Contract
1. Bättre villkor för dem med rotationsschema och nattarbetare – Kalix AK 3
2. Inför yrkeslegitimation för undersköterskor – Luleå AK 4
3. Generell arbetstidsförkortning – Luleå AK 5
4. Krossa deltidsnormen – Luleå AK 7
5. Personalövertagande vid offentlig upphandling – Luleå AK 9
6. Rätten till arbetskläder – Luleå AK 11
7. Vård på lika villkor – Haparanda AK 14
8. Företagshälsovård – Kalix AK 16
9. Sjukvården i Kiruna Kommun – Kiruna AK 17
10. Utredning om utveckling av funktionen i väntan på ambulans – Älvsbyns AK 20
11. Läkarundersökning till sjukskrivna och arbetslösa – Enskild 22
12. Sveriges osynliga barn – Kalix AK 23
14. Avskaffa friskolorna och det fria skolvalet - Enskild 27
15. Sverige behöver investera i vuxenutbildning – Luleå AK 29
16. Malmbanan Norrbottenskusten – Malmfälten – Enskild 31
17. E10 Malmfälten – Kiruna AK 32
19. Varför ska pensionärer betala mer i skatt? - Enskild 35
20. Pensionssystemet måste reformeras för att minska äldrefattigdomen – Enskild .37
21. Bankernas ansvar för kontanthanteringen – Haparanda AK 38
22. Återinförandet av förmögenhetsskatt – Luleå AK 40
23. Återinför skrotningspremien för uttjänta bilar – Älvsbyns AK 41
24. Översyn av Strandskyddslagen, lagen behöver differentieras – Arjeplogs AK 42
25. Reducerad Medlemsavgift – Jokkmokk, Arvidsjaur, Arjeplogs AK 43
26. Reducerad Medlemsavgift – Arjeplogs AK 44
27. Uteslut ålder på kandidater på valsedlar – Älvsbyns AK 45
Föredragandegrupp: Xxxxxx Xxxxxxxx, Xxxxxx Xxxxxxxxxx, Xxxxxx Xxxxx, Xxxxxx Xxxxxxxxx, Xxxxxxxx Xxxx
Jag yrkar att
1:1 arbetstidsförkortningen ska gälla vårdanställda som arbetar med rotationsschema eller ständig natt, detta för att skapa hälsosamma arbetstider och för alla som har ohälsosamma arbetstider och jobbar inom vården,
1:2 motionen skickas vidare till socialdemokraternas riksdagsgrupp. Xxxxxx Xxxxxxxxxx, Socialdemokraterna Kalix
Kalix Arbetarekommuns beslutade att anta motionen som sin egen.
Föredragande: Xxxxxx Xxxxx
Att ha bra och schyssta villkor på arbetsmarknaden är för oss socialdemokrater en självklarhet. Den bästa garanten för bra villkor är starka fackföreningar. Vilket också det avtal mellan Vårdförbundet och SKL, som motionären nämner är ett bevis på.
Den svenska arbetsmarknaden bygger på starka parter i form av fack och arbetsgivare och är den modell som tjänat Sverige väl. Xxxxxx parter hittar bra lösningar för respektive bransch.
Den svenska modellen består av att parterna på arbetsmarknaden löser problemställningar inom olika branscher, en stark gemensam välfärd och en progressiv ekonomisk politik. Att ta arbetstidsförkortningen från arbetsmarknadens
parter till politiken skulle vara en återgång från den svenska modellen och ingenting som vi som socialdemokrater förordar.
Fördelen med att lösa frågor genom förhandling och avtal istället för genom lagstiftning är att det blir mer flexibelt över tid och oavsett politiskt majoritet kan avtalet ligga stabilt. De som arbetar inom branschen har dessutom mer kännedom om de specifika förutsättningar som gäller.
Distriktsstyrelsen föreslår distriktsårskongressen besluta: Att avslå motionen.
Vidare problem är att undersköterska utbildningen skiljer sig mellan olika kommuner eftersom utbildningen inte är nationellt reglerad. Detta medför problem när personal vill röra på sig och kommunen de flyttar till har ett annat utbildningskrav än den kommunen de kommer från. Då anses inte undersköterskorna som anställningsbara. SCB har uppskattat att fram till 2035 saknas det 160 000 undersköterskor. Intresset för att söka till vård och omsorgsprogrammet är lågt och behöver öka. För att klara rekryteringsbehovet måste satsningar göras på vuxenutbildningen. Få unga söker sig till ungdomsutbildningen och saknar sedan möjligheten att ställa om sin utbildning senare i livet. Speciellt om de fullgjort en ungdomsutbildning. Därför måste vi sätta hoppet till vuxenutbildningen. Därför är behovet av en nationell reglering av vuxenutbildningen extra stor då variationen på såväl utbildningen som kraven är väldigt stora.
För att säkra tillgången till kompetent, kunnig och engagerad personal i äldreomsorgen och hälso- sjukvården måste undersköterskeyrkets attraktivitet öla. En yrkeslegitimation för undersköterskor skulle bidra till det.
Med stöd av ovanstående yrkas att:
2:1 det socialdemokratiska partiet ska verka för att det införs yrkeslegitimation för undersköterskor,
2:2 det socialdemokratiska partiet ska verka för en nationell reglering av vuxenutbildningen för undersköterskor.
Kommunals S-fackklubb Luleå 2016-11-15
Luleå arbetarekommunstyrelse föreslår representantskapet besluta att bifalla motionen i sin helhet.
Representantskapet beslutar att bifalla motionen i sin helhet.
Föredragande: Xxxxxxxx Xxxx
Motionen belyser ett utomordentligt viktigt område för den framtida kompetensförsörjningen: tillgången till kunnig personal i äldreomsorg och hälso- och sjukvård. Ett reglerat utbildningsinnehåll och konkret jämförbara kunskapskrav med motsvarande examensbevis är ett väsentligt verktyg för att uppnå syfte, krav på praktik och arbetsplatsförlagd utbildning likaså. Motionen lyfter att vuxenutbildningen måste regleras på samma sätt för att validera och formalisera den kompetens man redan uppnått genom att jobba i vård och omsorg, eller om man funderar på att byta till det, så att arbetsgivare bättre kan bedöma lämplighet och kunskapsnivå.
De viktiga frågorna är därför huruvida en lagreglerad yrkeslegitimation krävs för att garantera att ett utbildningssystem fungerar, samt vilken effekt kravet på legitimation skulle ha på tillgången till personal, då många bestämmer sig för en utbildning efter en lägre tid i yrket. Den praktiska implementeringen av en yrkeslegitimation i en omfattande och mycket fluktuerande yrkesgrupp skulle även innebära ett massivt kontinuerligt administrationsbehov.
Distriktsstyrelsen föreslår distriktsårskongressen besluta: Att avslå att-sats 2:1,
Att bifalla att-sats 2:2.
Skall denna ökade vinst då tillfalla arbetarna som genererar den, eller gå till företagsledarna och aktieägarna?
Kortare arbetstid skulle innebära färre sjuktal på jobbet, mindre stress, mer tid för barn och familj och man kan ge mer den tid man är på jobbet.
Jag yrkar därför att:
3:1 Socialdemokraterna skall verka för en generell arbetstidsförkortning med 30-timmars arbetsvecka som norm.
Motionär: Xxxxxxx Xxxxx, SSU Luleå
Partidistrikt: Norrbottens Socialdemokratiska Partidistrikt
Arbetarekommun: Luleå Socialdemokratiska Arbetarekommun
Motionen sänds till kongressen som antagen av: Luleå Socialdemokratiska Arbetarekommun
Luleå arbetarekommunstyrelse föreslår representantskapet besluta att avslå motionen i sin helhet.
Representantskapet beslutar att bifalla motionen i sin helhet.
Föredragande: Xxxxxx Xxxxxxxx
Motionen behandlar en fråga som länge funnits med på dagordningarna i parti och fackföreningsrörelse. Argumenten för en arbetstidsförkortning handlar om att motverka sjukskrivningar, skapa balans mellan arbete och fritid och göra jobben mer attraktiva.
I socialdemokraternas Xxxxxxxxxx som antogs på kongressen i Västerås 2015 slår vi fast att:
"Arbete är grunden för vårt samhälles välstånd, men det har också ett inneboende värde. Ett gott arbete kan utmana och utveckla, ge dig möjlighet att pröva din kreativitet och kunskaps gränser, förbättra livet för andra och utveckla vårt samhälle. Arbete ger gemenskap, trygghet och ekonomisk frihet att forma ditt eget liv, samtidigt som arbetslöshet kan krossa drömmar och minska livsmöjligheter.
Därför är kampen för full sysselsättning vår främsta uppgift. Vi socialdemokrater bär med stolthet tre sysselsättningspolitiska mål, som har kraften att skapa ett samhälle i världsledande jämlikhet och frihet. De är:
- Antalet personer som arbetar och antalet arbetade timmar i ekonomin ska öka så mycket att Sverige når lägst arbetslöshet i EU senast år 2020.
- Skillnaderna i kvinnor och mäns sysselsättningsgrad ska minska under mandatperioden, med slutmålet att kvinnor och män ska ha samma sysselsättningsgrad.
Ingen ung under 25 år ska vara utan jobb, utbildning eller praktik längre än 90 dagar"
Prioriterat för socialdemokraterna är alltså att bekämpa arbetslösheten, att heltid ska vara norm på hela arbetsmarknaden, att satsa på arbetsmiljöarbetet med nya resurser till inspektioner, arbetsmiljöutbildning och arbetsmiljöforskning. Trygga jobb där människor kan trivas, utvecklas och bidra till samhället är vårt mål.
En väl fungerande arbetsmarknad bygger på den svenska modellen där fackföreningar och arbetsgivare kommer överens om löner, villkor och arbetstid som regleras i kollektivavtal. Distriktsstyrelsens uppfattning är att den ordningen ska gälla för frågan om arbetstidsförkortning.
Flera stora fackförbund prioriterar frågan att heltid ska vara norm på hela arbetsmarknaden och nämner arbetstidsförkortning som en vision. Kommunal bekräftade detta på sin kongress sommaren 2016 och IF Metall har liknande beslut.
Attraktiva, jämställda och hälsofrämjande arbetsplatser kan vi skapa med rätt till heltid, jämställda löner och villkor, arbetsmiljöåtgärder och sunda arbetsförhållanden som möjliggör friskvård, frisknärvaro och balans mellan arbete och fritid.
Distriktsstyrelsen föreslår distriktsårskongressen besluta: Att avslå motionen.
Våren 2016 tecknade Sveriges Kommuner och Landsting (SKL) tillsammans med Svenska Kommunalarbetarförbundet (Kommunal) ett historiskt kollektivavtal som innebär att införa heltid som norm i kommuner, landsting och kommunala bolag. Vi behöver skapa friska arbetsplatser som för välfärdsjobben mer attraktiva. Det handlar om löner, arbetstider och arbetsmiljö. Nu är det dags att gå från ord till handling. Vi ska krossa deltidsnormen på kvinnodominerade arbetsplatser.
Nu har SKL tecknat ett avtal om heltid som norm för kommuner och landsting. Vi behöver arbeta vidare. Vårt arbete är inte slutfört. För att genomföra heltid som
norm behöver vi formulera planer om hur heltid ska bli verklighet. Vi ska vara stolta över att hos oss finns Sveriges bästa jobb.
Med stöd av ovanstående yrkas att:
4:1 Socialdemokraterna genomför, följer upp och implementerar heltid som norm i enlighet med centralt kollektivavtal i alla Sveriges kommuner och landsting under den resterande mandatperioden 2016- 2018.
