Contract
Denna text är en översättning som nämnden för fastställande av kollektivavtals allmänt bindande verkan har låtit göra av ett finskspråkigt kollektivavtal. Kollektivavtalets parter har inte kommit överens om den svenskspråkiga kollektivavtalstexten. Om tolkningen av den svenskspråkiga översättningen leder till ett annat slutresultat än det ursprungliga finskspråkiga kollektivavtalet, ska man följa det finskspråkiga kollektivavtalet. Nämnden för fastställande av kollektivavtals allmänt bindande verkan är inte ansvarig för de skador som uppkommer på grund av eventuella felaktigheter i översättningen.
Tämä on työehtosopimuksen yleissitovuuden vahvistamislautakunnan teettämä käännös suomenkielisestä työehtosopimuksesta. Työehtosopimuksen sopijaosapuolet eivät ole sopineet ruotsinkielisestä työehtosopimustekstistä. Mikäli ruotsinkielisen käännöksen tulkinta johtaa erilaiseen lopputulokseen kuin alkuperäinen suomenkielinen työehtosopimus, tulee noudattaa suomenkielistä työehtosopimusta. Työehtosopimuksen yleissitovuuden vahvistamislautakunta ei vastaa käännöksen mahdollisista virheellisyyksistä aiheutuvista vahingoista.
KOLLEKTIVAVTAL FÖR HANDEL OCH VERKSTADSVERKSAMHET INOM BILBRANSCHEN
2022-2024
BILBRANSCHENS CENTRALFÖRBUND RF INDUSTRIFACKET RF
INNEHÅLLSFÖRTECKNING
KOLLEKTIVAVTAL FÖR HANDEL OCH VERKSTADSVERKSAMHET INOM BILBRANSCHEN 2022–2024 10
TILLÄMPANDE OCH ALLMÄNNA BESTÄMMELSER 11
2 § Bilbranschens allmänna avtal 11
3 § Avtalets bindande verkan och skyldighet att iaktta avtalet 12
4 § Arbetsfredsförpliktelse 12
5 § Arbetspraktik och inlärning i arbetet i samband med examensinriktad utbildning 12
7 § Innehållning av medlemsavgifter för fackföreningar 13
10 § Förhandlingsordning och avgörande av meningsskiljaktigheter 16
BIL- OCH MASKINVERKSTADSBRANSCHENS ARBETSVILLKOR 19
2 § Bilbranschens allmänna avtal 19
3 § Avtalets bindande verkan och skyldighet att iaktta avtalet 19
4 § Arbetsfredsförpliktelse 19
5 § Anställningsförhållandets ingående och avslutande 19
5a § Arbetspraktik och inlärning i arbetet i samband med examensinriktad utbildning inom bilbranschen 21
7 § Bestämning av arbetshelheternas svårighetsgrad 22
11 § Genomsnittlig timförtjänst 33
12 § Den ordinarie arbetstidens längd 35
13 § Övertidsarbete, söndagsarbete och arbete under ledighet per vecka 39
14 § Utryckningsarbete och beredskap 42
15 § Ersättningar för resor med anknytning till arbetet 43
17 § Övriga ersättningar och förmåner 48
19 b § Lön under moderskaps- och faderskapsledighet 60
24 § Innehåll av medlemsavgifter för fackföreningar 69
27 § Meningsskiljaktigheter och hur de avgörs 69
LS 2000 BIL- OCH MASKINVERKSTADSBRANSCHEN 70
BIL- OCH MASKINHANDELS ARBETSVILLKOR 73
2 § Bilbranschens allmänna avtal 73
4 § Anställningsförhållande 73
5 § Arbetsgivarens och arbetstagarens allmänna skyldigheter 74
6 § Avslutande av anställningsförhållande 74
9 § Moderskaps-, särskild moderskaps-, faderskaps- och föräldraledighet samt vårdledighet. 83 10 § Läkarundersökningar 84
17 § Uppbärande av medlemsavgift 90
22 § Hänsyn till erfarenhet och utbildning 90
24 § Arbetspraktik och inlärning i arbetet i samband med examensinriktad utbildning 92
26 § Obligatorisk arbetspraktik 92
27 § Uppgiftsspecifikt/personligt tillägg 92
29 § Kvalifikationsgruppering 93
FÖRESKRIFTER OM KOLLEKTIVAVTALETS IKRAFTTRÄDANDE OCH TILLÄMPNING 94
31 § Avtalets ikraftträdande 94
35 § Förhandlingsordning och avgörande av meningsskiljaktigheter 94
36 § Avtalets giltighetstid 94
KVALIFIKATIONSGRUPPERING I-II FÖR RESERVDELS-, LAGER- OCH SERVICEARBETEN 96
KVALIFIKATIONSGRUPPERING I-II FÖR RESERVDELS-, LAGER- OCH SERVICEARBETEN 97
MINIMILÖNER FÖR RESERVDELS-, LAGER- OCH SERVICEARBETEN 1.3.2022 98
MINIMILÖNER FÖR RESERVDELS-, LAGER- OCH SERVICEARBETEN 1.3.2023 99
KVALIFIKATIONSGRUPPERING AV KONTORSARBETE A-B 100
KVALIFIKATIONSGRUPPERING AV KONTORSARBETE C-E 101
MINIMILÖNER FÖR KONTORSANSTÄLLDA 1.3.2022 102
MINIMILÖNER FÖR KONTORSANSTÄLLDA 1.3.2023 103
PROTOKOLL RÖRANDE BIL- OCH MASKINFÖRSÄLJARE 104
1 § Bil- och maskinförsäljares anställning 104
2 § Mål för bil- och maskinförsäljare 104
3 § Provisionslön 105
4 § Garanterad årlig inkomst för bil- och maskinförsäljare med provisionslön 105
5 § Bil- och maskinförsäljares anställningstrygghet 105
6 § Arbetstiden för bil- och maskinförsäljare med provisionslön 107
7 § Medelinkomst 110
8 § Lön för sjukdomstid 110
9 § Lönebetalning och lediga dagar 110
10 § Ersättning för inkomstbortfall under utbildning 110
11 § Yrkesexamen 111
12 § Läroavtalsstuderande 111
AVVIKANDE ARBETSTIDSBESTÄMMELSER VID EN ARBETSTID PÅ 40 TIMMAR I VECKAN I KOLLEKTIVAVTALET FÖR BIL- OCH MASKINHANDELN 112
DIVISORER FÖR MÅNADSLÖNER 114
ALLMÄNNA AVTAL INOM BILBRANSCHEN 115
ALLMÄNT AVTAL FÖR BILBRANSCHEN 116
STATISTIKAVTAL FÖR BILBRANSCHEN 118
UTTAGNING AV FACKFÖRENINGSAVGIFTER INOM BILBRANSCHEN 119
SAMARBETSAVTAL 121
UTBILDNINGSAVTAL FÖR BILBRANSCHEN 128
ARBETARSKYDDSAVTAL FÖR BILBRANSCHEN 130
FÖRTROENDEMANNAAVTAL FÖR BILBRANSCHENS HANDELS- OCH VERKSTADSVERKSAMHET 139
ARBETSDAGARNA PER MÅNAD UNDER KOLLEKTIVAVTALETS GILTIGHET 149
UNDERTECKNINGSPROTOKOLL
Tid | 07.1.2022 | |
Plats | Bilbranschens Centralförbunds kontor | |
Närvarande | Bilbranschens Centralförbund rf | Industrifacket rf |
Xxxxx Xxxxx | Xxxxx Xxxxxxxx | |
Xxxxx Xxxxxxxx | Xxxx Xxxxx | |
Xxxxx Xxxxxxxxxxxx | Xxx Xxxxxxxx | |
Xxxxx Xxxxxxxx | ||
Xxxxxx Xxxx | ||
Xxxx Xxxxxxx | ||
Xxxx Oikola | ||
Xxxx Xxxxx | ||
Xxxxx Xxxxx | ||
Xxxx Xxxxxxxx | ||
Xxxx Xxxxxxxx |
1 § UNDERTECKNANDE AV KOLLEKTIVAVTALET
De undertecknade förbunden har kommit överens om att förbunden genom detta protokoll undertecknar kollektivavtalet för handel och verkstadsverksamhet inom bilbranschen enligt det förhandlingsresultat som uppnåddes 6.1.2022. Kollektivavtalet träder i kraft 7.1.2022.
2 § KOLLEKTIVAVTALETS TILLÄMPNINGSOMRÅDE
Centralförbundet för bilbranschen och Metallarbetarförbundet har kommit överens om att tillämpningsområdet för kollektivavtalet omfattar de tidigare särskilda och 30.6.2007 undertecknade Bil- och maskinverkstadsbranschens och Bil- och maskinhandelns kollektivavtal i sin helhet.
Även efter sammanslagningen behandlas de personalgrupper som hör till det sammanslagna kollektivavtalet särskilt för sig, bl.a. när man bestämmer de allmänna justeringarna av de löner förbunden kommit överens om och vid justeringen av lönetabellerna.
När man tolkar omfattningen av kollektivavtalet för handel och verkstadsverksamhet inom bilbranschen används som material för tolkningen följande bestämmelser:
Tillämpningsområdet för Bil- och maskinhandelns kollektivavtal
Tillämpningsområde
Detta kollektivavtals bestämmelser gäller, med nedan angivna undantag, anställningsförhållandena för arbetstagare vid bil- och maskinverkstäder i medlemsföretag i Bilbranschens Centralförbund.
Kollektivavtalet tillämpas även på anställningsförhållanden för arbetstagare som arbetar med utrustande, iståndsättning och tvättning av bilar och maskiner till salu.
Avtalet tillämpas inte på personer som utför reservdelsarbete.
Bil- och maskinhandelns kollektivavtal
Tillämpningsområde
1. Med detta kollektivavtal bestäms de arbetstagares och tjänstemäns arbets- och lönevillkor som är anställda i medlemsföretag i Bilbranschens Centralförbund rf och vars huvudsakliga eller enda uppgift är:
1.1 Handel med bilar, schaktmaskiner, traktorer och lantbruksmaskiner som kan jämföras med traktorer och därtill ansluten uthyrnings- och finansieringsverksamhet samt därtill hörande reservdelsförsäljning och annan försäljning av annan utrustning som hör till branschen samt därtill hörande lagerarbete.
1.2 Försäljning av båtmotorer, motorsågar, husvagnar, motorcyklar, snöskotrar och arbetsmaskiner som sker i samband med försäljning av utrustning som hör till branschen anses till denna del omfattas av detta avtal.
1.3 Till branschen hörande kontors-, försäljnings- och lagerarbete i centrallagren.
1.4 Till branschen hörande servicearbete.
1.5 Kontorsarbete som anknyter till försäljning eller verkstadsverksamhet.
1.6 Biluthyrning i samband med bilaffärer.
1.7 Kollektivavtalet för handel och verkstadsverksamhet inom bilbranschen omfattar även kontorsarbete i medlemsförbunden Bilbranschens Centralförbund rf Autoalan Palvelutuottajat ry:s och Autoalan Ruosteenestoliikkeiden Keskusliitto ry.
Protokollsanteckning 1:
Kollektivavtalet gäller inte anställda i ledande ställning, såsom kontors-, försäljnings- och reservdelschefer och med dessa jämförbara anställda som den största delen av sin arbetstid utför annat arbete än det som utförs av arbetstagarna under deras ledning. Detta kollektivavtal gäller inte heller personer i ledande ställning som självständigt kan anställa och säga upp arbetstagare och som i företagen verkar som arbetsgivarpartens förhandlare vid tolkning av detta avtal.
Protokollsanteckning 2:
Man konstaterade att med reparationsverkstäder som omfattas av avtalet avses avtals- och faktureringsverkstäder.
Protokollsanteckning 3:
Förbunden har kommit överens om att använda adb-nomenklaturen för sådana adb-tjänstemän som kontinuerligt och i huvudsak utför adb-uppgifter för andra och som inte själva drar nytta av sitt arbetes resultat. Enbart användningen av utrustningen betyder inte att man tillämpar adb-nomenklaturen. Nomenklatur, kravnivågrupperingen och lönetabellerna är inte bifogade detta avtal.
2. Ifall oklarheter uppstår vad gäller vilket kollektivavtal ska tillämpas på en arbetstagares anställningsförhållande, ska parterna inom arbetsplatsen utan dröjsmål skriftligen fastställa vilket kollektivavtal som ska tillämpas.
3. Vad gäller de olika uppgifterna som kollektivavtalet avser, som bilförsäljare, kontorsarbetare eller reservdelsförsäljare, konstateras att arbetshelheterna och uppgifterna är skilda trots att arbets- och lönevillkoren förenats.
Under avtalsperioden fortsätter förbunden att internt förenhetliga bestämmelserna om anställningsvillkoren i det nya kollektivavtalet.
3 § LÖNEJUSTERINGAR
Arbetstagarnas och tjänstemännens personliga tim- och månadslöner höjs 1.3.2022 och 1.3.2023 i enlighet med den här löneuppgörelsen. Miljö- och arbetstidstilläggen i kollektivavtalet höjs på det sätt som man kommit överens om i löneuppgörelsen.
År 2022
Arbetstagarnas och tjänstemännens personliga tim- och månadslöner höjs fr.o.m. 1.3.2022
med en allmän förhöjning på 2 %.
Från och med samma tidpunkt höjs minimilönerna med 2 %.
Lönerna för unga arbetstagare, praktikanter och läroavtalsstuderande höjs i motsvarande mån. Medeltiminkomsten som gäller 1.4.2022 höjs från och med den tidpunkten med 2 %.
Garantilönen för bilförsäljare med provisionslön uppgår från och med samma tidpunkt och under hela avtalsperioden till 1 636 euro.
Grundlönen för bilförsäljare med provisionslön höjs från och med samma tidpunkt med 92 euro. Miljö- och arbetstidstilläggen höjs med 3,5 %. Höjningen täcker hela avtalsperioden.
Månadsersättningarna som ingår i förtroendemannaavtalet och arbetarskyddsavtalet för bilbranschen höjs från och med samma tidpunkt med 3,5 %. Höjningen täcker hela avtalsperioden.
År 2023
Arbetstagarnas och tjänstemännens personliga tim- och månadslöner höjs fr.o.m. 1.3.2023
med en allmän förhöjning på 1,5 %.
Från och med samma tidpunkt höjs minimilönerna med 1,5 %.
Lönerna för unga arbetstagare, praktikanter och läroavtalsstuderande höjs i motsvarande mån. Medeltiminkomsten som gäller 1.4.2023 höjs från och med den tidpunkten med 1,5 %.
Grundlönen för bilförsäljare med provisionslön höjs från och med samma tidpunkt med ett eurobelopp som fås från medelinkomsten enligt statistiken om tjänstemän från oktober 2022 enligt ovanstående procent.
Engångsersättning för förlängning av avtalsperioden
Vid förlängning av avtalsperioden med fyra månader betalar arbetsgivaren en engångsersättning på 150 euro i samband med löneutbetalningen i december 2023 till de arbetstagare vars avtal gäller fram till den 1 december 2023.
4 § ARBETSGRUPPER MELLAN FÖRBUNDEN
Främjande av välbefinnande i arbetet
De undertecknade förbunden tillsätter tillsammans med Fackförbundet Pro rf en arbetsgrupp med uppgift att under avtalsperioden producera material och utbildning för att främja välbefinnande i arbetet på arbetsplatser och vid företag inom bil- och maskinbranscherna.
Yrkesutbildning på arbetsplatserna
Förbundet tillsätter en arbetsgrupp som under avtalsperioden ska utreda frågor med anknytning till arbets- och arbetsplatshandledningen i samband med inlärning i arbetet som hör till yrkesutbildning på andra stadiet.
Förbundens gemensamma arbetsbeskrivningsmodeller för Lönestruktur 2000-systemet
Förbundens gemensamma arbetsgrupp för lönesystemet fortsätter sitt arbete med att uppdatera och utveckla Lönestruktur 2000-systemet samt att följa vilka effekter införandet av de förnyade arbetsbeskrivningarna har och avtala om eventuella åtgärder i synnerhet gällande arbete på tung materiel.
