PATENTLAG
Given i Helsingfors den 15 december 1967.
PATENTLAG
I enlighet med Riksdagens beslut stadgas:
1 kap.
Allmänna bestämmelser.
1 §.
Den som gjort en uppfinning, som kan tillgodogöras industriellt, eller den till vilken uppfinnarens rätt övergått, äger rätt att efter ansökan erhålla patent på uppfinningen och därigenom förvärva ensamrätt att yrkesmässikt utnyttja uppfinningen enligt vad som stadgas i denna lag.
Patent meddelas icke:
1) på uppfinning, vars utnyttjande skulle strida mot goda seder eller allmän ordning; ej heller
2) på växtsorter eller djurraser eller väsentligen biologiskt förfarande för framställning av växter eller djur. Patent må dock meddelas på mikrobiologiskt förfarande och alster av sådant förfarande.
2 §.
Patent meddelas endast på uppfinning som väsentligen skiljer sig från vad som blivit känt före dagen för patentansökningen.
Som känt anses allt som blivit allmänt tillgängligt, vare sig detta skett genom skrift, föredrag, utnyttjande eller på annat sätt. Även innehållet i patentansökan, som före nämnda dag gjorts här i landet, anses som känt, om denna ansökan blir offentlig enligt vad som stadgas i 22 §.
Patent må dock meddelas utan hinder av att uppfinningen inom sex månader innan patentansökningen gjordes blivit allmänt tillgänglig:
1) till följd av uppenbart missbruk i förhållande till sökanden eller någon från vilken denne härleder sin rätt; eller
2) därigenom att sökanden eller någon från vilken denne härleder sin rätt förevisat uppfinningen på officiell eller officiellt erkänd internationell utställning.
3 §.
Den genom patent förvärvade ensamrätten innebär att, med de undantag som nedan stadgas, annan än patenthavaren ej må utan dennes lov utnyttja uppfinningen yrkesmässigt genom att använda patentskyddat förfarande, genom att tillverka, införa, använda, överlåta eller till försäljning, uthyrning eller utlåning utbjuda patentskyddat alster eller på annat sätt.
Avser uppfinningen förfarande för tillverkning av alster, omfattar ensamrätten även alster som tillverkats enligt förfarandet.
Ensamrätten omfattar icke utnyttjande av alster, som sålts här i landet i butik eller på därmed jämförligt sätt i strid mot ensamrätten, om köparen vid köpet icke ägde eller icke bort äga kännedom om att ensamrätten kränktes.
4 §.
Den som utnyttjade uppfinning yrkesmässigt här i landet när ansökan om patent därå gjordes, må utan hinder av patentet fortsätta utnyttjandet med bibehållande av dess allmänna art, om utnyttjandet icke utgjorde uppenbart missbruk i förhållande till patentsökanden eller någon från vilken denne härleder sin rätt. Sådan rätt till utnyttjande tillkommer under motsvarande förutsättningar även den som vidtagit väsentliga åtgärder för att utnyttja uppfinningen yrkesmässigt här i landet.
Rätt som avses i 1 mom. må övergå till annan endast tillsammans med rörelse, vari den uppkommit eller utnyttjandet avsetts skola ske.
5 §.
Utan hinder av patent må uppfinningen utnyttjas på utländskt fartyg, luftfartyg eller annat samfärdsmedel för dess behov, när det tillfälligt inkommer till Finland vid regelbunden trafik eller eljest.
Genom förordning må stadgas, att reservdelar och tillbehör till luftfartyg utan hinder av patent må införas till landet och användas här för reparation av luftfartyg, hemmahörande i främmande stat, i vilken motsvarande förmåner medgivas för finska luftfartyg.
6 §.
Genom förordning må stadgas, att ansökan om patent på uppfinning, vilken tidigare angivits i ansökan om skydd utom riket, skall på sökandes yrkande vid tillämpning av 2
§ 1 och 2 mom. samt 4 § anses gjord samtidigt med sistnämnda ansökning.
I förordning skola angivas de närmare villkor, under vilka sådan konventionsprioritet må åtnjutas.
7 §.
Innehavare av patent må erhålla tilläggspatent på utveckling av uppfinningen, om ansökan härom inkommer innan ansökningen om huvudpatentet blivit offentlig enligt 22 §.
Tilläggspatent må meddelas utan hinder av att villkoret enligt 2 § 1 mom. icke är uppfyllt i förhållande till innehållet i ansökningen om huvudpatentet. Tilläggspatent upphör att gälla samtidigt med huvudpatentet, om annat ej följer av 3 mom., och må övergå till annan endast tillsammans med huvudpatentet.
Upphör huvudpatentet på grund av att patenthavaren avstår från patentet eller förklaras patentet ogiltigt, utgör tilläggspatentet självständigt patent för återstoden av patenttiden. Finnas flera tilläggspatent till huvudpatentet, gäller det först meddelade tilläggspatentet som huvudpatent och de övriga som tilläggspatent till detta.
2 kap.
Patentansökan och dess handläggning.
8 §.
Patentmyndighet i Finland är patent- och registerstyrelsen i enlighet med vad därom särskilt stadgas.
9 §.
Ansökan om patent göres skriftligen hos patentmyndigheten.
Ansökningen skall innehålla beskrivning av uppfinningen, innefattande även ritningar, om sådana erfordras, samt bestämd uppgift om vad som sökes skyddat genom patentet (patentkrav). Beskrivningen skall vara så tydlig, att en fackman med ledning därav kan utöva uppfinningen.