Kommunals S-fackklubb Luleå 2016-11-15
Luleå arbetarekommunsstyrelse föreslår representantskapet att bifalla motionen i sin helhet.
Representantskapet beslutar att bifalla motionen i sin helhet.
Föredragande: Xxxxxx Xxxxx
En viktig faktor för att få en bra pension är tiden en lagt på arbetsplatsen. Den stora skillnaden i kvinnor och mäns pensioner kan till viss del förklaras med just detta – män arbetar generellt heltid medan kvinnor i större utsträckning tvingas till, eller väljer, att jobba deltid.
Den största skillnaden ser vi kommer när barnen anländer. Då tenderar kvinnan att lönearbeta mindre medan mannen gör det motsatta. Motionären nämner att SKL (Sveriges Kommuner och Landsting) och Kommunal tecknat ett kollektivavtal som innebär heltid som norm i Sveriges kommuner, landsting/regioner och kommunala bolag. Det är ett steg på vägen, vi vet alla att det inom offentligt finansierad sektor arbetar fler kvinnor än män och detta har varit efterlängtat från såväl oss socialdemokrater som Kommunal. Med en majoritet tillsammans med våra samarbetspartier inom SKL har vi nu också möjlighet att genomföra den politiken vi vill och mycket har genomförts, som tas upp i flera motioner bara till Norrbottens distriktskongress och så också i denna.
Motionären önskar att Socialdemokraterna ska genomföra, följa upp och implementera heltid som norm i enlighet med SKL:s och Kommunals centrala kollektivavtal i alla Sveriges kommuner och landsting under den resterande mandatperioden 2016-2018. Detta är svårt för Socialdemokraterna i Norrbotten att infria och det är också något vi får utgå från sker eftersom avtalet undertecknats av båda parter. Däremot har vi möjlighet att påverka våra kommuner i länet – på olika sätt. Som socialdemokrat i ledande position i en kommun kan en se till att detta görs och därför vill vi från distriktsstyrelsen
Distriktsstyrelsen föreslår distriktsårskongressen besluta:
Att anse motionen besvarad,
Att Socialdemokraterna i Norrbotten formulerar planer för att säkerställa att kollektivavtalet som tecknats följs i länets alla kommuner.
En politiskt viktig fråga för socialdemokratin är just anställningstryggheten. Det är vanligt att de som arbetar för en privat underleverantör under uppdrag av den offentliga sektorn förlorar sina arbeten efter en upphandling. Det underminerar och kring går lagen om anställnings skydd och socialdemokratin behöver finna en lösning som bättre säkrar de anställdas trygghet. Vidare pressar ofta företagen ner lönerna för sina anställda för att kunna hålla nere budet när de söker denna typ av kontrakt.
Xxxxxx i sin tur gör att arbetstagarna situation blir mindre trygg.
Lösningen skulle vara att i upphandlingar ställa krav på så kallat personalövertagande, då måste de företag som lägger anbud även åta sig att anställa den personal som för närvarande arbetar på det företag som har kontraktet. Man har ställt detta krav i Dalarna, Umeå, Kalmar och Stockholm. De som har ställt kravet är Socialdemokrater. På det sättet har måna av arbetstagarna inom kollektivtrafiken kunnat säkra nya anställningar hos den nya leverantören.
Socialdemokraterna i regeringsställning har delvis förändrat synen på den offentliga upphandlingen och även markerat stöd för att den inom kollektivtrafiken ska vara norm att personalen tas över av det inkommande företaget. Det är dock viktigt att kongressen slår fast denna riktning och att det blir partiets hållning i samtliga kommuner och landsting.
Med stöd av ovanstående yrkas att:
5:1 Socialdemokrater i kommuner och landsting alltid ska ställa krav på personalövertagande vid kollektivtrafikupphandlingar,
5:2 socialdemokrater i kommuner och landsting ska sträva efter att även i andra upphandlingar säkra de anställdas anställningstrygghet,
5:3 socialdemokrater i kommuner och landsting ska sträva efter att i upphandlingar kräva att arbetstagarna inte får sina löner sänkta hos företaget som tar över uppdraget,
5:4 Socialdemokrater i regeringsställning ska verka för att lagar utformas och tolkas så att denna politik möjliggörs,
5:5 Socialdemokraterna jobbar för branschneutralitet med bibehållna löner och arbetsvillkor vid personalövertagande.
Kommunals S-fackklubb Luleå 2016-11-15
Luleå arbetarekommunstyrelse föreslår representantskapet besluta att bifalla motionen i sin helhet.
Representantskapet beslutar att bifalla motionen i sin helhet.
Föredragande: Xxxxxx Xxxxxxxxx
Socialdemokraterna har en självklar uppfattning att löntagarna ska ha löner och villkor enligt kollektivavtal. Osund konkurrens där försämrade villkor för löntagarna används för att vinna upphandlingar är oacceptabelt. I samband med att riksdagen 2016 behandlade en proposition med skärpning av kraven vid offentliga upphandlingar avseende krav om kollektivavtal föll detta då de borgerliga och Sverigedemokraterna röstade ner förslaget. Däremot infördes en rad andra förbättringar och skärpningar avseende upphandlingar. Att vi förlorade omröstningen i riksdagen avseende krav om kollektivavtal betyder dock inte att vi som socialdemokrater inte ska fortsätta agera inom de lagar och regler som gäller för att säkra en sund konkurrens med bra villkor för de anställda inom upphandlingar. Tvärtom ska vi använda de möjligheter som finns för att skapa sund konkurrens, lika villkor och bra villkor för löntagarna.
När det gäller motionen har vi noterat att den handlar om delvis olika frågeställningar. Någon specifik som rör upphandlingar av kollektivtrafik och några mer generella.
När det gäller 5:1 om personalövertagande vid upphandlingar av kollektivtrafik delar vi den uppfattningen i grunden, men är ändå tveksamma om vi kan införa det som ett krav. Vid en upphandling kan det vara aktuellt med ett delvis förändrat uppdrag och villkor kopplat till detta. Att rakt av säga att personal ska följa med är distriktsstyrelsen inte beredd göra i dagsläget, utan ber att få följa och återkomma till frågan när det är aktuellt i Norrbotten. Där föreslår distriktsstyrelsen avslag
När det gäller 5:2 om att sträva efter att säkra de anställdas anställningstrygghet i upphandlingar generellt är distriktsstyrelsen positiv och föreslår bifall.
När det gäller 5:3 tolkar distriktsstyrelsen det som att vi i upphandlingar i kommuner och landsting kan ställa krav om villkor liknande kollektivavtal, vilket vi ser positivt på. Med reservation för att det vid en upphandling kan ske ett byta av kollektivavtal beroende på vem som tecknar avtalet och därmed kan bli ändrade löneskalor. Här föreslår distriktsstyrelsen bifall.
När det gäller 5:4 om att verks för en förändrad lagstiftning har det nyligen skett en lagförändring och vi fortsätter driva frågan om krav om kollektivavtal. Där föreslår distriktsstyrelsen att motionen besvaras.
När det gäller 5:5 om branschneutralitet anser vi detta mer vara en fråga för arbetsmarknadens parter än politiska forum och föreslår avslag.
Distriktsstyrelsen föreslår distriktsårskongressen besluta: Att avslå attsats 5:1 och 5:5,
Att bifalla attsats 5:2 och 5:3,
Att anse attsats 5:4 besvarad.
Sedan januari 2016 har Socialstyrelsen ändrat sina föreskrifter kring basal hygien. Detta berör samtliga som arbetar inom vård och omsorgsarbetet, även om de som jobbar under Social tjänstlagen. Tidigare har föreskrifterna mest berört det som jobbat under Hälso- och sjukvård. Kraven är nu att kläderna ska ha korta ärmar, samt att de ska kunna tvättas i minst 60 grader. Detta för att förhindra smittspridning mellan vårdtagarna, men även för att förhindra att de anställda bär med sig smittan hem. Förutom arbetskläder ska man även använda skyddskläder för att förhindra direkt kontakt med kroppsvätskor och annat biologiskt material. Arbetskläderna ska bara användas på arbetet och ska dessutom kunna bytas under arbetspasset om de blir smutsiga eller våta.
Det kan konstateras att arbetskläder inom hälso- och sjukvård, samt vård och omsorg är ett krav idag. Kravet är ställ utom all tvivel att det handlar om att minska smittspridning och förebygga vårdrelaterade infektioner. Arbetstagarna är skyldiga att följa basala hygienföreskriften. Både för att skydda sig själv och de man vårdar från
ohälsa. Att arbetsgivare då väljer att lägga kostnaden för dessa kläder på den enskilde arbetstagaren är orimligt utan borde istället falla inom arbetsmiljölagen.
Idag använder många arbetstagare sina privata kläder i sitt arbete. Kläderna behöver tvättas ofta och slits därför hårt och förbrukas snabbt. Det blir en orimlig kostnad för den enskilde arbetstagaren.
Med hänvisning till ovanstående yrkas att:
6:1 Socialdemokraterna tar initiativ till att driva frågan om arbetskläder för såväl män som kvinnor på arbetsmarknaden,
6:2 Socialdemokraterna aktivt driver förändring av arbetsmiljölagen som reglerar arbetsgivarens skyldighet att tillhandahålla arbetskläder där det stipuleras att arbetskläder ska bäras.
Kommunals S-fackklubb Luleå 2016-11-15
Luleå arbetarekommunsstyrelse föreslår representantskapet att bifalla motionen i sin helhet.
Representantskapet beslutar att bifalla motionen i sin helhet.
Föredragande: Xxxxxxxx Xxxx
Motionären påpekar helt riktigt att Socialstyrelsen utfärdade nya och sedan januari 2016 bindande riktlinjer om basal hygien (SOSFS 2015:10 Basal hygien i vård och omsorg), vilket innebär att arbetsgivare är skyldiga att följa dem. Föreskriften gäller dels utformning och dels användning/byte av arbetskläder. Vidare anges det att personal i gruppbostäder, hemtjänst och särskilt boende för äldre omfattas av föreskrifterna och ska följa hygienreglerna1 Samma sida informerar om att: “ Socialstyrelsens föreskrifter reglerar hur arbetskläder ska användas för att förebygga uppkomst av infektioner och smittspridning. Däremot regleras inte vem som ska tillhandahålla och tvätta personalens kläder. Vårdgivaren och den som ansvarar för verksamhet inom omsorgen måste dock säkerställa att reglerna följs och ska fastställa de processer och rutiner som behövs för att säkra detta.” Arbetskläderna beskrivs
på följande sätt: “Arbetskläder i vård och omsorg ska ha korta ärmar. De ska bytas minst dagligen och gå att tvätta så att de blir rena och fria från smittämnen. I vissa situationer kan också plastförkläden eller andra skyddskläder behövas. Det finns inga
1 Frågor och svar om basal hygien i vård och omsorg.
xxxx://xxx.xxxxxxxxxxxxxxx.xx/xxxxxxxxxxxxx/xxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxx#xxxxxx_0
speciella regler för hur arbetskläderna ska se ut vad gäller färg, logotyp eller annan utformning.”2
Mot bakgrund av detta ställde Arbetsmiljöverket kravet att arbetsgivaren då (dvs även vid egen införskaffning) skulle behöva tvätta arbetstagarnas kläder, men Högsta Förvaltningsdomstolen uttalade bland annat att det i förarbetena framgår att Arbetsmiljöverket har möjlighet att utfärda föreskrifter om arbetskläder med utgångspunkt i arbetsmiljölagens allmänna bestämmelser om åtgärder för att förebygga ohälsa och olycksfall, men att Arbetsmiljöverket inte har utfärdat några sådana föreskrifter.3 Med andra ord krävs det ingen lagändring för att införa kravet då förutsättningarna redan finns.
