till staten (12).

g) Vid försäljnings- eller exporttillfället hade avverkaren helt uppfyllt kraven i avtalen om socialt ansvar (13).

3. Laglighetsmatris

På grundval av principerna och kriterierna i tabell 1 fastställs om virke från Ghana uppfyller kriterierna i definitionen av ”lagligt timmer”.

(1) Rättsakt 547 avsnitt 4 och LI 1649 förordningarna 1 och 2.

(2) LI 1649 förordningarna 2–8.

(3) Rättsakt 547 avsnitt 1, 7, 8, 9 och LI 1721 förordningarna 9–13. (4) LI 1649 S 38.

(5) Rättsakt 547 avsnitt 18(d) och LI 1649 förordningarna 16–20.

(6) Rättsakt 547 avsnitt 15(1) c, d, e.

(7) Avsnitt 17(3), rättsakt 547 och avsnitt 37, LI 1649.

(8) LI 1649 avsnitt 37.

(9) LI 1649 förordning 18.

(10) Factory Offices and Shops Act (rättsakt 328) och Labour Act (rättsakt 651).

(11) Rättsakt 571 avsnitt 2(i) och (ii).

(12) Rättsakt 547 S8(e) och (f) och LI 1649 S 21, 27.

(13) Avsnitt 14 LI 1721.

Tabell 1: Principer och kriterier för fastställande av laglighet

PRINCIP 1	Timrets ursprung: Timret har föreskrivet ursprung och berörda personer, grupper och ägare har givit skriftligt godkännande till avverkningsrätter inom det berörda området.
KRITERIUM 1.1	För kontrakt för timmeranvändning (TUC) inom bestånd omfattar utarbetandet av skogs­ förvaltningsplaner strategisk planering. Avgränsning av de områden som omfattas av TUC. Genomförande av en inventering före avverkningen (inom och utanför bestånd och i planteringar). Skriftligt samtycke från berörda individer, grupper och ägare.
Vägledning om relevant lagstiftning och andra för­ fattningar	LI. 1649 del 1: Förfarande för tilldelning av avverkningsrätter. Underavdelning 1 – faststäl­ lande av de landområden för vilka avverkningsrätter kan beviljas. MOP avsnitt A-strategisk planering (skogsbestånd). MOP avsnitt A – strategisk planering (skogsbestånd). Instruktionsblad B2 – operativ plane­ ringsmetod (avgränsning av avverkningsområden inom bestånd). MOP avsnitt C – timmerproduktion i skogsbestånd. MOP avsnitt F – kontrollerad timmerproduktion utanför bestånd 2.1 (ii) identifiering av TUC-områden och 3.7 (C) (avgränsning av avverkningsområden utanför bestånd). F3.2 Samrådsprocess (skriftligt samtycke). MOP (1) – hållbar timmerproduktion inom bestånd (avsnitt C). Översyn av bestånd och tilldelning av avkastning (avsnitt D) samt kontrollerad timmerproduktion utanför bestånd (avsnitt F).
PRINCIP 1	Timrets ursprung: Timret har föreskrivet ursprung och berörda personer, grupper och ägare har givit skriftligt godkännande till avverkningsrätter inom det berörda området.
KRITERIUM 1.2	Skriftligt samtycke från berörd landägare, individ eller grupp.
Vägledning om relevant lagstiftning och andra för­ fattningar	Rättsakt 547: Timber Resources Management Act, avsnitt 4, underavdelning 2 (d). LI 1649: del 1 – förfarande för tilldelning av avverkningsrätter, underavdelning 1: Inspektion på fältet 2 (d). Underavdelning II – förfarande för landområden som inte är offentligt ägda eller befintliga skogsbestånd. MOP avsnitt F (kontrollerad timmerproduktion utanför bestånd) – F3.2 – samrådsprocess. MOP avsnitt F, F5.0: avslutning (godkännande).
PRINCIP 2	Tilldelning av avverkningsrätter Avverkaren har ett TUC utfärdat av ministern och ratificerat av parlamentet efter den specificerade urvalsprocessen eller avverkaren har ett tillstånd för tillvaratagande utfärdat av FC.
KRITERIUM 2.1	TUC för naturlig skog och planteringar Kvalificering av avverkare för tilldelning av TUC av TREC.
Vägledning om relevant lagstiftning och andra för­ fattningar	LI 1721: Del II: Anbudsförfarande för tilldelning av avverkningsrätt Q. LI 1649: Villkor och bestämmelser i TUC, rättsakt 547 avsnitt 14: ratificering av parlamentet (avsnitt 9).
PRINCIP 2	Tilldelning av avverkningsrätter Avverkaren har ett TUC utfärdat av ministern och ratificerat av parlamentet efter den specificerade urvalsprocessen eller avverkaren har ett tillstånd för tillvaratagande utfärdat av FC.
KRITERIUM 2.2	Tillstånd för tillvaratagande (2) Utfärdande av tillstånd för tillvaratagande.
Vägledning om relevant lagstiftning och andra för­ fattningar	Förordning om förfarande för tillvarataget timmer (rättsakt 547 avsnitt 18g); Tillvarata­ gande av trävaruprodukter (LI 1649 avsnitt 38).
PRINCIP 2	Tilldelning av avverkningsrätter Avverkaren har ett TUC utfärdat av ministern och ratificerat av parlamentet efter den specificerade urvalsprocessen eller avverkaren har ett tillstånd för tillvaratagande utfärdat av FC.

KRITERIUM 2.3	Konfiskerat timmer Tillstånd har utfärdats för konfiskerat timmer som vederbörligen auktionerats bort.
Vägledning om relevant lagstiftning och andra för­ fattningar	Överträdelser – rättsakt 547 avsnitt 17 (3); Tillvaratagande och bortskaffande av övergivna trävaruprodukter (LI 1649 avsnitt 37).
PRINCIP 3	Timmeravverkning Avverkaren har efterlevt de förfaranden och normer för skogsbruk som lagen föreskriver.
KRITERIUM 3.1	Översikter av bestånd (inbegripet inspektioner före avverkningen utanför bestånd) utfördes i enlighet med avverkningshandboken. Avverkningsplan.
Vägledning om relevant lagstiftning och andra för­ fattningar	Avverkningshandbok (rättsakt 547 avsnitt 10). Med ”avverkningshandbok” menas en upp­ sättning regler för de personer som avverkar timmer i skogarna i enlighet med rättsakt 547 (avsnitt 20). MOP avsnitt D (översikt av bestånd och avkastning).
PRINCIP 3	Timmeravverkning Avverkaren har efterlevt de förfaranden och normer för skogsbruk som lagen föreskriver (LI 1649).
KRITERIUM 3.2	Avverkningen utfördes i enlighet med avverkningskraven inom områden som avdelats för timmerproduktion.
Vägledning om relevant lagstiftning och andra för­ fattningar	Förfarande för timmeravverkning (dvs. avverkningsplan) – LI 1649 avsnitt 17. MOP avsnitt E – utarbetande av program för timmeravverkning för skogsbestånd. MOP avsnitt F – kontrollerad timmerproduktion utanför bestånd (instruktionsblad F4.3 – årlig avverknings­ plan). Andra källor till timmerproduktion (t.ex. plantering, avverkning under vatten) enligt avtalsvillkoren, Avverkningshandbok avsnitt 3 (normer och specifikationer för timmer­ avverkning).
PRINCIP 3	Timmeravverkning Avverkaren har efterlevt de förfaranden och normer för skogsbruk som lagen föreskriver.
KRITERIUM 3.3	Stockarna mättes och registrerades korrekt.
Vägledning om relevant lagstiftning och andra för­ fattningar	MOP avsnitt C – register, rapporter och revisionsförfaranden C5.0. MOP Avsnitt F – register och rapporteringsförfaranden F5.0.
PRINCIP 3	Timmeravverkning Avverkaren har efterlevt de förfaranden och normer för skogsbruk som lagen föreskriver.
KRITERIUM 3.4	Det avverkade timret motsvarade de arter och volymer eller mängder som bemyndigades i TUC eller tillståndet för tillvaratagande.
Vägledning om relevant lagstiftning och andra för­ fattningar	LI 1649 avsnitt 23 – Timmermätning. Avverkningshandbok för märkning tillägg 5: Blan­ ketter för avverkningskontroll (TIF och LIF).
PRINCIP 3	Timmeravverkning Avverkaren har efterlevt de förfaranden och normer för skogsbruk som lagen föreskriver.
KRITERIUM 3.5	Stubbar och stockar märktes och numrerades i enlighet med avverkningshandboken.
Vägledning om relevant lagstiftning och andra för­ fattningar	LI 1649 avsnitt 20. Märkning och numrering av träd, stockar och trävaruprodukter. Av­ verkningshandbok avsnitt 3: Normer och specifikationer för timmeravverkning (märkning av stockar).
PRINCIP 3	Timmeravverkning Avverkaren har efterlevt de förfaranden och normer för skogsbruk som lagen föreskriver.
KRITERIUM 3.6	Avverkaren genomförde och uppfyllde kraven i det relevanta avtalet om socialt ansvar.

Vägledning om relevant lagstiftning och andra för­ fattningar	Avsnitt 14 i LI 1721. Avverkningshandbok avsnitt 3 – uppförandekod (inom bestånd) som erkänner rätten för andra användare och visar respekt för kulturella seder som t.ex. dagar då avverkning inte får förekomma etc., och uppförandekoder (utanför bestånd) som erkänner rätten för andra användare och respekterar jordbruksarbete etc. Avsnitt 4.1 – Övervakning av timmeravverkning (bedömning av socialt ansvar). 4.2 – Påföljder.
PRINCIP 3	Timmeravverkning Avverkaren har efterlevt de förfaranden och normer för skogsbruk som lagen föreskriver.
KRITERIUM 3.7	Ersättning betalades i förekommande fall till jordbrukare vars grödor skadats.
Vägledning om relevant lagstiftning och andra för­ fattningar	Avverkningshandbok avsnitt 4.2 (Påföljder).
PRINCIP 4	Transport Virket transporterades alltid i enlighet med lagstadgade normer.
KRITERIUM 4.1	Timret transporterades med officiella handlingar som angav dess ursprung och överens­ stämde med timrets fysiska identifikation.
Vägledning om relevant lagstiftning och andra för­ fattningar	Avverkningshandbok avsnitt 3: Normer för timmeravverkning och fällningskontroll, tillägg 5.
PRINCIP 4	Transport Timret transporterades alltid i enlighet med lagstadgade normer.
KRITERIUM 4.2	Timmer transporterades inom de tidsperioder som föreskrevs av lagen.
Vägledning om relevant lagstiftning och andra för­ fattningar	Förfarande för timmerarbete (godkända perioder för timmerarbete och transport av skogs­ produkter): LI 1649 avsnitt 18.
PRINCIP 5	Bearbetning
KRITERIUM 5.1	Anläggningarna för timmerbearbetning har giltiga licenser och är registrerade hos skogs­ styrelsen samt uppfyller alla lagstadgade krav.
Vägledning om relevant lagstiftning och andra för­ fattningar	Rättsakt 571 avsnitt 2.
PRINCIP 5	Bearbetning
KRITERIUM 5.2	Metoderna för arbetsplatsfrågor i fråga om hälsa och miljö uppfyller de rättsliga kraven.
Vägledning om relevant lagstiftning och andra för­ fattningar	Hälsa och säkerhet på arbetsplatsen samt arbetsmiljö: rättsakt 651 Labour Act avsnitt 118- 124. LI 1833: Hälsa och sysselsättning (avsnitt 18-20) och Office and Factories Act.
PRINCIP 6	Handel Alla försäljare/exportörer har giltiga licenser eller tillstånd för att marknadsföra timmer.
KRITERIUM 6.1	Exportörer har erhållit tillstånd från skogsstyrelsen.
KONTROLL	Giltig exportlicens.
Vägledning om relevant lagstiftning och andra för­ fattningar	Rättsakt 571 avsnitt 2 (i) prövning och registrering av kontrakt för att marknadsföra trävaruprodukter och sådana skogs- och vildmarksprodukter som kommissionen kan fast­ ställa.
PRINCIP 6	Handel Alla försäljare/exportörer har giltiga licenser eller tillstånd för att marknadsföra timmer.
KRITERIUM 6.2	Inhemska försäljare är registrerade vid skogsstyrelsen.

Vägledning om relevant lagstiftning och andra för­ fattningar	Rättsakt 571 avsnitt 2 (ii) inrättande av förfaranden för att spåra timmer-, virkes- och vildmarksprodukters förflyttningar. Revisionsrapporter från TVD om leverans av virkesprodukter till den inhemska marknaden.
PRINCIP 7	Skattemässiga skyldigheter Både avverkaren och försäljaren hade vid försäljnings- eller exporttidpunkten betalat avgif­ ter, hyror eller skatter som föreskrivs av lagen.
KRITERIUM 7.1	Avverkaren hade betalat avverkningsavgift och andra avgifter som ska betalas av avverkare i Ghana.
Vägledning om relevant lagstiftning och andra för­ fattningar	Förfarande för timmeravverkning (betalning av avverkningsavgift) – LI 1649 avsnitt 25. Revisionsrapporter från TVD om förlikning av finansiella flöden.
PRINCIP 7	Skattemässiga skyldigheter Både avverkaren och försäljaren hade vid försäljnings- eller exporttidpunkten betalat lag­ stadgade avgifter, hyror eller skatter.
KRITERIUM 7.2	Avverkaren hade betalat markhyror.
Vägledning om relevant lagstiftning och andra för­ fattningar	Timmeravverkningsavgift och hyra för kontraktsareal – LI 1649 del V avsnitt 27.
PRINCIP 7	Skattemässiga skyldigheter Både avverkaren och försäljaren hade vid försäljnings- eller exporttidpunkten betalat lag­ stadgade avgifter, hyror och skatter.
KRITERIUM 7.3	Exportören hade betalat exportavgifter.
Vägledning om relevant lagstiftning och andra för­ fattningar	Exportavgifter: rättsakt 493 (Virke och timmer – ändringsrättsakt) avsnitt 4.
PRINCIP 7	Skattemässiga skyldigheter Både avverkaren och försäljaren hade vid försäljnings- eller exporttidpunkten betalat lag­ stadgade avgifter, hyror och skatter.
KRITERIUM 7.4	Både avverkaren eller exportören hade betalat företagsskatt.
Vägledning om relevant lagstiftning och andra för­ fattningar	Påläggande av inkomstskatt (inkomster från affärsverksamhet): rättsakt 592 avsnitt 7.

(1) Rättslig status för MOP: Procedurhandböckerna (MOP) är ett resultat av kraven i avsnitt 18 i Timber Resource Management Act 547 och den därmed förknippade Timber Resource Management Regulation LI 1649 avsnitt 14 som upphävts genom Timber Resource Management Regulation (ändringsrättsakt) LI 1721, avsnitt 14, där villkoren och bestämmelserna för TUC anges.

(2) Skogsstyrelsen utfärdar tillstånd för tillvaratagande av träd från områden där utvecklingsåtgärder, som t.ex. vägbygge, utvidgning av bosättningar eller jordbruk, genomförs. Villkoren och bestämmelserna för utfärdande av tillstånden anges i dessa.

4. Lagar och förordningar som är i kraft i Ghana

Definitionen av ”lagligt timmer” ingår i Ghanas regelverk för avverkning, bearbetning och export av timmer. Genom samråd med flera berörda parter har man enats om att det kommer att krävas en kontroll av efterlevnaden av dessa lagar för att en Flegtlicens ska utfärdas. Definitionen härrör från följande lagar och förordningar som är i kraft i Ghana:

KONSTITUTIONELLA BESTÄMMELSER FRÅN 1992

1. Artikel 258 inrättar en landområdeskommission och fastställer dess uppgifter.

2. Artikel 267.1 anförtror ”stool lands” inom berörd ”stool” till dess invånare i enlighet med sedvanerätt och kutym.

3. Artikel 266 begränsar möjligheterna för personer som inte är medborgare i Ghana att tilldelas rättigheter till mark.

4. Artikel 267.2 inrättar ”Office of Administrator of Stool Lands” och fastställer dess funktion.

5. Artikel 267.6 innehåller formeln för beräkning av intäkter från ”stool land”.

6. Artikel 268 kräver att parlamentet ska ratificera avtal om beviljande av en rätt till eller en koncession för utvinning av naturresurser.

7. Artikel 269 inrättar naturresurskommissioner [skogsstyrelse] som ”ska ansvara för regleringen och förvaltningen av utnyttjandet av de berörda naturresurserna samt samordningen av den därmed förknippade politiken”.

8. Artikel 295 innehåller definitionen av ”stool land”.

PRIMÄRLAGSTIFTNING

9. Forest Protection Decree, 1974 (N.R.C.D. 234) – I denna rättsakt definieras överträdelser av skogslagstiftningen och påföljder och sanktioner för sådana överträdelser föreskrivs.

10. Forest Protection Law (ändringsrättsakt), 1986 (P.N.D.C.L. 142) – Genom denna lag skärps påföljderna/böterna för överträdelser av skogslagstiftningen.

