Ett anbuds olika delar
Ett anbuds olika delar
Avtal
Anbuds
inbjudan
Krav på
Leverantör
Krav spec
Skallkrav
Utvärdering
Allmänna villkor
Skatt, ekonomi
Lagar och regler
Kvalificerande
krav Utvärde- rings-modell
Leverans villkor
Formalia om upp-
handlingen
Teknisk kapacitet
Vad behöver vi
Ange alla krav
Villkor för varan/tjänst
Politiska beslut
Krav blir avtalsvillkor
Belast- ningspris, volym
Referens
Projekt
Starta i tid
Avtals uppföljning
Dokumenterad
Dialog - kontinuerlig
Avtalstecknande
Marknadsanalys
- kontinuerlig
Avtalet
Tilldelning
Annons
60 dagar
Utvärdering
Inlämnande av anbud
Förfråga n | Produkt | Kilo | Kronor | Summa | Totalt | |
Företag | Laxfile | 3 000 | 62 | 186 000 | ||
A | ||||||
lax portion | 1 500 | 105 | 157 500 | |||
343 500 | ||||||
Företag B | Laxfile | 3 000 | 67 | 201 000 | ||
lax portion | 1 500 | 100 | 150 000 | |||
Utfall | Produkt | Kilo | Kronor | Summa | Totalt | |
Företag A | Laxfile | 1 500 | 62 | 93 000 | ||
lax portion | 3 000 | 105 | 315 000 | |||
408 000 | ||||||
Företag B | Laxfile | 1 500 | 67 | 100 500 | ||
lax portion | 3 000 | 100 | 300 000 | |||
351 000
Två scenarior
Bra att tänka på
Mål
Uppföljning
Tid
Avtalsvillkor
Rätt volym
Framtiden
Ta inget för givet
Konsekvens
Kost och Näring Fokusgrupp upphandling
xxxxxxxxxxx0000@xxxxxxxxxxxxx.xx
Ett anbuds olika delar
Avtal
Anbuds
inbjudan
Krav på
Leverantör
Krav spec
Skallkrav
Utvärdering
Allmänna villkor
Skatt, ekonomi
Lagar och Kvalificerande
regler krav Utvärderings modell
Leverans villkor
Formalia om upp-
handlingen
Teknisk kapacitet
Vad behöver vi
Ange alla krav
Villkor för varan/tjänst
Politiska beslut
Krav blir avtalsvillkor
Belastnings pris, volym
Referens
Efter beslut
o Tilldelning
o Tid för överklagan > 10dagar
o Kontraktskrivning
• AVTALSUPPFÖLJNING
OFFENTLIG UPPHANDLING AV LIVSMEDEL KOST OCH NÄRING 20131002
Bakåt
Framåt
MILJÖSTYRNINGSRÅDETS UPPDRAG
Miljöstyrningsrådet är regeringens expertorgan inom miljöanpassad offentlig upphandling. Vårt uppdrag är att bidra till att nå miljömålen och en hållbar framtid genom att
▪ utveckla, informera om och erbjuda drivande, konkreta hållbarhetskrav för användning i offentlig upphandling.
▪ informera om EMAS miljöledningssystem och registrera de organisationer som är EMAS-certifierade.
▪ tillhandahålla EPD-systemet, ett internationellt system där leverantörer kan redovisa sina produkters och tjänsters miljö- och klimatinformation.
▪ driva nationella och internationella projekt.
Bakåt
Framåt
MILJÖPÅVERKAN FRÅN LIVSMEDEL
Den svenska livsmedelskedjan svarar för 75 procent av övergödningen, 25 procent av växthusgaserna och 20 procent av energiförbrukningen i Sverige. Dessutom använder livsmedelssektorn bekämpningsmedel och har stor markanvändning. Källa: SIK
Djurproduktionen står för nästan en femtedel av världens totala utsläpp av växthusgaser. Nöt och får, som är idisslande djur, orsakar på grund av sin fodersmältning särskilt stora utsläpp av växthusgaser (15-40 kilo växthusgaser/kilo kött). Gris och kyckling orsakar betydligt lägre utsläpp (cirka 5 respektive 2 kilo växthusgaser/kilo kött). Källa: Livsmedelsverket
Bakåt 12 / 57 Framåt
UPPHANDLING PÅVERKAR
▪ Offentliga upphandlingen i Sverige omfattar i dag över 500 miljarder kronor per år. Om hållbarhetskrav ställs vid alla dessa
upphandlingar innebär det en minskad påverkan på djur, natur och människor och i vissa fall även ekonomiska besparingar.