Senare i fjol slog Högsta förvaltningsdomstolen sedan fast att arbetsgivaren inte är skyldig att köpa in arbetskläder och att det inte kan ställas krav på att arbetsgivaren ska tvätta arbetstagarnas kläder. Högsta förvaltningsdomstolen slog fast att Arbetsmiljöverket inte har mandat att ställa krav att arbetsgivaren ska se till att personalens kläder ska vara kortärmade, endast användas på arbetet, gå att tvätta i 60 grader och att ombyte finns. Däremot innehåller Socialstyrelsens föreskrifter dessa krav (utom tvätt), vilket gör att de redan är bindande regler .
Sammanfattningsvis betyder dessa bindande regler, som tidigare nämnd, att vårdgivaren och den som ansvarar för verksamhet inom omsorgen måste säkerställa att reglerna följs och fastställa de processer och rutiner som behövs för att säkra detta, utan att dock fastslå på vilket sätt. Dessa processer och rutiner kan dock vara helt olika beroende på antalet anställda, utformningen av arbetsplatsen (t ex gruppbostad eller hemtjänst), individuella brukare osv., vilket gör att en reglerad skyldighet att tillhandahålla/kräva användning av arbetskläder är problematisk, medan kraven på hygien redan är klargjorda. Därför gör föredraganden bedömningen att detta måste vara är en förhandlingsfråga för parterna, som slutligen ska avgöra på
2 I Skatteverkets allmänna råd (SKV A2016:33) anges följande: “I förarbetena till bestämmelsen om fria arbetskläder (prop. 1987/88:52 s. 58-59) sägs bl.a. följande. Arbetskläder som på grund av arbetets beskaffenhet
utsätts för starkt slitage, kraftig nedsmutsning eller annars förbrukas osedvanligt snabbt bör undantas från
beskattning. Exempel på yrkesgrupper som kan anses ha sådana arbetskläder är betongarbetare, murare, smidesarbetare och svetsare. Även kläder som är särskilt avpassade för arbetet och som inte lämpligen kan användas privat bör undantas från beskattning [...] t.ex. kläder som ska användas av anställda i ett företag inom
livsmedels-, restaurang- och hotellnäringen eller i sjukvården.
Källa: “Skatteverkets information om vissa förmåner för beskattningsåret 2017.” xxxx://xxx0.xxxxxxxxxxxx.xx/xxxxxxxx/00.00xxx00x00000xx0x0x00x0x/0000000000000/XXXxXx0000x00.x df
3 “Arbetsgivare behöver inte köpa in arbetskläder till hemtjänstpersonal” xxxxx://xxx.xx.xx/xxxxxxx/0000/xxxxxxxxxxxx-xxxxxxx-xxxx-xxxx-xx-xxxxxxxxxxxx-xxxx-xxxxxxxxxxxxxxxx/ )
vilket sätt dessa bindande regler ska tillgodoses på vilken arbetsplats. Reglerna är tydliga när det gäller yrkesgrupperna, med andra ord gäller de såväl män som kvinnor oavsett yrke, men föredraganden är helt överens med motionären om att det fortfarande finns brister i hur dessa regler implementeras.
Distriktsstyrelsen föreslår distriktsårskongressen att besluta Att anse motionen besvarad.
Numera kan landsting och regioner sälja eller lägga ut sjukhus på entreprenad till företag som driver verksamheten med vinst. De privat drivna sjukhusen kan ta emot både patienter inom den offentligt betalade vården och patienter vars vård betalas via exempelvis privata försäkringar.
Det skapar risk för så kallade gräddfiler i vården, där de som betalar privat får vård först. Så skapas ett A- och B-lag bland vårdbehövande, vilket är motsatsen till vård på lika villkor.
Bristande insyn
Inom den offentliga vården har personalen rätt att berätta om eventuella missförhållanden, de har så kallad meddelarfrihet. De privatanställda har inte den rätten. På motsvarande sätt finns insyn i den offentligt styrda vårdens ekonomi, medan privata företag inte har samma skyldighet att redovisa sina finanser.
Idag ökar antalet alternativa utförare av vård och omsorg. De flesta är privata företag, men det finns också företag som drivs av ideella organisationer och kooperativ.
Många privata aktörer gör stora vinster som delas ut till aktieägarna.
Jag anser att alternativa utförare ska omfattas av samma uppföljning och tillsyn som de offentliga, och att privatanställd personal ska garanteras samma meddelarfrihet som offentligt anställd personal.
Jag föreslår kongressen besluta att:
7:1 vård och omsorg i privat regi omfattas av samma kontroll och uppföljning som den offentligt drivna vården och omsorgen,
7:2 kommuner och landsting/regioner inte ska få överlåta all sjukvård och äldreomsorg i privat regi, utan att det alltid ska finnas vårdcentraler och sjukhus i landstingens/regionernas ägo,
7:3 privatanställd personal inom vård och omsorg ska garanteras samma meddelarskydd som offentligt anställd personal.
Motionär: Xxx Xxxxxxxx
Haparanda Socialdemokratiska Arbetarekommun har i sitt medlemsmöte
den 5 december 2016 behandlat ovanstående motion och beslutat anta den som sin egen och skicka den vidare till Norrbottens Socialdemokratiska Distriktskongress 2017 för ställningstagande.
Haparanda den 15 december 2016, Xxx Xxxxxxxxxx, ordförande
Föredragande: Xxxxxxxx Xxxxxxxx
Motionären tar enligt distriktsstyrelsen upp en viktig ståndpunkt och socialdemokratisk värderingsfråga gällande tillgången och finansieringen av hälso- och sjukvård. Den ska precis som motionären beskriver ges efter behov och finansieras på ett solidariskt sätt efter förmåga via skattsedeln.
Motionären konstaterar vidare att privata alternativ inom hälso- och sjukvården blir allt mer vanligt och menar att dessa företag måste omfattas av samma uppföljning och tillsyn samt skydd för sina anställda som det offentliga. Distriktsstyrelsen delar denna uppfattning och gläds åt det faktum att regeringen nyligt lagt fram proposition 2016/17:31 där meddelandeskyddet för privatanställd personal inom hälso- och sjukvården i princip likställs med den lag som gäller för offentligt anställd personal inom vården. Lagen föreslås träda i kraft den 1/4 2017. Till denna proposition finns ett tillkännagivande från konstitutionsutskottet där det framgår att regeringspartierna är överens med alliansen i denna fråga vilket tyder på att lagförslaget med störta sannolikhet blir lag. Den övriga uppföljning och kontroll som enligt lag gäller för den offentliga vården gäller också redan idag för den privata och följs upp av IVO (inspektionen för vård och omsorg).
Distriktsstyrelsen ställer sig också bakom motionärens krav om att det i varje kommun inom regionen ska finnas vårdcentraler eller sjukhus i regionens egen
styrning. Detta för att kunna tillgodose och garantera en bra vård och omsorg till alla invånare oavsett storlek på kommunen eller förutsättningar som finns på platsen där man bor.
Distriktsstyrelsen föreslår distriktsårskongressen besluta: Att anse att-sats 7:1 besvarad,
Att bifalla att-sats 7:2 och 7:3.
Försäkringskassan, FK har en verksamhet där de godkänner anordnare av företagshälsovård. Enligt SFS2014:67, FKFS2014:13 kan arbetsgivare ansöka hos FK om ersättning för delar av utförd företagshälsovård vid arbetsplatsnära stödinsatser. Detta innebär att förebygga sjukdom och rehabilitering för att kunna återgå till arbete. Villkoret för utbetalandet ersättning är att arbetsgivaren anlitat av FK godkänd anordnare.
Arbetsgivaren har en skyldighet att bedriva ett systematiskt arbetsmiljöarbete. Företagshälsovård är ett viktigt stöd för arbetsmiljöarbetet på arbetsplatser. De har en samlad kompetens inom arbetsorganisation; beteendevetenskap; ergonomi; teknik. Vi har i många hänseenden en hög sjukfrånvaro, vilken troligen även har orsaker i en arbetsmiljö som är i behov av insatser. Det är viktigt att medborgare får en god service, vård och omsorg när de har behov av det. För att uppnå det måste medarbetare ha möjlighet till ett gott välbefinnande, eftersom vi människor bara kan ge det vi själva har.
Jag yrkar att:
8:1 frågan om återinförande av obligatorisk anslutning till företagshälsovård för företag med fler än 10 anställda, förs vidare till riksdagsgruppen, S Norrbotten.
Xxxxxx Xxxxxxxxxx, Xxxx Xxxxxxxx, Kalix AK
Kalix Arbetarekommuns beslutade att anta motionen som sin egen.
Föredragande: Xxxxxxxx Xxxxxxxx
Distriktsstyrelsen delar motionärens syn att det finns samband mellan god hälsa, bra arbetsmiljö och framgångsrika företag. Distriktsstyrelsen håller vidare med motionären att alliansen under sinas åtta år vid makten genomfört en rad förändringar som innebär stora försämringar och nedrustningar inom arbetsmiljöområdet.
Företagshälsovården kan vara en viktig aktör i samhället och omfattar i dag ca 65 % av alla anställda i Sverige. Den ska om den fungerar bra bidra till att förebygga ohälsa men också för att främja hälsa och goda arbetsplatser så att dem anställda inte blir sjuka. Anslutningsgraden varierar dock kraftigt mellan olika branscher samt storlek på företaget. Det är också stor variation sett till vilka tjänster som företagen sedan köper in i form av FHV (Företagshälsovården). FHV regleras i arbetsmiljölagens tredje kapitel och lagens krav specificeras under § 12 i arbetsmiljöverkets föreskrifter om systematiskt arbetsmiljöarbete. I lagen står det att när kompetensen inom den egna verksamheten inte räcker för det systematiska arbetsmiljöarbetet eller för arbetet med arbetsanpassning och rehabilitering, skall arbetsgivaren anlita företagshälsovård eller motsvarande sakkunnig hjälp utifrån.
Dock kan man säga att regleringen i lag inte med automatik innebär att dem anställda genom lagen får den kvalitativa företagshälsovården som behovs om den skall betraktas som en del av välfärden och det sambandet den kan ha för en god hälsa.
Lagen kan vidare jämföras med att företaget ska anlita revisorer för att säkerhetsställa att vissa grundläggande regler om ekonomi och bokföring följs. FHV är dock ingen kontroll funktion utan ska ses som en hjälp som företagen kan anlita för att säkra god och säker arbetsmiljö och ställer därför inga särskilda krav på vilka tjänster som skall tillhandahållas. Distriktsstyrelsen anser därför att detta är en avtalsfråga där arbetsmarknadens parter skall förhandla om FHV och dess innehåll.
Distriktsstyrelsen föreslår distriktsårskongressen besluta: Att avslå motionen.
Befintligt sjukhus i Kiruna ligger inom deformationszonen för den huvudnivå som LKAB har byggt i Kiruna – under förutsättning att företaget fortsätter med sin produktion för att nyttja den utförda investeringen fullt ut så är det bara en tidsfråga om när lokalerna måste utrymmas.