I ansökningen skall uppfinnarens namn angivas. Sökes patent av annan än uppfinnaren, skall sökanden styrka sin rätt till uppfinningen.
Beskrivningen av uppfinningen och patentkraven skola avfattas på finska eller svenska i enlighet med bestämmelserna i gällande språklagstiftning. Då patentkraven avfattats endast på det ena inhemska språket, skall patentmyndigheten draga försorg om översättning av patentkraven till det andra av dessa språk, innan ansökan enligt 22 § 2 mom. blir offentlig. Sökanden skall erlägga fastställd översättningsavgift. I fråga om utländsk sökande skall beskrivningen av uppfinningen avfattas på finska och patentkraven på såväl finska som svenska. Envar har likväl rätt att avfatta beskrivningen av uppfinningen och patentkraven på såväl finska som svenska.
Sökanden skall erlägga fastställd ansökningsavgift.
10 §.
I samma ansökan må icke sökas patent på två eller flera av varandra oberoende uppfinningar.
11 §.
Sökes patent på uppfinning som framgår av tidigare av sökanden ingiven patentansökan, vilken icke slutligt avgjorts, skall den senare ansökningen på yrkande härom och på de villkor som stadgas i förordning anses gjord vid den tidpunkt, när de handlingar av vilka uppfinningen framgår inkommo till patentmyndigheten.
12 §.
Sökande som ej har hemvist i Finland, skall ha ett här bosatt ombud, som äger företräda honom i allt som rör ansökningen.
13 §.
Ansökan om patent må icke ändras så, att patent sökes på något som ej framgick av ansökningshandlingarna när ansökningen gjordes eller enligt 14 § skall anses gjord.
14 §.
Ändrar sökanden ansökningen inom sex månader från den dag då ansökningen gjordes, skall ansökningen anses gjord vid den tidpunkt, då ändringen vidtogs, om han yrkar det.
Yrkande enligt 1 mom. må framställas endast en gång och må ej återtagas.
15 §.
Har sökanden icke iakttagit vad som är föreskrivet om ansökan eller finner patentmyndigheten eljest hinder föreligga för bifall till ansökningen, skall sökanden föreläggas att inom viss tid avgiva yttrande eller vidtaga rättelse.
Underlåter sökanden att inom förelagd tid inkomma med yttrande eller vidtaga åtgärd för att avhjälpa anmärkt brist, skall ansökningen avskrivas. Underrättelse därom skall intagas i föreläggandet.
Avskriven ansökan återupptages, om sökanden inom fyra månader efter utgången av förelagd tid inkommer med yttrande eller vidtager åtgärd för att avhjälpa brist och inom samma tid erlägger fastställd återupptagningsavgift.
16 §.
Xxxxxx även efter det yttrande avgivits hinder föreligga för bifall till ansökningen och har sökanden haft tillfälle att yttra sig över hindret, skall ansökningen avslås, om anledning ej förekommer att giva sökanden nytt föreläggande.
17 §.
Påstår någon inför patentmyndigheten bättre rätt till uppfinningen än sökanden och finnes saken tveksam, må patentmyndigheten förelägga honom att väcka talan vid domstol inom viss tid vid äventyr att påståendet lämnas utan avseende vid patentansökningens fortsatta prövning.
Är tvist om bättre rätt till uppfinningen anhängig vid domstol, må patentansökningen förklaras vilande till dess målet slutligen avgjorts.
18 §.
Visar någon inför patentmyndigheten att han äger bättre rätt till uppfinningen än sökanden, skall patentmyndigheten överföra ansökningen på honom, om han yrkar det. Den som får patentansökan överförd på sig skall erlägga ny ansökningsavgift.
Har överföring yrkats, må ansökningen icke avskrivas, avslås eller bifallas, ej heller återtas förrän yrkandet slutligt prövats.
19 §.
Äro ansökningshandlingarna i föreskriven ordning och finnes ej hinder för patent föreligga, skall ansökningen godkännas för utläggning enligt 21 §.
Sedan ansökningen godkänts för utläggning, må patentkraven icke utvidgas eller yrkande enligt 14 § framställas.
20 §.
Inom två månader efter det ansökningen godkänts för utläggning skall sökanden erlägga fastställd tryckningsavgift. Sker det ej, skall ansökningen avskrivas. Avskriven ansökan återupptages, om sökanden inom fyra månader efter utgången av sagda tid erlägger tryckningsavgiften jämte fastställd återupptagningsavgift.
Sökes patent av uppfinnaren och begär han befrielse från tryckningsavgiften inom två månader efter det att ansökningen godkänts för utläggning, må patentmyndigheten medgiva honom sådan befrielse, om avgiftens erläggande befinnes medföra avsevärda svårigheter för honom. Avslås framställningen, skall avgift som erlägges inom två månader därefter, anses erlagd i rätt tid.
21 §.
Sedan tryckningsavgift enligt 20 § erlagts eller befrielse från tryckningsavgiften medgivits, skall patentmyndigheten utlägga ansökningen för att bereda allmänheten tillfälle att inkomma med invändning mot ansökningen. utläggningen skall kungöras.
Invändning göres skriftligen hos patentmyndigheten inom tre månader från kungörelsedagen.
Från och med den dag då ansökningen utlägges skola tryckta exemplar av beskrivning och patentkrav, med uppgift om sökanden och uppfinnaren, finnas att tillgå hos patentmyndigheten.
22 §.
Från och med den dag då ansökningen utlägges skola handlingarna i ärendet vara offentliga.