11. Forests Ordinance (Cap 157) – Denna rättsakt innehåller riktlinjer för inrättandet av skogsbestånd och skydd av skogar och därmed förknippade frågor.

12. Trees and Timber Decree 1974 (N.R.C.D. 273) – Denna lag innehåller riktlinjer för verksamhet i fällnings- eller timmerindustrin, bestämmelser om betalning av avgifter samt påföljder vid överträdelse av riktlinjerna för indu­ striell verksamhet och för export av obearbetat timmer.

13. Trees and Timber Act (ändringsrättsakt) 1994 (rättsakt 493) – Genom denna rättsakt skärps avgifterna och böterna samt införs en exportavgift för lufttorkat timmer och lufttorkade stockar.

14. Timber Resources Management Act 1997 (rättsakt 547) – Denna lag upphävde Concessions Act, 1962 (rättsakt 124) och innehåller bestämmelser om avverkningsrätter som garanterar en hållbar förvaltning och användning av timmerresurser.

15. Forestry Commission Act, 1999 (rättsakt 571) – Denna rättsakt upphäver rättsakt 453 och återinrättar skogs­ styrelsen som en halvautonom organisation. Den gör även kommissionen ansvarig för de skogssektorsmyndig­ heter som skyddar, utvecklar, förvaltar och reglerar skogs- och vildmarksresurser.

16. Forest Plantation Development Fund Act, 2000 (rättsakt 583) – Genom denna rättsakt konsolideras skogsförbätt­ ringsfonden och en fond inrättas för att ge ekonomiskt bistånd och förvaltning av sådana fonder för utveckling av privata kommersiella skogsplanteringar i landet.

17. Forest Protection Act (ändringsrättsakt) 2002 (rättsakt 624) – Denna rättsakt upphäver Forest Protection Law (ändringsrättsakt), 1986 (PNDCL. 142), skärper böterna för överträdelser av skogslagstiftningen samt inför ett gemensamt ansvar vid fastställande och lagföring av överträdelser av skogslagstiftningen.

18. The Forest Plantation Development Fund Act (ändringsrättsakt) 2002 (rättsakt 623) – Genom denna rättsakt ändras rättsakt 583 för att göra det möjligt för skogsodlare, både i den offentliga och privata sektorn, att delta i utvecklingen av skogsplanteringar.

19. Timber Resources Management Act (ändringsrättsakt) 2002 (rättsakt 617) – Denna rättsakt ändrar rättsakt 547 genom att landområden med privata skogsplanteringar utesluts från dess tillämpningsområden, genom att avverk­ ningsrätterna får maximal varaktighet och begränsningsyta samt genom att investerare inom skogsbruks- och vildmarkssektorn får incitament och privilegier.

20. Factories, Offices and Shops Act, 1970 (rättsakt 238) – Denna rättsakt innehåller bestämmelser om registrering av fabriker och om understöd och säkerhet för arbetstagare i fabriker och på andra arbetsplatser.

21. Social Security Law, 1991 (PNDCL. 247 – Genom denna lag inrättas en förvaltningsfond som ska ge socialt skydd till den arbetande befolkningen.

22. Internal Revenue Act, 2000 (rättsakt 592) – Innehåller bestämmelser om beskattning av fysiska och juridiska personer och därmed förknippade frågor.

23. Value Added Tax Act, 1998 (rättsakt 546) – Innehåller bestämmelser om mervärdesbeskattning av specifika transaktioner och verksamheter.

24. Economic Plants Protection Decree, 1979 (AFRCD. 47) – Förbjuder beviljandet av timmerfällningsrätter för kakaoodlingar.

SEKUNDÄRLAGSTIFTNING

25. LI 1649 Timber Resources Management Regulations, 1988 – Denna förordning innehåller riktlinjer för tilldelning och förvaltning av timmerresurser.

26. LI 1721 – Timber Resources Management Regulations (ändringsrättsakt), 2003. Genom denna förordning inrättas grunden för anbudsförfaranden vid tilldelning av timmerresurser.

5. Skogspolitik och strävan efter reformering av lagstiftningen

Ghana erkänner att bestämmelserna i den befintliga lag som innehåller grundbestämmelserna för ovannämnda ram för definitionen av laglighet måste genomgå en omfattande reform för att man ska kunna hantera sådana befintliga brister och framväxande problem inom sektorn som har en negativ inverkan på principerna för god förvaltning. Ghana meddelar därför sin avsikt att genomföra rättsliga och politiska reformer i en anda av god skogsförvaltning. Det förväntas att sådana reformer av lagstiftningen kommer att kunna slutföras under de kommande fem åren.

En reformering av politiken och lagstiftningen krävs på följande områden:

— Insatser för att ändra bestämmelserna om besparingar och övergångsbestämmelserna i rättsakt 547 i fråga om omvandling av befintliga arrenden/koncessioner till kontrakt för timmeranvändning och den därmed förknippade frågan om betalning av avgifter för timmerrätter.

— Utveckling och avverkning av odlingar.

— Timmerbearbetning och fastställande av normer för timmerindustrin.

— Import av råmaterial (virke).

— Utveckling av den inhemska marknaden:

a) (Små och medelstora företag.)

b) Resursfördelning.

c) Standardisering av träkomponenter inom bygg- och anläggningsindustrin.

d) Införande av politik för offentlig upphandling.

— Institutionella bestämmelser och processer för skogskontroll:

a) Enhet för timmervalidering.

b) Styrelse.

c) Oberoende övervakning.

d) Streckkoder.

— Tilldelning av timmerresurser som står under vatten (Voltasjön).

— Hälso- och säkerhetskrav för skogsarbete.

— En tydlig förklaring om målen för resursförvaltningen – allmänhetens intresse i en bibehållen biologisk mångfald, försörjning på landsbygden, hållbar industrialisering och kulturell utveckling. Identifiering och korrigering av motsägelser i befintliga skogslagar i fråga om definitionen av lagligt timmer (t.ex. utfärdande av tillstånd för tillvaratagande för landområden som omfattas av ett kontrakt för timmeranvändning).

— Bekräftelse av äganderätt till skog och olika intressenters rättigheter, särskilt jordbrukare i olika typer av skogar och klarläggande av befogenheterna för lokala (inbegripet traditionella) och nationella institutioner inom skogsförvalt­ ning att

a) bedriva skogsvård,

b) utveckla och utnyttja skogar (både i fråga om timmer och annat än timmer).

— Investeringsbestämmelser:

a) Incitament, reglering, skatter och vinstdelning avseende skogsprodukter som inte är timmer (inbegripet turism och miljötjänster).

b) Incitament, reglering, skatter och vinstdelning avseende investeringar i råämnen.

c) Incitament, reglering, skatter och vinstdelning avseende återbeskogning.

d) Incitament, reglering, skatter och vinstdelning avseende odlingar.

e) Incitament, reglering, skatter och vinstdelning avseende bearbetning.

6. Genomförande

För att de befintliga normerna ska kunna ersättas med nya rättsliga normer avser Ghana att genomföra en reform­ strategi i två steg genom att ta itu med föråldrade, osammanhängande och inkonsekventa lagar och även införa nya lagar så att den framväxande politiken kan genomföras:

— Förändringar av områden där det inte krävs en omfattande reformering av lagstiftningen kommer att genomföras genom underordnad lagstiftning inom ett år efter överenskommelsen om ett frivilligt partnerskapsavtal.

— Det förväntas ta omkring 3–5 år att genomföra ändringar som kräver omfattande samråd, expertdeltagande och betydande politiska diskussioner. Detta rör bl.a. frågor om god förvaltning, berörda parters deltagande, vinstdelning etc.

BILAGA III

FÖRFARANDE FÖR ÖVERGÅNG TILL FRI OMSÄTTNING I GEMENSKAPEN FÖR TRÄVARUPRODUKTER SOM EXPORTERATS FRÅN PARTNERLANDET OCH OMFATTAS AV EN FLEGTLICENS

Artikel 1

1. Flegtlicensen ska inges till den behöriga myndigheten i den EU-medlemsstat där den sändning som omfattas av licensen deklareras för övergång till fri omsättning.

2. Så snart en licens har godtagits ska den behöriga myndighet som avses i punkt 1 i enlighet med de tillämpliga nationella förfarandena underrätta tullmyndigheterna om detta.

3. En licens ska anses ogiltig om den inges efter den i licensen angivna sista giltighetsdagen.

4. En licens som inges innan den sändning som omfattas av licensen har anlänt får godtas om licensen uppfyller alla krav i bilaga IV till detta avtal och inga ytterligare uppgifter enligt artikel 3.1 anses nödvändiga.

5. Om det begärs ytterligare uppgifter enligt artiklarna 3 och 4 om licensen eller sändningen, får licensen godtas först efter det att det har lagts fram uppgifter om dess giltighet.

6. De kostnader som uppkommer under kontrollen ska bäras av importören, om inget annat anges i den nationella lagstiftningen i den berörda medlemsstaten.

Artikel 2

1. Raderingar eller ändringar i en licens får godtas endast om de har validerats av licensmyndigheten.

2. En förlängning av en licens giltighetstid får godtas endast om förlängningen har validerats av licensmyndigheten.

3. Ett duplikat av licensen eller en ersättningslicens får godtas endast om duplikatet eller ersättningslicensen har utfärdats och validerats av licensmyndigheten.

4. En licens får inte godtas om det – där så krävs efter tillhandahållande av ytterligare uppgifter enligt artikel 3 eller efter ytterligare kontroll enligt artikel 4 – fastställs att den inte överensstämmer med sändningen.

Artikel 3

1. Om det råder tvivel rörande en licens, ett duplikat eller en ersättningslicens, får de behöriga myndigheterna begära ytterligare uppgifter från licensmyndigheten.

2. En kopia av licensen, duplikatet eller ersättningslicensen i fråga får bifogas en sådan begäran.

Artikel 4

1. Om ytterligare kontroll av en sändning anses nödvändig innan den behöriga myndigheten fattar beslut om huruvida licensen kan godtas, får kontroller genomföras för att fastställa huruvida sändningen överensstämmer med uppgifterna i licensen och med licensmyndighetens registeruppgifter om licensen.

2. Om volymen eller vikten på trävaruprodukterna i en sändning som uppvisas för övergång till fri omsättning inte avviker med mer än 10 % från den volym eller vikt som anges i licensen, ska sändningen vad beträffar volym eller vikt anses överensstämma med uppgifterna i licensen.

Artikel 5

1. En hänvisning till numret på den licens som täcker de trävaruprodukter som omfattas av tulldeklarationen för övergång till fri omsättning ska anges i fält 44 i det administrativa enhetsdokument i vilket tulldeklarationen görs.

Om tulldeklarationen görs med hjälp av databehandlingsteknik, ska hänvisningen anges i det för detta ändamål avsedda fältet.

2. Trävaruprodukterna får inte övergå till fri omsättning förrän efter förfarandet enligt artikel 1.2.

BILAGA IV

FÖRFARANDE FÖR UTFÄRDANDE AV FLEGTLICENSER OCH TEKNISKA SPECIFIKATIONER FÖR LICENSERNA

Fordringar rörande Flegtlicenser

Artikel 1

1. Flegtlicenser får vara pappersbaserade eller elektronikbaserade.

2. Såväl pappersbaserade som elektronikbaserade licenser ska innehålla de uppgifter som anges i tillägg 1 och stå i överensstämmelse med anvisningarna i tillägg 2.

Artikel 2

1. En Flegtlicens ska vara giltig från och med dagen för utfärdandet av licensen.

2. Licensens giltighetstid ska inte överstiga tre månader. Den sista giltighetsdagen ska anges i licensen.

3. Licensen ska anses ogiltig efter det att den har löpt ut. Licensmyndigheten får dock besluta att förlänga licensens giltighetstid med en månad. Den ska för detta ändamål ändra uppgiften om sista giltighetsdag och validera den nya uppgiften.

4. Om de trävaruprodukter som omfattas av en licens har förstörts, ska licensen upphöra att gälla och återsändas till licensmyndigheten.

Fordringar rörande pappersbaserade Flegtlicenser

Artikel 3

Pappersbaserade Flegtlicenser ska överensstämma med mallen i tillägg 1.

Artikel 4

1. Papperet ska ha vanligt A4-format. Det ska ha vattenmärken som visar Ghanas skogsbrukskommissions logotyp, vilken dessutom ska präglas på papperet.

2. Färgerna på de olika exemplaren i licensformuläret ska vara enligt följande:

a) Vit färg på exemplar 1 (original).

b) Gul färg på exemplar 2 (exemplar avsett för tullmyndigheten i gemenskapen).

c) Grön färg på exemplar 3 (exemplar avsett för Träindustriutvecklingsavdelningen [TIDD i Ghana]).

d) Skär färg på exemplar 4 (exemplar avsett för tullmyndigheten i Ghana [CEPS]).

e) Blå färg på exemplar 5 (exemplar avsett för den behöriga myndigheten i gemenskapen).

Artikel 5

1. Licenserna ska fyllas i med hjälp av skrivmaskin eller dator. Vid behov får de dock även fyllas i för hand.

2. Licensmyndighetens bläckstämpelavtryck ska anbringas med hjälp av en metallstämpel, helst av stål. Ett stämpel­ avtryck enligt ovan får dock ersättas av ett präglingsstämpelavtryck kombinerat med bokstäver och siffror framställda genom perforering. När licensmyndigheten anger kvantiteten ska den använda en metod som omöjliggör förfalskning, så att det inte går att lägga till siffror eller andra uppgifter.

3. Formuläret får inte innehålla några raderingar eller ändringar, utom om dessa har validerats av licensmyndigheten genom stämpel och underskrift.

4. Licenserna ska tryckas och ifyllas på engelska.

Artikel 6

1. Licensen ska upprättas i fem exemplar och utfärdas till sökanden.

2. Exemplar 1 (original) ska efter att ha ifyllts, undertecknats och stämplats av licensmyndigheten överlämnas till sökanden för ingivande till den behöriga myndigheten i den EU-medlemsstat där den sändning som omfattas av licensen deklareras för övergång till fri omsättning.

3. Exemplar 2 (exemplar avsett för tullmyndigheten i gemenskapen) ska efter att ha ifyllts, undertecknats och stämplats av licensmyndigheten överlämnas till sökanden för ingivande till tullmyndigheten i den medlemsstat där den sändning som omfattas av licensen deklareras för övergång till fri omsättning.

4. Exemplar 3 (exemplar avsett för Träindustriutvecklingsavdelningen) ska efter att ha ifyllts, undertecknats och stämplats av licensmyndigheten bevaras av denna för dess register, med tanke på senare kontroller av de licenser som utfärdats.

5. Exemplar 4 (exemplar avsett för tullmyndigheten i Ghana) ska efter att ha ifyllts, undertecknats och stämplats av licensmyndigheten överlämnas till sökanden för ingivande till den tullmyndighet i Ghana där den sändning som omfattas av licensen deklareras för lastning på fartyg.

6. Exemplar 5 (exemplar avsett för den behöriga myndigheten i gemenskapen) ska efter att ha ifyllts, undertecknats och stämplats av licensmyndigheten överlämnas till sökanden för ingivande till den behöriga myndigheten i den medlems­ stat där den sändning som omfattas av licensen deklareras för övergång till fri omsättning (detta exemplar erfordras där den behöriga myndigheten i medlemsstaten är en annan myndighet än tullmyndigheten).

Borttappad, stulen eller förstörd Flegtlicens

Artikel 7

1. Om originalet eller det exemplar som är avsett för tullmyndigheten i gemenskapen tappas bort, stjäls eller förstörs, får importören eller ett befullmäktigat ombud för denne på grundval av den av de båda handlingarna som importören fortfarande har kvar ansöka hos licensmyndigheten om en ersättningshandling.

2. Om såväl originalet som det exemplar som är avsett för tullmyndigheten i gemenskapen tappas bort, stjäls eller förstörs, får importören eller ett befullmäktigat ombud för denne ansöka hos licensmyndigheten om ersättningshandlingar för båda handlingarna.

3. Licensmyndigheten ska utfärda ersättningshandlingen eller ersättningshandlingarna inom en månad efter mottagan­ det av importörens ansökan.

4. En ersättningshandling ska innehålla de uppgifter som angavs i den handling som den ersätter, inbegripet licens­ numret.

Den ska även innehålla uppgiften ”Replacement licence” (ersättningslicens).

5. Om en ersättningslicens tappas bort, stjäls eller förstörs, får det inte utfärdas någon ytterligare ersättningslicens, och samma sak gäller när en ersättningslicens har löpt ut.

6. En borttappad eller stulen licens som återfinnes efter det att en ersättningslicens har utfärdats får inte användas utan måste återsändas till licensmyndigheten.

Tillvägagångssätt vid tvivel på en licens giltighet

Artikel 8

1. Om det råder tvivel rörande en licens eller ersättningslicens giltighet, bör den behöriga myndigheten begära ytterligare uppgifter från licensmyndigheten.

2. Vid behov får licensmyndigheten be den behöriga myndigheten att skicka den en kopia av licensen i fråga.

3. Om licensmyndigheten anser det nödvändigt, ska den dra tillbaka licensen och utfärda ett korrigerat exemplar, som ska valideras med stämpeluppgiften ”Duplicate” (duplikat) och skickas till den behöriga myndigheten.

