FÖRVALTNINGSSTADGA FÖR HELSINGFORS STAD
FÖRVALTNINGSSTADGA FÖR HELSINGFORS STAD
Stadsfullmäktige 15.5.2024 § 100
Tillämpning av förvaltningsstadgan 6
Avd. II Organisering av stadens förvaltning och verksamhet 6
Stadsstyrelsens näringslivssektion 6
Stadsstyrelsens koncernsektion 6
Fostrans- och utbildningsnämnden 7
Fostrans- och utbildningsnämndens finska sektion 7
Fostrans- och utbildningsnämndens svenska sektion 7
Stadsmiljönämndens miljö- och tillståndssektion 8
Stadsmiljönämndens sektion för byggnader och xxxxxxxx xxxxxxx 0
Direktionen för trafikaffärsverket 8
Kultur- och fritidsnämndens kultur- och bibliotekssektion 9
Kultur- och fritidsnämndens idrottssektion 9
Kultur- och fritidsnämndens ungdomssektion 9
Social-, hälsovårds- och räddningsnämnden 9
Social-, hälsovårds- och räddningsnämndens sektion för individärenden 10
19a§ Social-, hälsovårds- och räddningsnämndens räddningssektion 10
Direktionen för affärsverket servicecentralen 10
Direktionen för affärsverket byggtjänsten 10
Direktionen för affärsverket ekonomiförvaltningstjänsten 10
Direktionerna för skolorna och gymnasierna 11
Ställföreträdare för borgmästaren och biträdande borgmästarna 11
Affärsverken inom centralförvaltningen 12
Fostrans- och utbildningssektorn 13
Social-, hälsovårds- och räddningssektorn 14
Sektorernas gemensamma tjänster 15
De ledande tjänsteinnehavarnas uppgift 15
3 § Övriga ledande tjänsteinnehavare vid stadskansliet 15
Ledande tjänsteinnehavare vid affärsverken inom centralförvaltningen 15
Ledande tjänsteinnehavare vid revisionskontoret 15
Ledande tjänsteinnehavare i fostrans- och utbildningssektorn 16
Ledande tjänsteinnehavare i stadsmiljösektorn 16
Ledande tjänsteinnehavare i kultur- och fritidssektorn 17
Ledande tjänsteinnehavare i social-, hälsovårds- och räddningssektorn 17
Ställföreträdare för de ledande tjänsteinnehavarna 17
Avd. III Organens, de förtroendevaldas och de ledande tjänsteinnehavarnas befogenheter 18
Stadsfullmäktiges befogenheter 18
Stadsstyrelsens befogenheter 20
Stadsstyrelsens näringslivssektions befogenheter 22
Stadsstyrelsens koncernsektions befogenheter 22
Biträdande borgmästarnas befogenheter 23
Sektornämndernas allmänna befogenheter 23
Allmänna befogenheter för direktionerna för affärsverken 24
Allmänna befogenheter för direktörerna för affärsverken 25
Förvaltningsdirektörens befogenheter 27
Personaldirektörens befogenheter 28
Finansdirektörens befogenheter 28
4a § Strategidirektörens befogenheter 29
Stadsjuristens befogenheter 29
Revisionsnämndens befogenheter 29
Revisionsdirektörens befogenheter 30
Sektorchefernas allmänna befogenheter 31
Fostrans- och utbildningsnämndens särskilda befogenheter 32
Fostrans- och utbildningsnämndens finska och svenska sektions befogenheter 33
Särskilda befogenheter för direktionerna för skolorna och gymnasierna 33
Särskilda befogenheter för sektorchefen i fostrans- och utbildningssektorn 34
Befogenheter för direktören för småbarnspedagogiken 34
Befogenheter för direktören för grundläggande utbildning 34
Befogenheter för direktören för gymnasie- och yrkesutbildning och fritt bildningsarbete 35
Befogenheter för direktören för svenska servicehelheten 35
Stadsmiljönämndens särskilda befogenheter 35
Stadsmiljönämndens miljö- och tillståndssektions befogenheter 38
Befogenheter för stadsmiljönämndens sektion för byggnader och allmänna områden 39
Särskilda befogenheter för sektorchefen i stadsmiljösektorn 40
Markanvändningsdirektörens befogenheter 40
Trafik- och gatuplaneringschefens befogenheter 41
Tekniska direktörens befogenheter 42
Kundrelationsdirektörens befogenheter 42
Byggnadstillsynschefens befogenheter 43
Miljödirektörens befogenheter 44
Särskilda befogenheter för direktionen för trafikaffärsverket 44
Särskilda befogenheter för direktören för trafikaffärsverket 44
Kultur- och fritidsnämndens särskilda befogenheter 45
Befogenheter för kultur- och fritidsnämndens kultur- och bibliotekssektion 45
Befogenheter för kultur- och fritidsnämndens idrottssektion 45
Befogenheter för kultur- och fritidsnämndens ungdomssektion 46
Särskilda befogenheter för sektorchefen i kultur- och fritidssektorn 46
Social-, hälsovårds- och räddningsnämndens särskilda befogenheter 46
Befogenheter för social-, hälsovårds- och räddningsnämndens sektion för individärenden 46
2a § Befogenheter för social-, hälsovårds- och räddningsnämndens räddningssektion 46
Särskilda befogenheter för sektorchefen i social-, hälsovårds- och räddningssektorn 47
Särskilda befogenheter för direktören för en servicehelhet i social-, hälsovårds- och räddningssektorn 47
Räddningskommendörens befogenheter 48
Tolkande av befogenhetsbestämmelserna 48
Övertagning av ett ärende för behandling i ett högre organ (övertagningsrätt) 49
Myndigheter med uppgift att behandla upphandlingsrättelser 49
Talan och utlåtanden till utomstående 49
Avd. IV Ekonomi och kontroll 50
Uppföljning av verksamhet och ekonomi 50
Anläggningstillgångar och annan lös egendom 50
Försäkringar och försäkringsfonden 51
Anvisningar om skötseln av ekonomin 51
Revisionsnämndens rätt till upplysningar och medverkan i nämndens arbete 51
Rapporter från revisionsnämnden 51
Planering av revisionen och rapportering 52
Statens revisionsverks rätt till upplysningar och stadens medverkan i revisionsverkets arbete 52
Stadsfullmäktiges uppgifter 52
Nämndernas och direktionernas uppgifter 52
De ledande tjänsteinnehavarnas uppgifter 52
Interna revisionens uppgifter 52
Anställning i tjänsteförhållande utan offentligt ansökningsförfarande 53
Befogenheter för den myndighet som anställer en person i tjänsteförhållande 54
Undertecknande av handlingar 54
Protokoll för förtroendevalda och tjänsteinnehavare 54
Beslut om att en handling lämnas ut 54
Avgifter som tas ut för handlingar och utlämning av uppgifter 54
Ordnandet av informationshanteringen och dokumentförvaltningen 55
Tvåspråkighet i stadens verksamhet 55
Avd. VII Deltagande och kommunikation 56
Kommuninvånares eller servicetagares initiativ och behandlingen av dem 56
Uppgifter som ska lämnas till initiativtagaren 56
Initiativ från ungdomar och behandlingen av dem 56
Principer för delaktighet och växelverkan 57
Ungdomars möjligheter att delta och påverka 57
Den äldre befolkningens möjligheter att delta och påverka 57
Möjligheter för personer med funktionsnedsättning att delta och påverka 57
Tillämpning i organen av bestämmelserna i kapitlet 58
Kallelse till sammanträde och information om sammanträdet 58
Närvaro, laglighet och beslutsförhet 60
Återremiss av ett ärende för ny beredning 61
Ärenden som ska ingå i organens protokoll 62
Justerande och undertecknande av organens protokoll 63
Organens protokoll offentligt framlagda 63
Organens förvaltningsuppgifter 63
22a § Elektroniskt sammanträde 63
Biträden vid valförrättningen 64
Valförrättningen vid majoritetsval 64
Sammanställning av kandidatlistor 65
Valförrättningen vid proportionella val 65
Konstaterande av valresultatet vid proportionella val 65
Avd. IX Bestämmelser som gäller fullmäktige 65
Bildande av fullmäktigegrupper 65
Att ansluta sig till en fullmäktigegrupp och att utträda eller uteslutas ur en grupp 65
Anmälan till sammanträdet efter namnuppropet och nytt namnupprop 65
Anföranden om arbetsordningen 66
Anföranden av borgmästaren, en biträdande borgmästare eller kanslichefen 67
Behandling av kommuninvånarnas initiativ 68
Behandling av initiativ från ungdomar 68
Tillsättande av tillfälliga utskott 69
Stadsfullmäktiges ordförandes befogenheter att avvika från utsatta tider 69
Avd. X Grunder för de förtroendevaldas ekonomiska förmåner 69
Förtroendevaldas ekonomiska förmåner 69
Sammanträdes- och årsarvoden 69
Ersättning för inkomstbortfall 70
Ersättning för kostnader för vård av barn 70
Ersättning för kostnader för en assistent 70
6a § Ersättning för övriga kostnader som hänför sig till förtroendeuppdrag 70
Oklarheter som hänför sig till grunden för en ersättning eller dess belopp 70
Avd. I INLEDNING
Tillämpning av förvaltningsstadgan
Förvaltningsstadgan innehåller bestämmelser om ordnandet av Helsingfors stads förvaltning och verksamhet, besluts- och förvaltningsförfarandet, frågor som gäller stadsfullmäktiges verksamhet och tillgodoseende av de språkliga rättigheterna.
Avd. II ORGANISERING AV STADENS FÖRVALTNING OCH VERKSAMHET
Stadsfullmäktige ansvarar för stadens verksamhet och ekonomi. Stadsfullmäktige har 85 leda- möter.
Stadsstyrelsen, som är underställd stadsfullmäktige, leder stadens verksamhet, förvaltning och ekonomi. Stadsstyrelsen svarar också för samordningen av stadens verksamhet, bered- ningen och verkställigheten av stadsfullmäktiges beslut och tillsynen över beslutens laglighet. Stadsstyrelsen har 15 ledamöter. Borgmästaren är ordförande för stadsstyrelsen och biträ- dande borgmästarna är ledamöter i stadsstyrelsen. Varje ledamot i stadsstyrelsen har en per- sonlig ersättare.
Bestämmelser om valet av borgmästare och biträdande borgmästare och om deras mandattid ingår i 3 kap. i förvaltningsstadgan. Stadsfullmäktige väljer för en mandattid på två år de övriga ledamöterna och ersättarna i stadsstyrelsen bland ledamöterna och ersättarna i stadsfullmäk- tige. Stadsfullmäktige väljer dessutom en första och en andra vice ordförande i stadsstyrelsen bland dess ordinarie ledamöter.
Stadsstyrelsens näringslivssektion
Stadsstyrelsens näringslivssektion styr stadens närings-, konkurrenskrafts-, invandrings- och sysselsättningspolitik.
Sektionen har nio ledamöter. Borgmästaren är ordförande i sektionen. Varje ledamot i sekt- ionen har en personlig ersättare.
Stadsfullmäktige väljer ledamöterna och ersättarna i sektionen för en mandattid på två år. Ledamöterna och ersättarna väljs bland ledamöterna och ersättarna i stadsstyrelsen. Stads- fullmäktige väljer dessutom en vice ordförande för sektionen bland dess ordinarie ledamöter.
Stadsstyrelsens koncernsektion
Stadsstyrelsens koncernsektion svarar för verkställigheten av stadskoncernens koncernstyr- ning och koncernövervakning och för att dessa fungerar. Koncernsektionen gör framställ- ningar om riktlinjer för ägarpolitiken, principer för koncernstyrningen, verksamhetsmål och ekonomiska mål för dottersammanslutningarna och stiftelserna och andra frågor som hänför sig till sammanslutningarnas och stiftelsernas verksamhet och ekonomi. Koncernsektionen
styr, följer och övervakar dessutom verksamheten i stadens dottersammanslutningar och stif- telser och hur de mål som ställts upp för dessa uppnås.
Sektionen har nio ledamöter. Varje ledamot har en personlig ersättare.
Stadsfullmäktige väljer ledamöterna och ersättarna i sektionen för en mandattid på två år. Ledamöterna och ersättarna väljs bland ledamöterna och ersättarna i stadsstyrelsen. Stads- fullmäktige väljer dessutom en ordförande och en vice ordförande för sektionen bland dess ordinarie ledamöter.
Revisionsnämnden är ett lagstadgat organ som är direkt underställt stadsfullmäktige och som svarar för organiseringen av granskningen av stadskoncernens förvaltning och ekonomi, den i kommunallagen avsedda bedömningen av målen, resultaten och ändamålsenligheten i fråga om stadens verksamhet och övervakningen av att skyldigheten att redogöra för bindningar iakttas. Revisionsnämnden bereder de ärenden som gäller granskningen av förvaltningen och ekonomin som fullmäktige ska fatta beslut om, följer allmänt stadskoncernens förvaltning och ekonomi och förändringar i stadens verksamhet, utvecklar den externa tillsynen och ställer upp mål för denna och följer utfallet. Nämnden följer dessutom att de redovisningsskyldiga och de övriga som ansvarar för verksamheten har vidtagit behövliga åtgärder med anledning av de rekommendationer och anmärkningar som revisionen föranlett.
Nämnden har nio ledamöter. Varje ledamot har en personlig ersättare.
Stadsfullmäktige väljer ledamöterna och ersättarna i nämnden för sin mandattid. Stadsfull- mäktige väljer dessutom en ordförande och en vice ordförande för revisionsnämnden bland dess ordinarie ledamöter. Ordföranden och vice ordföranden ska vara fullmäktigeledamöter.
Fostrans- och utbildningsnämnden
Fostrans- och utbildningsnämnden är en sektornämnd, som sköter uppgifterna i den i 4 kap. 5
§ avsedda fostrans- och utbildningssektorn.
Nämnden har 13 ledamöter. Biträdande borgmästaren för fostrans- och utbildningssektorn är ordförande för nämnden. Varje ledamot har en personlig ersättare.
Stadsfullmäktige väljer för sin mandattid ledamöter och ersättare i nämnden så att minst två företräder den finska och två den svenska språkgruppen. Stadsfullmäktige väljer dessutom en vice ordförande för nämnden bland dess ordinarie ledamöter.
Fostrans- och utbildningsnämndens finska sektion
Fostrans- och utbildningsnämnden har en finsk sektion.
Sektionen har nio ledamöter. Varje ledamot har en personlig ersättare.
Stadsfullmäktige väljer för sin mandattid ledamöter och ersättare i sektionen så att ledamö- terna och ersättarna i sektionen företräder den finska språkgruppen. Stadsfullmäktige väljer dessutom en ordförande och en vice ordförande för sektionen bland nämndens ordinarie le- damöter och ersättare.
Fostrans- och utbildningsnämndens svenska sektion
Fostrans- och utbildningsnämnden har en svensk sektion.
Sektionen har nio ledamöter. Varje ledamot har en personlig ersättare.
Stadsfullmäktige väljer för sin mandattid ledamöter och ersättare i sektionen så att ledamö- terna och ersättarna i sektionen företräder den svenska språkgruppen. Stadsfullmäktige väljer
dessutom en ordförande och en vice ordförande för sektionen bland nämndens ordinarie le- damöter och ersättare.
Stadsmiljönämnden är en sektornämnd, som sköter de uppgifter som enligt 4 kap. 6 § hör till stadsmiljösektorn, frånsett de uppgifter som förordnats nämndens sektioner och direktionen för trafikaffärsverket.
Nämnden har 13 ledamöter. Biträdande borgmästaren för stadsmiljösektorn är ordförande för nämnden. Varje ledamot har en personlig ersättare.
Stadsfullmäktige väljer ledamöterna och ersättarna i nämnden för sin mandattid. Stadsfull- mäktige väljer dessutom en vice ordförande för nämnden bland dess ordinarie ledamöter.
Stadsmiljönämndens miljö- och tillståndssektion
Stadsmiljönämnden har en miljö- och tillståndssektion som för sin del ansvarar för de till- stånds- och miljöfrågor som avses i speciallagstiftningen om stadsmiljösektorn.
Sektionen är, om något annat inte är föreskrivet, kommunal miljövårdsmyndighet, hälso- skyddsmyndighet, myndighet för campingområden och den kommunala myndighet som avses i terrängtrafiklagen och sjötrafiklagen, likaså den kommunala myndighet för tillsyn m.m. som avses i livsmedelslagen, tobakslagen och, i fråga om detaljhandeln med nikotinpreparat, läke- medelslagen och dessutom det organ som avses i förordningen om ikraftträdande av överens- kommelsen om transport av lik. Sektionen är dessutom stadens byggnadstillsynsmyndighet och den tillsynsmyndighet som avses i lagen om underhåll och renhållning av gator och vissa allmänna områden.
Sektionen har nio ledamöter. Varje ledamot har en personlig ersättare.
Stadsfullmäktige väljer ledamöterna och ersättarna i sektionen för sin mandattid. Stadsfull- mäktige väljer dessutom en ordförande och en vice ordförande för sektionen bland nämndens ordinarie ledamöter och ersättare.
Stadsmiljönämndens sektion för byggnader och allmänna områden
Stadsmiljönämnden har en sektion för byggnader och allmänna områden, som ansvarar för stadens verksamhetslokaler, lokalprojekt och gatuhållning samt anläggningen och underhållet av allmänna områden.
Sektionen har nio ledamöter. Varje ledamot har en personlig ersättare.
Stadsfullmäktige väljer ledamöterna och ersättarna i sektionen för sin mandattid. Stadsfull- mäktige väljer dessutom en ordförande och en vice ordförande för sektionen bland nämndens ordinarie ledamöter och ersättare.
Direktionen för trafikaffärsverket
Direktionen för trafikaffärsverket svarar för uppgifterna i det i 4 kap. 6 § 4 mom. avsedda verk- samhetsområdet för trafikaffärsverket. Trafikaffärsverket hör till stadsmiljösektorn.
Direktionen har fem ledamöter. Varje ledamot har en personlig ersättare.
Stadsstyrelsen väljer ledamöterna och ersättarna i direktionen för sin mandattid. Stadsstyrel- sen väljer dessutom en ordförande och en vice ordförande för direktionen bland dess ordina- rie ledamöter.
Kultur- och fritidsnämnden är en sektornämnd, som sköter uppgifterna i den i 4 kap. 7 § av- sedda kultur- och fritidssektorn.
Nämnden har 13 ledamöter. Biträdande borgmästaren för kultur- och fritidssektorn är ordfö- rande för nämnden. Varje ledamot har en personlig ersättare.
Stadsfullmäktige väljer ledamöterna och ersättarna i nämnden för sin mandattid. Stadsfull- mäktige väljer dessutom en vice ordförande för nämnden bland dess ordinarie ledamöter.
Kultur- och fritidsnämndens kultur- och bibliotekssektion
Kultur- och fritidsnämnden har en kultur- och bibliotekssektion, som för sin del ställer upp mål för kulturservicehelheten och biblioteksservicehelheten och följer hur målen nås, ger utlåtan- den till sektornämnden om resultatbudgeten och verksamhetsplanen och sköter de uppgifter som hänför sig till fördelningen av understöd avsedda för konst- och kulturverksamhet och för genomförande av kulturpolitiken. Sektionen svarar dessutom för att godkänna läroplanerna för den grundläggande konstundervisningen.
Sektionen har nio ledamöter. Varje ledamot har en personlig ersättare.
Stadsfullmäktige väljer ledamöterna och ersättarna i sektionen för sin mandattid. Stadsfull- mäktige väljer dessutom en ordförande och en vice ordförande för sektionen bland nämndens ordinarie ledamöter och ersättare.
Kultur- och fritidsnämndens idrottssektion
Kultur- och fritidsnämnden har en idrottssektion, som för sin del ställer upp mål för service- helheten och följer hur målen nås, ger utlåtanden till sektornämnden om resultatbudgeten och verksamhetsplanen och sköter de uppgifter som hänför sig till fördelningen av understöd avsedda för idrottsverksamhet och genomförande av idrottspolitiken.
Sektionen har nio ledamöter. Varje ledamot har en personlig ersättare. Stadsfullmäktige väljer ledamöterna och ersättarna i sektionen för sin mandattid. Stadsfullmäktige väljer dessutom en ordförande och en vice ordförande för sektionen bland nämndens ordinarie ledamöter och ersättare.
Kultur- och fritidsnämndens ungdomssektion
Kultur- och fritidsnämnden har en ungdomssektion, som för sin del ställer upp mål för service- helheten och följer hur målen nås, ger utlåtanden till sektornämnden om resultatbudgeten och verksamhetsplanen och sköter de uppgifter som hänför sig till fördelningen av understöd avsedda för ungdomsarbetet och för genomförande av ungdomspolitiken. Ungdomssektionen följer dessutom hur påverkanssystemet för unga förverkligas och de ungas initiativrätt tillgo- doses i staden.
Sektionen har nio ledamöter. Varje ledamot har en personlig ersättare. Stadsfullmäktige väljer ledamöterna och ersättarna i sektionen för sin mandattid. Stadsfullmäktige väljer dessutom en ordförande och en vice ordförande för sektionen bland nämndens ordinarie ledamöter och ersättare.
Social-, hälsovårds- och räddningsnämnden
Social-, hälsovårds- och räddningsnämnden är en sektornämnd, som sköter uppgifterna i den i 4 kap. 8 § avsedda social-, hälsovårds- och räddningssektorn.
Nämnden har 13 ledamöter. Biträdande borgmästaren för social-, hälsovårds- och räddnings- sektorn är ordförande för nämnden. Varje ledamot har en personlig ersättare. Minst en leda- mot och dennas ersättare i nämnden ska företräda den svenska språkgruppen.
Stadsfullmäktige väljer ledamöterna och ersättarna i nämnden för sin mandattid. Stadsfull- mäktige väljer dessutom en vice ordförande för nämnden bland dess ordinarie ledamöter.
Social-, hälsovårds- och räddningsnämndens sektion för individärenden
Social-, hälsovårds- och räddningsnämnden har en sektion som svarar för vissa ärenden som gäller ändringssökande i social-, hälsovårds- och räddningssektorn och för andra myndighets- ärenden.
Sektionen har nio ledamöter. Varje ledamot har en personlig ersättare.
Stadsfullmäktige väljer ledamöterna och ersättarna i sektionen för sin mandattid. Stadsfull- mäktige väljer dessutom en ordförande och en vice ordförande för sektionen bland nämndens ordinarie ledamöter och ersättare.
19a§ Social-, hälsovårds- och räddningsnämndens räddningssektion
Räddningssektionen svarar för uppgifterna i den i 4 kap. 8 § 2 mom. 4 punkten avsedda ser- vicehelheten för räddningsväsendet och för de uppgifter som den särskilt blivit förordnad.
Räddningssektionen, räddningskommendören och andra tjänsteinnehavare som förordnas av räddningskommendören är räddningsmyndigheter för Helsingfors räddningsområde.
Sektionen har nio ledamöter. Varje ledamot har en personlig ersättare.
Stadsfullmäktige väljer ledamöterna och ersättarna i sektionen för sin mandattid. Stadsfull- mäktige väljer dessutom en ordförande och en vice ordförande för sektionen bland nämndens ordinarie ledamöter och ersättare.
Direktionen för affärsverket servicecentralen
Direktionen för affärsverket servicecentralen svarar för uppgifterna i det i 4 kap. 3 § 1 mom. avsedda verksamhetsområdet för affärsverket servicecentralen. Affärsverket servicecentralen hör till centralförvaltningen.
