FÖRVALTNINGSSTADGA FÖR EGENTLIGA FINLANDS VÄLFÄRDSOMRÅDE

Välfärdsområdesstrategin är ett viktigt styrmedel för välfärdsområdesfullmäktige i den långsiktiga ledningen och styrningen av välfärdsområdets verksamhet. Ledningen av ett välfärdsområde delas in i den politiska och den professionella ledningen. Den politiska ledningen ska sätta strategiska mål och dra upp riktlinjer som styr beslutsfattandet. Den professionella ledningen leder den organisation som bereder ärenden för den politiska ledningen och verkställer dess beslut. Välfärdsområdesfullmäktige, som valts genom val, ansvarar för ekonomin och verksamheten samt utövar välfärdsområdets högsta beslutanderätt.

1.1. Välfärdsområdets verksamhet

Enligt 4 § i lagen om välfärdsområden (lag om välfärdsområden, 611/2021) omfattar välfärdsområdets verksamhet utöver välfärdsområdets och välfärdsområdeskoncernens verksamhet också deltagande i samarbete mellan välfärdsområden samt övrig verksamhet som grundar sig på ägande, avtal eller finansiering.

I välfärdsområdets verksamhet ingår produktion av tjänster som omfattas av välfärdsområdets organiseringsansvar i både de sammanslutningar och stiftelser som ingår i välfärdsområdeskoncernen och andra sammanslutningar och stiftelser. Välfärdsområdesfullmäktiges befogenhet att övergripande besluta om välfärdsområdets ekonomi och verksamhet samt den styrning och tillsyn av välfärdsområdets verksamhet som detta kräver ska tryggas i enlighet med lagstiftningen om välfärdsområden.

Välfärdsområdesstrategin är ett av de viktigaste styrmedlen för den långsiktiga ledningen av välfärdsområdets verksamhet och ekonomi. Välfärdsområdets verksamhet leds övergripande oberoende av hur välfärdsområdet har organiserat skötseln av sina lagstadgade uppgifter.

Välfärdsområdet ska se till att dess förvaltningsstadga innehåller de bestämmelser som behövs för att välfärdsområdets ansvar för produktionen av tjänster ska uppfyllas och tjänsteproduktionen kunna övervakas (10 § i lagen om välfärdsområden). Detsamma gäller även avtalen med privata tjänsteproducenter.

1.2. Den politiska och den professionella ledningen

Välfärdsområdesfullmäktige, som valts genom val, ansvarar för ekonomin och verksamheten samt utövar välfärdsområdets beslutanderätt. I förvaltningsstadgan fastställs de politiskt valda organ och den

tjänstemannaorganisation som svarar för välfärdsområdets politiska och professionella ledning, samt vilka befogenheter och ansvar de har. Tjänstemannaledningen ansvarar för ledningen av berednings- och verkställighetsorganisationen. Välfärdsområdets högsta ledning består av välfärdsområdesfullmäktige, välfärdsområdesstyrelsen och välfärdsområdesdirektören. Välfärdsområdesstyrelsen leder beredningen av välfärdsområdesfullmäktiges beslut och verkställandet av dem samt välfärdsområdets verksamhet, förvaltning och ekonomi. Välfärdsområdesdirektören, som är underställd välfärdsområdesstyrelsen, leder förvaltningen, skötseln av ekonomin samt den övriga verksamheten i välfärdsområdet.

Ledningsstrukturerna och tillvägagångssätten ska skapa förutsättningar för tjänster på lika villkor, god förvaltning och en kostnadseffektiv verksamhet.

1.3. Ägar- och koncernstyrning samt avtalshantering

Välfärdsområdesstyrelsen svarar för ägarstyrningen av välfärdsområdeskoncernen samt för styrningen och övervakningen av tjänster som omfattas av välfärdsområdets organiseringsansvar och som tillhandahålls i egen regi eller av andra. Med ägarstyrning avses åtgärder genom vilka välfärdsområdet som ägare eller medlem medverkar i förvaltningen och verksamheten i ett bolag eller en annan sammanslutning. Genom ägarstyrning säkerställer välfärdsområdesstyrelsen att välfärdsområdets mål uppnås.

Välfärdsområdesfullmäktige godkänner koncerndirektivet, som tillämpas på ägarstyrningen av dottersammanslutningarna och i tillämpliga delar på ägarstyrningen av intressesammanslutningarna. Dottersammanslutningarna ska i sin verksamhet beakta hela välfärdsområdets intresse och säkerställa tillgången till sina tjänster samt tjänsternas kvalitet, verkningsfullhet och kostnadseffektivitet.

Dottersammanslutningarna och intressesammanslutningarna ska följa koncerndirektivet, om inte annat följer av den lagstiftning som de omfattas av. Koncerndirektivet ska framläggas för sammanslutningens styrelse för godkännande och intressesammanslutningens styrelse ska anteckna koncerndirektivet för kännedom.

Avtalshantering innebär de ledningsmetoder, med vilka målsättningar skapas, styrning genomförs och den avtalsrelaterade helheten följs upp. Föreskrifterna beträffande avtalshanteringen gäller till exempel avtalsrelaterade befogenheter, ansvar, instruktioner och avtalsövervakning samt riskhantering. Dessutom ansvarar välfärdsområdet för att de förutsättningar som anges i 3 kap. i lagen om ordnande av social- och hälsovård (612/2021) uppfylls när tjänster anskaffas hos privata tjänsteproducenter.

1.4. Samarbete mellan välfärdsområden

Lagstiftningen om välfärdsområden föreskriver om flera uppgifter där välfärdsområdena är skyldiga att samarbeta. I 8 kap. i lagen om välfärdsområden föreskrivs om samarbetets former. I 5 kap. i lagen om ordnande av social- och hälsovård finns det bestämmelser om samarbetsområden och om samarbetsavtalens innehåll. Skyldigheten att samarbeta gäller också forsknings- och utvecklingsverksamheten.

Välfärdsområdena kan också avtala om annat inbördes samarbete i enlighet med bestämmelserna om samarbete i 8 kap. i lagen om välfärdsområden.

I förvaltningsstadgan för det välfärdsområde som sköter uppgifterna ska fastställas vilka befogenheter och uppgifter som välfärdsområdets myndigheter har enligt samarbetsavtalet.

1.5. Samarbete med kommunerna

En stor del av välfärdsområdets uppgifter bildar en helhet tillsammans med kommunernas uppgifter. Enligt lagen om välfärdsområden ska välfärdsområdet och kommunerna inom dess område åtminstone för varje fullmäktigeperiod förhandla om samarbetet, målen och arbetsfördelningen vid skötseln av sina uppgifter. Vid förhandlingarna kan det avtalas åtminstone om de strukturer och verksamhetsmodeller samt den

kommunikation som samarbetet kräver. Dessutom finns det i speciallagstiftningen om välfärdsområdenas uppgiftsområden ett flertal bestämmelser som förutsätter ett nära samarbete mellan välfärdsområdena och kommunerna. I samarbetet ingår också beredskapsplanerings- och beredskapsuppgifter.

1.6. Samarbete mellan arbetsgivare och arbetstagare samt arbetarskyddssamarbete

Egentliga Finlands välfärdsområde har ett samarbetsorgan som består av företrädare för arbetsgivaren och företrädare för personalen (Lag om samarbete mellan arbetsgivare och arbetstagare i kommuner och välfärdsområden 449/2007). Samarbetet genomförs inom hela välfärdsområdet på alla dess nivåer.

Egentliga Finlands välfärdsområdes samarbetsorgan har som uppgift att också ombesörja arbetarskyddssamarbete i enlighet med lagen om tillsynen över arbetarskyddet och om arbetarskyddssamarbete på arbetsplatsen (44/2006).

Samarbetsorganets sammansättning och verksamhet samt arbetarskyddssamarbetet fastställs i det gemensamt upprättade samarbetsavtalet.

1.7. Intern kontroll

Välfärdsområdesstyrelsen ska sörja för den interna kontrollen, riskhanteringen, egenkontrollen och internrevisionen. Styrelsen ansvarar för att välfärdsområdets interna metoder och tillvägagångssätt säkerställer att ekonomin och verksamheten är laglig och resultatrik, att tillgångarna tryggas och att ledningen har korrekta och tillräckliga uppgifter om ekonomin och verksamheten ur ett ledningsperspektiv. Styrelsen ska också säkerställa att den interna kontrollen och riskhanteringen är ordnad på behörigt sätt i välfärdsområdets övriga verksamhet, såsom den verksamhet som sköts genom avtal.

1.8. Säkerhet och beredskap

Välfärdsområdesstyrelsen ska sörja för välfärdsområdets säkerhet, som omfattar beredskap för hot, hantering av störningar under normala förhållanden och undantagsförhållanden samt återhämtning från dem.

Välfärdsområdesstyrelsen ansvarar för beredskapsåtgärderna. Med beredskap avses verksamhet som säkerställer att uppgifterna kan skötas så störningsfritt som möjligt och att åtgärder som avviker från de sedvanliga vidtas i störningssituationer under normala förhållanden och under undantagsförhållanden, om så behövs. Beredskapsverksamheten omfattar bland annat beredskapsplanering, kontinuitetshantering, förberedelser på förhand, utbildning och beredskapsövningar.

Ett välfärdsområde ska med beredskapsplaner och förberedelser för verksamhet under undantagsförhållanden samt genom olika andra åtgärder säkerställa att dess uppgifter kan skötas så väl som möjligt också under undantagsförhållanden. Välfärdsområdet ska dessutom i samråd med kommunerna inom sitt område och de andra välfärdsområdena i samarbetsområdet för social- och hälsovården genom beredskapsplaner och andra åtgärder i förväg skaffa sig beredskap inför störningssituationer under normala förhållanden och undantagsförhållanden. Välfärdsområdenas beredskapsskyldighet gäller också sådana organisationer som enligt 4 § i lagen om välfärdsområden hör till välfärdsområdeskoncernen och omfattas av välfärdsområdets verksamhet. Beredskapen ska beaktas också i upphandlingskontrakt.

1.9. Invånarnas möjligheter att delta och påverka

Välfärdsområdets invånare och de som använder välfärdsområdets tjänster har rätt att delta i och påverka välfärdsområdets verksamhet. Välfärdsområdesfullmäktige ska sörja för mångsidiga och effektiva möjligheter och sätt att delta och påverka så att deltagandet kan ske på lika villkor.

En delaktighetsplan som innehåller sätten att delta samt beskriver hur verkningsfulla de är och hur de är anknutna till beslutsfattandet ska upprättas för välfärdsområdet.

1 § Tillämpning av förvaltningsstadgan

Organiseringen av förvaltningen och verksamheten samt besluts- och förvaltningsförfarandena i Egentliga Finlands välfärdsområde följer bestämmelserna i denna förvaltningsstadga, om inte något annat bestäms i lag.

2 § Välfärdsområdets verksamhet och uppgifter

Utöver de uppgifter som välfärdsområdet ska sköta enligt gällande lag kan det dessutom inom sitt område åta sig att sköta uppgifter som stöder dess lagstadgade uppgifter.

Välfärdsområdets skyldigheter som personuppgiftsansvarig sköts av välfärdsområdesstyrelsen.

Välfärdsområdesstyrelsen ska förordna ansvariga personer för behandlingen av personuppgifter. Ansvarspersonerna för hälsovårdens verksamhetsenheter fastställs i verksamhetsstadgan.

Egentliga Finlands välfärdsområde, som är huvudman för ett universitetssjukhus, ska ingå ett avtal med Åbo universitet om strukturer och tillvägagångssätt för samarbetet mellan parterna. I avtalet ska överenskommas om åtminstone följande:

1) de tjänsteinnehavargrupper som ska bildas för samarbetet och deras mötespraxis,

2) parternas ömsesidiga representation i ledningsgrupper och motsvarande administrativa sammanträden,

3) förfarandet för fastställande av gemensamma anställningsförhållanden och val av anställda till dem,

4) välfärdsområdets anställdas deltagande i välfärdsområdets undervisningsarrangemang,

5) parternas ömsesidiga deltagande i utarbetandet av organisationernas strategier,

6) gemensamma enheter och resurser,

7) ordnandet av tillräckliga resurser för undervisning och forskning samt

8) annat samarbete mellan universitetet och välfärdsområdet.

3 § Välfärdsområdets förvaltnings- och ledningssystem

Välfärdsområdesfullmäktige svarar för Egentliga Finlands välfärdsområdes verksamhet och ekonomi, utövar välfärdsområdets beslutanderätt och delegerar beslutanderätt genom bestämmelser i förvaltningsstadgan.

Välfärdsområdesstyrelsen svarar för beredningen och verkställigheten av välfärdsområdesfullmäktiges beslut och för tillsynen över beslutens laglighet. Välfärdsområdets verksamhet leds övergripande i enlighet med den välfärdsområdesstrategi som välfärdsområdesfullmäktige har godkänt samt den servicestrategi som ingår i strategin.

Välfärdsområdesstyrelsen leder välfärdsområdets verksamhet, förvaltning och ekonomi. Välfärdsområdesstyrelsen svarar för samordningen av verksamheten, tillgången till tjänster, tjänsternas tillgänglighet, ägarstyrningen och personalpolitiken samt sörjer för den interna kontrollen, riskhanteringen och avtalshanteringen i välfärdsområdet. Välfärdsområdesstyrelsen ansvarar också för ordnandet av internrevision.

Välfärdsområdesdirektören, som är underställd välfärdsområdesstyrelsen, leder välfärdsområdets förvaltning, skötseln av välfärdsområdets ekonomi samt välfärdsområdets övriga verksamhet.

Välfärdsområdesdirektören svarar för beredningen av ärenden som ska behandlas av välfärdsområdesstyrelsen.

Välfärdsområdesstyrelsens ordförande är förtroendevald på heltid. Välfärdområdesstyrelsens första vice ordförande är förtroendevald på deltid. Välfärdområdesstyrelsens andra vice ordförande är förtroendevald på deltid.

4 § Föredragning i välfärdsområdesstyrelsen

Välfärdsområdesdirektören är föredragande i välfärdsområdesstyrelsen. Om föredraganden har förhinder eller är jävig föredras ärendet av hans eller hennes ställföreträdare.

5 § Välfärdsområdesstyrelsens ordförandes uppgifter

Välfärdsområdesstyrelsens ordförande

1) leder den politiska samverkan som välfärdsområdesstrategin kräver,

2) leder den politiska samverkan som krävs för fullgörandet av välfärdsområdesstyrelsens uppgifter genom att föra nödvändiga diskussioner med de politiska grupperna och håller på ett lämpligt sätt kontakt med välfärdsområdets invånare och övriga intressentgrupper,

3) svarar för beredningen av direktörsavtalet för välfärdsområdesdirektören och ser till att välfärdsområdesstyrelsen och välfärdsområdesfullmäktige på ett ändamålsenligt sätt kopplas till beredningsprocessen,

4) svarar för att det årligen förs mål- och utvärderingsdiskussioner med välfärdsområdesdirektören och

5) beviljar välfärdsområdesdirektören

a. semester samt övriga tjänstledigheter och förmåner som grundar sig på lag, bestämmelser eller avtal och

b. godkänner tjänstereseförordnanden samt reseräkningar och omkostnadsfakturor.

6 § Välfärdsområdets kommunikation

Välfärdsområdesstyrelsen leder välfärdsområdets kommunikation och informationen om välfärdsområdets verksamhet. Välfärdsområdesstyrelsen godkänner allmänna anvisningar om principerna för kommunikation och information på finska och svenska. Dessutom godkänner välfärdsområdesstyrelsen anvisningar om språklig service i bolag där välfärdsområdet har bestämmande inflytande. Välfärdsområdesstyrelsen utser de tjänsteinnehavare som ansvarar för kommunikationen. Kommunikationen sker i första hand i det allmänna datanätet.

Kommunikationen planeras så att alla intressentgrupper nås interaktivt och att delaktigheten förverkligas.

Välfärdsområdets invånare, tjänsteanvändare samt organisationer och övriga samfund ska informeras om välfärdsområdets verksamhet. Välfärdsområdet ska ge tillräcklig och tillförlitlig information om de tjänster som välfärdsområdet ordnar, dess ekonomi, ärenden och planer under beredning, behandlingen av ärenden, fattade beslut och beslutens inverkan.

Välfärdsområdet ska informera om hur det går att delta i och påverka beredningen av beslut.

Efter att föredragningslistan har färdigställts ska välfärdsområdet ombesörja att information om beredningen av de ärenden som kommer till verksamhetsorganen för behandling delges i den mån det är nödvändigt för den allmänna informationstillgången. Informationen delges i det allmänna datanätet på välfärdsområdets webbplats. Välfärdsområdet ska i sin nätkommunikation ombesörja att sekretessbelagda uppgifter inte förs ut i det allmänna datanätet och att privatliv och personuppgifter skyddas i kommunikationen.

I kommunikationen ska det användas ett sakligt, klart och begripligt språk och välfärdsområdets tvåspråkighet samt olika invånargruppers behov ska beaktas. I kommunikationen ska tillgängliga metoder användas.

Välfärdsområdesstyrelsen, de övriga organen, välfärdsområdesdirektören och resultatområdenas ledande tjänsteinnehavare ska se till att invånarna i välfärdsområdet och tjänsteanvändare, organisationer och andra sammanslutningar får tillräckligt med information om allmänt viktiga ärenden som är under beredning.

Kapitel 2 Välfärdsområdets organ

Välfärdsområdets organ utgör kollegiala myndigheter i välfärdsområdet. Ett välfärdsområde ska ha ett välfärdsområdesfullmäktige, en välfärdsområdesstyrelse, en revisionsnämnd och en i vallagen avsedd välfärdsområdesvalnämnd. Ett tvåspråkigt välfärdsområde ska utse en nationalspråksnämnd.

Välfärdsområdesfullmäktige kan enligt prövning tillsätta nämnder samt välfärdsområdessektioner och övriga organ. Fullmäktige beslutar om organens sammansättning och mandattid.

Välfärdsområdena kan med stöd av avtal sköta uppgifter tillsammans och bilda välfärdssammanslutningar. Välfärdsområdena kan avtala om att sköta uppgifter i samarbete alltid då det är ändamålsenligt och praktiskt möjligt. Det är dock inte möjligt att överföra organiseringsansvaret enligt 7 § i lagen om välfärdsområden på välfärdssammanslutningar.

7 § Välfärdsområdesfullmäktige

Välfärdsområdesfullmäktige har 79 ledamöter. Utöver en ordförande utses tre vice ordförande för välfärdsområdesfullmäktige.

8 § Välfärdsområdesstyrelsen och välfärdsområdesstyrelsens koncernsektion Välfärdsområdesstyrelsen har 15 ledamöter och bland dem väljer välfärdsområdesfullmäktige ordförande och två vice ordförande för välfärdsområdesstyrelsen. Varje ledamot har en personlig ersättare.

Välfärdsområdesstyrelsen har en koncernsektion med 8 ledamöter och bland dem väljer välfärdsområdesfullmäktige ordförande och vice ordförande för sektionen. Koncernsektionens ledamöter väljs bland styrelsens ledamöter och ersättare. Varje ledamot har en personlig ersättare.

9 § Revisionsnämnden

Revisionsnämnden har 8 ledamöter och bland dem väljer välfärdsområdesfullmäktige ordförande och vice ordförande för nämnden. Ordföranden och vice ordföranden ska vara ledamöter i välfärdsområdesfullmäktige. Varje ledamot har en personlig ersättare.

10 § Nationalspråksnämnden

Nationalspråksnämnden har 13 ledamöter.

Välfärdsområdesfullmäktige väljer ordförande och vice ordförande bland ledamöterna i nämnden. Varje ledamot har en personlig ersättare.

11 § Beredningsnämnden för tjänster för barn och unga

Beredningsnämnden för tjänster för barn och unga har 13 ledamöter.

Välfärdsområdesfullmäktige väljer ordförande och vice ordförande bland ledamöterna i nämnden. Varje ledamot har en personlig ersättare.

12 § Beredningsnämnden för tjänster för personer i arbetsför ålder

Beredningsnämnden för tjänster för personer i arbetsför ålder har 13 ledamöter.

Välfärdsområdesfullmäktige väljer ordförande och vice ordförande bland ledamöterna i nämnden. Varje ledamot har en personlig ersättare.

13 § Beredningsnämnden för tjänster för äldre

Beredningsnämnden för tjänster för äldre har 13 ledamöter.

Välfärdsområdesfullmäktige väljer ordförande och vice ordförande bland ledamöterna i nämnden. Varje ledamot har en personlig ersättare.

14 § Beredningsnämnden för räddningsväsendets tjänster

Beredningsnämnden för räddningsväsendets tjänster har 13 ledamöter.

Välfärdsområdesfullmäktige väljer ordförande och vice ordförande bland ledamöterna i nämnden. Varje ledamot har en personlig ersättare.

15 § Välfärdsområdesvalnämnden

Välfärdsområdesvalnämnden har en ordförande, en vice ordförande och 3 övriga ledamöter samt ett behövligt antal ersättare, vilka dock bör vara minst 5 till antalet. Ersättarna ska sättas i den ordning enligt vilken de ersätter ledamöterna.

16 § Delegationen för framtid, forskning och kompetens

Välfärdsområdet väljer 5 ledamöter till delegationen för framtid, forskning och kompetens och bland dem väljer välfärdsområdesfullmäktige ordförande och vice ordförande. Till delegationen hör dessutom högst 8 representanter för forskningen och läroinrättningarna och dessa har utsetts av välfärdsområdesstyrelsen. Varje ledamot har en personlig ersättare.

17 § Politiska samarbetskommittén

Välfärdsområdesstyrelsen inrättar en politisk samarbetskommitté.

