KYRKANS TJÄNSTE- OCH ARBETSKOLLEKTIVAVTAL 2018-2020 OCH SEPARATAVTALEN

BILAGA 17 Tjänste- och arbetskollektivavtal om ekonomisk förmån som motsvarar grupplivförsäkring och som ska betalas när en tjänsteinnehavare eller arbetstagare som varit anställd hos en församling avlidit 212

BILAGA 18 Rekommendation om förrättningsarvoden 217

BILAGA 19 Tjänste- och arbetskollektivavtal om semesterpenning för personalen

i evangelisk-lutherska kyrkan 222

BILAGA 20 Tjänstekollektivavtal om modularbetstidsförsök för tjänsteinnehavare

i andligt arbete 224

Den viktigaste lagstiftningen inom personalförvaltningen

Nedan följer en förteckning över de viktigaste lagarna som påverkar församlingens per- sonalförvaltning. Förteckningen är indelad enligt ämnesområde. Efter lagnamnet anges lagens nummer och vilket år den stiftades (t.ex. 1054/1993).

I Statens författningsdatabas Finlex på internet upprätthålls en ständigt uppdaterad da- tabas med den gällande lagstiftningen i Finland. Finlex finns på adressen xxx.xxxxxx.xx/ sv/. I Finlex kan man söka författningar på nummer eller med hjälp av sökord.

En gällande lag eller förordning hittar man i Finlex genom att på förstasidan välja Lag- stiftning och sedan Uppdaterad lagstiftning och därefter skriva in lagnumret och året i sökfälten.

1. Arbetsavtal, samarbete, jämställdhet och integritetsskydd

• Arbetsavtalslag (55/2001)

• Lag om likabehandling (21/2004)

• Lag om jämställdhet mellan kvinnor och män (609/1986)

• Lag om integritetsskydd i arbetslivet (759/2004)

• Personuppgiftslag (523/1999)

• Lag om dataskydd vid elektronisk kommunikation (516/2004)

• Lag om beställarens utredningsskyldighet och ansvar vid anlitande av utomstå- ende arbetskraft (1233/2006)

2. Arbetstid och ledigheter

• Arbetstidslag (605/1996)

• Semesterlag (162/2005)

• Kyrkans arbetstidsförordning (33/1998)

• Lag om alterneringsledighet (1305/2002)

• Lag (273/1979) och förordning (864/1979) om studieledighet

3. Arbetarskydd, tillsyn över arbetarskyddet och arbetshälsa

• Arbetarskyddslag (738/2002)

• Lag om tillsynen över arbetarskyddet och om arbetarskyddssamarbete på ar- betsplatsen (44/2006)

• Statsrådets förordning om krav för säkerhet och hälsa på arbetsplatsen (577/2003)

• Lag om företagshälsovård (1383/2001)

• Lag om olycksfall i arbetet och om yrkessjukdomar (459/2015)

• Sjukförsäkringslag (1224/2004)

4. Unga arbetstagare

• Lag om unga arbetstagare (998/1993)

• Statsrådets förordning om arbeten som är särskilt skadliga och farliga för unga arbetstagare (475/2006)

• Social- och hälsovårdsministeriets förordning om en förteckning över exempel på arbeten som är farliga för unga arbetstagare (188/2012)

• Social- och hälsovårdsministeriets förordning om en förteckning över exempel på lätta arbeten som är lämpliga för unga arbetstagare (189/2012)

5. Förvaltning

• Förvaltningslag (434/2003)

• Lag om elektronisk kommunikation i myndigheternas verksamhet (13/2003)

• Förvaltningsprocesslag (586/1996)

• Lag om offentlighet i myndigheternas verksamhet (621/1999)

• Förordning om offentlighet och god informationshantering i myndigheternas

verksamhet (1030/1999)

6. Kyrkliga tjänsteförhållanden och kollektivavtal

• Kyrkolag (1054/1993); 5 och 6 kap. i lagen

• Kyrkoordning (1055/1993); 5 och 6 kap. i kyrkoordningen

• Lag om den evangelisk-lutherska kyrkans tjänstekollektivavtal (968/1974)

• Lag om den evangelisk-lutherska kyrkans arbetskollektivavtal (829/2005)

• Lag om den evangelisk-lutherska kyrkans arbetsmarknadsverk (827/2005)

UNDERTECKNINGSPROTOKOLL TILL KYRKANS TJÄNSTE- OCH ARBETSKOLLEKTIVAVTAL

2018-2020

§ 1 Avtalsperiod och eventuell uppsägning av avtalet

Detta tjänste- och arbetskollektivavtal är i kraft 1.2.2018–31.3.2020.

Om detta tjänste- och arbetskollektivavtal inte sägs upp med verkan fr.o.m. 31.3.2020, fortsätter det att gälla ett år i sänder, om inte en avtalspart skriftligt säger upp det minst 6 veckor innan avtalsperioden går ut. Om avtalet sägs upp ska den uppsägande parten samtidigt lägga fram ett förslag med huvud- punkter för ett nytt avtal, om parten önskar ingå ett sådant. Bestämmelserna i det uppsagda avtalet ska iakttas också efter uppsägningstidens utgång till dess att ett nytt avtal har ingåtts, dock så att iakttagandet upphör i förhållan- de till den uppsägande parten då denna skriftligt har meddelat att den anser förhandlingarna vara avslutade för sin del.

§ 2 Avtalsjusteringar under 2018

2.1 Det allmänna lönesystemet Allmän förhöjning i april 2018

För tjänsteinnehavare och månadsavlönade arbetstagare inom det allmänna lönesystemet som arbetar full arbetstid justeras grundlönerna 1.4.2018 med en allmän förhöjning på 1,1 procent.

Minimilönerna för kravgrupperna i det allmänna lönesystemet (KyrkTAK bila- ga 1) justeras på motsvarande sätt 1.4.2018 med en allmän förhöjning på 1,1 procent. De höjda minimilönerna framgår av bilaga 1.

Engångsbelopp i juni 2018

Vid utbetalningen av semesterpeng 2018 betalas ett engångsbelopp på 108 euro till alla tjänsteinnehavare och arbetstagare som varit anställda av för- samlingen minst 5 månader utan avbrott under tiden 1.4–31.10.2018, så att juni i sin helhet ingår i anställningsförhållandet. För att en anställd ska få engångsbeloppet förutsätts dessutom att tjänsteinnehavaren/arbetstagaren får lön för juni 2018.

För deltidsarbetande minskas engångsbeloppet i samma proportion som del- tidsarbetstiden underskrider full arbetstid.

2.2 Lönesystemet för högsta ledningen Lokal justeringspott i april 2018

Församlingen beslutar om användningen av en justeringspott på 1,6 procent 1.4.2018 på grundlönerna för tjänsteinnehavare i lönesättningsgrupp J och/ eller K enligt bilaga 7.

Justeringspotten räknas ut på den lönesumma som utgörs av grundlönerna en normal månad under 2018 för tjänsteinnehavare som omfattas av löne- systemet för kyrkans högsta ledning.

Vid användningen av justeringspotten ska arbetsgivaren se till att lönen för

anställda i ledande ställning står i rätt proportion till deras underordnade och till jämförbara yrkesgrupper.

Användning av justeringspotten förutsätter att det för utvärdering av arbets- uppgifternas svårighetsgrad, omfattning och ansvar och för tjänsteinnehava- rens yrkeskompetens och arbetsprestationer har ställts upp eller ställs upp mål som kan utgöra grunden för bestämningen av grundlönen.

2.3 Timlönesystemet

Allmän förhöjning i april 2018

Den uppgiftsrelaterade grundtimlön som bestämts enligt lönesättningen för timavlönade arbetstagare justeras med en allmän förhöjning på 1,6 procent från början av den löneperiod som följer närmast efter 1.4.2018. Grundtim- lönerna för timavlönade justeras på motsvarande sätt 1.4.2018. De höjda grundtimlönerna framgår av bilaga 1 (§ 33 timlönesättning).

Erfarenhetstillägg enligt timlönesättningen (§ 34) och ett eventuellt individu- ellt tillägg (§ 35) justeras med en allmän förhöjning på 1,6 procent från början av den löneperiod som följer närmast efter 1.4.2018. Erfarenhetstillägg och individuella tillägg i lönesättningen för timavlönade justeras på motsvarande sätt 1.4.2018 (bilaga 1 § 34 och 35).

Tilläggen i en församlings förteckning över timavlönades arbetsmiljötillägg justeras med 1,6 procent från början av den löneperiod som följer närmast efter 1.4.2018 (bilaga 1 § 36).

Ackordlönesättningarna för församlingarnas egna raka ackord justeras med 1,6 procent från början av den löneperiod som följer närmast efter 1.4.2018.

Andra timlöner än de ovan angivna som bestäms enligt lönesättningen för timavlönade arbetstagare justeras med 1,6 procent från början av den löne- period som följer närmast efter 1.4.2018.

2.4 Vissa andra grundlöner, tillägg, tilläggsarvoden och lönetillägg

En sådan annan grundlön som inte blir justerad med stöd av punkterna ovan justeras med 1,1 procent 1.4.2018.

Sådana tillägg, tilläggsarvoden och lönetillägg som bestäms i förhållande till en tjänsteinnehavares eller arbetstagares grundlön höjs automatiskt i och med att grundlönen höjs.

Sådana tillägg, tilläggsarvoden och lönetillägg som inte bestäms i förhållande till grundlönen och som inte ska höjas med stöd av vad som uttryckligen av- talats justeras med 1,1 procent 1.4.2018.

§ 3 Avtalsjusteringar under 2019

3.1 Det allmänna lönesystemet Allmän förhöjning i april 2019

För tjänsteinnehavare och månadsavlönade arbetstagare inom det allmänna lönesystemet som arbetar full arbetstid justeras grundlönerna 1.4.2019 med en allmän förhöjning på 1,0 procent.

Minimilönerna för kravgrupperna i det allmänna lönesystemet (KyrkTAK bila- ga 1) justeras på motsvarande sätt 1.4.2019 med en allmän förhöjning på 1,0 procent. De höjda minimilönerna framgår av bilaga 1.

Engångsbelopp i juni 2019

Vid utbetalningen av semesterpeng 2019 betalas ett engångsbelopp på 368 euro till alla tjänsteinnehavare och arbetstagare som varit anställda av för- samlingen minst 5 månader utan avbrott under tiden 1.4–31.10.2019, så att juni i sin helhet ingår i anställningsförhållandet. För att en anställd ska få engångsbeloppet förutsätts dessutom att tjänsteinnehava-ren/arbetstagaren får lön för juni 2019.

För deltidsarbetande minskas engångsbeloppet i samma proportion som del- tidsarbetstiden underskrider full arbetstid.

3.2 Lönesystemet för högsta ledningen Lokal justeringspott i april 2019

Församlingen beslutar om användningen av en justeringspott på 1,6 procent 1.4.2019 på grundlönerna för tjänsteinnehavare i lönesättningsgrupp J och/ eller K enligt bilaga 7.

Justeringspotten räknas ut på den lönesumma som utgörs av grundlönerna en normal månad under 2019 för tjänsteinnehavare som omfattas av löne- systemet för kyrkans högsta ledning.

Vid användningen av justeringspotten ska arbetsgivaren se till att lönen för anställda i ledande ställning står i rätt proportion till deras underordnade och till jämförbara yrkesgrupper.

3.3 Timlönesystemet

Arbetsgivaren har tillgång till en pott på 1,6 procent för justering av timavlöna- de arbetstagares individuella tillägg (§ 35). Om arbetsgivaren inte använder potten på 1,6 procent för individuella tillägg ska den användas som en allmän förhöjning. Om endast en del av potten på 1,6 procent används för individuel- la tillägg ska den resterande delen användas som en allmän förhöjning. Den allmänna förhöjningen genomförs i så fall på det sätt som anges nedan.

Allmän förhöjning i april 2019

Om potten på 1,6 procent inte styrs till individuella tillägg, justeras den upp- giftsrelaterade grundtimlönen enligt lönesättningen för timavlönade arbets- tagare med en allmän förhöjning på högst 1,6 procent från början av den löneperiod som följer närmast efter 1.4.2019.

Om potten på 1,6 procent inte styrs till individuella tillägg, justeras erfaren- hetstillägg enligt timlönesättningen (§ 34) och eventuella individuella tillägg (§ 35) med en allmän förhöjning på 1,6 procent från början av den löneperiod som följer närmast efter 1.4.2019.

3.4 Vissa andra grundlöner, tillägg, tilläggsarvoden och lönetillägg

En sådan annan grundlön som inte blir justerad med stöd av punkterna ovan justeras med 1,0 procent 1.4.2019.

Sådana tillägg, tilläggsarvoden och lönetillägg som bestäms i förhållande till

en tjänsteinnehavares eller arbetstagares grundlön höjs automatiskt i och med att grundlönen höjs.

§ 4 Avtalsjusteringar under 2020

Lokal justeringspott i det allmänna lönesystemet Församlingarna ska fr.o.m. 1.1.2020 använda

a) en justeringspott på 0,5 procent för prövningsbaserade individuella lönede-

lar (prestationstillägg) och

b) en justeringspott på 0,6 procent för individuella lönedelar och/eller upp- giftsrelaterade lönedelar.

Vid styrningen av den lokala justeringspotten (b) är de primära målen att fortsätta utveckla de lokala lönesystenen, att korrigera lokala lönemissförhål- landen och att stöda effektivitetsfrämjande och omorganisering av uppgifter- na. Samtidigt ska man se till att lönen för anställda i chefsposition står i rätt proportion till deras underordnade och till jämförbara yrkesgrupper.

Tillämpningsanvisning:

Fortsatt utveckling av lokala lönesystem kan till exempel innebära att man använder potten helt eller delvis för den individuella lönedelens prestationstillägg.

Beräkning av den lokala justeringspotten:

Justeringspotten räknas ut på den lönesumma som utgörs av grundlönerna en normal månad under 2019 för tjänsteinnehavare och månadsavlönade arbetstagare som omfattas av lönesättning enligt kyrkans allmänna lönesys- tem.

Verkställande av den lokala justeringspotten och förhandlingsförfarande:

Församlingens behöriga myndighet och företrädare för huvudavtalsorganisa- tionerna förhandlar om användningen av den lokala justeringspotten (punkt b). Vid förhandlingarna är det meningen att personalen ska ges en reell på- verkningsmöjlighet och att man strävar efter enighet genom att opartiskt höra förhandlingsparterna.

Över förhandlingarna förs protokoll, där parternas åsikter inklusive eventuella motiveringar antecknas.

Om man inte når enighet om användningen av den lokala justeringspotten (punkt b) för individuella lönedelar och/eller uppgiftsrelaterade lönedelar be- slutar församlingens behöriga myndighet om användningen av den lokala justeringspotten för individuella lönedelar och/eller uppgiftsrelaterade löne- delar eller för motsvarande förhöjningar.

§ 5 Utbetalning av justerade löner

De justerade lönerna betalas senast inom två månader efter att justeringen har trätt i kraft, om man inte lokalt avtalat något annat. I stora församlingar och kyrkliga samfälligheter där ovan nämnda tidsfrister av uträkningsteknis- ka skäl inte kan iakttas betalas de första justeringsbeloppen senast inom tre månader efter ikraftträdandet.

Till personal som följer allmän arbetstid betalas de justerade höjningar som

baserar sig på arbetstiden från och med det datum då justeringarna träder i kraft eller från ingången av den arbetsperiod som börjar närmast efter detta datum.

§ 6 Textändringar och försök

De ändrade avtalsbestämmelserna finns i kyrkans tjänste- och arbetskollek- tivavtal 2018-2020, som bifogas detta avtal.

Genom detta avtal fortsätter försöken med lönesystem för den högsta led- ningen, med modularbetstid för tjänsteinnehavare i andligt arbete och med allmän arbetstid på det sätt som framgår av kyrkans tjänste- och arbetskol- lektivavtal 2018-2020, som bifogas detta avtal, och av respektive avtal.

§ 7 Ersättning för resekostnader

Xxxxxxxx för ersättning av resekostnader justeras under avtalsperioden i till- lämpliga delar med iakttagande av skattestyrelsens beslut om justering av dessa ersättningar.

§ 8 Vissa tjänstledigheter

Till tjänsteinnehavare och arbetstagare som har beviljats tjänstledighet el- ler arbetsledighet för deltagande i sammanträden som hålls av de högsta beslutande organen inom Förhandlingsorganisationen för offentliga sektorns utbildade FOSU rf, Kyrkfackets union rf eller Kyrkosektorn rf ska för sådan ledighet betalas ordinarie/regelbunden lön, om tjänste- eller kollektivavtalsä- renden behandlas vid sammanträdena.

Sådana högsta beslutande organ som avses ovan är Förhandlingsorganisa- tionen för offentliga sektorns utbildade FOSU rf:s vår- och höstmöte, styrelse och delegation för den kyrkliga sektorn, Förbundet för den offentliga sektorn och välfärdsområdena JHL rf:s styrelse och representantskap, Offentliga och privata sektorns funktionärsförbund Jyty rf:s förbundsstyrelse samt Kyrko- sektorn rf:s arbetsutskott, styrelse och representantskap.

§ 9 Matpeng (§ 221) fr.o.m. 1.8.2018

Som sådan måltidsersättning som avses i § 11 i Kyrkans förtroendemannaav- tal ska betalas 25 euro för varje kursdag till de tjänsteinnehavare/arbetstaga- re som avses i det nämnda avtalets 3 §.

§ 10 Ersättning till huvudförtroendemän (§ 222) fr.o.m. 1.4.2018

Ersättningen till förtroendemän justeras 1.4.2018 med 3,2 procent avrundat uppåt till närmaste hela euro.

§ 11 Ersättning till arbetarskyddsfullmäktige (§ 224) fr.o.m. 1.4.2018

Ersättningen till arbetarskyddsfullmäktige justeras 1.4.2018 med 3,2 procent avrundat uppåt till närmaste hela euro.

§ 12 Övergång till prestationstillägg i det allmänna lönesystemet

mom. 1 Prestationstillägg en del av resultatinriktningen

Goda arbetsprestationer belönas med prestationstillägg på det sätt som avta- lats i KyrkTAK § 26. Med tillägget stöds resultatrik verksamhet, verkställande av strategin, främjande av ändringar i arbetssätten och målinriktad ledning. Resurser för att starta upp prestationstilllägget fås från en resultatpott och en minskning av den årsbundna lönedelens viktandel.

mom. 2 Övergång till prestationstillägg och prövningsbaserad lönedel

En församling som 31.1.2018 har tillämpat en prövningsbaserad lönedel fort- sätter t.o.m. 31.12.2019 betala ut den till tjänsteinnehavare/arbetstagare på det sätt som församlingen har beslutat. Därefter övergår församlingarna till att använda prestationstillägg. När man övergår till prestationstillägget ska församlingen fatta beslut om hur de medel som använts för prövningsbase- rade lönedelar flyttas över till prestationstilläggen. Om församlingen har an- vänt den lokala justeringspotten (0,5 procent) 1.4.2013 helt eller delvis för att införa en prövningsbaserad lönedel ska den fr.o.m. 1.1.2020 använda minst lika mycket och därtill minst den lönepost som avses i KyrkTAK § 26 mom. 1 för prestationstillägg. Användning av en lönepost baserad på justeringspotten för prestationstillägg är bestående på samma sätt som löneposten i KyrkTAK 26 § 1 mom. Om församlingen har använt andra medel än justeringspotten för prövningsbaserade lönedelar ska de besluta huruvida de medlen fortsätt- ningsvis används för prestationstillägg utöver de medel som anges i KyrkTAK

§ 26 mom. 1.

§ 13 Medlemsavgifter till huvudavtalsorganisationerna och deras underfören- ingar eller medlemsförbund

Om tjänsteinnehavaren/arbetstagaren har gett fullmakt till det innehåller för- samlingen medlemsavgiften till en huvudavtalsorganisation eller dess under- förening eller medlemsförbund från den lön som ska betalas till den anställda. Församlingen redovisar innehållna medlemsavgifter till det bankkonto som huvudavtalsorganisationen uppgett. Huvudavtalsorganisationen är skyldig att skriftligt ge den information som behövs för innehållning av medlemsavgifter.

§ 14 Förhandlingar under avtalsperioden

Under avtalsperioden kan de parter som har undertecknat detta avtal för- handla och avtala om löneändringar och ändringar av andra anställningsvill- kor. Avtalsförslag kan läggas fram av Kyrkans arbetsmarknadsverk, försam- lingarna och de tjänsteinnehavar- och arbetstagarorganisationer som har undertecknat avtalet.

Avtalsparterna har för den tid som motsvarar avtalsperioden tillsatt gemen- samma arbetsgrupper som med beaktande av produktivitets- och arbetshäl- soaspekter ska utreda:

1) försöket med allmän arbetstid. Gruppen har i uppgift att utarbeta anvis- ningar till stöd för arbetsskiftsplaneringen senast 31.3.2018. Gruppens kallas arbetsgruppen för allmän arbetstid.

2) försöket med modularbetstid samt förbereda en modell för årsarbetstid att testas i andligt arbete och slopande av det separata avtalet om tjänstefri tid för församlingsprästerna. Gruppen kallas arbetsgruppen för arbetstid i andligt arbete.

3) lägerarbetets nuläge före 30.9.2018. Gruppens kallas arbetsgruppen för lägerarbete.

4) bestämning av lönen för månadsavlönade tjänsteinnehavare och arbets- tagare i det allmänna lönesystemet som totallön, olika lösningar för den uppgiftsrelaterade lönen vid byte av arbetsgivare och förnyelse av timlö- nesystemet så att timlönerna bestäms utifrån det allmänna lönesystemet. Gruppen utarbetar anvisningar till stöd för tillämpning av lönesystemets erfarenhetstillägg, prestationstillägg och engångsarvode före 31.3.2018. Gruppens kallas lönearbetsgruppen.

5) införande av ledningsavtal för församlingens högsta ledning. Gruppens kallas arbetsgruppen för ledningsavtal.

6) och en arbetsgrupp som med hjälp av ett program per verksamhetsområde stöder arbetsplatsernas åtgärder för att utveckla resultaten och arbetslivs- kvaliteten. Särskild uppmärksamhet läggs vid främjande av arbetshälsa, förfaringssätt vid samverkan, kompetensutveckling som utgår från försam- lingsarbetets behov och verkställande av strukturomvandlingen. Arbets- gruppen utreder också hinder för samordning av familje- och arbetsliv och följer upp hur förnyelsen av yrkesutbildningen ser ut på kyrkliga arbetsplat- ser. Gruppens kallas arbetslivsgruppen.

Huvudgruppen utreder en ändamålsenlig bestämning av avtalsperioden med beaktande av bland annat hur kyrkans ekonomi utvecklas.

§ 15 Vissa särskilda åtgärder

Om avtalsparterna tillsammans bedömer att den ekonomiska utvecklingen avsevärt avviker från den bedömning som gjordes när avtalet ingicks, möts de för att förhandla om vilka åtgärder detta förutsätter. Då kan avtalsparterna avtala om ändring av detta tjänste- och arbetskollektivavtal.

§ 16 Förhandlingsförfarande och arbetsfred

I fråga om förhandlingsförfarande och arbetsfred iakttas bestämmelserna i Kyrkans huvudavtal.

Helsingfors den 15 februari 2018

KYRKANS ARBETSMARKNADSVERK

FÖRHANDLINGSORGANISATIONEN FÖR OFFENTLIGA SEKTORNS UT- BILDADE FOSU RF

KYRKFACKETS UNION RF

KYRKOSEKTORN RF

DEL I ALLMÄNNA BESTÄMMELSER OM ANSTÄLLNINGAR

§ 1 Tillämpningsområde

Mom. 1 Kyrkans tjänster, tjänsteinnehavare och arbetstagare

Detta avtal tillämpas på tjänster, tjänsteinnehavare och anställda i arbetsav- talsförhållande inom evangelisk-lutherska kyrkan och dess församlingar.

Mom. 2 Definition av arbetsgivare

Med arbetsgivare avses i detta avtal församlingarna, de kyrkliga samfällighet- erna, domkapitlen och kyrkostyrelsen. Vad som i detta avtal sägs om försam- lingen gäller på motsvarande sätt även ovan nämnda övriga arbetsgivare.

Mom. 3 Hänvisningar till lagbestämmelser

Nedan i detta avtal hänvisas till bestämmelser i olika lagar. Dessa bestäm- melser har inte tagits in i detta avtal.

§ 1a Lokala avtal

Mom. 1 Lokala tjänste- och arbetskollektivavtals inverkan på tillämpandet av KyrkTAK

Detta tjänste- och arbetskollektivavtal tillämpas inte till den del man har av- vikit från dess bestämmelser genom ett sådant lokalt tjänste- och arbetskol- lektivavtal som avses i § 14 i huvudavtalet för evangelisk-lutherska kyrkan.

Mom. 2 Avtalsområde för avtal enligt normalklausul

Genom tjänste- och arbetskollektivavtal enligt normalklausulen i § 14 mom. 1 i huvudavtalet kan man avtala om

• avtalsbestämmelserna om lönedelen utan att underskrida den nedre gränsen för kravgruppen

• utbyte av semesterpenning antingen helt eller delvis mot ledighet, kan gälla en personalgrupp eller församlingens hela personal

• modularbetstidsförsök för tjänsteinnehavare i andligt arbete enligt över- enskommelse genom separat tjänstekollektivavtal

• bestämmelserna i arbetstidsdelen med undantag av genomsnittlig ordi- narie arbetstid

• förtroendemannaavtalet och samarbetsavtalet till den del som anges i dessa avtal

§ 2 Anställningens början

Mom. 1 Inledande av tjänsteförhållande

TKA Bestämmelser om hur tjänsteförhållanden inleds finns i 6 kap. i kyrkolagen

och kyrkoordningen. Mom. 2 Ingående av arbetsavtal

AKA Arbetsavtal ingås i regel skriftligt och i sådan detalj att alla faktorer som inver- kar på bestämningen av anställningen framgår.

Tillämpningsanvisning:

Bestämmelser om formen för arbetsavtal och avtalstiden finns i 1 kap. 3 § i arbetsavtals-

DEL I ALLMÄNNA BESTÄMMELSER OM ANSTÄLLNINGAR

lagen och bestämmelser om informationen om de centrala villkoren i arbetet i 2 kap. 4 § i arbetsavtalslagen. I arbetsavtalet kan man avtala om en prövotid i enlighet med 1 kap. 4 § i arbetsavtalslagen.

Enligt arbetsavtalslagen ska ett arbetsavtal i regel gälla tills vidare. Ett arbetsavtal för viss tid förutsätter en grundad anledning (t.ex. vikariat, säsongsbetonat arbete). Ett arbetsavtal som utan grundad anledning har ingåtts för viss tid ska anses gälla tills vidare (se 1 kap. 3

§ i arbetsavtalslagen).

Arbetsavtal kan undantagsvis ingås muntligt på grundad anledning, t.ex. när avtalstiden är kort.

När det gäller en arbetstagare som inkallas vid behov ska församlingen besluta om arbets- tagaren är tillsvidareanställd i ett arbetsavtalsförhållande eller om ett arbetsavtal för viss tid ska ingås för varje arbetspass. Detta har betydelse för vilka uppgifter som ska anges i arbetsavtalet och likaså för t.ex. skyldigheten att betala semestersättning då ett för viss tid ingånget anställningsförhållande upphör.

Mom. 3 Inledande av arbetsavtalsförhållande

AKA Ett arbetsavtalsförhållande börjar den dag då arbetstagaren enligt sitt arbets- avtal faktiskt inleder arbetet. Om den första dagen i kalendermånaden är en sådan helg- eller högtidsdag eller annan dag som i regel inte är arbetsdag, börjar arbetstagarens rättigheter vid ingången av månaden, förutsatt att den som utsetts till arbetet har börjat arbeta den första ordinarie arbetsdagen efter de ovan nämnda dagarna.

§ 3 Redogörelse för hälsotillståndet

Mom. 1 Tjänsteinnehavarens skyldighet att lämna en redogörelse för hälsotillståndet TKA Bestämmelser om tjänsteinnehavarens skyldighet att lämna en redogörel-

se för hälsotillståndet vid anställning i tjänsteförhållande finns i 6 kap. 16

§ i kyrkolagen. Bestämmelser om tjänsteinnehavarens skyldighet att under tjänsteförhållandet lämna behövliga uppgifter om sin arbets- och funktions- förmåga för att tjänsteinnehavarens förutsättningar att sköta uppgiften i fråga ska kunna utredas finns i 6 kap. 31 § i kyrkolagen.

Mom. 2 Arbetstagarens läkarintyg innan anställningen börjar

AKA Arbetstagaren ska innan anställningen börjar visa upp ett godtagbart läkarin- tyg över sitt hälsotillstånd.

Mom. 3 Uppgifter om arbetstagarens hälsotillstånd under anställningen

AKA Arbetstagaren är under anställningen skyldig att på arbetsgivarens begäran lämna behövliga uppgifter om sin arbets- och funktionsförmåga för att ar- betstagarens förutsättningar att sköta uppgiften i fråga ska kunna utredas. Arbetstagaren är också skyldig att så som arbetsgivaren bestämmer delta i kontroller och undersökningar av sitt hälsotillstånd, om det är nödvändigt för att utreda förutsättningarna för att sköta uppgiften. Arbetstagaren ska innan han eller hon förordnas att delta ges möjlighet att bli hörd. Arbetsgivaren sva- rar för kostnader som orsakas av kontroller och undersökningar som arbets- givaren bestämt.

Tillämpningsanvisning:

Lön under undersökningar som avses i detta moment, se § 81 mom. 2.

DEL I ALLMÄNNA BESTÄMMELSER OM ANSTÄLLNINGAR

§ 4 Tjänsteinnehavarens och arbetstagarens uppgifter

Mom. 1 Tjänsteinnehavarens uppgifter

TKA Bestämmelser om tjänsteinnehavarnas uppgifter finns i kyrkolagen och

kyrkoordningen och/eller instruktionen för tjänsten.

Mom. 2 Arbetstagarens uppgifter

AKA En arbetstagare anställs för de uppgifter som nämns i arbetsavtalet, men är vid behov skyldig att tillfälligt övergå till andra uppgifter som kan anses vara lämpliga med tanke på arbetstagarens arbetserfarenhet och utbildning.

§ 5 Anställningens upphörande och permittering

Mom. 1 Tjänsteförhållandets upphörande och permittering

TKA Bestämmelser om upphörandet av en tjänsteinnehavares tjänsteförhållande

och permittering finns i 6 kap. i kyrkolagen.

Mom. 2 Uppsägning och hävning av arbetsavtal samt permittering

AKA Bestämmelser om uppsägning och hävning av en arbetstagares arbetsavtal

samt permittering finns i arbetsavtalslagen.

Tillämpningsanvisning mom. 1-2:

Permittering se 5 kap. i arbetsavtalslagen, uppsägning och hävning av arbetsavtal se 6-9 kap. i arbetsavtalslagen.

När permitteringen eller uppsägningen grundar sig på produktionsmässiga eller ekonomiska skäl ska ärendet behandlas med iakttagande av de förfaringssätt och tidsfrister som anges i kyrkans samarbetsavtal.

Mom. 3 Anställningsförhållandets upphörande på grund av full invalidpension

AKA När en arbetstagare har beviljats full invalidpension upphör anställningsför- hållandet utan uppsägning och uppsägningstid den dag då arbetstagarens rätt till invalidpension började. Om arbetsgivaren har underrättats om pen- sionsbeslutet vid en senare tidpunkt, upphör anställningsförhållandet den dag då arbetsgivaren underrättades.

Mom. 4 Oavlönad tjänst-/arbetsledighet under rehabiliteringsstöd för viss tid TKA+AKA När en tjänsteinnehavare/arbetstagare får rehabiliteringsstöd för viss tid en-

ligt pensionslagen för kyrkan (261/2008) är frånvarotiden från arbetet oav- lönad tjänst-/arbetsledighet. Om arbetsgivaren har underrättats om beslutet om rehabiliteringsstöd senare, börjar den oavlönade tjänst-/arbetsledigheten räknat från den dag då arbetsgivaren underrättades.

Tillämpningsanvisning mom. 3-4:

Anvisningar om arbetsgivarens möjligheter att av kyrkans centralfond retroaktivt få ersätt- ning för lön (under sjukdomstid) som arbetsgivaren har betalat till tjänsteinnehavaren/ar- betstagaren efter att kyrkostyrelsens beslut om sjukpension eller rehabiliteringsstöd trätt i kraft finns i kyrkostyrelsens cirkulär 12/2004.

En arbetstagare som återvänder till arbetet efter att ha fått rehabiliteringsstöd för viss tid ska erbjudas sina tidigare arbetsuppgifter. Om dessa inte längre finns ska arbetstagaren om möjligt erbjudas annat arbete som lämpar sig för honom eller henne.

DEL I ALLMÄNNA BESTÄMMELSER OM ANSTÄLLNINGAR

§ 6 Uppsägningstider

Mom. 1 Uppsägningstider: tjänsteinnehavare

TKA Bestämmelser om uppsägningstiderna för tjänsteinnehavare finns i 6 kap. 55

§ i kyrkolagen.

Mom. 2 Uppsägningstider: arbetstagare

AKA Bestämmelser om uppsägningstiderna för arbetstagare finns i 6 kap. 3 § i

arbetsavtalslagen.

DEL II LÖNER

INLEDNING

Del II innehåller tre kapitel

• allmänna bestämmelser om lön och lönebetalning ingår i kapitel 2.1. I detta kapitel finns bestämmelser om bl.a. tjänsteinnehavarens/arbetsta- garens rätt till lön, huvudsyssla och deltidsarbete samt tidpunkten för lö- nebetalningen.

• bestämmelser om lönesystemen som tillämpas i församlingen/den kyrkli- ga samfälligheten ingår i kapitel 2.2. I början av detta kapitel finns en egen inledning som beskriver de lönesystem som tillämpas.

• bestämmelserna om tillägg och arvoden som inte omfattas av lönesys- temen finns i kapitel 2.3. I detta kapitel ingår bl.a. bestämmelserna om arvodet för lägerföreståndare samt mötesarvoden.

KAPITEL 2.1. ALLMÄNNA BESTÄMMELSER

§ 10 Rätt till lön

Mom. 1 Avlöningens begynnande och upphörande

En tjänsteinnehavare/arbetstagare har rätt till lön räknat från den dag då han eller hon börjar sköta sin tjänst eller sina arbetsuppgifter eller räknat från den dag då han eller hon i arbetet har beviljats en förmån av lönekaraktär. Rätten till lön fortgår till den dag då tjänsteinnehavaren/arbetstagaren slutar tjänst- eutövningen eller arbetet eller då en beviljad förmån av lönekaraktär upphör.

Tillämpningsanvisning:

Rätten till lön uppkommer vanligen först när tjänsteutövningen eller arbetet har inletts. Om tjänste-/arbetsavtalsförhållandet inleds på tjänsteinnehavarens/arbetstagarens ordinarie lediga dag eller på en helg-, högtids- eller annan ledig dag som infaller den första da- gen i månaden inträder rätten till lön från den dag tjänste-/arbetsavtalsförhållandet inletts. En sådan situation kan uppkomma till exempel när en tjänsteinnehavare/månadsavlönad arbetstagare börjar arbeta när kalendermånaden börjar och månadens första dagar in- faller på tjänsteinnehavarens/arbetstagarens ordinarie lediga dagar. En förutsättning för lönebetalning är emellertid att tjänsteinnehavaren/arbetstagaren de facto börjar sköta sin tjänst/sina arbetsuppgifter den första ordinarie arbetsdagen efter ovan nämnda lediga dag, högtidsdag eller helgdag.

Mom. 2 Tjänsteinnehavarens rätt till lön i specialfall

TKA Om tjänsteinnehavarens anställning upphör mitt under en kalendermånad på grund av sjukdom eller skada så att han eller hon blir varaktigt oförmögen att sköta sin tjänst, eller om tjänsteinnehavaren avlider, betalas lönen till honom eller henne eller rättsinnehavarna för hela kalendermånaden.

Tillämpningsanvisning:

Om en tjänsteinnehavares anställning upphör mitt under en kalendermånad av någon an- nan orsak än vad som nämns i denna avtalsbestämmelse ska den överskjutande delen av lönen återbetalas.

§ 11 Totallön

De löner som avses i detta avtal är totallöner.

Tillämpningsanvisning:

Totallönen omfattar inga helt eller delvis vederlagsfria naturaförmåner.

Om en naturaförmån beviljas en tjänsteinnehavare/arbetstagare är beskattningsvärdet en del av den ordinarie lönen så att beviljandet av en naturaförmån inte höjer totallönen som den definierats enligt detta avtal.

På dem som fortfarande har naturaförmånsavlöning med stöd av lagen om upphävande av lönelagen för den evangelisk-lutherska kyrkan (1990/391) tillämpas ovan nämnda bestäm- melser, om inte arbetsgivaren beslutar något annat.

Sådana avgifter och lösen som uppbärs av enskilda och andra betalningsskyldiga för tjäns- teinnehavares tjänsteåtgärder och expeditioner tillkommer församlingen.

§ 12 Ordinarie lön

Med ordinarie lön avses lön som betalas regelbundet varje lönebetalningspe- riod enligt det lönesystem som tillämpas på tjänsteinnehavaren/arbetstaga- ren. Ordinarie lön omfattar inte:

1) ersättning på basis av arbetstid,

2) arvode eller ersättning för särskilda arbetsförhållanden eller arbetstidpunk- ter,

3) ersättning för kostnader,

4) ersättning som betalas till förtroendemän och arbetarskyddsfullmäktige

5) andra ersättningar som inte baserar sig på lönesystemet eller

6) engångsarvoden.

