VÄXJÖ TINGSRÄTT
VÄXJÖ TINGSRÄTT
Mark- och miljödomstolen
UNDERRÄTTELSE
2020-11-17
Mottagare, se nedan
Aktbilaga 35
Mål nr. M 778-20 4:3
Parter: Malmö kommun
Målet gäller: Ansökan om tillstånd enligt 9 kap och 11 kap miljöbalken ang. utfyllnad av vattenområde, Norra hamnen, Hamnen 22:164, Malmö kommun
De bifogade handlingarna har kommit in till domstolen.
Vill ni/du lämna ett yttrande?
Ni/Du får nu tillfälle att yttra er/dig över det som står i handlingarna. Vill ni/du göra det ska yttrandet vara skriftligt och komma in till domstolen senast den 8 december 2020.
När ni/du skickar in yttrandet
Skicka gärna in handlingar i målet med e-post, helst i PDF-format. Om ni/du vill skicka dem på ett säkert sätt kan ni/du göra det via xxx.xxxxxxx.xx/xxxxxxxxxxxxxxx.
Uppge ert/ditt namn, målnummer M 778-20 och det telefonnummer som ni/du kan nås på. Lämna också e-postadress, så att vi framöver kan skicka handlingar i målet via e-post.
Har ni/du frågor?
På webbplatsen finns information om domstolen och om handläggningen. Kontakta oss gärna om ni/du har frågor: Telefon 0000-000 000
Mark- och miljödomstolen
Bifogade handlingar: aktbilaga 33-34
Mottagare
Lomma kommun
Lomma kommun, Miljö- och byggnadsnämnden Länsstyrelsen i Skåne län
Malmö stad, Miljönämnden Naturskyddsföreningen i Skåne Sveriges Fiskares PO Transportstyrelsen, Sjöfartsavdelningen
Sida 1 (av 1)
Xxx.Xx 554786
Om domstolens behandling av personuppgifter, se xxx.xxxxxxx.xx/xxxxxxxxxxxxxxx. Kontakta oss för information på annat sätt.
Besöksadress | Öppettider | Postadress | E-post |
Xxxxxxxxxx 0 | måndag–fredag | Box 81 | |
Telefon 0000-000 000 | 00:00–16:00 | 351 03 Växjö | Webbplats |
Växjö Tingsrätt
Mark- och miljödomstolen Box 81
351 03 Växjö
Skickas enbart per e-post till: xxx.xxxxx@xxx.xx
VÄXJÖ TINGSRÄTT 4:3
Malmö den 30 oktober I2N0KO2M0: 2020-10-30
MÅLNR: M 778-20
AKTBIL: 33
Yttrande i mål nr M 778-20
Ansökan om tillstånd angående bl.a. utfyllnad av Norra Hamnen i Malmö
1. Inledning
I egenskap av ombud för Malmö kommun (”Kommunen”) inger vi härmed yttrande över inkomna yttranden i målet. Yttranden har inkommit från, Sveriges Fiskares PO (”SFPO”) (aktbil. 20), Transportstyrelsen (aktbil. 24), Naturskyddsföreningen (aktbil. 25), Sjöfartsverket (aktbil. 26), Länsstyrelsen i Skåne län (”länsstyrelsen”) (aktbil. 27), Kommunstyrelsen och Miljö- och byggnadsnämnden, båda i Lomma kommun (aktbil. 28 resp. 29) samt Miljönämnden i Malmö kommun (aktbil. 30). Myndigheten för samhällsskydd och beredskap, har valt att avstå från att yttra sig.
Kommunen har även blivit förelagda att inkomma med svar avseende länsstyrelsens yrkande om förordnande av särskild sakkunning om fiskeavgift. Kommunen bemöter länsstyrelsens yrkande och vad länsstyrelsen anfört i övrigt om fiskeavgift i punkterna 2.7-2.22 nedan.
3886215.8
För att öka tydligheten i förevarande yttrande har Kommunen, liksom vid kompletteringen, valt att bemöta inkomna yttranden var för sig. Yttrandena har dock inte återgetts i sin helhet då det skulle medföra att dokumentet blir alltför omfattande. Vid liknande synpunkter i yttrandena görs hänvisningar till de svar som lämnats tidigare i före- varande yttrande, ansökan eller kompletteringen. Samtliga svar som är av mer miljöteknisk eller teknisk karaktär har bemötts av Sweco Environment AB, och de frågor som rör fiskeavgift har bemötts av HydroGis separat i Bilaga 1. Vidare är yttrandet disponerat så att refererade yttranden sammanfattats kort i kursiv stil och Malmö
Stockholm Göteborg Malmö Linköping Norrköping
Advokatfirman Delphi Xxxxxxxxxxxxxxxxxx 00X 000 00 Xxxxx
Tel 000-000 00 00
Fax 000 000 00 00
kommuns bemötande text är icke kursiverad. Det ska även framhållas att yttrandena inte bemöts i kronologisk ordning, d.v.s. inte efter aktbilagenummer.
2. Länsstyrelsen i Skåne län (aktbil. 27)
Verkställighetsförordnande
Länsstyrelsen motsätter sig att verkställighetsförordnande i den del som avser byggnation av vallen lämnas. Länsstyrelsen motsätter sig även att tillstånd lämnas till den ansökta verksamheten.
Kommunen har i kompletteringen, punkten 2.43, redogjort för varför det föreligger skäl för att förordna om verkställighet i det aktuella fallet. Kommunen vidhåller vad som tidigare har angetts.
Länsstyrelsen har anfört att de motsätter sig att tillstånd lämnas till den ansökta verksamheten. Kommunen ställer sig mycket frågande till denna inställning då utfyllnaden är en del i den samhällsutbyggnad och stadsutveckling som Kommunen har planerat för och kommunicerat under lång tid, vilken också är nödvändig för att kunna möta den inflyttning som sker till staden och den befolkningsökning som är att vänta enligt framtagna prognoser. För det fall samhällsutvecklingen inte sker på förevarande sätt kommer de enda tillgängliga ytor som finns för att bygga bostäder vara värdefull högklassig jordbruksmark. Alternativet är annars att utvecklingen av Malmö stad stannar av.
Vidare kommer andra effekter att uppstå om utfyllnaden inte medges tillstånd, bl.a. genom större miljöpåverkan då fler transporter kommer att förläggas på land istället för till sjöss.
Det är sammanfattningsvis av stor vikt att se den ansökta utfyllnaden i Norra hamnen som en betydande del av samhällsplaneringen och stadsutvecklingen. Detta faktum ska sedan vägas mot den redovisade miljöpåverkan från den ansökta verksamheten.
Fiskeavgift och särskilt sakkunnig
Länsstyrelsen ifrågasätter den bedömning som gjorts avseende värdeberäkning för fiskeavgift. Länsstyrelsen yrkar fortfarande att en särskilt sakkunnig med uppgift att beräkna skälig fiskeavgift ska förordnas.
Kommunen vidhåller sin tidigare anförda inställning, d.v.s. att det inte finns skäl att förordna särskilt sakkunnig för beräkning av fiskeavgift då Kommunen har genomfört erforderliga utredningar och inhämtat
utlåtande om skälig fiskeavgift, se bilaga 5 till ansökan.1 Därefter har Kommunen utvecklat svaret i kompletteringen, punkterna 2.55-2.61.
För att ytterligare styrka denna inställning har Kommunen, genom HydroGIS som genomförde den utredning om fiskeavgift som bilagts ansökan, gjort en bedömning av särskild fiskeavgift i enlighet med den metodik som redovisas i Länsstyrelsernas ”Beräkning av särskild fiskeavgift - förslag på tillvägagångssätt, beräkningsunderlag och exempel”. Den genomförda utredningen biläggs som Bilaga 1.
Sammanfattningsvis står det klart att det saknas grund för att utse särskilt sakkunnig i Länsstyrelsernas fiskeutredningsgrupp då utredning om särskild fiskeavgift är gjord såväl enligt av Kommunen föreslagen metod som enligt av Länsstyrelsen föreslagen metod.
Enligt Länsstyrelsens yttrande sker en systematisk underskattning av aktuella grundbottenområdens produktionskapacitet i den bedömning som har gjorts av Kommunen.
Vad gäller Länsstyrelsens materiella synpunkter på Kommunens utredning och bedömning av fiskeavgift vidhåller Kommunen att en värdeberäkning av biotopförlust i samband med nu aktuell utfyllnad i havet främst ska utgå från vad den aktuella bottenytan med vegetation producerar, d.v.s. bentisk primärproduktion.
I det aktuella ärendet har bedömningen och värdeberäkningen kunnat göras mot bakgrund av de filmer som har tagits på bottnen i ett antal punkter angivna med positioner på karta. Kommunen håller med Länsstyrelsen Skåne om att det finns osäkerheter och felkällor i den använda metoden. Sådana osäkerheter finns dock i alla metoder som kan användas för värdering av särskild fiskeavgift, se Bilaga 1.
I det område som är aktuellt för utfyllnad i Malmö hamn finns enligt undervattensbilderna inga mattbildande mikroalger som cyanobakterier (Lyngbya spp, Phormidium spp. Oscillatoria spp etc) eller bentiska kiselalger (Gyrosigma spp, Berkeleya rutilans, Navicula spp etc). Där sådana cyanobakterier eller kiselalger förekommer kan dessa bilda överdrag på bottnen, vilket bidrar till primärproduktionen. Detta är dock inte aktuellt i ärendet. Vidare är produktionen av andra solitära mikroalger eller cyanobakterier som lever mellan sedimentets mineralpartiklar eller som biofilm ovanpå sedimentytan så liten på de djup som råder i aktuellt område, att inte heller dessa är relevanta i det nu föreliggande ärendet.
1 Se även avsnitt 17 i tillståndsansökan.
Vidare bedöms inte heller mätning av klorofyllhalten i sediment vara aktuellt då djupet på de bottenytor som inte täcks av bentisk högre vegetation är omkring 10 meter. På detta djup är det mest friliggande sediment, där mikroalger kan förekomma. Men där är också ljuskvantiteten så låg att det inte sker någon betydande produktion.
Alloktont organiskt material som produceras och tillförs området utifrån påverkar inte den produktion som det aktuella området för utfyllnad bidrar med och ska därför inte ingå i beräkningen.