Välfärdsområdesstyrelsen kan dessutom inrätta arbetsgrupper eller organ som stöder beredningen, såsom till exempel organ som bereder ärenden gällande personal, ekonomi, utrymmen, ICT.

Kapitel 3 Påverkansorgan

18 § Ungdomsfullmäktige

Välfärdsområdesstyrelsen inrättar ett ungdomsfullmäktige för att säkerställa ungas möjligheter att delta och påverka. Ungdomsfullmäktige eller motsvarande organ i områdets kommuner väljer sina representanter till ungdomsfullmäktige. Påverkansorganets ledamöter väljs bland medlemmarna i motsvarande påverkansorgan i välfärdsområdets kommuner så att minst en representant väljs från varje påverkansorgan samt en personlig ersättare för denna.

Välfärdsområdesstyrelsen ska se till att påverkansorganen har verksamhetsförutsättningar.

19 § Äldreråd

Välfärdsområdesstyrelsen inrättar ett äldreråd för att säkerställa den åldrande befolkningens möjligheter att delta och påverka. Äldrerådets ledamöter väljs bland medlemmarna i

motsvarande påverkansorgan i kommunerna inom välfärdsområdet så att minst en representant väljs från varje påverkansorgan samt en personlig ersättare för denna. Därtill väljs fem övriga ledamöter och personliga ersättare för dem till äldrerådet. Välfärdsområdesstyrelsen väljer äldrerådets ordförande och vice ordförande. Välfärdsområdesstyrelsen ska se till att påverkansorganen har verksamhetsförutsättningar.

20 § Råd för personer med funktionsnedsättning

Välfärdsområdesstyrelsen inrättar ett råd för personer med funktionsnedsättning inom välfärdsområdet för att säkerställa att personer med funktionsnedsättning ska kunna delta och påverka. Ledamöterna i rådet för personer med funktionsnedsättning väljs bland medlemmarna i motsvarande påverkansorgan i kommunerna inom välfärdsområdet så att minst en representant väljs från varje påverkansorgan samt en personlig ersättare för denna. Därtill väljs fem övriga ledamöter och personliga ersättare för dem till rådet för personer med funktionsnedsättning.

Välfärdsområdesstyrelsen väljer ordförande och vice ordförande för rådet för personer med funktionsnedsättning. Välfärdsområdesstyrelsen ska se till att påverkansorganen har verksamhetsförutsättningar.

21 § Rådet för kulturell mångfald

Välfärdsområdesstyrelsen inrättar ett råd för kulturell mångfald för att säkerställa att personer från olika språk- och kulturgrupper ska kunna delta och påverka. Välfärdsområdesstyrelsen väljer ordförande och vice ordförande för rådet för kulturell mångfald. Välfärdsområdets kommuner kan utse en representant och en ersättare för denna till rådet för kulturell mångfald, och utöver dessa väljs fem övriga ledamöter och deras personliga ersättare. Välfärdsområdesstyrelsen ska se till att påverkansorganen har verksamhetsförutsättningar.

Kapitel 4 Personalorganisationen

Välfärdsområdesfullmäktige beslutar om hurdan organisation verksamheten inom välfärdsområdet ska ha. Verksamheten i Egentliga Finlands välfärdsområde indelas i resultatområden, ansvarsområden och verksamhetsenheter.

22 § Välfärdsområdesdirektören

Välfärdsområdesdirektören, som är underställd välfärdsområdesstyrelsen, leder och utvecklar verksamheten i välfärdsområdet.

Välfärdsområdesstyrelsen förordnar en ställföreträdande välfärdsområdesdirektör att sköta direktörens uppgifter när denna har förhinder eller är jävig.

23 § Resultatområdenas, ansvarsområdenas och verksamhetsenheternas organisation och uppgifter

Välfärdsområdesstyrelsen beslutar om organisationen och uppgifterna till den del de inte regleras i förvaltningsstadgan.

Kapitel 5 Ägarstyrning

Välfärdsområdet och dess dottersammanslutningar bildar en välfärdsområdeskoncern. En dottersammanslutning är en sammanslutning där välfärdsområdet har bestämmande inflytande enligt bokföringslagen (1336/1997). Budgeten ska göras upp med beaktande av välfärdsområdeskoncernens ansvar och förpliktelser. I budgeten bestäms de årliga målen för verksamheten och ekonomin.

Välfärdsområdeskoncernen ska ledas som en helhet med tanke på hela välfärdsområdeskoncernens intresse och i enlighet med de strategiska målen.

Som en del av välfärdsområdesstrategin fattar välfärdsområdets fullmäktige beslut om ägarpolitiken, principerna för ägarstyrningen och koncerndirektivet. Dottersammanslutningarna klassas utifrån deras strategiska, funktionella och ekonomiska betydelse samt riskerna.

Genom ägarstyrningen säkerställs att hela välfärdsområdeskoncernens intresse beaktas i dottersammanslutningarnas verksamhet. Koncerndirektivet är ett viktigt verktyg för ägarstyrningen. Koncerndirektivet tillämpas på ägarstyrningen i välfärdsområdets dottersammanslutningar och i tillämpliga delar i intressesammanslutningar. Koncernövervakning avser uppföljning, analys och rapportering av dottersammanslutningarnas verksamhetsresultat och ekonomiska ställning samt uppföljning av hur väl riskhanteringssystemen fungerar.

Koncernledningen svarar för att ägarstyrningen genomförs och för att koncernövervakningen ordnas i välfärdsområdet i enlighet med fullmäktiges beslut. I förvaltningsstadgan definieras koncernledningen samt fastställs koncernledningens uppgifter och befogenhetsfördelningen inom koncernledningen.

24 § Koncernledningen

Till välfärdsområdets koncernledning hör välfärdsområdesstyrelsen, välfärdsområdesstyrelsens koncernsektion och välfärdsområdesdirektören.

Koncernledningen förutsätts ha mångsidig sakkunskap och erfarenhet bland annat av ledningen av en välfärdsområdeskoncern, av dess verksamhet och ekonomi samt av intern kontroll och riskhantering.

25 § Koncernledningens uppgifter och befogenhetsfördelning

Välfärdsområdesstyrelsen:

1) svarar för utvecklingen av ägarpolitiken, principerna för ägarstyrningen och koncerndirektivet och för beredningen av dessa ärenden för välfärdsområdesfullmäktige,

2) svarar för den strategiska utvecklingen av koncernstrukturen,

3) svarar för att ägarstyrningen genomförs samt organiserar koncernledningen och koncernövervakningen,

4) bestämmer arbetsfördelningen mellan tjänsteinnehavarna inom koncernledningen i fråga om varje dottersammanslutning och intressesammanslutning,

5) ger välfärdsområdesfullmäktige halvårsvis en rapport om hur dottersammanslutningarnas mål har nåtts och deras ekonomiska ställning utvecklats samt en bedömning av den kommande utvecklingen och riskerna,

6) utvärderar årligen hur ägarstyrningen lyckats med tanke på hela välfärdsområdeskoncernens intresse, riskhanteringen och förfarandena samt låter utföra en extern utvärdering en gång per fullmäktigeperiod samt

7) behandlar resultaten och slutledningarna av utvärderingen i samråd med välfärdsområdesfullmäktiges presidium.

Koncernsektionen:

1) styr och övervakar som ägare koncernsammanslutningarna så att de handlar i enlighet med hela välfärdsområdeskoncernens intresse, de principer för ägarstyrningen som välfärdsområdesfullmäktige har godkänt och de mål för verksamheten och ekonomin som välfärdsområdesfullmäktige ställt upp,

2) ansvarar för verkställandet av ägarstyrningen och koncernövervakningen,

3) utvärderar hur de mål för verksamheten och ekonomin som välfärdsområdesfullmäktige ställt för sammanslutningar och stiftelser har uppfyllts,

4) bereder mål för verksamheten och ekonomin för dottersammanslutningar,

5) bereder för sin del förslag till principer för ägarstyrning och koncerndirektiv för koncernen,

6) följer och utvärderar den sakkunskap, resultatområdeskännedom, erfarenhet och oavhängighet som krävs i dottersammanslutningarnas styrelsearbete,

7) beslutar om aktieägaravtal,

8) uttalar välfärdsområdets åsikt före beslutsfattandet i de ärenden som koncerndirektivet kräver,

9) svarar för utnämningen av ledamöterna i dottersammanslutningarnas styrelser,

10) utser välfärdsområdets kandidater till dottersammanslutningarnas styrelser samt

11) utser ombud till bolagsstämmorna och ger dem de anvisningar som ägarstyrningen förutsätter.

Kapitel 6 Avtalshantering

Med avtalshantering avses de verksamhetsprinciper som välfärdsområdet tillämpar för att säkerställa att välfärdsområdets strategiska mål och riskhantering uppfylls samt att verksamheten är lönsam i den verksamhet som genomförs med avtal. Avtalshanteringen gäller all avtalsverksamhet inom välfärdsområdeskoncernen.

Välfärdsområdet kan producera social- och hälsovårdstjänster som erbjuds kunden samt övrigt stöd i användande av tjänsterna genom att genom avtal skaffa dem från en privat tjänsteproducent om upphandlingen av dem från en privat tjänsteproducent är nödvändig för en ändamålsenlig ombesörjning av uppgifterna, om inte annat har fastställts enligt lag. Välfärdsområdet ska uppfylla sitt organiseringsansvar i enlighet med lagen om välfärdsområden och lagen om ordnande av social- och hälsovård och sörja för att de social- och hälsovårdstjänster som omfattas av dess organiseringsansvar tillhandahålls jämlikt också när det skaffar tjänster.

När välfärdsområdet ordnar verksamhet genom upphandlingskontrakt med privata aktörer, förutsätter ledningen avtalshantering där

• riskerna med kontrakten utreds,

• kontrakten bereds omsorgsfullt,

• kontrakten övervakas och

• ansvaret för dessa uppgifter är fastställt.

26 § Uppgifter och ansvarsfördelning inom avtalsstyrningen

Välfärdsområdesstyrelsen svarar för avtalshanteringen och övervakningen av avtalen, ger närmare anvisningar om avtalshanteringen och genomförandet av upphandling.

27 § Avtalsbestämmelser

Välfärdsområdesstyrelsen godkänner riktlinjerna för hur organiseringsansvaret ska uppfyllas i välfärdsområdets egen produktion och motsvarande avtalsbestämmelser i serviceavtal med privata tjänsteproducenter med beaktande av enhetliga servicekedjor, samordning av tjänsterna, likabehandling och kvalitet.

Kapitel 7 Organens uppgifter och befogenhetsfördelning

Välfärdsområdesfullmäktige utövar välfärdsområdets högsta beslutanderätt. Enligt 96 § i lagen om välfärdsområden får välfärdsområdets fullmäktige i förvaltningsstadgan bestämma om delegering av beslutanderätt.

Beslutanderätt kan delegeras till organ, förtroendevalda och tjänsteinnehavare. Beslutanderätt i ett ärende som gäller inrättande eller indragning av en tjänst eller som inbegriper utövning av administrativt tvång kan delegeras endast till ett organ.

Om det enligt lagen är fullmäktige eller någon annan av välfärdsområdets myndigheter som har beslutanderätten, kan fullmäktige inte delegera den. Om en speciallag har bestämmelser om delegering av beslutanderätt är dessa bestämmelser överordnade 96 § i lagen om välfärdsområden.

28 § Välfärdsområdesstyrelsens uppgifter och befogenheter

Välfärdsområdesstyrelsen leder välfärdsområdets verksamhet, förvaltning och ekonomi. Utöver de lagstadgade uppgifterna har välfärdsområdesstyrelsen följande uppgifter:

1) svarar för att organiseringsansvaret uppfylls,

2) svarar för de allmänna principerna för personalpolitiken och ett sporrande lönesystem samt för styrningen av de totala personalresurserna på välfärdsområdesnivå,

3) beslutar om anställning av en resultatområdesdirektör,

4) beslutar om bildandet av aktiebolag,

5) beslutar om inrättande och indragning av tjänster, om inte inrättandet av en tjänst enligt lag eller förvaltningsstadgan hör till välfärdsområdesfullmäktiges befogenheter,

6) beslutar om personalförvaltningsärenden som gäller välfärdsområdesdirektören,

7) godkänner avgifter i enlighet med de allmänna grunder för avgifter som välfärdsområdesfullmäktige har godkänt,

8) beslutar om beviljande av skadeersättning som krävts av välfärdsområdet,

9) svarar för ordnandet av arkivfunktionen och förordnar en tjänsteinnehavare att leda arkivfunktionen,

10) beslutar om de ansvariga tjänsteinnehavare som förutsätts i speciallagstiftningen om välfärdsområdets resultatområden,

11) beslutar om avtal, upphandlingar samt köp och försäljning av aktier och övrig lös egendom ifall den totala kostnadskalkylen eller köpesumman överskrider

400.000 euro,

12) beslutar om anskaffning och överlåtelse av fast egendom,

13) svarar för välfärdsområdeskoncernens säkerhet och beredskap i samarbete med kommunerna, näringslivet och organisationerna i området,

14) beslutar om det praktiska genomförandet av beredskapen och beredskapsplaneringen i enlighet med de principer som välfärdsområdesfullmäktige fastställt, med beaktande av den avtalsbaserade beredskapen,

15) beslutar om det praktiska genomförandet av säkerheten i enlighet med de principer som välfärdsområdesfullmäktige fastställt,

16) övervakar att säkerhets- och beredskapsarrangemangen verkställs enligt anvisningarna, och

17) lämnar i rapporteringen inom den interna kontrollen och i verksamhetsberättelsen uppgifter om hur säkerheten och beredskapen ordnats och vilka de viktigaste slutsatserna är samt ger en utredning om de största riskerna och osäkerhetsfaktorerna i fråga om säkerheten och beredskapen.

Till den del befogenheterna inte regleras i lag, förvaltningsstadgan eller ett vidaredelegeringsbeslut är det välfärdsområdesstyrelsen som har befogenheterna.

Välfärdsområdesstyrelsen har rätt att ge ett utlåtande om besvär som någon anfört över ett beslut av välfärdsområdesfullmäktige, om välfärdsområdesstyrelsen anser att beslutet inte ska upphävas på de grunder som framförs i besvären.

29 § Nationalspråksnämndens uppgifter

Nationalspråksnämnden har som uppgift att ombesörja de uppgifter som bestäms i lagen om välfärdsområden. Nämnden ska årligen lämna välfärdsområdesstyrelsen en berättelse om hur servicen för den språkliga minoriteten har förverkligats inom välfärdsområdet. Nämndens ordförande har närvaro- och yttranderätt i välfärdsområdesstyrelsen.

30 § Beredningsnämnden för tjänster för barn och unga har följande uppgifter Beredningsnämnden för tjänster för barn och unga styr och utvecklar servicehelheten och samordnar tjänsterna inom sitt uppgiftsområde ur kundens synvinkel inom välfärdsområdet.

Beredningsnämnden för tjänster för barn och unga bereder sitt uppgiftsområdes strategiska linjedragningar och styrdokument för beslut i fullmäktige och följer upp hur de genomförs.

31 § Beredningsnämnden för personer i arbetsför ålder har följande uppgifter Beredningsnämnden för personer i arbetsför ålder styr och utvecklar servicehelheten och samordnar tjänsterna inom sitt uppgiftsområde ur kundens synvinkel inom välfärdsområdet.

Beredningsnämnden för personer i arbetsför ålder bereder sitt uppgiftsområdes strategiska linjedragningar och styrdokument för beslut i fullmäktige och följer upp hur de genomförs.

32 § Beredningsnämnden för tjänster för äldre har följande uppgifter

Beredningsnämnden för tjänster för äldre styr och utvecklar servicehelheten och samordnar tjänsterna inom sitt uppgiftsområde ur kundens synvinkel inom välfärdsområdet.

Beredningsnämnden för tjänster för äldre bereder sitt uppgiftsområdes strategiska linjedragningar och styrdokument för beslut i fullmäktige och följer upp hur de genomförs.

33 § Beredningsnämnden för räddningsväsendets tjänster

Beredningsnämnden för räddningsväsendets tjänster styr och utvecklar servicehelheten och samordnandet av tjänsterna inom sitt uppgiftsområde ur kundens synvinkel inom välfärdsområdet.

Beredningsnämnden för räddningsväsendets tjänster bereder sitt uppgiftsområdes strategiska linjedragningar och styrdokument för beslut i fullmäktige och följer upp hur de genomförs.

34 § Välfärdsområdesdirektörens uppgifter och befogenheter

Välfärdsområdesdirektören

1. leder och utvecklar under välfärdsområdesstyrelsens överinseende förvaltningen, skötseln av ekonomin, övervakningen, styrningen, kommunikationen, delaktigheten och den övriga verksamheten samt svarar för sin del för att de mål för verksamheten och ekonomin som välfärdsområdesfullmäktige och välfärdsområdesstyrelsen satt upp nås,

2. svarar för att välfärdsområdets interna kontroll och riskhantering är ordnad på behörigt sätt,

3. svarar för utvecklingen av välfärdsområdet och för att de kontaktytor som krävs för den operativa verksamheten inom välfärdsområdet fungerar,

4. svarar för att personalens befogenheter och ansvar är ordnade på behörigt sätt,

5. är personaladministrativ närmaste chef för tjänsteinnehavare som förordnats av välfärdsområdesstyrelsen.

35 § Vidaredelegering av beslutanderätt

En myndighet kan vidaredelegera beslutanderätt som den fått i förvaltningsstadgan till en underlydande myndighet. Beslutanderätt som delegerats på detta sätt får inte delegeras vidare.

Det ska föras en uppdaterad förteckning över beslut om delegering.

36 § Befogenhet att besluta om utlämnande av en handling

Begäran om upplysningar som gäller välfärdsområdesfullmäktiges handlingar avgörs av välfärdsområdesdirektören.

Ett organ kan i den omfattning organet bestämmer delegera rätt till en underställd tjänsteinnehavare att som myndighet avgöra om en handling får lämnas ut.

37 § Övertagningsrätt för välfärdsområdesstyrelsen

Välfärdsområdesstyrelsen, välfärdsområdesstyrelsens ordförande och välfärdsområdesdirektören kan besluta att ett ärende ska tas upp till behandling i välfärdsområdesstyrelsen.

38 § Meddelande om beslut i ärenden som kan övertas

En myndighet som lyder under välfärdsområdesstyrelsen ska meddela välfärdsområdesstyrelsen om de beslut som den fattat i ärenden som kan övertas av välfärdsområdesstyrelsen, utom när det gäller sådana ärenden eller ärendegrupper där välfärdsområdesstyrelsen har beslutat att inte utnyttja sin övertagningsrätt.

Meddelandet ska ges inom fyra (4) dagar från det att protokollet justerades. Om protokollet inte justeras, räknas fristen från det att protokollet undertecknades.

Meddelandet ska ges elektroniskt till ordföranden för välfärdsområdesstyrelsen och föredraganden.

Beslut i ärenden som inte behöver meddelas kan utan hinder av övertagningsrätten verkställas, om det inte i enskilda fall har meddelats att ärendet kommer att tas upp till behandling i välfärdsområdesstyrelsen.

Kapitel 8 Befogenheter vid allvarliga störningar och undantagsförhållanden

Det här kapitlet innehåller bestämmelser om delegering av befogenheter i situationer där verksamhet som välfärdsområdet ansvarar för är utsatt för en allvarlig störning eller en risk eller ett hot (undantagsförhållanden) som utgör ett tvingande skäl till att avvika från de normala befogenheterna. Med beslutanderätt som avviker från de normala befogenheterna kan man fatta beslut som är nödvändiga för att trygga servicen och normalisera situationen. Beslutanderätten får användas endast i den omfattning som det tvingande skälet kräver.

I det här kapitlet avses med beslutsfattande den beslutanderätt som det föreskrivs om i lagen om välfärdsområden. Välfärdsområdesfullmäktige får i förvaltningsstadgan delegera beslutanderätt till andra organ i välfärdsområdet, förtroendevalda och tjänsteinnehavare. Om beslutanderätten enligt lag tillhör en bestämd myndighet i välfärdsområdet, kan annat inte bestämmas i förvaltningsstadgan. Bestämmelserna i det här kapitlet har företräde framför de övriga kapitlen i förvaltningsstadgan. Den här beslutanderätten gäller beslut av engångsnatur och tillsvidare gällande beslut som ska fattas skyndsamt under undantagsförhållanden. Besluten som gäller tills vidare ska i den ordning som anges i förvaltningsstadgan föras till den behöriga myndigheten för bedömning och avgörande.

39 § Tjänsteinnehavarnas uppgifter och befogenhetsfördelning vid allvarliga störningar och undantagsförhållanden

Undantag från bestämmelserna om befogenheter i förvaltningsstadgans övriga kapitel kan göras av tvingande skäl vid allvarliga störningar och undantagsförhållanden. Sådana skäl kan vara till exempel hot mot liv och hälsa, hot om avbrott i livsviktig service, hot mot ekonomin, fastigheter, annan egendom eller miljön, då hotet förorsakar en omedelbar fara eller någon annan allvarlig verksamhetsrisk eller ekonomisk risk.

Välfärdsområdesdirektören och den ansvariga läkaren samt direktören för räddningsväsendet kan vid allvarliga störningar och undantagsförhållanden av ett tvingande skäl utöva beslutanderätt för att trygga välfärdsområdets service och normalisera situationen.

40 § Införande av beslutanderätt för bestämd tid genom välfärdsområdesstyrelsens beslut vid allvarliga störningar och undantagsförhållanden

Välfärdsområdesstyrelsen kan vid allvarliga störningar och undantagsförhållanden som pågår längre än en månad för bestämd tid fastställa sådan beslutanderätt för välfärdsområdesdirektören och den ansvariga läkaren samt för direktören för räddningsväsendet som avviker från deras normala befogenheter. Välfärdsområdesstyrelsen kan i stället för att fastställa beslutanderätten innan den bestämda tiden löpt ut konstatera att det inte längre finns grunder för att utöva beslutanderätt som avviker från normala befogenheter.