Utbildningsarbetsgrupp
Förbundens gemensamma utbildningsarbetsgrupp fortsätter sin verksamhet med anknytning till fackföreningsutbildningen.
Förnyelse av lönesystemet
Förbunden fortsätter arbetet med att förnya lönesystemet för reservdels-, lager- och servicearbeten.
Förnyelse av förtroendemannaavtalet
Fackföreningarna kommer att tillsätta en arbetsgrupp för att undersöka hur man kan utveckla ett system med förtroendemän inom företag med flera verksamhetsställen.
5 § FÖRNYELSE AV BESTÄMMELSERNA OM FAMILJELEDIGHET I KOLLEKTIVAVTALET
Lagändringen i samband med familjeledighetsreformen träder i kraft i mitten av kollektivavtalsperioden från och med den 1 augusti 2022. Enligt regeringens förslag kräver lagändringarna också ändringar i kollektivavtalens bestämmelser om familjeledighet.
Kollektivavtalsparterna har i underteckningsprotokollet till det här kollektivavtalet kommit överens om hur de nuvarande bestämmelserna om lön för moderskaps- och faderskapsledighet ska tillämpas efter att den nya lagstiftningen om familjeledighet har trätt i kraft. Denna gemensamma tolkning kommer att gälla under en så kallad övergångsperiod, det vill säga tills parterna har nått samförstånd om förnyelsen av bestämmelserna om familjeledighet så att de motsvarar den nya lagstiftningen.
Bestämmelsen om lön för moderskaps- och faderskapsledighet skulle då tillämpas under en övergångsperiod genom att en arbetstagare har rätt till lön under graviditetsledighet och föräldraledighet för sammanlagt minst motsvarande samma tidsperiod som hon hade fått lön för moderskapsledighet.
Bestämmelsen om lön för faderskapsledighet skulle å sin sida tillämpas genom att en pappa som har rätt till föräldraledighet och föräldrapenning har rätt till lön under föräldraledighet minst för motsvarande tidsperiod som han hade fått lön för faderskapsledighet. Villkoren för utbetalning av söckenhelgsersättning behålls enligt samma skrivelse som nu.
Parterna i kollektivavtalet kom överens om att förnya bestämmelserna om familjeledighet under avtalsperioden som en del av de fortlöpande förhandlingarna, varvid termer och bestämmelser som tas bort från lagstiftningen kommer att ändras så att de återspeglar lagens syfte.
6 § AVTALETS IKRAFTTRÄDANDE OCH AVTALSPERIOD
Detta kollektivavtal gäller fr.o.m. 07.1.2022 fram till 31.03.2024 och förlängs även därefter med ett år i sänder, om inte någondera avtalsparten senast två (2) månader innan avtalet löper ut skriftligen har sagt upp avtalet.
7 § JUSTERING AV PROTOKOLLET
Man kom överens om att detta protokoll betraktas som justerat och godkänt genom förbundens underteckningar.
BILBRANSCHENS CENTRALFÖRBUND RF | INDUSTRIFACKET RF |
Xxxxx Xxxxx | Xxxxx Xxxxxxxx |
Xxxxx Xxxxxxxx | Xxxx Xxxxx |
KOLLEKTIVAVTAL FÖR HANDEL OCH VERKSTADSVERKSAMHET INOM BILBRANSCHEN 2022–2024
BILBRANSCHENS CENTRALFÖRBUND RF INDUSTRIFACKET RF
TILLÄMPANDE OCH ALLMÄNNA BESTÄMMELSER
1. Detta avtal, med nedan angivna undantag, gäller anställningsförhållandena för anställda hos medlemsföretag i Bilbranschens Centralförbund rf och i dess medlemsförbund (Autoalan Palveluntuottajat ry och Autoalan Ruosteenestoliikkeiden Keskusliitto ry) enligt följande.
2. Bestämmelserna i detta kollektivavtals del A tillämpas på anställningsförhållanden för arbetstagare i bil- och maskinverkstäder samt på anställningsförhållanden för anställda vilkas arbete omfattar utrustande, iståndsättning och tvättning av bilar och maskiner till salu. Däremot tillämpas bestämmelserna inte på arbetstagare i reservdelsarbete.
3. Bestämmelserna i detta kollektivavtals del B tillämpas på arbetstagare som arbetar inom handeln med bilar och maskiner och inom därtill ansluten uthyrnings- och finansieringsverksamhet samt arbetstagare som utför reservdels- och lagerarbeten och kontors- och servicearbeten i bilaffärer.
4. Detta kollektivavtal gäller inte anställda i ledande ställning, såsom kontors-, försäljnings- och reservdelschefer och med dessa jämförbara anställda som den största delen av sin arbetstid utför annat arbete än det som utförs av arbetstagarna under deras ledning. Detta kollektivavtal gäller inte heller personer i ledande ställning som självständigt kan anställa och säga upp arbetstagare och som i företagen verkar som arbetsgivarpartens förhandlare vid tolkning av detta kollektivavtal.
TILLÄMPNINGSANVISNING:
När man tolkar omfattningen av denna bestämmelse används som hjälpmedel de bestämmelser om tillämpningsområde som ingår i de 30.6.2007 undertecknade Bil- och maskinverkstadsbranschens och Bil- och maskinhandelns kollektivavtal och som tagits med som en del av detta kollektivavtals underteckningsprotokoll.
2 § Bilbranschens allmänna avtal
Som en del av det här kollektivavtalet iakttas avtalen i den allmänna delen C:
− Bilbranschens allmänna avtal 13.1.2020
− Bilbranschens samarbetsavtal 13.1.2020
− Utbildningsavtal för bilbranschen 7.1.2022
− Arbetarskyddsavtal för bilbranschen 7.1.2022
− Bilbranschens statistikavtal 13.1.2020
− Förtroendemannaavtal för handel och verkstadsverksamhet inom bilbranschen 7.1.2022
− Instruktioner för uppbörd av medlemsavgifter för bilbranschens fackförbund 13.1.2020
3 § Avtalets bindande verkan och skyldighet att iaktta avtalet
Det här kollektivavtalet binder de undertecknande förbunden och deras underföreningar samt arbetsgivare och arbetstagare som är eller som har varit medlemmar i dessa föreningar under avtalets giltighet.
De som är bundna vid avtalet är skyldiga att noggrant iaktta detta avtal och se till att de föreningar som lyder under dem liksom de arbetsgivare och arbetstagare som hör till föreningarna inte bryter mot bestämmelserna i avtalet.
Förbunden och deras underföreningar är skyldiga att se till att underföreningar som är deras medlemmar, arbetsgivare och arbetstagare som avtalet gäller inte vidtar stridsåtgärder och inte heller på annat sätt bryter mot bestämmelserna i kollektivavtalet.
5 § Arbetspraktik och inlärning i arbetet i samband med examensinriktad utbildning
1. Inlärning i arbetet som en del av andra stadiets yrkesutbildning ordnas enligt lagen om utbildning på så sätt att en sådan studerande inte är i anställningsförhållande i företaget. Undantagsvis kan ett arbetsavtal också ingås med elever i arbete.
Bestämmelserna i denna paragraf tillämpas emellertid även på elever i arbete.
2. Genom att beakta principerna i bilbranschens samarbetsavtal, antingen före arbetspraktik i anknytning till examensutbildning eller ordnande av inlärning i arbetet, eller i samband med behandlingen av en personal- och utbildningsplan i enlighet med lagen om samarbete ska man lokalt gemensamt konstatera
− de former av arbetspraktik och inlärning i arbetet för examensutbildning som används i företaget och det,
− att de inte har som syfte att påverka anställningsförhållandet för anställda inom företaget och
− att ingens arbetsavtal sägs upp och inga anställda permitteras till följd av de personer som avses i detta.
3. Till den del som man har iakttagit ovan nämnda förfaringssätt, ställer de regler och bestämmelser om
− reduktion av arbetskraft
− skyldighet att erbjuda extra arbete eller
− återanställning
som ingår i arbetsavtalslagen inget hinder för erbjudande av arbetspraktik i anknytning till examensutbildning och inlärning i arbete.
TILLÄMPNINGSANVISNING (inte en del av kollektivavtalet):
Ett arbetsavtal i anslutning till en läroavtalsutbildning (lagen om yrkesutbildning (2017/531)) kan ingås i enlighet med 13 kap. 6 § 4 mom. i arbetsavtalslagen, trots skyldigheten att erbjuda merarbete eller arbetsgivarens återanställningsskyldighet.
Läroavtalsutbildning är en yrkesutbildning som bygger på ett avtal mellan arbetsgivaren och arbetstagaren, som huvudsakligen sker på arbetsplatsen. Lärandet stöds av teoretiska studier på läroanstalter. Utbildningen genomförs vanligtvis i ett anställningsförhållande och lärlingen får lön för lärlingar med läroavtal. Ett läroavtalsförhållande kan ingås med en lärling som avlägger grundläggande yrkesexamen i en situation då företaget har anställda som omfattas av återanställningsskyldighet eller skyldighet att erbjuda merarbete till en deltidsanställd arbetstagare.
Arbetsgivaren tecknar på sin bekostnad en grupplivförsäkring för arbetstagarna enligt avtalet mellan centralorganisationerna.
7 § Innehållning av medlemsavgifter för fackföreningar
1. Arbetsgivaren innehåller, om arbetstagaren gett sin fullmakt till det, medlemsavgifter till ett sådant fackförbund som är part i detta kollektivavtal och överför dem per lönebetalningsperiod på det bankkonto som anvisats av respektive förbund. Innehållningen verkställs på det sätt som särskilt nämns i de uttagningsanvisningar som undertecknats av förbunden 13.1.2020. Arbetstagaren får vid utgången av kalenderåret eller när anställningen upphör ett verifikat över den innehållna summan för skattemyndigheterna.
Med lokala avtal menas avtal
− i vilka man har avvikit från villkoren i en kollektivavtalsbestämmelse i de fall som nämnts i detta kollektivavtal,
− som är en del av kollektivavtalet,
− som har ingåtts mellan arbetsgivaren och förtroendemannen eller arbetsgivaren och arbetstagaren
− som är i kraft tillsvidare, om de inte av grundade skäl ingåtts på viss tid.
Avtal som ingåtts med förtroendemannen binder de arbetstagare, som förtroendemannen anses representera.
För att ingå ett lokalt avtal ska man först meddela den andra avtalsparten om vilken del av kollektivavtalet man vill avtala om, vad man vill avtala om, och för hur lång tid man vill ingå avtalet. Ifall den andra avtalsparten så kräver ska framställningen göras skriftligen.
Ett lokalt avtal ska alltid ingås skriftligen ifall det är i kraft över två veckor eller ifall avtalet rör fler än en arbetstagare. I avtalet antecknas
− vem/vilka som berörs av avtalet
− vad man har avtalat om
− vid vilken tidpunkt avtalet träder i kraft
− avtalets giltighetstid och dess förhållande till det ikraftvarande kollektivavtalet (tills vidare eller på viss tid)
− avtalets avslutningstidpunkt för ett avtal som ingåtts på viss tid
− hur ett avtal som är i kraft tillsvidare kan sägas upp och dess uppsägningstid
Ifall ett lokalt avtal är i kraft efter att kollektivavtalet upphört att gälla, iakttas det lokala avtalet med verkan som kollektivavtal, förutom vad gäller strejk som satts igång av en person som omfattas av kollektivavtalet.
Ett lokalt avtal som är i kraft tillsvidare ska sägas upp att upphöra 3 månader fr.o.m. uppsägningen, ifall man inte kommit överens om en annan uppsägningstid. Ett lokalt avtal som ingåtts på viss tid och vars giltighetstid överskrider 18 månader kan av grundade orsaker sägas upp att upphöra 3 månader efter uppsägningen.
Sådana lokala avtal som anknyter till arbetstider och på vars grund ett företag har som avsikt att arrangera vissa servicetider, kan avtalas att sägas upp med högst ett års uppsägningstid.
Det går att ingå lokala avtal om följande bestämmelser i detta kollektivavtal: Förteckning över frågor som kan avtalas lokalt:
Bil- och maskinverkstadsbranschen
− beräkningsgrunderna för prestationsavlönat arbete (9 §)
− betalningssätt för tjänsteårstillägget (10 §)
− maximilängden på avvikande arbetstider (12 §)
− utjämningsperiodens längd
− lönebetalning för avvikande arbetstider
− början av arbetsdygn och arbetsvecka
− vilotiden för arbetstiden per dygn
− ändring av arbetstidsschema
− utförande av nattarbete
− längden på granskningsperioden för den maximala arbetstiden (13 §)
− ersättning för veckovila pengar/ledighet (13 §)
− principerna vad gäller inkvartering och måltidsersättningar (15 §)
− arbeten som utförs i terräng (18 §)
− periodiseringen av semesterlönen (22 §)
− betalningstidpunkt för semesterpremien (22 §)
Bil- och maskinhandelsbranschen
− längden på granskningsperioden för den maximala arbetstiden, 7 § 5.5 punkten
− beredskap, 7 §, 15.4 punkten
− betalningstidpunkt för semesterlönen, 14 §, tionde punkten
− betalning av semesterpremie, 14 §, sjunde punkten, tillämpningsanvisning 1
− utryckningsbetonat arbete, 7 §, 15.5 punkten
− förkortande av vilotiden per dygn, 7 §, 7.1 punkten
− iakttagande av den tidigare överenskomna modellen för förtroendemannaavtalet (förtroendemannaavtalet 3 §, sjätte punkten)
PROTOKOLL RÖRANDE BIL- OCH MASKINFÖRSÄLJARE
− förkortande av vilotiden per dygn, 6 §, 4.1 punkten
− längden på granskningsperioden för den maximala arbetstiden, 6 § 7.6 punkten
Bilbranschens allmänna avtal
Fortsättandet av det föregående förtroendemannasystemet i 3 § sjätte punkten i förtroendemannaavtalet för handel och verkstadsverksamhet inom bilbranschen.
8 a § Färdigheter att ingå lokala avtal och uppföljning av avtal
Lokala avtal förutsätter av båda parterna kunskaper som har med bland annat kännedom om kollektivavtal, förhandlingskompetens, företagsekonomi och utveckling av produktions- och serviceverksamhet att göra. Det är viktigt att identifiera de utvecklingsobjekt som förbättrar de lokala avtalens kvalitet och vidta målinriktade åtgärder för att rätta till dem.
Arten av de frågor som man ska förhandla om och arbetsplatsens storlek kan föranleda att även andra personer på arbetsplatsen deltar utöver huvudförhandlarna i de lokala avtalen som experter. Innan förhandlingarna inleds ska man komma överens om att parternas förhandlingsgrupper är lika stora.
Lokala avtal är en central del av systemet för fastställande av kollektivavtal och därför ska man se till att avtalen finns till påseende på arbetsplatsen på behörigt sätt. För att lokala avtal ska fungera måste de följas upp och uppdateras regelbundet.
En arbetsgrupp för att främja utvecklingen av den lokala avtalsverksamheten kan inrättas på arbetsplatsen, som parterna utser lika många representanter till.
Det skulle ligga i arbetsgivarnas och arbetstagarnas intresse att med jämna mellanrum utbilda representanter från båda parter i en utbildning för ”körkort i lokala avtal” som förbunden gemensamt kommer överens om. Utbildningen förbereds gemensamt av förbunden och ingår i ett utbildningsavtal.
8 b § För att minska sjukfrånvaron rekommenderar förbunden att ett förfarande med egen anmälan införs
För att minska sjukfrånvaron kan ett förfarande med egen anmälan införas.
Förbunden rekommenderar att man inför ett förfarande med egen anmälan för frånvaro på upp till tre dygn. Förfarandet med egen anmälan tillämpas på arbetstagarens egen sjukfrånvaro och oundviklig tillfällig ledighet för ordnande av vård eller för vård av plötsligt insjuknat barn.