Vad gäller det som Länsstyrelsen framhåller beträffande olika stadier av lax och öring så är dessa fiskar sekundärkonsumenter och inte primärkonsumenter. Vidare går strömmande vattendrag med laxfisk inte att jämföra med ett ekosystem i en vegetationsklädd havsbotten, då omsättningskvoten i trofinivåerna är mycket olika. Exempelvis så har en fiskodling betydligt mycket effektivare omsättning där mer än 50% av tillfört foder genererar fiskkött, beroende på att fisken inte behöver jaga efter födan. Odums 10% omsättningsfaktor mellan trofinivåerna gäller således mer naturliga förhållanden på havsbotten och har därför använts i den beräkning som gjorts av särskild fiskeavgift i ansökan.
Variationer i omsättningsfaktorn kan dock förekomma och i enlighet med Bilaga 1 har omsättningsfaktorn reviderats till 16% mot bakgrund av fiskeutredningsgruppens redovisade inställning i ovan refererad PM. Detta påverkar den i Bilaga 5 till ansökan redovisade fiskeavgiften.
Det ska även nämnas att fisklek i havet är mindre vanligt i algvegetation, vilket innebär att värdet härav är lågt. Det är främst sill som lägger sina ägg på alger. De flesta fiskar har pelagiska ägg, dvs de leker i det fria vattnet.
Sammanfattningsvis bedöms det inte vara möjligt att uppnå en fullständigt korrekt värdering av ett ekosystem som går förlorat då det är en oerhört komplex struktur. För att få en uppfattning om vilken värdeförlust en ansökt vattenverksamhet orsakar så bör ändå primärproduktionen vara utgångpunkten. Denna bedömning framgår av Bilaga 5 till ansökan, med den revidering som framgår av Bilaga 1 vad gäller omsättningsfaktor och reell ersättning för fisk i Skåne.
Länsstyrelsen anger även att yngelkompensationsberäkningar har använts i ett flertal domar runt om i Sverige, där ett par exempel är Trelleborgs hamn med M 867–08 och Norviks hamn M 2414–12.
Kommunen är väl medveten om de aktuella domarna. Nu använd metod för beräkning av fiskeavgift (eller annan metod som inte bygger på yngelkompensation) har dock använts i senare praxis, t.ex. Ystads hamn,
mål nr M 3141-16 meddelad den 25 augusti 2017 och Norrköpings hamn, mål nr M 3121-17 meddelad den 8 juni 2018.
Grumling
Länsstyrelsen hänvisar även till en rapport avseende grumling och anger att grumling som pågår i längre än två veckor inte bör överstiga 20 mg/l.
Kommunen hänvisar till vad som angetts i ansökan, punkterna 12.10- 12.16, och kompletteringen punkterna 2.16-2.22.
Som angetts i kompletteringen (se s. 17 i Bilaga 1) kommer det inte att spridas grumlande partiklar kontinuerligt, utan bara i samband med tippning. Grumlande partiklar understiger angivna gränser efter cirka 6 timmar (4-14 timmar).
Vidare visar simuleringarna med den hydrodynamiska modellen att strömmen under den simulerade perioden byter generell riktning cirka var 1-3 dag, vilket innebär att plymens riktning också byter riktning, och nya områden drabbas av grumlingen. Det kommer alltså inte att vara samma område som drabbas av grumling under hela arbetsperioden.
Miljökvalitetsnormer (”MKN”)
Länsstyrelsen vidhåller vad de tidigare sagt om MKN och påverkan i vattenförekomsten.
Kommunen vidhåller vad som uppgetts tidigare i ansökan, punkterna 13.23-13.47, och kompletteringen punkterna 2.8-2.15. Härtill kan tilläggas att för det fall reglerna om MKN skulle tillämpas på det sätt länsstyrelsen antyder, kommer samtliga utfyllnadsarbeten i Sveriges större hamnar samt hamnverksamhet i stort inte att kunna utföras. Ett sådant förhållningssätt måste anses vara helt orimligt.
Exempelvis har följande hamnar ”dålig” klassning för resp. vatten- förekomst avseende någon hydromorfologisk kvalitetsparameter:
- Stockholms hamnar
- Göteborgs hamn
- Trelleborgs hamn
- Ystads hamn
Swecos bedömning är att för vattenförekomsten i sin helhet kommer påverkan på de hydromorfologiska faktorerna att vara försumbar.
Påverkan på vattenförekomsten kommer huvudsakligen bestå i den faktiska ytförlusten för vattenförekomsten.
Den reviderade arean för den aktuella vattenförekomsten, med utfyllda områden som i VISS fortfarande är angivna som del av vattenföre- komsten, är cirka 4,3 km2.
Behov
Länsstyrelsen ifrågasätter fortsatt behovet av utfyllnaden.
Kommunen hänvisar till vad som anförts i punkterna 2.3-2.6 ovan samt till vad som anförts i tillståndsansökan, avsnitt 4 samt tillhörande MKB, och kompletteringen punkterna 2.1-2.7.
Stadens utbyggnad av Nyhamnen framgår av den fördjupade översiktsplanen (”FÖP”) Nyhamnen, men även av översiktsplanen (”ÖP”). I båda dessa dokument framgår också planerna på utfyllnaden i Norra hamnen. I FÖP:en finns en framåtblickande bild över hamnområdet där den kommersiella hamnens lokalisering behöver flyttas norrut för att stadens blandade bebyggelse ska kunna utvecklas parallellt med hamnens verksamhet. För att hamnen ska kunna fortsätta bedriva verksamhet och utvecklas krävs att utfyllnaden görs i Norra hamnen.
DP 5611, Smörkajen, är den första detaljplanen i det stationsnära stadsområdet2. Byggnation kan ske enligt Boverkets vägledning för bostäder och kontor i zon B med hamnens nuvarande kapacitet.
En placering av den industriella hamnen i den mellersta och norra delen av hamnområdet gör att buller och andra störningar kan hanteras på ett sådant sätt att hamnverksamheten kan utvecklas samtidigt som staden kan byggas ut. I den norra och mellersta hamnen finns möjlighet till motsvarande fartygsanslöp som sker idag, samt kapacitet för utökning av antalet anlöp som idag sker inom verksamheten. Genom en noggrann planering av markresurserna kommer hamnens verksamhet kunna förläggas norr om Terminalgatan. Xxxx kommer att frigöras genom rivning av befintliga byggnader, effektivare hantering av godset, ändrat vägnät och planerade utfyllnader.
Hamnverksamhet kräver närhet till kaj varför norra och mellersta hamnen anses vara lämpligast för att möjliggöra effektiv och miljövänlig hantering. Utvecklingen går mot allt större fartyg som kräver större landområden för hanteringen av godset. Förläggs dessa markområden för långt ifrån kajlägen så krävs omlastning till lastbil med ökade transporter på land som följd. De stora fartygen ställer också krav på större djup och kajer för mottagande av godset.
2 Denna detaljplan är under samråd.
Kommunen upplåter huvudsakligen mark i Norra hamnen med tomträtt, och med hamnanknuten verksamhet som ändamål för upplåtelsen. Xxxx ställs även på att hanteringsavtal tecknas med hamnoperatören. För de områden där marken har överlåtits har kommunen ställt krav på att samarbetsavtal med hamnoperatören ingåtts i samband med köpet.
Den masterplan som antogs av Tekniska nämnden3 i juni 2020 och till vilken tidigare har hänvisats i bl.a. Kommunens komplettering har förutom Fastighets- och gatukontoret även representant från Stadsbyggnadskontoret deltagit i arbetet samt Miljöförvaltningen varit med som remissinstans.
Med utgångspunkt i hamnens och de hamnrelaterade verksamheternas intressen ska hamnens struktur utvecklas i en långsiktigt hållbar riktning i samklang med ny stadsbebyggelse enligt Masterplanen. Tillägget till nyttjanderättsavtalet med hamnoperatören CMP som gäller från och med 2020, förtydligar planerna för en fortsatt hållbar struktur i hamnområdet. Malmö hamn ska vara en del i något större. Som en självklar del i att möjliggöra handel och skapa ekonomisk tillväxt i hela regionen, ska hamnen också erbjuda de hållbara lösningar som krävs för att nå klimatmålen.
Den verksamhet som kommer att bedrivas i det utfyllda området kommer, som nämnts ovan, att vara hamnanknuten. Däremot är det inte möjligt att uppge exakt vilken verksamhet som kommer att bedrivas inom det aktuella området eftersom vattenverksamheten förväntas vara utförd först 10 år efter att tillstånd meddelats. Härefter tillkommer
mark- och anläggningsarbeten som beräknas uppgå till ca 5 år totalt. Masshantering
Länsstyrelsen menar att de beräkningar som Sweco gjort avseende spridning, halter m.m. inte tydligt visar påverkan i vattenförekomsten.
Kommunen hänvisar till vad som anförts tidigare om haltkriterier m.m. i tillståndsansökan, punkterna 10.1-10.11 samt MKB, och kompletteringen punkterna 2.33-2.51. De haltkriterier som Sweco tagit fram och bedömt vara rimliga i förevarande fall har accepterats i ett flertal mål4 av mark- och miljödomstol och Mark- och miljööver- domstolen (”MÖD”) tidigare och får anses vara vedertagna.
3 Malmö stads juridiska markägare
4 Se bl.a. mark- och miljödomstolen i Växjö mål M 3258-18, 2020-05-07, om strandvallarna i Falsterbonäset/Vellinge kommun. Vidare har av kommunen yrkade haltkriterier använts vid utfyllnad av såväl Bassäng 3, MÖD M 5593-16, 2017-01-20, som Oljesjön M 2687-15, 2016-05-23 i Malmö hamn.
Erosion
Slutligen har länsstyrelsen begärt att innehåll i de betongfundament som ska användas som erosionsskydd klargörs.
Kommunen och Trafikverket bedömer inte att det ska finnas några särskilda föroreningar i betongplattorna eller slipers som kan riskera att laka ur till havet. För att säkerställa detta, har laktester på betong- plattorna och slipers utförts. Resultatet av provtagningen har inte sammanställts i en rapport vid ingivande av detta yttrande, men kommer att inges till domstolen så snart det erhålls.
Kommunen bedömer inte att totalhalter i betongblocken eller slipers är av intresse att utreda i förevarande fall. Det är laktester som är relevant eftersom de kommer att visa om det finns någon eventuell risk för läckage av ämnen ur betongblocken och slipers till vattenområdet.
Betong består av vissa kemiska ämnen och en provtagning av totalhalter kommer enbart utvisa vilka ämnen som finns i betongblocken/slipers.
Det som är av någon betydelse att utreda, är som nämnts ovan, om det finns risk för några av dessa kemikalier att läcka ut i havet, läs mer om laktesterna i punkten 3.14 nedan.