Tillämpningsanvisning:

Allmänna lönesystemet, ordinarie lön, se § 21.

Lönesystemet för högsta ledningen, ordinarie lön, se bilaga 7, § 2. Timlönesystemet, ordinarie lön, se § 31.

Lönebetalningsperioden för tjänsteinnehavare och månadsavlönade arbetstagare är en månad. Timavlönade arbetstagare har två eller flera lönebetalningsperioder i månaden, se § 17 mom. 2

Begreppet regelbunden lön har betydelse vid tillämpningen av bl.a. följande bestämmelser i tjänste- och arbetskollektivavtalet:

1) lön till deltidsanställd tjänsteinnehavare/månadsavlönad arbetstagare (§ 14)

2) beräkning av lön för kortare tid än en kalendermånad (§ 15),

3) lönebetalningstidpunkt (§ 16–17),

4) lön för sjukdomstid (§ 53–58),

5) lön för vissa tjänst- och arbetsledigheter (§ 63, § 80–85, § 88),

6) beräkning av timlön i samband med arbetstidsersättningar (§ 165),

7) semesterlön, semesterpenning och semesterersättning (Del IV, kapitlen 4.4–4.6).

Till den ordinarie lönen räknas också vederlagsfri bostad och därtill ansluten naturaförmån eller ersättning i pengar som ges i stället för dessa, och de beaktas bl.a. vid beräkning- en av semesterersättning och semesterpenning. Förmånens värde är detsamma som vid förskottsinnehållningen i beskattningen. Om värdet på naturaförmånen inte annars kan fastställas är värdet det belopp på vilket förskottsinnehållning görs i beskattningen. Mer om lön i form av naturaförmåner, se § 11.

§ 13 Huvudsyssla

Ett tjänsteförhållande/anställningsförhållande har karaktär av huvudsyssla om tjänsteinnehavarens/arbetstagarens fastställda genomsnittliga veckoar- betstid är minst 19 timmar och denne inte har något annat arbete eller någon annan anställning med karaktär av huvudsyssla. I andligt arbete har en tjäns- teinnehavares anställningsförhållande karaktär av huvudsyssla då uppgifts- mängden utgör minst hälften av en heltidstjänsts fulla uppgiftsmängd.

§ 14 Lön till deltidsanställd tjänsteinnehavare/månadsavlönad arbetstagare

En deltidsanställd tjänsteinnehavares/månadsavlönad arbetstagares lön

fastställs som en procentandel av den ordinarie heltidslönen i samma propor- tion som arbetstiden är kortare än full arbetstid eller arbetsmängden mindre än ordinarie arbetsmängd.

Tillämpningsanvisning:

Lönesättningen för en deltidsarbetande tjänsteinnehavare/månadsavlönad arbetstagare förutsätter att man först fastställer lönen för full arbetstid. Då följs samma principer som vid lönesättningen för en heltidsarbetande tjänsteinnehavare/arbetstagare.

Anställningsprocenten för en deltidsanställd tjänsteinnehavare/arbetstagare bestäms som det direkta förhållandet mellan deltidsarbetstiden och full ordinarie arbetstid. Avrundningen görs med en decimals noggrannhet eller, om deltidslönen bestäms enligt ett lönebetal- ningsprogram enligt programmets avrundning. Till exempel om en anställd med allmän arbetstid arbetar 20 timmar per vecka, är anställningsprocenten 51,6 % (= 20,00 / 38,75). Eller om arbetstiden är 19 timmar 15 minuter per vecka, är anställningsprocenten 49,7 % (= 19,25 / 38,75).

§ 15 Betalning av lön för kortare tid än en kalendermånad

Mom. 1 Lön för en del av kalendermånaden

Lön för en del av kalendermånaden betalas till en tjänsteinnehavare/månads- avlönad arbetstagare så att lönen för varje tjänsteutövningsdag eller varje kalenderdag utanför avbrottet utgör en så stor del av kalendermånadens or- dinarie lön som det finns kalenderdagar i den aktuella månaden.

Tillämpningsanvisning:

Dagslönen får man genom att dividera tjänsteinnehavarens/arbetstagarens ordinarie må- nadslön med antalet dagar i den aktuella kalendermånaden.

Lönen betalas som dagslön för en del av kalendermånaden när

• tjänsteinnehavaren/arbetstagaren har oavlönad tjänstledighet/arbetsledighet under en

eller flera dagar,

• lönen i ett tjänste- eller anställningsförhållande för viss tid har fastställts som månadslön men anställningen pågår i mindre än en månad, dock mer än 12 kalenderdagar eller

• anställningen börjar eller upphör mitt under kalendermånaden.

Lönen till tjänsteinnehavare/arbetstagare på oavlönad tjänstledighet/arbetsledighet inne- hålls för alla de dagar för vilka tjänstledighet/arbetsledighet beviljats.

Mom. 2 Lön för kortare tid än 12 kalenderdagar

Om en tjänsteinnehavare/månadsavlönad arbetstagare som omfattas av ar- betstidsbestämmelserna är visstidsanställd under högst 12 kalenderdagar betalas lönen med avvikelse från mom. 1 enligt arbetade xxxxxx. Timlönen beräknas med hjälp av divisorerna i § 165.

Tillämpningsanvisning:

Till tjänsteinnehavare i andligt arbete betalas lönen alltid på daglönebasis.

§ 16 Lönebetalning till tjänsteinnehavare TKA

Mom. 1 Tidpunkt för utbetalning av lön

Den ordinarie lönen till en tjänsteinnehavare betalas den 15 dagen i varje kalendermånad. Om betalningsdagen infaller på en helgfri lördag, söndag eller någon annan högtidsdag betalas lönen på närmast föregående vardag i samma kalendermånad. Lönen ska kunna tas ut på den i detta moment angivna avlöningsdagen.

Tillämpningsanvisning:

Tidpunkten för utbetalning av lön är densamma för tillsvidareanställda och visstidsanställda tjänsteinnehavare.

När lönen betalas ska tjänsteinnehavaren ges en uträkning av vilken beloppet av lönen, eventuella tillägg och belopp som innehålls för olika ändamål ska framgå (KL 6:24).

Mom. 2 Betalning av andra poster än ordinarie lön eller arvode

Andra poster än ordinarie lön eller arvode ska betalas i samband med den ordinarie lönen, om inte annat följer av tjänstekollektivavtalet. Om betalning- en av lön eller arvode förutsätter en räkning som visar vilka åtgärder som utförts ska betalningen ske senast kalendermånaden efter den då räkningen företeddes.

Mom. 3 Lönebetalningssätt

Lönen betalas in på det bankkonto i ett penninginstitut som tjänsteinnehava- ren har uppgett.

§ 17 Lönebetalning till arbetstagare som anställts genom arbetsavtal AKA

Mom. 1 Tidpunkt för utbetalning av lön till en månadsavlönad arbetstagare

Lönen till en månadsavlönad arbetstagare betalas en gång i månaden i ef- terskott på månadens sista vardag. Om månadens sista vardag är en lördag ska lönen betalas föregående vardag. Betalnings- eller överföringsuppdraget ska i så fall sändas i så god tid att lönen står till arbetstagarens förfogande på förfallodagen.

Tillämpningsanvisning:

När lönen betalas ska arbetstagaren ges en uträkning av vilken beloppet av lönen och lönegrunderna ska framgå. Se 2:16,2 i arbetsavtalslagen.

Mom. 2 Tidpunkt för utbetalning av lön till en timavlönad arbetstagare

Lönen för en timavlönad arbetstagare betalas två gånger i månaden. Om arbetsgivaren och arbetstagaren kommer överens om det kan lönen betalas en gång i veckan eller en gång i månaden. Lönen förfaller till betalning senast den sextonde kalenderdagen efter lönebetalningsperiodens utgång.

Tillämpningsanvisning:

Lönen för en timavlönad arbetstagare betalas vanligtvis två gånger i månaden. Arbetsperi- oderna kan då vara till exempel från 1 första till 15 dagen och från 16 dagen till månadens slut. Lönen för den första arbetsperioden (dag 1–15) betalas då på månadens sista vardag enligt samma tidtabell som till månadsavlönade arbetstagare i arbetsavtalsförhållande (se mom. 1). Lönen för den andra arbetsperioden (dag 16 och till månadens slut) betalas se- nast den 15 följande månad eller, om detta är en helgfri lördag, söndag eller någon annan högtidsdag betalas lönen föregående vardag.

Mom. 3 Utbetalning av lön när anställningen upphör

När anställningen upphör betalas lönen senast på anställningens sista dag om ingen annan betalningstidpunkt uttryckligen fastställts i arbetsavtalet.

Tillämpningsanvisning:

När en anställning upphör förutsätter utbetalningen av lönen på någon annan dag än da- gen för anställningens upphörande, till exempel på den ordinarie avlöningsdagen under anställningsförhållandet, att man avtalat om detta när arbetsavtalet ingåtts eller under an- ställningen. Detta måste man alltid uttryckligen ha kommit överens om. Om villkoret är en standardfras i arbetsavtalet gäller det endast om man kommit överens om saken och antecknat det i arbetsavtalet. Se även 2:13–14 i arbetsavtalslagen.

Andra än ordinarie löneposter som inte utretts fram till dagen för anställningens upphöran- de (till exempel arbetstidsersättningar) kan betalas på den ordinarie avlöningsdagen efter att anställningen upphört.

Mom. 4 Förfallodagen för lönen i specialfall

Om arbetstagarens lön under anställningen eller när anställningen upphör förfaller till betalning på en helgdag, självständighetsdagen eller första maj, julaftonen, midsommaraftonen eller en helgfri lördag anses närmaste föregå- ende vardag som förfallodag.

Mom. 5 Lönebetalningssätt

Lönen betalas in på det bankkonto i ett penninginstitut som arbetstagaren har uppgett.

§ 18 Övriga bestämmelser om arbetstagare som anställts genom arbetsavtal AKA

Mom. 1 Lön för annat än ordinarie arbete

När en arbetstagare är tillfälligt förhindrad att utföra sitt ordinarie arbete, och annars vid behov, är arbetstagaren skyldig att utföra också annat arbete. Om det andra arbetet är lägre avlönat ska arbetstagarens lön motsvara det egna yrket eller arbetet. Om det andra arbetet är högre avlönat ska arbetstagarens lön motsvara detta under den tid det tillfälliga arbetet utförs.

Tillämpningsanvisning:

Det andra arbetet ska vara lämpligt för arbetstagaren med beaktande av hans eller hennes yrke och arbetserfarenhet.

När arbetsgivaren och arbetstagaren avtalar om annat arbete i stället för att arbetsgivaren utnyttjar sin rätt att enligt arbetsavtalslagen permittera eller säga upp arbetstagaren, fast- ställs lönen med avvikelse från detta moment i enlighet med de lönebestämmelser som gäller ifrågavarande arbete. Om arbetsgivaren t.ex. avtalar om begravningsplatsarbete med en barnledare i stället för att permittera honom eller henne, fastställs lönen i enlighet med månads- eller timlönen för sommararbetarnas uppgifter på begravningsplatser.

Mom. 2 Avbrott i arbetet på grund av naturtilldragelse

Då en arbetstagare inte kan utföra sitt arbete till följd av avbrott på grund av regn, kyla eller någon annan naturtilldragelse, ska under denna tid om möjligt ordnas annat arbete för arbetstagaren.

Tillämpningsanvisning:

När det är fråga om en sedvanlig naturtilldragelse ska lön inte betalas till en arbetstagare som av den orsaken är förhindrad att utföra sitt arbete. Om arbetsplatsen däremot har drabbats av en eldsvåda, en exceptionell naturtilldragelse eller av en motsvarande och av arbetsavtalsparterna oberoende händelse, har arbetstagaren rätt till ordinarie lön för tiden för avbrottet, dock för högst 14 dagar (se även 2:12, 2–3 i arbetsavtalslagen).

KAPITEL 2.2. LÖNESYSTEM

INLEDNING

Lönesystemen i kyrkans tjänste- och arbetskollektivavtal bildar en gemen- sam grund och anger gemensamma mål för lönepolitiken i församlingen/den kyrkliga samfälligheten. Det finns två lönesystem:

• kyrkans allmänna lönesystem och

• timlönesystemet.

Lönesystemen beaktar de behov som föranleds av uppgifterna, avlönings- sätten och organisationen. Arbetsgivaren utövar sin egen lönepolitik inom de gränser som systemen anger.

Lönesystemen innehåller bestämmelser om lönens olika delar, lönenivån och den praxis som tillämpas när lönenivån fastställs och justeras. Målet med systemen är att arbetsgivarens lönepolitik ska vara sporrande, konkurrens- kraftig och jämlik och att lönerna ska graderas på ett rättvist sätt. Avsikten är att praxis och processer i anslutning till avlöningen ska vara öppna, transpa- renta, objektiva och flexibla.

Det är förenligt med målen med lönesystemen att ledningen och cheferna agerar ansvarsfullt, sporrande och enhetligt genom hela organisationen. Man bör också värna om samarbetet med personalens representanter. Det är för- enligt med god praxis i avlöningsfrågor att tjänsteinnehavarna/arbetstagarna känner till på vilka grunder lönen fastställs och processerna för detta samt förstår hur deras egen prestation påverkar lönen.

I kyrkans lönesystem är avlöningssättet antingen månads- eller timlön. Lö- nebeloppet fastställs på förhand enligt den valda tidsenheten (månad eller timme).

Kyrkans allmänna lönesystem och timlönesystem grundar sig på en uppgifts- relaterad lönedel som mäter arbetsuppgifternas svårighetsgrad samt på en individuell lönedel som mäter tjänsteinnehavarens/arbetstagarens arbetser- farenhet och arbetsprestation. Av dessa är det den uppgiftsrelaterade löne- delen som utgör huvuddelen av lönen.

Bild 1. Lönedelarna i kyrkans allmänna lönesystem

Som grund personens kompetenses och arbetsprestation

• bedömningskriterier

Prövningsbaserad lönedel

Som grund personens

arbetserfarenhet

• tjänstgöringstid

Årsbunden lönedel

Som grund uppgiftens

svårighetsgrad

• indelning i kravgrupper

• befattningsbeskrivning

Särskild del

Kravdel

Kravgruppens minimilön

Uppgiftsrelaterad lönedel/ grundlön

Inviduell lönedel

Ordinarie lön

Kyrkans arbetsmarknadsverk och kyrkans huvudavtalsparter har avtalat om följande av- vikelser från de lönesystem som ska tillämpas:

• Arbetskollektivavtal om avlöning av unga och arbetstagare i läroavtalsför- hållande (bilaga 5). Detta avtal innehåller lönesättningar vilkas tillämpning och nivå avviker från bestämmelserna i kyrkans allmänna lönesystem och timlönesystem. Lönesättningarna kan endast tillämpas på sådana anställ-

da och uppgifter som avses i avtalet. Avtalet kan inte tillämpas på tjäns- teförhållanden.

• Tjänstekollektivavtal om försök med ett lönesystem för högsta ledningen i församlingarna och avtal om begränsning av tjänstekollektivavtalets bin- dande verkan (bilagorna 6 och 7) från och med 1.8.2014 till slutet av den avtalsperiod som börjar 1.4.2014. Avtalen gäller kyrkoherdetjänsten och dess innehavare samt den ledande tjänsten inom ekonomi- och personal- förvaltningen och dess innehavare som representerar arbetsgivaren. Den högsta ledningens lön är enligt försöksavtalet en grundlön som fastställs genom en helhetsbedömning, och vars storlek bestäms av arbetsgivaren med hjälp av den löneskala för lönesättningsgruppen som Kyrkans ar- betsmarknadsverk fastställt för tjänsten.

KAPITEL 2.2.1. KYRKANS ALLMÄNNA LÖNESYSTEM

§ 20 Tillämpningsområde

Bestämmelserna i detta kapitel gäller lönen för tjänster och lönen till tjänste- innehavare och fullt arbetsföra månadsavlönade arbetstagare som fyllt 17 år. Bestämmelserna tillämpas emellertid inte på lönen för kyrkoherden eller den ledande tjänsten inom ekonomi- och personalförvaltningen och dess inneha- vare.

Tillämpningsanvisning:

Lönen för kyrkoherden och den ledande tjänsten inom ekonomi-och personalförvaltningen och dess innehavare fastställs enligt bilaga 7.

§ 21 Det allmänna lönesystemet, lönedelar och lönegrunder

I det allmänna lönesystemet består den ordinarie lönen av

1) en uppgiftsrelaterad lönedel (grundlön, § 22) och

2) en individuell lönedel (årsbunden lönedel och prövningsbaserad lönedel,

§ 24–26).

Tillämpningsanvisning:

En tjänsteinnehavare/arbetstagare har efter övergången till det allmänna lönesystemet 1.10.2007 kunnat ges ett individuellt tillägg i euro som betalas så länge som tjänsteinneha- varen/arbetstagaren arbetar i den aktuella befattningen. Ett sådant tillägg utgör undantags- vis en del av tjänsteinnehavarens/arbetstagarens ordinarie lön.

§ 22 Uppgiftsrelaterad lönedel (grundlön)

Mom. 1 Bedömning av arbetsuppgiftens svårighetsgrad

Den uppgiftsrelaterade lönedelen (grundlönen) fastställs genom att man be- dömer svårighetsgraden i tjänsteinnehavarens/arbetstagarens arbete med hjälp av kriterierna för kravgrupper i tjänste- och arbetskollektivavtalet och den aktuella befattningsbeskrivningen.

Mom. 2 Att hänföra en befattning till rätt kravgrupp och fastställa tjänsteinnehavarens/ arbetstagarens grundlön

Befattningen placeras i den kravgrupp som den enligt bedömningen av svå- righetsgraden hör till. Kravgrupperna har minimilöner. Tjänsteinnehavarens/ arbetstagarens grundlön är densamma som minimilönen i den kravgrupp som befattningen hänförs till, om inget annat följer av mom 3 och 4.

Mom. 3 Grundlönens kravdel

Tjänsteinnehavarens/arbetstagarens grundlön ska sättas högre än minimilö-

nen i befattningens kravgrupp om befattningsbeskrivningen och anteckning- arna i denna om kravkriterierna förutsätter detta. Höjningen antecknas som grundlönens kravdel.

Mom. 4 Grundlönens särskilda del

Tjänsteinnehavarens/arbetstagarens grundlön ska sättas högre än minimi- lönen i befattningens kravgrupp om någon särskild grund som gäller arbetet förutsätter detta. Med särskild grund avses sådana krav i anslutning till ar- betet som lämnas obeaktade i de kriterier som beskriver svårighetsgraden. Höjningen antecknas som grundlönens särskilda del.

Mom. 5 Hur grundlönen bildas

Grundlönen består av summan av minimilönen i befattningens kravgrupp, den eventuella kravdelen och den särskilda delen. Grundlönen kan vara lika stor som eller högre än minimilönen i följande kravgrupp endast om den in- kluderar en särskild del.

Tillämpningsanvisningar mom. 1–5:

Arbetsgivaren fastställer grundlönen när personen anställs. Grundlönen fastställs utifrån en bedömning av arbetets svårighetsgrad. Det viktigaste verktyget i lönesättningen är be- fattningsbeskrivningen. Utan den kan den uppgiftsrelaterade lönedelen inte fastställas. Om befattningen är ny upprättar arbetsgivaren en befattningsbeskrivning (blankett, bilaga 2). När en ny tjänsteinnehavare/arbetstagare tillträder i befattningen kontrollerar arbetsgiva- ren befattningsbeskrivningen och uppdaterar den vid behov. Om inga ändringar görs i ar- betsuppgifterna görs heller inga ändringar i befattningsbeskrivningen.

Bedömningen av arbetets svårighetsgrad består av två faser:

1) placeringen av befattningen i rätt kravgrupp och

2) fastställandet av tjänsteinnehavarens/arbetstagarens grundlön.

När befattningen hänförs till en kravgrupp innebär bedömningen av svårighetsgraden att man granskar den allmänna beskrivningen i befattningsbeskrivningen (B1–B3 i blanket- ten) och kravnivåanteckningarna (C1–C5 i blanketten) samt eventuella preciserande an- teckningar (t.ex. +) mot kravgrupperna. Vid bedömningen granskas också sådana drag i arbetets svårighetsgrad som inte blir bedömda med kravkriterierna (punkt D i blanketten). Avsikten är att först hitta den kravgrupp som helhetsmässigt bäst motsvarar den allmänna beskrivningen och nivåanteckningarna i befattningsbeskrivningen.

Under den andra fasen i svårighetsbedömningen kontrollerar man om den allmänna be- skrivningen i befattningsbeskrivningen, kravkriteriernas nivåanteckningar och eventuella preciserande anteckningar samt särskilda grunder förutsätter att tjänsteinnehavarens/ar- betstagarens grundlön ska sättas högre än minimilönen i befattningens kravgrupp. Om inga sådana faktorer framgår av befattningsbeskrivningen ska tjänsteinnehavarens/arbetstaga- rens grundlön fastställas till minimilönen i den kravgrupp till vilken befattningen hänförts.

För grundlönen fastställs en kravdel när den allmänna beskrivningen av befattningen och kravnivåanteckningarna samt eventuella preciserande anteckningar (t.ex. +) förutsätter detta. En grundlön som inkluderar en kravdel ska vara lägre än minimilönen i följande kravgrupp. Kravdelarna i befattningar som hänförts till samma kravgrupp ska relatera till varandra enligt svårighetsgraden. Kravdelarna i lika krävande uppgifter ska vara lika stora.

För grundlönen fastställs en särskild del om befattningen särskilt kräver det. Den gör det möjligt att beakta faktorer som anknyter till arbetets svårighetsgrad eller befattningen i övrigt och som inte blir beaktade enligt kravgruppskriterierna (C1–C5). En särskild grund kan vara t.ex.

1) arbetsortens förhållanden och geografiska läge, rekryteringssvårigheter i anslutning

till dessa,

2) arbetsmiljö, arbetets omfattning, mångsidighet eller belastning,

3) andra krav i anslutning till arbetet.

Om en särskild grund, t.ex. rekryteringssvårigheter som avses i stycke 1), beaktas tem-

porärt ska en tidsfrist bestämmas för grundlönens särskilda del. Efter den utsatta tiden upphör betalningen av den särskilda delen.

Som en särskild del av grundlönen antecknas också den del av grundlönen som överstiger kravgruppens minimilön på grund av t.ex. avrundningsregler eller motsvarande arrange- mang i samband med avtalsenliga höjningar. Det kan också bli nödvändigt att använda den när lönerna harmoniseras i samband med sammanslagning av församlingar.

Grundlönen kan överstiga grundlönen i en högre kravgrupp endast om den inkluderar en särskild del.

Kravdelen eller den särskilda delen i grundlönen ska alltid anges separat i arbetsgivarens beslut om lönen. Om grundlönen inte inkluderar någon kravdel eller särskild del fastställs den till minimilönen i befattningens kravgrupp.

Exempel 1:

Befattningsbeskrivningsblankett för befattning A: Vid kriteriet för kunnande har antecknats högskoleexamen och som nivåer för interaktion 2.6, för handledning 3.3, för problem- lösning och informationssökning 4.3 och för ansvar 5.3. Kravkriterierna för befattningen motsvarar exakt kravnivåerna i kravgrupp 601. På basis av detta placeras befattningen i kravgrupp 601. Tjänsteinnehavarens/arbetstagarens grundlön fastställs som kravgruppens minimilön, varvid kravdelen är 0 euro.

För befattning B är svårighetsgraden annars densamma som för befattning A, men an- svarsnivån är högre, 5.5. Även denna befattning placeras i kravgrupp 601, eftersom 601 som helhet bäst motsvarar den allmänna beskrivningen av befattningen och dess nivåan- teckningar. Den högre ansvarsnivån beaktas som kravdel i tjänsteinnehavarens/arbetsta- garens grundlön, varvid grundlönen sätts högre än minimilönen i kravgrupp 601.

Exempel 2:

Befattningsbeskrivningsblankett för befattning C: Vid kriteriet för kunnande har man an- tecknat ”för uppgiften lämplig yrkesutbildning eller examen eller motsvarande yrkeskom- petens och arbetserfarenhet” och som nivåer för interaktion 2.3 +, för handledning 3.2, för problemlösning och informationssökning 4.2 och för ansvar 5.2 +. Nivåanteckningarna för befattningens kravkriterier svarar på basis av en bedömning utifrån befattningsbeskriv- ningen som helhet bäst mot kravnivåerna i kravgrupp 401, varför befattningen placeras i kravgrupp 401. Till följd av +-anteckningarna för kriterierna 2.3 och 5.2 ska tjänsteinneha- varens/arbetstagarens grundlön emellertid sättas högre än minimilönen i kravgrupp 401. Detta görs genom att man fastställer en kravdel för grundlönen. Grundlönen för befattning C = minimilönen i kravgrupp 401 + kravdel (2 plus). Värdet på +-anteckningarna i respekti- ve kravgrupp fastställs av församlingen/den kyrkliga samfälligheten.

§ 23 Ändringar i arbetsuppgifterna och deras inverkan på grundlönen

Mom. 1 Justering av grundlönen

Om arbetsgivaren beslutar att ändra uppgiften så att dess svårighetsgrad för- ändras väsentligt ska arbetsgivaren göra motsvarande ändring i grundlönen.

Mom. 2 Justering av grundlönen på viss tid

Om ändringen som avses i 1 mom. är tillfällig justeras grundlönen för en viss tid.

Mom. 3 Ikraftträdande

Om inget annat särskilt beslutas har en tjänsteinnehavare/arbetstagare rätt till högre grundlön från början av månaden efter den då förändringen bekräf- tades. Om arbetsuppgifterna genom arbetsgivarens åtgärder ändras så att arbetets svårighetsgrad sjunker väsentligt och varaktigt, ska detta beaktas i grundlönen med iakttagande av den uppsägningstid som tillämpas på tjäns- teinnehavaren/arbetstagaren. Uppsägningstiden för löneändringar börjar fr.o.m. ingången av den kalendermånad som följer på beslutet.

Mom. 4 Uppdatering av befattningsbeskrivningen

Arbetsgivaren ska se till att befattningsbeskrivningarna är uppdaterade. Be- fattningsbeskrivningen uppdateras när befattningen ändras. Beslutet om ändringen fattas av den behöriga myndigheten. Arbetsgivaren ska se till att chefen går igenom befattningsbeskrivningen med tjänsteinnehavaren/arbets- tagaren varje år. Tjänsteinnehavaren/arbetstagaren eller förtroendemannen som representerar honom eller henne kan uppmärksamma arbetsgivaren på att arbetsuppgifterna har ändrats.

Tillämpningsanvisningar mom. 1–4:

När arbetsgivaren ändrar arbetsuppgifterna ska arbetets svårighetsgrad bedömas på nytt och grundlönen fastställas till att svara mot den nya svårighetsgraden. Grundlönen höjs om svårighetsgraden är väsentligt högre än tidigare. Den sänks om svårighetsgraden är väsentligt lägre. Om att fastställa grundlönen se § 22 och dess tillämpningsanvisning. Ob- servera att alla faktorer i grundlönen (kravgrupp och dess minimilön, kravdel och särskild del) ska ses över. Ändringen kan gälla dem alla eller bara en del av dem.

En väsentlig men tillfällig förändring av befattningens svårighetsgrad kan t.ex. bero på pro- jekt som leder till att befattningens kravnivå för interaktion eller ansvar ökar (grundlönens kravdel fastställs). En sådan förändring kan också hänföra sig till skötsel av en annan tjänst på viss tid och då framgå som t.ex. en ändrad svårighetsgrad med anknytning till multipro- fessionalitet (särskild grund/särskild del i grundlönen fastställs).

En justering av grundlönen på viss tid förutsätter vanligen att den tillfälliga uppgiftsändring- en gäller minst en månad. I beslutet om ändring av grundlönen på viss tid ska man ange giltighetstiden, eller grunden för upphörande om man inte känner till giltighetstiden när beslutet fattas. Efter den utsatta tiden återgår lönedelen till den tidigare nivån.

Arbetsgivaren ska se till att befattningsbeskrivningarna är uppdaterade. Därför behandlar chefen befattningsbeskrivningarna med tjänsteinnehavarna/arbetstagarna årligen. Det kan göras t.ex. under mål- och utvecklingssamtalet. Chefen ska meddela arbetsgivaren om eventuella förändringsbehov som då upptäcks i existerande befattningsbeskrivningar. Ar- betsgivaren ska fastställa befattningsbeskrivningen.

Befattningsbeskrivningen ändras inte om inga förändringar skett i befattningens innehåll som orsakat en väsentlig förändring i svårighetsgraden. Kravnivåanteckningarna i befatt- ningsbeskrivningen (C1–C5 i blanketten) bör inte heller ändras utan att man ändrar den allmänna beskrivningen (B1–B3 i blanketten).

Förtroendemännen har rätt att vid behov få del av befattningsbeskrivningarna för de med- lemmar de företräder. Om arbetsgivaren gör utredningar över uppgiftsrelaterade lönedelar för eget bruk är det bra att behandla dessa med förtroendemännen.

§ 24 Erfarenhetstillägg 1.1.2020

Mom. 1 Grund för erfarenhetstillägg

Till en tjänsteinnehavare/arbetstagare betalas utöver grundlönen ett erfaren- hetstillägg definierat som eurobelopp när 5, 10 och 15 års anställningstid en- ligt § 25 uppfylls. Minimibelopp för kravgruppernas erfarenhetstillägg anges i bilaga 1 punkt 1.1.

Övergångsbestämmelse:

En årsbunden lönedel som betalats till en tjänsteinnehavare/arbetstagare 31.12.2019 änd- ras till ett erfarenhetstillägg i euro fr.o.m. 1.1.2020 enligt följande:

1) Om en tjänsteinnehavares/arbetstagares årsbundna lönedel är ett mindre eller lika stort eurobelopp som det erfarenhetstillägg för kravgruppen enligt bilaga 1 punkt 1 b som motsvarar anställningstiden, betalas till tjänsteinnehavaren/arbetstagaren fr.o.m. 1.1.2020 det belopp som anges för kravgruppen i bilaga 1 punkt 1 b.

2) Om tjänsteinnehavarens/arbetstagarens årsbundna lönedel är ett större belopp än det erfarenhetstillägg som bestäms enligt detta moment för motsvarande anställningstid, betalas till tjänsteinnehavaren/arbetstagaren fr.o.m. 1.1.2020 erfarenhetstillägg till ett belopp som motsvarar den årsbundna lönedelen.

Mom. 2 När rätt till erfarenhetstillägg inträder

Rätten till erfarenhetstillägg inträder räknat från början av månaden efter att den anställningstid som berättigar till tillägget har fullgjorts.

Mom. 3 Förutsättningar för betalning av erfarenhetstillägg

Arbetsgivaren ska betala erfarenhetstillägget när det förfaller. För tid som tjänats in hos någon annan arbetsgivare än den nuvarande ska tjänsteinne- havaren/arbetstagaren lämna en tillförlitlig skriftlig utredning utifrån vilken ar- betsgivaren kan fatta beslut om att godkänna anställningstiden. Erfarenhets- tillägg betalas retroaktivt tidigast från början av det kalenderår då utredningen lämnades.

Tillämpningsanvisning:

Betalningen av erfarenhetstillägg förutsätter ingen särskild utredning i början av anställ- ningen när det är fråga om tidigare anställningar hos samma arbetsgivare som betalar erfa- renhetstillägget. Anställningar hos andra arbetsgivare och eventuell övrig tid som berättigar till erfarenhetstillägg beaktas endast om tjänsteinnehavaren/arbetstagaren ger arbetsgiva- ren en tillräcklig utredning över dem.

Under anställningen följer arbetsgivaren upp intjänandet och betalar de erfarenhetstillägg som förfaller.

§ 25 Tid som berättigar till erfarenhetstillägg

Mom. 1 Anställningar som berättigar till erfarenhetstillägg

Tjänsteinnehavarens/arbetstagarens anställningar efter att denne fyllt 17 år berättigar till erfarenhetstillägg enligt följande:

1) anställning hos församlingen i huvudsyssla i sin helhet

2) annan anställning än i punkt 1) som enligt arbetsgivarens prövning är till väsentlig nytta i den aktuella befattningen.

Tillämpningsanvisning:

En anställning enligt punkt 1) godkänns alltid i sin helhet utan att eventuella tjänste-/arbets- ledigheter eller andra frånvaroperioder dras av, under förutsättningen att anställningen varit i kraft under frånvaron.

Godkännandet av anställningar enligt punkt 2) baserar sig på arbetsgivarens prövning av anställningens nytta med tanke på de aktuella uppgifterna. En anställning i huvudsyssla inom motsvarande sektor anses vara till väsentlig nytta så att den beaktas i sin helhet. För andra anställningar i huvudsyssla och anställningar i bisyssla ska arbetsgivaren överväga om anställningen godkänns och hur lång tid som kan godkännas som tid som berättigar till erfarenhetstillägg.

Tjänstgöring enligt värnpliktslagen och verksamhet som självständig företagare eller yrkes- utövare godkänns enligt arbetsgivarens prövning som tid som berättigar till erfarenhetstil- lägg, om dessa är till väsentlig nytta i skötseln av den nuvarande tjänsten/de nuvarande arbetsuppgifterna.

I likartade fall ska enhetlig praxis iakttas. Anställning i huvudsyssla, se § 13.

Mom. 2 Fastställande av tid som berättigar till erfarenhetstillägg

När den tid som berättigar till erfarenhetstillägg beräknas ska endast fulla månader beaktas. Som en full månad räknas också minst 30 dagars oavbru- ten anställning. Kontinuiteten i tjänstgöringstiden avbryts inte av att tjänste- innehavaren/arbetstagaren flyttar från en anställning till en annan, om tiden mellan anställningarna inte är längre än tre kalenderdagar.

Tillämpningsanvisning:

Fastställandet av erfarenhetstillägget baserar sig på den gällande anställningen. Tjänst-/ arbetsledigheter eller permittering avbryter inte anställningen och har ingen minskande inverkan på intjänandet av tid som berättigar till erfarenhetstillägg.

Av flera samtidiga anställningar beaktas högst den tid som motsvarar en anställning i hu- vudsyssla.

§ 26 Prestationstillägg fr.o.m. 1.1.2020

Mom. 1 Prestationstilläggssystemet

Till en tjänsteinnehavare/arbetstagare kan betalas ett prestationstillägg i eurobelopp som hör till den ordinarie lönen. Prestationstillägget betalas på basis av tjänsteinnehavarens/arbetstagarens arbetsprestation inom ramen för de resurser som avdelats för ändamålet. Arbetsgivaren bestämmer om prestationstillägg, bedömningsgrunder, skriftlig beskrivning av systemet och utbetalning av prestationstillägg.

Tillämpningsanvisning:

Arbetsgivaren fastställer årligen storleken på prestationstillägget och bestämmer till vem det betalas. Pres¬tationstilläggens totalbelopp ska årligen vara minst 1,1 % av det totala grundlönebeloppet för personalen inom det allmänna lönesystemet.

Mom. 2 Bedömningsgrunder för prestationstillägg

Som bedömningsgrund för prestationstillägget används minst två bedöm- ningskriterier och minst tre prestationsnivåer.

Tillämpningsanvisning:

Prestationstillägg baserar sig på bedömningsgrunder som ska vara tydliga och tillräckligt enkla. Arbetsgivaren gör upp en skriftlig beskrivning av bedömningsgrunderna.

En av bedömningsgrunderna ska vara arbetsprestationen. Utöver detta används ett eller

fler övriga kriterier, till exempel följande:

• goda resultat

• mångkunnighet

• specialkunskaper och särskild kompetens

• samarbetsförmåga

• initiativrikedom, utvecklingsvilja och innovationsförmåga.

Vid bedömningen av arbetsprestationen används minst tre prestationsnivåer. Dessa är god prestationsnivå som motsvarar förväntningarna, prestationsnivå som överskrider förvänt- ningarna och prestationsnivå som underskrider förväntningarna. Prestationsnivåerna kan lokalt ges andra benämningar. Om man använder fyra prestationsnivåer kan den högsta nivån till exempel vara utmärkt arbetsprestation.

Mom. 3 Bedömning av arbetsprestationen

Arbetsgivaren bedömer tjänsteinnehavarens/arbetstagarens prestation mot de bedömningsgrunder som arbetsgivaren ställt upp.

Mom. 4 Utvärderingsperiod för bedömning av arbetsprestationen

Utvärderingsperioden för bedömningen av arbetsprestationen är i regel ett år. För anställningar kortare än ett år kan anställningens längd utgöra utvär- deringsperiod.

Tillämpningsanvisning:

Personalens arbetsprestationer utvärderas till exempel vid årliga utvecklingssamtal, där man ställer upp mål för det kommande året och utvärderar måluppfyllelsen och arbetspre- stationen under den gångna perioden.

Mom. 5 Krav på jämlikt bemötande

Olika grupper av tjänsteinnehavare/arbetstagare ska behandlas jämlikt i frå- ga om erfarenhetstillägget.

Tillämpningsanvisning:

Till förtroendemannen ges en utredning över den summa som årligen ska användas för prestationstillägg enligt detta moment och tillämpningsanvisningen till mom. 1, över den summa som använts för tillägg i juni och över fördelningen.