41 § Rapportering

De beslut som fattas med stöd av befogenheterna enligt detta kapitel ska rapporteras till välfärdsområdesstyrelsen.

Kapitel 9 Befogenheter i personalfrågor

42 § Välfärdsområdesstyrelsens allmänna befogenheter i personalfrågor

Till den del befogenheterna i personalfrågor inte regleras i lag eller i förvaltningsstadgan är det välfärdsområdesstyrelsen som har befogenheter att besluta om personalfrågor.

Beslut i frågor som anknyter till tjänsteförhållande och tjänsteinnehavare och som regleras i lagen om tjänsteinnehavare i kommuner eller välfärdsområden (304/2003) eller i annan lag eller annat tjänstekollektivavtal fattas av välfärdsområdesstyrelsen, om inte annat sägs i lagen eller förvaltningsstadgan.

43 § Inrättande och indragning av tjänster eller befattningar samt ändring av tjänste- eller uppdragsbeteckningar

Välfärdsområdesfullmäktige och välfärdsområdesstyrelsen fattar beslut om inrättande, ändring och indragning av sådana tjänster vars besättande de beslutar om.

Välfärdsområdesstyrelsen beslutar om inrättande och indragning av övriga tjänster samt om ändring av beteckningarna för dem.

Revisionsnämnden beslutar, till den del beslutsfattandet inte hör till välfärdsområdesfullmäktige, om inrättande, ändring och indragning av tjänster och befattningar som underlyder revisionsnämnden samt om ändring av tjänste- eller uppgiftsbeteckningar för nämnda tjänster och befattningar.

Beslut om inrättande, ändring och indragning av befattningar underställda arbetsavtal samt om ändring av befattningarnas uppgiftsbeteckningar fattas av välfärdsområdesdirektören.

44 § Välfärdsområdesdirektörens befogenheter i personalfrågor

Om inget annat har reglerats eller bestämts om befogenheterna är välfärdsområdesdirektörens uppgift:

1) att fatta beslut om den tjänste- och kollektivavtalsenliga lönegruppen och lönepunkten för en tjänst eller befattning samt om justeringen av lönen eller en del av lönen för en tjänst eller befattning och övriga löneärenden,

2) att verka som välfärdsområdets löneombud och sköta de lokala förhandlingar som välfärdsområdet enligt lagstiftningen samt tjänste- och arbetskollektivavtalen förutsätts föra i egenskap av arbetsgivare, sörja för samarbetet inom hela välfärdsområdet och godkänna lokala avtal och allmänna anvisningar om personal- och lönefrågor,

3) att framlägga förslag på separat tjänste- och kollektivavtal till KT Kommun- och välfärdsområdesarbetsgivarna,

4) att godkänna de lokala tjänste- och kollektivavtalen i enlighet med huvudavtalet, de separata tjänste- och kollektivavtalen som görs utgående från den fullmakt som har getts av KT Kommun- och välfärdsområdesarbetsgivarna och de lokala avtal som görs på basen av arbetarskyddets samarbetsavtal för kommunbranschen samt de allmänna anvisningarna för organiseringen av samarbets- och arbetarskyddsfrågor,

5) att utse hela välfärdsområdets arbetarskyddschef, godkänna verksamhetsplanen för företagshälsovården och ersättningsansökan för företagshälsovårdens kostnader, ombesörja att arbetarskyddsorganisationen förstärks och att arbetarskyddsvalet ordnas samt fastställa arbetarskyddsvalets resultat,

6) att godkänna deltagarna i annan än arbets- och tjänstekollektivavtalsenlig arbetarskydds- och arbetshälsoutbildning samt fatta beslut om löneförmåner för deltagarna för tiden för den ovan nämnda utbildningen och om övriga förmåner inom ramen för de medel som finns till förfogande,

7) att godkänna deltagarna i centraliserad personalutbildning, huvudavtalsorganisationernas högsta organs sammanträden och i arbets- och tjänstekollektivavtalsenlig fackföreningsutbildning som grundar sig på rekommendation från KT Kommun- och välfärdsområdesarbetsgivarna, och

8) att fatta beslut om löneförmåner som betalas till deltagare i huvudavtalsorganisationernas högsta organs sammanträden och i arbets- och tjänstekollektivavtalsenlig fackföreningsutbildning samt om övriga förmåner som betalas för tiden för ovan nämnda utbildning på rekommendation av KT Kommun- och välfärdsområdesarbetsgivarna inom ramarna för tillgängliga medel.

45 § Ombildning av tjänsteförhållande till arbetsavtalsförhållande Välfärdsområdesstyrelsen beslutar om ombildning av ett tjänsteförhållande till arbetsavtalsförhållande.

46 § Ledigförklarande

En tjänst ledigförklaras av den vars uppgift det är att välja en tjänsteinnehavare till ifrågavarande tjänst, om beslutanderätten inte har delegerats till ett underordnat organ eller en underordnad tjänsteinnehavare. En tjänst som tillsätts av fullmäktige ledigförklaras emellertid av välfärdsområdesstyrelsen. Tjänsten som ansvarig för välfärdsområdets revision ledigförklaras av revisionsnämnden.

Utöver det som regleras i 4 § 3 moment i lagen om tjänsteinnehavare i kommuner eller välfärdsområden kan en person av grundad anledning anställas utan offentligt ansökningsförfarande om det är fråga om:

- att tillsätta en tjänst på nytt bland dem som tidigare sökt tjänsten, då den som valts till tjänsten sagt upp sig före den dag då han/hon enligt förordnandet skulle inleda tjänsteutövningen eller då han/hon har meddelat att han/hon inte tar emot tjänsten,

- att tillsätta en tjänst med en innehavare av bitjänster som avses i 6 kapitlet i lagen om specialiserad sjukvård (1062/1989).

- anställning av en person som är i fastanställt arbetsavtalsförhållande i ett tjänsteförhållande i en situation där den tidigare befattningen dras in och man inrättar en tjänst som innehållsmässigt motsvarar befattningsbeskrivningen och ändringen grundar sig på behovet att det i uppgiften tilläggs utövning av offentlig makt.

Då en tjänst eller en befattning ledigförklaras, ska den myndighet som ledigförklarar tjänsten eller befattningen besluta om det utöver behörighetsvillkoren gällande språkkunskaper för tjänsten eller befattningen förutsätts kunskaper i finska och/eller svenska och om dessa kunskaper ska anses vara förutsättning för en framgångsrik skötsel av tjänsten eller befattningen eller räknas som merit vid tillsättandet av tjänsten eller befattningen. Då kan även behovet av kunskaper i andra språk än finska och svenska beaktas. Det krav på språkkunskaper som förutsätts enligt detta moment och beaktandet av språkkunskaper som merit ska anges i annonsen då en tjänst eller en befattning ledigförklaras.

47 § Behörighetsvillkor

Den som väljs till en tjänst eller en befattning ska uppfylla de fastställda behörighetsvillkoren för tjänsten eller befattningen.

Behörighetsvillkoren för en tjänst eller en befattning fastställs av den myndighet som inrättar tjänsten eller befattningen, om inte villkoren är fastställda i en lag, en förordning eller i förvaltningsstadgan. Kravet på språkkunskap ska innefattas i behörighetsvillkoren, om uppgiften eller arbetet har sådan karaktär att detta krävs.

I behörighetsvillkoren gällande finska och/eller svenska kan kunskaperna fastställas så, att det endast är fråga om muntliga kunskaper, skriftliga kunskaper eller förmåga att förstå. För varje kunskapsnivå kan fastställas vitsordet nöjaktiga, goda eller utmärkta enligt vad som fastställts för statens personal. Om det finns behov av att i behörighetsvillkoren fastställa krav på kunskaper i andra språk, bestäms nivån på språkkunskaperna av den myndighet som inrättar tjänsten eller befattningen.

I fråga om påvisandet av kunskaperna i finska och svenska tillämpas de bestämmelser som gäller statens personal. Sättet att påvisa kunskaperna i andra språk fastställs av den myndighet som tillsätter tjänsten.

Om en uppgift endast förutsätter högst nöjaktiga muntliga kunskaper i eller förmåga att förstå finska och/eller svenska, kan språkkunskaperna påvisas vid anställningsintervjun i stället för med intyg.

Den myndighet som anställer i tjänsteförhållande beslutar med stöd av 6 § 2 mom. i lagen om kommunala tjänsteinnehavare att en person av särskilda skäl i enstaka fall ska anställas i

tjänsteförhållande för viss tid oberoende av de särskilda behörighetsvillkoren. På motsvarande grunder kan en person antas för viss tid till en befattning i arbetsavtalsförhållande.

En särskild förteckning ska föras över den behörighet som krävs av de anställda.

48 § Anställning

Vid anställning i tjänsteförhållande följs farfarsprincipen både för tjänster och för befattningar.

Välfärdsområdesfullmäktige anställer välfärdsområdesdirektören och en tjänsteinnehavare som ansvarar för välfärdsområdets revision.

Välfärdsområdesstyrelsen anställer välfärdsområdesdirektörens anställda som är i chefsposition och som direkt lyder under välfärdsområdesdirektören.

Välfärdsområdesdirektören anställer resultatområdesdirektörernas anställda som är i chefsposition och som direkt lyder under dem och resultatområdesdirektören anställer den övriga personalen, om inte annat är fastställt i förvaltningsstadgan, en lag eller en förordning.

Om anställning av välfärdsområdesvalnämndens sekreterare och annan behövlig personal samt valnämndernas biträdande personal föreskrivs i vallagen.

Den myndighet som anställer personer i ett anställningsförhållande beslutar om prövotid, avtal om prövotid och prövotidens längd.

Tidpunkten för när tjänsteutövningen eller anställningsförhållandet ska inledas fastställs av den som anställer i tjänste- eller anställningsförhållande eller av en lägre verkställande myndighet.

49 § Fastställande av villkorligt valbeslut

Ett villkorligt valbeslut fastställs av den myndighet som beslutat om anställning. Ett villkorligt valbeslut av välfärdsområdesfullmäktige fastställs dock av välfärdsområdesstyrelsen.

Om ett villkorligt valbeslut förfaller konstateras detta genom beslut av den myndighet som beslutat om anställning.

50 § Prövningsbaserade arbets- och tjänstledigheter

Den myndighet som enligt förvaltningsstadgan tillsätter en tjänst eller en befattning har rätt att bevilja underlydande tjänsteinnehavare och arbetstagare prövningsbaserad oavlönad tjänst- eller arbetsledighet för högst tre månader. Välfärdsområdesdirektören beviljar tjänstledigheter som är längre än detta.

Välfärdsområdesstyrelsen har rätt att bevilja tjänsteinnehavare som anställts av välfärdsområdesfullmäktige oavlönad prövningsbaserad tjänstledighet för högst 6 månader.

Välfärdsområdesfullmäktige beviljar de tjänsteinnehavare som tillsatts av fullmäktige prövningsbaserade löneförmåner för tjänstledighet som varar längre än en månad.

Övriga prövningsbaserade löneförmåner för tjänst- eller arbetsledigheter beviljar välfärdsområdesstyrelsen.

Samma myndighet som beviljar prövningsbaserad tjänst- och arbetsledighet beslutar om avbrytande och återtagande av tjänst- och arbetsledigheter.

51 § Andra än prövningsbaserade tjänst- och arbetsledigheter

De tjänst- eller arbetsledigheter och lediga dagar som en tjänsteinnehavare eller en arbetstagare enligt tjänste- eller arbetskollektivavtalet eller en lag har rätt till beviljas av den myndighet som tillsätter tjänsten.

52 § Förordnande av vikarier

Vikarier för de tjänst- eller arbetsledigheter som avses i förvaltningsstadgan förordnas av den myndighet som tillsätter tjänsten, om inte något annat bestäms i förvaltningsstadgan.

53 § Förflyttning till ett annat tjänsteförhållande

Beslut om förflyttning av en tjänsteinnehavare till ett annat tjänsteförhållande med stöd av 24 § i lagen om tjänsteinnehavare i kommuner och välfärdsområden fattas av den myndighet som har anställningsbefogenhet i fråga om båda tjänsteförhållandena. Om det är olika myndigheter som har denna befogenhet, fattas beslutet av välfärdsområdesdirektören.

54 § Bisysslor

Beslut om tillstånd till bisyssla samt förbud mot mottagande och innehav av bisyssla fattas av den kollegiala myndighet som är närmast överordnad tjänsteinnehavaren.

En anmälan om bisyssla ska inlämnas till den myndighet som tillsätter tjänsten eller befattningen.

55 § Utredning av en tjänsteinnehavares arbets- och funktionsförmåga Välfärdsområdesstyrelsens ordförande beslutar med stöd av 19 § i lagen om tjänsteinnehavare i kommuner och välfärdsområden om välfärdsområdesdirektören ska lämna en utredning om sitt hälsotillstånd och delta i undersökningar och kontroller som gäller hälsotillståndet. För övrig personal inom välfärdsområdet fattas beslutet av välfärdsområdesdirektören.

56 § Avstängning från tjänsteutövning

Enligt 48 § i lagen om tjänsteinnehavare i kommuner och välfärdsområden fattar välfärdsområdesfullmäktige beslut om avstängning av välfärdsområdesdirektören. Före välfärdsområdesfullmäktiges sammanträde kan välfärdsområdesfullmäktiges ordförande interimistiskt fatta beslut om avstängning av välfärdsområdesdirektören.

Välfärdsområdesdirektören fattar beslut om sådan avstängning från tjänsteutövning som avses i 47 § i lagen om tjänsteinnehavare i kommuner och välfärdsområden för en tid av högst 2 månader och välfärdsområdesstyrelsen för längre tid än detta.

57 § Ombildning till deltidsanställning

Beslut om att ombilda ett tjänste- eller arbetsavtalsförhållande till deltidsanställning fattas av den myndighet som tillsätter tjänsten.

58 § Permittering

Välfärdsområdesstyrelsen beslutar om permitteringar och uppsägningar av ekonomiska orsaker och/eller produktionsorsaker. Beslut om permittering av en tjänsteinnehavare eller arbetstagare tills vidare eller för viss tid fattas av välfärdsområdesdirektören.

59 § Anställningens upphörande

Beslut om hävning av ett anställningsförhållande under prövotiden, uppsägning, hävning och rätt att anse anställningsförhållandet hävt fattas av den anställande myndigheten.

En tjänsteinnehavares anmälan om att han eller hon säger upp tjänsteförhållandet och en arbetstagares anmälan om att han eller hon säger upp eller häver arbetsavtalsförhållandet ska delges den myndighet som beslutat om anställningen.

60 § Ersättning för inkomstbortfall

Välfärdsområdesdirektören beslutar om ersättning som betalas till en tjänsteinnehavare med stöd av 45 § i lagen om tjänsteinnehavare i kommuner och välfärdsområden.

61 § Återkrav av lön

Välfärdsområdesdirektören beslutar om återkrav av lön eller någon annan ekonomisk förmån som härrör från ett tjänsteförhållande och som betalats utan grund. Välfärdsområdesstyrelsen fattar beslut om avstående från återkrav av ogrundade löneutbetalningar och andra ekonomiska förmåner som föranleds av ett anställningsförhållande.

Kapitel 10 Informationshantering och dokumentförvaltning

Informationshantering avser sådana åtgärder och informationssäkerhetsåtgärder som baserar sig på de behov som uppkommer i samband med en myndighets uppgifter eller övriga verksamhet och som gäller hanteringen av myndighetens informationsmaterial, informationen i olika behandlingsskeden och informationen i informationsmaterial, oberoende av på vilket sätt informationsmaterialen lagras och behandlas i övrigt (lagen om informationshantering inom den offentliga förvaltningen, 906/2019).

Välfärdsområdet är en sådan informationshanteringsenhet som avses i informationshanteringslagen. En informationshanteringsenhet har i uppgift att ordna informationshanteringen i enlighet med kraven i lagen. Välfärdsområdesstyrelsen utgör i regel informationshanteringsenhetens ledning och svarar därmed för att ansvar, praxis och övervakning har fastställts för informationshanteringen i myndigheternas uppgifter.

Välfärdsområdesstyrelsen svarar också för att informationshanteringen och behandlingen av personuppgifter följer god sed. Arkivlagen förpliktar välfärdsområdets styrelse att ordna dokumentförvaltningen inom välfärdsområdet och utse en tjänsteinnehavare som leder den.

Enligt 4 § i informationshanteringslagen ska ledningen ombesörja att ansvaren i anslutning till informationshanteringen har fastställts.

Dokumentförvaltningen ska styra, övervaka och utveckla produktionen, behandlingen, förvaringen, förstöringen och arkiveringen av uppgifter i handlingar och hålla uppgifterna lätt tillgängliga med hjälp av sökfunktioner.

Enligt principen om offentlighet i förvaltningen är en myndighets handlingar offentliga och sekretessen regleras i lag. Skyldigheterna enligt dataskyddsbestämmelserna tryggar skyddet för den personliga integriteten vid behandlingen av personuppgifter.

62 § Välfärdsområdesstyrelsens uppgifter inom informationshantering

Välfärdsområdesstyrelsen svarar för de lagstadgade uppgifterna inom informationshanteringen samt för att ansvar, praxis och övervakning som avses i lagen om informationshantering inom den offentliga förvaltningen har fastställts i välfärdsområdet.

Välfärdsområdesstyrelsen svarar för att ansvar, praxis och övervakning har fastställts för informationshanteringen i välfärdsområdets olika uppgifter. Ansvaren för uppgifterna i anslutning till informationshanteringen är:

1. ansvar för att sammanställa och upprätthålla sådana beskrivningar som avses i informationshanteringslagen, en konsekvensbedömning och en beskrivning av handlingsoffentligheten,

2. ansvar för omvandling av informationsmaterial till elektroniskt format och materialets tillgänglighet,

3. ansvar för informationssäkerhetsåtgärder, informationssystemens funktion och interoperabilitet samt interoperabiliteten hos informationslager samt

4. ansvar för ärendehantering, informationshantering i samband med tjänster och förvaringen av informationsmaterial.

5. ansvar för att fullgörandet av förpliktelserna ordnas i enlighet med dataskyddslagstiftningen och för övervakandet av att förpliktelserna efterföljs,

6. ansvar för att utse en dataskyddsansvarig.

Enligt 4 § i informationshanteringslagen ska en informationshanteringsenhets ledning fastställa ansvaren i anslutning till informationshanteringen. Ansvaren kan fastställas på individplanet, till exempel för dataskyddschefen, eller alternativt för en grupp, till exempel för en informationshanteringsgrupp.

Enligt 4 § i informationshanteringslagen ska en informationshanteringsenhets ledning ombesörja att det vid enheten finns uppdaterade anvisningar om hantering av informationsmaterial, om användning av informationssystem, om databehandlingsrättigheter, om informationshanteringsansvar, om informationsrättigheter, om informationssäkerhetsåtgärder samt om beredskap för undantagsförhållanden. Ledningen ska också ombesörja att det har ordnats tillräcklig övervakning när det gäller iakttagandet av författningarna, föreskrifterna och anvisningarna om informationshantering. Dessutom ska kraven på informationshantering beaktas i upphandling och avtal.

Informationshanteringsenhetens ledning ska ombesörja att det finns ändamålsenliga instrument. Informationshanteringsenheten ska erbjuda utbildning om författningar och föreskrifter samt enhetens interna anvisningar om informationshantering, databehandling, offentlighet och sekretess i fråga om handlingar. Utbildningen ska erbjudas de organisationer och personer som arbetar för informationshanteringsenhetens räkning.

63 § Välfärdsområdesstyrelsens uppgifter inom dokumentförvaltning

Välfärdsområdesstyrelsen svarar för att ansvar, praxis och övervakning har fastställts för de lagstadgade uppgifterna inom arkivfunktionen i välfärdsområdets myndighetsuppgifter.

Välfärdsområdesstyrelsen ska ombesörja de förpliktelser som avses i 7–9 § i arkivlagen (658/2021):

1) utse den tjänsteinnehavare som leder välfärdsområdets dokumentförvaltning, arkivfunktion och arkivbildning,

2) ge närmare föreskrifter om skötseln av dokumentförvaltningen och om de uppgifter som ska skötas av de ansvariga personerna inom resultatområdena,

3) fatta beslut om de allmänna principerna för planen för informationsstyrning (arkivbildningsplanen, informationsstyrningsplanen), dvs. innehåll, ansvar för utarbetandet, fastställande, övervakning och uppföljning, samt

4) utse arkivbildare för välfärdsområdet.

Enligt 9 § i arkivlagen ska välfärdsområdesstyrelsen organisera arkivfunktionen i välfärdsområdet. Välfärdsområdesstyrelsen ska utse den tjänsteinnehavare eller funktionär som leder välfärdsområdets arkivfunktion och arkivbildning och svarar för de handlingar som ska förvaras varaktigt.

Dokumentförvaltningen ska vara överskådlig och preciserad. Bestämningen av förvaringstiderna och förvaringssätten för handlingar som uppstår vid skötseln av uppgifter kräver en övergripande planering av dokumentförvaltningen och arkivbildningen. De som ansvarar för planeringen och styrningen av dokumentförvaltningen ska ha utbildning för uppgiften.

Med planen för informationsstyrning hanteras allt material, både i pappersformat och i elektroniskt format.

64 § Uppgifter för den tjänsteinnehavare som leder informationshanteringen

Den tjänsteinnehavare som ansvarar för informationshanteringen är underställd välfärdsområdesstyrelsen och svarar för uppgifter som gäller beredning och genomförande av informationshanteringen.