Hållfasthetsmässigt bedöms betongplattorna fungera mycket väl som erosionsskydd, då armerad betong är ett vanligt konstruktionsmaterial i kajer/erosionsskydd.
3. Miljöförvaltningen Malmö kommun (aktbil. 30)
Hydrodynamisk modell
Miljöförvaltningen uppger att Kommunen tidigare i kompletteringen har hänvisat till modellresultaten som visar högst medelbottenhastigheter i djuprännan utanför Landskrona. Miljönämnden konstaterar att det finns påståenden som kan vara osäkra och att slutsatsen därav blir att de presenterade sedimentationskartorna bör kompletteras.
Kommunen vill framhålla att Miljöförvaltningen inte uppger på vilket sätt eller vilka påståenden som de anser är osäkra. Det är mycket svårt att bemöta sådana oprecisa synpunkter. Kommunen hänvisar till vad som anförts i kompletteringen, punkterna 4.13-4.15, avseende den hydrodynamiska modellen med tillägg av följande.
Det ska inte förringas att det finns osäkerheter kopplade till alla typer av modellberäkningar. För att hantera sådana osäkerheter, ansätts oftast ett worst case inom spannet för osäkra parametrar, vilka i detta fall främst är:
- mängden sediment,
- andelen fint material i sedimenten samt
- materialets sjunkhastighet
Det är av stor vikt att ha en förståelse för och redovisa de parametrar som har störst påverkan på beräkningsresultaten och de slutsatser som dras. Samtliga parametrar när det gäller sedimentets egenskaper har valts för att utgöra worst case (se Tabell 2 i Bilaga B2 till ansökan).
Utbredningen av erosionsbottnar är ytterligare en osäker faktor, då det inte finns några exakta värden för när sedimentet börjar röra sig. Detta blir ytterligare mer komplext vid blandade sedimentstorlekar.
Bottenströmmarna i området varierar också mellan 1-60 cm/s under simuleringsperioden, vilket innebär att förutsättningarna kan variera i stor grad med bara några timmars mellanrum. Sedimentkartorna i Figur 9 och 10 i Bilaga B2 till ansökan bör därför tolkas som att de visar den slutliga utbredning/tjocklek som sker utifrån de indata som använts i modellen5 och att det sedan är troligt att sedimenten med tiden förflyttas från de områden som markerats som erosionsbottnar (från vilka det redan idag kan flyttas sediment).
Notera att den utnyttjade typen av modelleringsverktyg är det mest avancerande och kompletta metodiken att göra den här typen av beräkningar. Samtidigt är det viktigt att var noga med att belysa osäkerheter och använda sig av worst case-scenarier när så är lämpligt för syftet.
Förekomst av ålgräs och kompensationsåtgärder
Kommunens kartläggning stämmer väl överens med videoinventeringar som beställts av miljöförvaltningen i Malmö stad under 2012 och 2018. Alla ålgräsområden i Malmö bedöms ha både en lokal och regional ekologisk betydelse. Det näraliggande ålgräsområdet nordost om den planerade utfyllnaden bedöms ha en täckningsgrad på 50-100% och ligger inom det direkta påverkansområdet. Eventuella kompensations- åtgärder bör därför övervägas.
Kommunen hänvisar till vad kommunen har anfört tidigare i tillstånds- ansökan punkterna 17.2-17.3, och kompletteringen, punkterna 2.55-
2.61 samt 3.35-3.43, avseende kompensationsåtgärder för bl.a. ålgräs,
d.v.s. att sådana försök med återplantering på annan plats inte har fallit väl ut. I närområdet täcks dessutom botten av befintliga ålgräsängar.
5 I dessa fal har worst case använts när det gäller sedimentparametrar och varierande förhållande när det gäller strömmar
Sammanfattningsvis har det inte bedömts möjligt att på ett framgångsrikt sätt återplantera ålgräs på utfyllnadsplatsen. Utfyllnaden bedöms dock inte ha någon direkt påverkan på bevarandestatusen annat än där utfyllnaden sker.
Betongblock som erosionsskydd
Miljöförvaltningen uppger att uppgiften om betongblock är ny och att uppgifter i ansökan behöver kompletteras med betongblockens innehåll och bedömning av lämplighet för det tänkta ändamålet. Ansökan behöver även kompletteras med avfallskaraktärisering och avfalls- klassning som baseras på provtagning och laktest. Det är av stor vikt uppger Miljöförvaltningen att beakta betongens innehåll av föroreningar undersökt både som totalhalter och lakbarhetstester.
Under Trafikverkets spårarbeten på delsträckan Arlöv-Lund har stationer rivits varpå betongelement från perronger har uppkommit. Dessa stora betongelement har bedömts fungera väl som erosionsskydd för vallen, på så sätt som anges i Kommunens komplettering, punkten 3.7. Betong betraktas som inert avfall, vilket innebär att urlakning från elementen bedöms vara mycket liten, vilket också har bekräftats av de laktester som har utförts på betongblocken och slipers (se punkten 3.14 nedan). Vidare ska betongelementen avfallskaraktäriseras som betong, avfalls- kod 170101, enligt Bilaga 3 till Avfallsförordningen (2020:614).
Enligt uppgift från Trafikverket har laktesterna från betongblock och slipers visat att inga ämnen lakar ur till vatten. Resultatet från lak- testerna håller på att sammanställas i en rapport som kommer att inges senare till domstolen när rapporten är färdigställd.
Fyllnadsmassorna
Miljöförvaltningen uppger att det är sökanden som är ytterst ansvarig för kontrollen över massornas kvalité och föroreningsinnehåll.
Miljöförvaltningen konstaterar att eftersom massorna kommer huvudsakligen att tas från orörd jord så är av Trafikverket angiven provtagning representativ. Miljöförvaltningen uppger dock att de anser att provtagning bör anpassas efter vilket jorddjup massorna tas ifrån samt om man korsar egenskapsområden.
De massor som kommer att mottas från Trafikverket kommer huvudsakligen från orörd jord, s.k. jungfrulig mark. Trafikverket garanterar dess innehåll och provtar massorna. De som handhar massorna på ursprungsplatsen är de som har bäst och störst kontroll över provtagning och innehåll av massorna. Vidare har Trafikverket i
egenskap av avfallsavlämnare en skyldighet att lämna avlämnings- blankett vid transport av avfallet till Kommunens anläggningsområde.
Det ska poängteras att Trafikverket är en av många aktörer som kan komma att leverera fyllnadsmassor till det aktuella projektet.
Kommunen kommer även att behöva ta emot massor från annan plats och annan entreprenör. Tillståndet kommer att reglera vilket innehåll i massorna som är tillåtligt för användning till utfyllnaden. Innehållet kommer att säkerställas genom provtagning och Kommunen kommer att ta del av resultaten från provtagningarna för att säkerställa att de är av lämplig kvalitet. Frågan om vem som provtar massorna ligger dock utanför målet och ramen för prövningen.
Haltkriterier i fyllnadsmassorna
De haltkriterier som sökanden önskar som villkor bygger på resonemang som har en grund i en bedömning av hur pass förorenade sedimenten i omgivningen är – det bör istället bygga på en bedömning av vad naturen tål. Ansökan visar inte hur utfyllnaden kommer att påverka det direkta närområdet, vattenförekomsten eller intilliggande vattenförekomster och Öresund.
Kommunen hänvisar till vad som anförts tidigare i tillståndsansökan, punkterna 10.2-10.11 samt Bilaga B3 till ansökan, och kompletteringen punkterna 2.33-2.51, avseende haltkriterier, vilka bedömningar som gjorts och vad som legat till grund för framtagande av haltkriterierna som Kommunen vill ha fastställt i villkor. Kommunen hänvisar även till svar som angetts under punkterna 2.45-2.47 ovan.
Halter i de befintliga sedimenten i området har använts för att kunna bedöma vilken förändring som förväntas orsakas av uppförandet av vallen med massor som innehåller angivna haltkriterier. Som tidigare beskrivits är det tillgängliga underlaget för att bedöma eventuella effekter i miljön utifrån en viss halt i sediment begränsat. Beräknade förväntade halter i sediment har jämförts med miljökvalitetsnormer och effektbaserade bedömningsgrunder (s. 7-9 i Bilaga 1 till kompletteringen).
Haltkriterierna har tagits fram utifrån en platsspecifik bedömning av skyddsobjekt och spridningsvägar. Detta kan leda till haltkriterier som är högre eller lägre än de generella riktvärdena för MKM eftersom förutsättningarna skiljer sig åt. Eftersom klassgränsen mellan avvikelseklass 4 och 5 satts som högsta gräns för haltkriterier för vallen (s. 18 bilaga B3 till ansökan) är det naturligt att klass 5 tangeras. Inga angivna haltkriterier överstiger dock klassgränsen mellan avvikelseklass 4 och 5 enligt SGU:s rapport 2017:12.
Lagring av avfall
Miljöförvaltningen uppger att ansökan behöver kompletteras med en beskrivning av avfallslagringen samt vilka skyddsåtgärder sökanden tänker vidta vid avfallslagringen.
De massor som är tänkta att läggas upp på anvisade lagringsytor utgörs enbart av jungfruliga massor, betongblock som ska användas som erosionsskydd samt moränlera. Längre fram under utfyllnadsskedet kan stenmaterial komma att behöva läggas upp på platsen. Uppläggningen av massor på dessa ytor har enbart som syfte att utgöra en kort upplagstid i avvaktan på nedläggning i verksamhetsområdet, t.ex. i samband med kraftig vind då utfyllnad inte kan genomföras.
Xxxxxxxx kommer inte att innehålla något som är skadligt för miljön och området där upplagsytorna är belägna är tidigare utfyllt med massor med halter upp till MKM. Ifrågavarande massor kommer att innehålla halter som underskrider MKM. Ingen påverkan kommer därför att ske på området av dessa massor. Några särskilda skyddsåtgärder anses därför inte heller nödvändiga att vidta.
4. Kommunstyrelsen och miljö- och byggnadsnämnden i Lomma kommun (aktbil. 28-29)
Ärendebeskrivning
Utfyllnaden syftar till att utöka stadens markområden i Malmö hamn för att där kunna samla hamnanknuten verksamhet, tunga industrier och logistikföretag som kräver stora ytor och skyddsavstånd, liksom att utveckla området som logistikcentrum och mottagare av kryssnings- fartyg. Projektet är en del av omvandlingsstrategin för andra delar av Malmö hamn, från hamnverksamhet till blandad bebyggelse.