4. Om licensens giltighet bekräftas, ska licensmyndigheten utan dröjsmål underrätta den behöriga myndigheten om detta, helst på elektronisk väg.

▇▇▇▇▇▇ som sänds tillbaka ska valideras med stämpeluppgiften ”Validated on …” (Validerad den...).

5. Om licensen i fråga inte är giltig, ska licensmyndigheten utan dröjsmål underrätta den behöriga myndigheten om detta, helst på elektronisk väg.

Tekniska specifikationer rörande elektronikbaserade Flegtlicenser

Artikel 9

1. Flegtlicenser får utfärdas och behandlas med hjälp av ett datorsystem.

2. I EU-medlemsstater som inte är anslutna till datorsystemet ska en pappersbaserad licens göras tillgänglig.

TILLÄGG

1. Mall för Flegtlicens.

2. Anvisningar.

Tillägg 1

Mall för Flegtlicens Ghanas emblem

Ghanas emblem

Tillägg 2

Anvisningar

Allmänt:

— Ifylls med versaler.

— När ISO-kod anges avser denna den internationella landskoden på två bokstäver.

Fält 1	Utfärdande myndighet	Ange den utfärdande myndighetens namn och adress.
Fält 2	Importör	Ange importörens namn och adress.
Fält 3	Flegtlicensnummer	Ange utfärdandenumret.
Fält 4	Sista giltighetsdag	Licensens giltighetstid.
Fält 5	Exportland	Denna uppgift avser det partnerland från vilket trävaruprodukterna expor­ teras till EU.
Fält 6	ISO-kod	Ange landskoden på två bokstäver för det partnerland som anges i fält 5.
Fält 7	Transportmedel	Ange transportmedlet vid exportplatsen.
Fält 8	Licensinnehavare	Ange exportörens namn och adress.
Fält 9	Handelsbeteckning	Ange trävaruprodukternas handelsbeteckning.
Fält 10	HS-nummer och varuslag	Ange den sexsiffriga varukoden enligt systemet för harmoniserad varube­ skrivning och kodifiering.
Fält 11	Vedertaget eller vetenskapligt namn	Ange det vedertagna eller vetenskapliga namnet på det träslag som används i produkten. Om mer än ett träslag ingår i en sammansatt produkt, ska varje träslag anges på en separat rad. Kan uteslutas för en sammansatt produkt eller komponent som innehåller flera träslag som inte längre kan anges (t.ex. när det gäller spånskivor).
Fält 12	Avverkningsländer	Ange avverkningsländerna för det träslag som anges i fält 10. Om det gäller en sammansatt produkt, ska avverkningslandet anges för varje träslag. Kan uteslutas för en sammansatt produkt eller komponent som innehåller flera träslag som inte längre kan anges (t.ex. när det gäller spånskivor).
Fält 13	ISO-koder	Ange ISO-koden för de länder som anges i fält 12. Denna uppgift krävs inte för en sammansatt produkt eller komponent som innehåller flera träslag som inte längre kan anges (t.ex. när det gäller spånskivor).
Fält 14	Volym (m3)	Ange den sammanlagda volymen i kubikmeter. Denna uppgift är inte ob­ ligatorisk om fält 15 är ifyllt.
Fält 15	Nettovikt	Ange den sammanlagda vikten i kilogram. Denna definieras som trävaru­ produkternas nettovikt utan container eller emballage, bortsett från bärare, avståndsklossar, etiketter osv. Denna uppgift är inte obligatorisk om fält 15 är ifyllt.
Fält 16	Antal enheter	Ange antalet enheter om det är det bästa sättet att ange mängden av en tillverkad produkt. Denna uppgift är inte obligatorisk.
Fält 17	Särskilda kännetecken	Ange eventuella särskilda kännetecken, t.ex. partinummer, konossement­ nummer. Denna uppgift är inte obligatorisk.
Fält 18	Den utfärdande myndighe­ tens underskrift och stämpel	Detta fält ska undertecknas av den behöriga tjänstemannen och stämplas med licensmyndighetens officiella stämpel. Ort och datum ska också anges.

BILAGA V

LAGLIGHETSFÖRSÄKRINGSSYSTEM (LAS)

1. Inledning

I enlighet med avtalet kommer Ghana att införa ett laglighetsförsäkringssystem (LAS) som grundas på att definitionen av laglighet följs (se bilaga II till avtalet). Genom den definitionen fastställs när en produkt som innehåller virke som kommer från och/eller bearbetats i Ghana kan godkännas för försäljning i Ghana eller för export. Vid tillämpning av avtalet kommer licenserna att täcka alla produkter som exporteras till EU. De produkter som omfattas beskrivs i bilaga I till avtalet. Tack vare ett spårsystem för timmer (WTS) kan man övervaka hela försörjningskedjan samt övervaka och rapportera om i vilken grad den definitionen av laglighet efterlevs. Spårsystemet för timmer beskrivs i tillägg 1 till 10. För att man ska kunna kontrollera om lagen efterlevs, ingår i kontrollförfarandet en tabell där definitionen av lagligt timmer jämförs med principerna och kriterierna.

En enhet för timmerkontroll, (TVD), ska inrättas inom ramen för LAS och ansvara för kontrollerna. Ansvaret kommer bland annat att omfatta avstämning av uppgifter som skapats längs hela bearbetningskedjan för träprodukter avsedda för export och den inhemska marknaden. TVD ska också mäta hur virkesförsändelserna uppfyller de rättsliga nor­ merna. Syftet med övervakningen och kontrollen av efterlevnaden är att TVD ska kunna kontrollera om förfarandena i de rättsliga normerna är uppfyllda. Vid kontrollarbetet kommer TVD att använda uppgifter som baseras på inlämnad information och godkännanden från ansvarig reglerande enhet inom skogsstyrelsen (FC). TVD kommer i hög utsträck­ ning att kontrollera och validera processer vid kritiska kontrollpunkter (avverkning, transporter, bearbetning och export). TVD kommer dessutom att kontrollera och validera förfaranden och resultat i enheterna. TVD beskrivs i dokumentet. I nedanstående figur presenteras hur LAS fungerar.

I sin nya utformning kommer skogsmyndigheten (FSD) fortsätta att reglera och förvalta kontrollerna av försörjnings­ kedjan från översikt av bestånd och avverkning till den tidpunkt då virket börjar transporteras. Träindustriutvecklings­ avdelningen (TIDD) inom skogsstyrelsen (FC) är tillståndsgivande myndighet i fråga om LAS. TIDD kommer att utfärda Flegtlicenser tillsammans med exporttillstånd, efter att ha samkört ansökningar om exporttillstånd med TVD-uppgifter. Flegtlicenser kommer att utfärdas för EU-marknaden och exporttillstånd för tredjeländer. Bägge två kommer dock att utfärdas via LAS, vilket innebär att det per definition rör sig om lagligt timmer.

Detaljerade förfarande- och förvaltningssystem kommer att utvecklas vid utformningen av LAS och under dess pilotfas. Nya LAS ska byggas på befintliga strukturer och system och inriktas på svagheter i det pappersbaserade systemet. I det här dokumentet beskrivs de mål och principer som ska ligga till grund för utvecklingen av dessa nya strukturer och system (1).

(1) I augusti 2008 gjordes en oberoende granskning för att bedöma förslaget. Granskningen avslöjade vissa svagheter som bägge parter ansåg det var lämpligt att ta itu med när systemet väl är i drift. Svagheterna kommer även att beaktas under utformningen av LAS och under dess pilotfas.

Oberoende övervakning och rapportering inom ramen för LAS

LAS kommer i sin helhet att vara öppet för extern övervakning av en oberoende övervakare (IM). Denne ska ha som uppgift att ringa in svagheter och föreslå systemändringar av LAS (i bilaga VI till avtalet finns specifikationer för den oberoende övervakningen).

2. Spårsystemet för virke

Det här avtalet omfattar bland annat spårbarhet av träprodukter från export till skog. I de fall det rör sig om produkter från träd som avverkats i ett främmande land, kan man via systemet spåra produkterna från införselstället till bearbetningen, och därefter används samma protokoll som för trä som avverkats i Ghana.

Övervakningen av virkesflödet kräver att man fastställer kritiska kontrollpunkter på olika ställen inom försörjnings­ kedjan, samt att man övervakar de faser och processer som påverkar träet när det förflyttar sig inom försörjnings­ kedjan. Den första kontrollpunkten består av insamling av inventeringsuppgifter före avverkning. Insamlingen sker i princip genom kartläggning av stående träd med hjälp av GPS-teknik och insamling av specifika metriska data, som arter, och lasermätning av stående träd som valts ut för avverkning för att man exakt ska kunna fastställa volymen på de stående träden. Information som samlats in som del av skogsinventeringen ska som alternativ finnas tillgänglig on- line och kunna användas som underlag för utfärdande av årliga tillstånd för trädfällning. Informationen utgör den första kontrollpunkten inom det skogsövervakningssystem som övervakar virkesflödet.

Nästa kontrollpunkt (dvs. där något sker som påverkar tillgången) är vid trädfällningen där uppgifter registreras på nytt. Processen sker sedan under all verksamhet i skogen och vid bearbetningen, varvid timret övervakas när det bearbetas och förs genom försörjningskedjan. Samtidigt stäms uppgifterna från de enskilda kontrollpunkterna av. WTS samlar in information från samtliga kontrollpunkter i försörjningskedjan, bearbetar insamlade uppgifter och stämmer automatiskt av dem med uppgifter från tidigare kontrollpunkter samt upptäcker fel och orimligheter i uppgifterna.

Kritiska kontrollpunkter

I fråga om spårning och kontroll av virkesflöden, identifieras och beskrivs följande kritiska kontrollpunkter i försörj­ ningskedjan:

i) Timrets ursprung.

ii) Tilldelning av fällningsrätter.

iii) Skogsinventering.

iv) Trädfällning och produktion av timmerstockar.

v) Kontroll efter avverkning.

vi) Transport av stockar och kontroller.

vii) Konfiskerat timmer.

viii) Importerat trä.

ix) Stockarnas ankomst till bearbetningsanläggningen.

x) Bearbetning av trä.

xi) Bearbetat trä.

xii) Export av bearbetat trä.

1. Timrets ursprung och tilldelning av rättigheter

Träprodukter från Ghana kommer att komma från områden som utsetts i enlighet med gällande lagar och kommer att tilldelas i enlighet med lagen. Dessa produkter kommer från utsedda områden inom skogsbestånd, skogs­ planteringar, områden utanför skogsbestånd och skogar under vatten. Avverkningsrätter kommer följaktligen att kunna fås i form av kontrakt för timmeranvändning (TUC), tillstånd för tillvaratagande (SP) och tillstånd för att avverka träd i skogsbestånd i enlighet med principerna 1 och 2 i den rättsliga normen. Kontrollerna kommer därför att starta från de numrerade träden i dessa utsedda områden. Tilldelningen av utnyttjanderätter regleras av för­ faranden, budgivningen sker offentligt och namnen på anbudsvinnarna offentliggörs. På FC:s webbplats finns information om hur tilldelningen går till. För att öka öppenheten kommer dessutom offentliga rapporter om samtliga övriga rättighetshavare (SP och rättigheter att utnyttja träd under vatten) att publiceras som resultat av kontrollerna.

Kontrollerna av virkesflödet sköts av Träindustriutvecklingsavdelningen (TIDD) och FSD med viss kvalitetskontroll i fråga om godkännande av avkastning och kontroll efter avverkning från stödcentret för resursförvaltning (RMSC) inom skogsstyrelsen. TVD kommer att stämma av uppgifter från varje kontrollpunkt med tidigare uppsättning uppgifter för att säkerställa spårbarhet.

De kritiska kontrollpunkterna rör bestämmelserna i den rättsliga definitionen i bilaga II till avtalet. De är därför kopplade till principerna och kriterierna (som anges inom parentes). Som komplement till det elektroniska systemet kommer ett pappersbaserat system att används som back-up när det elektroniska inte kan användas.

2. Skogsinventering (kriterium 3.1 i princip 3)

Skogsinventeringen sköts till största delen av FSD. Godkännandet av avkastningen görs av RMSC. Resultatet av skogsinventeringen blir i första steget en skogskarta, som ligger till grund för avkastningslistan/-kartan. Den signerade/godkända avkastningen är det slutresultat som används för att styra avverkningen. Alla resultat av denna process vidarebefordras till TVD för kontroll. Handhållna dataenheter kommer att användas för att samla in uppgifter på fältet. Vid arbetsdagens slut laddas uppgifterna ned till datorerna på FSD:s distriktskontor varifrån de skickas till den centrala databasen. TVD:s centrala databas kommer att lagra godkänd avkastning som stäms av mot information om träden (uppgifter om fällda träd) och om timmerstockar (uppgifter om timmerstockar). I tillägg 1 finns en detaljerad översikt över inventeringen.

Tillstånd för avverkning ges genom utfärdande av avverkningstillstånd i form av ett administrativt direktiv från FSD som medföljer den signerade avkastningen. Den signerade avkastningen innehåller en förteckning över och läget för samtliga träd som ska avverkas. Förteckningen över avverkningstillstånd kommer följaktligen att omfatta den signerade avkastningen och tillhörande administrativa direktiv från FSD.

3. Trädfällning och produktion av timmerstockar (kriterium 3.3 i princip 3)

FSD utför de flesta kontrollerna vid platsen för trädfällningen och produktionen av timmerstockar. På underlag av inventeringen och den signerade avkastningen tilldelar FSD producenten den märkning som ska sättas på trä- dstubbarna och timmerstockarna. Producenten fäster därefter märkningen på trädstubbarna och de producerade timmerstockarna. FSD samlar in uppgifter om de fällda träden på trädinformationsformuläret (TIF) med hjälp av handhållna enheter. När FSD har utfärdat ett certifikat om stockmätning och transport (LMCC) för varje lastbilslast, ges tillstånd att transportera stockarna från fällningsplatsen. LMCC bygger på jämförelse och avstämning med producentens stockinformation (LIF). Kopior av uppgifterna om träden, stockarna och transporten skickas till TVD för avstämning. En detaljerad beskrivning finns i tillägg 2.

FSD utfärdar certifikat för mätning och transport av stockar från skogsplanteringar (PLMCC). För virke som kommer från skogar under vatten ska stockarna märkas med streckkoder i framträdande färg förutom färgmärkning som visar kontraktsinnehavarens stocknummer. FSD:s personal fyller i stockinformationsformulären vid fällnings­ stället med uppgifter om ursprung (blocknummer, rotmärkning, områdesmärkning och ägarens märkning).

4. Kontroll efter avverkning (kriterium 3.2 i princip 3)

RMSC genomför kontroll efter avverkning i enlighet med avverkningsplanen för att förvissa sig om att avverk­ ningen i området är genomförd. Med tanke på avstämning lagras områdets officiella öppnings- och stängnings­ datum i den centrala databasen. Kontrollen efter avverkning syftar till att se till att producenten har följt avverk­ ningsplanen och lämnat området i gott skick. Det ges också möjlighet att kontrollera kvaliteten på översikten av beståndet. Framförallt kommer följande kontroller att ske:

— Att inventeringen är fullständig och att träddiametrarna har mätts korrekt.

— Att producenten bara fällt de träd som fanns på avkastningslistan.

— Att de deklarerade trädens antal, art och storlek överensstämmer med de träd som fälldes.

— Att träd inte skadats i onödan.

Den rapport som upprättas över kontroll efter avverkning kommer att skickas till FSD:s distriktskontor, regional­ kontor och huvudkontor samt FC:s huvudkontor. Även TVD kommer att få en kopia som kan användas för avstämning. TVD kommer att stickprovskontrollera kontrollerna efter avverkning. I tillägg III finns en översikt över kontrollerna efter avverkning.

5. Transport av stockar och kontroller (kriterium 4.1 i princip 4)

TIDD kommer att utföra oanmälda kontroller av lastbilar längs vägarna. Kontrollerna sker som komplement till de fasta kontrollerna. Vid kontrollen av stockarna kommer lastbilslasterna att jämföras med certifikatet om stockmätning och transport (LMCC). Vid kontrollerna kommer man också att se till att alla stockar är märkta, att formulären inte använts flera gånger och att stockarnas ursprung överensstämmer med den väg lastbilen kört, lastbilens ID samt lastens/lastbilens destination. Rapporterna från TIDD:s rutinkontroller kommer att läggas in i handhållna enheter och skickas till TVD-databasen för avstämning. I tillägg IV beskrivs transporter av stockar och kontrollerna i detalj.

6. Konfiskerat timmer (kriterium 2.3 i princip 2)

▇▇▇▇▇▇ som konfiskerats av FC kommer bara att säljas på offentlig auktion efter domstolsutslag. Efter auk­ tionen erhåller den högstbjudande ett köpcertifikat från FSD som därefter registreras i den centrala databasen. Alla utauktionerade skogsprodukter kommer att märkas. Alla auktionsresultat och utestående betalningar dokumenteras i FC:s säljrapport och förs in i den centrala databasen. I tillägg V finns en översikt över förfarandet.