När aderton månader förflutit från den dag då patentansökningen gjordes, eller, om konventionsprioritet yrkas, den dag från vilken prioriteten begäres, skola handlingarna vara offentliga även om ansökningen icke utlagts. Har ansökningen avskrivits eller avslagits, skola handlingarna dock bliva offentliga endast om sökanden begär att ansökningen återupptages eller anför besvär.
På framställning av sökanden skola handlingarna vara offentliga tidigare än som följer av 1 och 2 mom.
När handlingarna bliva offentliga enligt 2 eller 3 mom., skäll kungörelse därom utfärdas.
Innehåller handling företagshemlighet och rör den icke uppfinning vara patent sökes, äger patentmyndigheten, om särskilda skäl föreligga, på yrkande förordna att handlingen icke skall vara offentlig. Har sådant yrkande framställts, är handlingen icke offentlig, förrän yrkandet ogillats genom beslut som vunnit laga kraft.
23 §.
Efter utgången av den i 21 § 2 mom. stadgade tiden avgöres vid ansökningens fortsatta prövning, huruvida ansökningen skall bifallas. Vid denna prövning äga stadgandena i 15―18 §§ tillämpning.
Har invändning gjorts, skall sökanden underrättas därom och tillfälle beredas honom att yttra sig över invändningen.
24 §.
Ändring i slutligt beslut av patentmyndigheten i ärende angående ansökan om patent må sökas av sökanden, om beslutet gått honom emot. I beslut, varigenom ansökan bifallits oaktat invändning framställts i behörig ordning, må ändring sökas av den som gjort invändningen. Återkallar invändaren sin ändringsansökan, må ärendet likväl prövas, om särskilda skäl föreligga.
I beslut, varigenom begäran om återupptagning enligt 15 § 3 mom. eller 20 § 1 mom. avslagits eller yrkande om överföring enligt 18 § bifallits, må ändring sökas av sökanden. Ändring i beslut, varigenom yrkande om överföring som nu sagts avslagits, må sökas av den som framställt yrkandet.
Ändring i beslut, varigenom yrkande om förordnande enligt 22 § 5 mom. avslagits, må sökas av den som framställt yrkandet.
25 §.
Ändring enligt 24 § sökes medelst besvär hos patent- och registerstyrelsens besvärsavdelning inom två månader från beslutets dag. Ändringssökanden skall inom samma tid erlägga fastställd besvärsavgift, vid påföljd att besvären icke upptagas till prövning.
Ändring i besvärsavdelningens beslut sökes medelst besvär hos högsta förvaltningsdomstolen inom två månader från beslutets dag.
Vad i 22 § 5 mom. stadgats skall äga motsvarande tillämpning beträffande handlingar, som ingivas till besvärsavdelningen eller till högsta förvaltningsdomstolen.
26 §.
Patent är meddelat, när patentansökningen bifallits och beslutet vunnit laga kraft. När patent meddelats, skall det kungöras och patentbrev utfärdas. Har beskrivning eller patentkrav ändrats efter det de tryckts enligt 21 § 3 mom., skola tryckta exemplar av handlingarna, med uppgift om patenthavaren och uppfinnaren, i slutligt skick finnas att tillgå hos patentmyndigheten.
Avskrives eller avslås ansökan, som blivit offentlig, skall beslutet kungöras när det vunnit laga kraft.
27 §.
Meddelat patent antecknas i patentregistret som föres av patentmyndigheten.
3 kap.
Nordisk patentansökan.
28 §.
Genom förordning må, efter överenskommelse med Danmark, Norge och Sverige om att patent på uppfinning skall kunna erhållas för Finland, Danmark, Norge och Sverige eller for tre av dessa stater efter ansökan om patenten i en av de stater som ansökningen omfattar (nordisk patentansökan), stadgas att bestämmelserna i 29―38 §§ skola lända till efterrättelse.
29 §.
Nordisk patentansökan här i landet skall avse patent, förutom för Finland, jämväl antingen för Danmark, Norge och Sverige eller för två av dessa stater.
Sådan ansökan behandlas och prövas, med iakttagande av bestämmelserna i detta kapitel, enligt vad som gäller för patentansökan i allmänhet. Patent, som meddelats på grund av sådan ansökan, äger i Finland samma giltighet som annat här meddelat patent.
Meddelas på grund av nordisk patentansökan i Danmark, Norge eller Sverige patent för Finland, gäller patentet här i landet som om det meddelats här.
Har patent som omfattar Finland meddelats i Danmark, Norge eller Sverige, med beskrivning och patentkrav på såväl finska som danska, norska eller svenska språket, och råder icke överensstämmelse mellan texterna, omfattar patentskyddet i Finland endast vad som framgår av båda texterna.
30 §.
I fråga om nordisk patentansökan här i landet äger bestämmelsen i 2 § 2 mom. sista satsen motsvarande tillämpning med avseende på tidigare patentansökan i annan stat, som omfattas av ansökningen. Beträffande ansökan om patent enbart för Finland äger nämnda bestämmelse motsvarande tillämpning med avseende på nordisk patentansökan som gjorts i Danmark, Norge eller Sverige och som omfattar Finland.
31 §.
Då beskrivning av uppfinningen och patentkraven i nordisk patentansökan avfattats endast på finska eller svenska språket, skall patentmyndigheten draga försorg om översättning av dem till det andra av dessa språk. Sökanden skall erlägga fastställd översättningsavgift. I fråga om utländsk sökande skola beskrivningen av uppfinningen och patentkraven avfattas på finska och svenska.
32 §.