För att åter få förtroende för landstinget – läs socialdemokraternas politik - i Kiruna så måste en utredning startas upp med en ordentlig behovsanalys, där lokala
intresseorganisationer får möjlighet att deltaga. I valet 2014 röstade 47,4 % av Xxxxxxxxxxx på SAP i riksdagsvalet men bara 13,2% av dem röstade på SAP i Landstingsvalet. Vi måste få tillbaka förtroendet i god tid inför nästa val.
Kiruna sjukvård lyckas bra med de små resurser som finns – detta borde kunna vara ett bra inspel till en utredning, likaså det faktum att vi har långa avstånd med mindre bra kommunikation samt det faktum att vår industri inte är helt ofarlig med gruvorna, sprängmedelstillverkning, rymdindustrin och tillhörande verkstadsindustri. Med ny teknik kan en hel del av uppgifterna som läkare och specialister ( ex röntgenläkare) utför skötas på distans. I Kiruna finns även plats för extra vårdplatser
– som uppenbarligen saknas i länet – istället för att använda pengar på byggnation kan patienter vårdas i Kiruna. Staden har både ett attraktivt boende och engagerade medarbetare inom sjukvården.
Jag föreslår distriktskongressen ge distriktsstyrelsen i uppdrag att verka för;
9:1 Utredningen av sjukvården i Kiruna startar upp med direktivet att det skall täcka det behov som finns och att lokala organisationer skall få möjlighet att deltaga i utredningen,
9:2 Utlovade specialistkompetens, alternativt ett flertal placeras till Kiruna sjukhus,
9:3 Arbetarekommunen i Kiruna ställer sig bakom motionen och skickar den vidare till distriktskongressen,
9:4 om arbetarekommunens medlemsmöte ej bifaller motionen skall motionen skickas vidare till distriktskongressen som en enskild motion.
Kiruna 2016-11-27 Xxxx Xxxxx, Xxxxxx Xx
Styrelsen för Kiruna arbetarekommun har behandlat motionen på sitt möte 2016-11-
29. Styrelsen föreslår medlemsmötet att anta motionen som sin egen.
Kiruna socialdemokratiska arbetarekommun har behandlat motionen på sitt medlemsmöte 2016-12-04. Medlemsmötet bifaller motionen och antar den som arbetarekommunens egen.
Föredragande: Xxxxxx Xxxxx
Av de aktuella politiska frågor som Norrbottningarna bedömer som prioriterad är sjukvården en av dessa. Detta utifrån att vi alla har besökt och mött sjukvården eller hör andra berätta om sina möten och erfarenheter. På vissa orter diskuteras
sjukvården mer då den varit föremål för mer omfattande strukturella förändringar. Vi kan se att vi idag utför vården på annat sätt beroende på att det finns andra behov men framförallt andra metoder. Det har påverkats framförallt utifrån vårdens medicinska och tekniska utveckling som gör att sjukvården organiseras och behöver dimensioneras på annat sätt. En utveckling som befolkningen delvis kunna hänga med i och kunnat se omfattningen av men det finns samtidigt allt större förväntningar och önskemål. Vi har idag allt större möjligheterna med hjälp av potenta läkemedel eller behandlingsmetoder behandla sådant vi inte gjort tidigare, allt mer kan utföras i form av dagoperationer som inte kräver samma vård organisation och därmed färre vårdplatser. Det är metoder och behandlingar som såväl botar som möjliggör att man kan leva ett allt längre och ett gott liv. Att sjukvården i Sverige, Norrbotten och Kiruna står under ständig utveckling är bra men kommer att innebär att den kommer att behöva förändras i allt snabbare takt och kommer då att vara en fråga som berör och engagerar.
Region Norrbotten behöver en sammanhållen organisation och struktur för länets sjukvård, där vi möter Norrbottningarnas behov av sjukvård. Det går då inte att enbart titta på ett sjukhus eller en del av länet utan vi behöver ha en sammanhållen bild. Vi kommer att behöva göra fortsatta satsningar på en rad områden inom sjukvården och vilket kommer att berör alla delar av regionen. Vår målsättning att vi ska ha en verksamhet som håller en god kvalitet och där de som gör operationerna får möjlighet att bli duktiga, dvs när övning ger färdighet och där vi har vård av god kvalitet.
När det gäller verksamheten vid Kiruna närsjukhus har vi en nära dialog med gruvnäringen och de har nu gett oss beskedet att de inte ser behov av att flytta dagens sjukhus under överskådlig tid, vilket innebära att sjukvården inom region Norrbotten kommer att påbörja en projektering och ombyggnation som fått stå tillbaka utifrån gruvnäringens otydlighet på besked, men som nu gör det angeläget att ta tag i arbetet med att förbättra arbetsmiljön, utveckla vårdprocesserna och få möjlighet att nyttja de olika kompetenserna inom tex rehabilitering som finns på sjukhuset och samverkan med i Gällivare – Kiruna sjukvårdsområde.
Ombyggnationen möjliggöra även om det finns fortsatt intresse från Kiruna kommun att region Norrbotten kan göra sådana förändringar i fastigheten som kan tillskapa ytterligare kommunala vårdplatser inom byggnaden.
Vi delar inte bilden av att sjukvården i Kiruna hela tiden nedmonteras och att den inte finns där utan vi ser ett sjukhus som utifrån sitt geografiska upptagningsområde lyckas med uppdraget att ta ansvar för det akuta omhändertagandet, möta de grupper som har de största behoven, de som behöver vård ofta ex dialys som öppnades i Kiruna, Kalix och Piteå förutom det vi sedan tidigare fanns i Gällivare och Sunderbyn. Vi har en akut verksamhet som har specialiserat sig på det akuta omhändertagandet med specialistutbildade akutläkare. Ambulanssjukvård med tillgång till helikopterplatta vid sjukhuset samt tillgång till ambulansflyg dygnet runt
årets samtliga dagar där vi betalar för att flygplatsen ska kunna öppnas när det finns ett behov.
Distriktsstyrelsen föreslår distriktsårskongressen besluta: Att anse motionen besvarad.
I dagsläget är ambulansen upptagen med transporter och vid akut prio 1 larm finns risk för att det kan dröja minst 30 minuter för medborgare i Älvsbyns kommun innan de kan få hjälp, vore ypperligt om räddningstjänsten i Älvsbyn kunde få möjlighet att bli larmade som IVPA resurs. IVPA finns redan i vår kommun men i begränsad form i Vidsel och det har haft en mycket positiv inverkan på samhället, en trygghet för medborgarna. För patienten/medborgaren är samverkan mellan räddningstjänst och ambulanssjukvård en trygghetsfråga.
Samverkan mellan räddningstjänst och ambulanssjukvård innebär att professionell hjälp snabbt är på plats och kan utföra första hjälpen-åtgärder samt administrera syrgas. Medborgaren får en snabb bekräftelse på att larmet gått fram och att ytterligare hjälp är på väg.
Deltidsbrandmannen och patienten i det lilla samhället är ofta kända för varandra. NLL praktiserar mobilräddarna ett system som innebär att vem som helst som anmält sig som mobilräddare kan dyka upp vid hjärtstopp, ett juridiskt osäkert sätt för den som är berörd av tillbudet.
Kommunerna sitter på resurs i form av räddningstjänsten är tillgänglig 24:7. Med stöd av landstinget i form av utbildning för IVPA personal så blir detta ett bra sam nyttjande.
Samverkan mellan räddningstjänst och ambulanssjukvård avseende IVPA-larm leder till att det skapas kontaktytor mellan de olika organisationerna. Dessa kontaktytor är nyttiga även i andra sammanhang t ex att samöva organisationerna vid större händelser samt vid ordinära olyckor.
Kompetenshöjande överhuvudtaget.
Samhället håller på att förändras viket kräver andra typer av insatser än vad som tidigare var normalt.
Älvsbyns S-kvinnor yrkar att:
10:1 NLL utreder förutsättningarna att utveckla och införa IVPA för att säkerställa trygg och säker omvårdnad för patienter i Älvsbyn (även fler orter kan vara aktuella).
Älvsbyns socialdemokratiska arbetarekommun har vid sitt repskapsmöte 2016-12-15 bifallit motionen.
Föredragande: Xxxxx Xxxxxxxxxx
Motionären önskar att Region Norrbotten ska utreda utvecklingen av införandet av i väntan på ambulans (IVPA) i Älvsbyn men även andra orter i Norrbotten.
Det har vid ett flertal tillfällen inkommit frågor om uppstart av ytterligare IVPA- verksamhet - främst i tätorter. Det bör därför påpekas att IVPA är ett glesbygdskoncept, dvs där det är långt till närmaste ambulansstation. Det finns en förhoppning och övertro om vilka åtgärder kommunernas brandmän kan utföra vid sjukdomsfall. De sjukdomstillstånd där brandmän kan bidra med sjukvårdsåtgärder är begränsade. I vissa fall ges även intrycket att de kan ersätta ambulanspersonal, vilket är felaktigt. IVPA innebär i huvudsak lekmannaåtgärder i första hjälpen medan ambulanspersonal utför kvalificerad sjukvård och hanterar alla typer av olycks- och sjukdomsfall.
De utvärderingar som genomförts av IVPA-verksamheten i länet visar att den medicinska nyttan är mycket tveksam – den kan i princip endast påvisas vid patienter med hjärtstopp. Samma slutsats har två andra landsting gjort och där avvecklat konceptet IVPA och ersatt det med Hjärtstoppslarm.
Trygghetsfaktorn brukar generellt vara det argument som alltid påtalas när det gäller IVPA. Det är förstås av stort värde att ”någon” kommer till hjälp i nödlägen men det kan även utgöras av en granne, hemtjänstpersonal, distriktsköterska eller annan samhällsfunktion. Trygghet är ingen medicinsk åtgärd som kräver en sjukvårdsinsats. När det gäller Älvsbyns tätort så visar statistik från SKL:s Öppna jämförelser att ambulanssjukvårdens responstid är nästan fem minuter snabbare än motsvarande tid för räddningstjänsten. (10,5 min jmf med 15,3 min) Det är alltså helt felaktigt att räddningstjänsten oftast är snabbare på plats. Däremot så är belastningen högre på ambulanssjukvården vilket innebär en ökad risk för samtidighetslarm och då kan väntetiden bli längre.
Mot bakgrund av ovanstående så är det i dagsläget inte aktuellt att utöka IVPA- verksamheten vare sig i Älvsbyn eller annan kommun i Norrbotten. Däremot har vården vid olika tillfällen erbjudit kommunerna att medverka vid hjärtstoppslarm på samma villkor som överenskommits med bl.a. Piteå kommun. Det skulle kunna öka chansen för överlevnad för kommunens invånare, om ambulanssjukvården vid tillfället skulle vara upptagen på annat akut uppdrag.
Distriktsstyrelsen föreslår distriktsårskongressen besluta: Att anse motionen besvarad.
Motivering till motionen: Heltidssjukskrivna har ofta en lägre ersättning/inkomst än arbetande/anställda människor och behöver hälsoundersökning lika mycket.
För att lite grann försöka motverka vissa ekonomiska klasskillnader/orättvisor och puffa för lite ”folkhälsa” vill jag föreslå
11:1 långtidsarbetslösa under minst 3 år som är 40 år och uppåt får en betald läkarundersökning på en vårdcentral/hälsocentral en gång vart tredje år. Alltså personer som har/haft hel sjukersättning minst 3 år.
2016-12-12 Xxx Xxxxxxxxx, Arvidsjaur
Föredragande: Xxxxxxx Xxxxxxxxx
Enligt distriktsstyrelsen lyfter motionären en ur jämlikhetsperspektiv viktig fråga. Hur möjligheten till betald läkarundersökning för anställda ser ut idag är väldigt varierande. Årliga betalda hälsoundersökningar för alla. Eller som exempelvis är vanligt för anställda i äldreomsorgen en betald hälsoundersökning vart femte år och då bara för nattpersonal.