7. Importerat trä (kriterium 4.1 i princip 4)

Stockar och annat trä som importeras för att bearbetas måste deklareras av tullmyndigheten (CEPS) via GCNet- plattformen till TIDD. Även TVD ska få rapporter om importen. Exportdokumentation kommer att användas för kontroll av importerat timmer. TIDD mäter och märker alla stockar i hamnen. Övriga produkter, exempelvis virke avsett för bearbetning, kommer att märkas på liknande sätt. TIDD utfärdar även import-LMCC (ILMCC) för stockar som är avsedda för lokala bearbetningsanläggningar. Stockarna lastas på lastbilar och transporteras – tillsammans med ILMCC – till dessa anläggningar. De deklarerade uppgifterna motsvarar dem för träd som fällts i skogen och skickas vidare till TVD. För varje importerad stock eller träprodukt bokförs märkningsnummer, art, längd och två diameter i vardera änden. I fråga om lastbilslasterna bokförs LMCC, importör-ID, ursprungsland, destination, ID för bearbetningsföretaget, lastbils-ID samt chaufför och lastbilsägare. Träet följer sedan en liknande försörjningskedja som trä avverkat i Ghana. I tillägg VI ges en översikt över processen.

8. Stockarnas ankomst till bearbetningsanläggningen (princip 5)

Producenten måste lämna dagliga deklarationer när stockarna ankommer till bearbetningsanläggningen. Dessa ska innehålla plats, datum/klockslag, LMCC-formulärnummer samt lastbils-ID för inkommande leveranser. Stora firmor med stora timmerupplag måste ange placering för varje stock efter avlastning. Dessa uppgifter ska uppdateras när stockarna ändrar placering. TIDD:s kontroller säkerställer också att alla stockar är märkta och att märkningsinformationen motsvarar de deklarerade uppgifterna. Uppgifter om omarbetning måste också arkiveras och deklareras. Uppgifter som samlas in när stockarna anländer till anläggningen kommer att skickas till TVD. Uppgifterna stäms därefter av med LIF och LMCC. Tillägg VII innehåller en översikt över systemet.

9. Bearbetning av stockar – uppgifter om arbetsskift – (princip 5)

I slutet av arbetsskiftet ska sågverket/bearbetningsföretaget sammanställa en förteckning över de stockar och delar av stockar som bearbetats under skiftet. Följande uppgifter ska finnas med: datum, bearbetningsanlägg­ ningens ID, stockarnas märkningsnummer, kvantitet trä som bearbetats och tillhörande bearbetningskontrakts- ID. Systemet måste kunna räkna de träddelar som kommer från en viss stock, så att man kan identifiera de stockar som ingår i en bunte bearbetat trä. Omräkningsfaktorerna är kopplade bland annat till diameter, art och kvalitet på de använda stockarna. Detta är en viktig del av WTS som ligger till grund för effektiv avstämning och den kommer att utvecklas ytterligare under pilotfasen. TIDD-inspektörer kommer att övervaka att upp­ gifterna samlas in på korrekt sätt. Stickprovskontroller samt dagen/arbetsskiftet då kontrollen utförs ska bok­ föras så att resultaten kan jämföras med de dagar då inspektörer inte besöker företaget. De uppgifter om skiftproduktion som producenten lämnar in kommer att lagras i den centrala databasen så att avstämning kan ske. Uppgifterna rör bland annat antal bearbetade stockar per månad och bearbetade träprodukter. Tillägg VIII innehåller en översikt över träbearbetningen.

10. Bearbetat trä (princip 5)

När det bearbetade träet buntats märks det som bearbetat. TIDD-inspektörer kommer att utföra kontroller innan träet lastas i containrar eller på lastbilar. Alla lastbilar får en numrerad fraktsedel. Uppgifterna rörande buntarna med bearbetat trä omfattar följande: märkningsnummer, typ, art, volym, styckantal, kontraktsnum­ mer, destination, fraktsedelns nummer samt en förteckning över de stockar som ingår i bunten. Genom TIDD:s kontroller får man garantier för att de lämnade uppgifterna överensstämmer med lastbilarnas faktiska last. TVD

kommer att få tillgång till uppgifterna, vilket möjliggör avstämning mellan kontrollerna av bearbetat trä och deklarationerna. På så vis kan man kontrollera att producenterna deklarerar sin produktion korrekt. ▇▇▇▇▇▇▇ rapporter kommer att skickas till FC och TIDD:s högkvarter. I tillägg IX visas förfarandet för bearbetat trä.

11. Export av buntar med bearbetat trä (princip 5)

För att buntar med bearbetat trä ska få exporteras, måste exportören lämna in en exportansökan (i elektronisk form) som innehåller kontraktsnumret för det bearbetade träet. Ansökan ska innehålla köparens ID, ID för destinationen, datum för exporten samt fartygsnamn. Uppgifterna kan lämnas in manuellt som back-up till den elektroniska anmälan. Dessa uppgifter ska bestå av en lista över märkningsnumren för buntarna med bearbetat trä, produkttyp, volym, art, grad/kvalitet samt information om köpekontraktet, köparen, etc. Till den centrala databasen skickas en lista över buntarnas märkningsnummer, därefter genererar den en rapport över bak­ grunden för det trä som ingår i bunten i form av när och var bearbetningen skedde, stockarnas ID-nummer samt ID för de träd som användes och varifrån de kom. Vidare anges var och när träden fälldes (det bör finnas en digital karta på nätet över vilka träd som användes), samt resultaten från FC/TVD:s stickprovskontroller (avvikelser i fråga om volym och art). Stickprovskontrollerna gäller TVD:s stickprovskontroller av kontrollen efter avverkning. Om det inte finns några avvikelser över en överenskommen tröskel, tillåts TIDD utfärda Flegtlicenser.

Uppgifter om utfärdade exporttillstånd lagras i databasen (namn på utfärdaren, exporttillståndets nummer, volym, art, typ av produkt, datum för utfärdande, exportör, köpare, etc.). När kontraktet godkänns för TIDD in följande uppgifter i systemet: kontraktsnummer, köparens ID (utomlands), ID för bearbetande företag, volym/ dimensioner som ska levereras (per art och produkt-ID). Förfarandena för export av träbuntar visas i tillägg X.

Tabell 1 på nästa sida innehåller en översikt över förfarandena för att spåra timret från skogsinventering till fällning, kapning, omvandling till primära och sekundära produkter samt export.

Tabell 1: Avstämning av uppgifter längs bearbetningskedjan

Verksamhet	Resultat	Uppgiftslämnare	Avstämning	Nyckeluppgifter
Inventering	Lista/karta över bestånd	FC/Privat		Beståndsnr, art, märkning som anger fällningsplatsen, egen­ domsmärke.

↓

Urval av avkastning
Lista/karta över avkastning FC
Beståndsnr, art, märkning som anger fällningsplatsen, egen­ domsmärke.

↓

Godkännande av av­ kastning Lista/karta över avkastning RMSC
Lista över bestånd, lista över avkast­ ning
Beståndsnr, art, märkning som anger fällningsplatsen, egen­ domsmärke.

↓

Kontroll efter fäll­ ning	Lista över fällda träd (TIF)	RMSC/TVD	Lista över avkast­ ning, TIF	Beståndsnummer, trädmärk­ ningsnummer.
Producerade och transporterade stoc­ kar	Information om stockar, LMCC	FSD/producent av stockar	TIF, LIF, LMCC	Stocknummer, LMCCs.

↓

Verksamhet	Resultat	Uppgiftslämnare	Avstämning	Nyckeluppgifter
Kontroll av stoc­ karna längs vägarna	Uppgifter om stockar (kontroll)	TIDD (HHC)	LMCC och lastbils­ laster	Stocknummer, LMCC-nr, last­ bils-ID.

↓

Timmerupplag Stockarnas an­ komst Primär bearbet­ ning TIDD I jämförelse med uppgifter om stoc­ karna, LMCC, last­ bils-ID. Stocknummer, LMCC-nr, last­ bils-ID.

↓

Bearbetning av stoc­ kar Bearbetade stoc­ kar Primär bearbet­ ning Bearbetade stockar, resultat: vol./art, Stocknummer, kontraktsnummer.

↓

Transport av bearbe­ tat trä (primär bear­ betning) Uppgifter om bearbetat trä (primär bearbet­ ning) (lämnade upp­ gifter) Primär bearbet­ ning I jämförelse med bearbetade stockar Stocknummer, märknings­ nummer för bearbetat trä (pri­ mär bearbetning), kontraktsnummer.

↓

Kontroll av bearbetat trä (primär bearbet­ ning) Uppgifter om bearbetat trä (primär bearbet­ ning) (lämnade upp­ gifter) TIDD (HHC) I jämförelse med uppgifter om bearbetat trä (pri­ mär bearbetning) Märkningsnummer för bearbe­ tat trä (primär bearbetning).

↓

Export av bearbetat trä (primär bearbet­ ning)	Ankomst av trä (primär bearbet­ ning) (till hamnen)	Exportör	I jämförelse med fraktsedel.	Märkningsnummer för bearbe­ tat trä (primär bearbetning). Exportdokumentnummer.
eller … ankomst till	Ankomst av	Sekundär bear­	I jämförelse med	Märkningsnummer för bearbe­
ett sågverk för se­ kundär bearbetning	bearbetat trä	betning	uppgifter om bear­ betat trä (primär bearbetning).	tat trä (primär bearbetning). Kontraktsnummer.

↓

Transport av bearbe­ tat trä (sekundär be­ arbetning) Uppgifter om bearbetat trä (lämnade upp­ gifter) Sekundär bear­ betning I jämförelse med uppgifter om om­ vandlat trä (primär bearbetning) Märkningsnummer för bearbe­ tat trä (sekundär bearbetning).

↓

Kontroll av bearbetat	Uppgifter om	TIDD (HHC)	I jämförelse med	Märkningsnummer för bearbe­
trä (sekundär bear­ betning)	bearbetat trä (kontroll)		uppgifter om om­ vandlat trä (sekun­ där bearbetning)	tat trä (sekundär bearbetning).

↓

Export av bearbetat trä (sekundär bear­ betning) Ankomst av be­ arbetat trä (till hamnen) Exportör TIDD/TVD Komplett historik Märkningsnummer för bearbe­ tat trä (sekundär bearbetning). Exportdokumentnummer.

3. Kontrollförfarande

Det här avsnittet innehåller de definitioner av laglighet som principerna och kriterierna grundas på. De förfaranden som ska följas av berörda organ beskrivs i korthet. Tabell 2 innehåller kontrollförfarandena för ansvariga FC-avdel­ ningar. Resultaten av kontrollförfarandena ska verifieras mot de protokoll som tas fram under LAS-pilotfasen. Metoder för att hantera överträdelser som upptäcks vid kontrollerna kommer att utvecklas i detalj under pilotfasen på basis av regler för tillämpning av lagar och regler.

Kontrollmetoder, som kommer att innehålla definitioner av frekvens, stickprovsmetoder, förfaranden på fältet och insamlande av objektiva bevis, beskrivs i TVD:s metodhandbok. Nedanstående tabell grundas på definitionen av lagligt timmer i bilaga II till avtalet.

Tabell 2: Kontrollförfaranden samt principer och kriterier

PRINCIP 1	Timrets ursprung: Timret har föreskrivet ursprung och berörda personer, grupper och ägare har givit skriftligt godkännande till avverkningsrätter inom det berörda området.
KRITERIUM 1.1	För TUC i bestånd omfattar utarbetandet av skogsförvaltningsplaner en strategisk plan. Avgränsning av TUC. FSD genomför en inventering före avverkning (inom bestånd, utanför bestånd och i skogsplanteringar). Skriftligt godkännande från berörda enskilda, grupper eller ägare.
ANSVAR	— FSD ansvarar för strategisk planering och driftsplanering av TUC inom bestånd. RMSC – kvalitetskontroll av inventering, godkännande av avkastning. — TIDD ansvarar för kontroll av importdokumentation för importerade träprodukter och skriver rapporter.
FÖRFARANDE	Inom bestånd Strategiska förvaltningsplaner — Upprättande av planeringsgrupper. — Genomgång av aktuell situation mot bakgrund av befintlig information. — Preliminär zonindelning. — Undersökningar på fältet. — Preliminär förvaltningsplanering för varje zon. — Sammanställning av ett första utkast till förvaltningsplan. — Formell genomgång av utkastet av ägarna till skogsresurserna. — Slutversion av utkastet. — Godkännande på lokal nivå av utkastet till plan. — Utkastet till plan skickas för genomgång och godkännande på nationell nivå. — Offentliggörande och spridning av kopior av slutplanen. — Förberedelse av sammanfattning i broschyrform av planen. Avgränsning av TUC — Utsättande av gränspålar av FSD. — Röjning av gränsområden av FSD. Skriftligt medgivande Tillkännagivanden ska under 21 dagar sitta uppe på kontoren för distriktsförsamlingen, det traditionella rådet och den enhet inom vars ansvarsområden det aktuella området ligger. Berörda enskilda, grupper eller ägare anmäler skriftligt sina intressen och medgivanden till FC för det område som omfattas av fällningsrätterna.
	Inventering — Skogsinventering av FC för små och medelstora företag. LSE ska genomföra invente­ ring inom sina TUC-områden. — FC(RMSC) ansvarar för kontroll av kvaliteten på inventeringen och godkännande. — Utarbetande av en digitaliserad avkastningslista och avkastningskarta, delat ansvar mellan FC och företaget. — Noggrann kontroll och godkännande av den föreslagna avkastningen av FC- (RMSC).

	— RMSC lämnar in kopior av godkänd avkastning till FSD, TIDD och TVD. Om det rör företag skickas en kopia av avkastningen via FSD med ett följebrev som innehåller FC:s avverkningsregler. — RMSC godkänner och för in avkastningen (nyckelelement i WTS) i den centrala databasen. — FSD godkänner och för in avkastningen i den centrala databasen.
	Utanför bestånd Driftsplan och inventering — Godkännande och eventuell ändring av utkastet till driftsplan för TUC (FC-FSD). — Inledande urval av träd av kontraktsinnehavaren (företag). — Kontroll före fällning genom GPS-lokalisering av samtliga träd som ska avverkas utanför bestånd (FC-FSD). — Registrering av parametrar (FC-FSD). — Urval av avkastning och godkännande (FC-FSD). — Utarbetande av årlig avverkningsplan. — FSD skickar kopia av godkänd avkastning till företaget och TVD. — FSD för in godkänd avkastning i den centrala databasen. Avgränsning — Kontroller på plats av FSD av icke tilldelad mark. — Gränser ska om möjligt dras där ägarförhållandena är klara och det finns naturliga avgränsningar (floder, vägar, etc.). — Identifiering av områden som ska uteslutas och fastställande av gränser från FSD:s sida. — Avgränsning på en karta och med stöd från en beskrivning av gränserna av FSD. Skriftligt medgivande — Samråd med lokalsamhällen, distriktsansvarige, eller deras godkända representant. — Inspektioner på plats, med markägarnas medgivande, av området där fällningen eventuellt kan ske.
	Skogsplanteringar — Inventering av alla träd som kan fällas (FC-FSD). — Uppskattning av volymen av stående träd (FC-FSD). — Förskottsbetalning av kontraktsinnehavaren (företaget). — Utfärdande av tillträdestillstånd (FC-FSD). — FSD skickar kopia av tillträdestillståndet till företaget och TVD. — FSD för in uppgifter om tillträdestillstånd och om uppskattad volym stående träd i sin centrala databas. Avgränsning FC har kartlagt alla områdesgränser i skogsplanteringar inom skogsbestånd. FSD:s planteringsenheter i distrikten markerar gränserna (genom att rensa marken eller genom märkning med oljefärg). Skogar under vatten Fördefinierade blocknummer (FC-FSD/företag). Importerat trä — Företag ska kunna intyga att importerat trä deklareras via CEPS GCNet-plattformen till TIDD. — Inkommande leveranser måste deklareras till TIDD. — FC-TIDD säkerställer att allt importerat trä kommer från lagliga källor i ursprungs­ landet och är försett med lämplig dokumentation. Detta ska ske genom kontroller av importdokumentation.
RESULTAT	Inom bestånd — Dokument om skogsförvaltning. — Skogskartor. — Skogsrapporter, skogsinventering och avkastningsuppgifter. — Kartor över skogstyper (viktiga livsmiljöområden, platser som är viktiga ur genetisk synvinkel, områden som är viktiga i fråga om biologisk mångfald, skyddsområde för grovfibrigt trä). — Reservförvaltningsplan.

Utanför bestånd

— Driftsplan.

— TUC-karta.

— Inventeringsplan utanför bestånd.

— Fällningskontrollformulär CO2.

— Fällningstillståndsformulär CO3/godkännandebrev.

Skogsplanteringar

— Planteringskarta.

— Inventeringsrapport.

— Betalningsbevis.

— Tillträdestillstånd.

Odlingar under vatten

— Blockrapport.

Importerat trä

Deklaration till tullen om importerat trä (GCNet-rapport), ID för importör, ursprungsland, etc.