Den tjänsteinnehavare som ansvarar för informationshanteringen

1) svarar för beredningen och verkställandet av välfärdsområdesstyrelsens informationshanteringsmodell,

2) styr och utvecklar välfärdsområdets informationshantering,

3) främjar interoperabiliteten mellan informationssystem och informationslager,

4) säkerställer att informationssäkerheten förverkligas i välfärdsområdets verksamhet,

5) säkerställer att det informationsmaterial som välfärdsområdet använder är aktuellt, felfritt och att användbarheten för ändamålet har säkerställts,

6) utarbetar uppdaterade anvisningar för välfärdsområdets informationshantering och övervakar att uppgifterna sköts enligt anvisningarna samt

7) sörjer för utbildningen och rådgivningen inom informationshanteringen.

65 § Uppgifter för den tjänsteinnehavare som leder dokumentförvaltningen och arkivfunktionen Den tjänsteinnehavare som leder dokumentförvaltningen är underställd välfärdsområdesstyrelsen och svarar för uppgifterna i de handlingar som välfärdsområdet ska förvara varaktigt samt

1) svarar för beredningen och verkställandet av välfärdsområdesstyrelsens myndighetsuppgifter inom dokumentförvaltningen,

2) styr och utvecklar dokumentförvaltningen som en del av välfärdsområdets informationshantering,

3) godkänner anvisningar för informationshantering, förvaring och arkivering,

4) svarar för arkivet och uppgifter i handlingar som ska förvaras varaktigt,

5) utarbetar anvisningar för välfärdsområdets dokumentförvaltning och övervakar att uppgifterna sköts enligt anvisningarna samt

6) sörjer för utbildningen och rådgivningen inom dokumentförvaltningen.

Kapitel 11 Språkliga rättigheter

Enligt 17 § i grundlagen är Finlands nationalspråk finska och svenska. Det allmänna ska tillgodose landets finskspråkiga och svenskspråkiga befolknings kulturella och samhälleliga behov enligt lika grunder. Närmare bestämmelser finns i språklagen och annan lagstiftning.

I språklagen (423/2003) bestäms bland annat om vars och ens rätt att använda, bli hörd på och få service på sitt eget språk, finska eller svenska. I lagen bestäms vidare om handläggningsspråket i förvaltningsärenden, språket i beredningshandlingar och beslut, rätten att få en översättning av en handling, språket i organens kallelser till sammanträde och protokoll och om myndigheternas information. Tvåspråkiga välfärdsområdens förvaltningsstadgor och liknande regler ska utfärdas på två språk, på finska och svenska.

66 § Invånarnas och servicetagarnas språkliga rättigheter i välfärdsområdets förvaltning Egentliga Finlands välfärdsområde är tvåspråkigt, och i organiseringen av välfärdsområdets förvaltning och verksamhet samt i dess information ska de finsk- och svenskspråkiga invånarnas och servicetagarnas språkliga rättigheter beaktas. Välfärdsområdets service ska ordnas så att invånarna och servicetagarna kan få betjäning på sitt eget språk, finska eller svenska, inom välfärdsområdets alla verksamhetsområden.

Det ska säkerställas att de anställda har tillräckliga kunskaper i finska och svenska. I fråga om de språkkunskaper som krävs av tjänsteinnehavare och arbetstagare gäller vad som särskilt har föreskrivits eller beslutats.

I 29 § i språklagen bestäms om utarbetandet av organens kallelser till sammanträde, föredragningslistor och protokoll på både finska och svenska.

I 34 § i lagen om välfärdsområden bestäms om information på finska och svenska.

67 § De språkliga rättigheterna i välfärdsområdets verksamhet

De lagstadgade språkliga rättigheterna ska tryggas i tillräcklig mån i välfärdsområdets verksamhet.

När välfärdsområdet tillhandahåller service i form av köpta tjänster, ska det i avtalen tas med villkor som tryggar att servicetagarnas språkliga rättigheter enligt språklagen förverkligas på det sätt som de ska förverkligas i välfärdsområdet.

Om en köpt tjänst gäller enbart den ena språkgruppen, är det möjligt att erbjuda tjänsten och sköta kundkommunikationen enbart på den ifrågavarande språkgruppens språk.

68 § Uppföljning och rapportering av hur de språkliga rättigheterna förverkligas Välfärdsområdesstyrelsen och nämnderna följer hur de språkliga rättigheterna förverkligas. Nämnderna rapporterar årligen uppföljningsresultatet till välfärdsområdesstyrelsen.

Välfärdsområdesstyrelsen rapporterar till välfärdsområdesfullmäktige. Välfärdsområdesstyrelsen ger närmare anvisningar om rapporteringen. Resultatområdena ska se till att de språkliga rättigheterna förverkligas i resultatområdenas verksamhet.

DEL II Ekonomi

Kapitel 12 Ekonomi

Budgeten och ekonomiplanen är viktiga instrument för välfärdsområdesfullmäktige i styrningen av välfärdsområdets verksamhet. Andra viktiga instrument är välfärdsområdesstrategin och servicestrategin. I budgeten och ekonomiplanen godkänns mål för välfärdsområdets och välfärdsområdeskoncernens verksamhet och ekonomi, vilka ska vara förenliga med välfärdsområdesstrategin. Budgeten ska innehålla de anslag och beräknade inkomster som välfärdsområdets uppgifter och verksamhetsmål förutsätter (förbud mot underbudgetering). Ekonomiplanen ska upprättas så att den är i balans eller uppvisar överskott senast vid utgången av det andra året efter budgetåret. I balansen för ekonomiplanen kan beaktas överskott som beräknas uppkomma det år budgeten görs upp.

Budgeten och ekonomiplanen består av en driftsekonomi- och resultaträkningsdel samt en investerings- och finansieringsdel. Av investeringsdelen ska förutom välfärdsområdets investeringar framgå de investeringar gjorda av välfärdsområdeskoncernen som är mest betydande för verksamheten och ekonomin. I investeringsdelen presenteras målen för investeringarna, kostnadsberäkningar för olika projekt och hur de periodiseras som investeringsutgifter på planåren samt de finansieringsandelar och andra inkomster som är avsedda för investeringar.

Investeringsdelen i budgeten och ekonomiplanen ska basera sig på den investeringsplan som godkänts av ministerierna enligt 16 § i lagen om välfärdsområden. Välfärdsområdet ska årligen utarbeta en investeringsplan för de investeringar inom välfärdsområdeskoncernen som påbörjas under de fyra räkenskapsperioder som följer på följande räkenskapsperiod och för finansieringen av dem.

Investeringsplanen ska innehålla uppgifter om investeringar och avtal som motsvarar investeringarna, till exempel olika hyresmodeller, samt uppgifter om planerade överlåtelser av välfärdsområdets lokaler och fastigheter samt andra tillgångar med lång verkningstid. Investeringsplanen får inte strida mot välfärdsområdets fullmakt att uppta lån enligt 15 § i lagen om välfärdsområden. I investeringsplanen ska dessutom beaktas de investeringar som överenskommits i samarbetsavtalet för det samarbetsområde som avses i 36 § i lagen om ordnande av social- och hälsovård. Modellerna för genomförande och finansiering av investeringar i lokaler inverkar bland annat på om en investering behandlas som hyresutgift i driftsekonomidelen eller som en investering i investeringsdelen.

Budgeten ska innehålla de anslag och beräknade inkomster som uppgifterna och verksamhetsmålen förutsätter samt en redogörelse för hur finansieringsbehovet ska täckas. Finansieringsbehovet får inte täckas med långfristiga lån. Välfärdsområdet kan dock ta ett långfristigt lån för en investering om statsrådet har beviljat fullmakt enligt 15 § i lagen om välfärdsområden. Det förutsätter bland annat en förhandsuppskattning av den statliga finansieringen samt en bedömning av den interna finansieringens tillräcklighet och likviditetsutvecklingen.

69 § Budget och ekonomiplan

Välfärdsområdesstyrelsen godkänner planeringsramarna och anvisningar för hur budgeten ska göras upp. I budgeten godkänner välfärdsområdesfullmäktige bindande uppgiftsspecifika mål för verksamheten och ekonomin och de anslag och beräknade inkomster som målen kräver, samt mål för välfärdsområdeskoncernens verksamhet och ekonomi.

70 § Verkställande av budgeten

Välfärdsområdesstyrelsen och nämnderna godkänner egna dispositionsplaner som bygger på budgeten. Ett organ kan delegera beslutanderätt som gäller godkännandet av dispositionsplanen till en tjänsteinnehavare som är underställd organet.

Välfärdsområdesfullmäktige kan i anslutning till budgeten godkänna separata anvisningar för hur budgeten ska verkställas.

71 § Uppföljning av verksamheten och ekonomin

Organen ska varje månad följa upp budgetutfallet.

Organen ska på det sätt som bestämdes när budgeten godkändes ges rapporter om hur verksamheten och ekonomin utfallit.

72 § Budgetens bindande verkan

När välfärdsområdesfullmäktige fattar beslut om budgeten ska fullmäktige ange vilka verksamhetsmål som godkänts som bindande mål. Välfärdsområdesfullmäktige meddelar föreskrifter om hur budgeten och motiveringarna till den binder välfärdsområdets myndigheter.

Välfärdsområdesstyrelsen kan fatta beslut om betalningar som är obligatoriska för välfärdsområdet och som ska betalas i brådskande ordning, även om det saknas tillgängliga anslag för ändamålet. Välfärdsområdesstyrelsen ska då utan dröjsmål förelägga fullmäktige ett förslag om att anslag ska beviljas eller anslaget höjas.

73 § Ändringar i budgeten

Ändringar i budgeten ska föreläggas välfärdsområdesfullmäktige så att fullmäktige hinner behandla ändringsförslagen under budgetåret.

När en anslagsändring föreslås ska det klarläggas hur ändringen påverkar verksamhetsmålen och de beräknade inkomsterna. Om det inte är möjligt att uppnå målen på grund av förändringar i grunderna för ekonomin, måste välfärdsområdesfullmäktige godkänna också ändringar av målen. När en ändring av verksamhetsmålen eller de beräknade inkomsterna föreslås ska man också klarlägga hur ändringen påverkar anslagen och göra behövliga ändringar i dem.

Om det sker organisatoriska förändringar under budgetåret fattar välfärdsområdesfullmäktige beslut om ändringar i anslagen och målen för organen.

Ändringar i budgeten ska behandlas under räkenskapsperioden. I verksamhetsberättelsen ska en redogörelse ges om budgetavvikelser som fullmäktige inte har godkänt som ändringar i budgeten. 74 § Överlåtelse och uthyrning av egendom

Välfärdsområdesstyrelsen fattar beslut om överlåtelse och uthyrning av välfärdsområdets

egendom i enlighet med de grunder som välfärdsområdesfullmäktige godkänt. Välfärdsområdesstyrelsen kan delegera beslutanderätt till andra organ och till tjänsteinnehavare.

75 § Anskaffning av egendom, varor och tjänster

Välfärdsområdesdirektören beslutar om avtal och upphandlingar samt om köp och försäljning av aktier och annan lös egendom upp till 400 000 euro.

76 § Godkännande av avskrivningsplanen

Välfärdsområdesfullmäktige godkänner grunderna för avskrivningar enligt plan. Välfärdsområdesstyrelsen godkänner avskrivningsplaner för olika tillgångar eller tillgångsgrupper.

Välfärdsområdesstyrelsen fastställer en gräns för små upphandlingar som tillämpas vid avskrivningar.

77 § Finansförvaltning

Välfärdsområdets finansförvaltning omfattar upprätthållande av likviditeten och skötsel av betalningsrörelsen, lånefinansiering och placering av likvida medel. Välfärdsområdets likvida medel ska förvaltas så att likviditeten tryggas, betalningsrörelsen hålls uppdaterad, de kortfristiga lånen planeras och de likvida medlen placeras i överensstämmelse med de principer för placeringsverksamheten som välfärdsområdet godkänt.

Fullmäktige beslutar om grunderna för skötseln av de totala tillgångarna och placeringsverksamheten. Fullmäktige fattar beslut om principerna för upplåning och utlåning. I samband med godkännandet av budgeten beslutar fullmäktige om ändringar i utgivna lån och främmande kapital.

Välfärdsområdesstyrelsen fattar beslut om upplåning och utlåning i enlighet med de principer som välfärdsområdesfullmäktige godkänt. Välfärdsområdesstyrelsen kan delegera beslutanderätt som gäller upplåning och utlåning till en underlydande tjänsteinnehavare.

I övrigt svarar välfärdsområdesstyrelsen för välfärdsområdets likvida medel.

Välfärdsområdesdirektören ansvarar för det praktiska genomförandet av finansförvaltningen och för att ge anvisningar som berör den, till direktörens befogenheter hör:

1) att uppta lång- och kortfristiga krediter, att ändra återbetalningen av lån och lånevillkoren samt att godkänna skuldebrev gällande dessa enligt inom de gränser som välfärdsområdesfullmäktige godkänt;

2) att ingå avtal om hanteringen av finansierings- och placeringsriskerna inom de gränser som välfärdsområdesfullmäktige godkänt;

3) att besluta om finansierings- och placeringsåtgärder som välfärdsområdets likviditet kräver enligt de principer för placeringsverksamheten som välfärdsområdesfullmäktige godkänt;

4) att besluta om kassaförvaltningen, rättigheterna i fråga om kontantkassor och betalningsrörelsen samt användningen av betalningssätt,

5) att besluta om förvaltningen av välfärdsområdets finansieringstillgångar och lån samt om skötseln och förvaringen av värdeandelar, värdepapper och övriga handlingar,

6) att besluta om användningen av banktjänster enligt de anvisningar som välfärdsområdesstyrelsen gett,

7) att öppna bankkonton för välfärdsområdet och avsluta konton samt ansluta dottersammanslutningarnas bankkonton till koncernens kontohelhet,

8) att besluta om vilka personer som ges fullmakt att underteckna uttag från och överföringar mellan välfärdsområdets bank- och transaktionskonton samt underteckna överföringen av de checker som erhållits som betalning och övriga betalningsanvisningar som förutsätts för överföring av tillgångar.

78 § Beslut om avgifter

Välfärdsområdesfullmäktige fattar beslut om de allmänna grunderna för de avgifter som tas ut för välfärdsområdets tjänster och andra prestationer.

Välfärdsområdesstyrelsen beslutar närmare om avgiftsgrunderna och avgifternas belopp. Välfärdsområdesstyrelsen kan delegera beslutanderätt som gäller avgifter till en underlydande myndighet.

I speciallagar finns det bestämmelser om att avgifter fastställs enligt en taxa som välfärdsområdesfullmäktige eller välfärdsområdet har fattat beslut om. Fullmäktige kan delegera beslutanderätt när det inte enligt lag är fullmäktige som ska fatta beslut i ärendet.

79 § Avgifter för utlämnande av handlingar

För utlämnande av ett protokollsutdrag, en kopia eller någon annan utskrift debiteras en avgift per sida.

Om det krävs särskilda åtgärder för att få fram en uppgift, debiteras en fast grundavgift som graderas enligt hur krävande informationssökningen är. För kopior och utskrifter debiteras då utöver den fasta grundavgiften en avgift per sida.

Välfärdsområdesstyrelsen beslutar närmare om grunderna och beloppen för de avgifter som tas ut för utlämnande av handlingar.

DEL III Kontroll och beredskap

Kontrollen av välfärdsområdets förvaltning och ekonomi ska organiseras så att den externa och den interna kontrollen tillsammans bildar ett täckande kontrollsystem. Den externa kontrollen ska organiseras så att den är oberoende av den verkställande ledningen. För den externa kontrollen svarar revisionsnämnden och revisorn. Den interna kontrollen är en del av ledningen. Välfärdsområdesstyrelsen svarar för ordnandet av välfärdsområdets interna kontroll.

Kapitel 13 Extern kontroll

Det externa kontrollsystemet består av revisionsnämnden, en eventuell enhet som lyder under den samt av revisionen. Den externa kontrollen är oberoende av den verkställande ledningen och den övriga organisationen. Det kan finnas personal som är underställd revisionsnämnden för att bistå nämnden i utvärderings- och granskningsuppgifter. Revisionsnämndens beredningsuppgifter kan också anskaffas av utomstående aktörer eller ordnas i samarbete med andra välfärdsområden.

Revisionsnämnden är ett lagstadgat organ som tillsätts av och är direkt underställt välfärdsområdesfullmäktige. Nämnden ska ordna granskningen av välfärdsområdets förvaltning och ekonomi, utvärdera målen, resultaten och ändamålsenligheten i välfärdsområdets verksamhet enligt lagen om välfärdsområden samt övervaka att skyldigheten att redogöra för bindningar iakttas. Revisionsnämnden bereder ärenden som gäller granskningen av förvaltningen och ekonomin för beslut i välfärdsområdesfullmäktige, följer välfärdsområdeskoncernens förvaltning och ekonomi på ett allmänt plan samt utvecklar den externa kontrollen.

En resultatrik verksamhet och resultatutvärdering utgör en viktig grund för välfärdsområdets finansiering.

Revisorns uppgift är att i enlighet med lagen om välfärdsområden genomföra en systematisk, sakkunnig och oberoende revision som tar hänsyn till olika intressentgrupper. Revisorn ska ha förutsättningar att verkställa revisionen på ett oberoende sätt och i tillräckligt stor omfattning. Bestämmelser om revisorernas uppgifter finns i 127 § i lagen om välfärdsområden.

Dessutom har Statens revisionsverk enligt 128 § i lagen om välfärdsområden rätt att i fråga om den statliga finansieringen granska lagligheten, ändamålsenligheten och effektiviteten i verksamheten och ekonomin i välfärdsområdena och sammanslutningar som kontrolleras av ett välfärdsområde eller av flera välfärdsområden tillsammans.

80 § Revisionsnämndens sammanträden

Revisorerna har rätt att närvara och yttra sig vid nämndens sammanträden. Revisorerna samt förtroendevalda och tjänsteinnehavare som nämnden förordnar för ändamålet har skyldighet att närvara vid nämndens sammanträde när nämnden så beslutar.

Välfärdsområdesstyrelsen får inte förordna någon företrädare till revisionsnämndens sammanträden.

Revisionsnämnden förordnar en underställd tjänsteinnehavare till föredragande. Revisionsnämnden kan av särskilda skäl besluta att ett ärende behandlas på basis av ordförandens redogörelse utan föredragning av en tjänsteinnehavare. Sammanträdesförfarandet följer i övrigt bestämmelserna i kapitel 20.

81 § Revisionsnämndens uppgifter, befogenheter och rapportering

Revisionsnämnden ska i enlighet med de uppgifter som föreskrivs i lagen om välfärdsområden svara för granskningen av förvaltningen och ekonomin, utvärderingen av målen, resultaten och ändamålsenligheten i välfärdsområdets och välfärdsområdeskoncernens verksamhet och ekonomi samt övervaka att skyldigheten att redogöra för bindningar iakttas. Revisionsnämnden ska dessutom för välfärdsområdesfullmäktige lägga fram ett förslag om huruvida bokslutet kan godkännas och de redovisningsskyldiga beviljas ansvarsfrihet.

Utöver vad som bestäms i 125 § i lagen om välfärdsområden ska revisionsnämnden:

1) godkänna revisionsnämndens utvärderingsplan,

2) följa hur revisorernas revisionsplan utfaller och hur revisorerna utför sina uppgifter samt vid behov komma med förslag om hur revisionen kunde utvecklas,

3) se till att revisionen får de resurser som behövs för att revisionen ska kunna utföras i den omfattning som god offentlig revisionssed förutsätter,

4) komma med initiativ och förslag om hur uppgifterna för revisionsnämnden, revisorerna, internrevisionen samt Statens revisionsverk kunde samordnas på ett så ändamålsenligt sätt som möjligt,

5) övervaka hur skyldigheten att redogöra för bindningar iakttas enligt 89 § i lagen om välfärdsområden, att redogörelserna för bindningar tillkännages årligen för välfärdsområdesfullmäktige och se till att de offentliga uppgifterna i registret över bindningar publiceras på välfärdsområdets webbplats,

6) vara personuppgiftsansvarig för registret över bindningar samt

7) ansvara för informationsgången. Revisionsnämnden fattar beslut om:

1) ordnande av granskningen av förvaltningen och ekonomin, samt beredning av nödvändiga ärenden som hör till fullmäktiges befogenheter,

2) budgetförslaget av revisionen och användningen av anslagen, anskaffningen och utförandet av revisionens tjänster,

3) anställningen av person som lyder under revisionsnämnden, med undantag av tjänsteinnehavaren som ansvarar för revisionen av välfärdsområdet, och som utses av fullmäktige,

4) revisionens interna förvaltning och arbetsfördelning samt

5) upphandlingsbefogenheterna för tjänsteinnehavaren som ansvarar för granskningen av välfärdsområdet.

Revisionsnämnden informerar i första hand välfärdsområdesfullmäktige om frågor som gäller nämndens uppgifter. Övrig information ges på det sätt som revisionsnämnden beslutar. I informationsgivningen iakttas i tillämpliga delar de allmänna anvisningar om principerna för information som godkänts av välfärdsområdesstyrelsen.

82 § Utvärderingsberättelse och revisionsnämndens övriga rapporter

Resultaten av utvärderingen rapporteras i utvärderingsberättelsen som årligen ska ges till välfärdsområdesfullmäktige. Innan utvärderingsberättelsen är klar kan revisionsnämnden ge välfärdsområdesfullmäktige de utredningar som nämnden anser att behövs. Revisionsnämnden kan under räkenskapsperioden rapportera också andra viktiga iakttagelser till välfärdsområdesfullmäktige.