Mom. 6 Beslut om prestationstillägg och utbetalning av tillägget

Beslut om utbetalning av prestationstillägg till en tjänsteinnehavare/arbets- tagare fattas efter utvärderingsperioden. Prestationstillägget betalas varje månad under det kalenderår som följer på utvärderingsperioden. I anställ- ningsförhållanden som varar kortare än ett år men minst 4 månader betalas prestationstillägget som en engångsbetalning när anställningen upphör.

Tillämpningsanvisning:

Till fast anställd personal betalas prestationstillägget varje månad. Till de tjänsteinnehavare och månadsavlönade arbetstagare som har ett kortare anställningsförhållande, som dock varar minst 4 månader, betalas prestationstillägget som engångsbetalning. Det här gäller till exempel vikarier och säsongsanställda.

Beslutet om betalning av prestationstillägg ska göras i så god tid att tillägget kan betalas från början av det kalenderår som följer på utvärderingsperioden.

Mom. 7 Verkställighetsförhandlingar om grunderna för bedömning av arbetsprestatio- nen

Grunderna för bedömningen av arbetsprestationer behandlas med huvudav- talsorganisationernas representanter vid verkställighetsförhandlingar enligt § 2 mom. 4 och § 13 i huvudavtalet.

Tillämpningsanvisning:

Innan prestationstillägget införs ska verkställighetsförhandlingar om grunderna för betal- ning av tillägget föras enligt § 2 mom. 4 och § 13 i huvudavtalet (bilaga 9). Även om bedöm- ningsgrunderna ändras ska förhandlingar föras. Målet med förfarandet är att arbetsgivaren och personalen ska vara så eniga som möjligt om bedömningsgrunderna.

Skriftliga bedömningsgrunder som arbetsgivaren har fastställt skriftligt och en tidsplan för införandet av systemet och bedömningen av arbetsprestationerna meddelas personalen för kännedom.

Prestationstillägget är ett led i en sporrande lönesättning som syftar till att förbättra resul- taten och leda de anställdas arbetsprestationer. I bästa fall leder det till belöning av arbete som uppfyller målen och som medarbetaren kan påverka genom sitt eget handlande. Där- för ska personalen känna till bedömningsgrunderna.

Mom. 8 Införande av prestationstillägg (övergångsbestämmelse)

Församlingen ska fatta beslut om att börja använda prestationstillägg.

Tillämpningsanvisning:

Innan prestationstillägg kan betalas till tjänsteinnehavare/arbetstagare förutsätts att för- samlingen/den kyrkliga samfälligheten fattar beslut om att börja använda prestationstillägg efter beredning genom verkställighetsförhandlingar.

Beslutet om att börja använda prestationstillägg ska fattas under 2018 så att den första års- långa utvärderingsperioden inleds före slutet av 2018. Utvärderingsperioden ska placeras så att man när den avslutas 2019 i god tid hinner med bedömningen av arbetsprestationen, beslutet om till vem den betalas och hur mycket som betalas 2020 samt verkställandet av beslutet. Prestationstillägg börjar betalas 2020.

I underteckningsprotokollet finns bestämmelser om lönejusteringar under övergångsske- det innan prestationstillägg tas i bruk, dvs. för tiden 1.2.2018-31.12.2019. Efter övergångs-

perioden ska årligen minst 1,1 % av det totala grundlönebeloppet för personalen inom det allmänna lönesystemet användas för prestationstillägg.

§ 27 Skötsel av tjänsteuppgifter på viss tid TKA

Mom. 1 Visstidsanställd tjänsteinnehavares ordinarie lön

Det som i § 22–26 föreskrivs om en tjänsteinnehavares lön gäller också viss- tidsanställda tjänsteinnehavare som sköter alla uppgifter som hör till en tjänst och som uppfyller behörighetsvillkoren för tjänsten. Om en visstidsanställd tjänsteinnehavare sköter samtliga tjänsteuppgifter men inte har den behörig- het som förutsätts för tjänsten kan tjänsteinnehavarens grundlön fastställas till ett högst 15 procent lägre belopp än minimilönen i kravgruppen enligt § 22.

Tillämpningsanvisning:

Lönen till en visstidsanställd tjänsteinnehavare (t.ex. en vikarie eller innehavare av en ledig- förklarad tjänst) sätts på samma sätt som lönen till en tillsvidare förordnad tjänsteinneha- vare. Om en visstidsanställd tjänsteinnehavare saknar den behörighet som förutsätts i be- fattningen kan man vid fastställandet av grundlönen understiga minimilönen i befattningens kravgrupp. Grundlönen kan vara högst 15 procent lägre än minimilönen. Denna sänkning är möjlig om det behörighetsvillkor som inte uppfylls har fastställts i kyrkoordningen eller tjänsteinstruktionen eller när tjänsten inrättades.

Mom. 2 Ersättning till präster för skötsel av uppgifter i annan tjänst

En präst som förordnas att sköta uppgifter i en annan tjänst på viss tid vid sidan av sin egen tjänst kan betalas en rimlig ersättning för detta enligt dom- kapitlets beslut.

Tillämpningsanvisning:

Ersättningen fastställs i samråd med församlingen. Andra tjänsteinnehavare än präster, se § 23.

Ersättning kan också betalas till personer som sköter en kyrkoherdetjänst vid sidan av sitt eget tjänsteuppdrag.

Mom. 3 Betalning av arvode till visstidsanställd innehavare av en präst- eller kantors- tjänst som får pension

Till en visstidsanställd innehavare av en präst- eller kantorstjänst som får pension enligt kyrkans pensionslag kan, med avvikelse från mom.1, betalas ett arvode för skötseln av tjänsteuppgifterna enligt den i församlingen gällan- de förrättningsarvodestaxan.

Tillämpningsanvisning:

Förrättningsarvodestaxan enligt detta moment kan även betalas för skötsel av kyrkoher- detjänst.

KAPITEL 2.2.2. TIMLÖNESYSTEMET

§ 30 Tillämpningsområde AKA

Bestämmelserna i detta kapitel (Kapitel 2.2.2.) gäller fullt arbetsföra, timavlö-

nade arbetstagare som fyllt 17 år.

§ 31 Timlönesystem, lönedelar och lönegrunder AKA

En timavlönad arbetstagares ordinarie lön i tidarbete består av

1) uppgiftsrelaterad grundtimlön (§ 33) enligt timlönesättningen eller annan grundtimlön,

2) erfarenhetstillägg om grundtimlönen fastställs enligt timlönesättningen (§ 34),

3) individuellt tillägg (§ 35) och

4) annat tillägg som betalas för alla arbetstimmar.

Tillämpningsanvisning:

Det kan anses motiverat att timlön betalas för arbete som omfattas av timlönesättningen, för korta anställningar eller då det på grund av arbetsuppgifternas tillfällighet inte har varit möjligt att fastställa någon regelbunden arbetstid (arbetstagare som inkallas vid behov).

En bestämmelse om timavlönades söckenhelgsersättning finns i § 172.

§ 32 Prestationslön AKA

Avtal om timavlönade arbetstagares ackords- eller andra prestationslöner

ska ingås innan arbetet inleds. I timavlönade arbetstagares ackordsarbete eller annat prestationsavlönat arbete får förtjänsten inte vara lägre än den skulle vara om den räknades enligt tidlön.

§ 33 Timlönesättning AKA

Grundtimlönen fastställs på skalan för den uppgiftsrelaterade timlönesätt-

ningen enligt lönesättningsgrupperna T1, T2 eller T3 (bilaga 1, punkt 2) med beaktande av hurdana arbetstagarens uppgifter är, hur omfattande och an- svarsfulla de är samt den utbildning och yrkesskicklighet som de förutsätter. Om lönesättningsgrupperna för timlön med avseende på arbetsuppgifterna inte är tillämpliga på timlönesättningen avtalar man om en annan grundtim- lön.

Lönesättningsgrupp T1

Arbete som husmor, kokerska, gravgrävare, fastighetsarbetare, timmerman, lastbilschaufför, plattläggare, målare, murare, rörmontör, snickare, elmontör, traktorförare samt annat arbete som specialyrkesman, som förutsätter lämp- lig yrkesexamen eller i praktiken förvärvad yrkesskicklighet.

Lönesättningsgrupp T2

Arbete som begravningsplats-, växthus- och parkarbetare samt arbete inom städbranschen och som köksbiträde, som förutsätter lämplig yrkesexamen, i praktiken förvärvad yrkesskicklighet eller annat kunnande.

Lönesättningsgrupp T3

Säsongsbetonat arbete på begravningsplats.

§ 34 Erfarenhetstillägg AKA

Mom. 1 Fastställande av erfarenhetstillägg och tilläggets belopp

Till en timavlönad arbetstagare vars grundtimlön fastställs enligt timlönesätt- ningen betalas erfarenhetstillägg i euro för alla arbetade timmar för två, fyra, sex och åtta års tjänst till de belopp som nämns i bilaga 1, punkt 2. Den tjänst- göringstid som berättigar till erfarenhetstillägg fastställs och beräknas enligt bestämmelserna i § 25 om tid som berättigar till årsbunden lönedel.

Tillämpningsanvisning:

Inget erfarenhetstillägg betalas om grundtimlönen inte fastställs på basis av lönesättnings- gruppen T1, T2 eller T3.

Mom. 2 När rätten till erfarenhetstillägg inträder

Rätten till erfarenhetstillägg inträder räknat från början av lönebetalningspe- rioden efter den då tjänstgöringstiden som berättigar till tillägget har blivit fullgjord. Arbetsgivaren ska betala erfarenhetstillägget när det förfaller. För tid som intjänats i tjänst hos någon annan arbetsgivare än den nuvarande ska arbetstagaren lämna en tillförlitlig skriftlig utredning utifrån vilken arbetsgiva- ren kan fatta beslut om godkännandet av tjänstgöringstiden. Erfarenhetstil- lägg betalas retroaktivt tidigast från början av det kalenderår då utredningen lämnades.

Tillämpningsanvisning:

Under anställningen följer arbetsgivaren upp intjänandet av tiden för erfarenhetstillägg och betalar de erfarenhetstillägg som förfaller.

Mom. 3 Erfarenhetstillägg i säsongsbetonat arbete på begravningsplats

Om arbetsavtalet med en timavlönad arbetstagare i lönesättningsgrupp T3 förnyas för följande vegetationsperiod ska av arbetstagarens tid i arbetet un- der de på varandra följande tidigare åren, med avvikelse från vad som före- skrivs i mom. 2, beaktas de fulla månaderna så att

• arbete under minst två fulla månader motsvarar tre månaders tid i arbete följande sommar,

• arbete under minst fyra månader motsvarar sex månaders tid i arbete,

• arbete under minst sex månader motsvarar nio månaders tid i arbete och

• arbete under minst åtta månader motsvarar tolv månaders tid i arbete.

Tillämpningsanvisning:

Bestämmelsen tillämpas på sådana arbetstagare i lönesättningsgrupp T3 som utan av- brott varje vegetationsperiod utför säsongsbetonat begravningsplatsarbete hos samma församling/kyrkliga samfällighet. Om arbetstagaren under någon vegetationsperiod inte ut- för arbete som kan hänföras till den ifrågavarande lönesättningsgruppen ska han eller hon för erfarenhetstillägg räknas till godo de tidigare vegetationsperiodernas faktiskt arbetade månader utan förhöjning, om arbetstagaren senare anställs i arbete som hänförs till denna grupp.

När månader i arbetet beräknas med höjning för följande vegetationsperiod görs ingen höjning i samma period i arbetet under senare år. Höjningar får göras endast en gång per period i arbetet. Om anställningen förnyas under senare på varandra följande år tillämpas som antal månader i arbetet under föregående år de månader som höjts en gång.

§ 35 Individuellt tillägg AKA

Mom. 1 Grund för individuellt tillägg

Till en timavlönad arbetstagare kan enligt arbetsgivarens prövning betalas individuellt tillägg i eurobelopp för alla arbetade timmar på basis av arbets- tagarens yrkesskicklighet och effektivitet eller särskilda krav i arbetet. Maxi- mibeloppet för individuella tillägg t.o.m. 31.3.2019 anges i bilaga 1 punkt 2.

Tillämpningsanvisning:

Det finns en justeringspott på 1,6 % som 1.4.2019 kan användas för individuella tillägg på det sätt som bestäms i punkt 3.3 i det underteckningsprotokoll som undertecknats 15 februari 2018. Om justeringspotten används för att justera individuella tillägg, ändras euro- beloppet i bilaga 1 punkt 2 i enlighet med församlingens beslut.

Mom. 2 Betalning av individuellt tillägg

Individuellt tillägg betalas på viss tid om arbetsuppgifterna tillfälligt ställer hö- gre krav. Betalningen av individuellt tillägg omprövas vid behov. Om det är motiverat kan omprövningen leda till att tillägget sänks eller slopas.

Tillämpningsanvisning mom. 1–2:

En förutsättning för betalning av individuellt tillägg är bl.a. en bedömning av arbetstagarens arbetsskicklighet eller arbetsprestation. Bedömningens grunder och resultat med motive- ringar ska diskuteras med arbetstagaren t.ex. under det årliga utvecklingssamtalet.

De krav som uppgifterna ställer kan tillfälligt öka t.ex. då en begravningsplatsarbetare un- der en viss tid är chef för en grupp i säsongsbetonat arbete på en begravningsplats.

Om beslut om ändring av individuellt tillägg fattas vid omvärdering av tilläggsutbetalningen träder ändringen i kraft fr.o.m. ingången av den löneperiod som följer på beslutet.

§ 36 Arbetsmiljötillägg AKA

Till en timavlönad arbetstagare kan betalas arbetsmiljötillägg i euro för ar-

betstimmar under vilka arbetsförhållandena är särskilt besvärliga. Om arbets- miljötilläggets belopp under olika förhållanden kan avtalas lokalt i en på för- hand upprättad förteckning. Arbetsmiljötilläggets maximibelopp finns i bilaga 1 punkt 2.

Tillämpningsanvisning:

Besvärliga arbetsförhållanden kan bl.a. bero på att arbetet

1) är smutsigt

2) medför luktolägenheter,

3) utförs i en exceptionell temperatur eller

4) medför särskilda krav på arbetssättet till följd av särskilda omständigheter.

Tilläggets storlek ska fastställas utifrån viktningen av de faktorer som inverkar skadligt på arbetsförhållandena.

§ 37 Upphävs

KAPITEL 2.3. SÄRSKILDA TILLÄGG OCH ARVODEN

§ 40 Engångsarvode

Ett engångsarvode kan betalas till enskilda eller grupper av tjänsteinnehava- re/arbetstagare, om arbetsgivaren efter övervägande kommer fram till att det är motiverat.

Tillämpningsanvisning:

Engångsarvodet möjliggör snabb belöning. En arbetsgivare som anser att belöningen är ändamålsenlig kan betala ett engångsarvode t.ex. till en individ eller en grupp. Engångs- arvodet är en engångssumma som inte betalas regelbundet och inte är en del av den ordinarie lönen.

Arbetsgivaren har rätten att besluta om storleken på och principerna för engångsarvodena. Om engångsarvodet används allmänt är det ändamålsenligt att reda ut betalningsgrunder- na tillsammans med personalens representanter.

Bestämmelser om engångsarvode för högsta ledningen finns i tjänstekollektivavtalet om

försök med ett lönesystem för högsta ledningen (bilaga 7).

§ 41 Lägerföreståndararvode (föreståndartillägg) (träder i kraft 1.4.2018)

Till en tjänsteinnehavare/månadsavlönad arbetstagare som har utsetts till program- och säkerhetsansvarig lägerföreståndare ska föreståndartillägg be- talas för varje oavbrutet lägerdygn till det belopp som anges i bilaga 1 punkt

4. För läger som pågår högst 12 timmar betalas inget föreståndartillägg.

Tillämpningsanvisning:

Föreståndartillägg kan för ett och samma läger betalas endast till en tjänsteinnehavare/ arbetstagare. Beslut om betalning av föreståndartillägg ska fattas på förhand, till exempel i samband med att lägerplanen fastställs. Föreståndartillägg betalas också för utfärder i församlingens regi, om förutsättningarna för betalning av tillägget i övrigt uppfylls.

§ 42 Mötesarvode TKA

Mom. 1 Grund för mötesarvode

Till en tjänsteinnehavare utan arbetstid kan betalas mötesarvode till högst det belopp som anges i bilaga 1 punkt 4 för följande möten:

1) kyrkofullmäktige, gemensamma kyrkofullmäktige, kyrkorådet, församlings- rådet eller gemensamma kyrkorådet,

2) en direktion som har tillsatts av kyrkofullmäktige eller gemensamma kyr- kofullmäktige,

3) kyrkorådets ekonomisektion,

4) en sektion inom gemensamma kyrkorådet,

5) en kommitté som har tillsatts för kyrkorådets ekonomiförvaltningsärenden,

6) en kommission som har tillsatts av gemensamma kyrkorådet,

7) en sådan valnämnd för prästval eller församlingsval som avses i 8 kap. i kyrkolagen, samt

8) kapellrådet.

Tillämpningsanvisning:

Bestämmelserna om mötesarvoden gäller endast tjänsteinnehavare i andligt arbete och ledande tjänsteinnehavare inom ekonomi- och personalförvaltningen som inte omfattas av arbetstidslagen (avsnitt VI, kapitel 6 A). Tjänsteinnehavare/arbetstagare som omfattas av arbetstidsbestämmelserna omfattas inte av dessa bestämmelser. För dem kan mötestiden utgöra ordinarie arbetstid eller mertids- och övertidsarbete, för vilket de får arbetstidser- sättning.

Bestämmelserna om mötesarvode gäller inte heller en mötesdeltagare med förtroende- mannastatus. Förtroendemän har rätt till mötesarvode enligt vad kyrkofullmäktige eller ge- mensamma kyrkofullmäktige särskilt beslutar. En tjänsteinnehavare kan få förtroende-man- nastatus när han eller hon blir förtroendevald i en annan församling/kyrklig samfällighet.

Mötesarvodet fastställs av församlingen/samfälligheten. Den kan inte fastställa arvodet hö- gre än det belopp som anges i bilaga 1 punkt 4. Som en budgetfråga hör ärendet vanligen till kyrkofullmäktige/gemensamma kyrkofullmäktige.

Förteckningen över de organ för vilkas möten arvodet kan betalas är uttömmande.

Vid tillsättning av en sådan kommitté som avses i punkt 5 ska man uttryckligen ange om den tillsätts för ekonomiförvaltningsärenden eller verksamhetsmässiga ärenden eller för andra typer av ärenden. Arvode kan betalas endast för möten som hålls av en kommit- té som tillsatts för den först nämnda typen av ärenden. Ekonomiförvaltningskommittéer är t.ex. kommittéer som har tillsatts för it- och byggnadsprojekt, tjänstearrangemang, för- samlingssamarbete, planering av begravningsplatser eller liknande ändamål. Däremot kan mötesarvoden inte betalas för möten som hålls av kommittéer som behandlar t.ex. guds- tjänstfrågor, diakoniärenden, söndagsskolarbete, ungdomsarbete, kyrkomusik o.d.

Mom. 2 Förutsättningar för betalning av mötesarvoden

En förutsättning för betalningen av mötesarvode är att tjänsteinnehavaren vid en annan tidpunkt än kl. 8.00–16.00 under minst en halv timme är närvaran- de vid i mom. 1 nämnda möte som sekreterare, föredragande, expert eller annars med stöd av lag, förordning, reglemente eller instruktion.

Tillämpningsanvisning:

Mötesarvode kan betalas till en tjänsteinnehavare endast om denne är skyldig att vara närvarande vid mötet. Med närvaroskyldighet kan jämställas att tjänsteinnehavaren är när- varande på ett organs uttryckliga, protokollförda begäran. Till kyrkoherden kan dessutom betalas mötesarvode för deltagande i kyrkorådets ekonomisektions möte även om denne inte har närvaroskyldighet utan endast närvarorätt.

Mom. 3 Begränsningar av betalning av mötesarvode

Mötesarvode betalas för sammanlagt högst två möten som har hållits under ett och samma dygn. Om ett förvaltningsorgan håller flera än ett möte under ett och samma kalenderdygn anses de när mötesarvodet beräknas utgöra ett enda möte, om inte tiden mellan mötena överstiger sex timmar.

Mom. 4 Förhöjt mötesarvode

Mötesarvodet ska höjas med

1) 50 procent till den som merparten av tiden varit ordförande för mötet,

2) 50 procent till den som varit sekreterare för mötet och

3) 25 procent för varje full timme som överskrider tre timmar.

Tillämpningsanvisning:

Om ett möte pågår i över 3 timmar ska mötesarvodet betalas förhöjt med 25 procent för varje full timme efter de första tre timmarna. Om mötesarvodet har fastställts t.ex. till 20 euro är förhöjningen 5 euro per timme. Om mötet pågår i 4 timmar betalas 25 euro i mötesarvode. Ordförandens och sekreterarens mötesarvode är i detta fall 37,50 euro.

§ 43 Särskilda arvoden som betalas ur Kyrkans centralfond TKA

Ur Kyrkans centralfonds medel betalas ett månadsarvode till kontraktspro-

sten (KL 19:11), prästassessorn (KL 19:3) och domprosten (KL 19:2) enligt bilaga 1 punkt 4 för skötseln av dessa tjänster.

§ 44 Ersättning för mobiltillgänglighet

Arbetsgivaren och tjänsteinnehavaren/arbetstagaren kan avtala om att tjäns- teinnehavaren/arbetstagaren ska nås per telefon när en händelse föranle- der larm i församlingen (mobiltillgänglighet). För tillgängligheten betalas er- sättning på basis av hur bindande den är, vilka åtgärdsplikterna är och hur brådskande åtgärderna är samt utifrån de övriga plikter som åläggs tjänste- innehavaren/arbetstagaren. Ersättningen är minst 44 euro i månaden.

Tillämpningsanvisning:

Ersättning för mobiltillgänglighet förutsätter att tjänsteinnehavaren/arbetstagaren ska kun- na nås per telefon. Vanligen gäller det larm i fastigheter eller tillgänglighet i anslutning till utryckningsbetonade uppdrag inom det andliga arbetet där tjänsteinnehavaren/arbetstaga- ren vid larm kontaktas per telefon.

Ersättning för mobiltillgänglighet betalas varje månad. Den är inte en del av den ordinarie lönen. Om tjänsteinnehavaren/arbetstagaren beviljas semester eller tjänstledighet/arbets- ledighet som varar hela kalendermånaden betalas ingen ersättning för mobiltillgänglighet under den månaden.

Mobiltillgänglighet är så kallad passiv tillgänglighet. Den är mindre strikt än beredskap enligt § 160, för vilken skriftliga anvisningar om tjänsteinnehavarens/arbetstagarens rättig- heter och skyldigheter ska ges.

DEL III FRÅNVARO OCH LÖN UNDER FRÅNVARO

INLEDNING

I denna del behandlas tjänst- och arbetsledigheter som beviljas tjänsteinne- havare och arbetstagare på grund av sjukdom eller familjeledighet, vissa an- dra ledigheter och lön under ledigheterna. Tjänst-/arbetsledighet som beviljas på grund av arbetsoförmåga benämns också sjukdomstid eller sjukfrånvaro.

Rätt till ledighet:

En tjänsteinnehavare/arbetstagare har i vissa situationer rätt att få tjänst-/ arbetsledighet. Tjänsteinnehavarens/arbetstagarens rätt till ledighet baserar sig antingen på lag eller på kollektivavtalsbestämmelserna i detta kapitel. I dessa fall har arbetsgivaren ingen eller enbart begränsad prövningsrätt. Om tjänsteinnehavaren/arbetstagaren inte har uttrycklig rätt till ledigheten kan arbetsgivaren enligt egen prövning besluta huruvida tjänst-/arbetsledighet beviljas eller inte.

Många tjänst-/arbetsledigheter är lagstadgade. För vissa lagstadgade ledig- heter finns dessutom bestämmelser i detta kapitel (t.ex. familjeledigheter) och ledigheten baserar sig därmed på både lag och kollektivavtal. Tjänst-/ arbetsledigheter som baserar sig endast på lag är t.ex. studieledighet och alterneringsledighet. I kollektivavtalet finns inga bestämmelser om rätten till dessa ledigheter. Rätten till ledigheten och övriga förutsättningar för ledig- heten bestäms i respektive lagar (bl.a. lagen om studieledighet 273/1979, förordningen om studieledighet 864/1979 och lagen om alterneringsledighet 1305/2002). En del av ledigheterna baserar sig endast på kollektivavtalsbe- stämmelser. Detta gäller t.ex. rätten till tjänst-/arbetsledighet på vigseldag eller 50- och 60-årsdag.

Alla tjänst-/arbetsledigheter förutsätter ansökan. Ett positivt beslut om tjänst-/ arbetsledighet ger tjänsteinnehavaren/arbetstagaren befrielse från arbetet under tjänst-/arbetsledigheten.

Lön under ledigheterna:

Under tjänst-/arbetsledigheten betalas lön endast om så bestäms i detta av- tal. Om avtalet inte föreskriver att lön ska betalas under ledigheten kan tjäns- teinnehavaren/arbetstagaren med stöd av lag ha rätt att av myndigheterna få dagpenning eller annan erättning för ledigheten. Om arbetsgivaren med stöd av bestämmelserna i kollektivavtalet betalar lön under tjänst-/arbetsledighe- ten har arbetsgivaren i allmänhet rätt att få den dagpenning eller ersättning som skulle betalas till tjänsteinnehavaren/arbetstagaren.

§ 50 Utbetalning och innehållning av lön under tjänst-/arbetsledighet

Mom. 1 Huvudregel för utbetalning och innehållning av lön under frånvaro

Under tjänst-/arbetsledighet betalas lön så som överenskommits i denna del (del III). Om inget har överenskommits om utbetalning av lön under tjänst-/ arbetsledighet i denna del, innehålls hela lönen för perioden.

Mom. 2 Utbetalning av lön under tjänst-/arbetsledighet enligt arbetsgivarens prövning

I § 88 finns bestämmelser om utbetalning av lön enligt arbetsgivarens pröv- ning i andra situationer än de som avses i mom. 1.

Mom. 3 Innehållning av lön under oavlönad prövningsbaserad tjänst-/arbetsledighet som är kortare än en vecka

Om en månadsavlönad tjänsteinnehavaren/arbetstagaren ansöker om oav- lönad prövningsbaserad tjänst-/arbetsledighet för en period kortare än en vecka och arbetsgivaren godkänner grunderna för ansökan beviljas tjänst-/ arbetsledigheten och lönen hålls inne enligt följande:

• Om tjänst-/arbetsledigheten varar i 1 eller 2 arbetsdagar beviljas ledighe- ten för denna tid och lönen hålls inne för de beviljade 1 eller 2 arbetsda- garna.

• Om tjänst-/arbetsledigheten varar i 3 eller 4 arbetsdagar beviljas den så att en ledig dag utöver de arbetsdagar ansökan gäller inkluderas i ledig- heten, och lönen hålls inne för en ledig dag utöver de beviljade 3 eller 4 arbetsdagarna.

• Om tjänst-/arbetsledigheten varar i 5 arbetsdagar beviljas den så att två lediga dagar utöver de arbetsdagar ansökan gäller inkluderas i ledighe- ten, och lönen hålls inne för 7 kalenderdagar.

Tillämpningsanvisning:

Momentet gäller endast tjänsteinnehavare/arbetstagare med månadslön. För arbetstagare med timlön hålls lönen inne så att lön för arbetstimmar under oavlönad arbetsledighet inte betalas ut.

Mom. 4 Frånvaro från tjänstgöring/arbete utan giltig orsak

Om tjänsteinnehavaren/arbetstagaren utan giltig orsak har uteblivit från tjänstgöringen/arbetet betalas inga löneförmåner.

KAPITEL 3.1. SJUKFRÅNVARO

§ 51 Rätt till tjänst-/arbetsledighet på grund av sjukdom

En tjänsteinnehavare/arbetstagare som på grund av sjukdom eller kropps- skada är arbetsoförmögen och således förhindrad att sköta sitt arbete har rätt till tjänst-/arbetsledighet för denna tid.

Tillämpningsanvisning:

På en tjänsteinnehavare/arbetstagare som får partiell sjukdagpenning tillämpas bestäm- melserna om deltidsarbete. Han eller hon ska ansöka om partiell tjänst-/arbetsledighet. En person som beviljas partiell tjänst-/arbetsledighet på basis av partiell sjukdagpenning arbe- tar på deltid och får lön enligt deltidsarbetet. Dessutom får han eller hon den partiella sjuk- dagpenningen. Då är personen ur arbetsgivarens synvinkel deltidsanställd och inte tjänst-/ arbetsledig på grund av sjukdom. Under tiden som tjänsteinnehavaren/arbetstagaren får partiell sjukdagpenning kan han eller hon inte få en lön högre än det utförda deltidsarbetet, och den partiella sjukdagpenningen kan inte betalas till arbetsgivaren.

§ 52 Sjukanmälan och läkarintyg

Mom. 1 Sjukanmälan

Den som blir sjuk ska utan dröjsmål anmäla detta till arbetsgivaren.

Tillämpningsanvisning:

Sjukanmälan ska göras så snabbt som möjligt. Anmälan görs på det sätt som fastställts i församlingen, i första hand till den närmaste chefen. Det rekommenderade sättet är t.ex. per telefon. Alla tjänsteinnehavare/arbetstagare ska informeras om hur arbetsgivaren vill att anmälan ska göras.

Det är viktigt att anmälan görs omedelbart efter insjuknandet bl.a. för att arbetsgivaren ska kunna ordna med vikarier. En utan grund utebliven sjukanmälan kan leda till innehållning

av lönen. Lön innehålls inte om dröjsmålet beror på laga hinder och anmälan görs genast efter att hindret upphör.

Mom. 2 Uppvisande av läkarintyg

För tjänst-/arbetsledighet som grundar sig på arbetsoförmåga krävs ett god- tagbart läkarintyg. Arbetsgivaren kan beviljas högst 5 kalenderdagar tjänst-/ arbetsledighet utan läkarintyg, om någon annan tillförlitlig utredning som ar- betsgivaren godkänner visas över arbetsoförmågan. Om läkarintyget eller den andra tillförlitliga utredningen inte har lämnats till arbetsgivaren inom en vecka efter att läkarintyget har undertecknats är den första dagen av tjänst-/ arbetsledigheten oavlönad.

Tillämpningsanvisning:

Arbetsoförmåga påvisas i normala fall genom läkarintyg. Ett läkarintyg är ett expertutlå- tande för beviljande av tjänst-/arbetsledighet. En avvikelse från det som står i läkarintyget förutsätter grundad anledning.

Arbetsgivaren kan för att bedöma arbetsförmågan låta tjänsteinnehavaren/arbetstagaren undersökas av en läkare som arbetsgivaren anvisar och bekostar.

En annan tillförlitlig utredning kan till exempel vara ett intyg av en hälso- eller sjukvårdare. Den behöriga myndigheten kan också besluta att det vid mycket korta tjänst-/arbetsledig- heter inte behövs något intyg, utan tillstånd av chefen räcker. För att få dagpenning enligt sjukförsäkringslagen ska den försäkrade i allmänhet visa ett adekvat läkarintyg över sin sjukdom för folkpensionsanstalten med undantag för den så kallade självrisktiden.

Även ifall arbetsgivaren generellt inte förutsätter att läkarintyg visas vid arbetsoförmåga, kan man göra det om det anses ändamålsenligt.

Av tidsskäl kan läkarintyget eller den andra tillförlitliga utredningen lämnas till arbetsgivaren även elektroniskt. En tjänsteinnehavare/arbetstagare förlorar inte lönen under sjukledighe- ten på basis av tredje meningen i mom. 2, om det finns ett godtagbart skäl till att läkarinty- get inte visas i tid.

Mom. 3 Ansökan som grund för tjänst-/arbetsledighet

Tjänst-/arbetsledighet på grund av arbetsoförmåga beviljas utan särskild an- sökan under den tid som nämns i läkarintyget eller den utredning som avses i mom. 2.

Tillämpningsanvisning:

För att få tjänst-/arbetsledighet på grund av arbetsoförmåga ska tjänsteinnehavarens/ar- betstagaren vara oförmögen att utföra sitt arbete och i allmänhet visa detta med ett läkar- intyg eller på ett annat sätt som bestäms i mom. 2. Intyg över läkarbesök, undersökningar, rehabilitering eller poliklinikbesök räcker inte. En läkare som har skrivit ett retroaktivt läkar- intyg måste kunna motivera detta.

Eftersom ett läkarintyg eller ett annat intyg från häls- och sjukvården endast är ett sakkun- nigutlåtande, kan den behöriga myndigheten av grundad anledning avvika från det. Om läkarintyget av grundad anledning inte kan godtas, kan arbetsgivaren på sin egen bekost- nad låta tjänsteinnehavaren/arbetstagaren undersökas av en läkare som arbetsgivaren anvisat.

Tjänsteinnehavaren/arbetsgivaren ska visa ett godtagbart läkarintyg eller en annan utred- ning över sin arbetsoförmåga enligt mom. 2 utan obefogat dröjsmål. Om tjänsteinnehava- rens/arbetstagarens sjukfrånvaro sammanfaller med semester och den anställda vill flytta sin semester på grund av sjukdomsfallet (§ 98), ska även en uttrycklig begäran om att flytta semestern utan dröjsmål meddelas arbetsgivaren.

Om det framgår att tjänsteinnehavaren/arbetstagaren trots läkarintyget inte har varit ar- betsoförmögen, till exempel att personen har skött ett likartat arbete under samma tid, har personen ingen rätt till tjänst-/arbetsledighet med lön.

Arbetsgivaren ska i enlighet med 5 § i lagen om integritetsskydd i arbetslivet utse de per- soner som för arbetsgivarens del får behandla diagnostisk information för tjänst-/arbetsle- dighet på grund av arbetsoförmåga (hänvisningsbestämmelse).

§ 53 Lön för sjukdomstid, allmänna grunder

Mom. 1 Grunden för lön för sjukdomstid

För sjukdomstid betalas ordinarie lön enligt § 56–58 om inte annat följer av mom. 3-4 eller § 70.

Tillämpningsanvisning:

Den ordinarie lönen fastställs i § 12. Om lönen inkluderar naturaförmåner har tjänsteinne- havaren/arbetstagaren rätt att få dessa oavkortade så länge löneförmåner för sjukdomstid betalas, se § 11.

I § 70 finns bestämmelser om hur tjänsteinnehavaren/arbetstagaren ska gå till väga för att ha rätt till löneförmåner för sjukdomstiden. I samma paragraf finns också bestämmelser om vilka ersättningar arbetsgivaren har rätt till med stöd av t.ex. sjukförsäkringslagen.

Mom. 2 Insjuknande under arbetsdagen

Om tjänsteinnehavaren/arbetstagaren insjuknar under en arbetsdag och måste lämna arbetsplatsen före arbetsdagens slut, förbrukar insjukningsda- gen inte de dagar för vilka lön för sjukdomstid betalas.

Mom. 3 Delaktighet i sjukdomens uppkomst

En tjänsteinnehavare/arbetstagare som uppsåtligen eller genom grov vårds- löshet ådragit sig en sjukdom eller en skada eller förhindrat sitt tillfrisknande har inte rätt till lön enligt § 56–58.

Mom. 4 Inverkan av pensionsbeslut eller tidsbestämt rehabiliteringsstöd på lön för sjuk- domstid

Tjänsteinnehavaren/arbetstagaren har rätt till lön för sjukdomstid högst till dess att han eller hon börjar få pension enligt kyrkans pensionslag (261/2008) eller tidsbestämt rehabiliteringsstöd.

Tillämpningsanvisning:

En tjänsteinnehavare/arbetstagare kan inte samtidigt få både lön för sjukdomstid och pen- sion enligt kyrkans pensionslag. Rätten till lön för sjukdomstid upphör vid ingången av den månad då pensionen börjar betalas ut. Arbetsgivarens möjlighet att få retroaktiv ersättning för utbetald lön för sjukdomstid i samband med beviljad pension beskrivs i tillämpningsan- visningen för § 5 mom. 4.

En deltidspensionär är samtidigt fortfarande deltidsanställd. Han eller hon har rätt att få lön för sjukdomstiden enligt § 56–58. Tjänst-/arbetsledighet som beviljats på grund av sjukdom avbryter inte utbetalningen av deltidspension.

En tjänsteinnehavare/arbetstagare som deltar i arbetsprövning får under den tiden en re- habiliteringsförmån som pensionsanstalten betalar. Under denna period betalas ingen lön eller lön för sjukdomstid.

§ 54 Särskilda bestämmelser om timavlönade arbetstagares lön för sjuk- domstid

AKA

Mom. 1 Huvudregel för fastställande av lön för sjukdomstid

Som sjuklön för timavlönade arbetstagare betalas den enligt ordinarie ar- betstid uträknade ordinarie timlön som arbetstagaren skulle ha fått om han eller hon hade varit i arbete. Med lön som räknats enligt ordinarie arbetstid avses arbetstagarens ordinarie lön, utan söndags-, kvälls-, nattarbets- eller motsvarande s.k. arbetsmiljötillägg som grundar sig på arbetstidsersättning.