▪ Cirka 80 % av Sveriges kommuner använder sig i någon form av Miljöstyrningsrådets kriterier.
▪ De mest använda inom livsmedel är krav på ekologiskt utbud, djurskydd, förpackningar, GMO och sociala krav.
Bakåt
Framåt
UTGÅNGSPUNKTER
Miljöhänsyn i offentlig upphandling måste:
▪ ha ett syfte, vara rimliga och ändamålsenliga samt inte gå utöver vad som är nödvändigt och tillräckligt (proportionalitet),
▪ ge alla leverantörer samma möjlighet (likabehandling),
▪ vara tydligt angivna (transparens)
▪ och får inte gynna eller missgynna leverantörer med viss nationalitet eller viss verksamhetsort (icke-diskriminering).
Bakåt 14 / 57 Framåt
MILJÖSTYRNINGSRÅDETS LIVSMEDELSKRITERIER
▪ Kött
▪ Mjölk
▪ Ägg
▪ Fisk och skaldjur
▪ Frukt och grönt
▪ Xxxx, mjöl och gryn
▪ Kaffe, te och kakao
▪ Måltidstjänster
Bakåt 15 / 57 Framåt
EXEMPEL GRISKÖTT
▪ Svanskupering: Rutinmässig svanskupering ska ej förekomma.
▪ Lösgående: Samtliga grisar, suggor och gyltor ska ha hållits lösgående.
Bakåt 16 / 57 Framåt
FISK OCH SKALDJUR
▪ Spårbarhet: ”Produkten (fryst, färsk, beredd, processad eller
halvfabrikat) ska vara spårbar genom hela förädlingskedjan med minst fångstzon, handelsbeteckning (vetenskapligt namn) och produktionsmetod (odlat/vilt) angivet i anbudet.”
▪ Fisklistan: rekommendationer på artnivå; Bra, OK, Avstå
Bakåt
Framåt
GODA RÅD FÖR MILJÖSMARTA MATVAL
▪ Transportbehovet
▪ Välj rätt livsmedel
▪ Handla säsongsanpassat
▪ Variera proteinkällor
▪ Rätt utrustning
▪ Minimera svinnet
▪ Avfallshantering
Bakåt 18 / 57 Framåt
NÄRPRODUCERADE LIVSMEDEL
▪ Inte tillåtet att kräva närproducerade livsmedel eftersom det strider mot EU:s grundläggande principer
Bakåt 19 / 57 Framåt
KRAV PÅ CERTIFIERINGAR
▪ Ej tillåtet att ställa krav på certifieringar
▪ Kan hänvisa till kriterier som ligger till grund för märkningen
Bakåt 20 / 57 Framåt
Bakåt 21 / 57 Framåt
UPPFÖLJNINGSPROJEKTET
▪ Del inom regeringens vision ”Sverige – det nya matlandet”
▪ Maten som serveras till barn, äldre och sjuka ska säkerställa kvalitet och matglädje i en miljö som är tilltalande.
▪ Öka förutsättningarna för små och medelstora företag att lägga anbud i offentlig upphandling
Bakåt 22 / 57 Framåt
Miljöanpassad upphandling
UPPFÖLJNINGSPROJEKTET
▪ Det finns i många fall klara önskemål från politiker och kommuninvånare att ta större miljöhänsyn i samband med livsmedelsupphandlingar. Att de måltider som dagligen serveras inom skol och -äldreomsorgen ska innehålla ekologisk mat, att de producenter och leverantörer som levererar kött, ägg och mejeriprodukter kan visa att de har en god djurhållning och att matsedlar anpassas efter hur mycket klimatpåverkan produktionen av maten på tallriken orsakat.
Bakåt 23 / 57 Framåt
BAKGRUND UPPFÖLJNINGSPROJEKTET
▪ Beställare vet inte hur de ska följa upp och kontrollera
▪ Svårt att få in korrekta bevismedel från sina leverantörer
▪ Svårt för leverantörer att få tillgång till den informationen som beställaren begär från sina producenter.
▪ Finns inte en samsyn på vilken typ av bevismedel och verifikat som egentligen kan vara användbara och hur de ska presenteras.
▪ Osäkerhet hos leverantörerna om utvärderingen av anbud sker på rättvist sätt eftersom många beställare har begränsade möjligheter att följa upp att de krav de ställer uppfylls.
▪ Ett flertal rättsliga tvister leder till att det blir en tidskrävande och dyr process för alla inblandade parter.
Bakåt 24 / 57 Framåt
Miljöanpassad upphandling
VAD ÄTER VI EGENTLIGEN?
