Anbud
Anbud
2013-10-16
Upphandlande organisation Upphandling
SKL Kommentus Inköpscentral AB Stödboende 2013
Xxxxx Xxxx 5814
Sista anbudsdag: 2013-10-16 23:59
Symbolförklaring:
Texten/frågan innehåller krav som måste uppfyllas Texten ingår i kvalificeringen
Frågan är viktad och ingår i delen av upphandlingen
Texten kommer att ingå i avtalet
Texten innehåller sekretessbelagd information Frågan besvaras av köparen
Anbudslämnare
Säljare:
Anbud:
Organisationsnr.:
Gryning Vård AB
Gryning Vård, Trollbacken (13/106)
5566058201
1. Förfrågningsunderlag
1.1. Allmän orientering
1.1.1. SKL Kommentus Inköpscentral AB
SKL Kommentus Inköpscentral AB, organisationsnummer 556819-4798, (fortsättningsvis SKI) är bildat med syftet att vara inköpscentral för kommuner, landsting, regioner och deras bolag och för att genom samordnad upphandling dels ingå Ramavtal i eget namn avsedda för andra upphandlande myndigheter/enheter dels för att medverka vid en offentlig upphandling som ombud åt flera upphandlande myndigheter/enheter.
SKI genomför denna upphandling som ombud, jml 2 kap 9 a § p. 2 LOU, för de upphandlande myndigheter (i den fortsatta texten kallade kallade kommuner) som deltar i
upphandlingen. Med detta menas att kommuner som anmäler sig till att delta i upphandlingen blir ramavtalspart och är förbundna att använda ramavtalen under
ramavtalsperioden.
SKI ansvarar under ramavtalsperioden för den kommersiella avtalsförvaltningen, vilket bl.a. innebär efterannonsering, leverantörskontroll av ekonomisk stabilitet, skatter och sociala avgifter samt bevakning av tillstånd, avtalsförlängningar, indexregleringar, tolkning av ramavtalet och rådgivning vid eventuella tvister.
Kommunerna ansvarar under ramavtalsperioden själv för placeringsanalys och uppföljning av stödboendets verksamhet, såsom stödets innehåll, metoder, personal och rutiner samt andra krav som är kopplade till den tjänst som utförs.
Mer information om SKL Kommentus Inköpscentral AB finns på xxx.xxxxxxxxxxxx.xx.
1.1.2. Inbjudan att lämna anbud
SKL Kommentus Inköpscentral AB (SKI) inbjuder på uppdrag av deltagande kommuner att lämna anbud på Stödboende 2013.
1.1.3. Deltagande kommuner
Av Bilaga 01 "Deltagande kommuner" framgår vilka kommuner som deltar i upphandlingen.
Vissa kommuner kommer att börja använda ramavtalet vid en senare tidpunkt när det egna befintliga avtalet upphör. I Bilaga 01 "Deltagande kommuner" har tidpunkterna för den senare starten angivits för de kommuner det berör.
1.1.4. Upphandlingens omfattning
Upphandlingen omfattar placeringar i stödboenden för ungdomar 18 - 24 år samt barn och föräldrar i behov av tillsyn och stöd under en övergångsperiod, exempelvis i samband med utslussning från behandlingshem eller familjehem. Den placerade ska förberedas för ett självständigt liv och rustas för att klara ett eget boende i samhället. Hjälp ska ges bland annat för att komma iväg till sysselsättning eller skola, planera sin ekonomi samt få en fungerande vardag både gällande hushållsgöromål och i samhället.
Stödboendet ska vara kopplat till ett boende med någon form av kontrakt/lägenhet. Stödboendet ska bestå av lägenheter och/eller någon form av kollektivt boende.
Stöd ska finnas i boendet i form av tillgång till personal dygnet runt. Vårdgivaren ska erbjuda boende som kombineras med tillsyn, stöd och/eller pedagogiska insatser som anpassas
efter den/de placerades behov. Personligt stöd ska vid efterfrågan kunna ges varje dag. Det ska finnas telefonstöd av personal samt för akuta händelser, som behov av kontakt med fastighetsägare, brandkår med flera.
Upphandlingen omfattar fyra stycken delområden där anbudsgivaren har möjlighet att lägga anbud på en eller flera delområden. Delområdena är:
02 Stödboende för ungdomar 18-24 år behovsnivå 1 och 2 03 Stödboende för barn och föräldrar behovsnivå 1 och 2 04 Stödboende för ungdomar 18-24 år behovsnivå 3 och 4 05 Stödboende för barn och föräldrar behovsnivå 3 och 4
Med de olika behovsnivåerna avses följande:
Nivå 1 = Direkt personalstöd upp till 7 timmar per vecka samt stöd via telefon övriga dagar och tider.
Nivå 2 = Direkt personalstöd 8-15 timmar per vecka samt stöd via telefon övriga dagar och tider.
Nivå 3 = Direkt personalstöd 16-25 per vecka samt stöd via telefon övriga dagar och tider. Nivå 4 = Direkt personalstöd 26 timmar och uppåt per vecka samt stöd via telefon övriga dagar och tider.
Deltagande kommuner har för avsikt att teckna ramavtal med de anbudsgivare som efter prövning uppfyller kraven i steg 1 och steg 2 i anbudsprövningen.
1.1.5. Syfte
Syftet med upphandlingen är att tillgodose deltagande kommuners huvudsakliga behov av externa placeringar. Ramavtalen kommer att reglera samtliga villkor som avser relationen vårdgivare - kommun under ramavtalsperioden. Det betyder att de priser som lämnats gäller under ramavtalsperioden och inget utrymme för förändring av vare sig pris eller villkor kommer att göras bortsett från möjlighet till årlig indexuppräkning enligt särskilda
villkor.
1.1.6. Huvudmannaskap
Företrädare för den placerande kommunen är ytterst ansvarig för den enskilda placeringen och beslutar i alla frågor som innefattar myndighetsutövning.
1.1.7. Avgränsning av omfattning
Placeringarna som omfattas av denna upphandling utgör ett komplement till
deltagande kommuners insatser i egen regi, som således inte berörs av upphandlingen. För vårdgivare som bedriver verksamhet i en upphandlande kommuns regi gäller ej anbudet mot den kommunen.
Upphandlingen omfattar inte abonnemang på stödboende eller entreprenader. Upphandlingen omfattar inte boende som inte har stödinsatser.
Upphandlingen omfattar inte stöd efter substitutionsbehandling.
1.1.8. Volym
Deltagande kommuner har tillsammans uppskattat sitt behov av stödboende för de målgrupper denna upphandling omfattar till 37 800 vårddygn per år.
Någon garanti att erhålla viss volym ges ej.
1.1.9. Ramavtalsperiod
Ramavtalet gäller för en tidsperiod om två (2) år med möjlighet att förlänga avtalet med ett
(1) + ett (1) år, dvs. sammanlagt högst fyra (4) år. Avtalet gäller fr.o.m. dagen för avtalets tecknande.
Planerad ramavtalsstart är 2014-01-01.
SKI ska, på uppdrag av deltagande kommuner påkalla förlängning av Ramavtalet senast tre månader innan Ramavtalet löper ut. Förlängning av Ramavtalet ska vara skriftlig och undertecknad av båda parter.
Påkallar inte SKI, på uppdrag av deltagande kommuner, förlängning upphör Ramavtalet utan föregående uppsägning.
1.1.10. Avropsordning (ordning för beställning/placering)
Inom varje delområde (4st) kommer flera leverantörer att antas och rangordnas där den som lämnat det ekonomiskt mest fördelaktiga anbudet kommer att rangordnas högst.
Placeringar kommer i första hand att ske enligt rangordning. Beställning från tecknade ramavtal kan dock ske på annat sätt beroende på den placerande kommunens handläggares bedömning i samråd med den enskilde gällande individens behov.
Som verktyg för den individuella placeringen kommer anbudsgivarna i upphandlingen precisera sin beskrivning av verksamheten utifrån olika matchningskriterier som ställts upp i förfrågningsunderlaget såsom verksamhetens inriktning, målgrupp, boende som tar emot endast män/pojkar, endast kvinnor/flickor, både män/pojkar och kvinnor/flickor, geografisk
belägenhet.
I upphandlingarna ingår inte omförhandling av befintliga placeringsavtal.
Avropsordning: Accepterar anbudsgivaren ovanstående krav? (Ja/Nej svar)
Svar: Ja
1.1.11. Upphandlingsförfarande
Upphandlingen genomförs genom förenklat förfarande enligt 15 kap. lagen (2007:1091) om offentlig upphandling (LOU). Förhandling kan förekomma vid förenklat förfarande. Anbud kan dock komma att antas utan föregående förhandling och det är därför av vikt att anbudsgivaren redan vid anbudsgivningen lämnar sitt bästa pris. Eventuella förhandlingar upptas på initiativ av SKI.
1.1.12. Definitioner
Nedan följer definitioner av begrepp som används i upphandlingen.
18 -24 år =
18 till och med 24 år
Anbudsgivare =
Vårdgivare som lämnar anbud.
Annat etniskt ursprung =
Om verksamheten har en särskild inriktning och särskild kompetens inom ett visst etniskt ursprung.
Stöd=
Med stöd avses stöd till olika målgrupper för vidare utslussning. De metoder/arbetssätt och särskilda förhållningssätt som stödet innebär anpassas efter olika målgrupper och individens behov. Stödet fokuserar på att den placerade ska skapa sig en plattform i samhället. Den placerade ska förberedas för ett självständigt liv och rustas för att klara ett eget boende.
Hjälp ska ges bland annat för att komma iväg till sysselsättning eller skola, planera sin ekonomi samt få en fungerande vardag både i hemmet och i samhället.
Beprövad erfarenhet =
Innebär att en åtgärd måste ha använts i flera verksamheter, där de ansvariga är eniga om åtgärdens positiva effekt.
Bokningsavgift =
Avgift för placerande kommun för tiden från det att en kommun gör en beställning av en plats och påbörjar arbetet mot inskrivning till dess att inskrivning verkligen
sker.
Endast flickor/kvinnor =
Om hela verksamheten som sådan bara arbetar med flickor/kvinnor.
Endast pojkar/män =
Om hela verksamheten som sådan bara arbetar med pojkar/män.
Genomförandeplan/behandlingsplan =
en konkretisering av vårdplanen där följande beskrivs:
1. målet med de särskilda insatser som behövs,
2. när och hur de särskilda insatserna ska genomföras,
3. när och hur genomförandeplanen/behandlingsplanen ska följas upp,
4. när och hur den unge ska kunna tillgodogöra sig åtgärder och insatser som andra huvudmän än socialnämnden ansvarar för,
5. när och hur den unges umgänge med föräldrar, vårdnadshavare och andra närstående ska ordnas,
6. när och hur den unge ska ha kontakt med socialnämnden, och
7. den unges och, i fråga om barn, hans eller hennes vårdnadshavares syn på genomförandet av det planerade stödet. SFS (2007:1316).
Handikapparkering finns =
- Handikapparkering finns intill lokalen.
- Parkeringsplats med gångväg från entrén på max 25m som är fri från hinder
- Parkering sida vid sida: minst 3,6 m bred och att det finns en plats med bredd 5 m
- Parkering längs med trottoar: minst 7 m lång. Om trottoaren är 3 m bred så anses p-platsen uppfylla kravet på en 5 m bred parkering.
Handikapptoalett finns =
- Lokalen har toalett som är tillgänglig för rörelsehindrade. De invändiga måtten är 2,2x2,2 m
- Toaletten har fungerande larm, upphöjd toalettsits och
- Enkelt uppfällbara armstöd (ingen spak inne vid väggen) draghandtag på dörrens insida, tvål, handdukar, spegel placerade så de fungerar för person i rullstol
- Dörröppningen är minst 80 cm bred
Heltidstjänst =
Antal timmar totalt per vecka genom 37 timmar ger antalet beräknade heltidstjänster.
Insats =
Stöd för vidare utslussning.
Kvalitetssystem =
Avser det som enligt lag gäller för uppföljning/styrning av verksamheten.
Kvalitetssystem avseende insatsen =
Avser system som dokumenterar, följer upp resultat och effekter av insatser och behöver ej vara kopplad till styrningen av verksamheten.
Linjär expanderad skala =
Begreppet linjär skala expanderad skala är ett systemtekniskt begrepp som syns per automatik i systemet och som i denna upphandling bara innebär att svar ska lämnas i den enhet som anvisas, exempelvis st. eller %.
Lokalkostnader =
Beräkning av lokalkostnaden ska innefatta allt som har med lokaler att göra och beräknas i avgiften, dvs även gemensamma utrymmen och ev kringkostnader så som värme, vatten.
Neuropsykiatrisk problematik =
ADHD och andra bokstavsdiagnoser, Thorettes syndrom, Asperger, autism och liknande.
Placerad person =
Klient, patient, brukare.
Psykiatriska problem =
Har en medicinsk karaktär där verksamheten delvis kretsar kring personers psykiska störningar.
Psykisk problematik =
Kan vara ett tillstånd där vederbörande ibland kan behöva professionell hjälp för ex att:
- ändra invanda föreställningar och beteenden
- lära dig att se dig själv på ett nytt sätt
- komma i kontakt med och bearbeta sina känslor
- acceptera begränsningar och se möjligheter
Spelmissbruk = Avser spel om pengar eller datorspelmissbruk.
Tillgängligt för rullstolsburna =
- En rullstolsburen person tar sig in i och kan röra sig i lokalen utan hjälp.
- Dörröppningsfunktion finns.
- Trappor saknas eller ramp finns, högst 0,5 m nivåskillnad per ramp, med lutning på 1:20=2,9 grader
- Hiss finns när lokalen har flera plan. Hissen har följande funktioner och mått: dörrautomatik, hissmått 0000x0000 mm, passagemått hissdörr >800mm, dörr på kortsidan.
Tillgängligt för rullstolsburna med assistans =
- En rullstolsburen person tar sig in i och kan röra sig i lokalen med viss hjälp.
- Max ett trappsteg på högst 10 cm
- Ramp som är längre än 5 m och lutar mer än 5 grader
- Trösklar högre än 2,5 cm men mindre än 10 cm, ingen dörröppningsfunktion.
- Dörröppningar minst 80 cm breda
- Hiss finns när lokalen har flera plan, hissmått 0000x0000 mm, passagemått hissdörr
>800mm, dörr på kortsidan
- Dörröppningar minst 84 cm breda
Tillgängligt för synskadade =
- Trappor har kontrastmarkeringar både vid övre och nedre
- Belysningen är bra och bländfri
- Väggar, dörrar och pelare eller golv har kontrastfärger, tydlig, helst taktil skyltning, hissar med våningsutrop
- Det är lätt att komma fram i lokalen.
Uppdragsgivare =
Placerande kommun, beställare.
Utslussning =
Den avslutande delen av en stödinsats där livet efter placeringen förbereds och planeras genom konkreta åtgärder som beslutas i samarbete med den placerade och i
förekommande fall familj eller andra närstående. Mål för utslussningen kan vara att individen ska klara skolgång/arbete/sysselsättning, ett så självständigt boende som möjligt, upprätthålla sociala relationer och ha en meningsfull fritid.
Verksamhet = Med en verksamhet avses en verksamhet som är belägen på en adress och med samma personalgrupp. En verksamhet kan ha flera avdelningar som är belägen på samma adress. De olika avdelningarna tillhör då samma verksamhet. En vårdgivare kan driva flera olika verksamheter med olika adresser.
Verksamhetsidé =
Verksamhetsidén är ett koncentrat av antaganden kring bästa arbetssätt och metoder för målgrupp och syfte.
Vårdplan =
Socialnämndens plan som ska tydliggöra syftet med stödet, varaktigheten av stödet och nämndens insatser för den enskilda flickan eller pojken. Vårdplanen ska också tydliggöra behov i olika avseenden, till exempel fysisk och psykisk hälsa, sociala situation och utbildning.
1.1.13. Hänvisningar till lagtexter, föreskrifter och liknande
Anbudsgivaren ska följa alla för verksamheten gällande lagar och föreskrifter samt känna till vilka av dessa som verksamheten berörs av.
I förfrågningsunderlaget hänvisas till lagtexter och föreskrifter i vissa fall och i andra fall inte. Lagtexter och föreskrifter lyfts fram i förfrågningsunderlaget för att förtydliga vissa krav, det betyder dock inte att dessa lagtexter och föreskrifter är viktigare än annan lagtext som det inte hänvisas till.
1.1.14. Frågor markerade med ett "S"
SKI har försökt förenkla för anbudsgivaren genom att i möjligaste mån formulera frågor som kräver beskrivningar på samma sätt som Socialstyrelsens gjort i sin senaste ansökningsblankett för tillståndsansökan (Se ansökningsblankett på följande sida: xxxx://xxx.xxxxxxxxxxxxxxx.xx/xxxxxxxxx/xxxxxxxxx-xxx). Dessa frågor har markerats med ett ”S”. Tanken är att ni där kan återanvända den text som ni i förekommande fall formulerat i er tillståndsansökan till Socialstyrelsen.
1.1.15. Bilagor
1) Deltagande kommuner
2) Revisorsintyg
1.2. Administrativa villkor
1.2.1. Sista anbudsdag
För sent inkommet anbud tas inte upp till prövning. Sista anbudsdag är 2013-10-16
1.2.2. Anbudets giltighetstid
Om upphandlingen blir föremål för rättslig prövning ska anbudets giltighetstid förlängas fram till dess att upphandlingskontrakt kan tecknas dock högst fyra månader efter angiven bindningstid.
Anbudet ska vara bindande till 2014-08-09
Anbudet giltighetstid: Godkänner anbudsgivaren anbudets giltighetstid till 2014-08-09 + högst 4 månader efter 2014-08-09 i händelse av överprövning? (Ja/Nej svar)
Svar: Ja
1.2.3. Elektronisk anbudsgivning
I denna upphandling accepteras endast elektronisk anbudsgivning via upphandlingssystemet Visma TendSign. För anbudsgivare är det kostnadsfritt att använda systemet och att lämna anbud.
För tillgång till systemet krävs inloggning.
Användarnamn och lösenord erhålls genom registrering på xxxx://xxx.xxxx.xxx/xx/xxxxxxxx/ genom att klicka på länken "Lämna elektroniskt anbud". Efter genomförd registrering får användaren omedelbar tillgång till systemet.
Vid frågor eller behov av support kring användandet av systemet kontaktas Visma TendSigns support på telefon 000-00 00 000 eller e-post
xxxxxxxxxxxxxxx@xxxxx.xxx. Supporten har öppet helgfria vardagar måndag-fredag kl. 8.00
- 17.00, med undantag för dag före röd dag då den stänger kl. 15.00.
Observera att maximal storlek för uppladdning av filer är 50 megabyte. Anbudsgivare uppmanas att omedelbart kontakta Visma TendSign om problem uppstår i samband med anbudslämnande.
Om en anbudsgivare inte registrerar sig på Visma TendSigns hemsida utan hämtar förfrågningsunderlaget på annat sätt, kan SKI inte garantera att all information om upphandlingen (eventuella förtydliganden samt frågor och svar) under anbudstiden kommer anbudsgivaren tillhanda.
1.2.4. Kontaktuppgifter
SKI kommer under upphandlingens genomförande att ställa frågor och skicka tilldelningsbeslut till den person som har skickat in anbudet för anbudsgivarens räkning i upphandlingssystemet Visma Tendsign. Kontakt kan ske genom e-post, telefon och fråge- och svarsfunktionen i upphandlingssystemet Visma Tendsign.
Anbudsgivaren ansvarar för att de kontaktuppgifter som finns upplagda för den person som lagt upp uppgifter i upphandlingen är aktuella och korrekta.
Anbudsgivaren ansvarar för att denna person är tillgänglig för mottagande av information samt för att svara på frågor i upphandlingen.
Anbudsgivare ombeds kontrollera att det föreligger identitet mellan de uppgifter ni anger när ni registrerar er i upphandlingssystemet VismaTendsign och det företag som utgör anbudsgivande företag.
Kontrollera gärna att ni konsekvent anger korrekt företagsnamn (firma) och korrekt organisationsnummer på samtliga ställen där ni ombeds registrera uppgifter.
1.2.5. Situationen på anbudsdagen
Anbudsgivaren ska i sitt anbud beskriva förhållanden som är aktuella på anbudsdagen, såvida ej annat uttryckligen angivits i förfrågningsunderlaget.
1.2.6. Anbudets form och innehåll
Ett anbud per verksamhet
Den viktiga samarbetspartners inom detta avtalsområde är en enskild verksamhet. En anbudsgivare kan driva flera olika verksamheter. Avtal med samma anbudsgivare kommer att tecknas verksamhet för verksamhet då det är viktigt att kunna särskilja mellan
olika verksamheter hos en anbudsgivare. Därför måste varje verksamhet lämna ett eget anbud.
Helt eller delat anbud
Upphandlingen är indelad i fyra delområden. Anbudsgivaren kan välja att lämna anbud på en eller flera av fyra delområden. Valet av vilka delområden som anbudsgivaren väljer att lämna anbud på görs i det inledande momentet till anbudslämningen där anbudsgivaren bockar för vilka delar i upphandlingen som kommer att besvaras. Delarna i upphandlingen är kopplade till de delområdesspecifika kvalitetskriterierna i avsnitt 2,3,4,5 i förfrågningsunderlaget.
Anbudsgivarens ska också i avsnitt "Delområden" ange vilka delområden anbudet omfattar.
Upphandlingen omfattar följande delområden.
02 Stödboende för ungdomar 18-24 år behovsnivå 1 och 2 03 Stödboende för barn och föräldrar behovsnivå 1 och 2 04 Stödboende för ungdomar 18-24 år behovsnivå 3 och 4 05 Stödboende för barn och föräldrar behovsnivå 3 och 4
Anbud kommer att antas per delområde. Exempel 1:
Anbudsgivare A bedriver verksamhet på Stödboendet Larsfors. Larsfors utför stöd till
personer 18-24 år inom samtliga behovsnivåer 1-4), men utför inte stöd till barn och familjer. Larsfors väljer därför att lämna anbud på delområde 02 Stödboende för ungdomar 18-24 år behovsnivå 1 och 2 och 04 Stödboende för ungdomar 18-24 år behovsnivå 3 och 4 samt besvarar de frågor som är specifika för de två valda delområdena.
Anbudsgivaren avstår från att besvara frågor som är specifika för delområde 03 och 05 som berör stödboende för barn och föräldrar.
1.2.7. Krav på avlämnande av anbud
Det är ytterst viktigt att anbudet innehåller samtliga efterfrågade uppgifter. Möjligheterna att efter anbudstidens utgång inhämta eller inkomma med kompletterande uppgifter och/eller handlingar är begränsade.
Anbudssvar på frågor och krav ska endast lämnas i anvisade platser i Visma Tendsign. I de fall en bilaga efterfrågas ska anbudsgivaren i anvisad fritextruta hänvisa till bilagans namn, och eventuellt bilagenummer. Bilagor ska bifogas elektroniskt som fil i Tendsign.
Vid utvärdering av anbud kommer information som inte efterfrågats i förfrågningsunderlaget och som bifogats anbudet inte att beaktas.
Hänvisningar till information utanför anbudet, t. ex. länkar till webbsidor, får endast förekomma i de fall detta uttryckligen tillåts/ anges.
Den information som lämnas i anbudet kommer användas av handläggaren vid placering. Det
är därför särskilt viktigt att vårdgivaren beskriver sin verksamhet noggrant men ändå kortfattat i anbudet så att innehållet blir tydligt och läsvänligt och inte ersätter efterfrågade beskrivningar med hänvisningar till andra beskrivningar gjorda i anbudet med exempelvis "se ovan".
Intill förvalsfrågor (JA/NEJ) finns ofta ett kommentarfält. Där det är särskilt angivet är det obligatoriskt att kommentera svaret i kommentarfältet. För övriga förvalsfrågor har anbudsgivaren möjlighet att lämna kommentarer.
Samtliga frågor ställda i förfrågningsunderlaget ska besvaras. Vissa frågor i förfrågningsunderlaget är dock specifika och är riktade till en viss typ av verksamhet med exempelvis en särskild inriktning. Detta framgår av frågan. Anbudsgivare vars anbud omfattar en verksamhet som inte berörs av frågan kan besvara frågan genom att skriva "Ej aktuellt" i fritextfältet.
1.2.8. Förtydliganden eller kompletteringar av förfrågningsunderlaget
Om förfrågningsunderlaget upplevs som otydligt eller om några av de ställda kraven är orimliga, onormalt kostnadsdrivande eller konkurrensbegränsande i något avseende är det viktigt att SKI kontaktas på ett så tidigt stadium som möjligt så att missförstånd kan undvikas.
Eventuella förtydliganden eller kompletteringar lämnas alltid genom Visma Tendsigns anbudstjänst. Anbudsgivaren ansvarar själv för att hålla sig uppdaterad. Begäran om förtydligande eller komplettering av förfrågningsunderlaget ska vara ställda genom Visma Tendsigns anbudstjänst.
Sista dag att inkomma med frågor är nio (9) dagar före sista anbudsdag. Om frågor inkommer senare än 9 dagar före sista anbudsdag garanteras inte att frågan besvaras. Detta på grund av att SKI av likabehandlingsskäl är förhindrat att lämna tillkommande information i slutet av anbudstiden.
Endast frågor avseende förfrågningsunderlaget besvaras.
1.2.9. Information för urvalssökning
För att underlätta sökning efter vårdgivare och individualisera insatsen enligt socialtjänstlagens krav ombeds anbudsgivaren i avsnittet "Information om verksamheten och urvalssökning" att fylla i de urvalskriterier som passar in på anbudsgivarens verksamhet idag.
En verksamhet inom socialtjänstens område måste kontinuerligt utvecklas. Detta innebär att det under ramavtalsperioden kommer att ske förändringar vad gäller sökbegrepp för verksamheten som anbudsgivaren angivit i avsnitt "Information om verksamheten och urvalssökning", till exempel vid ändrat tillstånd eller en förfining av målgrupper.
Delområden, pris samt typ av uppdrag och rangordning inom detta kan inte ändras under ramavtalsperioden.
1.2.10. Originalhandlingar
Undertecknade intyg och handlingar som begärs in i denna upphandling ska skannas in och laddas upp med anbudet. Om anbudsgivaren själv inte förfogar över en skanner, finns det flera företag som kan vara behjälpliga med denna tjänst. SKI förbehåller sig rätten att under utvärderingsperioden vid behov begära att dessa handlingar även lämnas för påseende in i original.
Originalhandlingar: Accepterar anbudsgivaren ovanstående krav? (Ja/Nej svar)
Svar: Ja
1.2.11. Språk
Anbud ska vara skrivet på svenska. Undantag får göras för tekniska beskrivningar, förkortningar, intyg eller dylika handlingar. Anbudsgivaren ska på begäran av SKI ombesörja och bekosta översättning av handlingar från annat språk till svenska.
1.2.12. Ersättning för upprättande av anbud
Ersättning medges ej för upprättande av anbud.
1.2.13. Anbudsöppning
Anbudsöppning sker på SKL Kommentus Inköpscentral AB, Xxxxxxxxxx 00, 000 00 Xxxxxxxxx. Anbudsöppningen är inte offentlig. Om anbudsgivaren begär, kommer en representant utsedd av Stockholms Handelskammare att på Anbudsgivarens bekostnad närvara vid anbudsöppningen.
Anbuden kommer att öppnas 2013-10-17
1.2.14. Anbudsprövning
Anbudsprövning kommer att ske i tre steg:
Steg 1 - Kvalificering: Vid det första steget prövas om anbudet är korrekt inlämnat, om anbudet uppfyller förfrågningsunderlagets administrativa krav i avsnitt "Administrativa villkor".