Tillämpningsanvisning:

Till en timavlönad arbetstagare betalas lön för sjukdomstid för de perioder och till de belopp

som anges i § 56–58. I detta moment föreskrivs om hur storleken på den lön som ligger till grund för lönen för sjukdomstid beräknas i fråga om timavlönade arbetstagare. Som beräkningsgrund används den ordinarie lönen. Lönen för timavlönade kan omfatta tillägg som ingår i den ordinarie lönen och som beaktas i lönen för sjukdomstid. Dessa inkluderar erfarenhetstillägg, individuella tillägg och arbetsmiljötillägg enligt timlönesystemet (del II Kapitel 2.2.2). Ersättningar som grundar sig på arbetstidsbestämmelserna beaktas däre- mot inte när lönen för sjukdomstid fastställs.

Mom. 2 Fastställande av lön för sjukdomstid med hjälp av medeltimförtjänsten

Om en timavlönad arbetstagares lön inte kan fastställas så som avses i mom. 1, ska lönen för sjukdomstid baseras på medeltimförtjänsten som räknas ut så att arbetstagarens inkomster under den föregående löneperioden utan söndags-, kvälls-, nattarbets- eller motsvarande s.k. arbetsmiljötillägg som grundar sig på arbetstidsersättning divideras med det sammanlagda antalet fullgjorda arbetstimmar under samma löneperiod.

Tillämpningsanvisning:

Med föregående löneperiod avses en i regel två veckor lång period mellan två lönedagar före sjukfrånvaron. Om arbetstiden under denna löneperiod av någon tillfällig orsak varit ovanligt kort, ska medeltimförtjänsten beräknas enligt lönen och arbetstiden för den fulla löneperioden närmast före denna löneperiod.

Mom. 3 Lönejusteringars inverkan på medeltimförtjänsten

Om lönerna har justerats med en allmän förhöjning efter uträkningen av den ovan avsedda medeltimförtjänsten och om någon ny medeltimförtjänst inte ännu har räknats ut, ska medeltimförtjänsten höjas för att svara mot den all- männa förhöjningen.

Mom. 4 Fastställande av den genomsnittliga arbetstiden för beräkning av lön för sjuk- domstid

Om en timavlönad arbetstagare inte har någon avtalad regelbunden arbetstid och den inte kan utredas för sjukdomstiden, bestäms lönen för sjukdomstid på basis av en kalkylerad daglig arbetstid. Den kalkylerade dagliga arbetsti- den för en arbetstagare fastställs så att arbetstiden under de föregående 12 veckorna divideras med talet 60.

Tillämpningsanvisning:

Kalkylerad arbetstid måste fastställas i synnerhet för arbetstagare som inkallas vid behov och som inte har någon avtalad regelbunden arbetstid. Den genomsnittliga dagliga arbets- tiden räknas ut genom att dividera arbetstiden under de föregående 12 veckorna med talet 60, eftersom en 12 veckors period vanligen omfattar 60 arbetsdagar (12 x 5 = 60).

§ 55 Säsongsarbetares rätt till lön för sjukdomstid

AKA Vid säsongsbetonat park- och trädgårdsarbete i församlingen under tre vege- tationsperioder i följd beaktas de två senaste årens fulla arbetade månader när lönen för sjukdomstid fastställs. En förutsättning är att anställningsförhål- landet har pågått i 14 kalenderdagar.

§ 56 Lön för sjukdomstid, anställningsförhållande som pågått i mindre än 60 kalenderdagar

Mom. 1 Lön för sjukdomstid, anställningsförhållande som pågått i 1–29 kalenderdagar

Om anställningsförhållandet till församlingen omedelbart innan sjukdomsti- den börjar har pågått i 1–29 kalenderdagar, har tjänsteinnehavaren/arbets- tagaren rätt att för sjukdomstiden få hälften av den ordinarie lönen för sam- manlagt 14 kalenderdagar.

Mom. 2 Lön för sjukdomstid, anställningsförhållande som pågått i 30–59 kalenderdagar

Om anställningsförhållandet till församlingen omedelbart innan sjukdomsti- den börjar har pågått i 30–59 kalenderdagar, har tjänsteinnehavaren/arbets- tagaren rätt att för sjukdomstiden få ordinarie lön för sammanlagt 14 kalen- derdagar.

Tillämpningsanvisningar mom. 1–2:

Rätt till lön för sjukdomstid enligt denna bestämmelse förutsätter att skötseln av tjänsten eller befattningen har börjat (se § 10 mom. 1).

Om anställningsförhållandets längd under sjukfrånvaron överstiger 29 kalenderdagar, be- talas för sjukdomstiden hälften av den ordinarie lönen fram till slutet av sjukdomstiden, dock för högst 14 kalenderdagar. Motsvarande princip tillämpas när anställningsförhål- landets längd under sjukfrånvaron överstiger den i mom. 2 nämnda gränsen på 59 kalen- derdagar. Ordinarie lön betalas då för sammanlagt högst 14 kalenderdagar. Rätten att få ordinarie lön för 60 kalenderdagar av sjukfrånvaro förutsätter att tjänstgöringsförhållandet vid insjuknandet har pågått i minst 60 kalenderdagar (§ 57).

Om tjänsteinnehavaren/arbetstagaren har fått lön för sjukdomstid till godo med stöd av denna paragraf, minskar dessa avlönade dagar under sjukdomstiden rätten att få lön för sjukdomstid med stöd av § 57.

§ 57 Lön för sjukdomstid, anställningsförhållande som pågått i minst 60 kalen- derdagar

Mom. 1 Lön för sjukdomstid – belopp och varaktighet

Om anställningsförhållandet till församlingen omedelbart innan sjukdomsti- den börjar har pågått i minst 60 kalenderdagar, har tjänsteinnehavaren/ar- betstagaren rätt att för sjukdomstiden få lön under kalenderåret enligt följan- de:

1) ordinarie lön för sammanlagt 60 av de första kalenderdagarna,

2) därefter 2/3 av den ordinarie lönen för sammanlagt 120 kalenderdagar,

3) efter detta upphör utbetalningen av lön, om man inte efter prövning beslu- tar att fortsätta den. Efter prövning kan lön betalas ut till ett belopp av högst hälften (1/2) av den ordinarie lönen för högst 185 kalenderdagar.

Tillämpningsanvisning:

Sjukdomstiden kan vara sammanhängande eller fördelad på flera perioder under ett år. I bägge fallen betalas för kalenderårets första 60 sjukfrånvarodagar ordinarie lön och där- efter 2/3 av lönen för högst 120 kalenderdagar. Efter detta upphör utbetalningen av lön för sjukdomstid om inte arbetsgivaren efter prövning beslutar att fortsätta utbetalningen av halva lönen för högst 185 dagar.

I de fall där sjukdomen fortsätter utan avbrott in på följande kalenderår bestäms lönens storlek särskilt för respektive år. Om lönen för sjukdomstid redan under det första året har betalats till nedsatt belopp eller om löneutbetalningen har hunnit avbrytas helt, betalas lö- nen från ingången av det andra året igen till fullt belopp för 60 kalenderdagar och därefter 2/3 av lönen för högst 120 kalenderdagar.

I samband med långvarig sjukfrånvaro kan löneutbetalningen avbrytas under det andra sjukdomsåret tidigare än vad som anges ovan, om sjukdomen har varat i 365 samman- hängande kalenderdagar. Om detta bestäms i mom.2.

Förklaringar till färgerna i exemplen:

sjukdomstid för vilken ordinarie lön betalas (mom. 1 punkt 1) sjukdomstid för vilken 2/3 av ordinarie lön betalas (mom. 1 punkt 2) sjukdomstid för vilken ingen lön betalas (mom. 1 punkt 3)

tid i arbete eller semestertid

Exempel 1: Flera sjukfrånvaroperioder under ett och samma år Sjukdomstider:

1.2.-11.3. 5.5.-21.5. 11.7.-20.11.

39 dagar 12 dagar 9 dagar 120 dagar 14 dagar

lön 100 %

lön 2/3

inte lön

Sjukfrånvaro i tre perioder, sammanlagt 194 dagar. När den tredje perioden har pågått i 9 dagar uppfylls rätten till full lön för 60 dagar under kalenderåret (39+12+9=60). Därefter betalas som lön två tredjedelar av den fulla lönen för 120 kalenderdagar, varpå rätten till lön upphör.

Exempel 2: Sjukfrånvaro under två olika kalenderår

Sjukdomstider: Årsskiftet

1.2.-11.3. 5.5.-.31.12. 1.1.-.20.3.

dagar

lön 100 %

dagar

arbete lön 100%

120

dagar

lön 2/3

dagar

ingen lön

dagar

lön 100 %

dagar

lön 2/3

tid i arbete fortsätter

Under det första året sammanlagt 241 dagar sjukfrånvaro, varav sammanlagt 180 dagar är avlönade (sammanlagt 60 dagar full lön och 120 dagar 2/3 lön). Därefter upphör den årliga löneutbetalningen för resten av året. Under det andra året börjar utbetalningen av lön för sjukdomstid på nytt från ingången av året och fortsätter till slutet av sjukdomstiden 20.3.

Mom. 2 Löneutbetalning upphör, sjukfrånvaro som varar längre än 365 kalenderdagar

Utbetalningen av lön för sjukdomstid upphör efter att sjukfrånvaron varat i 365 sammanhängande kalenderdagar. En tjänst-/arbetsledighet anses vara sammanhängande om tjänsteinnehavaren/arbetstagaren inte har återgått i tjänst/arbete för minst 30 kalenderdagar efter sjukfrånvaron. Av särskilda skäl kan dock efter prövning högst hälften av den ordinarie lönen betalas ut för frånvaro som överstiger 365 kalenderdagar. Ett sådant beslut kan fattas för högst tre månader i sänder.

Tillämpningsanvisning:

Mom. 2 blir i praktiken aktuellt när sjukdomen är långvarig och sträcker sig över minst två kalenderår. Momentet begränsar huvudregeln för utbetalning av den årliga lönen för sjuk- domstid i mom. 1, enligt vilken det under varje kalenderår betalas ordinarie lön för 60 ka- lenderdagar och partiell lön för 120 kalenderdagar. I samband med långvarig sjukfrånvaro måste man iaktta två principer samtidigt, och de kan båda föranleda att löneutbetalningen upphör: 1) beräkning av den årliga lönen för sjukdomstid och 2) beräkning av sjukfrånvaro i 365 sammanhängande kalenderdagar. Löneutbetalningen upphör senast när sjukdomen har varat 365 kalenderdagar, även om lön fortfarande skulle kunna betalas med stöd av enbart mom. 1. I vissa situationer hinner löneutbetalningen upphöra med stöd av mom. 1 redan innan den skulle upphöra på basis av beräkningen med 365 kalenderdagar.

Exempel 1: Sjukdomen varar längre än 365 kalenderdagar; begränsningen om 365 kalenderdagar tillämpas

Sjukdomstid: Årsskiftet

5.5.-.31.12. 1.1.-.30.10.

dagar

lön 100 %

120

dagar

lön 2/3

dagar

ingen lön

dagar

lön 100 %

dagar

lön 2/3

365 (4.5.)

ingen lön fr.o.m. 5.5.

En sammanhängande sjukperiod börjar 5.5. det första året. För det första året betalas full lön för 60 dagar och 2/3 lön för 120 dagar. Det andra året 4.5. har sjukdomen varat i 365 sammanhängande kalenderdagar. Löneutbetalningen upphör 4.5., även om den en- ligt principen för utbetalning av lön för sjukdomstid per år skulle fortsätta till 29.6 (60+120 dagar). Lönen under det andra året betalas enligt full lön för 60 kalenderdagar och enligt 2/3 lön för 64 kalenderdagar fram till 4.5., då den sammanhängande sjukdomstiden på 365 dagar avbryter utbetalningen.

Exempel 2: Sjukdomen varar längre än 365 kalenderdagar; löneutbetalningen upphör re- dan innan 365 kalenderdagar uppfylls

Sjukdomstid: Årsskiftet

5.10.-31.12. 1.1.-30.10.



60 dagar	28 dagar	60 dagar	120 dagar	124 dagar
				60+120 dagar (29.6.)
lön 100 %	lön 2/3	lön 100 %	lön 2/3	ingen lön fr.o.m 29.6.

Den sammanhängande sjukdomstiden börjar 5.10. det första året (5 månader senare än i exempel 1). Sjukdomen har varat i 365 sammanhängande kalenderdagar 4.10. det andra året. Enligt beräkningen med 365 kalenderdagar skulle löneutbetalningen upphöra 4.10., men eftersom rätten till lön för sjukdomstid per år (60+120 kalenderdagar) under det andra året upphör redan 29.6., avbryts utbetalningen 29.6. I detta exempel hinner det inte bli något avbrott i löneutbetalningen enligt beräkning med 365 kalenderdagar innan utbetal- ningen avbryts med stöd av principen om utbetalning av lön för sjukdomstid per år. Om sjukdomen fortsatte utan avbrott under ytterligare ett tredje år, skulle lön inte längre betalas ut under det tredje året på grund av att 365 dagar uppfyllts.

Tillämpning av tekniskt sett sammanhängande sjukdomstid

Momentet innehåller begreppet tekniskt sett sammanhängande sjukdom. En sjukdom an- ses vara sammanhängande om man mellan separata sjukfrånvaroperioder inte har åter- gått till arbetet för minst 30 kalenderdagar. Detta påverkar lönens storlek och hur länge den betalas ut i de fall där tjänsteinnehavaren/arbetstagaren återgår till arbetet och sedan blir sjuk igen eller om han eller hon beviljas semester eller annan tjänst-/arbetsledighet eller blir permitterad mellan separata sjukfrånvaroperioder. Då måste man bland annat avgöra om den senare sjukfrånvaroperioden på grund av återgången till arbetet ska betraktas som en ny sjukfrånvaro och om lön för sjukdomstid under det andra året igen ska betalas i enlighet med mom. 1 eller om begränsningen om 365 kalenderdagar i mom. 2 fortfarande ska tillämpas.

Alla separata sjukfrånvaroperioder är tekniskt sett en enda sammanhängande sjukdom, om inte tjänsteinnehavaren/arbetstagaren emellanåt återgår till arbetet för minst 30 kalen- derdagar. Att sjukfrånvarona grundar sig på en och samma eller olika diagnoser inverkar

inte på bedömningen av huruvida sjukdomen är sammanhängande eller inte. Semester, annan tjänst-/arbetsledighet eller permittering inverkar inte heller på denna bedömning. En sammanhängande sjukdomstid avbryts endast om man återgår till arbetet för minst 30 kalenderdagar. När tjänsteinnehavaren/arbetstagaren arbetat i 30 kalenderdagar innan den nya sjukfrånvaron börjar, upphör det avbrott i löneutbetalningen som grundar sig på 365-dagarsgränsen i mom. 2 och huvudregeln i mom. 1 tillämpas igen.

Även om arbete i färre än 30 kalenderdagar, annan tjänst-/arbetsledighet, semester eller permittering inte avbryter en sammanhängande sjukdomstid skjuter de upp tidpunkten för när 365 kalenderdagar uppfylls. Dessa faktorer beaktas inte vid beräkningen av när det har gått 365 kalenderdagar av sammanhängande sjukdomstid.

Exempel 3:

En arbetstagare har tre långvariga sjukfrånvaroperioder. Den första sjukdomstiden är 1.3.–8.4. Arbetstagaren återgår till arbetet för en knapp månad och är sedan arbetsledig på grund av sjukdom från 5.. till 30.11. Därefter beviljas arbetstagaren semester för tiden 1.12.–16.1. Efter semestern fortsätter sjukfrånvaron under det andra året mellan 17.1. och 31.10.

Efter att den första sjukfrånvaron börjat 1.3. återgår arbetstagaren inte till arbetet för minst 30 kalenderdagar innan den sista sjukfrånvaroperioden upphör i slutet av oktober det an- dra året. Sjukdomen anses vara sammanhängande från och med 1.3. eftersom arbetsta- garen inte har återgått till arbetet för minst 30 kalenderdagar.

Rätten till lön för sjukdomstid fastställs under det första året enligt grundprincipen i mom. 1: 60 kalenderdagar full lön och därefter 120 kalenderdagar 2/3 lön. Under det andra året betalas lön för sjukdomstid ut tills sjukfrånvaron har varat 365 kalenderdagar. Beräkningen inleds under det första året från och med 1.3., eftersom arbetstagaren inte i något skede har återgått till arbetet för minst 30 kalenderdagar. Beräkningen fortsätter trots att arbetsta- garen arbetar en kort tid mellan sjukfrånvaroperioderna och dessutom tar en lång semester över årsskiftet. Att arbeta en kortare tid än 30 dagar betraktas inte som sådan återgång till arbetet som avbryter beräkningen med 365 dagar. Tidpunkten för när 365 kalenderdagar uppfylls senareläggs dock i motsvarande mån av semestern och tiden i arbete.

Tiden i arbete mellan sjukfrånvaroperioderna varar 26 kalenderdagar (9.4.–4.5.) och se- mestern 47 kalenderdagar (1.12.–16.1.). Sammanlagt varar dessa 73 kalenderdagar. I nor- mala fall skulle 365 kalenderdagar utan avbrott från och med 1.3. det första året uppfyllas redan 28.2. det andra året. Tiden i arbete och semestern räknas dock inte i med i de 365 dagarna, varvid tidpunkten för när löneutbetalningen upphör senareläggs med samman- lagt 73 kalenderdagar fram till 12.5. Av denna anledning får arbetstagaren för sjukfrånvaron det andra året full lön för 60 kalenderdagar (17.1.–17.3.) och 2/3 lön tills 365 dagar upp- fylls (18.3.–12.5.). Då överskrids gränsen 365 dagar, vilket avbryter utbetalningen av lön för sjukdomstid för detta år. Under det andra året betalas 2/3 av lönen i stället för det fulla

årliga beloppet (dvs. för 120 dagar) för 56 dagar 18.3.–12.5.

Sjukdomstider:

1.3-8.4.		5.5.-30.11.			17.1.-31.10.
39	21	120	69	60	56	172
dagar	dagar	dagar	dagar	dagar	dagar	dagar
lön	lön	lön	ingen	Års- lön	lön 2/3	ingen
100 %	100 %	2/3	lön	skiftet 100 %		lön

Arbete 26 dagar

Semester 47 dagar

lön 100 %

365 dagar (12.5.)

§ 58 Arbetsolycksfall och yrkessjukdom

Mom. 1 Lön för sjukdomstid på grund av arbetsolycksfall eller yrkessjukdom

Om arbetsoförmågan beror på ett olycksfall i arbetet (arbetsolycksfall) eller en yrkessjukdom, betalas lön under tjänst-/arbetsledighet som beviljats av sådana skäl på följande sätt:

1) ordinarie lön för högst 120 kalenderdagar,

2) därefter lön reducerad med en tredjedel för högst 120 kalenderdagar,

3) därefter betalas hälften av lönen för högst 125 kalenderdagar,

4) därefter kan av särskild anledning efter prövning betalas högst hälften av den ordinarie lönen. Ett sådant beslut kan fattas för högst tre kalendermå- nader i sänder.

Tillämpningsanvisning:

På lön för sjukdomstid enligt denna paragraf tillämpas inte de villkor på anställningsförhål- landets längd som anges i § 56–57 .

Om en sjukfrånvaro som beviljats på grund av ett arbetsolycksfall eller en yrkessjukdom fortsätter över årsskiftet in på nästa kalenderår, tillämpas på lönen för sjukdomstid endast de löneförmåner som anges i detta moment. Till skillnad från utbetalningen av lön för sjuk- domstid enligt § 57 betalas lön för sjukfrånvaro som beviljats på grund av arbetsolycksfall eller yrkessjukdom och som fortsätter över årsskiftet inte som full lön, om den har hunnit reduceras med en tredjedel eller hälften. Se även tillämpningsanvisningen för mom. 4.

Mom. 2 Konstaterande av arbetsolycksfall eller yrkessjukdom

Utbetalning av lön enligt mom. 1 förutsätter att sjukdomen eller yrkessjukdo- men betraktas som arbetsolycksfall enligt lagen om olycksfall i arbetet och om yrkessjukdomar (459/2015).

Tillämpningsanvisning:

Om sjukdomen inte konstateras bero på ett arbetsolycksfall eller vara en yrkessjukdom, tillämpas på sjukfrånvaron vad som bestäms i § 56–57 §.

Mom. 3 Partiell olycksfallsersättning

Om olycksfallsersättning inte beviljas till fullt belopp, betalas lön för sjuk- domstid enligt § 56–57.

Mom. 4 Hur arbetsolycksfall och yrkessjukdomar påverkar lönen för övrig sjukdomstid

Den rätt att få löneförmåner på basis av arbetsolycksfall och yrkessjukdomar under sjukdomstid som följer av denna paragraf minskas inte av att det till tjänsteinnehavaren/arbetstagaren under samma kalenderår har betalats lön för sjukdomstid på basis av en annan sjukdom. Lön för sjukdomstid som betalats på basis av arbetsolycksfall och yrkessjukdom minskar inte tjäns- teinnehavarens/arbetstagarens rätt till lön för sjukdomstid enligt § 56–57 på basis av en annan sjukdom.

Tillämpningsanvisning:

Sjukdomstid till följd av arbetsolycksfall och yrkessjukdom behandlas separat från sjuk- domstid som beror på vanliga orsaker. Vanlig sjukdomstid minskar inte i något avseende den rätt till lön för sjukdomstid som man har till följd av ett arbetsolycksfall eller en yrkes- sjukdom. Om en tjänsteinnehavare/arbetstagare emellertid har fått lön för sjukdomstid till följd av ett arbetsolycksfall eller en yrkessjukdom, har han eller hon därutöver rätt att under varje kalenderår få de i § 56–57 nämnda löneförmånerna för sjukdomstid till följd av annan sjukdom oavkortade.

För varje arbetsolycksfall eller yrkessjukdom uppkommer rätt till lön för sjukdomstid under de tider som anges i denna paragraf.

KAPITEL 3.2. FAMILJELEDIGHETER

§ 60 Rätt till familjeledighet

En tjänsteinnehavare/arbetstagare har rätt till familjeledighet i enlighet med 4 kap. i arbetsavtalslagen. Familjeledigheter som avses i lagens 4 kap. är

• moderskaps-, särskild moderskaps-, faderskaps-, föräldra- och vårdledig- het,

• partiell och tillfällig vårdledighet,

• frånvaro av tvingande familjeskäl och frånvaro för vård av familjemedlem eller någon annan närstående.

Tillämpningsanvisning:

4 kap. i arbetsavtalslagen tillämpas med stöd av bestämmelsen i denna paragraf på ar- betstagare och därtill på tjänsteinnehavare.

Enligt 4 kap. 1 § i arbetsavtalslagen har en arbetstagare rätt till ledighet från arbetet under en sådan moderskaps-, särskild moderskaps-, faderskaps- eller föräldrapenningsperiod som avses i sjukförsäkringslagen. I fråga om dessa perioders längd och de dagpennings- förmåner som betalas under dem, se 9 kap. i sjukförsäkringslagen. I fråga om lön som betalas under perioderna, se § 63.

Enligt 4 kap. 7 § i arbetsavtalslagen (frånvaro av tvingande familjeskäl) har en arbetstagare rätt till tillfällig frånvaro från arbetet, om hans eller hennes omedelbara närvaro är nödvän- dig på grund av en oförutsägbar och tvingande orsak i samband med en sjukdom eller olycka som drabbat hans eller hennes familj.

Enligt 4 kap. 7a § i arbetsavtalslagen (frånvaro för vård av familjemedlem eller någon annan närstående) kan en arbetstagare utebli från arbetet för viss tid för att vårda en fa- miljemedlem eller någon annan närstående. Arbetsgivaren och arbetstagaren ska komma överens om ledigheten och dess längd.

§ 61 Anmälan om familjeledighet

Tidsgränserna och grunderna för ansökan om och eventuell ändring av famil- jeledigheter anges i 4 kap. i arbetsavtalslagen. Den som ansöker om familje- ledighet ska om möjligt samtidigt förse arbetsgivaren med en helhetsplan om utnyttjande av ledigheten, när den börjar, hur länge den varar och hur den delas upp.

Tillämpningsanvisning:

Helhetsplanen om utnyttjande av familjeledighet är inte bindande, men den är viktig bland annat för att arbetsgivaren ska kunna ordna med vikarier.

Rätten till löneförmåner under familjeledigheterna enligt KyrkTAK förutsätter att tidsgrän- serna som föreskrivs i 4 kap. i arbetsavtalslagen följs när man ansöker om ledigheterna.

§ 62 Lönegrunder under familjeledighet

Mom. 1 Grund för tjänsteinnehavares/månadsavlönade arbetstagares lön

TKA+AKA Tjänsteinnehavare/månadsavlönade arbetstagare får ordinarie lön under fa- miljeledigheter för de perioder som anges i § 63.

Tillämpningsanvisning:

Den ordinarie lönen för tjänsteinnehavare/månadsavlönade arbetstagare bestäms i § 12.

Mom. 2 Grund för timavlönade arbetstagares lön

AKA Timavlönade arbetstagare får lön under familjeledigheter enligt § 63 för ka- lenderdagar som annars skulle vara arbetstagarens arbetsdagar.

Tillämpningsanvisning:

Om det bland de kalenderdagar som avses i § 63 finns en söckenhelg för vilken söcken-

helgsersättning skulle ha betalats om arbetstagaren varit i arbete, får han eller hon sådan ersättning också för en söckenhelg som ingår i en period som avses i § 63. Söckenhelgs- ersättning, se § 37.

Mom. 3 Beräkning av timavlönade arbetstagares lön under familjeledighet

AKA Till timavlönade arbetstagare betalas den enligt § 63 för ordinarie arbetstid räknade ordinarie lön som skulle ha betalats till arbetstagaren om han eller hon hade varit i arbete. Lönen ska räknas enligt vad som föreskrivs i § 54 om timavlönade arbetstagares lön för sjukdomstid.

Tillämpningsanvisning:

Den ordinarie lönen för timavlönade arbetstagare bestäms i § 12 och 31.

§ 63 Lönebelopp för tjänsteinnehavare/arbetstagare under familjeledigheter

Mom. 1 Lön under moderskapsledighet

Tjänsteinnehavaren/arbetstagaren har rätt att få ordinarie lön för den period som inkluderar de första 72 vardagarna av en moderskapsledighet. Förut- sättningen för utbetalningen är att anställningsförhållande till församlingen omedelbart före moderskapsledigheten har pågått i minst 60 kalenderdagar.

Mom. 2 Lön under föräldraledighet som beviljas för vård av ett adoptivbarn

Under föräldraledighet som beviljas för vård av ett adoptivbarn betalas ordi- narie lön för den tid som enligt sjukförsäkringslagen berättigar till föräldrapen- ning, dock högst för en period som omfattar 72 vardagar. En förutsättning för utbetalning av lön är dessutom att anställningsförhållandet till församlingen omedelbart före föräldraledigheten har pågått i minst 60 kalenderdagar.

Tillämpningsanvisningar mom. 1–2:

Beräkningen av den period om 72 vardagar som nämns i mom. 1–2 börjar vid ingången av moderskapspenningsperioden eller den dag som föräldrapenning som beviljats för vård av adoptivbarn börjar betalas ut. Beräkningen börjar från den ovan nämnda dagen också när tjänsteinnehavaren/arbetstagaren redan är tjänst-/arbetsledig på annan grund. Redan beviljad annan tjänst-/arbetsledighet omvandlas inte till moderskapsledighet, även om rätten till moderskapspenning eller föräldrapenning skulle börja under en tidigare beviljad tjänstledighet/arbetsledighet (den s.k. tidsprioritetsprincipen). Lön under moderskaps- eller föräldraledighet betalas därför inte för den del av moderskaps-/föräldrapenningsperioden som löper samtidigt som tidigare beviljad annan tjänstledighet/arbetsledighet.

Med avvikelse från tidsprioritetsprincipen har en tjänsteinnehavare/arbetstagare med an- ledning av en ny graviditet rätt att avbryta en tidigare beviljad vårdledighet från den tid- punkt då rätten till moderskapsledighet enligt 4 kap. i arbetsavtalslagen börjar. Under den nya moderskapsledigheten betalas lön för de 72 första vardagarna i enlighet med denna paragraf.

Under moderskapsledighet och föräldraledighet för vård av adoptivbarn betalas lön för en period som från och med ledighetens början omfattar 72 vardagar. Den totala längden på denna period är mer än 72 kalenderdagar, eftersom de 72 kalenderdagarna utöver varda- gar även omfattar söndagar och eventuella söckenhelger. Till kategorin avlönade vardagar räknas alla de 72 första vardagarna, oberoende av om tjänsteinnehavaren/arbetstagaren arbetat alla dessa dagar. Ledigheterna är oavlönade efter perioden om 72 vardagar.

Vardagar inkluderar måndag, tisdag, onsdag, torsdag, fredag och lördag, om de inte är söckenhelger. Vissa högtidsdagar räknas som vardagar i samband med beräkningen av familjeledigheter (delvis avvikande från beräkningen av semester och arbetstid). Dessa inkluderar påsklördag och midsommarafton samt dessutom julafton, om den infaller på en vardag.

Om lön ska betalas för en del av en kalendermånad, sker uträkningen enligt bestämmel- serna i § 15.

Mom. 3 Lön under faderskapsledighet

Tjänsteinnehavaren/arbetstagaren har rätt att få ordinarie lön för den period som inkluderar de första 6 vardagarna av en faderskapsledighet. Förutsätt- ningen för utbetalningen är att anställningsförhållande till församlingen ome- delbart före faderskapsledigheten har pågått i minst 60 kalenderdagar.

Tillämpningsanvisning:

Faderskapsledighet ska enligt arbetsavtalslagen anmälas till arbetsgivaren senast två må- nader före den planerade ledighetens början. Om ledigheten varar högst 12 vardagar ska den anmälas minst en månad innan den inleds. Tidpunkten för faderskapsledighet som är avsedd att hållas i samband med nedkomsten får ändras, om det är nödvändigt på grund av barnets födelse eller barnets, moderns eller faderns hälsotillstånd. Ändringen ska då anmälas till arbetsgivaren så snart som möjligt.

Mom. 4 Lön under tillfällig vårdledighet

En tjänsteinnehavare/arbetstagare som beviljas tillfällig vårdledighet för vård av ett plötsligt insjuknat barn under 10 år har rätt att få sin ordinarie lön räknat från början av den tillfälliga vårdledigheten, likväl för högst två arbetsdagar.

Tillämpningsanvisning:

Enligt 4 kap. 6 § i arbetsavtalslagen beviljas tillfällig vårdledighet för högst fyra arbets- dagar, av vilka två enligt detta avtal är avlönade. Om en tillfällig vårdledighet innehåller sedvanliga eller i fridagsplanen angivna avlönade lediga dagar, ska dessa inte beaktas vid räknandet av de två avlönade arbetsdagarna. Om de lediga dagarna är flera än två, ska de överskjutande dagarna dras av från de avlönade tjänst-/arbetsledighetsdagarna. Om barnet insjuknar under en arbetsdag ska denna dag inte räknas in i den tillfälliga vårdle- digheten. Om barnets sjukdom varar längre än fyra arbetsdagar, kan tjänsteinnehavaren/ arbetstagaren få behovsprövad oavlönad tjänst-/arbetsledighet eller ha rätt till frånvaro av tvingande familjeskäl enligt § 60.

Mom. 5 Lön under partiell vårdledighet

När partiell vårdledighet beviljas en tjänsteinnehavare/arbetstagare, ska hans eller hennes ordinarie lön för denna tid minskas i samma förhållande som den förkortade arbetstiden står till den fulla ordinarie arbetstiden eller som ar- betsskyldigheten under vårdledigheten står till den fulla arbetsskyldigheten.

Tillämpningsanvisning:

För uträkning av lön, se § 14. Beviljande av partiell vårdledighet för anställda utan arbets- tid, se § 64.

Mom. 6 Lön under annan familjeledighet

Tjänsteinnehavare/arbetstagare får inte lön för andra familjeledigheter än de som nämns i denna paragraf.

§ 64 Partiell vårdledighet för anställda utan arbetstid

TKA Tjänsteinnehavare vilkas arbetstid inte bestäms i timmar ges partiell vård- ledighet så att tjänstledighet beviljas i samma förhållande som arbetsskyld- igheten under den partiella vårdledigheten utgör av den fulla arbetsskyldig- heten. Om arbetsgivaren och tjänsteinnehavaren är oense om hur mycket arbetsskyldighet som sammanfaller med den partiella vårdledigheten, ska partiell vårdledighet beviljas genom att tjänsteinnehavaren ges en arbetsdag tjänstledighet i veckan och genom att tjänsteinnehavarens arbetsskyldighet och lön minskas med 20 procent. Om övriga detaljer kring arrangemangen i samband med partiell vårdledighet föreskrivs i 4 kap. 4 § i arbetsavtalslagen.

Tillämpningsanvisning:

Denna paragraf tillämpas på sådana tjänsteinnehavare utan arbetstid som avses i kapitel 6 A.

KAPITEL 3.3. ÖVRIGA BESTÄMMELSER OM SJUKFRÅNVARO OCH FAMILJE- LEDIGHET

§ 70 Förutsättningar för löneförmåner

Rätten till löneförmåner för moderskaps-, faderskaps- eller föräldraledighet under sjukdomstid förutsätter att tjänsteinnehavaren/arbetstagaren följer det som bestäms i sjukförsäkringslagen om beviljande av dagpenning, moder- skaps-, faderskaps- eller föräldrapenning. Om arbetsgivaren till följd av en tjänsteinnehavares/arbetstagares försummelse eller åtgärd går miste om en förmån som arbetsgivaren har rätt till, ska tjänsteinnehavarens/arbetstaga- rens löneförmåner minskas med ett belopp som motsvarar förlusten.

Tillämpningsanvisning:

För att arbetsgivaren ska kunna ansöka om dagpenningsförmån enligt sjukförsäkringsla- gen, ska tjänsteinnehavaren/arbetstagaren iaktta det som bestäms om beviljande av dag- penning, moderskaps-, faderskaps- eller föräldrapenning i sjukförsäkringslagen och i god tid förse arbetsgivaren med de uppgifter och utredningar som lagen förutsätter.

§ 71 Arbetsgivarens rätt till dagpenningar och vissa ersättningar

Mom. 1 Arbetsgivarens rätt till dagpenningar

Arbetsgivaren har rätt till en andel av de dagpenningar, moderskaps-, fader- skaps- och föräldrapenningar som avses i sjukförsäkringslagen som motsva- rar den lön som betalas för sjukdomstiden samt moderskaps-, faderskaps- eller föräldraledighetsperioden.

Tillämpningsanvisning:

Om dagpenningen överstiger tjänsteinnehavarens/arbetstagarens lön, ska skillnaden mel- lan dagpenningen och lönen betalas till tjänsteinnehavaren/arbetstagaren.

Mom. 2 Arbetsgivarens rätt till andra ersättningar

Om en tjänsteinnehavare/arbetstagare får eller är berättigad att få olycks- falls- eller annan ersättning på grund av någon annan obligatorisk försäkring än sjukförsäkringen, tillfaller denna ersättning arbetsgivaren till den del den motsvarar lönen för den sjukdomstid för vilken löneförmåner har betalats till tjänsteinnehavaren/arbetstagaren. Som ersättning betraktas härvid utbetald olycksfallspension, dagpenning och livränta men inte vård eller därmed jäm- förbara kostnader och inte heller i stället för livränta betald engångsersätt- ning, menersättning eller i 20 § lagen om olycksfallsförsäkring (608/1948) avsedda tillägg och ersättningar. Denna bestämmelse gäller emellertid inte olycksfallspension och livränta som inte har samma ursprung som den ifrå- gavarande sjukdomen.

Tillämpningsanvisning:

Ersättningar som utgår på grund av en försäkring som betalats av tjänsteinnehavaren/ arbetstagaren själv tillfaller inte arbetsgivaren, även om denne skulle betala lön för sjuk- domstid.

Momentets sista mening ska tillämpas t.ex. då en tjänsteinnehavare/arbetstagare har ska- dat sig i eget eller en tidigare arbetsgivares arbete och till följd av detta lyfter fortlöpande olycksfallsersättning.

KAPITEL 3.4. VISSA ANDRA TJÄNST-/ARBETSLEDIGHETER OCH AVBROTT I ARBETET

§ 80 Helgdagar och vissa andra särskilda dagar

En tjänsteinnehavare/arbetstagare har rätt till avlönad tjänst-/arbetsledighet, om han eller hon

1) vigs till äktenskap,

2) fyller 50 eller 60 år,

3) flyttar,

4) deltar i uppbåd enligt värnpliktslagen,

5) dödsdag av en nära anhörig eller

6) deltar i jordfästningen av en nära anhörig under en arbetsdag.

Tillämpningsanvisning:

Med nära anhörig avses tjänsteinnehavarens/arbetstagarens make/sambo/partner, barn och föräldrar samt makens/sambons barn och föräldrar liksom även tjänsteinnehavarens/ arbetstagarens bröder och systrar. Med bror och syster avses också halvbror och halv- syster samt adoptivbror och adoptivsyster. Förteckningen är uttömmande. Tjänsteinneha- varens/arbetstagarens deltagande t.ex. i sin förra makes/sambos/partners eller dennes föräldrars begravning berättigar inte till en dags avlönad tjänstledighet/arbetsledighet.

Med make/sambo/partner avses en person som tjänsteinnehavaren/arbetstagaren har ingått äktenskap eller ett registrerat partnerskap med. Med make/sambo/partner avses också en person med vilken tjänsteinnehavaren/arbetstagaren utan att vara gift fortgående lever i gemensamt hushåll under äktenskapsliknande förhållanden och med vilken han eller hon har eller har eller har haft ett gemensamt barn eller med vilken han eller hon har ett avtal om inbördes underhåll som fastställts av en myndighet.