PRINCIP 1	Timrets ursprung: Timret har föreskrivet ursprung och berörda personer, grupper och ägare har givit skriftligt godkännande till avverkningsrätter inom det berörda området.
KRITERIUM 1.2	Medgivande från markägare/enskilda/grupper.
ANSVAR	— FC-FSD kontrollerar offentliga tillkännagivanden via kvartalsrapporter från distrikten.
FÖRFARANDE	Inom bestånd — Medgivande ingår i förvaltningsplanen för bestånd (FC-FSD). Utom bestånd — Markägare och berörda jordbrukare som identifierats via distriktsförsamlingen, det traditionella rådet, områdesenheten, skogskontoret i distriktet som del av samrådet. — Kontrollgrupper på fältet som inrättats i enlighet med lagkrav (FC-FSD). — Tvister om äganderätt ska lösas genom skiljedom. — Lokala intressenter (t.ex. markägare, berörda jordbrukare) har gett skriftligt medgi­ vande till trädfällning.
RESULTAT	— Offentliggörande av meddelanden i distrikten. — Skriftligt medgivande. — Protokoll från samråd. — Registrering av skiljedomar.

PRINCIP 2	Tilldelning av fällningsrätter Avverkaren har ett TUC utfärdat av ministern och ratificerat av parlamentet efter den specificerade urvalsprocessen eller avverkaren har ett tillstånd för tillvaratagande utfärdat av FC.
KRITERIUM 2.1	TUC för naturlig skog och skogsplanteringar Godkännande av avverkare av TREC.
ANSVARIGA	MLFM (ministeriet för landområden, skogsbruk och gruvor), TREC och FC.
FÖRFARANDE	— Avverkaren deltar i ett anbudsförfarande. — FC rekommenderar att MLFM tilldelar avverkaren ett TUC. — Trädfällaren ska uppfylla alla krav i det statliga meddelandet om tilldelning i enlighet med lagstiftningen. Häri ingår ett garanterat medgivande från berörda enskilda, grup­ per eller markägare.

	— Ministeriet utfärdar TUC i föreskrivet format. — Parlamentet ratificerar TUC (med undantag av TUC för skogsplanteringar).
RESULTAT	— Rapport från TREC före tilldelning. — Skriftligt medgivande. — Rapport från TREC om budgivningsförfarandet. — Rapport från FC till MLFM om efterlevnaden. — TUC och parlamentsprotokoll (med undantag av TUC för skogsplanteringar).

PRINCIP 2	Tilldelning av fällningsrätter Avverkaren har ett TUC utfärdat av ministern och ratificerat av parlamentet efter den specificerade urvalsprocessen eller avverkaren har ett tillstånd för tillvaratagande utfärdat av FC.
KRITERIUM 2.2	Tillstånd för tillvaratagande (1) Utfärdande av tillstånd för tillvaratagande.
ANSVARIGA	FC-HQ.
FÖRFARANDE	— Företag ansöker till FC. — FSD genomför kontroll och lämnar rapport till FC:s ledning om skälen för att till­ varata kommersiella träd i ett visst område. — FC utfärdar tillstånd för tillvaratagande. — FSD för in uppgifter om tillstånd för tillvaratagande i den centrala databasen.
RESULTAT	— Ansökarens ansökan. — FSD:s kontrollrapport. — Tillstånd för tillvaratagande.

(1) Skogsstyrelsen utfärdar tillstånd för tillvaratagande av träd från områden där utvecklingsåtgärder, som t.ex. vägbygge, utvidgning av bosättningar eller jordbruk, genomförs. Villkoren och bestämmelserna för utfärdande av tillstånden anges i dessa.

PRINCIP 2.3	Tilldelning av fällningsrätter Avverkaren har ett TUC utfärdat av ministern och ratificerat av parlamentet efter den specificerade urvalsprocessen eller avverkaren har ett tillstånd för tillvaratagande utfärdat av FC.
KRITERIUM 3	Konfiskerat timmer.
ANSVARIG	FC-FSD.
FÖRFARANDE	— FC fastställer överträdelsen och domstolen godkänner försäljningen av konfiskerat timmer. — Köpcertifikat utfärdas till köparen enligt regelverket; rättsligt korrekt auktionering av det konfiskerade timret.
RESULTAT	— Domstolsbeslut. — Köpcertifikat. — Försäljningsrapport från FC.

PRINCIP 3	Timmeravverkning Avverkaren har efterlevt de förfaranden och normer för skogsbruk som lagen föreskriver.
KRITERIUM 3.1	Översikter av bestånd (inbegripet inspektioner före avverkningen för områden utanför bestånd) har utförts i enlighet med avverkningshandboken. Utarbetande av avverkningsplan.
ANSVARIGA	— FC-FSD (kontrollerar avverkningsplan inlämnad av branschen). — RMSC (kontrollerar att tilldelad avkastning uppfyller MoP-kraven).

FÖRFARANDE	Översikt av bestånd Hänvisning till förfarandet för kriterium 1.1. Avverkningsplan (skogsreserv) Utarbetande av en godkänd avverkningsplan för området som ska omfatta: — Allmän beskrivning av området. — Föreslaget start- och slutdatum för avverkningen. — Anläggning av vägar/transportvägar. — Total längd på de transportvägar som behövs. — Karta i skala ≥ 1:10 000 som visar följande: — De skyddade områden som ska undantas från timmerproduktion. — Alla vattenvägar. — Befintliga transportvägar och var nya transportvägar ska dras. — Lagringsplats för timmer.
	Avverkningsplan (utanför bestånd) — Detaljerad beskrivning av avverkningsområdet inklusive områdets avgränsning. — Översikt över antal träd som får fällas i enlighet med fällningskontrollformulär CO2. — Anläggning av vägar/transportvägar. — Total längd på de transportvägar som behövs. — Karta i skala ≥ 1:25 000 som visar följande: — De skyddade områden som ska undantas från timmerproduktion. — Alla vattenvägar. — Befintliga transportvägar och var nya transportvägar ska dras. — Avtalsplaner med jordbrukare/samhällen som påverkas av vägdragningen.
	Avverkning — I skogsbestånden bokför skogsinspektören trädparametrar. — Producenten bokför trädparametrar utanför bestånden. — Uppgifter om träden förs in i TIF. — Märkningen (streckkoder) scannas. — Märkning av stubbar. — Kapning.
RESULTAT	— Avverkningsplan. — Rapport om översikten av bestånden. — Kontrollrapport före fällning. — Karta över bestånden. — Avkastningslistor. — Avkastningskartor.

PRINCIP 3	Timmeravverkning Avverkaren har efterlevt de förfaranden och normer för skogsbruk som lagen föreskriver (LI 1649).
KRITERIUM 3.2	Avverkningen skedde i enlighet med avverkningskrav i de områden som var avsedda för timmerproduktion.
ANSVARIGA	— FC-FSD (kontrollerar företagets avverkning, numrering och märkning av stubbar, kontrollerar miljöpåverkan i enlighet med avverkningshandboken (dvs. buffertzoner etc.). — RMSC (genomför kontroller av översikter av bestånd).
FÖRFARANDE	Avverkaren meddelar distriktskontoret när avverkningen är klar i ett område. FSD utför en detaljerad total kontroll av det aktuella området efter avverkning. FSD kontrollerar att företaget följt avverkningsreglerna i avverkningshandboken.

	Om företaget genomfört översikter av beståndet, kontrollerar RMSC att de utförts kor­ rekt. Företaget kontrollerar att alla stubbar är försedda med numrerad märkning. Både FSD och företaget garanterar att alla träd som förtecknats som godkända för avverkning avlägsnats och att alla avgifter och ersättningar betalats. — Företaget garanterar att timmerupplagen har åtgärdats så att den packade jorden luckras upp. — Allt avfall ska avlägsnas från platsen. — Alla vattendrag ska rensas från avfall. — Alla tillfartsvägar och transportvägar ska följa den överenskomna dragningen och dräneringen ska vara tillräcklig. — God avverkningssed ska följas. — FSD ser till att alla relevanta uppgifter registreras med handhållna datorer för vidare befordran till TVD.
	Miljönormer Företaget ansvarar för följande: — Att vattendrag inte tillåts att slamma igen för att förhindra nedsmutsning av vattnet. — Att ingen avverkning är tillåten inom ett buffertområde på 25 meter på ömse sidor av vattendrag eller 50 meter på ömse sidor av en flod. — Att rökning är förbjuden under perioder med hög brandrisk, förutom på vägar som rensats från allt brännbart material. — Att ingen avverkning, inklusive fällning, transport, byggande av vägar eller timmer­ upplag, får ske inom ett skyddat område — Att träd som klassificerats som Black Star (arter av viktigt internationellt intresse och bevarandevärde) under inga omständigheter får fällas. För arter med specialtillstånd krävs godkännande från RMSC.
RESULTAT	— RMSC:s rapport efter avverkning. — Intyg som visar att området stängts.

PRINCIP 3	Timmeravverkning Avverkaren har efterlevt de förfaranden och normer för skogsbruk som lagen föreskriver.
KRITERIUM 3.3	Stockarna har mätts och bokfört på korrekt sätt.
ANSVARIGA	— FC-FSD (kontrollerar LIF-uppgifterna och kontrollerar märkningen av stockar och stubbar). — TIDD (utför stickprovskontroller av stockar vid kontrollpunkterna).
FÖRFARANDE	— FSD:s skogsinspektör tar samtliga mått på fällda träd. — För in trädparametrar i trädinformationsformuläret (TIF). — Avverkaren (företaget) för in stockparametrar, inklusive stocknumret, på formuläret för stockinformation (LIF). — FC-TVD utfärdar märkning till FC-FSD och företaget enligt den tillåtna avkastningen. — FSD jämför TIF-uppgifterna med LIF från företaget. — FSD kontrollerar uppgifterna om stockar och märkningsnumret.
RESULTAT	Ifyllda TIF och LIF.

PRINCIP 3	Timmeravverkning Avverkaren har efterlevt de förfaranden och normer för skogsbruk som lagen föreskriver.
KRITERIUM 3.4	Det avverkade timret motsvarade de arter och volymer eller mängder som bemyndigades i TUC eller tillståndet för tillvaratagande.
ANSVARIGA	— FC-FSD (kontrollerar art och volym som är angivna på TIF och LIF, kontrollerar fällda träd med avkastningen).

FÖRFARANDE

— Producenten registrerar följande uppgifter om stockar i LIF-formuläret: stockmärk­ ningsnummer, antal stockar från trädet, mått (längd plus diameter i bägge ändarna), art, stubbmärkningsnummer, trädnummer. — FC och företaget kontrollerar att alla stubbar märkts, numrerats och försetts med lämplig färgmärkning. — FSD jämför TIF-uppgifterna med LIF från företaget. — FSD kontrollerar uppgifterna om stockar och märkningsnumret.

RESULTAT

— Avkastning. — Ifyllda TIF och LIF.

PRINCIP 3	Timmeravverkning Avverkaren har efterlevt de förfaranden och normer för skogsbruk som lagen föreskriver.
KRITERIUM 3.5	Stubbar och stockar har märkts och numrerats i enlighet med avverkningshandboken.
ANSVARIGA	— FC-FSD (kontrollerar märkningar). — TIDD (kontrollerar märkning av stockar vid kontrollpunkter).
FÖRFARANDE	FC och företaget ansvarar för följande: — Att alla stubbar märks och numreras. — Att alla stockar märks med följande: — Artkod, märkning som anger fällningsplatsen, företagets trädnummer, som är löpande numrering som börjar med 1 (dvs. antalet träd som fällts sedan företa­ gets egendomsmärke registrerades). — Stocknummer, som anger antalet stockar från trädet, nummer 1 är rotstocken. — Företagets egendomsmärke. — Att stockar från skogsbestånd märks med följande: — Beståndskod, områdeskod och beståndsnummer. — Att stockar som kommer utanför bestånd märks med ”OFR”. — Att stubbar/stockar är korrekt färgmärkta.
RESULTAT	Märkta stubbar och stockar.

PRINCIP 3	Timmeravverkning Avverkaren har efterlevt de förfaranden och normer för skogsbruk som lagen föreskriver.
KRITERIUM 3.6	Avverkaren har genomfört och uppfyllt kraven i det relevanta avtalet om socialt ansvar (SRA).
ANSVARIG	FC-FSD kontrollerar att SRA-avtalet efterlevs.
FÖFARANDE	— FC-FSD ser till att avverkaren ingår ett SRA-avtal med det lokalsamfund som äger marken och att det utgör en integrerad del av TUC och att villkoren och bestäm­ melserna blir bindande för bägge parter. — Företaget deponerar SRA-dokumentet hos FC. — FC-FSD rapporterar om efterlevnaden av SRA-avtalet. — Markägande lokalsamfund respekterar att avverkaren har rätt att bedriva verksamhet i TUC-området.
RESULTAT	SRA-dokument, FSD-rapporter om efterlevnad.

PRINCIP 3	Timmeravverkning Avverkaren har efterlevt de förfaranden och normer för skogsbruk som lagen föreskriver.
KRITERIUM 3.7	De jordbrukare som fått skörden skadad ersätts.
ANSVARIG	FC-FSD kontrollerar kompensationsnivåer och betalning.
FÖRFARANDE	— FSD genomför skadebedömning i enlighet med avverkningshandboken. — FSD ser till att avverkaren (företaget) betalar lämplig kompensation för skadad skörd.
RESULTAT	Skadebedömning, kompensationsrapport och kvitto på mottagen betalning.

PRINCIP 4	Transport Virket transporterades alltid i enlighet med lagstadgade normer.
KRITERIUM 4.1	Timret transporterades med officiella handlingar som angav dess ursprung och motsva­ rade timrets fysiska identifikation.
ANSVARIG	TIDD (kontrollerar LMCC/PLMCC/ILMCC och skickar uppgifter till TVD).
FÖRFARANDE	— Företaget ansöker om LMCC/PLMCC från FC-FSD. — FC-FSD kontrollerar TIF-uppgifter mot uppgifter om stockar (LIF och stockarnas märkningsnummer). — FC-FSD utfärdar LMCC/PLMCC för lastbilarnas väg till destinationen (sågverket). — FC-TIDD utför kontroller längs vägarna vid särskilda kontrollpunkter och TIDD-in­ spektörer utför oanmälda stickprovskontroller av lastbilslaster, dvs. LMCC/PLMCC jämförs med stockarna på lastbilarna (kontrollen kan exempelvis avse egendoms­ märke, märkning som anger fällningsplatsen, beståndsnummer, lastbilens ID, destina­ tion, etc.). — FC-TIDD kontrollerar och hämtar in LMCC/PLMCC-uppgifter vid särskilda kontroll­ punkter med hjälp av handhållna datorer och skickar uppgifterna till TVD:s centrala databas. — När lasten anländer till sågverket förs uppgifter om stockarna in i sågverkets loggbok. Transport (importerat timmer) — TIDD mäter träet och märker alla stockar/buntar i hamnen. — Stockar som ska vidarebefordras till lokala bearbetningsanläggningar lastas på lastbilar och TIDD utfärdar ILMCC. — De lämnade uppgifterna motsvarar dem för stockar huggna i skogen och överförs till TVD. Uppgifterna omfattar bland annat märkningsnummer, art, längd och diameter i bägge ändarna. I fråga om lastbilslasterna bokförs LIF-nummer, importör-ID, ur­ sprungsland, destination, ID för bearbetningsföretaget, lastbils-ID samt chaufför och lastbilsägare.
RESULTAT	LMCC/PLMCC, ILMCC, fraktsedel och uppgifter om stockarna förs in i sågverkets logg­ bok.

PRINCIP 4	Transport Virket transporterades alltid i enlighet med lagstadgade normer.
KRITERIUM 4.2	Timret transporterades enbart under de tider som tillåts enligt lagen.
ANSVARIG	FC-TIDD (kontrollerar lastbilarnas färdväg).

FÖRFARANDE	FC-TIDD och FC-FSD ansvarar för att timret transporteras mellan klockan 06.00 och 18.00 på veckodagar, om inte ansvarig chefsperson godkänt andra tider efter ansökan till denne.
RESULTAT	LMCC/PLMCC/ILMCC.

PRINCIP 5	Bearbetning
KRITERIUM 5.1	Anläggningar för timmerbearbetning har giltiga licenser och registrering med FC och uppfyller alla lagstadgade krav.
ANSVARIG	FC-TIDD (kontrollerar dokument som företaget lämnat in, kontrollerar källan till de råvaror företaget använder).
FÖRFARANDE	Nya företag — Företag lämnar in ansökan till FC om sin avsikt att starta ett timmerföretag. — FC-TIDD kontrollerar nödvändiga dokument (affärsplan och genomförandeanalys, inklusive källan till råvaror). — Om alla krav är uppfyllda, registrerar FC-TIDD företaget och utfärdar tillstånd. Befintliga företag — Företag måste årligen inlämna ansökan till FC för förnyande av licensen. — FC-TIDD kontrollerar nödvändiga dokument (företagskod och tillstånd för att starta företag från kontoret för företagsregistreringar, intyg från skattemyndigheten om att inga skatteskulder föreligger, förnyande av egendomsmärket från FC-FSD). — Om alla krav är uppfyllda, förnyar FC-TIDD tillståndet.
RESULTAT	Giltigt tillstånd/giltig licens.