I fråga om nordisk patentansökan här i landet skola tryckta exemplar av beskrivning och patentkrav som avses i 21 § 3 mom. innehålla uppgift om vilka stater ansökningen omfattar. När ansökningen godkännes för utläggning, skola sådana exemplar översändas till patentmyndigheterna i övriga stater som omfattas av ansökningen, för att där göras offentliga enligt vad därom är stadgat.
33 §.
När nordisk patentansökan, som gjorts i annan stat och som omfattar Finland, utlägges i den andra staten, skall den samtidigt utläggas hos patentmyndigheten här i landet. Utläggningen skall kungöras.
Tryckta exemplar av beskrivning och patentkrav skola finnas att tillgå hos patentmyndigheten här i landet.
Invändning mot nordisk patentansökan här i landet må inom den i 21 § föreskrivna tiden göras, förutom hos patentmyndigheten här i landet, hos patentmyndigheten i annan stat, som omfattas av ansökningen.
Inkommer till patentmyndigheten här i landet invändning mot nordisk patentansökan som gjorts i annan stat och som omfattar Finland, skall patentmyndigheten ofördröjligen översanda handlingen till patentmyndigheten i den andra staten och därvid angiva dagen då handlingen inkom.
35 §.
Nordisk patentansökan, som gjorts här i landet och som omfattar Finland, Danmark, Norge och Sverige, må ändras till nordisk patentansökan för Finland och två av de övriga staterna.
Nordisk patentansökan, som gjorts här i landet, må ändras till särskild patentansökan för Finland.
Företages ändring som avses i 2 mom. eller återkallas ansökan hos patentmyndigheten här i landet, må sökanden enligt vad därom är stadgat fullfölja den som särskild ansökan i annan stat, som omfattas av ansökningen. Vill sökanden sålunda fullfölja ansökningen, skall han samtidigt med ändringen eller återkallelsen avgiva förklaring därom till patentmyndigheten här i landet.
Hava handlingarna i ansökningsärendet blivit offentliga enligt 22 §, skall om sådan ändring, åtcrkallellse och förklaring utfärdas kungörelse. Förklaring skall även intagas i kungörelse enligt 21 § 1 mom.
36 §.
Ändras nordisk patentansökan, som gjorts i annan stat och som omfattar Finland, till ansökan för den staten eller återkallas ansökningen och har sökanden avgivit förklaring att han vill fullfölja ansökningen som särskild patentansökan för Finland, skall ansökningen upptagas och prövningen fortsättas av patentmyndigheten här i landet, om sökanden gör anmälan härom hos denna myndighet inom två månader från ändringen eller återkallelsen. Hava handlingarna i ärendet blivit offentliga enligt 22 §, skall anmälningen kungöras.
Ansökan som upptages enligt 1 mom. skall behandlas och prövas som om den ursprungligen gjorts här i landet som patentansökan för Finland. Sökanden skall dock erlägga fastställd ansökningsavgift här i landet, även om han erlagt ansökningsavgift i den stat där ansökningen gjordes.
Bifalles nordisk patentansökan, som gjorts i Finland, skall av patentbrevet framgå för vilka stater patent meddelats.
38 §.
Genom förordning må, efter avtal därom med berörd stat, stadgas, att nordiska patentansökningar som göras här i landet skola under närmare bestämda förutsättningar i förordningen överlämnas till behandling hos patentmyndigheten i annan stat, som omfattas av ansökningarna. Förordning som nu sagts må icke avse ansökan av den som är bosatt här i landet.
Genom förordning må jämväl, efter avtal därom med berörd stat, stadgas, att nordiska patentansökningar, som gjorts i annan stat och som omfattar Finland, må överlämnas till patentmyndigheten här i landet. Ansökan, som överlämnas enligt sådan förordning, skall behandlas och prövas som om den ursprungligen gjorts i Finland.
4 kap.
Patents omfattning och giltighetstid.
39 §.
Patentskyddets omfattning bestämmes av patentkraven. För förståelse av patentkraven må ledning hämtas från beskrivningen.
40 §.
Meddelat patent kan upprätthållas intill dess sjutton år förflutit från den dag då patentansökningen gjordes.
Om upprätthållande av tilläggspatent stadgas i 7 §.
5 kap.
Årsavgifter.
41 §.
För patent, som icke är tilläggspatent, skall för varje år räknat från den dag patentansökningen gjordes (patentår) erläggas fastställd årsavgift.
Har tilläggspatent övergått till självständigt patent enligt vad i 7 § 3 mom. stadgas, skall från och med närmast följande patentår erläggas årsavgift med xxxxxx, som skulle ha utgått för huvudpatentet om det alltjämt varit gällande.
42 §.
Årsavgift skall erläggas senast första dagen av det patentår den avser. Årsavgift för patentår, som börjat innan patentet meddelats eller inom två månader därefter, förfaller dock först den dag då två månader förflutit efter patentets meddelande. Årsavgift må icke erläggas före patentets meddelande och ej heller tidigare än sex månader före patentårets början.
Xxxxxxx patentet av uppfinnaren och befinnes han ha avsevärd svårighet att erlägga årsavgift, må patentmyndigheten medgiva honom anstånd med årsavgifts erläggande under högst tre år från patentets meddelande, om han gör framställning därom senast den dag då årsavgift första gången förfaller. Avslås framställningen, skall avgift som erlägges inom två månader därefter anses erlagd i rätt tid.