I det planerade utfyllda området som tillståndsansökan avser kommer det enbart att vara hamnanknuten verksamhet. Detaljplanen för om- rådet som förväntas fastställas i november understryker att det enbart kommer att vara hamnanknuten verksamhet på platsen. Däremot är det, som anförts ovan, inte möjligt att i dagsläget beskriva exakt vilken verksamhet som kommer att bedrivas inom utfyllnadsområdet, med hänsyn till att detta är ett projekt som kommer att pågå under lång tid (totalt ca 10-15 år med mark- och anläggningsarbeten) innan någon verksamhet kan etableras där.
Behov
Man har i svaren hänvisat till de prognosmodeller som gjorts av Trafikverket. Trots det, om man läser de senaste prognosrapporterna från Trafikverket så visar hittillsvarande utveckling att godsmängderna har minskat på senare år i Malmö hamn och framför allt så har typen av gods förändrats. Man kan, även utan att vara specialist på området, förstå att en stor förändring av t.ex. oljehanteringen kommer att ske inom de närmaste årtiondena.
Lomma kommun har i tidigare yttrande i ärendet hävdat att senare prognoser än den som kommunen har refererat ska finnas tillgängliga. Kommunen har ställt frågan till Lomma kommun avseende vilka rapporter/prognoser från Trafikverket som avses, utan att få svar på frågan. Kommunen har själv ingen kännedom om sådana rapporter, inte heller har kommunen hittat någon rapport från Trafikverket som styrker det Lomma kommun påstår.
I övrigt hänvisar Kommunen till vad som anförts under punkterna 2.34-
2.44 ovan.
Den prognosstyrda infrastrukturplaneringen utgår från gängse prognosmodeller som förutsäger att trafiken kommer att fortsätta öka. Istället borde analysen utgå från en målstyrd planering där den samlade samhällsekonomiska vinsten får vägleda arbetet. Man har inte gjort den analys som krävs för att tydligt visa på kopplingen mellan 1) de mål som ska uppnås med avseende på hållbar utveckling, 2) hur detta kan verka i samklang med utvecklingen av hamnen CMP och 3) hur man gör de avvägningar som krävs med avseende på lokalisering och proportionalitet. Istället blir ordningen en mer föråldrar typ av resonemang som bygger på prognoser istället för mål. Detta förhållningssätt innebär att 1-3 kap. miljöbalken inte är uppfyllda.
Svenska IVL och Trivector har på uppdrag av Trafikverket tagit fram en rapport med kritik mot prognosstyrd planerad.
Kommunen tar hänsyn till en målstyrd planering. Det är det som är själva syftet med att bygga ut hamnen på så sätt som avses och som tillståndsansökan avser. All hamnanknuten verksamhet ska etableras på utfylld yta för att möjliggöra en levande stadskärna med närhet till allmänna kommunikationer samt för att möjliggöra att transport av gods kan ske på annat sätt än på väg, vilket gynnar miljön och avlastar vägnätet.
Vad gäller refererad rapport från Svenska IVL och Trivector har den ett tydligt fokus planering av infrastruktur kopplad till vägtrafik, medan det
ansökta projektet avser stadsplanering och tillskapandet av mark för hamnanknuten industriverksamhet och hantering av ”gods över kaj”.
Vidare behandlar rapporten huvudsakligen konflikter mellan statlig (Trafikverket) och kommunal planering av infrastruktur. I det aktuella fallet föreligger ingen sådan konflikt.
Vidare vill kommunen ånyo förtydliga det som angetts i kompletteringen (se s. 1-3 i Bilaga 1), att man inte avser öka hamnytorna i någon stor omfattning (år 2020: 283 ha, år 2030: 257 ha, år 2040: 304 ha), utan framförallt ersätta ytor i dagens Malmö hamn som kommer att tas i anspråk för stadsutveckling av Malmö stad, allt enligt kommunens översiktsplan och Masterplan för hamnen. Samtidigt visar Trafikverkets prognos för godsvolymökning i Malmö hamn på en ökning cirka 7 200 tusen ton år 2014 till cirka 16 700 tusen ton år 2040. För att kunna hantera de godsvolymer som förväntas uppstå, är det uppenbart att Malmö stad och CMP behöva arbeta med hur befintliga ytor utnyttjas på ett effektivare sätt än idag såväl som att tillskapa den nya yta som nu ansöks om tillstånd för. Sökanden bedömer inte att behovet kan tillgodoses enbart genom effektivisering av markanvändningen inom befintliga (och minskande) ytor.
Påverkan på Lommabukten
Färre generaliserande skrivningar hade varit önskvärt liksom tydliga svar och ansvarstagande för frågorna.
Kommunen hänvisar till vad som anförts tidigare avseende påverkan på Lommabukten i tillståndsansökan, avsnitt 12 samt MKB, vidare hänvisas till vad som anförts i kompletteringen, punkterna 2.14-2.15, 4.27 samt 5.23.
Grumling
Lomma kommun hänvisar till en studie framtagen av Sveriges lantbruksuniversitet, i vilken det redovisas vilka gränsdragningar och hänsyn som behöver tas för att suspenderat material inte ska bestående påverkan på fisk- och skaldjursbestånd. Om grumlingen pågår i en längre tid än två veckor bör inte 20 mg/l överstigas samt att ålgräsängar inte klarar längre perioder med mer än 15 mg/l suspenderat material.
Kommunen hänvisar till det svar som anges ovan under punkterna 2.23- 2.27.
Biologiska inventeringar och bedömningar
Inga svar har givits på Lomma kommuns påpekanden om de biologiska inventeringarna varför skrivningarna kvarstår från tidigare yttranden. Inventeringen behöver kompletteras med data för trenden för ålgräs internationellt, nationellt, regionalt och lokalt. Inventeringen behöver även göra en bedömning med risker för grumling. Det saknas en bedömning samt beskrivning av naturtyper och habitat enligt svensk standard samt över Natura 2000-arter, naturtyper och habitat för området. Bedömningen behöver tydliggöra koppling/avgränsning till Natura 2000-naturtyper och habitat. Det saknas biologiska underlag för påverkan på terrestra habitat och arter samt fågellivet. Uppgifterna man hänvisar till är åtta år gamla och mycket rudimentära.
Det finns ingen tydlig trend för ålgräsets utveckling i Öresund under de senaste drygt 20 åren. Däremot har konstaterats stora mellanårliga variationer, vilket har bedömts bero på väderfaktorer såsom temperatur (där höga temperaturer minskar bestånden) och vind (där kraftiga stormar minskar bestånden).6
Ytterligare om ålgräs känslighet för grumling anges i Bilaga 1.
Ingen påverkan förväntas på Natura 2000-områden, vilket framgår av MKB samt komplettering. Eventuell påverkan på Natura 2000-områden från den ansökta verksamheten är kopplad till hydraulisk påverkan eller sedimentspridning/grumling. Sökanden har i MKB utrett samtliga av dessa aspekter (se Bilaga B2 till ansökan) och visat att risk för påverkan inte föreligger. Baserat på dessa utredningar anser sökanden att ytterligare beskrivningar av Natura 2000-områdena utöver de som finns i MKB inte är nödvändiga.
Sökanden anser vidare att redovisade uppgifter avseende de på terrestra habitaten är tillräckliga för att bedöma miljökonsekvenserna. De berörda terrestra habitaten utgörs huvudsakligen av arbetsområden i den pågående utfyllnaden/exploateringen av Norra hamnen, vilket innebär att de varierar.
Hydrodynamiska modellen
Den hydrodynamiska modellen är inte kalibrerad. Många av antagandena i ansökan vilar på en beräknad modell där verklighetens foton ger en annan bild av bl.a. sedimenttransporten i de strandnära regionerna. Saknas analys för hur ålgräsängarna påverkas av sediment- spridning. Saknas även analys av hur ökade strömningsförhållanden vid
6 Niras/Toxicon (2020): Undersökningar i Öresund 2019 – Ålgräs. Öresunds vattenvårdsförbund.
botten påverkar sedimentspridning vid botten över ålgräshabitaten på längre sikt.
Kommunen hänvisar till det svar som anförts ovan i punkterna 3.1-3.6.
5. Sveriges Fiskares PO (”SFPO”) (aktbil. 20)
Sveriges Fiskares PO företräder ca 250 fiskefartyg inom främst det demersala fisket. De har medlemmar som är yrkesverksamma från hamnarna i Limhamn, Malmö och Lomma. De har under samråds- processen ingivit sina synpunkter den 5 september 2019 till Sweco och vidhåller alltjämt dessa. SFPO yrkar därtill, så som det får förstås, att ersättning ska utgå till de skadelidande yrkesfiskarna. SFPO ämnar återkomma med det belopp varmed ersättning yrkas senare. Dessa grundområden har fina ålgräsängar som är mycket viktiga.
Dåvarande Fiskeriverket (numera Havs- och vattenmyndigheten) anger i Finfo 2006:1 att Lommabukten och Lundåkrabukten är områden av riksintresse för yrkesfisket. Om en utfyllnad tillåts ske kommer sediment- spill att vandra långa vägar i alla de riktningar som strömmarna för dom (och strömmarna kommer att ändras såsom alltid). Detta kommer att (för)störa fisket inom många sjömils radie under en lång tid, eftersom spillet stör och fördärvar fisket där det landar.
Om en utfyllnad tillåts ske medför det trafikstörningar och avlysningar av områden med hörande tillträdesförbud vilket innebär ett hinder för yrkesfiskarna i deras yrkesutövning.
Om en utfyllnad sker med alla dess negativa effekter så kommer det att resultera i mindre fiskeområden för samma antal yrkesfiskare som idag. Ekonomisk ersättning måste därför utgå till berörda fiskare, eftersom de kommer att lida påtaglig och allvarlig skada.
Kommunen kommer att kompensera det aktuella projektets påverkan på värdefulla bottnar, i enlighet med vad som anges i Bilaga 5 till ansökan. Syftet med avgiften är att pengarna ska öronmärkas för att vidta kompenserande åtgärder för att främja fiskebestånd och dess livskraftighet.
Som nämnts ovan och i tidigare inlagor kommer ingen påverkan att ske på fiskbeståndet i Lommabukten eller Lundåkrabukten varför ersättning inte erbjuds till enskilda fiskare.
6. Transportstyrelsen (aktbil. 24)
Transportstyrelsen har inget att använda mot ansökt verksamhet.