PRINCIP 5	Bearbetning
KRITERIUM 5.2	Metoderna för arbetsplatsfrågor i fråga om hälsa och miljö uppfyller de rättsliga kraven.
ANSVARIGA	— TIDD (kontrollerar krav på arbetsmiljö, hälsa och säkerhet) — Enheten för fabrikskontroller (arbetsmarknadsdepartementet)
FÖRFARANDE	Företaget ska kunna garantera följande: — Att säkerhets- och hälsovillkoren är tillfredsställande för samtliga anställda. — Att de anställda får nödvändig information, instruktioner och utbildning i fråga om hälso- och säkerhetsfrågor på arbetsplatsen. — Att brandskyddet för de anställda är tillräckligt. — Att man förhindrar olyckor och hälsorisker som är kopplade till arbetet, vilket ska genom att man minimerar de ofrånkomliga riskerna i arbetsmiljön. — Att alla anställda har en arbetsskadeförsäkring. — Att arbetsmarknadsdepartementet utför inspektioner och/eller beordrar arbetsgivaren att vidta nödvändiga åtgärder för att garantera hälsa och säkerhet på arbetsplatsen.
RESULTAT	Arbetsinstruktioner, utbildning, försäkring och registrering av olyckor.

PRINCIP 6	Handel Alla försäljare/exportörer har giltiga licenser eller tillstånd för att marknadsföra timmer.
KRITERIUM 6.1	Exportörer har fått FC-tillstånd.
ANSVARIG	FC-TIDD.

FÖRFARANDE

— Köpare ansöker om inspektion. — Exportören lämnar in intyg om att inga skatteskulder föreligger. — TIDD utfärdar inspektionsrapport. — TIDD stämmer av uppgifterna. — FC-TIDD stämmer av input och output. — Innan export kan ske måste exportören lämna in en exportansökan (i elektronisk form eller i pappersform) som innehåller kontraktsnumret för det bearbetade träet. Kontraktsgodkännande sker sedan enligt följande: — Vid tidpunkten för export för TIDD in bland annat följande uppgifter i TVD-databa­ sen: ID för det bearbetande företaget, kontraktsnummer, köparens ID, volym och dimensioner per art och per produkt-ID som ska levereras. — För varje producent och exportör kommer TIDD att offentliggöra månadsrapporter om bearbetade trävaruprodukter. — Till den centrala databasen skickas en lista över buntarnas märkningsnummer, därefter genererar den en rapport över bakgrunden för det trä som ingår i vissa slumpvis utvalda buntar i form av när och var bearbetningen skedde, stockarnas ID-nummer samt ID för de träd som användes och varifrån de kom. Vidare anges var och när träden fälldes, etc. — Om avstämningen visar att uppgifterna är godtagbara, utfärdar TVD en kontrollrap­ port till TIDD, som därefter utfärdar exportlicens eller Flegtlicens. — TIDD skickar uppgifter till tullmyndigheten så att virket kan lastas på fartyget. — Tullmyndigheten släpper lasten fri för export.

RESULTAT

— Köparens registreringscertifikat. — FC-certifikat/driftstillstånd. — Köpekontrakt som godkänts av FC-TIDD. — Intyg om överensstämmelse med lagen (CLC). — Intyg från skattemyndigheten om att inga skatteskulder föreligger, rapport från pro­ duktionskontroll, CLC och tullklarering.

PRINCIP 6	Handel Alla försäljare/exportörer har giltiga licenser eller tillstånd för att marknadsföra timmer.
KRITERIUM 6.2	Inhemska försäljare har FC-registrering.
ANSVARIGA	FC-TIDD (kontrollerar ansökningar från inhemska försäljare om registrering, kontrollerar försäljningsställen och försäljarnas köp från sågverk).
FÖRFARANDE	— Säljaren ansöker om inspektion. — Säljaren lämnar in intyg från skattemyndigheten om att inga skatteskulder föreligger. — FC-TIDD utfärdar inspektionsrapport. — FC-TIDD stämmer av uppgifter. — FC-TIDD stämmer av input och output. — I framtiden kommer TIDD att för alla producenter utfärda rapporter om månatliga leveranser av bearbetade produkter till den inhemska marknaden.
RESULTAT	— Säljarens giltiga registrering hos FC. — FC-certifikat/driftstillstånd. — Rapport från produktionskontroll. — Intyg om momsregistrering. — Intyg från skattemyndigheten om att inga skatteskulder föreligger.

PRINCIP 7	Skattemässiga skyldigheter Både avverkaren och försäljaren har vid försäljnings- eller exporttidpunkten betalat de avgifter, hyror eller skatter som föreskrivs av lagen.
KRITERIUM 7.1	Avverkaren har betalat avverkningsavgift och övriga avgifter som ska betalas av avverkare i Ghana.
ANSVARIGA	— TIDD (kontrollerar betalning av avverkningsavgift och andra avgifter innan Flegt­ licenser utfärdas). — FC-FSD (kontrollerar betalning av avverkningsavgift innan egendomsmärket utfärdas).

	— TREC (kontrollerar betalning av avverkningsavgift innan gallring av anbudsgivare sker).
FÖRFARANDE	Skogsinspektörer tar veckovis fram faktureringsrapporter med TIF som underlag. Den redovisningsansvarige för skogsdistriktet fakturerar kontraktsinnehavaren. Kontouppställning lämnas in varje vecka. FC-FSD kommer att utfärda rapporter om analyser av royaltyfakturering med varje pro­ ducents virkesproduktion som underlag. TIDD stämmer av finansiella flöden. För exportörer innebär det följande: — Avverkningsavgifter. — Godkänt valutakontrollformulär A2 från Ghanas bank. — Betalningsbevis eller kreditbrev.
RESULTAT	Kontraktsinnehavarens räkning, betalningsbevis, valutakontrollformulär A2, kreditbrev.

PRINCIP 7	Skattemässiga skyldigheter Både avverkaren och försäljaren har vid försäljnings- eller exporttidpunkten betalat de avgifter, hyror eller skatter som föreskrivs av lagen.
KRITERIUM 7.2	Avverkaren har betalat sina markhyror.
ANSVARIGA	FC-FSD (kontrollerar betalning av markhyror).
FÖRFARANDE	FC-FSD skickar månatliga redovisningar till kontraktsinnehavaren.
RESULTAT	FSD:s månatliga redovisningar och betalningsbevis till kontraktsinnehavaren.

PRINCIP 7	Skattemässiga skyldigheter Både avverkaren och försäljaren har vid försäljnings- eller exporttidpunkten betalat de avgifter, hyror eller skatter som föreskrivs av lagen.
KRITERIUM 7.3	Exportören hade betalat sina exportavgifter.
ANSVARIGA	TIDD (kontrollerar att exportavgifter är betalda före registrering och utfärdande av Flegt­ licenser).
FÖRFARANDE	— Exportören lägger fram exportdokumentation. — TIDD fastställer vilka arter som är belagda med exportavgift. — Exportören betalar. — FC-TIDD utfärdar tillstånd. — FC-TIDD skickar kvartalsrapporter till MLFM, MFEP och revisionsmyndigheten (Ac­ countant General).
RESULTAT	Betalningsbevis och FC-TIDD:s kvartalsrapporter.

PRINCIP 7	Skattemässiga skyldigheter Både avverkaren och försäljaren har vid försäljnings- eller exporttidpunkten betalat de avgifter, hyror eller skatter som föreskrivs av lagen.
KRITERIUM 7.4	Både avverkaren och exportören hade betalat bolagsskatt.
ANSVARIGA	— FSD (kontrollerar att inkomstskatten är betald innan registrering av egendomsmärke och tilldelning av resurser sker). — TIDD (kontrollerar inkomstskatt innan registrering av exportörer/inhemska försäljare av träprodukter sker).

FÖRFARANDE	Exportörerna eller försäljarna lämnar in intyg om att inga skatteskulder föreligger i samband med registrering eller förnyelse av egendomsmärke hos TIDD eller förnyelse av certifikatet.
RESULTAT	Intyg om att inga skatteskulder föreligger, betalningskvitton.

4. Licensförfarande

I sin roll som licensmyndighet kommer TIDD att ansvara för att utfärda licenser för alla försändelser. TIDD kommer att använda sig av information från TVD som bekräftelse på att den aktuella leveransen uppfyller gällande lagkrav. ▇▇▇ licensförfarandet ska detaljutformas kommer att utvecklas under pilotfasen och bygga på dagens TIDD-förfarande för utfärdande av tillstånd. Systemet kommer alltså att göra det möjligt för TIDD att utfärda licenser för försändelser av trävaruprodukter som exporteras i enlighet med definitionen av laglighet. De uppgifter som ska stämmas av anges i tabell 1, och i tabell 2 listas kontrollförfarandena.

TIDD kommer att stämma av följande: kontroll av dokumentation, inklusive produktdeklarationer och -tillstånd, kontroller på plats för att verifiera att dokumentationen är korrekt, produktspårning av stockar och timmer från källan till exportplatsen, kontroll av royalty och andra betalningar, samt stickprovskontroller på fällningsplatser, lastbilslaster och bearbetningsanläggningar. Dessa kontroller kommer att stödjas av godkännande från TVD för utfärdande av Flegtlicens. Under pilotfasen kommer detta att utvecklas ytterligare.

För att den ska kunna utfärda licenser kommer Flegtlicensmyndigheten att ha tillgång till avstämda uppgifter vid de olika kontrollpunkterna. TVD kommer att stickprovskontrollera licenser så att man kan vara säker på att alla export­ försändelser uppfyller lagkraven i fråga om källan, transporter, bearbetning, handel samt finansiella och skattemässiga skyldigheter.

5. Kontrollenheten för timmerkontroll (TVD)

1. Inledning

Vid tillämpningen av LAS är det viktigt att principerna om oberoende, öppenhet och trovärdighet respekteras. Därför kommer en kontrollenhet för timmerkontroll (TVD) att inrättas med följande uppgifter:

i) Granskare av verksamheten i skogssektorn, vilket innebär att den kommer att kontrollera genomförandet av de kontroller som fastställs i lagen och som ingår i definitionen av laglighet. TVD kommer att använda sig av kontrollförfarandet i tabell 2 som ramverk för kontrollerna.

ii) Avstämning av uppgifter från kontroller på fältet för att kunna utfärda systembaserade licenser.

Man kommer att begära tekniskt stöd för att inrätta TVD:s förvaltningssystem och kontrollprotokoll samt för att befästa LAS:s trovärdighet. Det kommer också att ligga till grund för kapacitetsbyggande.

2. Organisation och personal

TVD kommer att inrättas som en enhet inom FC och inrymmas i högkvarteret. Sekretariatet för det frivilliga partnerskapsavtalet kommer att utgöra kärnan i det nya TVD och ledas av en chef som ska utses via en kon­ kurrensutsatt urvalsprocess. För att främja en ny arbetskultur kommer TVD att i hög utsträckning rekrytera personal för att fylla vakanser under pilotfasen. Liknande metoder kommer att användas även efter pilotfasen när verksamheten kommit igång. Nyckelpersonalen inom TVD ska ha gedigen utbildning med lång erfarenhet från IKT, skogsbruk, träteknik och förvaltning av försörjningskedjan. Till TVD:s nyckelfunktioner hör bland annat att, via den högste ansvarige, till ministeriet för landområden, skogsbruk och gruvor (MLFM), rapportera om överträdelser och utfärda rekommendationer om hur LAS och regelverket kan förbättras. För att TVD ska få lämpliga befogen­ heter kommer MLFM att införa ett rättsligt instrument som del av den första reformfasen.

För att se till att den högkvalificerade personalen stannar, åläggs direktören att ta fram ett utbildningsprogram för TVD-personalen. På så vis upprätthåller personalen de kunskaper som är nödvändiga för att klara de krav som systemet ställer.

För att säkerställa oberoende och trovärdighet kommer det att inrättas ett råd för kontroll av virkesproduktion (TVC) som ska övervaka TVD:s arbete. Rådets uppgift är att se till att TVD:s verksamhet präglas av öppenhet och oberoende. Det ska vara sammansatt av representanter från bland annat följande:

i) Rättsväsendet.

ii) Ministeriet för landområden, skogsbruk och gruvor.

iii) Tullen.

iv) Polisen.

v) Det civila samhället.

vi) FC:s direktör.

vii) Branschen.

viii) TVD:s direktör inom ramen för dennes tjänsteutövning.

FC:s verkställande direktör ska leda rådet. Chefer för FC-byråer kan komma att bjudas in till möten i fråga om ärenden som faller inom deras områden.

3. Samarbete med befintliga institutioner

TVD:s granskarroll i samverkan med befintliga enheter inom FC beskrivs i översikterna i tilläggen 110. Dagens enheter kommer att fortsätta utföra sina uppgifter och TVD får en granskande roll. TVD och TVC kommer att rapportera till MLFM via FC.

4. Finansiering

Ghanas regering kommer att söka externt stöd för inrättandet av TVD, bland annat vid den tekniska utformningen och som bidrag till investeringskostnaderna för TVD och dess nyckelfunktioner. På lång sikt räknar regeringen med att avgifter och hyror från virkessektorn kommer att täcka TVD:s driftskostnader och kontrollerna av trädfällningen.

TVD:s totala genomförandebudget kommer att täcka följande områden:

— Upphandlingskostnaderna för spårsystemet för timmer.

— Kostnader för tekniskt stöd via den godkände kontrollanten.

— Logistik och utrustning i fråga om TVD samt krav på andra enheter att genomföra LAS.

— Utbildningskostnader för TVD- och FC-personal, vars tjänster är av avgörande betydelse för genomförande av systemet.

— Inledande stödkostnader till branschen för grundläggande IT-system för systemet.

5. Förfarande för överklagande

Överklaganden i fråga om TVD:s utfärdande av kontrolluppgifter (dvs. bekräftelsen som avslutar avstämningen och kontrollen och som ligger till grund för utfärdande av Flegtlicenser) ska skickas till TVC. Förfarandet syftar till att öppna en möjlighet för förfördelade parter att få saken prövad och att förstärka allmänhetens förtroende för kontrollsystemet. TVC kommer därför att utse en grupp domare under ledning av en praktiserande jurist som har tillräckliga kvalifikationer för att sitta i högsta domstolen.

SV

L 70/52

Europeiska unionens officiella tidning

19.3.2010

Tillägg 1-10 – WTS-beskrivning Appendix I: Stock Enumeration — On-Reserve

Appendix II: Tree Felling S Log Production

Appendix III: Post Harvest Audit

Appendix IV: Log Transport S Inspections

Appendix V: Confiscated Timber

Appendix VI: Log Imports

Appendix VII: Log Arrival at Processing Plant

Appendix VIII: Log Processing

Appendix IX: Processed Wood

Appendix X: Export of Processed Wood Bundles

AKRONYMER

CEO	Chief Executive Officer (direktör)
CEPS	Customs Excise & Preventive Services (tullmyndigheten)
CLC	Certificate of Legal Compliance (intyg om överensstämmelse med lagen)
CoC	Chain of Custody (försörjningskedjan)
CoP	Certificate of Purchase (köpcertifikat)
DCE	District Chief Executive (distriktsansvarige)
DfID	Departement for International Development
DFO	District Forest Office (skogskontoret i distriktet)
EU	European Union (Europeiska unionen)
FC	Forestry Commission (skogsstyrelsen)
FLEGT	Forest Law Enforcement, Governance and Trade (skogslagstiftningens efterlevnad samt förvaltning av och handel med skog)
FMP	Forest Management Plan (skogsförvaltningsplan)
FMU	Forest Management Unit
Form CO2	Formulär CO2
Form CO3	Formulär CO3
FR	Forest Reserve (skogsbestånd)
FSC	Forest Stewardship Council
FSD	Forest Service Division (skogsmyndigheten)
GCNet	Ghana Community Network Services Ltd
GFTN	Global Forest & Trade Network
GIS	Geographic Information System
GPS	Global Positioning System
GSBA	Globally Significant Biodiversity Area (områden som är viktiga i fråga om biologisk mångfald)
HHC	Handheld Computer (handhållen dator)
HQ	Headquarters
ICT	Information and Communication Technology (informations- och kommunikationstek­ nik)
ID	Identification/Identity (as used in Information Systems)
ILMCC	Import Log Measurement and Conveyance Certificate (importcertifikat om stockmätning och transport)
IM	Independent Monitor (oberoende övervakare)
LAS	Legality Assurance System (laglighetsförsäkringssystem)
LI	Legislative Instrument (rättsligt instrument)
LIC	Lumber Inspection Certificate
LIF	Log Information Form (formulär för stockinformation)

LMCC	Log Measurement and Conveyance Certificate (certifikat om stockmätning och transport)
LSE	Large Scale Enterprise
MoFEP	Ministry of Finance and Economic Planning
MLFM	Ministry of Lands, Forestry and Mines (ministeriet för landområden, skogsbruk och gruvor)
NGO	Non-Governmental Organisation
NTFP	Non-Timber Forest Product (skogsprodukter som inte är timmer)
OASL	Office of Administrator of Stool Lands
OFR	Off Forest Reserve (skog utanför bestånd)
PC	Personal Computer
PEFC	Programme for the Endorsement of Forest Certification
PLMCC	Plantation Log Measurement and Conveyance Certificate (certifikat för mätning och transport av stockar från skogsplanteringar)
PPC	Plantation Production Certificate
PW	Processed Wood (bearbetat trä)
RFID	Radio Frequency Identification Device
RFO	Regional Forest Office
RMSC	Resource Management Support Centre (stödcenter för resursförvaltning)
RS	Range Supervisor (skogsinspektör)
SME	Small and Medium Scale Enterprise (små och medelstora företag)
SP	Salvage Permit (tillstånd för tillvaratagande)
SRA	System Requirement Analysis
TIDD	Timber Industry Development Division (träindustriutvecklingsavdelningen)
TIF	Tree Information Form (trädinformationsformulär)
TO	Technical Officer
TREC	Timber Rights Evaluation Committee
TSP	Temporary Sample Plot
TUC	Timber Utilisation Contract (kontrakt för timmeranvändning)
TUP	Timber Utilisation Permit
TVD	Timber Validation Department (enhet för timmerkontroll)
VAT	Value Added Tax (mervärdesskatt)
VIC	Veneer Inspection Certificate
VLC	Verification of Legal Compliance
VLTP	Validation of Legal Timber Programme
VPA	Voluntary Partnership Agreement (frivilligt partnerskapsavtal)
WTS	Wood Tracking System (spårsystem för timmer)

BILAGA VI

SPECIFIKATIONER FÖR OBEROENDE ÖVERVAKNING

Inom ramen för genomförandet av partnerskapsavtalet mellan gemenskapen och Ghana ska Ghana i samråd med gemenskapen utse en oberoende övervakare (Independent Monitor, IM) som ska övervaka tillämpningen av vissa för­ faranden och kontrollåtgärder, särskilt de som har med laglighetsförsäkringssystemet (Legality Assurance System, LAS) att göra. Syftet med den oberoende övervakningen är att trygga att de licenser som utfärdas inom ramen för avtalet är trovärdiga och att ge alla berörda parter, bl.a. den gemensamma övervaknings- och översynsmekanismen, försäkringar om att laglighetsförsäkringssystemet fungerar effektivt.