Anbud som är korrekt inlämnade och kompletta genomgår därefter en prövning av om anbudsgivaren uppfyller ställda kvalificeringskrav, dvs. krav på Leverantören, ställda i avsnitt "Krav på Leverantören". Dessa är angivna som ska-krav. Ett ska-krav kan bara vara "uppfyllt" eller "ej uppfyllt".
Kraven som prövas i steg 1 är gemensamma för samtliga delområden. Endast de anbud som uppfyller samtliga krav och godkänns i steg 1 går vidare till steg 2 och
3.
Steg 2 - Prövning av krav på tjänsten: Vid det andra steget prövas om anbudet uppfyller ska-krav kopplade till upphandlingsföremålet (Stödboende). Kraven som prövas i steg 2 återfinns i förfrågningsunderlagets avsnitt "Kravspecifikation".
Prövning av om ett anbud klarar kraven sker utifrån anbudsgivarens svar i kravspecifikationen samt verifiering av uppgifter som efterfrågas i kravspecifikationen.
Ett ska-krav kan vara "uppfyllt" eller "ej uppfyllt". Endast de anbud som bedöms uppfylla samtliga krav, både de gemensamma och specifika, i kravspecifikationen går vidare till steg 3, anbudsutvärdering.
Steg 3 - Utvärdering: I steg 3 utvärderas anbuden som uppfyllt kraven i steg 1 och steg 2 enligt principen "ekonomiskt mest fördelaktiga anbud". Varje delområde utvärderas separat. Läs mer om utvärderingsmodellen i avsnitt
"Utvärderingskriterier".
Bedömningen av åtaganden och beskrivningar beträffande kvalitetskriterierna kommer att genomföras av sakkunnig konsult med lång erfarenhet inom området.
1.2.15. Antagande av anbud
Deltagande kommuner kommer inom varje delområde att anta de ekonomiskt mest fördelaktiga anbuden.
Anbud kan komma att antas helt eller delvis. Ett anbud kan antas inom ett eller flera delområde/n.
Antagna anbud kommer att rangordnas efter den jämförelsesumma som anbudet erhållit efter utvärderingen för respektive delområde.
1.2.16. Tilldelningsbesked
Meddelande om tilldelningsbeslut kommer att skickas ut med e-post till den e-postadress som registrerats i TendSign i samband med anbudsinlämningen.
Tilldelningsbeslutet utgör inte en accept i avtalsrättslig mening. Bindande avtal uppkommer först när båda parter skriftligen undertecknat Ramavtalet.
Upphandlingen är avslutad först när Ramavtal undertecknats eller upphandlingen avslutats på annat sätt. Ramavtal kan tecknas tidigast då tio (10) dagar förflutit från det att underrättelse om tilldelning skickades ut till anbudsgivarna.
1.2.17. Behandling av personuppgifter
Personuppgifter är all slags information som direkt eller indirekt kan kopplas till en fysisk person. Exempel på personuppgifter är namn, personnummer, postadress och e-postadress. I personuppgiftslagen (1998:204) finns regler för hur personuppgifter får behandlas.
SKI är personuppgiftsansvarig för de uppgifter, t.ex. namn på kontaktpersoner,
e-postadresser, som lämnas dels i samband med anbudsgivning, dels vid eventuellt tecknande av ramavtal mellan leverantören och SKI. Behandlingen av de aktuella personuppgifterna är nödvändig för att kunna fullgöra ingångna ramavtal. Personuppgifterna kommer att användas för att föra kund- och leverantörsregister i syfte att informera, administrera och möjliggöra avrop på ramavtalen samt skicka fakturor avseende den administrativa ersättning som tas ut av SKI.
En registrerad person har rätt att när som helst begära information från SKI beträffande vilka personuppgifter som finns registrerade om personen. En sådan begäran ska vara skriftlig och egenhändigt undertecknad och skickas till:
SKL Kommentus Inköpscentral AB Xxxxxxxxxx 00
117 99 Stockholm
1.2.18. Sekretess
Enligt offentlighets- och sekretesslagen råder absolut anbudssekretess tills dess
att tilldelningsbeslut fattats av den upphandlande myndigheten. Efter tilldelningsbeslutet kan uppgifter anbud även i fortsättningen omfattas av sekretess, så kallad kommersiell sekretess. Sekretessprövningen sker i samband med att någon begär ut handlingar från den upphandlande myndigheten.
Anbudsgivare som önskar att vissa uppgifter inte ska lämnas ut till annan, bör i anbudet
precisera vilka uppgifter i anbudet sekretess begärs för och beskriva på vilket sätt det kan innebära skada för anbudsgivaren om uppgifterna lämnas ut.
SKI vill dock betona att i samband med att tilldelningsbeslutet distribueras kan vissa uppgifter ur anbudet som är relaterade till krav och tilldelningskriterier komma att offentliggöras (t.ex. prisuppgifter).
Om sekretess inte begärs - svara NEJ på frågan.
Om sekretess begärs - svara JA på frågan. I fritextfältet intill frågan preciseras för vilka delar av anbudet som sekretess begärs, och beskrivning om vilken skada som kan uppstå om uppgiften lämnas ut.
Enligt offentlighets- och sekretesslagen måste den upphandlande myndigheten självständigt genomföra en sekretessprövning varje gång en allmän handling begärs utlämnad. Detta innebär att anbudsgivarens begäran om sekretess inte är en garanti för att uppgiften slutligen omfattas av sekretess.
Sekretess: Begär anbudsgivaren sekretess på hela eller delar av sitt anbud? (Ja/Nej svar)
Svar: Nej
1.2.19. Avrundning och angivna värden
Alla värden som anges i anbudet ska bestå av två decimaler.
Om de skulle bestå av fler decimaler kommer avrundning att ske på följande sätt:
Avrundningen kommer att ske nedåt om den första strukna siffran är mindre än 5. Avrundningen kommer att ske uppåt om den första strukna siffran är större än eller lika med 5.
1.2.20. Reservationer accepteras ej
I anbudet ska inget så kallat sidoanbud förekomma. Skrivningar i anbudet som omfattar reservationer mot villkor i förfrågningsunderlaget accepteras inte.
1.2.21. Ramavtal
Ramavtalet kommer att baseras på innehållet i detta förfrågningsunderlag med bilagor och anbudsgivarens anbud. Ramavtalet innehåller detaljerade villkor avseende SKI:s administrativa ersättning. Ersättningen till SKI avser genomförande av upphandlingen samt avtalsförvaltning, marknadsföring av avtalet, administrativ service, information m.m.
Administrativ ersättning utgår med 1,5 % av den fakturerade summan exklusive mervärdesskatt. Ersättningen ska utbetalas månadsvis om inte parterna överenskommer om annan period och baseras på Ramavtalsleverantörens försäljning på Ramavtalet, se avsnitt Kommersiella villkor för Ramavtalet, för ytterligare information.
Ramavtal: Accepterar anbudsgivaren ovanstående krav? (Ja/Nej svar)
Svar: Ja
1.2.22. Publicering av ramavtal och information i anbud
Deltagande kommuner kommer under ramavtalsperioden på olika sätt (avtalsdatabaser, excelfiler m.m.) att tillgängliggöra information om ramavtalen och information från anbuden för handläggare vid placering eller för personer med ansvar för uppföljning av ramavtalet.
För att inte begränsa kommunernas möjlighet att sprida information om ramavtalen förbehåller sig SKI och deltagande kommuner rätten att offentliggöra viss information i anbuden för publicering i exempelvis SKI:s avtalsdatabas och andra på marknaden tillgängliga avtalsdatabaser såsom Skandinavisk Sjukvårdsinformation eller HVB-Guiden.
Information som kommer att offentliggöras är:
–Info om verksamheten, svaren på frågorna i punkt 1.6.2
–Avtal
–Urvalsalternativ för matchning
–Pris
Publicering av ramavtal och information i anbud : Accepterar anbudsgivaren ovanstående krav? (Ja/Nej svar)
Svar: Ja
1.3. Delområden
1.3.1. Delområden
Markera nedan vilken/vilka delområden ni lämnar anbud på:
02 Stödboende för ungdomar 18-24 år behovsnivå 1 och 2 (Ja/Nej svar)
Svar: Nej
03 Stödboende för barn och föräldrar behovsnivå 1 och 2 (Ja/Nej svar)
Svar: Ja
04 Stödboende för ungdomar 18-24 år behovsnivå 3 och 4 (Ja/Nej svar)
Svar: Nej
05 Stödboende för barn och föräldrar behovsnivå 3 och 4 (Ja/Nej svar)
Svar: Nej
1.4. Information om verksamheten och urvalssökning - ingår inte i utvärderingen men ska besvaras
1.4.1. Information
Uppgifterna som begärs in nedan, kommer inte att ingå i utvärderingen men ska besvaras.
När ramavtal tecknats kommer information om anbudsgivarna vara tillgänglig för handläggare i de placerande kommunerna för att de ska kunna genomföra matchning mot individens behov i samband med placering. Anbudsgivare ska besvara de efterfrågade uppgifterna nedan för att de ska finnas tillgängliga för handläggarna vid placering samt för att SKI och deltagande kommuner ska kunna administrera ramavtalen rationellt.
Anbudsgivarens namn: (Fritextsvar)
1.4.2. Information om anbudsgivaren
Gryning Vård AB, Trollbackens utrednings- och behandlingshem Box 5154
402 26 Göteborg
Organisationsnummer: (Fritextsvar)
556605-8201
Kontaktperson och e-postadress dit förfrågningar av administrativ art kan ställas under ramavtalsperioden på central nivå. (Fritextsvar)
Xxxxxx Xxxxx xxxxxx.xxxxx@xxxxxxx.xx
Kontaktperson och e-postadress dit förfrågningar om verksamheten kan ställas under ramavtalsperioden på central nivå. (Fritextsvar)
Xxxxx Xxxxxxxxxxx xxxxx.xxxxxxxxxxx@xxxxxxx.xx
Placeringsansvarig (namn, telefonnummer, e-postadress) (Fritextsvar)
Xxxxx Xxxxxxxxxxx xxxxx.xxxxxxxxxxx@xxxxxxx.xx
Verksamhetens namn: (Fritextsvar)
1.4.3. Uppgifter om verksamheten
Trollbackens utrednings- och behandlingshem
Besöksadress: (Fritextsvar)
Xxxxxxxxxxxxx 00
Postadress: (Fritextsvar)
442 42 Kungälv
Län (Namn, ej bokstavskombination): (Fritextsvar)
Västra Götaland
Kommun: (Fritextsvar)
Kungälvs Kommun
Telefonnummer där verksamheten kan nås dygnet runt: (Fritextsvar)
0303-187 00/ 0000- 000 00/ 0000-000 00
Fax: (Fritextsvar)
0303- 634 93
E-postadress: (Fritextsvar)
Webbplats: (Fritextsvar)
Platsantal: (Linjär skala)
Enhet: st
Expanderad skala
Svar:
12 platser på institution
3 stycken familjelägenheter med plats för 4- 6 personer i varje.
12,00 st
Föreståndare (namn, telefonnummer och e-postadress): (Fritextsvar)
Xxxxx Xxxxxxxxxxx
0303- 187 00/ 070 5888411
Biträdande föreståndare (namn, telefonnummer och e-postadress): (Fritextsvar)
Xxxxxxx Xxxxxxxxxxx
0303-190 30/ 070 2938144
xxxxxxx.xxxxxxxxxxx@xxxxxxx.xx
Kontaktperson och e-postadress dit förfrågningar av administrativ art kan ställas under ramavtalsperioden på verksamhetsnivå. (Fritextsvar)
Xxxxxx Xxxxx xxxxxx.xxxxx@xxxxxxx.xx
Om verksamheten bedrivs i ett annat land, ange vilket? (Fritextsvar)
Ej aktuellt
1.4.4. Information för urvalssökning
Anbudsgivaren ska nedan kryssa för de alternativ som passar den verksamhet anbudet omfattar. De alternativ som presenteras nedan är de urvalsalternativ som kommer att användas av handläggarna för matchning vid placering.
S Beskriv utförligt den målgrupp/problematik som verksamheten kommer att vara avsedd för (Fritextsvar)
1.4.5. Målgrupp
Trollbacken är en öppen institution med två avdelningar samt tre närliggande lägenheter för barn 0-18 år med föräldrar. Vi arbetar huvudsakligen med utrednings- och behandlingsarbete, men även stöd och skydd.
Ange platsantal för män/pojkar (Linjär skala)
Enhet: st
Expanderad skala
Svar:
12 på institution
3 familjelägenheter med plats för 4-6 personer i varje
12,00 st
Ange platsantal för kvinnor/flickor (Linjär skala)
Enhet: st
Expanderad skala
Svar:
12 på institution
3 familjelägenheter med plats för 4-6 personer i varje
12,00 st
Ange platsantal för båda könen (Linjär skala)
Enhet: st
Expanderad skala
Svar:
12 på institution
3 familjelägenheter med plats för 4-6 personer i varje
12,00 st
Ange nedre åldersgräns för dem som verksamheten riktar sig till (Linjär skala)
Enhet: år
Expanderad skala
Svar:
Vi tar emot gravida mammor samt föräldrar med nyfödda barn. Så det blir 0 år.
0,00 år
Ange övre åldersgräns som verksamheten riktar sig till (Linjär skala)
Enhet: år
Expanderad skala
Svar:
Barn 0-18 år tillsammans med vårdnadshavare. För vårdnadshavare ingen övre ålder!
18,00 år
Ange genomsnittsålder på de som var placerade i verksamheten under 2012 (Linjär skala)
Enhet: år
Svar:
Vi har till stor del familjer placerade med små barn.
8,00 år
Ange om ni emot föräldrar med barn (Ja/Nej svar)
Svar: Ja
1.4.6. Inriktning
För att kryssa JA måste ni arbeta just med det ni kryssar för.
Missbruksproblematik (Ja/Nej svar)
Svar: Nej
I vårt arbete med barn och föräldrar arbetar vi inte med föräldrar där det finns ett pågående, aktivt missbruk. Det är däremot inte ovanligt att missbruk finns med i föräldrarnas bakgrundshistoria. Vid misstanke eller som stöd har vi möjlighet till regelbundna drogtester genom samarbete med Lärjeholm, en missbruksinstitution inom Gryning Vård AB.
Kriminalitetsproblematik (Ja/Nej svar)
Svar: Nej
Psykosocial/Psykisk problematik (Ja/Nej svar)
Svar: Ja
Psykosocial/neuropsykiatrisk problematik (Ja/Nej svar)
Svar: Ja
Vi har erfarenhet av både barn och föräldrar med neuropsykiatriska problem för utredning och behandling. Neuropsykiatriska problem kan ju vara av olika tyngd, men vi har ingen inriktning mot denna målgrupp och arbetar utifrån fokus på föräldraskapet, inte utredning av ev. neuropsykiatriska problem.
Dubbeldiagnos/samsjuklighet (Ja/Nej svar)
Svar: Nej
Psykiska funktionsnedsättningar (Ja/Nej svar)
Svar: Ja
Vi tar emot föräldrar med psykiska funktionshinder som t ex svagbegåvning och arbetar med en särskild metod, PYC (Parenting Young Children).
Psykosocial problematik (Ja/Nej svar)
Svar: Ja
Övergreppsproblematik (Ja/Nej svar)
Svar: Nej
Enbart pojkar/män - SE DEFINITION I AVSNITT DEFINITIONER (Ja/Nej svar)
1.4.7. Särskilda förutsättningar
Svar: Nej
Enbart flickor/kvinnor SE DEFINITION I AVSNITT DEFINITIONER (Ja/Nej svar)
Svar: Nej
Båda könen (Ja/Nej svar)
Svar: Ja
Annat etniskt ursprung (Ja/Nej svar)
Svar: Ja
Vi tar givetvis emot familjer med olika etniska bakgrunder men är inte specialiserade på någon särskild grupp.
Gravida (Ja/Nej svar)
Svar: Ja
I första hand hänvisar vi till Birkahemmet, den enhet inom Gryning Vård AB som enbart arbetar med gravida och spädbarnsföräldrar. Men har de inte plats eller det finns särskilda önskemål tar vi också emot gravida och har, vid behov, möjlighet till konsultation av Birkahemmets psykolog.
Skyddsbehov/hedersrelaterat våld (Ja/Nej svar)
Svar: Ja
Vi har ett nära samarbete med Enheten för insatser mot HRV, som också tillhör Gryning Vård AB. De ansvarar ofta för att en särskild skyddsbedömning görs. Vi arbetar med barnen och med föräldrastödet.
Särskild trosuppfattning (Ja/Nej svar)
Svar: Ja
Alla trosuppfattningar är välkomna men vi har ingen särskild inriktning!
Särskild språkkompetens (Ja/Nej svar)
Svar: Ja
Det finns personal som pratar Farsi.
De senaste åren har minst 50-60 % av våra klienter haft utomnordisk bakgrund och vi har stor erfarenhet av att arbeta med tolk.
Tar emot par (Ja/Nej svar)
Svar: Ja
Tar emot personer med hiv-smitta (Ja/Nej svar)
Svar: Ja
Innehåller verksamheten någon särskild sysselsättning= Om JA beskriv denna och ange om den bedrivs inom verksamheten eller utanför i fritextrutan intill frågan (jfr med utvärderingskriterier) (Ja/Nej svar)
Svar: Nej
Avtal med Kriminalvården (Ja/Nej svar)
Svar: Nej
Avtal med Regionen/Landsting (för dubbeldiagnos/samsjuklighet) Om JA, ange vilket landsting och när avtalet avtalet upphör i fritextrutan intill frågan. (Ja/Nej svar)
Svar: Nej
Alkoholmissbruk (Ja/Nej svar)
1.4.8. Målgrupp missbruk
Svar: Nej
Blandmissbruk (Ja/Nej svar)
Svar: Nej
Narkotikamissbruk (Ja/Nej svar)
Svar: Nej
Spelmissbruk SE DEFINITION AVSNITT DEFINITIONER (Ja/Nej svar)
Svar: Nej
Ange kommunikationsmöjligheter till och från verksamheten: (Fritextsvar)
1.4.9. Allmän information om verksamheten
Trollbacken ligger i Kungälv, 2,5 mil norr om Göteborg. Det går bra tågförbindelser till Göteborg och därifrån kan man åka tåg till Ytterby, som ligger ca 10 min bilväg från Kungälv. Alternativt byta till buss från Göteborgs central. Då tar resan från Göteborgs central mellan 25-55 minuter beroende på om det går direktbuss eller om man behöver byta vid Kungälvs busstation. Det finns en busstation 3 minuter gångväg från Trollbacken.
Ombesörjer och bekostar ni hämtning och lämning av handläggare och anhöriga från/till allmänna kommunikationer? (Ja/Nej svar)
Svar: Ja
Har ni utrustning för videokonferenser? (Ja/Nej svar)
Svar: Ja
Tillgänglighet för rullstolsburna? SE DEFINITION I AVSNITT DEFINITIONER (Ja/Nej svar)
Svar: Nej
Tillgänglighet för rullstolsburna med assistans? SE DEFINITION I AVSNITT DEFINITIONER (Ja/Nej svar)
Svar: Ja
Handikapparkering finns? SE DEFINITION I AVSNITT DEFINITIONER (Ja/Nej svar)
Svar: Ja
Handikapptoalett finns? SE DEFINITION I AVSNITT DEFINITIONER (Ja/Nej svar)
Svar: Ja
Tillgänglighet för synskadade? (Ja/Nej svar)
Svar: Nej
God miljö för hörselskadade? (Ja/Nej svar)
Svar: Ja
Tillåtet för djur att vistas i lokalen? (Ja/Nej svar)
Svar: Nej
Rökning tillåten utomhus inom vårdgivarens tomt? (Ja/Nej svar)
Svar: Ja
Rökning tillåten inomhus? (Ja/Nej svar)
Svar: Nej
Rökning tillåten i eget rum? (Ja/Nej svar)
Svar: Nej
1.4.10. Bemanning
Högre vårdtyngd kräver högre bemanning. Som skäl till viss bemanning ska vårdgivaren lämna en egen skattning på vilken vårdtyngd verksamheten riktar in sig på för de tre områdena nedan, riskbeteende, skyddsbehov och intensitet i stödet. Anbudsgivaren ska ange vårdtyngden utifrån en femgradig skala där 1 är lägst och 5 högst och
beskriva verksamhetens bemanning och motivera den utifrån angiven nivå inom respektive tre områdena.
Riskbeteende: 1-5 - Ange nivå och beskriv er bemanning och motivera den utifrån angiven nivå i fritextrutan intill frågan. (Linjär skala)
Enhet:
Svar:
Trollbacken är en öppen institution med huvudsaklig målgrupp föräldrar som bor tillsammans med sina barn. De familjer som placeras hos oss har ofta en tung problematik. Uppdragen handlar ofta om utredning av föräldraförmåga eller olika behandlingsinsatser eller skydd. Inskrivning kan ske både planerat och akut. Vi gör alltid en bedömning av klienternas riskbeteende, både utifrån verksamheten och med fokus på arbetsmiljön. Eftersom vi vanligtvis har uppdrag med intensiva insatser, är bemanningen under dagtid hög. 4-6 behandlare/ avdelning arbetar dagtid. Vi har två avdelningar i huset. Dessa behandlare arbetar även i de lägenheter vi har. Det finns dessutom en enhetschef samt en biträdande enhetschef på plats dagtid under vardagar. Efter 16 och fram till 21 finns 3-4 personer på institutionen och de fördelar sig efter behov. Vilket innebär att de även arbetar i lägenheterna vid behov. Vi sätter alltid in vikarier vid behov. Efter 21 och fram till 08 arbetar två personal och de har sovande jour från kl 24 till kl 07. Utanför kontorstid kan personal alltid ringa enhetschef samt biträdande enhetschef om akuta problem uppstår. Det finns en lokal rutin för "hot och våld" samt "kris och katastrof" som förtydligar de centrala policydokument som finns inom Gryning Vård AB.
3,00
Skyddsbehov: 1- 5 - Ange nivå och beskriv er bemanning och motivera den utifrån angiven nivå i fritextrutan intill frågan (Linjär skala)
Enhet:
Svar:
Trollbacken är en öppen institution med huvudsaklig målgrupp föräldrar som bor tillsammans med sina barn. De familjer som placeras hos oss har ofta en tung problematik. Uppdragen handlar ofta om utredning av föräldraförmåga eller olika behandlingsinsatser eller skydd. Inskrivning kan ske både planerat och akut. Vi gör alltid en bedömning av klienternas riskbeteende, både utifrån verksamheten och med fokus på arbetsmiljön. Eftersom vi vanligtvis har uppdrag med intensiva insatser, är bemanningen under dagtid hög. 4-6 behandlare/ avdelning arbetar dagtid. Vi har då två avdelningar i huset. Dessa behandlare arbetar även i de lägenheter vi har. Det finns även en biträdande enhetschef samt en enhetschef på plats dagtid under vardagar. Efter 16 och fram till 21 finns 3-4 personer på institutionen och de fördelar sig efter behov. Vilket innebär att de även arbetar i lägenheterna vid behov. Vi sätter alltid in vikarier vid behov. Efter 21 och fram till 08 arbetar två personal och de har sovande jour från kl 24 till kl 07. Utanför kontorstid kan personal alltid ringa biträdande enhetschef samt enhetschef om akuta problem uppstår. Det finns en lokal rutin för "hot och våld" samt "kris och katastrof" som förtydligar de centrala policydokument som finns inom Gryning Vård AB.
4,00
Stödintensitet: 1-5 - Ange nivå och beskriv er bemanning och motivera den utifrån angiven nivå i fritextrutan intill frågan (Linjär skala)
Enhet:
Svar:
Trollbacken är en öppen institution med huvudsaklig målgrupp föräldrar som bor tillsammans med sina barn. De familjer som placeras hos oss har ofta en tung problematik. Uppdragen handlar ofta om utredning av föräldraförmåga eller olika behandlingsinsatser eller skydd. Inskrivning kan ske både planerat och akut. Vi gör alltid en bedömning av klienternas riskbeteende, både utifrån verksamheten och med fokus på arbetsmiljön. Eftersom vi vanligtvis har uppdrag med intensiva insatser, är bemanningen under dagtid hög. 4-6 behandlare/ avdelning arbetar dagtid. Vi har då två avdelningar i huset. Dessa behandlare arbetar även i de lägenheter vi har. Det finns även en biträdande enhetschef samt en enhetschef på plats dagtid under vardagar. Efter 16 och fram till 21 finns 3-4 personer på institutionen och de fördelar sig efter behov. Vilket innebär att de även arbetar i lägenheterna vid behov. Vi sätter alltid in vikarier vid behov. Efter 21 och fram till 08 arbetar två personal och de har sovande jour från kl 24 till kl 07. Utanför kontorstid kan personal alltid ringa biträdande enhetschef samt enhetschef om akuta problem uppstår.
1.5. Krav på Leverantören
5,00
1.5.1. Krav på Leverantören
I detta avsnitt anges de krav som ställs på anbudsgivarens kompetens och erfarenhet, kapacitet samt ekonomiska och finansiella ställning. Vidare anges de bevis m.m. som anbudsgivaren ska bifoga och redovisa i sitt anbud för att styrka att de angivna kraven uppfylls.
För att en anbudsgivare ska vara kvalificerad måste de krav som redovisas i detta avsnitt vara uppfyllda.
1.5.2. Obligatoriska uteslutningsgrunder
Enligt 10 kap. 1 § LOU ska en upphandlande myndighet utesluta en leverantör från att delta i en offentlig upphandling om myndigheten får kännedom om att leverantören enligt laga kraft vunnen dom är dömd för sådan brottslighet som innefattar:
1. deltagande i organiserad brottslighet,
2. bestickning,
3. bedrägeri,
4. penningtvätt
Är leverantören en juridisk person, ska leverantören uteslutas om en företrädare för den juridiska personen har dömts för brottet. Om en anbudsgivare anlitar underleverantörer ansvarar anbudsgivaren för att underleverantörerna är fri från hinder enligt 10 kap. 1 §.
Underleverantörer som ej uppfyller kraven utesluts från anbudsgivarens anbud.
Bekräftelse på att anbudsgivare och underleverantör är fri från hinder att delta i upphandlingen jämlikt 10 kap 1 § LOU. (Ja/Nej svar)
Svar: Ja
1.5.3. Frivilliga uteslutningsgrunder
Enligt 10 kap. 2 § LOU kan en leverantör uteslutas från deltagande i upphandling om denne:
1. är i konkurs eller likvidation, är under tvångsförvaltning eller är föremål för ackord eller tills vidare har inställt sina betalningar eller är underkastad näringsförbud,
2. är föremål för ansökan om konkurs, tvångslikvidation, tvångsförvaltning, ackord eller annat liknande förfarande,
3. genom lagakraftvunnen dom är dömd för brott avseende yrkesutövningen,
4. har gjort sig skyldig till allvarligt fel i yrkesutövningen och den upphandlande myndigheten kan visa detta,
5. inte har fullgjort sina åligganden avseende socialförsäkringsavgifter eller skatt i det egna landet eller i det land där upphandlingen sker eller,
6. i något väsentligt hänseende har låtit bli att lämna begärda upplysningar eller lämnat felaktiga upplysningar som begärts med stöd av bestämmelserna i 10 eller 11 kap.