-FINNS DET MÖJLIGHET ATT ÖKA TRANSPARENSEN?
▪ ” Hästkött i många testade rätter ”
▪ ” Stort fiskfusk”
▪ ” Kebab är ofta fläskkött”
▪ ” Djurfoder smittat av salmonella”
Bakåt 25 / 57 Framåt
Miljöanpassad upphandling
UPPFÖLJNINGSPROJEKTET
▪ Tillsammans med beställare, leverantörer och producenter ta fram en rapport som belyser de viktigaste frågeställningarna inom upphandling av livsmedelsområdet och gemensamt utarbeta ett förslag på hur uppföljning kan genomföras för att följa upp de krav som ställs.
Bakåt 26 / 57 Framåt
Miljöanpassad upphandling
UPPFÖLJNINGSPROJEKTET
▪ En gemensam manual för uppföljningsarbetet med tillhörande checklistor och ett exempel på förfrågningsunderlag som utarbetats tillsammans med Sveriges Kommuner och Landsting (SKL).
▪ Vi har använt Upphandlingsstödets vägledning ”Kontraktsuppföljning- säkerställ goda affärer genom att följa upp” och försökt anpassa den till livsmedelsupphandlingar genom att till exempel definiera vilka livsmedelsgrupper som har större eller mindre behov av uppföljning, utveckla lite närmare vilka frågor som är bra att ta ställning till genom en behov och marknadsanalys innan upphandling och erbjuda ett exempel på hur ett förfrågningsunderlag kan utformas.
Bakåt 27 / 57 Framåt
EXEMPEL PÅ LEVERANTÖRSFÖRSÄKRAN SOM FÖREKOMMER
▪ Fel kommun nämndes
▪ Certifikat som inte hade med råvaran att göra bifogades
▪ Certifikat för råvara från Sydamerika för en vara som producerats i Asien.
▪ Xxxxx besked från olika grossister för samma vara
▪ Inga hänvisningar till vilken vara det gäller
▪ Långa konversationer som är lätta att tappa bort sig i
Bakåt 28 / 57 Framåt
Bakåt 29 / 57 Framåt
MANUAL LEVERANTÖRSFÖRSÄKRAN
▪ Tredjepartsgranskad: Innebär att en oberoende tredje part skriftligen försäkrar att produkten överensstämmer med ställda krav. Exempel på tredjepartsgranskningar är miljömärkningscertifieringar som EU-ekologisk, KRAV och MSC. Annat exempel på tredjepartsgranskning är när företag anlitar ett revisionsföretag som är godkänt av SWEDAC (Styrelsen för ackreditering och teknisk kontroll) för att kontrollera att uppsatta krav följs. SWEDAC har avtal med flera internationella ackrediteringsorgan, mer information finns här: xxxx://xxx.xxxxxx.xx/xx/Xxxxxxx/Xxxxxxxxxxxxxxx-xxxxxx/ Internationella-avtal/
Bakåt 30 / 57 Framåt
MANUAL LEVERANTÖRSFÖRSÄKRAN
▪ Andrapartsgranskad: Uppfyller en standard som har ställts upp av branschorganisationer eller andra aktörer i samma bransch och kontrolleras och granskas av en andra part. Denna form av
verifiering kan till exempel omfatta leveransvillkor för producenter som är anslutna till ett djuromsorgsprogram som kontrolleras av representanter från bolaget som tecknat djurförsäkringen eller producenter som antagit en leverantörs uppförandekod som innefattar kontroller.
▪ Inspektion i egen regi: Organisationen, produkten eller tjänsten uppfyller den standard parten själv har ställt upp enligt till exempel en ISO-standard. Inspektion i egen regi kan även vara en skriftlig
företagsdeklaration eller kort beskrivning av företagets rutiner.
Bakåt
Framåt
Miljöanpassad upphandling
UPPFÖLJNINGSPROJEKTET
▪ Testar manualen under våren tillsammans med Dalslandskommunernas Kommunalförbund och kommunerna Falköping, Götene, Skara och Vara.
-Leverantörsförsäkran
▪ Manualen kommer att läggas ut på xxx.xx i slutet av oktober-början av november.
Bakåt 32 / 57 Framåt
PRODUKTDATABASEN DABAS
▪ Vidareutveckling av den branschgemensamma databasen DABAS som möjliggör för producenter och leverantörer att tillhandahålla verifikat och bevismedel på ett gemensamt ställe.
▪ Ett första steg är att börja med att lägga in föreslagna djurskyddskriterier i databasen för att sedan utöka med fler kriterier under 2014.