Direktionen har fem ledamöter. Varje ledamot har en personlig ersättare.
Stadsstyrelsen väljer ledamöterna och ersättarna i direktionen för en mandattid på två år. Stadsstyrelsen väljer dessutom ordförande och vice ordförande för direktionen.
Direktionen för affärsverket byggtjänsten
Direktionen för byggtjänstaffärsverket svarar för uppgifterna i det i 4 kap. 3 § 2 mom. avsedda verksamhetsområdet för byggtjänstaffärsverket. Affärsverket byggtjänsten hör till centralför- valtningen.
Direktionen har fem ledamöter. Varje ledamot har en personlig ersättare.
Stadsstyrelsen väljer ledamöterna och ersättarna i direktionen för en mandattid på två år. Stadsstyrelsen väljer dessutom ordförande och vice ordförande för direktionen.
Direktionen för affärsverket ekonomiförvaltningstjänsten
Direktionen för affärsverket ekonomiförvaltningstjänsten svarar för uppgifterna i det i 4 kap. 3 § 3 mom. avsedda verksamhetsområdet för affärsverket ekonomiförvaltningstjänsten. Af- färsverket ekonomiförvaltningstjänsten hör till centralförvaltningen.
Direktionen har fem ledamöter. Varje ledamot har en personlig ersättare.
Stadsstyrelsen väljer ledamöterna och ersättarna i direktionen för en mandattid på två år. Stadsstyrelsen väljer dessutom ordförande och vice ordförande för direktionen.
Direktionerna för skolorna och gymnasierna
Direktionerna för skolorna och gymnasierna är underställda fostrans- och utbildningsnämn- dens sektion för sin respektive språkgrupp och har till uppgift att utveckla och stödja under- visningen och fostran och att främja samarbetet mellan skolan eller gymnasiet och hemmet.
Varje direktion har 7–10 ledamöter. Varje ledamot har en personlig ersättare.
Den sektion den sektion som direktionen är underställd väljer ledamöter och ersättare i di- rektionen för en mandattid på fyra år. Vårdnadshavarna till skolans elever eller gymnasiets studerande, skolans eller gymnasiets lärare, skolans eller gymnasiets övriga personal och gym- nasiets studerande föreslår bland sig personer till ledamöter och ersättare i direktionen.
Borgmästaren och biträdande borgmästarna
Borgmästaren
Borgmästaren, som är underställd stadsstyrelsen, leder stadens förvaltning, ekonomi och öv- riga verksamhet.
Borgmästaren är ordförande för stadsstyrelsen och leder det politiska samarbete som krävs för att utföra stadsstyrelsens uppgifter. Borgmästaren är också ordförande för stadsstyrelsens näringslivssektion.
Borgmästaren är förtroendevald på heltid.
Stadsfullmäktige väljer borgmästaren bland fullmäktigeledamöterna och ersättarna för sin mandattid, och mandattiden för borgmästaren fortgår tills en ny borgmästare har blivit vald.
Staden har fyra biträdande borgmästare, som är ordförande för sektornämnderna och leda- möter i stadsstyrelsen.
Biträdande borgmästarna är förtroendevalda på heltid.
Stadsfullmäktige väljer biträdande borgmästarna bland fullmäktigeledamöterna och ersät- tarna för sin mandattid, och mandattiden för biträdande borgmästaren för varje sektor fortgår tills en ny biträdande borgmästare har blivit vald för sektorn.
Ställföreträdare för borgmästaren och biträdande borgmästarna
Stadsstyrelsen beslutar om ställföreträdare för borgmästaren och biträdande borgmästarna, frånsett när det gäller uppgiften som ordförande eller ledamot i ett organ.
Centralförvaltningen, revisionskontoret och sektorerna
Till centralförvaltningen hör stadskansliet, affärsverket servicecentralen, affärsverket bygg- tjänsten och affärsverket ekonomiförvaltningstjänsten.
Stadskansliet har till uppgift att vara allmänt planerings--, berednings-- och verkställighetsor- gan för stadsfullmäktige och stadsstyrelsen och att svara för utvecklingen av staden. Stads- kansliet handhar stadens centralförvaltning. Stadskansliet lyder under stadsstyrelsen.
Stadskansliet består av sex avdelningar:
1 Näringslivsavdelningen, som svarar för stadens närings-, innovations- och konkur- renskraftspolitik, främjande av turism och företagsamhet samt sysselsättnings- och invandringsärenden.
2 Förvaltningsavdelningen, som svarar för verksamhetsförutsättningarna för stadsfull- mäktige, stadsstyrelsen och borgmästarkollegiet, styrningen av förvaltningsförfaran- det, ledningen av ärendehanteringen och dokumentförvaltningen, expeditionstjäns- terna samt den juridiska intressebevakningen och de juridiska experttjänsterna.
3 Personalavdelningen, som svarar för personalpolitiken, praxis inom kompetensstyr- ning och personalplanering, arbetshälsan, arbetssäkerheten, arbetsgivarverksam- heten och styrningen av HR-processerna. Avdelningen svarar för personalutveckl- ingstjänsterna och förändringsstödet.
4 Strategiavdelningen, som svarar för stadens strategiska utveckling och samordning av strategiskt viktiga helheter och projekt, styrning av digitaliseringen och informat- ionsförvaltningen, statistik och forskningsverksamhet och internationella ärenden samt styr säkerheten och beredskapen på stadsnivå.
5 Ekonomi- och planeringsavdelningen, som svarar för styrningen av stadens ekonomi och verksamhet samt stadskoncernen, upphandlingarna, finansieringen, styrningen av planeringen och genomförandet av projekt inom områdesbyggandet, bostadspo- litiken och intressekontorsverksamheten.
6 Kommunikationsavdelningen, som kommunikationen och marknadsföringen, den allmänna rådgivningen samt delaktigheten och växelverkan.
Till stadskansliet hör dessutom den interna revisionen, som är direkt underställd kanslichefen. Bestämmelser om den interna revisionen ingår i 22 kap. intern kontroll, riskhantering och av- talshantering.
Affärsverken inom centralförvaltningen
Affärsverket servicecentralen tillhandahåller stödtjänster inom serviceverksamheten för sta- den och för sammanslutningar i stadskoncernen. Affärsverket servicecentralen lyder under di- rektionen för affärsverket servicecentralen. Affärsverket använder namnet Servicecentralen Helsingfors i sin verksamhet.
Affärsverket byggtjänsten tillhandahåller expert-, produktions- och underhållstjänster inom byggbranschen, miljövård och logistik för staden och för sammanslutningar i stadskoncernen. Affärsverket byggtjänsten lyder under direktionen för affärsverket byggtjänsten. Affärsverket använder namnet Stara i sin verksamhet.
Affärsverket ekonomiförvaltningstjänsten tillhandahåller ekonomiförvaltnings- och löneadmi- nistrationstjänster för staden och för sammanslutningar i stadskoncernen. Affärsverket eko- nomiförvaltningstjänsten lyder under direktionen för affärsverket ekonomiförvaltningstjäns- ten. Affärsverket använder namnet Talpa i sin verksamhet.
Revisionskontoret, som lyder direkt under stadsfullmäktige och revisionsnämnden, bedömer huruvida de mål som stadsfullmäktige satt upp för stadskoncernen har nåtts och huruvida verksamheten är ordnad på ett resultatrikt och ändamålsenligt sätt och biträder revisorn vid granskningen av stadens förvaltning och ekonomi. Revisionskontoret bereder dessutom de ärenden för revisionsnämnden som gäller övervakningen av skyldigheten att redogöra för bindningar.
Revisionskontoret utarbetar för godkännande i revisionsnämnden en verksamhetsplan för nämndens mandattid och en årlig utvärderingsplan i samråd med nämnden. Revisionskontoret lämnar rapporter till revisionsnämnden och revisorn om resultaten av dess utvärderings- och revisionsarbete.
Fostrans- och utbildningssektorn
Fostrans- och utbildningssektorn svarar för stadens småbarnspedagogik, förskoleundervis- ning, grundläggande utbildning och gymnasieutbildning, den finska yrkesutbildningen och det fria bildningsarbetet. Fostrans- och utbildningssektorn lyder under fostrans- och utbildnings- nämnden.
Fostrans- och utbildningssektorn består av fyra servicehelheter:
1 Servicehelheten småbarnspedagogik och förskoleundervisning, som svarar för den finska småbarnspedagogiken, delvis förskoleundervisningen och lekparksverksam- heten.
2 Servicehelheten grundläggande utbildning, som svarar för den finska grundläggande utbildningen och den övriga verksamheten i enlighet med lagen om grundläggande utbildning.
3 Servicehelheten gymnasie- och yrkesutbildning och fritt bildningsarbete, som svarar för den finska gymnasieutbildningen och yrkesutbildningen och den finska verkstads- verksamheten för unga. Servicehelheten svarar också för det finska fria bildningsar- betet.
4 Svenska servicehelheten, som svarar för den svenska småbarnspedagogiken, försko- leundervisningen, lekparksverksamheten, grundläggande utbildningen och övriga undervisningen i enlighet med lagen om grundläggande utbildning, gymnasieutbild- ningen och verkstadsverksamheten för unga. Servicehelheten svarar också för det svenska fria bildningsarbetet.
Stadsmiljösektorn svarar för planeringen, byggandet och underhållet av stadsmiljön och er- bjuder stadsmiljötjänster. Stadsmiljösektorn lyder under stadsmiljönämnden, frånsett trafik- affärsverket.
Stadsmiljösektorn består av tre servicehelheter:
1 Servicehelheten markanvändning och stadsstruktur, som ansvarar för att skapa och tillhandahålla verksamhetsförutsättningar för att utveckla en trivsam stadsmiljö med fungerande strukturer.
2 Servicehelheten byggnader och allmänna områden, som ansvarar för byggandet av stadsmiljön och dess användbarhet.
3 Servicehelheten tjänster och tillstånd, som tillhandahåller stadsmiljötjänster.
Till stadsmiljösektorn hör också trafikaffärsverket, som svarar för metrotrafiken och den infra- struktur för kollektivtrafik som hänför sig till metron. Trafikaffärsverket lyder under direkt- ionen för trafikaffärsverket. Affärsverket använder namnet HST i sin verksamhet.
Kultur- och fritidssektorn upprätthåller och förbättrar möjligheterna för helsingforsare i olika åldrar till psykiskt och fysiskt välbefinnande, bildning och aktivt medborgarskap och stöder Helsingfors livskraft. Sektorn är ansvarig för biblioteksmaterialet, musei- och konstmuseisam- lingarna och upprätthållandet av kulturarvet. Sektorn sköter de myndighetsuppgifter som hän- för sig till värnandet om kulturmiljön. Kultur- och fritidssektorn lyder under kultur- och fritids- nämnden.
Kultur- och fritidssektorn består av fyra servicehelheter:
1 Biblioteksservicehelheten, som ansvarar för biblioteksverksamheten och för det riks- omfattande utvecklingsuppdrag som är särskilt föreskrivet i lag.
2 Kulturservicehelheten, som ansvarar för stadens kulturpolitik och för stadens kultur-
, orkester- och museiverksamhet. Kulturservicehelheten, som ansvarar för de till hel- heten hörande lokala specialuppgifter som är särskilt föreskrivna i lag.
3 Idrottsservicehelheten, som ansvarar för idrotten och idrottspolitiken, ordnandet av motion och idrott, idrottsanläggningarna och campingplatsen.
4 Ungdomsservicehelheten, som svarar för ungdomsarbetet och ungdomspolitiken.
Social-, hälsovårds- och räddningssektorn
Social, hälsovårds- och räddningssektorn svarar för de uppgifter som avses i lagen om ord- nande av social- och hälsovård och i lagen om ordnande av räddningsväsendet, hälsovårds- centralernas uppgifter enligt hälso- och sjukvårdslagen, läkemedelsförsörjningen inom social- och hälsovårdens enheter och annan läkemedelsförsörjning inom social- och hälsovårdens an- svarsområde samt räddningsverkets uppgifter enligt räddningslagen.
Social, hälsovårds- och räddningssektorns uppgift är att ordna och producera social- och häl- sovårdstjänster, ordna och producera räddningstjänster och producera prehospitala akutsjuk- vårdstjänster på överenskommet sätt. Sektorn skapar med hjälp av social- och hälsovårds- tjänster förutsättningar för att upprätthålla och främja hälsan och välbefinnandet, främjar egen aktivitet och gemensamt ansvar och förebygger och minskar sociala problem och hälso- problem samt bieffekterna av sådana.
Social-, hälsovårds- och räddningssektorn lyder under social-, hälsovårds- och räddningsnämn- den.
Social-, hälsovårds- och räddningssektorn består av fyra servicehelheter:
1 Servicehelheten familje- och socialtjänster, som svarar för familje- och socialtjänster samt funktionshinderservice.
2 Servicehelheten hälsovårds- och missbrukartjänster, som svarar för hälsovårds-, missbrukar- och jourtjänster.
3 Servicehelheten sjukhus-, rehabiliterings- och omsorgstjänster, som svarar för sjuk- hus-, rehabiliterings- och omsorgstjänster.
4 Servicehelheten räddningsväsendet, som sköter de uppgifter som räddningslagen förutsätter och producerar prehospitala akutsjukvårdstjänster i den omfattning som överenskommits med anordnaren av tjänsterna. Servicehelheten använder namnet räddningsverket i sin verksamhet.
Sektorernas gemensamma tjänster
Varje sektor har utöver servicehelheterna gemensamma tjänster, som lyder under sektorche- fen. De gemensamma tjänsterna svarar för de gemensamma tjänster i sektorn som sköts cent- raliserat.
De ledande tjänsteinnehavarnas uppgift
De ledande tjänsteinnehavare som avses i detta kapitel har till uppgift att planera, följa och övervaka verksamheten i den förvaltningshelhet de leder och att svara för att den är resultatrik och för att målen uppnås. De ledande tjänsteinnehavarna har också till uppgift att sköta den strategiska styrningen av den förvaltningshelhet de leder och att utveckla och upprätthålla dess prestationsförmåga och verksamhetsresultat.
Centralförvaltningen leds av kanslichefen. Kanslichefen är chef för stadskansliet. Kanslichefen är chef för sektorcheferna. Kanslichefen utför de uppgifter som borgmästaren föreskriver. Kanslichefen utses för högst sju år, och ett direktörsavtal ingås med kanslichefen.
Kanslichefen är föredragande i stadsstyrelsen och dess sektioner och för borgmästaren.
3 § Övriga ledande tjänsteinnehavare vid stadskansliet Näringslivsavdelningen leds av näringslivsdirektören. Förvaltningsavdelningen leds av förvaltningsdirektören. Personalavdelningen leds av personaldirektören.
Strategiavdelningen leds av strategidirektören.
Ekonomi- och planeringsavdelningen leds av finansdirektören. Kommunikationsavdelningen leds av kommunikationsdirektören.
De övriga ledande tjänsteinnehavarna vid stadskansliet utför de uppgifter som kanslichefen föreskriver.
Ledande tjänsteinnehavare vid affärsverken inom centralförvaltningen
Verksamheten vid affärsverket servicecentralen, affärsverket byggtjänsten och affärsverket ekonomiförvaltningstjänsten leds av en verkställande direktör under direktionen för affärsver- ket i fråga. Verkställande direktörerna för affärsverken utnämns för högst sju år.
Verkställande direktören är föredragande i direktionen för affärsverket i fråga.
Ledande tjänsteinnehavare vid revisionskontoret
Revisionskontoret leds av revisionsdirektören. Revisionsdirektören utför de uppgifter som re- visionsnämnden föreskriver. Revisionsdirektören är föredragande i revisionsnämnden. Revis- ionsdirektören är chef för de övriga ledande tjänsteinnehavarna vid revisionskontoret.
Till de övriga ledande tjänsteinnehavarna vid revisionskontoret hör utvärderingschefen, som leder utvärderingsprocessen, och revisionschefen, som leder revisionsprocessen.
Ledande tjänsteinnehavare i fostrans- och utbildningssektorn
Verksamheten och förvaltningen i fostrans- och utbildningssektorn leds av sektorchefen i fos- trans- och utbildningssektorn, som är föredragande i fostrans- och utbildningsnämnden och dess sektioner och för biträdande borgmästaren för sektorn. Sektorchefen i fostrans- och ut- bildningssektorn utses för högst sju år.
Sektorchefen i fostrans- och utbildningssektorn är chef för direktörerna för servicehelheterna och direktören för gemensamma tjänster i sektorn. Sektorchefen i fostrans- och utbildnings- sektorn utför de uppgifter som kanslichefen föreskriver.
Servicehelheten småbarnspedagogik och förskoleundervisning leds av direktören för små- barnspedagogiken.
Servicehelheten grundläggande utbildning leds av direktören för grundläggande utbildning.
Servicehelheten gymnasie- och yrkesutbildning och fritt bildningsarbete leds av direktören för gymnasie- och yrkesutbildning och fritt bildningsarbete.
Svenska servicehelheten leds av direktören för svenska servicehelheten.
Förvaltningen i fostrans- och utbildningssektorn leds av direktören för gemensamma tjänster.
Direktörerna för servicehelheterna och direktören för gemensamma tjänster utför de uppgif- ter som sektorchefen i fostrans- och utbildningssektorn föreskriver.
Ledande tjänsteinnehavare i stadsmiljösektorn
Verksamheten och förvaltningen i stadsmiljösektorn leds av sektorchefen i stadsmiljösektorn, som är föredragande i stadsmiljönämnden och i sektionen för byggnader och allmänna områ- den och för biträdande borgmästaren för sektorn. Sektorchefen i stadsmiljösektorn är dessu- tom föredragande i miljö- och tillståndssektionen, dock inte i ärenden som avses i 3 och 4 mom. Sektorchefen i stadsmiljösektorn utses för högst sju år.
Sektorchefen i stadsmiljösektorn är chef för direktörerna för servicehelheterna och direktören för gemensamma tjänster i sektorn. Sektorchefen i stadsmiljösektorn utför de uppgifter som kanslichefen föreskriver.
Byggnadstillsynschefen är föredragande i miljö- och tillståndssektionen i ärenden som gäller byggnadstillsyn och bygglov.
Miljödirektören är föredragande i miljö- och tillståndssektionen i ärenden som gäller miljövård och miljö- och hälsoskydd.
Servicehelheten markanvändning och stadsstruktur leds av markanvändningsdirektören. Servicehelheten byggnader och allmänna områden leds av tekniska direktören.
Servicehelheten tjänster och tillstånd leds av kundrelationsdirektören. Förvaltningen i stadsmiljösektorn leds av direktören för gemensamma tjänster.
Direktörerna för servicehelheterna och direktören för gemensamma tjänster utför de uppgif- ter som sektorchefen i stadsmiljösektorn föreskriver.
Verksamheten vid trafikaffärsverket leds av verkställande direktören för trafikaffärsverket, som är underställd dess direktion. Verkställande direktören är föredragande i direktionen för trafikaffärsverket. Verkställande direktören för trafikaffärsverket utses för högst sju år.
Ledande tjänsteinnehavare i kultur- och fritidssektorn
Verksamheten och förvaltningen i kultur- och fritidssektorn leds av sektorchefen i kultur- och fritidssektorn, som är föredragande i kultur- och fritidsnämnden och dess sektioner och för biträdande borgmästaren för sektorn. Sektorchefen i kultur- och fritidssektorn utses för högst sju år.
Sektorchefen i kultur- och fritidssektorn är chef för direktörerna för servicehelheterna och di- rektören för gemensamma tjänster i sektorn. Sektorchefen i kultur- och fritidssektorn utför de uppgifter som kanslichefen föreskriver.
Biblioteksservicehelheten leds av biblioteksdirektören.
Kulturservicehelheten leds av kulturdirektören. Kulturdirektören leder kulturpolitiken och ut- vecklingen av kulturtjänsterna.
Idrottsservicehelheten leds av idrottsdirektören. Idrottsdirektören ansvarar för genomföran- det av sådant samarbete som avses i idrottslagen.
Ungdomsservicehelheten leds av ungdomsdirektören. Ungdomsdirektören ansvarar för det i ungdomslagen avsedda sektorsövergripande samarbetet inom tjänster för unga.
Förvaltningen i kultur- och fritidssektorn leds av direktören för gemensamma tjänster.
Direktörerna för servicehelheterna och direktören för gemensamma tjänster utför de uppgif- ter som sektorchefen i kultur- och fritidssektorn föreskriver.
Ledande tjänsteinnehavare i social-, hälsovårds- och räddningssektorn
Verksamheten och förvaltningen i social-, hälsovårds- och räddningssektorn leds av sektorche- fen i social-, hälsovårds- och räddningssektorn, som är föredragande i social-, hälsovårds- och räddningsnämnden och dess sektioner och för biträdande borgmästaren för sektorn. Xxxxxx- chefen i social-, hälsovårds- och räddningssektorn utses för högst sju år.
Sektorchefen i social-, hälsovårds- och räddningssektorn är chef för direktörerna för service- helheterna och direktören för gemensamma tjänster i sektorn. Sektorchefen i social-, hälso- vårds- och räddningssektorn utför de uppgifter som kanslichefen föreskriver.
Servicehelheten familje- och socialtjänster leds av direktören för familje- och socialtjänster.
Servicehelheten hälsovårds- och missbrukartjänster leds av direktören för hälsovårds- och missbrukartjänster.
Servicehelheten sjukhus-, rehabiliterings- och omsorgstjänster leds av direktören för sjukhus-
, rehabiliterings- och omsorgstjänster.
Servicehelheten räddningsväsendet leds av räddningskommendören.
Förvaltningen i social-, hälsovårds- och räddningssektorn leds av direktören för gemensamma tjänster.
Direktörerna för servicehelheterna och direktören för gemensamma tjänster utför de uppgif- ter som sektorchefen i social-, hälsovårds- och räddningssektorn föreskriver.
Ställföreträdare för de ledande tjänsteinnehavarna
Då kanslichefen eller en annan ledande tjänsteinnehavare vid stadskansliet är förhindrad sköts hans eller hennes uppgifter av en tjänsteinnehavare som kanslichefen förordnar.
Då revisionsdirektören är förhindrad sköts hans eller hennes uppgifter av en tjänsteinnehavare förordnad av revisionsnämnden. Då en annan ledande tjänsteinnehavare vid revisionskon- toret är förhindrad sköts hans eller hennes uppgifter av en person som revisionsdirektören förordnar.
Då verkställande direktören för ett affärsverk är förhindrad sköts hans eller hennes uppgifter av en tjänsteinnehavare som direktionen för affärsverket förordnar.
Då en sektorchef är förhindrad sköts hans eller hennes uppgifter av en tjänsteinnehavare som sektornämnden förordnar.
Då direktören för en servicehelhet eller direktören för gemensamma tjänster är förhindrad sköts hans eller hennes uppgifter av en tjänsteinnehavare som sektorchefen förordnar.
Staden och dess dottersammanslutningar bildar Helsingfors stadskoncern. Dottersammanslut- ningarna är de sammanslutningar där staden har bestämmande inflytande enligt bokförings- lagen. Med dottersammanslutningar jämställs också stiftelser som staden har bestämmande inflytande över.
Till stadens koncernledning hör
1 stadsfullmäktige
2 stadsstyrelsen
3 stadsstyrelsens koncernsektion
4 borgmästaren och biträdande borgmästarna
5 kanslichefen.