Är leverantören en juridisk person, får leverantören uteslutas om en företrädare för den juridiska personen har dömts för brott som avses i första stycket 3 eller gjort sig skyldig till sådant fel som avse i första stycket 4. Om en Anbudsgivare anlitar underleverantörer ansvarar anbudsgivaren för att underleverantörerna är fri från hinder enligt 10 kap. 2
§.
Underleverantörer som ej uppfyller kraven utesluts från anbudsgivarens anbud.
Bekräftelse på att anbudsgivare och underleverantör är fri från hinder att delta i upphandlingen jämlikt 10 kap 2 § LOU. (Ja/Nej svar)
Svar: Ja
1.5.4. Skatt, socialförsäkringsavgifter
Anbudsgivaren ska ha fullgjort sina skyldigheter avseende inbetalning av socialförsäkringsavgifter och skatter samt vara registrerade för F-skatt. Denna skyldighet omfattar även eventuella underleverantörer. Som en del av leverantörsprövningen kommer SKI att kontrollera att anbudsgivaren uppfyller lagenligt ställda krav avseende inbetalning av socialförsäkringsavgifter och skatter. Kontrollen görs hos Skatteverket. I det fall det inte är möjligt för SKI att få tillgång till de aktuella uppgifterna ska anbudsgivaren när SKI så begär vara beredd att tillhandahålla dessa uppgifter.
Anbudsgivaren ansvarar för att eventuella underleverantörer uppfyller ställda krav avseende inbetalning av socialförsäkringsavgifter och skatter.
Skatt, socialförsäkringsavgifter: Bekräftelse på att kravet uppfylls. (Ja/Nej svar)
För utländska anbudsgivare ska bevis som visar att företaget inte har restförda skulder avseende socialförsäkringsavgifter och skatter i det egna landet bifogas anbudet.
Svar: Ja
För utländska anbudsgivare: Har bevis bifogats anbudet? (Fasta svarsalternativ)
Svar: NEJ, anbudsgivaren är ett svenskt företag
1.5.5. Uppföljning skatt, socialförsäkringsavgifter
Samarbete med Skatteverket
SKI samarbetar med Skatteverket och kommer kontinuerligt att följa upp att anbudsgivaren uppfyller ställda krav på skatt, socialförsäkringsavgifter samt registrering för F-skatt under ramavtalsperioden.
Syftet med samarbetet är i första hand att kontrollera svenska juridiska och fysiska personers skatteekonomi vid upphandling och/eller ramavtalsuppföljning.
Kontrollen kan ske under upphandlingsskedet före beslut samt löpande under ramavtalsperioden. Skatteverket lämnar upplysningar om begärd juridisk eller fysisk person bl. a. i form av uppgifter om:
• Momsregistrering och registrering som arbetsgivare
• F-skatt, FA-skatt eller A-skatt
• redovisade arbetsgivaravgifter för arbetsgivare/egenavgifter för näringsidkare, enskild firma
• eventuella skulder hos Kronofogdemyndigheten för svenska skatter och avgifter
• eventuella underskott på skattekontot
Underleverantör som vid uppföljning av ramavtalet visar sig inte uppfylla ställda krav på skatter och socialförsäkringsavgifter utesluts från ramavtalet
1.5.6. Krav på registrering
Anbudsgivaren ska bedriva näringsverksamhet och ska uppfylla lagenligt ställda krav på registrering i aktiebolags- eller handelsbolagsregister eller liknande register som gäller för anbudsgivaren och som förs i det land där anbudsgivarens verksamhet är etablerad. Denna skyldighet omfattar även underleverantörer. SKI kommer att kontrollera anbudsgivarens bolagsregistrering genom att inhämta uppgifter från affärs- och kreditupplysningsföretaget Creditsafe. I det fall det inte är möjligt för SKI att få tillgång till de aktuella uppgifterna ska anbudsgivaren när SKI så begär vara beredd att tillhandahålla dessa uppgifter.
För utländska anbudsgivare ska bevis som visar att företaget är registrerat i aktiebolags- eller handelbolagsregister eller liknande register som gäller i det egna landet bifogas anbudet.
Anbudsgivaren och underleverantörer ska vara registrerade som arbetsgivare.
Underleverantör som vid uppföljning av ramavtalet visar sig inte uppfylla ställda krav på registrering utesluts från ramavtalet.
Krav på registrering: Bekräftelse på att kravet uppfylls. (Ja/Nej svar)
Svar: Ja
Uppfylls kraven på registrering som arbetsgivare? (Ja/Nej svar)
För utländska anbudsgivare: Har bevis bifogats anbudet? (Fasta svarsalternativ)
Svar: Ja
Svar: NEJ, anbudsgivaren är ett svenskt företag
1.5.7. Ekonomisk ställning och finansiell stabilitet
Krav på ekonomisk stabilitet och finansiell ställning:
Anbudsgivaren ska ha sådan ekonomisk stabilitet och finansiell ställning att denne kan upprätthålla ett långsiktigt avtal. Detta gäller också eventuella underleverantörer. Underlag för bedömningen av anbudsgivarens ekonomiska stabilitet och finansiella ställning är utdrag ur affärs- och kreditupplysningsföretaget Creditsafes register. SKI kommer att inhämta utdrag från Creditsafe. Utdraget ska visa att anbudsgivaren minst är "kreditvärdig" enligt Creditsafes femgradiga skala.
Ratingintervall och beskrivning enligt CreditSafe 80 - 100 Mycket god kreditvärdighet
60 - 79 God kreditvärdighet
40 - 59 Kreditvärdig
15 - 39 Kredit mot säkerhet
0 - 14 Kredit avrådes
Nivå 40 i Credit Safe betyder kreditvärdig. På övergripande nivå granskas vid rating 40 i Creditsafe att det föreligger en komplett styrelse, att det inte föreligger betalningsanmärkningar av betydande art och att den juridiska personen löpande klarar att betala fakturor/andra omkostnader vartefter de förfaller till betalning, det vill säga har god betalningsförmåga.
Anbudsgivare som har en lägre riskklassificering än ställt krav
Om lägre riskklassificering än kreditvärdig påvisas ska anbudsgivaren ändå anses uppfylla kravet om a) och/eller b) nedan är uppfyllda.
a) Anbudsgivaren på begäran inlämnar en sådan förklaring att det kan anses klarlagt att anbudsgivaren innehar motsvarande ekonomisk stabilitet.
b) Xxxxxxx lämnas på begäran gällande anbudsgivarens ekonomiska stabilitet av moderbolag eller annan garant. Sådant intyg ska vara undertecknat av moderbolagets eller garantens firmatecknare. Efterfrågad riskklassificering samt kraven ovan ska i dessa fall på motsvarande vis redovisas och uppfyllas av denne (garanten). Garanten ska minst vara "kreditvärdig" enligt Creditsafes femgradiga skala.
Anbudsgivare som inte omfattas av ratingsystemet eller är ett nystartat företag
Anbudsgivare som inte omfattas av ratingsystemet eller är ett nystartat företag ska redovisa sin ekonomiska ställning och styrka att de har tillräcklig finansiell ställning för att fullgöra uppdraget genom att bifoga, Bilaga 02 Revisorsintyg som styrker att företaget är kreditvärdigt på motsvarande nivå,alternativt bifoga ett dokument som motsvar
ett revisorsintyg och som på samma sätt styrker att ställda krav uppfylls. Revisorsintyget ska vara undertecknat av revisor. I revisorsintyget kan revisorn ange på vilka grunder som bedömningen är gjord.
Underleverantör som vid uppföljning av ramavtalet visar sig inte uppfylla ställda krav på registrering utesluts från ramavtalet.
Ekonomisk ställning och finansiell stabilitet: Bekräftelse på att kravet uppfylls. (Ja/Nej svar)
Svar: Ja
För anbudsgivare som inte omfattas av ratingsystemet eller är ett nystartat företag: Har Bilaga 02 Revisorsintyg alternativt ett dokumnet som motsvar ett revisorsintyg och som på samma sätt styrker att ställda krav uppfylls bifogats anbudet? (Fasta svarsalternativ)
Svar: Nej, företaget är inte nystartad och omfattas av ratingsystemet
1.5.8. Teknisk kapacitet och förmåga, erfarenhet, tillstånd och organisation
Anbudsgivaren och underleverantör ska ha teknisk förmåga och kapacitet att utföra uppdraget.
Tillståndspliktig verksamhet
Verksamheten ska ha de tillstånd som krävs av behörig myndighet (Länsstyrelsen, Socialstyrelsen, Inspektionen för Vård och Omsorg) för drift av verksamhet. Verksamheten ska ha ett klart tillstånd vid tidpunkten för anbudslämnandet och anbudsgivaren ska bifoga gällande tillstånd till anbudet.
Icke tillståndspliktig verksamhet
Om verksamheten inte är tillståndspliktig ska en motivering till varför verksamheten inte är tillståndspliktig lämnas i fritextfält intill frågan nedan.
Tillsynsprotokoll
Om tillsyn genomförts av behörig myndighet ska tillsynsprotokoll från senaste tillsyn genomförd av behörig myndighet bifogas anbudet. Om det finns åtgärdspunkter i tillsynsbeslutet ska också handlingsplan för att åtgärda dessa bifogas. Om behörig myndighet fattat beslut gällande vidtagna åtgärder ska också behörig myndighets tillsynsbeslut bifogas anbudet.
Teknisk kapacitet och förmåga, erfarenhet, tillstånd och organisation: Bekräftelse på att kravet uppfylls. (Ja/Nej svar)
Svar: Ja
Är verksamheten tillståndspliktig? Om JA ska kopia av tillstånd alternativt tillståndsbevis för verksamhetens bifogas anbudet? Om NEJ: ska en motivering till varför verksamheten inte är tillståndspliktig lämnas i fritextfält intill frågan. (Ja/Nej svar)
Svar: Ja
Har tillsyn genomförts av behörig myndighet? Om JA: Ska senaste tillsynsprotokoll, ev. handlingsplan och ev tillsynsbeslut bifogas till anbudet? (Ja/Nej svar)
Svar: Ja
1.5.9. Underleverantörer
Hela eller delar av uppdraget kan utföras av underleverantörer. Anbudet ska innehålla uppgift om huruvida anbudsgivaren har för avsikt att anlita underleverantörer.
Med underleverantörer avses sådan leverantör som träder i vårdgivarens ställe för att utföra hela eller delar av uppdraget/leveransen såsom exempelvis konsulter eller handledare och inte de leverantörer som levererar diverse varor och tjänster till vårdgivaren såsom exempelvis städföretag, matleverans eller företag som hjälper till med brandskydd.
Observera att annat bolag som ingår i samma koncern, t.ex. moderbolag/dotterbolag, i denna upphandling är att betrakta som underleverantör till vårdgivaren om bolagen har olika organisationsnummer. Underleverantörer har dock ingen möjlighet att ta emot avrop eller
att ha en direkt avtalsrelation med de deltagande kommunerna.
Vårdgivaren svarar för underleverantörs arbete såsom för sitt eget arbete och ska kräva att underleverantören åtar sig att utföra uppdraget med samma utfästelser som denne gör i sitt anbud avseende krav i kravspecifikationen som berör underleverantören. Detta har även SKI möjlighet att följa upp under ramavtalsperioden.
Vårdgivare ska under Xxxxxxxxxxx löptid granska sina underleverantörer gällande skatter, socialförsäkringsavgifter och registrering.
Konsekvensen av att en underleverantör ej uppfyller ställda krav är att underleverantör utesluts från att genomföra uppdraget.
Underleverantörer: Bekräftelse på att kraven uppfylls samt att kontroller kommer att ske under ramavtalets löptid (Ja/Nej svar)
Svar: Ja
Förekommer underleverantör (Ja/Nej svar)
Svar: Ja
Ange vilka funktioner eventuella underleverantören ska utföra, såsom konsulter, handledare m.m. 02 Stödboende för ungdomar 18-24 år behovsnivå 1 och 2: (Fritextsvar)
Vi lämnar ej anbud på denna målgruppen.
Ange vilka funktioner eventuella underleverantören ska utföra, såsom konsulter, handledare m.m. 03 Stödboende för barn och föräldrar behovsnivå 1 och 2: (Fritextsvar)
Extern handledare; Xxxxxx Xxxxxxxx, Xxxxxxxxx. Systemiskt styrkebaserat förhållningssätt och arbete Extern handledare/ utbildare; Xxxxxx Xxxx. ASQ och ASQ-se
Extern handledare; Xxxxxxxx Xxxxxx Hagman. Bildterapi
Ange vilka funktioner eventuella underleverantören ska utföra, såsom konsulter, handledare m.m. 04 Stödboende för ungdomar 18-24 år behovsnivå 3 och 4: (Fritextsvar)
Vi lämnar ej anbud på denna målgruppen.
Ange vilka funktioner eventuella underleverantören ska utföra, såsom konsulter, handledare m.m. 05 Stödboende för barn och föräldrar behovsnivå 3 och 4: (Fritextsvar)
Vi lämnar ej anbud på denna målgruppen.
1.5.10. Underleverantörer och samarbetsavtal
På begäran av SKI ska en anbudsgivare, som åberopar underleverantör för utförande av uppdraget, genom intyg eller avtal kunna påvisa ett samarbetsförhållande med underleverantören som gäller under hela ramavtalsperioden inklusive eventuella förlängningsperioder.
Om anbudsgivaren inte kan påvisa ett samarbetsförhållande kommer anbudet i dess helhet att uteslutas.
Anbudsgivaren accepterar att på begäran av SKI påvisa ett etablerat samarbetsförhållande med underleverantör/er. (Ja/Nej svar)
Svar: Ja
1.5.11. Teknisk förmåga och kapacitet (för verksamhetsledning), ledningssystem/kvalitetssystem
Anbudsgivaren ska ha utvecklade rutiner för internt kvalitetsarbete och kvalitetskontroll.
Anbudsgivaren ska ha kvalitetssystem som uppfyller och tillämpar Socialstyrelsens föreskrifter om Ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete (SOSFS 2011:9). Ett kvalitetssystem ska vara ett stöd för ledningen att styra verksamheten mot målen.
Vårdgivaren ska följa upp sin verksamhet årligen som ett led i det ordinarie kvalitetsarbetet.
Vårdgivare som hanterar läkemedel på delegation ska ha rutiner för att samarbeta med ansvarig läkare vid en Lex Mariaanmälan och ska därmed ha rutiner för dokumentation av avvikelser i syfte att användas som utredningsunderlag och medverka i utredning och upplysning vid en Lex Mariaanmälan.
Kvalitetsarbete och kvalitetssystem: Bekräftelse på att ovanstående krav uppfylls (Ja/Nej svar)
Svar: Ja
Ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete Kvalitetssystemets utformning
Grynings kvalitetssystem består av följande delar:
• Kundtillfredsställelseenkät, vars syfte är att vi skall få kundernas/ socialtjänstens uppfattning av hur den tjänst de köpt av oss fungerar.
• Verksamhetsgenomgångar, syftar till att regelbundet följa upp de policys, rutiner, överenskommelser med mera som finns inom bolaget för att ge en så god bild som möjligt av hur bolagets ”inre verksamhet” fungerar
• ADAD, används inom ungdomsinstitutionerna för att få en bild av hur målgruppen ser ut över tid, hur ungdomarna upplever vården de fått och som en del av resultatuppföljningen. ASI används på samma sätt inom missbrukarvården.
• EVIDUR®, Grynings egenutvecklade verktyg, där vi utifrån BBIC:s livsområden låter våra klienter bedöma Grynings insatser i samband med utskrivning och 6 månader efter utskrivningen.
• ESTER, risk och skyddsbedömningsinstrument som utvecklats i Sverige och använda av flera kommuner och andra verksamheter.
• Klagomålsrapportering, har en självskriven plats i varje kvalitetssystem i en verksamhet som Grynings och den är en viktig del av kvalitetsarbetet.
Vetenskaplighet i kvalitetssystemet
Inom Gryning Vård AB har vi beslutat att vi så långt det är möjligt skall sträva efter att våra insatser, metoder och vår kvalitetssäkring skall bygga på vetenskap och beprövad erfarenhet. I den mån det går skall det vi använder vara säkerställt i forskning. Vi samarbetar i dag med FOU i Väst, Socialstyrelsen, Statens Institutionsstyrelse (SIS), Hvasserstiftelsen i Norge, Örebro Universitet, MST-services och MST-Sverige kring metodutveckling och kvalitetssäkring.
Gryning Vård AB har utifrån SOSFS 2011:9 Ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete, utvecklat en modell där varje enhet har en kvalitetshandbok. I kvalitetshandboken finns nedanstående laglista tillsammans med samtliga processer och aktiviteter som avser varje enhet. Dessa kvalitets-handböcker är avstämda med och godkända av Socialstyrelsen som ett bra sätt att arbeta med föreskriften. Vid ansökan om nytt eller förändrat tillstånd sänds hela dokumentet in till nuvarande tillsynsmyndighet XXX. Nedanstående svar är utdrag ur respektive enhets kvalitetshandbok när det gäller processangivelser och aktivitetsbeskrivning. Tyvärr finns det ingen möjlighet att bifoga enheternas hela kvalitetshandböcker, det är ett alltför omfattande material.
Om det finns frågor gällande Grynings kvalitetsarbete besvaras dessa av placeringskonsulent Xxxxxx Xxxxx 000-000 00 00.
Generellt gäller att alla Grynings gemensamma rutiner följs av samtliga enheter
Här nedan följer den beskrivning som fastställts av bolagsstyrelsen när det gäller hur Xxxxxxx Xxxx AB skall arbeta med ledningssystemet.
Ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete I enlighet med SOSFS 2011:9
1. UTGÅNGSPUNKT: ANSVAR FÖR OCH ANVÄNDNING AV ETT LEDNINGSSYSTEM
1.1 Bakgrund
Gryning vård AB skall som vårdgivare ansvara för att det finns ett ledningssystem för verksamheten. Ledningssystemet skall användas för att systematiskt och fortlöpande utveckla och säkra verksamhetens kvalitet.
Gryning vård AB och dess ingående enheter skall med stöd av ledningssystemet planera, leda, kontrollera, följa upp, utvärdera och förbättra verksamheten.
Gryning vård AB skall i ledningssystemet ange hur uppgifterna som ingår i arbetet med att systematiskt och fortlöpande utveckla och säkra kvaliteten är fördelade i verksamheten.
2. LEDNINGSSYSTEMET GRUNDLÄGGANDE UPPBYGGNAD
2.1 Förutsättningar
Ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete skall anpassas till verksamheten inriktning och omfattning. Xxxxxxxx ledningssystem skall utgå ifrån följande styrdokument:
Bolagsordning, ägardirektiv och konsortialavtal
Lagar och föreskrifter för den som fullgör uppgifter inom socialtjänsten SOL, samt enligt lagen som stöd och service till vissa funktionshindrade, LSS.
Bolagets kvalitetssystem, affärsplan och budgetprocess
Beslutsstrukturer och delegationsordning
Internkontrollplan
Policys och riktlinjer
Vidare skall verksamhetens ledningssystem anpassas efter anvisningar och påpekanden från tillsynsmyndigheter.
2.2 Processer och rutiner
Grynings huvudprocesser utgår från följande områden; kund, klient, dagliga rutiner, personal, ekonomi, övrigt, där övrigt är verksamhetsövergripande rutiner och policys.
Bolaget har ett antal rutiner och policys som gäller ovanstående områden. Dessa finns tillgängliga på bolagets intranät. Bolagets rutiner skall vara kända av de ingående enheterna och ligga till grund för enheternas rutinbeskrivningar på aktivitetsnivå.
Enheternas processer och rutiner
Enheternas processer och rutiner skall utgå ifrån följande dokument.
- Bolagets styrdokument, se ovan
- Enheternas respektive tillstånd och den lagstiftning och den inriktning som följer av detta
- Anvisningar och påpekanden från tillsynsmyndigheter
Varje enhet skall identifiera sina specifika processer och rutiner samt identifiera och beskriva de aktiviteter som ingår i processen. Aktiviteternas inbördes ordning skall bestämmas, och aktivitetsbeskrivningen skall följa den bestämda ordningen. Beskrivningen av varje aktivitet skall innehålla ett bestämt tillvägagångssätt för hur en aktivitet skall utföras, samt ange hur ansvaret för utförandet är fördelat i verksamheten.
För aktivitetsbeskrivningen har ett särskilt exceldokument ”Processkartläggning/kvalitetshandbok systematiskt kvalitetsledningssystem” tagits fram. Detta dokument innehåller samtliga delprocesser som skall beskrivas för varje enhet. Utskrivet utgör detta dokument respektive enhets kvalitetshandbok. Av detta dokument framgår också hur och när genomgångar och revideringar skall genomföras. Det finns också en särskild flik för rapportering av allvarliga avvikelser utifrån kvalitetsledningssystemet. Längre fram i detta dokument hänvisas till en del av flikarna i processkartläggningen. Vi har då valt att kalla den för enhetens kvalitetshandbok.
Första fliken i detta exceldokument behandlar den lagstiftning som är relevant för det systematiska kvalitetsledningsarbetet. När det är tillämpligt skall det göras en tydlig koppling mellan rutin/aktivitet och aktuell lagstiftning.
2.3 Samverkan
Samverkan med socialtjänsten, andra myndigheter, vårdgivare, föreningar och organisationer. Bolagsnivå: Gryning är ett offentligägt bolag vars ägare i bolagsordning och konsortialavtal stadgat att bolaget skall samverka med kommunernas socialtjänst i utvecklingen av vården och av nya vårdformer. På bolagsnivå sker samverkan med Socialtjänsten på övergripande nivå genom kontakter med ägare, lekmannarevisorer och medverkan/inbjudan till olika referensgrupper. Vidare skall Gryning sträva efter att
sprida kunskap om vården och om våra målgrupper genom deltagande i olika expertgrupper. Xxxxxxx har ett organiserat samarbete med FOU i Väst och med andra stora offentliga vårdgivare.
På enhetsnivå sker samverkan med kommunerna dels genom regionala referensgrupper, dels i det enskilda ärendet. Samverkan i ärendet preciseras i genomförandeplaner. Vidare finns på enhetsnivå ett antal samverkans- och referensgrupper utifrån särskilda vårdformer eller målgrupper. Exempelvis finns referensgrupper för familjehemsvård, hedersrelaterat våld och förtryck och missbrukarvård. Särskilda forum för samverkan finns för verksamheter/enheter som bedrivs utifrån abonnemangsavtal, t ex asylboenden, MST, och de enheter som drivs på uppdrag av Göteborgs sociala resursnämnd. Varje enhet upprättar en särskild rutin för detta som beskrivs på aktivitetsnivå.
Flik i kvalitetshandboken Klient/samverkan socialtjänst
Samverkan skall även ske inom den egna verksamheten. Samverkan mellan olika enheter i bolaget är en förutsättning för att utnyttja bolagets resurser och möta klienters behov på bästa sätt. Samverkan är ett ansvar för varje chef och medarbetare enligt de beslutsstrukturer som finns i bolaget och presenteras årligen i verksamhetens årsredovisning.
Hälso- och sjukvård
På bolagsnivå sker övergripande samverkan med Hälso- och sjukvården(Barnpsykiatrin) rörande barn- och unga genom medverkan i VÄSTBUS, vars uppdrag omfattar samma geografiska område som Gryning.
Motsvarande övergripande samarbete med Hälso- och sjukvården saknas när det gäller vuxna missbrukare. På enhetsnivå sker samverkan med hälso- och sjukvården genom upparbetade kontakter med närliggande vårdcentral, BUP-mottagning och sjukhus. I ärenden kan samverkan även ske med hälso- och sjukvården i klientens hemkommun. Varje enhet skall ha en särskild rutin upprättas för detta, denna beskrivs på aktivitetsnivå.
Flik i kvalitetshandboken Klient/samverkan sjukvård
3. SYSTEMATISKT FÖRBÄTTRINGSARBETE
3.1 Riskanalys
Vårdgivaren skall fortlöpande bedöma om det finns risk för att händelser skulle kunna inträffa som kan medföra brister i verksamhetens kvalitet.
Bolagsnivå: Bolaget har en bred syn på händelser som kan påverka verksamhetens kvalitet. Bolagets modell för riskanalys är utarbetad i samverkan med revisionsbyrån ÖhrlingsPriceWaterhouseCoopers och behandlar följande områden:
Omvärlden
Verksamheten
Rykte och varumärke
IT
Lagar och regler
Finans
I bolagets riskanalys skall sannolikheten för att en händelse inträffar uppskattas. Utifrån en bedömning av vilka negativa konsekvenser som skulle kunna bli följden av en händelse skall handlingsplaner tas fram. Bolagets riskanalys revideras årligen i arbetet med affärsplanen.
Gryning vård har en särskild policy för allvarliga kriser och katastrofer i vilken aktiviteter, intern ansvarsfördelning mm är angivet. Varje enhet skall ha en särskild rutin upprättad avseende detta, denna skall beskrivas på aktivitetsnivå.
Flik i kvalitetshandboken Övrigt/krisplanering Enhetsnivå:
Varje enhet skall göra en egen riskanalys. Enheternas riskanalys följer samma modell som bolagets och revideras årligen i enheternas affärsplan.
På enheterna skall därutöver nedanstående riskbedömningar ske årligen.
- Klientnivå: På enhetsnivå skall alltid risker kopplade till enskilda klienter skall kontinuerligt bedömas genom s k riskbedömningar. Rapporteringar och utredningar om avvikelser (klagomål, polisanmälningar, missförhållanden och Lex Sarah-anmälningar) skall årligen sammanställas på enhetsnivå och förslag till förbättrande åtgärder vidtas för att säkra verksamhetens kvalitet.
Flik i kvalitetshandboken Klient/riskbedömning klient
- Medarbetarnivå: På varje enhet genomförs årligen en riskanalys inom ramen för det systematiska arbetsmiljöarbetet. Detta finns reglerat i bolagets samverkansavtal. Vidare sker riskbedömningar kopplade till varje inskriven klient på särskild blankett. Dessa skall uppdateras regelbundet och finnas tillgängliga för all personal.
Flik i kvalitetshandboken Personal/riskanalys
4. EGENKONTROLL
Vårdgivaren skall utöva egenkontroll. Egenkontrollen skall göras med den frekvens och den omfattning som krävs för att vårdgivaren skall kunna säkra verksamhetens kvalitet.
För Grynings del innebär detta följande:
Enheterna skall löpande uppdatera och revidera sina kvalitetshandböcker. Resultaten av de instrument som används för att mäta kundnöjdhet, klientnöjdhet med mera skall löpande avrapporteras i samtliga personalgrupper. Allvarliga avvikelser mot kvalitetsledningssystemet skall omgående rapporteras till närmaste chef. I den kvalitetsrapport som varje år lämnas av samtliga enheter skall det framgå vilka resultat som uppnåtts avseende kundnöjdhet, klientnöjdhet antal allvarliga avvikelser, klagomål, tillsynsrapporter med mera under det senaste kalenderåret. I kvalitetsrapporten skall det också göras en jämförelse med motsvarande resultat de senaste två åren.
Flik i kvalitetshandboken Övrigt/avvikelserapportering
Bolaget som helhet genomför årligen genomgångar av hur kvalitetsarbetet har fungerat på samtliga enheter. Alla enheter lämnar en särskild rapport till sin verksamhetsområdeschef som innefattar samtliga flikar i kvalitetshandboken. På ett tiotal enheter årligen kommer verksamhetsområdescheferna att avlägga ett besök för att på plats gå igenom och medverka vid revideringen av kvalitetshandboken. Vid dessa besök kommer det också att göras stickprovsgranskningar av journaler, akter och annan dokumentation.