Årsavgift må, med den förhöjning som må vara fastställd, erläggas inom sex månader efter patentårets ingång eller i fråga om patentår, som börjat innan patentet meddelats, efter sistnämnda tidpunkt. Årsavgift, med vars erläggande anstånd medgivits enligt 2 mom., må med angivna förhöjning erläggas inom sex månader efter den tidpunkt till vilken anstånd erhållits.
6 kap.
Övelåtelse, licens och tvångslicens.
43 §.
Har patenthavaren medgivit annan rätt att yrkesmässigt utnyttja uppfinningen (licens), äger denne överlåta sin rätt vidare endast om avtal träffats därom.
44 §.
Har patent övergått på annan eller licens upplåtits, skall på begäran anteckning därom göras i patentregistret. Detsamma gäller pantsättning av patent.
Visas att i registret antecknad licens eller panträtt upphört att gälla, skall anteckningen därom avföras.
Vad i 1 och 2 mom. stadgats om upplåtelse och upphörande av licens skall även gälla tvångslicens och rätt som avses i 53 § 2 mom.
I mål eller ärende angående patent skall den anses som patenthavare, vilken senast blivit införd i patentregistret i sådan egenskap.
Har någon hos patentmyndigheten begärt att anteckning göres i registret om att patent överlåtis till honom eller att han förvärvat licens eller panträtt, och var han därvid i god tro beträffande sin rätt, är tidigare överlåtelse av patentet eller upplåtelse av rätt därtill till annan icke gällande mot honom, om den andre icke därförinnan begärt anteckning om sitt förvärv.
45 §.
Hava tre år förflutit sedan patent meddelades och tillika fyra år sedan patentansökningen gjordes och utövas icke uppfinningen inom landet i skäligt omfång, äger den som här i landet vill utöva denna erhålla tvångslicens därtill, om godtagbar anledning till underlåtenheten saknas.
Under förutsättning av ömsesidighet må genom förordning stadgas, att vid tillämpning av 1 mom. utövning i främmande stat skall jämställas med utövning här i landet.
46 §.
Innehavare av patent på uppfinning, vars utnyttjande är beroende av annan tillhörigt patent, äger erhålla tvångslicens att utnyttja den uppfinning som skyddas därav, om detta finnes skäligt på grund av den förstnämnda uppfinningens betydelse eller eljest särskilda skäl föreligga.
Innehavare av patent, till vilket tvångslicens åtnjutes enligt 1 mom., äger erhålla tvångslicens att utnyttja den andra uppfinningen, om det icke föreligger särskilda skäl däremot.
47 §.
Om hänsyn till allmänt intresse av synnerlig vikt så kräver, äger den som vill yrkesmässigt utnyttja uppfinning, vara annan har patent, erhålla tvångslicens därtill.
48 §.
Den som utnyttjade patentsökt uppfinning yrkesmässigt här i landet när handlingarna i ansökningsärendet blevo offentliga enligt 22 § äger, om ansökningen leder till patent, erhålla tvångslicens till utnyttjandet, om synnerliga skäl föreligga samt han saknat kännedom om ansökningen och det ej heller skäligen kan anses, att han skulle ha kunnat skaffa sig kännedom därom. Sådan rått tillkommer under motsvarande förutsättningar även den som vidtagit väsentliga åtgärder för att utnyttja uppfinningen yrkesmässigt här i landet. Tvångslicens kan avse även tid innan patentet meddelades.
49 §.
Tvångslicens må meddelas endast den som kan antagas äga förutsättningar att utnyttja uppfinningen på godtagbart sätt och i överensstämmelse med licensen.
Tvångslicens utgör ej hinder för patenthavaren att själv utnyttja uppfinningen eller att upplåta licens. Tvångslicens må övergå till annan endast tillsammans med rörelse vari den utnyttjas eller utnyttjandet avsetts skola ske.
50 §.
Tvångslicens meddelas av rätten, som även bestämmer i vilken omfattning uppfinningen må utnyttjas samt fastställer vederlaget och övriga villkor för licensen. När väsentligen ändrade förhållanden påkalla det, äger rätten på yrkande av endera parten rätt att upphäva licensen eller fastställa nya villkor för denna.
7 kap.
Patents upphörande.
51 §.
Erlägges icke årsavgift enligt vad i 41 och 42 §§ stadgas, är patentet förfallet från och med ingången av det patentår för vilket avgiften icke erlagte.
Patent, som förfallit enligt 1 mom., må återupprättas av patentmyndigheten, om patenthavaren visar godtagbar ursäkt för sin underlåtenhet. Ansökan om återupprättande skall göras skriftligen hos patentmyndigheten utan dröjsmål och senast sex månader från den dag, då avgiften senast skulle ha erlagts. Inom samma tid skall årsavgiften med den förhöjning, som må vara fastställd, och fastställd återupprättningsavgift erläggas. Behörigen gjord ansökan skall kungöras.
Den som efter det patent förfallit men innan ansökan om återupprättande kungjorts börjat utnyttja uppfinningen yrkesmässigt här i landet eller vidtagit väsentliga åtgärder därför, äger den rätt som sägs i 4 §, om patentet återupprättas.
52 §.
Har patent meddelats i strid med 1 eller 2 §, skall rätten förklara patentet ogiltigt, om talan föres därom. Patent må dock ej förklaras ogiltigt på den grund att den som erhållit patentet varit berättigad till blott viss andel däri.
Utom i fall som avses i 3 mom. må talan föras av envar som lider förfång av patentet eller, om det finnes påkallat ur allmän synpunkt, av myndighet varom stadgas i förordning.