Vid införandet av förfarandet med egen anmälan ska arbetsgivaren åtminstone ge anvisningar om följande saker:
• vilka som berörs av verksamhetsmodellen
• vem anmälan görs till
• på vilket sätt anmälan går till
• hur anmälan registreras
• Hur man ska agera om sjukdomen fortsätter
• eventuella begränsningar i antalet godkända frånvarotillfällen
• arbetsgivarens rätt att beordra arbetstagaren till en kontroll hos en (företags)läkare,
Arbetstidsbanken är ett system där arbetstagaren kan spara arbetstid i en arbetstidsbank och ta en motsvarande ledighet på det sätt som man kommit överens om i ett separat avtal om arbetstidsbank. Grundtanken bakom arbetstidsbanken är att öka flexibilitet på arbetsplatserna och därigenom arbetshälsan och produktiviteten.
Ibruktagandet av arbetstidsbanken sker genom lokalt avtal på det sätt som avtalats i bestämmelserna om lokala avtal i detta kollektivavtal. Då man avtalar om arbetstidsbanken ska man avtala åtminstone om följande saker:
− Vem kan vara med i arbetstidsbanken.
− I arbetstidsbanken sparas tid och tid lånas ut från den.
− Vilka är saldogränserna, det vill säga insättningarnas och utlåningarnas högsta belopp.
− Principerna för att ta ut ledighet ur banken, det vill säga använda arbetstidsbanken.
− Lön för ledighet uttagen ur arbetstidsbanken.
− Hur arbetsoförmåga påverkar ledighet uttagen ur arbetstidsbanken.
− Effekterna av att arbetsavtalet upphör.
− Uppsägning av avtalet om arbetstidsbank.
− Specialsituationer.
Under tiden arbetstidsbanken används är det viktigt att arbetsgivaren och förtroendemannen årligen följer upp hur avtalet om arbetstidsbank efterlevs. I samband med uppföljningen granskas de genomsnittliga antalen plus- och minustimmar samt de genomsnittliga utfallen av ledigheterna.
Förbunden har avtalat om gemensamma anvisningar för arbetstidsbanken, som finns på förbundens gemensamma webbplats xxx.xxxxxxxxxxxxxxxxxx.xx.
10 § Förhandlingsordning och avgörande av meningsskiljaktigheter
1. Man ska sträva efter att lösa en eventuell meningsskiljaktighet som uppstår mellan arbetsgivare och arbetstagare om tillämpningen eller tolkningen av kollektivavtalet eller om överträdelser av avtalet genom förhandlingar på arbetsplatsen. Förhandlingarna ska inledas omedelbart och senast inom en vecka efter att förhandlingsförslaget har lagts fram. Förhandlingarna ska föras utan onödiga dröjsmål.
Med anledning av en fråga som omfattas av förhandlingsplikten är det inte tillåtet att lägga ner arbetet eller vidta andra åtgärder för att utöva påtryckning på den andra parten eller för att störa arbetets regelbundna gång.
2. Frågor beträffande arbetstagarens lönesättning och arbetsvillkor förhandlas först direkt mellan arbetstagaren och hans/hennes chef. Om arbetstagaren inte har fått det ovan nämnda ärendet utrett med sin chef, kan han eller hon överföra ärendet till förhandling mellan huvudförtroendemannen och arbetsgivarens representant.
PROTOKOLLSANTECKNING:
Förbunden rekommenderar att man vid utvecklingen av de lokala förhandlingsrelationerna beaktar bl.a. följande faktorer:
− För de på förhandlingsordningens olika nivåer fungerande personerna, speciellt förtroendemän och chefer, konstateras deras ansvarsområde och anslutande befogenheter i anställningsfrågor och framhävs deras väsentliga betydelse,
− Utredningen av meningsskiljaktigheter som kräver omedelbara och snabba lösningar ska inledas genast då dessa uppträder,
− Resultatet av förhandlingar som förts på arbetsplatsen fastställs i samband med alla faser av förhandlingen och förhandlingsresultatet som uppnåtts i viktiga frågor av principiell betydelse eller frågor som berör flera arbetstagare eller en arbetstagargrupp nedtecknas på lämpligt sätt.
− För nya arbetstagare ordnas möjlighet att delta i en systematisk presentation av företaget och dess anställningsfrågor.
3. Om de lokala parterna inte lyckas nå enighet i en fråga som nämns i moment 2, kan den ifall någondera parten det kräver, hänskjutas till förbunden för avgörande så som nedan föreskrivs.
Över ett ärende som man inte nått enighet om uppgör man en gemensam promemoria, i vilken det ärende som är föremål för oenigheten har definierats och parternas motiverade ståndpunkter redovisas. Promemorian uppgörs i två exemplar, ett för vartdera förbundet. Huvudförtroendemannen och arbetsgivarens representant undertecknar promemorian.
4. Av detta avtal föranledda meningsskiljaktigheter, varom förhandlats enligt förhandlingsordningen utan att enighet uppnåtts, kan hänskjutas till arbetsdomstolen för avgörande.
Detta avtal gäller fr.o.m. 7.1.2022 fram till 31.3.2024 och förlängs även därefter med ett år i sänder om inte någondera parten senast två (2) månader innan avtalet löper ut skriftligen har sagt upp avtalet.
Helsingfors den 7 januari 2022
BILBRANSCHENS CENTRALFÖRBUND RF | INDUSTRIFACKET RF |
Xxxxx Xxxxx | Xxxxx Xxxxxxxx |
Xxxxx Xxxxxxxx | Xxxx Xxxxx |
BIL- OCH MASKINVERKSTADSBRANSCHENS ARBETSVILLKOR
DEL A | |
BIL- OCH MASKINVERKSTADSBRANSCHENS ARBETSVILLKOR Arbetsvillkoren i den här delen tillämpas på anställningsförhållandena för arbetstagare som anges i punkterna 1 och 2 i bestämmelsen om kollektivavtalets tillämpningsområde. 2 § Bilbranschens allmänna avtal Bestämmelsen om bilbranschens egna avtal ingår i delen Tillämpande och allmänna bestämmelser i det här kollektivavtalet. 3 § Avtalets bindande verkan och skyldighet att iaktta avtalet Bestämmelser om avtalets bindande verkan och skyldigheten att iaktta avtalet ingår i delen Tillämpande och allmänna bestämmelser i det här kollektivavtalet. Bestämmelser om arbetsfredsförpliktelsen ingår i delen Tillämpande och allmänna bestämmelser i det här kollektivavtalet. 5 § Anställningsförhållandets ingående och avslutande Mom. 1. Arbetsgivaren har rätt att anställa och säga upp arbetstagare och bestämma över ledningen av arbetet. Arbetsgivare och arbetstagare har rätt att fritt bestämma huruvida de vill bli medlemmar i ett fackförbund eller inte. | |
Modell för arbetsavtal | Mom. 2. Förbunden anser det ytterst viktigt att arbetsavtalet ingås skriftligt. Ifall företagen använder arbetsavtalsblanketter ska de ge akt på att arbetsavtalsblanketterna uppfyller gällande lagstiftning i fråga om villkoren. |
PROTOKOLLSANTECKNING: Arbetsgivaren ska senast före utgången av den första lönebetalningsperioden ge en arbetstagare vars anställningsförhållande gäller tills vidare eller en viss tid som överstiger en månad skriftlig information om de villkor som ska iakttas i anställningsförhållandet, i enlighet med 2 kap. 4 § i arbetsavtalslagen. | ||
Mom. 3. Uppsägningstider | ||
Uppsägningstid | Då arbetsgivaren säger upp ett arbetsavtal ska följande uppsägningstider iakttas: | |
Arbetsförhållandet har fortgått utan avbrott | Uppsägningstid | |
Högst 1 år Över ett år men högst 4 år Över 4 år men högst 8 år Över 8 år men högst 12 år över 12 år | 2 veckor 1 månad 2 månader 4 månader 6 månader | |
Om arbetstagaren säger upp ett arbetsavtal, ska han eller hon iaktta följande uppsägningstider: | ||
Arbetsförhållandet har fortgått utan avbrott | Uppsägningstid | |
Högst 5 år över 5 år | 2 veckor 1 månad | |
Delgivning av varning | Mom. 4. Varning som avses i 7 kap. 2 § i arbetsavtalslagen ska ges arbetstagaren skriftligt eller på något annat bevisligt sätt. | |
Om en arbetstagare har getts en varning som avses i arbetsavtalslagen på grund av en förseelse eller försummelse ska om arbetstagaren vill det förtroendemannen informeras om den, om han eller hon inte har varit närvarande när varningen gavs. | ||
Sanktionspermittering | Mom. 5. Om arbetsgivaren kunde säga upp eller häva arbetsavtalet har han eller hon rätt att permittera arbetstagaren utan särskild varseltid så att arbetet och lönebetalningen avbryts för högst två (2) månader, medan anställningsförhållandet i övrigt förblir i kraft. | |
Efter att ha fått vetskap om att en uppsägnings- eller hävningsgrund i enlighet med arbetsavtalslagen föreligger ska arbetsgivaren reservera arbetstagaren möjlighet att bli hörd om den planerade permitteringen. När arbetstagaren hörs ska arbetsgivaren klarlägga grunden för den planerade permitteringen så tydligt för arbetstagaren att arbetstagaren kan lägga fram sin utredning i ärendet. Om arbetstagaren vill det ska förtroendemannen beredas möjlighet att delta när arbetstagaren hörs. Ifall förtroendemannen inte är närvarande ska arbetstagaren om han eller hon vill det underrättas om permitteringen och dess grund. Arbetsgivaren kan genomföra permitteringen genast efter att arbetstagaren har hörts. | ||
Permittering | Mom. 6. Om arbetsgivaren under permitteringsvarseltiden får ett tillfälligt arbete kan permitteringens begynnelsetidpunkt framskjutas. Utan ny permitteringsvarseltid kan permitteringens begynnelsetidpunkt skjutas upp endast en gång och högst för den tid som det tillfälliga arbetet räcker. Om arbetsgivaren får ett tillfälligt arbete efter det att permitteringen redan har börjat, kan arbetsgivaren och arbetstagaren innan arbetet inleds komma överens om att avbryta permitteringen för en viss tid, om permitteringen är avsedd att fortsätta utan nytt permitteringsvarsel omedelbart efter att arbetet utförts. I händelse av en exceptionell och allvarlig epidemi eller force majeure får arbetsgivaren, om permitteringar är nödvändiga, tillämpa en permitteringsvarseltid på fem dagar. Kollektivavtalsparterna ska informeras om den exceptionella situationen under förhandlingarna. 5a § Arbetspraktik och inlärning i arbetet i samband med examensinriktad utbildning inom bilbranschen Bestämmelserna om examensinriktad utbildning ingår i delen Tillämpande och allmänna bestämmelser i 5 § i det här kollektivavtalet. |
Arbetslönerna bestäms i enlighet med lönesystemen i del II och det separata lönesystemet Lönestruktur 2000. Anvisningarna för LS 2000 har flyttats till webbplatsen xxx.xxxxxxxxxxxxxxxxxx.xx och till Bilbranschens Centralförbund rf:s och Industrifacket rf:s webbplatser: xxx.xxx.xx, xxx.xxxxxxxxxxxxxxxx.xx. En arbetstagares lön är tidlön, om inte lön baserad på prestationen används på arbetsplatsen eller vid företaget. Lönen kan vara tim- eller månadsbaserad enligt arbetsgivarens beslut. Om man använder månadslön finns förbundens gemensamma tillämpningsanvisningar för denna på webbplatsen xxx.xxxxxxxxxxxxxxxxxx.xx. 7 § Bestämning av arbetshelheternas svårighetsgrad Mom. 1. Arbetsplatsens arbetshelheter | |
Arbetshelheter | Arbetshelheterna analyseras på ett ändamålsenligt sätt på grundval av det vedertagna arbetsinnehållet på arbetsplatsen. Avsikten är att utreda arbetshelheternas inbördes svårighetsgrader. Förbundens direktiv är att ett tillräckligt antal arbetshelheter som förekommer på arbetsplatsen väljs ut för analysen. För de arbetshelheter som förekommer i verkstaden bestäms svårighetsgruppen genom att de jämförs med de modellarbeten som förbunden utarbetat. I modellarbetena har beaktats arbeten på lätt och tung materiel. Svårighetsgruppen för ett arbete bestäms utgående från det modellarbete som närmast motsvarar det arbete som ska jämföras. SVÅRIGHETSGRUPP |
Kravgrupp | I verkstäder används sex svårighetsgrupper vid bestämningen av arbetets svårighetsgrad. TIDPUNKT FÖR SVÅRIGHETSGRUPPERINGEN |
Tidpunkt för svårighetsgrupperingen | De arbetshelheter som utförs på arbetsplatsen indelas i svårighetsgrupper på grundval av sin svårighetsgrad. Förbunden rekommenderar att bestämningen vid behov görs årligen i mars och att eventuella löneförhöjningar ska genomföras under följande månad. TILLÄMPNINGSANVISNING: Om det har gått mer än ett år sedan arbetets svårighetsgrad bestämdes, eller det har inträffat förändringar i märkesrepresentationen, har förtroendemannen eller företrädaren för arbetstagarna rätt att kräva att arbetets svårighetsgrad ska bestämmas. |
Förtroendemannen eller en annan företrädare för arbetstagarna som utsetts till denna uppgift har rätt att delta i bestämningen av arbetets svårighetsgrad. Om så inte sker, utför en företrädare för arbetsgivaren bestämningen ensam. Ovannämnda företrädare för personalen ska ges tillräcklig utbildning om sättet att bestämma arbetets svårighetsgrad. Arbetsgivaren ska ge arbetstagarna tillräcklig information om sättet att bestämma arbetets svårighetsgrad. | |
Arbetstagare som fyllt 18 år | Arbetstagare som är fullt arbetsföra och som har fyllt 18 år. |
Mom. 1. Arbetstagarens grundlön | |
Arbetstagarens grundlön | Arbetstagarens grundlön beräknas genom att den personliga löneandelen läggs till arbetstagarens arbetsbetingade löneandel. |
Mom. 2. Arbetsbetingad lönedel | |
Uppgiftsrelaterad lönedel | Arbetstagarens arbetsbetingade lönedel fastställs på basis av de arbeten han eller hon regelbundet utför. Storleken av ovannämnda lönedel fastställs på basis av den arbetsbetingade timlönen i den svårighetsgrupp till vilken de arbetshelheter hör som tidsmässigt representerar den största delen av de utförda arbetena. |
TILLÄMPNINGSANVISNING: | |
Specialfall | Om arbetena på någon nivå tidsmässigt står för en andel på 50 % eller mera och skillnaden till följande nivå dessutom är 20 procentenheter eller mera, anses den förstnämnda nivån representera den största delen av de utförda arbetena. Om ingen svårighetsgrupp blir störst tidsmässigt bestäms Svårighetsgruppen med hjälp av det tidsmässigt vägda medeltalet av de utförda arbetena. Avrundningsregel är då t.ex. 2,5 = 3 och 2,4 =2 De arbetshelheter som arbetstagaren utfört granskas retroaktivt under så lång tid att säsongsvariationer och kampanjer inte påverkar de arbeten som arbetstagaren normalt utför. Regeln när arbetena fördelas ska vara att arbetstagaren tilldelas sådana arbeten som han eller hon normalt utför även annars. |
Fördelning av arbeten | Vid fördelningen av arbetena är principen även den att en arbetstagare ges mera krävande arbeten i takt med att hans eller hennes arbetsprestationer förbättras. Arbetets svårighetsgrad för en ny arbetstagare bestäms inom 4 månader. Fram till bestämningen används en uppskattad nivå. När en arbetstagare förflyttas till nya uppgifter förfar man på ovannämnt sätt. |
LÖNEGRUPPER | |
Mom. 3. Lönegrupperna är A, B och C | |
Lönegrupper och deras definitioner | A Till denna grupp hör de arbetstagare som huvudsakligen utför mycket krävande yrkesarbeten. B Till denna grupp hör de arbetstagare som huvudsakligen utför krävande yrkesarbeten. C Till denna grupp hör de arbetstagare som huvudsakligen utför vanligt yrkesarbete. TILLÄMPNINGSANVISNING: Mycket krävande yrkesarbeten är arbeten som i svårighetsgrupperingen placerar sig på nivåerna 5 och 6. Xxxxxxxx yrkesarbeten är arbeten som i svårighetsgrupperingen placerar sig på nivåerna 3 och 4. Vanligt yrkesarbete är arbete som i svårighetsgrupperingen placerar sig på nivåerna 1 och 2. |
Mom. 4. Personlig lönedel | |
Personlig lönedel | Den personliga lönedelen utgör minst 5 % och högst 30 % av arbetstagarens arbetsbetingade lönedel. Den personliga lönedelen fastställs på basis av de kompetensfaktorer som är betydelsefulla med tanke på arbetet. Kompetensfaktorerna är yrkeskunnighet, mångsidigt kunnande, omsorgsfullhet och kundbetjäning. |
TILLÄMPNINGSANVISNING: | |
Yrkeskunnighet | Yrkeskunnigheten fastställs genom granskning av arbetstagarens förmåga att klara de valsituationer vid arbetets utförande som hänför sig till arbetssätt, arbetsmetoder samt utveckling av dessa. |
Mångkunnighet | Mångsidigt kunnande fastställs genom uppskattning av arbetstagarens förmåga och beredskap att utföra olika arbeten inom organisationen. |