1. Den oberoende övervakarens huvuduppgifter

Den oberoende övervakarens huvuduppgifter är följande:

— Att bedöma genomförandet av laglighetsförsäkringssystemet och systemets effektivitet.

— Att utföra kontroller på fältet av det arbete som regleringsmyndigheterna för skogssektorn utför inom alla områden av skogsförvaltningen och försörjningskedjan, inbegripet jämförande kontroller mot uppgifter hos de behöriga myndigheterna i gemenskapen.

— Att identifiera och dokumentera systemfel och bedöma huruvida regleringsmyndigheterna har rekommenderat och vidtagit korrigeringsåtgärder för att komma till rätta med systemfel och bristande efterlevnad av reglerna.

— Att bedöma korrigeringsåtgärders effektivitet.

— Att bedöma ändamålsenligheten hos de uppgiftshanteringssystem som ligger till grund för laglighetsförsäkrings­ systemet och utfärdandet av Flegtlicenser.

— Att bedöma den offentliggjorda Flegtrelevanta produktions- och handelsstatistikens fullständighet och riktighet samt effektiviteten hos förfarandena för kontroll av licenser vid import till gemenskapen.

— Att avlägga rapporter om de konstateranden som övervakningen leder till.

2. Metoder

Den oberoende övervakaren ska i samband med övervakningen, bedömningen av iakttagelserna från denna och utarbetandet av rapporterna använda sig av offentligt tillgängliga dokumenterade förfaranden.

— Övervakningsförfarandena ska stå i överensstämmelse med internationellt erkänd bästa praxis enligt ISO 17021 och ISO 19011 eller likvärdiga standarder.

— Den oberoende övervakaren ska upprätta en övervakningstidsplan för kontraktsperioden, omfattande datum för framläggande av utkast till rapporter.

— Den oberoende övervakarens metoder ska vara bevisbaserade.

— Övervakningen ska under det första året utföras med intervaller på ungefär sex månader och därefter med intervaller på ett år.

— De dokumenterade förfarandena ska tillhandahålla med den kontraktsupphandlande myndigheten överenskomna riktlinjer för stickprovskontroller av dokument, register och verksamheter.

— De dokumenterade förfarandena ska omfatta bestämmelser om att även information som erhållits från berörda aktörer som inte är direkt involverade i genomförandet av laglighetsförsäkringssystemet ska användas.

— Alla iakttagelser från övervakningen ska dokumenteras.

— Den oberoende övervakaren ska fastställa huruvida alla aspekter av laglighetsförsäkringssystemet fungerar som planerat. Övervakaren ska i synnerhet identifiera systemfel som visar sig i form av bristande efterlevnad av reglerna och bedöma regleringsmyndigheternas rekommendationer om korrigeringsåtgärder och efterlevnaden av dessa rekommendationer.

— Övervakningsrapporterna ska omfatta all relevant information om övervakningsprogrammet och om de konstate­ randen som övervakningen leder till. De dokumenterade förfarandena ska omfatta en redovisning av huvuddragen i de fullständiga rapporterna och de sammanfattande rapporterna.

— Parterna ska se till att den oberoende övervakaren har obehindrad tillgång till relevant information (såvida denna inte klassificerats som konfidentiell), till den personal som deltar i genomförandet av laglighetsförsäkringssystemet, till denna personals kontrollverksamhet och till annan relevant verksamhet längs hela försörjningskedjan (i sko­ garna, vid bearbetningsanläggningar och på platser för export och import av trävaruprodukter).

3. Kvalifikationer

Den oberoende övervakaren ska vara ett opartiskt och oberoende organ som har styrkta kunskaper om gransknings­ förfaranden och skogssektorn. Erfarenhet av skogssektorn i Ghana eller i andra länder som producerar tropiskt timmer är en fördel.

— Den oberoende övervakaren får inte vara direkt involverad i skogsförvaltningen, bearbetningen av timmer, handeln med trävaruprodukter eller kontrollen av skogssektorn i Ghana eller gemenskapen.

— Tillhandahållare av kommersiella tjänster som står under kontrakt med Ghanas statsförvaltning för att tillhanda­ hålla andra tjänster till stöd för förvaltningen och regleringen av skogssektorn kan inte komma i fråga för urvalet av en oberoende övervakare.

— Den oberoende övervakaren ska ha ett internt kvalitetssäkringssystem som uppfyller fordringarna enligt ISO 17021 eller en likvärdig standard.

— Den oberoende övervakaren och de anställda som övervakaren sätter in för att utföra övervakningsuppgifterna ska ha styrkt erfarenhet av granskning av skogsförvaltning och av timmerbearbetningsindustrin och försörjningskedjan.

— Om den oberoende övervakaren inte är en ghananskregistrerad organisation, kommer det att krävas att över­ vakaren engagerar en ghananskregistrerad organisation som lokal partner.

— Det kommer i så fall också att krävas att den oberoende övervakaren under en i kontraktet angiven tid bygger upp den ghananskregistrerade organisationens kapacitet att utföra övervakningsuppgifterna.

4. Rapporter från den oberoende övervakaren

Den oberoende övervakaren ska regelbundet utarbeta i) en fullständig rapport som ska läggas fram för parterna och omfatta all relevant information om övervakningsprogrammet och om hur laglighetsförsäkringssystemet och Flegt­ licenssystemet fungerar och ii) en offentlig sammanfattande rapport som ska grunda sig på den fullständiga rapporten och sammanfatta de viktigaste konstaterandena och de systemfel som identifierats.

Den oberoende övervakaren ska först avlägga rapport till den upphandlande myndigheten (Ministry of Lands, Forests and Mines). Efter en period på 30 dagar under vilken den upphandlande myndigheten får lägga fram synpunkter på det berörda rapportutkastets riktighet ska kopior av utkastet skickas till parterna via den gemensamma övervaknings- och översynsmekanismen.

Om den gemensamma övervaknings- och översynsmekanismen begär klarlägganden, måste den oberoende övervaka­ ren tillhandahålla ytterligare information.

Den oberoende övervakaren ska utarbeta en slutlig rapport i vilken alla klarlägganden från parternas sida rörande utkastet till rapporten beaktas och redovisas.

5. Institutionella arrangemang

Ghana ska i samråd med gemenskapen ingå ett kontrakt med den oberoende övervakaren, på grundval av dokumen­ terade och transparenta urvalsförfaranden.

Den gemensamma övervaknings- och översynsmekanismen ska diskutera den oberoende övervakarens rapporter och alla erforderliga korrigeringsåtgärder.

Den gemensamma övervaknings- och översynsmekanismen ska utarbeta och offentliggöra sammanfattande rapporter på grundval av den oberoende övervakarens konstateranden.

Den oberoende övervakaren ska rapportera till Ghanas regering, som ska

— granska utkast till rapporter och lägga fram synpunkter (i syfte att se till att rapporterna blir korrekta och tydliga) och – via den gemensamma övervaknings- och översynsmekanismen – be gemenskapen att göra samma sak,

— fatta beslut om de åtgärder som ska vidtas på grundval av konstaterandena i övervakningsrapporterna, särskilt sådana åtgärder som krävs för att komma till rätta med systemproblem i laglighetsförsäkringssystemet och med problem i genomförandet av korrigeringsåtgärder som begärts av regleringsmyndigheterna,

— underrätta den oberoende övervakaren och andra berörda aktörer om de korrigeringsåtgärder som vidtas på grundval av övervakningsrapporterna.

BILAGA VII

KRITERIER FÖR BEDÖMNING AV DET OPERATIVA LAGLIGHETSFÖRSÄKRINGSSYSTEMET I GHANA

Partnerskapsavtalet mellan gemenskapen och Ghana innehåller bestämmelser om utveckling och tillämpning av ett laglighetsförsäkringssystem (Legality Assurance System, LAS), för att säkerställa att alla trävaruprodukter som omfattas av avtalet och exporteras från Ghana till gemenskapen har producerats lagligt. Laglighetsförsäkringssystemet ska omfatta följande: en definition av vad som avses med lagligt producerade trävaruprodukter i vilken de lagar och andra författ­ ningar redovisas som måste följas för att en Flegtlicens ska få utfärdas (laglighetsdefinition), kontroll av försörjningskedjan syftande bl.a. till att spåra timmers och trävaruprodukters väg från platsen för avverkning av timret till platsen för export av trävaruprodukterna, förfaranden för kontroller syftande bl.a. till att säkerställa och dokumentera överensstämmelse med alla komponenter av laglighetsdefinitionen, förfaranden för utfärdande av licenser samt förfaranden för oberoende över­ vakning syftande till att ge försäkringar om att laglighetsförsäkringssystemet fungerar som planerat.

Gemenskapens förväntningar på laglighetsförsäkringssystemet anges i en serie informationsnoter som utarbetats av en expertgrupp som sammankallats av Europeiska kommissionen (1).

Bedömningskriterier

Laglighetsförsäkringssystemet ska underkastas en oberoende teknisk utvärdering innan systemet med Flegtlicenser blir till fullo operativt. Parterna ska inom ramen för den gemensamma övervaknings- och översynsmekanismen komma överens om specifikationer för utvärderingen. Av bedömningskriterierna nedan framgår vad laglighetsförsäkringssystemet väntas ge. Kriterierna ska ligga till grund för specifikationerna för utvärderingen. Syftet med utvärderingen ska vara att

i) se över systembeskrivningen med särskild inriktning på sådana ändringar som gjorts efter undertecknandet av partner­ skapsavtalet, och

ii) undersöka hur systemet fungerar i praktiken.

Avsnitt 1: Laglighetsdefinition

Definitionen av lagligt producerade trävaruprodukter måste grunda sig på de gällande lagarna och andra författningarna i Ghana. Den måste vara entydig, objektivt verifierbar och operativt tillämplig och som minst omfatta de lagar och andra författningar som gäller följande:

Avverkningsrättigheter: Tilldelning av lagliga rättigheter att avverka timmer inom ett lagligt fastställt område.

Skogsarbete: Uppfyllande av de rättsliga kraven på området skogsförvaltning inbegripet iakttagande av den relevanta miljö- och arbetsrättslagstiftningen.

Skatter, avgifter o.d.: Uppfyllande av de rättsliga kraven i fråga om skatter, importtullar, royalties och avgifter som har direkt samband med avverkningsrättigheter och timmeravverkning.

Andra användare: Respekt (där så är tillämpligt) för andra parters besittnings- och nyttjanderättigheter till mark och andra resurser som kan påverkas av timmeravverkningsrättigheter.

Handel och tullförfaranden: Uppfyllande av de rättsliga kraven i fråga om handel och tullförfaranden.

Framgår det tydligt vilket rättsinstrument som ligger till grund för varje enskild komponent av laglighetsdefinitionen?

Specificeras kriterier och indikatorer som kan användas för att kontrollera överensstämmelse med varje enskild kom­ ponent av definitionen?

Är kriterierna och indikatorerna tydliga, objektiva och operativt tillämpliga?

Framgår olika aktörers uppgifter och befogenheter tydligt av kriterierna och indikatorerna och omfattar kontrollen av lagligheten en bedömning av alla relevanta aktörers insatser?

(1) ▇▇▇▇://▇▇.▇▇▇▇▇▇.▇▇/▇▇▇▇▇▇▇▇▇▇▇/▇▇▇▇▇▇▇▇/▇▇▇▇▇▇▇▇▇▇▇▇▇▇▇▇▇▇/▇▇▇▇▇▇▇▇▇▇▇/▇▇▇▇▇▇/▇▇▇▇▇_▇▇▇▇▇▇▇▇_▇▇▇▇▇_▇▇.▇▇▇

Omfattar laglighetsdefinitionen de gällande lagarna och andra författningarna på alla de ovan angivna huvudområdena? Om inte, varför togs lagstiftningen på vissa områden inte med i definitionen?

Beaktades alla huvudområden av den tillämpliga lagstiftningen i processen för involvering av berörda aktörer i utarbe­ tandet av definitionen?

Omfattar systemet för kontroll av lagligheten de viktigaste rättsliga bestämmelser som identifierades vid samråden med berörda aktörer?

Har laglighetsdefinitionen och laglighetsmatrisen ändrats sedan ingåendet av partnerskapsavtalet? Om ja, har det tagits fram kriterier och indikatorer för att säkerställa kontroll av ändringarna?

Avsnitt 2: Kontroll av försörjningskedjan

Systemet för kontroll av försörjningskedjan måste ge trovärdiga försäkringar om att timmer och trävaruprodukter kan spåras genom försörjningskedjan, från platsen för avverkning av timret eller platsen för laglig import till platsen för export av trävaruprodukterna. Det kommer inte alltid att vara nödvändigt att hålla fast vid fysisk spårbarhet för en enskild stock, en enskild last av stockar eller en enskild trävaruprodukt från platsen för export tillbaka till platsen för avverkning av timret, men det är alltid nödvändigt mellan platsen för avverkning och den första plats där en blandning sker (t.ex. en timmerterminal eller en bearbetningsanläggning).

2.1 Nyttjanderättigheter: De områden inom vilka det allokerats rättigheter till skogsresurser och innehavarna av dessa rättigheter måste anges tydligt.

Tryggar kontrollsystemet att endast timmer som har sitt ursprung i skogsområden för vilka det finns giltiga och tillåtliga nyttjanderättigheter kommer in i försörjningskedjan?

Tryggar kontrollsystemet att de företag som utför timmeravverkningen har tilldelats nyttjanderättigheter för de berörda skogsområdena?

Är förfarandena för tilldelning av nyttjanderättigheter och uppgifterna om de nyttjanderättigheter som tilldelats och om innehavarna av dessa rättigheter offentligt tillgängliga?

2.2 Systemet för kontroll av försörjningskedjan: Det måste finnas effektiva mekanismer för spårning av timmer och trävaruprodukter genom försörjningskedjan, från platsen för avverkning av timret till platsen för export av trävaru­ produkterna.

Metoderna för identifiering av material kan variera. Det kan t.ex. röra sig om användning av etiketter för enskilda artiklar eller om användning av dokumentation som åtföljer en last eller ett parti. Vid valet av metod bör typen av material, värdet på materialet och risken för blandning med olagligt eller okontrollerat material beaktas.

Identifieras och redovisas alla försörjningskedjealternativ i kontrollsystemet? Identifieras och redovisas alla etapper i försörjningskedjan i kontrollsystemet?

Har metoder för att a) identifiera materialets ursprung och b) förhindra blandning med material av okänt ursprung i de nedan angivna etapperna i försörjningskedjan fastställts och dokumenterats?

— Timmer i skogen

— Transport

— Mellanlagring

— Ankomst till anläggning för primär bearbetning

— Bearbetningsanläggningar

— Mellanlagring

— Transport

— Ankomst till platsen för export

Vilka organisationer har ansvaret för kontrollen av materialflödena? Har dessa organisationer tillräckligt med personal och andra resurser för att utföra kontrolluppgifterna?