Xxxxx som grundas på att patent meddelats annan än den som är berättigad till patentet enligt 1 §, må föras endast av den som påstår sig berättigad till patentet. Talan skall väckas inom ett år efter erhållen kännedom om patentets meddelande och de övriga omständigheter, på vilka talan grundas. Var patenthavaren i god tro när patentet meddelades eller när det övergick på honom, må talan ej väckas senare än tre år efter patentets meddelande.
53 §.
Har patent meddelats annan än den som är berättigad till patentet enligt 1 §, skall rätten på talan av den berättigade överföra patentet på honom. I fråga om den tid inom vilken talan skall väckas äger vad i 52 § 3 mom. stadgas tillämpning.
Har den som frånkännes patentet i god tro börjat utnyttja uppfinningen yrkesmässigt här i landet eller vidtagit väsentliga åtgärder därför, äger han mot skäligt vederlag och på skäliga villkor i övrigt fortsätta det påbörjade eller igångsätta det tillämnade utnyttjandet med bibehållande av dess allmänna art. Sådan rätt tillkommer under motsvarande förutsättningar även innehavare av licens som är antecknad i patentregistret.
Rätt enligt 2 mom. må övergå till annan endast tillsammans med rörelse, vari den utnyttjas eller utnyttjandet avsetts skola ske.
54 §.
Avstår patenthavaren skriftligen hos patentmyndigheten från patentet, skall myndigheten förklara patentet upphört.
Är patent utmätt eller är tvist om överföring av patent anhängig, må patentet icke förklaras upphört så länge utmätningen består eller tvisten icke blivit slutligt avgjord. Detsamma gäller, om panträtt är antecknad i patentregistret.
55 §.
När patent förfallit eller förklarats ha upphört eller när det genom lagakraftvunnen dom förklarats ogiltigt eller blivit överfört, skall patentmyndigheten utfärda kungörelse därom. Kungörelse skall även utfärdas, när ansökan om återupprättande blivit avgjord genom lagakraftvunnet beslut.
8 kap.
Uppgiftsskyldighet rörande patent.
56 §.
Åberopar patentsökande ansökningen gentemot annan innan handlingarna i ansökningsärendet blivit offentliga enligt 22 §, är han skyldig att på begäran lämna sitt samtycke till ätt denne får taga del av handlingarna.
Den som genom direkt hänvändelse till annan, i annons eller genom påskrift på vara eller dess förpackning eller på annat sätt angiver att patent sökts eller meddelats utan att samtidigt lämna upplysning om ansökningens eller patentets nummer, är skyldig att på begäran utan dröjsmål lämna sådan upplysning. Angives icke uttryckligen att patent sökts eller meddelats men är vad som förekommer ägnat att framkalla uppfattningen att så är fallet, skall på begäran utan dröjsmål lämnas upplysning huruvida patent sökts eller meddelats.
9 kap.
Xxxxxx, ersättningsskyldighet och domstolsförfarande.
57 §.
Gör någon intrång i den ensamrätt som patent medför (patentintrång), må rätten förbjuda honom att fortsätta eller upprepa handlingen. Begår någon uppsåtligen patentintrång straffes med böter eller fängelse i högst sex månader.
Brottet må icke åtalas av allmän åklagare, om målsäganden ej anmält brottet till åtal
58 §.
Den som uppsåtligen eller av oaktsamhet begår patentintrång är skyldig utgiva skälig ersättning för utnyttjandet av uppfinningen samt ersättning för den ytterligare skada som intrånget medför. Föreligger endast ringa oaktsamhet, må ersättningen jämkas.
Begår någon patentintrång utan uppsåt eller oaktsamhet, är han skyldig att utgiva ersättning för utnyttjandet av uppfinningen, om och i den mån det finnes skäligt.
Talan om ersättning för patentintrång må avse skada endast under de fem senaste åren innan talan väcktes. För skada, varom talan ej förts inom tid som nu sagts, är rätten till ersättning förlorad.
59 §.
På yrkande av den som lidit patentintrång äger rätten efter vad som finnes skäligt till förebyggande av fortsatt intrång förordna, att patentskyddat alster, som tillverkats utan patenthavarens lov, eller föremål, vars användande skulle innebära patentintrång, skall på visst sätt ändras eller sättas i förvar för återstoden av patenttiden eller förstöras eller, i fråga om patentskyddat alster, mot lösen utlämnas till den som lidit intrånget. Vad nu sagts gäller ej mot den som i god tro förvärvat egendomen eller särskild rätt därtill och själv icke begått patentintrång.
Egendom som avses i 1 mom. må tagas i beslag, om brott som sägs i 57 § skäligen kan antagas föreligga. Vad som är föreskrivet om beslag i brottmål i allmänhet äger därvid tillämpning.
Utan hinder av vad som stadgas i 1 mom. må rätten, om synnerliga skäl föreligga, på yrkande förordna att innehavare av egendom som avses i 1 mom., skall äga förfoga över egendom under återstoden av patenttiden eller del därav mot skäligt vederlag och på skäliga villkor i övrigt.
60 §.
Utnyttjar någon yrkesmässigt patentsökt uppfinning efter det handlingarna i ansökningsärendet blivit offentliga enligt 22 §, skall vad som stadgas om patentintrång äga motsvarande tillämpning i den mån patent sedermera meddelas. Till straff må dock ej dömas, och ersättning för skada på grund av utnyttjande innan utläggning av patentansökningen kungjorts enligt 21 § må bestämmas endast enligt 58 § 2 mom.
Stadgandena i 58 § 3 mom. äga ej tillämpning, om ersättningstalan väckes inom ett år efter patentets meddelande.