I bolagets gemensamma kvalitetsrapport som dels lämnas i samband med årsredovisningen, dels lämnas som en särskild rapport till bolagsstyrelsen i augusti sammanställs de siffror som redovisats in från enheterna (se ovan). Dessa rapporter ger bolagsstyrelsen och ägarna full insyn i hur bolagets systematiska kvalitetsledningssystem fungerar.
I arbetet med bolagets årsredovisning och kvalitetsrapport ingår att jämföra verksamhetens nuvarande resultat med tidigare resultat, målgruppsundersökning samt inhämtande av uppgifter från revisorer och kunder.
5. UTREDNINGAR AV AVVIKELSER
5.1. Klagomål och synpunkter
Bolaget skall ta emot och utreda klagomål och synpunkter från vårdtagare och deras närstående, personal, andra vårdgivare, socialtjänsten, myndigheter samt andra organisationer och intressenter. En särskild rutin är upprättat för detta och information om möjligheten att framföra klagomål finns på Grynings hemsida.
Flik i kvalitetshandboken Övrigt/klagomål
5.2 Rapporteringsskyldighet
Bestämmelser om rapporteringsskyldighet för den som fullgör uppgifter inom socialtjänsten finns i 14 kap. 3
§ socialtjänstlagen (2001:453). Bestämmelser för den som fullgör uppgifter i verksamhet enligt LSS finns i 24 b § LSS.
Gryning efterlever nedan angivna särskilda bestämmelser genom en särskild egen rutin för rapportering av missförhållanden och anmälningar enligt Xxx Xxxxx. I rutinen finns den interna ansvarsfördelningen för att vidta olika åtgärder angivna,
- Skyldighet för den som bedriver socialtjänst att utan dröjsmål dokumentera, utreda och avhjälpa och undanröja ett missförhållande eller en påtaglig risk för ett missförhållande finns i 14 kap, 6 § socialtjänstlagen (2001:453).
- Skyldighet för den som bedriver verksamhet enligt LSS att utan dröjsmål dokumentera, utreda och avhjälpa eller undanröja missförhållande eller en påtaglig risk för missförhållande finns i 24 kap e § LSS.
Flik i kvalitetshandboken Klient/rapportering av missförhållande
5.3 Sammanställning och analys.
Bolagets ledning sammanställer och analyserar årligen inkomna rapporter, klagomål och synpunkter för att kunna se mönster och trender som indikerar briser i verksamhetens kvalitet. Sammanställningen skall uppdelas på olika affärsområden och presenteras årligen för chefer och styrelse för en gemensam analys.
5.4 Förbättrande åtgärder
Om analysen av rapporter, klagomål och synpunkter, samt resultaten av angivna aktiviteter, visar att processerna och rutinerna inte är ändamålsenliga för att säkra verksamhetens kvalitet, skall processer och rutiner förbättras.
Ansvaret för förbättrande åtgärder åvilar både bolagsledning och berörda enhetschefer och följer ansvaret för respektive befattning.
6. PERSONALENS MEDVERKAN I KVALITETSARBETET
Gryning vård AB skall säkerställa att verksamhetens personal arbetar i enlighet med processerna och rutinerna som ingår i ledningssystemet. Ansvar för detta åvilar både bolagsledning och berörda enhetschefer och följer ansvaret för respektive befattning så som det är reglerat i bolagets beslutsstrukturer.
Medarbetare i Gryning är i skyldig att medverka i verksamhetens kvalitetsarbete. Detta framgår i 14 kap 2 § Socialtjänstlagen och 24 a § LSS.
7. DOKUMENTATIONSSKYLDIGHET
Arbetet med att systematiskt och fortlöpande utveckla och säkra verksamhetens kvalitet skall dokumenteras. Arbetet skall bedrivas på både enhets- och bolagsnivå.
Bolagsnivå:
Varje år skall en sammanhållen kvalitetsrapport upprättas för Gryning där det framgår
- Hur arbetet med att systematiskt och fortlöpande utveckla och säkra verksamhetens kvalitet har bedrivits under föregående kalenderår
- Vilka åtgärder som vidtagits för att säkra verksamhetens kvalitet
- Vilka resultat som har uppnåtts.
Berättelsen skall ha en sådan detaljeringsgrad att det går att bedöma hur arbetet med att utveckla och säkra kvaliteten har bedrivits i verksamhetens olika delar samt att informationsbehovet hos externa intressenter kan tillgodoses. Grynings kvalitetsberättelse skall hållas tillgänglig för den som önskar ta del av den.
Enhetsnivå:
Som underlag till Grynings externa kvalitetsberättelse skall varje enhet varje år upprätta en kvalitetsrapport där det framgår hur arbetet med att systematiskt och fortlöpande utveckla och säkra verksamhetens kvalitet har bedrivits.
8. FASTSTÄLLANDE AV LEDNINGSSYSTEM FÖR SYSTEMATISKT KVALITETSARBETE
I samband med att Grynings sammanhållna kvalitetsberättelse redovisas för styrelsen vid det sammanträde som hålls i augusti månad varje år, skall prövas om ledningssystemet för systematiskt kvalitetsarbete är ändamålsenligt eller skall revideras. Ledningssystemet fastställs årligen av Grynings styrelse vid årets sista sammanträde.
Göteborg 2012-01-01
Xxx Xxxxxxxxx Xxxxx Xxxxxxxxx Xxxxxxxxxxxxxxxxxx Vice Verkställande direktör
S Ange de lagar, förordningar och föreskrifter som reglerar verksamheten (”laglista”) (Fritextsvar)
Lagar, förordningar och föreskrifter som reglerar den planerade verksamheten (”laglista”)
Lag eller föreskrift, Lagrum, punkt, paragraf. Innehåll i bestämmelsen avser (HVB öppenvård m.m.)
SOSF 2011:9 (M och S) Ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete Hela föreskriften. Reglerar hur vi skall arbeta med hela kvalitetssystemet är bakgrunden till hela detta ark. HVB, LSS-boende, familjehemsvård och öppenvård
Socialtjänstlagen SoL
6 kap 4§ Vård i familjehem och hem för vård eller boende skall bedrivas i samråd med Socialnämnden HVB, Familjehemsvård
7 kap 1§, 1p Tillståndsplikt HVB, HVB
7 kap, 1§, 4p Tillståndsplikt öppenvård. Möjlighet att slippa tillstånd där det finns ett entreprenadavtal, Öppenvård
7 kap 2§ Tillståndskrav HVB, Öppenvård 7 kap 3 § Tillsyn HVB, Öppenvård
7 kap 4§ Om handlingars utlämnande HVB, Öppenvård 7 kap 5§ Personakter HVB, Öppenvård
11kap 3§ Vårdplan HVB, Öppenvård, Familjehem
11 kap 5-6§§ Genomförandeplan, dokumentation HVB, Öppenvård, 13 kap 1-2§§ Socialstyrelsens tillsyn HVB, Öppenvård, Familjehem
13 kap 6 § Förekomst av missförhållanden HVB, Öppenvård, Familjehem 14 kap 1§ Anmälan om missförhållanden HVB, Öppenvård, Familjehem 15 kap 1,3 §§ Tystnadsplikt och sekretess HVB, Öppenvård, Familjehem Socialtjänstförordningen SoF
3 kap 1-2 §§ Definitioner av HVB och Familjehem HVB familjehem 3 kap 13-9 §§ Verksamheten vid HVB
3 kap 10-13 §§ Inskrivning vid HVB 3 kap 14-16 §§ Utskrivning från HVB
4 kap 1-3 §§ Enskild tillståndspliktig verksamhet HVB, Öppenvård 4 kap4-5§§ Verksamhet under tillsyn HVB, Öppenvård
SOSFS 2003:20 (S) Hem för vård eller boende. Hela föreskriften. Innehåller allmänna råd och föreskrifter beträffande personal, personaltäthet, kompetens, lokaler, journalföring, personuppgifter, behandlingsplan, ansökan & tillstånd och tillsyn HVB
SOSFS 2011:5 (S) Xxx Xxxxx Xxxx föreskriften. Innehåller allmänna råd och föreskrifter beträffande rapporteringsskyldigheten, information till nämnd, utredningsförfarande, anmälan till Socialstyrelsen och rutiner på respektive verksamhet, HVB, LSS-boende, familjehemsvård och öppenvård
SOSFS 2009:6 (M och S) Bedömningen av om en hälso- och sjukvårdsåtgärd kan utföras som egenvård. Hela föreskriften. Innehåller allmänna råd och föreskrifter beträffande ansvar, rutiner och ledningssystem, hälso- och sjukvårdspersonals ansvar för bedömning och planering samt informationsutövning HVB, LSS-boende, familjehemsvård och öppenvård
SOSFS 2006:5 (Senaste version) Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd (SOSFS 2006:5) om dokumentation vid handläggning av ärenden och genomförande av insatser enligt SoL, LVU, LVM och LSS SOSFS 2006:12 (S) Handläggning och dokumentation av ärenden som rör barn och unga. De delar som inte avser utredning. Innehåller allmänna råd och föreskrifter beträffande information, genomförandeplan och uppföljning HVB, LSS-boende, familjehemsvård och öppenvård
SOSFS 2012:11 Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd om socialnämndens ansvar för barn och unga i familjehem, jourhem eller hem för vård eller boende
Processer som svarar mot de krav och mål som framgår av laglistan Inskrivning: Sker enligt 3 kap., 11 § Socialtjänstförordning (SoF 2001:937).
Dokumentation (Om handlingars utlämnande, personakter, vårdplan, genomförandeplan med mera): Görs enligt 11 kap 3, 5 §§ SoL, 7 kap 4-5§§ SoL samt utifrån Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd (SOSFS 2006:5)( SOSFS 2003:20 (S))
Genomförandeplan: Görs i enlighet med SoL 11 kap 5 § samt SOSFS 2012:11, 7 kap., 3 §, SOSFS 2006:12(S) Delaktighet: Hanteras i enlighet med SOSFS 2012:11, 7 kap 1 -3 §§.
Utskrivning: Görs i enlighet med 3 kap 14 - 15 §§ Socialtjänstförordning (SoF).
Rapportering av missförhållanden: Görs i enlighet med 14 kap. 3 § Socialtjänstlagen (2001:453). Medicinering: Sköts i enlighet med SOSFS 2009:6, 4 kap., 1 § 3 -7
Xxx Xxxxx: Hanteras i enlighet med SOSFS 2011:5 (S), se särskilt avsnitt här nedanför Tystnadsplikt/Sekretess: Xxxxxxxx enligt 15 kap. 1 § SoL.
Samverkan med Socialtjänsten: I enlighet med SoL 6 kap 4§
S Ange i vilka processer samverkan i den egna verksamheten och med andra vårdgivare, myndigheter, föreningar och andra organisationer ska ske. Beskriv hur denna samverkan ska ske. (Fritextsvar)
Samverkan
Samverkan med socialtjänsten, andra myndigheter, vårdgivare, föreningar och organisationer. Bolagsnivå: Gryning är ett offentligägt bolag vars ägare i bolagsordning och konsortialavtal stadgat att bolaget skall samverka med kommunernas socialtjänst i utvecklingen av vården och av nya vårdformer. På bolagsnivå sker samverkan med Socialtjänsten på övergripande nivå genom kontakter med ägare, lekmannarevisorer och medverkan/inbjudan till olika referensgrupper. Vidare skall Gryning sträva efter att
sprida kunskap om vården och om våra målgrupper genom deltagande i olika expertgrupper. Xxxxxxx har ett organiserat samarbete med FOU i Väst och med andra stora offentliga vårdgivare.
På enhetsnivå sker samverkan med kommunerna dels genom regionala referensgrupper, dels i det enskilda ärendet. Samverkan i ärendet preciseras i genomförandeplaner. Vidare finns på enhetsnivå ett antal samverkans- och referensgrupper utifrån särskilda vårdformer eller målgrupper. Exempelvis finns referensgrupper för familjehemsvård, hedersrelaterat våld och förtryck och missbrukarvård. Särskilda forum för samverkan finns för verksamheter/enheter som bedrivs utifrån abonnemangsavtal, t ex asylboenden, MST, och de enheter som drivs på uppdrag av Göteborgs sociala resursnämnd. Varje enhet upprättar en särskild rutin för detta som beskrivs på aktivitetsnivå.
Flik i kvalitetshandboken Klient/samverkan socialtjänst
Samverkan skall även ske inom den egna verksamheten. Samverkan mellan olika enheter i bolaget är en förutsättning för att utnyttja bolagets resurser och möta klienters behov på bästa sätt. Samverkan är ett ansvar för varje chef och medarbetare enligt de beslutsstrukturer som finns i bolaget och presenteras årligen i verksamhetens årsredovisning.
Hälso- och sjukvård
På bolagsnivå sker övergripande samverkan med Hälso- och sjukvården(Barnpsykiatrin) rörande barn- och unga genom medverkan i VÄSTBUS, vars uppdrag omfattar samma geografiska område som Gryning.
Motsvarande övergripande samarbete med Hälso- och sjukvården saknas när det gäller vuxna missbrukare. På enhetsnivå sker samverkan med hälso- och sjukvården genom upparbetade kontakter med närliggande vårdcentral, BUP-mottagning och sjukhus. I ärenden kan samverkan även ske med hälso- och sjukvården i klientens hemkommun. Varje enhet skall ha en särskild rutin upprättas för detta, denna beskrivs på aktivitetsnivå.
Flik i kvalitetshandboken Klient/samverkan sjukvård
Trollbacken
Samverkan med skolan
1. Vid planerad eller akut inskrivning aktualiseras alltid frågan hur barnet ska gå i förskola/skola och frågan bestäms i samråd med familj, socialtjänst och personal på Trollbacken.
2. Trollbacken har ett upparbetat samarbete med rektorer inom förskola/skola i Kungälv. Vid behov av plats tar vi kontakt med ansvarig rektor, som ser till att ordna plats åt barnet i kommunal skola.
3. Samverkansmöten med läraren, förälder och kontaktperson från Trollbacken sker före start, regelbundet under tiden och vid avslut.
4. En kontakt sker mellan Trollbacken och skolan efter avslutat placering för att utvärdera samarbetet och se om ev. förbättringar behöver göras.
5. Vid kortare placeringar och där det finns möjlighet att behålla barnets hemskola, sker samverkan utifrån det uppdrag socialtjänsten ger Trollbacken.
6. Om barnets hemskola ligger långt borta och det inte är aktuellt med skolgång i Kungälv (kortare uppdrag), kan samverkan ske så att skolan skickar arbetsmaterial och instruktioner för att föräldern eller personal ska kunna hjälpa barnet att upprätthålla skolarbetet. Samarbetet kan ske med föräldern eller direkt med barnet, beroende på uppdrag.
Samverkan Sjukvård
1. Samverkan med sjukvården sker när det gäller Barnpsykiatrin inom ramen för VÄSTBUS vars geografiska gränser motsvarar Grynings. När det gäller VÄSTBUS samverkan och samverkan med övrig sjukvård skall respektive enhet ha rutiner för hur samverkan sker med den lokala vårdcentralen och barnpsykiatrin lokalt.
2. Då behov av fysiskt vård för någon klient uppstår under placeringen på Trollbacken kontaktar vi Solgärde Vårdcentral eller Barn-och ungdomsmedicinska mottagningen i Kungälv för tidsbokning. Personal på dessa mottagningar känner till vår verksamhet.
3. Vid akuta tillstånd kontaktar vi Akutmottagningen på Kungälvs sjukhus (vuxna patienter) alternativt Östra sjukhusets akutmottagning (för barn).
Vid behov av gynekologisk vård finns avdelning både på Kungälvs sjukhus samt akutmottagning inom SU.
4. Familjer med barn i ålder för att besöka BVC skjutsas till sitt ordinarie BVC om det är möjligt med tanke på avståndet. För nyfödda barn vänder vi oss till BVC på Solgärde.
5. Klienter med upparbetade vårdkontakter skjutsas i den mån det är möjligt med tanke på avståndet till sina redan etablerade vårdkontakter.
6. Vid behov av tandvård vänder vi oss till någon av Folktandvårdens två mottagningar i Kungälv. Akut tandvårdsmottagning finns i Göteborg. Personal på folktandvården känner till vår verksamhet.
7. För barn som har kontakt på BUP hjälper vi till att upprätthålla redan etablerad kontakt t ex genom att skjutsa till mottagningen. För barn i behov av psykiatrisk hjälp är vår erfarenhet att BUP sällan tar emot dem som nya patienter under en inskrivning på Trollbacken. Detta med motiveringen att barnens situation ska vara trygg innan behandling påbörjas. För barn på Trollbacken är situationen sällan så trygg, många vet t ex inte vad som händer efter placeringen.
Samverkan med socialtjänsten
1. Trollbacken ansvarar för att sammankalla en av Grynings referensgrupper; referensgruppen för kranskommunerna, en gång per år där VO-chefen är ordförande. I referensgruppen ingår IFO-cheferna. Syftet är att få veta kundernas synpunkter på samarbetet och eventuella önskemål inför framtiden.
1. Vid placering tar aktuell socialtjänst antingen kontakt direkt eller så sker kontakten genom Grynings placeringsfunktion.
2. EC beslutar i samråd med biträdande EC möjligheter att ta emot.
3. Vid planerad inskrivning sker ofta först ett studiebesök, enligt skriftlig rutin.
4. Vid akut placering och vid planerad inskrivning sker detta enligt skriftlig rutin.
5. Målsättningen är alltid att kontaktperson från ansvarigt team tar emot studiebesök och är med på inskrivningsmötet.
6. Regelbundna samarbetsmöten, oftast varannan vecka, sker under placeringen.
7. Samverkan preciseras i genomförandeplanen, som är en journalhandling och som revideras vid behov.
8. Telefonkontakter tas vid behov utöver samarbetsmöten.
9. Efter avslutat ärende skickas en elektronisk kundenkät, som följs upp om det framkommer klagomål.
10. Tre månader efter avslutat ärende tas en telefonkontakt och uppföljningsfrågor ställs enligt skriftlig rutin.
11. I samverkanssyfte och god kundvård bjuder vi in socialtjänsten till gratis föreläsning 1-2 ggr/år.
S Beskriv hur riskanalys fortlöpande ska ske (Fritextsvar)
3. SYSTEMATISKT FÖRBÄTTRINGSARBETE
3.1 Riskanalys
Vårdgivaren skall fortlöpande bedöma om det finns risk för att händelser skulle kunna inträffa som kan medföra brister i verksamhetens kvalitet.
Bolagsnivå: Bolaget har en bred syn på händelser som kan påverka verksamhetens kvalitet. Bolagets modell för riskanalys är utarbetad i samverkan med revisionsbyrån ÖhrlingsPriceWaterhouseCoopers och behandlar följande områden:
Omvärlden
Verksamheten
Rykte och varumärke
IT
Lagar och regler
Finans
I bolagets riskanalys skall sannolikheten för att en händelse inträffar uppskattas. Utifrån en bedömning av vilka negativa konsekvenser som skulle kunna bli följden av en händelse skall handlingsplaner tas fram. Bolagets riskanalys revideras årligen i arbetet med affärsplanen.
Gryning vård har en särskild policy för allvarliga kriser och katastrofer i vilken aktiviteter, intern ansvarsfördelning mm är angivet. Varje enhet skall ha en särskild rutin upprättad avseende detta, denna skall beskrivas på aktivitetsnivå.
Flik i kvalitetshandboken Övrigt/krisplanering Enhetsnivå:
Varje enhet skall göra en egen riskanalys. Enheternas riskanalys följer samma modell som bolagets och revideras årligen i enheternas affärsplan.
På enheterna skall därutöver nedanstående riskbedömningar ske årligen.
- Klientnivå: På enhetsnivå skall alltid risker kopplade till enskilda klienter skall kontinuerligt bedömas genom s k riskbedömningar. Rapporteringar och utredningar om avvikelser (klagomål, polisanmälningar, missförhållanden och Lex Sarah-anmälningar) skall årligen sammanställas på enhetsnivå och förslag till förbättrande åtgärder vidtas för att säkra verksamhetens kvalitet.
Flik i kvalitetshandboken Klient/riskbedömning klient
- Medarbetarnivå: På varje enhet genomförs årligen en riskanalys inom ramen för det systematiska arbetsmiljöarbetet. Detta finns reglerat i bolagets samverkansavtal. Vidare sker riskbedömningar kopplade till varje inskriven klient på särskild blankett. Dessa skall uppdateras regelbundet och finnas tillgängliga för all personal.
Flik i kvalitetshandboken Personal/riskanalys
Trollbacken Riskanalys
1. I april varje år träffas EC och lokalt arbetsmiljöombud för att gemensamt gå igenom föregående års riskanalys och uppdatera.
2. En preliminärblankett fylls i och övriga anställa ges möjlighet att läsa.
3. Riskkartläggningen läses upp på APT och möjligheter till kommentarer och kompletteringar ges.
4. Riskkartläggningsblanketten kompletteras och skickas till personalavdelningen.
5. Dokumentet sparas under "Gemensam"/ mapp Arbetsmiljö så det är lätt tillgängligt för alla.
S Beskriv egenkontrollens frekvens och omfattning (Fritextsvar)
4. EGENKONTROLL
Vårdgivaren skall utöva egenkontroll. Egenkontrollen skall göras med den frekvens och den omfattning som krävs för att vårdgivaren skall kunna säkra verksamhetens kvalitet.
För Grynings del innebär detta följande:
Enheterna skall löpande uppdatera och revidera sina kvalitetshandböcker. Resultaten av de instrument som används för att mäta kundnöjdhet, klientnöjdhet med mera skall löpande avrapporteras i samtliga personalgrupper. Allvarliga avvikelser mot kvalitetsledningssystemet skall omgående rapporteras till närmaste chef. I den kvalitetsrapport som varje år lämnas av samtliga enheter skall det framgå vilka resultat som uppnåtts avseende kundnöjdhet, klientnöjdhet antal allvarliga avvikelser, klagomål, tillsynsrapporter med mera under det senaste kalenderåret. I kvalitetsrapporten skall det också göras en jämförelse med motsvarande resultat de senaste två åren.
Flik i kvalitetshandboken Övrigt/avvikelserapportering
Bolaget som helhet genomför årligen genomgångar av hur kvalitetsarbetet har fungerat på samtliga enheter. Alla enheter lämnar en särskild rapport till sin verksamhetsområdeschef som innefattar samtliga flikar i kvalitetshandboken. På ett tiotal enheter årligen kommer verksamhetsområdescheferna att avlägga ett besök för att på plats gå igenom och medverka vid revideringen av kvalitetshandboken. Vid dessa besök kommer det också att göras stickprovsgranskningar av journaler, akter och annan dokumentation.
I bolagets gemensamma kvalitetsrapport som dels lämnas i samband med årsredovisningen, dels lämnas som en särskild rapport till bolagsstyrelsen i augusti sammanställs de siffror som redovisats in från enheterna (se ovan). Dessa rapporter ger bolagsstyrelsen och ägarna full insyn i hur bolagets systematiska kvalitetsledningssystem fungerar.
I arbetet med bolagets årsredovisning och kvalitetsrapport ingår att jämföra verksamhetens nuvarande resultat med tidigare resultat, målgruppsundersökning samt inhämtande av uppgifter från revisorer och kunder.
Trollbacken Rutin för egenkontroll
EVIDUR (Grynings egenutvecklade verktyg, där vi utifrån BBIC:s livsområden låter våra klienter bedöma våra insatser på enheten)
1. EVIDUR skattning skall genomföras i samtliga ärenden där det bedöms som möjligt vid utskrivning och sex månader efter utskrivning.
2. Antalet intervjuer och uppföljningar finns överskådligt i särskild pärm. EVIDUR skattningarna matas in i EVIDUR databasen via Grynings intranät.
3. Resultatet av EVIDUR skattningarna sammanställs och redovisas i enhetens årliga kvalitetsrapport
Kundtillfredsställelse enkät
1. Kundenkäter skickas till samtliga handläggare när uppdraget avslutas
2. Enkäten skickas ut elektroniskt via Carebuilder efter ärendet har skrivits ut av EC eller bitr EC. Svarsblanketten skickas sedan till EC:s mailadress.
3. Påminnelse två gånger och därefter telefonsamtal.
4. Svaren återrapporteras till personalgruppen på APT
5. Svaren sammanställs årligen på enheten och redovisas i enhetens kvalitesrapport
S Beskriv hur verksamheten kommer att ta emot och utreda klagomål och synpunkter på verksamhetens kvalitet från olika berörda (Fritextsvar)
5. UTREDNINGAR AV AVVIKELSER
5.1. Klagomål och synpunkter
Bolaget skall ta emot och utreda klagomål och synpunkter från vårdtagare och deras närstående, personal, andra vårdgivare, socialtjänsten, myndigheter samt andra organisationer och intressenter. En särskild rutin är upprättat för detta och information om möjligheten att framföra klagomål finns på Grynings hemsida.
Flik i kvalitetshandboken Övrigt/klagomål
5.2 Rapporteringsskyldighet
Bestämmelser om rapporteringsskyldighet för den som fullgör uppgifter inom socialtjänsten finns i 14 kap. 3
§ socialtjänstlagen (2001:453). Bestämmelser för den som fullgör uppgifter i verksamhet enligt LSS finns i 24 b § LSS.
Gryning efterlever nedan angivna särskilda bestämmelser genom en särskild egen rutin för rapportering av missförhållanden och anmälningar enligt Xxx Xxxxx. I rutinen finns den interna ansvarsfördelningen för att vidta olika åtgärder angivna,
- Skyldighet för den som bedriver socialtjänst att utan dröjsmål dokumentera, utreda och avhjälpa och undanröja ett missförhållande eller en påtaglig risk för ett missförhållande finns i 14 kap, 6 § socialtjänstlagen (2001:453).
- Skyldighet för den som bedriver verksamhet enligt LSS att utan dröjsmål dokumentera, utreda och avhjälpa eller undanröja missförhållande eller en påtaglig risk för missförhållande finns i 24 kap e § LSS.
Flik i kvalitetshandboken Klient/rapportering av missförhållande Rutin för klagomål:
1. Klagomål inkommer från kund, klient eller annan
2. Den som tar emot klagomålet försöker reda ut vad som hänt och komma överens med den klagande, rapport till EC, som bedömer hur klagomålet ska hanteras vidare.
3. Om den klagande inte är nöjd skall denne upplysas om möjligheten att lyfta frågan till VD samt om möjligheten att göra en anmälan till Socialstyrelsen
4. Det inkomna klagomålet rapporteras till VD på särskild rapportblankett
5. VD bedömer om klagomålet är av så allvarlig art att det skall rapporteras till styrelsen.
Efter varje placering skickas automatiskt en Nöjd kund enkät ut elektroniskt till våra uppdragsgivare. Eventuella klagomål följs omedelbart upp genom personlig kontakt.
S Beskriv hur verksamheten kommer att sammanställa och analysera inkomna rapporter, klagomål och synpunkter (Fritextsvar)
5.3 Sammanställning och analys.
Bolagets ledning sammanställer och analyserar årligen inkomna rapporter, klagomål och synpunkter för att kunna se mönster och trender som indikerar briser i verksamhetens kvalitet. Sammanställningen skall uppdelas på olika affärsområden och presenteras årligen för chefer och styrelse för en gemensam analys.
5.4 Förbättrande åtgärder
Om analysen av rapporter, klagomål och synpunkter, samt resultaten av angivna aktiviteter, visar att processerna och rutinerna inte är ändamålsenliga för att säkra verksamhetens kvalitet, skall processer och rutiner förbättras.
Ansvaret för förbättrande åtgärder åvilar både bolagsledning och berörda enhetschefer och följer ansvaret för respektive befattning.