83 § Val av revisionssammanslutning

En revisionssammanslutning ska väljas för granskning av förvaltningen och ekonomin för högst sex räkenskapsperioder.

Till revisor för välfärdsområdets dottersammanslutningar ska väljas välfärdsområdets revisionssammanslutning. Det är alltid befogat att utse en revisor för en dottersammanslutning, även om det inte skulle vara nödvändigt enligt revisionslagen.

84 § Uppgifter som hör till enheten för extern revision

Enheten för extern kontroll, som lyder under revisionsnämnden, bereder de frågor som revisionsnämnden ska behandla, bistår nämnden vid utvärderingen av verksamheten och ekonomin och har rätt att granska verksamheten och ekonomin på det sätt som överenskommits med revisorn och i enlighet med arbetsprogrammet som godkänts av nämnden.

Enheten för extern kontroll leds av den tjänsteinnehavare som ansvarar för granskningen.

85 § Rätt till upplysningar

Revisionsnämnden har trots sekretessbestämmelserna rätt att av välfärdsområdets myndigheter få de upplysningar och ta del av de handlingar som revisionsnämnden anser vara behövliga för skötseln av utvärderingsuppdraget.

En revisor har trots sekretessbestämmelserna rätt att av välfärdsområdets myndigheter och av sammanslutningar och stiftelser som hör till välfärdsområdeskoncernen få de upplysningar och ta del av de handlingar som revisorn anser vara behövliga för skötseln av sitt uppdrag.

Revisionspersonalen vid enheten för extern revision har utan hinder av sekretessbestämmelserna rätt att få alla uppgifter och dokument som behövs för att sköta uppdraget. Rätt till upplysningar gäller också koncernsammanslutningarna i den omfattning som bestämts i koncerndirektivet.

86 § Revisorernas uppgifter

Bestämmelser om revisorernas uppgifter finns i 127 § i lagen om välfärdsområden.

87 § Uppdrag av revisionsnämnden

Revisorerna kan av revisionsnämnden ta emot uppdrag som anknyter till beredningen av ärenden som nämnden ska behandla och verkställandet av nämndens beslut, om uppdraget inte står i strid med god offentlig revisionssed.

88 § Revisionsberättelse och övriga rapporter

Bestämmelser om revisionsberättelsen finns i 130 § i lagen om välfärdsområden.

Revisorerna ska utan dröjsmål meddela om iakttagna väsentliga missförhållanden i ett revisionsprotokoll som lämnas till välfärdsområdesstyrelsen. Revisionsprotokollet ska delges revisionsnämnden.

Kapitel 14 Intern kontroll

Välfärdsområdesfullmäktiges och välfärdsområdesstyrelsens uppgifter

Kontrollen av välfärdsområdets förvaltning och ekonomi ska organiseras så att den externa och den interna kontrollen samt egenkontrollen och beredskapen tillsammans bildar ett täckande kontrollsystem. Till den interna kontrollen hör bland annat internrevision, riskhantering, regelefterlevnad inkl. avtalsövervakning och krav på beredskap, god förvaltningssed samt egenkontroll.

Välfärdsområdesfullmäktige beslutar om principerna för den interna kontrollen och riskhanteringen i välfärdsområdet och välfärdsområdeskoncernen. Fullmäktige fattar beslut om riktlinjerna, målen och delområdena för den interna kontrollen och riskhanteringen samt om principerna för hur de ska genomföras, följas upp och utvärderas.

Välfärdsområdesstyrelsen svarar för ordnandet av välfärdsområdets interna kontroll. Den interna kontrollen är en del av välfärdsområdets ledningssystem samt ett redskap då välfärdsområdets ledning och förvaltning bedömer hur de uppställda målen har uppnåtts samt processerna och riskerna i verksamheten.

Internrevision

Internrevisionen har som uppgift att utvärdera hur och säkerställa att den interna kontrollen fungerar och att riskhanteringsåtgärderna är tillräckliga. Målet med god förvaltning är att skydda välfärdsområdets intressen genom att fastställa tillvägagångssätt och modeller för välfärdsområdets beslutsfattande,

befogenheter och motsvarande. Med hjälp av dem leds och förvaltas välfärdsområdet till förmån för välfärdsområdet och dess invånare på lång och kort sikt. Med lagenlighet, dvs. regelefterlevnad, avses åtgärder som säkerställer att man iakttar olika regler, såsom lagar, föreskrifter, anvisningar, avtalsvillkor och policyer.

Intern kontroll

Med intern kontroll avses välfärdsområdets och välfärdsområdeskoncernens interna förfaranden och tillvägagångssätt som ska säkerställa att verksamheten är ekonomisk, resultatrik och lagenlig samt att tillgångarna och resurserna tryggas.

Riskhantering

Riskhantering går ut på att identifiera, bedöma och kontrollera faktorer som utgör en risk för måluppfyllelsen samt att förbereda sig på andra oförutsägbara risker. Den interna kontrollen och riskhanteringen bör basera sig på systematiska och dokumenterade tillvägagångssätt.

Riskhanteringsnivåerna består av den strategiska ledningens riskhantering, den verkställande ledningens riskhantering och verksamhetsområdenas riskhantering. De största riskerna tas upp till behandling på den högsta riskhanteringsnivån, och de största riskerna i anslutning till välfärdsområdets verksamhet och ekonomi behandlas regelbundet av välfärdsområdesstyrelsen eller dess sektion för intern kontroll och avtalshantering.

I riskhanteringen ska riskerna i välfärdsområdets verksamhet betraktas ur ett helhetsperspektiv. Utöver de operativa och ekonomiska riskerna ska riskhanteringen också beakta sådana operativa och ekonomiska risker som hänför sig till avtal samt risker som hänför sig till bolagisering och ägande. Till riskerna hör också förändringar i omvärlden, utvecklingen i näringslivet samt förändringar i de ekonomiska villkoren för välfärdsområdets verksamhet, såsom förändringar i statsfinanserna och deras konsekvenser för välfärdsområdets ekonomi. Ytterligare risker är risken att förlora nyckelpersoner när anställda byter arbete, risker i anslutning till informationshanteringen och informationssystemens funktion och risker i anslutning till fastigheter. Riskhanteringsprocessen grundar sig på identifiering och beskrivning av risken, en bedömning av konsekvenserna om risken realiseras, dvs. riskens signifikans, sannolikheten för att risken realiseras och möjligheten att ha kontroll över risken med olika metoder.

Uppgifter och ansvar inom intern kontroll och riskhantering

Den verkställande ledningen i varje enskild sammanslutning som producerar tjänster åt välfärdsområdet ansvarar för intern kontroll och riskhantering som gäller välfärdsområdets verksamhet, men välfärdsområdet ska genom avtal, koncerndirektiv och andra metoder för ägarstyrning säkerställa att systemen för intern kontroll och riskhantering fungerar även i dessa utomstående organisationer. Även i upphandlingskontrakt som ingåtts genom konkurrensutsättning måste man i kontraktsvillkoren beakta eventuella risker och man bör övervaka att villkoren iakttas även till denna del.

Enligt 95 § i lagen om välfärdsområden ska välfärdsområdets fullmäktige i förvaltningsstadgan utfärda behövliga bestämmelser om uppgifter och ansvar vid intern kontroll och riskhantering. I förvaltningsstadgan bör det föreskrivas om välfärdsområdesstyrelsens skyldighet att ge anvisningar om ordnandet och genomförandet av den interna kontrollen och riskhanteringen, om direktionernas (nämndernas) skyldighet att övervaka genomförandet av den interna kontrollen och riskhanteringen och om de ledande tjänsteinnehavarnas skyldighet att genomföra den interna kontrollen och riskhanteringen inom sina ansvarsområden. Bestämmelser om rapportering av risker och rapporteringsförfarandet bör också tas in i de grunder som välfärdsområdesfullmäktige fastställer.

Egenkontroll

Egenkontroll är verksamhet och förfaranden för att säkerställa att kraven på tjänsternas kvalitet och servicenivå uppfylls. Dessutom fokuserar egenkontrollen på att utveckla tjänsteproduktionen och hantera avvikelser i den. Programmet för egenkontroll är ett dokument där förfarandena för egenkontroll har sammanställts.

Bestämmelser om välfärdsområdenas och de privata tjänsteproducenternas samt räddningsväsendets egenkontroll finns i 40 och 41 § i lagen om ordnande av social- och hälsovård samt i 13 och 16 § i lagen om ordnande av räddningsväsendet. I 10 § i lagen om välfärdsområden finns bestämmelser om välfärdsområdenas skyldighet att styra och övervaka den tjänsteproduktion som omfattas av deras organiseringsansvar, rätt att av privata tjänsteproducenter och deras underleverantörer få uppgifter och utredningar som är nödvändiga för tillsynen och rätt att inspektera privata tjänsteproducenters och deras underleverantörers lokaler och utrustning.

Välfärdsområdet ska följa tillgängligheten, kvaliteten och effektiviteten, kostnaderna och produktiviteten för den tjänsteproduktion inom social- och hälsovården som omfattas av dess organiseringsansvar. Vid egenkontrollen ska välfärdsområdena och de privata tjänsteproducenterna särskilt säkerställa tillgången till tjänster, tjänsternas kontinuitet, säkerhet och kvalitet samt kundernas jämlikhet. Den egenkontroll som gäller uppgifter och tjänster ska genomföras som en del av ordnandet och produktionen av dem.

Välfärdsområdet ska använda informationen i informationsledningen av den hälso- och sjukvård som välfärdsområdet ansvarar för till att stöda beslutsfattandet samt styrningen, ledningen och utvecklingen av verksamheten, produktionen och ekonomin.

Ett välfärdsområde och en privat tjänsteproducent ska utarbeta ett program för egenkontroll i fråga om de uppgifter och tjänster som de ansvarar för. I programmet ska det bestämmas hur fullgörandet av skyldigheterna ordnas och genomförs som helhet. I programmet ska det anges hur genomförandet, säkerheten och kvaliteten samt jämlikheten i fråga om social- och hälsovårdstjänsterna samt räddningsväsendet ska övervakas och hur brister som observeras ska avhjälpas. I programmet för egenkontroll ingår en plan för egenkontroll och en patientsäkerhetsplan om vilka det föreskrivs särskilt i lag.

Välfärdsområdet ska följa tillgången till, kvaliteten på, verkningsfullheten hos, kostnaderna för och produktiviteten av tjänsterna inom det räddningsväsende som det ansvarar för. Välfärdsområdet ska jämföra denna information med motsvarande information från andra välfärdsområden. Välfärdsområdet ska utnyttja den ovannämnda informationen vid informationsledningen av det räddningsväsende som det ansvarar för till att stöda beslutsfattandet samt styrningen, ledningen och utvecklingen av verksamheten, produktionen och ekonomin. Välfärdsområdet ska säkerställa tillgången till räddningsväsendets tjänster samt tjänsternas kvalitet och verkningsfullhet. Den egenkontroll som gäller uppgifter och tjänster ska genomföras som en del av ordnandet och produktionen av dem. Välfärdsområdet ska utarbeta ett program för egenkontroll beträffande de uppgifter och tjänster inom räddningsväsendet som det har organiseringsansvar för.

Programmet för egenkontroll samt iakttagelser som baserar sig på uppföljningen av programmet och åtgärder som baserar sig på iakttagelserna ska offentliggöras i det allmänna datanätet och på andra sätt som främjar deras offentlighet.

89 § Välfärdsområdesstyrelsens uppgifter i den interna kontrollen

Välfärdsområdesstyrelsen svarar för ordnandet av den övergripande interna kontrollen och riskhanteringen, programmet för egenkontroll, beredskapen, tillsynen över god förvaltning och lagenlighet samt för övervakningen av genomförandet och resultaten av dem, samt:

1) godkänner anvisningar och metoder för den interna kontrollen och riskhanteringen,

2) övervakar att den interna kontrollen och riskhanteringen verkställs framgångsrikt i enlighet med instruktionerna,

3) godkänner programmet för egenkontroll,

4) ger i verksamhetsberättelsen information om hur den interna kontrollen och riskhanteringen ordnats och vilka de viktigaste slutsatserna är samt ger en utredning om koncernövervakningen och de största riskerna och osäkerhetsfaktorerna samt

5) presenterar i en årlig rapport slutsatser och en redogörelse för genomförandet och resultaten av programmet för egenkontroll och beredskapen.

Beträffande den interna övervakningen och avtalshanteringen har välfärdsområdesstyrelsen följande uppgifter:

1) godkänner en årsplan för internrevisionen, enligt vilken riskhanterings-, kontroll-, lednings- och förvaltningsprocesserna utvärderas,

2) svarar för att den interna kontrollen organiseras och samordnas på ett sätt som tryggar en laglig och resultatrik verksamhet i välfärdsområdet,

3) svarar för att den interna kontrollen och riskhanteringen organiseras så att de väsentliga riskerna i välfärdsområdets verksamhet identifieras och beskrivs och så att konsekvenserna av att en risk realiseras, sannolikheten att en risk realiseras och möjligheterna att ha kontroll över risken bedöms,

4) lägger utifrån internrevisionens beredning för välfärdsområdesstyrelsen fram en beskrivning av den interna kontrollen och riskhanteringen, vilken införs i verksamhetsberättelsen,

5) bereder en årlig rapport enligt programmet för egenkontroll.

90 § Välfärdsområdesdirektörens uppgifter i den interna kontrollen

Välfärdsområdesdirektören:

1) svarar för att den interna kontrollen organiseras och samordnas på ett sätt som tryggar en laglig och resultatrik verksamhet i välfärdsområdet,

2) svarar för att den interna kontrollen och riskhanteringen organiseras i enlighet med besluten från sektionen för intern kontroll och avtalshantering så att de väsentliga riskerna i välfärdsområdets verksamhet identifieras och beskrivs och så att konsekvenserna av att en risk realiseras, sannolikheten att en risk realiseras och möjligheterna att ha kontroll över risken bedöms,

3) deltar i och/eller anvisar en tjänsteinnehavare att delta i arbetet vid sektionen för intern kontroll samt genomför för sin del uppgifter inom intern kontroll, inklusive egenkontroll, beredskap, god förvaltning och lagenlighet.

91 § Nämndens uppgifter i den interna kontrollen och riskhanteringen

Nämnden ansvarar inom sitt uppgiftsområde för ordnandet av den interna kontrollen samt övervakar genomförandet och utfallet. Den interna kontrollen omfattar riskhantering, egenkontroll, beredskap, god förvaltning och lagenlighet, dvs. regelefterlevnad, samt avtalshantering. Nämnden rapporterar till välfärdsområdesstyrelsen/sektionen för intern kontroll och avtalshantering/välfärdsområdesdirektören om genomförandet av den interna kontrollen och riskhanteringen och om de viktigaste slutsatserna.

92 § Tjänsteinnehavarnas och närmaste chefernas uppgifter i den interna kontrollen Koncernledningen biträder för sin del välfärdsområdesdirektören och svarar för uppgifter inom den interna kontrollen och för behandlingen av observationer och rapporter.

Resultatområdesdirektörerna svarar inom sitt resultatområde för genomförandet och utfallet av den interna kontrollen och riskhanteringen, inklusive egenkontroll, beredskap, god förvaltning och lagenlighet, samt avtalshanteringen, utfärdar anvisningar till de underlydande verksamhetsenheterna och ger rapporter i enlighet med välfärdsområdesstyrelsens anvisningar. Resultatområdesdirektörerna styr och följer upp den underställda verksamheten i enlighet med de mål som ställts upp.

Direktören för ett ansvarsområde svarar för att riskerna identifieras och bedöms och för att riskhanteringsåtgärderna genomförs och fungerar. Direktören ger också rapporter i enlighet med välfärdsområdesstyrelsens anvisningar.

Direktören för en verksamhetsenhet svarar för att riskerna vid enheten identifieras och bedöms samt för att riskhanteringsåtgärderna genomförs och fungerar. Direktören ger också rapporter i enlighet med välfärdsområdesstyrelsens anvisningar.

93 § Internrevisionens uppgifter

Internrevisionen ska på ett objektivt och oberoende sätt utvärdera organiseringen av den interna kontrollen, riskhanteringen och koncernövervakningen och hur dessa utfallit, rapportera om utvärderingen och föreslå åtgärder för att utveckla systemet. Internrevisionen ger rapporter till välfärdsområdesdirektören och välfärdsområdesstyrelsen.

Internrevisionen har rätt att utan hinder av sekretessbestämmelserna utan dröjsmål få tillgång till det material som behövs för revisionen.

Internrevisionen kan komma med initiativ och förslag om hur uppgifterna för revisionsnämnden, revisorerna, internrevisionen samt Statens revisionsverk kunde samordnas på ett så ändamålsenligt sätt som möjligt.

Internrevisionens uppgifter, ställning, rätt till upplysningar och rapporteringsförfaranden ska fastställas i anvisningen om internrevisionen som godkänts av välfärdsområdesstyrelsen.

Med internrevision avses granskning som sker på uppdrag av välfärdsområdesdirektören eller välfärdsområdesstyrelsen. Internrevisionen leds av den tjänsteinnehavare som ansvarar för välfärdsområdets internrevision.

Kapitel 15 Beredskap, beredskapsplanering och säkerhet

94 § Beredskap och beredskapsplanering

Välfärdsområdesfullmäktige beslutar om principerna för beredskap och beredskapsplanering.

Välfärdsområdesstyrelsen beslutar om det praktiska genomförandet av beredskapen och beredskapsplaneringen i enlighet med de principer som välfärdsområdesfullmäktige fastställt.

Välfärdsområdesstyrelsen utser den tjänsteinnehavare som ansvarar för säkerheten och beredskapen.

Resultatområdesdirektörerna ansvarar för beredskapen och beredskapsplaneringen i fråga om tjänsteproduktionen.

Den tjänsteinnehavare som ansvarar för säkerheten och beredskapen inom välfärdsområdet samordnar verkställandet av och uppgifterna i anslutning till beredskapen och beredskapsplaneringen och rapporterar till välfärdsområdesstyrelsen och välfärdsområdesfullmäktige.

95 § Säkerhet

Välfärdsområdesfullmäktige beslutar om principerna för säkerheten.

Välfärdsområdesstyrelsen beslutar om det praktiska genomförandet av säkerheten i enlighet med de principer som välfärdsområdesfullmäktige fastställt.

Den tjänsteinnehavare som ansvarar för säkerheten och beredskapen inom välfärdsområdet ansvarar för verkställandet av och uppgifterna i anslutning till kontrollen över säkerheten och beredskapen och rapporterar

till välfärdsområdesstyrelsen och välfärdsområdesfullmäktige.

DEL IV Välfärdsområdesfullmäktige

Kapitel 16 Välfärdsområdesfullmäktiges verksamhet

96 § Organiseringen av välfärdsområdesfullmäktiges verksamhet

Välfärdsområdesfullmäktige sammanträder vid de tider som fullmäktige beslutat och även när fullmäktiges ordförande anser det vara påkallat.

Välfärdsområdets fullmäktige ska också sammankallas när välfärdsområdesstyrelsen eller minst en fjärdedel av fullmäktigeledamöterna begär det för behandlingen av ett visst ärende. Ett sådant ärende ska beredas skyndsamt.

Välfärdsområdesfullmäktige sammankallas av ordförande. Kallelsen till välfärdsområdesfullmäktiges första sammanträde utfärdas av välfärdsområdesstyrelsens ordförande, och sammanträdet öppnas av den till åren äldsta närvarande fullmäktigeledamoten som för ordet tills en ordförande och vice ordförande valts för välfärdsområdesfullmäktige. I kallelsen ska anges de ärenden som ska behandlas.

Presidiet väljs för välfärdsområdesfullmäktiges mandattid.

Protokollförare vid välfärdsområdesfullmäktiges sammanträde är välfärdsområdesfullmäktiges sekreterare, som är en person som välfärdsområdesfullmäktige förordnar.

Beredningen av ärenden som hänför sig till den interna organiseringen av välfärdsområdesfullmäktiges verksamhet leds av välfärdsområdesfullmäktiges ordförande, om inte fullmäktige beslutar något annat.

97 § Bildande av fullmäktigegrupper och namn på fullmäktigegrupper

Ledamöterna kan bilda fullmäktigegrupper för arbetet i fullmäktige.

När en fullmäktigegrupp bildas ska detta samt gruppens namn och ordförande anmälas skriftligt till välfärdsområdesfullmäktiges ordförande. Alla ledamöter som ansluter sig till gruppen ska underteckna anmälan.

Xxxxx en enskild ledamot anses utgöra en fullmäktigegrupp om han eller hon har lämnat in anmälan enligt mom. 2.

Välfärdsområdesfullmäktige godkänner namnen på fullmäktigegrupperna. Namnet får inte vara olämpligt. Namnet på en ny fullmäktigegrupp som bildas av ledamöter som utträtt ur ett partis fullmäktigegrupp får inte ge upphov till risk för förväxling.

98 § Förändringar i en fullmäktigegrupps sammansättning

En ledamot som vill ansluta sig till eller utträda ur en fullmäktigegrupp ska skriftligt anmäla detta till välfärdsområdesfullmäktiges ordförande. I anmälan om anslutande ska det ingå ett skriftligt godkännande av gruppen i fråga.

Om en ledamot har uteslutits ur en fullmäktigegrupp ska gruppen anmäla saken skriftligt till välfärdsområdesfullmäktiges ordförande.

99 § Sittordning

Ledamöterna sitter vid sammanträdena enligt fullmäktigegrupp i den ordning som godkänts av ordföranden.

100 § Aftonskolor

Aftonskola hålls enligt välfärdsområdesstyrelsens prövning vid en tidpunkt som välfärdsområdesfullmäktiges ordförande bestämmer. I aftonskolan ges utredningar och upplysningar om viktiga aktuella ärenden och diskussioner förs om dem.