61 §.
Har patent förklarats ogiltigt genom dom som vunnit laga kraft, må straff, ersättning eller annan påföljd enligt 57―60 §§ ej ådömas.
Framställes i mål om patentintrång invändning om patentets ogiltighet, må rätten på svarandens yrkande uppskjuta ärendets behandling eller avgörande till dess talan om patentets förklarande för ogiltigt blivit slutligt avgjord. Är talan härom icke väckt, skall rätten vid målets uppskjutande förelägga svaranden viss tid inom vilken talan skall väckas.
62 §.
Den som uppsåtligen eller av oaktsamhet som ej är ringa underlåter att fullgöra vad som åligger honom enligt 56 § straffas med böter.
Samma straff skall även ådömas den som i fall som avses i nämnda paragraf lämnar felaktig upplysning, om för gärningen ej är stadgat straff i strafflagen.
Xxxxx som avses i denna paragraf må icke åtalas av allmän åklagare, om målsäganden ej anmält brottet till åtal.
63 §.
Patenthavare eller den som på grund av licens eller tvångslicens äger rätt att utnyttja uppfinningen må föra talan om fastställelse, huruvida han på grund av patent åtnjuter skydd gentemot annan, om ovisshet råder om förhållandet och detta länder honom till förfång.
Den som driver eller avser att driva industriell verksamhet äger, under samma villkor, rätt att föra talan mot patenthavare om fastställelse, huruvida hinder mot verksamheten föreligger på grund av visst patent.
Göres i mål som avses i 1 mom. gällande att patentet är xxxxxxxx, skall vad som stadgas i 61 § 2 mom. äga motsvarande tillämpning.
64 §.
Den som vill väcka talan om patents ogiltighet, överföring av patent eller meddelande av tvångslicens skall anmäla detta till patentmyndigheten samt därom underrätta envar som enligt patentregistret innehar licens till eller panträtt i patent. Vill licenstagare väcka talan om intrång i patent eller om fastställelse enligt 63 § 1 mom., skall han underrätta patenthavaren därom.
Underrättelseskyldighet enligt 1 mom. anses fullgjord, när underrättelse i rekommenderad försändelse inlämnats till posten för befordran under den i patentregistret antecknade adressen.
Visas ej, när talan väckes, att anmälan eller underrättelse skett enligt vad som stadgas i 1 mom., skall käranden givas nödig tid därtill. Försitter han denna tid, må hans talan icke upptagas till prövning.
65 §.
Helsingfors rådstuvurätt är laga domstol i mål som gäller:
1) bättre rätt till patentsökt uppfinning;
2) patents ogiltighet eller överföring av patent;
3) meddelande av tvångslicens, ändring av därför fastställda villkor eller upphävande av sådan licens eller rätt som avses i 53 § 2 mom.;
4) patentintrång;
5) fastställelse enligt 63 §; eller
6) bestämmande av ersättning enligt 75 §.
66 §.
Vid handläggning av mål som avses i 65 § skall rådstuvurätten bistås av tvenne tekniskt sakkunniga, som rätten tillkallat. Xxxxxxxxx skall avgiva yttrande över frågor som rätten förelagt honom. Yttrandet skall intagas i protokollet. Sakkunnig är berättigad att framställa frågor till part och vittne.
67 §.
Rådstuvurätten förordnar för varje kalenderår nödigt antal sådana sakkunniga som avses i 66 §. Före förordnandet skall rätten inhämta utlåtande av statens tekniska forskningsanstalt och centralhandelskammaren. Ingen må utan laga skäl vägra att emottaga nu nämnt uppdrag.
Innan sakkunnig inleder sitt uppdrag skall han avlägga stadgad ed.
68 §.
Rätten kan på anhållan av käranden under rättegång förbjuda användningen av patent eller förordna att i 59 § avsedd egendom skall temporärt under tiden för rättegången tagas i beslag.
Har rätten förordnat om i 1 mom. avsett förbud eller beslag, kan käranden förståndigas att ställa säkerhet, som av rätten godkännes, för skada och olägenhet, som genom åtgärden till äventyrs kan drabba vederparten.
Mot beslut, som under rättegången givits angående förbud och beslag eller dess återkallande, må ändring sökas medelst särskilda besvär.
69 §.
I mål som angå ogiltigförklarande av patent, skall rätten inhämta patentmyndighetens utlåtande.
I andra patentmål må rätten inhämta utlåtande av patentmyndigheten, när anledning därtill föreligger.
70 §.
Avskrift av dom i mål som avses i 65 § skall av rätten sändas till patentmyndigheten med uppgift därom, huruvida domen vunnit laga kraft.
10 kap.
Särskilda bestämmelser.
71 §.
Patenthavare, som ej har hemvist i Finland, skall ha ett här bosatt ombud, som äger rätt att för honom mottaga delgivning av stämning, kallelser och andra handlingar i mål och ärenden rörande patentet med undantag av stämning i brottmål och föreläggande för part att infinna sig personligen inför rätten. Ombud skall anmälas till patentregistret och antecknas däri.
Har patenthavaren ej ombud som sägs i 1 mom., må delgivning ske genom att den handling som skall delgivas sändes till honom med posten i rekommenderat brev under hans i patentregistret antecknade adress. Är adress ej antecknad i registret, må delgivning ske genom kungörelse i officiella tidningen. Delgivningen anses ha skett när vad nu sagts blivit fullgjort.