Omsorg | Vid fastställande av omsorgsfullheten beaktas hur direktiven följs, hur ordningen på arbetsplatsen upprätthålls samt kvaliteten på det utförda arbetet. |
Kundbetjäningsförmåga | Vid bedömning av kundbetjäningen beaktas arbetstagarens förmåga att agera i kundbetjäningssituationer. Den personliga lönedelen fastställs så snart som möjligt, dock senast fyra månader efter att anställningsförhållandet inletts. Innan den personliga lönedelen har fastställts, används den arbetsbetingade lönedelen som arbetstagarens grundlön. |
Den personliga lönedelen fastställs av en företrädare för arbetsgivaren. En företrädare för arbetstagarna har rätt att delta i fastställandet av den personliga lönedelen. Fastställandet görs samtidigt för alla arbetstagare på arbetsplatsen. Förbunden rekommenderar att fastställandet vid behov görs årligen i september och att eventuella löneförändringar ska genomföras under följande månad. Vid fastställandet kan procenttalet för den personliga lönedelen stiga eller sjunka. TILLÄMPNINGSANVISNING: Om det har gått mer än ett år sedan den personliga delen fastställdes, eller det har inträffat förändringar i märkesrepresentationen, har förtroendemannen eller en företrädare för arbetstagarna rätt att kräva att den personliga delen ska fastställas. Arbetstagarnas egenskaper granskas särskilt med avseende på yrkeskunnighet, mångsidigt kunnande, omsorgsfullhet samt kundbetjäning. Vid fastställandet används den samlingstabell för den personliga delen som förbunden utarbetat. Arbetstagarnas fördelning i tabellen ska vara sådan att i fråga om varje faktor placerar sig ungefär en fjärdedel i den högsta och en fjärdedel i den lägsta gruppen medan resten placerar sig i den mellersta gruppen. På arbetsplatsen används den omvandlingstabell som förbunden avtalat om, där poängen i tabellen ändras till arbetstagarens personliga lönedel uttryckt i procent. De personliga lönedelar som fastställts i procent för arbetstagarna på arbetsplatsen ska i enlighet med förbundens anvisning graderas i sex olika procentnivåer: ungefär ¼ i de två högsta och i de två lägsta procentgrupperna och resten, ungefär hälften, i de två mellersta procentgrupperna. För arbetstagaren utreds när han eller hon så vill samt också när en förändring inträffar grunderna för fastställande av den personliga lönedelen. Förtroendemannen ges en utredning om graderingen av de personliga lönedelarna en gång om året (fjärde kvartalet). | |
Mom. 5. Yrkesexamina | |
Yrkesexamina | Till en arbetstagare som avlagt yrkesexamen eller specialyrkesexamen inom bilbranschen betalas från ingången av följande lönebetalningsperiod efter avläggandet av examen en separat löneförhöjning vars storlek är skillnaden mellan arbetstagarens arbetsbetingade lönedel och den en nivå högre arbetsbetingade timlönen. Förhöjningen betalas som tidlönedel eller till arbetstagare med prestationslön som ett separat tillägg. |
En förutsättning för utbetalning av arvodet är att arbetsgivaren och arbetstagaren har kommit överens om examen innan den avläggs och att arbetstagaren företer ett behörigt examensbevis för arbetsgivaren. TILLÄMPNINGSANVISNING Den förhöjning som ska betalas för examina som avlagts efter att detta kollektivavtal trätt i kraft betalas minst ett halvt år, även om det under denna tid infaller en allmän förhöjning eller en ändring av SG eller PD. Mom. 6. Unga arbetstagare, praktikanter och läroavtalselever | |
UNGA ARBETSTAGARE | |
Unga arbetstagare | En ung arbetstagare är en arbetstagare som inte har fyllt 18 år och som inte är en praktikant eller läroavtalselev så som avses senare i det här momentet. En ung arbetstagares lön är fr.o.m. 1.3.2022 minst − 10,02 euro per timme eller − 1 764 euro i månaden (8 timmar) eller 1 661 euro i månaden (7,5 timmar) och fr.o.m. 1.3.2023 minst − 10,17 euro per timme eller − 1790 euro i månaden (8 timmar) eller 1685 euro i månaden (7,5 timmar). Om en ung arbetstagare utför samma arbete som en myndig arbetstagare och hans eller hennes arbetsskicklighet, erfarenhet och kompetens är tillräckliga och arbetet inte begränsas av andra i lagen bestämda inskränkningar än bestämmelserna om övertidsarbete, fastställs arbetstagarens lön enligt lönegrunderna för arbetshelheten i fråga. Om en ung arbetstagare utför prestationslönearbete tillämpas på hans eller hennes lön de prestationslönevillkor som iakttas på arbetsplatsen, om inte annat avtalas. |
PRAKTIKANTER | |
Praktikanter | Med praktikant avses en arbetstagare som i enlighet med arbetsavtalet som har ingåtts med arbetsgivaren ska avlägga arbetspraktik som är obligatorisk för en examensinriktad utbildning utan att arbetstagaren ändå är en läroavtalselev. Praktikanternas löner från och med 1.3.2022 är minst − 10,02 euro per timme |
eller
− 1 764 euro i månaden (8 timmar) eller 1 661 euro i månaden
(7,5 timmar)
och
fr.o.m. 1.3.2023 minst
− 10,17 euro per timme
eller
− 1 790 euro i månaden (8 timmar) eller 1 685 euro i månaden
(7,5 timmar)
Ifall en praktikant utför prestationslönearbete tillämpas på hans eller hennes lön de prestationsarbetsvillkor som iakttas på arbetsplatsen, om inte annat avtalas.
LÄROAVTALSSTUDERANDE
Läroavtalsstuderande Med läroavtalsstuderande avses 15 år fyllda lärlingar om vilka bestäms i lagen om yrkesutbildning (2017/531). Läroavtalsstuderandenas löner från och med 1.3.2022 och 1.3.2023 är följande:
01.3.2022 | 01.3.2023 | |
utbildningsår 1 utbildningsår 2 utbildningsår 3 | 10,02 euro per timme 10,65 euro per timme 11,33 euro per timme | 10,17 euro per timme 10,81 euro per timme 11,50 euro per timme. |
eller | ||
Den avtalade arbetstiden är 8 timmar per dag | ||
01.3.2022 | 01.2.2023 | |
utbildningsår 1 utbildningsår 2 utbildningsår 3 | 1 764 euro per månad 1 876 euro per månad 1 995 euro per månad | 1 790 euro per månad 1 904 euro per månad 2 025 euro per månad |
Den avtalade arbetstiden är 7,5 timmar per dag | ||
01.3.2022 | 01.2.2023 | |
utbildningsår 1 utbildningsår 2 utbildningsår 3 | 1 661 euro per månad 1 767 euro per månad 1 879 euro per månad | 1 685 euro per månad 1 793 euro per månad 1 907 euro per månad |
Om en person som nyanställs har avlagt grundexamen eller besitter sådan erfarenhet och sådant kunnande i branschen att han eller hon behärskar arbetsuppgifterna i branschen, betalas då till honom eller henne som lön för läroavtal som syftar till tilläggsutbildning den lön som enligt avtalet ska fastställas för en ny arbetstagare.
För en person som är anställd när läroavtalet ingås är lärlingslönen lika stor som hans eller hennes grundlön, om man inte lokalt kommer överens om en högre lön.
Om en läroavtalsstuderande utför prestationsavlönat arbete tillämpas vid löneberäkningen gängse enhetspriser.
Mom. 7. Arbetshandikappade
Arbetshandikappade Om en arbetstagares arbetsförmåga blivit varaktigt nedsatt fastställs arbetstagarens lön avvikande från 1 mom. med beaktande av hans eller hennes arbetsförmåga och arbetsuppgifter som är lämpliga för den. Innan lönen fastställs ska arbetsgivaren utreda nivån på arbetstagarens arbetsförmåga med hjälp av ett läkarintyg.
Mom. 1. Löneformerna uppdelas i tidlöner och prestationslöner. Prestationslöneformen är premielön.
Löneformer som ska användas
1 de av förbunden gemensamt uppgjorda och avtalade löneformer, som nämns i tillämpningsanvisningen
2 lokalt mellan arbetsgivaren och arbetstagarparten avtalade och registrerade löneformer
3 den löneform som överenskommits mellan arbetsgivaren och arbetstagaren eller arbetstagarna i fråga
TILLÄMPNINGSANVISNING:
De av förbunden gemensamt uppgjorda och avtalade löneformerna är:
1. Tidlön | ||
2. Prestationslön | ||
2.1 Premielön | ||
1. | fast del | 70 % |
rörlig del | 30 % | |
2. | den fasta delen större än | 85 % |
Förbunden rekommenderar att den fasta lönedelen av blandackord och premielön fastställs i enlighet med samma princip på enskilda arbetsplatser arbetsavdelningar eller i särskilda uppgifter.
Om man inte kommer överens om något annat lokalt följer den fasta lönedelen proportionellt fastställandet av arbetstagarnas grundlön vid övergången till systemet.
När grundlönen förändras (årsjusteringar av PD/SG), minskar eller ökar inte summan av det separata tillägget och prestationslönens fasta del innan det separata tillägget har försvunnit helt och hållet. Jfr beräkningsanvisningen.
Om samförstånd inte nås mellan arbetsgivaren och arbetstagaren i fråga om den löneform som ska tillämpas på arbetet, används de löneformer som överenskommits mellan de lokala parterna eller förbunden. Om det uppstår oenighet om huruvida den tillämpade löneformen överensstämmer med löneformerna i punkterna 1 och 2, ska saken utredas i enlighet med förhandlingsordningen i kollektivavtalet. Arbetstagaren ska tillställas en tillräckligt detaljerad skriftlig utredning om de tillämpade löneformernas struktur, om han eller hon det begär. | |
Mom. 2. Tidlön | |
Tidlön | För tidavlönat arbete betalas till arbetstagaren personlig tidlön, som är minst lika stor som grundlönen. TILLÄMPNINGSANVISNING: Arbetstagarens personliga tidlön består av grundlönen och en eventuell tidlönedel. Tidlönedelarna ska stöda de principer som iakttas vid fastställandet av grundlönen. Delen kan differentieras till exempel i enlighet med principerna för den personliga lönedelen. Om arbetstagarens grundlön ändras, sänks inte den personliga tidlön som fastställts för arbetstagaren utan sådana särskilda vägande skäl som avses i arbetsavtalslagen, om inte något annat överenskoms med arbetstagaren. TILLÄMPNINGSANVISNING: Den personliga tidlönen i heltidsarbete (8 h/40 h/dygn) omvandlas till månadslön genom att den multipliceras med 176,1. Den personliga tidlönen i heltidsarbete (7,5 h/37,5 h/dygn) omvandlas till månadslön genom att den multipliceras med 165,8. Deltidslönen räknas ut så att månadslönen omvandlas till timlön med hjälp av divisorn 160. |
Mom. 3. Prestationsavlönat arbete | |
Prestationsavlönat arbete | Formen för prestationslön är premielön. Arbetstagarens lön ökar när arbetsmängden ökar eller arbetsresultatet förbättras i enlighet den överenskomna formen för prestationslön. |
Mom. 4. Prissättning av prestationsavlönat arbete | |
Prissättning av prestationsavlönat arbete | Prestationslönesystemet ska i genomsnitt dimensioneras så att inkomsten vid normal arbetstakt i prestationsavlönat arbete överstiger arbetstagarens grundlönenivå. |
Om det uppstår meningsskiljaktigheter om genomförandet av prissättningsprincipen för prestationsavlönat arbete avgörs saken av företaget eller i andra hand av förbundens lönestrukturskommission. Beräkningsgrunderna för prestationsavlönat arbete ska bestämmas innan arbetet inleds eller senast under arbetets gång, om man inte avtalar något annat lokalt. PROTOKOLLSANTECKNING: Beräkningsgrunderna är bestämda när arbetstagarna varaktigt känner till grunderna för prestationslönen och systemet. Till detta hör t.ex. använda normtider och grunder för debiteringspriser. I prissättningen ska beaktas hämtning av reservdelar, återhämtnings-, avbrotts- och väntetider. | |
Beräkningsgrund och ändring | Förbunden rekommenderar att som grund för prissättningen av grund och prestationsavlönat arbete används normtider för varje enskilt märke. |
Om de faktorer som inverkar på prestationsavlönat arbete (metoder, verktyg, förhållanden) är oförändrade ändras inte beräkningsgrunderna för prestationsavlönat arbete. Om faktorerna som inverkar på prestationsavlönade arbetet förändras, ändras beräkningsgrunderna för prestationsavlönat arbete på motsvarande sätt. | |
Av grupparbetsbetingade prestationslöner får arbetstagaren, om inte något annat överenskoms, en andel av den rörliga lönedelen i förhållande till sin andel av den arbetsbetingade lönen och till det antal arbetstimmar med vilka han eller hon har deltagit i grupparbetet. Arbetstagarna kan även sinsemellan komma överens om att dela den rörliga lönedelen lika. Om en prestationsavlönad arbetstagare utför sådant arbete som ska debiteras och för vilket beräkningsgrunder inte har kunnat bestämmas i enlighet med mom. 4, betalas till honom eller henne för fullgjorda arbetstimmar åtminstone grundlönen. | |
För prestationsavlönat arbete betalas en arbetstagare åtminstone grundlönen och eventuellt tillägg för yrkesexamen. Detta fastställs per lönebetalningsperiod. | |
Tillämpningsanvisning | |
Om arbetsgivaren ger annat arbete i stället för prestationsavlönat arbete, betalas minst den genomsnittliga timlönen för de fullgjorda arbetstimmarna. | |
Mom. 5. Lön för väntetid | |
Väntetid | För sådan väntetid som inte ingår i prissättningen betalas arbetstagaren grundlön, om annat arbete inte har ordnats för honom eller henne under väntetiden. Med väntetid avses tid då arbetstagaren väntar på en kund, reservdelar eller nytt arbete. |
Mom. 1. Skiftarbetstillägg | ||
Skiftarbetestillägg | Från och med 1.3.2022 betalas i egentligt skiftarbete för arbetstimmar i kvälls- och nattskift ett särskilt skiftarbetstillägg enligt följande: | |
Tillägg för kvällsskift Tillägg för nattskift | 1,30 euro per timme 2,38 euro per timme | |
Mom. 2. Tillägg för kvälls- och nattarbete | ||
Kvälls- och nattarbete | För arbete, som inte är skift-, övertids- eller nödarbete, men som utförs som en normallång arbetsdag avvikande från den gängse ordinarie arbetstiden på arbetsplatsen (kvälls- och nattarbete), betalas förhöjning enligt följande: − för arbete som utförs kl. 18.00–23.00 en ersättning motsvarande tillägget för kvällsskift − för arbete som utförs kl. 23.00–6.00 en ersättning motsvarande tillägget för nattskift | |
Mom. 3. Tillägg för utearbete | ||
Tillägg för utearbete | Sådana verkstadsarbetstagare som måste arbeta utomhus under tiden 1.11 –30.4 betalas för utförda arbetstimmar ett särskilt tillägg som är 0,63 euro per timme fr.o.m. 1.3.2022. I Lapplands län betalas tillägget under tiden 1.10 –31.5. | |
Gruvtillägg | Mom. 4. För service- och reparationsarbete som utförs på arbetsmaskiner under jord i gruvor betalas fr.o.m. 1.3.2022 ett tillägg på 1,65 euro för arbetad timme. | |
Arbetsinstruktör/ arbetsplatshandle dare | Mom. 5. Utbildning och ersättning till arbetsinstruktör/arbetsplatshandledare Enligt lagen om yrkesutbildning måste den arbetsplats där utbildningen sker utse för den studerande en i fråga om yrkeskunskap, utbildning eller arbetslivserfarenhet kompetent ansvarig arbetsplatshandledare. Till en arbetstagare som arbetsgivaren särskilt utsett till handledare, som vid sidan av sitt eget arbete enligt ett fastställt utbildningsprogram, introduktionsplan eller inskolningsprogram eller motsvarande handleder en arbetstagare för att han eller hon ska lära känna sin arbetsmiljö och sina arbetsuppgifter utöver sina egna arbetsuppgifter, betalas en ersättning som särskilt avtalas för handledningen (inklusive bland annat typ av ersättning och ersättningsperiodens längd), som avtalas innan introduktionen/handledningen påbörjas. Uppgifterna som arbetsinstruktör/arbetsplatshandledare får inte medför en sänkning av inkomsten. | |
Tjänsteårstillägg Ifall inte något annat avtalas lokalt om tidpunkten för betalning av tjänsteårstillägg, betalas arbetstagaren i samband med den löneutbetalning som följer närmast efter den 1 december tjänsteårstillägg, beroende på hur länge hans eller hennes anställningsförhållande fortgått utan avbrott fram till utgången av föregående november månad.