Avd. III ORGANENS, DE FÖRTROENDEVALDAS OCH DE LEDANDE TJÄNSTEINNEHAVARNAS BEFOGENHETER
Stadsfullmäktiges befogenheter
Stadsfullmäktiges befogenheter
Stadsfullmäktige, om inte något annat är föreskrivet om befogenheterna, beslutar
1 om betydande och ekonomiskt vittgående principer för organiseringen av stadens förvaltning
2 om översiktsplaner för trafik, grönområden eller andra allmänna områden då de kal- kylerade kostnaderna överstiger 10 miljoner euro
3 om projektplaner för projekt i stadens regi då de kalkylerade kostnaderna överstiger 10 miljoner euro, dock inte för de projekt i fråga om vilka beslut har fattats med stöd av 2 punkten i en översiktsplan och då projektplanen inte väsentligt avviker från över- siktsplanen, samt om preliminära och preciserade projektplaner för exceptionella projekt oberoende av de kalkylerade kostnaderna för dessa
4 om utvecklingsområden avsedda i markanvändnings- och bygglagen
5 om förvärv av fast egendom då priset överstiger 10 miljoner euro och det inte är fråga om utnyttjande av inlösningsrätt
6 om överlåtelse av fast egendom då priset på den egendom som överlåts överstiger 10 miljoner euro
7 om förhyrning av fast egendom med arrendeavtal för över trettio år åt gången eller då totalvärdet på avtalet beräknas överstiga 10 miljoner euro
8 om fastställelse av allmänna arrendegrunder för arrendeavtal på över 30 år
9 om förhyrning av affärslokaler då totalvärdet på avtalet beräknas överstiga 10 miljo- ner euro
10 om konstaterande med stöd av markanvändnings- och bygglagen att en detaljplan är föråldrad
11 om överlåtelse av lös egendom i stadens ägo då värdet på egendomen överstiger 5 miljoner euro
12 om införande av ekonomiskt eller principiellt betydande nya klientavgifter inom so- cialvården och patientavgifter inom hälsovården och om slopande av gällande avgif- ter av detta slag
13 om införande av ekonomiskt eller principiellt betydande sociala understöd eller för- måner som kommunerna har rätt att besluta om själva och om slopande av sådana
14 om öppnande av serviceproduktion för konkurrens i principiellt viktiga eller vittgå- ende fall som avviker från stadsstrategin eller servicestrategin
14a om en servicestrategi för social- och hälsovården i enlighet med lagen om ordnande av social- och hälsovård
14b om beslutet om räddningsväsendets servicenivå i enlighet med lagen om ordnande av räddningsväsendet
Personalärenden
15 om anställning av innehavare av tjänsterna som kanslichef, sektorchef och revisions- direktör och om överföring av dessa tjänster och tjänsteinnehavare från en sektor till en annan eller mellan en sektor och centralförvaltningen
16 om beviljande av tjänsteledighet åt kanslichefen för mer än nio månader och om an- ställning av en ställföreträdare för denna tid
17 om förordnande av en handhavare av en vakant tjänst som kanslichef, sektorchef eller revisionsdirektör, om tjänsteförordnandet ges för mer än nio månader
Ekonomiska ärenden
18 om ekonomiska mål och verksamhetsmål i budgeten och ekonomiplanen för sek- torerna och affärsverken, mål för dottersammanslutningarna och för de stiftelser i vilka staden har bestämmande inflytande och gemensamma mål för stadskoncernen
19 om bindningsnivån för budgeten, både för anslagen och för verksamhetsmålen, i samband med den årliga budgetbehandlingen med beaktande av kravet på särredo- visning av social- och hälsovården samt räddningsväsendet
20 om den övre gränsen för befogenheterna att ta upp lån och om befogenheter att bevilja budgetlån i samband med att budgeten och ekonomiplanen godkänns
21 om ändringar i budgeten
22 om godkännande av en avskrivningsplan
23 om stadgar för fonderna.
Stadsstyrelsens och dess sektioners befogenheter
Stadsstyrelsen, om inte något annat är föreskrivet om befogenheterna,
1 följer att stadens organ, centralförvaltning och sektorer verkar i enlighet med de av stadsfullmäktige uppställda målen för verksamheten och ekonomin, ställer upp mål för stadens organ, centralförvaltning och sektorer och följer utfallet av målen
2 ansvarar för ordnandet av koncernstyrningen och koncernövervakningen och ställer upp mål för de sammanslutningar och stiftelser där staden har bestämmande infly- tande och följer utfallet av målen
3 beslutar om inrättande av sammanslutningar och stiftelser
4 ansvarar för grunderna för organiseringen av dokumentförvaltningen och förordnar en tjänsteinnehavare som leder dokumentförvaltningen och uppgifterna för tjänste- innehavaren
5 ansvarar för att staden uppfyller skyldigheterna i dataskyddslagstiftningen, överva- kar att skyldigheterna genomförs och beslutar om anställning av innehavare av en tjänst som dataskyddsansvarig
6 fastställer de i förvaltningsstadgan föreskrivna gränserna för beslutsfattandet i övriga organ
7 godkänner anvisningar för intern kontroll, riskhantering och avtalshantering samt verksamhetsanvisningar för intern revision
8 beslutar om avgifter för handlingar och informationsgivning som avses i 24 kap. 4 §
8a nominerar kandidater och utser ledamöter till HUS-sammanslutningens organ, utser en representant och en ersättare till HUS-sammanslutningens stämma och ger stadens re- presentant vid HUS-sammanslutningens stämma anvisningar om hur staden ska ställa sig till de ärenden som behandlas.
8b beslutar om öppnande av serviceproduktion för konkurrens i fall som gäller hela sta- den, stadskansliet eller två eller flera sektorer, affärsverk eller förvaltningar, om kon- kurrensutsättningen stämmer överens med stadsstrategin eller servicestrategin samt i övriga fall då konkurrensutsättningen inte är principiellt viktig eller vittgående.
Personalärenden
9 svarar för stadens personalpolitik
10 beslutar om anställning av innehavare av tjänsterna som direktör för en service- helhet och direktör för ett affärsverk samt av tjänsterna som ledande tjänsteinneha- vare på organisationsnivån direkt under kanslichefen och om överföring av dessa tjänster och tjänsteinnehavare från en sektor till en annan eller mellan en sektor och centralförvaltningen
11 beslutar om kanslichefens lön och om grunderna för bestämmandet av lönen och om justering av lönen efter prövning och om andra premieringar
12 godkänner ekonomiskt betydande lokala tjänste- och arbetskollektivavtal
13 beslutar om inrättande och indragning av tjänster
14 beslutar om utlysning av en sådan tjänst för vilken stadsfullmäktige anställer en tjäns- teinnehavare
15 fastställer en villkorlig anställning i tjänsteförhållande som stadsfullmäktige fattat be- slut om
16 beslutar om en handhavare av en vakant tjänst för en viss tid då stadsfullmäktige är den anställande myndigheten, dock högst för nio månader
17 konstaterar att tjänsteförhållandet har upphört då kanslichefen, en sektorchef eller revisionsdirektören har sagt upp sig från sin tjänst
18 beslutar om beviljande av tjänsteledighet åt kanslichefen för högst nio månader och om anställning av en ställföreträdare för denna tid
19 beslutar om annat som hänför sig till kanslichefens tjänsteförhållande.
Stadsstyrelsen, om inte något annat är föreskrivet om befogenheterna, beslutar om eller god- känner grunder och gränser enligt vilka ett annat organ eller en tjänsteinnehavare beslutar om
1 partiell eller fullständig befrielse från kommunalskatt, fastighetsskatt eller sjukför- säkringspremie
2 reservering av stadsägda mark- och vattenområden för byggande
3 förvärv och överlåtelse av aktier och andelar
4 principerna för tjänstebostäder
5 skötseln av de uppgifter som avses i lagen om ett kommunförsök som gäller främ- jande av sysselsättningen, likaså om den myndighet som behandlar begäranden om omprövning av ett beslut fattat av en kommun inom ett försöksområde och dessu- tom om förandet av stadens talan i sådana ärenden om sökande av ändring och lag- lighetsövervakning som gäller beslut fattade av en kommun inom ett försöksområde
6 skötseln av de uppgifter som föreskrivs för det kommunala organ som ansvarar för bekämpningen av smittsamma sjukdomar
Ekonomiska ärenden
7 årliga anvisningar om hur budgeten ska utarbetas och anvisningar om hur budgeten ska följas med beaktande av kravet på särredovisning av social- och hälsovården samt räddningsväsendet
8 allmänna principer för balanshantering
9 anvisningar för placeringsverksamheten, försäkringar och understöd
10 stadgar för intressekontoret
11 allmänna villkor för utgivna lån
12 sådana betalningar som är bindande för staden och inte angivna i budgeten
13 beviljande av lån
14 användning av medlen i de bokföringsmässiga fonderna.
Stadsstyrelsen har dessutom till uppgift att besluta om sådant som inte har föreskrivits för andra av stadens organ, tjänsteinnehavare eller förtroendevalda.
Stadsstyrelsens näringslivssektions befogenheter
Stadsstyrelsens näringslivssektion, om inte något annat är föreskrivet om befogenheterna, be- slutar om
1 principerna för näringspolitiken och konkurrenskraften och följer utfallet
2 principerna för sysselsättningsåtgärderna och följer utfallet
3 principerna för invandringen och följer utfallet
4 principerna för internationella ärenden och stadsmarknadsföring och följer utfallet
5 principerna för samarbetet med högskolor och följer utfallet
6 användningen av innovationsfonden
7 reservering av stadsägda företags- och industritomter för näringslivets behov.
Stadsstyrelsens koncernsektions befogenheter
Stadsstyrelsens koncernsektion, om inte något annat är föreskrivet om befogenheterna, be- slutar om
1 ledamöter och kandidater till ledamöter i sammanslutningars och stiftelsers organ
2 anvisningar till dem som företräder staden i olika sammanslutningar och stiftelser om hur staden ska ställa sig till de frågor som behandlas, om det gäller något ekono- miskt betydande eller principiellt vittgående
3 utövande av den till aktieägarna hörande beslutanderätten, om beslut fattas utan bolagsstämma och om det gäller något ekonomiskt betydande eller principiellt vitt- gående
4 krav att en extra bolagsstämma eller liknande ska sammankallas
5 godkännande av aktieägaravtal och andra motsvarande handlingar och ändringar i dessa.
Borgmästarens och biträdande borgmästarnas befogenheter
Borgmästaren, om inte något annat är föreskrivet,
1 följer verksamheten vid centralförvaltningen och affärsverken inom denna
2 ansvarar för kommuninvånarnas delaktighet och växelverkan
3 ansvarar för stadens internationella, nationella och regionala intressebevakning och representation
4 ger dem som företräder staden i olika sammanslutningar och stiftelser anvisningar om hur staden ska ställa sig till de frågor som behandlas, om det inte gäller något ekonomiskt betydande eller principiellt vittgående
5 ansvarar för sin del för att stadens intresse bevakas i de sammanslutningar och stif- telser där staden har bestämmande inflytande
6 tar vid behov ett ärende som vederbörande myndighet fattat beslut om till behand- ling i stadsstyrelsen
7 gör framställningar, ger utlåtanden då sådana begärts av stadsstyrelsen och sköter andra därmed jämförbara ärenden, frånsett de fall då ärendet har principiell eller ekonomisk betydelse och därför måste föreläggas stadsstyrelsen
8 meddelar med stöd av 144 § i miljöskyddslagen föreskrifter om att trafiken ska be- gränsas, dammbindningsåtgärder vidtas och kollektivtrafiken vara avgiftsfri
9 beslutar om användningen av anslag som ställts till stadsstyrelsens disposition inom gränser fastställda av stadsstyrelsen.
Borgmästaren, om inte något annat är föreskrivet om befogenheterna, beslutar om eller god- känner grunder och gränser enligt vilka en tjänsteinnehavare beslutar om
1 ärenden som gäller stadens kommunikation och PR- och informationsverksamhet
2 användningen av stadshuset med tillhörande representationslokaler.
Biträdande borgmästarnas befogenheter
Biträdande borgmästarna, om inte något annat är föreskrivet om befogenheterna,
1 följer verksamheten i sektorn och affärsverken inom denna
2 övervakar att sektorn följer stadsstrategin och budgeten
3 sköter för sin del kommunikationen om sektorns ärenden
4 ansvarar i sin sektor för kommuninvånarnas delaktighet och växelverkan
5 ansvarar i sin sektor för stadens internationella, nationella och regionala intressebe- vakning och representation
6 ger i sin sektor dem som företräder staden i olika sammanslutningar och stiftelser anvisningar om hur staden ska ställa sig till de frågor som behandlas, om det inte gäller något ekonomiskt betydande eller principiellt vittgående
7 ansvarar i sin sektor för sin del för att stadens intresse bevakas i de sammanslutningar och stiftelser där staden har bestämmande inflytande.
Sektornämndernas allmänna befogenheter
Sektornämndernas allmänna befogenheter
Sektornämnderna övervakar att verksamheten i sektorn följer stadsstrategin och budgeten och de av stadsfullmäktige och stadsstyrelsen uppställda målen.
Sektornämnderna, om inte något annat är föreskrivet om befogenheterna, beslutar om
1 målen för sektorn och uppföljningen av utfallet
2 sektorns organisation på nivån under servicehelheterna
3 anställningen av innehavare av tjänsterna direkt under direktörerna för service- helheterna och av tjänsten som direktör för gemensamma tjänster i sektorn
4 en resultatbudget och verksamhetsplan för den sektor som lyder under nämnden, vilka innehåller resultatmål baserade på budgeten, behövliga åtgärder och resurser samt inkomster och utgifter som hänför sig till verksamheten
5 de bokslutsuppgifter för sektorn i fråga som ska ingå i stadens bokslut
6 avskrivningstider för enskilda tillgångar och grupper av tillgångar inom ramen för den av stadsfullmäktige godkända avskrivningsplanen
7 godkännande av en beskrivning av sektorns interna kontroll, riskhantering och av- talshantering.
8 öppnande av serviceproduktion för konkurrens inom sina uppgiftsområden i fråga om konkurrensutsättningar som stämmer överens med stadsstrategin eller service- strategin samt i övriga fall då konkurrensutsättningen inte är principiellt viktig eller vittgående.
Sektornämnderna, om inte något annat är föreskrivet om befogenheterna, beslutar om eller godkänner grunder och gränser i sin egen sektor enligt vilka en myndighet beslutar om
1 priser, avgifter, hyror och ersättningar, liksom också befrielse från en avgift, ersätt- ning eller annan fordran som ska betalas till sektorn
2 överlåtelse av lös egendom i sektorns besittning, med undantag för aktier, inom grän- ser fastställda av stadsstyrelsen
3 upphandlingar med undantag för aktier
4 godkännande av behovsutredningar för lokalprojekt
5 godkännande av planer och ritningar för andra projekt än lokalprojekt, inom gränser fastställda av stadsstyrelsen
6 uthyrning, utarrendering och annan upplåtelse av mark- och vattenområden, lokaler och anordningar inom ramen för sin besittningsrätt för högst tio år i sänder, eller tills vidare om hyres- eller arrendeförhållandet enligt avtal upphör senast sex månader efter uppsägning
7 förhyrning av lokaler inom gränser fastställda av stadsstyrelsen
8 befrielse av en anställd i sektorn som vållat skada i tjänsten eller arbetet helt eller delvis från skyldigheten att betala ersättning, om inte skadan har vållats avsiktligt eller genom grov oaktsamhet
9 användning av egendom som tillfallit staten genom arv och som anvisats sektorn.
Allmänna befogenheter för direktionerna och direktörerna för affärsverken
Allmänna befogenheter för direktionerna för affärsverken
Direktionerna för affärsverken, om inte något annat är föreskrivet om befogenheterna,
1 beslutar om den högsta nivån i affärsverkets organisation
2 anställer dem som är direkt underställda direktören för affärsverket
3 beslutar om en resultatbudget och verksamhetsplan för det affärsverk som lyder un- der direktionen, vilka innehåller resultatmål baserade på budgeten, behövliga åtgär- der och resurser samt inkomster och utgifter som hänför sig till verksamheten
4 beslutar om de bokslutsuppgifter för affärsverket i fråga som ska ingå i stadens bok- slut
5 beslutar om avskrivningstider för enskilda tillgångar och grupper av tillgångar inom ramen för den av stadsfullmäktige godkända avskrivningsplanen
6 godkänner en beskrivning av affärsverkets interna kontroll, riskhantering och avtals- hantering
7 beslutar om premieringar utifrån resultat eller prestationer när det gäller de verk- ställande direktörerna för affärsverken
8 beslutar om andra frågor när det gäller tjänsteförhållanden för affärsverkens verk- ställande direktörer.
9 beslutar om öppnande av serviceproduktion för konkurrens inom sina uppgiftsområ- den i fråga om konkurrensutsättningar som stämmer överens med stadsstrategin el- ler servicestrategin samt i övriga fall då konkurrensutsättningen inte är principiellt viktig eller vittgående.
Direktionen för affärsverket, om inte något annat är föreskrivet om befogenheterna, beslutar om eller godkänner grunder och gränser enligt vilka en tjänsteinnehavare beslutar om
1 godkännande av behovsutredningar för lokalprojekt och, inom gränser fastställda av stadsstyrelsen, godkännande av projektplaner eller andra planer som baserar sig på en behovsutredning
2 godkännande av planer och ritningar för andra projekt än lokalprojekt, inom gränser fastställda av stadsstyrelsen
3 upphandlingar med undantag för aktier
4 investeringar vid affärsverket och andra utgifter med lång verkningstid, inom gränser fastställda av stadsstyrelsen
5 upplåning, inom de av stadsfullmäktige årligen fastställda gränserna för upplånings- befogenheter
6 uthyrning, utarrendering och annan upplåtelse av markområden, lokaler och anord- ningar inom ramen för sin besittningsrätt för högst tio år i sänder, eller tills vidare om hyres- eller arrendeförhållandet enligt avtal upphör senast sex månader efter upp- sägning
7 förhyrning av lokaler inom gränser fastställda av stadsstyrelsen
8 prissättning av affärsverkets tjänster och avtal som gäller försäljning av tjänster.
Allmänna befogenheter för direktörerna för affärsverken
Direktören för affärsverket, om inte något annat är föreskrivet om befogenheterna, beslutar om eller godkänner grunder och gränser enligt vilka en tjänsteinnehavare beslutar om
1 sådant som gäller affärsverket och handhar också i övrigt den löpande förvaltningen Personalärenden
2 anställning av affärsverkets tjänsteinnehavare och arbetstagare
3 fastställande av en villkorlig anställning i tjänsteförhållande som direktionen för af- färsverket fattat beslut om
4 avstängning från tjänsteutövning interimistiskt när det gäller en underställd tjänste- innehavare
5 överföring av en tjänsteinnehavare vid affärsverket till ett annat tjänsteförhållande och av en arbetstagare vid affärsverket till ett annat arbetsavtalsförhållande
6 annat som hänför sig tjänsteförhållandena för tjänsteinnehavarna vid affärsverket
7 andra personalärenden vid affärsverket Ekonomiska ärenden
8 vilka som har rätt att godkänna utgifter och hur godkännandeförfarandet ska organi- seras
9 rätten att använda bankkonton och hur övervakningen av användningen ska organi- seras
10 fördelningen av kontantkassor inom sitt arbetsfält.
Befogenheter i centralförvaltningen
Kanslichefen, om inte något annat är föreskrivet om befogenheterna,
1 ger vid behov sektorcheferna, direktörerna för affärsverken och andra ansvariga rikt- linjer och föreskrifter och meddelar föreskrifter och anvisningar om förvaltningen
2 ansvarar för att stadskoncernens fördel som helhet beaktas i de sammanslutningar, affärsverk och stiftelser där staden har bestämmande inflytande
3 beslutar om organiseringen och verkställigheten av beredskap och kontinuitetshan- tering
4 tillsätter arbetsgrupper som gäller två eller fler sektorer
5 godkänner en verksamhetsstadga för stadskansliet
6 beslutar om befrielse av en anställd inom centralförvaltningen som vållat skada i tjänsten eller arbetet helt eller delvis från skyldigheten att betala ersättning, om inte skadan har vållats avsiktligt eller genom grov oaktsamhet
7 godkänner en beskrivning av stadskansliets interna kontroll, riskhantering och avtals- hantering
Personalärenden
8 beslutar om lönerna för sektorcheferna, direktörerna för servicehelheterna, direktö- rerna för affärsverken, avdelningscheferna vid stadskansliet och direktörerna för ge- mensamma tjänster i sektorerna, om grunderna för bestämmandet av lönen och om justering av lönen efter prövning och om placeringen av uppgifter i kravnivåer och lönen utifrån placeringen
9 beslutar om andra premieringar än sådana som avses i 8 punkten när det gäller sek- torcheferna och avdelningscheferna vid stadskansliet
10 beslutar om överföring av tjänster och tjänsteinnehavare från en sektor till en annan eller mellan en sektor och centralförvaltningen och beslutar om överföring av arbets- tagare från en sektor till en annan eller mellan en sektor och centralförvaltningen
11 fastställer en villkorlig anställning i tjänsteförhållande som stadsstyrelsen fattat be- slut om
12 beslutar om annat som hänför sig till tjänsteförhållandet för sektorcheferna
13 beslutar om andra personalärenden som gäller revisionsdirektören Ekonomiska ärenden
14 godkänner en resultatbudget och verksamhetsplan för stadskansliet
15 godkänner stadskansliets bokslutsuppgifter
16 godkänner stadskansliets avskrivningstider inom ramen för den av stadsfullmäktige godkända avskrivningsplanen
17 beslutar vilka av stadens upphandlingar som ska genomföras gemensamt
18 beslutar vid behov om att sektorerna eller affärsverken ska utgöra en gemensam in- köpscentral vid enskilda upphandlingar
19 beslutar om användning av anslag upp till 500 000 euro som i budgeten ställts till stadsstyrelsens disposition
20 beslutar om vilka som har rätt att godkänna utgifter och hur godkännandeförfaran- det ska organiseras
21 beslutar om rätten att använda bankkonton och hur övervakningen av användningen ska organiseras
22 beslutar om fördelningen av kontantkassor inom sitt arbetsfält.
Kanslichefen, om inte något annat är föreskrivet om befogenheterna, beslutar om eller god- känner grunder och gränser enligt vilka en tjänsteinnehavare beslutar om
1 ansökan om medel från Europeiska unionen på stadens vägnar
2 upphandlingar med undantag för aktier
3 förhyrning av lokaler inom gränser fastställda av stadsstyrelsen
4 godkännande av behovsutredningar för lokalprojekt
5 godkännande av planer och ritningar för andra projekt än lokalprojekt, inom gränser fastställda av stadsstyrelsen
6 uthyrning och annan upplåtelse av lokaler och anordningar för högst fem år i sänder, eller tills vidare om hyresförhållandet enligt avtal upphör senast sex månader efter uppsägning
7 överlåtelse av lös egendom, med undantag för aktier, inom gränser fastställda av stadsstyrelsen
8 godkännande av betalningar som grundar sig på beslut av stadsfullmäktige, stadssty- relsen och borgmästaren och som görs med stadsfullmäktiges och stadsstyrelsens dispositionsmedel
8a fördelning av understödsanslag som står till centralförvaltningens disposition och över- vakning av användningen av understöden
8b skötseln av de uppgifter som enligt lagen om främjande av integration hör till kommu- nen
Personalärenden
9 anställning av stadskansliets tjänsteinnehavare och arbetstagare
10 överföring av en tjänsteinnehavare inom centralförvaltningen till ett annat tjänste- förhållande och av en arbetstagare inom centralförvaltningen till ett annat arbetsav- talsförhållande
11 avstängning från tjänsteutövning interimistiskt när det gäller en underställd tjänste- innehavare eller direktören för ett affärsverk
12 annat som hänför sig tjänsteförhållandena för tjänsteinnehavarna vid stadskansliet
13 andra personalärenden vid stadskansliet.
