ÅRSREDOVISNING
ÅRSREDOVISNING
Ø R E S U N D S B R O K O N S O R T I E T 2 0 1 1
Øresundsbro Konsortiet
Øresundsbro Konsortiet är ett dansk-svenskt företag, som ägs till lika delar av A/S Øresund och Svensk- Danska Broförbindelsen SVEDAB AB. A/S Øresund ägs till 100 procent av Sund & Bælt Holding A/S som i sin tur ägs av den danska staten. SVEDAB AB ägs av den svenska staten. Ägarna svarar solidariskt för Øresundsbro Konsortiets förpliktelser.
Ägarförhållandena och verksamhetsföremålet för Øresundsbro Konsortiet finns närmare beskrivna i det dansk-svenska regeringsavtalet från 1991 samt i det konsortialavtal som har ingåtts mellan
SVEDAB AB och A/S Øresund och som har godkänts av de båda staterna.
Vårt uppdrag
Vårt uppdrag är att äga och driva Øresundsbron.
Lånen för bron och landanläggningarna ska åter- betalas med intäkter från bron och merparten av intäkterna ska komma från biltrafiken. Ersättningen från järnvägstrafiken är fast och påverkas inte av trafikvolymen utan räknas upp årligen med prisindex .
Vårt viktigaste uppdrag de kommande åren är därför att säkerställa en fortsatt långsiktig och affärs- mässigt sund verksamhet byggd på ökade intäkter från biltrafiken understödd av kostnadseffektiv marknadsföring, drift, underhåll och finansiering.
Det ingår i vårt uppdrag att medverka till en positiv utveckling av den samlade trafiken över bron.
Väg och järnväg är båda medel i den integration vi och våra ägare eftersträvar. Trängseln på bron morgon och kväll, miljöaspekter och våra ägares
investeringar i en bättre fungerande spårtrafik bidrar till att vi ser väg och järnväg över sundet som en helhet.
Vår vision och affärsidé
Vår vision är att Öresundsregionen blir ett kraft- centrum som gör den attraktivare att besöka och att leva och arbeta i.
Vår affärsidé är att Øresundsbron dagligen ska bygga nya broar – ekonomiskt, kulturellt och mentalt.
Bron ska vara den bästa vägen till målet på andra sidan Öresund.
Årsredovisning 2011
Styrelsen och verkställande direktören för Øresundsbro Konsortiet avger härmed årsredovisning för räkenskapsåret 2011.
Innehåll
Bättre resultat trots den ekonomiska oron i omvärlden 3
Fler lastbilar och färre pendlare 6
Hög tillgänglighet och säkerhet 7
Fortsatt förbättring av resultatet 8
Samhällsansvar och hållbar utveckling 17
Resultaträkning och rapport över totalresultat 22
Förändringar i eget kapital 25
Bättre resultat trots den ekonomiska oron i omvärlden
Trots den dåliga ekonomiska konjunkturen som medverkar till en minskning av bilpendlingen över Öresund fortsätter vi att förbättra resultatet. Över- skottet (före värdeförändring) steg under 2011 med 81 milj DKK till 275 milj DKK. Vägintäkterna ökade. Avskrivningar och räntekostnader minskade. Därmed uppfyller vi, trots stagnation i trafiken, det ekonomiska målet för 2011 att uppnå en fortsatt positiv resulta- tutveckling.
Men även om pendlingstrafiken minskar finns en del positiva tecken. Lastbilstrafiken har på bara två år ökat med 20 procent. Nästan hälften av alla lastbilar som passerar över Öresund använder nu Øresundsbron.
Även fritidstrafiken med BroPass har haft en positiv utveckling och antalet BroPass-kunder har under 2011 ökat från 203.000 till 242.000. Totalt sett har trafiken minskat med 1 procent under 2011.
Det ekonomiska målet för 2012 för Øresundsbron är att vi ska uppnå en fortsatt positiv resultatutveck- ling trots avmattningen i trafiktillväxten. Målet ska nås genom fokusering på försäljning, i synnerhet
på att öka fritidstrafiken, att få fler avtalskunder och genom att öka innevarande kunders resefrekvens. Vi vill även framöver kunna erbjuda pendlarna en attraktiv produkt, och fasthålla vårt fokus på god service och effektivitet.
Xxxxxxx Xxxxx Xxxxxxxx Xxxxxxxx Xxxxxx-Xxxxxx
Styrelsens ordförande Verkställande direktör
1 januari till 31 december 2011
Milj DKK (om inte annat anges) | 2007 | 2008 | 2009 | 2010 | 2011 |
Trafik | |||||
Xxxxxxxxxxxxxx xxxxx xxxxxx per dag | 18.482 | 19.367 | 19.462 | 19.388 | 19.146 |
Antal avtalskunder 31/12 (avrundat) | 175.000 | 173.000 | 213.000 | 242.000 | 280.000 |
Genomsnittspris personbil (DKK inkl moms) | 138 | 143 | 145 | 155 | 156 |
Trafikvolym järnväg (miljoner passagerare) | 9,7 | 10,7 | 11,1 | 10,9 | 11,1 1 |
Resultaträkning | |||||
Nettoomsättning | 1.379 | 1.440 | 1.445 | 1.521 | 1.545 |
Rörelseresultat | 738 | 815 | 834 | 933 | 999 |
Nettofinansieringskostnader | – 827 | – 876 | – 761 | – 739 | – 724 |
Årets resultat före värdeförändringar | – 89 | – 61 | 73 | 194 | 275 |
Värdeförändringar av finansiella instrument, netto | 607 | – 949 | – 397 | – 257 | – 1.341 |
Årets resultat | 518 | – 1.010 | – 323 | – 63 | – 1.066 |
Balansräkning | |||||
Balansomslutning | 19.426 | 19.850 | 18.768 | 20.835 | 18.898 |
Väg- och järnvägsanläggning | 17.417 | 17.125 | 16.836 | 16.594 | 16.395 |
Övriga anläggningstillgångar | 94 | 94 | 92 | 106 | 128 |
Investering i materiella anläggningstillgångar | 62 | 49 | 53 | 77 | 81 |
Eget kapital | – 1.698 | – 2.708 | – 3.032 | – 3.094 | – 4.161 |
Obligationslån och skuld till kreditinstitut | 18.928 | 18.827 | 19.361 | 22.039 | 20.412 |
Räntebärande nettoskuld (exkl. förändring av verkligt värde) 2 | 19.240 | 18.930 | 18.504 | 18.289 | 17.781 |
Finansiella nyckeltal | |||||
Realränta före förändring av verkligt värde | 2,3 | 1,2 | 2,8 | 1,7 | 1,2 |
Resultat före avskrivningar och finansiella poster (EBITDA) i procent av nettoomsättning | 77,9 | 80,2 | 81,5 | 81,4 | 81,4 |
Resultat efter avskrivningar men före finansiella poster (EBIT) i procent av nettoomsättning | 53,5 | 56,5 | 57,7 | 61,4 | 64,7 |
Räntetäckningsgrad | 1,34 | 1,42 | 1,60 | 1,70 | 1,74 |
Avkastningsgrad | 3,7 | 4,0 | 4,4 | 4,4 | 5,2 |
Avkastningsgrad väg- och järnvägsanläggning | 4,1 | 4,6 | 4,9 | 5,5 | 6,0 |
Personale | |||||
Antal anställda vid periodens slut | 181 | 177 | 178 | 178 | 181 |
Varav kvinnor | 99 | 95 | 93 | 95 | 95 |
Varav män | 82 | 82 | 85 | 83 | 86 |
Sjukfrånvaro i procent | 4,6 | 3,1 | 3,6 | 4,3 | 4,4 |
1. Siffran är baserad på en uppskattning för november och december
2. Räntebärande nettoskuld utgörs av finansiella tillgångar och skulder upptagna till anskaffningsvärde.
Räntor, som ingår i Övriga kortfristiga fordringar respektive Leverantörsskulder och övriga skulder, ingår inte.
Øresundsbro Konsortiets lönsamhet förbättras även fortsättningsvis. För år 2011 blev vinsten 275 milj DKK före värdeförändring. Det är en förbättring med 81 milj DKK jämfört med år 2010.
Förklaringen är främst högre trafikintäkter, lägre avskrivningar och lägre räntekostnader. Därmed uppfyller företaget det ekonomiska målet för 2011 att uppnå en fortsatt positiv resultatutveckling trots avmattningen i trafikökningen.
Vägtrafiken har minskat något under året som en följd av finanskrisen och den ekonomiska avmattnin- gen i Danmark och Sverige.
Med den senaste trafikprognosen som grund räknar Øresundsbro Konsortiet med att företagets skuld kommer att vara återbetald 34 år efter invigningen av Øresundsbron. I beräkningen ingår att ägarbolagen får utdelning från år 2019.
Det har inte inträffat några väsentliga händelser efter räkenskapsårets utgång.
Fler lastbilar och färre pendlare
Vägtrafiken på Øresundsbron uppgick under 2011 till 19.146 fordon per dag. Det är en minskning med 1 procent jämfört med 2010, främst på grund av minskad pendling.
Fram till år 2008 hade Øresundsbron varje år stigande trafiksiffror. Den trenden bröts av den internationella finanskrisen som har medfört lågkonjunktur och ekonomisk osäkerhet.
Lastbilstrafiken ökade dock kraftigt för andra året
i rad. År 2011 blev ökningen hela 9 procent. Nästan hälften av lastbilstrafiken över Öresund går nu över Øresundsbron, som har ökat sin marknadsandel med 2 procentenheter.
Pendlingstrafiken minskade med 7 procent och upp- gick under 2011 till 40 procent av personbilstrafiken. Intresset för fritidsupplevelser på andra sidan Öresund är fortsatt hög. Fritidstrafiken ökade med
6 procent. Antalet kunder som har tecknat BroPass- avtal och därmed kan passera bron till halva priset har under 2011 ökat från 203.000 till 242.000, ett resultat som ligger över målet för året.
Vägtrafiken på Øresundsbron under 2010 och 2011 | |||
Personbilar etc* | Lastbilar | Bussar | Totalt |
Trafik per dag 2010 18.367 | 899 | 122 | 19.388 |
Trafik per dag 2011 18.042 | 981 | 122 | 19.146 |
Förändring – 1,8 | 9,1 | 0 | – 1,2 |
Marknadsandel 2010 79 % | 48 % | 67 % | 77 % |
Marknadsandel 2011 80 % | 50 % | 67 % | 78 % |
* Personbilar inkluderar även varubilar, personbilar med släp samt motorcyklar. | |||
Hög tillgänglighet och säkerhet
Säkerheten på Øresundsbrons motorväg ska vara hög och hålla samma nivå som motsvarande anläggningar på land i Sverige och Danmark.
Det målet har Øresundsbron hittills uppfyllt.
Under 2011 inträffade 11 trafikolyckor, men ingen med allvarlig personskada. Antalet olyckor med allvarlig personskada per 10 milj körda kilometer (sedan bron öppnades) är så lågt som 0,5.
Förbindelsen skall vara tillgänglig på ett säkert och bekvämt sätt på dygnets alla tider. Under 2011 var Øresundsbrons motorväg bara stängd under
sammanlagt drygt 26 timmar på grund av hårda väderförhållanden, trafikolyckor eller tekniska fel. Det betyder att tillgängligheten var 99,7 procent. Den hårda vintern i början av 2011 har visat att Øresundsbron har en mycket bra framkomlighet med god service för trafikanterna när det gäller att hålla motorvägen ren från snö och is. De hårda vindarna under december har dock begränsat framkomligheten mer än normalt.
Fortsatt förbättring av resultatet
Under 2011 ökade vägintäkterna på Øresundsbron till 1.055 milj DKK. Det är en ökning med 10 milj DKK jämfört med 2010. Intäkterna från järnvägen är indexreglerade och ökade med 12 miljoner DKK
till 470 miljoner DKK.
Driftskostnaderna steg med 5 miljoner DKK till 288 milj DKK. Avskrivningarna minskade med
46 milj DKK, vilket beror på att cirka en miljard DKK av den ursprungliga anläggningsinvesteringen skrevs av på tio år, och alltså löpte ut 2010.
Rörelseresultatet visade en förbättring med 66 milj DKK till 999 milj DKK.
Nettofinansieringskostnaderna minskade med 15 milj DKK till 724 milj DKK.
Sammantaget gav detta ett positivt resultat för 2011 med 275 milj DKK före värdeförändring*. Det är en ökning med 81 milj DKK jämfört med 2010.
Värdeförändringen* består av en marknads- värdeeffekt som följer av ränteändringar på
– 1.390 milj DKK och en valutakurseffekt på
49 DKK milj. Den stora värdeförändringen beror på den kraftiga nedgången i de långa räntorna under 2011. Värdeförändringen beskrivs närmare i not 16. Efter värdeförändring blev årets resultat ett underskott med 1.066 milj DKK.
Den räntebärande nettoskulden (exkl. värde- förändring) har minskat med 508 milj DKK till 17.781 milj DKK.
Ekonomiska nyckeltal 2007 – 2011 | |||||
2011 | 2010 | 2009 | 2008 | 2007 | |
Nettoomsättning | 1.545 | 1.521 | 1.445 | 1.441 | 1.379 |
Rörelseresultat | 999 | 933 | 834 | 815 | 738 |
Nettofinansieringskostnader | – 724 | – 739 | – 761 | – 876 | – 827 |
Resultat före värdeförändring* | 275 | 194 | 73 | – 61 | – 89 |
Värdeförändring, netto* | – 1.341 | – 257 | – 397 | – 949 | 607 |
Årets resultat | – 1.066 | – 63 | – 324 | – 1.010 | 518 |
Räntebärande nettoskuld exkl värdeförändring 31/12 | 17.781 | 18.289 | 18.504 | 18.930 | 19.240 |
Räntebärande nettoskuld (marknadsvärde) 31/12 | 20.418 | 19.482 | 19.678 | 19.662 | 18.982 |
* Värdeförändring är en redovisningsprincip enligt vilken finansiella tillgångar och skulder värderas till marknadsvärde med löpande redovisning av värdeförändringen i resultaträkningen under finansiella poster. Den del av marknadsvärdeförändringen, som kan tillskrivas ränteförändringar, påverkar dock inte företagets återbetalningsförmåga.
Utvecklingen av företagets ekonomi illustreras
i nedanstående diagram, som visar utvecklingen
av rörelseresultat i förhållande till nettofinansierings- kostnaderna och vägtrafikintäkterna i förhållande
till driftskostnaderna.
Netto driftsresultat minus nettofinansieringskostnader 2001 – 2011
Vägtrafikintäkter och driftskostnader 2001 – 2009
1.500
Milj DKK
250
Index 2001 = 100
1.000 200
500 150
0 100
– 500 50
– 1.000
2001
2003
2005
2007
2009
2011
0
2001
2003
2005
2007
2009
2011
Resultat före avskrivningar och finansiella poster Bidrag till minskad nettoskuld Nettofinansieringskostnader
Vägtrafikintäkter Driftskostnader
Den ekonomiska och finansiella utvecklingen under 2012 är förbundet med osäkerhet och därför är också företagets förväntningar på det ekonomiska resultatet för året präglat av en viss osäkerhet.
Förväntningen är dock en fortsatt postitiv resultat- utveckling trots avmattningen i trafiktillväxten.
Finanspolicy och upplåning
Finansförvaltningen i Øresundsbro Konsortiet sker inom ramar som är fastställda av företagets styrelse samt riktlinjer från garanterna. Garanterna är Finansministeriet i Danmark och Riksgäldskontoret
i Sverige. Styrelsen lägger fast dels en överordnad finansieringspolicy, dels en årlig finansstrategi, som bland annat reglerar det enskilda årets upplåning och sätter gränser för företagets valuta- och ränte- exponering.
Den överordnade målsättningen för finansförvalt- ningen är att uppnå lägsta möjliga finansierings- kostnader för Øresundsbron under dess livslängd med hänsyn tagen till en acceptabel och av styrelsen antagen risknivå. Konsortiet arbetar med samma typer av finansiella risker som andra företag, men har på grund av Øresundsbrons karaktär en mycket lång tidshorisont. Det betyder att finansierings- kostnader och finansiella risker bedöms i ett långsiktigt perspektiv, medan kortsiktiga resultat- förändringar tillmäts mindre betydelse.
Alla lån och övriga finansiella instrument, som används av Konsortiet, är garanterade solidariskt av den danska och den svenska staten.
Øresundsbrons lånebehov varierar år från år särskilt i takt med behovet av refinansiering av tidigare tagna lån med förfall under det aktuella året. Under 2011 beräknades lånebehovet till 2,3 miljarder DKK vid årets början, men det visade sig inte vara nöd-
vändigt att utnyttja låneramen fullt ut. Årets upplåning blev därför 2,0 miljarder DKK och genomfördes
via tre transaktioner i SEK och en transaktion i NOK. Under 2012 beräknas lånebehovet bli cirka
3,0 miljarder DKK.
Konsortiets finansieringskostnader beskrivs närmare i nedanstående tabell. Generellt sett har det egentliga räntekostnaderna under 2011 varit lägre än de faktiska räntekostnaderna under 2010 och i linje med budgeten för 2011. Det beror främst på de något lägre penningmarknadsräntorna, som efterhand slår igenom i företagets räntekostnader, men motverkas till viss del av den fortsatt höga inflationen i Danmark och Sverige, som har en negativ effekt på företagets realränteskuld.
Finansiella nyckeltal 2011 | ||
Procent | ||
Milj DKK | per år | |
Upplåning 2011 | 2.000 | |
Bruttoupplåning (marknadsvärde) | 20.683 | |
Nettoskuld (marknadsvärde) | 20.646 | |
Nettofinansieringskostnader | 724 | 4,07 |
Värdeförändring, marknadsvärdeeffekt, netto | 1.390 | 7,81 |
Värdeförändring, valutakurseffekt, netto | 49 | – 0,27 |
Finansieringskostnader totalt | 2.065 | 11,61 |
Realränta 2011 | ||
(före värdeförändring) | 1,20 | |
Realränta 1994 – 2011 | ||
(före värdeförändring) | 1,90 | |
Ränteutvecklingen under 2011
4,0
3,5
3,0
2,5
2,0
1,5
1,0
0,5
0,0
Ränta (procent)
Jan.
Feb.
Marts
April
Maj
Juni
Juli
Aug.
Sep.
Okt.
Nov.
Dec.
EUR 10 år
EUR 5 år
EUR 6 månader
Garanterna har bestämt att Øresundsbro Konsortiet bara får ha valutaexponering i DKK, SEK och EUR. Företaget hade vid ingången av 2011 en exponering i SEK på drygt 10 procent och denna har ökat till knappt 15 procent vid slutet av året, vilket motsvarar företagets riktmärke. Se nedan.
Riktmärket för exponeringen i SEK är en andel på ungefär 15 procent, vilket motsvarar Konsortiets långsiktiga ekonomisk exponering i SEK. Det ska betonas att baspriset för en passage över bron som utgångspunkt fastställs i DKK och därefter omräknas till SEK. Dessutom avräknas intäkterna från järnvägen i DKK.
Företagets ränterisker styrs aktivt genom användning av swaps och andra finansiella instrument. En närmare beskrivning av den överordnade räntestrategin finns
i not 16.
Våren präglades av en gryende optimism på båda sidor av Xxxxxxxx och ökande inflation, särskilt
i Europa. Detta fick den Europeiska Centralbanken (ECB) att höja de penningpolitiska räntorna två gånger med 0,25 procent. Den ekonomiska och politiska situationen ändrade sig dock väsentligt under sommaren då särskilt skuldkrisen i Europa åter kom i fokus. Detta fick under årets sista månader ECB att återta sina räntehöjningar och
de penningpolitiska lättnaderna är möjligen inte slut ännu. Den amerikanska centralbanken (FED) lovade redan i augusti månad att hålla de penningpolitiska räntorna stilla under en längre period (2 år). Oron
i Europa medförde samtidigt att de långa räntorna föll till historiskt låga nivåer.