Transportstyrelsen förespråkar huvudalternativet eftersom har minst påverkan för sjötrafiken. Åtgärder för att bibehålla säkerheten för sjötrafiken i samband med anläggningsfasen bör tas fram i samråd med Sjöfartsverket. Förändringar av strandlinje, bottentopografi samt nya anläggningar i hamnen ska efter genomförande av projektet sjömätas och mätas in enligt sjömätningsstandard FSIS-44 (Finsk/Svensk realisering av S-44 internationell standard för sjömätning) och delges Sjöfartsverket för uppdatering av informationen i sjökortet.
Kommunen har inget att invända mot Transportstyrelsens lämnade synpunkter. När utfyllnad och skett och strandlinjen eller bottentopografi förändras kommer det att sjömätas och delges Sjöfartsverket på angivet sätt, se även avsnitt 8 nedan.
7. Naturskyddsföreningen (aktbil. 25)
Naturskyddsföreningen i Skåne har lämnat följande synpunkter:
- de kan inte se giltiga skäl till att 236 000 m2 högproduktiv havsbotten måste tas i anspråk för de ändamål som redovisas,
- de saknar alternativ som inte är havsbaserade och därmed ett syfte för projektet, och
- att de förordar Nollalternativet.
Naturskyddsföreningen har även ifrågasatt behovet av utfyllnaden.
Kommunen hänvisar till vad som anförts tidigare i denna inlaga avseende behov, se punkterna 2.3 och 2.36 ovan.
Vidare anger Naturskyddsföreningen att det borde falla på sin egen orimlighet att fylla ut 24 hektar högproduktiv havsbotten enbart för att kryssningsfartyg lättare ska kunna angöra Malmö.
Detta är ett missförstånd. Malmö stad bygger inte ut för att kryssningsfartyg ska kunna angöra hamnen med en kaj på 300 m.
Alternativa lösningar/lokaliseringar som inte är placerade längs med kusten har utelämnats.
I tillståndsansökan och kompletteringen hänvisas beträffande behovet av verksamheten delvis till Transportstyrelsens prognos om varor som kommer att gå över kaj, vilket är en av alla de förutsättningar som
funnits i projektet för att utveckla staden på så sätt att ytan används till det den är bäst lämpad för samt som en anpassning i den förtätning av staden som pågår, liksom i andra större städer.
Kommunen har inte undersökt vilka landbaserade alternativ som kan finnas inom ramen för detta projekt, eftersom det inte uppfyller kraven som är uppsatta för projektet.
8. Sjöfartsverket (aktbil. 26)
Sjöfartsverket har i sak inga invändningar mot att vattenområdet fylls ut i enlighet med ansökan, men har lämnat synpunkter om att Kommunen senast sex veckor före anläggningsarbeten som kan påverka sjöfarten påbörjas ska meddela det till Sjöfartsverket på anvisat sätt.
När utfyllnaden har färdigställts ska den nya ytan geodetiskt bestämmas och rapporteras till Sjöfartsverket för införande i sjökort på angivet sätt.
Kommunen har inget att invända mot Sjöfartsverkets lämnade synpunkter och kommer att informera Sjöfartsverket på angivet sätt.
9. Slutsats
Kommunen anser att målet har kommunicerats färdigt och är klart att sättas ut till huvudförhandling.
Xxxxx Xxxxx
Malmö som ovan
Xxxxxxxxx Xxxxxx
VÄXJÖ TINGSRÄTT 4:3
INKOM: 2020-11-02
MÅLNR: M 778-20
AKTBIL: 34
BERÄKNINGAR AV SÄRSKILD FISKEAVGIFT I SAMBAND
MED PLANERAD UTFYLLNAD I HAVET VID MALMÖ HAMN
MALMÖ STAD
Rapport 946 2020-10-28 Foto: Toxicon AB
Beräkningar av särskild fiskeavgift i samband med planerad utfyllnad i havet vid Malmö hamn
Bakgrund och syfte
Fastighets- och gatukontoret i Malmö stad planerar utföra en utökning av Malmö hamns verksamhetsyta genom en utfyllnad i havet om 236 000 m2. Utfyllnaden skall ske intill ett befintligt större utfyllt område.
För att kunna kompensera för den förväntade skadan på fiskbestånden, som uppkommer genom utfyllnaden, har Länsstyrelsen Skåne efterfrågat en alternativ beräkning av fiskeav- gift enligt den modell som föreslås av Fiskeutredningsgruppen (FUG) vid länsstyrelserna i Västra Götaland, Västernorrland och Norrbotten (referens 1). Föreliggande beräkningar har därför utförts i syfte att bemöta Länsstyrelsen i Skånes yttrande. I utredningen redovisas beräkningar och jämförelser av fiskeavgifter enligt två olika modeller.
Material och metoder
Vid ansökningsmål vid Mark- och miljödomstolen beräknas enligt FUG:s uppfattning fiskeavgiften fram utifrån tillgängligt fiskeribiologiskt underlag (referens 1). Underlaget för beräkningen av bottnarnas sammanlagda värde har utgjorts av en marinbiologisk un- dersökning av planerat utfyllnadsområde utförd av Toxicon AB (referens 2). Vid fältarbetet till denna undersökning genomfördes punktvis videofilmning på varje undersökningslokal. Videofilmerna har utvärderats med avseende på synliga fiskbestånd för att få ett underlag till beräkning av den särskilda fiskeavgiften som skall fastställas i miljöprövningen.
Något provfiske har inte utförts i aktuellt område, vilket innebär att befintliga video- sekvenser är det underlag som föreligger inför beräkningen. Ett provfiske ger dock bara information om fisk som för det specifika tillfället rör sig inom eller genom området. Det ger inte heller något kvantitativt mått på fisktätheten per representativ ytenhet. Osäker- heten beträffande fiskpopulationernas storlek är därför stor. Metodens värde kan diskuteras jämfört med om man istället utgår från den biomassa som härrör från de olika ingående vegetationstyperna (referens 3).
Inom aktuellt område råder sedan länge fiskeförbud, vilket innebär att några uppgifter om lokal fångst av fisk inte förekommer.
Vid skadeberäkningar anser fiskeutredningsgruppen (FUG) att produktionen av hela fisk- biomassans värde bör kompenseras:
(Producerad fångstbar fiskbiomassa/ytenhet och år) x (monetärt värdet på fiskbiomassan) x (påverkad yta) x (påverkansgrad) x (påverkanstid).
ADRESS | TELEFON | FAX | E-POST | HEMSIDA | ORG. NR | SÄTE |
Ödsmåls industriväg 2 | 070-38 65 6 91 | 0000-000 000 | 556772-4934 | STENUNGSUND |
Då sådant underlag saknas anser FUG att värdeberäkningarna ska utgå från produktions- potentialen av yngel + konsumtionsfisk i berörda områden:
(Täthet av yngel/ytenhet och år) x (odlingskostnad på yngel) x (påverkad yta) x (påverkansgrad) x (påverkanstid).
+
(Producerad fångstbar fiskbiomassa/ytenhet och år) x (monetärt värde på fiskbiomassan) x (påverkad yta) x (påverkansgrad) x (påverkanstid).
Produktionspotential av fisk och yngel
I Toxicons rapport (referens 2) ges följande beskrivning av fiskförekomsten, vilken över- ensstämmer väl med undertecknads uppfattning av områdets fiskpotential:
”Ett fåtal fynd av fisk påträffades, men undersökningstypen som användes riktar sig huvudsakligen mot ryggradslösa djur i och på sediment. Allmänt förekommer kommersiella fiskarter såsom torsk, skrubbskäd- da, öring och abborre i området. Av dessa arter kan endast skrubbskäddan betraktas som någorlunda stationär. Yrkesfiske sker huvudsakligen längre norrut i Lommabukten eller längre ut i Öresund på djupare vatten. Området är påverkat av mänsklig aktivitet framför allt i form av sjöfart in och ut ur hamnarna, med bullerföroreningar som följd. Området är markerat som dumpningsområde (spoil ground) på sjökort och fiskeförbud råder inom det aktuella utfyllnadsområdet, vilket är en fördel för i området förekommande fisk. Fiskförekomst undersöks ofta genom provfiske, då provtagning sker vid ett eller ett fåtal tillfällen. Detta ger dock endast en momentan bild av förekomster vid ett givet tillfälle. Förekomst av fisk varierar över året och det skulle krävas orimligt stora insatser för att ge en komplett bild av fiskförekomsten i området. Man hänvisas då till att göra en erfarenhetsmässig expertbedömning. Fiskbestånd har alltså inte undersökts specifikt, men utifrån en erfarenhetsmässig bedömning bedöms påverkan på fiskbestånd i området inte bli mer än högst marginell, då fisken huvudsakligen är rörlig och området är litet till ytan. Undersökningsområdet, vilket utsätts för förhållandevis stark påverkan från mänskliga aktiviteter, kan inte anses ha högt naturvärde med avseende på fiskförekomst och habitatförlusten vid en utfyllnad bör inte ge negativa effekter på fiskbestånden i närlig- gande områden”.
Produktionsnivåer på konsumtionsfisk i södra Sveriges kustområden uppges på sidan 8 i FUG:s rapport variera i medeltal mellan 13–64 kg (kommentar: sort utöver kg saknas i rapporten med bör rimligtvis vara kg/hektar) utifrån kuststräcka, täckningsgrad av vege- tation och bottentyp. Det saknas dock referenser som visar hur dessa värden är framtagna.
De fiskar som har kunnat observerats på videofilmsekvenserna från det nu aktuella ut- fyllnadsområdet är 3 stycken stensnultror Ctenolabrus rupestris, 1 styck skrubba Platichtys flesus och några sjustråliga smörbultar Gobiusculus flavescens (från tabeller i referens 2). Det kan således konstateras att fiskförekomsten synbarligen var ytterst sparsam vid undersökningstillfället. Det är endast skrubban (se fig. 20:1), som kan anses utgöra kon- sumtionsfisk, även om den inte är attraktiv som matfisk. Som utgångsvärde för beräkning bedöms därför en produktionsnivå på konsumerbar fisk ligga mycket nära det lägsta värdet dvs 15 kg/ha.
Beträffande antalet fiskyngel, så har efter fullständig genomgång av samtliga video- sekvenser endast ett enda yngel verifierats på filmsekvens nr NH21, varför denna post måste bedömas som ytterst liten.