En ersättare i välfärdsområdesfullmäktige får delta i en aftonskola som hålls samma dag som välfärdsområdesfullmäktiges sammanträde, om han eller hon träder i stället för en ledamot som är förhindrad att delta i sammanträdet. Om aftonskolan hålls någon annan dag än då välfärdsområdesfullmäktige sammanträder, får en ersättare för varje påbörjat tiotal ledamöter i respektive fullmäktigegrupp delta i aftonskolan.

Välfärdsområdesfullmäktiges ordförande är ordförande för aftonskolan. Ordföranden har rätt att begränsa anförandena. Protokollet förs av den som för välfärdsområdesfullmäktiges protokoll.

Kapitel 17 Välfärdsområdesfullmäktiges sammanträden

101 § Ordinarie sammanträde och elektroniskt sammanträde

Välfärdsområdesfullmäktige kan behandla ärenden vid ett ordinarie sammanträde där deltagarna är närvarande på sammanträdesplatsen. Vid ett ordinarie sammanträde kan ett elektroniskt ärendehanterings- eller röstningssystem användas.

Alternativt kan sammanträdet hållas i en elektronisk miljö där deltagarna deltar via en elektronisk förbindelse (elektroniskt sammanträde). Allmänheten ska ges möjlighet att följa välfärdsområdesfullmäktiges elektroniska sammanträden via internet eller på en (offentlig) plats som anges i kallelsen till sammanträde.

Deltagande i välfärdsområdesfullmäktiges slutna elektroniska sammanträden är möjligt endast på en plats där utomstående varken kan se eller höra sekretessbelagda uppgifter och de diskussioner som förs vid sammanträdet.

Välfärdsområdesstyrelsen eller en tjänsteinnehavare som den utsett svarar för att den tekniska utrustning och de förbindelser som behövs för elektroniska sammanträden är uppdaterade och informationssäkra på det sätt som lagen kräver.

102 § Elektroniskt sammanträde

Ett elektroniskt sammanträde kan hållas genom att alla eller en del av de närvarande deltar i sammanträdet via en elektronisk förbindelse.

Välfärdsområdet ska ge allmänheten en möjlighet att avgiftsfritt följa ett offentligt sammanträde via internet på ett sätt som välfärdsområdet ordnat eller på en plats som välfärdsområdet tillhandahåller.

Det datasystem eller den videokonferensförbindelse som används ska möjliggöra att de som konstateras vara närvarande står i bild- och ljudförbindelse med varandra på lika villkor. Lagens krav uppfylls av att den som har ordet kan ses och höras av de övriga närvarande via videoförbindelsen under namnuppropet och under sina anföranden.

I välfärdsområdesfullmäktiges offentliga elektroniska sammanträden kan man delta från en valfri plats. I välfärdsområdesfullmäktiges slutna elektroniska sammanträden kan man delta från en lokal där det kan säkerställas att diskussionerna vid det slutna sammanträdet förblir konfidentiella och att sekretesskyldigheten kan xxxxxxx.

Deltagandet ska alltid ske från en lokal där man kan försäkra sig om sammanträdets laglighet och ordning.

Tjänsteinnehavarna och de förtroendevalda svarar för sin del för att sekretesskyldigheten iakttas när de deltar i välfärdsområdesfullmäktiges slutna elektroniska sammanträden. Bestämmelser om skyldighet att iaktta sekretess finns i 22 och 23 § i offentlighetslagen och de allmänna sekretessgrunderna i 24 § i lagen. Vid ett elektroniskt sammanträde kan man inte sända dokument som innehåller sekretessbelagda uppgifter eller föra sekretessbelagda diskussioner via andra än skyddade datakommunikationsförbindelser.

103 § Kallelse till sammanträde

Kallelsen till sammanträde utfärdas av välfärdsområdesfullmäktiges ordförande eller, om han eller hon är förhindrad, av vice ordföranden. I kallelsen ska anges tid och plats för sammanträdet samt de ärenden som ska behandlas. Kallelsen skrivs på finska och svenska.

I kallelsen ska anges om det är fråga om ett elektroniskt sammanträde samt den webbadress och den plats där allmänheten kan följa sammanträdet. Av kallelsen ska framgå om en del av ärendena kommer att behandlas vid ett slutet sammanträde.

Xxxxxxxxx ska sändas minst fyra dagar före välfärdsområdesfullmäktiges sammanträde till varje ledamot och till dem som har rätt att närvara eller plikt att närvara vid sammanträdet. Inom samma tid ska det informeras om sammanträdet på välfärdsområdets webbplats.

Ordföranden kan av grundad anledning ställa in ett sammanträde.

104 § Föredragningslista

Föredragningslistan ska innehålla en redogörelse för de ärenden som ska behandlas och förslag till välfärdsområdesfullmäktiges beslut. Den ska i regel sändas i samband med kallelsen till sammanträde. Av särskilda skäl kan föredragningslistan eller redogörelsen och beslutsförslaget i något enskilt ärende sändas senare. Bilagor och kompletterande material till föredragningslistan sänds enligt prövning och med beaktande av fullmäktigeledamöternas uppskattade behov av information. Om föredragningslistan, bilagorna eller kompletterande material innehåller sekretessbelagda uppgifter, ska en anteckning om sekretess göras i handlingen.

Föredragningslistan och bilagorna skrivs på finska och svenska. Välfärdsområdesfullmäktige beslutar till hur många ersättare föredragningslistan sänds. 105 § Elektronisk kallelse till sammanträde

Kallelsen, föredragningslistan, bilagorna och kompletterande material kan sändas elektroniskt. Då ska välfärdsområdesstyrelsen eller en tjänsteinnehavare som den utsett svara för att den tekniska utrustning och de tekniska system och förbindelser som behövs är tillgängliga.

106 § Föredragningslistor och bilagor på välfärdsområdets webbplats

Föredragningslistan ska läggas ut på välfärdsområdets webbplats. Innan föredragningslistan publiceras ska sekretessbelagda uppgifter och sådana personuppgifter som saknar informationsintresse strykas i listan. Av särskilda skäl kan ett enskilt sammanträdesärende strykas i föredragningslistan innan den läggs ut på webben. Bilagor till föredragningslistan publiceras på välfärdsområdets webbplats enligt prövning och med beaktande av invånarnas behov av information.

107 § Fortsatt sammanträde

Om välfärdsområdesfullmäktige inte hinner behandla alla ärenden som anges i kallelsen, kan de icke behandlade ärendena behandlas vid ett fortsatt sammanträde som inte kräver någon särskild kallelse. De som varit frånvarande från sammanträdet ska få ett elektroniskt meddelande om tid och plats för det fortsatta sammanträdet.

108 § Inkallande av ersättare för en fullmäktigeledamot

En fullmäktigeledamot som inte kan närvara vid ett sammanträde eller som är jävig att behandla ett ärende på föredragningslistan ska omedelbart anmäla förhinder eller jäv till välfärdsområdesfullmäktiges ordförande eller sekreterare.

När ordföranden eller sekreteraren har fått anmälan om förhinder eller jäv av ledamoten eller på något annat tillförlitligt sätt ska ordföranden eller sekreteraren kalla in en sådan ersättare för fullmäktigeledamoten som avses i 25 § i lagen om välfärdsområden. Ersättarna kallas in i den ordning som de träder i ledamöternas ställe.

109 § Närvaro vid sammanträde

Välfärdsområdesstyrelsens ordförande och välfärdsområdesdirektören ska vara närvarande vid välfärdsområdesfullmäktiges sammanträde. Om de är frånvarande hindrar detta dock inte behandlingen av ärenden. Ledamöterna i välfärdsområdesstyrelsen har rätt att närvara vid välfärdsområdesfullmäktiges sammanträde.

De ovannämnda personerna har rätt att delta i diskussionen men inte i beslutsfattandet, om de inte samtidigt är fullmäktigeledamöter.

Välfärdsområdesfullmäktige beslutar om andra personers rätt att närvara och yttra sig vid sammanträdena.

Ungdomsfullmäktige har rätt att för välfärdsområdesfullmäktiges sammanträde utse en företrädare som har rätt att närvara och yttra sig. Företrädaren för ungdomsfullmäktige har dock inte rätt att närvara vid välfärdsområdesfullmäktiges slutna sammanträden.

110 § Sammanträdets laglighet och beslutförhet

De närvarande ledamöterna och ersättarna konstateras elektroniskt eller genom namnupprop som verkställs i alfabetisk ordning.

När ordföranden har konstaterat vilka fullmäktigeledamöter som är närvarande konstaterar ordföranden vilka ledamöter som eventuellt anmält förhinder och vilka ersättare som träder i deras ställe samt om sammanträdet är lagligen sammankallat och beslutfört.

En ledamot som infinner sig vid sammanträdet efter namnuppropet ska omedelbart anmäla sig för ordföranden. En ledamot som avlägsnar sig under sammanträdet ska anmäla för ordföranden att han eller hon avlägsnar sig.

När en ersättare deltar i sammanträdet och ledamoten från respektive valförbund, parti eller gemensamma lista infinner sig vid sammanträdet, ska ledamoten omedelbart ta sin plats och ersättaren lämna sammanträdet.

Under pågående sammanträde eller efter en paus i sammanträdet kan ordföranden vid behov på nytt konstatera vilka som är närvarande.

Om ordföranden konstaterar att välfärdsområdesfullmäktige förlorat sin beslutförhet ska han eller hon avbryta eller avsluta sammanträdet.

111 § Ledning av sammanträdet

Bestämmelser om ordförandens uppgifter vid ledningen av sammanträden finns i 107 § i lagen om välfärdsområden.

112 § Överlåtande av ordförandeskapet till en vice ordförande

Vid behov kan ordföranden med välfärdsområdesfullmäktiges samtycke överlåta ordförandeskapet vid ett sammanträde till en vice ordförande och under tiden ta del i sammanträdet i egenskap av ledamot.

113 § Tillfällig ordförande

Om såväl ordföranden som vice ordförandena är frånvarande eller jäviga i något ärende, ska det väljas en tillfällig ordförande för sammanträdet eller behandlingen av ärendet.

114 § Jäv

Den som är jävig ska innan behandlingen av ett ärende börjar meddela att han eller hon är jävig, ge en motivering till jävet, dra sig ur behandlingen av ärendet och lämna sin plats. Om ärendet behandlas vid ett slutet sammanträde, ska den som är jävig lämna sammanträdet.

Ordföranden ska vid behov låta välfärdsområdesfullmäktige avgöra om en person som deltar i sammanträdet är jävig. Personen i fråga ska vid behov ge en redogörelse för omständigheter som kan vara av betydelse vid bedömningen av om han eller hon är jävig. När personen gett sin redogörelse ska han eller hon lämna sin plats.

När välfärdsområdesfullmäktige avgör frågan om jäv för en person, får personen delta i behandlingen av frågan om sitt jäv endast i ett sådant undantagsfall som avses i 29 § i förvaltningslagen.

Beslutet om jäv ska motiveras i protokollet.

115 § Ordningsföljd för behandling av ärenden

Ärendena behandlas i den ordning som anges i föredragningslistan, om inte välfärdsområdesfullmäktige beslutar något annat.

Välfärdsområdesstyrelsens förslag utgör underlag för behandlingen. Om revisionsnämnden eller ett tillfälligt utskott har berett förslaget är revisionsnämndens eller det tillfälliga utskottets förslag grundförslag.

Om välfärdsområdesstyrelsen, revisionsnämnden eller det tillfälliga utskottet har ändrat sitt förslag i föredragningslistan innan välfärdsområdesfullmäktige fattat beslut i ärendet är det ändrade förslaget grundförslag. Om förslaget har dragits tillbaka innan välfärdsområdesfullmäktige fattat beslut i ärendet, ska ärendet strykas från föredragningslistan.

116 § Anföranden

Efter att ett ärende har föredragits ska tillfälle ges till diskussion.

Den som vill yttra sig ska begära ordet elektroniskt, på ett annat tydligt sätt eller skriftligt hos ordföranden.

Ordet ges i den ordning som ordet begärs. Ordföranden kan avvika från denna ordning och:

1. i början av behandlingen av ett ärende ge ordet till en företrädare för varje fullmäktigegrupp i gruppernas storleksordning (gruppanförande),

2. ge ordet till välfärdsområdesstyrelsens ordförande, välfärdsområdesdirektören eller till ordföranden för revisionsnämnden eller ett tillfälligt utskott, när ett ärende som beretts av organet behandlas samt

3. tillåta repliker och understödjande anföranden (längd ½ minut).

Företräde ska dock ges anföranden om arbetsordningen som gäller behandlingsordningen för ärendet.

För att säkerställa sammanträdets förlopp har ordföranden rätt att i enskilda ärenden begränsa längden på fullmäktigeledamöternas anföranden så att ett gruppanförande får räcka tio minuter och andra anföranden fem minuter.

På sammanträdesplatsen ska anförandena hållas på talarens plats eller i talarstolen.

117 § Bordläggning och återremiss för beredning

Om det under diskussionen har framställts ett understött förslag om bordläggning av ärendet, återremiss av ärendet för beredning eller något annat förslag vars godkännande innebär att behandlingen av ärendet avbryts, ska de följande talarna på uppmaning av ordföranden yttra sig endast om förslaget om avbrytande. Om förslaget godkänns enhälligt eller genom omröstning, avbryter ordföranden behandlingen av ärendet. Om förslaget förkastas, fortsätter behandlingen av ärendet.

Om föredragningslistan inte har sänts i anslutning till kallelsen till sammanträde , bordläggs ett ärende som behandlas i välfärdsområdesfullmäktige första gången till följande sammanträde, om minst en fjärdedel av de närvarande ledamöterna begär att ärendet ska bordläggas. I övriga fall kräver bordläggning av ett ärende majoritetsbeslut.

118 § Förslag och avslutande av diskussionen

Förslag ska ges skriftligt, om ordföranden kräver det.

När alla anföranden har hållits, avslutar ordföranden diskussionen. Ordföranden ger en redogörelse om de förslag som framställts under diskussionen och konstaterar huruvida de vunnit understöd.

119 § Konstaterande av beslut som fattats utan omröstning

Om det under diskussionen inte har framställts understödda förslag, konstaterar ordföranden att grundförslaget är välfärdsområdesfullmäktiges beslut.

Om ordföranden konstaterar att välfärdsområdesfullmäktige enhälligt understöder ett förslag som framställts vid sammanträdet, konstaterar ordföranden att förslaget är välfärdsområdesfullmäktiges beslut.

120 § Förslag som tas upp till omröstning

Upp till omröstning tas endast grundförslaget och understödda förslag. Alternativa förslag eller förslag som går utanför det ärende som behandlas tas dock inte upp till omröstning.

121 § Omröstningssätt och omröstningsordning

Omröstningen förrättas elektroniskt/med omröstningsapparat/genom namnupprop eller på något annat sätt som välfärdsområdesfullmäktige beslutar. Omröstningen förrättas öppet.

Om fler än två förslag ska tas upp till omröstning förelägger ordföranden välfärdsområdesfullmäktige en omröstningsordning för godkännande. Omröstningsordningen bestäms enligt följande principer:

1. Först ställs de två förslag som mest avviker från grundförslaget mot varandra. Det förslag som vunnit ställs därefter mot det av de återstående förslagen som mest avviker från grundförslaget. På detta sätt fortsätter man tills det finns ett slutligt motförslag mot grundförslaget. Om ett förslag som innebär att grundförslaget helt och hållet förkastas måste tas upp till omröstning, ska detta dock sist ställas mot det förslag som vunnit bland de övriga förslagen.

2. Om ärendet gäller beviljande av ett anslag tas godkännandet eller förkastandet av förslaget med det största beloppet först upp till omröstning och på detta sätt fortsätter man enligt storleken på beloppen i förslagen tills något förslag godkänns. Efter det tas förslagen med mindre belopp inte längre upp till omröstning.

3. Om godkännandet eller förkastandet av ett förslag inte är beroende av andra förslag, tas godkännandet eller förkastandet av förslaget särskilt upp till omröstning.

Om flera omröstningar ska förrättas förelägger ordföranden fullmäktige en omröstningsordning för godkännande samt framställer en omröstningsproposition så att svaret "ja" eller "nej" uttrycker ståndpunkten till förslaget.

122 § Konstaterande av omröstningsresultatet

Ordföranden konstaterar det beslut som tillkommit genom omröstning.

Om det för ett beslut enligt lag fordras kvalificerad majoritet eller enhällighet, ska ordföranden meddela detta innan omröstningen förrättas och beakta detta då han eller hon konstaterar resultatet av omröstningen.

123 § Åtgärdsmotion

Efter att välfärdsområdesfullmäktige har fattat beslut i ett ärende som behandlas kan det godkänna åtgärdsmotioner som hänför sig till ärendet. Åtgärdsmotioner riktas till välfärdsområdesstyrelsen. En åtgärdsmotion får inte strida mot välfärdsområdesfullmäktiges beslut eller ändra eller utvidga beslutet.

124 § Protokollföring och justering av protokoll

På välfärdsområdesfullmäktiges protokoll tillämpas vad som bestäms om protokollföring i § 112 i lagen om välfärdsområden. Protokollet kan justeras elektroniskt. Protokollet skrivs på finska och svenska.

Välfärdsområdesfullmäktige väljer vid varje sammanträde två ledamöter att justera sammanträdesprotokollet till de delar som protokollet inte justeras vid sammanträdet.

125 § Delgivning av beslut till välfärdsområdets medlemmar

Protokoll från välfärdsområdesfullmäktige med tillhörande besvärsanvisning ska efter justeringen hållas tillgängliga på välfärdsområdets webbplats så som det bestäms i 145 § i lagen om välfärdsområden.

Kapitel 18 Majoritetsval och proportionella val

Benämningen val används om personval. Val förrättas i första hand som majoritetsval. Proportionella val kan förrättas endast när man väljer förtroendevalda. Valet måste gälla minst två personer. Proportionella val förrättas om en tillräckligt stor del av organets ledamöter kräver det. Formeln finns i 110 § i lagen om välfärdsområden. Det är ordförandens uppgift att fastställa om det finns tillräckligt många som begär proportionella val.

Vid ett elektroniskt sammanträde får val förrättas med slutna sedlar om valhemligheten är tryggad. Av det datasystem som används krävs därför att det ska vara möjligt att identifiera en ledamot tillförlitligt och att en ledamot ska kunna avge sin röst via en krypterad elektronisk förbindelse. Dessutom ska rösterna kunna räknas så att den som lagt sin röst och röstens innehåll inte går att koppla ihop.

Vid proportionella val tillämpas i tillämpliga delar vad som föreskrivs om välfärdsområdesval. I förvaltningsstadgan införs detaljerade bestämmelser om förrättande av proportionella val.

126 § Allmänna bestämmelser om val

Ersättare väljs vid samma val som de ordinarie ledamöterna. Om ersättarna är personliga, ska det par som ledamotskandidaten och ersättarkandidaten utgör godkännas före valet.

Majoritetsval förrättas med slutna sedlar om en förtroendevald yrkar på det. Proportionella val ska alltid förrättas med slutna sedlar. Då val förrättas med slutna sedlar ska den röstande vika röstsedeln så att innehållet inte är synligt.

Röstsedeln får inte innehålla obehöriga anteckningar. Röstsedlarna ges till välfärdsområdesfullmäktiges ordförande i den ordning som ordföranden bestämmer.

Röstsedlarna och de sedlar som använts vid lottning ska förvaras tills valbeslutet har vunnit laga kraft. Om valet har förrättats med slutna sedlar ska dessa förvaras i ett slutet omslag.

127 § Majoritetsval

Vid majoritetsval kan rösten ges till en valbar kandidat eller ett valbart kandidatpar. Om det ska väljas fler än en person, har en ledamot i organet lika många röster som antalet personer eller kandidatpar som ska väljas. Den röstande kan ge endast en röst till en kandidat eller ett kandidatpar men behöver inte använda alla röster.

När majoritetsval förrättas med slutna sedlar fungerar sammanträdets protokolljusterare samtidigt som rösträknare och biträder också i övrigt vid valförrättningen, om inte välfärdsområdesfullmäktige beslutar något annat.

128 § Välfärdsområdesfullmäktiges valnämnd

Välfärdsområdesfullmäktige väljer för sin mandattid en valnämnd för förrättandet av proportionella val. Valnämnden har 5 ledamöter och varje ledamot har en personlig ersättare.

Välfärdsområdesfullmäktige utser en ordförande och en vice ordförande för nämnden bland de valda ledamöterna.

Nämnden har rätt att ta hjälp av experter och anlita en sekreterare.

129 § Uppgörande av kandidatlistor

En kandidatlista får innehålla namnen på högst så många kandidater eller kandidatpar som det väljs ledamöter och ersättare.

I rubriken på kandidatlistan ska det anges vid vilket val listan kommer att användas. Minst två fullmäktigeledamöter ska underteckna kandidatlistan. Första undertecknare är listans ombud som lämnar in listan till välfärdsområdesfullmäktiges ordförande och som har rätt att göra rättelser i listan enligt § 131.

130 § Inlämning av kandidatlistor och namnupprop för valförrättningen Välfärdsområdesfullmäktige bestämmer när kandidatlistorna senast ska lämnas in till välfärdsområdesfullmäktiges ordförande och när namnuppropet inleds för valförrättningen.

131 § Granskning och rättelse av kandidatlistor

När tiden för inlämningen av kandidatlistorna har löpt ut överlämnar välfärdsområdesfullmäktiges ordförande listorna till valnämnden. Valnämnden granskar att de är korrekt uppgjorda. Om valnämnden upptäcker felaktigheter i en lista ska ombudet ges tillfälle att rätta dem inom en av valnämnden utsatt tid.