Förvaltningsdirektörens befogenheter
Förvaltningsdirektören, om inte något annat är föreskrivet om befogenheterna, ger riktlinjer om förvaltningen och beslutsberedningen.
Personaldirektörens befogenheter
Personaldirektören, om inte något annat är föreskrivet om befogenheterna eller personaldi- rektören har förordnat någon annan tjänsteinnehavare detta,
1 svarar för de lokala förhandlingar som avses i det kommunala huvudavtalet och mot- svarande lokala förhandlingar
2 beslutar om verkställigheten av tjänste- och arbetskollektivavtal
3 beslutar om placeringen av uppgifter i kravnivåer och, frånsett när det gäller revis- ionsdirektören, om lönen utifrån placeringen
4 godkänner på stadens vägnar sådana lokala tjänste- och arbetskollektivavtal som inte har ekonomiskt stor betydelse
5 verkställer årliga hyresjusteringar för tjänstebostäderna i enlighet med principer fast- ställda av stadsstyrelsen för tjänstebostäder
6 beviljar pensioner i enlighet med stadens egna pensionsstadgor, likaså uppfostrings- bidrag och extra pensioner, i enlighet med principer fastställda av stadsstyrelsen
7 ger riktlinjer som gäller personaladministrationen.
Finansdirektörens befogenheter
Finansdirektören, om inte något annat är föreskrivet om befogenheterna eller finansdirektö- ren har förordnat någon annan tjänsteinnehavare detta,
1 beslutar om placering av stadens medel enligt principer godkända av stadsstyrelsen
2 beslutar inom gränser godkända av stadsfullmäktige om upptagande av budgetlån och tillfälliga lån, om återbetalning av lån, om ingående av derivatavtal som skydd mot ränte- och valutarisker med avseende på lån och om ändring av lånevillkor
3 beslutar om ändring av prioriteringsordningen för inteckningar fastställda som säker- het för fordringar som staden har utestående och om återlämning av säkerheter som utgör överhypotek för lån beviljade eller borgensförbindelser ingångna av staden
4 sköter stadens försäkringsärenden
5 beslutar för centralförvaltningens del om priser, om avgifter, om hyror, om interna räntor som staden och koncernbanken krediterar och debiterar och om ersättningar, liksom också om befrielse från en avgift, ersättning eller annan fordran som ska be- talas till centralförvaltningen och om befrielse i fall där uppgiften inte har hänförts till en viss sektor
6 beslutar om överföring av lös egendom från en sektor till en annan och från ett af- färsverk till ett annat
7 ansöker på stadens vägnar om statsandelar och statsunderstöd samt om därmed jämförliga förmåner
8 beslutar inom sina befogenheter fastslagna i budgeten om ett ramavtal som gäller leasingfinansiering
9 beslutar om öppnande och avslutande av konton i stadens namn
10 beslutar om huruvida andra än sådana dotter- och koncernsammanslutningar som helt och hållet ägs av staden eller där staden annars har hela det bestämmande in- flytandet ska ansluta sig till koncernkontosystemet och om de interna limiterna i sta- dens koncernkontosystem
11 beslutar om maximibelopp för stadskansliets, revisionskontorets, sektorernas och af- färsverkens kontanta medel.
4a § Strategidirektörens befogenheter
Strategidirektören, om inte något annat är föreskrivet om befogenheterna, beslutar om forsk- ningstillstånden när forskningsprojektet samtidigt riktas till centralförvaltningen och alla sek- torer, eller då forskningsprojektet gäller flera avdelningar vid stadskansliet.
Stadsjuristen, om inte något annat är föreskrivet om befogenheterna, stadsstyrelsen i ett en- skilt fall beslutar något annat eller stadsjuristen har förordnat någon annan tjänsteinnehavare detta
1 för stadens talan i domstolar och där stadens intressen annars ska bevakas
2 för stadens talan då ändring sökts i ett ärende som gäller förvaltningen, om han eller hon omfattar det beslut av någon av stadens myndigheter som ändringssökandet gäl- ler
3 beslutar om rättshjälp till en stadsanställd med anledning av sådant som inträffat i tjänsteutövningen eller arbetet
4 beslutar om åtgärder för indrivning av skadestånd hos en stadsanställd som vållat skada
5 beslutar om skadestånd då staden är skadeståndsskyldig, då ärendet inte kan hänföras till en viss sektor eller då det anses vara skäligt att skadestånd betalas
6 ansöker om egendom som staten fått som arv och tar emot sådan egendom på sta- dens vägnar, tar likaså emot egendom som donerats eller testamenterats till staden, om dess värde överstiger 100 000 euro eller om inte donatorn eller testatorn har an- visat egendomen till en viss sektor.
Stadsjuristen, om inte något annat är föreskrivet om befogenheterna, stadsstyrelsens kon- cernsektion beslutar något annat eller stadsjuristen har ålagt någon annan tjänsteinnehavare detta, för stadens talan vid bolags-, koncern- och årsstämmor och om beslut fattas utan bo- lagsstämma i ett ärende som inte är ekonomiskt betydande eller principiellt vittgående.
Revisionsnämndens och revisionsdirektörens befogenheter
Revisionsnämndens befogenheter
Revisionsnämnden övervakar att verksamheten vid revisionskontoret följer stadsstrategin och budgeten och de av stadsfullmäktige och revisionsnämnden uppställda målen.
Revisionsnämnden, om inte något annat är föreskrivet om befogenheterna,
1 beslutar om målen för revisionsnämnden och uppföljningen av utfallet
2 beslutar om en resultatbudget och en verksamhetsplan för revisionskontoret, vilka innehåller resultatmål baserade på budgeten, behövliga åtgärder och resurser samt inkomster och utgifter som hänför sig till verksamheten
3 beslutar om de bokslutsuppgifter för revisionskontoret som ska ingå i stadens bokslut
4 beslutar om avskrivningstider för enskilda tillgångar och grupper av tillgångar inom ramen för den av stadsfullmäktige godkända avskrivningsplanen
5 beslutar om godkännande av en beskrivning av revisionskontorets interna kontroll, riskhantering och avtalshantering
6 beslutar om anställningen av innehavare av tjänsterna som utvärderingschef och re- visionschef
7 beslutar om verkställigheten av tjänste- och arbetskollektivavtal och av andra avtal i fråga om revisionsdirektören
8 bereder för stadsfullmäktige en framställning till val av revisor, ingår ett revisionsav- tal och övervakar att avtalet följs. I anslutning till beredningen av valet bestämmer nämnden längden på revisorns mandattid, som kan vara högst sex år.
9 godkänner en plan om hur revisionen ska organiseras för sammanslutningar och stif- telser som hör till stadskoncernen och utser kandidater till revisorer för dessa, om den inte av särskilda skäl gett nämndens ordförande rätt att utse kandidater. Revi- sorn för en dottersammanslutning kan vara en annan än stadens revisor
10 är registerförare för det i 84 § i kommunallagen avsedda registret över bindningarna och tillkännager redogörelserna för bindningarna för fullmäktige minst två gånger om året
11 tillsätter inom sig behövliga kommittéer för beredning av utvärderingen
12 gör framställningar till stadsfullmäktige om valet av revisionsdirektör, sedan stads- styrelsen gett utlåtande om de sökande
13 beslutar om revisionsdirektörens lön i enlighet med stadens allmänna grunder för bestämmandet av lönen och om justering av lönen efter prövning och om andra pre- mieringar
14 beslutar om en handhavare av en vakant tjänst som revisionsdirektör, dock för högst nio månader
15 om beviljande av tjänsteledighet åt revisionsdirektören för mer än nio månader och om anställning av en ställföreträdare för denna tid.
Revisionsnämnden, om inte något annat är föreskrivet om befogenheterna, beslutar om eller godkänner grunder och gränser enligt vilka revisionsdirektören beslutar om
1 priser, avgifter, hyror och ersättningar, liksom också befrielse från en avgift, ersätt- ning eller annan fordran som ska betalas till revisionskontoret
2 godkännande av behovsutredningar för lokalprojekt
3 upphandlingar med undantag för aktier
4 förhyrning av lokaler
5 överlåtelse av lös egendom i revisionskontorets besittning, med undantag för aktier
6 befrielse av en anställd vid revisionskontoret som vållat skada i tjänsten eller arbetet helt eller delvis från skyldigheten att betala ersättning, om inte skadan har vållats avsiktligt eller genom grov oaktsamhet.
Revisionsdirektörens befogenheter
Revisionsdirektören, om inte något annat är föreskrivet om befogenheterna, beslutar om
1 en verksamhetsstadga för revisionskontoret
2 skadestånd då staden är skadeståndsskyldig i ärenden som gäller revisionskontoret, eller då det anses vara skäligt att skadestånd betalas
Personalärenden
3 anställning av revisionskontorets tjänsteinnehavare och arbetstagare
4 fastställande av en villkorlig anställning i tjänsteförhållande som nämnden fattat be- slut om
5 avstängning från tjänsteutövning interimistiskt när det gäller en underställd tjänste- innehavare
6 överföring av en tjänsteinnehavare vid revisionskontoret till ett annat tjänsteförhål- lande och av en arbetstagare vid revisionskontoret till ett annat arbetsavtalsförhål- lande
Ekonomiska ärenden
7 vilka som har rätt att godkänna utgifter och hur godkännandeförfarandet ska organi- seras
8 rätten att använda bankkonton och hur övervakningen av användningen ska organi- seras
9 fördelningen av kontantkassor inom sitt arbetsfält.
Revisionsdirektören, om inte något annat är föreskrivet om befogenheterna, beslutar om eller bestämmer grunder och gränser enligt vilka en tjänsteinnehavare beslutar om
1 annat som hänför sig tjänsteförhållandena för tjänsteinnehavarna vid revisionskon- toret
2 andra personalärenden vid revisionskontoret. Revisionsdirektören ansvarar dessutom för
1 genomförandet av de utvärderingar och utredningar som nämnden förordnar
2 de med revisorn överenskomna revisionsuppgifterna vid revisionskontoret
3 granskning av förvaltningen och ekonomin som hänför sig till beredskapen och kon- tinuitetshanteringen
4 övriga uppgifter föreskrivna av revisionsnämnden.
Allmänna befogenheter för de ledande tjänsteinnehavarna i sektorerna
Sektorchefernas allmänna befogenheter
Sektorcheferna, om inte något annat är föreskrivet om befogenheterna,
1 godkänner en verksamhetsstadga för sektorn
2 ger vid behov direktörerna för servicehelheterna och andra ansvariga riktlinjer och föreskrifter
3 fastställer en villkorlig anställning i tjänsteförhållande som nämnden fattat beslut om
4 beslutar om vilka som har rätt att godkänna utgifter och hur godkännandeförfaran- det ska organiseras
5 beslutar om rätten att använda bankkonton och hur övervakningen av användningen ska organiseras
6 beslutar om fördelningen av kontantkassor inom sitt arbetsfält
7 beslutar om andra premieringar än sådana som avses i 12 kap. 1 § 1 mom. 8 punkten när det gäller direktörerna för servicehelheterna och direktören för gemensamma tjänster i sektorn.
Sektorcheferna, om inte något annat är föreskrivet om befogenheterna, beslutar om eller god- känner grunder och gränser enligt vilka en tjänsteinnehavare beslutar om
1 ansökan om myndighetstillstånd som hör till sektorn
2 mottagande av egendom som donerats eller testamenterats till staden och som an- visats sektorn, om dess värde är högst 100 000 euro
3 skadestånd då staden är skadeståndsskyldig i ärenden som gäller sektorn, eller då det anses vara skäligt att skadestånd betalas
4 förande av stadens talan då ändring sökts i ett ärende som gäller beslut fattade av sektornämnden och tjänsteinnehavare i sektorn, om de omfattar det beslut som änd- ringssökandet gäller och om inte sektornämnden i ett enskilt fall beslutar något an- nat
4a beviljande av forskningstillstånd inom sektorn Personalärenden
5 anställning av sektorns tjänsteinnehavare och arbetstagare
6 fastställande av en villkorlig anställning i tjänsteförhållande som sektornämnden el- ler en nämndsektion fattat beslut om
7 avstängning från tjänsteutövning interimistiskt när det gäller en underställd tjänste- innehavare
8 överföring av en tjänsteinnehavare i sektorn till ett annat tjänsteförhållande och av en arbetstagare i sektorn till ett annat arbetsavtalsförhållande
9 annat som hänför sig tjänsteförhållandena för tjänsteinnehavarna i sektorn
10 andra personalärenden i sektorn.
Särskilda befogenheter i fostrans- och utbildningssektorn
Fostrans- och utbildningsnämndens särskilda befogenheter
Fostrans- och utbildningsnämnden, om inte något annat är föreskrivet om befogenheterna, beslutar om
1 principerna för användning av servicesedlar och fastställer värdet på dessa
2 ett kommuntillägg till stadens stöd för privat vård och stöd för hemvård
3 inrättande och indragning av finska daghem, skolor och läroanstalter och på förslag av svenska sektionen inrättande och indragning av svenska daghem, skolor och läro- anstalter
4 vilka skolor och gymnasier som har en gemensam direktion
5 tillsättande av en kommitté för yrkeskunnande, som planerar och genomför yrkes- prov, och en studierättskommitté för yrkesutbildningen, som beslutar om indragning och återställande av studierätt inom yrkesutbildningen och om disciplinärenden.
Fostrans- och utbildningsnämnden, om inte något annat är föreskrivet om befogenheterna, beslutar om eller godkänner grunder och gränser enligt vilka en tjänsteinnehavare beslutar om
1 uppgifter föreskrivna för anordnare av småbarnspedagogik och utbildningsanord- nare samt tillsynsuppgifter inom småbarnspedagogiken föreskrivna för kommunen
2 beviljande av förmåner till elever och studerande när det gäller vård vid olycksfall
3 fördelning av understödsanslag som står till sektionens disposition och övervakning av användningen av understöden.
Fostrans- och utbildningsnämndens finska och svenska sektions befogenheter
Fostrans- och utbildningsnämndens finska sektion och svenska sektion beslutar för sin egen språkgrupps del, om inte något annat är föreskrivet om befogenheterna, om
1 namn på och verksamhetsställen för skolor och läroanstalter och platser för försko- leundervisningen
2 ordnandet och dimensioneringen av undervisningen vid enskilda skolor i enlighet med lagen om grundläggande utbildning och av gymnasie- och yrkesutbildningen vid enskilda läroanstalter
3 grundläggande konstundervisning vid de läroanstalter som lyder under sektionen
4 avstängning av en elev vid en grundskola för mer än en månad och högst tre månader och av en studerande vid ett gymnasium för mer än en månad och högst ett år samt om att avstängningen får verkställas innan beslutet har vunnit laga kraft
5 val av ledamöter och ersättare och av ordförande och vice ordförande i direktionerna för skolor och gymnasier
6 arbetsordningarna för direktionerna för skolor och gymnasier.
Fostrans- och utbildningsnämndens svenska och finska sektion, om inte något annat är före- skrivet om befogenheterna, beslutar för sin egen språkgrupps del om eller godkänner grunder och gränser enligt vilka en tjänsteinnehavare beslutar om
1 godkännande på stadsnivå av en plan för småbarnspedagogik, läroplan för förskole- undervisningen, verksamhetsplan för morgon- och eftermiddagsverksamheten, läro- planer och andra planer som hänför sig till ordnandet av undervisningen
2 grunder för antagning av elever och studerande och för antagning och placering av elever i fråga om morgon- och eftermiddagsverksamhet
3 förmåner för resor i fråga om förskoleundervisningen och för elevernas skolresor och studiesociala förmåner som elever och studerande beviljas efter prövning
4 tidpunkten för inledningen av arbetet, tidpunkten för lov och lediga dagar inom för- skoleundervisningen, vid skolorna och vid läroanstalterna.
Svenska sektionen framställer dessutom förslag hos nämnden om
1 inrättande eller indragning av svenska daghem, skolor eller läroanstalter
2 godkännande av sådana behovsutredningar för lokalprojekt för svenska daghem, skolor och läroanstalter som fostrans- och utbildningsnämnden fattar beslut om.
Särskilda befogenheter för direktionerna för skolorna och gymnasierna
Direktionerna för skolorna och gymnasierna, om inte något annat är föreskrivet om befogen- heterna,
1 godkänner årligen en plan som baserar sig på läroplanen för skolan eller gymnasiet, dock inte beträffande de i 2 § 2 mom. 4 punkten avsedda årliga arbetstiderna
2 godkänner en ordningsstadga eller ger andra ordningsbestämmelser som skolan eller gymnasiet ska tillämpa
3 avstänger en elev vid grundskolan eller en studerande vid gymnasiet för högst en månad, beslutar att avstängningen får verkställas innan beslutet om avstängning har vunnit laga kraft och beslutar huruvida en studerande vid gymnasiet som är part i en förundersökning och misstänkt för brott har rätt att delta i undervisningen.
Särskilda befogenheter för sektorchefen i fostrans- och utbildningssektorn
Sektorchefen i fostrans- och utbildningssektorn, om inte något annat är föreskrivet om befo- genheterna eller sektorchefen har förordnat någon annan tjänsteinnehavare detta,
1 beslutar om användning av servicesedlar, om krav på serviceproducenter vars tjäns- ter får betalas med servicesedlar och om tjänsteinnehavare som godkänner service- producenter
2 ansöker om behövliga försökstillstånd
3 beslutar om avtalsbaserade ersättningar till privata och statliga skolor, läroanstalter och daghem och beviljar privata och statliga skolor, läroanstalter och daghem under- stöd utifrån separata beslut
4 godkänner småbarnspedagogiska planer på enhetsnivå
5 för stadens och nämndens talan i ärenden som gäller elever och studerande och som hänför sig till antagningen, undervisningen och bedömningen och i andra ärenden som gäller elevernas och de studerandes föreskrivna rättigheter och skyldigheter
6 för stadens och nämndens talan i ärenden som gäller individuell verkställighet av småbarnspedagogik, förskoleundervisning och morgon- och eftermiddagsverksam- het för skolelever och i ärenden som gäller privata socialtjänster i sektorn
7 beslutar om förlängd läroplikt inom den grundläggande utbildningen
Befogenheter för direktören för småbarnspedagogiken
Direktören för småbarnspedagogiken, om inte något annat är föreskrivet om befogenheterna eller direktören har förordnat någon annan tjänsteinnehavare detta,
1 antar barn till småbarnspedagogiken och elever till förskoleundervisningen
2 beslutar om antalet vårdplatser och om öppettider för och namn på verksamhetsen- heterna inom småbarnspedagogiken
3 upphävd
4 beslutar om anordnande av särskilt stöd för ett barn inom småbarnspedagogiken och en elev inom förskoleundervisningen.
Befogenheter för direktören för grundläggande utbildning
Direktören för grundläggande utbildning, om inte något annat är föreskrivet om befogenhet- erna eller direktören har förordnat någon annan tjänsteinnehavare detta,
1 antar elever till den grundläggande utbildningen och till den finska och svenska mor- gon- och eftermiddagsverksamheten för skolelever
2 beslutar om anordnande av särskilt stöd för en elev inom den grundläggande utbild- ningen och om föreskrivna särskilda undervisningsarrangemang
3 beslutar om tillstånd för ett barn att inleda skolgången ett år tidigare eller senare än vad som är föreskrivet
4 byter av grundad anledning som hänför sig till anordnandet av undervisningen plats för undervisningen för en elev utan att ändra på undervisningsspråket
5 beslutar om verksamhetsställen i fråga om den finska och svenska morgon- och ef- termiddagsverksamheten för skolelever.
Befogenheter för direktören för gymnasie- och yrkesutbildning och fritt bildningsarbete
Direktören för gymnasie- och yrkesutbildning och fritt bildningsarbete, om inte något annat är föreskrivet om befogenheterna eller direktören har förordnat någon annan tjänsteinnehavare detta,
1 antar studerande till undervisningen och deltagare i verkstadsverksamheten
2 godkänner ordningsstadgan för en yrkesläroanstalt eller ger andra ordningsbestäm- melser som yrkesläroanstalten ska tillämpa
3 beslutar om avstängning av en studerande vid finska arbetarinstitutet för en viss tid, högst för en arbetsperiod.
Befogenheter för direktören för svenska servicehelheten
Direktören för svenska servicehelheten, om inte något annat är föreskrivet om befogenhet- erna eller direktören har förordnat någon annan tjänsteinnehavare detta,
1 antar barn till den svenska småbarnspedagogiken och elever till den svenska försko- leundervisningen
2 beslutar om antalet vårdplatser inom den svenska småbarnspedagogiken, om öppet- tider för verksamhetsenheterna och om namn på dagvårdsenheterna och verksam- hetsställena
3 upphävd
4 beslutar om anordnande av särskilt stöd för ett barn inom den svenska småbarnspe- dagogiken och en elev inom den svenska förskoleundervisningen
5 antar elever till den svenska grundläggande utbildningen
6 beslutar om anordnande av särskilt stöd för en elev inom den svenska grundläggande utbildningen och om föreskrivna särskilda undervisningsarrangemang
7 beslutar om tillstånd för ett svenskt barn att inleda skolgången ett år tidigare eller senare än vad som är föreskrivet
8 byter av grundad anledning som hänför sig till anordnandet av undervisningen plats för den svenska undervisningen för en elev utan att ändra på undervisningsspråket
9 antar studerande till den svenska undervisningen och deltagare i den svenska verk- stadsverksamheten
10 beslutar om avstängning av en studerande vid svenska arbetarinstitutet för en viss tid, högst för en arbetsperiod.
Särskilda befogenheter i stadsmiljösektorn
Stadsmiljönämndens särskilda befogenheter
Stadsmiljönämnden beslutar, om inte något annat är föreskrivet om befogenheterna, om
1 styrningen av översiktsplaneringen och detaljplaneläggningen, trafik- och gatuplane- ringen och den övriga markanvändningen
2 detaljplaneändringar som inte har betydande verkningar, då
a namnet på en gata, ett torg, en park eller något annat område ändras eller nam- net eller numret på en stadsdel eller ett kvarter ändras
b byggrätten ändras på så sätt att
i byggrätten på en bebyggd tomt eller i ett bebyggt kvarter som ingår i de- taljplanen ökas för tillbyggnad i området
ii byggrätter överförs inom ett kvarter med markägarens samtycke utan att den tillåtna byggrätten i kvarteret ökas
iii ändamålet med en vindslokal i ett befintligt bostadshus ändras
c ändringar görs i detaljplanebeteckningar eller detaljplanebestämmelser som gäl- ler fasaderna, byggnadsmaterialen, byggsättet, byggnadsytorna, maximiantalet bostäder, den genomsnittliga bostadsytan, antalet bilplatser, placeringen av bil- platserna, körförbindelserna, planteringarna eller placeringen av avloppsled- ningar eller andra ledningar
d det största tillåtna antalet våningar i en byggnad ändras med högst två våningar eller byggnadshöjden ändras på motsvarande sätt i en detaljplan
e hustypen ändras för en byggnad som får uppföras inom ett kvartersområde för byggnader i högst två våningar
f ändamålet med ett område ändras
g gränserna för ett kvartersområde eller ett gatu- och parkområde ändras
h det i detaljplanen görs en justering som kan jämföras med ändringarna ovan
3 godkännande av detaljplaner som inte har betydande verkningar, då en detaljplan utarbetas för
a underjordiska utrymmen i ett gatuområde eller ett annat allmänt område b ett oplanlagt område av ringa omfattning
4 byggförbud i enlighet med 38 § och åtgärdsbegränsning i enlighet med 128 § i mar- kanvändnings- och bygglagen för sådana områden för vilka en generalplan ska utar- betas eller generalplanen ändras och förlängning av ett förbud och en begränsning
5 byggförbud i enlighet med 53 § i markanvändnings- och bygglagen för områden för vilka en detaljplan ska utarbetas eller detaljplanen ändras och förlängning av ett för- bud
6 förlängning i enlighet med 58 § i markanvändnings- och bygglagen av ett byggförbud för uppförande av en nybyggnad som finns i detaljplanen
7 dagvattenfrågor som hör till ett i 13 a kap. i markanvändnings- och bygglagen avsett kommunalt organ, frånsett uppgifter som föreskrivits för miljö- och tillståndssekt- ionen
8 tillsättande av en kommunal parkeringsövervakare.