Sådana i paragrafen nämnda dagar som infaller på en ledig dag eller under semester be- rättigar inte till en motsvarande ledig dag vid någon annan tidpunkt.

Ansökan om sådan tjänst-/arbetsledighet som avses i paragrafen ska göras i så god tid som möjligt.

§ 81 Vissa hälsorelaterade ledigheter

Mom. 1 Medicinska undersökningar under graviditeten

Gravida kvinnor har rätt att under arbetstid genomgå medicinska undersök- ningar före förlossningen utan att gå miste om lön.

Tillämpningsanvisning:

Arbetsgivaren ska underrättas om besök på mödravårdscentralen och andra undersök- ningar under graviditeten så fort tjänsteinnehavaren/arbetstagaren vet när de infaller. Om det är ändamålsenligt med tanke på utförandet av arbetsuppgifterna, kan skiften förläggas så att arbetet utförs vid andra tider än undersökningarna eller besöken på mödravårdscen- tralen. Om undersökningen eller besöket på mödravårdscentralen infaller under arbetstid, beviljas befrielse från arbetet för denna tid. Den tid tjänsteinnehavaren/arbetstagaren har varit ledig från arbetet hänförs inte till arbetstiden då arbetstidsersättningarna räknas ut.

Mom. 2 Hälsoundersökningar som arbetsgivaren förutsätter

En tjänsteinnehavare/arbetstagare har rätt att få nödvändig ledighet från ar- betet för sådan hälsoundersökning, fortsatt undersökning eller kontroll som arbetsgivaren förutsätter samt för de resor som är nödvändiga i samband med dem. För denna tid får tjänsteinnehavaren/arbetstagaren sin ordinarie lön samt ersättning för resekostnader enligt § 120–130. Lagstadgade kontrol- ler som förutsätts för tjänsten/arbetet samt reglements- och instruktionsenli- ga kontroller jämställs med ovan nämnda kontroller.

Tillämpningsanvisningar mom. 1–2:

I fråga om andra hälsoundersökningar och kontroller än sådana som avses i mom. 1 och 2 ska arbetsgivaren i varje enskilt fall överväga om tjänsteinnehavaren/arbetstagaren ska ges oavlönad tjänstledighet/arbetsledighet för ändamålet och/eller eventuellt åläggas att arbeta in den arbetstid som använts.

§ 82 Repetitionsövningar, försvarskurser och befolkningsskyddsutbildning

Tjänsteinnehavare/arbetstagare som har inkallats till repetitionsövning, för- svarskurs, kompletterande tjänstgöring enligt civiltjänstlagen (1446/2007) el- ler befolkningsskyddsutbildning med stöd av 67 § i räddningslagen (379/2011) ska för den tid repetitionsövningen, försvarskursen eller befolkningsskydds- utbildningen varar få sin ordinarie lön minskad med beloppet av reservistlö- nen eller motsvarande ersättning.

Tillämpningsanvisning:

En kallelse till frivillig övning (lagen om frivilligt försvar 566/2007, 18 §) jämställs inte med en kallelse till repetitionsövning, och ingen lön betalas för deltagande i sådana.

En tjänsteinnehavare/arbetstagare som fullgör sin värnplikt får under denna tid inga löne- förmåner från församlingen. Detsamma gäller vapenfri tjänst och civiltjänst.

§ 83 Utbildningstid

Bestämmelser om förmåner som betalas för utveckling av yrkeskompeten- sen finns i mom. 1–2 i denna paragraf. Det finns bestämmelser om förtroen- demannens lön under förtroendemannautbildningen i § 10 i Kyrkans förtroen- demannaavtal och om arbetarskyddsfullmäktiges lön under arbetarskyddsut- bildningen i § 17 i Kyrkans samarbetsavtal.

Mom. 1 Nödvändig utveckling av yrkeskompetensen

När tjänsteinnehavaren/arbetstagaren på uppdrag av arbetsgivaren deltar i yrkeskompetensutveckling som är nödvändig för skötseln av arbetsuppgifter- na är tjänsteinnehavaren/arbetstagaren berättigad till sin ordinarie lön för ut- bildningstiden. Dessutom ersätts i enlighet med KyrkTAK resekostnader och andra direkta, skäliga kostnader som föranleds av deltagandet.

Tillämpningsanvisning:

För utbildningstimmar som överskrider den fastställda ordinarie arbetstiden enligt arbets- tidsschemat ska tjänsteinnehavaren/arbetstagaren betalas ersättning för utbildningstid. Ersättningen betalas i form av enkel timlön eller motsvarande ledighet med lön för varje utbildningstimme som överskrider den ordinarie arbetstiden. Vid beräkningen beaktas inte resor eller vilotider som ingår i utbildningsdagen/utbildningsdagarna. Det sammanräknade antalet utbildningstimmar som ska ersättas utjämnas till närmaste halvtimme i enlighet med

§ 165 i KyrkTAK. Arbetstidsersättningar, som till exempel ersättning för mertids-, övertids-, kvälls- eller söndagsarbete, betalas inte för personalutbildningstiden då utbildningen är nödvändig.

Tjänsteinnehavare i andligt arbete betalas ersättning för utbildningstid när deltagandet i nödvändig personalutbildning utgör ett hinder för att ta ut en ledig dag. Den förlorade lediga dagen kompenseras då i första hand med en ny ledig dag. Eventuella ersättningar i pengar beräknas enligt § 142 mom. 2 i KyrkTAK.

Utgångspunkten är att tjänsteinnehavaren/arbetstagaren inte åläggs att delta i nödvändig kompetensutveckling på sin lediga dag och att man i fråga om tjänsteinnehavare/arbetsta- gare som omfattas av arbetstidsbestämmelserna inte överskrider den ordinarie arbetstiden på grund av deltagande i utbildningen. Om detta inte kan undvikas ska tjänsteinnehavaren/ arbetstagaren betalas ersättning för utbildningstiden.

Se § 12 i KyrkTAK (ordinarie lön) och § 120–130 (resekostnader).

Mom. 2 Övrig nödvändig utveckling av yrkeskompetensen

När arbetsgivaren på ansökan beviljat tjänsteinnehavaren/arbetstagaren tjänst- eller arbetsledighet för yrkeskompetensutveckling som är nödvändig för skötseln av arbetsuppgifterna kan tjänsteinnehavaren/arbetstagaren för tjänst-/arbetsledigheten enligt arbetsgivarens prövning betalas en del av eller hela lönen för högst 30 kalenderdagar under ett kalenderår. Av särskilda skäl kan maximitiden 30 kalenderdagar överskridas. Dessutom kan arbetstagaren enligt vad som anses rimligt betalas ersättning för kostnader som föranletts direkt av utbildningen.

Tillämpningsanvisning:

Bestämmelserna i detta moment gäller även utbildning som arbetsgivaren godtar som per- sonalutbildning och i vilken tjänsteinnehavaren/arbetstagaren deltar under sin semester eller någon annan frånvaro från arbetet med eller utan lön.

Nödvändig kompetensutveckling kan genomföras på arbetsgivarens förslag eller tjänste- innehavarens/arbetstagarens ansökan/samtycke. Deltagande förutsätter alltid

1) en ansökan avtjänsteinnehavaren/arbetstagaren,

2) att tjänst-/arbetsledighet beviljas för utbildningen samt

3) att beslutet om förmåner som betalas för utbildningstiden fattas på förhand.

Arbetsgivaren kan enligt prövning betala lön för tjänst-/arbetsledighet som beviljas för ut- veckling av yrkeskompetensen. Maximibeloppet enligt detta moment kan överskridas en- dast av särskilda skäl. I beräkningen av maximibeloppet för lön för tjänst-/arbetsledighet beaktas all sådan kompetensutveckling under samma kalenderår som avses i mom. 2 och för vilken arbetstagaren fått lön. Särskilda skäl kan komma i fråga bland annat när hela kyr- kans utbildningsbehov förutsätter åtgärder av arbetsgivaren samtidigt med dennes egna utvecklingsbehov. Särskilda skäl ska motiveras i beslutet.

Arbetsgivaren kan även enligt prövning ersätta skäliga kostnader om de har direkt sam- band med utvecklingen. Man kan bland annat ersätta resekostnader i enlighet med Kyrk- TAK och till exempel kurs- och deltagaravgifter samt kostnader för anskaffning av kursma- terial som blir kvar i arbetsgivarens ägo och besittning.

§ 84 Skötsel av offentliga uppdrag

Till en tjänsteinnehavare/arbetstagare som är förhindrad att sköta sin tjänst/ sitt arbete på grund av ett offentligt förtroendeuppdrag betalas inga löneför- måner för denna tid.

Tillämpningsanvisning:

Momentet tillämpas när det är fråga om ett kommunalt förtroendeuppdrag eller ett statligt förtroendeuppdrag till vilket ett kommunalt organ har utsett en företrädare.

Om rätten till ledighet för att sköta ett kommunalt förtroendeuppdrag, se KL 6:40 och ar- betsavtalslagen 2:18.

§ 85 Lön för att representera kyrkan

Om en tjänsteinnehavare/arbetstagare har beviljats tjänst-/arbetsledighet

1) för att representera Evangelisk-lutherska kyrkan i Finland i hemlandet eller utomlands, eller

2) för deltagande i ett för kyrkans gemensamma behov inrättat organs möte eller arbete,

kan arbetsgivaren besluta att tjänsteinnehavaren/arbetstagaren får ordinarie lön under tjänst-/arbetsledigheten för sammanlagt högst 30 kalenderdagar per kalenderår.

Tillämpningsanvisning:

Kyrkans utrikesråd har beslutat att som representation av kyrkan utomlands ska betraktas företrädande av kyrkan vid möten, konferenser och motsvarande sammankomster utom-

lands. Med representation i hemlandet avses företrädande av kyrkan vid möten, konferen- ser och motsvarande sammankomster i hemlandet, när detta sker på initiativ av kyrkomö- tet, biskopsmötet, kyrkostyrelsen eller domkapitlet.

Med deltagande i ett för kyrkans gemensamma behov inrättat organs möte eller arbete av- ses deltagande i kyrkomötets, biskopsmötets, kyrkostyrelsens, domkapitlets eller av dessa tillsatta utskotts, permanenta kommissioners, kommittéers, arbetsgruppers eller andra motsvarande organs möten eller arbete.

§ 86 Lön under avstängning från tjänsteutövning TKA

Mom. 1 Innehållande av lön

Om en tjänsteinnehavare med stöd av KL 6:63 har avstängts från tjänsteutöv- ning, ska tjänsteinnehavarens hela lön innehållas för denna tid.

Mom. 2 Utbetalning av lön i efterhand när grunden för innehållning upphört

Om en tjänsteinnehavare i domstol inte döms till böter eller fängelse genom ett beslut som vunnit laga kraft eller om avstängnings- eller uppsägningsbe- slutet upphävs, ska den innehållna lönen betalas till tjänsteinnehavaren. Från den innehållna lönen dras av övriga inkomster enligt KL 6:61.

Tillämpningsanvisning:

Om tjänsteinnehavaren under avbrottet i tjänsteutövningen har fått lön från en annan an- ställning eller sociala förmåner, dras dessa av från det innehållna lönebeloppet så som föreskrivs i KL 6:61.

Mom. 3 Utbetalning av lön om tjänsteförhållandet upphör under avstängning från tjänst- eutövning

Om ett åtal eller domstolsförfarande har förfallit på grund av att tjänsteför- hållandet upphört, ska den tillfälligt innehållna lönen inte betalas ut i det fall att tjänsteinnehavaren har gjort sig skyldig till en sådan gärning, ett sådant beteende eller en sådan försummelse att tjänsteinnehavaren hade kunnat dömas till böter eller fängelse.

§ 87 Lön under arbetskonflikt

TKA Tjänsteinnehavarens lön och andra ekonomiska förmåner under strejk eller lockout bestäms enligt § 18 i lagen om den evangelisk-lutherska kyrkans tjänstekollektivavtal.

§ 88 Lön under annan tjänst-/arbetsledighet

Arbetsgivaren kan enligt prövning betala hela lönen eller en del av den till tjänsteinnehavaren/arbetstagaren för högst 30 kalenderdagar under året för sådan tjänst-/arbetsledighetstid som annars enligt detta avtal skulle vara oav- lönad.

Tillämpningsanvisning:

Om tjänsteinnehavaren/arbetstagaren får rehabiliteringspenning eller någon annan mot- svarande förmån under tjänst-/arbetsledigheten kan lönen uppgå till högst skillnaden mel- lan tjänsteinnehavarens/arbetstagarens ordinarie lön och förmånen.

DEL IV SEMESTER

INLEDNING

Genom KyrkTAK avtalas heltäckande om semesterbestämmelser. Därför till- lämpas inte bestämmelserna i semesterlagen på kyrkans anställningsförhål- landen, om inte annat föreskrivs i KyrkTAK.

Semesterbestämmelserna i KyrkTAK omfattar bestämmelser om

• intjänandet av semester och antalet semesterdagar,

• beviljande och sparande av semester,

• semesterlön,

• semesterersättning,

• semesterpenning och

• betalning av semesterrelaterade förmåner till tjänsteinnehavaren/arbets- tagaren.

Intjänandet av semester enligt KyrkTAK grundar sig på principen om arbetsda- gar. Kvalifikationsåret börjar 1.4. och upphör 31.3. följande år, då semestern faller ut. Semester tjänas in och förbrukas räknad i arbetsdagar. Ett liknande semestersystem tillämpas på hela den offentliga sektorns anställningar. I semesterlagen grundar sig intjänandet av semester däremot på vardagar. Ett semestersystem baserat på arbetsdagar passar kyrkan bättre än ett system baserat på vardagar, eftersom arbetet ofta utförs på veckoslut och helgdagar.

Semester tjänas in för en kalendermånad, en s.k. full kvalifikationsmånad, då tjänsteinnehavaren/arbetstagaren utfört den mängd arbete (35 arbetstimmar eller 14 arbetsdagar) som avtalet förutsätter. Dessutom krävs att anställnin- gen varit i kraft minst hälften av månaden eller 16 kalenderdagar.

Vissa former av frånvaro från arbetet likställs med tid som ger rätt till semes- ter. Avlönad frånvaro från arbetet eller frånvaro då Fpa betalat dagpenning utgör grund för semester. Sådan frånvaro är till exempel semester, sjukfrån- varo som är avlönad och de flesta formerna av familjeledighet. Dessutom beaktas oavlönad frånvaro såsom studieledighet eller permittering till vissa delar i beräkningen av semester.

Antalet semesterdagar varierar enligt antalet fulla kvalifikationsmånader un- der kvalifikationsåret och enligt vilken av de tre semestertabellerna som tilläm- pas på tjänsteinnehavaren/arbetstagaren. Antalet semesterdagar påverkas också av anställningens längd och den s.k. årsbundna tiden som godkänts utifrån arbetserfarenheten. Antalet semesterdagar för ett fullt kvalifikationsår varierar enligt den semestertabell som tillämpas på tjänsteinnehavaren/ar- betstagaren mellan 23 och 38 arbetsdagar eller cirka 4,5 och 7,5 veckor.

Semester beviljas i huvudsak sommartid under semesterperioden som börjar

1.5. och slutar 30.9. Vanligen sparas också en del av semestern för att tas ut som vintersemester. Förhållandet mellan semesterdagar sommartid och vintertid kan ändras om arbetet kräver det eller om arbetsgivaren och tjänste- innehavaren/arbetstagaren avtalar om det. Innan tidpunkten för sommarse- mestern fastställs genom ett s.k. semesterschema ska arbetsgivaren ta reda på tjänsteinnehavarnas/arbetstagarnas önskemål. Avtalet innehåller också bestämmelser om förutsättningarna för att en fastställd semestertidpunkt ska kunna flyttas till exempel på grund av sjukdom.

Innan semesterschemat fastställs kan tjänsteinnehavaren/arbetstagaren spara en del av den intjänade semestern, som kan beviljas som sparad le- dighet ett annat år.

Under semestern betalas semesterlön. En tjänsteinnehavares/månadsavlö- nad arbetstagares semesterlön är lika stor som den ordinarie lönen. En ti- mavlönad arbetstagares semesterlön räknas ut som en procentuell andel av det föregående kvalifikationsårets lön.

Utöver semesterlönen betalas en semesterpenning i juni. Beloppet varierar beroende på löneformen (månads- eller timlön) och den semestertabell som tillämpas. Arbetsgivaren och tjänsteinnehavaren/arbetstagaren kan avtala om att byta semesterpenningen mot ledig tid.

När anställningen upphör betalas semesterersättning för innestående se- mester. Den vanligaste situationen då semesterersättning betalas är när en visstidsanställning upphör (vikariat och säsongsarbetare). Semesterersätt- ningens belopp bestäms enligt antalet semesterdagar som ska ersättas och enligt löneformen.

KAPITEL 4.1. ALLMÄNNA BESTÄMMELSER

§ 90 Rätt till semester och tillämpningsområde för semesterbestämmelserna

Mom. 1 Allmän bestämmelse om hur semestern bestäms

Tjänsteinnehavarens/arbetstagarens rätt till semester bestäms enligt denna del.

Tillämpningsanvisning:

Bestämmelserna i denna del (IV) ersätter bestämmelserna i semesterlagen, om inte något annat föreskrivs särskilt nedan.

Mom. 2 Bestämning av semestern vid flera samtidiga anställningsförhållanden

För en tjänsteinnehavare/arbetstagare som har flera anställningar samtidigt hos församlingen ska semesterförmånerna bestämmas på samma sätt som för en enda anställning. På motsvarande sätt ska förfaras då tjänsteinneha- varen/arbetstagaren samtidigt arbetar hos två eller flera församlingar i en kyrklig samfällighet eller hos en kyrklig samfällighet och samtidigt hos en församling som hör till denna.

Tillämpningsanvisning:

Om en person hos en församling samtidigt sköter två arbeten som avlönas på olika grun- der (t.ex. barnledare och vaktmästare), ska semesterförmånerna bestämmas så att de båda anställningarna behandlas som ett enda anställningsförhållande. På motsvarande sätt ska en person som samtidigt är anställd hos två eller flera församlingar inom en kyrklig samfällighet ges semesterförmåner på så sätt att anställningarna behandlas som ett enda anställningsförhållande. Semesterlönen och semesterpenningen beräknas separat enligt lönebestämmelserna för respektive arbete, men för samma semestertidpunkt.

Mom. 3 Undantagsbestämmelse om semester för församlingspastorer

TKA En församlingspastor som utan egen ansökan på domkapitlets förordnande direkt har förflyttats till en annan församling, har rätt att få sin intjänade se- mester i den församling där han eller hon tjänstgör när semestern ges.

Tillämpningsanvisning:

Om en församlingspastor som utan egen ansökan på domkapitlets förordnande direkt har

förflyttats till en annan församling vill flytta sina intjänade semesterdagar från den tidigare

församlingen till den nya, ska han eller hon själv meddela detta till den tidigare och den nya arbetsgivaren samt till domkapitlet. I annat fall betalas ersättning för semesterdagarna som semesterersättning från den tidigare församlingen.

§ 91 Vissa grundläggande begrepp

Med de semesterrelaterade begrepp som används i detta avtal avses följan- de:

Kvalifikationsår är den period som börjar 1.4. och slutar 31.3. Semesterår är det kalenderår under vilket kvalifikationsåret slutar. Semesterperiod är den period som börjar 2.5. och slutar 30.9.

Semesterersättning är den ersättning i pengar som betalas för innestående semesterdagar när anställningen upphör.

Semesterlön är den lön som betalas för semestertiden.

Semesterpenning är ett separat lönetillägg som betalas ut i juni och vars belopp grundar sig på antalet intjänade semesterdagar.

I semestertabellen finns antalet semesterdagar färdigt uträknade på basis av kvalifikationsmånaderna (se § 94). I semestertabellen anges semesterda- garna som antalet arbetsdagar, inte vardagar eller kalenderdagar.

En full kvalifikationsmånad är en kalendermånad som berättigar till semes- ter (se § 92–93).

Semesterdagar är sådana enligt § 94 intjänade semesterdagar som förbrukas då semester ges enligt § 95.

Semestertid är en som semester definierad period som utöver semesterdagar

också kan innehålla andra dagar, till exempel lediga dagar eller söckenhelger.

Semester som har fallit ut/inte har fallit ut: Semestern faller ut då kvali- fikationsåret upphör, dvs. 31.3. Semester som ges efter denna tidpunkt är semester som har fallit ut. Semester kan ges innan den fallit ut endast i un- dantagsfall och av grundad anledning.

KAPITEL 4.2. INTJÄNANDE AV SEMESTER OCH SEMESTERNS LÄNGD

§ 92 Full kvalifikationsmånad

Mom. 1 Tjänsteinnehavare/arbetstagare som omfattas av arbetstidsbestämmelser- na

Fulla kvalifikationsmånader för tjänsteinnehavare/arbetstagare som omfattas

av arbetstidsbestämmelserna är kalendermånader

1) under vilka tjänsteinnehavaren/arbetstagaren har arbetat minst 35 arbets- timmar eller 14 arbetsdagar och

2) anställningen har varit i kraft minst 16 kalenderdagar utan avbrott.

Tillämpningsanvisning:

Semesterrätten utreds separat för varje kvalifikationsmånad. Förutsättningen för semes- terrätt är att både arbetsvillkoret och villkoret om anställningens längd uppfylls samtidigt. Först utreds arbetsvillkoret, där det finns två alternativ: uppfylls någotdera av villkoren 35 arbetstimmar eller 14 arbetsdagar för varje kvalifikationsmånad? I synnerhet en deltidsan- ställd tjänsteinnehavare/arbetstagare kan under olika månader ha olika mängder arbete och således uppfylla olika arbetsvillkor. Det andra villkoret för semesterrätt är alltid att anställningsförhållandet under varje kalendermånad ska ha varit i kraft minst 16 kalender-

dagar. Detta har betydelse under de månader då anställningar börjar och slutar. Syftet med detta villkor är att anställningsförhållandet ska ha varit i kraft över hälften av en månad (16 kalenderdagar). Tjänst- eller arbetsledighet medför inte avbrott i anställningsförhållandet. I fråga om sammanräkning av ofullständiga inledande och avslutande månaders dagar, se mom. 3.

Exempel:

Församlingen har heltidsanställt en sommararbetare på sin begravningsplats för tiden 6.6.–14.8. Semesterrätt uppkommer för juni och juli. Under båda månaderna uppfylls båda villkoren: anställningsförhållandet pågår minst 16 kalenderdagar och antalet arbetstimmar uppgår till minst 35 eller antalet arbetsdagar till minst 14. För augusti uppkommer ingen se- mesterrätt även om antalet arbetstimmar överstiger 35, eftersom anställningsförhållandet inte pågår minst de 16 kalenderdagar som krävs (se även exemplet i mom. 3)

Mom. 2 Tjänsteinnehavare/arbetstagare utan arbetstid

Fulla kvalifikationsmånader för tjänsteinnehavare/arbetstagare som saknar

arbetstid är kalendermånader

1) då tjänsteinnehavaren/arbetstagaren har arbetat minst 14 arbetsdagar el- ler minst 3/4 av sina ordinarie arbetsdagar och

2) anställningen har varit i kraft minst 16 kalenderdagar utan avbrott.

Tillämpningsanvisning:

Detta moment gäller tjänsteinnehavare i andligt arbete, dvs. präster och kantorer samt tjänsteinnehavare med uppgifter som nämns i arbetstidsförordningen för kyrkan, dvs. ar- bete som direkt gäller förkunnelse, fostran, undervisning, mission och diakoni (se § 140). Det gäller också andra tjänsteinnehavare/arbetstagare som enligt arbetstidslagen inte om- fattas av arbetstidsbestämmelserna (se § 144).

Exempel 1:

En heltidsanställd församlingspastors tjänsteförhållande upphör 18.7. Den sista månaden har han arbetat 12 dagar och haft 6 lediga dagar. Villkoret för semesterrätt, att anställnings- förhållandet ska ha fortgått 16 kalenderdagar, är uppfyllt. Däremot uppfylls inte villkoret att månaden ska innehålla 14 arbetsdagar. Då församlingspastorn emellertid har arbetat alla sina ordinarie arbetsdagar (eller varit frånvarande sådana dagar som enligt 93 § likställs med arbetade dagar, t.ex. på semester) uppkommer semesterrätt för den månad då an- ställningen upphör, eftersom han eller hon i juli arbetat alla de 12 arbetsdagar som föregår tjänsteförhållandets upphörande. I det aktuella exemplet skulle pastorn ha fått semesterrätt även om han hade arbetat endast 9 arbetsdagar (3/4 av de ordinarie arbetsdagarna).

Exempel 2:

Arbetsmängden och lönen i en deltidstjänst som ungdomsarbetsledare utgör 70 procent av arbetet och lönen i motsvarande heltidstjänst. Det har bestämts att tjänsteinnehavaren varannan vecka ska arbeta 4 arbetsdagar och varannan vecka 3 arbetsdagar. Varje månad kommer sålunda att omfatta minst 14 arbetsdagar och rätt till semester uppkommer på denna grund.

Exempel 3:

Arbetet och lönen i en deltidstjänst som ungdomsarbetsledare utgör 60 procent av arbetet och lönen i motsvarande heltidstjänst. Det har bestämts att tjänsteinnehavaren varje vecka ska arbeta 3 arbetsdagar. Det genomsnittliga (kalkylerade) antalet arbetsdagar blir cirka 12,5 per månad och i praktiken, beroende på vilken kalendermånad det är frågan om samt hur de lediga dagarna är placerade, 12–14 per månad. Eftersom varje månad inte kommer att innehålla 14 arbetsdagar tillämpas 3/4 -regeln. Det kalkylerade antalet arbetsdagar ska vara 3/4 * 12,5 = 9,4, som avrundas uppåt till 10. Semesterrätt uppkommer för kvalifi- kationsmånader med minst 10 arbetsdagar. Om antalet arbetsdagar under någon månad är mindre än 10 och frånvarodagarna inte likställs med arbetade dagar enligt § 93, är det fråga om en ofullständig kvalifikationsmånad.

Exempel 4 (deltidspension/deltidstillägg): färre än 14 ordinarie arbetsdagar per månad

– arbetsmängden varierar från en månad till en annan:

En deltidspensionerad kaplan får 50 procent av lönen för motsvarande heltidstjänst. Ar- betet har periodiserats som heltidsarbete i tre veckor, alternerande med tre veckor utan arbetsuppgifter. Det kalkylerade antalet arbetsdagar är således i genomsnitt 2,5 per vecka, men beroende hur arbetet läggs upp varierar antalet arbetsdagar per månad i praktiken så att det vissa månader är i genomsnitt 15 och andra månader i genomsnitt cirka 6. Antalet arbetsdagar är 15 då en hel tre veckors period infaller under en kalendermånad. På mot- svarande sätt blir antalet arbetsdagar cirka 6 då en tre veckors frånvaroperiod plus en dryg vecka arbete infaller under en kalendermånad. I genomsnitt uppgår antalet arbetsdagar per månad till cirka 11.

För att räknas som en full kvalifikationsmånad ska arbetsdagarna vara minst

3/4 av det fulla antalet, eller enligt indelningen av arbetet varannan månad 3/4 * 15 = 12 eller 3/4 * 6 = 5. Decimalerna avrundas uppåt, dvs. i detta fall till 12 och 5. Om antalet arbetsdagar under någon månad är mindre än de nämnda 12 eller 5 och frånvarodagarna inte likställs med arbetade dagar enligt § 93, är det fråga om en ofullständig kvalifikations- månad.

Frånvarodagar räknas till godo enligt § 93, dock endast i den mån som det i frånvarodagar- na enligt § 93 ingår sådana med arbetade dagar likställda dagar som skulle ha varit den deltidspensionerade tjänsteinnehavarens arbetsdagar.

Exempel 5 (deltidspension/deltidstillägg): arbetet har ordnats så att det utförs alternerande månader:

En deltidspensionerad kaplans arbetsplikt är 50 procent av tjänstens fulla arbetsplikt. Om arbetet undantagsvis har ordnats så att den deltidspensionerade kaplanen arbetar alterne- rande månader, anses semesterrätt uppkomma också för månader då tjänsteinnehavaren på grund av deltidsarrangemanget inte arbetar alls. Det bör emellertid observeras att se- mestern i en situation som denna ska fördelas jämnt mellan de månader då tjänsteinneha- varen arbetar respektive inte arbetar (se § 95 mom. 4).

Mom. 3 Principen ”allt tas till vara”

När en anställning har börjat samma kalenderår som den upphör eller året innan och om de kalendermånader då anställningen började och upphörde

1) båda är ofullständiga kvalifikationsmånader,

2) tjänsteinnehavaren/arbetstagaren under dessa sammanlagt har arbetat minst 35 arbetstimmar eller 14 arbetsdagar och

3) anställningen under den inledande och den avslutande månaden har på- gått sammanlagt minst 16 kalenderdagar utan andra avbrottstider än så- dana som avses i § 93, räknas denna tid som en full kvalifikationsmånad.

Tillämpningsanvisning:

En anställning kan börja och/eller upphöra mitt i en kalendermånad på så sätt att den första och den sista månaden är ofullständiga kvalifikationsmånader. På motsvarande sätt kan en anställning vara kortare än en månad men sträcka sig in på två kalendermånader. I sådana fall ska den första och den sista månadens arbetstimmar eller arbetsdagar räknas ihop för att fastställa semesterrätten (principen ”allt tas till vara”).

Principen "allt tas till vara" tillämpas också på en i mom. 2 avsedd tjänsteinnehavare/ar- betstagare som saknar arbetstid när anställningens första och sista månad båda är ofull- ständiga kvalifikationsmånader. Förutsättningarna enligt mom. 2 uppfylls om han eller hon under dessa månader arbetat sammanlagt minst 14 arbetsdagar eller minst 3/4 av sina ordinarie arbetsdagar.

Exempel (se även exemplen i § 103 mom. 3):

Församlingen har heltidsanställt en sommararbetare på sin begravningsplats för tiden 26.6.–14.8. Semesterrätt uppkommer för det första för hela juli som pågått en kalendermå- nad. Semesterrätt uppkommer också för de sammanräknade dagarna i juni och augusti. I juni pågick anställningen 5 och i augusti 14 kalenderdagar, dvs. sammanlagt 19 kalen- derdagar. Under denna tid har den anställda ofrånkomligen arbetat minst 35 arbetstimmar eller 14 arbetsdagar. Semesterersättning och semesterpenning betalas för två månader.

§ 93 Frånvarotid som likställs med arbetad tid

Vid fastställandet av fulla kvalifikationsmånader likställs med arbetade dagar och arbetade timmar de arbetsdagar och arbetstimmar då tjänsteinnehava- ren/arbetstagaren har

1) tagit ut semester eller sparad ledighet,

2) varit frånvarande från arbetet på grund av sjukdom eller olycksfall, om det till tjänsteinnehavaren/arbetstagaren under tjänstledigheten/arbetsledig- heten har betalats löneförmåner med stöd av tjänste- eller arbetskollek- tivavtalet,

3) varit frånvarande från arbetet

• på grund av särskild moderskapsledighet, moderskaps-, faderskaps- eller föräldraledighet (arbetsavtalslagen 4:1),

• på grund av tillfällig vårdledighet (arbetsavtalslagen 4:6),

• på grund av frånvaro av tvingande familjeskäl (arbetsavtalslagen 4:7),

Tillämpningsanvisning:

Bestämmelsen gäller inte vårdledighet. Av vårdledighet likställs enligt punkt 9 högst 30 kalenderdagar med arbetade dagar.

4) varit frånvarande från arbetet i enlighet med lagen om studieledighet (273/1979), dock sammanlagt högst 60 kalenderdagar under kvalifika- tionsåret,

5) varit frånvarande från arbetet

• för att delta i arbetsrelaterad utbildning eller

• i sådan läroavtalsenlig teoretisk undervisning som avses i lagen om yrkesutbildning (630/1998) högst 60 kalenderdagar i sänder,

6) varit frånvarande från arbetet på grund av permittering, dock högst 42 ka- lenderdagar i sänder

7) varit frånvarande från arbetet på grund av medicinsk rehabilitering, när så- dan ges på ordination av läkare på en av myndigheten godkänd rehabili- teringsanstalt eller annan fysikalisk undersöknings- eller behandlingsenhet på grund av yrkessjukdom eller arbetsolycksfall i syfte att återställa eller upprätthålla arbetsförmågan, dock högst sammanlagt 105 kalenderdagar under kvalifikationsåret. Om en sådan frånvaro fortgår utan avbrott efter utgången av kvalifikationsåret, likställs sammanlagt högst 105 kalenderda- gar under rehabiliteringsperioden med tjänstgöringsdagar,

8) varit frånvarande från arbetet om

• frånvaron har berott på arbetsgivaren,

• frånvaron har berott på en offentlig myndighets förpliktande bestäm- melse eller

• om församlingen enligt lag har varit skyldig att oavsett tjänsteinneha- varens/arbetstagarens frånvaro betala lön för en sådan dag, samt

9) varit frånvarande högst 30 kalenderdagar under kvalifikationsåret av nå- gon orsak som inte nämns ovan, om

• tjänsteinnehavaren/arbetstagaren under kvalifikationsåret har arbetat

minst 22 arbetsdagar hos församlingen, och

• tjänsteinnehavaren/arbetstagaren inte samtidigt tjänar in semester på basis av någon annan tjänstgöring.

Om en tjänstledighet/arbetsledighet som avses i denna punkt fortgår utan avbrott efter kvalifikationsåret, ska som likställda med tjänstgöringsdagar/ arbetade dagar beaktas sammanlagt högst 30 kalenderdagar.

Tillämpningsanvisning:

Hur de frånvaroperioder som räknas upp i denna paragraf likställs beror på frånvarogrun- den:

1) en del av frånvaron likställs helt och hållet (punkt 1–3 och 8), en del endast under den begränsade tid som anges i förteckningen (övriga punkter),

2) av frånvaro som likställs för en begränsad tid

• likställs en del endast en gång under den tid som anges i förteckningen, om frånva-

xxx sträcker sig över två kvalifikationsår (punkt 7 och 9)

• likställs en del under den tid som anges i förteckningen per kvalifikationsår (punkt

4) och

• likställs en del under den tid som anges i förteckningen för varje frånvaro, även om det under samma kvalifikationsår förekommer flera frånvaroperioder (punkt 5 och 6).

Bestämmelserna i punkt 9 kan tillämpas endast på frånvaro av någon orsak som inte nämns i punkterna 1–8.

§ 94 Antalet semesterdagar

Mom. 1 Grunden för antalet semesterdagar

Semestern bestäms utifrån antalet fulla kvalifikationsmånader som avses i §

92–93 på det sätt som anges nedan i denna paragraf.

Mom. 2 Semestertabeller: antalet semesterdagar

Längden på en tjänsteinnehavares/arbetstagares semester bestäms enligt semestertabell 1, 2 eller 3 på följande sätt:

Semestertabell 1

Fulla kvalifikations-

månader

Antal semesterdagar

Längden på semestern bestäms enligt tabell 1 när

1) tjänsteinnehavaren/arbetstagaren före utgången av det kvalifikationsår som föregår semesterperioden kan räkna sig till godo minst 15 år som berättigar till årsbunden lönedel,

2) det gäller innehavaren av en ordinarie kyrkoherdetjänst.

Semestertabell 2

Fulla kvalifikations-

månader

Antal semesterdagar

Längden på semestern bestäms enligt tabell 2 när

1) tjänsteinnehavaren/arbetstagaren före utgången av kvalifikationsåret kan

räkna sig till godo minst 3 år för årsbunden lönedel, eller

2) anställningen i församlingen före utgången av kvalifikationsåret har fortgått minst 1 år utan avbrott. När det utreds om anställningen hos församlingen har fortgått minst 1 år utan avbrott räknas värnplikts- eller civiltjänstgöring inte som anställningstid.

Tillämpningsanvisning:

För att semestertabell 2 ska kunna tillämpas räcker det med att någotdera av alternativen 1 eller 2 uppfylls.

Semestertabell 3

Fulla kvalifikations-

månader

Antal semesterdagar

I andra fall än de som nämns under tabell 1 och 2 bestäms längden på tjäns- teinnehavarens/arbetstagarens semester enligt tabell 3.

Mom. 3 Tillämpning av semesterlagen på antalet semesterdagar

Tjänsteinnehavarens/arbetstagarens semester ska alltid vara minst så lång som semesterlagen anger.

Mom. 4 Rätt till ledighet när semester inte tjänas in

En tjänsteinnehavare/arbetstagare som är anställd i bisyssla och som på grund av sin ordinarie arbetstid eller arbetsmängd inte tjänar in semester för en enda kvalifikationsmånad, har rätt till ledighet i enlighet med tabell 3. Un- der ledigheten betalas semesterersättning enligt § 105 mom. 1.

Tillämpningsanvisning:

En tjänsteinnehavare/arbetstagare i bisyssla som avses i momentet har rätt att få ledighet i enlighet med semesterlagens 8 § och semestertabell 3. Bestämmelsen gäller i praktiken tjänsteinnehavare/arbetstagare som är anställda i bisyssla och normalt arbetar färre än 7 timmar i veckan. För en så kort ordinarie arbetstid tjänar de inte in någon semester alls. Bestämmelsen motsvarar semesterlagen och EU:s arbetstidsdirektiv enligt vilka alla tjänsteinnehavare/arbetstagare ska ha rätt till fyra veckors ledighet. För ledigheten betalas ingen semesterlön eftersom ingen semester tjänas in. Däremot betalas semesterersättning enligt § 105 mom. 1.