Om en och samma person också efter att listan är rättad är uppställd som kandidat på flera listor, ska valnämnden om möjligt fråga kandidaten på vilken lista hans eller hennes namn ska stå kvar.

132 § Sammanställning av kandidatlistor

När tidsfristen för att rätta kandidatlistorna har löpt ut ska valnämnden göra en sammanställning av de godkända kandidatlistorna där ett ordningsnummer antecknas för varje lista.

Innan namnuppropet för valförrättningen börjar ska sammanställningen av kandidatlistorna delges ledamöterna och läsas upp för välfärdsområdesfullmäktige.

133 § Förrättande av proportionella val

På röstsedeln antecknas numret på den kandidatlista som den röstande önskar ge sin röst. Ledamöterna ger röstsedeln till välfärdsområdesfullmäktiges ordförande i den ordning som namnuppropet förutsätter.

134 § Konstaterande av valresultatet vid ett proportionellt val

Välfärdsområdesfullmäktiges ordförande ger röstsedlarna till valnämnden som granskar att de är giltiga, räknar rösterna och meddelar valresultatet genom att beakta det som föreskrivs om välfärdsområdesval i vallagen.

Valnämnden meddelar valresultatet skriftligt till välfärdsområdesfullmäktiges ordförande som konstaterar resultatet för välfärdsområdesfullmäktige.

Kapitel 19 Fullmäktigeledamöternas rätt att väcka motioner och framställa frågor

Förvaltningsstadgan ska innehålla nödvändiga bestämmelser om behandlingen av en motion av en fullmäktigeledamot. Bestämmelserna kan gälla bland annat en remissdebatt som förs i välfärdsområdesfullmäktige före den egentliga beredningen samt uppföljning av motionerna.

För att främja fullmäktigeledamöternas rätt att få upplysningar kan förvaltningsstadgan innehålla bestämmelser om frågor som riktas till välfärdsområdesstyrelsen och om frågestunder som hålls utanför välfärdsområdesfullmäktiges sammanträden.

135 § Motioner från fullmäktigeledamöter

Efter behandlingen av de ärenden som anges i kallelsen till sammanträde har fullmäktigegrupperna och fullmäktigeledamöterna rätt att väcka skriftliga motioner i frågor som gäller välfärdsområdets verksamhet och förvaltning. Xxxxxxxx lämnas in till ordföranden

skriftligt eller elektroniskt. Vid ett elektroniskt sammanträde ska motioner lämnas in elektroniskt på det sätt som sammanträdets ordförande meddelar.

Motionen ska utan vidare behandling remitteras till välfärdsområdesstyrelsen för beredning. Välfärdsområdesfullmäktige kan besluta att en remissdebatt ska föras om beredningen av det ärende som avses i motionen.

Välfärdsområdesstyrelsen ska årligen före utgången av februari månad lämna en förteckning till välfärdsområdesfullmäktige över de motioner som fullmäktigeledamöterna väckt och som remitterats till välfärdsområdesstyrelsen men som välfärdsområdesfullmäktige fram till utgången av föregående år ännu inte behandlat färdigt. Välfärdsområdesstyrelsen ska samtidigt meddela vilka åtgärder som vidtagits med anledning av motionerna. Välfärdsområdesfullmäktige kan konstatera vilka motioner som är slutbehandlade.

136 § Fråga till välfärdsområdesstyrelsen

Minst en fjärdedel av fullmäktigeledamöterna kan hos välfärdsområdesstyrelsen framställa en skriftlig fråga om välfärdsområdets verksamhet och förvaltning.

Välfärdsområdesstyrelsen ska besvara frågan senast vid välfärdsområdesfullmäktiges första sammanträde som hålls efter att tre månader förflutit sedan frågan framställdes.

Om det vid behandlingen av frågan framställs ett understött förslag om att tillsätta ett tillfälligt utskott som ska utreda det som frågan avser, ska välfärdsområdesfullmäktige fatta beslut om tillsättandet. Andra beslut får inte fattas i ärendet.

137 § Frågestund

Fullmäktigeledamöterna har rätt att ställa korta frågor till välfärdsområdesstyrelsen om angelägenheter som gäller välfärdsområdets förvaltning och ekonomi vid en frågestund. Frågestunden hålls före välfärdsområdesfullmäktiges sammanträde, om inte välfärdsområdesfullmäktige beslutar något annat. Frågestunden är offentlig.

Välfärdsområdesfullmäktiges ordförande är ordförande vid frågestunden. Välfärdsområdesstyrelsens ordförande eller den som han eller hon utser svarar på frågorna. Frågorna besvaras i den ordning de har kommit in, om inte ordföranden beslutar något annat. Då frågan besvarats har frågeställaren rätt att ställa två korta kompletterande frågor i samma ärende. Med anledning av frågorna förs ingen diskussion.

Frågan ska lämnas in skriftligt senast 14 dagar före välfärdsområdesfullmäktiges sammanträde. Frågor som lämnats in senare och frågor som välfärdsområdesstyrelsen inte hinner besvara under frågestunden behandlas under följande frågestund

DEL V Besluts- och förvaltningsförfarandet

Kapitel 20 Sammanträdesförfarande

138 § Tillämpningen av bestämmelserna

Bestämmelserna i detta kapitel ska iakttas vid andra organs än välfärdsområdesfullmäktiges sammanträden, och i tillämpliga delar vid förrättningsmännens och syneförrättarnas möten. Kapitlet är sekundärt i förhållande till de övriga kapitlen i förvaltningsstadgan, om inte något annat bestäms separat.

139 § Sätt att fatta beslut i ett organ

Organen kan behandla ärenden vid ett ordinarie sammanträde där deltagarna är närvarande på sammanträdesplatsen. Vid ett ordinarie sammanträde kan ett elektroniskt ärendehanterings- eller röstningssystem användas.

Alternativt kan sammanträdet hållas i en elektronisk miljö där deltagarna deltar via en elektronisk förbindelse (elektroniskt sammanträde).

Organen kan också fatta beslut i ett slutet elektroniskt beslutsförfarande före sammanträdet (elektroniskt beslutsförfarande).

Välfärdsområdesstyrelsen eller en tjänsteinnehavare som den utsett svarar för att den tekniska utrustning och de tekniska system och förbindelser som behövs för elektroniska sammanträden och elektroniskt beslutsförfarande är uppdaterade och informationssäkra på det sätt som lagen kräver.

140 § Elektroniskt sammanträde

Organen kan hålla ett sammanträde elektroniskt.

Deltagande i slutna elektroniska sammanträden är möjligt endast i en lokal där utomstående varken kan se eller höra sekretessbelagda uppgifter och de diskussioner som förs vid sammanträdet.

141 § Elektroniskt beslutsförfarande

Organen kan fatta beslut om ärenden i elektroniskt beslutsförfarande i enlighet med 103 § i lagen om välfärdsområden. Förfarandet kan tillämpas på alla ärenden som hör till organets behörighet.

142 § Tid och plats för sammanträde

Organen beslutar om tid och plats för sina sammanträden.

Ett sammanträde hålls också när organets ordförande anser det vara påkallat eller om en majoritet av ledamöterna i organet gör en framställning till ordföranden om att ett sammanträde ska hållas för behandling av ett angivet ärende. Ordföranden bestämmer då när sammanträdet hålls.

Ordföranden kan av grundad anledning ställa in ett sammanträde.

143 § Kallelse till sammanträde

Ordföranden sammankallar till möte, eller om han är förhindrad, vice ordföranden.

I kallelsen ska anges tid och plats för sammanträdet samt de ärenden som ska behandlas. Det ska framgå vilket av organets sätt att fatta beslut som iakttas vid respektive ärende. Om ett ärende behandlas i elektroniskt beslutsförfarande, ska det i kallelsen nämnas före vilken tidpunkt ärendet ska behandlas elektroniskt.

Föredragningslistan ska innehålla en redogörelse för de ärenden som ska behandlas och förslag till organets beslut. Den ska sändas i samband med kallelsen till sammanträde. Av särskilda skäl kan föredragningslistan eller redogörelsen och beslutsförslaget i något enskilt ärende sändas senare.

Bilagor och kompletterande material till föredragningslistan sänds med föredragningslistan enligt prövning och med beaktande av organets ledamöters uppskattade behov av information. Om föredragningslistan, bilagorna eller kompletterande material innehåller sekretessbelagda uppgifter, ska en anteckning om sekretess göras i handlingen.

Kallelsen sänds till ledamöterna och till övriga som har rätt eller skyldighet att närvara, på det sätt som organet beslutar, om möjligt minst två dagar före sammanträdet. Möteskallelsen eller information om när och var kallelsen finns tillgänglig elektroniskt skickas till e-posten eller postadressen. Möteskallelsen eller information om att kallelsen finns tillgänglig kan skickas även per telefon eller som SMS.

144 § Elektronisk kallelse till sammanträde

145 § Föredragningslistor och bilagor på välfärdsområdets webbplats

Föredragningslistan ska läggas ut på välfärdsområdets webbplats. Innan föredragningslistan publiceras ska sekretessbelagda uppgifter och sådana personuppgifter som saknar informationsintresse strykas i listan. I en föredragningslista som läggs ut på webben kan man stryka enskilda ärenden om de saknar ett särskilt informationsintresse eller om beredningen av ett ärende av särskilda skäl inte ska publiceras före beslutsfattandet. Bilagor till föredragningslistan publiceras på webben enligt prövning och med beaktande av välfärdsområdets invånares behov av information.

146 § Fortsatt sammanträde

Om organet inte hinner behandla alla ärenden son anges i kallelsen vid ett sammanträde, kan de icke behandlade ärendena behandlas på ett fortsatt sammanträde som inte kräver särskild kallelse. De som varit frånvarande från sammanträdet ska få ett elektroniskt meddelande om tid och plats för det fortsatta sammanträdet och om det sätt på vilket beslutsfattandet sker.

147 § Inkallande av ersättare

Om en ledamot i ett organ är förhindrad att delta i ett sammanträde ska han eller hon kalla in en ersättare. Om en ledamot är jävig att behandla något ärende vid ett sammanträde eller på grund av förhinder inte kan delta i behandlingen av ett ärende, kan han eller hon kalla in en ersättare till sammanträdet för behandlingen av det enstaka ärendet.

Xxxxx ordföranden, föredraganden eller organets sekreterare kan förmedla kallelsen till ersättaren.

148 § Närvaro vid sammanträde

Rätt att närvara och yttra sig vid ett organs sammanträden har utöver organets ledamöter och föredraganden:

1) välfärdsområdesfullmäktiges ordförande och vice ordförande vid välfärdsområdesstyrelsens sammanträden enligt 26 § i lagen om välfärdsområden samt ordföranden för nationalspråksnämnden enligt 33 § i lagen om välfärdsområden,

2) välfärdsområdesstyrelsens ordförande, vice ordförande och välfärdsområdesdirektören vid de övriga organens sammanträden, dock inte vid revisionsnämndens sammanträden eller välfärdsområdesfullmäktiges tillfälliga utskotts sammanträden eller sammanträden för valorgan som föreskrivs i vallagen.

Organet besluter om övriga personers rätt att närvara och yttra sig.

Organet kan besluta om att höra en sakkunnig i ett enskilt ärende. Den sakkunniga får vara närvarande vid sammanträdet tills diskussionen om ärendet är avslutad.

149 § Företrädare för välfärdsområdesstyrelsen i andra organ

Välfärdsområdesstyrelsen kan med beaktande av begränsningarna i mom. 2 nedan förordna en ledamot att företräda välfärdsområdesstyrelsen i andra organ. Företrädaren har rätt att närvara och yttra sig vid organens sammanträden. Företrädaren kan också vara ersättare i välfärdsområdesstyrelsen eller välfärdsområdesdirektören.

Välfärdsområdesstyrelsen kan inte förordna en företrädare i revisionsnämnden, i välfärdsområdesfullmäktiges tillfälliga utskott eller i valorgan som föreskrivs i vallagen.

150 § Sammanträdets offentlighet

Bestämmelser om ett sammanträdes offentlighet finns i 106 § i lagen om välfärdsområden.

Om ett organ beslutar hålla ett offentligt elektroniskt sammanträde, ska allmänheten ges möjlighet att följa sammanträdet via det allmänna datanätet samt på en plats som anges i kallelsen till sammanträde.

151 § Sammanträdets laglighet och beslutförhet

När ordföranden har öppnat sammanträdet konstaterar han eller hon vilka som är närvarande samt om sammanträdet är lagligen sammankallat och beslutfört.

152 § Tillfällig ordförande

Om såväl ordföranden som vice ordföranden är frånvarande eller jävig i något ärende, ska det väljas en tillfällig ordförande för sammanträdet eller behandlingen av ärendet.

153 § Ledning av sammanträdet och anföranden

Bestämmelser om ordförandens uppgifter vid ledningen av sammanträden och om anförandena av organets ledamöter finns i 107 § i lagen om välfärdsområden.

Ärendena behandlas i den ordning som anges i föredragningslistan, om inte organet beslutar något annat.

154 § Behandling av ett ärende som inte nämns i kallelsen till sammanträde

Om föredraganden föreslår eller om en ledamot framställer ett understött förslag kan organet med majoritetsbeslut ta upp till behandling ett ärende som inte nämns i kallelsen till sammanträde.

Om föredragandens förslag är att ärendet ska återremitteras för beredning, kan organet avgöra saken genom sitt beslut endast av grundad anledning.

155 § Föredragande

Bestämmelser om föredragande i välfärdsområdesstyrelsen finns i § 4 i den här förvaltningsstadgan.

Föredragande och biträdande föredragande för nämnd och en sektion i välfärdsområdesstyrelsen utses genom beslut av välfärdsområdesstyrelsen. Om föredraganden är frånvarande eller jävig föredras ärendet av hans eller hennes ställföreträdare.

Bestämmelser om föredragning i revisionsnämnden finns i § 80 i den här förvaltningsstadgan.

156 § Föredragning

Ärendena vid ett organs sammanträde avgörs på föredragning av en tjänsteinnehavare. I valorgan som avses i vallagen avgörs ärendena dock utifrån redogörelse av ordföranden.

Föredraganden svarar för att de ärenden som han eller hon föredrar är regelrätt beredda och föredraganden är skyldig att framställa beslutsförslag för organet.

Föredragandens förslag ligger till grund för behandlingen. Om föredraganden under diskussionen har ändrat ett förslag som är upptaget på föredragningslistan, är det ändrade förslaget grundförslag.

Om föredraganden föreslår att ett ärende ska avföras från föredragningslistan avförs ärendet, om inte organet beslutar något annat.

Organet kan av särskilda skäl besluta att ett ärende ska behandlas på basis av ordförandens redogörelse, utan föredragning av en tjänsteinnehavare. Då kan organet besluta att ordförandens förslag ligger till grund för behandlingen och då kräver förslaget inget understöd.

Om föredraganden är frånvarande eller jävig föredras ärendet av hans eller hennes ställföreträdare eller ersättare. Ett organ kan av särskilda skäl besluta att ett ärende ska behandlas utgående från ordförandens redogörelse, utan föredragning av en tjänsteinnehavare. Då utgör ordförandes förslag grund för behandlingen.

Föredragande har rätt att anmäla avvikande åsikt i protokollet eller beslutet. Tjänsteinnehavaren gör inga beslut om föredragandet.

157 § Jäv

Den som är jävig ska innan behandlingen av ett ärende börjar meddela att han eller hon är jävig, ge en motivering till jävet, dra sig ur behandlingen av ärendet och lämna sammanträdet.

Ordföranden ska vid behov låta organet avgöra om en person som deltar i sammanträdet är jävig. Personen i fråga ska vid behov ge en redogörelse för omständigheter som kan vara av betydelse vid bedömningen av om han eller hon är jävig. När personen gett sin redogörelse ska han eller hon lämna sammanträdet.

När organet avgör frågan om jäv för en person, får personen delta i behandlingen av frågan om sitt jäv endast i ett sådant undantagsfall som avses i 29 § i förvaltningslagen.

Beslutet om jäv ska motiveras i protokollet.

158 § Bordläggning och återremiss för beredning

Om det under diskussionen har framställts ett understött förslag om bordläggning av ett ärende, återremiss av ärendet för beredning eller något annat förslag vars godkännande innebär att behandlingen av ärendet avbryts, ska de följande talarna på uppmaning av ordföranden yttra sig endast om förslaget om avbrytande. Om förslaget godkänns enhälligt eller genom omröstning, avbryter ordföranden behandlingen av ärendet. Om förslaget förkastas, fortsätter behandlingen av ärendet.

159 § Förslag och avslutande av diskussionen

Förslag ska ges skriftligt, om ordföranden kräver det.

160 § Konstaterande av beslut som fattats utan omröstning

Om det under diskussionen inte har framställts understödda förslag, konstaterar ordföranden att grundförslaget är organets beslut.

Om ordföranden konstaterar att organet enhälligt understöder ett förslag som framställts vid sammanträdet, konstaterar ordföranden att förslaget är organets beslut.

161 § Förslag som tas upp till omröstning

Upp till omröstning tas endast grundförslaget och understödda förslag. Alternativa förslag eller förslag som går utanför det ärende som behandlas tas dock inte upp till omröstning.

162 § Omröstning och val

På omröstning och val tillämpas i övrigt det som föreskrivs om omröstningsförfarande i välfärdsområdesfullmäktige.

163 § Protokollföring och justering av protokoll

Organets ordförande svarar för protokollföringen och innehållet i protokollet. Om ordföranden och protokollföraren har olika meningar om sammanträdets förlopp, ska protokollet upprättas så som ordföranden anser vara riktigt.

Protokollet undertecknas av ordföranden och kontrasigneras av protokollföraren. Protokollet ska justeras på det sätt som organet beslutat.

Protokollet kan undertecknas och justeras elektroniskt. Det protokoll eller en del av det som gäller beslut som fattats i elektroniskt beslutsförfarande kan justeras separat före sammanträdet.

I organets protokoll ska åtminstone följande antecknas:

Uppgifter om konstitueringen

- organets namn

- anteckning om de sätt på vilka besluten fattats (ordinarie sammanträde, elektroniskt sammanträde, beslut som har fattats i elektroniskt beslutsförfarande specificeras)

- tid när sammanträdet började och slutade samt avbrott i sammanträdet

- sammanträdesplats

- de närvarande och de frånvarande och i vilken egenskap var och en har närvarat

- sammanträdets laglighet och beslutförhet. Uppgifter om behandlingen av ärenden

- ärenderubrik

- redogörelse för ärendet

- föredragandens beslutsförslag

- jäv och motivering

- framställda förslag och understöd av dem

- omröstningar: omröstningssätt, omröstningsordning, omröstningsproposition och omröstningsresultat så att varje ledamots åsikt framgår av protokollet

- val: valsätt och valresultat

- beslut i ärendet och

- avvikande mening Övriga uppgifter

- anteckningar om sekretess

- ordförandes underskrift

- protokollförarens kontrasignering

- anteckning om protokolljustering samt

- anteckning om att protokollet varit tillgängligt i det allmänna datanätet, om protokollet har varit offentligt tillgängligt

Till protokollet fogas anvisningar om omprövningsbegäran, besvärsanvisning och meddelande om besvärsförbud.

Bestämmelserna om innehållet i ett organs protokoll tillämpas i tillämpliga delar på beslut som fattats av tjänsteinnehavare och förtroendevalda.

Välfärdsområdesstyrelsen ger vid behov närmare anvisningar om protokollföring.

164 § Delgivning av beslut till välfärdsområdets medlemmar

Protokoll från välfärdsområdesstyrelsen och nämnder med tillhörande anvisningar om omprövningsbegäran eller besvärsanvisning ska efter justeringen hållas tillgängliga på välfärdsområdets webbplats så som det närmare bestäms i 145 § i lagen om välfärdsområden.

Protokoll från en annan myndighet delges välfärdsområdets medlemmar på motsvarande sätt, om myndigheten i fråga anser att det är nödvändigt.

Välfärdsområdesstyrelsen ger anvisningar om hur sekretess och dataskydd ska beaktas när beslut delges i det allmänna datanätet. En nämnd kan ge närmare anvisningar inom sitt verksamhetsområde.

Välfärdsområdets medlemmar anses ha fått del av ett beslut sju dagar efter det att protokollet fanns tillgängligt i det allmänna datanätet.

Kapitel 21 Övriga bestämmelser

165 § Initiativrätt

Välfärdsområdets medlemmar har rätt att komma med initiativ i frågor som gäller välfärdsområdets verksamhet. De som använder en tjänst som tillhandahålls av välfärdsområdet har rätt att komma med initiativ i frågor som gäller tjänsterna.

Ett initiativ ska väckas skriftligt eller med ett elektroniskt dokument. Av initiativet ska framgå vad saken gäller och initiativtagarens namn, hemkommun och kontaktinformation.

Särskilda bestämmelser om initiativ till folkomröstning finns i 31 § i lagen om välfärdsområden och i lagen om förfarandet vid rådgivande folkomröstningar i välfärdsområden och kommuner (656/1990).

166 § Behandling av initiativ

Ett initiativ behandlas av den myndighet i välfärdsområdet som har behörighet att fatta beslut i den fråga som initiativet gäller. Om den behöriga myndigheten är ett organ ska organet underrättas om initiativen och de åtgärder som vidtagits på grund av dem, på det sätt som anges nedan.

Välfärdsområdesstyrelsen ska årligen före utgången av februari månad för välfärdsområdesfullmäktige lägga fram en förteckning över de initiativ som har tagits i frågor som hör till välfärdsområdesfullmäktiges behörighet och över de åtgärder som har vidtagits på grund

av initiativen. Välfärdsområdesfullmäktige kan samtidigt besluta vilka initiativ som är slutbehandlade.