Varje höst skrivs en affärsplan där utfallet analyseras utifrån rapporter, klagomål och synpunkter. Där sätts även mål för kund, klient, medarbetare och ekonomi. Dessa mål följs upp i årsberättelsen och i kvalitetsrapporten som görs i början av varje nytt år.
S Beskriv hur det kommer att säkerställas att personalen arbetar i enlighet med de processer och rutiner som ingår i ledningssystemet (Fritextsvar)
6. PERSONALENS MEDVERKAN I KVALITETSARBETET
Gryning vård AB skall säkerställa att verksamhetens personal arbetar i enlighet med processerna och rutinerna som ingår i ledningssystemet. Ansvar för detta åvilar både bolagsledning och berörda enhetschefer och följer ansvaret för respektive befattning så som det är reglerat i bolagets beslutsstrukturer.
Medarbetare i Gryning är i skyldig att medverka i verksamhetens kvalitetsarbete. Detta framgår i 14 kap 2 § Socialtjänstlagen och 24 a § LSS.
Viktiga policydokument uppdateras årligen i samband med verksamhetsgenomgång. Noggrann kontroll sker så att ledningen förvissar sig om att alla läst och tagit del av dokumenten.
S Beskriv hur arbetet med att fortlöpande utveckla och säkra verksamhetens kvalitet ska dokumenteras (Fritextsvar)
7. DOKUMENTATIONSSKYLDIGHET
Arbetet med att systematiskt och fortlöpande utveckla och säkra verksamhetens kvalitet skall dokumenteras. Arbetet skall bedrivas på både enhets- och bolagsnivå.
Bolagsnivå:
Varje år skall en sammanhållen kvalitetsrapport upprättas för Gryning där det framgår
- Hur arbetet med att systematiskt och fortlöpande utveckla och säkra verksamhetens kvalitet har bedrivits under föregående kalenderår
- Vilka åtgärder som vidtagits för att säkra verksamhetens kvalitet
- Vilka resultat som har uppnåtts.
Berättelsen skall ha en sådan detaljeringsgrad att det går att bedöma hur arbetet med att utveckla och säkra kvaliteten har bedrivits i verksamhetens olika delar samt att informationsbehovet hos externa intressenter kan tillgodoses. Grynings kvalitetsberättelse skall hållas tillgänglig för den som önskar ta del av den.
Enhetsnivå:
Som underlag till Grynings externa kvalitetsberättelse skall varje enhet varje år upprätta en kvalitetsrapport där det framgår hur arbetet med att systematiskt och fortlöpande utveckla och säkra verksamhetens kvalitet har bedrivits.
8. FASTSTÄLLANDE AV LEDNINGSSYSTEM FÖR SYSTEMATISKT KVALITETSARBETE
I samband med att Grynings sammanhållna kvalitetsberättelse redovisas för styrelsen vid det sammanträde som hålls i augusti månad varje år, skall prövas om ledningssystemet för systematiskt kvalitetsarbete är ändamålsenligt eller skall
Våra utvärderingsformer såsom EVIDUR, kundenkät, verksamhetsgenomgångar, kvalitetsrapporter samt årsberättelsen ger signaler om det är något i verksamheten som behöver ändras eller ses över! Vid varje APT-möte återrapporteras fortlöpande det som framkommit från kundenkäterna(socialtjänsten) samt från EVIDUR ( klienter) för att ständigt arbeta med förbättringsåtgärder. Efter den årliga verksamhetsgenomgången återkopplar verksamhetsområdeschefen kring det som framkommit för att återkomma med synpunkter och direktiv till fortsatta kvalitetsförbättringar.
En viktig del av kvalitetsarbetet handlar om kunskapsfördjupning och vidareutbildning. Vi har alltid flera i personalgruppen som går längre vidareutbildningar. Vi ser till att skapa plattformar för intern kunskapsförmedling så att de som går på olika utbildningar också vidareförmedlar detta till sina kollegor.
Tillsyn
1. Målet är att rutiner ska fungera så väl att all tillsyn ska kunna ske med godkänt resultat utan förberedelser!
2. Från Socialstyrelsen genomförs tillsyn två gånger/år, en förberedd och en "flygande". Vid planerad tillsyn kontaktar Socialstyrelsen EC, bokar in tid och skickar blanketter att besvara.
3. EC tar emot frågeformulär och ser till att besvara för att skicka tillbaka i god tid. Xxxxxx informeras muntligt och skriftligt och ges möjlighet att träffa företrädarna för Socialstyrelsen.
4. Enheten följer den planering som tillsynsmyndigheten önskar. Oftast vill de först träffa ledningen, sedan personal och därefter klienter. Slutligen sker en muntlig återkoppling till ledningen.
5. Vi får tillbaka ett skriftligt beslut, som går till bolagsledningen och ut till enheten.
6. På nästföljande APT-möte delges all personal tillsynsmyndighetens beslut.
7. Eventuella förändringar och åtgärder som angetts vidtages. Beslut som innebär missförhållanden hanteras på central nivå i samarbete med enheten.
8. Tillsyn från Arbetsmiljöverket sker på initiativ från dem utan samma intervall som från Socialstyrelsen.
9. Arbetsmiljöverket ringer och bokar in en tid. De skickar också ett frågeformulär som EC ansvarar för att besvara och sända tillbaka.
10. Enheten följer den planering som tillsynsmyndigheten önskar. Oftast vill de först träffa ledningen och sedan lokalt skyddsombud + personalrepresentanter. Slutligen sker en muntlig återkoppling till ledningen.
11. Vi får tillbaka ett skriftligt beslut, som går till bolagsledningen och ut till enheten.
12. På nästföljande APT-möte delges all personal tillsynsmyndighetens beslut.
13. Eventuella förändringar och åtgärder som angetts vidtages. Beslut som innebär missförhållanden hanteras på central nivå i samarbete med enheten.
14. Tillsyn från Miljö-och hälsoskyddsmyndigheten sker på initiativ från dem utan samma intervall som från Socialstyrelsen.
15. Tillsyn kan ske planerat och oplanerat. Hittills har vi endast fått oplanerade besök.
16. Efter tillsyn sänds ett protokoll med bedömning av åtgärder och ett datum där svar ska ha inkommit som senast.
17. EC ser till att föreskrivna åtgärder vidtages och samarbetar med i första hand kokerskan och fastighetschef.
18. På APT-möte delges all personal tillsynsmyndighetens beslut och ev. nya rutiner/åtgärder. 19.Xxxxxxx från Brandskyddsmyndigheten sker på initiativ från dem utan samma intervall som från Socialstyrelsen.
20. Brandskyddsrond genomförs med personal från Brandskyddet, Fastighetschefen, EC eller bitr. EC samt skyddsombud.
21. Brandskyddsmyndigheten skickar ett protokoll med föreskrivna åtgärder.
22. Åtgärderna efterföljs och återrapporteras till Brandskyddsmyndigheten.
23. All personal informeras på APT om myndighetens beslut och ev. nya rutiner/åtgärder.
Finns någon utvärdering genomförd av ledningssystemet/kvalitetsledningsystemet av oberoende person under 2011/2012? (Ja/Nej svar)
Svar: Nej
Beskriv hur ni säkrar era kvalitetskrav hos eventuella underentreprenörer, exempelvis psykologer, läkare, annan personal som arbetar med direkt stöd till den placerade och är anställda på konsultbasis? (Fritextsvar)
Kvalitetskrav hos underleverantörer säkerställs genom ett upphandlingsförfarande enligt XXX. I dessa ställs stränga kvalitetskrav på de underleverantörer som sedan anlitas av Gryning Vård AB. Eftersom Gryning Vård AB är ett offentligt ägt bolag följer vi LOU när värdet av tjänsten överstiger tröskelvärdena.
Xxxxx planering för förändring av kvalitetssäkringsarbetet? Om JA, beskriv hur i fritextfältet intill frågan. (Ja/Nej svar)
Svar: Ja
Kvalitetssäkringsarbete inom vård- och behandlingsverksamhet är ett långsiktigt arbete. Under 2012 och2013 har förändringarna gällande detta arbete huvudsakligen handlat om att implementera ledningssystemet och arbetet med kvalitetshandböckerna. Detta börjar nu på allvar att finna sina former och fungera på bolagets samtliga behandlings- och boendeenheter. Parallellt med detta har det inletts ett
arbete med att tillsammans med FoU i Väst GR utveckla ett nytt anpassat verktyg för att följa upp klienternas upplevelse av vistelsen på Grynings enheter. Ett mycket omfattande arbete som leds av Xxxxxxxx Xxxxxx fil dr i socialt arbete och Xxx Xxxxxx fil dr i psykologi.
S Beskriv rutiner för hur verksamheten kommer att tillämpa lex Sarah (Fritextsvar)
Xxx Xxxxx Xxxxxxxx syfte:
Samtliga anställda, uppdragstagare och praktikanter inom Grynings verksamheter skall genom en kontinuerlig och öppen dialog aktivt verka för att förebygga och avhjälpa missförhållanden eller risker för missförhållanden.
Med missförhållanden avses såväl aktiva handlingar som försummelser som innebär hot mot eller konsekvenser för enskilds liv, personliga säkerhet eller fysiska och psykiska hälsa. Medarbetare som uppmärksammar eller får kännedom om missförhållanden eller påtaglig risk för missförhållanden som rör person som är aktuell för insats inom verksamheten är skyldiga att genast rapportera detta till närmaste ansvarig chef.
Enhetschefen ansvarar för att de som är rapporteringsskyldiga, anställda, uppdragstagare och praktikanter, kontinuerligt informeras om deras skyldighet att rapportera missförhållanden eller risker för missförhållanden. Informationen om rapporteringsskyldigheten bör ges både muntligt och skriftligt minst en gång per år.
Utgångspunkter:
Många av dem som vårdas vid Grynings institutioner och familjehem har en historia som innehåller bristande omsorg, sexuella, fysiska och psykiska övergrepp. Det måste därför vara en självklarhet att alla vårdtagare skall känna full trygghet och säkerhet inom Grynings verksamheter. För att förebygga att missförhållanden uppstår fordras en behandlingskultur som präglas av empati, professionalism och ett etiskt förhållningssätt.
Det krävs också en rad förebyggande insatser, såsom handledning, utbildning och en öppen dialog. Vidare är det nödvändigt att medarbetare och chefer tar ett gemensamt ansvar för att uppmärksamma och eliminera risksituationer. Varje medarbetare som får misstanke om övergrepp, våld eller kränkande handlande gentemot klient, eller andra missförhållanden inom Gryning, skall omgående påtala dessa för sin närmaste chef.
Vi vet samtidigt att behandlare och familjehemsföräldrar, som arbetar med utsatta barn och ungdomar, löper en risk att drabbas av misstankar eller beskyllningar som saknar grund. Den person som blir föremål för sådana misstankar utsätts för mycket stora påfrestningar, både i den akuta situationen och i ett längre perspektiv. Misstankar om övergrepp, våld m.m. måste därför handläggas med stort omdöme och med varsamhet för den enskildes integritet. Det ankommer på var och en att hantera känslig information med respekt för alla inblandade, att beakta sekretesslagen och inte medverka till ryktesspridning.
Denna rutin har reviderats i samband med införandet av bestämmelserna i SOSFS 2011:5, Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd om lex Xxxxx som trädde i kraft den 1 juli 2011.
Vilka händelser skall rapporteras vidare?
• Våldsamt, hotfullt, fysiskt eller psykiskt kränkande eller på annat sätt otillbörligt beteende av personal riktat mot inskrivna klienter
• Sexuella övergrepp, sexuella trakasserier eller andra beteenden med sexuella inslag från personal mot klienter
• Bristande omsorg, tillsyn eller annat försumligt beteende från personal gentemot klient
• Våldsamt, hotfullt, fysiskt eller psykiskt kränkande beteende från klient riktat mot annan inskriven klient
• Sexuella övergrepp eller sexuella trakasserier från klient riktat mot annan klient.
• Sexuella relationer mellan minderåriga klienter
• Andra händelser, situationer eller förhållanden i verksamheten som genom sin karaktär kan uppfattas som missförhållanden eller risker för missförhållanden och som innebär att klienter inte kan känna full trygghet vid Grynings enheter
Åtgärder och ansvarsfördelning:
• En anställd som får misstanke eller kännedom om övergrepp, våld eller någon av de händelser som beskrivs ovan, eller andra missförhållanden inom Gryning, skall omgående påtala detta för sin närmaste chef (enhetschef eller motsvarande).
• Missförhållandet skall åtgärdas så snart som möjligt. Enhetschef (eller motsvarande) ansvarar för den första bedömningen av händelsen och för de akuta åtgärder som krävs för att hantera situationen. När missförhållandet rapporterats till bolagsledningen svarar VD för bedömningen om ytterligare åtgärder behöver vidtas.
Vidare kan följande åtgärder vara aktuella:
o Enhetschefen svarar för att klienters och medarbetares behov av stöd i den uppkomna situationen tillgodoses.
o Enhetschefen svarar för att socialtjänst, anhöriga, övriga anställda och eventuellt övriga inskrivna får adekvat och nödvändig information.
o Enhetschef äger rätt att ensam, eller om situationen är svårbedömd efter samråd med VD, föreslå och ombesörja att läkarundersökning av klienten sker.
o I det fall ärendet är av allvarlig natur skall Grynings handlingsplan för kris- och katastrofsituationer följas.
o Enhetschef äger rätt att ensam, eller om situationen är svårbedömd efter samråd med VD, fatta beslut om polisanmälan mot klient.
o VD fattar beslut om polisanmälan mot medarbetare i bolaget.
Om den anställde uppfattar att närmast ansvarig chef inte vidtar nödvändiga åtgärder i enlighet med denna rutin skall den anställde informera bolagsledningen.
Rapportering. Enhetschefen som fått kännedom om missförhållanden eller risker för missförhållanden skall skyndsamt informera Xxxxxxxx verkställande direktör. I det fall VD ej är anträffbar, kan annan tillgänglig person i bolagets ledningsgrupp underrättas, som i sin tur ansvarar för att VD informeras. En muntlig anmälan skall följas upp genom en skriftlig rapport på särskild blankett. Enhetschef ansvarar för att den skriftliga rapporten
upprättas och skickas till bolagsledningen. Xxxxx av rapporten skall tillsändas ansvarig socialnämnd i det aktuella ärendet.
Utredning. Det rapporterade missförhållandet skall i samarbete med ledningen för enheten utredas av bolagsledningen. Utredningsförfarandet skall ske i enlighet med 5 kap, SOSFS 2011:5. Dokumentationen av utredningen skall bl.a. utvisa vad det rapporterade missförhållandet består i, orsaker till missförhållandet som har identifierats samt vilka åtgärder som har vidtagits för att avhjälpa missförhållandet. VD ansvarar för beslut efter avslutad utredning.
Anmälan. Missförhållanden eller risker för missförhållanden som av bolagsledningen bedöms som allvarliga skall snarast anmälas till tillsynsmyndigheten i enlighet med bestämmelserna i xxx Xxxxx. VD svarar för anmälan. VD informerar berörd enhetschef om att anmälan kommer att göras.
Xxxxxxxx VD ansvarar för att Xxxxxxxx styrelse alltid får kännedom om eventuella missförhållanden vid Grynings enheter.
Enhetschefen ansvarar för att den enskilde underrättas när anmälan gjorts till tillsynsmyndigheten om ett allvarligt missförhållande eller risk för ett allvarligt missförhållande.
Rapporter, utredning och övrig dokumentation i samband med anmälan om missförhållanden skall diarieföras.
Övriga kommentarer:
Denna rutin grundar sig på och kompletteras av regler i lagstiftningen:
Bestämmelserna om rapporteringsskyldighet och avhjälpande av samt anmälan om missförhållanden regleras i SOSFS 2011:5, Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd om lex Xxxxx samt 7 kap. 6 § och 14 kap. 3–6 §§ SoL samt 23 e § första stycket och 24 b–24 e §§ LSS, (2–5 kap. samt 7 kap. 1 § och delar av de allmänna råden i 7 kap.), och 14 kap. 7 § SoL och 24 f § LSS, (6 kap. samt 7 kap. 1 § och delar av de allmänna råden i 7 kap.)
Denna rutin omfattar inte den anställdes skydd mot sexuella trakasserier, kränkande särbehandling mm. Regler om detta finns i lagstiftningen och i Grynings jämställdhetsplan.
Göteborg 2009-08-20 Xxxxxxxx Xxxxxxxx Verkställande direktör
Beskriv rutinerna för samarbete, dokumentation, medverkande i utredning och upplysningsarbete vid en lex Mariaanmälan.
Frågan gäller anbudsgivare som hanterar läkemedel på delegation. Anbudsgivare som inte omfattas av detta krav skriver "Ej aktuellt" i fritextrutan. (Fritextsvar)
ej aktuellt
1.5.12. Systematiskt miljöarbete
Anbudsgivaren ska ha ett system för att arbeta systematiskt med miljöfrågor så att miljöpåverkan från uppdraget kan minskas. Systemet ska omfatta den verksamhet som utför den avtalade tjänsten och ska minst inkludera följande delar:
- en införd miljöpolicy (med policy avses de långsiktiga visionerna)
- rutiner som säkerställer att lagar och föreskrifter som berör verksamheten efterlevs
- rutiner och metoder som säkerställer att miljökrav följs i enlighet med verksamhetens miljöpolicy, inklusive rutiner för att hantera avvikelser
- årlig uppföljning av det egna miljöarbetet
Miljöpolicy behöver inte bifogas upphandlingen
Systematiskt miljöarbete: Bekräftelse på att kravet uppfylls (Ja/Nej svar)
Svar: Ja
1.5.13. Kontaktperson i miljöfrågor
Vårdgivaren ska ha en kontaktperson avseende miljöfrågor. Vårdgivaren ska ange kontaktuppgifter för kontaktperson avseende miljöfrågor i fritextrutan.
Kontaktperson i miljöfrågor: Bekräftelse på att kravet uppfylls (Ja/Nej svar)
Svar: Ja
Ange kontaktuppgifter till kontaktpersonen för miljöfrågor i fritextrutan: (Fritextsvar)
Xxxx Xxxxxxx xxxx.xxxxxxx@xxxxxxx.xx 05521-57 57 95, 000-000 00 00
1.6. Kravspecifikation - Generella krav - gäller för samtliga delområden
1.6.1. Allmänna förutsättningar
Vårdgivaren ska följa och ha god kännedom om de för verksamheten gällande lagar, författningar, förordningar, föreskrifter och allmänna råd som Socialstyrelsen utfärdar samt nationella handlingsplaner och FN:s barnkonvention. Insatsen ska grundas på respekt för den placerades självbestämmande, delaktighet, personliga integritet och behov av ett tryggt och meningsfullt liv.
Vårdgivaren förbinder sig att utföra stöd i enlighet med den vårdplan som anges av uppdragsgivaren och utifrån villkoren i det individuella placeringsavtal som tillhandahålls av uppdragsgivaren.
Insatserna ska bygga på professionalism, rättssäkerhet, delaktighet och medbestämmande, trygghet och kontinuitet. Verksamheten ska vara tillgänglig för alla oavsett etnicitet, sexuell läggning, religiös tillhörighet och politisk uppfattning.
Vårdgivaren ska ha en verksamhetsidé och tydliga mål med verksamheten i vilken den teoretiska utgångspunkt vårdgivaren har ingår. Verksamhetsidén ska avse en specificerad målgrupp. De arbetssätt och metoder som används ska stämma överens med målgruppen. Verksamheten ska bedrivas med god kvalitet.
Allmänna förutsättningar: Bekräftelse på att kravet uppfylls (Ja/Nej svar)
Svar: Ja
S Beskriv verksamhetens inriktning och mål (Fritextsvar)
Trollbacken är Gryning Vård AB:s barn- och familjeinstitution i Kungälv. Institutionen består av en huvudbyggnad med två avdelningar, ett hus intill med två lägenheter och en lägenhet i det närbelägna bostadsområdet. Målgruppen är familjer med barn 0-18 år och ensamplacerade barn 0-12 år. Sammanlagt har vi tillstånd för 18 pesoner samt tre familjer i våra lägenheter. På uppdrag av socialtjänsten arbetar vi med utredning, behandling, skydd och omvårdnad samt boende med stöd.
S Beskriv verksamhetens innehåll och beskriv utifrån ett schema de olika inslagen som ska ingå i stödet. (Fritextsvar)
Trollbacken har systemiskt förhållningssätt med fokus på interaktion, anknytningsteori och kommunikation. Vi arbetar med samspel, barnsamtal, familjeterapi, miljöterapi och nätverksarbete. Våra metoder bygger på vetenskap och beprövad erfarenhet och vi utgår från BBIC:s (Barns Behov I Centrum). Genom förhållningssätt grundat på principer i Vägledande samspel ( ICDP) förverkligar vi Barnkonventionen i vardagen.
Det är våra uppdragsgivare som i samarbete med familjen och oss anger uppdraget och därmed målen för placeringen. Det handlar för oss om att stötta och stärka föräldraförmågan utifrån grundläggande omsorg, säkerhet, känslomässig tillgänglighet, stimulans, stabilitet och vägledning/gränssättning. Det handlar om att se om det finns en förmåga hos föräldern att förändra och vad som i så fall behövs för en varaktig förändring fortsättningsvis. Vår insats blir ofta intensiv under en relativt kort period för att sedan lämna över till behandlare i öppenvård på hemmaplan. Detta är vanligen önskemålet från uppdragsgivaren men givetvis tar vi också emot längre behandlingsuppdrag om uppdragsgivaren så önskar.
Vid alla placeringar gör vi en genomförandeplan som sedan används i behandlingsarbetet. Vi arbetar där sedan utifrån uppdraget från socialtjänsten samt med familjemedlemmarnas egna mål med placeringen. Vi arbetar med mål och delmål där vi tillsammans med klienterna bestämmer tema för antingen varje vecka eller varannan vecka.
Ange vad som förväntas uppnås under stödtiden inom följande tre tidsaspekter A) på kort sikt B) på medellång sikt C) på lång sikt (Fritextsvar)
A. Bedömning av förändringsförmåga hos föräldern
B. Uppnå tydliga resultat och se förändringar inom de områden uppdraget avser
C. Föräldern ska kunna klara sitt föräldraskap med mindre omfattande stöd än det som föräldern har haft i institutionens lägenheter.
Beskriv hur insatserna förväntas bidra till resultatet (Fritextsvar)
Genom en placering i lägenhet på institution ges möjligheter till att familjen/ barnen i en trygg och förutsägbar miljö kan få stöd att utveckla de förmågor som finns. Den viktigaste insatsen handlar om att skapa en god och förtroendefull relation mellan familj och behandlare. All forskning visar att metoden är underordnad relationen, men givetvis är det viktigt med en teoretisk förankring. Det systemiska perspektivet innebär att vi möter klienter med nyfikenhet och hela tiden är medvetna om att vi själva är en del och påverkar det som sker i interaktion. Genom att utgå från anknytningsteorin tänker vi att all utveckling sker i samspel och utvecklande av bärande relationer.
1.6.2. Innehåll i stödet
Arbetssätt och metoder
Vårdgivaren ska ha mål och metoder som är väl definierade. Det ska finnas en tydligt beskriven modell för hur insatsen bedrivs. Modellen ska vara väl förankrad i personalgruppen.
Vårdgivaren ska arbeta nätverksinriktat i nära samarbete med familj, övrigt nätverk och uppdragsgivare. Vårdgivaren ska samverka med aktörer av betydelse för den placerade exempelvis den placerades läkare, skola, arbetsförmedling, försäkringskassa, bostadsförmedling, föreningar och organi-sationer liksom i förekommande fall med gode män/företrädare i den utsträckning den placerade medger detta. Inför placering av skolpliktig, se skrivning under avsnitt Skola nedan. Vårdgivaren ska arbeta systematiskt för att erbjuda god utslussning i samverkan med handläggare och resurser på
hemorten.
Regelbundna och överenskomna behandlingskonferenser med fokus på utslussning ingår i samarbetet mellan vårdgivaren och uppdragsgivaren och regleras i
genomförandeplanen/behandlingsplanen. Behandlingskonferenserna ska omväxlande ske hos vårdgivare och uppdragsgivare om inget annat överenskommits i genomförandeplan/behandlingsplan. Resande part står för resenärernas kostnader.
Vårdgivaren ombeds att observera att några av de frågor som ställs nedan återkommer i de kapitel som berör utvärdering, helt eller delvis. Vårdgivaren uppmärksammas om detta i anslutning till de aktuella frågorna. Utvärderingskriterierna skiljer sig mellan olika delområden och det finns ett behov av svar oavsett om gällande dessa frågor. Detta innebär att vårdgivaren kommer att behöva upprepa sina svar på två ställen i vissa fall.
Arbetssätt och metoder: Bekräftelse på att kravet uppfylls (Ja/Nej svar)
Svar: Ja
Namnge och beskriv varje metod med innehåll och normal längd. (Fritextsvar)
Behandlingstiden är vanligen relativt kort 1-3 månader och vi utgår från BBIC (Barns Behov I Centrum) i vårt arbete.
Vi arbetar systemteoretiskt med samspel. Vi använder oss av reflekterande team, video, tejping, Emmadockor, nätverkskartor, livslinje, Barnorienterad familjeterapi (BoF, vilket är en metod där du leker/ samspelar i en sandlåda vilket videofilmas. Du tittar sedan på filmen tillsammans med föräldern och ev barnet), PYC (Parenting Young Children, som riktar sig till svagbegåvade föräldrar), bildterapi (där du arbetar terapeutiskt med bild och form) samt Marte Meo.
Beskriv om möjligt ovan nämnda metoders/programs respektive styrka/or och svaghet/er kopplat till verksamhetens målgrupp (Fritextsvar)
Styrkan i BBIC handlar om alla viktiga behovsområden, enligt vetenskap och beprövad erfarenhet, är täckta oavsett det handlar om föräldraförmåga, barns behov eller båda. Systemiskt förhållningssätt och miljöterapeutiskt arbete har varit grundläggande och utvecklats under de 20 år som Trollbacken arbetat, främst med utredningar men även med behandlingsarbete. Styrkan handlar främst om ett respektfullt bemötande och medvetande om vikten av att bygga förtroendefulla relationer,. Svagheter handlar m de svårigheter som finns kring all behandlingsforskning. Xxxxxxx evidenskrav med försöksgrupper/ kontrollgrupper är inte enkla att tillmötesgå. Att arbeta utifrån beprövad erfarenhet och ständig kompetensfördjupning är dock styrkor i vårt arbete.
Beskriv hur ni säkerställer att de metoder och de arbetssätt som angivits tillämpas på det sätt som är avsett och individualiseras efter individens bästa. (Fritextsvar)
Varje uppdrag anpassas efter uppdragsgivarens önskemål i samarbete med klient och oss som utförare. I Genomförandeplanen konkretiseras vårdplanen och fortlöpande uppföljning sker under behandlingstiden.
Beskriv hur matchningsprocessen ser ut: (Fritextsvar)
Ett team på tre behandlare ansvarar för varje ärende. Teamen sätts samman med hänsyn till ärendets art. Som tidigare skrivits så är relationen mellan klient och behandlare oerhört betydelsefull och under behandlingstiden brukar det visa sig vilka relationerna som blir mest viktiga och som fungerar bäst. Enskilda samtal i en familj brukar delas upp mellan behandlarna. Skulle det inte fungera med någon klient kan det vara möjligt att byta inom teamet ifall det inte finns andra faktorer som är kontraindicerande.