I samband med ECB:s räntehöjningar under våren lade företaget om en mindre del av den rörliga skulden till fast ränta. Under sommaren ökades dessutom andelen realränteskuld så att den nu ligger nära företagets riktmärke på omkring 35 procent.
Riktmärket för durationen av den nominella delen av skulden låg under 2011 på 3 år och den faktiska durationen har legat i intervallet 2,7 – 3,3 år. För 2012 är riktmärket för durationen av den nominella skulden oförändrat 3 år.
Företagets realränteexponering på cirka 35 procent gav under 2011 anledning till inflationsuppskrivningar över vad som var budgeterat, eftersom både den svenska och den danska inflationen har varit relativt hög, detta som en följd av i synnerhet de oljepris- ökningar som skedde i slutet av 2010. Det finns dock fortsatt en förväntning om att inflationen faller ner till den långsiktiga nivån 2 procent.
Principerna för styrning av finansiella kreditrisker beskrivs närmare i not 16.
Det är fortfarande Konsortiets policy att bara acceptera kreditrisker gentemot de mest kreditvärdiga motparterna. Som konsekvens av finanskrisen har det allmänt sett skett en betydande försämring av
de finansiella institutens kreditvärdering, vilket också avspeglar sig i Konsortiets motpartsrisker. För att motverka de högre kreditrisker, detta allt annat lika skulle medföra, reducerade Konsortiet under 2009 avsevärt maxgränserna för placering av överskotts- likviditet. Konsortiet har inte heller under 2011 förlorat pengar på konkurser för finansiella motparter.
Från och med 1 januari 2005 kan företaget bara ingå swaps och liknande finansiella transaktioner med motparter, som är bundna av ett särskilt avtal om ställd säkerhet (CSA-avtal). Därmed sjunker kreditexponeringen vid swaps etc. till ett absolut minimum, varför Konsortiet inte har bedömt det
nödvändigt att ändra maxgränserna på detta område.
Konsortiet kan genom den solidariska garantin från den danska och svenska staten uppnå lånevillkor på de internationella kapitalmarknaderna som kan jämställas med staternas egna upplåning.
Øresundsbro Konsortiets skuld ska betalas tillbaka med hjälp av intäkterna från väg- och järnvägs- trafiken. Från och med 2006 görs beräkningen
av återbetalningstiden i de långsiktiga räntabilitets- beräkningarna på grundval av en realränta på
3,5 procent.
Återbetalningstiden är beräknad till 34 år efter öppnandet av den fasta förbindelsen och det är
en förbättring med ett år jämfört med senaste års- redovisningen. Beräkningen är baserad på en totalt sett oförändrad trafikprognos. Företaget har under 2011 noterat en tillbakagång för pendlingstrafiken medan det har varit uppgång för fritids- och affärs- trafiken, vilket någorlunda jämnar ut vartannat.
Det egna kapitalet beräknas återställt under 2019 och därefter kan det bli utdelning till ägarbolagen.
Utan utdelning skulle Konsortiets återbetalningstid vara 26 år, vilket är oförändrat jämfört med senaste årsredovisningen.
De väsentligaste riskfaktorerna i beräkningarna är den långsiktiga trafikutvecklingen samt realräntan (se tabellen). På grund av osäkerheten om den framtida trafikutvecklingen arbetar Konsortiet med tre alternativa scenarier för den framtida trafik- utvecklingen, jämför not 17.
Stagnationsscenariot, då återbetalningstiden stiger till 44 år, skulle kunna bli verklighet vid en långvarig ekonomisk tillbakagång. I ett sådant scenario skulle trafikutvecklingens negativa effekt på återbetalnings- tiden sannolikt i viss mån motverkas av lägre realräntor.
Återbetalningstider för Øresundsbro Konsortiet under alternativa förutsättningar om realränta och trafikscenarier (antal år från öppnandet år 2000):
Trafikscenario | Realränta | ||||
2,5 % | 3,0 % | 3,5 % | 4,0 % | 4,5 % | |
Tillväxt | 30 | 30 | 30 | 31 | 31 |
Medel | 33 | 34 | 34 | 34 | 35 |
Stagnation | 42 | 43 | 43 | 44 | 44 |
Øresundsbro Konsortiets främsta uppdrag är att äga och driva den fasta förbindelsen över Öresund, framför allt att upprätthålla en hög tillgänglighet och en hög säkerhetsnivå på förbindelsen, samt att säkra att återbetalningen av de lån, som har tagits för att finansiera anläggningen, kan ske inom rimlig tid.
Det finns dock risker som kan äventyra möjligheterna att nå dessa mål. En del risker kan styras/reduceras av Konsortiet självt medan andra har karaktären av utifrån kommande händelser som Konsortiet inte har något inflytande över.
Under 2010 genomförde Øresundsbro Konsortiet en helhetsorienterad riskanalys, som omfattade identifiering och prioritering av Konsortiets risker. Ett element i riskstrategin är att styrelsen en gång årligen föreläggs en riskrapport, som beskriver
företagets väsentligaste risker samt konkreta förslag om hur de ska hanteras. En sådan riskrapport utarbetades för första gången 2010 och uppdate- rades 2011.
De största riskerna i relation till Konsortiets över- ordnade målsättningar är kopplad till utvecklingen av intäkterna från vägtafiken. Dessa påverkas
av en lång rad faktorer, till exempel konjunkturer, integration i Öresundsregionen och övriga infra- strukturinvesteringar som Konsortiet inte, eller bara i ringa grad, kan påverka. Dessutom påverkas vägintäkterna av Konsortiets beslut om till exempel priser och produktutbud.
Riskerna kring vägintäkter följs och analyseras löpande av såväl företagsledningen som styrelsen. Dessutom värderas utvecklingen av vägintäkterna grundligt i samband med att den årliga prislistan fastställs. Styrelsen har i augusti 2011 antagit
en reviderad affärsplan för åren 2012 – 2017, där det bland annat framgår att fritidstrafiken
och affärstrafiken ha ska högsta prioritet under de närmaste åren. Pendlingstrafiken är mycket
konjunkturkänslig och kan inte i samma utsträckning påverkas av företagets insatser.
I not 17 är beräkningarna av återbetalningstiden av skulden och känsligheten i beräkningarna beskrivna. Utöver vägintäkterna spelar finansieringskostnaderna en viktig roll för företagets ekonomi. Företagets finansiella risker styrs och övervakas successivt.
Jämför sid 10 och not 16.
Utvecklingen av de långsiktiga underhålls- och reinvesteringskostnaderna är också behäftad med viss osäkerhet. Konsortiet arbetar proaktivt och systematiskt med att reducera dessa osäkerhets- faktorer och det är inte sannolikt att dessa risker utlöser större negativa effekter på återbetalnings- tiden. Denna bedömning stöds av en extern analys som gjordes 2008.
Den största risken för tillgängligheten är ett längre avbrott i trafiken på grund av ett till exempel av påsegling av bron, terrorhandlingar eller likande. Sannolikheten för en sådan händelse är mycket liten men de potentiella konsekvenserna är i gengäld omfattande. Ett långvarigt stopp för både väg- och järnvägstrafiken betyder till exempel att 20.000 människor dagligen skulle få svårigheter att komma till och från arbetet. Øresundsbro Konsortiets direkta ekonomiska förlust vid sådana händelser är dock täckta av försäkringar, inklusive driftsförluster,
i upp till 2 år.
Konsortiet har målsättningen att säkerheten på förbindelsens väg och järnväg ska vara hög och jämförbar med motsvarande anläggningar på land
i Danmark och Sverige. Denna målsättning har hittills uppfyllts och det aktiva säkerhetsarbetet fortsätter. Arbetet understöds av omfattande statistiska analyser (s.k. operational risk analysis – ORA),
som uppdateras med jämna mellanrum, bland annat på grundval av erfarenheterna från den löpande driften av förbindelsen. En större olycka på väg- eller järnvägsförbindelsen kan dock givetvis inte uteslutas. Konsekvenserna av en sådan är svåra att värdera.
Se ovan.
I samarbete med relevanta myndigheter i Sverige och Danmark upprätthåller Øresundsbro Konsortiet en omfattande beredskap, bland annat en intern krisberedskap för att hantera olyckor etc. på förbindelsen. Beredskapen testas regelbundet med hjälp av övningar.
Arbetet med helhetsorienterad riskstyrning har kartlagt och systematiserat ett antal risker
i samband med den allmänna driften av den fasta förbindelsen. Här kan nämnas risken för ett avbrott av IT- eller andra tekniska system, otillåtet intrång
i IT-systemen, förseningar och fördyringar av under- hållsarbeten etc. Dessa risker hanteras i den dagliga ledningen och linjeorganisationen. Särskilt när det gäller IT-risker kan det framhållas att Konsortiet under 2010 blev PCI-certifierat, det vill säga certi- fierat enligt betalkortföretagens krav för att arkivera kreditdata. Certifieringen har bekräftats under 2011.
Samhällsansvar och hållbar utveckling
Øresundsbron påtar sig ett ansvar gentemot det omgivande samhället genom att bidra till social, ekonomisk och miljömässig hållbarhet. Øresundsbron eftersträvar därför:
– Att ta socialt ansvar vad gäller de människor som påverkas av företaget och därmed bidra till en hållbar social utveckling i det omgivande samhället (social hållbarhet).
– Att garantera en sund ekonomisk utveckling av verksamheten i överensstämmelse med de riktlin- jer som är fastställda av den danska och svenska staten (ekonomisk hållbarhet).
– Att skydda den omgivande miljön och minimera miljöpåverkan från aktiviteter i företaget och därmed skapa medinflytande på den globala balansen som är förutsättningen för vår existens (miljömässig hållbarhet).
Øresundsbro Konsortiet har upprättat en hållbarhets- redovisning, Samhällsansvar och hållbar utveckling, vilken publiceras separat. Rapporten finns
tillgänglig på Øresundsbrons hemsida xxx.xxxxxxxxxxxx.xxx/xxxxxxxxxxxxxx0000 och kan beställas från:
Øresundsbro Konsortiet PR-avdelningen
Xxxxxx Xxxxxx 00
1601 København V xxxx@xxxxxxxxxxxx.xxx Telefon: +46 (0)00-000 00 00
Principer för bolagsstyrning
Øresundsbro Konsortiet är ett dansk-svenskt kon- sortium och har sin hemvist i Danmark och Sverige. Konsortiet ägs till lika delar av A/S Øresund och Svensk-Danska Broförbindelsen SVEDAB AB. A/S Øresund ägs till 100 procent av Sund & Bælt Holding A/S som i sin tur ägs av danska staten. SVEDAB AB ägs av den svenska staten.
I enlighet med regeringsavtalet mellan Danmark och Sverige har de båda ägarbolagen A/S Øresund och Svensk-Danska Broförbindelsen SVEDAB AB slutit ett konsortialavtal. Konsortialavtalet reglerar bland
annat principer kring bolagsstämma, val till styrelsen, styrelsens storlek och sammansättning samt ordförande.
Styrelsen
Styrelsen har samma befogenheter och förpliktelser som normalt tillkommer styrelsen i ett aktiebolag. Styrelsen ansvarar för den övergripande förvaltningen av Øresundsbro Konsortiet och beslutar om frågor
av större strategisk och ekonomisk betydelse. Vidare godkänner styrelsen större investeringar, väsentliga förändringar av konsortiets organisation och centrala policies samt fastställer budget och årsbokslut. Styrelsen utser VD samt fastställer anställningsvillkoren för VD och ledande befattnings-
havare i övrigt. Dessa principer är beskrivna i not 19.
Styrelsens arbete
Styrelsens arbetsordning behandlar styrelsens ansvar och befogenheter, anvisningar för styrelsemöten samt arbetsfördelning mellan styrelseordförande, övriga styrelseledamöter och verkställande direk- tören. Styrelsen sammanträder vid minst fyra tillfällen per år varav ett ska ägnas åt frågor om långsiktig strategi. Vid behov hålls extra sammanträden för särskilda frågor. Konsortiets revisorer deltar årligen vid minst ett styrelsemöte. Styrelsen har under
2011 sammanträtt 4 gånger utöver det konstitu- erande mötet.
Styrelsen utvärderar styrelsearbetet och VD genom en systematisk och strukturerad process en gång per år, med syfte att utveckla styrelsens arbetsformer och effektivitet.
Direktion
Styrelsen har delegerat ansvaret för den löpande förvaltningen till den verkställande direktören enligt en särskilt upprättad arbetsordning. Verks- tällande direktören deltar som föredragande vid styrelsemöten. Verkställande direktören deltar
också i en formell kontaktgrupp med representanter för de anställda.
Val av styrelse
Konsortiets två ägarbolag utser vardera fyra ledamöter till konsortiets styrelse. Ägarbolagen nominerar växelvis vartannat år ordförande respektive vice ordförande inom styrelsen.
Ingen av styrelseledamöterna ingår i företagets dagliga ledning.
Styrelsekommittéer
Hela styrelsen utgör Øresundsbro Konsortiets revisionskommitté, som håller separata möten i samband med ordinarie styrelsemöten. Vice
ordförande i styrelsen har posten som ordförande i revisionskommittén. Det finns inget ersättnings- utskott i Konsortiet.
Riskstyrning samt intern styrning och kontroll av resultatrapportering
Konsortiets riskstyrning och intern styrning och kontroll i samband med bokslut och finansiell rapportering syftar till att minimera risken för mate- riella fel och bedrägeri. Det interna kontrollsystemet omfattar klart definierade roller och ansvarsområden (funktionsuppdelning), rapporteringskrav samt rutiner för attest och godkännande. Den interna kontrollen granskas av revisorerna och genomgås av styrelsen via revisionskommittén.
Budgetuppföljning sker kvartalsvis och godkänns
av styrelsen. Styrelsen godkänner också Konsortiets delårsrapporter. Konsortiet följer de danska kraven och publicerar inte fullständiga kvartalsrapporter varje kvartal utan publicerar resultatet i ett press- meddelande.
Revision
Konsortiets räkenskaper och interna kontroll granskas av de revisorer som är valda revisorer i respektive ägarbolag. Revisorerna avlägger skriftlig rapport
till styrelsen minst två gånger om året. Rapporterna läggs fram på styrelsemöte och undertecknas
av samtliga styrelseledamöter. Revisorerna är när- varande på minst ett styrelsemöte per år. Arvode till revisor utgår enligt räkning.
Ersättning till ledande befattningshavare
De överordnade principerna är att ersättningar
till ledande befattningshavare skall vara konkurrens- kraftiga men inte löneledande, det finns inga särskilda pensionsplaner eller försäkringar för ledande befattningshavare och det finns inte heller någon incitamentsbaserad ersättning till ledande befattningshavare i Konsortiet.