En god socialdemokratisk politik ska verka för trygga försäkringssystem som inte gör att långtidssjukskrivning eller arbetslöshet innebär en ekonomisk utsatthet. Det ska vara vår bästa gren.
Utöver det så ska vi som parti verka för att underlätta för och prioritera en god arbetsmiljö samt ett arbetsliv där människor inte blir sjuka.
Om sjukskrivning/sjukdom ändå inträffar ska vi Socialdemokrater styra mot att arbetsgivarna har en tydlig kravbild på sig vad gäller rehabiliteringskedjor och personalansvar.
Vår politik ska alltså precis som motionären beskriver alltid ha som målbild att aktivt motverka klassklyftor, orättvisor och utanförskap.
Det i sig är ännu mer prioriterat än att i det här fallet peka ut grupper som särskilt utsatta.
Distriktsstyrelsen föreslår distriktsårskongressen besluta: Att avslå motionen.
Det finns ingen anledning att anta att det hänt "29:2:2-barn" någonting om de plötsligt slutar dyka upp utan förvarning. De tandlösa verktyg som skolpersonalen har för att hantera det gör att de bara kan hoppas på att de självmant slutat gå till skolan. Barn utan skolplikt har ingenstans att gå regelbundet som motsvarar skolan. De vuxnas motsvarighet är vanligtvis arbetet, men barn som inte är i arbetsför ålder och som inte får tillgodose sig utbildning har inga utomstående som kan uppmärksamma barnets livssituation eller som barnet kan vända sig till. Med andra ord är de är Sveriges osynliga barn.
ROKS, Riksorganisationen för kvinnojourer har i sin tidning KVINNOTRYCK nr 4/2009 gjort ett reportage om en asylsökande flicka i högstadieålder som låstes in hemma där hon våldtogs. Skolan kunde inte uppmärksamma polisen på att hon plötsligt slutade komma till skolan eftersom hon inte omfattades av någon skolplikt. Det var därför inte befogat att försöka komma i kontakt med flickan. Det är dock bara ett av många tänkbara skräckscenarion ur verkligheten. I intervjun med ROKS framförde hon själv att skolplikten hade kunnat rädda henne.
Med skolplikt för alla som anses bosatta i Sverige enligt skollagen 29 kap. 2§ 2st skulle barn i huvudsak skyddas mot:
1) Religiösa, sedliga och liknande villkor som begränsar barnets innehåll i utbildningen såsom religionskunskap, sexualundervisning och idrott.
2) Att låsas in för att inte kunna berätta om förekommet, planerat eller förutsett våld, övergrepp, eller något som i övrigt utgör ett brott enligt FN:S barnkonvention.
3) Att inte uppmärksammas vid ett plötsligt försvinnande mot bakgrund av annat syfte
4) Att i övrigt fara illa som konsekvens av att inte ha tillgång till det skyddsnät som annars tillkommer skolpliktiga barn
Vi yrkar därför att
12:1 Skolplikt ska gälla alla barn grundskoleålder som anses som bosatta i Sverige enligt skollagen 29§ 2§ 2st,
12:2 Kalix Framtid S-förening antar motionen som sin egen och inger den till Kalix Arbetarekommuns styrelse,
12:3 Kalix Arbetarekommuns styrelse bifaller motionen och inger denna till S distriktskongress i Norrbotten 2017,
12:4 Att distriktskongressen bifaller motionen och skickar den vidare för behandling till Norrbottens riksdagsbänk.
Xxxxx Xxxxxxxx Xxxxxxxx Xxxxxxxxx
Kalix Arbetarekommuns beslutade att anta motionen som sin egen.
Föredragande: Xxxxxxx Xxxx
Idag finns en väl utbyggd rätt till skolgång som omfattar de allra flesta barn i grundskoleåldern som befinner sig i Sverige. Det stämmer dock som motionären skriver att rätten till att gå i skola inte är en plikt för alla. De barn som tillhör en grupp som räknas upp under Skollagens 29e kapitel, 2 paragraf, 2 stycke har ingen skolplikt, bara en rättighet att gå i skola (här ingår bl.a. asylsökande och barn som gömmer sig från myndigheterna).
För oss Socialdemokrater är det viktigt att så många barn som möjligt går i skola då skolan är ett av de viktigaste verktygen vi har för att bryta utanförskap och främja integration. Genom skolan lär vi oss också att bli goda samhällsmedborgare förutom alla de positiva effekterna utbildning har för individen.
Distriktsstyrelsen ställer sig bakom tanken på en utökad skolplikt som omfattar fler barn som varaktigt befinner sig i Sverige. Att som motionären föreslår, att alla grupper som räknas upp under skollagen 29 kap 2§ 2 st. ska omfattads av skolplikt anser distriktsstyrelsen däremot inte vara genomförbart. Förutom asylsökande och människor med tillfälligt uppehållstillstånd så skulle detta även omfatta bl.a.
medborgare inom det Europeiska ekonomiska samarbetsområdet (EES), familjemedlemmar till ambassadpersonal samt människor som vistas här utan stöd av myndighetsbeslut eller författning (så kallade gömda flyktingar).
Vad gäller barnen till EES-medborgare och ambassadpersonal så riskerar införande av skolplikt att komma i konflikt med dessa människors medborgarskap. Och det säger sig själv att det bli mycket svårt att i praktiken upprätthålla en skolplikt för de barn som samhället inte känner till var de finns och som håller sig undan myndigheterna. Distriktsstyrelsen anser att det för dessa grupper är tillräckligt med att de har en lagstadgad rättighet att gå i skola.
Distriktsstyrelsen föreslår istället att skolplikten ska utökas till att omfatta de som räknas upp i Skollagens 29e kap 2§ 2 st. punkt 1 och 2. Detta skulle innebära att skolplikten även kommer omfatta asylsökande samt barn med tidsbegränsat uppehållstillstånd, något som distriktsstyrelsen också uppfattar som andemeningen i motionen.
Distriktsstyrelsen föreslår distriktsårskongressen besluta: Att avslå motionen,
Att Skolplikt ska gälla alla barn i grundskoleålder som anses varaktigt bosatta i Sverige enligt skollagen 29 kap, 2 §, 2 st., punkt 1 och 2.
För cirka 250 år sedan var det meningen att barnen skullekomma förberedda till skolan med läskunnighet hemifrån . Wikipedia skriver : ” 1737 bestämdes, att barn
bör lära sig läsa i bok, innan de fyllde 10 år. Xxxxxx var att föräldrarna skulle lära sina barn att läsa, och om de själva inte kunde, låta klockare eller skolmästare göra det, i praktiken fungerade det inte riktigt lika väl som det var tänkt. 1762 påbjöds att skolmästare skulle anställas i alla socknar, där xxxxxxxxx inte själv kunde sköta
uppgiften, men regelverket var så vagt att få skolor inrättades.” 1842 infördes Folkskolan.
Under senare delen av 1800 talet kunde arbetarrörelse och nykterhetsrörelse konstatera att andra och mer kunskaper än skolkunskaper behövdes för att hävda sig i samhället och startade folkbildning i stor omfattning för att träna inför samhällsomvandling och samhällsuppdrag. Folkbildningen har alltså bidragit till det nästan unika välfärdssamhället vi har idag.
Nu står vi inför nya utmaningar med nya produktionssätt och nya kommunikationsvägar samt ett nytt lärande. Vi behöver återigen hela samhällets samlade kraft för att utveckla det lärande som 2000 talet kräver av medborgarna. Den viktigaste kraften bakom ett effektivt lärande är motivationen och den skapas utav kunniga och intresserade föräldrar. Motivationen och därmed den rätta känslan för att skapa de bästa förutsättningarna för sina barn finns hos alla föräldrar.
Kunskapen om hur man gör i ett modernt digitalt samhälle kanske dock inte finns hos alla. Detta leder till en ny form av klassamhälle där högutbildades barn klarar sig bättre än andra. En ingående analys av denna aspekt kan man finna i Katalys nr 474 Ett av svaren på denna utmaning torde vara att samhället kompenserar alla föräldrar med kunskaper och verktyg för att stimulera sina barn och ge motivation för lärande av olika sort. Från den första tiden på BVC och hela livet igenom bör föräldrar få verktyg till stimulans och motivationsskapande för lärande hos sina barn. Alla som arbetar i BVC, Förskola, Bibliotek, Kulturverksamhet, Skola, Universitet och Fritidsverksamhet bör få uppdraget att även rikta sig mot och bilda föräldrarna samt ge dem verktyg för att stimulera sina barns lärande. Det finns massor av idéer tips och kunskaper att dela med sig till föräldrar.
Informations- och kommunikationsteknologin, IKT utvecklas snabbt i vårt samhälle och erbjuder massor av lärande för dem som behärskar mediet. Tyvärr så accepterar vi nu att det av barn och ungdomar används i första hand till underhållning och skvaller. Men med hjälp av en ordentlig folkbildningsinsats och föräldrarna samt folkrörelser, fackföreningsrörelse, näringsliv, civilsamhälle kan vi säkert göra IKT till en positiv och utvecklande kraft i samhället.
Arbetarrörelsen med LO i spetsen har en gedigen kunskap om folkbildning och har redan insatser i gång, bland annat ” Läs för mig pappa” 5´.
Vi föreslår kongressen att:
13:1 alla föräldrar genom kampanjer och folkbildningsinsatser i samhället får kunskaper om hur man på bästa sätt kan motivera sina barn till studier och deltagande i samhällslivet,
13:2 alla som arbetar med barn och ungdomar att också inspirera föräldrar till att motivera sina barn till studier och samhällsengagemang ,
13:3 att motionen antas av SAP Norrbotten och sänds vidare till nästa SAP- kongress.
Xxx-Xxxx Xxxxxxxxx Xxxxxxxx S- förening.
Luleå arbetarekommunstyrelse föreslår representantskapet besluta att avslå motionen i sin helhet.
Representantskapet beslutar att avslå motionen i sin helhet.
Föredragande: Xxxxxx Xxxxxxxxx
Motionären tar upp en för oss socialdemokrater viktig fråga. Vi vill och strävar ständigt efter att ge alla möjlighet till utbildning. För oss är det viktigt att säkra möjligheten till egen försörjning och aktivt deltagande i vårt samhälle. Den senaste tiden har partiet lyckas driva igenom flera beslut som underlättar möjligheterna för ungdomar och vuxna att studera.
Motionären föreslår distriktskongressen att föräldrars engagemang och kunskaper ska uppmuntras så att de i sin tur kan stötta sina barn att studera. Detta genom riktade kampanjer, folkbildningsinsatser och att de som arbetar med barn ska inspirera föräldrar att stötta sina barn till studier. Distriktsstyrelsen ser att motionärens förslag är aktiviteter som inte är en partifråga utan snarare frågor för civilsamhället och frivillig organisationer. Däremot är det viktigt att partiet är goda förebilder och arbetar för att öppna upp möjligheterna till studier och fortbildning.
Distriktsstyrelsen föreslår distriktsårskongressen besluta: Att avslå motionen.