Under förutsättning av ömsesidighet må genom förordning stadgas, att vad som sagts i 1 och 2 mom. icke skall äga tillämpning i fråga om den som har hemvist i viss främmande stat eller har ett i den staten bosatt ombud, vilket är antecknat i patentregistret här i landet och äger behörighet som sägs i 1 mom.
72 §.
Ändring i annat slutligt beslut av patentmyndigheten enligt denna lag än som avses i 24
§, sökes genom besvär hos patent- och registerstyrelsens besvärsavdelning inom två månader från beslutets dag. Den som vill anföra besvär skall erlägga fastställd besvärsavgift inom samma tid vid påföljd att besvären icke upptagas till prövning.
Ändring i besvärsavdelningens beslut sökes genom besvär hos högsta förvaltningsdomstolen inom två månader från beslutets dag.
73 §.
Avgifter enligt denna lag fastställas genom förordning. Därvid må, såvitt avses årsavgifter, stadgas att ett eller flera av de första patentåren skola vara avgiftsfria.
74 §.
Närmare bestämmelser angående ansökan om patent, kungörelser i patentärenden, tryckning av ansökningshandlingarna, patentregistret och dess förande samt patentmyndigheten utfärdas genom förordning.
Genom förordning må stadgas, att patentmyndigheten på begäran av myndighet i annan stat kan giva denne upplysning om behandlingen av här gjorda patentansökningar samt att granskning av ansökningar om patent, efter framställning av patentmyndigheten, må äga rum hos myndighet i annan stat eller hos internationell institution.
Genom förordning må även stadgas att den som söker patent på uppfinning, vara han tidigare sökt patent i annan stat, skall vara skyldig att redovisa vad patentmyndigheten i den staten delgivit honom rörande prövningen av uppfinningens patenterbarhet.
75 §.
Befinner sig landet i krig eller krigsfara kan statsrådet, om det finnes nödigt ur allmän synpunkt, förordna, att rätt till viss uppfinning skall avstås till staten eller till annan som statsrådet bestämmer. För rätt till uppfinning, som sålunda övertages, skall skälig ersättning utgivas. Träffas ej överenskommelse om ersättningen med den ersättningsberättigade, bestämmes ersättningen av rätten.
Har rätt till uppfinning övertagits av annan än staten på grund av förordnande enligt 1 mom. och fullgör denne icke sin ersättningsskyldighet, är staten pliktig att på ansökan av den ersättningsberättigade genast gälda ersättningen.
76 §.
Beträffande uppfinningar av betydelse för landets försvar stadgas särskilt. Ikraftträdelse och övergångsbestämmelser.
1. Denna lag träder i kraft den 1 januari 1968. Därigenom upphävas lagen av den 7 maj 1943 om patent (387/43). Avser uppfinning livs- eller läkemedel, må dock, intill dess genom förordning annat stadgas, patent icke meddelas på själva alstret utan endast på förfarande för dess framställning.
Före denna lags ikraftträdande må genom förordning de föreskrifter givas, som äro av nöden för lagens ikraftträdande.
2. Lagen skall äga tillämpning även på patent, som meddelats före lagens ikraftträdande eller som meddelas på grund av ansökan som ingivits dessförinnan, i den mån annat ej följer av vad som stadgas nedan.
Stadgandena i lagen medföra icke ändring i rätt som uppkommit enligt 2 § i den äldre lagen.
3. Den äldre lagen skall tillämpas på ogiltigförklaring av patent, som meddelats enligt sagda lag, och i fråga om ersättning för patentintrång, som ägt rum före denna lags ikraftträdande, ävensom på rätt att väcka talan i här nämnda avseenden.
4. Den som vid lagens ikraftträdande här i landet yrkesmässigt utnyttjade uppfinning, vara patent icke kunnat meddelas enligt den äldre lagen, eller vidtagit väsentliga åtgärder härför, äger utan hinder av att patent sedermera meddelas på uppfinningen den rätt, varom stadgas i 4 §, oaktat han påbörjat utnyttjandet eller vidtagit åtgärder härför, efter det ansökningen gjordes.
5. Har före denna lags ikraftträdande uppfinning blivit offentlig till följd av åtgärd. som vidtagits av sökanden eller någon från vilken denne härleder sin rätt, och har patentansökningen ingivits före den 1 januari 1968, skola vid bedömningen, huruvida till följd därav hinder föreligger mot meddelande av patent eller om patent skall förklaras ogiltigt, 14, 15 och 18 §§ i den äldre lagen äga tillämpning, sistnämnda paragraf i lydelse av den 20 oktober 1950.
6. Patentansökan, som vid denna lags ikraftträdande är anhängig, skall behandlas och avgöras enligt den äldre lagen, om patent myndigheten före ikraftträdandet fattat beslut om kungörande enligt 47 § i nämnda lag.
7. Ansökan om patent, som gjorts före denna lags ikraftträdande, skall icke vara offentlig enligt 22 § i denna lag före den 1 januari 1968, såvida ansökningen icke dessförinnan utlägges eller sökanden begär att ansökningen skall vara offentlig.
8. Årsavgift för patentår, som börjar före den 1 januari 1968, skall erläggas enligt förordningen av den 18 februari 1966 angående avgifter i patentärenden (76/66).
9. Vad i den äldre lagen är särskilt stadgat om tilläggspatent skall oberoende av stadgandena i 7 § 2 mom. 2 satsen och 3 mom. samt 41 § 2 mom. i denna nya lag, äga tillämpning på tilläggspatent som meddelats före lagens ikraftträdande.
Helsingfors den 15 december 1967.
Republikens President
Xxxx Xxxxxxxx.
Handels- och industriminister