Xxxxxxx Xxxxx Xxxxxxxx
Ordförande sedan 2010 (medlem i styrelsen sedan 2004) Styrelseordförande i A/S Det Østasiatiske Kompagni, Finansiel Stabilitet A/S, Sund & Bælt Holding A/S, Femern A/S, C.W. Obel A/S, Erhvervsinvest Management A/S, Den Danske Forskningsfond, Scandinavian Private Equity Partners A/S och Soclé du Monde ApS Vice ordförande i Asgard Ltd. Skandinavisk Holding A/S
och Xxxxx Xxxxxx A/S
Styrelseledamot i Scandinavian Private Equity A/S, Scandinavian Tobacco Group A/S, Xxxxxxx X. Xxxxxxxxxxx Legat och ØK’s Almennyttige Fond
f. 1947
Xxxxx Xxxxxxx
Vice ordförande sedan 2010, (medlem i styrelsen sedan 2007) Styrelseordförande i Svensk-Danska Broförbindelsen SVEDAB AB, Länsförsäkringar Halland, Högskolan i Halmstad och Arlandabanan Infrastructure AB
Styrelseledamot i Hallands Akademi f. 1947
Xxxxxxxx Xxxxxx Xxxxxx
Medlem i styrelsen sedan 2007 Direktör
Styrelseordförande i Knightec AB och Lärande i Sverige AB Styrelseledamot i Svensk-Danska Broförbindelsen SVEDAB AB, JM AB, Upplands Motor AB, Arlandabanan Infrastructure AB, Botniabanan AB, Mercuri International AB och LRF Konsult AB f. 1945
Xxxxxx Xxxxx
Medlem i styrelsen sedan 2009
x.x. xxxxxxxxxxxx och f.d. statssekreterare med ansvar för nordiska frågor
Styrelseordförande i Stiftelsen Konung Xxxxxx X:s 90 års-fond
Vice ordförande i Arlandabanan Infrastructure AB och Svensk-Danska Broförbindelsen SVEDAB AB
Styrelseledamot i Statens bostadskreditnämnds avtalsdelegation f. 1944
Xxxxxx Xxxx
Medlem i styrelsen till 29 april 2011 Generaldirektör, Trafikverket
f. 1950
Xxxx Xxxxxxxxxx
Medlem i styrelsen från 29 april 2011 Departementsråd, Näringsdepartementet Styrelseledamot i Arlandabanan Infrastructure AB, Svensk Danska Broförbindelsen AB (SVEDAB)
och Botniabanan AB f. 1958
Xxxxxx Xxxxxxxx
Medlem i styrelsen sedan 2009 Direktör, Elikofer & Co
Styrelseledamot i Sund & Bælt Holding A/S och Femern A/S f. 1944
Xxxxxxx Xxxx
Medlem i styrelsen sedan 2004
Styrelseordförande i Udviklingsselskabet By & Havn I/S, Københavns Havns Pensionskasse, Arealudviklingsselskabet FredericiaC P/S och Forca A/S
Vice ordförande i Sund & Bælt Holding A/S och Femern A/S. Styrelseledamot I CMP Copenhagen Malmö Port AB, Kommunekemi A/S, Kærkommen A/S, GES Investment Services A/S, Investeringsforeningen Maj Invest, Pluss Leadership A/S och DADES A/S
f. 1945
Xxxxxxxx Xxxx
Medlem i styrelsen sedan 2003 Direktör och styrelseledamot,
Xxxxxxxx Xxxx Ejendomsmæglerfirma ApS
Styrelseordförande i Danske Selvstændige Ejendomsmæglere Styrelseledamot i Sund & Bælt Holding A/S och Femern A/S f. 1959
Xxxxxxxx Xxxxxx-Xxxxxx
Verkställande direktör sedan 2007 Styrelseledamot i Stena Fastigheter AB f. 1954
Xxxxx Xxxx
Ekonomidirektör
Vice ordförande i Brobizz A/S f. 1959
Xxx X. Xxxx
Finansdirektör
Styrelseledamot i Brobizz A/S, Sparekassen Lolland A/S och Fonden for Sparekassen Lolland
f. 1955
Xxxxx Xxxxxxx
Anläggningsdirektör f. 1965
Xxxxx Xxxxxxxx
Chef, Leverans f. 1966
Xxxxxxx Xxxxxxxx
Chef
Försäljning och Marknad f. 1973
och rapport över totalresultat
1 januari till 31 december (DKK/SEK milj)
DKK | DKK | SEK | SEK | ||
Not | 2011 | 2010 | 2011 | 2010 | |
Intäkter | |||||
4 | Driftsintäkter | 1.545,2 | 1.520,8 | 1.852,4 | 1.839,0 |
Summa intäkter | 1.545,2 | 1.520,8 | 1.852,4 | 1.839,0 | |
Kostnader | |||||
5,6 | Övriga driftskostnader | – 168,6 | – 171,7 | – 202,1 | – 207,6 |
7 | Personalkostnader | – 119,5 | – 111,4 | – 143,3 | – 134,7 |
8 | Avskrivningar väg- och järnvägsanläggning | – 235,9 | – 283,6 | – 282,7 | – 342,9 |
9 | Avskrivningar maskiner, inventarier och utrustning | – 22,2 | – 20,8 | – 26,6 | – 25,2 |
Summa kostnader | – 546,2 | – 587,5 | – 654,7 | – 710,4 | |
Rörelseresultat | 999,0 | 933,3 | 1.197,7 | 1.128,6 | |
Finansiella poster | |||||
10 | Finansiella intäkter | 6,2 | 15,8 | 7,5 | 19,1 |
10 | Finansiella kostnader | – 730,2 | – 754,3 | – 875,3 | – 912,1 |
10 | Värdeförändringar, netto | – 1.341,5 | – 257,3 | – 1.608,3 | – 311,2 |
Summa finansiella poster | – 2.065,5 | – 995,8 | – 2.476,1 | – 1.204,2 | |
Årets resultat | – 1.066,5 | – 62,5 | – 1.278,4 | – 75,6 | |
Resultatdisposition | |||||
Resultatet föreslås överfört till balanserat resultat | – 1.066,5 | – 62,5 | – 1.278,4 | – 75,6 | |
Totalresultat | |||||
Årets resultat Övrigt totalresultat | – 1.066,5 – | – 62,5 – | – 1.278,4 – | – 75,6 – | |
Årets totalresultat | – 1.066,5 | – 62,5 | – 1.278,4 | – 75,6 | |
Per 31 december (DKK/SEK milj)
DKK | DKK | SEK | SEK | |
Not Tillgångar | 2011 | 2010 | 2011 | 2010 |
Anläggningstillgångar | ||||
Materiella anläggningstillgångar 8 Väg- och järnvägsanläggning | 16.394,5 | 16.594,0 | 19.652,9 | 20.065,3 |
9 Maskiner, inventarier och utrustning | 128,3 | 105,9 | 153,8 | 128,0 |
Summa materiella anläggningstillgångar | 16.522,8 | 16.699,9 | 19.806,7 | 20.193,3 |
Summa anläggningstillgångar | 16.522,8 | 16.699,9 | 19.806,7 | 20.193,3 |
Omsättningstillgångar | ||||
Fordringar 11 Övriga kortfristiga fordringar | 262,1 | 331,4 | 314,2 | 400,8 |
12,15 Derivatinstrument | 1.871,7 | 1.644,3 | 2.243,7 | 1.988,3 |
Summa fordringar | 2.133,8 | 1.975,7 | 2.557,9 | 2.389,1 |
Värdepapper 13,15 Obligationer | – | 1.029,6 | – | 1.244,9 |
13,15 Likvida medel | 241,4 | 1.130,2 | 289,4 | 1.366,7 |
Summa omsättningstillgångar | 2.375,2 | 4.135,5 | 2.847,3 | 5.000,7 |
Summa tillgångar | 18.898,0 | 20.835,4 | 22.654,0 | 25.194,0 |
Balansräkning
Per 31 december (DKK/SEK milj)
DKK | DKK | SEK | SEK | |
Not Eget kapital och skulder | 2011 | 2010 | 2011 | 2010 |
Eget kapital | ||||
14 Konsortiekapital Balanserat resultat | 50,0 – 4.210,8 | 50,0 – 3.144,2 | 59,9 – 5.047,7 | 60,5 – 3.802,0 |
Summa eget kapital | – 4.160,8 | – 3.094,2 | – 4.987,8 | – 3.741,5 |
Skulder | ||||
Långfristiga skulder | ||||
15 Obligationslån och skulder till kreditinstitut | 18.731,1 | 17.472,7 | 22.454,0 | 21.127,8 |
Summa långfristiga skulder | 18.731,1 | 17.472,7 | 22.454,0 | 21.127,8 |
Kortfristiga skulder | ||||
15 Kortfristig del av långfristiga skulder | 1.681,1 | 4.566,3 | 2.015,2 | 5.521,5 |
13,15 Kreditinstitut | – | 51,1 | – | 61,8 |
18 Leverantörsskulder och övriga skulder | 527,8 | 583,8 | 632,7 | 705,9 |
12,15 Derivatinstrument | 2.118,8 | 1.255,7 | 2.539,9 | 1.518,5 |
Summa kortfristiga skulder | 4.327,7 | 6.456,9 | 5.187,8 | 7.807,7 |
Summa skulder | 23.058,8 | 23.929,5 | 27.641,8 | 28.935,5 |
Summa eget kapital och skulder | 18.898,0 | 20.835,4 | 22.654,0 | 25.194,0 |
22 Ansvarsförbindelser och ställda säkerheter | ||||
23 Närstående parter |
1–3,16 Noter utan hänvisning 17,19 Noter utan hänvisning
(DKK/SEK milj)
DKK | SEK | ||||||
Konsortie- | Balanserat | Summa | Konsortie- | Balanserat | Summa | ||
Note | kapital | resultat | eget kapital | kapital | resultat | eget kapital | |
Saldo per 1 januari 2010 | 50,0 | – 3.081,7 | – 3.031,7 | 69,2 | – 4.263,6 | – 4.194,4 | |
Resultat fört direkt | |||||||
mot eget kapital | – | – | – | – | – | – | |
Årets resultat | – | – 62,5 | – 62,5 | – | – 75,6 | – 75,6 | |
Övrigt totalresultat | – | – | – | – | – | – | |
Summa årets totalresultat | – | – 62,5 | – 62,5 | – | – 75,6 | – 75,6 | |
Transaktioner med ägare | – | – | – | – | – | – | |
Valutakursjustering av ingående saldo | – | – | – | – 8,7 | 537,2 | 528,5 | |
0,0 | – 62,5 | – 62,5 | – 8,7 | 461,6 | 452,9 | ||
14 | Saldo per 31 december 2010 | 50,0 | – 3.144,2 | – 3.094,2 | 60,5 | – 3.802,0 | – 3.741,5 |
Saldo per 1 januari 2011 | 50,0 | – 3.144,2 | – 3.094,2 | 60,5 | – 3.802,0 | – 3.741,5 | |
Resultat fört direkt | – | – | – | – | – | – | |
mot eget kapital | |||||||
Årets resultat | – | – 1.066,5 | – 1.066,5 | – | – 1.278,4 | – 1.278,4 | |
Övrigt totalresultat | – | – | – | – | – | – | |
Summa årets totalresultat | – | – 1.066,5 | – 1.066,5 | – | – 1.278,4 | – 1.278,4 | |
Transaktioner med ägare | – | – | – | – | – | – | |
Valutakursjustering av ingående saldo | – | – | – | – 0,6 | 32,7 | 32,1 | |
0,0 | – 1.066,5 | – 1.066,5 | – 0,6 | – 1.245,7 | – 1.246,3 | ||
14 Saldo per 31 december 2011 | 50,0 | – 4.210,8 | – 4.160,8 | 59,9 | – 5.047,7 | – 4.987,8 | |
1 januari till 31 december (DKK/SEK milj)
Not | DKK 2011 | DKK 2010 | SEK 2011 | SEK 2010 | |
Kassaflöde från den löpande verksamheten | |||||
Resultat före finansiella poster | 999,0 | 933,3 | 1.197,7 | 1.128,6 | |
Justeringar | |||||
8,9 | Avskrivningar | 258,1 | 304,4 | 309,3 | 368,1 |
21 | Övriga driftsposter, netto | – 0,1 | 0,2 | – 0,1 | 0,3 |
Kassaflöde från den löpande verksamheten före förändring av rörelsekapital | 1.257,0 | 1.237,9 | 1.506,9 | 1.497,0 | |
20 | Förändring av rörelsekapital | 8,7 | 18,6 | 10,4 | 22,4 |
Kassaflöde från den löpande verksamheten | 1.265,7 | 1.256,5 | 1.517,3 | 1.519,4 | |
Kassaflöde från investeringsverksamheten | |||||
8,9 | Köp av materiella anläggningstillgångar | – 81,1 | – 76,7 | – 97,2 | – 92,7 |
9 | Försäljning av materiella anläggningstillgångar | 0,2 | 0,7 | 0,2 | 0,8 |
Summa kassaflöde från investeringsverksamheten | – 80,9 | – 76,0 | – 97,0 | – 91,9 | |
Summa kassaflöde före kassaflöde från finansie- ringsaktivitet | 1.184,8 | 1.180,5 | 1.420,3 | 1.427,5 | |
Kassaflöde från finansieringsaktivitet | |||||
Upptagna lån | 2.000,0 | 2.658,9 | 2.397,5 | 3.215,1 | |
Amortering av lån | – 4.439,1 | – 2.070,0 | – 5.321,4 | – 2.503,0 | |
Ränteintäkter, erhållna | 5,3 | 13,2 | 6,4 | 16,0 | |
Premier, erhållna | 34,5 | 52,4 | 41,4 | 63,4 | |
Räntekostnader, betalda | – 652,4 | – 694,0 | – 782,1 | – 839,2 | |
Summa kassaflöde från finansieringsaktivitet | – 3.051,7 | – 39,5 | – 3.658,2 | – 47,7 | |
Årets förändring av likvida medel | – 1.866,9 | 1.141,0 | – 2.237,9 | 1.379,8 | |
Likvida medel vid årets början | 2.108,7 | 967,0 | 2.549,8 | 1.337,9 | |
Valutakursjustering, netto | – 0,4 | 0,7 | – 0,5 | 0,8 | |
Valutakursjustering | – | – | – 22,0 | – 168,7 | |
13 | Likvida medel vid årets slut | 241,4 | 2.108,7 | 289,4 | 2.549,8 |
Kassaflödesanalysen kan inte härledas enbart av årsredovisningen.
Kassaflödesanalysen tar, för att ge en mer rättvisande bild, utgångspunkt i Resultat före finansiella poster.
(DKK/SEK milj)
Not 1
Använda redovisningsprinciper GENERELLT
Årsredovisningen för Øresundsbro Konsortiet för 2011 har upprättats i enlighet med konsortialavtalet, International Financial Reporting Standards som godkänts av EU samt ytterligare danska och svenska upplysningskrav till årsredovisningar för börsnoterade bolag.
Ytterligare danska upplysningskrav till årsredovis- ningar är fastställda i IFRS-kungörelse med avseende på årsredovisningslagen samt av NASDAQ OMX.
IASB har utgivit följande nya eller uppdaterade redovisningsstandarder och tolkningar, vilka ännu inte har trätt i kraft IAS 1, IAS 12, IAS 19, IAS 32,
IFRS 7, IFRS 9, IFRS 10, IFRS 11, IFRS 12, IFRS 13
och IFRIC 20. Redovisningsstandarderna och tolk- ningarna kommer att implementeras, när de träder
i kraft. IFRS 9 ändrar bland annat på klassifikationen och värderingen av finansiella tillgångar och skulder, och implementeringen förväntas få betydelse, men den samlade effekten av de tre implementerings- stegen är ännu inte uppgjord. Implementeringen
av övriga standarder och tolkningar förväntas inte få någon effekt för Konsortiets redovisning och rapporter.
Översikt över implementering av nya eller ändrade standarder och tolkningar:
– IAS 24
– IAS 34
– IFRS 7
– IFRIC 13
– IFRIC 14
Implementeringen av dessa nya standarder och tolkningar har inte medfört några ändringar
i använda redovisningsprinciper.
Använda redovisningsprinciper överensstämmer med dem som användes i Årsredovisning 2010.
Årsredovisningen är baserad på historiska anskaff- ningsvärde med undantag för lån, kortfristiga placeringar och derivat värderade till verkligt värde via resultaträkningen.
Konsortiet har valt att utnyttja den så kallade Fair Value Option i IAS 39. Detta innebär att samtliga finansiella transaktioner – lån, placeringar och derivat – värderas till verkligt värde och att värde- förändringen redovisas över resultaträkningen.
Lån och placeringar redovisas till verkligt värde vid första redovisningstillfället, medan derivat alltid bokförs till verkligt värde enligt IAS 39.
Bakgrunden till valet av Fair Value Optionen är att Konsortiet, i sin finansförvaltning, konsekvent använder en portföljsyn, vilket innebär att den avsiktliga exponeringen mot olika finansiella risker uppnås med olika finansiella instrument, såväl enskilda instrument som derivat. Det betyder att
man i styrningen av den finansiella marknadsrisken inte tittar på enskilda poster som exempelvis lån och derivat utan fokuserar på den samlade expone- ringen. Valet av finansiella instrument för att säkra de ekonomiska riskerna i finansförvaltningen kan därför ge anledning till bokföringsmässiga asymme- trier om inte Fair Value Optionen används, och det är orsaken till valet.
Fair value option är enligt Konsortiets uppfattning den enda av IFRS-reglerna tillåtna värderings- principen, som reflekterar denna uppfattning,
då de övriga principerna alla medför olämpliga asymmetrier mellan i övrigt identiska exponeringar, beroende på om exponeringen är etablerad i form av lån eller genom användning av derivat, eller ställer omfattande krav på dokumentation av säkringsförhållandet, såsom ”hedge accounting”. Då derivat, placeringar och lån värderas till mark- nadsvärde kommer samma resultat att uppnås
i bokslutet i behandlingen av lån med tillhörande derivat, när säkringen av den ekonomiska risken är effektiv, och företaget uppnår därmed symmetri i den redovisningsmässiga behandlingen. Lån utan
tillhörande derivat värderas också till marknadsvärde i motsättning till huvudregeln i IAS 39, där lån skall
värderas till anskaffningsvärde, och det ger naturligt svängningar i årets resultat som följd av värdeförändringar.
Årsredovisningen upprättats i DKK och alla belopp anges i miljoner kronor om inget annat anges.
Alla räkenskapstal anges även i SEK, omräknat till balansdagens kurs, 83,42 per 31 december, 2011 (82,70 per 31 december, 2010).
För att tillmötesgå läsarna av årsredovisningen
är en del av upplysningarna som krävs enligt IFRS, också med i förvaltningsberättelsen.
Viktiga redovisningsprinciper
Generellt om redovisning och värdering Tillgångar upptas i balansräkningen, när det som följd av en tidigare händelse är sannolikt att framtida ekonomiska fördelar kommer att tillfalla Konsortiet och om tillgången kan värderas på ett tillförlitligt sätt. Skulder upptas i balansräkningen när det som följd av en tidigare händelse är sannolikt att framtida ekonomiska fördelar kommer att frångå Konsortiet och att de kan värderas på ett tillförlitligt sätt.
Vid transaktionstillfället värderas tillgångar och skulder till anskaffningsvärde. Härefter värderas tillgångarna och skulder som beskrivet nedan för varje balanspost.
Tillgångar och skulder avseende finansiella instru- ment upptas i balansräkningen på handelsdagen och upphör att upptas i balansräkningen på handels- dagen, när rätten till att mottaga/betala likvider
från den finansiella tillgången eller skulden har löpt ut, eller om den har överlåtits, och företaget också
i allt väsentligt har överfört alla risker och avkastning som är knutet till rättigheten.
Vid redovisning och värdering tas hänsyn till vinster, förluster och risker, som framkommer före tidpunk- ten för fastställande av årsredovisningen och som bekräftar eller avstyrker förhållanden som existerade på balansdagen.
Intäkter upptas i resultaträkningen i takt med att det är sannolikt att de tillför bolaget ekonomiska fördelar.
Kostnader hänförliga till årets intäkter såsom avskrivningar, nedskrivningar och gjorda avsätt- ningar, redovisas i resultaträkningen.
Värdeförändring avseende lån, placeringar och derivat som värderas till verkligt värde redovisas i resultaträkningen. Transaktioner med finansiella instrument bokförs på handelsdagen.
Återföring av belopp som sker till följd av ändrade bedömningar och som tidigare har varit redovisade i resultaträkningen redovisas tillika i resultat- räkningen.
Driftsintäkter
Redovisning av intäkter från väg- och järnvägs- förbindelsen sker i takt med att förbindelsen utnyttjas, under förutsättning att intäkterna kan beräknas på ett tillförlitligt sätt och det är sannolikt att de ekonomiska fördelarna kommer att tillföras Konsortiet.
Intäkter redovisas exklusive moms, avgifter samt rabatter givna i samband med intäkternas intjänande.
Nedskrivningstest av anläggningstillgångar Materiella och finansiella anläggningstillgångar bedöms med avseende på värdeminskning närhelst händelser eller förändringar i förhållanden indikerar att det redovisade värdet kanske inte är återvinnings- bart. Värdeminskningen redovisas med det belopp, varmed tillgångens värde överstiger återvinnings- värdet, dvs. det högsta värdet av tillgångens netto- försäljningspris eller nyttjandevärde. Nyttjandevärdet utgör nuvärdet av det förväntade framtida kassa- flödet tillsammans med diskonteringsfaktorn före skatt som avspeglar marknadens aktuella avkastning. Vid bedömning av nedskrivningsbehov grupperas tillgångar på de lägsta nivåer där det finns separata identifierbara kassaflöden (kassaflödesgenererande enheter). Se vidare not 17.
Nedskrivningar redovisas i resultaträkningen.
Finansiella tillgångar och skulder
Finansiella tillgångar omfattar bankcertifikat samt noterade och onoterade värdepapper, och värderas vid första redovisningstillfället till anskaffningsvärde
(mottaget nettobelopp) efter avdrag för transaktions- kostnader och värderas härefter till verkligt värde med löpande redovisning av värdeförändringen
i resultaträkningen under finansiella poster.
Alla kortfristiga placeringar klassificeras vid första redovisningstillfället som tillgångar som värderas till verkligt värde över resultaträkningen enligt använda redovisningsprinciper.
Den löpande värderingen av marknadsvärde följer hierarkin i IAS 39, det vill säga aktuella börskurser för noterade värdepapper eller kursen för bank- cerifikat och onoterade värdepapper, baserat
på kommande och kända betalningsströmmar diskonterade med de relevanta diskonteringsräntor som bedöms vara gällande för Øresundsbro Konsortiet på balansdagen.
Innehav av egna obligationer avräknas mot mot- svarande utställda egna obligationslån.
Obligationslån och bankskulder redovisas vid trans- aktionstidpunkten till det erhållna beloppet efter avdrag av transaktionskostnader och redovisas härefter till verkligt värde. Alla lån är klassificerade som finansiella skulder värderade till verkligt värde via resultaträkningen. Oavsett ev. räntesäkring
så värderas alla lån till marknadsvärde med löpande resultatpåverkan av värdeförändringar, vilka beräknas som skillnaden i marknadsvärde mellan balanstidpunkterna.
Xxxxxxxxxxxxxx på lån fastställs som kursvärdet vid tillbakadiskontering av framtida kända och förväntade betalningsströmmar med relevanta
diskonteringsräntor, då det typiskt inte finns aktuella och likvida börskurser för företagets noterade utställda obligationer, och inga noterade kurser finns på onoterade utställda obligationer och bilaterala lån. Diskonteringsräntan fastställs mot bakgrund av de aktuella marknadsräntorna som bedöms vara tillgängliga för Konsortiet som låntagare.
Kursvärdet på lån med tillhörande strukturella finansiella instrument fastställs i ett sammanhang,
och marknadsvärdet av eventuell optionalitet
i betalningarna på lånet fastställs med standardise- rade och erkända värderingsmetoder (låsta formler), vari volatilitet på referensränta och valuta ingår.
Lån med kontraktsmässigt förfall > 1 år redovisas som långfristig skuld.
Derivat redovisas vid första redovisningstillfället till anskaffningsvärde och redovisas härefter till verkligt värde via resultaträkningen. Positiva och negativa värdeförändringar ingår i Derivatinstrument under tillgångar respektive skulder till verkligt värde.
Netting av positiva och negativa värden sker endast, när verksamheten har rätt till och intention att avräkna flera finansiella instrument netto.
Derivat används aktivt till att styra den samlade net- toskulden och ingår därför i balansräkningen under omsättningstillgångar respektive kortfristiga skulder.