Det vi ser idag är dock något helt annat än den effektiva skolan vi lovades. Skolan har varit en av de få platser där unga människor med olika bakgrund kunnat mötas på lika villkor, men detta är något som urholkats av vinstdrivna friskolor och det fria skolvalet. Vi ser idag en skola där eleverna segregeras på grund av deras etnicitet och socioekonomiska ställning, och det får effekter inte bara i skolan utan även i samhället i stort. Xxxxxxxxxxx och det fria skolvalet har lett till ökade klasskillnader och segregering istället för att utjämna och bekämpa dem.
Det ska inte finnas bra och dåliga skolor, ingen elev skall kunna göra ett dåligt skolval. Målet måste vara att alla skolor ska vara bra och kunna erbjuda alla unga
människor den utbildningen och den framtid som de har rätt till oavsett deras bakgrund. Vi kan inte överlämna byggandet av det jämlika och klasslösa samhället till pseudomarknaden som uppstått efter skolvalsreformen och friskoleaktörernas vinstintresse.
Jag yrkar därför att:
14:1 Socialdemokraterna ska verka för avskaffandet av det fria skolvalet,
14:2 Socialdemokraterna ska verka för en avveckling av friskoleväsendet, 14:3 Socialdemokraterna ska verka för att aktörer som bedriver
friskoleverksamhet inte ska kunna plocka ut vinst ur den skattefinansierade skolverksamheten, utan att vinsten istället ska återinvesteras i skolan.
Xxxxxxx Xxxxx, SSU Luleå
Partidistrikt: Norrbottens Socialdemokratiska Partidistrikt Arbetarekommun: Luleå Socialdemokratiska Arbetarekommun Motionen sänds till kongressen som antagen av:
Luleå Socialdemokratiska Arbetarekommun
Luleå arbetarekommunstyrelse föreslår representantskapet besluta att avslå attsatserna 1:1 och 1:2 samt bifalla attsats 1:3
Representantskapet beslutar att avslå motionen i sin helhet.
Föredragande: Xxx Xxxxxxxxxx
Skolan står inför stora utmaningar. Elevers resultat behöver stärkas, läraryrket behöver få högre status och utbildningen behöver bli mer jämlik. Vi socialdemokrater vill ha en god kvalitet på alla skolor, det ska inte finnas några dåliga skolor.
Friskolereformen och det fria skolvalet infördes av regeringen Bildt år 1992. Skälen till reformen var att rätten och möjligheten att välja skola och välja sina barns utbildning är viktiga i ett fritt samhälle.
Andra skäl var att reformen skulle skapa en större mångfald bland skolor där nya pedagogiska metoder och profiler kunde växa fram, exempelvis föräldrakooperativ.
Skolverket har gjort en översyn av det fria skolvalssystemet och bedömer att det fria skolvalet sannolikt har bidragit till ökade resultatskillnader mellan skolor och en ökad socioekonomisk skolsegregation och därmed till minskad likvärdighet. Skolverket
konstaterar vidare att för att vända utvecklingen måste kommunala och enskilda huvudmän sätta in rätt resurser i form av stöd, skickliga lärare och rektorer där de bäst behövs.
Vi socialdemokrater ser skolan som en av de viktigaste investeringarna för nutiden och framtiden. Våra skolpolitiska satsningar har inneburit mer pengar till skolan, mindre klasser, tidiga insatser, resurser till skolor med tuffa utmaningar, kompetensutveckling för lärare samt en ambition att stoppa vinstjakten.
Vi socialdemokrater vill inte avskaffa det fria skolvalet då vi ser att det finns ett värde för elever och föräldrar att kunna välja skola. Men regelverket kring de fristående skolorna måste definitivt stramas upp och kvalitetskraven höjas. Det är det kommunala behovet som ska styra om en skola ska etableras och vinstjakten måste stoppas. Vi ska ha ordning och reda i friskolesystemet.
Distriktsstyrelsen föreslår distriktsårskongressen besluta: Att avslå att-sats 14:1 och 14:2,
Att bifalla att-sats 14:3.
Bristen på yrkesutbildad arbetskraft leder till dels en sämre matchning på arbetsmarknaden, dels en sämre produktivitetsutveckling i svensk ekonomi. Det leder också till vakanstider och ökade svårigheter för arbetsgivare att utöka sin personalstyrka. Rekryteringsproblemen finns både inom de offentliga som det privata arbetsgivarna och det blir allt svårare att upprätthålla hög kvalitet, effektivitet och produktivitet på arbetsmarknaden.
Det behövs långsiktiga investeringar i både yrkes- och högskoleförberedande utbildningar inom den kommunala vuxenskolan. Det möjliggör en omställning och ökad rörlighet på arbetsmarknaden. Detta för att bättre matcha arbetsmarknadens behov och för att göra det möjligt för arbetstagare i alla åldrar att styra om sin framtid. Om du idag har en fullgjord gymnasieutbildning har du i stort sett inte en
chans att ta dig in på vuxenutbildningen och detta trots att det finns ett stort behov av din yrkeskompetens på arbetsmarknaden. Därav bör antalet platser för grundläggande yrkesutbildning öka och i större utsträckning vara fördelade efter bristyrken på arbetsmarknaden.
Vidare behöver man se över systemet för studiefinansiering. Dagens nivåer på studiemedel vid vuxenstudier medför till höga individuella kostnader för utbildningen. Det leder i sin tur till ökat ekonomist risktagande. Detta bidrar till en svårare omställningsförmåga för arbetstagarna.
För att säkerställa kompetensförsörjningen inom alla arbetsmarknadssektorer bör staten ta ett större ansvar. Det innebär att om få unga väljer ett yrkesprogram på gymnasiet i proportion till den efterfrågan, bör stadsbidraget öka till ett ökat antal platser inom den yrkesinriktade kommunala vuxenskolan.
Med stöd av ovanstående yrkas att:
15:1 Socialdemokraterna säkerställer långsiktiga investeringar i yrkesinriktad vuxenutbildning på gymnasial nivå,
15:2 Socialdemokraterna ser över studiemedelsystemet vid vuxenstudier, 15:3 Socialdemokraterna möjliggör för staten att ta ett större ansvar för
fördelningen av antalet platser inom vuxenskolan med hänseende till
behoven på arbetsmarknaden. Kommunals S-fackklubb Luleå 2016-11-15
Luleå arbetarekommunsstyrelse föreslår representantskapet att bifalla motionen i sin helhet.
Representantskapet beslutar att bifalla motionen i sin helhet.
Föredragande: Xxxxx Xxxxxxxxx
Precis som motionären skriver så försämrade regeringen Xxxxxxxxx möjligheten för elever att läsa upp sina betyg via Komvux. Detta har fört med sig negativa konsekvenser för arbetsmarknaden i sin helhet då möjligheterna att i efterhand läsa mot bristyrken minskat.
Socialdemokratisk politik har alltid varit att mildra effekterna av exempelvis permitteringar genom att förbättra omskolningsmöjligheterna för människor. Vi vill att människor ska kunna utvecklas och ha tillgång till livslångt lärande. Vi delar därför motionärens syn att vi måste säkerställa en långsiktig investering i yrkesinriktad vuxenutbildning. Likaså är det viktigt att vuxna människor som vill ändra bana i livet
ges en reell ekonomisk möjlighet till detta. Därför kan en översyn av studiemedelssystemet för vuxenstudier vara befogat.
Däremot anser vi inte att det är en statlig angelägenhet att detaljstyra den kommunala vuxenutbildningen. Istället bör detta bestämmas på lokal, alternativt regional nivå.
Distriktsstyrelsen föreslår distriktsårskongressen besluta: Att bifalla att-sats 15:1 och 15:2,
Att avslå att-sats 15:3.
Långa sträckor går järnvägen i väglöst land där det kan bli mycket svårt att komma fram med räddningsresurser vid eventuella olyckor – vid sträng kyla kan det vara förödande för en olycka med persontåg.
Då det saknas dubbelspår så ger en liten försening stora förseningar för trafik som går emot nyttotrafik då den senare prioriteras. Underhållsunderskott och andra störningar kan också stora förseningar samt inställda tåg –vilket hade kunnat undvikas med dubbelspår.
Landstinget har ett ansvar för att se till att kollektivtrafiken med järnväg fungerar bättre då denna numera är viktig för resor till och från Länssjukhuset samt residensstaden från Malmfälten. Det borde gå att få in fler tåg med dubbelspår vilket även är bra för turismen och t.o.m. för de kustbor som vill komma till fjällen.
Vi Socialdemokrater bör verka för att den järnvägssatsning som ger mest nytta för vårt område – och för landet - prioriteras.
Jag föreslår distriktskongressen ge distriktsstyrelsen i uppdrag att verka för att:
16:1 Prioriterar och tidigarelägger byggnationen av dubbelspår för Malmbanan och verkar för att arbetet startar inom pågående mandatperiod,
16:2 Arbetarekommunen i Kiruna ställer sig bakom motionen och skickar den vidare till distriktskongressen,
16:3 om arbetarekommunens medlemsmöte ej bifaller motionen skall motionen skickas vidare till distriktskongressen som en enskild motion.
Kiruna 2016-11-27 Xxxx Xxxxx, Xxxxxx Xx
Styrelsen för Kiruna arbetarekommun har behandlat motionen på sitt möte 2016-11-
29. Styrelsen föreslår medlemsmötet att anta motionen som sin egen.
Kiruna socialdemokratiska arbetarekommun har behandlat motionen på sitt medlemsmöte 2016-12-04. Medlemsmötet avslår motionen. Xxxxxxxx skickas in som enskild medlemsmotion.
Föredragande: Xxxx Xxxxxxxxxx
Motionären tar upp en viktig fråga för Norrbottens utveckling. Malmbanan är den livsnerv som mycket av Norrbottens och därmed Sveriges export fraktas utefter. I första hand är den LKAB som fraktar sin malm denna väg.
Vid kontakter med LKAB och Trafikverket så har man från LKAB:s sida prioriterat att höja axellasten till 32 ton från nuvarande 30. Trafikverket undersöker hur detta är möjligt med hänsyn till bärighet på bland annat broar. Detta projekt har redan startat men när man kommer i mål är inte klart. Det är däremot viktigt att vi från Norrbottens sida prioriterar Malmbanan högt i den kommande regionala trafikplanen.
Distriktsstyrelsen föreslår distriktsårskongressen besluta: Att avslå motionen.
Mellan Stenbron och Svappavaara är vägen smal och kurvig, vintertid än smalare pga. av plogvallarna. Tillbud sker kontinuerligt och med backspeglar som förstörs mot mötande fordon.
Sjukvårdstransporter har stoppats, livsmedel har inte kommit fram till affärerna, rättegångar har fått ställas in, industrin har drabbas av förseningar och enskilda samt yrkeschaufförer riskerar livet när de kör på den smala vägen vintertid.
En effektiv väg behövs både för vår växande industri och för att få en säkrare transport för alla. Det behövs minst en 2+1 väg från Töre till Riksgränsen Vår statsminister har lovat att prioritera vägen.
Jag föreslår distriktskongressen ge distriktsstyrelsen i uppdrag att verka för att:
17:1 Prioritera och tidigarelägga investeringen av E10 genom att begära att arbetet med sträckningen mellan stenbron Gällivare till Svappavaara färdigställs inom pågående mandatperiod,
17:2 Arbetarkommunen i Kiruna ställer sig bakom motionen och skickar den vidare till distriktskongressen,
17:3 om arbetarkommunens medlemsmöte ej bifaller motionen skall motionen skickas vidare till distriktskongressen som en enskild motion.