ADRESS | TELEFON | FAX | E-POST | HEMSIDA | ORG. NR | SÄTE |
Ödsmåls industriväg 2 | 070-38 65 6 91 | 0000-000 000 | 556772-4934 | STENUNGSUND |
Förekomst av juveniler (fiskyngel) har enligt FUG-rapporten utretts för plattfisk, torsk, öring och ål och varierar antalsmässigt 0–22 styck/m2 beroende på kuststräcka art, grad av vegetationstäckning och djupzon.
Då endast ett fiskyngel har kunnat påvisas i Toxicons utredning (referens 2) bedöms även värdet på denna förekomst vara extremt lågt, men kan givetvis variera med årstiden (bedömningen baseras på c:a 800 bottenundersökningar med ROV-video som HydroGIS genomfört sedan 1980-talet). Inga vegetationsklädda bottnar är helt utan yngel, varvid 0,001 styck/m2 (10/ha) är ett rimligt antagande, men endast inom de ytor som har en god algbeklädnad eller inom randområdena till ålgräsvegetation (se gröna och bruna ytor i kartan fig. 1). Dessa ytor uppskattas utgöra c:a 30 % av utfyllnadsområdet och yngelförekomsten skall därför reduceras motsvarande detta värde.
Beräkning av produktionsförlust av fisk
Konsumtionsfisken i utfyllnadsområdet utgörs enligt Toxicons rapport främst av torsk, skrubbskädda, öring och abborre. I Bilaga 1 anges fiskupphandlarnas priser på olika fiskarter från Lomma och Limhamns landningshamnar (priserna har erhållits från Xxxxx Xxxxxxxx vid Havs och Vattenmyndigheten). Ett medelvärde på priset för samtliga arter som står i kolumnen för år 2019 har valts som utgångspunkt för beräkningarna (9 st), vilka också kan förväntas förekomma på här aktuella bottentyper. Medelpriset blir då SEK 15:34/kg.
Beräkningen nedan är utförd enligt formlerna överst på sidan 3.
1. Produktionspotential konsumtionsfisk per år: 15 kg/ha x 15:34/kg = 235:-/ha 235:-/ha x 23,6 ha = SEK 5 554:-.
Kostnaden för förlorad produktionspotential konsumtionsfisk per 25 år är: 5 554 x 25 = SEK 138 850:-.
Tabell 1. Inköpspris för att ersätta uppväxande fisk med utsatta individer från odling relaterat till den beräknade årliga produktionen av individer per hektar grundområde med ålgräs. (Från referens 1).
ål * 4
torsk 6
öring** 30
rödspotta 8:66
summa SEK 48:66 Medelvärde = SEK 12:17
* pigmenterat ålyngel ** smolt, ungefärligt pris
2. Då någon artsammansättning av yngel ej finns att tillgå, har ett medelpris på ett odlat yngel av de fyra arter som redovisas i tabell 1 använts. Yngeltätheten har bedömts till 0,001 individer/m2.
ADRESS | TELEFON | FAX | E-POST | HEMSIDA | ORG. NR | SÄTE |
Ödsmåls industriväg 2 | 070-38 65 6 91 | 0000-000 000 | 556772-4934 | STENUNGSUND |
Kostnad för ”yngelkompensation” med tabellens medelvärde blir per år: 0,001 st/m2 x 12:17 = SEK 0,012/m2.
Kostnad för yngelkompensation med 30% reduktion av utfyllnaden blir per år: 0,012/m2 x 236 000 m2 x 30% = SEK 8 616:-.
Vid en ersättning med odlade fiskyngel (yngelkompensation) under 25 år tillkommer kostnaden: SEK 8 616:- x 25 år = SEK 215 409:-.
För både konsumtionsfisk och yngelkompensation (25 år) blir kostnaden: 138 850:- + 215 409:- = SEK 354 259:-
Därvid skall man beakta att endast ett fiskyngel har observerats i den undersökning, som utfördes av Toxicon, vilket är ovanligt lite.
Det är mycket svårt att i havet på större djup än 2 meter utföra undersökningar med tradi- tionella metoder, som visar tätheten av fiskyngel. Vattendjupet i aktuellt utfyllnadsområde i Malmö hamn varierar från c:a 3 m till mer än 10 m.
Produktionsberäkning från vegetation till konsumtionsfisk med 4 trofinivåer
Total växtbiomassa som förstörs genom ansökt verksamhet är enligt beräkning i HydroGIS rapport 927 (referens 3) per år:
(93 120+176 094+4 125+17 820+32 400+0-72 900)kg = 250 659 kg (trofinivå 1).
Enligt Xxxxx trofimodell sker en förlust med 90 % inom varje trofinivå, dvs omvandling av biomassa sker med en faktor 0,10 mellan varje konsumtionsled. Om sammanlagt 3 st konsum- tionsled ingår blir andelen kommersiellt användbar fisk: 250 659 kg x 0,13 = 250 kg fisk per år.
I referens 1 på sidan 28 anges följande: ”Omräkningen till fiskproduktion av större fisk som ingår i fångsten för mänsklig konsumtion sker med en faktor på 0,15–0,17 baserad på medelantalet näringsvävssteg mellan epifauna och fisk”.
Om man tillämpar denna omräkning till fiskproduktion på den beräkning som gjorts i Bilaga 5 till ansökan (HydroGIS rapport 927), dvs utgår från medelvärdet 0,16 istället för 0,10 i Odums modell, erhålls följande med 3 konsumtionsled:
250 659 kg x 0,163 = 1 027 kg fisk per år.
Konsumtionsfisk (25 år): 1 027 x 25 =25 667 kg x 15,34 = SEK 393 739:-.
ADRESS | TELEFON | FAX | E-POST | HEMSIDA | ORG. NR | SÄTE |
Ödsmåls industriväg 2 | 070-38 65 6 91 | 0000-000 000 | 556772-4934 | STENUNGSUND |
Skada under arbetstiden
Utfyllnadsarbetet kommer att pågå c:a 10 år varvid man börjar med att fylla ut en vall runt fyllnadsområdet, som därefter fylls ut successivt. Påverkan på den marina miljön blir då endast när vallen anläggs. Den grumling som då uppkommer kan, om den är mycket intensiv under längre perioder, åstadkomma skuggeffekt på vegetation som då kan drabbas av bromsad tillväxt.
Ålgräsbestånd som växer på krönet till en muddrad hamnbassäng har överlevt påtaglig grumling och sedimentering. Bilden är tagen 6 månader efter avslutad muddring. Inget kan vara tydligare än ett bildbevis.
Erfarenheter från en muddring av 110 000 m3 leriga sediment inom projektet PetroPort i Stenungsund visade, tvärtemot vad flera forskare anser, att ålgräs är mycket tåligt mot kraftig grumling (referens 6). Ett ålgräsbestånd befann sig delvis inom muddringsytan och på fel sida om en utlagd siltgardin. Det ålgräs, som ej blev bortmuddrat stod kvar direkt ovanför krönet till muddringsytan och visade sig helt opåverkat av slam och grumling vid en kontroll 6 månader efter avslutad muddring (se foto ovan).
Hur mycket skadan på grund av grumling skall värderas till är för utfyllnadsprojektet i norra hamnen svårt att beräkna. Uppskattningsvis kan det röra sig om c:a SEK 10 000:- per år så länge som arbetet med vallen pågår.
ADRESS | TELEFON | FAX | E-POST | HEMSIDA | ORG. NR | SÄTE |
Ödsmåls industriväg 2 | 070-38 65 6 91 | 0000-000 000 | 556772-4934 | STENUNGSUND |
Uppräkning till engångsbelopp
Det föreligger praxis om uppräkning av engångsbelopp av särskild fiskeavgift till 25 eller 50 år. En uppräkning till 25 år bedöms i detta fall som realistiskt med hänsyn till områdets extremt låga populationstäthet beträffande fisk samt att fiskeförbud råder i hamnområdet.
Sammanfattning
Beräkning av särskild fiskeavgift för planerad utfyllnad vid Malmö hamn har genomförts enligt två olika metoder med skilda utgångspunkter och med en uppräkning om 25 år.
1. Beräkning av produktionspotentialen för konsumerbar större fisk vilket ger en avgift med avrundat belopp på SEK 139 000:-.
2. Kompensation för förlust av fiskyngel som innebär kostnad för inköp av odlade yngel. Den mycket låga yngeltätheten i området medför en avgift på SEK 215 000:-.
Summan av konsumerbar fisk och yngelkompensation blir totalt SEK 354 000:-.
Denna summa kan jämföras med en tredje metod där man utgår från producerad algbio- massa och tre trofiska konsumtionsnivåer till kommersiellt användbar fisk:
Kostnaden enligt denna metod uppgår totalt till SEK 394 000:-.
Under den arbetstid som pågår för utfyllnad för vallen kring utfyllnadsområdet (uppskatt- ningsvis c:a 5 år) bedöms skadan till SEK 10 000:- per år.
Ödsmål 2020-10-28
Xxxx-Xxxxx Xxxxxxxxx
marinbiolog
Bilaga 1: Tabell över grossistpriser för fisk
Bilaga 2: Karta
Bilaga 3: Uttagna undervattensbilder från video tagna av Toxicon AB
Bilaga 4: Länsstyrelsens yttrande.
ADRESS | TELEFON | FAX | E-POST | HEMSIDA | ORG. NR | SÄTE |
Ödsmåls industriväg 2 | 070-38 65 6 91 | 0000-000 000 | 556772-4934 | STENUNGSUND |
KÄLLOR
1. PM - Beräkning av särskild fiskeavgift - förslag på tillvägagångssätt, beräkningsun- derlag och exempel. Fiskeutredningsgruppen (FUG) Version 2018-03-01. Länsstyrelserna i Västra Götaland, Västernorrland och Norrbotten.
2. Xxxxxxxx X. 2019: Karakterisering och bedömning av den marina miljön vid planerad utfyllnad utanför Norra Hamnen i Malmö. Rapport 039-19. Toxicon AB.
3. Xxxxxxxxx L-H 2020: Värdeberäkning av marina bottensamhällen i samband med planerad utfyllnad i havet vid malmö hamn. Malmö stad. HydroGIS AB rapport 927.
4. —1992: Kartläggning av xxxxxx xxxxxxx i Öresund. Svensk-Danska Broförbin- delsen AB (SVEDAB). BBK Arkitekter & Ingenjörer. Rapport 1117.
5. — 2009: PM angående beräkning av fiskeavgift samband med utökning av Var- bergs hamn. HydroGIS AB rapport 585.
6. — 2011: Kontrollprogram - Muddring i samband med Projekt Petroport - Marina bentossamhällen. Stenungsunds Petrokemiska industrier. HydroGIS AB rapport 642.