Derivat omfattar finansiella instrument, där värdet beror på värdet av det underliggande värdet av
de ingående finansiella variablerna, primärt referens- räntor och valutor. Alla derivat är OTC derivat ingångna med finansiella motparter, och det finns inte noterade kurser på sådana instrument. Derivat omfattar ränte- och valutaswapar, terminsaffärer, valutaoptioner, FRA’s och räntegarantier och swaptioner. Kursvärdet fastställs därför genom tillbakadiskontering av kända och förväntade framtida betalningsströmmar med relevanta diskonterings- räntor. Diskonteringsräntan fastställs på samma sätt som för lån och placeringar, dvs. med bakgrund i aktuella marknadsräntor, som bedöms vara tillgäng- liga för Øresundsbro Konsortiet som låntagare.
För derivat med optionalitet i betalningsströmmarna som t.ex. valutaoptioner, räntegarantier och swaptioner, fastställs marknadsvärdet med erkända värderingsmetoder (låsta formler), vari volatiliteten på de underliggande referensräntorna och valutorna ingår. För derivat som är knutna till flera olika finansiella instrument fastställs värdet till ett samlat marknadsvärde, som består av summan av de enskilda finansiella instrumenten.
Enligt IFRS 7 skall finansiella tillgångar och skulder värderade till verkligt värde via resultaträkningen hänföras till en 3-delad hierarki för värderings- metoden. Nivå 1 i värderingshierarkin innehåller tillgångar och skulder värderade till noterade priser för identiska tillgångar och skulder på en aktiv marknad, därnäst nivå 2 med värdering av tillgångar och skulder med användande av observerbara marknadspriser som input till erkända värderings- metoder och prissättningsformler, och slutligen
nivå 3 med tillgångar och skulder i balansen som inte värderats baserat på observerbara marknads- data, och som därför kräver särskild kommentering.
Konsortiet har baserat verkligt värde på observer- bara marknadsdata som input till gängse och erkända värderingsmetoder och prissättningsformler för hela balansräkningen, varmed samtliga tillgångar och skulder värderade till verkligt värde ingår i nivå 2, enligt den hierarki som omnämns i IFRS 7.
Finansiella poster
Finansiella poster innehåller ränteintäkter och
-kostnader, realiserad inflationsuppskrivning på realränteinstrument, valutakursvinster och -förluster på lån, likvida medel och derivat samt valutakurs- justering för transaktioner i utländsk valuta.
De totala finansiella posterna uppdelas i resultat- räkningen på finansiella intäkter och finansiella kostnader, samt värdeförändringar, netto.
Ränteintäkter och -kostnader samt realiserad inflationsuppskrivning på realränteinstrument hänförs till finansiella intäkter och finansiella kostnader, medan valutakursvinster och -förluster inklusive valutakursjustering ingår i värdeföränd- ringar, netto.
Skatteförhållande
Beskattning av Øresundsbro Konsortiets resultat sker hos respektive bolag; A/S Øresund och Svensk-Danska Broförbindelsen SVEDAB AB.
Det redovisas därför ingen skatt i Konsortiets resultat- och balansräkning.
Övriga redovisningsprinciper
Övriga driftskostnader
I övriga driftskostnader ingår kostnader som relaterar till den tekniska, trafikmässiga och kommersiella driften av Öresundsbron. Detta innefattar bl.a. omkostnader för drift och underhåll av tekniska anläggningar, marknadsföring, försäkringar, IT, externa konsultationer samt kontors- och lokalkostnader.
Personalkostnader
I personalkostnader ingår kostnader för med- arbetare, företagsledning samt styrelse. Kostnaderna inkluderar direkta lönekostnader, pensioner, utbild- ningskostnader och andra direkt personalrelaterade kostnader.
Personalkostnader kostnadsförs i den period som arbetet blivit utfört. Detsamma gäller utgifter för lönerelaterade skatter, intjänad semester och liknade kostnader.
Operationell leasing
Operationell leasing kostnadsförs linjärt över leasingkontraktets löptid om det inte finns annan systematisk metod som bättre avspeglar leasing- förhållandet under kontraktperioden. Befintliga leasingkontrakt avser hyra av kontorslokaler och bilar.
Materiella anläggningstillgångar
Materiella anläggningstillgångar redovisas i balans- räkningen som tillgång, när det är sannolikt att framtida ekonomiska fördelar kommer att tillfalla verksamheten och tillgångens värde kan värderas tillförlitligt.
Materiella anläggningstillgångar är vid första bokföringstillfället upptaget till anskaffningsvärde. I anskaffningsvärdet ingår utöver utgiften för anskaffningen även kostnader som är direkt
hänförbara till anskaffningen fram tills den tidpunkt, när tillgången är klar för användning. Därefter värderas materiella anläggningstillgångar till anskaffningsvärdet med avdrag för av- och nedskrivningar.
Under byggnadsperioden är värdet av anläggningen upptaget enligt följande principer:
– Kostnader baserat på ingående avtal och kontrakt har aktiverats direkt.
– Andra direkta och indirekta kostnader aktiveras som värdet av eget utfört arbete.
– Nettofinansieringskostnader aktiveras som byggräntor.
Väsentliga underhållsarbeten på broförbindelsen aktiveras och skrivs av över den förväntade nyttjandetiden. Löpande underhållsarbeten kostnads- förs i takt med att kostnaderna uppstår.
Avskrivningar på väg- och järnvägsförbindelsen har påbörjats i takt med att bygget avslutats och anläggningen tagits i bruk. Väg- och järnvägs- förbindelsen skrivs av linjärt över den förväntade nyttjandetiden. För vägförbindelsen har en uppdelning gjorts av anläggningstillgångarna
i beståndsdelar med likartad nyttjandetid:
– Den primära delen av anläggningarna omfattar konstruktioner, som är konstruerade för en nyttjandetid på minst 100 år. Avskrivningstiden för dessa delar utgör därför 100 år.
– Mekaniska installationer, vägräcken och vägbeläggningar skrivs av över en nyttjandetid på 25 år.
– Järnvägsförbindelsens tekniska installationer avskrivs på 25 år.
– Kopplingsstationer skrivs av över 20 år.
– Programvara och elektriska installationer skrivs av över nyttjandetiden 10 år.
Avskrivningstiden för övriga tillgångar, som upptas till anskaffningskostnad reducerad med eventuella nedskrivningar, skrivs av linjärt över tillgångens förväntade nyttjandetid, som utgör:
– Byggnader för som används för rörelsen avskrivs på 25 år
– Inredning av hyrda lokaler skrivs av över hyresavtalets löptid
– Maskiner och inventarier avskrivs på 5 år
– Administrativa ADB system och program avskrivs på 0 – 5 år
Avskrivningar redovisas i resultaträkningen som en särskild post.
Avskrivningsunderlaget fastställs med hänsyn tagen till tillgångens restvärde reducerat med eventuella nedskrivningar. Restvärdet fastställs vid anskaffnings- tidpunkten och omprövas årligen. Överstiger restvärdet tillgångens redovisade värde upphör avskrivningen.
Avskrivningsmetod och nyttjandetid prövas årligen och ändras, om det har skett en väsentlig förändring i förhållanden eller förväntningar. Vid ändring
i avskrivningsperiod eller restvärde medräknas förändringen framåtriktat som en ändring i räkens- kapsmässiga uppskattningar och bedömningar.
Vinster och förluster vid avyttring av materiella anläggningstillgångar upptas som skillnaden mellan försäljningspris med avdrag för försäljningskostnader och redovisat värde vid försäljningstidpunkten.
Vinsten eller förlusten redovisas i resultaträkningen under övriga intäkter eller övriga driftskostnader.
Värdepapper
Börsnoterade värdepapper, klassificerade som omsättningstillgångar, värderas till verkligt värde. Innehav av egna utställda obligationer avräknas mot motsvarande obligationslån.
Övriga kortfristiga fordringar
Fordringar värderas till anskaffningsvärdet.
Kundfordringar omfattar fordringar på kunder och mellanhavanden med betalkortsföretag.
Fordringar har redovisats till de belopp som efter individuell prövning beräknas inflyta. Det sker erforderlig nedskrivning för befarade kundförluster. Övriga kortfristiga fordringar omfattar också periodi- serade räntor hänförliga till tillgångar och betalda kostnader hänförliga till efterföljande räkenskapsår.
Likvida medel
Likvida medel omfattar likvid behållning samt värde- papper med en återstående löptid, vid anskaffnings- tidpunkten, understigande 3 månader, och som utan hinder kan omsättas till likvida medel och där risken för värdeförändring är obetydlig.
Pensionsåtaganden
Konsortiet har ingått pensionsavtal och liknade avtal med merparten av de anställda. För anställda enligt danska regler är pensionsplanen avgiftsbaserad.
För anställda enligt svenska regler är pensionsplanen etablerad hos Xxxxxx. Pensionsplanen hos Xxxxxx klassificeras som en förmånsbestämd plan enligt
IAS 19. Xxxxxx har dock inte kunnat presentera tillräcklig information för att möjliggöra en redo- visning som en förmånsbestämd plan, och planen redovisas därmed som en avgiftsbestämd plan
i enlighet med IAS 19 p. 30. Se vidare not 7.
Åtaganden rörande avgiftsbaserande pensionsplaner redovisas i resultaträkningen under intjänandeperio- den, och skulder avseende tillhörande inbetalningar redovisas i balansräkningen under leverantörsskulder samt övriga skulder. Eventuella förutbetalda pensions- kostnader redovisas i balansräkningen under övriga kortfristiga fordringar.
Valutaförhållanden (drift och finansiering) Konsortiet är en dansk-svensk verksamhet och har därför två jämställda valutor, DKK och SEK. För Øresundsbro Konsortiet har den funktionella valutan och rapporteringsvalutan bestämts till DKK. I sam- band med framläggning av årsredovisningen görs även omräkning, med utgångspunkt i rapporterings- valutan DKK, till SEK (med undantag av vissa finansiella noter). Detta sker genom användning
av balansdagens valutakurs för SEK.
Transaktioner i utländsk valuta omräknas först till den funktionella valutan till transaktionsdagens kurs. Valutakursdifferenser, som uppstår mellan transakti-
onsdagen och betalningsdagen, inräknas i resultat- räkningen som finansiella intäkter eller kostnader.
Fordringar, skulder och andra monetära poster
i utländsk valuta omräknas till balansdagens valuta- kurs. Skillnaden mellan balansdagens kurs och kursen på tidpunkten för fordringens eller skuldens uppkomst eller redovisning i senaste årsredovisning redovisas i resultaträkningen under finansiella intäkter och kostnader.
Kassaflödesanalys
Kassaflödesanalysen för Konsortiet är uppställd efter den indirekta metoden med utgångspunkt av posterna i årets resultaträkning. Konsortiets kassaflödesanalys visar årets kassaflöde, årets
förändring av likvida behållningar samt Konsortiets likvida behållningar vid början och slutet av räken- skapsåret.
Kassaflöde från rörelseverksamheten utgörs
av resultat före finansiella poster justerat för icke likviditetspåverkande resultatposter, betalda finansiella poster samt förändring i rörelsekapitalet.
Rörelsekapitalet omfattar de rörelserelaterade balansposterna under omsättningstillgångar och kortfristiga skulder.
Kassaflödet från investeringsverksamheten omfattar köp och försäljning av immateriella, materiella och finansiella anläggningstillgångar.
Kassaflödet från finansieringsverksamheten omfattar upptagning av lån och amortering av lån samt finansiella poster. Likvida behållningar består av likvida medel och värdepapper, med vid anskaffnings- tidpunkten en löptid under tre månader samt med avdrag av kortfristiga bankskulder. Outnyttjade bankkrediter ingår inte i kassaflödesanalysen.
Segmentupplysningar
Enligt International Financial Reporting Standards (IFRS) ska det ges upplysningar om intäkter, utgifter, tillgångar och skulder per segment.
Det är Konsortiets bedömning att verksamheten består av ett segment. Den interna rapporteringen och högsta ledningens ekonomistyrning sker för ett samlat segment.
Nyckeltal
De nyckeltal som anges i femårsöversikten är beräknade enligt följande:
EBITDA-marginal:
Rörelseresultat före avskrivningar i procent av nettoomsättningen
EBIT-marginal:
Rörelseresultat efter avskrivningar i procent av net- toomsättningen
Räntetäckningsgrad:
Rörelseresultat före avskrivningar och finansiella poster plus ränteintäkter i procent av finansiella kostnader
Avkastningsgrad:
Rörelseresultat efter avskrivningar minus övriga intäkter i procent av samlade tillgångar
Avkastningsgrad väg- och järnvägsanläggning:
Rörelseresultat efter avskrivningar i procent
av samlat värde för väg- och järnvägsanläggning
Not 2
Väsentliga räkenskapsmässiga uppskattningar och bedömningar
Vid bedömningen av de redovisade värdena för vissa tillgångar och skulder krävs antaganden om hur framtida händelser påverkar värdena av dessa tillgångar och förpliktelser på balansdagen. Antagan- den som är väsentliga vid upprättande av årsredo- visningen är bland annat bedömning av av- och nedskrivningar av väg- och järnvägsförbindelsen samt beräkning av verkligt värde för vissa finansiella tillgångar och skulder.
Avskrivningar på väg- och järnvägsförbindelsen är baserat på en bedömning av anläggningens huvudsakliga beståndsdelar och dess nyttjande-
period. Det sker löpande en bedömning av anläggnin- gens nyttjandeperiod. En förändring skulle medföra en väsentlig förändring på resultatet men skulle inte
medföra någon effekt på kassaflödet eller återbetal- ningstiden. För vissa finansiella tillgångar och skulder görs vid beräkning av verkligt värde ett antagande om förväntad framtida inflation, likaledes sker upp- skattningar och bedömningar vid värderingen av finansiella instrument. Beräkning av återbetalningstid för skulden är en väsentlig bedömning, se not 16 finansiell riskstyrning.
Vid beräkning av relevanta nyckeltal och ekonomiska förutsättningar har Konsortiet estimerat följande väsentliga parametrar som ingår i beräkningarna:
Återbetalningstid:
– Realränteförutsättningar
– Ränteutveckling
– Trafiktillväxt
– Inflation
– Reinvesteringar
– Driftskostnader
Nedskrivningsbehov (impairmenttest):
– Diskonteringsränta
– Trafiktillväxt
– Inflation
– Kapitalavkastningskrav
– Terminalvärde
– Beta (tillgångens risk i förhållande till generell marknadsrisk)
– Verksamhetsrisk i förhållande till marknadsrisk
– Driftskostnader
Marknadsvärdeberäkning på finansiella instrument är förbundet med uppskattning av den relevanta diskonteringsräntan för företaget, volatilitet på referensräntor och valuta för finansiella instrument med optionalitet i betalningsströmmarna, samt uppskattning av den framtida inflationsutvecklingen för realräntelån och –swapar. De uppskattningar
och bedömningar som har gjorts är i möjligaste mån baserade på tillgängliga marknadsdata, och löpande uppskattningar av prisindikationer. Som resultat av uppgradering av finanssystemet kan marknadsvärdet från 2010 beräknas mer precist. Övergången till
det nya systemet har medfört en engångseffekt på 98 milj DKK vilken ingår i värdeförändringar, netto i resultaträkningen 2010.
Not 3 Segmentupplysningar
Segmentupplysningarna baseras på bolagets interna rapportering och är således ett uttryck för det underlag som bolagets ledning använder för att följa resultatutvecklingen och tjänar som beslutsunderlag för allokering av resurser till driftssegmenten.
Øresundsbro Konsortiet rapporterar internt på ett segment; Öresundsbron med en uppdelning av omsättningen på olika typer. Øresundsbro Konsortiets driftssegment presenteras nedan.
De redovisningsprinciper som används vid upp- görelse av segmentupplysningarna är samma som bolagets redovisningsprinciper, jmf. not 1.
Intäkter från vägförbindelsen omfattar intäkter för passager, som betalas vid överfart av förbindelsen, samt försäljning av förutbetalda passager, medan intäkter från järnvägsförbindelsen omfattar ersättning från Banedanmark och Trafikverket. Banedanmark respektive Trafikverket svarar således för mer än
10 procent av bolagets samlade nettoomsättning.
Omsättningen i Øresundsbro Konsortiet genereras huvudsakligen vid betalstationen som är belägen
i Sverige.
Øresundsbro Konsortiet är utöver ersättningen från Banedanmark/Trafikverket inte beroende av enskilda
större kunder, och har inte transaktioner med någon enskild kund som uppgår till 10 procent eller mer
av bolagets nettoomsättning.
Trafik 2011
På järnvägssidan steg antalet passagerare med cirka 1,5 procent til 11,1 miljoner.
Den totala vägtrafiken på Øresundsbron uppgick under 2011 till 19.146 fordon per dag. Det är en minskning med 1 procent, jämfört med 2010.
Frakttrafiken ökade med hela 9 procent och nästan hälften av lastbilstrafiken över Øresund passerar nu över Öresundsbron. Busstrafiken var oförändrad. För personbilar var det en minskning med 1,8 procent.
Trafik 2010
På järnvägssidan minskade antalet passagerare med cirka 5 procent til 10,6 miljoner.
Den totala vägtrafiken på Øresundsbron uppgick under 2011 till 19.388 fordon per dag. Det var
en minskning med 0,4 procent, jämfört med 2009. Frakttrafiken ökade med hela 10 procent och Øresundsbron har nu 48 procent av lastbilstrafiken över Øresund. Busstrafiken ökade med 4,2 procent. För personbilar var det en minskning med
0,9 procent.
Belopp i 1.000 DKK/SEK
DKK 2011
DKK 2010
SEK 2011
SEK 2010
Intäkter, vägförbindelsen 1.054,8 1.044,5 1.264,5 1.263,0
Intäkter, järnvägsförbindelsen 470,5 458,3 564,0 554,2
Övriga intäkter 19,9 18,0 23,9 21,8
Summa intäkter 1.545,2 1.520,8 1.852,4 1.839,0
Kostnader – 288,1 – 283,1 – 345,4 – 342,3
Avskrivningar – 258,1 – 304,4 – 309,3 – 368,1
Räntekostnader, netto – 724,0 – 738,5 – 867,8 – 893,0
Resultat före förändring av verkligt värde 275,0 194,8 329,9 235,6
Värdeförändring, valutakurseffekt, netto 49,0 – 50,4 58,7 – 60,9
Värdeförändring, marknadsvärdeeffekt, netto – 1.390,5 – 206,9 – 1.667,0 – 250,3
Årets resultat – 1.066,5 – 62,5 – 1.278,4 – 75,6
Not 4 Driftsintäkter
Driftsintäkter omfattar intäkter avseende utnyttjande av väg- och järnvägsförbindelsen samt övriga driftsintäkter. Intäkter från vägförbindelsen omfattar avgifter som betalas vid överfarten samt intäkter från försäljning av förutbetalda resor. Intäkter från järnvägsförbindelsen omfattar ersättning från Banedanmark/Trafikverket för utnyttjande av järnvägsförbindelsen.
Avgifterna för överfart av vägförbindelsen fastställs av Øresundsbro Konsortiets styrelse. Storleken på ersättningen för nyttjandet av järnvägsförbindelsen regleras i regeringsavtalet daterat den 23 mars 1991 mellan Danmark och Sverige.
Övriga driftsintäkter innehåller räkenskapsposter av sekundär karaktär i förhållande till huvudverk- samheten, härunder inkluderas utnyttjande av fiberoptik och telefonkablar på bron. I övriga driftsintäkter ingår också koncerninterna intäkter
hänförliga till fördelning av gemensamma kostnader.
DKK | DKK | SEK | SEK | |
2011 | 2010 | 2011 | 2010 | |
Intäkter, vägförbindelsen | 1.054,8 | 1.044,5 | 1.264,5 | 1.263,0 |
Intäkter, järnvägsförbindelsen | 470,5 | 458,3 | 564,0 | 554,2 |
Övriga intäkter | 19,9 | 18,0 | 23,9 | 21,8 |
1.545,2 | 1.520,8 | 1.852,4 | 1.839,0 |
Not 5
Övriga driftskostnader
I övriga driftskostnader ingår kostnader som relaterar till den tekniska, trafikmässig och kommersiell drift av Öresundsbron. Detta innefattar bl.a. kostnader
för drift och underhåll av tekniska anläggningar, marknadsföring, försäkring, IT, extern konsultation, revisionsarvode samt kontors- och lokalkostnader.