Kiruna 2016-11-27 Xxxx Xxxxx, Xxxxxx Xx
Styrelsen för Kiruna arbetarekommun har behandlat motionen på sitt möte 2016-11-
29. Styrelsen föreslår medlemsmötet att anta motionen som sin egen.
Kiruna socialdemokratiska arbetarekommun har behandlat motionen på sitt medlemsmöte 2016-12-04. Medlemsmötet bifaller motionen och antar den som arbetarekommunens egen.
Föredragande: Xxx Xxxxxxxx-Xxxxxxxxx
E 10:an måste byggas om och rustas upp så den blir trafiksäker i hela sin sträckning. För att detta ska bli möjligt måste åtgärderna i den åtgärdsplan som regeringen kommer att fastställa 2018. Planen tas fram med anledning av riksdagens beslut om infrastrukturen som innehåller 622 miljarder kronor. Inom den ramen ska alla underhålls- och nybyggnadsplaner både inom väg och järnväg rymmas. Det är viktigt att vi gör allt som vi kan för att få med E10:an i den planen.
Motionen fokuserar på sträckan Stenbron – Kiruna. På denna stäcka planeras redan idag en rad åtgärder. Ombyggnationen kring Svappavaara är redan klar och innebär mitträcke på den sträckan. Sträckan Aavakko – Lappeasuando kommer att sättas igång under året och innebär att det även där blir mitträcken. Vidare planeras åtgärder i Muorjevaara-backarna så att trafiken inte blir stillastående där.
Distriktsstyrelsen föreslår distriktsårskongressen besluta: Att anse motionen besvarad.
Demokratifrågan och stora avstånd med obefintliga kommunikationer verkar inte ha varit faktorer man tagit hänsyn till.
Det finns förmodligen en acceptans för att slå ihop Norr- och Västerbotten till en region då Umeå har ett Universitetssjukhus och då länen liknar varandra med vattenkraft och gruvindustri med tillhörande metallförädlingsindustri. Till ytan motsvarar länen ca 25% + 20% av Sveriges yta med någorlunda bra kommunikationer då reguljärt flyg finns mellan Umeå och Malmfälten.
För att medborgarna ska få komma till tals bör en folkomröstning genomföras där mer än två möjliga alternativ – med konsekvenser – finns. Detta bör genomföras under nästa allmänna val för att ge mandat för politiken under nästa mandatperiod Jag föreslår distriktskongressen beslutar att:
18:1 folkomröstning avseende regionfrågan genomföres på valdagen där tre alternativ framföres med de konsekvenser de innebär i) Region Norrbotten – ii) Region Norr-och Västerbotten samt iii) Region Stornorrland ner till Sundsvall,
18:2 Arbetarekommunen i Kiruna ställer sig bakom motionen och skickar den vidare till distriktskongressen,
18:3 om arbetarekommunens medlemsmöte ej bifaller motionen skall motionen skickas vidare till distriktskongressen som en enskild motion.
Kiruna 2016-11-27 Xxxx Xxxxx, Xxxxxx Xx
Styrelsen för Kiruna arbetarekommun har behandlat motionen på sitt möte 2016-11-
29. Styrelsen föreslår medlemsmötet att avslå motionen.
Kiruna socialdemokratiska arbetarekommun har behandlat motionen på sitt medlemsmöte 2016-12-04. Medlemsmötet avslår motionen. Xxxxxxxx skickas in som enskild medlemsmotion.
Föredragande: Xxxx Xxxxxxxxxxx
Det var inte möjligt att uppnå en bred politisk uppgörelse om bildandet av nya större regioner i Sverige. Det betyder att frågan inte kommer att bli aktuell. Mot den bakgrunden är det inte aktuellt att folkomrösta om en ny region där Norrbotten skulle ingå.
Distriktsstyrelsen föreslår distriktsårskongressen besluta: Att avslå motionen.
Pension är inget annat än uppskjuten lön och därför borde självklart skatten vara densamma. Anledningen till att blivit så här är att alliansregeringen genomförde riktade skattesänkningar till de som jobbar, via det så kallade jobbskatteavdraget. Alliansregeringen kompenserade delvis Sveriges pensionärer genom att i fem omgångar förstärka grundavdraget för personer som vid årets början är över 65 år fyllda.
Nuvarande regering har från och med 1 januari 2016 tagit bort pensionärsskatten för de med lägst inkomster och sänkt skatten för pensionärer upp till ca 17 000 kr/månaden. Men faktum kvarstår - Sveriges pensionärer fortsätter att straffbeskattas.
Samtidigt lever många pensionärer i Sverige med väldigt knappa marginaler. Så mycket som var sjätte person över 65 år lever idag på inkomster under EU:s fattigdomsdefinition för Sverige.
Vid valet senast lovade vår regering att trappa ner skatten för pensionärer under mandatperioden, ett löfte som jag anser bör infrias!
Jag föreslår kongressen besluta om att
19:1 betrakta intjänad pension som uppskjuten lön,
19:2 arbeta för att pension beskattas lika som andra inkomster. Motionär: Xxx Xxxxxxxx
Haparanda Socialdemokratiska Arbetarekommun har i sitt medlemsmöte
den 5 december 2016 behandlad ovanstående motion och beslutat att skicka vidare den som enskild till Norrbottens Socialdemokratiska Distriktskongress 2017 för ställningstagande.
Haparanda den 15 december 2016, Xxx Xxxxxxxxxx, Ordförande
Föredragande: Xxxxx Xxxxx
Distriktsstyrelsen delar i allt väsentligt motionärens inställning att det är djupt orättvist att pensionärer beskattas hårdare än löntagare just för att vi delar motionärens ställningstagande om att pension är uppskjuten lön och följaktligen ska beskattas som sådan. Vi gick till val på att stegvis avskaffa pensionärsskatten och de första stegen har vi tagit. Pensionärsskatten är helt avskaffad för alla med pensioner upp till 10 000/mån och avtrappad för de med pensioner upp till 20 000 kr/mån.
Den socialdemokratiska regeringen har tydligt deklarerat inriktningen att inkomstskatteklyftan mellan pensionärer och löntagare ska slutas helt och att detta kommer att genomföras i den takt som reformutrymmet medger. Denna linje ställer distriktsstyrelsen sig bakom.
Distriktsstyrelsen föreslår distriktsårskongressen besluta: Att bifalla att-sats 19:1,
Att anse att-sats 19:2 besvarad.
Antalet äldre med inkomster under EU:s relativa fattigdomsgräns ökar kraftigt- från 75 000 när dagens system sattes på 90-talet till 225 000 idag. Dessutom har ytterligare en halv miljon äldre bara den låga garantipensionen – trots att många av dem har arbetat hela livet.
80% av dessa är kvinnor.
Många äldre med låga inkomster skäms för sin livssituation. Men egentligen är det samhället som borde skämmas. Ökningen av äldrefattigdomen är alarmerande. Den leder till sämre hälsa, socialt utanförskap, djupa privatekonomiska problem och ökad risk för våld i nära relationer. Hur kan ett välbärgat välfärdssamhälle acceptera att människor som har slitit hårt ett helt liv tvingas leva så på ålderns höst?
Orsakerna till den ökade äldrefattigdomen bland framför allt kvinnor ligger dels i ett ojämställt arbetsliv med deltids- och visstidsanställningar, dålig arbetsmiljö och att de arbetar i låglöneyrken – dels i att själva pensionssystemet bara bygger vidare på och förstärker dessa skillnader utan att skapa tillräckligt bra grundskydd för de mest utsatta och lägst avlönade grupperna.
Nu behövs nya och mer ambitiösa mål för att garantera att ingen pensionär ska ha en pension under fattigdomsgränsen. Vi kan inte ha ett pensionssystem som gör att många pensionärer inte har råd med ens det nödvändigaste.
Jag föreslår kongressen besluta att:
20:1 förändra pensionssystemet, så att alla får ett grundskydd på en högre nivå än idag, och att en inkomstrelaterad pension läggs ovanpå denna,
20:2 omfördela arvsvinsterna till de med lägst pension, 20:3 slopa bromsen i pensionssystemet,
20:4 införa en bättre uppräkning av pensionerna, (halvera den s k normen på 1,6 %).
Motionär: Xxx Xxxxxxxx
Haparanda Socialdemokratiska Arbetarekommun har i sitt medlemsmöte
den 5 december 2016 behandlad ovanstående motion och beslutat att skicka vidare den som enskild till Norrbottens Socialdemokratiska Distriktskongress 2017 för ställningstagande.
Haparanda den 15 december 2016, Xxx Xxxxxxxxxx, Ordförande
Föredragande: Xxxxx Xxxxx
Distriktsstyrelsen delar motionärens uppfattning att ojämställda pensioner och låga garantinivåer är ett allvarligt problem. Eftersom det, som motionären skriver, är stor skillnad på kvinnors och mäns pensioner och det är nästan fyra gånger så många kvinnor som män som har garantipension anser distriktsstyrelsen att åtgärder för ökad jämställdhet behövs. Grunden för att komma tillrätta med de ojämställda pensionerna är att arbeta för att göra arbetslivet och familjelivet mer jämställt. Och grunden för att säkra framtidens pensioner är att bekämpa arbetslösheten.
Regeringen har agerat i frågan och i december 2016 kom beskedet att frågan om hur det ekonomiska grundskyddet kan förstärkas ska utredas. Det är också en uppfattning som regeringen samlat starkt parlamentariskt stöd för genom att pensionsgruppen gjort upp om en handlingsplan för jämställda pensioner.
Distriktsstyrelsen välkomnar utredningen men har uppfattningen att det inte måste vara just de lösningar som motionären föreslår som kommer att bli de bästa.
Distriktsstyrelsen föreslår distriktsårskongressen besluta: Att anse att-sats 20:1 besvarad,
Att avslå att-satserna 20:2-20:4.
Sedan staten överlät på landets storbanker att ansvara för kontantförsörjningen och bankomatsystemet har antalet bankkontor som erbjuder kontantservice minskat snabbt. Detta har inte kunderna efterfrågat utan är snarare något som drivs på av att bankerna tjänar betydligt mer på kort och digitala betalningar. Alla äldre har inte
dator och det är inte överallt i landet som det finns fungerande mobiltäckning eller bredband. Bankernas argument är bl.a. säkerhetsskäl! Den enskildes säkerhet när man ska stå i en uttagsautomat och ta ut pengar är inte lika viktig!
Ett förslag som borde övervägas är att införa ett lagkrav på bankerna att upprätthålla rimlig kontantservice. Det skulle innebära att bankerna får ett tydligt krav på sig att göra vad som förväntas av dem, nämligen att de tar sitt samhällsansvar och ger kunderna den service de förväntar sig!
Finansmarknads- och konsumentminister Xxx Xxxxxx har uttalat att han förutsätter bankerna tar sitt ansvar i frågan och säkerställer att deras kunder kan fortsätta att använda kontanter även i framtiden, men vi ser ju att bankerna inte verkar bry sig om detta!
Jag föreslår kongressen besluta om att:
21:1 arbeta för en lag att bankerna upprätthåller en rimlig kontantservice, och tar sitt samhällsansvar.
Motionär: Xxx Xxxxxxxx
Haparanda Socialdemokratiska Arbetarekommun har i sitt medlemsmöte
den 5 december 2016 behandlat ovanstående motion och beslutat anta den som sin egen och skicka den vidare till Norrbottens Socialdemokratiska Distriktskongress 2017 för ställningstagande.
Haparanda den 15 december 2016, Xxx Xxxxxxxxxx, ordförande
Föredragande: Xxx Xxxxxxx Xxxxxxx
Missnöjet med svårigheterna att sätta in och ta ut kontanter brer ut sig och blir alltmer högljutt. Inte bara i Norrbotten utan runt om i landet.