När det gäller initiativ som hör till något annat organs behörighet än välfärdsområdesfullmäktiges ska organet i fråga underrättas om initiativen på det sätt som organet bestämt. Organet kan samtidigt besluta vilka initiativ som är slutbehandlade.

Bestämmelser om behandling av fullmäktigeledamöternas motioner finns i kapitel 19 i den här förvaltningsstadgan.

167 § Uppgifter som ska lämnas till initiativtagaren

Initiativtagaren ska inom en månad från det att initiativet anlände underrättas om hos vilken myndighet initiativet behandlas, den beräknade behandlingstiden och vem som ger närmare upplysningar om behandlingen.

När initiativet är slutbehandlat, ska initiativtagaren underrättas om huruvida initiativet har lett till åtgärder.

Välfärdsområdets myndighet ska ge ett svar på ett initiativ. Myndigheten är inte skyldig att innehållsligt undersöka och avgöra frågan i initiativet. Ett initiativ leder alltså inte alltid till åtgärder. Om initiativet inte föranleder åtgärder, fogas förbud mot att söka ändring till beslutet. Då innehåller beslutet inte något sådant avgörande i sak som kunde vara föremål för ändringssökande.

Om initiativet är undertecknat av flera personer, underrättas den kontaktperson som anges i initiativet. Om ingen kontaktperson har angetts, underrättas den första undertecknaren.

168 § Välfärdsområdets underskrift och undertecknande av handlingar

Avtal och förbindelser som grundar sig på beslut av välfärdsområdesfullmäktige och välfärdsområdesstyrelsen undertecknas av välfärdsområdesdirektören och kontrasigneras av en för uppgiften utsedd tjänsteinnehavare, om inte välfärdsområdesstyrelsen har beslutat annat.

Expeditioner och skrivelser av välfärdsområdesfullmäktige och välfärdsområdesstyrelsen undertecknas av välfärdsområdesdirektören och kontrasigneras av en för uppgiften utsedd tjänsteinnehavare.

Avtal och förbindelser som grundar sig på andra organs beslut undertecknas av välfärdsområdesdirektören och kontrasigneras av en för uppgiften utsedd tjänsteinnehavare, om inte organet har beslutat annat.

Andra organs expeditioner och skrivelser undertecknas av välfärdsområdesdirektören och kontrasigneras av en för uppgiften utsedd tjänsteinnehavare.

Ett organs protokollsutdrag undertecknas av protokollföraren eller en annan person som organet förordnar.

Riktigheten av utdrag och kopior av ett organs handlingar bestyrks av protokollföraren eller en annan person som organet förordnar.

En tjänsteinnehavare undertecknar beslut, avtal, förbindelser och övriga handlingar i de ärenden som han/hon fattar beslut.

Handlingar som gäller beredning undertecknas av den som bereder ärendet.

Välfärdsområdets fullmakter undertecknas av välfärdsområdesdirektören och kontrasigneras av en för uppgiften utsedd tjänsteinnehavare.

169 § Mottagande av bevislig delgivning

Bevislig delgivning kan för välfärdsområdets räkning tas emot av välfärdsområdesstyrelsens ordförande, välfärdsområdesdirektören samt en tjänsteinnehavare som välfärdsområdesdirektören har gett fullmakt.

Bestämmelser om delgivning med myndigheter finns i 58 § i förvaltningslagen.

DEL VI De förtroendevaldas ekonomiska förmåner

Kapitel 22 Grunderna för de förtroendevaldas ekonomiska förmåner

170 § Årsarvode

Till förtroendevalda som nämns nedan betalas utöver sammanträdesarvodet följande årsarvoden, i vilka ingår ersättning för förtroendeuppdrag som sköts utanför sammanträdena:

välfärdsområdesfullmäktiges ordförande 9 000,

välfärdsområdesfullmäktiges vice ordförande 3 700, ordförande för en sektion i välfärdsområdesstyrelsen 5 800, vice ordförande för en sektion i välfärdsområdesstyrelsen 3 700, ledamot i välfärdsområdesstyrelsen 3 700 och

ledamot i välfärdsområdesstyrelsens sektion 1 100 euro.

Till ordförandena för nämnder betalas ett årsarvode på 4 200 euro och till vice ordförandena 1 100 euro. Till ordförande av välfärdsområdesvalnämnden betalas förvalens del ett årsarvode på 2 100 euro.

Välfärdsområdesstyrelsen kan fastställa storleken på årsarvodet till ledamöterna och ordföranden i en kommitté som den tillsätter högst till samma belopp som det ovan nämnda årsarvodet som fastställts för nämndens ordförande.

Till ledamöterna i ordförandekommittén betalas ett årsarvode. Storleken på årsarvodet är 200

€/fullmäktigeledamot. Arvodet bestäms utifrån de fullmäktigeledamöter som tillhör respektive fullmäktigegrupp på basis av konstitueringen efter kommunalvalet.

Xxxxx summan för årsarvodet underskrider 250 euro, betalas årsarvodet i sin helhet ut i en rat tillsammans med utbetalningen av arvode under det på arvodesåret följande årets första utbetalning av arvode. Om ett förtroendeuppdrag för vilket ett årsarvode betalas med stöd av denna paragraf sköts av två eller flera förtroendevalda under samma kalenderår, har var och en av dessa förtroendevalda rätt till en proportionell andel av årsarvodet som motsvarar den tid som denne skött förtroendeuppdraget.

Om en i denna paragraf nämnd förtroendevald är tillfälligt förhindrad att sköta sitt uppdrag, avbryts hans eller hennes rätt till årsarvode när hindret varat utan avbrott en månad. Om hindret fortsätter efter detta, har vice ordföranden eller ersättaren som sköter den förtroendevaldas uppdrag när han eller hon är förhindrad rätt att få en proportionell andel av den förtroendevaldas årsarvode som motsvarar den tid som han eller hon skött uppdraget. Vice ordföranden har inte

rätt till årsarvodet för en vice ordförande för den tid som årsarvodet för ordföranden betalas till honom eller henne på grund av att ordföranden har förhinder.

Rätten till arvode överförs till organets ersättare, ifall organets ordinarie ledamot inte har deltagit i ett enda av organets sammanträden under den tidsperiod som årsarvodet betalas ut för.

171 § Välfärdsområdesstyrelsens ordförandes och vice ordförandes arvoden

Till den förtroendevalda (välfärdsområdesstyrelsens ordförande) som sköter välfärdsområdesstyrelsens ordförandes uppgifter på heltid betalas för de uppgifter som fastställts till honom eller henne i förvaltningsstadgan ett årsarvode på 69 600 euro, av vilket det månatligen utbetalas 1/12 (5 800 euro). Årsarvodet innehåller i § 175 nämnda ersättning för inkomstbortfall utan separat utredning.

Till den förtroendevalda (välfärdsområdesstyrelsens vice ordförande) som sköter välfärdsområdesstyrelsens vice ordförandes uppgifter på deltid betalas för de uppgifter som fastställts till honom eller henne i förvaltningsstadgan ett årsarvode på 38 400 euro, av vilket det månatligen utbetalas 1/12 (3 200 euro). Årsarvodet innehåller i § 175 nämnda ersättning för inkomstbortfall utan separat utredning.

Den förtroendevalda som sköter välfärdsområdesstyrelsens ordförandes uppgifter på heltid eller välfärdsområdesstyrelsens vice ordförandes uppgifter på deltid har rätt till sjukledighet och familjeledighet på samma grunder som en anställd inom välfärdsområdet trots att ordföranden och vice ordföranden inte anses vara anställda av välfärdsområdet. Välfärdsområdesstyrelsens ordförande eller vice ordförande har också rätt till välfärdsområdets företagshälsovård.

Om två eller flera förtroendevalda under samma kalenderår sköter förtroendeuppdraget som välfärdsområdesstyrelsens ordförande på heltid eller vice ordförande på deltid har var och en av dem rätt till den proportionella del av årsarvodet som motsvarar den tid de sköter förtroendeuppdraget.

172 § Sammanträdesarvoden

För att fastställa storleken på sammanträdesarvodet delas förvaltningsorganen i arvodesklasser enligt följande:

1) välfärdsområdesfullmäktige, välfärdsområdesstyrelse och dess sektioner

2) nämnder

3) övriga förvaltningsorgan.

I den första arvodesklassen betalas ett sammanträdesarvode på 180 euro per sammanträde till ledamöterna i förvaltningsorganet, i den andra arvodesklassen 145 euro per sammanträde och i den tredje arvodesklassen 105 euro per sammanträde.

Med förvaltningsorgan avses i denna stadga även kommittéer och arbetsgrupper som stadsstyrelsen tillsatt. Andra arbetsgrupper anses inte vara sådana förvaltningsorgan som avses i denna stadga.

Till ordföranden i förvaltningsorganet betalas ett sammanträdesarvode som är dubbelt så stor som för en ledamot i det berörda förvaltningsorganet. Det höjda arvodet kan betalas endast till en person per sammanträde.

Till den förtroendevald som är sekreterare, och som inte får årsarvode eller någon annan särskild ersättning för sekreteraruppgifterna, betalas sammanträdesarvodet för en ledamot i det berörda förvaltningsorganet höjt med 50 procent.

Till fullmäktiges ordförande och vice ordförande betalas för deltagande i välfärdsområdesstyrelsen och dess sektions sammanträden samma arvode som till en ledamot i välfärdsområdesstyrelsen och dess sektion.

Till en ledamot i välfärdsområdesstyrelsen, som inte är ledamot i välfärdsområdesfullmäktige, betalas när han eller hon deltar i välfärdsområdesfullmäktiges sammanträde ett sammanträdesarvode på samma grunder som till en fullmäktigeledamot.

Till en förtroendevald som deltar i ett annat förvaltningsorgans sammanträde, såsom när en representant för välfärdsområdesstyrelsen deltar i en nämnd eller i dess sektion eller är exempelvis inbjuden som expert, betalas det arvode som fastställts till en ledamot i det organ som håller sammanträdet.

Till välfärdsområdesstyrelsens ordförande eller vice ordförande som deltar i andra verksamhetsorgans sammanträden i enlighet med § 148 moment 1 punkt 2 i den här förvaltningsstadgan betalas inget sammanträdesarvode.

För välfärdsområdesfullmäktiges, välfärdsområdesstyrelsens och dess sektioners och nämnders seminarier samt de sektioners seminarier, där en promemoria upprättas, får sammanträdesarvodet betalas enkelt till deltagarna.

För granskningar som hålls i samband med sammanträdet betalas inget separat arvode. För separat granskning betalas hälften av organets sammanträdesarvode.

Om sammanträdet tar över tre timmar, höjs grundarvodet för en ledamot och annan sammanträdesdeltagare som avses i denna paragraf med 50 procent för varje påbörjad timme efter tre timmar, som den förtroendevalda är närvarande. Mot bakgrund av detta kan arvodet dock högst höjas till det dubbla.

Om en förtroendevald fungerar som ordförande för sammanträdet i över tre timmar, höjs förhöjningsdelen för arvodet till ordföranden ytterligare med 50 procent för varje påbörjad timme då den förtroendevalda är ordförande för sammanträdet i över tre timmar. Mot bakgrund av detta kan förhöjningsdelen för arvodet dock högst höjas till det dubbla.

173 § Valnämndens arvoden

Till ordföranden och ledamöterna i välfärdsområdesvalnämnden, valnämnden och valbestyrelsen betalas följande arvoden för varje förrättningsdag, som innehåller ersättning för uträkning av valresultatet efter valförrättning:

- välfärdsområdesvalnämndens, valnämndens och valbestyrelsens ordförande och sekreterare 270 euro per förrättningsdag och

- välfärdsområdesvalnämndens och valbestyrelsens övriga ledamöter 150 euro per förrättningsdag.

För sammanträden före och efter förrättningsdagarna betalas ett sammanträdesarvode för ledamot i nämnden som fastställs i enlighet med 172 § i denna stadga.

174 § Ett annat organs sammanträden utanför välfärdsområdets egen organisation

Om en förtroendevald väljs till representantmöten, nämnder, delegationer, bolagsstämmor eller motsvarande uppdrag, i vilket han/hon representerar välfärdsområdet och inga andra arvoden betalas ut, betalas ett arvode enligt arvodeskategori 3 ut till honom/henne.

175 § Ersättning för inkomstbortfall och andra kostnader

Till en förtroendevald betalas ersättning för inkomstbortfall och för kostnader för vikarie, barntillsyn eller något motsvarande som förtroendeuppdraget föranleder.

Skötsel av förtroendeuppdrag anses i denna paragraf vara deltagande i

- ett organs sammanträde,

- ett utbildnings- eller seminarietillfälle godkända av ett organ,

- ett organs budget- och andra seminarier och annan verksamhet som avses i 176 § i denna stadga,

- förhandlingar om välfärdsområdets koncernledning sammankallar samt

- förtroendeuppdrag i externa organ föreskrivna av välfärdsområdesstyrelsens eller dess sektion, till vilka välfärdsområdet har utsett en förtroendevald till representant.

Ersättning som avse i denna paragraf betalas för verklig inkomstförlust och verkliga kostnader, dock med beaktande av de begräsningar som nämns i denna paragraf. Tid som berättigar till ersättning räknas deltagande i de ovan nämnda verksamheterna samt nödvändiga restider.

Till en förtroendevald betalas ersättning för inkomstbortfall som skötseln av förtroendeuppdrag föranleder och för varje påbörjad timme för övriga kostnader som nämns i denna paragraf, dock högst för åtta timmar per dygn. Ersättningens storlek är totalt högst 55 euro/timme.

176 § Ansökan om ersättning för inkomstbortfall

Den förtroendevalda ska visa intyg av sin arbetsgivare över inkomstbortfallet. Av intyget ska framgå att den tid som använts för skötseln av förtroendeuppdraget hade varit arbetstid för den förtroendevalda och att lön inte betalas för den tiden. Av intyget ska även framgå hur stor inkomstförlusten är.

Om den förtroendevalda inte vid tidpunkten för skötseln av förtroendeuppdraget inte är i något anställningsförhållande, tjänste- eller i ett annat offentligrättsligt anställningsförhållande, ska han/hon för att få ersättning inlämna en skriftlig utredning över att han/hon förlorar inkomster

p.g.a. skötseln av förtroendeuppdraget. Om inget annat har presenterats, anses i det här momentet att inkomstbortfallets belopp per timme beträffande den förtroendevalda i fråga är beloppet av den senaste fastställda statsbeskattningens förvärvsinkomster dividerat med talet 1620. Vad gäller företagare räknas som förvärvsinkomster i beskattningen de fastställda förvärvsinkomsterna och de rubrikenliga inkomsterna, som har lyfts från företag som ägs till över 50 procent av den som ansökt om ersättning för inkomstbortfall.

Om den inkomstersättning den förtroendevalda kräver är högst 18 euro per timme räcker som utredning, utöver anmälan om motivering, dessutom ett intyg från den förtroendevalda på inkomstbortfall och dess belopp.

Ifall arbetsgivaren betalar den förtroendevalda lön för den tid som använts för skötseln av förtroendeuppdraget, kan arbetsgivaren betalas ersättning enligt faktura högst den summa som skulle ha betalats åt den förtroendevalda som ersättning för inkomstbortfall, ifall arbetsgivaren

inte skulle ha betalat den förtroendevalda lön för tiden i fråga. Faktureringen kan riktas till en viss tidsperiod, som inte får vara längre än ett år.

Ovanstående bestämmelser om ersättning för inkomstbortfall ska även gälla den som av ett organ eller en tjänsteman i välfärdsområdet har utsetts till en enhet eller stiftelse till vilken välfärdsområdet har rätt att utse ledamöter i kraft av sin anknytning eller regler. Inkomstbortfall orsakat av verksamheten för ett organ i stiftelsen eller enheten ersätts på samma grunder som angivits tidigare i denna paragraf för skötandet av välfärdsområdets förtroendeuppdrag.

För att få ersättning för kostnaderna ska den förtroendevalda lämna in en skriftlig utredning över kostnadernas grunder och mängd. För utgifter betalade till en utomstående (t.ex. barnomsorgsarvode) ska den förtroendevalda visa upp ett kvitto. Den förtroendevalda ska i sin ansökan styrka att kostnaden har varit nödvändig för skötseln av förtroendeuppdraget.

177 § Förutsättningar för betalning av arvode

De arvoden som nämns i denna stadga bör grunda sig på sammanträdesprotokoll eller på promemorior som uppgjorts över skötseln av förtroendeuppdraget. Organets sekreterare eller uppdragsgivaren ska göra anmälningarna angående betalningen av arvoden enligt de separata anvisningar som har givits om saken.

Anspråk på ersättning av kostnader orsakade av inkomstbortfall och förtroendeuppdrag ska, om det är möjligt, inlämnas till en tjänsteinnehavare utsedd av välfärdsområdesstyrelsen inom två månader.

Om anspråket på ersättning av inkomstbortfall eller kostnader inte har framförts till den ovan nämnda tjänsteinnehavaren inom kalenderåret efter året då rätten till ersättning uppkommit, är rätten förverkad.

Organen ska förelägga den tjänsteman som utsetts av ovan nämnda välfärdsområdesstyrelse att godkänna utgifterna för de ovan nämnda ersättningar som avses i § 175.

178 § Utbetalning av arvodena

Arvodena betalas ut kvartalsvis.

179 § Ersättning för resekostnader

I fråga om den förtroendevaldas rätt att p.g.a. skötseln av förtroendeuppdraget få ersättning för resekostnader, dagtraktamente, måltidsersättning, logiersättning, nattreseersättning, kursdagtraktamente och ersättning för utrikes tjänsteresa samt i fråga om förfarandet för att få dessa ersättningar gäller i tillämpliga delar kommunala allmänna tjänstekollektivavtalet, dock så att välfärdsområdesstyrelsen i enskilda fall har rätt att bestämma något annat om ersättningen för logikostnaderna.

Resekostnader för resor i samband med representationsuppdrag och liknande uppdrag som gjorts på välfärdsområdets område kan ersättas enligt kostnaderna för användning av taxi eller egen bil. För betalandet av dessa kostnader kan välfärdsområdesstyrelsen enligt övervägande och sina angivna villkor på förhand bevilja förtroendevalda kreditnotor för taxiresor.

Resekostnader orsakade av sammanträdesresor inom välfärdsområdet ersätts, då resan överstiger fem kilometer i en riktning enligt taxan för kollektivtrafik, om den behörige inte har någon fribiljett. Ersättning kan betalas också för utgifter orsakade av bruket av egen bil eller taxiresor enligt de villkor välfärdsområdesstyrelsen har beslutat om.

Till ledamöter som anländer utifrån sammanträdesorten betalas ersättning av resekostnader för användandet av egen bil baserat på en preciserad ansökan om kilometerersättning från ledamotens lägenhet eller arbetsplats.

Ersättningen av kostnader som orsakats av skötseln av andra avsedda förtroendeuppdrag, som inte nämns i t.ex. tjänstevillkorsavtalet, betalas för verkliga kostnader men dock med beaktande av att den tidsbaserade ersättningen inte får överskrida den i § 175 nämnda maximala gränsen.

180 § Tjänsteinnehavares och anställdas sammanträdesarvoden

Det som i denna stadga sägs om en förtroendevalds rätt till sammanträdesarvode, avtalas på motsvarande sätt för en tjänsteinnehavare eller anställd, dock på så vis att tjänsteinnehavarens och den anställdas arvode är 2/3 av arvodet som angivits i § 172.

Angående sammanträdesarvoden nämnda i förvaltningsstadgan § 172 moment 1 punkt 3) är villkoret för sammanträdesarvodet som betalas till en tjänsteinnehavare eller arbetstagare, att mötet varar åtminstone en halvtimme längre än tjänsteinnehavarens eller den anställdas regelbundna arbetstid eller att sammanträdet börjar minst två timmar efter att hans/hennes egentliga arbetstid tagit slut.

Denna bestämmelse berör dock inte tjänsteinnehavaren eller den anställda som deltar som förtroendevald i sammanträdet eller förrättningen.

181 § Fullmäktigegruppernas understöd

Till fullmäktigegrupperna utbetalas årligen ett stöd på 6 000 euro för varje fullmäktigeledamot, dock så att stödet 2022 är 4 167 euro. Partiernas distriktsorganisationer har det operativa och administrativa ansvaret i understödandet av fullmäktigegruppernas verksamhet.

Fullmäktigegruppernas understöd kan användas för att stöda gruppernas interna verksamhet och för åtgärder med vilka fullmäktigegrupperna främjar möjligheten för välfärdsområdets invånare att delta och påverka.

Understödet betalas ut i två rater i januari och i juli. En skriftlig redovisning över understödets användning ska lämnas in året efter varje stödår högst två månader efter att bokslutet för stödåret har fastställts.

182 § Välfärdsområdesstyrelsens beslutsrätt

Utöver det som har beslutats annanstans, beslutar välfärdsområdesstyrelsen om följande ärenden:

1) att utse en tjänsteinnehavare, vars uppgift är att hantera krav baserade på § 175 i den här förvaltningsstadgan och sköta betalningen av dessa;

2) att lösa ett yrkande från en förtroendevald om betalning av arvode eller ersättning grundat på ett förtroendeuppdrag som nekats honom/henne och vid behov besluta om återkrav när för mycket arvode eller ersättning har betalats ut.

3) får efter eget gottfinnande besluta att ersättningen för skötseln av ett förtroendeuppdrag som inte nämns i denna regel ska fastställas i enlighet med en av de ersättningskategorier som avses i artikel 172;

4) kan ge tolkningsanvisningar angående regeln; och

5) kan i enskilda fall fatta beslut om arvoden som avviker från regeln.

Document Metadata

Table of Contents

FÖRVALTNINGSSTADGA FÖR EGENTLIGA FINLANDS VÄLFÄRDSOMRÅDE

Document Metadata