Nämnden, om inte något annat är föreskrivet om befogenheterna, beslutar om eller godkän- ner grunder och gränser enligt vilka en tjänsteinnehavare beslutar om
1 att utarrendera fastigheter som förvaltas av sektorn med arrendeavtal för högst tret- tio år eller arrendeavtal som gäller tills vidare med en uppsägningstid på högst ett år
2 att utarrendera fastigheter som förvaltas av sektorn med arrendeavtal för över tret- tio år eller arrendeavtal som gäller tills vidare med en uppsägningstid på över ett år, om stadsfullmäktige har fastställt allmänna arrendeprinciper
3 att förhyra affärslokaler för högst trettio år, då totalvärdet på avtalet beräknas uppgå till högst 10 miljoner euro
4 att köpa, inlösa och genom byte förvärva fastigheter eller byggnader inom gränser fastställda av stadsstyrelsen
5 att köpa, inlösa och genom byte förvärva aktier som berättigar till innehav av fastig- heter inom gränser fastställda av stadsstyrelsen
6 att sälja eller genom byte överlåta fastigheter eller byggnader inom gränser fast- ställda av stadsstyrelsen
7 att sälja eller genom byte överlåta aktier som berättigar till innehav av fastigheter då köpesumman för den egendom som säljs uppgår till högst 5 miljoner euro
8 när det gäller fastighetsreserveringar om:
a reservering av bostadstomter då projektstorleken överstiger 3 000 kvadratmeter våningsyta, om tomten i fråga har utlysts att sökas eller tävlas om och det inte har hittats någon som vill reservera tomten, eller om tomten har varit reserverad men den som reserverat tomten har avstått från reserveringen
b förlängning av reserveringar för bostadstomter, om förlängningen görs för en längre tid än ett år
c justering av tomtreserveringsvillkor bestämda av stadsstyrelsen
9 godkännande av markanvändningsavtal inom gränser fastställda av stadsstyrelsen
10 upphävd
11 godkännande av planer för gatu- och parkområden eller andra allmänna områden, frånsett planer som har ringa ekonomisk eller principiell betydelse
12 ändring av namnet på gator, torg, parker eller andra områden eller av namnet eller numret på stadsdelar eller kvarter i enlighet med 55 § i markanvändnings- och bygg- lagen
13 förutsättningar för bygglov inom områden i behov av planering med stöd av markan- vändnings- och bygglagen, om det är fråga om principiellt betydande byggande med beaktande av byggnadens storlek och disposition
14 områdesvisa undantag i enlighet med markanvändnings- och bygglagen
15 undantag i enlighet med 171 § i markanvändnings- och bygglagen, då det är fråga om
a en principiellt betydande avvikelse med beaktande av projektets storlek och dis- position från bestämmelser, föreskrifter, förbud och andra begränsningar som gäller byggande eller andra åtgärder angivna i markanvändnings- och bygglagen eller utfärdade med stöd av denna
b en betydande avvikelse från behovet av planering i strandområde i enlighet med 72 § i markanvändnings- och bygglagen med beaktande av byggnadens volym och disposition
16 avvikelser i enlighet med markanvändnings- och bygglagen, då en ansökan omfattar flera avvikelser varav en del hör till nämndens beslutanderätt och en del till andra organs eller en tjänsteinnehavares beslutanderätt
17 utlåtanden till andra kommuner i planläggningsärenden, om det inte är fråga om ett principiellt betydande eller ekonomiskt vittgående ärende
18 fördelning av understödsanslag som står till nämndens disposition och övervakning av användningen av understöden
19 dagvattenfrågor som hör till kommunen enligt 13 a kap. i markanvändnings- och bygglagen, frånsett uppgifter som föreskrivits för miljö- och tillståndssektionen
20 uppgifter som hör till kommunen enligt lagen om anordnande av landsbygdsförvalt- ningen i kommunerna
21 underrättande av dem som gjort en anmärkning mot ett detaljplaneförslag eller ett förslag till byggnadsordning om kommunens motiverade ställningstagande i enlighet med markanvändnings- och bygglagen.
Stadsmiljönämndens miljö- och tillståndssektions befogenheter
Stadsmiljönämndens miljö- och tillståndssektion, om inte något annat är föreskrivet om befo- genheterna,
1 beslutar om ärenden rörande naturminnesmärken som avses i naturvårdslagen
2 ser till att de uppgifter som enligt veterinärvårdslagen ska skötas av kommunen och den skötsel av herrelösa djur som avses i djurskyddslagen organiseras
3 ser till att en kommunala tillsynsplan utarbetas för miljö- och hälsoskyddet och att utfallet utvärderas
4 ser till att program eller planer utarbetas i enlighet med miljöskyddslagen och stats- rådets förordning om luftkvaliteten och att genomförandet samordnas och följs upp
5 ser till att en sådan bullerutredning och en sådan handlingsplan för bullerbekämp- ning som avses i miljöskyddslagen utarbetas, att dessa ses över och att genomföran- det samordnas och följs upp
6 ger byggsättsanvisningar lokalt eller för hela staden
7 beslutar om i markanvändnings- och bygglagen avsedda ärenden som gäller place- ringen av en vattenledning, mindre anordningar och konstruktioner som hör till led- ningen eller diken eller deras skyddsvallar och pumpstationer
8 beslutar om ärenden som gäller förvaltningstvång och rättelseyrkande avsedda i 21
§ 4 mom. i markanvändnings- och bygglagen
9 beslutar om taxor för byggnadstillsyn, miljövård och miljö- och hälsoskydd, om en taxa i enlighet med lagen om flyttning av fordon och en taxa i enlighet med lagen om underhåll och renhållning av gator och vissa allmänna områden i fråga om 14 b § 2 och 3 mom. i lagen
10 utgör den myndighet som använder förvaltningstvång i enlighet med lagen om un- derhåll och renhållning av gator och vissa allmänna områden
11 utgör det kollegiala organ som avses i 13 a kap. i markanvändnings- och bygglagen i fråga om ärenden som avses i 103 k § och den myndighet som använder förvaltnings- tvång och behandlar rättelseyrkanden i fråga om 103 f §
12 gör en framställning hos stadsstyrelsen i sådana ärenden som hänför sig till sektion- ens verksamhetsområde och som hör till stadsstyrelsens eller fullmäktiges befogen- heter
13 utfärdar kommunala miljöskyddsföreskrifter.
Xxxxx- och tillståndssektionen, om inte något annat är föreskrivet om befogenheterna, beslu- tar om eller godkänner grunder och gränser enligt vilka en tjänsteinnehavare beslutar om
1 utlåtanden om miljövården och miljö- och hälsoskyddet
2 uppgifter som ankommer på kommunen enligt miljöskyddslagen, avfallslagen, lagen om vattentjänster, hälsoskyddslagen, terrängtrafiklagen, sjötrafiklagen, lagen om fri- luftsliv, lagen om ett påföljdssystem för och tillsynen över den gemensamma fiskeri- politiken, miljöskyddslagen för sjöfarten, livsmedelslagen, tobakslagen, läkeme- delslagen, marktäktslagen, vattenlagen eller en förordning eller ett beslut som utfär- dats med stöd av någon av dessa
3 avvikelser i enlighet med miljöskyddslagen från de lagstadgade krav som gäller be- handlingen av hushållsavloppsvatten
4 ärenden som avses i 13 a kap. 103 f § i markanvändnings- och bygglagen i egenskap av kommunal myndighet
5 användningsförbud för en byggnad som är till uppenbar fara för säkerheten
6 de uppgifter som enligt lag och med stöd av lag utfärdade förordningar eller beslut ankommer på byggnadstillsynsmyndigheten
7 tillsynen i enlighet med lagen om underhåll och renhållning av gator och vissa all- männa områden
8 bygglov och rivningslov för byggnader
9 fördelning av understödsanslag som står till sektionens disposition och övervakning av användningen av understöden
10 förordnande av den behöriga myndighet som avses i förordningen om ikraftträdande av överenskommelsen om transport av lik.
Befogenheter för stadsmiljönämndens sektion för byggnader och allmänna områden
Sektionen för byggnader och allmänna områden, om inte något annat är föreskrivet om befo- genheterna,
1 beslutar om en taxa i enlighet med lagen om underhåll och renhållning av gator och vissa allmänna områden i fråga om 14 b § 1 mom. i lagen
2 gör en framställning hos stadsstyrelsen i sådana ärenden som hänför sig till sektion- ens verksamhetsområde och som hör till stadsstyrelsens eller fullmäktiges befogen- heter.
Sektionen för byggnader och allmänna områden, om inte något annat är föreskrivet om befogenheterna, beslutar om eller godkänner grunder och gränser enligt vilka en tjänsteinnehavare beslutar om
1 köp, försäljning, uthyrning, förvärv genom byte eller överlåtelse genom byte av af- färslokaler inom gränser fastställda av stadsstyrelsen
2 förhyrning av affärslokaler inom gränser fastställda av stadsstyrelsen och om använd- ning av en optionsperiod som ingår i hyresavtalet
3 godkännande av projektplaner och andra planer för lokalprojekt inom gränser fast- ställda av stadsstyrelsen med undantag av projekt som genomförs genom förhyrning av affärslokaler och i vilka beslut om förhyrning av affärslokaler fattas i enlighet med 16 kap. 3 § 2 mom. 2 punkten i förvaltningsstadgan
4 gatuhållning och upphörande med gatuhållningen
5 övertagande av underhålls- och renhållningsuppgifter till kommunen i enlighet med lagen om underhåll och renhållning av gator och vissa allmänna områden och parti- ellt vinterunderhåll av gator
6 försäljning eller överlåtelse genom byte av aktier som berättigar till innehav av bo- stadslägenheter inom gränser fastställda av stadsstyrelsen
7 fördelning av understödsanslag som står till sektionens disposition och övervakning av användningen av understöden.
Särskilda befogenheter för sektorchefen i stadsmiljösektorn
Sektorchefen i stadsmiljösektorn, om inte något annat är före- skrivet om befogenheterna, beslutar eller godkänner grunder och gränser enligt vilka en tjänsteinnehavare beslutar
1 för markägarens talan på stadens vägnar
2 om inlösning av byggnader, konstruktioner och anordningar i områden arrenderade av sektorn
3 om ersättningar i enlighet med markanvändnings- och bygglagen till följd av att en generalplan och detaljplan ska genomföras.
Markanvändningsdirektörens befogenheter
Markanvändningsdirektören, om inte något annat är föreskrivet om befogenheterna, beslutar om eller godkänner grunder och gränser enligt vilka en tjänsteinnehavare beslutar om
1 godkännande av sådana gatuplaner, parkplaner eller planer för andra allmänna om- råden som har ringa ekonomisk eller principiell betydelse
2 förutsättningar för bygglov inom områden i behov av planering med stöd av markan- vändnings- och bygglagen, om det inte är fråga om principiellt betydande byggande med beaktande av byggnadens storlek och disposition
3 sådana undantag som kräver en bedömning av markanvändningskonsekvenserna i enlighet med 171 § i markanvändnings- och bygglagen och som inte hör till den tjäns- teinnehavare som leder byggnadstillsynen och undantag från en bestämmelse om byggnadsskydd, då
a undantag görs från bestämmelser, föreskrifter, förbud och andra begräsningar som anges i markanvändnings- och bygglagen eller utfärdats med stöd av denna, om det inte är fråga om ett principiellt betydande undantag med beaktande av projektets storlek och disposition
b undantag görs från behovet av planering på strandområden i enlighet med 72 § i markanvändnings- och bygglagen, om det inte är fråga om ett betydande undan- tag med beaktande av byggnadsstorleken och dispositionen
c avvikelser i enlighet med markanvändnings- och bygglagen, då en ansökan om- fattar flera avvikelser varav en del hör till markanvändningsdirektörens beslutan- derätt och en del till en annan tjänsteinnehavares beslutanderätt
4 följande om fastighetsreserveringar:
a reservering av bostadstomter då projektstorleken är högst 3 000 kvadratmeter våningsyta, om tomten i fråga har utlysts att sökas eller tävlas om och det inte har hittats någon som vill reservera tomten, eller om tomten har varit reserverad men den som reserverat tomten har avstått från reserveringen
b förlängning av reserveringen av bostadstomter med högst ett år
5 godkännande av geotekniska ritningar och planer för staden
6 beviljande av tillstånd att använda geotekniskt material som framställts av staden
7 förande av stadens talan vid förrättningar i enlighet med landsvägslagen, banlagen och inlösningslagen och vid förrättningar och väglagsstämmor i enlighet med lagen om enskilda vägar
8 godkännande av överföring av arrenderätter och berättigande av arrendetagare att överföra sin arrenderätt på någon annan utan att höra staden
9 överlåtelse av egendom som kan lösgöras från marken i områden som förvaltas av sektorn
10 information i enlighet med markanvändnings- och byggförordningen till ägaren och innehavaren om att ett gatuområde tas i besittning med stöd av markanvändnings- och bygglagen och om att en syn vid behov hålls med anledning av detta
11 anhängiggörande på stadens vägnar av tomtdelsinlösningar i enlighet med 62 a § i fastighetsbildningslagen
12 ansökan om inlösningstillstånd för fast egendom och särskilda rättigheter i enlighet med lagen om inlösen av fast egendom och anhållan i enlighet med samma lag om inlösningsförrättningar och därtill anslutna tillstånd till förhandsbesittningstagande
13 att staden inte utnyttjar sin förköpsrätt och motsvarande förhandsanmälan, om det inte är fråga om principiellt betydande eller ekonomiskt vittgående ärenden
14 beviljande av nedsättning i arrenden för en viss tid
15 förande av stadens talan i fråga om fastighetsförrättningar och åtgärder i enlighet med fastighetsbildningslagen
16 samtycke i enlighet med i fastighetsbildningslagen till att fastigheter bildas
17 betalning av ersättning för kompletteringsbyggande inom gränser fastställda av stadsstyrelsen
18 konstaterande med stöd av markanvändnings- och bygglagen att en detaljplan är ak- tuell
19 övervakning i enlighet med 167 § 2 mom. i markanvändnings- och bygglagen.
Trafik- och gatuplaneringschefens befogenheter
Trafik- och gatuplaneringschefen, om inte något annat är föreskrivet om befogenheterna, be- slutar om eller godkänner grunder och gränser enligt vilka en tjänsteinnehavare beslutar om
1 enskilda trafikregleringar av ringa betydelse i gatuområden och andra för allmän trafik avsedda områden
2 avlägsnande av ett märke, en skylt eller en annan anordning som stör trafiken eller en annan olovlig trafikanordning
3 kommunens samtycke till att sätta upp en trafikanordning på en privat väg.
Tekniska direktörens befogenheter
Tekniska direktören, om inte något annat är föreskrivet om befogenheterna, beslutar om eller godkänner grunder och gränser enligt vilka en tjänsteinnehavare beslutar om
1 rivning av byggnader och konstruktioner som förvaltas av sektorn
2 beviljande av nedsättning i hyran för affärslokaler för en viss tid
3 uthyrning av bostadslägenheter i sektorns besittning inom gränser fastställda av sektionen för byggnader och allmänna områden
4 förvärv av aktier som berättigar till innehav av bostadslägenheter
5 uthyrning av bostäder som hör till bolag med statligt räntestödslån
6 i anslutning till byggherreuppdrag och renoveringsuppdrag
a bildande och överlåtelse av bolag med staden som byggherre
b förordnande av företrädare vid bolagsstämmor, av styrelsemedlemmar och av re- visorer för de bolag som denne bildat
c byggherreavtal för byggande och renovering av bostäder d ansökan om lån
e godkännande av översiktsplaner och huvudritningar f ansökan om bygglov
g ansökan om understöd med anknytning till boende och byggande och förande av stadens talan i dessa frågor
7 uttag av avgifter i enlighet med 14 b § 1 mom. i lagen om underhåll och renhållning av gator och vissa allmänna områden och behandling av anmärkningar som gäller dessa.
Kundrelationsdirektörens befogenheter
Kundrelationsdirektören, om inte något annat är föreskrivet om befogenheterna,
1 förordnar den som för fastighetsregistret
2 beslutar om den tjänsteinnehavare som svarar för de uppgifter som enligt bestäm- melserna om statens stödformer för boendet hör till kommunen och för övriga upp- gifter som hänför sig till stadens bostadsförvaltning
3 beslutar om fastställande av valet av invånare till bostäder som staden äger eller har bestämmanderätt över utifrån de grunder som stadsstyrelsen fastställt och om anvi- sande av stadens hyresbostäder till användning inom andra sektorer.
Kundrelationsdirektören, om inte något annat är föreskrivet om befogenheterna, beslutar om eller godkänner grunder och gränser inom vilka en tjänsteinnehavare beslutar om
1 givande av kommunens samtycke och utfärdande av anvisningar och bestämmelser enligt lagen om underhåll och renhållning av gator och vissa allmänna områden, ut- tagande av avgifter enligt 14 b § 2 och 3 mom. i lagen om underhåll och renhållning av gator och vissa allmänna områden och behandlande av anmärkningar som hänför sig till dessa
2 tillfällig avstängning av en väg och förordnande av en person som reglerar trafiken på en väg på grund av ett arbete, en undersökning eller en långvarig trafikstörning på vägen eller i dess närhet i enlighet med vägtrafiklagen
3 givande av markägarens samtycke till arrangerande av en offentlig tillställning enligt lagen om sammankomster och till annat tillfälligt bruk av ett allmänt område
4 slutande av avtal som avses i 161, 161 a och 163 § i markanvändnings- och bygglagen och i 229 § i lagen om tjänster inom elektronisk kommunikation och avtal om place- ring av andra konstruktioner och anordningar av permanent natur
5 myndighetsuppdrag enligt lagen om flyttning av fordon
6 upphävd
7 godkännande av baskartorna för general- och detaljplaner
8 beviljande av tillstånd att använda kartor som framställts av staden
9 utmärkningar på marken och lägessyner som avses i markanvändnings- och byggla- gen
10 givande av stadens samtycke till att en förrättningsingenjör förordnas i enlighet med 5 a § i fastighetsbildningslagen
11 godkännande av separata tomtindelningar och beslutande om verkställighetsuppgif- ter i anslutning till dessa
12 ändringar i den administrativa distriktsindelningen föranledda av detaljplaner och detaljplaneändringar och andra ändringar av rättelsekaraktär i distriktsindelningen
13 utfärdande av bestämmelser om adressangivelser för fastigheter.
Byggnadstillsynschefens befogenheter
Byggnadstillsynschefen, om inte något annat är föreskrivet om befogenheterna, beslutar om eller godkänner grunder och gränser inom vilka en tjänsteinnehavare beslutar om följande uppgifter enligt markanvändnings- och bygglagstiftningen:
1 åtgärdstillstånd, rivningsanmälan för byggnader, tillstånd för miljöåtgärder, förläng- ning av giltighetstiden för tillstånd eller godkännanden och rätten att påbörja arbe- ten
2 andra undantag än sådana som kräver bedömning av markanvändningskonsekven- serna i enlighet med 171 § i markanvändnings- och bygglagen och undantag från en bestämmelse om byggnadsskydd
3 tillsynen under byggnadsarbetets gång
4 bestämmelser för att utseen arbetsledare, godkänna en arbetsledare och återkalla ett godkännande samt bevilja befrielse från uppgiften som arbetsledare
5 en persons behörighet att vara projekterare för projekteringsuppdraget i fråga
6 avtalsbaserat grundande, rättande och upphävande av byggnadsservitut och grun- dande av samreglering av fastigheter
7 granskning och undersökning av en fastighet, bestämmelser om undersökning av byggnadens skick och avbrytande av byggnadsarbetet
8 informering om avsikten att riva en byggnad
9 samlingslokaler och vem som ska företräda sektorn vid syneförrättningar i samlings- lokaler och därmed jämförbara lokaler samt en tjänsteinnehavare med uppgift att ge utlåtanden om personsäkerheten i fråga om provisoriska åskådarplatser, tält och andra konstruktioner där folk samlas
10 tillstånds- och tillsynsavgifter, beviljande av befrielse från eller uppskov med avgiften och återbetalning av avgiften
11 förande av stadens talan då ändring sökts i ett ärende som gäller byggnadstillsynen, om han eller hon omfattar det myndighetsbeslut som ändringssökandet gäller och om inte miljö- och tillståndssektionen i ett enskilt fall beslutar något annat.
Miljödirektören, om inte något annat är föreskrivet om befogenheterna, beslutar om eller godkänner grunder och gränser enligt vilka en tjänsteinnehavare beslutar om
1 uppgiftsfördelningen mellan stadsveterinärerna
2 bestämmande av att grundberedskap eller förhöjd beredskap ska tillämpas då luft- kvaliteten försämras och behövliga åtgärder ska vidtas och framställningar hos borg- mästaren om att åtgärder som säkerställer luftkvaliteten ska vidtas i enlighet med miljöskyddslagen
3 förande av stadens talan då ändring sökts i ett beslut som hör till befogenheterna för den kommunala miljövårdsmyndigheten, hälsoskyddsmyndigheten eller livsmedels- tillsynsmyndigheten, den myndighet som övervakar tobakslagen, myndigheten för campingområden eller den kommunala myndighet som avses i naturvårdslagen, om han eller hon omfattar det beslut av någon av kommunens myndigheter som änd- ringssökandet gäller och om inte miljö- och tillståndssektionen i ett enskilt fall beslu- tar något annat
4 förande av stadens talan då ändring sökts i beslut fattade av myndigheter utanför staden och ärendet hör till befogenheterna för de myndigheter som räknas upp ovan i 3 punkten, om inte miljö- och tillståndssektionen i ett enskilt fall beslutar något an- nat.
Särskilda befogenheter för direktionen för trafikaffärsverket
Direktionen för trafikaffärsverket, om inget annat föreskrivs om befogenheterna, godkänner stadens metrotrafikstadga.
Särskilda befogenheter för direktören för trafikaffärsverket
Direktören för trafikaffärsverket, om inget annat föreskrivs om befogenheterna,
1 gör verksamhetsutövarens anmälan om att bedriva metrotrafik enligt lagen om transportservice och svarar för att verksamhetsutövaren upprätthåller säkerhets- styrningssystemet enligt lagen
2 gör bannätsförvaltarens anmälan om förvaltning av metrobannät enligt spårtrafikla- gen och svarar för att bannätsförvaltaren upprätthåller säkerhetsstyrningssystemet enligt lagen
3 ansöker på stadens vägnar om statsandelar och statsstöd och därmed jämförbara förmåner som ingår i affärsverkets verksamhetsområde, dock inte om medel från Europeiska unionen, samt för stadens talan i dessa frågor.