TILLÄMPNINGSANVISNING:
Med lokalt avtal avses det sätt för betalning av tjänsteårstillägg som allmänt gäller för arbetstagarna.
Tillägget uträknas enligt följande: | |
Anställningsförhållandets längd | Tilläggets belopp i euro uträknas med formeln: |
10 år men inte 15 år | 2 x Sm x MTI |
15 år men inte 20 år | 4 x Sm x MTI |
20 år men inte 25 år | 6 x Sm x MTI |
25 år eller mer | 8 x Sm x MTI |
I formeln är | |
SM MTI | är antalet månader som berättigar till semester under föregående kvalifikationsår. är den i 11 § i kollektivavtalet avsedda medeltiminkomsten för tredje kvartalet. |
Konstaterande av Huruvida en arbetstagare hör till den grupp som är berättigad till
grunden
tillägget och av grunden på vilken grund ett tillägg eventuellt ska betalas honom eller henne fastställs årligen 30.11. Den grund som fastställs då tillämpas fram till följande granskningstidpunkt. Vid beräkningen av anställningsförhållandets längd och kontinuitet iakttas tillämpningspraxis i semesterlagen.
TILLÄMPNINGSANVISNING:
Om en arbetstagare har övergått från heltidsarbete till deltidsarbete eller från deltidsarbete till heltidsarbete efter den tidpunkt (30.11) då grunden för tjänsteårstillägg senast fastställdes, jämkas det tjänsteårstillägg som räknats ut enligt ovanstående formel så att det anses fördelat på tolv delar, och för de fulla månader under vilka arbetstagaren under nämnda tidsperiod har varit deltidsanställd multipliceras motsvarande relativa andel av tjänsteårstillägget med kvoten av antalet ordinarie timmar under deltidsarbetsveckan och talet
40. (jfr beräkningsanvisningen).
Anställningsförhållandets Om en till tillägg berättigad arbetstagares anställningsförhållande
upphörande
upphör före den årliga utbetalningen av tillägget, betalas arbetstagaren i samband med slutlikviden räknat från ingången av föregående december månad för varje månad som berättigar till semester 1/12 av den summa som föregående gång betalades honom eller henne som tjänsteårstillägg.
Förflyttning till andra uppgifter vid företaget | När en arbetstagare förflyttas till andra uppgifter vid företaget ändras de arbetsvillkor enligt kollektivavtalet som ska tillämpas på honom eller henne på så sätt att betalningen av tjänsteårstillägg upphör och arbetstagaren i samband med följande löneutbetalning betalas tjänsteårstillägg förfarande i punkten Anställningsförhållandets upphörande. |
Behandling i löneadministrationen | Tjänsteårstillägget betalas som ett separat tillägg. Tillägget beaktas inte vid beräkningen av medeltiminkomsten enligt 11 § eller 22 §, semester, 1 mom. i kollektivavtalet. För en arbetstagare vars arbetstid enligt kollektivavtalet är 37,5 timmar per vecka multipliceras det tjänsteårstillägg som räknats ut enligt anvisningarna ovan med talet 0,94, som fås när talet 37,5 enligt den överenskomna arbetstiden divideras med talet 40. TILLÄMPNINGSANVISNING: Storleken av tjänsteårstillägget för en arbetstagare som utför deltidsarbete beräknas så att det enligt ovanstående formel beräknade tjänsteårstillägget multipliceras med kvoten av antalet ordinarie timmar per vecka och talet 40. |
Byte av tjänsteårstillägg mot ledighet | Arbetsgivaren och arbetstagarna kan årligen komma överens om att det tjänsteårstillägg som arbetstagaren intjänat eller en del av det kan bytas ut mot motsvarande ledig tid. Ledigheten kan hållas efter den tidpunkt då tjänsteårstillägget har justerats. Arbetsgivaren och arbetstagaren avtalar om tidpunkten för ledigheten eller det förfaringssätt som iakttas när ledigheten hålls. Avtalas ska ingås skriftligt. Huvudförtroendemannen ges en utredning om tillvägagångssätten vid utbyte. Till arbetstagaren betalas under ledigheten en ersättning som motsvarar medeltiminkomsten. |
Förhöjning av medeltiminkomsten | Mom. 1. Arbetstagarens medeltiminkomst används som beräkningsgrund vid utbetalning av lön och ersättningar på det sätt som särskilt bestäms i detta kollektivavtal. |
Uträkning av medeltiminkomst | Mom. 2. Arbetstagares medeltiminkomst beräknas så att den inkomst han eller hon tjänat in för arbetad tid under respektive kvartal enligt olika löneformer med eventuella separata tillägg, inklusive miljötillägg enligt 10 §, divideras med det totala antalet utförda arbetstimmar under samma kvartal. I medeltiminkomsten inkluderas inte förhöjda delar för mer-, övertids- eller söndagsarbete och inte heller utjämningstillägg för arbetstiden. Ifall arbetstagaren under ett kvartal som anges i 4 mom. arbetat mindre än 160 timmar, beräknas inte medeltiminkomsten för detta kvartal. |
Vid beräkning av medeltiminkomsten för en arbetstagare vars lön har fastställts enligt någon annan tidsfaktor än en timme (vecka, period, månad) iakttas i tillämpliga delar principerna i föregående stycke. Den totala inkomsten av långvarigt prestationsavlönat arbete som utförts under olika kvartal kan vid beräkning av medeltiminkomsten fördelas på kvartalen i fråga i förhållande till antalet utförda arbetstimmar, såvida man har uppgifter om det antal arbetstimmar som använts för prestationslönearbete. Mom. 3. Om medelinkomsten är mindre än grundlönen, betalas dock lön eller ersättning som grundar sig på 1 mom. enligt grundlönen. En nyanställd arbetstagare betalas lön eller ersättning som grundar sig på 1 mom. under högst fyra månader enligt sin arbetsbetingade lön. En arbetstagare vars medelinkomst enligt 2 mom. 2 stycket inte har räknats ut, t.ex. på grund av sjukdom eller värnplikt, betalas på motsvarande sätt lön enligt den senast uträknade medelinkomsten eller enligt grundlönen, om den är högre. Arbetstagaren ska dock betalas retroaktivt den eventuella skillnaden mellan sin medeltiminkomst och grundlönen för ovannämnda tid, så fort den kan räknas ut med iakttagande av regeln i 2 mom. TILLÄMPNINGSANVISNING: När medeltiminkomst används för ordinarie arbetstid betalas dessutom separata tillägg då detta förutsätts i kollektivavtalet. | |
Användningsperioder för medeltiminkomst | Mom. 4. Den enligt moment 2 beräknade medeltiminkomsten under perioder för olika kvartal används på följande sätt: Mom. 5. De månadsperioder och kvartal som avses i denna paragraf räknas börja och sluta enligt redovisningsperioderna så att då en redovisningsperiod fördelar sig på två av de ovannämnda månadsperioderna eller på två kvartal, anses redovisningsperioden höra till den period under vilken det större antalet ordinarie arbetstimmar infaller. Mom. 6. När den genomsnittliga timlönen används som jämförelsefaktor i situationer då lönestrukturen ändras måste man i den genomsnittliga timlönen ta hänsyn till eventuella höjningar som gjorts före ändringen, om de inte redan ingår i den genomsnittliga timlönen. |
Ordinarie arbetstid | Mom. 1. Den ordinarie arbetstiden är högst åtta timmar per arbetsdygn och 40 timmar per arbetsvecka. |
Genomsnittlig arbetstid per vecka vid förkortad arbetstid | I dags- och tvåskiftsarbete ska arbetstiden organiseras så att den är • år 2022 i genomsnitt 36,6 timmar per vecka • år 2023 i genomsnitt 36,2 timmar per vecka • år 2024 i genomsnitt 36,3 timmar per vecka Den genomsnittliga arbetstiden per vecka har erhållits genom att arbetstidsförkortningarna i enlighet med avtalen mellan AFC och FFC 28.3.1984 och 15.3.1986 har omvandlats till genomsnittlig arbetstid per vecka för hela kalenderåret. Xxxxxx jämnar även söckenhelgerna samt midsommar- och julafton ut veckoarbetstiden under kalenderåret. Vid utjämning av arbetstiden iakttas bestämmelserna i 6 mom. |
Lokala avtal om arbetstiden | Mom. 2. Genom arbetstidsarrangemang kan utnyttjandet av maskiner, anordningar och kundbetjäning på arbetsplatsen avsevärt förbättras och likaså kan hänsyn tas till arbetstagarnas önskemål beträffande arbetstider. Arbetstidsarrangemangen kan vid behov variera t.ex. under olika tider av året, på olika verkstadsavdelningar eller i arbetstagargrupper på olika avdelningar även på samma arbetsplats. Den ökade användningen av olika arbetstidsformer och olika långa arbetstider samt flera alternativ för arbetstidens förläggning skapar möjligheter att ordna arbetstiden så att den bättre motsvarar såväl kundbetjäningens som arbetstagarnas behov. Lokalt kan avtalas om: 1. Den maximala längden av den ordinarie arbetstiden per dygn och per vecka, även avvikande från bestämmelserna i 1 mom. 1 stycket 2. Längden på arbetstidens utjämningsperiod 3. Tidpunkten för arbetsdygnets och arbetsveckans början 4. Vilotiden under arbetstiden per dygn 5. Ändring av arbetstidsschemat |
Överenskommelse om förflyttning av utjämningsledighet | Enligt överenskommelse kan en ledighet för utjämning av arbetstiden förflyttas så att den ges före utgången av juni följande år. |
Arbetstidsschema | Mom. 3. Av arbetstidsschemat, som ska göras upp på förhand, ska framgå förläggningen av den ordinarie arbetstiden per dygn och per vecka samt den period, inom vilken arbetstiden jämnas ut till sin ordinarie längd. Då arbetstidsschemat görs upp ska som mål ställas att arbetstagarna förutom söndag har en annan ledig dag under veckan. Om den andra lediga dagen bestäms vara en fast veckodag ska den såvitt möjligt infalla på en lördag. Om den andra lediga dagen är en rörlig veckodag ska den framgå av det på förhand uppgjorda arbetstidsschemat. |
Meddelande om ändringar | Om inte något annat avtalas lokalt meddelas respektive arbetstagare om en om ändring bestående ändring av det gällande arbetstidsschemat två veckor innan ändringen genomförs, och om en temporär ändring av schemat såvitt möjligt en vecka innan ändringen genomförs, dock senast tre dagar innan ändringen verkställs. TILLÄMPNINGSANVISNING: |
Definition av tillfällig ändring | Ändringen är till sin karaktär tillfällig om man på arbetsplatsen har för avsikt att återgå till det tidigare gällande arbetstidsschemat efter att förhållandena som föranlett ändringen har upphört. Bestämmelserna om arbetstidsförändringen gäller inte nödarbete eller därmed jämförbart arbete. |
Organisering av arbetstiden på annat sätt än genom lokalt avtal | Mom. 4. Ifall man inte lokalt avtalat om organisering av arbetstiden i enlighet med 2 mom. ska arbetstiden arrangeras på följande sätt: 1. Arbetsdygn Arbetsdygnet inleds i dagarbete kl. 7.00. Arbetsveckan inleds på en måndag. Söndagsarbetsdygnet liksom även det dygn som används i beräkningen av ersättning för ledighet per vecka bestäms enligt arbetsdygnet. 2. Förläggning av daglig arbetstid Arbetstiden i dagarbete börjar kl. 7.00–10.00, ifall arbetsgivaren inte i de fall där motiverade produktionstekniska skäl kräver det fastställt en annan arbetstid inom gränserna för lagen och detta kollektivavtal. TILLÄMPNINGSANVISNING: Ändringar genomförs enligt villkoren i 3 mom. 3 stycket, ifall man inte kan avtala om saken lokalt. 3. Daglig vilotid I dagarbete hålls en timmes vilopaus, under vilken arbetstagaren kan lämna arbetsplatsen. I tvåskiftsarbete är vilotiden en halv timme. 4. Avlösning och ändring av skift I skiftarbete ska arbetsskiften regelbundet avlösa varandra och växla med högst tre veckors intervaller. Om så överenskoms, kan arbetstagaren kontinuerligt även arbeta i samma skift. 5. Organisering av ordinarie arbetstid till genomsnittlig Den ordinarie arbetstiden per vecka kan också arrangeras så att den beroende av den avtalade arbetstiden i genomsnitt är högst 40 eller 37,5 timmar per vecka under förutsättning att det för arbetet på förhand har tagits fram ett utjämningssystem för arbetstiden åtminstone för den tid inom vilken arbetstiden per vecka utjämnas till det överenskomna genomsnittet. Då får |
den ordinarie arbetstiden inte överskrida 48 timmar per vecka och inte heller 10 timmar per dygn.