S Beskriv hur inflyttning/inskrivningsprocessen för den enskilde sker (jfr med utvärderingskriterier): (Fritextsvar)
Inskrivningsprocessen startar med telefonkontakt från uppdragsgivaren, antingen direkt till enhetschefen/ bitr enhetschef på institutionen eller till Xxxxxxx Xxxx AB:s placeringsrådgivare. Uppdragsgivaren beskriver ärendet och institutionsledningen bedömer om och när vi kan ta emot. Vid en planerad inskrivning är det önskvärt att klienten/ familjen först varit på ett studiebesök där personal fått möjlighet att visa och beskriva verksamheten samt svara på de frågor klienten/ familjen har. Om detta inte varit möjligt får första delen av inskrivningsmötet också innehålla det som ett studiebesök skulle ha gjort. På Trollbacken finns utarbetade formulär för vilka områden som ska tas upp under såväl studiebesök som inskrivningsmöte. Vid inskrivningsmötet deltar personal som tillhör det team som ska ansvara för ärendet. Tolk ska finnas med vid behov. Vi har önskemål om att uppdragsgivaren lämnar ett skriftligt uppdrag i samband med inskrivningsmötet. Vid inskrivningsmötet bokas också tid för första uppföljningsmötet tillsammans med uppdragsgivaren.
Vilka externa parter har ni regelmässigt samverkan med?: (Fritextsvar)
Solgärde vårdcentral, barn- och ungdomsmedicinmottagningen och BVC på Solgärde. folktandvården i Kungälv, Psykiatrisk mottagning Kungälvs sjukhus, Lärjeholms drogtestmottagning (inom Gryning Vård ), Migrationsverket, skola/ förskola inom Kungälvs kommun, öppna förskolor inom närområdet, vår externa
handledare och psykologenheten (inom Gryning Vård).
Har ni några krav på anhörigas medverkan? Om ja, beskriv vilka krav i fritextfältet intill frågan (Ja/Nej svar)
Svar: Ja
Beroende på familjers nätverk så kan anhörigas medverkan vara viktig. Kraven kommer från uppdragsgivaren. I så fall medverkan i de delar av behandlingsarbetet som familjen, Trollbacken och socialtjänsten kommer överens om.
S Beskriv hur placerade barns kontakter med föräldrar/vårdnadshavare/god man, närstående eller andra viktiga personer ska tillgodoses (Fritextsvar)
Om bara t ex den ena föräldern är placerat med barnet/ barnen och det inte finns formella hinder för umgänge med den andra föräldern så försöker vi på alla sätt att underlätta kontakt mellan förälder och barn. Vi har tre lägenheter och avskilda rum på institutionen att tillgå för umgänge. Vi erbjuder också oss att vara med på umgänge utanför institutionen om sådana behov uppstår. Familjerna kan ta emot besök av släkt eller vänner på tider som inte krockar med våra möjligheter att utföra uppdraget. Vi har olika möjligheter och kan erbjuda samtalsrum, lekrum eller någon av de andra lägenheterna för besöket.
S Beskriv verksamhetens innehåll och beskriv utifrån ett schema de olika inslagen som ingår i stödet. Ex: Måndag: Beskrivning (tidpunkter aktiviteter m.m.) (jfr med utvärderingskriterier) (Fritextsvar)
Det beror på vilket uppdrag vi får av socialtjänsten.
Är stödet max 7 timmar/ vecka så kan dagen börja med ett morgonmöte i familjens lägenhet, där vi tillsammans med familjen går igenom deras dagsplanering eller samtalar kring ett ämne som är viktigt/ aktuellt för familjen. Ett sådant möte fungerar även som en kontrollfunktion, för att se hur familjen har det tillsammans. Detta möte kan även vara på eftermiddagen/ kvällen, utifrån behov. Inom detta uppdrag planeras även ett strukturerat samtal tillsammans med föräldrarna/ föräldern per vecka, där vi arbetar utifrån uppdragsfrågorna. Detta samtal planeras under vardagar.
Uppdrag som gäller mer än 7 h/ vecka, utökas med fler strukturerade samtal eller övningar/ aktiviteter under vardagar, antingen förmiddag eller eftermiddag. Alltid utifrån uppdraget vi får av socialtjänsten.
Heltidsinskrivna: En vardag börjar alltid med ett morgonmöte tillsammans med familjen, där vi går igenom dagens planering. Därefter är det arbetspass under förmiddagen, kan vara ett strukturerat samtal eller en övning/ aktivitet. Lunch serveras av vår kokerska och äts tillsammans med personal. På eftermiddagen ytterligare samtal eller övning/ aktivitet. Efter kl 16 är det "fri tid" för klienterna, där personal finns med i miljön, för observation eller stöd, beroende på uppdrag. Familjens rutiner kring mat, stimulans, gränssättning, omvårdnad mm beroende på uppdrag ses i miljön. Detta upplägg gäller måndag till fredag. I slutet av veckan görs alltid en utvärdering av veckan tillsammans med familjen och nästa vecka planeras sedan tillsammans. På helgen finns personal i miljön men oftast utan bokade arbetspass.
S Beskriv hur den enskildes behov av aktiviteter och stimulans ska tillgodoses (Fritextsvar)
Varje ärende följer ett individuellt uppgjort veckoschema som utformas lite olika beroende på om det är ett utrednings-, behandlings- eller stöduppdrag. Det finns tillgång till snickeri på Trollbacken, cyklar, lekplatser finns i närområdet, sim- och bowlinghall finns i samhället. Vi tillfrågar familjemedlemmarna och ser hur vi kan tillgodose önskemålen.
Har Ni någon särskild inriktning på intresse, fritidsutbud, sociala och kulturella aktiviteter? Om Ja - ange vilka och ange om de bedrivs inom verksamheten eller utanför (jfr med utvärderingskriterier): (Fritextsvar)
Nej, vi anpassar individuellt i varje ärende efter behov.
Beskriv verksamhetens socialpedagogiska innehåll vad gäller tex ekonomi, kläder, hygien etc (Fritextsvar)
Finns inget speciellt innehåll utan vi är flexibla och anpassar oss efter socialtjänstens önskemål och uppdrag.
Beskriv de viktigaste inslagen och faktorerna i ert arbete som förhindrar och motverkar en miljö där mobbing, kränkningar och övergrepp etc kan förekomma. (Fritextsvar)
En ständigt pågående diskussion i vardagen där de policydokument som finns upprättade hålls levande. Ett respektfullt bemötande av våra klienter och av varandra i arbetsgruppen är oerhört viktigt. Också att det är ett öppet klimat så att olika åsikter accepteras. Hög personaltäthet och extra personalresurser vid oro och misstankar om eventuella risker.
Hur arbetar ni konkret med missbruks -eller beroendeproblematik med era placerade(Besvaras av de vårdgivare som arbetar med inriktningen missbruks eller beroendeproblematik) (Fritextsvar)
Lämnar ej anbud på kategorier med fokus på missbruk.
Hur arbetar ni med de placerades kriminalitetsproblematik (Besvaras av de vårdgivare som arbetar med inriktningen kriminalitetsproblematik) (Fritextsvar)
Lämnar ej anbud på kategorier med fokus på kriminalitet.
Hur genomförs arbetet mot den placerades liv efter avslutad insats och beskriv hur denna process ser ut. (Fritextsvar)
Eftersom vi mestadels har korta utrednings- och behandlingsuppdrag så är planeringen för tiden efter avslutad insats ofta ett aktuellt tema vid varje samarbetsmöte med uppdragsgivaren. Det är ganska vanligt att familjebehandlare, anställda inom den placerande socialtjänsten, ska ta vid. Då är ofta den/ de med i avslutningsfasen hos oss och vi kan också vara med i en övergång i familjens hemmiljö.
Vilka förväntningar har Ni gentemot uppdragsgivaren: a) Före insatsen: b) Under insatsen: c) Efter insatsen (Fritextsvar)
a/ Så mycket relevant information som möjligt. Om planerad inskrivning, optimalt med ett förberedande studiebesök innan själva inskrivningen. Helst ett skrivet uppdrag samma dag familjen flyttar in.
b/ Gott samarbete som innebär regelbundna samarbetsmöten och telefonkontakter vid behov. Vid placeringstider på ca 2 månader önskar vi uppföljningsmöten ca 2-3 gånger, vid längre behandlingsärenden avgörs behov av avstämningar utifrån det särskilda ärendet.
c/ Delta i avslutningsmöte, svara på kundenkäten som skickas ut till uppdragsgivaren efter avslutat ärende.
1.6.3. Förändring, utveckling av verksamheten
Vårdgivaren ska informera uppdragsgivaren om planerade förändringar av verksamheten som bedrivs.
Med planerade förändringar avses förändringar vad gäller sökbegrepp för verksamheten som anbudsgivaren angivit i avsnitt "Information om verksamheten och urvalssökning", till exempel vid ändrat tillstånd eller en förfining av målgrupper.
Har verksamheten genomgått förändringar under det senaste året? Om Ja - beskriv hur i fritextfältet intill frågan. (Ja/Nej svar)
Svar: Nej
Är verksamhetens inriktning föremål för förändring de närmsta två åren? Om Ja - beskriv hur i fritextfältet intill frågan. (Ja/Nej svar)
Svar: Nej
Beskriv utvecklingsstrategin av verksamheten i ett längre perspektiv: (Fritextsvar)
Vi fortsätter följa upp vårt systemiska arbetssätt med interna workshops/ utbildningar och handledning inom det systemiska. Vi fortsätter fördjupa våra kunskaper i BoF (Barnorienterad familjeterapi) och utbildning pågår inom Marte Meo och bildterapi. Även inom ASQ och ASQ-se pågår en fördjupning av kunskaperna med hjälp av handledning/ utbildning. Vi kommer även fortsättningsvis att arbeta för att fortsätta fördjupa våra kunskaper inom mentalisering och anknytning.
1.6.4. Förbud mot vissa arbetssätt och metoder
Vårdgivaren får inte använda arbetssätt och metoder med känd risk för skada och/eller som Socialstyrelsen avråder från att använda.
Förbud mot vissa arbetssätt och metoder: Bekräftelse på att kravet uppfylls (Ja/Nej svar)
Svar: Ja
1.6.5. BBIC
Vårdgivaren ska ha kännedom om BBIC:s behovsområden och ska förbinda sig att, under ramavtalsperioden, utveckla sina kunskaper och arbetssätt enligt BBIC:s grunder och behovsområden för att kunna planera och dokumentera det individuella stödet utifrån BBIC.
Kravet gäller endast verksamheter som arbetar med placerade personer i åldern 0-20 år
BBIC: Bekräftelse på att kravet uppfylls (besvaras endast av verksamheter som arbetar med placerade personer i åldern 0-20 år) (Ja/Nej svar)
Svar: Ja
1.6.6. Säkerhet - Den enskildes säkerhet och trygghet
Kravet nedan gäller vårdgivare som arbetar med föräldrar och barn.
Barn och unga som placeras i verksamheten ska ha ett säkert omhändertagande. Verksamheten ska ansvara för att det finns ett genomtänkt arbetssätt i krissituationer och för att incidenter i insatsen förebyggs. Det är viktigt att barnen/de unga behandlas med aktning för sin person och egenart och att de inte utsätts för kränkande behandling.
För att förbättra säkerheten har forskningen visat på vikten av att institutionerna är öppna. Det är också viktigt att vårdnadshavare och närstående ges möjlighet till insyn i verksamheten och att socialtjänsten regelbundet besöker barnen/den unge och att stödboendet får extern handledning.
Verksamhetens personal ska vara medveten om säkerhetsfrågor gällande de placerade och ska arbeta för att hela tiden öka medvetenheten bland personal. Verksamheten ska också arbeta för att öka insynen och skapa förutsättningar för barnens/de ungas säkerhet.
Anbudsgivaren ska uppfylla nedanstående krav:
Medvetenhet
- Verksamheten ska ha särskild uppmärksamhet på den risksituation som finns när barn/unga vårdas tillsammans.
Insyn
- Familj och nätverk ska vara delaktiga i barnens/de ungas stödinsatser på ett sätt som innebär god kvalitet och säkerhet för barnet/den unge.
- Verksamheten ska ha extern handledning.
Förutsättningar
- Verksamheten ska ha rutiner för att förebygga och förhindra att sexuella övergrepp inträffar då barnen/de unga är placerade.
- Verksamheten ska ha rutiner för hur personalen ska agera vid sexuella övergrepp, psykisk eller fysisk misshandel.
- Verksamheten ska ha rutiner för att förebygga och förhindra att barnen/de unga skadar sig
själva under placeringstiden.
- Verksamheten ska ha rutiner för hur personalen ska agera om barn/unga rymmer.
- Verksamheten ska ha rutiner för om en placerad förälder avviker eller straffar ut sig.
- Verksamheten ska ha rutiner för att hantera konflikter och missförhållanden inom verksamheten.
- Verksamhetens ordningsregler ska vara lagliga, utövandet av reglerna ska kännetecknas av god etik och ett respektfullt bemötande med respekt för barnens/den unges integritet.
- Verksamheten ska genomföra kontroller av om personer som anställs är kriminellt belastade.
- Verkamhetens lokaler och utrustning ska vara av god kvalitet och vara säkra.
- Verksamheten ska ha en handlingsplan i händelse av misstanke om sexuella övergrepp eller våldshandlingar från personalens sida riktade mot placerade barn/ungdomar.
- Verksamheten ska ha rutiner för anmälan om missförhållanden enligt 14 kap. 1 § Socialtjänstlagen (2001:453). Rutinerna skall vara väl kända av personalen. (Observera att det inte är Xxx Xxxxxxxxxxx som avses)
Säkerhet - Den enskildes säkerhet och trygghet: Om verksamheten arbetar med föräldrar och barn: Bekräftelse på att kravet uppfylls: (Ja/Nej svar)
Svar: Ja
S Beskriv rutiner för hur konflikter, övergrepp samt hot och våld ska förhindras, upptäckas och hanteras i verksamheten (Fritextsvar)
Hot och våld
1. Vid förfrågan från socialtjänsten frågar vi om de känner till att våld eller hot förekommer i familjen.
2. På inskrivningsmötet görs en riskbedömning utifrån klient tillsammans med socialtjänst och familj (riskbedömningen revideras senare vid behov). Om våld/hot är känt diskuteras vad som kommer att hända om våld/hot förekommer på Trollbacken.
3. Vi tänker förebyggande; tillräcklig bemanning, anpassa metodik efter situation, god kommunikation mellan avdelningarna.
4. Inom en vecka efter inskrivning görs en riskbedömning ur ett arbetsmiljöperspektiv - se nästa flik.
5. Om allvarligt våld/hot uppstår agerar vi enligt stegen i dokumenten "Krissituation" samt Grynings "Lathund vid kris och katastrofsituationer"
6. Vid våld eller hot från klient agerar vi enligt stegen i Trollbackens "Lokala riktlinjer för förebyggande av våld- och hotsituationer från klient till personal samt då våld eller hot har uppstått".
Riskbedömning av klient
I samband med förfrågan ställer vi frågor till socialsekreteraren om psykisk ohälsa och förekomst av våld i familjen.
På inskrivningsmöte eller motsvarande ställer vi frågor till socialsekreterare och /eller familj om våld/misshandel, rymning/avvikning och övrigt riskbeteende.
På samma möte ställs på förekommen anledning frågor om suicidbenägenhet/självskadebeteende, sexuellt våld, mobbing och eldning.
Om den information vi hittills fått av socialtjänsten och familj inte tyder på förekomst av beteende i ovanstående ruta ställer vi allmänna frågor om det finns något övrigt riskbeteende som vi bör känna till. Ovanstående riskbedömning journalförs.
Om något framgår under placeringstiden som förändrar bedömningen journalförs den ändrade bedömningen.
S Beskriv rutiner för de åtgärder som ska vidtas om placerade barn olovligen lämnar verksamheten (Fritextsvar)
Vi vidtar nödvändiga åtgärder för att leta upp barnet samt anmäler till uppdragsgivaren vad som har inträffat. Antingen tar vi kontakt med sociala jouren, kvälls- och helgtider, eller så tar vi direkt kontakt med uppdragsgivaren under vardagar dagtid.
S Om verksamheten tar emot unga med barn: Redogör för hur säkerheten ska tillgodoses för de barn som besöker eller vistas med sina föräldrar (Fritextsvar)
Vid behov sker umgänget under tillsyn av personal samt i lokaler där tillsyn är möjlig. Antingen att personal befinner sig i lägenheten eller att umgänget sker i lokaler på institutionen.
Hög personaltäthet och extra personalresurser vid oro och misstankar om eventuella risker. Det finns en flexibilitet i personalgruppen då schemat är lagt så att personal mellan 16.15- 21 arbetar där behovet är som störst.
Beskriv rutiner för anmälan om missförhållanden enligt 14 kap. 1 § Socialtjänstlagen (2001:453). (Fritextsvar)
Rutin
Anmälan om och avhjälpande av missförhållanden mm (SoL 14:1)
Generellt om rutinen:
Gryning Vård bedriver verksamhet som berör barn och ungdom och är därmed skyldiga att genast anmäla till socialtjänsten om de i sin verksamhet får kännedom om eller misstänker att ett barn far illa (14 kap 1 § SoL )
Rutin:
Samtliga anställda, uppdragstagare och praktikanter inom Grynings verksamheter som får kännedom om eller misstänker att ett barn far illa är skyldiga att genast rapportera detta till närmaste ansvarig chef.
Enhetschefen ansvarar för att de som är rapporteringsskyldiga, anställda, uppdragstagare och praktikanter, kontinuerligt informeras om deras skyldighet att rapportera.
Informationen om rapporteringsskyldigheten bör ges både muntligt och skriftligt minst en gång per år. Enhetschefen ansvarar för att anmälan genast görs till socialtjänsten både skriftligt och muntligt.
1.6.7. Säkerhet - Policy för alkohol, droger och cigaretter bland personal
Vårdgivaren ska försäkra sig om att ledning och personal i tjänst är nykter och drogfri och ha en alkohol- och drogpolicy för verksamheten. Vårdgivaren ansvarar för att innehållet i policyn är väl känt av ledning och personalen.
Förekomst av alkohol och droger accepteras inte på arbetsplatsen. Missbruk som visar sig på arbetsplatsen är en arbetsmiljöfråga och ska hanteras som en sådan av arbetsgivaren. Alkohol och drogpolicyn bör innehålla skrivning om förebyggande åtgärder och ha avsnitt om åtgärder vid misstanke om missbruk eller åtgärder om missbruk har konstaterats. Personal ska inte medverka till att cigaretter köps åt ungdomar och inte heller röka tillsammans med placerade minderåriga.
Policy för alkohol, droger och cigaretter bland personal: Bekräftelse på att kravet uppfylls (Ja/Nej svar)
Svar: Ja
1.6.8. Säkerhet - Sekretess och tystnadsplikt
Vårdgivaren svarar för att de sekretessbestämmelser och bestämmelser om tystnadsplikt som gäller vårdgivarens verksamhet iakttas av vårdgivarens personal,
praktikanter och eventuella underleverantörer. Vårdgivaren ska löpande informera all berörd personal om gällande sekretessbestämmelser.
Detta krav gäller även efter ramavtalets upphörande.
Sekretess och tystnadsplikt: Bekräftelse på att kravet uppfylls (Ja/Nej svar)
Svar: Ja
1.6.9. Säkerhet - Kontroll av personal
Vårdgivaren ska säkerställa att det inte finns någon i ledning eller personal som varit dömd
för våldsbrott eller alkohol/narkotikabrott under de senaste 5 åren. Vid anställning av personal inom missbruksvård ska dessa ha minst tre år utan missbruk efter eventuell avslutad missbruksbehandling.
Vårdgivare som arbetar med stöd till föräldrar och barn ska ansvara för och garantera att det inte finns någon i ledning eller personal i verksamheten som dömts för brott mot underåriga, sexualbrott eller brott i aktuell yrkesytövning.
Vårdgivaren ska iaktta och följa i var tid gällande lagar, förordningar och föreskrifter som avser registerkontroll.
Kontroll av personal: Bekräftelse på att kravet uppfylls (Ja/Nej svar)
Svar: Ja
S Om verksamheten arbetar med föräldrar och barn: beskriv hur lagen (2007:171) om registerkontroll av personal vid sådana hem för vård eller boende som tar emot barn ska tillämpas i verksamheten (Fritextsvar)
Vid nyanställning begärs utdrag från belastningsregistret och misstankeregistret
1.6.10. Säkerhet - Brandsäkerhet
Vårdgivaren ska bedriva ett systematiskt brandskyddsarbete med hänvisning till lag 2003:778 om skydd mot olyckor samt genomföra den tillsyn och dokumentation som lagen föreskriver. Vårdgivaren ska ha ett fungerande systematiskt brandskyddsarbete samt tekniska förutsättningar i sådan utsträckning att en säker utrymning vid händelse av brand är praktiskt genomförbar samt att risken för uppkomst av brand minimeras. Anbudsgivaren ska i anbudet beskriva sina rutiner för utrymning vid brand.
Personal och den/de placerade ska känna till verksamhetens rutiner för utrymning vid brand väl. Kontinuerliga genomgångar och brandövningar ska göras.
Säkerhet - Brandsäkerhet : Bekräftelse på att kravet uppfylls (Ja/Nej svar)
Svar: Ja
1.6.11. Placering
Placeringsavtal
För varje enskild person som placeras ska ett särskilt individuellt placeringsavtal utfärdas skriftligt och undertecknas av båda parter för att gälla. Placeringsavtalen upprättas och tillhandahålles av uppdragsgivaren. Dessa avtal ska följa ramavtalet och därutöver innehålla uppgifter om personens namn, personnummer, vårdkostnad, placeringstid m.m.
Placeringsavtalet ska gälla från och med den dag placeringen påbörjas och gälla i enlighet med fattat beslut om insatsens längd. Avsteg från detta kan göras skriftligt i genomförandeplan/behandlingsplan enligt överenskommelse mellan parterna.
Placeringsavtal: Bekräftelse på att kravet uppfylls (Ja/Nej svar)
Svar: Ja
1.6.12. Vård- och genomförandeplan/behandlingsplan
Uppdragsgivaren ska alltid formulera uppdraget skriftligt i en särskilt upprättad vårdplan eller motsvarande. Uppgifter om syfte och målsättning med placeringen ska framgå. All för
uppdraget väsentlig information om den placerade ska bifogas vårdplanen.
Vårdgivaren ska vid placering i samråd med uppdragsgivaren och den placerade/närstående utan onödigt dröjsmål utarbeta och upprätta en genomförandeplan/behandlingsplan eller motsvarande baserad på vårdplanen. Förändringar av genomförandeplanen/behandlingsplanen kan under placeringen endast göras i samråd med den placerade/närstående och handläggaren.
Ansvarig för insatsen i enlighet med genomförandeplanen/behandlingsplanen är vårdgivaren. Genomförandeplanen/behandlingsplanen ska i god tid innan insatsen upphör kompletteras med uppgifter om hur barnet eller den unge ska förberedas för tiden efter att placeringen har avslutats. Genomförandeplanen/behandlingsplanen ska undertecknas av samtliga parter.
Vård- och genomförandeplan/behandlingsplan: Bekräftelse på att kravet uppfylls (Ja/Nej svar)
Svar: Ja
1.6.13. Individuell plan
Den nya bestämmelse om individuell plan som infördes i Hälso- och sjukvårdslagen (1982:763), LSS och Socialtjänstlagen den 1 januari 201O innebär att om den placerade har behov av insatser från såväl Region/landstinget som kommunen ska en individuell plan upprättas tillsammans med den placerade och närstående. Plan ska upprättas om någon av parterna, eller någon annan berörd anser det. l planen ska framgå vilka insatser som ska ges från vilken huvudman, samt eventuellt hur kostnader ska fördelas. Vårdgivaren ska i denna situation medverka till att den individuella planen upprättas
Individuell plan: Bekräftelse på att kravet uppfylls (Ja/Nej svar)
Svar: Ja
1.6.14. Resultat av stödet inom föreskriven tid
Vårdgivaren ska omedelbart kontakta uppdragsgivaren vid misstanke om att förväntat resultat av stödet enligt placeringsavtalet inte kommer att uppnås inom planerad vårdtid.
Resultat av stödet inom föreskriven tid: Bekräftelse på att kravet uppfylls (Ja/Nej svar)
Svar: Ja
1.6.15. Omkostnader
För placerade 0-17 år
Socialtjänsten tillser att den placerade är utrustat med kläder för aktuell säsong vid placeringens inledning. Därefter ska kläder och utrustning ingå i vårdavgiften.
Vårdgivaren ombesörjer och bekostar därefter samtliga omkostnader för den placerade som fickpengar, kläder, personlig utrustning, fritidsaktiviteter (utrustning, medlemsavgifter m.m.) etc. Miniminivån är den högsta av riksnormen eller den norm som tillämpas på verksamheten.
Hygienartiklar (inklusive intimhygienartiklar), klippning mm ska ingå i vårdavgiften. Vårdgivaren bekostar hygienartiklar (inklusive intimhygienartiklar), klippning mm under placeringstiden under tid då den placerade inte vistas på verksamheten.
Vårdgivaren ombesörjer och bekostar dagliga transporter till och från den placerades aktiviteter. Alla kostnader i samband med resor till och från uppdraget är inkluderad i angivna priser, förutom resor i samband med inskrivning och utskrivning, utom i de ärenden annat särskilt avtalats.
Vårdgivaren ansvarar för att personal eller annan lämplig person, vid behov, följer med den placerade vid permissionsresa och umgängesresa. Kostnaden för ledsagning vid permissionsresa och umgängesresa inkluderas inte i angivna priser och ska ersättas till självkostnadspris, dvs direkta personalkostnader inkl sociala avgifter och kostnader för resa.
Ledsagning kräver överenskommelse med uppdragsgivaren i samband med placering.
Övernattning för anhörig ska ingå i vårdkostnaden ifall anhörigs medverkande ingår i insatsen.
Om vårdtagaren/vårdnadshavaren under placeringstiden uppbär arbetsinkomst, pension, sjukpenning, barnbidrag eller annan motsvarande ersättning regleras detta
mellan
uppdragsgivaren och vårdtagaren/vårdnadshavaren.
För placerade 18 – 24 år samt föräldrar
Uppdragsgivaren tillser att den placerade är utrustad med kläder för aktuell säsong vid placeringens inledning.
Resor i samband med inskrivning och utskrivning, utom i de ärenden annat särskilt avtalats, svarar uppdragsgivaren för.
Övernattning för anhörig ska ingå i vårdkostnaden ifall anhörigs medverkande ingår i insatsen.
Om vårdtagaren/vårdnadshavaren under placeringstiden uppbär arbetsinkomst, pension, sjukpenning, barnbidrag eller annan motsvarande ersättning regleras detta mellan uppdragsgivaren och vårdtagaren/vårdnadshavaren.
Vårdgivaren ombesörjer och bekostar den placerades samtliga omkostnader för den placerade som utrustning, fritidsaktiviteter, medlemsavgifter och dagliga transporter till och från aktiviteter och sysselsättningar om det ingår som en del av verksamheten
Den placerade har själv ansvar för kostnader för hygienartiklar (inklusive intimhygienartiaklar) klippning m.m. och personlig utrustning såsom kläder. Den placerade ansvarar själv för transporter i samband med permissioner.
Omkostnader: Bekräftelse på att kravet uppfylls (Ja/Nej svar)
Svar: Ja
1.6.16. Information till den placerade
Vårdgivaren ska vid inskrivningstillfället beskriva sin ideologi, sina kvalitetsmål, sitt arbetssätt och villkoren för placeringen för den placerade, vårdnadshavare/närstående och företrädare.