Ledighetens längd bestäms enligt semestertabell 3 beroende på hur många månader tjänsteinnehavarens/arbetstagarens anställning har varit i kraft under det avslutade kvalifi- kationsåret. Ledigheten är inte över huvud taget beroende av hur mycket semester arbets- tagaren har tjänat in utan av den arbetade tiden. En förutsättning är att tjänsteinnehavaren/ arbetstagaren meddelar arbetsgivaren sin önskan att ta ut ledighet. På förfarandet när ledighet ges och tas ut tillämpas i övrigt vad som i detta avtal bestäms om semester.

Mom. 5 Semesterrätt när anställningen upphör

När anställningsförhållandet upphör mitt under ett kvalifikationsår bestäms tjänsteinnehavarens/arbetstagarens semesterrätt för det innevarande kvali- fikationsåret

1) enligt semesterrätten för det föregående kvalifikationsåret, eller

2) om tjänsteinnehavaren/arbetstagaren vid utgången av föregående kvali- fikationsår ännu inte var anställd av församlingen, enligt den tid som be- rättigar till årsbunden lönedel vid den tidpunkt då anställningsförhållandet började.

Tillämpningsanvisning:

Den allmänna principen för bestämning av semesterrätten är att den inte växlar mitt under ett kvalifikationsår och att semesterrätten i de fall då anställningsförhållandet upphör under ett kvalifikationsår ska fastställas enligt slutsituationen för det kvalifikationsår som föregick upphörandet. I säsongsarbete eller annat visstidsarbete är det vanligt att anställningar bör- jar och slutar mitt under ett kvalifikationsår. I sådana fall bestäms semesterrätten utifrån den tid som tjänsteinnehavaren/arbetstagaren kunde räkna sig till godo för årsbunden lö- nedel vid den tidpunkt då anställningsförhållandet började.

KAPITEL 4.3. BEVILJA OCH SPARA SEMESTER

§ 95 Dagar som förbrukar semesterdagar när semester beviljas

Mom. 1 Huvudregel för hur semesterdagar förbrukas

Semesterdagar förbrukas under alla de ordinarie arbetsdagar som ingår i semestertiden, om inte annat följer av mom. 2–5. En full kalendervecka eller period av motsvarande längd kan förbruka högst 5 semesterdagar.

Tillämpningsanvisning:

Normalt har tjänsteinnehavare/arbetstagare 5 arbetsdagar och 2 lediga dagar per semes- tervecka. Arbetsdagarna förbrukar semester. I de undantagsfall som nämns i mom. 2–5 kan emellertid en vecka förbruka färre än 5 semesterdagar. Om den ordinarie arbetstiden i undantagsfall fördelas så att tjänsteinnehavaren/arbetstagaren arbetar sex dagar per vecka, förbrukar även sådana veckor 5 arbetsdagar. Observera att det ur semestersyn- punkt inte har någon betydelse om arbetsdagar och lediga dagar infaller på vardagar eller helgdagar.

Om det för semestertiden har antecknats lediga dagar som arbetstidsersättning, förbrukar dessa inte semesterdagar. Semesterdagar förbrukas inte heller om det för en tjänsteinne- havare i andligt arbete har antecknats lediga dagar som flyttats till semestertiden (§ 142 mom. 2–3) eller kompensation för lägerarbetstid (§ 143).

Mom. 2 Vissa söckenhelgers inverkan på hur semesterdagar förbrukas

Följande söckenhelger förbrukar inte semesterdagar inom en fastställd se- mestertid:

1) långfredagen, annandag påsk, Xxxxxx xxxxxxxxxxxxxxx och midsommaraf- ton

2) s.k. rörliga söckenhelger när de infaller under måndag–fredag, dvs.

• nyårsdagen,

• trettondagen,

• första maj,

• självständighetsdagen,

• julafton,

• juldagen och

• annandag jul.

Tillämpningsanvisning:

I detta avtal avses med söckenhelger de dagar som räknas upp i punkterna 1–2. Förteck- ningen över söckenhelgdagar som förkortar arbetstiden motsvarar den praxis som följer av arbetstidsbestämmelserna (§ 171). I lagstiftningen avses med söckenhelger i regel de kyrkliga högtidsdagar som nämns i KL 4:3. Dessutom avses ofta även andra högtidsdagar, t.ex. första maj, midsommarafton och julafton, som egentligen är vardagar. Trots att de är vardagar likställs midsommarafton och julafton i tjänste- och arbetskollektivavtalet med söckenhelger.

Dessa söckenhelger förbrukar inte semester om de infaller under en fastställd semestertid. De söckenhelger som nämns i punkt 2 är så kallade rörliga söckenhelger. Det har avtalats att de inte förbrukar semesterdagar om de infaller under måndag–fredag. Däremot för- brukar de semesterdagar om de infaller på lördag eller söndag och om de utan semester skulle vara tjänsteinnehavarens/arbetstagarens arbetsdagar.

Om en kortare period än en vecka fastställs som semester och en söckenhelg (mån–fre) infaller inom denna period förbrukar den inte semesterdagar. I samband med en semester som är kortare än en vecka bör söckenhelger dock inte fastställas som semestertidens första eller sista dag.

Observera att påsklördagen och även midsommarlördagen, trots att den räknas som helg- dag, förbrukar semester om de utan semester skulle vara tjänsteinnehavarens/arbetsta- garens arbetsdagar. Detta beror på att de infaller under ett veckoslut och inte förkortar veckoarbetstiden enligt den princip som följer av arbetstidsbestämmelserna.

Som semester fastställs alltid en viss i kalenderdagar angiven tidsperiod, som utöver ar- betsdagar kan innehålla lediga dagar. Arbetsdagar förbrukar semesterdagar, lediga dagar gör det inte. Huruvida en lördag eller söndag förbrukar semester beror helt på om dessa dagar under en normal arbetsvecka skulle vara arbetsdagar eller inte.

Om en ovan nämnd söckenhelg infaller inom en fastställd semestertid, förbrukar den inte semesterdagar. Det har i det avseendet ingen betydelse om den söckenhelg som infaller mellan måndag och fredag normalt skulle vara tjänsteinnehavarens/arbetstagarens lediga dag eller arbetsdag. Hur mycket en söckenhelg minskar förbrukningen av semesterdagar fastställs genom beräkning (se exempel 1 och 2).

Exempel 1:

Arbetstagarens lediga dagar är måndag och tisdag. För arbetstagaren fastställs hela själv- ständighetsdagsveckan (mån–sön) som semestertid. Självständighetsdagen infaller på ar- betstagarens lediga dag, tisdagen, dvs. mellan måndagen och fredagen. Självständighets- dagen förbrukar inte semester, vilket konstateras på följande sätt: 5-1=4. Veckan förbrukar 4 semesterdagar.

Exempel 2:

Annars samma som föregående exempel men arbetstagarens lediga dagar är lördag och söndag. Hur arbetsdagarna och de lediga dagarna infaller har ingen betydelse då det är fråga om hela semesterveckor. Då söckenhelgen inom semestern infaller mån–fre förbru- kas också i detta fall 4 semesterdagar.

Exempel 3:

Första maj infaller på en lördag (således inte mellan måndag och fredag). Första maj på- verkar inte beräkningen av semester i något avseende. En hel semestervecka förbrukar på normalt sätt 5 dagar. (En söckenhelg som infaller på en lördag eller söndag förkortar inte heller arbetstiden för arbetstagare som omfattas av arbetstidsbestämmelserna; jfr exempel 4)

Exempel 4:

Arbetstagarens lediga dagar är lördag och söndag. Första maj infaller på en onsdag. Ar- betstagaren beviljas semester måndag och tisdag. Två semesterdagar förbrukas. I detta fall har första maj ingen betydelse för beräkningen av semester, eftersom första maj faller utanför den fastställda semestertiden.

Det är en helt annan sak att första maj förkortar veckoarbetstiden för arbetstagare som omfattas av de allmänna arbetstidsbestämmelserna med 7 timmar 45 minuter, då dagen inte räknas in i semestertiden. För dem som omfattas av kontorsarbetstid skulle första maj vara en avlönad ledig dag. För tjänsteinnehavare i andligt arbete leder första maj (en söck- enhelg) däremot inte till att veckans arbetsplikt förkortas.

Mom. 3 Förbrukningen av semesterdagar med allmän arbetstid

Vid ett planerat avbrott i arbetsperioden på grund av semester förbrukas se- mesterdagarna för arbetstagare med allmän arbetstid enligt följande bestäm- melser:

1) När semestern varar en full kalendervecka förbrukar denna semestertid 5 semesterdagar. Om det i semestertiden ingår söckenhelger, minskar de förbrukningen av semesterdagar på det sätt som anges ovan i mom. 2.

2) När semestern med allmän arbetstid varar en ofullständig kalendervecka och de dagliga arbetstiderna har fastställts på vissa veckodagar, förbrukar alla ordinarie arbetsdagar som ingår i semestertiden semesterdagar. Om det i semestertiden ingår söckenhelger, minskar de förbrukningen av se- mesterdagar på det sätt som anges ovan i mom. 2.

3) När semestern med allmän arbetstid varar en ofullständig kalendervecka och arbetstiden inte är fast på det sätt som avses i punkt 2) är antalet förbrukade semesterdagar och arbetstiden under den avbrutna veckan föl- jande:

Semestertid i kalenderdagar	Semesterdagar som förbrukas	Veckans arbetstid i timmar (se § 183)
1	1	31 timmar 00 min.
2	2	23 timmar 15 min.
3	2	23 timmar 15 min.
4	3	15 timmar 30 min.
5	3	15 timmar 30 min.
6	4	7 timmar 45 min.

Tillämpningsanvisning:

Vid tillämpningen av tabellen förbrukar de i mom. 2 avsedda söckenhelgerna inte semes- terdagar om de infaller under semestertiden. Då förbrukas färre semesterdagar än vad som anges i tabellen.

Mom. 4 Hur semester förbrukas i en deltidsanställning

Om det regelbundna arbetet för en deltidsanställd tjänsteinnehavare/arbets- tagare har ordnats så att det genomsnittliga antalet arbetsdagar per kalen- dervecka är färre än 5, räknar man i semestertiden in arbetsdagar och lediga dagar samt arbetstid och ledig tid i det förhållande som också annars råder mellan dem. Som dagar som förbrukar semester betraktas då alla dagar som ingår i semestertiden utom

1) regelbundna veckovisa lediga dagar och

2) de söckenhelger som avses ovan i mom. 2.

Tillämpningsanvisning:

Under en normal semestervecka förbrukar en deltidsanställd arbetstagare 5 semesterda- gar oavsett under hur många dagar i veckan deltidsarbetet utförs. Vid beräkning av semes- ter anses en vecka ha 5 arbetsdagar och 2 regelbundet återkommande lediga dagar, även om arbetet är avsett att utföras mer sällan än under 5 arbetsdagar.

Exempel 1:

En deltidsanställd byråsekreterare arbetar regelbundet 19 timmar 5 dagar i veckan (mån– fre). En semestervecka förbrukar 5 dagar precis som för en heltidsanställd. Om semester ges för enskilda arbetsdagar, förbrukar de på motsvarande sätt semesterdagar.

Exempel 2:

En deltidsanställd byråsekreterare arbetar regelbundet 19 timmar 3 dagar i veckan (mån, tis och ons). En vecka semester förbrukar då 5 semesterdagar (mån–fre). Även torsdag och fredag betraktas i detta fall som semesterförbrukande dagar, eftersom arbetet hade kunnat organiseras så att det utförs fem dagar i veckan. Att arbetstiden förläggs till dagar under arbetsveckan som avviker från genomsnittet påverkar inte hur semesterdagarna förbrukas. Som semestertid antecknas hela kalenderveckan (mån–sön), varvid lördagen och söndagen inte förbrukar semesterdagar.

Om semester undantagsvis ges som enstaka dagar eller i perioder om några dagar, bör man i det fall som avses i exemplet se till att det senast då tre enstaka semesterdagar som infaller på arbetsdagar har givits även antecknas två semesterdagar på de arbetsfria da- garna, dvs. torsdag och fredag. I praktiken är det tydligast om den första av fem fristående semesterdagar antecknas på en arbetsdag, den andra på en frånvarodag, den tredje på en arbetsdag, den fjärde på en frånvarodag och den femte igen på en arbetsdag. Om det beviljas fler än 5 fristående dagar, påbörjas en ny serie om 5 fristående dagar genom att anteckna den första av dem på en arbetsdag. Då förverkligas den allmänna principen om att även deltidsanställda förbrukar 5 semesterdagar per semestervecka.

Tillämpningsanvisning; uppläggning av arbetet i perioder om flera veckor:

Deltidsarbete kan läggas upp så att det utförs under en utjämningsperiod över flera veckor. Då bör man se till att semesterförbrukande dagar under semesterperioden fördelas enhet- ligt mellan arbetsdagar och arbetsfria dagar enligt mängden deltidsarbete. Om deltidsar- betet har förlagts till en längre period än en vecka, ska placeringen och förbrukningen av semesterdagar granskas utifrån lika långa perioder.

Exempel 3:

En deltidsanställd församlingsmästares arbetstid är 19 timmar i veckan. Församlingsmäs- taren arbetar alternerande veckor så att varannan vecka är arbetsvecka (38 timmar) och varannan ledig (0 timmar). Om semester beviljas för en hel arbetsvecka ska som semes- tertid antecknas både en arbetsvecka och en ledig vecka. Vardera veckan förbrukar i så fall 5 semesterdagar, sammanlagt 10 semesterdagar. Semester kan inte beviljas enbart för en arbetsvecka eller för en ledig vecka.

Om arbetstagaren i exemplet på motsvarande sätt beviljas mindre än en vecka, t.ex. 2 da- gar semester under en arbetsvecka, ska det på en ledig vecka antecknas samma antal se- mesterdagar; i detta fall 2 dagar, vilket innebär att sammanlagt 4 semesterdagar förbrukas.

Exempel 4:

Vid deltidspension är det vanligt att man arbetar 50 procent och varvar en vecka heltidsar- bete med en vecka ledigt. Arbetet kan också ha lagts upp så att man arbetar 2 veckor och är ledig 2 veckor. I dessa fall ska semester förläggas till arbetsveckor och lediga veckor i samma proportion som mellan arbetstiden och frånvarotiden. Om man arbetar 50 procent och arbetet utförs varannan vecka, ska det för varje semesterdag som placerats på en arbetsdag placeras en semesterdag på en frånvarovecka.

Exempel 5:

En deltidsanställd kantor arbetar 60 procent i veckan. Då är antalet arbetsdagar i genom- snitt 3 per vecka. Xxxxxxx arbetar regelbundet med 5 arbetsdagar respektive 1 arbetsdag varannan vecka. Semester ska antecknas på arbetsdagarna och frånvarodagarna i förhål- landet 3: 2.

Om semester beviljas för 2 veckor, förbrukar den första veckans 5 arbetsdagar och den andra veckans ena arbetsdag samt de lediga dagarna 4 dagar; sammanlagt 10 semester- dagar varav 6 är arbetsdagar och 4 är lediga dagar. Om semester beviljas som fristående dagar ska man se till att semester förbrukas i förhållande till den arbetade tiden: för tre semesterdagar som infaller på arbetsdagar ska det antecknas två semesterdagar för de lediga dagarna. Då förverkligas den allmänna principen om att även deltidsanställda för- brukar 5 semesterdagar per semestervecka.

Mom. 5 Hur semester förbrukas för arbetstagare som inkallas vid behov

AKA Om en tillsvidareanställd timavlönad anställd i arbetsavtalsförhållande som inkallas vid behov tjänar in semester, tillämpas på beviljande av semester och förbrukning av semesterdagar det som bestäms i mom. 4.

Tillämpningsanvisning:

Detta moment tillämpas på arbetstagare med arbetsavtal som gäller tillsvidare, men som inte har fastställd ordinarie arbetstid och enbart arbetar de tider som församlingens verk- samhet förutsätter (arbetstagare som inkallas vid behov).

En arbetstagare som avses i detta moment kan tjäna in semester för vissa kvalifikations- månader. Semester ges då på normalt sätt så att semestertidpunkten antecknas i semes- terschemat. Fastställande av semestern visar när en arbetstagare som inkallas vid behov inte kommer att inkallas. I stället för semesterlön får arbetstagaren motsvarande semeste- rersättning i enlighet med § 104 mom. 1.

§ 96 Bestämning av semestertidpunkten

Mom. 1 Huvudregeln för bestämning av semestertidpunkten

Semester beviljas under den tid som arbetsgivaren bestämt så att minst 65

procent av det totala antalet semesterdagar som intjänats under kvalifika-

tionsåret placeras inom semesterårets semesterperiod (2.5.–30.9.) och res- ten efter semesterperioden. Semestern får inte bestämmas så att den vä- sentligen påverkar tjänsteinnehavarens/arbetstagarens ordinarie arbetstid medan arbetet pågår.

Tillämpningsanvisning:

Enligt det system som följer av detta avtal kan semestertiden börja och sluta på vardagar men även på söndagar eller andra helgdagar. Semestertiden för tjänsteinnehavare/arbets- tagare vars lediga dagar är lördag och söndag kan börja på en måndag och sluta så att semesterns sista dag är en söndag. Motsvarande förfarande kan tillämpas på t.ex. präster eller församlingsmästare vars ordinarie lediga dagar är måndag och tisdag. Semestern kan börja på en ledig dag (mån) och sluta på en söndag. Detta innebär att semestern fastställs som fulla kalenderveckor medan måndagen och tisdagen veckan efter semestern på nor- malt sätt är prästens eller församlingsmästarens fridagar. Observera att fastställandet av semestern på detta sätt inte påverkar antalet semesterdagar som förbrukas utan endast tjänstgöringsskyldigheten under semestertiden. Under semestertiden har tjänsteinnehava- ren ingen tjänstgöringsskyldighet. Om de lediga dagarna inte inkluderas i semestertiden skulle tjänstgöringsskyldighet kunna uppkomma i oundgängliga och brådskande fall (se KL 6:27). Därför inkluderas de lediga dagarna för hela veckor i semesterperioder som är avsedda att vara sammanhängande.

När lediga dagar infaller mitt under en kalendervecka är det ändamålsenligt att förlägga semestern så att den börjar dagen efter de lediga dagarna och slutar med lediga dagar den sista semesterveckan. Om de lediga dagarna t.ex. är torsdag och fredag börjar semestern på lördagen och slutar den sista semesterveckans fredag.

Parterna är eniga om att en del av semestern bör ges som vintersemester utanför den egentliga semesterperioden om semesterns längd är minst 23 arbetsdagar.

Om en tjänsteinnehavare/arbetstagare har beviljats en längre tjänst-/ arbetsledighet, kan semestern på begäran av tjänsteinnehavaren/arbetstagaren ges under tjänst-/arbetsledig- heten. I ett sådant fall avbryts tjänst-/arbetsledigheten av semestern.

Mom. 2 Beviljande av semester med avvikelse från huvudregeln Semester kan beviljas med avvikelse från mom. 1

1) på grund av att arbetsuppgifterna är säsongsbetonade eller av någon an-

nan motiverad anledning som påverkar placeringen av arbetsuppgifterna under året eller

2) efter överenskommelse med tjänsteinnehavaren/arbetstagaren. Mom. 3 Den sista tidpunkten för beviljande av semester ut

Semester som fallit ut ska beviljas före utgången av april det år som följer på semesteråret eller av grundad anledning före utgången av september.

Tillämpningsanvisning:

Semester som fallit ut ska i regel beviljas innan nästa semesterperiod börjar (1.5.). I undan- tagsfall och av grundad anledning kan semester också beviljas efter detta. Som grundad anledning betraktas till exempel en lång tjänst- eller arbetsledighet eller en arbetssituation som förhindrat beviljande av semester. Semester ska dock alltid beviljas före utgången av september det år som följer på semesteråret. Om detta inte är möjligt betalas semesterer- sättning, om man inte enhälligt har kommit överens om att semesterdagarna ska sparas. Högst det antal outtagna semesterdagar som anges i § 97 mom. 1 kan sparas.

Mom. 4 Sammanhängande semester

De delar av semestern som förläggs inom och utanför semesterperioden ska vara sammanhängande, om inte annat avtalas med tjänsteinnehavaren/ar- betstagaren.

Mom. 5 Tjänsteinnehavarens/arbetstagarens åsikt och meddelande om semestertid- punkten

Innan semestertidpunkten bestäms ska tjänsteinnehavaren/arbetstagaren ges tillfälle att framföra sin åsikt om den. Tjänsteinnehavaren/arbetstagaren ska underrättas om semestertidpunkten om möjligt en månad men senast 2 veckor innan semestern eller en del av den börjar, om inte annat avtalas med tjänsteinnehavaren/arbetstagaren.

§ 97 Sparande av semester

Mom. 1 Antal semesterdagar som sparas

Minst 15 semesterdagar av hela semestern ska tas ut som semester. Av övri- ga semesterdagar har tjänsteinnehavaren/arbetstagaren rätt att spara högst 10 och hålla dessa som sparad ledighet under den följande semesterperi- oden eller därefter. Därutöver kan tjänsteinnehavaren/arbetstagaren spara högst 5 semesterdagar, om han eller hon kommer överens om detta med arbetsgivaren.

Tillämpningsanvisning:

Om tjänsteinnehavaren/arbetstagaren har rätt till färre än 15 semesterdagar kan ingen se- mester sparas. Om tjänsteinnehavaren/arbetstagaren vill spara fler än 10 semesterdagar ska han eller hon be om arbetsgivarens samtycke i samband med att semesterschemat fastställs.

Mom. 2 Tidpunkt för anmälan om sparande

Tjänsteinnehavaren/arbetstagaren ska på våren, i samband med att semes- terschemat fastställs, meddela arbetsgivaren hur många semesterdagar han eller hon vill spara.

Tillämpningsanvisning:

Efter att semesterschemat har fastställts kan semesterdagar i regel inte längre sparas. I undantagsfall kan semesterdagar emellertid sparas ännu till utgången av september kalen- deråret efter semesterperioden, t.ex. på grund av en lång sjukfrånvaro eller någon annan långvarig tjänst-/arbetsledighet, om parterna är eniga om saken.

Mom. 3 Beviljande av sparad ledighet

Om inte annat överenskoms ska de sparade semesterdagarna ges i form av sparad ledighet på en gång vid en tidpunkt som tjänsteinnehavaren/arbets- tagaren och arbetsgivaren avtalar om. Den sparade ledigheten ska tas ut senast det femte kalenderåret efter det kalenderår då sparandet av ledighet inleddes.

Tillämpningsanvisning:

Hela den sparade ledigheten ges i regel på en gång. Tjänsteinnehavaren/arbetstagaren och arbetsgivaren kan dock komma överens om att den sparade ledigheten ges i flera pe- rioder. Även i detta fall rekommenderas att perioderna är tillräckligt långa så att syftet med den sparade ledigheten, dvs. en längre ledighet, uppfylls.

Mom. 4 Ersättning för sparad ledighet i pengar

Till tjänsteinnehavaren/arbetstagaren betalas för varje innestående sparad semesterdag en ersättning som beräknas på den ordinarie lön som gällde före ändringen, om

1) tjänsteinnehavarens/arbetstagarens arbetstid väsentligt ändras eller

2) tjänsteinnehavaren/arbetstagaren permitteras tillsvidare.

Tillämpningsanvisning:

Tjänsteinnehavaren/arbetstagaren och arbetsgivaren kan komma överens om att sparad ledighet i de fall som avses i punkt 1) kan tas ut som ledighet oberoende av ändringar i arbetstiden. I detta fall betalas under den sparade ledigheten lön enligt den arbetstid tjäns- teinnehavaren/arbetstagaren hade vid tidpunkten för sparandet.

§ 98 Flyttning av semester

Mom. 1 Rätt att flytta semester

Tjänsteinnehavaren/arbetstagaren har rätt att flytta sin semester eller en del

av denna eller sparad ledighet till en senare tidpunkt om

1) han eller hon på grund av sjukdom, förlossning eller olycksfall är arbets- oförmögen när semestern eller den sparade ledigheten börjar eller pågår, och

2) han eller hon inte själv avsiktligt eller genom grov oaktsamhet orsakat sjuk- domen eller olycksfallet.

För att ha rätt att flytta sin semester måste tjänsteinnehavaren/arbetstagaren utan dröjsmål eller efter att det laga förhindret upphört utan obefogat dröjsmål uttryckligen begära att semestern flyttas. Tjänsteinnehavaren/arbetstagaren har motsvarande rätt att flytta semestern eller en del av den, om det är känt att han eller hon på grund av sjukvård eller annan därmed jämförbar vård kommer att vara arbetsoförmögen under sin semester.

Tillämpningsanvisning:

En flyttning av semestern på grund av arbetsoförmåga förutsätter att tjänsteinnehavaren/ arbetstagaren uttryckligen anhåller om att den flyttas och visar läkarintyg över arbetsoför- mågan (§ 52).

Mom. 2 Beviljande av flyttad semester

Semester som flyttats på grund av arbetsoförmåga ges i den mån det är möjligt under samma semesterperiod. När den nya tidpunkten för semestern bestäms ska en anmälningstid på minst tre dagar iakttas innan den flyttade semestern börjar. Vid flyttning av semester till en tidpunkt efter semesterperi- oden iakttas vad som föreskrivs om uttag av semester i § 96 mom. 3.

Mom. 3 Flyttning av semester på arbetsgivarens initiativ

Om det av något vägande skäl är nödvändigt att på arbetsgivarens initiativ flytta tidpunkten för semestern ska tjänsteinnehavaren/arbetstagaren under- rättas om ändringen om möjligt minst två veckor innan semestern eller en del av den börjar. Av särskilt vägande skäl kan tidpunkten för semestern flyttas eller semestern avbrytas utan iakttagande av denna två veckors anmälnings- tid. I båda fallen ska tjänsteinnehavaren/arbetstagaren ges tillfälle att bli hörd innan beslutet fattas.

KAPITEL 4.4. SEMESTERLÖN

§ 99 Tjänsteinnehavares/månadsavlönade arbetstagares semesterlön

Mom. 1 Huvudregel för semesterlön

Tjänsteinnehavare/månadsavlönade arbetstagare betalas ordinarie lön un- der semester och sparad ledighet.

Tillämpningsanvisning:

På den som har månadslön då semestern börjar tillämpas bestämmelserna om månadsav- lönade arbetstagare. Bestämmelser om betalning av semesterlön till timavlönade arbets- tagare finns i § 101 och 102.

Mom. 2 Semesterlön enligt genomsnittlig anställningsprocent när arbetstiden och lönen

har förändrats under kvalifikationsåret

När en tjänsteinnehavares/månadsavlönad arbetstagares arbetstid och där-

med lön ändrar under kvalifikationsåret bestäms semesterlönen för den se- mester som tjänats in under kvalifikationsåret enligt genomsnittet av den an- ställningsprocent baserad på arbetstid som tillämpats under kvalifikationsåret (genomsnittlig anställningsprocent)

Tillämpningsanvisning:

Bestämmelsen tillämpas i de fall då anställningsförhållandets ordinarie arbetstid och till följd av detta även lönen har ändrat under kvalifikationsåret. När tjänsteinnehavaren/den månadsavlönade arbetstagaren inleder sin semester betalas i stället för lön semesterlön som beräknas på den genomsnittliga anställningsprocenten under kvalifikationsåret. På detta sätt blir ändringen av arbetstid under semesterintjäningstiden beaktad i semesterlö- nens belopp. Bestämmelsen tillämpas till exempel när en heltidsanställd övergår till del- tidspension eller en person som haft partiell tjänst-/arbetsledighet återgår till full arbetstid.

Den genomsnittliga anställningsprocenten bestäms genom att de olika anställningspro- centerna multipliceras med antalet månader de tillämpats och resultatet divideras med det totala antalet kvalifikationsmånader. Om anställningsprocenten har ändrat mitt under en kalendermånad beräknas lönen för den månaden utifrån dagslönen separat för bägge anställningsprocenten.

Exempel:

En anställds arbetstid och anställningsprocent har under kvalifikationsåret 1.4.2014– 31.3.2015 under sex månader varit 100 procent och till följd av deltidspensionering under sex månader 50 procent. Semesterlönen för den semester som tjänats in under kvalifikations- året bestäms som genomsnittet av dessa anställningsprocenter: (6*100%+6*50%)/12=75

%. På motsvarande sätt om anställningsprocenten till exempel under fyra månader varit 60 procent och åtta månader 100 procent, är den genomsnittliga anställningsprocenten 87 procent (=4*60%+8*100%)/12.

Om den anställda har semester t.ex. 18–31.8.2014 (14 kalenderdagar) beräknas semester- lönen för denna tid utgående från den månadslön som bestäms på ovan nämnda sätt enligt den genomsnittliga anställningsprocenten. Om den genomsnittliga anställningsprocenten är t.ex. 75 procent betalas för 14 kalenderdagar i semesterlön 75 procent av månadslönen och för de resterande 17 kalenderdagarna betalas lön enligt den anställningsprocent som för närvarande tillämpas. Om den anställda har semester hela månaden betalas lönen i sin helhet utifrån den genomsnittliga anställningsprocenten enligt beskrivningen ovan.

Mom. 3 Semesterlön när arbetstiden och lönen ändras då kvalifikationsåret tagit slut

innan semestern börjar

När en tjänsteinnehavares/månadsavlönad arbetstagares arbetstid och där- med lön ändrar efter att kvalifikationsåret slutat men innan semestern eller en del av den inleds bestäms semesterlönen för den semester som tjänats in under kvalifikationsåret enligt den anställningsprocent för föregående kvalifi- kationsår som tjänsteinnehavaren/arbetstagaren hade innan arbetstiden och lönen ändrade.

Tillämpningsanvisning:

Bestämmelsen tillämpas när tjänsteinnehavarens/den månadsavlönade arbetstagarens arbetstid och lön har ändrat efter att semestern fallit ut men innan semestern eller en del av den inleds. I så fall betalas som semesterlön den ordinarie lön som tjänsteinnehavaren/ arbetstagaren hade under kvalifikationsåret, dvs. när semestern tjänades in.

Även i fråga om detta moment används som lönegrund för semester den lönenivå som gäller när semestern ges, på samma sätt som i fråga om mom. 2 när den genomsnittliga anställningsprocenten används.

Mom. 4 Procentbaserad semesterlön när arbetstiden är 7–8 timmar i veckan

En tjänsteinnehavare/månadsavlönad arbetstagare i bisyssla som på basis av sin ordinarie arbetstid arbetar så få dagar och ett så litet antal timmar att en eller flera kvalifikationsmånader varje kvalifikationsår blir ofullständiga be- talas en procentbaserad semesterlön som beräknas enligt § 104.

Tillämpningsanvisning:

Detta moment gäller anställningar där den ordinarie arbetstiden är 7–8 timmar i veckan. Då uppfylls förutsättningen för rätt till semester, 35 arbetstimmar, under vissa månader och un- der andra månader inte. (När en månadsavlönad arbetstagares ordinarie veckoarbetstid är endast 1–6 timmar tillämpas enbart semesterersättningsbestämmelserna i § 105, eftersom rätt till semester inte uppkommer för en enda månad.)

Semester som tjänsteinnehavaren/arbetstagaren tjänar in för fulla kvalifikationsmånader ges som vanlig semester. Observera, att när semesterlönen beräknas enligt § 104 mom. 1 och betalas som procentbaserad semesterlön ska den grunda sig på lönen för hela kvalifi- kationsåret, dvs. även lönen för de månader då ingen semester har tjänats in.

Om arbetstiden är sådan att tjänsteinnehavaren/arbetstagaren normalt skulle tjäna in se- mester för varje månad men av någon tillfällig orsak inte gör det (t.ex. på grund av sådan oavlönad tjänst-/arbetsledighet som inte likställs med arbetad tid), betalas semesterlön eller semesterersättning på normalt sätt för de fulla kvalifikationsmånaderna i enlighet med mom. 1. I detta fall betalas inte semesterersättning för de ofullständiga kvalifikationsmå- naderna.

Exempel:

En städare är sedan flera år anställd hos församlingen. Arbetstiden är 8 timmar i veckan och månadslönen 18 procent av lönen i kravgrupp 303. Städaren tjänar in semester för 9 månader, vilket innebär att städaren de månaderna får räkna sig till godo minst 35 arbets- timmar. På städaren tillämpas semestertabell 2 och semesterrätten är sålunda 22 dagar. Det procenttal för semesterersättning som ska tillämpas är då 11,5 procent. Städaren har tjänat 3 988,90 € under kvalifikationsåret (lönen för övertids- och nödarbetstimmar inte medräknad). Av den sammanlagda lönen har städaren tjänat 3 005,45 € under de 9 må- nader som ger rätt till semester och 983,45 € under de 3 månader som inte ger rätt till se- mester. Semesterlönen beräknas i enlighet med de procenttal för semesterersättning som framgår av § 104 mom. 1 och semesterpenningen i enlighet med § 107 mom. 2 som följer:

Den procentbaserade semesterlönen och semesterpenningen för 9 månader 11,5 % * 3 005,45 € = 345,62 € (semesterlön)

50 % * 345,62 € = 172,81 € (semesterpenning)

Procentbaserad semesterlön för 3 månader (eftersom ingen rätt till semester uppkommit betalas inte semesterpenning)

11,5 % * 983,45 € = 113,09 €

Mom. 5 Procentbaserad semesterlön då arbetstiden varierar under olika tider på året Om en tjänsteinnehavares/månadsavlönad arbetstagares arbetstid varierar

under kvalifikationsåret betalas semesterlön enligt följande:

1) när tjänsteinnehavarens/arbetstagarens ordinarie arbetstid varierar under olika årstider enligt ett fast system betalas semesterlön enligt mom. 2 (ge- nomsnittlig anställningsprocent).

2) när tjänsteinnehavarens/arbetstagarens arbetstid varierar under olika års- tider så att ordinarie arbetstid följs under en del av året och arbetstiden helt eller delvis bestäms av uppgiftsbehovet under en del av året (inkallas vid behov), bestäms semesterlönen enligt § 104.

Tillämpningsanvisning:

Se exempel på beräkning av semesterlön i mom. 4.

Mom. 6 Kalkylmässig rättelse av procentbaserad semesterlön

Om en i mom. 4–5 avsedd tjänsteinnehavares/arbetstagares lön för en full kvalifikationsmånad har varit mindre än normalt på grund av att tjänsteinne- havaren/arbetstagaren under den månaden har haft oavlönad tjänst-/arbets- ledighet eller om tjänsteinnehavarens/arbetstagarens lön har varit nedsatt till följd av sjukfrånvaro, ska semesterlönen för en sådan månad räknas på basis

av den kalkylerade lönen, vars belopp fås genom att lönen för de tre föregå- ende, lönemässigt normala månaderna räknas ihop och summan divideras med tre.

Exempel:

En arbetstagare har i mars tagit ut 10 dagar oavlönad arbetsledighet och tjänar därför den månaden mindre än normalt. Även om antalet arbetstimmar inte uppgår till 35 uppkommer rätt till semester även för mars, eftersom frånvaron likställs med arbetad tid (§ 93 punkt 9). Den kalkylerade lönen för mars månad beräknas så att lönerna för december, januari och februari räknas ihop och summan divideras med 3. Observera att lön för övertids- och nödarbete ska dras av från lönen för december–februari.

Mom. 7 Hur ändring av löneformen påverkar semesterlönen

AKA Om en timavlönad arbetstagare under kvalifikationsåret har övergått till må- nadslön, betalas som semesterlön arbetstagarens ordinarie månadslön vid den tidpunkt då semestern börjar.

§ 100 Tillägg till semesterlön

Mom. 1 Rätt till semesterlönetillägg

För tjänsteinnehavare/månadsavlönade arbetstagare vilkas ordinarie arbets- tid omfattar söndags-, kvälls- eller nattarbete, ska till semesterlönen adderas ett tillägg beräknat på de ersättningar i pengar som betalats för dessa arbets- tider.

Mom. 2 Beräkning av semesterlönetillägg Semesterlönetillägget beräknas enligt följande:

1) Först beräknar man hur många procent de ersättningar som betalats för

söndags-, kvälls- och nattarbete som utförts under ordinarie arbetstid det föregående kvalifikationsåret utgör av den ordinarie lön som betalats för det föregående kvalifikationsåret (tilläggsprocent för semesterlön).

2) Sedan beräknar man tjänsteinnehavarens/arbetstagarens kalkylmässiga semester i antal månader. Semesterns kalkylmässiga längd i månader be- räknas genom att man dividerar antalet intjänade semesterdagar med talet 21,5.

3) Därefter beräknar man tjänsteinnehavarens/arbetstagarens kalkylerade semesterlön. Den kalkylerade semesterlönen beräknas genom att man di- viderar tjänsteinnehavarens/arbetstagarens ordinarie månadslön med den kalkylmässiga semesterlängden.

4) Beloppet för semesterlönetillägget fås genom att man multiplicerar tjäns- teinnehavarens/arbetstagarens kalkylerade semesterlön med tilläggspro- centen för semesterlönen.

Mom. 3 Semesterlönetilläggets maximala belopp

Tillägget till semesterlönen är högst 35 procent av den kalkylerade semes- terlönen.