Vid organiseringen av den ordinarie arbetstiden till genomsnittlig arbetstid iakttas en utjämningsperiod på högst ett år. Utjämningsschemat för arbetstiden ska skriftligen delges arbetstagarna i god tid, dock senast två veckor innan den utjämningsperioden börjar. | |
Andra allmänna bestämmelser om arbetstiden | Mom. 5. Vid organisering av arbetstid iakttas även följande allmänna bestämmelser om arbetstid: |
1. Uppföljning av arbetstid Arbetsgivaren kan arrangera uppföljningen av arbetstid. Arrangemanget ska vara sådant att det inte förorsakar arbetstagarna onödig tidsförlust. | |
2. Söckenhelgsveckor och lediga dagar Under en vecka med söckenhelg är den ordinarie arbetstiden dagen före en helg som infaller på en vardag och på lördagen åtta timmar, bortsett från − påsklördagen, − midsommar- och − julafton, vilka är lediga dagar, om inte något annat påkallas av produktionstekniska skäl. | |
Lördagen under de veckor då − nyårsdagen, − trettondagen, − första maj, − Xxxxxx xxxxxxxxxxxxxxx, − självständighetsdagen, − juldagen eller − annandag jul är lediga dagar i de arbeten där arbetstiden har ordnats med fasta lediga dagar som infaller på lördagar. | |
3. Förfriskningar Arbetstagaren kan under en sådan tid som med tanke på arbetets utförande är lämpligast inta kaffe eller förfriskningar på arbetsplatsen. | |
4. Periodarbete Den ordinarie arbetstiden i arbete som avses i 7 § i arbetstidslagen fastställs enligt 7 § i lagen. | |
5. Nattarbete Nattarbete kan ordnas med iakttagande av 8 § i arbetstidslagen eller enligt lokalt avtal. |
Mom. 6. 1. Tillämpningsområde | |
Utjämning av arbetstiden i dags- och tvåskiftsarbete | Följande bestämmelser berör normalt dag- och tvåskiftsarbete på fulltid dvs. arbete under en 40 timmars arbetsvecka. |
2. Arbetstidens längd Arbetstiden ska organiseras såsom 12 § 1 mom. kräver. | |
Även söckenhelgerna samt midsommar- och julaftonen utjämnar arbetstiden per vecka. Semesterdagar kan inte användas för utjämning av arbetstiden. | |
3. Utjämning av arbetstid Utjämning av arbetstiden genomförs så att besöks- och betjäningstider säkerställs. | |
Utjämningen av arbetstiden verkställs genom att ledighet beviljas så att arbetstiden under ett kalenderår utjämnas till det antal timmar per vecka som nämns i 12 § 1 mom. (12,5 dagar per år). | |
Om man inte på arbetsplatsen kommer överens om något annat, genomförs arbetstidsutjämningen så att ledighet hålls enligt arbetsgivarens anvisning minst ett arbetsskift åt gången. | |
Arbetstidsutjämningen kan genom lokalt avtal verkställas i form av förkortning av den ordinarie arbetstiden eller genom kombination av olika alternativ för utjämning av arbetstiden. | |
Om arbetstidsschemat inte har bekräftats på förhand, meddelas tidpunkten då ledigheten ges senast en vecka på förhand, om inte lokalt annat avtalas innan ledigheten tas ut. | |
Enligt överenskommelse kan en ledighet för utjämning av arbetstiden förflyttas så att den ges före utgången av juni följande år. | |
TILLÄMPNINGSANVISNING: | |
I situationer med undersysselsättning utnyttjas i första hand utjämningsledighet och vid behov tillgrips först därefter permittering. | |
Arbetstidsschemat är till sin natur kollektivt och gäller för den tid då arbetstidsformen i arbetsprojektet i fråga, på avdelningen eller arbetsplatsen i allmänhet är dag- eller tvåskiftsarbete. Om man övergår till en annan form av arbetstid, t.ex. till treskiftsarbete, bestäms arbetstiden efter övergången enligt bestämmelserna för den arbetstidsformen. | |
Ifall inte något annat följer av arbetstidsschemat anses en arbetstagare som är borta från arbetet ha haft ledigt, också i det fall att frånvarande arbetstagare inte meddelats särskilt när hela företaget, eller den arbetsavdelning eller arbetsgrupp till vilken arbetstagaren hör, haft ledigt enligt detta avtal. |
4. Tillägg för utjämnad arbetstid Det inkomstbortfall som orsakas av att arbetstiden utjämnas ersätts så att arbetstagaren för varje timme som han eller hon arbetar under ordinarie arbetstid i en arbetstidsform som avses i detta avtal tjänar in ett tillägg i cent som är 5,8 % av arbetstagarens medeltiminkomst uträknad per kvartal. Tillägget betalas även för sådan resa och utbildning under ordinarie arbetstid som ersätts av arbetsgivaren samt för tid för vilken arbetsgivaren betalar lön för sjuktid eller i enlighet med kollektivavtalet lön för sjuktid på grund av barns sjukdom, samt för den del av förtroendemans eller arbetarskyddsfullmäktigs ordinarie arbetstid som går åt att sköta uppgifter som överenskommits med arbetsgivaren. Tillägget beaktas inte vid uträkningen av medeltiminkomst enligt 11 § 2 mom. i kollektivavtalet. De intjänade tilläggen betalas per lönebetalningsperiod, om lokalt inte annat avtalas. 5. Månadsavlönade arbetstagare För en arbetstagare med månadslön betalas under den i detta moment avsedda utjämningen av arbetstiden lön enligt medelinkomsten. 6. Utjämning av arbetstid och semesterrätt Dagar som tagits som lediga för utjämning av arbetstiden orsakar inte förlust av rätt till semester. | |
Iakttagande av arbetstidslagen | Mom. 7. Till övriga delar iakttas stadgandena i den gällande arbetstidslagen. 13 § Övertidsarbete, söndagsarbete och arbete under ledighet per vecka |
Övertidsarbete | Mom. 1. Övertidsarbete utförs med i lagen stadgade begränsningar för arbetstid. Övertidsersättning, som nedan kallas övertidstillägg, betalas i enlighet med denna paragraf. Beräkningsgrunden för övertidstillägg för arbetare med timlön är medeltiminkomsten enligt 11 § i kollektivavtalet. För en arbetstagare med månadslön beräknas övertidsersättningen genom att dela månadslönen med talet 160. Arbetstagarens arbetstid inbegripet mertids- och övertidsarbete, inledande och avslutande arbete samt nödarbete får inte överstiga i genomsnitt 48 timmar i veckan under en tidsperiod på fyra (4) månader. Lokalt kan avtalas om en granskningsperiod på högst sex (6) månader. Det övertidsarbete som avses i 2 och 3 mom. i denna paragraf är lagstadgat övertidsarbete. |
I 4, 5 och 6 mom. stipuleras om så kallad kollektivavtalsövertid, som ersätts enligt det som avtalats om övertidsarbete, men som inte införs som övertidsarbete i arbetstidsbokföringen. | |
Övertid per dygn | Mom. 2. Med övertidsarbete per dygn avses arbete som under ett arbetsdygn dygn utförs utöver den ordinarie arbetstiden per dygn enligt 12 § 1 mom. 1 stycket, dvs. åtta timmar, eller arbete som utförts utöver den längre ordinarie arbetstiden per dygn enligt 12 § 2 mom. Ifall arbetstiden har organiserats så att den i genomsnitt är 40 timmar per vecka, avses som övertidsarbete per dygn det arbete som under respektive arbetsdygn överstiger det i arbetstidsschemat för ifrågavarande arbetsdygn fastställda antalet ordinarie arbetstimmar. |
Ersättning för övertidsarbete per dygn | För övertidsarbete per dygn betalas utöver arbetslönen ett övertidstillägg som för de två första timmarna är 50 % och för de följande timmarna 100 % av den genomsnittliga timförtjänsten. För övertidsarbete per dygn som utförs på en söckenlördag och på en helgdagsafton betalas för samtliga timmar ett övertidstillägg vars storlek är 100 % av den genomsnittliga timförtjänsten. |
Övertidsarbete per vecka | Mom. 3. Med övertidsarbete per vecka avses sådant arbete som överstiger den ordinarie arbetstiden på 40 timmar per vecka som fastställs i 12 § 1 mom. 1 stycket i detta kollektivavtal. Ifall den ordinarie arbetstiden har organiserats så att den i medeltal utgör 40 arbetstimmar per vecka, avses med övertid per vecka det arbete som under respektive arbetsvecka överstiger det antal arbetstimmar som fastställts i arbetstidsschemat som ordinarie arbetstid för veckan. Vid kontinuerligt skiftarbete anses arbete som övertidsarbete endast om man inte avtalat om att övertidstimmarna ska ersättas med fritid. |
Till övertidsarbete per vecka räknas inte det under samma arbetsvecka utförda övertidsarbetet per dygn. | |
Ersättning för övertidsarbete per vecka | För övertidsarbete per vecka betalas utöver arbetslönen ett övertidstillägg som för de 8 första timmarna är 50 % och för de följande timmarna 100 % av den medeltiminkomsten. |
Efter det att övertidstillägg per vecka har betalats för åtta timmar ersätts de övriga timmar i arbetsveckan som berättigar till övertidstillägg med ett tillägg som är 100 % av medeltiminkomsten, oberoende av om det gäller övertidsarbete per vecka eller per dygn. | |
Överskridning av arbetstiden vid utjämning av arbetstiden (ka-övertid) | Mom. 4. För en heltidsanställd arbetstagare ersätts arbete som på grund av arbetstidsutjämning (12 § 6 mom.) enligt arbetstidsschemat överstiger |
− det antal arbetstimmar per dygn som fastställts för arbetsdygn kortare än åtta timmar så som avtalats om övertid per dygn |
− det antal arbetstimmar per vecka som fastställts för arbetsveckor kortare än 40 timmar så som avtalats om övertid per vecka. | |
Överskridning av arbetstiden under söckenhelgsveckor (kollektivavtalsenligt övertidsarbete) | Mom. 5. Under en vecka med söckenhelg, då arbetstagaren utfört det antal timmar som ingår i arbetstidsschemat för den aktuella veckan, betalas för arbete som utförs utöver schemat så som för övertidsarbete per vecka, om det inte ska ersättas som övertidsarbete per dygn. Om för arbete som utförs under påsklördag, midsommarafton och julafton inte redan på basis av föregående stycke betalas ett tillägg för övertid per vecka på 100 %, ska tillägget för nämnda arbete vara 100 %. Under nämnda dagar kan arbete utföras enligt villkoren i 33 § 1 mom. i arbetstidslagen. Detta moment gäller emellertid inte oavbrutet skiftarbete. |
Ersättning enligt bestämmelserna om övertid per vecka | Mom. 6. Om en arbetstagare på grund av − semester, − egen sjukdom, − lokal frånvaro på grund av sjukt barn i enlighet med 19 § 6 mom., − permittering som verkställts av ekonomiska orsaker eller av produktionsorsaker, − medverkan i en yrkesinriktad fortsättningsutbildning, kompletterande eller ny utbildning eller gemensam utbildning som godkänts i 2 § i Bilbranschens utbildningsavtal eller en fackföreningsutbildning för bilbranschen som godkänts av förbunden, − resa som sker på arbetsgivarens uppdrag eller − reservövning inte under de dagar vecka som upptas i arbetstidsschemat kunnat utföra så många arbetstimmar att det skulle motsvara den ordinarie veckoarbetstiden, och arbetstagaren utför arbete på en i arbetstidsschemat angiven ledig dag, betalas för de arbetstimmar som utförts under den lediga dagen övertidstillägg enligt det som avtalats om övertidsarbete per vecka. |
TILLÄMPNINGSANVISNING: | |
Det som i detta moment nämns om permittering gäller inte förkortad arbetsvecka. | |
Ersättning för tilläggsarbete | Mom. 7. En arbetstagare vars ordinarie maximala arbetstid enligt överenskommelse är 7,5 timmar per dag och 37,5 timmar per vecka betalas för tilläggsarbete som utförts mellan den överenskomna ordinarie arbetstiden och den i lagen bestämda arbetstiden lön förhöjd med 50 % enligt reglerna för beräkning av övertidstillägg. |
Mom. 8. Till en arbetstagare i skiftarbete betalas för tiden för övertidsarbete ett skifttillägg enligt det skift under vilket han eller hon utför övertidsarbete. | |
Skifttillägget betalas enkelt för tiden för övertidsarbetet. |
Söndagsarbete | Mom. 9. För det arbete som utförs på en söndag eller på en annan kyrklig högtidsdag betalas utöver arbetslönen och de eventuella övertidstilläggen för varje arbetstimme som lagstadgad söndagsförhöjning lönen förhöjd med 100 % enligt reglerna för beräkning av övertidstillägg. |
Ledighet per vecka | Mom. 10. En arbetstagare som tillfälligt är i arbete på en söndag ska såvitt möjligt ges lagenlig ledig tid per vecka (veckovila), i första hand på lördagen samma vecka. |
Ersättning för veckoledighet | En arbetstagare som under tiden för sin veckovila tillfälligt behövs i sitt arbete ersätts för den förlorade tiden, så att hans eller hennes ordinarie arbetstid förkortas senast under de följande tre kalendermånaderna efter det att arbetet utförts med den tid som använts till arbete under veckovilan, om man inte kommer överens om något annat. Med arbetstagarens samtycke kan ersättningen för veckovila också ges så att arbetstagaren förutom arbetslön samt eventuella övertidstillägg och tillägg för söndagsarbete erhåller lönen förhöjd med 100 % enligt reglerna för beräkning av övertidstillägg. Vid fastställandet av denna ersättning beaktas de arbetstimmar som arbetstagaren utfört under det arbetsdygn då veckovila senast skulle ha givits. Med arbetstagaren ska på förhand överenskommas om arbete under veckovila ska kompenseras med motsvarande ledig tid eller med pengar. TILLÄMPNINGSANVISNING: Xxxxxxxxx anses inte förverkligad under tid då arbetstagaren är borta på grund av medverkan i en yrkesinriktad fortsättningsutbildning, kompletterande eller ny utbildning eller gemensam utbildning som godkänts i 2 § i Bilbranschens utbildningsavtal eller en fackföreningsutbildning för bilbranschen som godkänts av förbunden, egen sjukdom eller vård av sjukt barn eller resa som sker på arbetsgivarens uppdrag för utövandet av arbetsuppgifterna. Arbetstagaren ersätts för förlorad veckovila i enlighet med 13 § 10 mom., om han eller hon inte får sin veckovila på något annat sätt. |
Utryckningsbetonat arbete | Mom. 1. Om en arbetstagare efter det att han eller hon redan har avlägsnat sig från sin arbetsplats kallas till utryckningsarbete utöver sin ordinarie arbetstid, betalas arbetstagaren arbetslön för minst en timme samt övertidsersättning, om arbetet är övertidsarbete. Därutöver betalas särskild utryckningspenning enligt följande: a) Om kallelsen till utryckningsarbete givits efter ordinarie arbetstid eller på arbetstagarens lediga dag, men före kl. 21.00, betalas en ersättning motsvarande två timmars medeltiminkomst. |
b) Om kallelsen har givits mellan kl. 21.00 och 6.00 betalas en ersättning motsvarande tre timmars medeltiminkomst. Ifall arbetet samtidigt är övertidsarbete betalas i fall som avses i detta moment genast en övertidsersättning på 100 %. Ifall en arbetstagare under sin ordinarie arbetstid, som slutar kl. 16.00, får meddelande om att han eller hon samma dag efter att ha avlägsnat sig från arbetsplatsen ska inställa sig till övertidsarbete som börjar efter kl. 21.00, betalas en extra ersättning som anges i punkt a) motsvarande två timmars medeltiminkomst utan övertidstillägg. | |
Beredskap | Mom. 2. Om arbetstagaren enligt avtal är skyldig att uppehålla sig i sin bostad, varifrån han eller hon vid behov kan kallas till arbete, betalas för sådan beredskapstid halv lön enligt medeltiminkomsten, utan att beredskapstiden räknas till arbetstiden. Beredskapstidens längd ska anges i överenskommelsen. En sådan beredskapstid räknas inte som arbetstid. Då en arbetstagare kallas att utföra arbete i situationer enligt detta moment tillämpas inte bestämmelserna om uttryckningsarbete. |
Annan beredskapstid | Mom. 3. Beträffande villkoren för annan beredskapstid än den ovan avsedda, som är beredskap bunden till bostaden, avtalas mellan arbetsgivaren och arbetstagaren. I avtalet ska ingå överenskommelser över åtminstone − beredskapens längd − tid inom vilken arbetstagaren ska finnas på plats för att utföra arbetet (responstid) − ersättning som ska betalas för annan beredskapstid. En sådan beredskapstid räknas inte som arbetstid. I situationer i enlighet med det här momentet tillämpas bestämmelserna tidigare i moment 1 om utryckningsbetonat arbete. 15 § Ersättningar för resor med anknytning till arbetet ALLMÄNNA BESTÄMMELSER |
Resor i hemlandet | Det är fråga om en resa i fall då en arbetstagare på uppdrag av sin arbetsgivare reser till ett arbete som ligger utanför den egentliga arbetsplatsen − för att utföra arbete i enlighet med sitt arbetsavtal eller − för att utföra annat arbete med anknytning till det arbete som avtalats med arbetsgivaren. Med den egentliga arbetsplatsen avses den arbetsplats där arbetstagaren arbetar regelbundet och permanent. |
Arbetsresor som är nödvändiga för arbetsuppgifterna utförs på ett ändamålsenligt sätt så att resan inte tar mera tid i anspråk eller förorsakar större utgifter än vad som är nödvändigt för skötseln av uppgifterna.