Revisionsarvode 2011 specificeras enligt följande: | ||||
Belopp i 1.000 DKK/SEK | Revision DKK | Övrigt DKK | Revision SEK | Övrigt SEK |
PricewaterhouseCoopers | 933 | 100 | 1.118 | 120 |
Deloitte | 679 | 325 | 814 | 390 |
1.612 | 425 | 1.932 | 510 | |
I Övrigt ingår arvode för andra intyg med DKK 102/SEK 123 och övriga tjänster med DKK 323/SEK 387.
Revisionsarvode 2010 specificeras enligt följande: | ||||
Belopp i 1.000 DKK/SEK | Revision DKK | Övrigt DKK | Revision SEK | Övrigt SEK |
Rigsrevisionen | 24 | 0 | 29 | 0 |
Riksrevisionen | 8 | 0 | 10 | 0 |
PricewaterhouseCoopers | 1.047 | 156 | 1.266 | 189 |
Deloitte | 528 | 1.000 | 638 | 1.209 |
1.607 | 1.156 | 1.943 | 1.398 | |
I Övrigt ingår arvode för andra intyg med DKK 699/SEK 845 och övriga tjänster med DKK 457/SEK 553.
Note 6 Operationell leasing | ||||
Operationella leasingkontrakt avser lokalhyra och bilar. | ||||
Belopp i 1.000 DKK/SEK | DKK 2011 | DKK 2010 | SEK 2011 | SEK 2010 |
I resultaträkningen ingår följande kostnader | ||||
avseende operationell leasing | 4.685 | 4.206 | 5.616 | 5.086 |
Minimileaseavgifter, förfall inom | ||||
0 – 1 år | 4.729 | 4.252 | 5.669 | 5.141 |
1 – 5 år | 17.697 | 0 | 21.215 | 0 |
> 5 år | 21.373 | 0 | 25.621 | 0 |
43.799 | 4.252 | 52.505 | 5.141 |
Not 7 Personalkostnader
I personalkostnader ingår kostnader för medarbetare, företagsledning samt styrelse. Kostnaderna inkluderar direkta lönekostnader, pensioner, utbildningskost- nader och andra direkt personalrelaterade kostnader.
Konsortiets åtaganden för ålderspension och familje- pension för tjänstemän i Sverige tryggas genom
en försäkring i Alecta. Pensionsplanen hos Xxxxxx klassificeras som en multi-employer plan enligt IAS
19. Xxxxxx har dock inte kunnat presentera tillräcklig information för att möjliggöra en redovisning i överensstämmelse härmed, varför planen därmed redovisas som en avgiftsbestämd plan i enlighet med IAS 19 p. 30. Årets avgifter för pensionsförsäkringar som är tecknade i Alecta uppgår till DKK 3,0 milj/ SEK 3,6 milj (DKK 3,1 milj/SEK 3,7 milj). Det är oklart hur ett överskott eller ett underskott i planen
kan komma att påverka storleken på framtida avgifter för det individuella företaget och för planen som helhet. Alecta är ett ömsesidigt företag som å ena sidan styrs av Försäkringsrörelselagen och å andra sidan av vad kollektivavtalsparterna bestämmer.
Vid utgången av september månad 2011* uppgick Alectas överskott i form av den kollektiva konsoli- deringsnivån till 113 procent (Vid utgången av december 2010: 146 procent). Den kollektiva konsolideringsnivån utgörs av marknadsvärdet på Alectas tillgångar i procent av försäkringsåtagandena beräknade enligt Alectas försäkringstekniska beräkningsantaganden, vilka inte överensstämmer med IAS 19, och kan därför inte ligga till grund
för den redovisningsmässiga behandlingen.
*) Senaste tillgängliga upplysning
Personalkostnader specificeras enligt följande: | ||||
Belopp i 1.000 DKK/SEK | DKK 2011 | DKK 2010 | SEK 2011 | SEK 2010 |
Löner och ersättningar | 87.808 | 81.354 | 105.260 | 98.372 |
Pensionskostnader, bidragsbaserade | 10.158 | 9.834 | 12.177 | 11.891 |
Sociala kostnader | 17.503 | 16.440 | 20.982 | 19.879 |
Övriga personalkostnader | 4.048 | 3.793 | 4.853 | 4.586 |
119.517 | 111.421 | 143.272 | 134.728 | |
Ersättningar till ledande befattningshavare ingår ovan och specificeras i not 19. Under 2011 har genomsnittligt antal anställda varit 183 (2010: 178).
Vid årets utgång var det 181 fast anställda (2010: 178), fördelat på 95 kvinnor (2010: 95) och 86 män (2010: 83).
Not 8
Väg- och järnvägsanläggning
Väg- och järnvägsförbindelsen skrivs av linjärt över den förväntade nyttjandetiden. För vägförbindelserna har en uppdelning gjorts av anläggningstillgångarna
i beståndsdelar med likartad nyttjandetid:
– Den primära delen av anläggningarna omfattar konstruktioner, som är konstruerade för en nyttjandetid på minst 100 år. Avskrivningstiden för dessa delar utgör därför 100 år
– Mekaniska installationer, vägräcken och vägbe- läggningar skrivs av över en nyttjandetid på 25 år
– Järnvägsförbindelsens tekniska installationer skrivs av över 25 år
– Kopplingsstationer skrivs av över 20 år
– Programvara och elektriska installationer skrivs av över nyttjandetiden 10 år
Belopp i 1.000 DKK/SEK | DKK | SEK | ||||
Anskaffningsvärde | Direkt aktiverade kostnader | Fin.- kostnader (netto) | Summa | Direkt aktiverade kostnader | Fin.- kostnader (netto) | Summa |
Anskaffningsvärde per 1 jan. 2010 | 17.717,5 | 2.146,5 | 19.864,0 | 24.512,3 | 2.969,7 | 27.482,0 |
Valutakursjustering ing. balans | – | – | – | – 3.088,4 | – 374,2 | – 3.462,6 |
Årets inköp | 41,3 | 0,0 | 41,3 | 49,9 | 0,0 | 49,9 |
Saldo per 31 december 2010 | 17.758,8 | 2.146,5 | 19.905,3 | 21.473,8 | 2.595,5 | 24.069,3 |
Saldo per 1 januari 2011 | 17.758,8 | 2.146,5 | 19.905,3 | 21.473,8 | 2.595,5 | 24.069,3 |
Valutakursjustering ing. balans | – | – | – | – 185,4 | – 22,4 | – 207,8 |
Årets inköp | 36,4 | 0,0 | 36,4 | 43,6 | 0,0 | 43,6 |
Saldo per 31 december 2011 | 17.795,2 | 2.146,5 | 19.941,7 | 21.332,0 | 2.573,1 | 23.905,1 |
Avskrivningar per 1 januari 2010 | 2.730,0 | 297,7 | 3.027,7 | 3.777,0 | 411,9 | 4.188,9 |
Valutakursjustering ing. balans | – | – | – | – 475,9 | – 52,0 | – 527,9 |
Årets avskrivningar | 251,7 | 31,9 | 283,6 | 304,4 | 38,6 | 343,0 |
Avskrivningar per 31 dec. 2010 | 2.981,7 | 329,6 | 3.311,3 | 3.605,5 | 398,5 | 4.004,0 |
Avskrivningar per 1 januari 2011 | 2.981,7 | 329,6 | 3.311,3 | 3.605,5 | 398,5 | 4.004,0 |
Valutakursjustering ing. balans | – | – | – | – 31,2 | – 3,4 | – 34,5 |
Årets avskrivningar | 204,0 | 31,9 | 235,9 | 244,5 | 38,2 | 282,7 |
Avskrivningar per 31 dec. 2011 | 3.185,7 | 361,5 | 3.547,2 | 3.818,8 | 433,3 | 4.252,2 |
Bokfört värde per 31 dec. 2010 | 14.777,1 | 1.848,8 | 16.594,0 | 17.868,3 | 2.197,0 | 20.065,3 |
Bokfört värde per 31 dec. 2011 | 14.609,5 | 1.785,0 | 16.394,5 | 17.513,2 | 2.139,8 | 19.652,9 |
I väg- och järnvägsförbindelsen ingår byggnader i Sverige.
Not 9
Maskiner, inventarier och utrustning
Avskrivningstiden för övriga tillgångar, som upptas till anskaffningskostnad reducerad med eventuella nedskrivningar, skrivs av linjärt över tillgångens förväntade nyttjandetid, som utgör:
Företaget har även Inredning av hyrda lokaler m.m. till ett ackumulerat anskaffningsvärde om DKK 3.121 och ackumulerade avskrivningar med DKK 3.121, varmed det bokförda värdet är noll och inte redo- visas nedan.
– Byggnader för som används | |||
för rörelsen | 25 år | ||
– Maskiner och inventarier | 5 år | ||
– Administrativa ADB system | |||
och program | 0 – 5 år | ||
Beløb i 1.000 DKK/SEK | DKK | SEK | |
Anskaffningsvärde | Maskiner, inventarier och utrustning | Maskiner, inventarier och utrustning | |
Saldo per 1 januari 2010 | 152.508 | 210.997 | |
Valutakursjustering ingående balans | – | – 26.586 | |
Årets inköp | 35.344 | 42.738 | |
Försäljning/utrangering under året | – 1.385 | – 1.675 | |
Saldo per 31 december 2010 | 186.467 | 225.474 | |
Saldo per 1 januari 2011 | 186.467 | 225.474 | |
Valutakursjustering ingående balans | – | – 1.946 | |
Årets inköp | 44.798 | 53.702 | |
Försäljning/utrangering under året | – 646 | – 774 | |
Saldo per 31 december 2011 | 230.619 | 276.456 | |
Avskrivningar | |||
Saldo per 1 januari 2010 | 60.506 | 83.711 | |
Valutakursjustering ingående balans | – | – 10.548 | |
Årets avskrivningar | 20.804 | 25.156 | |
Försäljning/utrangering under året | – 707 | – 855 | |
Saldo per 31 december 2010 | 80.603 | 97.464 | |
Saldo per 1 januari 2011 | 80.603 | 97.464 | |
Valutakursjustering ingående balans | – | – 841 | |
Årets avskrivningar | 22.206 | 26.620 | |
Försäljning/utrangering under året | – 539 | – 646 | |
Saldo per 31 december 2011 | 102.270 | 122.597 | |
Bokfört värde per 31 december 2010 | 105.864 | 128.010 | |
Bokfört värde per 31 december 2011 | 128.349 | 153.859 | |
Not 10 Finansiella poster
Øresundsbro Konsortiet värderar finansiella tillgångar och skulder till verkligt värde över resultaträkningen, se använda redovisningsprinciper. Skillnaden
i verkligt värde under året utgör totala finansiella poster, vilka delas upp i värdeförändring och nettofinansieringskostnader, där nettofinansierings- kostnader omfattar ränteintäkter och -kostnader.
Nettofinansieringskostnaderna omfattar periodi- serade nominella räntor samt realiserade inflations- uppskrivningar, medan amortering av över/ underkurser och betalda premier samt framtida inflationsuppskrivningar implicit ingår i värde- förändringen.
Värdeförändringen innehåller realiserade och oreali- serade vinster och förluster vid förändring av verkligt värde inklusive valutakursvinster och valutakurs- förluster på finansiella instrument.
Nettofinansieringskostnaderna för 2011 är DKK
15 milj lägre än 2010 vilket är en konsekvens av två förhållanden som motverkar varandra. Inflationen 2011 var högre än 2010, vilket har ökat inflations- uppskrivningen på realränteskulden, medan genomslaget av den lägre räntenivån samlat sett har påverkat nettofinansieringskostnaderna positivt.
DKK | DKK | SEK | SEK | |
Beløb i 1.000 DKK/SEK | 2011 | 2010 | 2011 | 2010 |
Finansiella intäkter Ränteintäkter, värdepapper, banker m.m. | 6.229 | 15.840 | 7.467 | 19.154 |
Summa finansiella intäkter | 6.229 | 15.840 | 7.467 | 19.154 |
Finansiella kostnader Räntekostnader, lån | – 776.334 | – 782.427 | – 930.633 | – 946.103 |
Ränteintäkter, derivatinstrument | 46.098 | 29.731 | 55.260 | 35.950 |
Övriga finansiella poster, netto | 20 | – 1.615 | 24 | – 1.953 |
Summa finansiella kostnader | – 730.216 | – 754.311 | – 875.349 | – 912.106 |
Nettofinansieringskostnader | – 723.987 | – 738.471 | – 867.882 | – 892.951 |
Värdeförändring, netto – Värdepapper | – 97 | 9.721 | – 116 | 11.755 |
– Lån | – 834.825 | – 2.025.758 | – 1.000.762 | – 2.449.526 |
– Valuta- och ränteswapar | – 542.316 | 1.716.242 | – 650.103 | 2.075.261 |
– Ränteoptioner | 0 | 987 | 0 | 1.194 |
– Valutaoptioner | 37.543 | 41.024 | 45.005 | 49.606 |
– Övriga | – 1.861 | 419 | – 2.231 | 507 |
Summa värdeförändring netto | – 1.341.556 | – 257.365 | – 1.608.207 | – 311.203 |
Summa finansiella poster | – 2.065.543 | – 995.836 | – 2.476.089 | – 1.204.155 |
Not 11
Övriga kortfristiga fordringar
Övriga kortfristiga fordringar inkluderar kundfor- dringar samt mellanhavande med betalkortsföretag. Betalkortsföretag representerar 17 procent av totala kundfordringar per den 31 december 2011.
Det finns inte några väsentliga koncentrationer av kundfordringar. Övriga kortfristiga fordringar
innehåller också periodiserade räntor och kostnader som avser följande räkenskapsår samt fordringar på närstående verksamheter och övriga fordringar.
Belopp i 1.000 DKK/SEK | DKK 2011 | DKK 2010 | SEK 2011 | SEK 2010 |
Kundfordringar | 81.817 | 83.962 | 98.078 | 101.526 |
Fordringar på närstående bolag | 2.668 | 2.612 | 3.198 | 3.158 |
Periodiserade räntor fin. instrument | 169.969 | 236.099 | 203.751 | 285.489 |
Förutbetalda kostnader | 7.460 | 8.071 | 8.943 | 9.759 |
Övriga fordringar | 197 | 663 | 236 | 802 |
262.111 | 331.407 | 314.206 | 400.734 | |
Kreditkvaliteten på kundfordringar kan illustreras | ||||
med följande tabell: | ||||
Kundfordringar | ||||
Belopp i 1.000 DKK/SEK | DKK 2011 | DKK 2010 | SEK 2011 | SEK 2010 |
Betalkortsföretag | 13.744 | 14.189 | 16.476 | 17.157 |
Kreditvärderade företagskunder | 50.287 | 48.017 | 60.282 | 58.062 |
Ej kreditvärderade företagskunder | 14.742 | 15.852 | 17.671 | 19.168 |
Kreditvärderade privatkunder | 1.624 | 3.475 | 1.947 | 4.202 |
Ej kreditvärderade privatkunder | 1.420 | 2.429 | 1.702 | 2.937 |
81.817 | 83.962 | 98.078 | 101.526 | |
Följande tabell illustrerar fördelningen mellan | ||||
förfallna/ej förfallna kundfordringar: | ||||
Kundfordringar | ||||
Belopp i 1.000 DKK/SEK | DKK 2011 | DKK 2010 | SEK 2011 | SEK 2010 |
Betalkortsföretag | 13.744 | 14.189 | 16.476 | 17.157 |
Kundfordringar, ej förfallna eller nedskrivna | 41.883 | 43.928 | 50.207 | 53.118 |
Kundfordringar, förfallna men ej nedskrivna | 27.257 | 27.558 | 32.674 | 33.322 |
Nedskrivna kundfordringar | 0 | 0 | 0 | 0 |
Reservation för osäkra fordringar | – 1.067 | – 1.713 | – 1.279 | – 2.071 |
81.817 | 83.962 | 98.078 | 101.526 |
Nedan visas en åldersanalys av förfallna, men ej nedskrivna kundfordringar: | ||||
Belopp i 1.000 DKK/SEK | DKK 2011 | DKK 2010 | SEK 2011 | SEK 2010 |
Mindre än 1 månad | 24.483 | 22.543 | 29.348 | 27.258 |
1-3 månader | 1.469 | 2.373 | 1.761 | 2.869 |
3-6 månader | 1.305 | 2.642 | 1.565 | 3.195 |
6-12 månader | 0 | 0 | 0 | 0 |
Mer än 12 månader | 0 | 0 | 0 | 0 |
27.257 | 27.558 | 32.674 | 33.322 | |
Reservation för osäkra fordringar sker efter | ||||
en schablon baserat på kreditkvalitet och ålder. | ||||
Nedan specificeras avsättning till reservation | ||||
för osäkra fordringar. | ||||
Belopp i 1.000 DKK/SEK | DKK 2011 | DKK 2010 | SEK 2011 | SEK 2010 |
Reservation per 1 januari | 1.713 | 2.651 | 2.071 | 3.668 |
Konstaterade förluster under året | – 1.596 | – 3.378 | – 1.913 | – 4.085 |
Konstaterade förluster utöver | ||||
reservation/återfört outnyttjat belopp | – 117 | 727 | – 140 | 879 |
Reservation for osäkra fordringar | 1.067 | 1.713 | 1.279 | 2.071 |
Valutakursdifferenser | 0 | 0 | – 18 | – 462 |
Reservation per 31 december | 1.067 | 1.713 | 1.279 | 2.071 |
Not 12 Derivatinstrument | ||||
Belopp i 1.000 DKK/SEK | DKK 2011 | DKK 2011 | DKK 2010 | DKK 2010 |
Finansiella tillgångar och skulder värderade till verkligt värde via resultaträkningen | Tillgångar | Skulder | Tillgångar | Skulder |
Ränteswapar | 193.752 | – 2.044.506 | 187.163 | – 1.032.058 |
Valutaswapar | 1.677.973 | – 62.369 | 1.396.643 | – 209.734 |
Valutaterminer | 0 | – 2.218 | 60.522 | – 1.303 |
Ränteoptioner | 0 | 0 | 0 | 0 |
Valutaoptioner | 0 | – 9.698 | 0 | – 12.699 |
Summa derivatinstrument | 1.871.725 | – 2.118.791 | 1.644.328 | – 1.255.794 |
Belopp i 1.000 DKK/SEK | SEK 2011 | SEK 2011 | SEK 2010 | SEK 2010 |
Finansiella tillgångar och skulder värderade till verkligt värde via resultaträkningen | Tillgångar | Skulder | Tillgångar | Skulder |
Ränteswapar | 232.261 | – 2.450.858 | 226.315 | – 1.247.954 |
Valutaswapar | 2.011.476 | – 74.765 | 1.688.807 | – 253.608 |
Valutaterminer | 0 | – 2.659 | 73.182 | – 1.576 |
Ränteoptioner | 0 | 0 | 0 | 0 |
Valutaoptioner | 0 | – 11.626 | 0 | – 15.356 |
Summa derivatinstrument | 2.243.737 | – 2.539.908 | 1.988.304 | – 1.518.494 |
Not 13 | ||||
Likvida medel | ||||
Belopp i 1.000 DKK/SEK | DKK 2011 | DKK 2010 | SEK 2011 | SEK 2010 |
Likvida medel | 36.953 | 7.449 | 44.297 | 9.007 |
Deposits* | 204.404 | 1.122.743 | 245.030 | 1.357.610 |
Värdepapper, löptid under 3 månader | – | 1.029.569 | 0 | 1.244.944 |
Summa likvida medel | 241.357 | 2.159.761 | 289.327 | 2.611.561 |
Kreditinstitut | – | – 51.090 | -- | – 61.778 |
Likvida medel enligt kassaflödesanalys | 241.357 | 2.108.671 | 289.327 | 2.549.783 |
* I deposits 2010 ingår likviditetsplacering hos A/S Storebælt med 298.176 DKK
Not 14 Eget kapital
Konsortiekapitalet ägs med 50 procent av A/S Øresund, reg. nr. 203167, säte i Köpenhamn, Danmark, och 50 procent av Svensk-Danska Broförbindelsen SVEDAB AB, org. nr. 556432-9083, säte i Malmö, Sverige.