Direktören för trafikaffärsverket, om inget annat föreskrivs om befogenheterna, beslutar om eller godkänner grunder och gränser inom vilka en tjänsteinnehavare beslutar om
1 att föra talan för staden och direktionen för trafikaffärsverket då ändring sökts i be- slut som fattats av direktionen och trafikaffärsverkets tjänsteinnehavare, om han el- ler hon omfattar det beslut som ändringssökandet gäller
2 att ta emot stämningar och föra trafikaffärsverkets talan i domstolar, hos förvalt- ningsmyndigheter och vid förrättningar, med undantag för ärenden som gäller be- vakning av fordringar vid konkurser och exekutiva auktioner, företagssanering och skuldsanering för privatpersoner.
Särskilda befogenheter i kultur- och fritidssektorn
Kultur- och fritidsnämndens särskilda befogenheter
Kultur- och fritidsnämnden, om inte något annat är föreskrivet om befogenheterna,
1 fattar beslut om principerna för fördelning av understödsanslag
2 övervakar uppfyllelsen av understödsprinciperna på sektornivån
3 utarrenderar markområden i sektorns besittning med arrendeavtal för högst tjugo år.
Befogenheter för kultur- och fritidsnämndens kultur- och bibliotekssektion
Kultur- och fritidsnämndens bibliotekssektion, om inte något annat är föreskrivet om befogen- heterna,
1 ställer för sin del upp mål för biblioteksservicehelheten och kulturservicehelheten och följer uppfyllelsen av dem
2 ger utlåtanden till sektornämnden om resultatbudgeten och verksamhetsplanen
3 beslutar om fördelning av understödsanslag som står till sektionens disposition
4 godkänner grunder och gränser inom vilka en tjänsteinnehavare fattar beslut om för- delning av understödsanslag
5 övervakar användningen av anslag
6 fastställer läroplaner för grundläggande konstundervisning.
Befogenheter för kultur- och fritidsnämndens idrottssektion
Idrottssektionen, om inte något annat är föreskrivet om befogenheterna,
1 ställer för sin del upp mål för servicehelheten och följer uppfyllelsen av dem
2 ger utlåtanden till sektornämnden om resultatbudgeten och verksamhetsplanen
3 beslutar om fördelning av understödsanslag som står till sektionens disposition
4 godkänner grunder och gränser inom vilka en tjänsteinnehavare fattar beslut om för- delning av understödsanslag
5 övervakar användningen av anslag.
Befogenheter för kultur- och fritidsnämndens ungdomssektion
Ungdomssektionen, om inte något annat är föreskrivet om befogenheterna,
1 ställer för sin del upp mål för servicehelheten och följer uppfyllelsen av dem
2 ger utlåtanden till sektornämnden om resultatbudgeten och verksamhetsplanen
3 beslutar om fördelning av understödsanslag som står till sektionens disposition
4 godkänner grunder och gränser inom vilka en tjänsteinnehavare fattar beslut om för- delning av understödsanslag
5 övervakar användningen av anslag.
Särskilda befogenheter för sektorchefen i kultur- och fritidssektorn
Sektorchefen i kultur- och fritidssektorn, om inte något annat är föreskrivet om befogenhet- erna eller sektorchefen har förordnat någon annan tjänsteinnehavare detta, beslutar om öp- pettider för verksamhetsenheterna.
Särskilda befogenheter i social-, hälsovårds- och räddningssektorn
Social-, hälsovårds- och räddningsnämndens särskilda befogenheter
Social-, hälsovårds- och räddningsnämnden, om inte något annat är föreskrivet om befogen- heterna, beslutar om eller godkänner grunder och gränser inom vilka en tjänsteinnehavare beslutar om
1 användning av servicesedlar och fastställande av värdet på dessa
2 fördelning av understödsanslag som står till sektionens disposition och övervakning av användningen av understöden.
Befogenheter för social-, hälsovårds- och räddningsnämndens sektion för individärenden
Social-, hälsovårds- och räddningsnämndens sektion för individärenden, om inte något annat är föreskrivet om befogenheterna, beslutar om
1 fall då den som saken gäller hos det organ som svarar för den kommunala socialvår- den begärt omprövning av ett beslut som gäller tillhandahållande av socialtjänster eller av ett beslut eller en faktura som gäller avgifter avsedda i lagen eller förord- ningen om klientavgifter inom social- eller hälsovården
2 i lagen om missbrukarvård avsedda framställningar hos förvaltningsdomstolen om att en person på grund av våldsamhet ska förordnas till vård oberoende av sin vilja.
2a § Befogenheter för social-, hälsovårds- och räddningsnämndens räddningssektion
Social-, hälsovårds- och räddningsnämndens räddningssektion, om inte något annat är före- skrivet om befogenheterna,
1 gör en framställning hos social-, hälsovårds- och räddningsnämnden om beslutet om räddningsväsendets servicenivå
2 godkänner befolkningsskyddsplaner för staden enligt grunder som stadsstyrelsen fastställt
3 beslutar om indelning av staden i befolkningsskyddsområden
4 beslutar om att ge utlåtanden och göra framställningar när dessa har begärts av rädd- ningsväsendet och ärendet är principiellt vittgående
5 beslutar om eller godkänner de grunder och gränser på grundval av vilka en tjänste- innehavare beslutar om fördelning av understödsanslag som står till räddningsväsen- dets disposition och övervakning av användningen av understöden.
6 är den myndighet som behandlar en sådan begäran om omprövning av ett beslut av räddningsmyndigheten som avses i räddningslagen.
Särskilda befogenheter för sektorchefen i social-, hälsovårds- och räddningssektorn
Sektorchefen i social-, hälsovårds-, och räddningssektorn, om inte något annat är föreskrivet om befogenheterna, förordnar en tjänsteinnehavare att fatta beslut om att ordna och ge so- cialvård och att bestämma om avgifter som tas ut för socialvårds- och hälsovårdstjänster, i de fall då ärendet inte ska avgöras av sektionen för individärenden, i enlighet med de grunder och allmänna anvisningar som fastställts av nämnden.
Sektorchefen i social-, hälsovårds-, och räddningssektorn, om inte något annat är föreskrivet om befogenheterna, beslutar eller godkänner grunder och gränser inom vilka en tjänsteinne- havare beslutar
1 förordna en tjänsteinnehavare till ansvarig läkare vid en hälsovårdscentral och en tjänsteinnehavare till ansvarig läkare vid en verksamhetsenhet inom hälso- och sjuk- vården
2 upphävd
3 förordna sådana medlare som avses i lagstiftningen om vårdnad om barn och um- gängesrätt och i äktenskapslagen
4 förordna en tjänsteinnehavare till den ledande tjänsteinnehavare inom socialvården som avses i barnskyddslagen
5 föra stadens och nämndens talan i utlåtande- och tillsynsärenden som gäller privata socialtjänster, privat hälso- och sjukvård, verksamheten på privata apotek, patient- vård och patientbemötande, patientskador och yrkesutbildade personer inom hälso- och sjukvården, likaså i ärenden som gäller verkställande av individuell socialvård, patienternas hemkommun och patientavgifter samt i utlåtandeärenden som gäller räddningsväsendet till den del det inte rör sig om räddningsmyndighetens uppgifter och frånsett principiellt eller ekonomiskt betydande ärenden
6 uppbära och lyfta pensioner, inkomster och andra tillgodohavanden som tillkommer klienter och patienter inom social- och hälsovården
7 om krav på servicesedelproducenter och om tjänsteinnehavare som godkänner ser- vicesedelproducenter
8 upphävd
9 förordna en tjänsteinnehavare till den ledande tjänsteinnehavare inom socialvården som avses i 41 § 1 mom. i socialvårdslagen (710/1982)
10 förordna minst tre av Helsingfors stads tjänsteinnehavare till medlemmar i den sak- kunniggrupp för krävande multiprofessionellt stöd som avses i lagen angående spe- cialomsorger om utvecklingsstörda så, att expertis inom medicin, psykologi och soci- alt arbete är företrädda i sakkunniggruppen.
Särskilda befogenheter för direktören för en servicehelhet i social-, hälsovårds- och rädd-
Direktören för en servicehelhet, om inte något annat är föreskrivet om befogenheterna eller direktören har förordnat någon annan tjänsteinnehavare detta,
1 fastställer antalet bäddplatser och antalet övriga vårdplatser och beslutar om tillfäl- liga förändringar i fråga om dessa
2 beslutar om öppettider för verksamhetsenheterna.
Räddningskommendörens befogenheter
Räddningskommendören, om inte något annat är föreskrivet om befogenheterna eller direk- tören har förordnat någon annan tjänsteinnehavare detta, beslutar om
1 ansökan om myndighetstillstånd som hör till räddningsverkets verksamhetsområde
2 jourorganisationen för räddningsverksamheten och den prehospitala akutsjukvården
3 uniformer och andra tjänstedräkter
4 vite, hot om tvångsutförande och hot om avbrytande i fall som avses i räddningslagen och godkännande av grunder enligt vilka en annan räddningsmyndighet kan fatta be- slut om detta.
Bestämmelser om beslutsfattandet och fördelningen av befogenheterna
En tjänsteinnehavare som enligt förvaltningsstadgan är föredragande kan överlåta föredrag- ningsuppgiften på en underställd tjänsteinnehavare.
En biträdande borgmästare kan i ärenden som gäller hans eller hennes sektor, eller ärenden som hör till befogenheterna för stadsstyrelsen eller en stadsstyrelsesektion, av grundad an- ledning förordna sektorchefen till föredragande. Borgmästaren kan alltid ta ett ärende som hör till befogenheterna för stadsstyrelsen eller en stadsstyrelsesektion för föredragning eller förordna en tjänsteinnehavare till föredragande.
Borgmästaren och de biträdande borgmästarna fattar sina beslut på föredragning i andra ären- den än sådana som avses i 2 mom. och i fall som gäller rätten att överta ärenden.
Tjänsteinnehavare fattar inte beslut på föredragning.
I stadsfullmäktige finns ingen föredragande. Om föredraganden i andra organ bestäms i denna förvaltningsstadga eller i beslutet om tillsättande av organet.
Då den i förvaltningsstadgan förordnade föredraganden, den andra tjänsteinnehavare på vil- ken föredragningsuppgiften har överlåtits eller ålagts och ställföreträdarna för dessa tjänste- innehavare är jäviga eller förhindrade, fungerar organets ordförande som föredragande i ären- det.
Tolkande av befogenhetsbestämmelserna
Bestämmelserna om befogenheter i denna förvaltningsstadga ska vid behov tolkas så att be- stämmelserna om allmänna befogenheter är subsidiära i förhållande till bestämmelserna om särskilda befogenheter.
Övertagning av ett ärende för behandling i ett högre organ (övertagningsrätt)
Stadsstyrelsen eller borgmästaren kan överta ett ärende för behandling i stadsstyrelsen då ett organ eller en tjänsteinnehavare underställd stadsstyrelsen har fattat beslut i ärendet. Kansli- chefen kan överta ett ärende för behandling i stadsstyrelsen då en tjänsteinnehavare under- ställd stadsstyrelsen har fattat beslut i ärendet.
En sektornämnd eller en biträdande borgmästare kan överta ett ärende för behandling i nämn- den då ett organ eller en tjänsteinnehavare underställd nämnden har fattat beslut i ärendet. En sektorchef kan överta ett ärende för behandling i sektornämnden då en tjänsteinnehavare underställd sektornämnden har fattat beslut i ärendet.
Revisionsnämnden eller ordföranden för revisionsnämnden kan överta ett ärende för behand- ling i nämnden då en tjänsteinnehavare underställd nämnden har fattat beslut i ärendet.
Direktionen för ett affärsverk eller ordföranden för en direktion kan överta ett ärende för be- handling i direktionen då en tjänsteinnehavare underställd direktionen har fattat beslut i ären- det.
Ett organ som har övertagningsrätt kan på förhand besluta att det inte utnyttjar rätten i vissa beslut eller att tiden för utnyttjande av övertagningsrätten är kortare än vad som har föreskri- vits.
Myndigheter med uppgift att behandla upphandlingsrättelser
En upphandlingsrättelse som hänför sig till ett beslut av stadsfullmäktige behandlas av stads- fullmäktige.
En upphandlingsrättelse som hänför sig till ett beslut av stadsstyrelsen, en stadsstyrelsesekt- ion eller en myndighet som lyder under stadsstyrelsen behandlas av stadsstyrelsen.
En upphandlingsrättelse som hänför sig till ett beslut av en nämnd, en nämndsektion eller en myndighet som lyder under nämnden i fråga behandlas av nämnden. En upphandlingsrättelse som hänför sig till ett beslut av direktionen för ett affärsverk eller en tjänsteinnehavare som lyder under direktionen behandlas av direktionen för affärsverket.
Om stadsstyrelsen har övertagit behandlingen av ett upphandlingsbeslut behandlar den också upphandlingsrättelsen.
Talan och utlåtanden till utomstående
Stadsstyrelsen, om inte något annat är föreskrivet, för stadens talan och ger stadens framställ- ningar och utlåtanden till utomstående.
Då ärendet är av ringa principiell och ekonomisk betydelse, ges stadens framställningar eller utlåtanden av den av stadens myndigheter till vars uppgifter ärendet hänför sig.
Om inte något annat är föreskrivet om verkställigheten, får ett beslut av ett organ eller en tjänsteinnehavare verkställas innan beslutet har vunnit laga kraft.
Avd. IV EKONOMI OCH KONTROLL
Ekonomiplanen utarbetas för tre år, varvid budgetåret är ekonomiplanens första år. Investe- ringsgranskningen omfattar tio år. Budgeten och ekonomiplanen utarbetas med beaktande av kravet på särredovisning av social- och hälsovården samt räddningsväsendet.
I anvisningarna om hur budgeten ska utarbetas ges sektorerna och affärsverken anvisningar om hur budgeten och ekonomiplanen ska utarbetas. I samband med behandlingen av anvis- ningarna kan stadsstyrelsen godkänna ställningstaganden som styr budgetberedningen.
Närmare anvisningar om verkställighet av budgeten ges årligen i anvisningarna om hur budge- ten ska följas.
Resultatbudgeten och verksamhetsplanen utarbetas enligt indelningen i enheter.
Förslag om ändringar ska föreläggas stadsfullmäktige under budgetåret eller senast innan bok- slutet för budgetåret undertecknas i stadsstyrelsen.
Då en anslagsändring föreslås ska det också klarläggas hur ändringen påverkar verksamhets- målen och de beräknade inkomsterna. Då en ändring som gäller verksamhetsmålen föreslås ska det klarläggas hur ändringen påverkar anslagen.
Stadsfullmäktige ska innan bokslutet undertecknas i stadsstyrelsen föreläggas en redogörelse för bindande verksamhetsmål som inte nåtts.
Uppföljning av verksamhet och ekonomi
Budgetutfallet ska följas med minst en precision som svarar mot de av stadsfullmäktige fast- ställda målen för verksamheten och ekonomin.
Vid uppföljningen beaktas de förpliktelser som staten ålagt staden beträffande uppföljningen av social- och hälsovårdens samt räddningsväsendets verksamhet och ekonomi.
Anläggningstillgångar och annan lös egendom
Anläggningstillgångar ska bokföras i ett inventarieregister.
Ett lösöresregister ska föras över lös egendom som inte bokförs som anläggningstillgångar. Lösöret ska inventeras årligen.
Mer medel än vad som lagstiftningen eller verksamheten kräver får inte vara bundna i lager. Lagerbokföring krävs för lager.
Lagren ska inventeras årligen.
Upphandlande enheter är stadskansliet, revisionskontoret, sektorerna och affärsverken.
Upphandlingsbeslut fattas av ett organ eller en tjänsteinnehavare inom ramen för upphand- lingsbefogenheterna. Gränserna för upphandlingsbefogenheterna anger värden exklusive mervärdesskatt.
I exceptionella situationer och om stadens intresse otvivelaktigt kräver det får beslut om en upphandling fattas av en tjänsteinnehavare som annars inte har befogenheter för upphand- lingen. Den tjänsteinnehavare som har fattat ett sådant upphandlingsbeslut ska utan dröjsmål lägga fram ärendet hos den som har befogenheter för upphandlingsbeslutet.
Upphandlingsbefogenheter kan inte delegeras till en anställd i arbetsavtalsförhållande. Om det är nödvändigt att ge en anställd i arbetsavtalsförhållande rätt att göra upphandlingar för att sektorns eller affärsverkets verksamhet ska kunna skötas på ett ändamålsenligt sätt, kan en tjänsteinnehavare berättiga en anställd i arbetsavtalsförhållande som är underställd ho- nom eller henne att göra upphandlingar på tjänsteinnehavarens ansvar.
Stadskansliet utgör en i upphandlingslagstiftningen avsedd inköpscentral, utom när det gäller revisionstjänster för stadens koncernsammanslutningar, där revisionskontoret är inköpscen- tral.
Försäkringar och försäkringsfonden
Staden har en försäkringsfond med hjälp av vilken den ersätter skador på egendom i dess ägo och på främmande oförsäkrad egendom i dess förvar.
Anvisningar om skötseln av ekonomin
Stadsstyrelsen, finansdirektören och verkställande direktören för affärsverket ekonomiförvalt- ningstjänsten ger närmare anvisningar om hur stadens ekonomi ska skötas.
Granskning av förvaltning och ekonomi
Revisionsnämndens rätt till upplysningar och medverkan i nämndens arbete
Revisionsnämnden och revisionskontoret har rätt att av stadens myndigheter få de upplys- ningar om verksamheten som behövs för det revisionsuppdrag som föreskrivs i 121 § i kom- munallagen i den utsträckning som verksamheten enligt 6 § 2 mom. i kommunallagen omfat- tar.
Stadens myndigheter är skyldiga att ställa behövliga lokaler, utrustning och IT-system till re- visionskontorets och revisorns förfogande och att vid behov medverka i utvärderings- och re- visionsarbetet.
Rapporter från revisionsnämnden
Nämnden lämnar före utgången av maj stadsfullmäktige en utvärderingsberättelse som visar huruvida de mål för verksamheten och ekonomin som fullmäktige satt upp har nåtts och huruvida stadens verksamhet är ordnad på ett resultatrikt och ändamålsenligt sätt.
Nämnden inhämtar före fullmäktigebehandlingen utlåtanden om utvärderingsberättelsen och om en eventuell särskild rapport från stadsstyrelsen och vid behov andra av stadens organ, och utlåtandena föreläggs fullmäktige samtidigt med utvärderingsberättelsen.
Planering av revisionen och rapportering
Revisorn utarbetar en revisionsplan för sin mandattid och årligen ett arbetsprogram för räken- skapsperioden. Dessa lämnas till revisionsnämnden för kännedom. Revisorn lämnar rapporter till revisionsnämnden om utfallet av revisionsplanen och arbetsprogrammet, om revisionsar- betets förlopp och om observationer under revisionsarbetet på ett med nämnden överens- kommet sätt.
Revisorn förelägger revisionsnämnden en revisionsberättelse före utgången av april och denna föreläggs sedan stadsfullmäktige. Utöver det som är föreskrivet i 125 § i kommunalla- gen om innehållet ska revisionsberättelsen omfatta ett utlåtande om stadsstyrelsens fram- ställning till behandling av räkenskapsperiodens resultat.
Statens revisionsverks rätt till upplysningar och stadens medverkan i revisionsverkets arbete
Statens revisionsverk har rätt att i fråga om den statliga finansieringen granska lagligheten, ändamålsenligheten och lönsamheten i verksamheten och ekonomin hos Helsingfors stads social- och hälsovård samt räddningsväsende samt hos de sammanslutningar i vilka staden har bestämmande inflytande och som grundats för dessa uppgifter. Vid granskningen iakttas det som föreskrivs i lagen om statens revisionsverk.
Intern kontroll, riskhantering och avtalshantering
Fullmäktige fattar beslut om grunderna för den interna kontrollen och riskhanteringen, i vilka det dras upp riktlinjer och fastställs mål och delområden samt verkställighets-, uppföljnings- och utvärderingsförfaranden för intern kontroll och riskhantering.
Stadsstyrelsen svarar för organiseringen av stadens interna kontroll, riskhantering och avtals- hantering och övervakar verkställigheten av den interna kontrollen, riskhanteringen och av- talshanteringen.
Nämndernas och direktionernas uppgifter
Nämnderna och direktionerna svarar inom sin sektor för den vederbörliga organiseringen av intern kontroll, riskhantering och avtalshantering och för övervakningen av verkställigheten.
De ledande tjänsteinnehavarnas uppgifter
Kanslichefen, revisionsdirektören, sektorcheferna och de övriga ledande tjänsteinnehavarna svarar för den effektiva verkställigheten av intern kontroll, riskhantering och avtalshantering inom sitt ansvarsområde.
Den interna revisionen är en del av den interna kontrollen. Den interna revisionen säkerställer och utvärderar objektivt och självständigt förverkligandet av god lednings- och förvaltningssed och effektiviteten av den interna kontrollen, riskhanteringen och avtalshanteringen samt kon- cernövervakningen.
Den interna revisionen rapporterar om utvärderingens resultat och framställer åtgärdsförslag för utveckling av den interna revisionen, riskhanteringen och avtalshanteringen.
Den interna revisionen har oavsett sekretessbestämmelserna och kostnadsfritt rätt att få alla de upplysningar och ta del av alla de handlingar som den anser vara behövliga för skötseln av revisionsuppdraget samt rätt att komma in i stadens samtliga lokaler.
Den interna revisionen leds av chefen för den interna revisionen.
Avd. V PERSONAL
Behörighetsvillkoren för kanslichefen och sektorcheferna är högre högskoleexamen, erfaren- het av ledarskap och utmärkta muntliga och skriftliga kunskaper i finska och nöjaktiga muntliga och skriftliga kunskaper i svenska.
Behörighetsvillkoren för revisionschefen är högre högskoleexamen och erfarenhet av led- nings- och revisionsuppgifter samt utmärkta muntliga och skriftliga kunskaper i finska och nöj- aktiga muntliga och skriftliga kunskaper i svenska.
Behörighetsvillkoren för utvärderingschefen vid revisionskontoret är högre högskoleexamen och erfarenhet av utvärdering eller granskning av offentlig förvaltning och ekonomi. Behörig- hetsvillkoren för revisionschefen vid revisionskontoret är högre högskoleexamen, kompetens som godkänd revisor och erfarenhet av granskning av offentlig förvaltning och ekonomi.
Behörighetsvillkoren för direktören för en servicehelhet eller ett affärsverk är högre högsko- leexamen, erfarenhet av ledarskap samt utmärkta muntliga och skriftliga kunskaper i finska och nöjaktiga muntliga och skriftliga kunskaper i svenska. Om ärendena inom en servicehelhet behandlas i ett organ med svenska som protokollsspråk, är språkkunskapskravet utmärkta muntliga och skriftliga kunskaper i svenska och nöjaktiga muntliga och skriftliga kunskaper i finska. Dessutom ska det som särskilt är föreskrivet om behörighetsvillkoren beaktas.
Behörighetsvillkoren för den övriga personalen bestäms av den som gör anställningen, med beaktande av det som särskilt är föreskrivet.