2.3 Kvantiteter: Det måste finnas robusta och effektiva mekanismer för att mäta och registrera kvantiteten timmer eller trävaruprodukter i de olika etapperna i försörjningskedjan, inbegripet tillförlitliga, före avverkning utförda uppskatt­ ningar av adekvat noggrannhetsgrad av volymen skog på rot inom varje avverkningsområde.

Frambringar kontrollsystemet kvantitativa input-/outputuppgifter i de nedan angivna etapperna i försörjningsked­ jan?

— Skog på rot

— Stockar i skogen

— Transport och lagring av timmer

— Ankomst till anläggning för primär bearbetning

— Bearbetningsanläggningar

— Ankomst till platsen för export

Vilka organisationer har ansvaret för inmatningen av de kvantitativa uppgifterna i kontrollsystemet? Hur kon- trolleras kvaliteten på uppgifterna?

2.4 Avstämning av uppgifter: Alla uppgifter måste registreras på ett sätt som gör det möjligt att snabbt stämma av dem mot de uppgifter som inhämtats i den föregående och den nästföljande etappen i försörjningskedjan. Till­ förlitlig avstämning måste utföras längs hela försörjningskedjan.

Registreras alla kvantitativa uppgifter på ett sätt som gör det möjligt att snabbt stämma av dem mot de kvantitativa uppgifter som inhämtats i den föregående och den nästföljande etappen i försörjningskedjan?

Har det tagits fram metoder för att bedöma överensstämmelsen mellan råmaterial och bearbetade produkter i sågverk och andra anläggningar?

Är tillförlitlig avstämning för enskilda artiklar eller partier möjlig längs hela försörjningskedjan?

Vilka informationssystem och vilken informationsteknik används för lagring och avstämning av uppgifter samt för rapportering? Har det inrättats robusta system för säkring av uppgifterna?

Vilken organisation har ansvaret för avstämningen av uppgifterna? Har denna organisation tillräckligt med personal och andra resurser för att klara av hanteringen av uppgifterna?

Vilken information om kontrollen av försörjningskedjan görs offentligt tillgänglig? Hur kan berörda parter få tillgång till informationen?

2.5 Blandning av kontrollerat timmer med annat godkänt timmer: Om blandning av timmer från kontrollerade lagliga källor med timmer från andra källor medges, måste det finnas tillräckliga kontroller för att utesluta timmer från okända källor eller timmer som avverkats utan lagliga avverkningsrättigheter.

Medger kontrollsystemet blandning av kontrollerat timmer med annat godkänt timmer (t.ex. med importerat sådant timmer eller med timmer som har sitt ursprung i ett skogsområde som har lagliga avverkningsrättigheter men som ännu inte omfattas av den fullständiga kontrollprocessen)?

Vilka kontrollåtgärder tillämpas för sådana fall? Tryggar kontrollerna t.ex. att den kontrollerade outputen inte överstiger den kontrollerade inputen i de olika etapperna i försörjningskedjan?

2.6 Importerat timmer: Det måste finnas adekvata kontroller för att säkerställa att importerat timmer och dito trävaru­ produkter har importerats lagligt.

Hur påvisas laglig import av timmer och trävaruprodukter?

Vilka bevis måste läggas fram som belägg för att importerat timmer och dito trävaruprodukter härrör från träd som avverkats lagligt i ett tredjeland?

Följs importerat timmer och dito trävaruprodukter längs hela försörjningskedjan inom ramen för laglighetsförsäk­ ringssystemet?

Om importerat timmer eller importerade trävaruprodukter används, anges ursprungslandet för timret respektive ursprungslandet för komponenter som ingår i sammansatta produkter i Flegtlicensen?

Avsnitt 3: Andra kontroller

Syftet med kontrollerna är att säkerställa lagligheten hos timret och trävaruprodukterna. Kontrollerna måste vara till­ räckligt robusta och effektiva för att trygga att bristande efterlevnad av reglerna längs försörjningskedjan upptäcks och att korrigeringsåtgärder snabbt vidtas.

3.1 Organisation: Kontrollerna ska utföras av ett statligt organ eller ett tredjepartsorgan (eller eventuellt av ett statligt organ och ett tredjepartsorgan i samarbete). Kontrollorganet måste förfoga över adekvata resurser och förvalt­ ningssystem och ha kvalificerad personal och robusta och effektiva mekanismer för att hantera intressekonflikter.

Har statsförvaltningen utsett ett organ som ska handha kontrolluppgifterna? Har organets mandat och dess därmed sammanhängande befogenheter angivits tydligt och offentliggjorts?

Har kontrollorganet tillräckliga resurser för att utföra kontrollerna av laglighetsdefinitionen och av systemet för kontroll av försörjningskedjan?

Har kontrollorganet ett dokumenterat förvaltningssystem

— som säkerställer att dess personal har adekvat kompetens och erfarenhet?

— som omfattar intern kontroll och övervakning?

— som omfattar mekanismer för att hantera intressekonflikter?

— som säkerställer att kontrollsystemet är transparent?

— för fastställande och tillämpning av kontrollmetoderna?

3.2 Kontroller av laglighetsdefinitionen: Det måste anges tydligt vad som ska kontrolleras. Kontrollmetoden måste vara dokumenterad och säkerställa att kontrollprocessen är systematisk, transparent och bevisbaserad, att den genom­ förs med regelbundna intervaller och att den omfattar alla komponenter av laglighetsdefinitionen.

Omfattar kontrollmetoden alla komponenter av laglighetsdefinitionen? Omfattar den kontroller av överensstäm­ melse med alla angivna indikatorer?

Omfattar kontrollmetoden

— anmälda och oanmälda kontroller av verksamheten på fältet och av dokument rörande denna?

— inhämtande av information från utomstående berörda parter?

— bevarande av uppteckningar över kontrollerna som gör det möjligt för interna granskare och för den obero­ ende övervakaren att företa kontroller vid en senare tidpunkt?

Har de olika institutionernas uppgifter och befogenheter definierats tydligt och tillämpas definitionerna i fråga?

Offentliggörs resultaten av kontrollerna av laglighetsdefinitionen? Hur kan berörda parter få tillgång till denna information?

3.3 Kontroller av systemet för kontroll av försörjningskedjan: Det måste finnas en tydlig definition – täckande hela försörjningskedjan från avverkning till export – av vad som ska kontrolleras. Kontrollmetoden måste vara doku­ menterad och säkerställa att kontrollprocessen är systematisk och bevisbaserad, att den genomförs med regel­ bundna intervaller och att den omfattar allting som täcks av definitionen och regelbunden avstämning av uppgifter mellan de olika etapperna i försörjningskedjan.

Täcker kontrollmetoden till fullo kontroller av systemet för kontroll av försörjningskedjan? Om ja, framgår detta klart av kontrollmetoden?

Vilka bevis finns det för att kontrollerna av systemet för kontroll av försörjningskedjan verkligen genomförts? Har de olika institutionernas uppgifter och befogenheter definierats tydligt och tillämpas definitionerna i fråga?

Offentliggörs resultaten av kontrollerna av systemet för kontroll av försörjningskedjan? Hur kan berörda parter få tillgång till denna information?

3.4 Bristande efterlevnad av reglerna: Det måste finnas en effektiv mekanism för att kräva och genomdriva lämpliga korrigeringsåtgärder vid bristande efterlevnad av reglerna.

Omfattar kontrollsystemet en definition av en sådan mekanism?

Hur tillämpas mekanismen för hantering av bristande efterlevnad av reglerna i praktiken?

Finns adekvata uppteckningar tillgängliga över de fall av bristande efterlevnad av reglerna som konstaterats och de korrigeringsåtgärder som vidtagits? Utvärderas korrigeringsåtgärders effektivitet?

Vilka uppgifter om fall av bristande efterlevnad av reglerna offentliggörs?

Avsnitt 4: Utfärdande av licenser

Ghana har utsett en licensmyndighet som har det övergripande ansvaret för utfärdandet av Flegtlicenser. Flegtlicenserna utfärdas på basis av enskilda sändningar eller på basis av ett system med godkända marknadsaktörer.

4.1 Organisation

Vilket organ har ansvaret för utfärdandet av Flegtlicenser?

Har licensmyndighetens och dess personals uppgifter i utfärdandet av Flegtlicenser definierats tydligt och offentlig- gjorts?

Har det fastställts kompetenskrav för licensmyndighetens personal? Har det införts interna kontroller av persona­ len?

Har licensmyndigheten tillräckliga resurser för att utföra sina uppgifter?

4.2 Utfärdande av licenser

Har licensmyndigheten dokumenterade förfaranden för utfärdandet av licenserna? Är dessa förfaranden och infor­ mation om eventuella avgifter som ska betalas offentligt tillgängliga?

Vilka bevis finns det för att förfarandena tillämpas på korrekt vis i praktiken?

Finns adekvata uppteckningar tillgängliga över de utfärdade licenserna och avvisade licensansökningarna? Omfattar uppteckningarna den bevisning på grundval av vilken licenserna utfärdades?

4.3 Licenser som utfärdas på basis av enskilda sändningar Grundar sig utfärdandet av licenser på enskilda sändningar?

Påvisas exportsändningarnas laglighet med hjälp av statsförvaltningens kontroll- och spårningssystem?

Är kraven för utfärdande av licenser tydligt angivna? Underrättas exportörerna om vilka krav som gäller?

Vilka uppgifter om utfärdade licenser offentliggörs?

Avsnitt 5: Oberoende övervakning

Den oberoende övervakningen är en funktion som är fristående från Ghanas regleringsmyndigheter för skogssektorn. Syftet med den oberoende övervakningen är att genom kontroller av att alla aspekter av Ghanas laglighetsförsäkrings­ system fungerar som planerat ge systemet med Flegtlicenser trovärdighet.

5.1 I n s t i t u t i o n e l l a a r r a n g e m a n g

5.1.1 Inrättande av en funktion för oberoende övervakning: Ghana har formellt inrättat en funktion för oberoende övervakning. Den oberoende övervakningen fungerar på ett effektivt och transparent sätt.

5.1.2 Oberoende i förhållande till andra aktörer i laglighetsförsäkringssystemet: Det måste finnas en tydlig avgränsning mellan de organ som är involverade i skogsförvaltningen eller regleringen av skogssektorn, å ena sidan, och den oberoende övervakaren, å andra sidan.

Har statsförvaltningen fastställt och dokumenterat kraven på den oberoende övervakaren i fråga om oberoende? Fastställs det att aktörer som har ett kommersiellt intresse eller en institutionell roll i skogssektorn i Ghana inte får utöva funktionen för oberoende övervakning?

5.1.3 Utseende av en oberoende övervakare: Den oberoende övervakaren utsågs med hjälp av ett transparent förfarande och dess verksamhet är underkastad tydliga, offentliggjorda regler.

Har statsförvaltningen offentliggjort specifikationerna för den oberoende övervakningen?

Har statsförvaltningen dokumenterat förfarandet för att utse den oberoende övervakaren och offentliggjort detta?

5.1.4 Inrättande av ett förfarande för hantering av klagomål: Det måste finnas ett förfarande för hantering av sådana klagomål och tvister som den oberoende övervakningen ger upphov till. Förfarandet måste kunna hantera alla typer av klagomål rörande licenssystemets funktion.

Har det inrättats ett dokumenterat, för alla berörda parter tillgängligt förfarande för hantering av klagomål? Står det klart hur klagomål inges, dokumenteras, behandlas och (vid behov) förs vidare?

5.2 D e n o b e r o e n d e ö v e r v a k a r e n

5.2.1 Organisatoriska och tekniska krav: Den oberoende övervakaren måste vara oavhängig av de andra aktörerna i laglighetsförsäkringssystemet. Övervakarens verksamhet måste grunda sig på dokumenterade förvaltningsstrukturer, policyar och förfaranden som står i överensstämmelse med internationellt erkänd bästa praxis.

Grundar sig den oberoende övervakarens verksamhet på ett dokumenterat förvaltningssystem som står i över­ ensstämmelse med kraven enligt ISO-guide 62, 65 eller en liknande standard?

5.2.2 Övervakningsmetoder: Den oberoende övervakarens metoder måste vara bevisbaserade. Övervakningen måste utföras med vissa angivna minimiintervaller.

Anges det i den oberoende övervakarens metoder att alla konstateranden måste grunda sig på objektiv bevisning rörande laglighetsförsäkringssystemets funktion?

Anges det i den oberoende övervakarens metoder med vilka maximiintervaller de olika komponenterna i laglighets­ försäkringssystemet kommer att kontrolleras?

5.2.3 Övervakningens omfång: Den oberoende övervakaren måste arbeta i enlighet med specifikationer som klart anger vad som ska övervakas och täcker alla fastlagda krav för utfärdande av Flegtlicenser.

Täcker den oberoende övervakarens metoder alla komponenter i laglighetsförsäkringssystemet? Anges de viktigaste effektivitetskontrollerna i dessa metoder?

5.2.4 Rapporteringskrav: Den oberoende övervakaren måste regelbundet avlägga rapport till den gemensamma övervak­ nings- och översynsmekanismen om hur laglighetsförsäkringssystemet fungerar, om fall av bristande efterlevnad av reglerna och om övervakarens bedömning av de korrigeringsåtgärder som vidtagits för att komma till rätta med bristande efterlevnad av reglerna.

Anges rapporteringskraven och rapporteringsintervallen i specifikationerna för den oberoende övervakningen?

BILAGA VIII

TIDSPLAN FÖR GENOMFÖRANDET AV AVTALET

År (1) 1

År 2

År 3

Nr

Milstolpar

K1

K2

K3

K4

K5

K6

K7

K8

K9

K10

K11

K12

1

Kapacitetsuppbyggnad

2

Kampanj för att öka medvetenheten om VPA

3

Val av leverantör av WTS

4

Införande av underordnad lagstiftning

5

Inrättande av TVD

6

Pilotfasen av LAS inleds

7

Pilotfasen av LAS har setts över

8

LAS genomfört i hela landet

9

Främjandet av produkter med Flegtlicens in­ leds

10

Produkter med Flegtlicens exporteras

11

EU redo att importera produkter med Flegt­ licens

12

En oberoende övervakare har utsetts

13

En upphandlingspolitik har införts

14

Främjande av ”kontrollerat lagligt” på den inhemska marknaden

15

Skogsbrukslagstiftningen har setts över och konsoliderats

Månad 48

(1) År 1 inleds när avtalet har undertecknats.

BILAGA IX

KOMPLETTERANDE ÅTGÄRDER I SAMBAND MED GENOMFÖRANDE AV DET FRIVILLIGA PARTNERSKAPSAVTALET

Omstrukturering och utökning av odlingar kommer att ha stor betydelse för att Ghana ska kunna infria sin vision av en hållbar skogssektor. Omstruktureringen av industrin kommer att kräva en uppbyggnad av kapaciteten hos branschorga­ nisationerna och virkesindustrins utbildningscentrum, rekapitalisering av och ny utrustning till virkesbearbetningsindustrin för att stödja bearbetning i senare led. Utveckling av odlingar, vilket förutom att utöka den inhemska tillgången till virke kommer att skapa möjligheter för verksamhet med anknytning till mekanismer för ren utveckling (CDM), kommer att kräva landreformer, utarbetande av arrangemang för vinstdelning och avsevärda investeringar.

Genomförandet av det frivilliga partnerskapsavtalet, som kommer att skapa förutsättningar för att genomföra dessa investeringar, kommer att kräva kompletterande åtgärder för utveckling av laglighetsförsäkringssystemet, reformering av lagstiftningen, främjande av handeln och därmed förknippad kapacitetsuppbyggnad samt åtgärder inriktade på den inhemska marknaden. De kompletterande åtgärder som fordras för att genomföra det frivilliga partnerskapsavtalet sammanfattas nedan.

1. Utveckling av laglighetsförsäkringssystemet

1.1 Uppbyggnad av kapaciteten inom

1.1.1 Enheten för skogstjänster

1.1.2 Träindustriutvecklingsavdelningen

1.1.3 Centrumet för förvaltning av skogsresurser

1.1.4 IKT-infrastruktur för att stödja träindustrins koppling till WTS

1.2 Oberoende övervakning

1.3 Inrättande av TVD/TVC

1.4 MLFM (JMRM)

2. Övriga krav på kapacitetsuppbyggnad

2.1 Andra myndigheter med anknytning till det frivilliga partnerskapsavtalet (CEPS, Attorney General, MoFEP)

2.2 Det civila samhället

2.3 Branschorganisationer

3. Reformer av lagstiftningen

3.1 Införande av underordnad lagstiftning

3.2 Översyn och konsolidering av skogslagstiftningen

4. Främjande av handel

4.1 Främjande av Flegtlicenser

4.2 Främjande av ”kontrollerat lagligt”

4.3 Främjande av upphandlingspolitik i Ghana

5. Den inhemska marknaden

5.1 Främjande av reglering av den inhemska marknaden

5.2 Främjande av alternativa försörjningsmöjligheter

5.3 Utveckling av bearbetningen av gummiträ och bambu

5.4 Främjande av bearbetning och användning av sällan använda trädarter