Resan börjar från arbetstagarens arbetsplats eller bostad beroende på vilket som är mest ändamålsenligt med tanke på resan som en helhet. På samma grunder slutar resan vid arbetstagarens arbetsplats eller bostad. Ett resedygn är en tidsperiod på högst 24 timmar, som börjar då arbetstagaren beger sig på resa från arbetsplatsen eller bostaden och slutar då arbetstagaren återvänder till arbetsplatsen eller bostaden. Arbetsgivaren ska sörja för att arbetstagaren med beaktande av tiden som används till resor och arbete får tillräcklig vila under arbetsdygnet. Då beaktas också hur brådskande arbetet är och andra förhållanden. Ersättning för resekostnader | ||
Ersättning resekostnader | för | Arbetsgivaren ersätter under resan arbetstagaren enligt följande − ersättning för resekostnader − ersättning för tid som använts till resor och − ersättning för inkvartering och andra kostnader som orsakats under resan. Ersättningens storlek är det belopp som skattestyrelsen årligen fastställer som skattefritt. |
Resekostnader Xxxxxxxxxxxxx ersätter arbetstagaren för nödvändiga resekostnader som orsakats av resan, då platsen där arbetet som är orsaken till resan utförs ligger mer än tio kilometer från arbetstagarens egentliga arbetsplats och bostad. | ||
Nödvändiga resekostnader inkluderar resebiljetter i andra klass, kostnader för bagage, obligatoriska platsbiljetter och sovplatsbiljetter då resan sker nattetid. | ||
Ersättning betalas för användning av egen bil, som har avtalats med arbetsgivaren före resans början i enlighet med de belopp som skattestyrelsen årligen fastställer som skattefria. Ersättning betalas också om man med arbetsgivaren har avtalat om att andra personer eller gods ska transporteras med egen bil. | ||
Om arbetstagaren under resan måste inkvarteras mer än fem kilometer från den plats där arbetet utförs, betalas arbetstagaren ersättning för resorna mellan inkvarteringsplatsen och platsen där arbetet utförs enligt taxan för allmänna kommunikationsmedel, om turerna är lämpliga. Om det inte är möjligt att använda allmänna kommunikationsmedel betalas arbetstagaren kilometerersättning för användning av egen bil. | ||
Dagtraktamente Arbetsgivaren betalar under resan dagtraktamente som ersättning för de extra kostnader för uppehälle som orsakas under varje resedygn. Ett villkor för att dagtraktamente ska betalas är att platsen där arbetet utförs | ||
ligger på ett avstånd som överstiger 40 km, mätt längs allmänt utnyttjad väg, från arbetstagarens egentliga arbetsplats och bostad.
Heldagstraktamente betalas när arbetsresan varat över 10 timmar. För det sista resedygnet betalas heldagstraktamente när resan under dygnet har fortgått i mer än 6 timmar.
Partiellt dagtraktamente betalas när arbetsresan varar över 6 timmar För det sista resedygnet betalas partiellt dagtraktamente när resan under dygnet har varat i mer än 2 timmar men högst 6 timmar.
Dagtraktamentet minskas i alla fall med hälften, om arbetstagaren under resedygnet får gratis måltider eller om måltider ingår i resebiljettens pris. Med gratis måltider avses i fråga om heldagstraktamente två och partiellt dagtraktamente en måltid oberoende av om måltiden betalas av arbetsgivaren eller någon annan, t.ex. beställaren.
Ersättning för resetid
Då en verkstadsarbetare på uppdrag av arbetsgivaren reser under tid som enligt arbetstidsschemat är hans eller hennes fritid, betalas för den tid som använts till resorna i ersättning lön enligt medeltiminkomsten, dock högst för 8 timmar under arbetsdag och 16 timmar under ledig dag. Till resetiden räknas hela halvtimmar. Restiden betraktas inte som arbetstid.
Ersättning för restiden betalas inte om sov- eller hyttplats har reserverats för arbetstagaren på arbetsgivarens bekostnad mellan kl. 21.00 och 7.00.
Måltidsersättning
Måltidsersättning betalas, om arbetstagaren på grund av en resa inte har vanliga möjligheter att inta en måltid och om detta medför exceptionella kostnader för honom eller henne.
Om inte annat har avtalats och arbetstagarens arbete med tillhörande resor som avses i denna punkt har varat i minst 12 timmar, och arbetstagaren på grund av detta kan återvända till sin ordinarie bostad först sent på kvällen, ersätts kostnaderna med en andra måltidsersättning. De nämnda timmarna inkluderar också timmar i arbete under samma arbetsdygn omedelbart före resan.
Övernattningskostnader
Övernattningskostnaderna ersätts genom betalning av antingen inkvarteringskostnader eller nattresepenning.
Om arbetstagaren på grund av en resa som bestämts av arbetsgivaren blir tvungen att övernatta, och gratis inkvartering inte har ordnats för arbetstagaren, betalar arbetsgivaren mot godkänd utredning ersättning för inkvarteringskostnaderna.
Arbetsgivaren betalar nattresepenning för ett resedygn som berättigar till dagtraktamente, under vilket arbetstagaren varken fått gratis inkvartering eller ersättning för inkvarteringskostnader eller gratis sov- eller hyttplats.
Inkvartering som arbetsgivaren ordnar för arbetstagaren ska uppfylla kraven på vanlig inkvartering enligt god praxis.
Speciella situationer | Frånvaro utan orsak och dagtraktamente Om en arbetstagare uteblir från arbetet på kommenderingsorten utan godtagbar orsak, förfars för dagtraktamentets vidkommande enligt följande: 1. Dagtraktamente för lediga dagar Om frånvaron direkt ansluter sig till en ledig dag strax före eller efter arbetsdagen betalas inget dagtraktamente för denna lediga dag. 2. Dagtraktamente för arbetsdag Dagtraktamentets belopp för frånvarodagen minskas i proportion till den tid arbetstagaren inte har utfört arbete. Vissa högtidsdagar och semester Om en arbetstagare före påsk-, midsommar- eller juldagen arbetat i minst tre veckor på kommenderingsorten, är han eller hon berättigad att resa hem till dessa helgdagar, ifall tvingande skäl inte förhindrar det. Arbetsgivaren ersätter resekostnaderna till hemorten och därifrån tillbaka till arbetsplatsen samt betalar dagtraktamente och om orsak föreligger också nattresepenning. Detsamma gäller också hemresa på grund av semester samt sådana fall då arbetsgivaren avbryter kommenderingen t.ex. för ett veckoslut. Resereglemente Företagets resereglemente bör följa bestämmelserna i denna paragraf så att bestämmelserna i reglementet ligger på i stort sett samma nivå som enligt denna paragraf. Anställda för researbete När en arbetstagare har en uppgift som inkluderar upprepade resor avtalar arbetsgivaren och arbetstagaren skriftligen om ersättningen av resekostnaderna. Om något annat inte har avtalats ersätts resekostnaderna enligt denna paragraf. Då en arbetstagares normala arbetsuppgifter kräver upprepade resor, eller då arbetstagaren på grund av sina uppgifters natur själv kan bestämma om sina resor och användningen av sin arbetstid, betalas ingen ersättning för restiden. |
Resor i utlandet | Med en utlandsresa avses en resa under vilken man övernattar i utlandet. Ersättningar och dagtraktamente som betalas för utlandsresa samt inkvartering avtalas mellan arbetsgivaren och arbetstagaren före resans början. Principerna i denna paragraf iakttas i tillämpliga delar. |
Lokala avtal | Man kan även avtala lokalt om principerna för ersättning för logi och måltider |
Helgdagar | som | Mom. 1. Till en heltidsanställd arbetstagare med timlön betalas för − nyårsdagen, − trettondagen, − långfredagen, − annandag påsk, − första maj, − Xxxxxx xxxxxxxxxxxxxxx, − midsommarafton, − julafton, − juldagen och annandag jul − självständighetsdagen, som söckenhelgsersättning lön enligt medeltiminkomsten för arbetstimmar enligt den arbetstid som avtalats i arbetsavtalet. En förutsättning är att dagen i fråga skulle ha varit arbetstagarens arbetsdag och att arbetet avbryts för en dylik dag. |
ersätts | ||
Deltidsarbete | En deltidsarbetande arbetstagares söckenhelgsersättning uträknas så att så att ovannämnda söckenhelgsersättning multipliceras med kvoten av antalet ordinarie timmer per vecka och talet 40. | |
Förutsättningar för erhållande av söckenhelgsersättning | Mom. 2. Söckenhelgsersättning betalas en arbetstagare vars anställningsförhållande fortgått oavbrutet i minst en månad före söckenhelgen i fråga. En förutsättning är att arbetstagaren utfört arbete enligt arbetstidsschemat dagen närmast före eller närmast efter söckenhelgen, om det inte har funnits en godtagbar orsak till frånvaro. | |
För självständighetsdagen tillämpas lagen om självständighetsdagens firande såsom allmän högtids- och fridag (1937/388). Enligt lagen är det i motsats till det som anges ovan en förutsättning för att få lön att arbetstagaren ska ha varit anställd av arbetsgivaren i minst sex arbetsdagar i följd, huvudsakligen före självständighetsdagen. | ||
Mom. 3. Söckenhelgsersättning betalas till en arbetstagare avsedd i denna paragraf även för sådana enligt moment 1 fastställda söckenhelger som infaller − under semestern, − under de första 18 dagarna av lagstadgad faderskapsledighet − vid den tidpunkt för vilken den anställda betalas lön under sjuk- eller moderskapsledighet, − under frånvaro med lön på grund av barns sjukdom enligt 19 § 6 mom. − under permittering på grund av ekonomiska eller produktionsrelaterade skäl som pågått högst 2 veckor före söckenhelgen Om en arbetstagare avvikande från arbetstidsschemat arbetar under en söckenhelg, för vilken arbetstagaren annars skulle vara berättigad till söckenhelgsersättning enligt denna paragraf, betalas söckenhelgsersättningen oberoende av att arbetstagaren varit i arbete. | ||
Mom. 4. Söckenhelgsersättning samt ersättning enligt 5 mom. betalas inte till en arbetstagare med vecko- eller månadslön. | |
Mom. 5. För lördagen i den vecka då Xxxxxx xxxxxxxxxxxxxxx infaller betalas en ersättning som motsvarar söckenhelgsersättning. | |
Mom. 1. Arbetstagaren har rätt att få ledighet från arbetet − på sin vigseldag − på sin 50- och 60-årsdag På grund av en anhörigs död eller begravning ges arbetstagaren möjlighet till en kort tillfällig frånvaro. TILLÄMPNINGSANVISNING: Med anhörig avses i det här sammanhanget arbetstagarens föräldrar och mor- och farföräldrar samt svärföräldrar, barn, äkta make/maka, sambo, barnbarn och syskon. För den lediga tiden betalas till en arbetstagare med timlön ersättning i enlighet med medeltiminkomsten för motsvarande antal timmar som anges som ordinarie arbetstid i arbetstagarens arbetsavtal. Ledigheten ges arbetstagare med månadslön utan att ledigheten dras av månadslönen. Ledigheten minskar inte på arbetstagarens semesterförmåner. | |
Uppbåd | Mom. 2. Arbetsgivaren betalar till den arbetstagare med timlön som för första gången deltar i ett värnpliktsuppbåd för uppbådsdagen en ersättning som motsvarar förtjänsten för en arbetsdag. Till en arbetstagare med månadslön betalas lön enligt medelinkomsten. Ifall arbetstagaren även arbetar på uppbådsdagen, betalas till honom dessutom lön för den tid han är i arbetet. Ersättning för uppbådsdagen betalas endast för den dag under vilken uppbådet ordnas. En arbetstagare med timlön som deltar i en separat läkarundersökning i samband med uppbådet ersätts för inkomstbortfallet för den tid som han enligt godtagbar utredning är tvungen att vara borta från arbetet under ordinarie arbetstid. Till en arbetstagare med månadslön betalas lön enligt medelinkomsten. |
Reservövningar | Mom. 3. Arbetsgivaren betalar en arbetstagare lön för den tid han deltar i reservövning så att arbetstagaren får fulla löneförmåner inklusive statens reservistlön. |
Arbetsgivaren får avdra från den lön som betalas till arbetstagaren reservistlönen som ska betalas till arbetstagaren för arbetsdagarna enligt arbetstidssystemet. TILLÄMPNINGSANVISNING: Bestämmelsen tillämpas även på dem som med stöd av civiltjänstlagen förordnas till tjänstgöring som ersätter reservövning, samt på dem som med stöd av lagen om befolkningsskydd utbildas för specialuppgifter inom befolkningsskyddet. | |
Mom. 4. En arbetstagare som valts in i Industrifackets förbundskongress, förbundets fullmäktige eller förbundsstyrelsen har rätt att under arbetstid delta i dessa organs officiella möten utan avdrag från lönen. En arbetstagare som valts in i Industrifackets sektorsdirektion och kollektivavtalsdelegation samt branschkommittén för bilbranschen har rätt att delta i dessa organs möten under arbetstid. För denna tid är arbetsgivaren inte skyldig att betala lön. Arbetstagaren ska utan dröjsmål och om möjligt i förväg meddela arbetsgivaren om frånvaro i enlighet med denna paragraf. | |
Mom.5. Ovan i denna paragraf nämnda ersättningar betalas enligt den medeltiminkomst som anges i 11 § i kollektivavtalet. | |
Allmänna skyldigheter | Mom. 1. Arbetsgivaren är skyldig att med nödvändiga åtgärder sörja för arbetstagarnas säkerhet och hälsa i arbetet. I detta avseende ska arbetsgivaren beakta de omständigheter som hänför sig till arbete, arbetsförhållanden och övrig arbetsmiljö, liksom också till arbetstagarens individuella förutsättningar. Arbetarskyddslagen ArbSL (738/2002) (8 § 1 mom.) Arbetsgivaren ska med iakttagande av arbetets och verksamhetens art tillräckligt systematiskt utreda och identifiera de olägenheter och riskfaktorer som förorsakas av arbete, arbetsutrymme, övrig arbetsmiljö och arbetsförhållanden samt, då dessa inte kan elimineras, bedöma deras betydelse för arbetstagarnas säkerhet och hälsa. (ArbSL 10 § 1 mom.) Arbetstagaren ska iaktta de bestämmelser och anvisningar som arbetsgivaren enligt sin befogenhet ger. Arbetstagarna ska även i övrigt iaktta den ordning och renlighet samt omsorgsfullhet och försiktighet som arbetet och arbetsförhållandena förutsätter och som behövs för att upprätthålla säkerhet och hälsa. Arbetstagaren ska undvika trakasserier och annat osakligt bemötande som riktar sig mot andra arbetstagare och som medför olägenheter eller risker för deras säkerhet eller hälsa. (ArbSL 18 §) |
Arbetstagarna ska omsorgsfullt och i enlighet med anvisningarna använda och sköta den personliga skyddsutrustning och utrustning av annat slag som arbetsgivaren gett dem i enlighet med arbetarskyddslagen. (ArbSL 20 § 1 mom.) | |
Anmälningsskyldighet | Mom. 2. Arbetstagaren ska utan dröjsmål meddela arbetsgivaren och arbetarskyddsfullmäktige om de fel och bristfälligheter som han eller hon upptäckt i arbetsförhållanden eller arbetsmetoder, maskiner, övriga arbetsredskap, personlig skyddsutrustning eller övriga anordningar, som kan förorsaka olägenheter eller fara för arbetstagarnas säkerhet och hälsa. (ArbSL 19 § 1 mom.) Arbetsgivaren ska å sin sida informera den arbetstagare som gjort anmälan och arbetarskyddsfullmäktigen om vilka åtgärder som har vidtagits eller som kommer att vidtas med anledning av det som kommit fram. (ArbSL 19 § 3 mom.) Arbetstagarens anmälningsskyldighet inverkar inte på skadeståndsansvaret, som bestäms uttryckligen enligt bestämmelserna i lagen. |
Arbetstagarens rätt att vägra utföra arbete | Mom. 3. Om ett arbete medför allvarlig fara för arbetstagarens eller andra arbetstagares liv eller hälsa, har arbetstagarens rätt att vägra utföra arbetet. (ArbSL 23 § 1 mom.) |
Arbetsgivaren eller dennes företrädare ska så snart som möjligt underrättas om att arbetet inte utförs. Rätten att vägra utföra arbete kvarstår till dess arbetsgivaren har avlägsnat riskfaktorerna eller annars sett till att arbetet kan utföras tryggt. (ArbSL 23 § 2 mom.) Samma rätt har arbetstagaren om för arbetet inte har installerats sådana säkerhetsanordningar som föreskrivits av myndigheterna eller arbetarskyddschefen eller enhälligt föreslagits av arbetsskyddskommissionen eller av ett annat motsvarande samarbetsorgan. | |
Personlig skyddsutrustning | Mom. 4. Ifall det på basis av sakkunnigutlåtanden, statistik över arbetsolycksfall eller yrkessjukdomar, eller motsvarande grund gemensamt kan konstateras att användning av särskild personlig skyddsutrustning i arbetet väsentligt förbättrar arbetarskyddsförhållandena eller de hygieniska förhållandena, införskaffar arbetsgivaren till arbetsplatsen dylik skyddsutrustning för arbetstagarens bruk, även om detta inte skulle vara nödvändigt enligt 15 eller 20 § arbetarskyddslagen. |
Förfarandet är detsamma ifall arbetstagaren, beroende på arbetets beskaffenhet, effektivt kan skyddas mot olägenheter som förorsakas av fukt, väta, drag, hetta eller köld, starkt ljus eller annan farlig strålning. | |
TILLÄMPNINGSANVISNING: | |
Det samarbetsorgan som behandlar ärendet är företagets i arbetarskyddskommission eller motsvarande. Också företagets |
hälsovårdspersonal ska ges möjlighet att uttala sin åsikt om den skyddsutrustning som man föreslår ska anskaffas.