Anställning i tjänsteförhållande utan offentligt ansökningsförfarande
Utöver det som föreskrivs i 4 § 3 mom. i lagen om kommunala tjänsteinnehavare kan en per- son anställas i ett tjänsteförhållande utan offentligt ansökningsförfarande
1 då det är fråga om tillsättande av en tjänst för en viss tid
2 då det är fråga om tillsättande av en tjänst på nytt bland dem som tidigare sökt tjäns- ten och som uppfyller behörighetskraven, efter att den som utsetts till innehavare av tjänsten har sagt upp sig före den dag tjänsteförrättningen är avsedd att inledas eller uppgett sig inte ta emot tjänsten, eller också av den orsaken att tjänsteförhållandet upphävs under prövotiden eller av den orsaken att beslutet om anställning för tjäns- ten har upphävts med ett lagakraftvunnet beslut och ärendet har återremitterats för ny behandling
3 då Helsingfors stad har utbildat personen för tjänsteförhållandet eller gett sitt stöd då personen genomgått den behörighetsutbildning som tjänsteförhållandet kräver
4 då det är ändamålsenligt att anställa personen för tjänsten till följd av omorganise- ring av personens anställningsförhållande.
Befogenheter för den myndighet som anställer en person i tjänsteförhållande
Den myndighet som anställer en person i tjänsteförhållande, om inte något annat är föreskri- vet, beslutar om
1 ändring av ett tjänsteförhållande till arbetsavtalsförhållande
2 handhavare av en vakant tjänst för en viss tid
3 upphävande av ett tjänsteförhållande
4 permittering av en tjänsteinnehavare.
Avd. VI FÖRVALTNING
Handlingar som grundar sig på stadsstyrelsens beslut undertecknas av borgmästaren och kon- trasigneras av föredraganden, om stadsstyrelsen inte beslutar något annat.
Handlingar som grundar sig på beslut av ett organ undertecknas av föredraganden, om orga- net inte beslutar något annat.
Avtal som ingås på beslut av tjänsteinnehavare undertecknas av den tjänsteinnehavare som har fattat beslutet om bundenheten till avtalet eller av den som tjänsteinnehavaren förordnat.
Andra handlingar än de som avses ovan undertecknas av en tjänsteinnehavare som nämns i denna förvaltningsstadga eller av den som tjänsteinnehavaren förordnat. Sedvanliga hand- lingar undertecknas dock av den som upprättat dem.
De tjänsteinnehavare som nämns ovan i 4 mom. beslutar om undertecknandet av handlingar som gäller enheter som är underordnade i förhållande till de organisationsenheter som de leder.
Bestämmelser om undertecknande av protokoll ingår i 24 kap. 2 § och 29 kap. 20 §.
Protokoll för förtroendevalda och tjänsteinnehavare
Om förandet av protokoll för förtroendevalda och tjänsteinnehavare föreskrivs i kommunalla- gen.
Protokoll för förtroendevalda och tjänsteinnehavare undertecknas av den som fattat beslutet. Protokollet kontrasigneras inte. Protokollsutdrag undertecknas av den som fattat beslutet el- ler den person som han eller hon förordnat.
Protokollet hålls offentligt framlagt enligt vad som bestäms i kommunallagen, om den som fattat beslutet anser det nödvändigt.
Beslut om att en handling lämnas ut
Ett organ kan med stöd av 14 § i lagen om offentlighet i myndigheternas verksamhet delegera beslutanderätt till en underställd tjänsteinnehavare när det gäller utlämnande av handlingar.
Avgifter som tas ut för handlingar och utlämning av uppgifter
För handlingar och utlämning av uppgifter tas ut en avgift som motsvarar de kostnader som orsakas av utlämningen av uppgifter eller en lägre avgiftsgrund.
Ordnandet av informationshanteringen och dokumentförvaltningen
Stadsstyrelsen svarar för att anvisningar, praxis, ansvarsfördelningen och övervakningen har fastställts för informationshanteringen och dokumentförvaltningen.
Tvåspråkighet i stadens verksamhet
Stadens förvaltning och tjänster ska ordnas så att invånarna och servicetagarna kan få betjä- ning på sitt eget språk, finska eller svenska, inom stadens alla verksamhetsområden och så att invånarnas och servicetagarnas språkliga rättigheter tryggas även annars.
Det ska säkerställas att de anställda har tillräckliga kunskaper i finska och svenska. I fråga om de språkkunskaper som krävs av tjänsteinnehavare och arbetstagare gäller vad som särskilt är föreskrivet eller beslutat.
När staden tillhandahåller service i form av köpta tjänster, ska det i avtalet tas med bestäm- melser som tryggar att servicetagarnas språkliga rättigheter enligt språklagen förverkligas på det sätt som de ska förverkligas i stadens egen verksamhet.
Förvaltningsstadgan och motsvarande stadgor, budgeten och ekonomiplanen, bokslutet, re- visionsberättelsen, verksamhetsberättelsen, utvärderingsberättelsen och stadsstrategin utar- betas på finska och svenska. Övriga handlingar kan efter behov utarbetas på det ena språket eller på båda språken.
Stadens interna arbetsspråk är finska utom i fostrans- och utbildningssektorns svenska ser- vicehelhet, där det interna arbetsspråket är svenska.
Stadsfullmäktiges möteskallelse och föredragningslista skrivs på finska och svenska.
Möteskallelsen och föredragningslistan för övriga organ skrivs på finska med undantag av fos- trans- och utbildningssektorns svenska sektion och de direktioner som lyder under den, där möteskallelsen och föredragningslistan skrivs på svenska.
I stadsfullmäktige sker behandlingen av ärenden på både finska och svenska.
I övriga organ sker behandlingen av ärenden på finska med undantag av fostrans- och utbild- ningssektorns svenska sektion och de direktioner som lyder under den, där sammanträdets språk är svenska.
Om rätten för en ledamot i ett organ att använda finska eller svenska vid sammanträden före- skrivs i språklagen.
Om stadsfullmäktiges protokollsspråk föreskrivs i språklagen.
I övriga organ är protokollsspråket finska med undantag av fostrans- och utbildningssektorns svenska sektion och direktioner som lyder under den, där protokollsspråket är svenska.
Förtroendevaldas och tjänsteinnehavares protokollsspråk är finska, med undantag av ordfö- randen för fostrans- och utbildningssektorns svenska sektion och tjänsteinnehavarna inom fostrans- och utbildningssektorns svenska servicehelhet, vilkas protokollsspråk är svenska.
Om handläggningsspråket för ärenden föreskrivs i språklagen.
Om handläggningsspråket för ett ärende är ett annat än organets språk, skrivs föredragnings- listan och protokollet i fråga om det ärendet på både finska och svenska.
Nationalspråksnämnden har hand om de uppgifter som föreskrivs i 19 § i lagen om ordnande av social- och hälsovården och räddningsväsendet i Nyland.
Dessutom har nationalspråksnämnden följande uppgifter beträffande stadens verksamhet:
1 att utreda, bedöma och fastställa behovet av tjänster som tillhandahålls på svenska och personalens språkkunskaper och följa tillgången på tjänsterna och deras kvalitet;
2 att utifrån utredningarna, bedömningarna och uppföljningen lägga fram åtgärdsför- slag om hur de tjänster och servicekedjor som tillhandahålls på svenska ska utvecklas och om kraven på personalens språkkunskaper och utvecklingen av språkkunskaper samt att ge utlåtanden om dessa;
3 att behandla ett systematiskt främjande av tvåspråkigheten i stadens verksamhet samt att rapportera hur tvåspråkigheten förverkligas och hur utvecklingsarbetet med stadens tjänster och personalens språkresurser framskrider inom de områden som nämnden fastslår.
Nämnden har sju ledamöter. Varje ledamot har en personlig ersättare.
Stadsfullmäktige väljer för sin mandattid ledamöter och ersättare i nämnden så att ledamö- terna i nämnden är personer som hör till den svenskspråkiga språkliga minoriteten. Stadsfull- mäktige väljer dessutom en ordförande och en vice ordförande för nämnden bland dess ordi- narie ledamöter. Kanslichefen är föredragande i nämnden.
Avd. VII DELTAGANDE OCH KOMMUNIKATION
Initiativrätt och behandling av initiativ
Kommuninvånares eller servicetagares initiativ och behandlingen av dem
Stadsstyrelsen ska två gånger om året underrätta fullmäktige om de initiativ som kommunin- vånare eller servicetagare har tagit i frågor som hör till fullmäktiges befogenheter och om de åtgärder som har vidtagits med anledning av initiativen.
Uppgifter som ska lämnas till initiativtagaren
Initiativtagaren ska underrättas om hos vilken myndighet initiativet behandlas och den beräk- nade behandlingstiden.
Initiativ från ungdomar och behandlingen av dem
Med initiativ från ungdomar avses initiativ som helsingforsungdomar i åldern 13–17 år har tagit i frågor som gäller stadens verksamhet.
Ungdomsinitiativ besvaras av den nämnd eller direktion till vars befogenheter den åtgärd som föreslås i initiativet hör eller som den myndighet till vars befogenheter åtgärderna hör lyder under.
Borgmästaren besvarar de initiativ där de föreslagna åtgärderna hör till befogenheterna för stadsfullmäktige, stadsstyrelsen eller en myndighet som är direkt underställd stadsstyrelsen.
Stadsstyrelsen ska två gånger om året underrätta fullmäktige om de initiativ som ungdomar har tagit i frågor som hör till fullmäktiges befogenheter och om de åtgärder som har vidtagits med anledning av initiativen.
Stadsbornas och servicetagarnas rätt att delta
Principer för delaktighet och växelverkan
Kommuninvånarnas delaktighet och stadens och stadsbornas interaktion grundar sig på ut- nyttjande av individers och gemenskapers kunskaper och expertis, möjliggörande av verksam- het som sker på egna villkor och skapande av likvärdiga möjligheter till deltagande.
Vid Helsingfors stad är delfaktorerna i stadsbornas och servicetagarnas deltagande och inter- aktion följande: Öppenhet inom förvaltningen, kommunikation på klarspråk som tillhandahålls via flera kanaler, lokalt deltagande, deltagande planering och budgetering, användar- och kundråd som främjar invånarorienteringen, utnyttjande av kunderfarenheter och respons, fungerande initiativpraxis och förfaranden som uppmuntrar till och stöder medborgarverk- samhet.
Stadsfullmäktige bestämmer i stadsstrategin och budgeten tyngdpunkterna och målen för del- aktighet och interaktion.
Ungdomars möjligheter att delta och påverka
Stadsstyrelsen inrättar ett påverkansorgan för unga som motsvarar ett ungdomsfullmäktige i enlighet med 26 § i kommunallagen. Om organets uppgifter föreskrivs i kommunallagen och i ungdomslagen och bestäms i stadsstyrelsens beslut om tillsättande.
Den äldre befolkningens möjligheter att delta och påverka
Stadsstyrelsen inrättar ett äldreråd i enlighet med 27 § i kommunallagen. Bestämmelser om organets uppgifter finns i kommunallagen och i stadsstyrelsens beslut om tillsättande.
Möjligheter för personer med funktionsnedsättning att delta och påverka
Stadsstyrelsen inrättar ett råd för personer med funktionsnedsättning i enlighet med 28 § i kommunallagen. Bestämmelser om organets uppgifter finns i kommunallagen och i stadssty- relsens beslut om tillsättande.
Om stadens kommunikation föreskrivs i kommunallagen.
Stadens kommunikation ska ge korrekt och tillräcklig information om stadens tjänster, besluts- fattande och verksamhet. Kommunikationen är öppen, aktuell och aktiv, sker på eget initiativ och är dessutom opartisk.
Stadsstyrelsen leder stadens kommunikation och utfärdar kommunikationsanvisningar.
Avd. VIII MÖTESFÖRFARANDE
Tillämpning i organen av bestämmelserna i kapitlet
Bestämmelserna i detta kapitel följs vid stadsfullmäktiges, stadsstyrelsens och dess sektioners, nämndernas och direktionernas, dessas sektioners och kommittéernas sammanträden och i tillämpliga delar vid andra organs sammanträden.
Stadsfullmäktige sammanträder på det sätt som anges i kommunallagen.
Övriga organ sammanträder vid de tidpunkter som de beslutat och dessutom på kallelse av ordföranden.
Organets ordförande kan med anledning av ett litet antal ärenden eller en annan särskild orsak inställa ett sammanträde eller ändra tidpunkten för sammanträdet den fastslagna dagen för sammanträdet.
Kallelse till sammanträde och information om sammanträdet
Kallelsen till stadsfullmäktiges sammanträde sänds och information om sammanträdet med- delas på det sätt som anges i kommunallagen.
Vad beträffar övriga organ ska kallelsen till sammanträdet sändas minst fyra dagar före sam- manträdet, om organet inte beslutar något annat.
Om tiden för sammanträdet ändras på det sätt som avses i 2 § 3 mom. ska ändringarna med- delas innan kallelsen till sammanträdet har sänts.
Kallelsen till ett organs sammanträde kan sändas elektroniskt.
Om en ledamot på grund av förhinder inte kan delta i behandlingen eller i behandlingen av något enskilt ärende eller är jävig att delta i behandlingen av något ärende, ska ledamoten personligen meddela stadskansliet det utan dröjsmål efter att ha blivit medveten om förhind- ret. Vid ett sammanträde kan meddelandet även framföras muntligt direkt till ordföranden.
Stadskansliet ser till att en ersättare inkallas i den förhindrade eller jäviga ledamotens ställe.
En ledamot i ett annat organ som är förhindrad att delta i ett sammanträde ska inkalla ersät- taren i sitt ställe. En ledamot som är jävig att behandla ett ärende vid ett sammanträde eller som på grund av förhinder inte kan delta i behandlingen av ett ärende kan inkalla ersättaren till sammanträdet för behandlingen av ärendet.
Stadsfullmäktige väljer årligen bland sina ledamöter vid det första sammanträdet i juni en ord- förande och en första och en andra vice ordförande för en mandattid på ett år.
Om inte något annat är föreskrivet, väljs ordförande och vid behov en eller flera vice ordfö- rande för övriga organ av det utseende organet.
Om både ordföranden och vice ordförandena är frånvarande från ett organs sammanträde eller jäviga, väljs under ordförandeskap av den till åren äldsta närvarande ledamoten i organet en tillfällig ordförande för sammanträdet.
Ordföranden för ett organ har till uppgift att leda behandlingen av ärenden och att upprätt- hålla ordningen vid organets sammanträden på det sätt som anges i kommunallagen.
Stadsfullmäktiges ordförande kan besluta att för en viss tid överlåta ordförandeskapet till första eller andra vice ordföranden och under tiden delta i sammanträdet som ledamot. Stads- fullmäktiges första vice ordförande kan besluta att för en viss tid överlåta ordförandeskapet till andra vice ordföranden och under tiden delta i sammanträdet som ledamot.
Borgmästaren, biträdande borgmästarna och kanslichefen har närvaro- och yttranderätt vid stadsfullmäktiges sammanträden. Kanslichefen beslutar om övriga personers närvaro.
I stadsfullmäktige har dessutom företrädare som det påverkansorgan för unga som avses i 27 kap. 2 § i denna förvaltningsstadga valt bland sina medlemmar närvaro- och yttranderätt på det sätt som stadsstyrelsen fastställt.
Föredragandena och stadsfullmäktiges ordförande och vice ordförande har närvaro- och ytt- randerätt vid stadsstyrelsens och dess sektioners sammanträden. Borgmästaren har närvaro- och yttranderätt i stadsstyrelsens sektioner. Kanslichefen beslutar om övriga personers när- varo- och yttranderätt.
Föredraganden har närvaro- och yttranderätt vid revisionsnämndens sammanträden. Revis- ionsdirektören beslutar om övriga personers närvaro- och yttranderätt. De av nämnden för- ordnade stadsanställda och revisorn är skyldiga att vara närvarande vid nämndens samman- träden.
Föredragandena och borgmästaren, en av stadsstyrelsen förordnad företrädare, kanslichefen samt biträdande borgmästaren och sektorchefen för den ifrågavarande sektorn har närvaro- och yttranderätt vid övriga organs sammanträden.
Beslut om övriga personers närvaro- och yttranderätt fattas i fråga om sektornämnderna och dessas sektioner av sektorchefen, i fråga om direktionerna för affärsverken av direktören för affärsverket och i fråga om övriga organ av organet eller den myndighet som tillsätter organet.
Ett annat organ än stadsfullmäktige kan på initiativ av föredraganden höra sakkunniga i en- skilda ärenden. Xxxxxxxxxx har närvaro- och yttranderätt endast under sitt eget hörande.
Stadsstyrelsen kan förordna en ledamot eller ersättare till sin företrädare och ersättare i sek- tornämnder, sektioner för sektornämnder och direktioner för affärsverk.
I stadsfullmäktige ligger stadsstyrelsens förslag eller då revisionsnämnden eller ett tillfällig ut- skott har berett ett ärende dess förslag till grund för behandlingen, frånsett intern organise- ring av fullmäktiges verksamhet, då ordförandens förslag ligger till grund.
Ärendena vid ett annat organs sammanträde avgörs på föredragning, frånsett intern organi- sering av organets verksamhet. Föredragandens förslag ligger till grund för behandlingen, från- sett intern organisering av organets verksamhet, då ordförandens förslag ligger till grund.
Om stadsstyrelsen, revisionsnämnden eller ett tillfälligt utskott har återtagit sitt förslag innan fullmäktige fattat beslut i ett ärende, ska ärendet strykas från föredragningslistan. På förslag av ordföranden kan fullmäktige även annars besluta att ett ärende ska strykas från föredrag- ningslistan.
Om föredraganden i ett annat organ återtar sitt förslag innan diskussionen i ärendet har börjat för första gången ska ärendet strykas från föredragningslistan.
Om föredraganden i ett annat organ har återtagit sitt förslag innan organet har fattat beslut i ärendet ska ärendet strykas från föredragningslistan, om organet inte beslutar något annat.
För varje sammanträde utarbetas en föredragningslista över de ärenden som ska behandlas av organet. Föredragningslistan eller dess bilagor ska innehålla ett beslutsförslag och en be- skrivning av ärendena.
Föredragningslistan ska sändas i samband med kallelsen till sammanträdet. I ett annat organ än fullmäktige kan föredragningslistan ändras efter att kallelsen har sänts, om föredraganden anser det nödvändigt.
Ärendena upptas på fullmäktiges föredragningslista i en av ordföranden bestämd ordning och på ett övrigt organs föredragningslista i en av föredraganden bestämd ordning. Om organet har flera föredragande bestämmer organet ordningen på föredragandena.
Ärendena behandlas i den ordning i vilken de är upptagna på föredragningslistan, om organet inte beslutar något annat.
Närvaro, laglighet och beslutsförhet
Ordföranden har till uppgift att konstatera de ledamöter och övriga personer som är närva- rande vid sammanträdet och utifrån det konstatera om organet är lagligen sammankallat och beslutsfört.
Om ordföranden under sammanträdet konstaterar att organet inte är beslutsfört, och det inte kan göras beslutsfört, avbryts sammanträdet. Det ärende som behandlas och de ärenden som finns efter det på föredragningslistan föredras vid följande sammanträde.
En person som är jävig får inte delta i behandlingen av ett ärende eller vara närvarande vid behandlingen. En jävig person bör anmäla sitt jäv och vid behov grunderna till sitt jäv innan behandlingen av ärendet börjar.
En fråga som gäller jäv ska avgöras utan dröjsmål. Organet beslutar om en ledamot i ett organ eller en annan person som har närvarorätt är jävig.
En ledamot eller en föredragande får delta i behandlingen av en fråga om sitt jäv endast om organet inte är beslutsfört utan ledamoten eller föredraganden och en ojävig person inte kan inkallas i stället för honom eller henne utan avsevärt dröjsmål. En jävig ledamot och föredra- gande får delta i behandlingen av ett brådskande ärende, om jävet inte kan inverka på avgö- randet.
Om jävsgrunderna föreskrivs i kommunallagen och förvaltningslagen.
En ledamot i ett organ ska i mötessystemet anteckna ett förslag som framställs under diskuss- ionen, då mötessystemet är i bruk. I annat fall ska förslaget på begäran av ordföranden ges ordföranden i skriftlig form.
Då alla anföranden har hållits förklarar ordföranden diskussionen avslutad. Därefter ska ord- föranden förelägga organet en redogörelse om de förslag som framställts under diskussionen för godkännande. Ordföranden har till uppgift att avgöra om ett förslag gäller bordläggning, återremiss eller förkastande, eller om förslaget är ett motförslag eller ett förslag till hemställ- ningskläm.
Ett organ kan besluta att det ärende som behandlas bordläggs, det vill säga behandlingen av ärendet vid sammanträdet avbryts.
Om det under diskussionen har framställts ett understött förslag om bordläggning av ärendet, ska de följande talarna på uppmaning av ordföranden yttra sig endast om bordläggningen.
Då diskussionen om det föreslagna avbrytandet har avslutats, ska ordföranden hänskjuta frå- gan om fortsatt behandling av ärendet till organets avgörande. Om organet beslutar fortsätta behandlingen av ärendet, är det möjligt att under diskussionen framställa nya förslag som gäl- ler bordläggning av ärendet.
Ett bordlagt ärende ska föredras för organet vid följande sammanträde, om organet inte be- slutar något annat. Under bordläggningen kan föredraganden ändra sitt förslag, men inte återta det.
Återremiss av ett ärende för ny beredning
Ett organ kan besluta att det ärende som behandlas återremitteras för ny beredning, om inte något annat bestäms i denna förvaltningsstadga.
Om det under diskussionen har framställts ett understött förslag om återremiss av ett ärende för ny beredning, ska de följande talarna på uppmaning av ordföranden yttra sig endast om återremissen. Därutöver kan talaren framställa ett nytt förslag om återremiss eller bordlägg- ning eller understödja återremissen eller bordläggningen.
Då diskussionen om det föreslagna avbrytandet har avslutats, ska ordföranden hänskjuta frå- gan om fortsatt behandling av ärendet till organets avgörande. Om organet beslutar att fort- sätta behandlingen av ärendet, är det möjligt att under diskussionen framställa nya förslag som gäller bordläggning eller återremiss av ärendet. Om det framställts flera understödda för- slag om återremiss, förrättas en omröstning om förslagen separat mot en fortsatt behandling av ärendet.
Ett organ kan på ett understött förslag av en ledamot (motförslag) besluta om en ändring i föredragandens förslag (grundförslag), om inte något annat bestäms i denna förvaltnings- stadga. Motförslaget ska hänföra sig till det ärende som behandlas.
Motförslagen tas upp till omröstning så att de två förslag som mest avviker från grundförslaget först ställs mot varandra. Det förslag som vunnit ställs därefter mot det av de återstående förslagen som mest avviker från grundförslaget, och på detta sätt fortsätter man tills det finns ett slutligt motförslag mot grundförslaget.
Om ärendet gäller beviljande av ett anslag, tas godkännandet eller förkastandet av förslaget med det största beloppet först upp till omröstning. På detta sätt fortsätter man enligt storle- ken på beloppen i förslagen tills något förslag godkänns, och då tas förslagen med mindre belopp inte längre upp till omröstning.
Om godkännandet eller förkastandet av ett motförslag inte är beroende av andra förslag, tas godkännandet eller förkastandet av motförslaget särskilt upp till omröstning.
Ett organ kan på ett understött förslag av en ledamot besluta att förkasta ett beslutsförslag, om inte något annat bestäms i denna förvaltningsstadga. I det fallet avslutas behandlingen av ärendet.
Om ett förslag som innebär att grundförslaget helt och hållet förkastas måste tas upp till om- röstning, ska detta ställas sist mot det förslag som vunnit bland de övriga förslagen.