Mom. 4 Betalning av semesterlönetillägg

Tillägget till semesterlönen betalas som en engångsersättning samtidigt med semesterpenningen i juni.

Mom. 5 Semesterlönetillägg när anställningen upphör

När ett anställningsförhållande upphör beräknas semesterlönetillägget på se- mesterersättningen utifrån de arbetstidsersättningar som betalats under det

aktuella kvalifikationsåret och den ordinarie lönen vid tidpunkten för anställ- ningens upphörande.

Tillämpningsanvisning:

I tillägget till semesterlönen beaktas inga arbetstidsersättningar i form av ledig tid.

Exempel:

Arbetstagarens regelbundna månadslön (ordinarie lön) är 2 150 €/mån. och den ordinarie lönen för hela kvalifikationsåret 25 800 €. Dessutom har arbetstagaren för samma tid fått 310 € i ersättningar för helgdags-, kvälls- och nattarbete under ordinarie arbetstid. (Därtill har i samband med övertidsarbete betalats motsvarande ersättningar, men dessa beaktas inte i detta sammanhang.) Tillägget till semesterlönen beräknas på följande sätt:

1) Ersättningsbeloppet är 1,2 procent av den ordinarie lönen (310 €/25 800 € * 100). Se- mesterlönen ökas med denna procent.

2) Rätten till semester är 38 semesterdagar (semestertabell 1). En månad omfattar i ge- nomsnitt cirka 21,5 semesterdagar. Semesterns kalkylmässiga längd är då 1,77 måna- der (38/21,5 = 1,77).

3) Arbetstagarens regelbundna månadslön (ordinarie lön) är 2 150 €/mån. Den kalkylera- de semesterlönen är 1,77 * 2 150 € = 3 805,50 €

4) Tilläggets belopp är (1,2 % * 3 805,50 €) = 45,67 €.

§ 101 Timavlönade arbetstagares semesterlön för semester som har fallit ut AKA

Mom. 1 Semesterlönens storlek

En timavlönad arbetstagare får semesterlön som beräknas i procent på den semester som har fallit ut, om han eller hon är

1) tillsvidareanställd i arbetsavtalsförhållande, eller

2) visstidsanställd för en lång tid och får sin semester som semester, inte som semesterersättning.

Semesterlönen beräknas enligt den nedanstående tabellen som en pro- centuell andel av den lön som betalats för fulla kvalifikationsmånader under kvalifikationsåret. I lönen inräknas utbetalda tillägg med undantag av lön för övertids- och nödarbete.

Alternativ semesterrätt (§ 94 mom. 2)	Fulla kvalifikationsmånader
Alternativ semesterrätt (§ 94 mom. 2)	1	2	3	4	5	6	7	8	9	10	11	12
Semestertabell 1	13,0	13,0	13,0	13,0	13,0	13,0	14,0	14,0	14,0	15,0	15,5	16,5
Semestertabell 2	11,5	11,5	11,5	11,5	11,5	11,5	11,5	11,5	11,5	11,5	12,0	12,5
Semestertabell 3	9,0	9,0	9,0	9,0	9,0	9,0	9,0	9,0	9,0	9,0	9,0	9,5

Tillämpningsanvisning:

Den ovanstående tabellens hänvisningar till semestertabellerna 1–3 avser de tre semes- terrättsalternativen i § 94 mom. 2. Siffrorna i kolumnerna anger semesterlönens procenttal beroende på antalet kvalifikationsmånader för vilka semester intjänats. I praktiken blir det närmast fråga om att tillämpa procentkolumnen för 12 fulla kvalifikationsmånader. Det kan bli aktuellt att tillämpa de övriga kolumnerna om arbetstagaren inte har tjänat in semester för en eller flera kvalifikationsmånader. Observera att lönen för ofullständiga kvalifikations- månader inte över huvud taget tas i beaktande när semesterlönen beräknas procentuellt. Semesterersättning betalas inte heller på lönen för ofullständiga kvalifikationsmånader.

Semesterlön enligt detta moment betalas inte ut om semestern ges mitt under kvalifika- tionsåret innan den fallit ut. Här avses särskilt situationer där en säsongsarbetare som semester ges semesterdagar som har tjänats in innan anställningen upphört men som inte fallit ut. Se § 102 med tillämpningsanvisning.

Exempel:

En timavlönad arbetstagare har för 12 månader tjänat in 38 semesterdagar. Den intjänade lönen under kvalifikationsåret, inklusive semesterlön och lön för andra frånvaroperioder (t.ex. sjuklön) samt ersättningar för lång dag och kvälls-, natt- och söndagsarbete, uppgår till 22 000,00 €. Från lönen har man dragit av lön för övertid, semesterpenning och eventu- ell beredskapsersättning, som inte ska beaktas i beräkningen av semesterlönen.

Det totala semesterlönebeloppet är 16,5 % * 22 000,00 € = 3 630,00 €. Lönen per semes- terdag (arbetsdag) är 3 630,00 € / 38 = 95,52 €. Semesterlön betalas för varje semesterdel beroende på hur många semesterförbrukande dagar (arbetsdagar) som ingår i den.

Mom. 2 Kalkylmässig rättelse av sänkt lönegrund

Om lön för en timavlönad arbetstagare som avses i mom. 1 för en full kvalifi- kationsmånad har varit lägre än normalt på grund av att arbetstagaren under den månaden har varit arbetsledig utan lön eller på grund av sjukfrånvaro, ska semesterlönen för en sådan månad beräknas på basis av den kalky- lerade lönen. Det kalkylerade lönebeloppet fås genom att man räknar ihop arbetstagarens lön för de tre föregående månaderna med ordinarie lön och dividerar summan med tre.

Exempel:

En heltidsanställd arbetstagare har i mars haft 10 dagar ledighet utan lön och förtjänar där- för denna månad mindre än normalt. Eftersom antalet arbetade timmar överstiger 35 har arbetstagaren emellertid rätt till semester. Den kalkylerade lönen för mars månad beräknas så att lönerna för december, januari och februari räknas ihop och summan divideras med

3. Det bör dessutom observeras att i enlighet med mom. 1 ska lön för övertidsarbete och nödarbete dras av från lönerna för december-februari.

Mom. 3 Semesterlön för timavlönad som inkallas vid behov

Om en timavlönad arbetstagare har anställts tillsvidare men ingen exakt ar- betstid har bestämts eftersom arbetsmängden varierar (arbetstagaren inkal- las vid behov) beräknas arbetstagarens semesterlön enligt § 104.

Tillämpningsanvisning:

Se exempel på beräkning av semesterlön och semesterpenning i § 99 mom. 4.

Mom. 4 Hur ändring av löneformen påverkar semesterlönen

Om en arbetstagare under kvalifikationsåret övergår från månadslön till tim- lön, ska semesterlönen beräknas i enlighet med mom. 1–2 på den lön som tjänats in under kvalifikationsåret.

Tillämpningsanvisning:

Detta moment tillämpas då arbetstagaren i början av kvalifikationsåret har arbetat som månadsavlönad tjänsteinnehavare/arbetstagare och senare under samma kvalifikationsår övergått till timlön. I samband med ändringen kan också arbetstiden ha ändrats.

§ 102 Timavlönade arbetstagares semesterlön för semester som inte har fallit ut

AKA

Om en timavlönad arbetstagare ges semester innan den har fallit ut betalas semesterlön enligt bestämmelsen om semesterersättning i § 104.

Tillämpningsanvisning:

Denna paragraf tillämpas i stället för § 101 närmast då en säsongsarbetstagare undan- tagsvis under en visstidsanställning ges semester som tjänats in men ännu inte fallit ut. En motsvarande situation kan också uppstå när en timavlönad arbetstagare ges semester som inte fallit ut i stället för semesterersättning då anställningen upphör mitt under kvalifi- kationsåret t.ex. på grund av pensionering.

KAPITEL 4.5. SEMESTERERSÄTTNING

§ 103 Tjänsteinnehavares/månadsavlönade arbetstagares semesterersättning när anställningsförhållandet upphör

Mom. 1 Huvudregel för semesterersättning

En tjänsteinnehavare/arbetstagare har rätt till semesterersättning för innestå- ende semesterdagar när anställningen upphör. Semesterersättningen räknas ut så att den ordinarie månadslönen vid den tidpunkt då anställningen upp- hör divideras med 20,83 och multipliceras med det antal semesterdagar som anges i semestertabellerna i § 94 mom. 2, efter att redan uttagna semester- dagar först har dragits av.

Tillämpningsanvisning:

I undantagsfall tillämpas bestämmelsen också då anställningen fortgår, i sådana fall då se- mester inte kan ges i enlighet med § 96 mom. 3 före utgången av september kalenderåret efter semesteråret och i stället ges i form av semesterersättning.

Semesterersättning betalas vanligen då en visstidsanställning upphör i säsongsbetonade arbeten, men kommer i fråga också då en tillsvidareanställning upphör.

I princip betalas ingen semesterersättning på lön för sådana kvalifikationsmånader som inte berättigar till semester. Från denna grundläggande princip finns dock två undantag:

1) när rätten till semester uppkommer då man i enlighet med § 92 mom. 3 slår ihop dagar-

na i två ofullständiga kvalifikationsmånader (principen ”allt tas till vara”)

2) när arbetstagaren på grund av att anställningen är för kort eller arbetsmängden för liten inte tjänar in någon semester alls, varvid semesterersättning enligt § 105 betalas.

Betalning av semesterpenning i samband med semesterersättning, se § 110 mom. 2

Exempel:

En tjänsteinnehavare/arbetstagare har rätt till 38 dagar semester (§ 94 mom. 2 semes- tertabell 1). Då anställningen upphör 31.8. har tjänsteinnehavaren/arbetstagaren hållit 27 dagar av det föregående kvalifikationsårets semester (38 semesterdagar). Därvid betalas semesterersättning för sammanlagt 26 semesterdagar: 11 arbetsdagar från det föregåen- de kvalifikationsåret samt 15 arbetsdagar som har intjänats för fem av det löpande kvali- fikationsårets månader och inte fallit ut. (För semester som fallit ut har semesterpenning betalats redan i juni. För semester som inte har fallit ut betalas enligt § 106 mom. 1 semes- terpenning för 5 månader sammanlagt 30 procent av månadslönen (=5 * 6 %).

Mom. 2 Semesterersättning när arbetstid och lön har ändrats eller ändrar under kvalifi- kationsåret

Om tjänsteinnehavarens/arbetstagarens semesterlön bestäms enligt § 99 mom. 2 eller 3 beräknas också semesterersättning för outtagna semesterda- gar i enlighet med bestämmelserna i § 99 mom. 2 och 3.

Mom. 3 Avstämning av semesterersättning i korta anställningar

Om en tjänsteinnehavares/månadsavlönad arbetstagares anställning inte va- rar en enda full kalendermånad men tjänsteinnehavaren/arbetstagaren trots det på basis av anställningen tjänar in semester, betalas semesterersättning i proportion till hur många kalenderdagar av hela kalendermånadens kalen- derdagar anställningen har varat. Om anställningsförhållandet i sin helhet pågår längre än en kalendermånad betalas full semesterersättning för varje månad som berättigar till semester.

Tillämpningsanvisning:

Rätt till semester kan uppkomma i två fall även när anställningen är kortare än en full ka- lendermånad:

1) Anställningen varar minst 16 kalenderdygn under kalendermånaden och under anställ-

ningen arbetar arbetstagaren minst 35 timmar eller under minst 14 arbetsdagar (se § 92 mom. 1–2).

2) Rätt till semester uppkommer enligt principen ”allt tas till vara” (se § 92 mom. 3)

Efter att anställningsförhållandet har pågått en hel kalendermånad görs inte längre någon avstämning. Om anställningen under två sådana månader då avstämning görs har varat under en period som sammanlagt överstiger en månad ska man på basis av avstämningen dock inte betala mer än semesterersättning för en full månad (se exempel 3).

Exempel 1:

En heltidsanställning pågår 6–24.7, dvs. 19 kalenderdygn. Semesterrätt uppkommer då anställningsförhållandet har pågått över 16 kalenderdagar och arbetstagaren har arbetat över 35 timmar. Om anställningsförhållandet inte pågår ett enda helt kalenderdygn ska se- mesterersättningen avstämmas mot anställningstiden. Semesterersättningen utgör 19/31 av den fulla semesterersättningen. Också semesterpenningen avstäms med samma rela- tionstal

Exempel 2:

En heltidsanställning varar 22.7–9.8, dvs. 19 kalenderdygn. Båda kvalifikationsmånaderna är ofullständiga, eftersom anställningsförhållandet inte under någondera månaden pågår i 16 dygn. Med stöd av § 92 mom. 3 ska emellertid de i juli och augusti arbetade dagarna sammanräknas, varvid motsvarande kalkylerade semesterrätt som i exempel 1 uppkom- mer. Semesterersättningen och semesterpenningen räknas på samma sätt som i exempel

1. Som divisor används den månads arbetade kalenderdagar under vilken den större an- delen av anställningsförhållandet infaller (juli).

Exempel 3:

En heltidsanställning varar sammanlagt över en månad, men inte en enda full kalendermå- nad: 3.7–10.8 Semesterrätt uppkommer för juli men inte för augusti. Eftersom anställnings- förhållandet i sin helhet pågår över en månad ska full semesterersättning och semester- penning betalas för en månad. Augustidelen av anställningsförhållandet, dvs. den del som överstiger en månad, berättigar inte till ytterligare semesterersättning.

Exempel 4:

En heltidsanställning pågår 3.7–20.8. Båda månaderna är i sig fulla kvalifikationsmånader. Eftersom anställningen emellertid inte har varat en enda full kalendermånad, ska semeste- rersättningen och semesterpenningen för två månader avstämmas mot månadernas sam- manlagda antal kalenderdagar: (29+20)/(31+31).

Om ett anställningsförhållande innehåller en hel kalendermånad, t.ex. pågår 3.6–20.8, be- höver någon avstämning inte göras, utan semesterersättning för samtliga i sig fulla kvalifi- kationsmånader betalas till fullt belopp. Det ska i så fall konstateras vilka månader som är fulla kvalifikationsmånader och huruvida man ska beakta en sådan ”kalkylerad” full kvali- fikationsmånad som har bildats enligt § 92 mom. 3 utifrån principen ”allt tas till vara”. För dessa månader betalas full semesterersättning och semesterpenning. För ofullständiga kvalifikationsmånader betalas i ett fall som detta ingen semesterersättning.

Mom. 4 Semesterersättning på en prästs ersättning för skötsel av uppgifter vid sidan av egen tjänst

TKA Xxxx en präst som avses i § 27 mom. 2 och som under kvalifikationsåret på förordnande av domkapitlet vid sidan av sin egen tjänst utan avbrott har skött uppgifter som hör till en annan tjänst under en längre tid än två månader, ska i semesterersättning betalas 9,0 procent av den ersättning eller det arvode som betalats honom eller henne eller som förfallit till betalning. Semesterer- sättningen betalas i samband med lönebetalningen, efter att förordnandet att sköta den andra tjänsten har upphört.

Mom. 5 Semesterersättning när ingen semester tjänats in

För en anställning under vilken en tjänsteinnehavare/månadsavlönad ar- betstagare inte tjänar in semester ens med stöd av § 92 mom. 3 ska semes- terersättning betalas enligt bestämmelserna i § 104.

§ 104 Semesterersättning till en timavlönad arbetstagare när anställningen upphör

AKA

Mom. 1 Semesterersättningens storlek

När anställningen upphör får en timavlönad arbetstagare semesterersättning på lön och tillägg för fulla kvalifikationsmånader enligt tabellen nedan, ifall inget annat föranleds av mom. 2–3. Lön för övertids- och nödarbete beaktas inte i det lönebelopp som är grunden för semesterersättningen.

Alternativ semesterrätt (§ 94 mom. 2)	Semesterlönens/semesterersätt- ningens belopp
Semestertabell 1	13,0 %
Semestertabell 2	11,5 %
Semestertabell 3	9,0 %

Tillämpningsanvisning:

När semesterersättningen/semesterlönen beräknas ska man endast beakta lönen för så- dana månader för vilka arbetstagaren har tjänat in semester. Semesterersättning betalas inte på lönen för ofullständiga kvalifikationsmånader, om inte annat följer av principen ”allt tas till vara” i § 92 mom. 3.

När semesterersättningen beräknas ska samtliga löneposter beaktas, med undantag av lön för övertids- och nödarbetstimmar. Varken grundlön för övertidstimmar, med övertids- förhöjning och eventuella andra tillägg, eller beredskapsersättning ska således beaktas när semesterersättningen beräknas. Däremot ska övriga löneposter som hänför sig till den ordinarie arbetstiden, såsom söndagsersättning, kvälls- och nattersättning, semesterlön och sjuklön, beaktas i sin helhet när semesterersättningen beräknas. I paragrafens 2 mom. finns en undantagsbestämmelse för sådana fall där lönen för en till semester berättigande månad tillfälligt är nedsatt t.ex. på grund av arbetsledighet utan lön eller lång sjukfrånvaro. Dessutom ingår i § 92 mom. 3 en undantagsbestämmelse för sådana fall där arbetsdagar- na eller arbetstimmarna under en anställnings första och sista ofullständiga månad kan slås samman till en full kvalifikationsmånad.

Om tidpunkten för utbetalning av semesterlön när semestern ges i flera etapper, se § 109

mom. 2.

Procentsatserna för semesterersättning enligt detta moment tillämpas undantagsvis också på sådana tillsvidareanställningar och långvariga visstidsanställningar som avses i § 101 § mom. 3. Procentbaserad semesterlön som i de nämnda undantagsfallen betalas i stället för semesterlön beräknas också på lönen för kvalifikationsmånader för vilka ingen semester har tjänats in.

Mom. 2 Kalkylmässig rättelse av sänkt lönegrund

Om en i mom. 1 avsedd timavlönad arbetstagares lön för en full kvalifika- tionsmånad har varit lägre än normalt på grund av att arbetstagaren under den månaden varit arbetsledig utan lön eller om lönen sjunkit på grund av sjukfrånvaro, ska semesterlönen för en sådan månad beräknas på basis av den kalkylerade lönen, vars belopp fås genom att arbetstagarens lön för de tre föregående månaderna med ordinarie lön räknas ihop och summan divi- deras med 3.

Tillämpningsanvisning:

Se exempel i § 101 mom. 2.

Mom. 3 Hur en ändring av löneformen påverkar semesterersättningen

Om en arbetstagare övergår från månadslön till timlön ska semesterersätt- ning betalas i enlighet med mom. 1 för hela ersättningsperioden.

Tillämpningsanvisning:

Detta moment tillämpas när arbetstagaren i början av den period som berättigar till semes- terersättning varit anställd som tjänsteinnehavare/månadsavlönad arbetstagare och före anställningens upphörande övergått till timlön.

§ 105 Semesterersättning till tjänsteinnehavare/arbetstagare som inte tjänat in

semester för en enda kvalifikationsmånad

Mom. 1 Semesterersättningens storlek när ingen rätt till semester uppkommit

För en anställning under vilken tjänsteinnehavaren/arbetstagaren inte tjänar in någon semester alls betalas i semesterersättning 9,0 procent av varje må- nadslön, med undantag av lön för övertids- och nödarbete. Om anställningen före utgången av kvalifikationsåret utan avbrott har varat i minst ett år uppgår semesterersättningen till 11,5 procent.

Mom. 2 Semesterersättning för semesterberättigande separata anställningar

När en tjänsteinnehavares/arbetstagares rätt till semesterersättning fastställs enligt denna paragraf beaktas inte antalet arbetsdagar eller arbetstimmar för vilka arbetstagaren har fått rätt till semester och semesterersättning enligt denna. När semesterersättningen beräknas beaktas inte lönen för dessa ar- betsdagar och arbetstimmar.

Tillämpningsanvisning:

Om tjänsteinnehavaren/arbetstagaren har flera separata anställningar som tidsmässigt infaller nära varandra ger den ena anställningen rätt till semester men inte den andra. Se- mesterersättning och semesterpenning för anställningen som ger rätt till semester betalas enligt § 103–104 och § 106–107. För anställningen som inte ger rätt till semester betalas däremot semesterersättning enligt denna paragraf.

Exempel:

En timavlönad arbetstagare har haft följande anställningar: 15.8.–3.9. på heltid samt 18.9. (5 timmar). Arbetstagaren får semesterersättning enligt § 104 mom. 1 och semesterpen- ning enligt § 107 mom. 2 för anställningen 15.8–3.9. För arbetet en dag 18.9. betalas 9,0 procent semesterersättning utan semesterpenning.

KAPITEL 4.6. SEMESTERPENNING

Avtalsbestämmelserna i § 106–108 tillämpas på semesterpenning som tjänas in för

kvalifikationsåren 1.4.2016–31.3.2017, 1.4.2017–31.3.2018 och 1.4.2018–31.3.2019

§ 106 Tjänsteinnehavares/månadsavlönade arbetstagares semesterlön (1.2.2017–31.7.2019)

Mom. 1 Huvudregel för beräkning av semesterpenning

En tjänsteinnehavares/månadsavlönad arbetstagares semesterpenning räknas utgående från den ordinarie lönen för kvalifikationsårets mars månad, om inte annat följer av mom. 2. Semesterpenningen utgör för varje full kvali- fikationsmånad

1) 4,2 procent när semestertabell 1 tillämpas på tjänsteinnehavaren/arbets- tagaren

2) 3,5 procent när semestertabell 2 tillämpas på tjänsteinnehavaren/arbets- tagaren,

3) 2,8 procent när semestertabell 3 tillämpas på tjänsteinnehavaren/arbets- tagaren.

Tillämpningsanvisning:

Semestertabellerna och deras tillämpningsgrunder finns i § 94 mom. 2.

Beräkningsgrunden för semesterpenning är tjänsteinnehavarens/arbetstagarens ordinarie månadslön för mars månad. Om tjänsteinnehavaren/arbetstagaren t.ex. en del av mars har skött sig egen tjänst/sitt eget arbete och återstoden av mars enbart en annan tjänst/ett annat arbete och följaktligen fått två slags lön för den månaden, ska semesterpenningen beräknas på den sammanlagda ordinarie marslönen för skötseln av båda.

Om en tjänsteinnehavares/arbetstagares arbetstid eller arbetsmängden för en tjänsteinne- havare i andligt arbete har förändrats under kvalifikationsåret, ska semesterpenningen be- räknas separat för varje period med avvikande arbetstid eller arbetsmängd (se exempel 3). Om arbetstiden eller arbetsmängden ändras mitt under en månad, ska semesterpenning betalas enligt den arbetstid eller arbetsmängd som överväger under den månaden.

Om tjänsteinnehavarens/arbetstagarens lön ändras mitt under kvalifikationsåret till följd av en allmän lönejustering eller ändrade krav i arbetet, betalas semesterpenning enligt huvudregeln på basis av lönenivån för mars månad. Om tjänsteinnehavaren/arbetstagaren däremot övergår till en annan tjänst/anställning hos samma arbetsgivare mitt under kvalifi- kationsåret beräknas semesterpenningen separat för vardera anställningen.

Om semesterersättningen har avstämts enligt § 103 mom. 3 ska semesterpenningen av- stämmas på samma sätt.

Exempel 1:

En tjänsteinnehavare har rätt till semester i enlighet med semestertabell 1 och har tjänat in semester för samtliga 12 kvalifikationsmånader. Semesterpenningen beräknas på följande sätt: 12 * 4,2 % * mars månads ordinarie lön = 50,4 % av mars månads ordinarie lön.

Exempel 2:

En tjänsteinnehavare som har rätt till semester i enlighet med semestertabell 2 har på grund av vårdledighet tjänat in semester för endast 8 kvalifikationsmånader. Semesterpen- ningen beräknas på följande sätt: 8 * 3,5 % * mars månads ordinarie lön = 28 % av mars månads ordinarie lön.

Exempel 3: Vid övergång till deltidsarbete

En heltidsanställd tjänsteinnehavare deltidspensioneras vid årsskiftet. Arbetsplikten och lönen utgör 50 procent av heltidslönen räknat från 1.1. Tjänsteinnehavaren heltidsarbetar 9 månader och deltidsarbetar 3 månader av kvalifikationsåret. Semesterrätten följer semes- tertabell 1. Semesterpenningen beräknas i två delar:

1) 9 mån. * 4,2 % * december månads lön = 37,8 % av den ordinarie heltidslönen för december (decemberlönen är grundande eftersom det var den sista månaden i hel- tidsarbete)

2) 3 mån. * 4,2 % * mars månads lön = 12,6 % av mars månads deltidslön.

Semesterpenningarna för de separata perioderna räknas därefter ihop till den slutliga se- mesterpenningen.

Exempel 4: När lönen har ändrats

Arbetstagarens lön justeras 1.5. med den allmänna förhöjning som fastställts i underteck- ningsprotokollet till KyrkTAK. Därtill justeras arbetstagarens grundlön vid årsskiftet med en särskild del på 50 euro. Semesterpenningen beräknas i sin helhet utifrån den ordinarie månadslönen för mars månad under kvalifikationsåret.

Mom. 2 Kalkylmässig rättelse av sänkt lönegrund

Om ett oavlönat avbrott i tjänstgöringen/arbetet infaller under mars månad eller om marslönen är nedsatt till följd av tjänst-/arbetsledighet på grund av sjukdom, ska semesterpenningen för tjänsteinnehavare/månadsavlönade ar- betstagare enligt mom. 1 beräknas på basis av den ordinarie månadslön som tjänsteinnehavaren/arbetstagaren skulle ha tjänat om tjänstgöringen/arbetet under mars månad hade fortgått utan avbrott. Om anställningen har upphört före den tidpunkt då mars månads lön utbetalas ska semesterpenningen be-

räknas på basis av den ordinarie månadslönen för den sista fulla arbetade månaden före anställningens upphörande.

Mom. 3 Semesterpenning för tjänsteinnehavare/arbetstagare med procentbaserad se- mesterlön

Semesterpenningen för tjänsteinnehavare/månadsavlönade arbetstagare med procentbaserad semesterlön enligt § 99 mom. 4–5 är 35 procent av semesterersättningen som beräknats enligt § 104.

§ 107 Semesterpenning för timavlönade arbetstagare (1.2.2017–31.7.2019) AKA

Mom. 1 Anställning som gäller tillsvidare

En i § 101 mom. 1 avsedd tillsvidareanställd och timavlönad arbetstagares semesterpenning för semester som har fallit ut beräknas på lön i enlighet med § 101 mom. 1. Semesterpenningen utgör

1) 4,55 procent av lönen för kvalifikationsåret om semestertabell 1 tillämpas

på arbetstagaren,

2) 3,78 procent av lönen för kvalifikationsåret om semestertabell 2 tillämpas

på arbetstagaren,

3) 3,01 procent av lönen för kvalifikationsåret om semestertabell 3 tillämpas

på arbetstagaren.

Tillämpningsanvisning:

Semestertabellerna och deras tillämpningsgrunder finns i § 94 mom. 2.

Detta moment tillämpas också på långvariga visstidsanställningar, då semester som har fallit ut ges som semester och inte betalas ut som semesterersättning.

De procentsatser för semesterpenning för timavlönade arbetstagare som avses i detta moment skiljer sig från motsvarande procentsatser för tjänsteinnehavare och månadsavlönade arbetstagare, eftersom den grundande lönen beräknas på olika sätt.

Exempel:

En timavlönad arbetstagares lön med arbetstidsersättningar och tillägg har under kvalifi- kationsåret (lön för övertids- och nödarbetstimmar inte medräknad) uppgått till 22 000 €. Arbetstagaren har rätt till semester enligt semestertabell 1 för samtliga 12 månader.

Semesterlönen är enligt § 101 mom. 1:

16,5 % * 22 000 € = 3 630 €

Semesterpenningen är 4,55 % * 22 000 € = 1 001 €

Observera att om någon av anställningsmånaderna undantagsvis är en ofullständig kvalifikationsmånad betalas varken semesterersättning eller semesterpenning på den månadslönen.

Mom. 2 Semesterpenning för övriga timanställda

Semesterpenningen för andra timavlönade arbetstagare än de som avses i mom. 1 är 35 procent av semesterersättningen enligt § 104.

Tillämpningsanvisning:

För säsongsarbetare och andra visstidsanställda timavlönade arbetstagare beräknas se- mesterpenningen på basis av semesterersättningen enligt § 104 som betalas när anställ- ningen upphör.

Exempel:

En säsongsarbetare på en begravningsplats är visstidsanställd i 6 månader. På arbetsta- garen tillämpas semestertabell 2. Under anställningen tjänar arbetstagaren 10 000 € (lön för övertids- och nödarbetstimmar inte medräknad). Enligt § 104 utgör semesterersättning- en 11,5 procent av lönen, dvs.

11,5 % * 10 000 € = 1 150 €

Semesterpenningen utgör 50 procent av semesterersättningen:

35 % * 1 150 € = 402,50 €

§ 108 Byte av semesterpenning till ledighet (1.2.2017–31.7.2019)

Mom. 1 Avtal om byte av semesterpenning till ledighet

Oavsett vad som avtalas om semesterpenningen i § 106 och 107 kan arbets- givaren och en tjänsteinnehavare/arbetstagare avtala om att semesterpen- ningen eller en del av den byts till utbytesledighet.

Mom. 2 Tidsfrist när semesterpenning byts till ledighet

Om byte av semesterpenning till ledighet ska avtalas före slutet av april det år då semesterpenningen betalas ut.

Mom. 3 Uträkning av utbytesledighet

Vid byte av semesterpenning till ledighet beviljas en tjänsteinnehavare/må- nadsavlönad arbetstagare avlönad ledighet så att man för varje utbytesdag från semesterpenningen drar av 1/21 (4,76 procent) av månadslönen. För en arbetstagare med timlön beviljas avlönad ledighet så att en dagslön, dvs. den ordinarie lönen för 7,65 timmar, dras av för varje utbytesdag.

Exempel, månadslön:

En månadsavlönad persons ordinarie lön är 2 500 euro/mån. Om kvalifikationsmånaderna är 12, är semesterpenningen enligt 2,8 procent 840 euro, enligt 3,5 procent 1 050 euro och enligt 4,2 procent 1 260 euro. Avdraget för varje utbytesdag fås genom att man mul- tiplicerar lönen med talet 4,76 procent, som i det här fallet blir 119 € (2 500 x 4,76 %). Om personens semesterpenningsprocent är 3,5 kan denne byta till högst 9 dagar (1050 : 119 = 8,82) utbytesledighet. Om personen i fråga byter till 1 vecka (mån–fre) utbytesledighet blir den återstående semesterpenningen som ska betalas 455 € (1 050 – (119 x 5)).

Exempel, timlön:

Grunden för en timavlönad persons semesterlön var under föregående kvalifikationsår 30 000 € och den ordinarie timlönen var 15,34 €/timme. När semesterpenning har tjänats in för 12 månader är semesterpenningen 1 365 € vid tillämpning av semestertabell 1, 1 134 € vid tillämpning av semestertabell 2 och 903 € vid tillämpning av semestertabell 3 (se § 107 mom. 2). Avdraget för en utbytesdag från hela semesterlönen är 7,65 x 15,34 = 117,35 €.

Vid tillämpning av semestertabell 1 kan semesterpenningen bytas till högst 12 dagar

(1 365 : 117,35 = 11,63). Om personen i fråga byter till 1 vecka (mån–fre) utbytesledighet

blir den återstående semesterpenningen som ska betalas 778,25 € (1 365 – (117,35 x 5)).

Tillämpningsanvisning:

När utbytesledighet beviljas antecknas som utbytesdagar motsvarande dagar som när se- mester beviljas, dvs. arbetsdagar (mån–fre med undantag av söckenhelger). Utbytesledig- het beviljas som en full vecka som fastställs från måndag till söndag (5 dagar utbytesledig- het förbrukas). Ordinarie lön betalas för hela utbytesledigheten.

Mom. 4 Beviljande av utbytesledighet

Utbytesledigheten beviljas det år semesterpenningen betalas ut eller under därpå följande kalenderår. En beviljad utbytesledighet kan återkallas eller avbrytas om den av vägande skäl inte kan utnyttjas. Då ska förmånen mot- svarande den ledighet som återkallats betalas ut som semesterpenning, om ledighet inte kan beviljas vid en senare tidpunkt.

Tillämpningsanvisning:

Vägande skäl är till exempel en tjänsteinnehavares eller arbetstagares sjukdom.

Mom. 5 Behandling av utbytesdagar när semesterrätt räknas ut

Utbytesledigheten likställs med arbetade dagar när semesterrätten räknas ut.

KAPITEL 4.7. BETALNING AV SEMESTERLÖN, SEMESTERERSÄTTNING OCH SEMESTERPENNING

§ 109 Betalning av semesterlön

Mom. 1 Betalning av semesterlön till tjänsteinnehavare/månadsavlönade arbetstagare

En tjänsteinnehavares/månadsavlönad arbetstagares semesterlön och lön för sparad ledighet betalas på den sedvanliga avlöningsdagen eller, på tjäns- teinnehavarens/arbetstagarens begäran, innan semestern börjar.

Mom. 2 Betalning av semesterlön till timavlönade arbetstagare

AKA En timavlönad arbetstagares semesterlön och lön för sparad ledighet betalas innan respektive semesterdel börjar, om inte annat överenskoms med ar- betstagaren. Om semestern eller den sparade ledigheten ges i flera etapper ska för varje period betalas en mot denna svarande andel av det sammanlag- da beloppet av semesterlönen eller lönen för den sparade ledigheten.

Exempel:

En timavlönad arbetstagare har rätt till 29 semesterdagar (semestertabell 2). Under det föregående kvalifikationsåret uppgick arbetstagarens lön enligt § 101 mom. 1–2 och mom. 4 till 22 000 €. Semestern beviljas i tre perioder: 20 arbetsdagar (4 veckor) på sommaren och därefter två separata perioder (en hel vecka och en period på 4 arbetsdagar).

Först bestäms semesterlönens totalbelopp (§ 101 mom. 1) och lönen för en semesterdag. Semesterlönens totalbelopp är 22 000 € * 12,5 % = 2 750 € och lönen för en semester- dag är 2 750 € /29 = 94,83 €. Sommarens semesterlön beräknas genom att lönen per semesterdag multipliceras med antalet semesterdagar (20). Semesterlönen för den del av semestern som tas ut på sommaren är således 94,83 € * 20 = 1 896,60 €. För den första vintersemestern betalas 94,83 € * 5 = 474,15 € och för den andra perioden 94,83 € * 4 = 379,32 €.

Mom. 3 Betalning av semesterlön åt tjänsteinnehavare/arbetstagare med procentbase- rad semesterlön

Procentbaserad semesterlön enligt § 99 mom. 4–5 eller § 101 mom. 3 i stället för semesterlön betalas innan respektive semesterdel börjar, om inte annat överenskoms med tjänsteinnehavaren/arbetstagaren. Om semestern ges i flera etapper ska för varje period betalas en mot denna svarande andel av semesterlönens sammanlagda belopp.

§ 110 Betalning av semesterpenning

Mom. 1 Tidpunkt för betalning av semesterpenning när anställningen fortgår

Semesterpenningen betalas i samband med juni månads lön, om inte ar- betsgivaren på tjänsteinnehavarens/arbetstagarens begäran tidigarelägger utbetalningen.

Mom. 2 Betalning av semesterpenning när en anställning upphör

När en anställning upphör betalas innestående semesterpenning ut den dag då anställningen upphör.

Mom. 3 Ingen utbetalning av semesterpenning

Semesterpenning betalas inte för semestern eller en del av semestern om tjänsteinnehavaren/arbetstagaren omedelbart före dess början eller omedel- bart efter dess slut utan giltigt skäl har varit frånvarande från tjänstgöringen/ arbetet. Semesterpenning betalas inte heller om tjänsteinnehavaren/arbets- tagaren inte iakttar uppsägningstiden, om tjänsteinnehavaren har blivit avsatt från sin tjänst, om tjänsteinnehavaren/arbetstagaren häver en visstidsanställ- ning utan vägande skäl eller om anställningen hävs.

Mom. 4 Betalning av semesterpenning till ett dödsbo

När en anställning upphör på grund av att tjänsteinnehavaren/arbetstagaren avlider ska semesterpenningen betalas till dödsboet.

§ 111 Betalning av semesterersättning

Mom. 1 Betalning av semesterersättning när anställningen upphör

När en anställning upphör betalas semesterersättningen ut den dag då an- ställningen upphör.

Mom. 2 Tidpunkt för betalning av semesterersättning när ingen semester tjänats in

I sådana fall som avses i § 105 mom. 1 betalas semesterersättningen den dag då anställningen upphör eller, om anställningen är i kraft tillsvidare, enligt vad som avtalats med arbetstagaren, dock senast före semesterperiodens utgång.

Mom. 3 Betalning av semesterersättning till dödsbo

När en anställning upphör på grund av att tjänsteinnehavaren/arbetstagaren avlider ska semesterersättningen betalas till dödsboet.

DEL V ERSÄTTNINGAR

INLEDNING

Denna del behandlar ersättningen av resekostnader och motsvarande kost- nader som betalas till tjänsteinnehavaren/arbetstagaren. Principen är att tjänsteinnehavaren/ arbetstagaren betalas ersättning för extra kostnader som uppkommer av en tjänsteresa. Resekostnadsersättning kan betalas för kostnader som uppkommer under resor, i form av olika traktamenten, för lo- gikostnader och andra extra kostnader som orsakas tjänsteinnehavaren/ar- betstagaren av tjänsteresan. Bestämmelserna om kostnadsersättning ingår i denna del V och eurobeloppen för ersättningsgilla kostnader anges i bilaga 4.