När vi ser att hälften av de svenska bankerna inte längre hanterar kontanter och att ca 900 av landets bankkontor varken tillåter insättning eller uttag av kontanter, finns det en hel del att önska.
Såväl privatpersoner, organisationer, kommunala politiker och tjänstemän har visat sitt missnöje.
Riksdagens finansutskott har under en tid jobbat med frågan, likaså har EU frågan på sin dagordning. Finansminister Xxx Xxxxxx har aviserat att det kan bli lag på att bankerna kommer att tvingas hantera kontanter i framtiden. Naturligtvis finns det intressenter som anser att det skulle vara en dålig idé som tex. Svenska Bankföreningen.
Med hänvisning till texten i motionen, som är väl genomtänkta motiv för en lagstiftning för kontanthantering måste motionen bifallas.
Distriktsstyrelsen föreslår distriktsårskongressen besluta: Att bifalla motionen.
Motiveringen för avskaffandet var att "minska utanförskapet", genom att få företag att investera i Sverige och på så sätt skapa jobb, och att få stopp på skatteflykten till utlandet. Men Sverige är idag det land där inkomstklyftorna ökat snabbast i av OECD-länderna. Den borgerliga regeringen misslyckades i sina försök att minska utanförskapet då deras analys av samhället i grunden var fel. Skattesänkningar minskar inte utanförskapet. Skatteflykten bekämpar vi bl.a. genom ingående av insynsavtal med länderna man flyttar kapitalen till och inte genom avskaffandet av skatter.
Detta samtidigt som vi pratar om priset på människor som flyr från krig och ödeläggelse. Samtidigt som vi inte kan finansiera välfärden, behålla våra kollektivt ägda egendomar och verksamheter.
Vi bör återinföra förmögenhetsskatten för att det inte är rimligt att beskatta arbetstagares inkomster och samtidigt underlåta beskattning på överklassens kapital.
Jag yrkar därför att:
22:1 Socialdemokraterna aktivt ska verka för återinförandet av en förmögenhetsskatt.
Motionär: Xxxxxxx Xxxxx, SSU Luleå
Partidistrikt: Norrbottens Socialdemokratiska Partidistrikt
Arbetarekommun: Luleå Socialdemokratiska Arbetarekommun
Motionen sänds till kongressen som antagen av:
Luleå Socialdemokratiska Arbetarekommun
Luleå arbetarekommunstyrelse föreslår representantskapet besluta att bifalla motionen i sin helhet.
Representantskapet beslutar att bifalla motionen i sin helhet.
Föredragande: Xxxxxxxx Xxxxxx
Motionären tar upp en viktig fråga, hur vi säkrar resurser till framtidens välfärd. Att betala skatt efter förmåga är en bra grund i ett jämlikt samhälle.
Det är viktigt för välfärden att alla drar sitt strå till stacken och solidariskt betala skatt för att säkra en välfärd för alla. Distriktsstyrelsen ser dock inte skäl att på en distriktsårskongress låsa sig vid exakta upplägg eller detaljer utan hålla sig kring huvudfrågan, att förmögenhet åter borde kunna beskattas. Till skillnad från tidigare lagstiftning är det dock viktigt att den blir effektiv och inte bjuder på kryphål för de mest besuttna. En tydlig skatt utan kryphål blir en skatt med också folkligt stöd.
Vi är historiskt sett kända för att vara ett parti som gillar att betala skatt, och det är kanske för att vi har vår solidariska värdegrund och ser skatter som en välfärdsförsäkring och inte en straffavgift.
Det är viktigt att vi lyckas förmedla denna känsla av samhörighet och har en tydlig avsikt och framtidsprognos för vad en skatteförändring innebär i samhället i stort.
Distriktsstyrelsen föreslår distriktsårskongressen besluta: Att avslå motionen,
Att Socialdemokraterna i Norrbotten ska verka för att en utredning av beskattning på förmögenhet tillsätts som en del av en större skatteöversyn.
Så med tanke på bland annat miljön så föreslår jag att:
23:1 man återinför skrotningspremien så fort som möjligt,
23:2 Älvsbyns socialdemokratiska arbetarekommun bifaller motionen. Älvsbyn 2016-11-25 Xxxxx Xxxxxxx, S-kvinnor Älvsbyn.
Älvsbyns socialdemokratiska arbetarekommun har vid sitt repskapsmöte 2016-12-15 bifallit motionen.
Föredragande: Xxx Xxxxxxx Xxxxxxx
Precis som motionären skriver så är det inte tillåtet att överge en uttjänt bil, var som helst och hur som helst. Ändå är det säkert många av oss som ser övergivna bilvrak på mycket olämpliga ställen. Dumpade ute i skogen, nedrullade i ett dike längs vägen, utbrända bilvrak på en parkeringsplats (t.ex. i hyreshusområdet eller parkeringen längs vägen).
Distriktsstyrelsen tycker motionen skall bifallas och säger också som motionären – med tanke på bland annat miljön.
Distriktsstyrelsen föreslår distriktsårskongressen besluta: Att bifalla motionen.
Strandskyddslagen har funnits sedan 1975, nästan i nuvarande form.
Vissa förändringar har skett genom åren. Nyligen gav Strandskyddsdelegationen sin slutrapport, jag anser att en av deras slutsatser var att lagen behöver differentieras. Det finns mycket stora områden i vårt land som är mycket lågt exploaterat.
Det finns även kommuner med stora strandområden. T.ex. Arjeplogs kommun med 8727 sjöar och tre stora älvar.
Jag föreslår distriktskongressen att:
24:1 vi socialdemokrater initierar att regeringen snarast tillsätter en utredning med syfte att differentiera strandskyddslagstiftningen över landet,
24:2 Arjeplogs arbetarekommun antar motionen som sin egen och sänder den till distriktsårskongressen.
Xxxx Xxxxxxxxxxx, Arjeplog
Föredragande: Xxxxxxxx Xxxxxx
Distriktsstyrelsen anser att detta är en viktig fråga som motionären tar upp.
En utredning av differentiering av strandskyddslagen skulle kunna göra mycket nytta.
Lagen har idag regler för möjlighet till dispens eller upphävning, men en differentiering hade kunnat gynna särskilt landsbygd och mindre orter där man önskar leva och bo.
Strandskyddslagen är viktig för att bevara land- och vattenområden och även friluftslivet, och detta är även avsikten att det ska vara fortsatt säkrat. Sedan lagändringen 2009-2010 -som innebar tydligare regler gällande dispens och lättnader- så har kommunerna större möjlighet att göra undantag i lagen om strandskydd genom landsbygdsutveckling inom strandnära lägen (LIS). Detta med krav på att långsiktiga biologiska mångfalden ej är hotad. Syftet med att peka ut LIS-områden är att främja just långsiktig utveckling på landsbygden.
Detta har lämnat lite att önska, så en differentiering hade kunnat leda till att det blir lättare för enskilda att säkra tillstånd för strandnära utbyggnad.
Distriktsstyrelsen föreslår distriktsårskongressen besluta: Att bifalla motionen.
Föredragandegrupp: Xxxxxxx Xxxxx, Xxxxxx Xxxxxxx, Xxx-Xxxxx Xxxxxxxx
Vid partikongressen i maj 2015 togs ett beslut om nya stadgar för socialdemokraterna. Viktiga förändringar i korthet:
- Medlemsavgiften blir enhetlig för alla, avgiften för 2016 är 240 kronor för medlemmar med medlemskap i en socialdemokratisk förening.
- Den så kallade ”100-kronan” försvinner, alla medlemmar betalar full avgift
och betalar för 12 månader i taget.
- Socialdemokratiska föreningar, arbetarkommuner och partidistrikt fattar inte beslut om sin medlemsavgift, Beslutet fattas av socialdemokratiska partikongressen.
Undertecknade har valt att skriva denna motion till distriktskongressen för vi tycker att medlemsavgiften är oproportionerlig, den gynnar inte medlemstillströmning, utan snarare tvärtom.
Hur ska vi få unga att engagera sig i det socialdemokratiska partiet? De unga är framtidens förtroendevalda!
Hur ska vi locka fler medlemmar?
Hur behåller vi de äldres kunskap – mentorer?
Med hänsyn taget till vad som angetts ovan, och för den ekonomiska tillgängligheten till medlemskap ska öka, föreslås att
25:1 Medlemsavgiften reduceras så att den för unga upp till 25 år och pensionärer uppgår till 150 kronor per år.
Arvidsjaurs arbetarkommun Arjeplogs arbetarkommun Jokkmokks arbetarkommun
Vid partikongressen i maj 2015 togs ett beslut om nya stadgar för socialdemokraterna. Viktiga förändringar i korthet:
- Medlemsavgiften blir enhetlig för alla, avgiften för 2016 är 240 kronor för medlemmar med medlemskap i en socialdemokratisk förening.
- Den så kallade ”100-kronan” försvinner, alla medlemmar betalar full avgift
och betalar för 12 månader i taget.
- Socialdemokratiska föreningar, arbetarkommuner och partidistrikt fattar inte beslut om sin medlemsavgift, Beslutet fattas av socialdemokratiska partikongressen.
Undertecknade har valt att skriva denna motion till distriktskongressen för vi tycker att medlemsavgiften är oproportionerlig, den gynnar inte medlemstillströmning, utan snarare tvärtom.
Hur ska vi få unga att engagera sig i det socialdemokratiska partiet? De unga är framtidens förtroendevalda!
Hur ska vi locka fler medlemmar?
Hur behåller vi de äldres kunskap – mentorer?
Med hänsyn taget till vad som angetts ovan, och för den ekonomiska tillgängligheten till medlemskap ska öka, föreslås att
26:1 Medlemsavgiften reduceras så att den för unga upp till 25 år och pensionärer uppgår till 150 kronor per år.
Arjeplogs arbetarkommun
Föredragande: Xxxxxx Xxxxxxx
Socialdemokraterna har under en lång en tid eftersträvat en rättvis och enhetlig medlemsavgift, vilket partikongressen beslutade 2016. Medlemskap i politiskt parti är ett medvetet val. Vi anser att medlemsavgifterna behövs för att vi skall kunna erbjuda ett innehållsrikt medlemskap med t ex avgiftsfria utbildningar och aktiviteter i Socialdemokratins anda.
Distriktsstyrelsen föreslår distriktsårskongressen besluta: Att avslå motionerna 25 och 26.
Jag föreslår därför att:
27:1 man utesluter ålder på kandidater på valsedlar, 27:2 Älvsbyns socialdemokrater bifaller motionen. Älvsbyn 2016-11-25
Xxxxx Xxxxxxx, S-kvinnor Älvsbyn.
Älvsbyns socialdemokratiska arbetarekommun har vid sitt repskapsmöte 2016-12-15 bifallit motionen.
Föredragande: Xxx-Xxxxx Xxxxxxxx
En tidigare distriktskongress har beslutat att vi socialdemokrater skall ange ålder på våra valsedlar. Det är dock den enskilda arbetarekommunen som bestämmer om ålder på kandidater skall anges eller ej på valsedlarna i kommunen. I tidigare val har ålder på kandidater angetts på våra valsedlar på samtliga nivåer. Distriktsstyrelsen anser att vi även i fortsättningen skall ange ålder på valsedlar, dels för att socialdemokrater står för öppenhet mot väljarna och dels för att våra valsedlar skall vara enhetliga på alla nivåer.
Distriktsstyrelsen föreslår distriktsårskongressen besluta: Att avslå motionen.