Ägarbolagen upprättar koncernredovisning. Se vidare not 16, Finansiell riskstyrning,
för information om Konsortiets mål, policies och metoder för kapitalförvaltning och not 17,
Räntabilitet, för ytterligare information om reetablering av det egna kapitalet.
Not 15 Nettoskuld | |||||||
Övriga | Nettoskuld omräknat | ||||||
Nettoskuld fördelad på valuta | EUR | DKK | SEK | valutor | Nettoskuld | till SEK | |
Likvida medel | 101,1 | 124,0 | 15,7 | 0,5 | 241,4 | 289,4 | |
Obligationslån och skulder till kreditinstitut | – 1.707,9 | 0,0 | – 10.773,7 | – 7.930,7 | – 20.412,2 | – 24.469,2 | |
Valuta- och ränteswapar | – 13.598,6 | – 2.491,5 | 7.792,8 | 8.062,2 | – 235,1 | – 281,8 | |
Valutaterminer | 961,5 | – 963,7 | 0,0 | 0,0 | – 2,2 | – 2,7 | |
Ränteoptioner | 0,0 | 0,0 | 0,0 | 0,0 | 0,0 | 0,0 | |
Valutaoptioner | 946,0 | – 955,7 | 0,0 | 0,0 | – 9,7 | – 11,6 | |
Skulder till kreditinstitut | 0,0 | 0,0 | 0,0 | 0,0 | 0,0 | 0,0 | |
Periodiserade räntor | – 214,0 | – 6,3 | – 7,1 | – 0,6 | – 228,0 | – 273,3 | |
– 13.511,7 | – 4.293,2 | – 2.972,3 | 131,4 | – 20.645,8 | – 24.749,2 | ||
Övriga valutor utgörs av: | NOK | GBP | USD | AUD | JPY | CHF | Summa |
Likvida medel | 0,0 | 0,1 | 0,0 | 0,0 | 0,0 | 0,4 | 0,5 |
Obligationslån och skulder | |||||||
till kreditinstitut | – 5.832,9 | – 525,1 | – 945,7 | 0,0 | – 627,0 | 0,0 | – 7.930,7 |
Valuta- och ränteswapar | 5.912,3 | 532,4 | 945,9 | 0,0 | 671,6 | 0,0 | 8.062,2 |
Valutaterminer | 0,0 | 0,0 | 0,0 | 0,0 | 0,0 | 0,0 | 0,0 |
Skulder till kreditinstitut | 0,0 | 0,0 | 0,0 | 0,0 | 0,0 | 0,0 | 0,0 |
Periodiserade räntor | – 0,4 | 0,0 | 0,0 | 0,0 | – 0,2 | 0,0 | – 0,6 |
79,0 | 7,4 | 0,1 | 0,0 | 44,4 | 0,4 | 131,4 | |
Ovanstående ingår i följande balansposter: | |||||||
Derivat, tillgångar | Derivat, skulder | Summa | |||||
Valuta- och ränteswapar | 1.871,7 | – 2.106,8 | – 235,1 | ||||
Ränteoptioner | 0,0 | 0,0 | 0,0 | ||||
Valutaterminer | 0,0 | – 2,2 | – 2,2 | ||||
Valutaoptioner | 0,0 | – 9,7 | – 9,7 | ||||
1.871,7 | – 2.118,7 | – 247,1 | |||||
Periodiserade räntor | Övr. kortfristiga fordringar | Lev.skulder och övriga skulder | Summa | ||||
Lån | – 238,0 | – 238,0 | |||||
Valuta- och ränteswapar | 170,0 | – 160,0 | 10,0 | ||||
Övriga derivat | 0,0 | 0,0 | 0,0 | ||||
Deposits och värdepapper | 0,0 | 0,0 | 0,0 | ||||
170,0 | – 398,0 | – 228,0 | |||||
Den nominella nettoskulden är DKK 17.517 milj, vilket således ger en ackumulerad skillnad på DKK
3.129 milj i förhållande till nettoskulden uppgjord till verkligt värde, vilket avspeglar skillnaden mellan verkligt värde och den kontraktuella förpliktelsen vid förfall.
Värdering av den finansiella skulden till verkligt värde har inte under året (eller uppgjort ackumulerat) varit påverkat av ändringar i Øresundsbro Konsortiets kreditvärdighet, vilket som en konsekvens av den solidariska garantin från den danska och svenska staten har upprätthållit den högsta möjliga ratingen (AAA) från kreditvärderingsinstitutet Standard & Poor’s.
Not 16
Finansiell riskstyrning
Finansiering
Finansförvaltningen i Øresundsbro Konsortiet sker inom ramar som är fastställda av Konsortiets styrelse samt enligt riktlinjer från garanterna
som ställt en solidarisk och obegränsad garanti vilken administreras av Finansministeriet/Danmarks Nationalbank i Danmark och Riksgäldskontoret
i Sverige.
Styrelsen lägger fast dels en överordnad finansie- ringspolicy och dels en årlig finansstrategi, som bland annat reglerar det enskilda årets upplåning och sätter gränser för företagets valuta- och ränteexponering. Finansförvaltningen understöds vidare av operationella processer.
Den överordnade målsättningen för finansförvalt- ningen är att uppnå lägsta möjliga finansierings- kostnader för projektet under dess livslängd med hänsyn tagen till en acceptabel och av styrelsen antagen risknivå. Finansförvaltningen utvärderas, vad gäller resultat och risk, mot bakgrund av ett långsiktigt tidsperspektiv.
Nedan redovisas företagets upplåning under 2011 och de mest väsentliga finansiella riskerna.
Upplåning
Alla lån och övriga finansiella instrument, som används av Konsortiet är garanterade av den danska och den svenska staten. Det innebär att företaget
i allmänhet kan uppnå villkor på kapitalmarknaden som liknar staternas villkor, vilket också avspeglas i bolagets rating från det internationella kreditvärde- ringsinstitutet Standard & Poors, där den högsta ratingen uppnåtts (AAA).
Den antagna finansstrategin syftar till att vara så flexibel som möjligt för att kunna utnyttja utvecklin- gen på kapitalmarknaderna. För alla typer av lån gäller emellertid att de ska uppfylla en rad villkor för att kunna accepteras. Dessa villkor är dels ett resultat av krav från garanterna och dels ett resultat av interna krav fastställda i bolagets finanspolicy.
Den samlade exponeringen för lån och derivat skall bestå av gängse och standardiserade lånetyper samt i möjligaste grad begränsa kreditrisken. Det ingår inte sådana särskilda villkor i lånedokumentationen som kräver särskild redogörelse enligt IFRS 7.
Själva upplåningen kan i vissa fall med fördel genom- föras i valutor där Konsortiet inte får ha någon valutarisk, jmf nedan. I sådana fall läggs lånen om med hjälp av swapar till accepterade valutor. Det finns alltså inget direkt samband mellan de ursprung- liga lånevalutorna och Konsortiets valutarisk.
Konsortiet har etablerat standardiserade MTN (Medium Term Note) låneprogram på två av de för Konsortiet väsentligaste obligationsmarknaderna, ett Euro Medium Term Notes (EMTN) lån med en maximal låneram om 3,0 miljarder USD, varav 1,7 miljarder USD har utnyttjats, och ett Swedish
Medium Term Notes om 10,0 miljarder SEK, varav 8,0 miljarder SEK har utnyttjats.
Lånebehovet 2011 täcktes av utställda obligationer på totalt DKK 2,0 miljarder, varav SEK 0,9 miljarder och NOK 0,8 miljarder från EMTN låneprogrammet som förfaller 2016 samt SEK 0,6 miljarder från SMTN låneprogrammet som förfaller 2013. De utställda obligationerna blev omlagda till rörlig ränta, företrädesvis i EUR.
Omfattningen av företagets upplåning under ett enskilt år bestäms i hög grad av hur stora amor- teringar som förfallit för tidigare ingångna lån (refinansiering). Under 2012 förväntas denna refinansiering att uppgå till ca. DKK 3,0 miljarder, utöver eventuella extraordinära återköp av exis- terande lån.
Konsortiet har flexibilitet att hålla en likviditetsreserv om minst sex månaders likviditetsförbrukning
för att minska risken att tvingas ta lån vid tidpunkter då de generella lånevillkoren på kapitalmarknaden tillfälligt är ofördelaktiga. För 2012 har erhållits särskilt bemyndigande att öka likviditetsreserven ytterligare. Likviditetsreserven utgjorde DKK
0,2 miljarder vid årets utgång.
Finansiell riskexponering
Øresundsbro Konsortiet är exponerat för finansiella risker relaterade till finansieringen av bron, de finansiella instrument som härstammar från finansie- ring av bron samt operativa beslut exempelvis utställande av obligationer och lån till kreditinstitut, transaktioner med finansiella instrument bland annat derivat samt placering av likvida medel för att upp- rätthålla likviditetsreserven samt de från driften uppkomna kundfordringar och leverantörsskulder.
Risker relaterade till dessa instrument är främst:
– Valutarisk
– Ränterisk
– Inflationsrisk
– Kreditrisk
– Likviditetsrisk
Dessa risker bevakas och kontrolleras innanför de av styrelsens fastställda ramarna såsom fastställda i Konsortiets finanspolitik och strategi, fastställda operationella processer och efter riktlinjerna från de statliga garanterna.
Valutarisk
Konsortiets valutarisker beror på att en del av låneportföljen är denominerad i andra valutor än den funktionella valutan (DKK). Finansiella derivat och likvida medel ingår i beräkningen av valuta- exponeringen.
Garanterna har fastställt att Konsortiet endast får ha valutaexponering i DKK, SEK och EUR.
Konsortiets valutarisker styrs med ramar för valutafördelningens sammansättning.
Konsortiet kan pga. den danska fastkurspolitiken till EUR och det låga spannet på +/- 2,25 procent
i ERM2 avtalet fritt disponera mellan DKK och EUR, och den aktuella fördelningen bestäms av kurs- och ränterelationen mellan EUR och DKK.
SEK kan maximalt utgöra 25 procent av netto- skulden, medan övriga valutor maximalt får utgöra 0,1 procent av nettoskulden uppgjort med bakgrund i kassaflödet.
Riktmärket för exponeringen i SEK är en andel på ungefär 15 procent, vilket motsvarar Konsortiets långsiktiga ekonomiska exponering i SEK. Det skall betonas att baspriset för en passage över bron som utgångspunkt fastställes i DKK och därefter omräknas till SEK. Fakturering av intäkter från järnvägsförbin- delsen sker dessutom också i DKK.
Den aktuella valutafördelningen är EUR 65,4 procent, SEK 14,4 procent och DKK 20,8 procent av netto- skulden, medan 0,6 procent hänförs till nettotillgångar i övriga valutor. Fördelningen av övriga valutor är DKK 79 milj i NOK, DKK 44 milj i JPY och DKK 8 milj
i GBP, vilket hänförs till valutasäkring av obligations- lån i dessa valutor, där tillägg/avdrag i valutaswapen ger en exponering uppgjort till verkligt värde, medan kassaflödet är säkrat i sin helhet.
Exponeringen i SEK har under året varit runt rikt- märket och valutakursen för den svenska kronan har varit nästan oändrad, dock med periodvis
försvagning i storleksordningen 3 – 4 procent under året.
Som en konsekvens av det stärkta valutaförhållandet DKK/EUR samt en fördelaktig utveckling i ränte- spannet så har exponeringen i EUR minskat med
ca 13 procent och har omlagts till DKK. Merparten av valutakursvinsten på DKK 49 milj kan hänföras till DKK/EUR.
Med tanke på den stabila danska fastkurspolitiken, bedöms exponeringen i EUR inte utgöra någon större risk.
Valutakurskänsligheten utgör DKK 818 milj för 2011 (DKK 880 milj för 2010) vid en kursändring på +/– 5,0 procent i andra valutor än den funktionella valu- tan. Kursändringen är bara ett mått på känsligheten, och uttrycker inte den förväntade volatiliteten
i de valutor, i vilka Konsortiet har exponeringar.
Valutaexponering uppgjort till verkligt värde i DKK milj 2011 och 2010
2011 | 2010 | |||
Valuta | Verkligt värde | Valuta | Verkligt värde | |
DKK | – 4.292 | DKK | – 2.158 | |
EUR | – 13.512 | EUR | – 15.506 | |
SEK Övriga | – 2.973 131 | SEK Övriga | – 2.178 77 | |
Summa | – 20.646 | Summa | – 19.765 |
Valutafördelning 31.12.2011 Valutafördelning 31.12.2010
SEK, 14,4%
Övriga, – 0,6%
DKK, 20,8%
SEK, 11,0%
Övriga, – 0,4%
DKK, 10,9%
EUR, 65,4% EUR, 78,5%
Ränterisk
Konsortiets finansieringskostnader innebär expone- ring mot ränterisk. Den löpande upptagningen
av lån vid omläggning av lån som förfaller, likviditet från drift och investeringar samt räntan på rörligt förräntade skulder företas till marknadsräntor som inte är kända på förhand och därmed förbundna med risk.
Konsortiets ränterisker styrs aktivt i förhållande till flera ramar och gränsvärden, och sammansätt- ningen av dessa begränsar ränteosäkerheten
i skuldportföljen. Följande ramar ingår i styrningen av ränterisker:
– Skulder exponerade för ränteomläggningsrisk får inte överstiga 60 procent av nettoskulden
– Riktmärket för nettoskuldens duration på 3,0 år (spann 2,25 – 4,0 år)
– Ramar för räntefördelningen och tillhörande spann
Rörligt förräntade lån eller lån med kort löptid innebär att marknadsräntan för skulden ska omför- handlas inom en kortare tidshorisont. Då volatiliteten i de löpande räntekostnaderna användes som riskmått bedöms detta typiskt medföra en högre risk än för lån med fast ränta och lång löptid, med variation i de löpande räntekostnaderna som följd, även kallat räntebindningsrisk, vilket är grunden för riskberäkningen.
Omvänt ökar ofta räntekostnaderna i takt med en längre löptid på nettoskulden, då räntekurvan normalt innebär stigande marknadsräntor för längre löptid.
Valet av skuldfördelning är därför en avvägning mellan räntekostnader och riskprofil.
Fördelningen mellan fast och rörligt förräntad nominell skuld och realränteskuld innebär
i sammanhang med räntebindningen (löptiden
på den fastförräntade skulden) och valutafördelnin- gen osäkerheten i finansieringskostnaderna.
Øresundsbro Konsortiets riskprofil påverkas, utöver en isolerad avvägning av finansieringskostnader
och ränteosäkerhet på skulden, också av sambandet mellan intäkter och finansieringskostnader. Det innebär, att en skuldfördelning med en positiv sam- variation mellan intäkter och finansieringskostnader kan ha en lägre riskprofil, när intäkter och finansie- ringskostnader bedöms i ett sammanhang.
Rörligt förräntade lån och realräntelån har typiskt en positiv samvariation med den generella ekono- miska tillväxten, när denna drivs av efterfrågan,
då penningpolitiken ofta reagerar med räntehöjningar för att balansera konjunkturcykeln när den ekono- miska tillväxten är hög, och omvänt.
Den ekonomiska samvariationen mellan intäkter och finansieringskostnader motiverar en förhållandevis stor andel rörligt förräntad skuld.
Duration och kurskänslighet på | nettoskulden | |||||
2011 | 2010 | |||||
Duration | BPV1 | Marknads -värde | Duration | BPV1 | Marknads -värde | |
Nominell skuld | 3,1 | 3,9 | 12.865 | 2,9 | 4,1 | 13.927 |
Realränteskuld | 12,5 | 9,7 | 7.781 | 10,3 | 6,0 | 5.838 |
Nettoskuld | 6,6 | 13,6 | 20.646 | 5,1 | 10,1 | 19.765 |
1. Basis point value (BPV) anger kurskänsligheten, när räntekurvan parallellförskjuts med 1bp
Intäktsutvecklingen från vägtrafiken, som svarar för den största delen av de samlade intäkterna, är mycket konjunkturkänslig, och låg samhällsekono- misk tillväxt medför typiskt lägre trafiktillväxt och en mindre gynnsam utveckling av intäkterna. Intäktsri- sken kan i viss grad motverkas genom en hög andel rörligt förräntad skuld, då en lågkonjunktur normalt leder till lägre räntor i det kortare löptidsintervallet.
Omvänt kan fastförräntad nominell skuld motverka effekt av stagflation med låg tillväxt och hög inflation, vilken inte kan överföras till prissättningen för passager på bron, förutom en isolerad avvägning
av finanskostnader och ränteomläggningsrisk på den nominella skulden.
Konsortiet har dessutom ett strategiskt intresse
av indexbaserade lån (realräntelån) där räntekostna- derna består av en fast realränta plus ett tillägg som beror på den allmänna inflationen. Orsaken till detta är att Konsortiets intäkter i det stora hela kan väntas följa inflationsutvecklingen, eftersom både vägavgifter och järnvägsintäkter normalt indexeras. Indexlån innebär därför en låg risk och fungerar som en säkring av intjäningen och den långsiktiga projekt risken i Konsortiet.
Mot bakgrund i den överordnade målsättningen för finansförvaltningen – att säkra lägsta möjliga finansie- ringskostnader inom en av styrelsen accepterad risknivå – har Konsortiet etablerat en benchmark
för skuldportföljens räntefördelning och durationen på den nominella skulden.
Denna benchmark fungerar som ett överordnat rikt- märke och finansiell ram i skuldstyrningen, och inne- bär, att Konsortiet siktar mot att ha en realränteandel på 25–45 procent och en duration på den nominella skulden på 3,0 år. I förbindelse med etableringen
av benchmark har det fastlagts maximala svängnings- band på räntefördelningen och durationen.
Ekonomiska modellberäkningar, som estimerar utfallsrummet och den förväntade resultatutvecklin- gen av Konsortiets tillgångar och skulder uppgjort som kassaflöde från driftsintäkter och räntekost-
nader, ingår i underlaget för fastställandet av bench- mark och avvägningen av förväntade räntekostnader och risk.
Utöver de ovan nämnda strategiska elementen styrs ränterisken naturligtvis också av de konkreta förvänt- ningarna på den mer kortsiktiga ränteutvecklingen.
Riktmärket för durationen under 2011 var 3,0 år på den nominella skulden, och den faktiska dura- tionen har legat i intervallet 2,7 till 3,3 år. I mitten av 2011 förlängdes durationen vid omläggning från
rörlig ränta till fast räntebindning och realränteskuld, vilka ökades med 7,2 respektive 8,5 procent.
Den fastförräntade skuldandelen har ökats i takt med ECB’s räntehöjning under första halvåret, som ett resultat av den höga aktuella inflationen och en begynnande optimism under perioden före eskalerin- gen av statsskuldskrisen i Europa och den efter- följande avmattningen i tillväxten. Omläggningen till
realränteskuld syftade dels till att öka den strategiska andelen realränteskuld, för att motsvara benchmark, men också för att förlänga löptiden för att avspegla den faktiska avbetalningsprofilen.
För 2012 är riktmärket för durationen på den nominella skulden oförändrat 3,0 år.