Uppdragsgivaren svarar för att besök inför inskrivning görs, kontakter med vårdnadshavare/närstående tas och vårdgivaren svarar för att introduktion ges i samband med placering/inskrivning. Vårdgivaren ska tydliggöra kontaktmannaskapet och dess innebörd för berörda parter.
Berörda parter ska vid introduktionen och när de begär det få skriftliga upplysningar vart man vänder sig om den placerade utsätts för felaktig eller kränkande behandling/bemötande.
Informationen ska ske på ett sätt så att den placerade, vårdnadshavare/närstående och företrädare kan ta till sig informationen.
Information till den placerade: Bekräftelse på att kravet uppfylls (Ja/Nej svar)
Svar: Ja
1.6.17. Individens medbestämmande och inflytande
Arbetssättet ska planeras så att den placerades medverkan och inflytande tillgodoses vid placeringstillfället, och i planering och uppföljning av stödet. Den placerade och/eller företrädare ska tillförsäkras delaktighet och påverkansmöjligheter i planering och utformning av insatsen.
Den placerades synpunkter ska dokumenteras såväl i journaler som i behandlings- och genomförandeplanen för att resultera i något konkret.
All berörd personal ska få tillgång till information om den placerades synpunkter.
Vid möten ska den placerade få information om syftet med mötet och de vuxna ska
försäkra sig om att placerade barn/ unga förstår orsak till och innebörden i det som beslutas.
Individens medbestämmande och inflytande: Bekräftelse på att kravet uppfylls (Ja/Nej svar)
Svar: Ja
S Beskriv den placerades delaktighet och inflytande ska tillgodoses i insatsen och i vardagen. (Fritextsvar)
Rutin för delaktighet
Inför inskrivning lämnar vi erbjudande till socialsekreteraren om att klienten kan komma på studiebesök på Trollbacken, när så är möjligt.
På intervju- och/eller inskrivningsmöte medverkar klienten i samtalet om vad som är syftet med placeringen och uppdraget till Trollbacken.
Kort efter inskrivningen hålls ett samtal med klient/klienterna där en genomförandeplan upprättas. Veckoutvärdering och planering sker tillsammans med klienten varje vecka. Där ges klienten utrymme att uttrycka sig och påverka upplägget av kommande vecka.
Varje vecka skriver teamet en veckosammanfattning som gås igenom med klienten.
Inför varje samarbetsmöte hålls ett samtal med klienten/klienterna om vad som kommer att tas upp på mötet.
Innan vår slutliga skriftliga produkt lämnas till socialtjänsten har klienten/klienterna haft möjlighet att kommentera skriften, både muntligt och i form av bilaga.
Genomförandeplaner
Teamet tar emot ett uppdrag av socialtjänsten. Uppdraget diskuteras vanligtvis på ett möte där medlemmar ur team, socialsekreterare och föräldrar och äldre barn deltar.
Inom de närmaste dagarna har teammedlemmar ett samtal med föräldrar/äldre barn där uppdraget på nytt gås igenom.
Föräldern/barnen har vid detta samtal möjlighet att själv lägga till ytterligare mål med vistelsen på Trollbacken.
Socialtjänsten och familjens uppdrag skrivs in i Grynings formulär "Genomförandeplan". Uppdragen bryts ner till konkreta mål/delmål som är möjliga att utvärdera.
Genomförandeplanen skrivs ut och förvaras i familjens mapp samt på i familjens mapp på datorn. Genomförandeplanen är en journalhandling.
S Beskriv hur den placerades behov av integritet ska tillgodoses (Fritextsvar)
Carebuilder Gryning
För all klientdokumentation används dokumentationssystemet Carebuilder Gryning. Åtkomst till Xxxxxxxxxxx har den som av superadministratör eller lokaladministratör har tilldelats inloggningsuppgifter. I Carebuilder finns ett behörighetssystem som innebär följande:
• Superadministratör har rätt att tilldela inlogg i hela systemet, radera ärenden och sköta all administration. Dock har superadministratör inte annat än i undantagsfall rätt att gå in i respektive enheters personakter. Superadministratör har också befogenhet att ta ut statistik ur systemet.
• Lokaladministratör har rätt att tilldela inlogg gällande den egna enheten, skriva in, registrera, skriva ut och arkivera klientärenden. Har också rätt att skriva i samtliga journaler på enheten, ladda upp och hantera mallar med mera.
• Lokalanvändare har rätt att läsa och skriva i alla ärenden på enheten.
• Lokalanvändare med läsbehörighet har rätt att läsa enhetens journaler.
Respektive enhetschef ansvarar för att enbart personer som tjänstgör på enheten har rätt att logga in i Carebuilder. Respektive enhetschef har också ansvar för att personer som avslutar sin anställning vid enheten avaktiveras i Carebuilder.
Förvaring av handlingar: All dokumentation som rör en skild klient skall förvaras i Carebuilder, förvaring på annat sätt är inte tillåten.
Journal: Denna förs i Carebuilder och skall innehålla sådant som är av betydelse för insatsens genomförande. Journalen skall vara uppdaterad. Carebuilder har funktioner så att anteckningar dateras och signeras. Alla ändringar och tillägg dateras och signeras, det går inte att ändra i en befintlig anteckning.
Försättsblad: Detta skapas i Carebuilder i samband med att ärendet registreras. Alla uppgifter som krävs framgår av registreringssidan.
Personakt: Upprättas i Carebuilder i samband med inskrivning, i personakten förvaras alla upprättade och inkomna handlingar i ärendet. Inkomna handlingar scannas in och laddas upp i Carebuilder.
Avslutning av ärende: I samband med utskrivning från enheten skrivs personakten ut på papper och översändes till socialtjänsten. När all information är inskriven avslutas ärendet och personakten arkiveras i Carebuilder. Personakten förvaras i Carebuilder under två år, därefter får enhetschefen en fråga om ärendet skall raderas. Om det inte finns särskilda skäl att inte radera personakten tas den bort ur systemet.
Utlämnande av handlingar 7 kap 4§ SoL
Om en enskild (klient eller vårdnadshavare om klienten är under 15 år) begär ut en journalhandling skall enhetschefen fatta ett särskilt beslut om att lämna ut handlingen samt notera detta i den enskildes journal. I samband med att en journalhandling lämnas ut skall det säkerställas att handlingen lämnas ut till rätt person samt att handlingen inte innehåller sekretessbelagt material som rör någon annan än den enskilde.
Göteborg 2013-06-03 Xxxxxxxx Xxxxxxxx
VD Gryning Vård AB
Dokumentation
1. Personal som under en dag möter familjen skriver om sina iakttagelser, kopplat till uppdraget, i förälders arbetsanteckning. Detta för att ha arbetsanteckningarna samlade på ett ställe. Sker en eller flera gånger per arbetspass.
2. Bedömning görs om vilken information som ska föras in i respektive familjemedlems journal. Vi vill undvika tolkningar och subjektiva beskrivningar. Sker en eller flera gånger per arbetspass.
3. Varje vecka görs en skriftlig sammanställning av veckan som gått, kopplat till uppdraget sk veckosammanfattning.
4. Klienten tar del av veckosammanfattningen som även den journalförs. Även klientens synpunkter journalförs.
5. Efter utredningstiden/behandlingstidens slut skrivs en utredning eller behandlingsbeskrivning, denna delges både familj och socialtjänst.
Familjens mapp under Trollbackens data, rensas efter utflytt. Finns utredning/ behandlingssammanfattning i detta dokument, sparas det bland " gamla ärenden- raderas". 6. Efter att ärendet avslutats i Carebuilder, sparas alla dokument som är upplagda på klienten, bland annat journalerna, automatiskt i systemet i två år. Därefter raderas de per automatik.
Beskriv eventuellt arbete som syftar till att involvera den placerades föräldrar och/eller andra viktiga närstående i insats/och förändringsarbetet och andra frågor som angår den placerade exempelvis vardagsmiljön. (Fritextsvar)
Att involvera föräldern så långt som möjligt är ett mål som vi strävar efter i princip men där det alltid finns olika hänsyn att ta i det individuella fallet.
1.6.18. Personal allmänt
Vårdgivaren svarar för att ledning och personal ska ha sådan relevant utbildning och erfarenhet som fordras för att kunna uppfylla förpliktelser i enlighet med avtalet.
Största möjliga personalkontinuitet i stödet ska eftersträvas.
Personalen ska vara väl förtrogen med verksamhetens inriktning och mål. Vårdgivaren ska
utifrån den egna verksamhetsidén ha personal som har en adekvat grundutbildning samt utbildning inom den metodik som används. Personalen ska ha erfarenhet och personlig lämplighet för insatsen. Detsamma gäller eventuella anlitade konsulter.
Personal allmänt: Bekräftelse på att kravet uppfylls (Ja/Nej svar)
Svar: Ja
1.6.19. Personal - Bemanning
Den efterfrågade bemanningen nedan gäller den personal som arbetar med direkt stöd till den placerade.
Bemanningen ska vara av tillräcklig omfattning för att garantera god kvalitet och utgå ifrån den placerades aktuella behov och situation. Personaltätheten ska under avtalstiden minst uppgå till den som angivits i anbudet.
Bemanningen ska vara sådan att barnet/ungdomen inte utsätts för kränkningar, mobbning och övergrepp.
Det ska finnas tillgång till stöd av personal dygnet runt.
Vårdgivaren ska ha rutiner för att säkerställa att kraven på bemanning uppfylls även under förändrade förhållanden, vid exempelvis förändrat behov hos den placerade eller vakanser och sjukdom bland personal.
Vårdgivaren ska ansvara för att personal eller annan lämplig person, vid behov, följer med den placerade till läkare, tandläkare, frisör, fritidsaktiviter etc.
Vårdgivaren ska ange personaltäthet i avsnitt "Täthetsschema".
Personal - Bemanning: Bekräftelse på att kravet uppfylls: (Ja/Nej svar)
Svar: Ja
Beskriv era rutiner för back up av personal vid exempelvis förändrat behov hos den placerade eller sjukdom etc. bland stödpersonal. (Fritextsvar)
Flexibilitet mellan avdelningarna som innebär att personalen på båda sidor är väl förtrogna med lokaler och arbetssätt på varandras avdelningar. Detta innebär att man kan, vid behov, täcka upp för varandra. Men vi har givetvis också en "vikariepool" med timanställda att tillgå när behov uppstår.
Ange totalt antal beräknade heltidstjänster beräknat på personal (SE DEFINTIONER för beräkning av antal heltidstjänster): (Linjär skala)
Enhet: st
Expanderad skala
Svar:
17,00 st
Beskriv hur ni uppfyller kravet på tillgång till personal dygnet runt: (Fritextsvar)
Vi har två avdelningar, där det finns en personal på varje avdelning för de placerade familjerna, som har sovande jour under natten kl 24.00- 08.00 och kan väckas vid behov. Då vi under sommarmånaderna stänger en avdelning, finns det en sovande jourpersonal under natten samt en personal som har beredskap och kan ringas in till enheten vid behov.
Ange andel tillsvidareanställd personal (%) av totalt antal beräknade heltidstjänster: (Linjär skala) | |
Enhet: % | |
Svar: | 15,00 % |
Ange andel tjänster heltid (%) av totalt antal beräknade heltidstjänster: (Linjär skala) Enhet: % | |
Svar: | 88,00 % |
Ange andel tjänster deltid (%) av totalt antal beräknade heltidstjänster: (Linjär skala) Enhet: % | |
Svar: | 12,00 % |
Ange andel kvinnlig personal (%) av totalt antal beräknade heltidstjänster: (Linjär skala) Enhet: % | |
Svar: | 76,00 % |
1.6.20. Personal - Kompetens
Den efterfrågade kompetensen nedan ska finnas hos den personal som arbetar med direkt stöd till den placerade. Minst den kompetensnivå som anges i anbudet ska bibehållas under ramavtalsperioden.
Pedagogiska stödinsatser ska utföras av socionom, socialpedagog, barnskötare, fritidspedagog, drogterapeut, behandlingsassistent (genomgått behandlingsassistentutbildning) eller av person med annan för uppdraget lämplig utbildning.
Vårdgivaren ska sträva mot att minst 50 % av den personalen ska ha minst motsvarande 1½ års relevant eftergymnasial utbildning på heltid som tillhandahålls av utbildningsföretag/institut eller likvärdigt. Kompetensen hos personal som före 2003 genomgått behandlingsassistentutbildning och varit verksamma sedan dess likställs med kompetenskravet på 1 ½ års relevant eftergymnasial utbildning som beskrivs ovan.
Med eftergymnasial utbildning avses utbildning som sker efter examen från gymnasieskola. Exempel på eftergymnasial utbildning är akademisk utbildning vid högskola eller universitet, kvalificerad yrkesutbildning eller folkhögskola.
Personal ska ha kompetens i att upptäcka riskbeteende för återfall hos den/de placerade.
Svaren på frågorna nedan ska vara varandra uteslutande. Samma personal ska inte anges som svar på flera frågor.
Personal - Kompetens: Bekräftelse på att kravet uppfylls: (Ja/Nej svar)
Svar: Ja
Ange andel personal med upp till 1,5 år relevant eftergymnasial utbildning ( andel av beräknade heltidstjänster, enligt definition). Beskriv utbildning, erfarenhet, annan för stödet viktig kompetens och språkkunskaper (ange vilka språk) för personal med upp till 1,5 år relevant eftergymnasial utbildning i fritextrutan intill frågan. (Linjär skala)
Enhet: %
Expanderad skala
Svar:
All ordinarie behandlingspersonal har högskoleutbildning.
82,00 %
9 stycken socionomer, 4 socialpedagoger och 1 psykologstuderande (utbildning 4,5 år och endast uppsatsen kvar).
Ange andel personal med minst 1,5 år relevant eftergymnasial utbildning upp till 3 års relevant akademisk utbildning (andel beräknade heltidstjänster, enligt definition). Beskriv utbildning, erfarenhet, annan för stödet viktig kompetens och språkkunskaper (ange vilka språk) för personal med minst 1,5 år relevant eftergymnasial utbildning upp till 3 års relevant akademisk utbildning i fritextrutan intill fråga: (Linjär skala)
Enhet: %
Expanderad skala
Svar:
All ordinarie behandlingspersonal har högskoleutbildning
9 stycken socionomer, 4 socialpedagoger och 1 psykologstuderande (utbildning 4,5 år och endast uppsatsen kvar).
82,00 %
Ange andel personal med minst 3 års relevant akademisk utbildning (andel av beräknade heltidstjänster, enligt definition). Beskriv utbildning, erfarenhet, annan för stödet viktig kompetens och språkkunskaper (ange vilka språk) för personal med minst 3 års relevant akademisk utbildning i fritextrutan intill frågan: (Linjär skala)
Enhet: %
Expanderad skala
Svar:
9 stycken socionomer, 4 socialpedagoger och 1 psykologstuderande (utbildning 4,5 år och endast uppsatsen kvar).
82,00 %
S Ange den utbildning och erfarenhet som huvudmannen kommer att efterfråga för personal som ska anställas (Fritextsvar)
För behandlingssekreterare och behandlingshandläggare krävs socionom eller socialpedagog examen, eller annan likvärdig utbildning. För behandlingsassistenter krävs gymnasial utbildning. Dock har vi alltid haft högskoleutbildad personal även på dessa tjänste .
S Ange övriga resurspersoner/konsulter (läkare, psykolog, terapeut etc), som huvudmannen eventuellt ska anlita (Fritextsvar)
Psykologteamet inom Gryning Xxxx: för handledning framförallt när det handlar om traumatiserade klienter. Men kan även konsulteras för utredningar.
Drogkonsultgruppen inom Gryning Vård; När det gäller föräldrar med tidigare drogproblematik.
1.6.21. Personal - handledning och kompetensutveckling
Vårdgivaren ska under avtalstiden ge handledning och kompetensutveckling till egen personal. Med "personal" nedan avses personal som arbetar med direkt stöd till den placerade.
Verksamheten ska ha rutiner för att hantera behov av ökad kompetens samt rutiner för upprättande av kompetensutvecklingsplaner både för varje anställd och för hela personalgruppen.
Det ska finnas en regelbunden extern handledning. Vårdgivaren ska följa utvecklingen inom verksamhetens inriktning vad gäller lagstiftning, metodutveckling och forskning och se till att personalen har aktuell kunskap.
Med extern handledning avses handledning som inte utförs av personal eller ledning på plats i den aktuella verksamheten. Koncernintern handledning godkänns som extern handledning.
Med regelbunden extern handledning avses handledning som är kontinuerlig och återkommande alltså inte av enstaka karaktär.
Personal - handledning och kompetensutveckling: Bekräftelse på att kravet uppfylls (Ja/Nej svar)
Svar: Ja
Beskriv extern handledning som finns – tidsomfattning, frekvens (Fritextsvar)
Xxxxxx Xxxxxxxx,
Systemiskt inriktad handledning inom det styrkebaserade systemiska förhållningssättet och arbetet.
1 gång/ månad á 3 timmar för varje arbetsgrupp som består av 6 stycken behandlingspersonal samt en chef. Alltså 6 timmar totalt för enheten i månaden.
Xxxxxx Xxxx, ASQ och ASQ-se.
Handledning/ utbildning vid ett tillfälle per termin á 6 timmar.
Bildterapi
Handledning vid behov, vid ca två- tre tillfällen per termin á 2 timmar/ gång.
Beskriv handledarens kompetens: (Fritextsvar)
Xxxxxx Xxxxxxxx: Systemisk Psykoterapeut, legitimerad genom medlemskap i Association of Family Therapy (AFT) och UK Council for Psychotherapy (UKCP) i
England, Reg. Nr. 15747. Xxxxxx Xxxx: Klinisk pedagog
Xxxxxxxx Xxxxxx Xxxxxx :Leg Psykoterapeut, bildterapeut och master i organisation och ledarskap. beteendevetare, pedagog.
Beskriv vilka fortbildningar personalen har genomgått det senaste året: (Fritextsvar)
Systemisk grundutbildning, 1-årig Xxxxx Xxx
Bildterapi
Parenting Young Children
Ange antal utbildningsdagar per år och anställd personal 2012: (Linjär skala)
Enhet: st
Expanderad skala
Svar:
5,00 st
Ange antal utbildningsdagar per år och anställd personal 2014 (planerad): (Linjär skala)
Enhet: st
Expanderad skala
Svar:
5,00 st
Beskriv fortbildningsplanen för personal för kommande året: (Fritextsvar)
Två personer går klart påbörjad 1-årig systemisk utbildning Två personer påbörjar sin 1-åriga systemiska utbildning
1 person fortsätter samt avslutar sin utbildning inom Marte Meo 1 person fortsätter utbilda sig till Bildterapeut
2 personer fortsätter utbilda sig inom PYC
All personal fortsätter fördjupa sina kunskaper inom ASQ och ASQ-se. 1 handlednings- och utbildningsdag.
Beskriv hur personalen får del i verksamhetens mål och synsätt: (Fritextsvar)
Varje år skrivs en affärsplan där gemensamt synsätt och mål dokumenteras. På planeringsdagar och vid APT-möten diskuteras, kommuniceras detta. Uppföljning sker regelbundet. Vid introduktion av nyanställd personal och inför semesterperioden då vi har särskilda vikariedagar förmedlas verksamhetens mål och synsätt.
Har ni särskild handledning (utöver ordinarie extern handledning och arbetshandledning) i den metod som angivits? (Ja/Nej
svar)
Svar: Ja
Vi har handledning av Xxxxxx Xxxx, ASQ och ASQ-se, men kan även få inom BoF vid behov. Inom bildterapi kan behandlaren få handledning av Xxxxxxxx Xxxxxx Hagman, vid behov.
Inom Marte Meo kan behandlaren få handledning av Xxxxxx Xxxxxxx, Xxxxx Xxx-xxxxxxxx ; Birkahemmet, Gryning Vård AB
1.6.22. Personal - Meddelarfrihet och efterforskningsförbud
Meddelarfrihet för anställda i offentlig verksamhet regleras i svensk lag. Anställda hos vårdgivaren, inklusive underentreprenör, ska omfattas av motsvarande meddelarfrihet. Vårdgivaren förbinder sig därför att, med undantag för vad som nedan anges, inte ingripa mot eller efterforska den som lämnat meddelande till författare, utgivare eller motsvarande för offentliggörande i tryckt skrift eller radioprogram eller andra upptagningar.
Förbindelsen gäller inte sådana meddelanden som avser företagshemligheter som skyddas av lagen om skydd för företagshemligheter eller omfattas av tystnadsplikt för anbudsgivarens anställda inom det område som avtalet omfattar och inte heller i vidare mån än vad som omfattas av meddelarfrihet för offentligt anställda enligt Offentlighets och Sekretesslagen (SFS 2009:400).
Meddelarfrihet och efterforskningsförbud: Bekräftelse på att kravet uppfylls (Ja/Nej svar)
Svar: Ja
1.6.23. Personal- Arbetsmiljöansvar
Vårdgivaren har ansvaret för att arbetsmiljön enligt arbetsmiljölagen. Vårdgivaren ska ha en arbetsmiljöplan och kontinuerligt utveckla metoder för att upprätthålla en god
arbetsmiljö. Vårdgivaren ska arbeta efter Arbetsmiljöverkets föreskrift om systematiskt arbetsmiljöarbete 2001:01 Systematiskt arbetsmiljöarbete.
Arbetsmiljöansvar: Bekräftelse på att kravet uppfylls (Ja/Nej svar)
Svar: Ja
1.6.24. Hälso - och sjukvård
För hälso- och sjuk- och tandvårdsinsatser har region/landsting ansvar och gällande avtal mellan respektive kommun och region/landsting gäller. Vårdgivare som bedriver hälso- och sjukvård ska vara anmäld till Socialstyrelsens vårdgivarregister.
Uppdragsgivaren ska alltid informeras när en hälso- och sjukvårdsinsats är påkallad och påbörjas.
Då kommunen är uppdragsgivare för vården vid stödboende och den enskilde är i behov av insatser från två huvudmän ska alltid en individuell plan upprättas. Kostnadsansvaret ska framgå i den individuella planen. Bedöms behovet kvarstå efter att placering avslutats ska en planering finnas för hur det medicinska vårdbehovet ska tillgodoses.
Droganalyser, akut tand- och läkarvård bekostas av vårdgivaren.
I de fall vårdgivaren har läkare eller annan hälso- och sjukvårdspersonal knuten till sig ska deras insatser specificeras avseende innehåll och kostnad såväl i den individuella planen som i faktura alternativt debiteras rätt huvudman direkt.
Alla läkemedel bekostas av den placerade, exempelvis vid substitutionsbehandling. Uppdragsgivaren har inget läkemedelsansvar.
Alla vårdgivare ska ha rutiner för att hantera och förbättra såväl somatisk som psykisk hälsa
under placeringen. Särskilt ska barns behov av tandvård beaktas.
Vårdgivaren har ett särskilt ansvar att uppmärksamma risksituationer där den placerade personen riskerar att falla mellan stolarna mellan olika huvudmän – ex om en hälso- och sjukvårdsinsats eller tandvårdsbehandling inte hinner slutföras innan placeringstidens slut.
Hälso - och sjukvård: Bekräftelse på att kravet uppfylls (Ja/Nej svar)
Svar: Ja
1.6.25. Hantering av droganalys och eventuella droger i verksamheten
Vårdgivaren ska ha rutiner för att hantera återfall.
Vårdgivaren ska ha rutiner för extra ordinära händelser, vad händer när droger finns i verksamheten?
Hantering av droganalys och eventuella droger i verksamheten: Bekräftelse på att kravet uppfylls (Ja/Nej svar)
Svar: Ja
Beskriv hur ni hanterar eventuella återfall i missbruk: (Fritextsvar)
Då vi är en barn- och familjeinstitution där drogfrihet är ett krav så medför ett återfall i missbruk att kontakt tas med ansvarig socialtjänst, klienten skrivs ut och barnet/ barnen är kvar tills socialtjänsten har en trygg lösning för dem.
Beskriv Era rutiner för hur Ni använder droganalyser: (Fritextsvar)
Vi har ett nära samarbete med Lärjeholm, en av Xxxxxxx Xxxxx missbruksenheter. Vid misstanke eller vetskap om tidigare missbruk ser vi till att få en överenskommelse med klient och socialtjänst att genomföra regelbundna (men för klienten oplanerade) drogtester. Det innebär att vi åker med klienten till Lärjeholm för test och att vi genom deras specialistkompetens också kan få rådgivning kring olika frågor som rör missbruk.
Beskriv rutiner för extra ordinära händelser, vad som händer när droger finns i verksamheten? (Fritextsvar)
Droger i verksamheten innebär att den eller de klienter det rör skrivs ut i samarbete med uppdragsgivande socialtjänst. Individuellt anpassade lösningar för barnen sker i varje enskilt fall.
1.6.26. Alkoholanvändning – medlevarskap
Om medlevarskap bedrivs, beskriv principerna/förutsättningarna för värdfamiljens egen alkoholanvändning:
Alkoholanvändning - medlevarskap: Om medlevarskap bedrivs, beskriv principerna/förutsättningarna för medlevarnas egen alkoholanvändning: (Fritextsvar)
Vi lämnar inte anbud på denna målgrupp.
1.6.27. Skola
Alla barn och ungdomar oberoende av kön, geografisk hemvist, sociala eller ekonomiska förhållanden har rätt till en likvärdig utbildning av hög kvalitet. Kommunerna måste således säkerställa att eleverna får den undervisning de är berättigade till enligt skollag. Det krävs ett nära samarbete mellan socialtjänst, skola och Vårdgivaren i samband med placeringar av barn/elever.
Utbildningsformen särskild undervisning ska anordnas för elever i det obligatoriska skolväsendet som på grund av sjukdom eller liknande skäl under längre tid inte kan delta i
vanligt skolarbete (skollagen, kap. 24 §§ 16-25). Den ska så långt det är möjligt motsvara den undervisning eleven inte kan delta i i sin hemskola.
I det fall ett stödboende är kopplat till ett HVB-hem och för att undervisning ska kunna äga rum vid ett HVB-hem krävs
- ett godkännande som fristående skola, eller
- att den kommun där HVB-hemmet är beläget bedriver undervisningen.
Skolpliktsbevakningen åligger hemkommunen medan ansvaret för anordnandet av undervisning åligger lägeskommunen.
De vårdgivare som bedriver fristående skola (godkänd av Skolinspektionen) ansvarar för att de har de tillstånd som krävs för att bedriva sådan verksamhet. Skolverksamhet vid
HVB-hem som inte är fristående skola (d.v.s. inte är godkänd av Skolinspektionen) kan endast bedrivas under lägeskommunens ansvar. Avtal ska finnas mellan HVB-hemmet och lägeskommunen där organisation och de ekonomiska villkoren dem emellan är reglerade. Detta ska bifogas till anbudet.
Elev 16 – 20 år ska erbjudas utbildning. Om en elev är antagen och inskriven i ett gymnasieprogram så har han/hon rätt att fullfölja sin utbildning. Eleven omfattas då av det kommunala uppföljningsansvaret som ligger på hemkommunen. Endast elev eller dennes vårdnadshavare kan begära permission eller avsluta utbildningen enligt skollagen.
Avtal
Socialtjänsten skriver placeringsavtal utifrån socialtjänstens perspektiv mellan hemkommun och stödboende. I detta avtal kan en del ingå som avser fristående skola. Ett sådant avtal har hemkommunens skola inte skyldighet att ingå.