§ 120 Ersättning för resekostnader

Mom. 1 Resekostnader

Som resekostnader betraktas de extra utgifter som orsakas tjänsteinnehava- ren/ arbetstagaren av en tjänsteresa. Till tjänsteinnehavaren/arbetstagaren betalas som ersättning

1) ersättning för resekostnader,

2) inrikes- och utrikesdagtraktamente,

3) nattresepenning,

4) lägerdagtraktamente och

5) logiersättning. Mom. 2 Tjänsteställe

Med tjänsteställe avses ett fast verksamhetsställe

1) där tjänsteinnehavaren/arbetstagaren normalt sköter sina arbetsuppgifter,

2) där han eller hon förvarar sina arbetskläder eller arbetsredskap eller

3) där han eller hon får sina arbetsinstruktioner.

För en tjänsteinnehavare/arbetstagare som till följd av arbetets rörliga karak- tär inte har något sådant ställe betraktas bostaden som tjänsteställe, om han eller hon är skyldig att bo i en anvisad tjänstebostad. Också någon annan fast adress kan betraktas som tjänsteställe.

Tillämpningsanvisning:

Begreppet tjänsteställe och dess definition tillämpas på både tjänsteinnehavare och ar- betstagare. Arbetsgivaren ska fastställa tjänstestället för varje tjänsteinnehavare/arbets- tagare separat.

Tjänsteinnehavarens/arbetstagarens tjänsteställe avtalas utgående från det verksamhets- ställe i församlingen där han eller hon vanligen utför sina uppgifter. Om detta inte kan fastställas ska tjänstestället fastställas utgående från något av de verksamhetsställen där tjänsteinnehavaren/arbetstagaren tidvis måste sköta sina uppgifter.

När omständigheterna förändras varaktigt fastställs tjänstestället på nytt. En flyttning anses

varaktig om den fortgår eller är avsedd att fortgå längre än en månad.

Mom. 3 Tjänsteresa

En tjänsteresa är en resa som tjänsteinnehavaren/arbetstagaren gör på ar- betsgivarens förordnande för att sköta uppgifter utanför tjänstestället. En tjänsteresa bör göras inom så kort tid och till så låga totalkostnader som möjligt, med beaktande av att tjänsteresan och tjänsteinnehavarens/arbets- tagarens uppgifter blir ändamålsenligt fullgjorda.

Tillämpningsanvisning:

Med tjänsteresa avses dels tjänsteinnehavares tjänsteresor, dels arbetstagares motsva- rande resor.

Ett tjänstereseförordnande kan ges av en chef eller följa av arbetsordningen, en instruk- tion eller någon annan permanent föreskrift. Tjänsten/arbetet kan också vara av en sådan karaktär att resor förutsätts. En förutsättning för ersättning är även i detta fall att chefen anser att tjänsteuppgifterna/arbetsuppgifterna förutsätter en viss resa och godkänner den som en tjänsteresa. Detta bör kontrolleras på förhand, i synnerhet om resan inte uppenbart är av sedvanligt slag.

En tjänsteresa börjar och slutar i allmänhet på tjänstestället. Den kan också börja och sluta i bostaden, om en ändamålsenlig skötsel av uppgifterna förutsätter det. För tjänsteresor som tjänsteinnehavaren/arbetstagaren gör med egen bil betalas även i detta fall ersättning i första hand med tjänstestället som utgångspunkt. Endast om en tjänsteresa blir kortare från bostaden än från tjänstestället ersätts den enligt den faktiska längden. Detta gäller både resor som börjar och resor som slutar i bostaden.

Tjänsteresor ska göras på det för arbetsgivaren förmånligaste sättet och arbetsgivaren är inte skyldig att betala större kostnader. Tjänsteinnehavaren/arbetstagaren ska vid be- hov på förhand fråga arbetsgivaren om ersättningsgrunderna för tjänsteresor. Vid bedöm- ningen av en tjänsteresas totalkostnader ska man dels beakta resekostnadsersättningen, dels också dagtraktamentet samt logi- eller hotellersättningen och övriga resekostnadser- sättningar. Arbetsgivaren kan efter en helhetsbedömning av kostnaderna i samband med en tjänsteresa besluta betala resekostnadsersättning enligt något annat alternativ än det billigaste fortskaffningsmedlet. En sådan situation kan uppkomma t.ex. om tjänsteinne- havaren/ arbetstagaren inte anlitar det billigaste fortskaffningsmedlet men i stället sparar arbetstid eller kostnader för inkvartering eller dagtraktamenten.

Mom. 4 Betalning av ersättning för tjänsteresa

För tjänsteresa betalas resekostnadsersättning om inte annat följer av mom.

5. Resor mellan bostaden och tjänstestället ersätts inte, om inte annat följer av mom. 6.

Mom. 5 Betalning av ersättning till barnledare

AKA Bestämmelserna i mom. 1–3 ovan gäller barnledare endast i den mån som barnledaren under sin arbetsdag måste förflytta sig mellan olika arbetsstäl- len. För resor mellan barnledarens bostad och arbetsstället betalas ingen ersättning.

Tillämpningsanvisning:

Detta moment tillämpas endast på barnledare som regelbundet arbetar på två eller flera arbetsställen. Om en sådan barnledare gör en tjänsteresa till ett exceptionellt arbetsställe eller om barnledaren har endast ett ordinarie arbetsställe ska bestämmelserna i mom. 1–4 tillämpas på barnledarens tjänsteresa.

Till en barnledare betalas resekostnadsersättning för resor som han eller hon gjort mellan olika arbetsställen under en arbetsdag. Den tid som under en arbetsdag har använts för sådana direkta förflyttningar som avses här ska räknas som barnledarens arbetstid.

För resor mellan bostaden och arbetsstället betalas ingen ersättning. Ersättning betalas inte heller i det fall att återfärden till bostaden sker från ett annat arbetsställe än det som barnledaren reste till från sin bostad. Om en barnledare under en och samma dag gör flera resor mellan bostaden och arbetsstället är alla dessa resor arbetsresor som inte berättigar till ersättning.

Om en barnledares arbetsställe ligger avlägset eller trafikförbindelserna annars är excep- tionellt besvärliga och om det på orten inte finns någon för uppgiften lämplig barnledare är det möjligt att till ett sådant ställe genom vederbörande församlingsmyndighets beslut ord- na transport på församlingens bekostnad. I stället för att ordna transport kan församlingen också betala ersättning för användning av allmänna fortskaffningsmedel eller någon annan skälig ersättning. Den tid som används för sådana arbetsresor räknas inte som arbetstid.

Exempel:

bostad arbetsställe

arbetsställe

Resan är en arbetsresa som inte berättigar till ersättning.

Direkt förflyttning från ett arbetsställe till ett annat ersätts.

Mom. 6 Betalning av ersättning för utryckningsbetonade uppdrag

Om en tjänsteinnehavare/arbetstagare måste resa till ett tjänsteställe eller förrättningsställe för utryckningsbetonade uppdrag eller på grund av någon annan motsvarande plötslig händelse ska ersättning betalas för resorna från bostaden till tjänstestället eller förrättningsstället och tillbaka.

Tillämpningsanvisning:

Med utryckningsbetonade uppdrag eller motsvarande plötsliga händelser avses oförut- sedda händelser som förutsätter att tjänsteinnehavaren/arbetstagaren omedelbart reser till tjänstestället eller förrättningsstället t.ex. på grund av brand- eller inbrottslarm från en fastighet eller för brådskande själavårdsuppdrag.

Restid som avses i detta moment ska räknas som arbetstid. I § 142 mom. 3 föreskrivs att tjänsteinnehavare i andligt arbete har rätt att flytta en ledig dag om oundgängliga och brådskande tjänsteuppgifter kräver det.

Mom. 7 Rätt till transport som ordnas av arbetsgivaren

Om en tjänsteinnehavare/arbetstagare arbetar på ett tjänsteställe dit arbets- givaren har ordnat transport har tjänsteinnehavaren/arbetstagaren rätt att anlita sådan transport.

§ 121 Resekostnader som ersätts

Mom. 1 Ersättning för användning av allmänna fortskaffningsmedel

Ersättning för resekostnader som uppkommer under en tjänsteresa betalas för

1) färdbiljett-, platsbiljett- och sovplatsbiljettkostnader,

2) transportkostnader samt

3) nödvändiga kostnader som har samband med den egentliga resan. Mom. 2 Kilometerersättning för användning av eget fordon

Till en tjänsteinnehavare/arbetstagare som gör en tjänsteresa med ett fordon i sin ägo eller besittning betalas resekostnadsersättning i enlighet med bilaga 4.

Tillämpningsanvisning mom. 1–2:

Nödvändiga kostnader är avgifter som betalats av tjänsteinnehavaren/arbetstagaren och som direkt har samband med resan. Till ersättning berättigar däremot inte t.ex. avgifter för

försäkringar som tjänsteinnehavaren/arbetstagaren tecknat. Bilparkeringsavgifter ersätts

enligt verifikat, dock för högst tre dagar per tjänsteresa.

Tjänsteinnehavaren/arbetstagaren är skyldig att visa upp verifikat eller annan utredning över en tjänsteresa och kostnaderna i samband med den, t.ex. platsbiljetter och tillförlitlig utredning över parkeringskostnader. Om tjänsten/arbetet förutsätter dagliga eller annars regelbundna tjänsteresor ska tjänsteinnehavaren/arbetstagaren föra kördagbok som möj- liggör kontroll av de körda sträckorna. Rätt till ersättning för användning av eget fordon för tjänsteresor förutsätter att arbetsgivaren har gett sitt tillstånd till användningen. Antalet kilometer som körs med bil räknas från början av varje kalenderår.

§ 122 Inrikesdagtraktamente

Mom. 1 Allmänna förutsättningar för betalning av inrikesdagtraktamente

Inrikesdagtraktamente betalas för tjänsteresor som sträcker sig längre än 15 kilometer från tjänsteinnehavarens/arbetstagarens bostad eller tjänsteställe, beroende på utgångspunkten, och som samtidigt sträcker sig längre än 5 kilometer både från bostaden och från tjänstestället.

Tillämpningsanvisning:

Inget dagtraktamente betalas när resan från bostaden sträcker sig längre än 15 kilometer om förrättningsstället ligger på under 5 kilometers avstånd från tjänstestället. Dagtrakta- mente betalas inte heller när resan från tjänstestället sträcker sig under 5 kilometer, även om återresan direkt till bostaden sträcker sig över 20 kilometer. Ytterligare en förutsättning för betalning av dagtraktamente är att tjänsteresan har varat den tid som anges i mom. 2.

Mom. 2 Timgränser för inrikesdagtraktamente Inrikesdagtraktamentet bestäms per resedygn

1) som partiellt dagtraktamente när tjänsteresan varar över åtta timmar,

2) som partiellt dagtraktamente när tjänsteresan varar över sex timmar och mer än tre timmar av resan görs kl. 16.00–7.00 samt

3) som heldagtraktamente när tjänsteresan varar över 12 timmar. Mom. 3 Överskridning av resedygn

När en tjänsteresa varar över ett resedygn och den tid som används för resan överskrider det sista resedygnet med mer än två timmar berättigar överskrid- ningen till ett nytt partiellt dagtraktamente. När överskridningen är mer än 12 timmar berättigar den till ett nytt heldagtraktamente.

Tillämpningsanvisning mom. 2–3:

Med resedygn avses en högst 24 timmar lång period som börjar när tjänsteinnehavaren/ arbetstagaren lämnar sitt tjänsteställe eller sin bostad och slutar när tjänsteinnehavaren återvänder till tjänstestället eller sin bostad. När tjänsteinnehavaren/arbetstagaren efter en avslutad tjänsteresa gör en ny tjänsteresa, inleder den nya resan också ett nytt resedygn.

En tjänsteresa anses emellertid inte ännu avslutad om tjänsteinnehavaren/arbetstagaren återvänder till sitt tjänsteställe endast för att lämna eller byta arbetsredskap, få nya ar- betsinstruktioner eller i något jämförbart syfte eller för skötsel av kortvariga tjänste-/ar- betsuppgifter, förutsatt att han eller hon omedelbart därefter fortsätter sin tjänsteresa. En förutsättning för att en tjänsteresa fortsätter oberoende av besök på tjänstestället är att besöket sker på förordnande av arbetsgivaren eller av någon annan arbetsrelaterad, nöd- vändig orsak.

Mom. 4 Beloppet av inrikesdagtraktamentet

Inrikesdagtraktamente betalas till det belopp som anges i bilaga 4.

§ 123 Utrikesdagtraktamente

Mom. 1 Allmänna förutsättningar för betalning av utrikesdagtraktamente

Utrikesdagtraktamente ska betalas för tjänsteresor till utlandet som varar minst 10 timmar. Om kortare tid än 10 timmar används för en tjänsteresa till utlandet ska dagtraktamente betalas i enlighet med de bestämmelser och eurobelopp som gäller för inrikesdagtraktamente.

Tillämpningsanvisning:

För båtseminarier samt för konferens- och utbildningskryssningar betalas dagtraktamente enligt de bestämmelser och eurobelopp som gäller inrikesdagtraktamente.

Mom. 2 Beloppet av utrikesdagtraktamentet

Utrikesdagtraktamente bestäms per resedygn och betalas för varje resedygn till högst det belopp som anges i bilaga 4 och minst beloppet av inrikesdag- traktamentet.

Tillämpningsanvisning:

Arbetsgivaren bestämmer utrikesdagtraktamentets storlek i samband med beslutet om tjänsteinnehavarens/arbetstagarens resa till utlandet. Utrikesdagtraktamentets storlek kan också bestämmas genom ett generellt beslut som tillämpas på alla utrikesresor, om inget annat särskilt beslutas. Om arbetsgivaren inte har fattat beslut om utrikesdagtraktamentets storlek före resan, betalas utrikesdagtraktamente enligt bilaga 4.

Mom. 3 Överskridning av resedygn

När den tid som har använts för en tjänsteresa vid återkomsten till Finland överskrider det senaste fulla resedygnet med mer än två timmar ska hälften av utrikesdagtraktamentet betalas för det senast avslutade resedygnet. När resedygnet överskrids med mer än 10 timmar betalas fullt utrikesdagtrakta- mente för det senast avslutade resedygnet. För ett helt eller partiellt resedygn som börjat efter återkomsten till hemlandet tillämpas bestämmelserna om inrikesdagtraktamente.

Tillämpningsanvisning:

Utrikesdagtraktamente bestäms enligt det land eller område där ett resedygn i utlandet avslutas. Om ett resedygn avslutas ombord på ett fartyg eller flygplan bestäms dagtrakta- mentet enligt det land eller område som fartyget eller flygplanet senast lämnat eller som det först anländer till efter avfärden från Finland.

§ 124 Nedsatt dagtraktamente

Om en tjänsteinnehavare/arbetstagare under ett resedygn får eller kan få fri eller i biljettpriset ingående kost, betalas inrikes- och utrikesdagtraktamente för ett sådant resedygn nedsatt med 50 procent.

Tillämpningsanvisning:

Med kost avses två fria måltider under ett resedygn. Ett partiellt dagtraktamente nedsätts om tjänsteinnehavaren/arbetstagaren får en kostnadsfri måltid. Som måltid betraktas inte sedvanlig frukost, eftermiddagskaffe eller kvällsmål. Dagtraktamentet nedsätts inte om tjänsteinnehavaren/ arbetstagaren får kost av en anhörig eller bekant av orsaker som inte har samband med tjänsteresan.

§ 125 Lägerdagtraktamente

Mom. 1 Förutsättningar för betalning av lägerdagtraktamente

Lägerdagtraktamente betalas i stället för inrikes- och utrikesdagtraktamente för tjänsteresor i form av läger eller utfärder som varar över 12 timmar.

Tillämpningsanvisning:

Lägerdagtraktamente betalas för läger och utfärder som ordnas av församlingen under vilka en tjänsteinnehavare/arbetstagare förordnas att sköta undervisnings-, övervaknings- eller andra uppgifter. Lägerdagtraktamente betalas också för den tid som går åt till läger- resor. Läger kan förläggas t.ex. till kurs- eller lägergårdar eller hållas i terrängen utanför tätbebyggelse. Utfärder kan göras till mål i hemlandet eller utlandet.

Dagtraktamente betalas inte för läger som hålls på tjänstestället eller i bostaden. Läger- dagtraktamente betalas inte heller för läger eller utfärder som varar 12 timmar eller kortare tid. För sådana läger eller utfärder betalas inte heller annat dagtraktamente.

Mom. 2 Beloppet av lägerdagtraktamentet

Lägerdagtraktamentet är lika stort som ett inrikes heldagtraktamente och be- talas för varje oavbrutet lägerdygn.

Tillämpningsanvisning:

Med lägerdygn avses en över 24 timmar lång period som börjar när tjänsteinnehavaren/ arbetstagaren lämnar sitt tjänsteställe eller sin bostad och slutar när tjänsteinnehavaren återvänder till tjänstestället eller sin bostad. Rätten till lägerdagtraktamente är inte bero- ende av hur långt från tjänsteinnehavarens/arbetstagarens tjänsteställe eller bostad lägret hålls eller hur långt därifrån utfärdsmålet ligger. Om emellertid avståndsförutsättningarna för inrikesdagtraktamente inte uppfylls betraktas lägerdagtraktamente till åtskillnad från andra dagtraktamenten som beskattningsbar inkomst (om avståndsförutsättningarna, se tillämpningsanvisningen för 122 §).

Mom. 3 Nedsatt lägerdagtraktamente

Om en tjänsteinnehavare/arbetstagare får fria måltider enligt § 124 nedsätts dagtraktamentet enligt punkt 8 i bilaga 1.

Tillämpningsanvisning:

Om tjänsteinnehavaren/arbetstagaren under lägret eller utfärden får eller har möjlighet att få måltider som bekostas av församlingen ska församlingen enligt skattestyrelsens beslut om anstaltsbespisning per måltid dra av kostförmånens värde i pengar från lägerdagtrak- tamentet (4,80 euro fr.o.m. 1.1.2017). Per lägerdygn görs avdrag för högst två måltider. Antalet måltider för vilka avdrag görs och antalet lägerdygn som berättigar till lägerdagtrak- tamente är inte beroende av varandra.

Mom. 4 Överskridning av lägerdygn

När en tjänsteresa har varat över ett fullt lägerdygn och den för resan an- vända tiden överskrider det sista fulla lägerdygnet med mer än 12 timmar berättigar överskridningen till ett nytt lägerdagtraktamente.

§ 126 Nattresepenning

Mom. 1 Förutsättningar för betalning av nattresepenning

Nattresepenning betalas för resedygn som berättigar till dagtraktamente, för- utsatt att

1) över 12 timmar används för tjänsteresan,

2) minst fyra timmar av tjänsterestiden infaller kl. 21.00 –7.00 samt att

3) tjänsteinnehavaren/arbetstagaren har rätt till logi på församlingens bekost- nad men inte utnyttjar denna möjlighet.

Tillämpningsanvisning:

Nattresepenning betalas t.ex. då tjänsteinnehavaren/arbetstagaren övernattar hos släk- tingar.

Mom. 2 Beloppet av nattresepenningen

I nattresepenning betalas det belopp som anges i bilaga 5.

Mom. 3 Ingen utbetalning av nattresepenning Nattresepenning betalas inte

1) när tjänsteinnehavaren/arbetstagaren till följd av att församlingen ordnat

gratis logi slipper betala övernattningskostnader eller

2) när logiersättning eller ersättning för sovplats på tåg eller hyttplats på båt betalas till tjänsteinnehavaren/arbetstagaren.

§ 127 Logiersättning

Mom. 1 Förutsättningar för betalning av logiersättning

Logiersättning betalas för en tjänsteresa under vilken tjänsteinnehavaren/ar- betstagaren utanför sin hemort är på resa kl. 21.00–7.00 i minst fyra timmar och är tvungen att övernatta.

Mom. 2 Beloppet av logiersättningen

I logiersättning betalas en skälig ersättning för användning av inkvarterings- rörelse.

Tillämpningsanvisning mom. 1–2:

I valet av inkvarteringsrörelse iakttas principerna för resesätt i § 120 mom. 3. Dessutom kan valet påverkas av att inkvarteringsställets läge är ändamålsenligt och av särskilda lokala omständigheter.

Logiersättning betalas utöver dagtraktamentet mot ett verifikat av inkvarteringsrörelsen el- ler något annat tillförlitligt verifikat som bifogas reseräkningen. Måltider som är inkluderade i logiavgiften ersätts inte. Sedvanlig frukost betraktas inte som en kostförmån.

Ersättningsgilla resekostnader omfattar inte heller avgiftsbelagda extra tjänster som inte är nödvändiga för tjänsteresan.

Om arbetsgivaren ordnar logi som uppfyller skäliga krav ska detta utnyttjas. Om tjänste- innehavaren/arbetstagaren inte utnyttjar ordnat logi betalas i ersättning endast det belopp som arbetsgivaren hade betalat för logi på det ifrågavarande stället.

§ 128 Särskilda ersättningar för utrikesresor

I samband med utrikes tjänsteresor ersätts utöver ovan nämnda kostnader

dessutom enligt verifikat följande kostnader:

1) flygfältsskatt,

2) pass- och visumavgifter,

3) nödvändiga läkemedels- och vaccinationsavgifter,

4) avgifter för resgodsförsäkring och resenärsförsäkring i enlighet med bilaga 4,

5) hyra för förvaringsfack i samband med hotellinkvartering samt

6) övriga obligatoriska jämförbara avgifter.

§ 129 Reseförskott

En tjänsteinnehavare/arbetstagare har rätt till reseförskott för en tjänsteresa.

§ 130 Reseräkning

Mom. 1 Inlämnande av reseräkning

Förutsättningen för ersättning enligt detta avtal är att räkningen på resekost- nadsersättningar lämnas in till arbetsgivaren inom två månader efter resans slut. Av särskild orsak kan det bestämmas att räkningen ska lämnas in inom en kortare tid.

Mom. 2 Betalning av ersättning efter utsatt tid

Arbetsgivaren kan på ansökan ge tillstånd till betalning av ersättningar enligt detta avtal även om räkningen inte har lämnats in inom utsatt tid.

Mom. 3 Bifogade verifikat

Till reseräkningen bifogas verifikat över uppkomna resekostnader när verifi- kat har kunnat fås.

Tillämpningsanvisning mom. 1–3:

Efter att den utsatta tiden för inlämnande av räkning gått ut förlorar tjänsteinnehavaren/ ar- betstagaren sin rätt till tjänste- eller arbetskollektivavtalsbaserade resekostnadsersättning- ar enligt detta kapitel. Rätten till ersättning för faktiska, skäliga kostnader i samband med tjänsteutövning preskriberas för tjänsteinnehavare enligt bestämmelserna om preskription av förmåner (6 kap. 70 § i kyrkolagen) och för arbetstagare enligt bestämmelserna om preskription av fordran som baserar sig på anställningen (13 kap. 9 § i arbetsavtalslagen).

§ 131 Tjänsteinnehavares rätt till ersättning för flyttningskostnader

TKA

Mom. 1 Ersättning av flyttningskostnader

Då en tjänsteinnehavare är skyldig att när omständigheterna kräver det på församlingens bekostnad flytta till en annan tjänstebostad eller bostad har han eller hon rätt att få ersättning av arbetsgivaren för verkliga och skäliga kostnader för flyttning av bohag.

Mom. 2 Ersättning av flyttningskostnader till en församlingspastor

En församlingspastor som utan egen ansökan på domkapitlets förordnande flyttar till en annan församling har rätt att av den mottagande församlingen få ersättning för verkliga och skäliga kostnader för flyttning av personer och bohag.

§ 132 Av arbetsgivaren ordnad transport till och från arbetsplatsen

När övertidsarbete börjar eller slutar vid en sådan tidpunkt att tjänsteinneha- varen/ arbetstagaren inte har möjlighet att använda allmänna fortskaffnings- medel ska arbetsgivaren ordna transport mellan arbetsplatsen och hemmet eller ersätta de faktiska resekostnaderna, om detta kan anses vara skäligt med beaktande av arbetsresans längd.

DEL VI ARBETSTID

Ikraftträdande

Bestämmelserna i denna del (VI) träder i kraft som försök 1.1.2015. Fram till dess tillämpas bestämmelserna i KyrkTAK 2010–2012. Försöksbe- stämmelserna är i kraft fram till 31.3.2018.

INLEDNING

Denna del (VI) innehåller bestämmelser om arbetstid och ledig tid. Den är indelad i tre huvudkapitel:

• kapitel 6A innehåller bestämmelser om anställda som saknar arbetstid

• kapitel 6B innehåller bestämmelser om anställda som omfattas av arbets- tids-bestämmelserna

• kapitel 6C innehåller övriga bestämmelser om arbetstid och gäller anställ- da både med och utan fast arbetstid.

Kapitel 6A 1 gäller tjänsteinnehavare i andligt arbete som saknar arbetstid. Dessa är tjänsteinnehavare som tjänstgör vid religiösa förrättningar eller di- rekt utför förkunnelse-, fostrings-, undervisnings-, missions- och diakoniar- bete. På dem tillämpas inte arbetstidslagen och arbetstiden bestäms inte i timmar eller minuter. De har ändå bestämda lediga dagar och principer för att flytta lediga dagar.

Kapitel 6A 2 gäller tjänsteinnehavare/arbetstagare som saknar arbetstid och som utför annat än andligt arbete. Till denna grupp hör den högsta ledningen i större församlingar och kyrkliga samfälligheter. Inte heller på dem tillämpas arbetstidslagen.

Kapitel 6B gäller tjänsteinnehavare/arbetstagare som omfattas av arbets- tids-bestämmelserna. Det finns två former av arbetstid: 1–4 veckors allmän arbetstid, där den fulla arbetstiden under en period på 1–4 veckor utjäm- nas till genomsnittet 38 timmar 15 minuter per vecka, och kontorsarbetstid, där den fulla arbetstiden är 36 timmar 15 minuter per vecka. Kapitel 6B 1 innehåller gemensamma bestämmelser som tillämpas på både allmän ar- betstid och kontorsarbetstid. Dessa bestämmelser gäller bl.a. förläggning av arbetstiden och vilotider.

Kapitel 6B 2 innehåller egna helheter med bestämmelser om den allmänna arbetstiden (kapitel 6B 2.1) och kontorsarbetstiden (kapitel 6B 2.2). Dessa kapitel innehåller bestämmelser om den allmänna arbetstidens och kontors- arbetstidens omfattning, om hur avbrott påverkar arbetstiden samt om ersätt- ning för mertids- och övertidsarbete. Kapitel 6B 3 gäller båda formerna av arbetstid och innehåller bestämmelser om arbetstidshandlingar.

Kapitel 6C gäller tjänsteinnehavare/arbetstagare både med och utan arbets- tid och innehåller bestämmelser om arbetstidsbanken och ersättningen för telefonjour.

När bestämmelser om arbetstid och ledig tid tillämpas och när arbetsdagar och lediga dagar förläggs ska man gå systematiskt tillväga och beakta både församlingsverksamhetens och tjänsteinnehavarens/arbetstagarens behov. I arbete utan fastställda arbetstider är det viktigt att avgränsa den totala ar- betsmängden rätt i förhållande till antalet arbetsdagar och att bestämma de

lediga dagarna systematiskt. För dem som omfattas av arbetstidsbestämmel- serna spelar arbetsskiftsförteckningen en väsentlig roll i den systematiska förläggningen av arbetstid och ledig tid.

På dem som omfattas av arbetstidsbestämmelserna tillämpas bestämmel- serna om arbetstid i detta avtal och arbetstidslagen till de delar som detta avtal inte avviker från den.

KAPITEL 6A ANSTÄLLDA UTAN ARBETSTID

Kapitel 6A 1 TJÄNSTEINNEHAVARE I ANDLIGT ARBETE

§ 140 Tjänsteinnehavare i andligt arbete, definition

TKA

Med tjänsteinnehavare i andligt arbete avses i detta avtal tjänsteinnehavare som tjänstgör vid religiösa förrättningar samt tjänsteinnehavare som direkt utför förkunnelse, fostrings-, undervisnings-, missions- och diakoniarbete.

Tillämpningsanvisning:

Tjänsteinnehavare som tjänstgör vid religiösa förrättningar, dvs. präster och kantorer, faller utanför arbetstidslagens tillämpningsområde enligt lagens 2 §. Tjänsteinnehavare som ut- för direkt förkunnelse-, fostrings-, undervisnings-, missions- och diakoniarbete faller enligt arbetstidsförordningen för kyrkan (33/1998) utanför arbetstidslagens tillämpningsområde.

Däremot tillämpas arbetstid på arbetstagare i arbetsavtalsförhållande som utför andligt arbete. På dem tillämpas bestämmelserna i kapitel 6B i denna del (VI).

§ 141 Tjänsteinnehavare i andligt arbete utan arbetstid TKA

Mom. 1 Arbete utan arbetstid

Ingen arbetstid tillämpas på tjänsteinnehavare i andligt arbete.

Tillämpningsanvisning:

Arbetstiden för tjänsteinnehavare i andligt arbete fastställs inte i timmar eller minuter. För dem fastställs lediga dagar enligt § 142.

Mom. 2 Tillämpliga bestämmelser

Bestämmelserna i detta kapitel A1 (§ 140–143) gäller arbete och ledig tid för en tjänsteinnehavare i andligt arbete. Av de övriga bestämmelserna i denna del (VI) tillämpas endast § 210 om arbetstidsbanken och § 211 om ersättning för telefonjour på tjänsteinnehavare i andligt arbete.

Mom. 3 Deltidsarbete för tjänsteinnehavare i andligt arbete

När en tjänsteinnehavare i andligt arbete arbetar på deltid minskas den totala arbetsmängden enligt den proportion som deltidsanställningen anger.

Tillämpningsanvisning:

På samma sätt som för en heltidsarbetande tjänsteinnehavare i andligt arbete räknas inte heller arbetstiden för en deltidsarbetande tjänsteinnehavare i timmar eller minuter. Del- tids-anställningen ordnas så att den totala arbetsmängden minskas i samma proportion som deltids-anställningen fastställts. Om tjänsteinnehavaren t.ex. arbetar på deltid enligt 60 procent ska den totala arbetsmängden vara 60 procent av arbetsmängden för motsva- rande heltidsarbetande tjänsteinnehavare. Då kan arbetet ordna t.ex. så att tjänsteinne- havaren arbetar under tre dagar i veckan sammanlagt tre fulla arbetsdagar. Deltidsarbetet kan också ordnas t.ex. så att tjänsteinnehavaren arbetar fem dagar i veckan och utför sammanlagt 60 procent av arbets-mängden för en heltidsarbetande tjänsteinnehavare.

§ 142 Ledigheter för tjänsteinnehavare i andligt arbete TKA

Mom. 1 Ledighet per vecka

För en tjänsteinnehavare i andligt arbete, med undantag av församlings- prästen, beviljas två lediga dagar per kalendervecka om inget annat följer av mom. 2 eller 3.

Arbetsmängden för tjänsteinnehavare i andligt arbete ökas årligen med 24 timmar fr.o.m. 1.2.2017 på det sätt som arbetsgivaren bestämmer genom att öka de dagliga arbetsuppgifterna. Uppgifterna kan sammanslås till större helheter.

Tillämpningsanvisning:

Ökningen av arbetsmängden med 24 timmar kan också genomföras i form av utbildning, kompetensutveckling eller arbetsplatsutveckling.

Ledigheten för församlingspräster bestäms i ett separat tjänstekollektivavtal om tjänstefri tid för församlingspräster (bilaga 9). Med församlingspräst avses en präst som i en för- samling innehar en prästtjänst som är inrättad för alla de former av församlingsarbete som nämns i kyrkoordningens II avdelning.

Av bestämmelserna i denna del (VI A 1) tillämpas § 142 mom. 2 (förhindrad veckoledig- hetsdag på grund av läger) och § 143 (kompensation för lägerarbetstiden för tjänsteinne- havare i andligt arbete) på församlingspräster.

Mom. 2 Flyttning av veckoledighetsdag av orsak som är känd på förhand

Om en veckoledighetsdag inte kan beviljas av en orsak som är känd på för- hand flyttas den lediga dagen i första hand till en annan dag under samma kalendervecka. Om detta inte är möjligt på grund av församlingens verksam- het beviljas den lediga dagen senast under de tre följande kalenderveckorna, om inget annat avtalas med tjänsteinnehavaren. En ledig dag som flyttats fram på grund av ett läger kan emellertid beviljas under de följande två kalen- dermånaderna efter att lägret tagit slut. Om en förlorad ledig dag inte kan be- viljas på detta sätt ska den ersättas så att för varje outtagen ledig dag betalas en trettiondedel (1/30) av tjänsteinnehavarens ordinarie lön.

Tillämpningsanvisning:

Om tjänsteinnehavaren tillfälligt behövs i arbetet under sin veckoledighetsdag kan det vara omöjligt att bevilja den lediga dagen. Till skillnad från fallen i mom. 3 förutsätter flyttning av en ledig dag enligt detta moment inte att tjänsteuppdraget är brådskande.

Detta moment gäller också veckoledighetsdagar som flyttas på grund av lägerarbete. Ett schema för läger och lediga dagar bör planeras och fastställas på förhand för hela verk- samhetsperioden så att tjänsteinnehavaren kan hålla sina veckoledighetsdagar. Efter läg- ren ska man se till att tjänsteinnehavaren får de framflyttade lediga dagarna tillräckligt snabbt för att kunna återhämta sig. När tidpunkten för beviljandet av de lediga dagarna bestäms ska både arbetsgivarens och tjänsteinnehavarens behov beaktas.

En förlorad ledig dag kan ersättas med pengar endast om den inte kan flyttas fram på grund av församlingens verksamhet. Om den lediga dagen går att flytta kan den inte er- sättas med pengar.

Om tjänsteinnehavaren insjuknar på den framflyttade lediga dagen flyttas den till en senare

tidpunkt som infaller senast under nämnda tidsperiod.

Lediga dagar kan inte hållas på förhand under någon annan vecka.

Mom. 3 Överraskande hinder för veckoledighetsdag

Om oundgängliga och brådskande tjänsteuppgifter överraskande hindrar

hållandet av en fastställd ledig dag kan denna flyttas till en senare tidpunkt,

senast inom de följande tre kalenderveckorna. En ledig dag som förlorats på grund av ett överraskande hinder kan inte ersättas med pengar.

Tillämpningsanvisning:

En förutsättning för framflyttning av en ledig dag är att en oundgänglig och brådskande tjänsteuppgift väsentligen hindrar tjänsteinnehavaren att hålla denna, och att uppgiften förutsätter omedelbara åtgärder under den lediga dagen. Chefen ska så snart som möjligt underrättas om oundgängliga och brådskande tjänsteuppgifter. En ledig dag kan flyttas om chefen konstaterar att förutsättningarna uppfylls.

En veckoledighetsdag kan överraskande flyttas också på grund av ett utryckningsbetonat tjänsteuppdrag. Då ersätts eventuella resekostnader som uppdraget orsakat enligt § 120 mom. 6.

Om tjänsteinnehavaren insjuknar på den framflyttade lediga dagen flyttas den till en senare

tidpunkt som infaller senast under nämnda tidsperiod.

§ 143 Lägerarbete för tjänsteinnehavare i andligt arbete TKA

Mom. 1 Lägrets början och slut

Lägret börjar när tjänsteinnehavaren lämnar tjänstestället eller bostaden för att åka till lägret, och slutar på motsvarande sätt.

Tillämpningsanvisning:

Vad som i denna paragraf föreskrivs om läger gäller i tillämpliga delar också utfärder som församlingen ordnar.

Mom. 2 Kompensation för lägerarbetstiden

En tjänsteinnehavare ska på grund av oavbrutet lägerarbete ges kompensa- tion för lägerarbetstiden enligt följande:

Lägrets längd minst	Kompensation för lägerarbetstiden
2 dygn 12 timmar	1 ledig dag
6 dygn 12 timmar	2 lediga dagar
8 dygn 12 timmar	3 lediga dagar
10 dygn 12 timmar	4 lediga dagar
12 dygn 12 timmar	5 lediga dagar

Mom. 3 Särskild kompensation för lägerarbetstid

Arbetsgivaren kan bevilja en ledig dag som särskild kompensation för läge- rarbetstid, om förhållandena under ett läger som varar minst 36 timmar utan avbrott och den arbetade tiden under lägret av särskilt vägande skäl ger an- ledning till det. Den lediga dagen kan inte ersättas med pengar.

Tillämpningsanvisning:

När man överväger att bevilja särskild kompensation för lägerarbetstid ska man beakta tjänsteinnehavarens möjlighet att annars få tillräckligt mycket vilotid under sina ordinarie arbetsdagar före eller efter lägret.

Mom. 4 Förutsättningar för att få kompensation för lägerarbetstid

En förutsättning för kompensation för lägerarbetstid är att arbetet och över- nattningarna på lägret skett utan avbrott. Om tjänsteinnehavaren lämnar läg- ret på grund av en annan oundgänglig tjänsteuppgift och återvänder omedel- bart efter att ha uträttat den räknas det inte som ett avbrott. Om tjänsteinne-

Document Metadata

Table of Contents

KYRKANS TJÄNSTE- OCH ARBETSKOLLEKTIVAVTAL 2018-2020 OCH SEPARATAVTALEN

Document Metadata