7. — 2017: PM - Mål nr M 3141-16. Utlåtande angående kompensationsåtgärder i
samband med utökning av Ystads hamn
ADRESS | TELEFON | FAX | E-POST | HEMSIDA | ORG. NR | SÄTE |
Ödsmåls industriväg 2 | 070-38 65 6 91 | 0000-000 000 | 556772-4934 | STENUNGSUND |
Lomma och Limhamn 2018-2019 | ||||
Helviktpris (kr/kg) | ||||
Landningshamn | Fiskslag (Sve) | 2018 | 2019 | |
Limhamn | Rödspätta | 25,14 | 14,06 | |
Skrubbskädda | 5,80 | 6,53 | ||
Torsk | 14,81 | 19,08 | ||
Lomma | Abborre | 30,00 | ||
Rödspätta | 15,67 | 15,77 | ||
Skrubbskädda | 8,71 | 10,75 | ||
Torsk | 14,16 | 16,89 | ||
Öring | 25,00 | |||
Fiskpriser från närbelägna landningshamnar kring Malmö. I beräkningarna av fiskeavgifter har medelvärdet för samtliga arter under år 2019 använts - dvs SEK 15:34.
26
25
23
22
21
18
15 19
12 16 20
13 17
9 14
10 11
6 7 8
3 5
4
2
1
Fig. 1. Utfyllnadsområde med röd linje. Lägen för referenslokaler nr 1-2 samt 22-26. Nr 26 ligger utanför kartbilden. Lägen för undersökta lokaler inom utfyllnadsområdet är nr 3-21.
Efter utvärdering av den marinbiologiska undersökningen med tillhörande videodokumentation (se uttagna bilder på efterföljande sidor) har följande indelning med bottenytor gjorts:
Gröna ytor är sedimentbotten med ålgräs.
Bruna ytor är blandad botten med skalsand, grus, sten och eventuellt berg med uteslutande fintrådiga röda, bruna och gröna alger.
Övriga ytor består av sand med ringa eller ingen vegetation. Från referens 3.
1-1
1-2
2-1
2-2
2-3
3-1
2-4
3-2
4-1
4-2
4-3
5-3
6-2
5-1
6-1
6-3
7-1
7-2
8-4
9-2
8-2
8-1
8-3
9-1
10-1
10-2
10-3
11-1
11-3
10-4
11-2
11-4
12-1
12-2
13-1
14-1
13-2
14-2
15-2
15-1
16-1
16-2
18-1
18-2
17-4
17-2
17-1
17-3
19-1
20-1
21-2
22-1
20-3
20-2
21-1
21-3
23-1
23-2
24-1
25-1
24-2
25-2
26-2
26-1
Fig. 23-26. Bottentyper med vegetation på referenslokalerna 23-26. Videofilm: Toxicon AB.
Kontaktperson
Miljöavdelningen Xxxxxxxx Xxxxxxxx 010-224 1607
xxxxxxxx.xxxxxxxx@xxxxxxxxxxxxx.xx
Växjö Tingsrätt
VÄXJÖ TINGSRÄTT 4:3
INKOM: 2020-09-16
MÅLNR: M 778-20
AKTBIL: 27
Mark- och miljödomstolen
xxx.xxxxx@xxx.xx (via e-post)
Ansökan om tillstånd till enligt 9 kap och 11 kap miljöbalken angående utfyllnad av vattenområde, norra hamnen, på fastigheten Hamnen 22:164, Malmö kommun M 778–20
Länsstyrelsens synpunkter
Länsstyrelsen motsätter sig att verkställighetsförordnande, i den del som avser byggnationen av vallen, lämnas - oavsett vilka massor som avses användas. Länsstyrelsen motsätter sig även att tillstånd lämnas till den ansökta verksamheten.
Förtydligande angående bilaga 5
Länsstyrelsen noterar att konsulten enligt bilaga 5 ”Värdeberäkning av marina samhällen i samband med planerad utfyllnad i havet vid Malmö hamn”, Rapport 927 har använt en metod där beräkningen av produktionskapacitet baseras på primärproduktionen av bentiska makroalger och kärlväxter (synlig bottenvegetation).
Länsstyrelsen har varit i kontakt med Fiskeutredningsgruppen, FUG (före detta Fiskeriverkets utredningskontor). Där noterar vi tillsammans att nedanstående saknas i utredningen: Förutom de makroalgs- och makrofytberäkningar som sökanden tar med i beräkningen så utelämnas en inte obetydlig primärproduktion från icke synligt vegetationsbeklädda bottnar i form av produktionen av bentiska mikroalger som sker i den biofilm bestående av mikroalger och bakterier som täcker alla ej synligt vegetationsklädda ytor inom den fotiska zonen. Det finns ingen redogörelse över förekommande mikroalgsarter eller grov skattning av täthet av dem genom till exempel klorofyll a-halt i ytsediment. Vidare saknas också en medräkning av deposition av organiskt material från vattenpelaren, dvs alloktont pelagialt bidrag, vilket tydligt påverkar den samlade produktionspotentialen över berörd areal. Avsaknaden av detta gör att både utredningen och skadeberäkning inte kan anses stämma, då det leder till en systematisk underskattning av aktuella grundbottenområdens produktionskapacitet.
Rörande brister i beräkning av kostnad för skada på fisk, se fortsatt nedan.
FUG och dess föregångare som har räknat fram fiskeavgifter och genomfört sakkunniguppdrag i samband med ett flertal domstolsförhandlingar hävdar att det finns en praxis gällande beräkning enligt tillämpande av yngelkompensation för marina grundbottenområden. Det finns en direkt parallell till hur produktionsförluster för fisk har
Postadress Besöksadress Telefon Telefax Bankgiro E-post www
000 00 Xxxxx Xxxxxxxxxx 0 000-2241000 vx 102-2912 xxxxx@xxxxxxxxxxxxx.xx xxx.xxxxxxxxxxxxx.xx/xxxxx
000 00 Xxxxxxxxxxxx X Xxxxxxxxxxx 62 A 010-2241000 vx
beräknats i samband med en skada som uppkommer med vattenkraftsutbyggnad i vattendrag. Den biomassa av lax och öring som kan härröra från den primärproduktion som finns i vattendrag där fiskungarna i snitt tillbringar sina två första år genererar inga stora mängder fiskbiomassa, då ett så kallat smolt (utvandringsklar laxfisk) normalt väger endast ca 150 g styck, varefter de kommer att leva på biomassa som härrör från primärproduktion utefter kusten, i södra centrala Östersjön eller till och med i vattenområden borta vid Grönland. Rekryterings- och uppväxtområdet i vattendrag är dock helt avgörande för att bestånden ska fortleva och generera fiskbiomassa baserad på primärproduktion från helt andra områden. Detsamma gäller för grundare områden i marin miljö. Det är förlusten av rekryterings- och uppväxtområde för juveniler som är det absolut mest avgörande för en negativ beståndspåverkan och inte att man räknar med att den fiskbiomassa som härrör från det genom utfyllnad definitivt förlorade området endast kan uppgå till den lokalt förekommande primärproduktionen, dessutom endast begränsad till förekommande makrovegetation. Yngelkompensation, till skillnad från smoltkompensation för utbyggda vattendrag, är endast rent teoretisk då det inte finns något önskemål att använda faktisk kompensationsodling för att ersätta produktionsförlusten i grunda kustområden. Syftet med beräkningssättet är att generera en så relevant skadekostnad som möjligt. Begränsningen ligger dock i tillgängliga priser på aktuella arter som ensomriga juveniler i odling, vilket i normalfallet leder till att skadekostnaden underskattas, ej att den överskattas.
Yngelkompensationsberäkningar har använts i ett flertal domar runt om i Sverige där ett par exempel är Trelleborgs hamn med M 867–08, och Norviks hamn M 2414–12.
Då det handlar om utfyllnad vilket är en tämligen definitiv förlust är även en kapitalisering över 25 år oskäligt låg. I det fall en engångsavgift ska fastställas bör kapitalisering ske på minst 50 år men helst 100 år. I övrigt förordas i första hand en indexreglerad årlig avgift som ska erläggas från att tillståndet tas i bruk och bestå så länge verksamheten, dvs utfyllnaden, finns kvar och ej har återställts till ursprungligt skick.
Utöver definitiv förlust av produktion förekommer vid storskalig utfyllnad även betydande grumling, vilket under en period under och efter genomförande har en negativ påverkan på kringliggande bottnar, då främst de som ligger inom fotisk zon och därmed har en primärproduktion. Denna påverkan ska också medräknas i den samlade skadan, även om den troligtvis är av övergående natur. I SLU:s rapport Kunskapssammanställning om effekter på fisk och skaldjur av muddring och dumpning i akvatiska miljöer nämns att om grumlingen pågår i längre tid än två veckor bör inte 20 mg/l överstigas. Här säger man också att ”speciellt ålgräsängar, som är ett viktigt habitat för många fiskar, klarar inte mer än 15 mg/l suspenderat material under längre perioder”.
Länsstyrelsen yrkar fortfarande på att domstolen förordnar en särskilt sakkunnig med uppgift att beräkna en skälig fiskeavgift, för den permanenta förlusten av det berörda
grundområdet samt den negativa påverkan verksamheten får på närområdet, enligt Lag (1998:12) med särskilda bestämmelser om vattenverksamhet. Länsstyrelsen föreslår att Fiskeutredningsgruppen vid Länsstyrelsen Västra Götaland förordnas att utse sakkunnig.
Miljökvalitetsnormer
Aktbilaga 14, 2.10 och bilaga 1 sid 3. Sökanden säger i princip att det inte spelar någon roll hur stor del av en vattenförekomst som man ska fylla ut. Det gör det dock för länsstyrelsen. Ju mer av en vattenförekomst som fylls, och därmed förstörs för all framtid, desto mindre rimligt är det att ge tillstånd till en sådan utfyllnad. Att VISS har en för grov, eller felaktig, skattning av arealen på vattenförekomsten, är inte ett rimligt argument för sökanden att strunta i denna viktiga uppgift. Om vi nu påtalar att arealbedömningen troligtvis är felaktig i VISS så är det givetvis den sökandes ansvar att visa de faktiska förhållandena för verksamheten och ta fram korrekta siffror. De bör redovisa genom en kartanalys av vattenförekomstens yttre gränser samt de faktiska vattenytorna, hur stor andel av vattenförekomsten som kommer att fyllas ut. Hur ska Sverige annars kunna återkoppla till EU med hur vi har förvaltat - inklusive vilka åtgärder och vilken påverkan som har skett i – våra vattenförekomster?