Marknadsräntorna för mellanlånga och långa löptider har visat extraordinär volatilitet under 2011, där moderata ränteökningar under första halvåret avlöstes av en tilltagande osäkerhet och ganska markant räntefall under sommaren och fram till årsskiftet.
Osäkerheten var en konsekvens av sammanbrottet
i de politiska förhandlingarna om en ökning av skuld- taket i USA och S&P’s efterföljande nedgradering
av statsskulden men drivkraften var särskilt begränsad av om den politiska viljan att dämpa stats- skulds-krisen i Europa och förhindra spridning till realekonomin.Räntorna som helhet har fallit med en procentenhet och som en konsekvens har det under året funnits betydande orealiserade negativa marknadsvärdejusteringar i storleksordningen
1,4 miljarder DKK. Marknadsvärdejusteringen har emellertid ingen påverkan på Konsortiets återbetal- ningstid.
Styrningen av ränterisker syftar till att uppnå lägsta möjliga räntekostnader på längre sikt utan specifik hänsyn till marknadsvärdejustering.
I uppgörelsen av räntebindningen på nettoskulden enligt nedan ingår det nominella värdet fördelat på förfallotidpunkt eller tidpunkten för nästkommande ränteomläggning, i det fall denna inträder först.
Den variabelt förräntade skulden hänförs således till det påföljande räkenskapsåret i räntebindningen, och visar kassaflödets exponering mot ränte- omläggningsrisken.
Konsortiet använder finansiella instrument med avsikt att anpassa fördelningen mellan rörligt och fast förräntade nominella lån och realräntelån, primärt ränte- och valutaswapar samt räntegarantier.
Den fastförräntade skulden har primärt räntebindning i intervallet 5–10 år, medan realräntelånen över- vägande har löptider på mer än 10 år.
Räntebindningen fördelas med en exponering på 56,0 procent mot räntor i EUR, 31,6 procent i DKK och 12,4 procent i SEK. Beträffande realränte- skulden är 64,9 procent exponerat mot det danska konsumentprisindex (CPI) och 35,1 procent följer det svenska konsumentprisindex (KPI).
Effekten av en ränteändring på en procentenhet skulle, med räntebindning enligt ovan och säkringen med räntegarantier, påverka finansieringskost- naderna med DKK 28 milj respektive DKK 62 milj. Effekten av en ränteändring är symmetrisk,
då räntegarantierna inte får något genomslag. Med den aktuella nivån för inflationen får den nedre gränsen för inflationsuppskrivning inte genomslag (nominellt belopp EUR 60 milj.).
När marknadsräntorna ändras påverkas det verkliga värdet på nettoskulden, och här är genomslaget
Räntebindningstid uppgjort i nominell skuld i DKK milj 2011
Räntebindingstid | 0 – 1 år | 1 – 2 år | 2 – 3 år | 3 – 4 år | 4 – 5 år | > 5 år | Nom. värde | Verkligt värde |
Kortfristiga placeringar | 204 | 0 | 0 | 0 | 0 | 0 | 204 | 204 |
Obligationslån | – 4.628 | – 2.531 | – 2.050 | – 1.108 | – 774 | – 7.290 | – 18.381 | – 20.650 |
Ränteswapar | 25 | 1.974 | 1.563 | – 45 | – 639 | – 2.254 | 624 | – 225 |
Valutaswapar | – 1 | 0 | 0 | 0 | 0 | 0 | – 1 | – 2 |
Övriga derivat | 0 | 0 | 0 | 0 | 0 | 0 | 0 | – 10 |
Kreditinstitut | 37 | 0 | 0 | 0 | 0 | 0 | 37 | 37 |
Nettoskuld | – 4.363 | – 557 | – 487 | – 1.153 | – 1.413 | – 9.544 | – 17.517 | – 20.646 |
Varav realränteinstrument: | ||||||||
Realränteskuld | 0 | 0 | – 1.139 | – 409 | 0 | – 1.784 | – 3.332 | – 4.260 |
Realränteswapar | 0 | 0 | 1.091 | 0 | 0 | – 4.005 | – 2.914 | – 3.521 |
Summa realränteinstr. | 0 | 0 | – 48 | – 409 | 0 | – 5.789 | – 6.246 | – 7.781 |
Räntebindningstid > 5år | 5 – 10 år | 10 – 15 år | 15 – 20 år | > 20 år | ||||
Nettoskuld Varav realränteinstrument | – 4.949 – 1.194 | – 2.183 – 2.183 | – 1.110 – 1.110 | – 1.302 – 1.302 |
och risken störst på den fastförräntade skulden med lång löptid. Detta hänförs till diskonteringseffekten, och motsvarar den alternativkostnad eller -vinst, som är förknippad med fastförräntade skulder jämfört med finansiering till aktuella marknadsräntor.
Durationen anger den genomsnittliga räntebindnings- tiden på nettoskulden. En hög duration innebär en låg risk med hänsyn till refinansieringsrisken, då räntan ska förnyas för en relativt mindre del av nettoskulden.
Durationen uttrycker också kurskänsligheten på nettoskulden uppgjord till verkligt värde (inklusive upplupna räntor).
Konsortiets duration utgjorde 6,6 år vid utgången av 2011, varav 3,1 år på den nominella skulden och 12,5 år på realränteskulden. Kurskänsligheten beräknas till DKK 13,6 milj på den totala netto- skulden, när räntekurvan parallellförskjuts med 1bp, vilket medför en positiv verkligt värdeförändring
i resultat- och balansräkning, när räntan stiger med 1bp, och omvänt.
Känslighetsberäkningarna på kassaflödet och verkligt värdet är baserade på nettoskulden vid årets utgång.
Räntefördelning 2011 och 2010 | ||||
Räntefördelning 2011 | Procent | Räntefördelning 2010 | Procent | |
Rörlig ränta | 24,9 | Rörlig ränta | 40,6 | |
Fast ränta | 39,4 | Fast ränta | 32,2 | |
Real ränta | 35,7 | Real ränta | 27,2 | |
Summa | 100,0 | Summa | 100,0 | |
Räntefördelning inkl räntegarantier 2011 Räntefördelning inkl räntegarantier 2010
Procent Procent
Rörlig ränta Rörlig ränta
Fast ränta Fast ränta
Real ränta Real ränta
0 10 20 30 40 50 0 10 20 30 40 50
0 procent räntesäkrat 0 procent räntesäkrat
Räntebindning fördelat på räntevaluta 2011 | Räntebindning fördelat på räntevaluta 2010 | |||
Räntevaluta | Procentandel | Räntevaluta | Procentandel | |
DKK | 31,6 | DKK | 26,4 | |
EUR | 56,0 | EUR | 68,0 | |
SEK | 12,4 | SEK | 5,6 | |
Summa | 100,0 | Summa | 100,0 |
Kreditrisk
Kreditrisk definieras som risken för att det upp- kommer förluster som resultat av att en motpart inte uppfyller sina betalningsåtaganden. Exponering för kreditrisk uppkommer i samband med placering av överskottslikviditet och ingående av finansiella instrument, som har ett positivt marknadsvärde, samt fordringar på kunder m.fl.
Konsortiets derivat transaktioner regleras genom ett ISDA ramavtal för varje motpart, och häri ingår explicit avtal om kvittning av positiva och negativa mellanhavanden med den enskilda finansiella motparten (netting).
Kreditrisken på finansiella motparter styrs och övervakas löpande i ett särskilt line- och limitsystem, som är godkänt av styrelsen och som fastlägger principerna för beräkning av dessa risker samt ett maximum för hur stora risker som accepteras för varje enskild motpart. Det sistnämnda sker i förhål- lande till motpartens rating hos de internationella kreditvärderingsinstituten, endera Standard and Poor’s (S&P), Moody’s Investor Service (Moody’s) eller Fitch Ratings. Konsortiet har för avsikt att sprida motpartsexponeringen och reducera riskexponerin- gen på individuella motparter. De finansiella mot- parterna skall uppfylla krav på hög kreditkvalitet,
och som utgångspunkt ingås avtal bara med mot- parter som har en långfristig rating högre än A1/A+ såvida inte särskilda krav på ställande av säkerhet är uppfyllda.
Konsortiet har tecknat särskilda avtal om säkerhet (så kallade CSA-avtal) med en rad finansiella mot- parter. Från och med 1 januari, 2005 kan företaget bara ingå swapar och liknande finansiella transak- tioner med motparter om ett sådant CSA-avtal finns. Kreditexponeringen blir därmed begränsad till en rating som är beroende av tröskelvärden avseende icke fonderade tillgodohavanden samt att det ställs större krav på ställande av säkerheter för motparter med sämre kreditkvalitet.
Kreditramarna för placering av överskottslikviditet har löpande stramats upp med skärpta krav på rating, kreditramar och maximal löptid för att
säkerställa spridning och begränsa kreditexponering på individuella motparter. Likviditetsberedskapens storlek är en avvägning mellan kreditrisk och möjligheten till finansiering till fördelaktiga villkor.
Kreditexponeringen på derivatkontrakt är koncen- trerad på rating med kategori A, medan över skottslikviditeten är placerad i likviditetsplaceringar med motparter med AA rating. Betalningsförmågan bland bolagets finansiella motparter bedöms vara intakt och merparten är täckt av ställda säkerheter.
Enligt IFRS redogörs för motpartsrisken till verkligt värde utan hänsyn till etablerade nettingavtal med motparterna, (kvittning av positiva och negativa mellanhavanden med den enskilda motparten), och således uppgörs kreditrisken som brutto-
exponeringen. För jämförelse är nettoexponeringen till verkligt värde redogjord för med hänsyn tagen till nettingavtal, i det fall det uppgår till ett tillgodo- havande, samt hänsyn tagen till mottagna eller ställda säkerheter.
Företaget hade vid årets utgång 15 aktiva finansiella motparter där transaktionerna primärt omfattar derivat varav 12 motparter omfattas av CSA-avtal.
Motpartsexponering på motparter med CSA-avtal utgör DKK 395 milj varav det utväxlats säkerheter
till Konsortiet för DKK 394 milj. Motpartsexponering på motparter utan CSA-avtal utgör DKK 130 milj.
En rad av Konsortiets finansiella motparter blev nedgraderade under fjärde kvartalet, bland annat som en följd av justeringar i metodunderlaget
i rating värderingen (S&P), men också pga. att bankerna, som ett resultat av deras exponering mot statsskuld-krisen i Europa fått en sämre kredit- kvalitet. Kreditexponeringen er således primärt koncentrerad till A-rating kategorin, och täcks genom ställda säkerheter.
Konsortiet flyttade under 2011 exponeringen från Banque AIG till en annan bank, som uppfyller
kraven på kreditkvalitet och omfattas av CSA-avtal. Motpartsexponeringen på Banque AIG utgjorde DKK 0,2 miljarder i BBB-rating kategorin, och överflyttningen utlöstes därför av en s.k. ”rating
trigger”, som fastlägger en undre gräns för ratingen.
Likviditetsrisk
Konsortiets likviditetsrisk är begränsad genom den solidariska garantin från den danska och svenska staten samt genom flexibiliteten att hålla en likvidi- tetsreserv som svarar till minimum sex månaders likviditetsförbrukning. Låneupptagningen är relativt jämnt fördelad över förfallotidpunkterna, och likvidi- tetsrisken är därför begränsad.
I sammanställningen av likviditetsutvecklingen
är skulden samt skulder och fordringar avseende finansiella derivat uppgjorda till nominellt värde, och motsvarar således den kontraktsenliga förpliktelsen vid förfall. Räntebetalningar ingår
på de avtalade villkoren för fastförräntade fordringar och med implicita forwardräntor samt inflationsanta- ganden på den rörligt förräntade nettoskulden respektive realränteskulden. Räntebetalningarna fördelas på den aktuella nettoskulden och det ingår varken refinansiering av nettoskulden eller likviditets- påverkan från driften, i enlighet med IFRS 7.
Kreditrisk på finansiella tillgångar, verkligt värde, fördelat på ratingkategori
Total motpartsexponering
Säkerhet
Antal
Rating
(verkligt värde, DKK milj )
i DKK milj
motparter
Placeringar | Derivat utan netting | Derivat med netting | |||
AAA | 0 | 143 | 107 | 0 | 2 |
AA | 204 | 250 | 9 | 394 | 4 |
A | 0 | 1.692 | 409 | 0 | 9 |
Summa | 204 | 2.085 | 525 | 394 | 15 |
Fördelning av motpartsexponering på rating kategorier 2011 och 2010
Exponering i DKK milj
AAA
AA
A BBB
0 50 100 150 200
250 300 350 400 450
Netto per motpart 2010 Netto per motpart 2011 Säkerhet
Förfallotidpunkter och räntebetalningar
Förfallotidpunkt | 0 – 1 år | 1 – 2 år | 2 – 3 år | 3 – 4 år | 4 – 5 år | > 5 år | Total |
Nominellt värde | |||||||
Skuld | – 1.677 | – 3.255 | – 2.050 | – 1.859 | – 1.493 | – 8.047 | – 18.381 |
Derivat skulder | – 2.652 | – 3.226 | – 1.979 | – 1.847 | – 1.561 | – 8.009 | – 19.274 |
Derivat fordringar | 2.735 | 3.253 | 2.121 | 1.959 | 1.558 | 8.271 | 19.897 |
Tillgångar | 204 | 0 | 0 | 0 | 0 | 0 | 204 |
Summa nominellt värde | – 1.390 | – 3.228 | – 1.908 | – 1.747 | – 1.496 | – 7.785 | – 17.554 |
Räntebetalningar | |||||||
Skuld | – 649 | – 622 | – 552 | – 388 | – 353 | – 1.358 | – 3.922 |
Derivat skulder | – 641 | – 548 | – 381 | – 391 | – 375 | – 3.717 | – 6.053 |
Derivat fordringar | 628 | 622 | 469 | 356 | 336 | 1.895 | 4.306 |
Tillgångar | 0 | 0 | 0 | 0 | 0 | 0 | 0 |
Summa räntebetalningar | – 662 | – 548 | – 464 | – 423 | – 392 | – 3.180 | – 5.669 |
Not 17 Räntabilitet
Øresundsbro Konsortiets skuld ska betalas tillbaka med hjälp av intäkterna från väg- och järnvägs- trafiken.
I räntabilitetsberäkningarna används en förutsätt- ningsbestämd långsiktig realränta på 3,5 procent i beräkningarna av återbetalningstiden, vilket har varit underlaget sedan räkenskapsåret 2006,
då den sänktes från tidigare 4,0 procent.
Vid uppdateringen av beräkningsförutsättningarna under hösten 2008 har de använda trafikscenarierna korrigerats, påverkat av den globala recessionen och följande finanskris, samt förväntningarna inför de närmaste åren.
Den uppdaterade trafikprognosen har justerats
med hänsyn tagen till den faktiska trafikutvecklingen, vilken har visat större tröghet än tidigare förvänt- ningar. Det råder en viss osäkerhet kring trafik- prognosen då trafiken har haft ett eftersläp i förhål- lande till trafikprognosen de senaste åren, vilket också var fallet under 2011. Pendlingstrafiken har minskat under 2011 medan tillväxten i frakt- och fritidstrafik har varit över prognosen. Förslaget
om en betalring i Köpenhamn är ännu inte inräknat i trafikprognosen då betalringens placering och prisstruktur inte är klar, men en för Konsortiet ofördelaktig utformning kan ha konsekvenser
för trafiken över bron generellt och i synnerhet för pendlingstrafiken.
På grund av osäkerheten om den framtida trafik- utvecklingen arbetar Konsortiet med tre alternativa scenarier för den framtida trafikutvecklingen:
– Tillväxtscenariot förutsätter att integrationen
i regionen stödjer en stark trafiktillväxt, så som var tillfället före den globala recessionen. Förnyad framgång i dansk och svensk ekonomi lyfter den årliga trafikökningen upp till 5 procent, vilken sedan avtar mot en långtidstrend på 2,5 procent.
– I medelscenariot förväntas en avmattad tillväxt på 4 procent under de kommande åren, vilken
gradvis avtar mot en långtidstrend på 1,8 procent.
– I stagnationsscenariot kommer tillväxten att vara negativ under de kommande åren, följt av en tillväxt på 2 procent på medellång sikt. Härefter avtar växten gradvis fram mot en långtidstrend på drygt 1 procent.
I alla tre scenarierna är det särskilt utvecklingen under de närmaste 10-20 åren som blir avgörande för utvecklingen av Øresundsbrons räntabilitet, eftersom räntebördan är störst under dessa år.
Mot denna bakgrund är det Konsortiets bedömning att företagets skuld ska vara återbetald ca 34 år efter öppningen av den fasta förbindelsen (medel- scenariot). Detta är ett år tidigare än i den före- gående prognosen, med bakgrunden att utdelning till moderbolagen förskjuts ett år som konsekvens av årets negativa resultat efter förändring av verkligt
värde på DKK 1,1 miljard vilket påverkar eget kapital. Effekten av den negativa resultatutvecklingen påverkar moderbolagen som får invänta ytterligare konsolidering i Konsortiet.
De mest väsentliga osäkerhetsfaktorerna i beräknin- garna rör den långsiktiga trafikutvecklingen samt realräntan (se tabellen). Konsortiets ekonomi, bland annat möjligheten att betala tillbaka skulden, är emellertid förhållandevis robust mot ändringar i beräkningsförutsättningarna, och även i stagnations- scenariet kommer skulden att kunna vara återbetald inom 44 år.
Øresundsbrons landanslutningar har byggts och finansierats av A/S Øresund (Danmark) och SVEDAB AB (Sverige), som samtidigt är moderbolag till Øresundsbro Konsortiet, vardera med en ägarandel på 50 procent. Intäkterna skapas nästan uteslutande i Øresundsbro Konsortiet, varför det är nödvändigt med en utdelning från Konsortiet till moderbolagen för att säkra återbetalningen av landanslutningarna.
I beräkningen av återbetalningstiden för Konsortiets skuld ingår en utdelning enligt de principiella riktlinjerna i konsortialavtalet mellan de två moder- bolagen. Den första utdelningen beräknas kunna ske ca 19 år efter öppningen av den fasta förbindelsen, vilket är ett år senare jämfört med den tidigare prognosen.
Som förväntat kommer Øresundsbro Konsortiet fortsatt att redovisa underskott under några
år framöver.
Ändringar i beräkningsförutsättningarna kommer att påverka räntabiliteten i såväl Øresundsbro Konsortiet som ägarbolagen. För information om
återbetalningstiderna för landanslutningarna hänvisas till ägarbolagens årsredovisningar.
Återbetalningstider för Øresundsbro Konsortiet under alternativa förutsättningar om realränta och trafikscenarier (år från öppnandet år 2000)
Trafikscenario | Realränta | ||||
2,5 % | 3,0 % | 3,5 % | 4,0 % | 4,5 % | |
Tillväxt | 30 | 30 | 30 | 31 | 31 |
Medel | 33 | 34 | 34 | 34 | 35 |
Stagnation | 42 | 43 | 43 | 44 | 44 |
Not 18 Leverantörsskulder och övriga kortfristiga skulder | ||||
Belopp i 1.000 DKK/SEK | DKK 2011 | DKK 2010 | SEK 2011 | SEK 2010 |
Leverantörsskulder | 49.693 | 43.674 | 59.570 | 52.810 |
Skuld till närstående bolag | 0 | 0 | 0 | 0 |
Skuld till moderbolag | 1.383 | 1.442 | 1.658 | 1.744 |
Övriga kortfristiga skulder | 61.875 | 64.235 | 74.173 | 77.672 |
Periodiserade räntor finansiella instrument | 397.913 | 459.213 | 476.999 | 555.276 |
Depositioner | 14.564 | 13.241 | 17.459 | 16.011 |
Förutbetalda flerturskort | 1.541 | 1.532 | 1.847 | 1.852 |
Övriga periodiseringsposter | 815 | 477 | 977 | 577 |
527.784 | 583.814 | 632.683 | 705.942 | |
Not 19
Styrelsen och ledningens ersättningar
Principer
Till styrelsens ordförande och övriga ledamöter utgår arvode enligt bolagsstämmands beslut. Intill nästa ordinarie bolagsstämma utgår styrelsearvode med totalt DKK milj 1,3 varav DKK milj/SEK milj 0,257
till styrelsens ordförande respektive vice ordförande och resterande fördelas lika mellan styrelsens övriga ledamöter. Ersättning till verkställande direktören och ledningsgruppen utgörs av en fast lön. Lednings- gruppen består av sex personer, som tillsammans med den verkställande direktören utgör Konsortiets högsta ledning.