Om förslag ska tas upp till omröstning förelägger ordföranden organet omröstningsordningen för godkännande.
Om det för ett beslut fordras kvalificerad majoritet, ska ordföranden meddela detta innan om- röstningen förrättas och beakta detta då han eller hon fastslår resultatet av omröstningen.
I stadsfullmäktige förrättas omröstningen med omröstningsapparat, om inte stadsfullmäktige beslutar något annat. I övriga organ förrättas omröstningen med namnupprop, om inte orga- net beslutar något annat.
Om resultatet av omröstningen är oklart, ska omröstningen på begäran förrättas på nytt ge- nom namnupprop eller med omröstningsapparat, då en sådan finns tillgänglig.
Ärenden som ska ingå i organens protokoll
I organens protokoll antecknas
1 tid och plats för sammanträdet
2 närvarande ledamöter och ersättare
3 närvarande övriga personer med undantag av tekniska biträden
4 ändringar i närvaro samt ledamöter och ersättare som konstaterats jäviga, liksom även
5 ordförande för sammanträdet, protokolljusterare och protokollförare. I organens protokoll antecknas dessutom
1 beslut som fattats i behandlade ärenden och i ärenden framställda förslag, deras un- derstöd eller eventuella förfall
2 redogörelser som avses i 12 § 2 mom.
3 omröstningsordningar som avses i 17 § 1 mom.
4 förrättade omröstningar och resultaten av omröstningarna
5 förrättade val, personer som biträtt vid valförrättningen och valresultaten
6 anmälda avvikande meningar samt
7 övriga omständigheter som förklarar behandlingen av ärendena.
Protokollet för stadsfullmäktige, stadsstyrelsen och stadsstyrelsens sektioner förs av en per- son som kanslichefen förordnat.
Protokollet för stadsfullmäktiges valnämnd eller i ett av fullmäktige tillsatt utskott förs av en person som fått detta uppdrag av valnämnden eller utskottet.
Protokollet för en sektornämnd och dess sektioner förs av en person som direktören för ge- mensamma tjänster i sektorn förordnat, protokollet för revisionsnämnden av en person som revisionsdirektören förordnat och protokollet för direktionen för ett affärsverk av en person som affärsverkets direktör förordnat.
Protokollet för övriga organ förs av en person som fått detta uppdrag av organet, om det i beslutet om tillsättande av organet inte har bestämts om protokollförande.
Justerande och undertecknande av organens protokoll
Protokollet undertecknas av ordföranden och protokollföraren. Protokollets innehåll bestäms av ordföranden.
Protokollet justeras av två av organet särskilt för varje gång utsedda ledamöter, om organet inte beslutar något annat. Ett organ kan separat besluta justera en särskild punkt i protokollet redan vid samma sammanträde.
Om protokolljusterarna inte godkänner protokollet, eller om de eller de som valts till ersättare är förhindrade att underteckna protokollet, ska det justeras vid organets följande samman- träde.
Organens protokoll offentligt framlagda
Protokollet för stadsfullmäktige, stadsstyrelsen och dess sektioner, nämnderna och dessas sektioner och direktionerna för affärsverk hålls framlagt i enlighet med vad som bestäms i kommunallagen.
Protokollet för övriga organ hålls framlagt i enlighet med vad som bestäms i 1 mom., om or- ganet anser det nödvändigt.
Organens förvaltningsuppgifter
Stadsfullmäktiges, stadsstyrelsens och stadsstyrelsens sektioners förvaltningsuppgifter sköts av stadskansliet.
Sektornämndernas och nämndernas sektioners förvaltningsuppgifter sköts av förvaltningen för den ifrågavarande sektorn.
Revisionsnämndens förvaltningsuppgifter sköts av revisionskontoret och affärsverkens direkt- ioners förvaltningsuppgifter av det ifrågavarande affärsverket.
Om skötseln av de övriga organens förvaltningsuppgifter bestäms i beslutet om tillsättande av organet.
22a § Elektroniskt sammanträde
Stadsfullmäktiges ordförande kan besluta att stadsfullmäktige i stället för ett ordinarie sam- manträde med deltagarna närvarande på sammanträdesplatsen kan hålla ett sammanträde i en elektronisk miljö, där deltagandet sker via en elektronisk förbindelse (elektroniskt samman- träde).
Stadsstyrelsen kan besluta att ett annat organ än stadsfullmäktige i stället för ett ordinarie sammanträde med deltagarna närvarande på sammanträdesplatsen kan hålla ett samman- träde i en elektronisk miljö, där deltagandet sker via en elektronisk förbindelse.
Den som enligt 22 § i detta kapitel sköter organets förvaltningsuppgifter ansvarar för att de tekniska anordningar, system och datakommunikationsförbindelser som behövs för elektro- niska sammanträden är tidsenliga och informationssäkra.
I ett slutet elektroniskt sammanträde får man delta bara på en sådan plats där de sekretess- belagda uppgifterna och diskussionerna vid sammanträdet inte kan ses eller höras av utom- stående.
Bestämmelser om val som organen förrättar
Då val förrättas med slutna sedlar ska den röstande vika röstsedeln så att innehållet inte är synligt. Röstsedlar av vilka den avsedda kandidaten inte tydligt framgår är ogiltiga.
De röstsedlar som använts vid ett val ska förvaras tills beslutet i valet har vunnit laga kraft. Detsamma gäller de sedlar som använts vid lottdragning. Om ett val har förrättats med slutna sedlar ska de förvaras i ett slutet omslag.
Röster kan ges till alla kandidater som kommer i fråga vid ett val, också sådana som inte före- slagits eller understötts under diskussionen.
Då majoritetsval förrättas med slutna sedlar ska ordföranden kalla två ledamöter i organet att biträda vid valförrättningen. Biträdena räknar ut valresultatet och meddelar det till ordföran- den.
Valförrättningen vid majoritetsval
Varje ledamot i organet ska lämna sin röstsedel i valurnan i en av ordföranden bestämd ord- ning. Om valurna inte används, ges röstsedeln till ordföranden.
För förrättande av proportionella val utser fullmäktige bland sina ledamöter vid det första sammanträdet under mandattiden en valnämnd, i vilken det samtidigt inväljs fem ordinarie ledamöter och en personlig ersättare för var och en av dem. Fullmäktige väljer ordförande och vice ordförande bland de xxxxx xxxxxxxxxxx. Nämnden är beslutsför då minst tre ledamöter är närvarande.
Innan valnämnden har utsetts, sköts nämndens uppgifter av ordföranden.
I övriga organ sköts valnämndens uppgifter av organets ordförande, med undantag av faststäl- landet av valresultatet som det bestäms om i 31 §. Det som i det följande bestäms om val- nämnden gäller då organets ordförande. För fastställande av valresultatet tillämpas 25 §.
Organet beslutar på förslag av ordförande när kandidatlistorna senast ska inlämnas till ordfö- randen och när valförrättningen ska börja.
En kandidatlista får uppta namnen på högst så många personer som ska utses vid valet. I listans rubrik ska det anges vid vilket val listan kommer att användas.
I stadsfullmäktige ska listan vara undertecknad av minst tre fullmäktigeledamöter. Den första av undertecknarna fungerar som valombud, som inlämnar listan till fullmäktiges ordförande och som har rätt att göra nedan avsedda rättelser i listan.
I övriga organ ska listan vara undertecknad av minst en ledamot.
När tiden för inlämnande av kandidatlistorna har utgått, överlämnar ordförande listorna till valnämnden, som ska granska om de är vederbörligt utarbetade. Om valnämnden finner fel- aktigheter i en lista ska den ge det ovan avsedda ombudet eller den som undertecknat listan tillfälle att rätta dem inom en av valnämnden utsatt tid.
Om en och samma person också efter rättelse är upptagen som kandidat på två eller fler listor, ska valnämnden om möjligt fråga kandidaten på vilken lista hans eller hennes namn ska bibe- hållas.
Sammanställning av kandidatlistor
Valnämnden gör en sammanställning av de godkända kandidatlistorna, i vilken det antecknas ett ordningsnummer för varje lista.
Sammanställningen av kandidatlistorna ska läggas fram i organets mötesrum. Vid valet får namnupprop förrättas tidigast en kvarts timme efter att sammanställningen lagts fram.
Valförrättningen vid proportionella val
Varje ledamot ska i en av ordföranden bestämd ordning avlämna en röstsedel i valurnan, där ledamoten antecknat numret för den kandidatlista som han eller hon röstar på. Om valurna inte används, ges röstsedeln till ordföranden.
Konstaterande av valresultatet vid proportionella val
Efter namnuppropet överlämnar ordföranden röstsedlarna till valnämnden, som granskar de- ras giltighet och räknar ut valresultatet.
Valnämnden meddelar ordföranden valresultatet skriftligt och ordföranden avkunnar resulta- tet organet för kännedom och för anteckning i protokollet.
Avd. IX BESTÄMMELSER SOM GÄLLER FULLMÄKTIGE
Bildande av fullmäktigegrupper
Ledamöterna kan bilda fullmäktigegrupper för arbetet i fullmäktige. En enskild ledamot som har gjort en i 2 mom. avsedd anmälan anses också utgöra en fullmäktigegrupp.
Fullmäktige ska tillställas en skriftlig anmälan om bildandet av en fullmäktigegrupp och om dess namn och ordförande. Anmälan ska undertecknas av alla ledamöter som ansluter sig till gruppen.
Att ansluta sig till en fullmäktigegrupp och att utträda eller uteslutas ur en grupp
En ledamot som vill ansluta sig till eller utträda ur en fullmäktigegrupp ska skriftligen anmäla detta för fullmäktige. Till anmälan om anslutande ska fogas ett skriftligt godkännande av grup- pen.
Om en ledamot har uteslutits ur en fullmäktigegrupp, ska gruppen skriftligen anmäla detta för fullmäktige.
Anmälan till sammanträdet efter namnuppropet och nytt namnupprop
En ledamot som infinner sig vid sammanträdet efter namnuppropet ska omedelbart anmäla sig för ordföranden.
Om en ledamot avlägsnar sig under sammanträdet, ska ledamoten meddela ordföranden att han eller hon avlägsnar sig och samtidigt uppge orsaken. Om en ledamot som avlägsnat sig infinner sig på nytt vid sammanträdet, ska han eller hon även då omedelbart anmäla sig för ordföranden.
Såsom närvarande betraktas ledamöter som har varit närvarande vid namnuppropet i början av sammanträdet och ledamöter som har anmält sig på det i 2 mom. angivna sättet och som inte har meddelat att de avlägsnar sig från sammanträdet.
Ordföranden kan dock under sammanträdet förrätta ett nytt namnupprop, varvid de som an- mält sig anses vara närvarande från och med då. Efter detta namnupprop tillämpas det som är föreskrivet i 1–3 mom.
Ledamöterna sitter vid sammanträdena enligt fullmäktigegrupp i den ordning som godkänts av ordföranden.
Då ordföranden öppnat diskussionen i ärendet ska de ledamöter eller de andra personer med rätt att delta i diskussionen som önskar yttra sig begära ordet antingen via mötessystemet eller muntligt efter uppstigning eller på något annat tydligt sätt, dock inte muntligt under en annans anförande.
Om ordet samtidigt begärs av flera, bestämmer ordföranden talarordningen.
Anförandena hålls i talarstolen eller på talarens plats. Den som yttrar sig i talarstolen får tala i högst fyra minuter. Den som yttrar sig på sin plats får tala i högst två minuter, om inte ordfö- randen av ett särskilt skäl tillåter att en talare håller ett längre anförande på sin plats.
Efter ett understött förslag om bordläggning eller återremiss hålls anförandena på talarens plats.
För att säkerställa sammanträdets förlopp kan ordföranden besluta att en del av diskussionen i ett visst ärende reserveras enbart för anföranden av en viss längd. Ordföranden ska meddela detta innan han eller hon öppnar diskussionen i ärendet.
Om en ledamot under en annans anförande eller omedelbart därefter begär ordet för replik, kan ordföranden enligt sin prövning ge honom eller henne ordet före tidigare anmälda talare.
En replik får innehålla endast förklaringar och rättelser med anledning av anförandet eller ett bemötande av påståenden i anförandet.
Den som kommer med en replik yttrar sig på sin plats och repliken får räcka högst en minut.
Anföranden om arbetsordningen
Ordföranden kan enligt sin prövning ge en deltagare vid sammanträdet ordet för ett anförande om arbetsordningen före de anmälda talarna. För ett anförande om arbetsordningen begärs ordet muntligt.
Ett anförande om arbetsordningen hålls på talarens plats och det får räcka högst två minuter.
Anföranden av borgmästaren, en biträdande borgmästare eller kanslichefen
Om borgmästaren, en biträdande borgmästare eller kanslichefen har begärt ordet ska de få yttra sig före alla andra. Om det ärende som behandlas har beretts av revisionsnämnden eller ett tillfälligt utskott, tillämpas på ordföranden för revisionsnämnden eller ordföranden för det tillfälliga utskottet de bestämmelser som gäller borgmästaren.
Ledamöterna har rätt att väcka motioner om stadens gemensamma angelägenheter. En mot- ion ska lämnas in under stadsfullmäktiges sammanträde och antecknas till protokollet för sam- manträdet. Motionen ska utan vidare behandling remitteras till stadsstyrelsen för beredning.
Stadsstyrelsen ska styra uppgiften att besvara en motion till en nämnd eller direktion de åt- gärder som föreslås i motionen hör till befogenheterna för nämnden eller direktionen i fråga eller till befogenheterna för en myndighet som lyder under denna. Stadsstyrelsen besvarar motioner då de åtgärder som föreslås i motionen hör till dess egna befogenheter, till befogen- heterna för myndigheter som lyder direkt under stadsstyrelsen eller till stadsfullmäktiges be- fogenheter. Stadsstyrelsen besvarar även motioner som undertecknats av minst 25 ledamö- ter.
Organet ska ge ett svar på en motion till den som väckt motionen inom åtta månader från att motionen väckts. Fullmäktige ska ges tillfälle att ta del av svaret.
Svaret på en motion som undertecknats av minst 25 ledamöter behandlas i stadsfullmäktige. Stadsstyrelsens svar ska föreläggas stadsfullmäktige inom åtta månader från att motionen väckts.
Stadsstyrelsen kan med avvikelse från det som bestäms i 2 mom. besluta att motionen besva- ras av stadsstyrelsen.
Om den i 3 mom. och 4 mom. utsatta tiden överskrids på grund av att organet beslutar åter- remittera ärendet för ny beredning, ska svaret ges inom tre månader efter beslutet om åter- remiss.
Om stadsfullmäktige beslutar återremittera ett motionssvar för ny beredning, ska motionen föreläggas stadsfullmäktige på nytt inom åtta månader efter beslutet om återremiss.
En motion som gäller upptagande av anslag i budgeten för följande år ska väckas senast den 31 maj. Stadsstyrelsen ska förelägga stadsfullmäktige motionen i anslutning till budgeten.
En i 1 § i det här kapitlet av förvaltningsstadgan avsedd fullmäktigegrupp kan väcka en grupp- motion. En gruppmotion är en motion som undertecknats av mer än hälften av fullmäktige- gruppens medlemmar och som har rubriken gruppmotion. En gruppmotion inlämnas till ord- föranden av fullmäktigegruppens ordförande eller vice ordförande. En fullmäktigegrupp får väcka åtta gruppmotioner under en fullmäktigeperiod.
En gruppmotion besvaras av stadsstyrelsen. Svaret behandlas i stadsfullmäktige inom åtta må- nader från att motionen väckts. I övrigt tillämpas på gruppmotioner det som i 11 § i det här kapitlet är föreskrivet om fullmäktigemotioner.
Minst sjutton fullmäktigeledamöter kan hos stadsstyrelsen framställa en interpellation i någon fråga som gäller stadens förvaltning. Interpellationen ska lämnas in i skriftlig form till stadens registratorskontor.
Stadsstyrelsen ska besvara en interpellation senast vid det första fullmäktigesammanträde som hålls efter att en månad förflutit sedan interpellationen lämnades in.
Svaret på en interpellation ska antecknas för kännedom, om fullmäktige inte beslutar bord- lägga ärendet eller återremittera ärendet till stadsstyrelsen för ny beredning. Fullmäktige kan också besluta att bland sina ledamöter tillsätta ett tillfälligt utskott för att ge fullmäktige ett svar på den fråga som behandlas i interpellationen.
Om fullmäktige har beslutat återremittera ärendet till stadsstyrelsen för ny beredning, ska ett nytt svar ges inom samma tid räknat från beslutet om återremiss som är föreskriven ovan i fråga om svaret på en interpellation.
Om den första av undertecknarna begär ordet vid behandlingen av en interpellation ska ord- föranden ge denne ordet före andra ledamöter.
Efter att ha fattat beslut i ett ärende som behandlas kan fullmäktige godkänna till stadsstyrel- sen riktade hemställningsklämmar, som ska hänföra sig till det ärende som behandlas och som inte får strida mot fullmäktiges beslut eller ändra detta.
I ett ärende som endast gäller beredning får hemställningsklämmar inte godkännas.
För ett beslut om godkännande av en hemställningskläm fordras att det understöds av minst 43 ledamöter.
I fråga om en godkänd hemställningskläm ska stadsstyrelsen tillställa den som föreslagit hem- ställningsklämmen en skriftlig utredning om åtgärderna med anledning av hemställningskläm- men inom ett år efter att den godkändes. Fullmäktige ska separat ges tillfälle att ta del av utredningen.
Behandling av kommuninvånarnas initiativ
Vid behandlingen av kommuninvånarnas initiativ som avses i 26 kap. 1 § i förvaltningsstadgan tillåts diskussion. Beslut om enskilda initiativ tillåts inte utom i fråga om bordläggning eller hemställningsklämmar.
Behandling av initiativ från ungdomar
Vid behandlingen av initiativ från ungdomar som avses i 26 kap. 3 § i förvaltningsstadgan tillåts diskussion. Beslut om enskilda initiativ från ungdomar tillåts inte utom i fråga om bordläggning eller hemställningsklämmar.
Stadsfullmäktige kan på förslag av stadsstyrelsen besluta föra en remissdebatt om ett enskilt betydande eller ekonomiskt vittgående ärende, vars beredning pågår.
Under remissdebatten får förslag inte läggas fram, frånsett förslag om bordläggning.
I samband med de ordinarie sammanträden som fullmäktige valt för ändamålet ordnas en frå- gestund som varar ungefär en timme och under vilken ledamöterna har tillfälle att muntligt ställa frågor till borgmästaren eller en biträdande borgmästare om en viss angelägenhet inom dennes sektor som hänför sig till stadens verksamhet.
En ledamot som vill framställa en fråga ska lämna in den i skriftlig form till ordföranden före sammanträdet.
Ordföranden avgör, om möjligt efter att ha diskuterat saken med vice ordförandena, med be- aktande av aktualitets- och viktighetsgrad, vilka frågor som framställs under frågestunden och i vilken ordning de utvalda frågorna framställs.
Då borgmästaren eller en biträdande borgmästare har svarat på frågan har frågeställaren rätt att få ordet först. Svaret får räcka högst tre minuter och anförandena högst två minuter. Le- damöterna yttrar sig på sin plats. Ordföranden kan begränsa diskussionen enligt sin prövning. Fullmäktige fattar inte beslut om det som behandlas under diskussionen.
Tillsättande av tillfälliga utskott
Fullmäktige kan tillsätta ett tillfälligt utskott. Medlemmarna i utskottet ska vara fullmäktigele- damöter eller ersättare.
Utskottet har till uppgift att bereda ett ärende som gäller uteslutande av en förtroendevald från dennes uppdrag. Ett utskott kan också tillsättas för att ge utlåtanden och för att granska förvaltningen.
Om fullmäktige har beslutat tillsätta ett tillfälligt utskott, ska frågan om utskottets samman- sättning och om valet av ledamöter i utskottet bordläggas för behandling vid följande fullmäk- tigesammanträde.
Stadsfullmäktiges ordförandes befogenheter att avvika från utsatta tider
Stadsfullmäktiges ordförande kan av särskilda skäl bevilja stadsstyrelsen tillstånd att över- skrida de utsatta tiderna i detta kapitel.
Avd. X GRUNDER FÖR DE FÖRTROENDEVALDAS EKONOMISKA FÖRMÅNER
Grunder för de förtroendevaldas ekonomiska förmåner
Förtroendevaldas ekonomiska förmåner
Förtroendevalda får arvode för och ersättningar för kostnader som föranleds av skötsel av förtroendeuppdrag.
Stadsfullmäktige beslutar om arvodena, storleken på ersättningarna och hur ersättningarna begränsas. Stadsstyrelsen beslutar om principerna för ersättning för resekostnader och dag- traktamente. Noggrannare anvisningar om förfarandet då ersättning söks och om utbetalning ges av stadskansliets förvaltningsdirektör.
Förtroendevalda är berättigade till sammanträdesarvode för deltagande i ett sammanträde.
Ordförandena och vice ordförandena för stadsfullmäktige, för stadsstyrelsen och dess sekt- ioner, för nämnderna och dessas sektioner och för de av stadsfullmäktige och stadsstyrelsen utsedda direktionerna är, frånsett förtroendevalda på heltid, utöver sammanträdesarvode be- rättigade till årsarvode. Också stadsstyrelsens och revisionsnämndens övriga ledamöter är be- rättigade till årsarvode.
Då någon som är berättigad till årsarvode är varaktigt förhindrad att sköta sitt uppdrag upphör hans eller hennes rätt till årsarvode. Ersättaren har rätt till den del av årsarvodet som står i proportion till de hela kalendermånader den som är berättigad till årsarvode varit förhindrad att sköta sitt uppdrag.
Stadsfullmäktiges samt stadsstyrelsens och dess sektioners ordförande och vice ordförande, frånsett förtroendevalda på heltid, likaså stadsstyrelsens ledamöter och de i 30 kap. 1 § av- sedda ordförandena för fullmäktigegrupperna är berättigade till kostnadsersättningar utan re- dovisningsskyldighet, som fastslås separat.
Ersättning för inkomstbortfall
En förtroendevald får ersättning för ett faktiskt inkomstbortfall föranlett av förtroendeupp- draget. Ersättning betalas endast för ett sådant inkomstbortfall som hänför sig till den förtro- endevaldes huvudsakliga försörjning.
Ersättning för kostnader för vård av barn
Kostnader för vård av barn under tio år ersätts, frånsett förtroendevalda på heltid, förutsatt att barnet är den förtroendevaldes eget eller bor stadigvarande i samma hushåll.
Ersättning för kostnader för en assistent
En förtroendevald som på grund av en funktionsnedsättning behöver en assistent för att kunna delta i ett organs sammanträde, eller för att kunna förbereda sig för sammanträdet, får ersätt- ning för de kostnader som föranletts av anställningen av en assistent.
6a § Ersättning för övriga kostnader som hänför sig till förtroendeuppdrag
Ersättning för andra kostnader som hänför sig till förtroendeuppdraget än dem som avses i 3– 6 § betalas till en förtroendevald på det sätt som stadsfullmäktige fastslår separat.
Oklarheter som hänför sig till grunden för en ersättning eller dess belopp
Om grunden för kostnaderna eller själva beloppet som avses i 26 § inte kan fastslås entydigt, kan stadskansliets förvaltningsdirektör besluta om betalning av ersättning på skälighetsgrun- der.
Vid behov kan stadskansliets förvaltningsdirektör av den förtroendevalda begära en utredning om grunden för ersättningen eller dess belopp.