Nya utfyllnader inom vattenförekomsten Malmö hamnområde (MS_CD: WA27428567, VISS EU_CD: SE553757-130820), kommer att förstärka de negativa hydromorfologiska effekterna. Detta kan beskrivas som att volymen vatten minskar i vattenförekomsten, samtidigt som längden och den påverkande effekten av den hårdgjorda kajkanten ökar.
Vattendirektivets tre hydromorfologiska kvalitetsfaktorer har klassats till sämsta status (dålig) i Malmö hamnområde. Sökanden bör förtydliga hur den negativa påverkan på dessa hydromorfologiska kvalitetsfaktorer går ihop med vattendirektivets princip om ickeförsämring.
Behovet av nya ytor i Norra hamnen
Det har under ärendets gång framkommit att Malmö stad tecknat avtal med Trafikverket om att ta emot massor från fyrspårsutbyggnaden i regionen. Det har även framkommit att det finns intressenter i regionen för rena massor, men att Trafikverket har satt upp en maximal transportsträcka om 10 km för att täcka transportkostnaderna. Att lösningen då blir att dumpa massorna i havet är extremt omodernt. Länsstyrelsen tvivlar alltså på kommunens uppgifter om att denna utfyllnad verkligen behövs och motsätter sig att tillstånd till utfyllnaden ges. Under 2.6 i bemötandet skriver sökanden att det är avgörande att den mark som ligger i hamnområdet i första hand används för hamnrelaterade verksamheter. Samtidigt planerar staden för nya bostäder som snart kommer att inkräkta på hamnverksamheten. Det saknas en utredning som tittar på alternativa möjligheter att tillskapa önskvärda ytor i hamnen genom till exempel förtätning av parkeringsplatser genom att bygga parkeringshus i flera plan, utlokalisering av verksamhet som inte har anknytning till hamnen etc. Länsstyrelsen anser att ansökan
inte uppfyller miljöbalkens krav på god hushållning av mark- och vattenområden enligt 3 kap miljöbalken (MB). Ansökan främjar heller inte en hållbar utveckling enligt 1 kap MB. Enligt 2 kap 6§ MB ska det väljas en plats som är lämplig med hänsyn till att ändamålet ska kunna uppnås med minsta intrång och olägenhet för människors hälsa och miljön. En ny utfyllnad kommer att påverka miljön i området negativt. Xxxxxx har redan idag problem med att bli av med sina kraftigt förorenade muddermassor och problemet kommer att öka om nya kajer tillskapas samtidigt som inga strängare krav ställs på de fartyg som nyttjar de olika kajerna. Att hela tiden tvinga hamnen längre och längre ut är inte en hållbar utveckling.
Masshantering
Svaret nedan bygger på tidigare yttrande angående främst masshantering och av sökanden angivna haltkriterier för massor som ska användas för utfyllnad. I aktbilaga 14 har Malmö kommun svarat angående haltkriterier och hänvisar även till uppgifter i bilaga 1 (Sweco 2020-06-11).
Det framkommer i yttrandet från Malmö kommun att man avser använda jungfruliga massor från Trafikverkets spårprojekt mellan Arlöv och Malmö (se bland annat 2.39, sid 7, samt sid 9 i bilaga 1) för utfyllnad av vallen. Detta ändrar förutsättningarna för det länsstyrelsen tidigare yttrat sig över utifrån ett föroreningsperspektiv och över haltkriterier. Många beräkningar för spridning, halter i sediment etc är då inte längre aktuella. En situation där opåverkade massor används i en vall är betydligt bättre ur ett miljöperspektiv.
Länsstyrelsen vidhåller att Naturvårdsverkets riktvärdesmodell inte kan användas, inte ens som ett av flera verktyg, för att räkna fram halter i jordmassor som ska läggas i vatten, varken i vallen eller innanför vallen så länge massorna har kontakt med vatten. Detta har även bekräftats av Statens geotekniska institut, SGI, som varit med och tagit fram modellen. Den beräkning som gjorts med modellen tar inte hänsyn till hur spridning av föroreningar sker ut i vattenfasen, miljökemiska förändringar hos föroreningarna (fysikaliska och kemiska processer när jordmassan läggs i en vattenmassa), påverkan på jordmassornas sammansättning etc.
Sökanden behöver visa på vilket sätt föroreningar i utfyllnadsmassor kan komma att spridas i vatten under anläggningstiden och vilka risker detta medför. Sökanden behöver också visa hur kvarvarande föroreningar i jord sedan kan komma att påverka människors hälsa och miljön när jorden väl är på plats (den jord som läggs i vatten upp till vattenytan). Detta finns det ingen färdig beräkningsmodell för. En variant är att utgå från olika storleksordningar på halter/mänger i massorna och göra bedömningar av risker utifrån dessa. Den storleksordningen på halter/mängder, som bedöms ge en acceptabel risk, kan bli vägledande för halter i utfyllnads-jorden. För att sedan bedöma om framtagna
halter/mängder är rimliga bör en riskvärdering, i linje med Naturvårdsverkets vägledning för riskvärderingar, göras utifrån andra kriterier än bara halter/mängder. Det kan finnas många aspekter som är viktiga när massor ska återvinnas i olika sammanhang i samhället. Detta kan påverka vilka halter/mängder som är acceptabla åt båda hållen, dvs att det ur ett värderingsperspektiv kan vara acceptabelt med både högre eller lägre halter beroende på valda kriterier.
Naturvårdsverkets beräkningsmodell för riktvärden för jord kan användas för att bedöma halter/mängder i jord som ska anläggas ovan vattenytan. När denna beräkning har gjorts bör även dessa halter beaktas utifrån ett riskvärderingsperspektiv och en bedömning göras vad som är lämpligt och rimligt.
Av bilaga 1 framgår det att de halter som myndigheten har att ta ställning till finns i MKB:s bilaga B3 (tabell 7 i avsnitt 5). Länsstyrelsen anser att de föreslagna haltkriterierna behöver utvärderas på nytt, exempelvis enligt ovanstående. Denna komplettering behöver redovisas innan det går att bedöma vilka halter och mängder av föroreningar som är acceptabla i de massor som avses användas för utfyllnad inom invallningen.
Erosionsskydd
Uppgiften om att använda betongelement/plattor från perronger som erosionssäkring är ny. Frågan om betongelementens innehåll bör då klargöras och hur väl de motstår havets krafter.
Kulturmiljö
Malmö kommun har begärt samråd med kulturmiljöenheten, varför den frågan lämnas nu.
Detaljplanen
Utfyllningen har ännu inget planstöd då detaljplanprocessen ännu inte är avslutad. Tanken är att dp 5625 ska gå upp till SBN för godkännande i okt/nov nämnden. Sen ska den vidare till KF för ett antagandebeslut. Ett beslut som sedan kan komma att överklagas.
Nytt regeringsuppdrag
Regeringen har den 23 juli 2020 gett Länsstyrelsen Skåne i uppdrag att utreda förutsättningarna för ett marint områdesskydd i Öresund. I uppdraget ska länsstyrelsen ta hänsyn till behovet av skydd för de arter och habitat som omfattas av såväl nationellt skydd som skydd enligt EU-lagstiftning såsom art- och habitat-direktivet (direktiv 92/43/EEG) och havsmiljödirektivet (direktiv 2008/56/EG) eller internationella överenskommelser såsom regionala havskonventioner. Länsstyrelsen ska analysera vilken skyddsform som är lämpligast utifrån skyddsbehovet samt redogöra för hur ett
områdesskydd i Öresund kan bidra till att säkerställa ett ekologisk representativt sammanhängande och funktionellt nätverk av marina skyddade områden. Länsstyrelsen ska i en konsekvensbeskrivning redogöra för hur områdesskyddet kan påverka olika verksamheter i området såsom sjöfart, fiske, vindkraft och turism samt för hur verksamheterna påverkar bevarandevärdena i området. (M2020/01182/Nm). Exakt vad denna analys kommer att innebära för Öresund och Malmö är naturligtvis för tidigt att säga nu, men det är viktigt att ha detta i bakhuvudet vid framtida exploateringar i området.
Redogörelse för ärendet
Malmö stad för avsikt att söka tillstånd för att genomföra en utfyllnad enligt 9 och 11 kap. miljöbalken. Det aktuella utfyllnadsområdet kommer bli en utbredning av befintlig industripark, Malmö Industrial Park (”MIP”). Tanken är att utfyllnaden ska genomföras inom del av fastigheten Malmö Hamnen 22:164 med massor från regionen, upp till nivån
+3 meter (RH 2000) och inom ett ca 236 000 m² stort vattenområde. Staden har för avsikt att först anlägga en vall, med öppning mot havet, för att sedan successivt fylla ut med massor under en längre tid. Kommunen yrkar på verkställighetsförordnande i den del som avser byggnationen av vallen, under förutsättning att byggnationen kan ske med jungfruliga massor från Trafikverkets fyrspårsutbyggnad mellan Arlöv och Flackarp.
Detta ärende har avgjorts av avdelningschef Xxxxxxx Xxxxxxxxx beslutande, och vattenhandläggare Xxxxxxxx Xxxxxxxx, föredragande. I handläggningen har även enhetschefen Xxxxxxxx Xxxxxxxx samt handläggarna Xxxxx Xxxxxxxxxx, Xxxx Xxxxxxxx, Xxxxxxxxx Xxxxxxxx (Vattenenheten), Xxxxx Xxxxxxxxxx (Fiske- och restaureringsenheten), Xxxxxxx Xxxxxxxxx Xxxxx (Enheten för förorenade områden och avfallstransporter), Xxxxxx Xxxxxxxxx (Kulturmiljöenheten), Xxxxxx Xxxxxxxx (Enheten gör samhällsplanering) medverkat utan att delta i avgörandet.
Xxxxxxx Xxxxxxxxx
Xxxxxxxx Xxxxxxxx
Denna handling har hanterats digitalt och saknar därför namnunderskrift.
Referenser
Xxxxxx Xxxxxxxx, Xxxxxx Xxxxxxxxxx & Xxxxx Xxxxxx (2020) Kunskapssammanställning om effekter på fisk och skaldjur av muddring och dumpning i akvatiska miljöer. En syntes av grumlingens dos och varaktighet. Aqua reports 2020:1. Sveriges lantbruksuniversitet, Institutionen för akvatiska resurser, Drottningholm Lysekil Öregrund. 73 s.