▪ Information om ursprung Salmonellafrihet
Antibiotika efter ordination av veterinär Transport av djur till slakt
Slaktmetod
Bakåt 33 / 57 Framåt
ANIMALISKA LIVSMEDEL - GEMENSAMMA KRITERIER
– INFORMATION OM URSPRUNG
» För produkter av en köttråvara ska skriftlig information kunna lämnas vid förfrågan om i vilket land djuret är fött (kläckt), uppfött, slaktat och förädlat.
– SALMONELLAFRIHET
» Samtliga levererade produkter ska vara fria från samtliga salmonella serotyper.
– ANTIBIOTIKA
» Antibiotika får användas endast efter ordination av veterinär och när det är veterinärmedicinskt motiverat.
– TRANSPORT AV DJUR TILL SLAKT (EJ ÄGG OCH MJÖLK)
» Djuret ska max ha transporterats 8 timmar till slakt eller max 12 timmar nattetid för fjäderfä.
– SLAKTMETOD (EJ ÄGG OCH MJÖLK)
» Xxxxxx ska vara helt bedövat när avblodning sker och helt medvetslöst fram till avblodning sker.
Bakåt
Framåt
Hur? (Uppgiftlämnare)
Bakåt
Framåt
DE SOM FUSKAR DÅ?
▪ Vems ”fel” är det om det blir fel kött på tallriken i skolmatsalen?
▪ Beställare har ansvar att ställa relevanta krav, utvärdera på ett
rättvist sätt och visa att det finns en uppföljningsplan för ställda krav.
▪ Leverantörerna har ansvar att de visa att de uppfyller krav de säger
att de uppfyller.
» MSR har ett ansvar att tillhandahålla väl genomarbetade kriterier och verktyg som underlättar uppföljningen.
Bakåt
Framåt
xxxx://xxx.xxx.xx/xxxxxxxxx/xxxxxxxxxxxx
Bakåt 37 / 57 Framåt
Bakåt
Framåt
r?
Kort branschfakta
Dabas i förändring – vad
händer framöve
Kort branschfakta
◆ Offentliga utgifter utgör en stor andel av den svenska bruttonationalprodukten. Ungefär 30 % utgörs av offentlig konsumtion
* Källa; Public Management Review 2013 ”Så främjar vi mer innovation i offentlig upphandling” Xxxx Xxxxxxxx och Xxxx Xxxxxxxxx, Lunds universitet
Kort branschfakta
◆ Offentliga utgifter utgör en stor andel av den svenska bruttonationalprodukten. Ungefär 30 % utgörs av offentlig konsumtion
◆ Offentlig sektor köper livsmedel för nästan 10 mdr per år
Livsmedelsinköp Foodservice (Totalt 31 mdr)
Offentlig
(9,4 mdr)
30%
70%
Privat
(21,6 mdr)
* Källa; Delfi Foodserviceguide.2012. Grossistkr exkl moms och exkl alkohol
Kort branschfakta
◆ Offentliga utgifter utgör en stor andel av den svenska bruttonationalprodukten. Ungefär 30 % utgörs av offentlig konsumtion
◆ Offentlig sektor köper livsmedel för nästan 10 mdr per år
◆ Offentlig sektor serverar över 3 miljoner måltider per dag
Antal måltider per dag i offentlig sektor
27 820
165 663
21 210
25 742
335 445
1 368 192
1 091 811
Xxxxxx Xxxxxxxxxx Äldreomsorg Sjukvård Socialvård Kriminalvård
Försvaret
* Källa; Delfi Foodserviceguide.2012
Kort branschfakta
◆ Offentliga utgifter utgör en stor andel av den svenska bruttonationalprodukten. Ungefär 30 % utgörs av offentlig konsumtion
◆ Offentlig sektor köper livsmedel för nästan 10 mdr per år
◆ Offentlig sektor serverar över 3 miljoner måltider per dag
◆ Skolmaten är en av de viktigaste frågorna för föräldrar med barn i grundskolan – oavsett politisk färg eller geografisk hemvist
✓ 95% anser att kvaliteten på skolmaten är viktig för att deras barn skall prestera väl i skolan
✓ 82% av föräldrarna frågar sina barn vad de ätit i skolan flera ggr i veckan
✓ 79% tycker att skolmatsfrågan får för lite uppmärksamhet
✓ Nästan hälften av alla föräldrar (49%) kan tänka sig att byta politiskt parti vid löfte om bättre
skolmat
* Källa; ”Den viktiga skolmåltiden” Rapport från Martin & Servera 2013
Kort branschfakta
◆ Offentliga utgifter utgör en stor andel av den svenska bruttonationalprodukten. Ungefär 30 % utgörs av offentlig konsumtion
◆ Offentlig sektor köper livsmedel för nästan 10 mdr per år
◆ Offentlig sektor serverar över 3 miljoner måltider per dag
◆ Skolmaten är en av de viktigaste frågorna för föräldrar med barn i grundskolan
– oavsett politisk färg eller geografisk hemvist
◆ 4,5% av Sveriges total sysselsättning återfinns inom foodservicebranschen
* Källa; Delfi Foodserviceguide.2012 . Inkluderar hela värdekedjan från jord till bord. Både privat- och offentlig sektor.