Principerna för ersättning till den verkställande direktören och ledningsgruppen föreslås oförändrade under 2012.
Det finns ingen bonusordning eller incitaments- program för styrelse, verkställande direktör eller ledningsgruppen. Den verkställande direktören och
ledningsgruppen omfattas av samma pensionsplan som övriga anställda. Det finns inga pensions- förmåner för styrelsens ledamöter.
Avgångsvederlag
För den verkställande direktören och högsta ledningen finns vid tillfälle av uppsägning från Konsortiets sida ett avtal avseende avgångsvederlag motsvarande
12 månadslöner exkl. pension, härav avräknas eventuell lön eller andra inkomster som uppkommer under denna period.
Berednings- och beslutsprocess
Det finns ingen särskild ersättningskommitté för ersättningar till den verkställande direktören och högsta ledningen. Ersättningar till den verkställande direktören har beslutats av styrelsen. Ersättningar till ledningsgruppen har beslutats av verkställande direktören i samråd med styrelsens ordförande och vice ordförande.
Ersättningar | |||||
Belopp i 1.000 DKK/SEK 2011 | Fast lön | Pensioner | Övrigt | Summa | |
Caroline Ullman-Hammer | DKK 1.468/SEK 1.760 | DKK 627/SEK 751 | 0 | DKK 2.095/SEK 2.511 | |
Ledningsgrupp (6 pers.) | DKK 8.955/SEK 10.735 | DKK 1.222/SEK 1.465 | 0 | DKK 10.177/SEK 12.200 | |
I ersättningar till ledninggruppen ingår 2011 avgångsvederlag med DKK 3.419/SEK 4.099
2010 | Fast lön | Pensioner | Övrigt | Summa | |
Caroline Ullman-Hammer | DKK 1.400/SEK 1.693 | DKK 679/SEK 821 | 0 | DKK 2.079/SEK 2.514 | |
Ledningsgrupp (6 pers.) | DKK 6.849/SEK 8.281 | DKK 865/SEK 1.046 | 0 | DKK 7.714/SEK 9.327 |
Arvode till styrelsen | 2011 | Arvode till styrelsen | 2010 | |
Henning Kruse Petersen (ordförande) | 257 | Henning Kruse Petersen (ordförande från 28/4) | 255 | |
Karin Starrin (vice ordförande) | 257 | Karin Starrin (vice ordförande från 28/4) | 255 | |
Gunnar Björk | 128 | Gunnar Björk | 127 | |
Jørgen Elikofer | 128 | Jørgen Elikofer | 127 | |
Gunnar Malm (till 29/4) | 43 | Gunnar Malm (från 28/4) | 85 | |
Carsten Koch | 128 | Carsten Koch | 127 | |
Pernille Sams | 128 | Pernille Sams | 127 | |
Elisabet Annell Åhlund | 128 | Elisabet Annell Åhlund | 127 | |
Hans Brändztröm (från 29/4) | 86 | Lars Christiansson (till 28/4) | 66 | |
Summa | DKK 1.283 | Summa | DKK 1.296 |
Sammansättning av män och kvinnor i styrelsen och högsta ledningen
Män | Kvinnor | Summa | |
Styrelse | 5 | 3 | 8 |
VD och ledningsgrupp | 4 | 2 | 6 |
Not 20 Ändring i rörelsekapital | ||||
Belopp i 1.000 DKK/SEK | DKK 2011 | DKK 2010 | SEK 2011 | SEK 2010 |
Övriga kortfristiga fordringar | 3.434 | 11.988 | 4.117 | 14.496 |
Leverantörsskulder och övriga kortfristiga skulder | 5.270 | 6.550 | 6.317 | 7.920 |
8.704 | 18.538 | 10.434 | 22.416 | |
Not 21 Försäljning av materiella anläggningstillgångar | ||||
Belopp i 1.000 DKK/SEK | DKK 2011 | DKK 2010 | SEK 2011 | SEK 2010 |
Bokfört värde | 108 | 677 | 130 | 819 |
Vinst/förlust vid försäljning | 117 | – 242 | 140 | – 293 |
Kassaflöde från försäljning av materiella anläggningstillgångar | 225 | 435 | 270 | 526 |
Not 22 Ansvarsförbindelser och ställda säkerheter
Konsortiets ansvarsförpliktelser består av ingångna drifts- och underhållskontrakt som löper fram till 2021 på totalt DKK 143,0 milj/SEK 171,4 milj.
Resterande förpliktelser vid årets utgång uppgår till DKK 83,2 milj/ SEK 99,7 milj.
Konsortiet har härutöver ett flertal mindre operatio- nella leasingkontrakt av mindre betydelse, liksom att Konsortiet skall betala 70.000 SEK årligen till Fiskeriverket.
Øresundsbro Konsortiet har ingått tvåvägs CSA-avtal med en rad finansiella motparter och kan som följd härav tvingas ställa säkerhet vid deponering av obli- gationer för mellanhavanden på derivatkontrakt i motpartens favör. Det har vid årets utgång inte ställts några säkerheter för mellanhavanden med finansiella motparter.
Not 23 Närstående parter | ||||
Närstående parter | Säte | Anknytning | Transaktioner | Prissättningsgrund |
Den danska staten | Äger Sund & Bælt Holding | Garanterar Konsortiets | Enligt lag. Garanti- | |
till 100 % | skulder | provision utgår inte | ||
Bolag och institutioner ägda därav: | ||||
Sund & Bælt | Köpenhamn | 100 % ägda av A/S Øresund | Inköp/försäljning | Anskaffningsvärde |
Holding A/S* | Delvis samma styrelsemedlemmar | av rådgivning | ||
Gemensam finansdirektör | ||||
A/S Storebælt | Köpenhamn | Närstående verksamhet | Inköp/försäljning | Anskaffningsvärde |
Delvis samma styrelsemedlemmar | av rådgivning | |||
A/S Øresund** | Köpenhamn | 50 % ägarskap av | Inköp/försäljning | Anskaffningsvärde |
Øresundsbro Konsortiet | av rådgivning | |||
Delvis samma styrelsemedlemmar | ||||
Banedanmark | Köpenhamn | Ägs av den danska staten | Ersättning för utnyttjande | Regeringsavtal |
av järnvägsförbindelsen | ||||
Sund & Bælt | Köpenhamn | Närstående verksamhet | Inköp/försäljning | Anskaffningsvärde |
Partner A/S | Delvis samma styrelsemedlemmar | av rådgivning | ||
Femern A/S | Köpenhamn | Närstående verksamhet | Inköp/försäljning | Anskaffningsvärde |
Delvis samma styrelsemedlemmar | av rådgivning | |||
Den svenske stat | Äger Svensk-Danska Broförbindelsen | Garanterar | Enligt lag. Garanti- | |
SVEDAB till 100 % | Konsortiets skulder | provision utgår inte | ||
Bolag och institutioner ägda därav: | ||||
Svensk-Danska | Malmö | 50 % ägarskap av | Drift och underhåll | Anskaffningsvärde |
Broförbindelsen | Øresundsbro Konsortiet | av järnvägsbanan | ||
SVEDAB AB*/** | Delvis samma styrelsemedlemmar | på Lernacken | ||
Trafikverket | Borlänge | Ingår i den svenska staten | Ersättning för utnyttjande | Regeringsavtal |
av järnvägsförbindelsen | ||||
Hyra av fiber-optikkapacitet | ||||
* Den största koncern Øresundsbro Konsortiet ingår i
** Den minsta koncern Øresundsbro Konsortiet ingår i
Belopp i 1.000 DKK | |||||
Belopp | Belopp | Saldo per 31 december | Saldo per 31 december | ||
Intäkter | Transaktioner | 2011 | 2010 | 2011 | 2010 |
Delägare | |||||
A/S Øresund | Rådgivning | 1.277 | 1.344 | 0 | 0 |
Svedab | Rådgivning | 321 | 417 | 0 | 0 |
Svedab | Underhåll | 437 | 316 | 82 | 81 |
Summa delägare | 2.035 | 2.077 | 82 | 81 | |
Närstående verksamheter | |||||
Sund & Bælt Holding A/S | Rådgivning | 3.700 | 4.652 | 901 | 971 |
A/S Storebælt | Rådgivning | 6.196 | 4.941 | 0 | 81 |
A/S Storebælt | Deposit | 0 | 298.176 | ||
Sund & Bælt Partner A/S | Rådgivning | 2.193 | 1.905 | 674 | 579 |
A/S Femern Landanlæg | Rådgivning | 102 | 322 | 33 | 0 |
Femern A/S | Rådgivning | 4.701 | 5.001 | 1.593 | 1.106 |
Banedanmark | Utnyttjande av järnvägsförbindelsen | 232.250 | 229.150 | 0 | 0 |
Trafikverket | Utnyttjande av järnvägsförbindelsen | 232.250 | 229.150 | 0 | 0 |
Trafikverket | Hyra av fiberoptik | 564 | 893 | 0 | 7 |
Summa närstående verksamheter | 481.956 | 476.014 | 3.201 | 300.913 | |
Beløb | Beløb | Saldo per 31 december | Saldo per 31 december | ||
Kostnader Transaktioner | 2011 | 2010 | 2011 | 2010 | |
Delägare | |||||
A/S Øresund Underhåll | 0 | 0 | 0 | 0 | |
Svedab Löneskatt i Sverige | 1.465 | 1.523 | – 1.465 | – 1.523 | |
Summa delägare | 1.465 | 1.523 | – 1.465 | – 1.523 | |
Närstående verksamheter | |||||
Sund & Bælt Holding A/S Rådgivning | 948 | 905 | – 117 | – 87 | |
A/S Storebælt Rådgivning | 4.107 | 5.800 | – 409 | – 23 | |
Sund & Bælt Partner A/S Rådgivning | 0 | 0 | 0 | 0 | |
A/S Femern Landanlæg | 0 | 0 | 0 | ||
Femern A/S Rådgivning | 1.327 | 258 | – 25 | – 8 | |
Banedanmark | 0 | 0 | 0 | 0 | |
Infranord Underhåll | 9.430 | 10.358 | – 1.209 | – 1.357 | |
Summa närstående verksamheter | 15.812 | 17.321 | – 1.760 | – 1.475 | |
Not 24 | |||||
Händelser efter räkenskapsårets utgång | |||||
Det har inte inträffat några väsentliga händelser | |||||
efter räkenskapsårets utgång. | |||||
Styrelsen och direktionen har idag behandlat och godkänt årsredovisningen för 2011 för Øresundsbro Konsortiet.
Årsredovisningen är upprättad i enlighet med konsortialavtalet, International Financial Reporting Standards godkända av EU samt ytterligare danska och svenska upplysningskrav för börsbolag. Vi anser att de valda redovisningsprinciperna är ändamåls- enliga och att årsredovisningen ger en rättvisande bild av Konsortiets tillgångar, skulder och finansiella ställning per 31 december 2011 samt resultatet och kassaflödet av Konsortiets verksamhet för räkenskapsåret 1 januari – 31 december 2011.
Vi anser att förvaltningsberättelsen ger en rätt- visande redogörelse för utvecklingen av Konsortiets verksamhet och ekonomiska ställning, samt en rättvisande beskrivning av de mest väsentliga risker och osäkerheter, som Konsortiet står inför.
Årsredovisningen föreslås till bolagsstämmans fastställelse.
Köpenhamn, den 30 januari 2012
Ledningen
Caroline Ullman-Hammer
Verkställande direktör
Styrelse | ||
Henning Kruse Petersen Ordförande | Karin Starrin Vice ordförande | |
Elisabet Annell Åhlund | Gunnar Björk | |
Hans Brändström | Jørgen Elikofer | |
Carsten Koch | Pernille Sams |
Till ägarna av Øresundsbro Konsortiet
Vi har reviderat årsredovisningen för Øresundsbro Konsortiet för räkenskapsåret 1 januari –
31 december 2011, som omfattar styrelsens och verkställande direktörens undertecknande, resultaträkning, balansräkning, förändring av eget kapital, kassaflödesanalys samt noter inklusive använda redovisningsprinciper. Årsredovisningen
avges i enlighet med konsortialavtalet, International Financial Reporting Standards som godkänts av
EU och ytterligare danska och svenska upplysnings- krav på årsredovisningar för börsnoterade bolag.
Vi har därutöver granskat förvaltningsberättelsen, som utarbetas efter danska och svenska upplys- ningskrav för börsnoterade bolag.
Styrelsen och verkställande direktörens ansvar för årsredovisningen
Det är styrelsen och verkställande direktören som har ansvaret för att ta fram och avlägga en års- redovisning som ger en rättvisande bild i enlighet med konsortialavtalet, International Financial Reporting Standards som godkänts av EU och ytterligare danska och svenska upplysningskrav på årsredovisningar för börsnoterade bolag.
Detta ansvar omfattar utformning, implementering och upprätthållande av interna kontroller, som är relevanta för att utarbeta och avlägga en årsredo- visning, som ger en rättvisande bild utan väsentliga felaktigheter, oavsett om felaktigheterna beror
på oegentligheter eller oavsiktligt fel samt val och tillämpning av ändamålsenliga redovisningsprinciper och tillämpning av väsentliga redovisningsmässiga uppskattningar och bedömningar, vilka efter omständigheterna kan anses rimliga.
Revisors ansvar och den utförda revisionen Vårt ansvar är att uttrycka en slutsats om årsredo- visningen och förvaltningsberättelsen baserad
på vår revision. Vi har utfört vår revision i överens- stämmelse med internationell revisionsstandard. Dessa standarder kräver, att vi lever upp till etiska krav samt planerar och utför revisionen med avsikt på att uppnå hög grad av säkerhet avseende att årsredovisningen och förvaltningsberättelsen inte innehåller väsentliga felaktigheter.
En revision innefattar granskningsmoment för erhållande av revisionsbevis för de belopp och upplysningar som anges i årsredovisningen och förvaltningsberättelsen. De valda gransknings- momenten är beroende av revisorns bedömning
av risken för felaktigheter oavsett om felaktigheterna är hänförliga till oegentligheter eller oavsiktliga
fel. Vid riskbedömningen överväger revisorn, med avseende på att utforma en revisionsberättelse efter rådande omständigheter, de interna kontroller som är relevanta för Konsortiets utarbetande och framläggande av en årsredovisning som ger en rättvisande bild. Riskbedömningen syftar inte till
att uttala sig kring en slutsats om den interna kontrollen i Konsortiet.. I en revision ingår också att pröva redovisningsprinciperna och styrelsens och verkställande direktörens tillämpning av dem samt att bedöma de betydelsefulla uppskattningar
som styrelsen och verkställande direktören gjort när de upprättat årsredovisningen samt att utvärdera den samlade informationen i årsredovisningen
Vi anser att vår revision ger oss rimlig grund för vår slutsats.
Revisionen har inte resulterat i några anmärkningar.
Slutsats
Det är vår uppfattning att årsredovisningen ger
en rättvisande bild av konsortiets tillgångar, skulder och finansiella ställning per 31 december, 2011 samt resultatet och kassaflödet av konsortiets verk- samhet för räkenskapsåret 1 januari – 31 december, 2011, och att den är avgiven i överensstämmelse med konsortialavtalet, International Financial Reporting Standards som godkänts av EU och ytterligare danska och svenska upplysningskrav
på årsredovisningar för börsnoterade bolag.
Det är vår uppfattning, att förvaltningsberättelsen innehåller en rättvis redogörelse i enlighet med danska och svenska upplysningskrav för börs- noterade företag.
Tilläggsupplysningar angående årsredovisningen (motsvarande upplysningar enligt den svenska Aktiebolagslagen
9 kap. §35).
Som anförs i not 17 på sidan 54 förväntar sig Øresundsbro Konsortiet räkenskapsmässiga underskott under ett antal år.
Øresundsbro Konsortiets fortsatta drift garanteras av den danska och svenska statens garanti för Øresundsbro Konsortiets skulder, jfr Förvaltnings- berättelsen sidan 11.
Köpenhamn, den 30 januari 2012
Mats Åkerlund Anders O. Gjelstrup
Auktoriserad revisor Statsautoriseret revisor PricewaterhouseCoopers AB Deloitte
Statsautoriseret Revisionspartnerselskab
Swapar
Byte av betalningsflöde mellan två motparter
– oftast ett företag och en bank. Exempelvis kan företaget ta upp ett lån med fast ränta och därefter ingå en swap med banken, varpå företaget mottager motsvarande fast ränta och betalar en rörlig ränta
+/– ett tillägg. Netto kommer företaget således ha en skuld att betala till rörlig ränta +/– tillägget.
Detta kallas en ränteswap. I en valutaswap byts betalningar i två olika valutor. Man kan också kombi- nera en ränteswap och en valutaswap.
Denominerad
...utställd i... En obligation kan vara utställd (denomi- nerad) i EUR, men ha en ränta som är relaterad
till ett belopp i DKK
Cap/floor- struktur
En cap är ett tak för den ränta man ska betala.
På motsvarande sätt är floor ett golv för den ränta man skall betala. Har man ingått en cap/floor struktur, har man alltså lagt ett tak och ett golv för den ränta som skall betalas (Räntan kan röra sig inom detta intervall).
Collar- struktur
Ett annat ord för en cap/floor struktur. En zero-cost collar är till exempel ett köp av en cap finansierat med försäljning av ett fl oor. Då marknadsräntan stiger finns en gräns för hur mycket man kan få betala i ränta. I gengäld får man inte glädje av en eventuell räntesänkning under floor-nivån.
Räntesäkring genom caps
Köp av en försäkring mot kraftiga ränteökningar på den rörligt förräntade skulden, mot erläggande av en premie. Kan ses som alternativ till att låsa räntan för hela perioden.
Förändring av verkligt värde
En redovisningsprincip varmed man vid upprättande av årsredovisningen värderar tillgångar och skulder till deras verkliga värde, det vill säga det värde som tillgången skulden har på marknaden vid den givna tidpunkten om tillgången eller skulden skulle säljas. I perioden mellan upptagning och förfall av ett lån kommer marknadsvärdet att svänga till följd av räntenivåerna.
AAA- eller AA-rating
Internationella kreditvärderingsinstitut ger företag en så kallad rating, som uttrycker deras kreditvärdighet. Normalt kan man få en kort och en lång rating,
som uttrycker företagets möjligheter att betala sina skulder på kort och lång tid. Rating – eller betyg – är indelat i en skala, där AAA är det bästa, AA det näst bästa osv. Den danska och den svenska staten, vilka är garanter för konsortiets skulder, har den bästa kreditvärdigheten AAA. De största kreditvärde- ringsbyråerna är Moody’s och Standard & Poor’s.
Realränta
Den nominella räntan minus inflation.
Utgiven av Øresundsbro Konsortiet Februari 2011
Foto Peter Brinch, Drago Prvulovic, Miklos Szabo, André de Loisted, Scandinavian StockPhoto, Steen Brogaard, Colourbox och Woco.
Design BGRAPHIC
Øresundsbro Konsortiet · Vester Søgade 10 · 1601 København V · Danmark · Tel. +45 33 41 60 00
Øresundsbro Konsortiet · Kalkbrottsgatan 141 · Box 4278 · 203 14 Malmö · Sverige · Tel. +46 (0) 40 676 60 00 info@oresundsbron.com · www.oresundsbron.com