Om placering görs vid stödboende med koppling till ett HVB-hem med fristående skola måste det framgå att eleven säkerställs en fullständig skolgång.
Ekonomi
Vid placering krävs en tydlig uppdelning mellan socialstjänstens kostnad och utbildningskostnad.
Där lägeskommunen är ansvarig för undervisningen har lägeskommunen rätt till ersättning från hemkommunen för sina kostnader enligt skollagens bestämmelser. I det avtal som skrivs mellan hemkommunens utbildningsförvaltning och lägeskommunens motsvarande ska ersättningen tydligt regleras.
Vid placering där fristående skola finns utgår grundbeloppet.
För fristående skola gäller att hemkommunen beslutar om grundbelopp samt eventuellt tilläggsbelopp enligt Offentliga bidrag på lika villkor.
Om eleven har omfattande behov av särskilt stöd har stödboendet möjlighet att ansöka hos hemkommunens skolförvaltning om tilläggsbelopp. Hemkommunens skolförvaltning är inte skyldig att betala tilläggsbelopp om betydande organisatoriska eller ekonomiska svårigheter uppstår för kommunen.
Anbudsgivaren ska besvara nedanstående frågor om skolan
Skola: bekräftelse på att kravet uppfylls (Ja/Nej svar)
Svar: Ja
S Om verksamheten vänder sig till barn och unga: Beskriv hur barnen ska delta i förskoleverksamhet/skolundervisning (Fritextsvar)
1. Vid planerad eller akut inskrivning aktualiseras alltid frågan hur barnet ska gå i förskola/skola och frågan bestäms i samråd med familj, socialtjänst och personal på Trollbacken.
2. Trollbacken har ett upparbetat samarbete med rektorer inom förskola/skola i Kungälv. Vid behov av plats tar vi kontakt med ansvarig rektor, som ser till att ordna plats åt barnet i kommunal skola.
3. Samverkansmöten med läraren, förälder och kontaktperson från Trollbacken sker före start, regelbundet under tiden och vid avslut.
4. En kontakt sker mellan Trollbacken och skolan efter avslutat placering för att utvärdera samarbetet och se om ev. förbättringar behöver göras.
5. Vid kortare placeringar och där det finns möjlighet att behålla barnets hemskola, sker samverkan utifrån det uppdrag socialtjänsten ger Trollbacken.
6. Om barnets hemskola ligger långt borta och det inte är aktuellt med skolgång i Kungälv (kortare uppdrag), kan samverkan ske så att skolan skickar arbetsmaterial och instruktioner för att föräldern eller personal ska kunna hjälpa barnet att upprätthålla skolarbetet. Samarbetet kan ske med föräldern eller direkt med barnet, beroende på uppdrag.
S Beskriv hur verksamheten beaktar en icke skolpliktig persons behov och önskemål om utbildning (Fritextsvar)
Tillgängligheten till andra utbildningar inom Kungälvs kommun är stort. Vi tar de kontakter som behövs utifrån det uppdrag vi får av socialtjänsten.
Har verksamheten tillstånd av Skolinspektionen för friskola? Om Ja, beskriv vilken skolform detta gäller i fritextrutan intill frågan. (Ja/Nej svar)
Svar: Nej
Om svar lämnas från större bolag: för vilka verksamheter finns tillstånd för friskola? (Fritextsvar)
-
Har verksamheten avtal med lägeskommunen beträffande skola? Om ja bifoga avtal. Om nej, ange namn på skola och namn och kontaktuppgifter för kontaktperson på skola i fritextrutan intill frågan (Ja/Nej svar)
Svar: Nej
Om vårdgivaren också är huvudman för friskola, har Skolinspektionens tillsyn visat på brister eller lett till anmärkningar eller kritik? Om Ja: redovisa åtgärder med tidsplan för att komma till rätta med bristerna i fritextfältet intill frågan samt bifoga senaste tillsynsrapporten från Skolinspektionen. (Ja/Nej svar)
Svar: Nej
Om svar lämnas från större bolag: för vilka verksamheter finns avtal med lägeskommuner? (Fritextsvar)
-
Xxxxx rutiner för kontakt med hemkommunen avseende skolplikten? (Ja/Nej svar)
Svar: Ja
Rutin för samverkan med skola
1. Vid planerad eller akut inskrivning aktualiseras alltid frågan hur barnet ska gå i förskola/skola och frågan bestäms i samråd med familj, socialtjänst och personal på Trollbacken.
2. Trollbacken har ett upparbetat samarbete med rektorer inom förskola/skola i Kungälv. Vid behov av plats tar vi kontakt med ansvarig rektor, som ser till att ordna plats åt barnet i kommunal skola.
3. Samverkansmöten med läraren, förälder och kontaktperson från Trollbacken sker före start, regelbundet under tiden och vid avslut.
4. En kontakt sker mellan Trollbacken och skolan efter avslutat placering för att utvärdera samarbetet och se om ev. förbättringar behöver göras.
5. Vid kortare placeringar och där det finns möjlighet att behålla barnets hemskola, sker samverkan utifrån det uppdrag socialtjänsten ger Trollbacken.
6. Om barnets hemskola ligger långt borta och det inte är aktuellt med skolgång i Kungälv (kortare uppdrag), kan samverkan ske så att skolan skickar arbetsmaterial och instruktioner för att föräldern eller personal ska kunna hjälpa barnet att upprätthålla skolarbetet. Samarbetet kan ske med föräldern eller direkt med barnet,
beroende på uppdrag.
Xxxxx rutiner för friskolans/lägeskommunens skolas kontakt med elevens vårdnadshavare? (Ja/Nej svar)
Svar: Ja
Rutin för samverkan med skolan/ socialtjänst och förälder
1. Vid planerad eller akut inskrivning aktualiseras alltid frågan hur barnet ska gå i förskola/skola och frågan bestäms i samråd med familj, socialtjänst och personal på Trollbacken.
2. Trollbacken har ett upparbetat samarbete med rektorer inom förskola/skola i Kungälv. Vid behov av plats tar vi kontakt med ansvarig rektor, som ser till att ordna plats åt barnet i kommunal skola.
3. Samverkansmöten med läraren, förälder och kontaktperson från Trollbacken sker före start, regelbundet under tiden och vid avslut.
4. En kontakt sker mellan Trollbacken och skolan efter avslutat placering för att utvärdera samarbetet och se om ev. förbättringar behöver göras.
5. Vid kortare placeringar och där det finns möjlighet att behålla barnets hemskola, sker samverkan utifrån det uppdrag socialtjänsten ger Trollbacken.
6. Om barnets hemskola ligger långt borta och det inte är aktuellt med skolgång i Kungälv (kortare uppdrag), kan samverkan ske så att skolan skickar arbetsmaterial och instruktioner för att föräldern eller personal ska kunna hjälpa barnet att upprätthålla skolarbetet. Samarbetet kan ske med föräldern eller direkt med barnet, beroende på uppdrag.
1.6.28. Tolk
I de fall tolk behöver anlitas i sammanhang som ingår i den ordinarie insatsen ansvarar vårdgivaren för att tolk rekvireras om behovet finns hos vårdgivaren.
I de fall tolk behöver anlitas i sammanhang som inte ingår i den ordinarie insatsen ansvarar vårdgivaren för att tolk rekvireras om behovet finns hos vårdgivaren. Vårdgivaren svarar då för kostnaden. Om behovet uppstår hos uppdragsgivaren står denna för beställning av tolk. Uppdragsgivaren svarar då för kostnaderna för tolk.
Tolk: Bekräftelse på att kravet uppfylls (Ja/Nej svar)
Svar: Ja
1.6.29. Lokaler
Vårdgivaren ska ansvara för att verksamheten bedrivs i ändamålsenliga och godkända lokaler med nödvändig anpassning till verksamhetens innehåll och de enskildas behov.
Placerade personer ska beredas boende i enkelrum med tillgång till kök och hygienutrymmen eller egen fullvärdig lägenhet. Särskilt ska beaktas utsatta barns säkerhet.
Lokalerna inklusive enkelrum och fullvärdig lägenhet ska vara väl underhållna och hålla god hygienisk standard samt vara trivsamma och ge en hemlik atmosfär.
Vid ombyggnad och nybyggnad ska vårdgivaren följa Boverkets föreskrifter (BFS 2002:19).
Lokaler: Bekräftelse på att kravet uppfylls (Ja/Nej svar)
Svar: Ja
1.6.30. Kost
Vårdgivaren ska stödja den placerade till att laga och förbereda mat för tränas i kosthållningen.
Vårdgivaren ska stödja den enskilde till att få kost enligt följande:
Xxxxx ska fördelas på tre huvudmål (frukost, middag och kvällsmat) samt mellanmål, där
man beaktar den placerades religion, etiska åsikter mm.
Maten ska tillfredställa såväl smak som energi- och näringsbehov. Maten ska serveras vällagad, tilltalande upplagd och i rätt portionsstorlek. Grundkoster och specialkoster ska följa ESS-gruppens rekommendationer. Näringsberäknad specialkost, ska ingå vid medicinska behov inkl allergier.
Kost: Bekräftelse på att kravet uppfylls (Ja/Nej svar)
Svar: Ja
1.6.31. Rapporterings- och informationsskyldighet
Vårdgivaren ska hålla handläggaren underrättad om förhållanden som är av betydelse för uppdraget. Vårdgivaren ska omedelbart underrätta uppdragsgivaren om missförhållanden som kan hänföras eller kopplas till personal och som kan påverka uppdraget.
Vårdgivaren ska omedelbart underrätta uppdragsgivaren om den placerade återfaller i missbruk, kriminalitet eller annat socialt nedbrytande beteende eller avviker.
Rapporterings- och informationsskyldighet: Bekräftelse på att kravet uppfylls (Ja/Nej svar)
Svar: Ja
1.6.32. Dokumentation, förvaring och uppföljning
Förutsättningar för verksamheten
Vårdgivaren ska dokumentera insatser och förvara handlingar enligt gällande lagar och föreskrifter.
Vårdgivaren ska säkerställa att personalen har sådana kunskaper i det svenska språket som krävs för att dokumentationen ska kunna hålla en hög kvalitet.
Dokumentation, förvaring och uppföljning: Bekräftelse på att kravet uppfylls (Ja/Nej svar)
Svar: Ja
1.6.33. Rutiner för dokumentation
Uppföljningsrapporter med bedömning av insatsens utfall ska av vårdgivaren lämnas skriftligt till uppdragsgivaren varje månad såvitt inte annat överenskommits i genomförandeplan/behandlingsplan. Inför planerade omplaceringar och förlängning av insatsen ska vårdgivaren lämna en skriftlig sammanfattning med bedömning av insatsens utfall som ska vara uppdragsgivaren tillhanda senast sju dagar innan placeringsavtalets upphörande.
Skriftigt utlåtande/sammanfattning av insatsens resultat ska lämnas till uppdragsgivaren senast sju dagar efter avslutad placering tillsammans med kopia av journalanteckningarna.
Vid utredningsplacering ska ett skriftligt delutlåtande med sammanfattande bedömning lämnas till uppdragsgivaren senast sju dagar innan avslutad placering.
Vårdgivaren ska på anmodan kunna redovisa rutiner för hur dokumentation ska ske enligt
ställda krav.
Rutiner för dokumentation: Bekräftelse på att kravet uppfylls (Ja/Nej svar)
Svar: Ja
Beskriv verksamhetens journalförings- och dokumentationssystem samt hur de används och i förekommande fall ange namn på systemet: (Fritextsvar)
Carebuilder Gryning
För all klientdokumentation används dokumentationssystemet Carebuilder Gryning. Åtkomst till Xxxxxxxxxxx har den som av superadministratör eller lokaladministratör har tilldelats inloggningsuppgifter. I Carebuilder finns ett behörighetssystem som innebär följande:
• Superadministratör har rätt att tilldela inlogg i hela systemet, radera ärenden och sköta all administration. Dock har superadministratör inte annat än i undantagsfall rätt att gå in i respektive enheters personakter. Superadministratör har också befogenhet att ta ut statistik ur systemet.
• Lokaladministratör har rätt att tilldela inlogg gällande den egna enheten, skriva in, registrera, skriva ut och arkivera klientärenden. Har också rätt att skriva i samtliga journaler på enheten, ladda upp och hantera mallar med mera.
• Lokalanvändare har rätt att läsa och skriva i alla ärenden på enheten.
• Lokalanvändare med läsbehörighet har rätt att läsa enhetens journaler.
Respektive enhetschef ansvarar för att enbart personer som tjänstgör på enheten har rätt att logga in i Carebuilder. Respektive enhetschef har också ansvar för att personer som avslutar sin anställning vid enheten avaktiveras i Carebuilder.
Förvaring av handlingar: All dokumentation som rör en skild klient skall förvaras i Carebuilder, förvaring på annat sätt är inte tillåten.
Journal: Denna förs i Carebuilder och skall innehålla sådant som är av betydelse för insatsens genomförande. Journalen skall vara uppdaterad. Carebuilder har funktioner så att anteckningar dateras och signeras. Alla ändringar och tillägg dateras och signeras, det går inte att ändra i en befintlig anteckning.
Försättsblad: Detta skapas i Carebuilder i samband med att ärendet registreras. Alla uppgifter som krävs framgår av registreringssidan.
Personakt: Upprättas i Carebuilder i samband med inskrivning, i personakten förvaras alla upprättade och inkomna handlingar i ärendet. Inkomna handlingar scannas in och laddas upp i Carebuilder.
Avslutning av ärende: I samband med utskrivning från enheten skrivs personakten ut på papper och översändes till socialtjänsten. När all information är inskriven avslutas ärendet och personakten arkiveras i Carebuilder. Personakten förvaras i Carebuilder under två år, därefter får enhetschefen en fråga om ärendet skall raderas. Om det inte finns särskilda skäl att inte radera personakten tas den bort ur systemet.
Utlämnande av handlingar 7 kap 4§ SoL
Om en enskild (klient eller vårdnadshavare om klienten är under 15 år) begär ut en journalhandling skall enhetschefen fatta ett särskilt beslut om att lämna ut handlingen samt notera detta i den enskildes journal. I samband med att en journalhandling lämnas ut skall det säkerställas att handlingen lämnas ut till rätt person samt att handlingen inte innehåller sekretessbelagt material som rör någon annan än den enskilde.
Göteborg 2013-06-03 Xxxxxxxx Xxxxxxxx
VD Gryning Vård AB
1.6.34. Insyn i dokumentation
Handläggaren ska ha full insyn i enskilda ärenden och kunna ta del av dokument som behövs vid uppföljning av placeringar enligt xxxxx, enligt gällande sekretessbestämelser.
Insyn i dokumentation: Bekräftelse på att kravet uppfylls (Ja/Nej svar)
Svar: Ja
1.6.35. Överlämnande av dokumentation
Samtliga handlingar som rör den enskilde ska överlämnas till uppdragsgivaren när gallringsplikten inträder. Handlingar som överlämnas ska vara sorterade. Överlämnandet ska ske kostnadsfritt i den form som efterfrågas. Detta krav gäller också i de fall verksamheten övergår till annan part, då gäller överlämnandet när gallringsplikten inträder.
Övrigt överlämning ska ske i enlighet med gällande sekretessbestämmelser.
Överlämnande av dokumentation: Bekräftelse på att kravet uppfylls (Ja/Nej svar)
Svar: Ja
1.6.36. Verksamhetsuppföljning
Uppföljning av verksamheten
Deltagande kommuner har rätt att göra uppföljningsbesök (anmälda/oanmälda) utifrån ramavtalet. Vårdgivaren förbinder sig att medverka i kontinuerliga uppföljningar och utvärderingsarbete som deltagande kommuner tar initiativ till.
Deltagande kommuner förbehåller sig rätten att årligen skicka ut en enkät till vårdgivarna. Förändringar i vårdgivarnas verksamheter som gjorts under kalenderåret innan ska redovisas i enkäten vad gäller till exempel förändringar i innehåll, personal, beläggning, placeringsavbrott, ekologiska livsmedel etc. Deltagande kommuners uppföljning av verksamheten bygger på kraven i upphandlingen.
Verksamhetsuppföljning: Bekräftelse på att kravet uppfylls (Ja/Nej svar)
Svar: Ja
1.6.37. Oplanerade avbrott/sammanbrott
Statistik över oplanerade avbrott/sammanbrott i placeringar ska sammanställas av vårdgivaren. Vårdgivaren ska dessutom förbinda sig att systematiskt arbeta med att förhindra oplanerade avbrott.
Med oplanerade avbrott/sammanbrott menas stöd som avbrutits i strid med vad som överenskommits vid inledning av placeringen eller som senare överenskommits i genomförandeplaner/behandlingsplaner.
Oplanerade avbrott/sammanbrott: Bekräftelse på att kravet uppfylls (Ja/Nej svar)
Svar: Ja
Beskriv hur följer Ni upp avbrott i placeringarna och orsakerna till dessa: (Fritextsvar)
Under 2012 hade vi en avbruten placering som gällde två föräldrar med ett barn. Placeringen avbröts då vi inte kunde tillgodose vårdbehovet utifrån en missbruksproblematik. Familjen flyttades till en annan institution som arbetade både med missbruksproblematiken och med föräldraförmågan.
Vi hade även en avbruten placering för en mamma med hennes tre barn. Utifrån att mamman uttryckte att hon inte önskade bo på institution och att socialtjänsten tänkte att utredningen kunde fortsätta i hemmet, skrevs hon ut från institutionen tidigare än planerat. Utredningen fortsatte i hemmet och gjordes av en öppenvårdsenhet inom Gryning Vård.
Ange övergripande statistik för oplanerade avbrott/sammanbrott för 2012, andel (%) av totalt antal placerade: (Linjär skala)
Enhet: %
Svar:
Totalt 64 inskrivna klienter under 2012.
11,00 %
Beskriv vilka erfarenheter och slutsatser har ni dragit av ev sammanbrott i er verksamhet och för att motverka att det sker (Fritextsvar)
Vi försöker alltid vara så noggranna vi kan och få in så mycket underlag som möjligt för att på bästa sätt kunna ta ansvar för de uppdrag vi tar. Ett nära och gott samarbete med våra uppdragsgivare är oerhört
betydelsefullt. Om föräldrar har ett pågående missbruk ser vi det som oförenligt med en gemensam placering med barn och likaså om föräldrar är alltför psykiskt sjuka. Vi försöker alltid hjälpa uppdragsgivaren med alternativa lösningar och har god nytta av att tillhöra en stor vårdorganisation. Eftersom vi huvudsakligen tar emot familjer och mer undantagsvis ensamplacerade barn, är vår erfarenhet att det inte är lämpligt att placera starkt utåtagerande barn hos oss. De behöver en annan verksamhet som är inriktad på deras särskilda behov.
1.6.38. Planerad frånvaro
Alla ledigheter planeras i samråd med uppdragsgivaren. Om den placerade vistas på annan plats vid planerad ledighet ska vårdgivaren stå för kostnader för uppehälle. Vid annan bortovaro ska kostnad för uppehälle dras av frånvårddygnspriset.
Planerad frånvaro: Bekräftelse på att kravet uppfylls (Ja/Nej svar)
Svar: Ja
1.6.39. Avbrott
Om den placerade avviker från stödboendet ska detta anmälas till uppdragsgivaren omedelbart, senast nästkommande vardag. Uppdragsgivaren ska då fatta beslut om vården ska upphöra eller fortsätta. Uppsägningen ska vara skriftlig och daterad. Skriftlig dokumentation med omständigheter kring avbrottet skall utan dröjsmål sändas till uppdragsgivaren.
Vid avvikelse reduceras vårddygnspriset med 30%.
Avbrott: Bekräftelse på att kravet uppfylls (Ja/Nej svar)
Svar: Ja
1.6.40. Uppsägning av placeringsavtal och uppsägningstider
Placeringsavtalet upphör att gälla vid placeringstidens slut utan uppsägning. Avtalet kan dock förlängas på viss tid om parterna skriftligen träffar överenskommelse härom.
Placeringsavtalet kan av vardera parten sägas upp till upphörande i förtid. Avtalet upphör då att gälla efter 14 dagar med start från uppsägningsdag.
Vid dödsfall accepteras maximalt fem dygn som uppsägningstid.
Om skolverksamhet ingår i placeringsavtalet gäller samma uppsägningstid för stöd- och skolverksamhet.
Bedömer uppdragsgivaren att det föreligger allvarliga missförhållanden i verksamheten och att det finns påtaglig risk för att vistelsen i verksamheten kan komma att vara till skada för den placerade personen har uppdragsgivaren rätt att utan föregående uppsägning avbryta placeringen omedelbart. I sådana fall upphör placeringsavtal och kostnadsansvar omedelbart att gälla.
Uppsägning ska alltid vara skriftlig och daterad av uppsägande part (brev, e-post eller fax).
Uppsägningen är fullgjord när den är avsänd från uppdragsgivaren till verksamhetens e-postadress eller postadress som är angiven i databasen.
Om vårdgivaren i strid med placeringsavtalet avbryter placeringen ska vårdgivaren ersätta de kostnader som uppkommer i samband med avbrytandet med motsvarande 14 stödagars avdrag på sista fakturan.
Det är uppdragsgivaren som är ansvarig för att ta bort den placerades tillhörigheter
från verksamheten efter avslutad/avbruten placering om den placerade inte gör det själv.
Uppsägning av placeringsavtal och uppsägningstider: Bekräftelse på att kravet uppfylls (Ja/Nej svar)
Svar: Ja
1.7. Täthetsschema Stödboende för ungdomar 18-24 år
1.7.1. Täthetsschema (totalt antal personal)
I angivelsen i täthetsschemat ska endast tjänstetid för pedagogiskt stöd inräknas, alltså tjänstetid för personal som arbetar med direkt stöd till den placerade. Tjänstetid som avser administration, kost, städning med mera ska ej ingå i beräkningen, ej heller sovande jour. Sovande jour anges separat nedan.
Anbudsgivaren ska ange både totalt antal personal för varje tidsintervall och totalt antal personal per placerad person (genomsnitt per placerad person).
I de fall det är olika bemanning under ett och samma tidsintervall i täthetsschemat kan ett snittantal för antal personal under tidsintervallet anges. Ett exempel på detta är följande: En personal i tjänst mellan klockan 07.00 och 08.00 och två personal i tjänst mellan klockan 08.00-09.00. Antal personal under 07.00 – 08.00 är 1,5 person).
Anbudsgivare som inte lämnar anbud på delområden avseende ungdomar 18-24 år behöver fylla i en nolla i svarsfälten nedan.
Morgon, ca kl 07:00-09:00, vardagar (Linjär skala)
Enhet: st
Expanderad skala
Svar:
0,00 st
Morgon, ca kl 07:00-09:00, helger/lov (Linjär skala)
Enhet: st
Expanderad skala
Svar:
0,00 st
Xxx, ca kl 09:00-16:00, vardagar (Linjär skala)
Enhet: st
Expanderad skala
Svar:
0,00 st
Xxx, ca kl 09:00-16:00, helger/lov (Linjär skala)
Enhet: st
Expanderad skala
Svar:
0,00 st
Kväll (tidig), ca 16:00 - 22:00, vardag (Linjär skala)
Enhet: st
Expanderad skala
Svar:
0,00 st
Kväll (tidig), ca 16:00 - 22:00, helger/lov (Linjär skala)
Enhet: st
Expanderad skala
Svar:
0,00 st
Natt, ca 22:00 - 07:00, vardag (Linjär skala)
Enhet: st
Expanderad skala
Svar:
0,00 st
Natt, ca 22:00 - 07:00, helger/lov (Linjär skala)
Enhet: st
Expanderad skala
Svar:
0,00 st
Totalt antal sovande jour ca 22:00 - 07:00 (Linjär skala)
Enhet: st Expanderad skala
Svar:
0,00 st
1.7.2. Täthetsschema (totalt antal personal per placerad person)
I angivelsen i täthetsschemat ska endast tjänstetid för pedagogiskt stöd inräknas, alltså tjänstetid för personal som arbetar med direkt stöd till den placerade. Tjänstetid som avser administration, kost, städning med mera ska ej ingå i beräkningen, ej heller sovande jour. Sovande jour anges separat nedan.
Anbudsgivaren ska ange totalt antal personal per placerad person (genomsnitt per placerad person)
I de fall det är olika bemanning under ett och samma tidsintervall i täthetsschemat kan ett snittantal för antal personal under tidsintervallet anges. Ett exempel på detta är följande: En personal i tjänst mellan klockan 07.00 och 08.00 och två personal i tjänst mellan klockan 08.00-09.00. Antal personal under 07.00 – 08.00 är 1,5 person).
Anbudsgivare som inte lämnar anbud på delområden avseende ungdomar 18-24 år behöver fylla i en nolla i svarsfälten nedan.
Antal per placerad person: Morgon, ca kl 07:00-09:00, vardagar (Linjär skala)
Enhet: st
Expanderad skala
Svar:
0,00 st
Xxxxx per placerad person: Morgon, ca kl 07:00-09:00, helger/lov (Linjär skala)
Enhet: st
Expanderad skala
Svar:
0,00 st
Xxxxx per placerad person: Dag, ca kl 09:00-16:00, vardagar (Linjär skala)
Enhet: st
Expanderad skala
Svar:
0,00 st
Xxxxx per placerad person: Xxx, ca kl 09:00-16:00, helger/lov (Linjär skala)
Enhet: st
Expanderad skala
Svar:
0,00 st
Xxxxx per placerad person: Kväll (tidig), ca 16:00 - 22:00, vardag (Linjär skala)
Enhet: st
Expanderad skala
Svar:
0,00 st
Xxxxx per placerad person: Kväll (tidig), ca 16:00 - 22:00, helger/lov (Linjär skala)
Enhet: st
Expanderad skala
Svar:
0,00 st
Xxxxx per placerad person: Natt, ca 22:00 - 07:00, vardag (Linjär skala)
Enhet: st
Expanderad skala
Svar:
0,00 st
Xxxxx per placerad person: Natt, ca 22:00 - 07:00, helger/lov (Linjär skala)
Enhet: st
Expanderad skala
Svar:
0,00 st
Xxxxx per placerad person: Xxxxx xxxxxxx jour ca 22:00 - 07:00 (Linjär skala)
Enhet: st
Expanderad skala
Svar:
1.8. Täthetsschema Stödboende för barn och föräldrar
0,00 st
1.8.1. Täthetsschema (totalt antal personal)
I angivelsen i täthetsschemat ska endast tjänstetid för pedagogiskt stöd inräknas, alltså tjänstetid för personal som arbetar med direkt stöd till den placerade. Tjänstetid som avser administration, kost, städning med mera ska ej ingå i beräkningen, ej heller sovande jour. Sovande jour anges separat nedan.
Anbudsgivaren ska ange både totalt antal personal för varje tidsintervall och totalt antal personal per placerad person (genomsnitt per placerad person)
I de fall det är olika bemanning under ett och samma tidsintervall i täthetsschemat kan ett snittantal för antal personal under tidsintervallet anges. Ett exempel på detta är följande: En personal i tjänst mellan klockan 07.00 och 08.00 och två personal i tjänst mellan klockan 08.00-09.00. Antal personal under 07.00 – 08.00 är 1,5 person).
Anbudsgivare som inte lämnar anbud på delområden avseende föräldrar och barn behöver fylla i en nolla i svarsfälten nedan.
Morgon, ca kl 07:00-09:00, vardagar (Linjär skala)
Enhet: st
Expanderad skala
Svar:
Mellan 7.00- 8.00 är det 2 personal. Dagpasset börjar 8.00 och då är det 9 fram till 9.00. Alla uppgifter bygger på att vi har familjer placerade där barnen bor med