Detta är Dabas
All artikelinformation på ett ställe, tillgängligt för alla
✓ Kvalitetssäkrad artikelinformation
✓ Sök bland alla artiklar och tillverkare
✓ Jämför och utvärdera vid upphandlingar
✓ Tanka hem informationen och använd i egna system och tjänster
✓ Kostnadsfritt
Hur används Dabas
Produktblad
Hur används Dabas
Kostplanering
Hur används Dabas
E-handel
Hur används Dabas
E-handel
Hur används Dabas
Upphandling och Inköp
Dabas Webservice & Databas
Dabas – Vad händer?
Ny webb - Mobilt, snabbt, förbättrat!
Dabas – Vad händer?
Förbättrad sökfunktion
Dabas – Vad händer?
Informationsnav för verifiering och uppföljning av upphandlingskriterier
Miljöstyrningsrådets kriterier
Varför Dabas som informationsnav?
◆ Tydligt informationsansvar
◆ Mer tillförlitlig information
◆ DABAS som bas för arbetet med att strukturera informations- kraven och skapa samsyn kring bevismedel och verifikat
◆ Transparens och öppenhet underlättar granskning och kvalitetssäkring, samt minskar risken för överprövningar
◆ Informationen samlad på ett ställe och alltid tillgängligt
◆ Tids- och kostnadsbesparande för branschen
Att söka på MSR-kriterier i DABAS
Att söka på MSR-kriterier i DABAS
Att söka på MSR-kriterier i DABAS
2013-10-03 57
Dabas – Vad händer?
◆ Livsmedelsinformations förordning (EU) nr 1169/2011
◆ Xxxxxx xxxxx from 13 december 2014
◆ Livsmedelsinformation får inte vara vilseledande
◆ Utseende
◆ Beskrivning
◆ Bildpresentation
◆ Elektronisk artikelinformation och förpackningar måste överrensstämma helt
Dabas – Vad händer?
Mer artikelbilder och näringsinformation
Dabas – Vad händer?
Ökade krav på näringsvärden
1.
• Energi KJ/Kcal
• Fett g
• Mättat fett g
2.
• Kolhydrater g • Fleromättat fett g
• Sockerarter g • Fiber g
• Protein g
• Salt g
• Vitamin D µg
• Vitamin C mg
• Folat/folacin µg
• Järn mg
3.
• Vitamin B12 µg
• Kalcium mg
4.
• vitaminer och mineraler i ”betydande
mängd”
5.
• Övriga näringsvärden
1. EU förordning nr 1169/2011
2.. Skollag från 1 juli 2011 och SLVs råd ”bra mat i skolan” från april 2013
3. SLVs ”Bra mat i äldreomsorgen”
Dabas – Vad händer?
Utökade näringsvärdeskontroller
Dabas – Vad händer?
Råvaruursprung
Dabas – Vad händer?
Råvaruursprung
Dabas – Vad händer?
App för uppföljning?
Bättre artikelinformation
Hur kan vi arbeta tillsammans?
◆ Saknar ni något eller undrar ni över informationen? Låt oss veta!
Bättre artikelinformation
Hur kan vi arbeta tillsammans?
◆ Saknar ni något eller undrar ni över informationen? Låt oss veta!
Bättre artikelinformation
Hur kan vi arbeta tillsammans?
◆ Saknar ni något eller undrar ni över informationen? Låt oss veta!
◆ Leverantörerna prioriterar det som efterfrågas!
Bättre artikelinformation
Hur kan vi arbeta tillsammans?
◆ Saknar ni något eller undrar ni över informationen? Låt oss veta!
◆ Leverantörerna prioriterar det som efterfrågas!
◆ Har Ni tankar, idéer, synpunkter kring Dabas?
Tack!
xxxxxx.xxxxxxx@xxxxx.xx 08-52 22 43 08