Med gemensamt konstaterande avses i bestämmelsen att de grupper som är representerade i samarbetsorganet är ense om anskaffningsförslaget.
Det ovan sagda betyder inte sedvanliga arbetskläder som arbetstagaren använder i arbetet för att skydda sina egna kläder eller sig själv mot nedsmutsning. | |
Kemikalier | Mom. 5. Arbetstagarnas exponering för kemiska agenser som medför olägenheter eller risker för säkerheten eller hälsan ska begränsas så att agenserna inte medför olägenheter eller risker för arbetstagarnas säkerhet eller hälsa eller reproduktiva hälsa. (ArbSL 38 § 1 mom.) Arbetsgivaren ska för sin del vid mottagande av förpackningar med farliga kemikalier kontrollera att de är märkta enligt bestämmelserna samt att arbetsplatsen fått korrekt skyddsinformationsblad gällande kemikalien. Ifall varningsmärkningarna inte motsvarar bestämmelserna och skyddsinformationsblad eller motsvarande uppgifter saknas får kemikalien inte användas. Arbetsgivaren ska instruera och handleda arbetstagarna på det sätt som skyddsinformationsbladen, förpackningarnas märkningar och bruksanvisningarna förutsätter så att man tryggt kan använda och hantera kemikalierna, samt innan arbetet inleds kontrollera att arbetstagarna har uppfattat instruktionerna. |
Företagshälsovård | Mom.6. Arbetsgivare ska på sin bekostnad ordna företagshälsovård för att hälsovård förebygga och bekämpa risker och olägenheter för hälsan som beror på arbetet och arbetsförhållandena samt för att skydda och främja arbetstagarnas säkerhet, arbetsförmåga och hälsa och därvid i tillräcklig utsträckning anlita yrkesutbildade personer inom företagshälsovården och sådana sakkunniga som dessa anser nödvändiga. (Lagen om företagshälsovård 1383/2001) |
Skyddsdräkter | Mom. 7. Arbetsgivaren anskaffar på sin bekostnad och låter rengöra arbetstagarnas skyddsdräkter så ofta som arbetsgivaren anser det lämpligt. Arbetsgivaren anskaffar på sin bekostnad ändamålsenliga skyddsdräkter och skodon för sådan personal som tvättar bilar, smörjer och utför underredsbehandling, samt kläder som med beaktande av väderleksförhållandena är tillräckligt skyddande och motsvarar det praktiska behovet för arbetstagare som tillfälligt måste arbeta utomhus. |
Skyddsskodon | Arbetsgivaren anskaffar på sin bekostnad ändamålsenliga skyddsskodon för arbetstagare som hör till tillämpningsområdet för detta kollektivavtal. Behovet av skodon och modellen utreds tillsammans inom företagets arbetarskyddsorganisation. |
Arbeten som utförs i terräng | Mom. 8. Innan reparationsarbeten inleds i terräng ska man lokalt komma överens om särskilda frågor i anslutning till skyddsklädseln. PROTOKOLLSANTECKNING: |
Detta gäller även reparationsarbeten som utförs i gruvor. | |
Ensamarbete | Mom. 9. I fråga om arbete som en arbetstagare utför ensam och som av den orsaken är förknippat med uppenbara olägenheter eller risker för hans eller hennes säkerhet eller hälsa ska arbetsgivaren se till att olägenheter eller risker undviks eller att de är så små som möjligt när arbetstagaren arbetar ensam. (ArbSL 29 § 1 mom.) |
Installationer utomhus | Mom. 10. Förbunden konstaterar att arbetstagare inte i onödan ska kommenderas att utföra installationsarbeten utomhus i orimligt sträng kyla, ifall det inte är möjligt att ordna med utrustning som underlättar arbetsförhållandena. Vid krävande installationsarbete under en längre tid i en temperatur som understiger -25 ºC ska med beaktande av förhållandena lämplig skyddsutrustning finnas tillgänglig på arbetsplatsen, såsom t.ex. ett hölje (presenning) omkring eller över det ställe som ska repareras samt en uppvärmningsanordning som lämpar sig för förhållandena. |
Risk för kolosförgiftning | Mom. 11. För att förhindra fall av kolosförgiftning förpliktas arbetsgivaren att för arbetstagare, som arbetsgivaren eller arbetstagaren anser vara utsatta för risk för kolosförgiftning och som önskar läkarundersökning, bekosta en dylik undersökning minst två gånger om året. |
Receptslipade skyddsglasögon | Mom. 12. I bil- och maskinverkstadsarbete kan situationer förekomma där gnistor eller andra kringflygande stänk/flisor medför uppenbar risk för skador i ögonen. Ifall sådana arbeten förekommer på arbetsplatsen, ska riskmomentet i första hand undanröjas med hjälp av tekniska åtgärder, såsom skyddsutrustning och rätta arbetsmetoder. Ifall det trots detta inte går att eliminera en uppenbar risk för ögonskador, blir det fråga om att skaffa skyddsglasögon som är receptslipade enligt arbetstagarens synförmåga. Behovet av glasögon utreds av respektive förman, arbetarskyddschef och arbetarskyddsfullmäktig tillsammans. Om man gemensamt konstaterar att behov föreligger, anskaffar arbetsgivaren skyddsglasögonen på sin bekostnad. Förbunden ger vid behov mera detaljerade anvisningar för förfarandet vid utredning av behovet. |
Arbetarskyddsavtal för branschen | Mom. 13. Det arbetarskyddsavtal som förbunden undertecknade 07.1.2022 är som en del av detta kollektivavtal bindande för avtalsparterna och deras medlemmar. Ovannämnda avtal har fogats till detta kollektivavtal. TILLÄMPNINGSANVISNING: |
Befrielse för arbetarskyddsfullmäktig | Då omfattningen av den lediga tid som ska beviljas en arbetarskyddsfullmäktig fastställs utgår man ifrån det antal arbetstagare som arbetarskyddsfullmäktigen representerar. Antalet arbetstagare konstateras strax före valet av arbetarskyddsfullmäktig samt vid motsvarande tidpunkt ett år efter valet. Den längd för befrielsen som härvid fastställs iakttas till följande granskning. |
Sjukdom och olycksfall Mom. 1. Arbetsgivaren betalar en arbetstagare lön för sjuktid enligt medeltiminkomsten för de arbetsdagar som ingår i arbetstagarens arbetstidsschema under nedan angivna kalenderperioder:
Ersättningsperiodens längd
Vid anställning som innan arbetstagaren blivit arbetsoförmögen oavbrutet fortgått i:
Anställningsförhållandets längd | Kalenderperiod |
minst 1 månader men under 3 år | 28 dagar |
3 år men mindre än 5 år | 35 dagar |
5 år men mindre än 10 år | 42 dagar |
10 år eller längre | 56 dagar |
TILLÄMPNINGSANVISNING:
Lön för sjuktid betalas för de ordinarie arbetstimmarna under varje arbetsdag för vilken ersättning ska betalas.
Till en arbetstagare med timlön betalas lön för sjuktid enligt medeltiminkomsten. Till en arbetstagare med månadslön betalas lön enligt medelinkomsten.
Vänte- eller karenstid då Lön för sjuktid betalas från början av den andra av de sjukdagar som
anställningsförhållandet är kortare än 6 månader
skulle ha varit arbetstagarens arbetsdag om han eller hon varit i arbete. Den första frånvarodagen är karensdag.
Om arbetsoförmågan på grund av sjukdom fortgår minst sex (6) vardagar efter den dag arbetstagaren insjuknade, betalar arbetsgivaren lön också för karensdagen.
Anställningsförhållanden Om arbetsoförmågan på grund av sjukdom eller olycksfall börjar innan
kortare än 1 månad
anställningsförhållandet har varat en månad betalar arbetsgivaren i lön för sjuktid 50 % av arbetstagarens personliga tidlön, dock högst för de arbetsdagar enligt arbetstidsschemat som faller inom en tidsperiod som består av den dag då arbetsoförmågan började och de därpå följande 9 vardagarna. Beträffande lön för karensdagen och även i övrigt iakttas bestämmelserna i denna paragraf.
Om arbetstagarens rätt till dagpenning enligt sjukförsäkringslagen inträder tidigare, förkortas i stället den tid för vilken lön ska betalas.
Anställningsförhållanden på minst 6 månader | En arbetstagare vars anställningsförhållande före sjukdomens början har fortgått i minst sex (6) månader betalas lön för sjuktid från början av den första av de sjukdagar som skulle ha varit arbetstagarens arbetsdag om han eller hon varit i arbete. |
Olycksfall | Lön betalas också för karensdagen, om arbetsoförmågan förorsakats av olycksfall i arbetet. |
Förutsättning för betalning av lön för sjuktid | Förutsättningarna för att betala lön för sjukdomstid är följande: 1. Arbetstagaren är förhindrad att utföra arbete på grund av arbetsoförmåga. 2. En utredning över arbetsoförmågan som arbetsgivaren godkänner uppvisas. 3. En godtagbar utredning över grunderna för och storleken av lönen för sjuktid har givits. TILLÄMPNINGSANVISNING: 1. Konstaterande av arbetsoförmåga − Arbetsoförmåga konstateras genom läkarintyg som utfärdats av företagsläkaren eller på något annat sätt som arbetsgivaren godkänner (t.ex. företagshälsovårdaren). − Ett retroaktivt läkarintyg godkänns ifall läkaren i intyget har antecknat godtagbara grunder för retroaktiviteten. 2. Anlitande av företagshälsovården i första hand − I första hand ska företagets hälsovårdstjänster anlitas. − Intyg över arbetsoförmåga som skrivits ut av någon annan än företagsläkaren duger som grund för utbetalning av lön för sjuktiden, ifall arbetstagaren för arbetsgivaren uppger en godtagbar orsak till att en annan läkare anlitas. 3. Oklarheter beträffande läkarintyget − Ifall arbetsgivaren inte har godkänt det läkarintyg som arbetstagaren har uppvisat, kan arbetstagaren hänvisas till undersökning hos en namngiven läkare. I ett sådant fall betalar arbetsgivaren utgifterna för anskaffningen av läkarintyget. − Oklarheter i anslutning till läkarintyg utreds i enlighet med förhandlingsordningen i kollektivavtalet. 4. Handledning för rätt tillämpning av kollektivavtalets bestämmelser − Arbetsgivaren och förtroendemannen ska tillsammans i mån av möjlighet handleda arbetstagarna så att kollektivavtalets bestämmelser om lön för sjuktid tillämpas rätt. − Det rekommenderas att nya arbetstagare genast i samband med introduktionen ges information och handledning i saken − Det ligger både i arbetsgivar- och arbetstagarsidans intresse att sjukfrånvaron blir så kort som möjligt. Det rekommenderas att de lokala parterna tillsammans följer upp utvecklingen av sjukfrånvaro på arbetsplatsen och vid behov söker utvägar för att minska den. |
Insjuknande under arbetsdagen | Ifall en arbetstagare blir arbetsoförmögen på grund av sjukdom eller olycksfall under en arbetsdag, betalas han eller hon ersättning enligt medeltiminkomsten för den förlorade ordinarie arbetstiden under arbetsdagen. TILLÄMPNINGSANVISNING: − Bestämmelsen innebär att vid en anställning som varat kortare tid än en månad är dagen därefter karensdag, om arbetsoförmågan fortsätter. − Om arbetstagaren redan då han kommer till arbetet är arbetsoförmögen på grund av sjukdom räknas ifrågavarande dag som karensdag. |
Återfall av samma sjukdom | Om en arbetstagare insjuknar i samma sjukdom på nytt inom högst 30 dagar efter den dag då lön för sjuktid eller sjukdagpenning senast betalades, betalas lön för sjuktid utan någon karensdag, ifall ersättningsperioden för denna sjukdom inte är fylld. Lön för sjuktid betalas tills sjukdoms- eller ersättningsperioden löpt ut. TILLÄMPNINGSANVISNING: − Då samma sjukdom upprepas behöver ersättningsperioden inte vara sammanhängande, utan den kan bestå av flera perioder av arbetsoförmåga. − Om det är fråga om samma eller en annan sjukdom avgörs i oklara fall i enlighet med tolkningarna. − Om arbetsoförmågan på grund av sjukdom eller olycksfall börjat under eller omedelbart efter arbetsoförmåga som förorsakats av en annan sjukdom eller ett annat olycksfall och arbetstagaren inte varit arbetsför och i arbete däremellan, anses sjukdomsperioderna med avseende på lönebetalningen gälla samma arbetsoförmåga. TILLÄMPNINGSANVISNING: |
Lön för sjuktid och semester | Om arbetstagaren insjuknar och semestern inte skjuts fram till en senare tidpunkt, uppstår ingen skyldighet för arbetsgivaren att betala lön för sjukdomstid, varvid arbetstagarens förmån utöver semesterlönen blir dagpenning enligt sjukförsäkringslagen. |
Lön för sjuktid och permittering | Om en arbetstagare på grund av sjukdom eller olycksfall är arbetsoförmögen då meddelandet om permittering ges och sjukdomen fortsätter då permitteringen redan inletts, fortsätter arbetsgivarens skyldighet att betala lön för sjuktid enligt denna paragraf under permitteringen tills arbetstagaren tillfrisknat eller ersättningsperioden löpt ut. Om en arbetstagare insjuknar efter det att meddelande om permittering givits, betalas lön för sjuktid fram till permitteringen, då även ersättningsperioden avbryts. Om arbetstagaren är sjuk när permitteringen upphör, fortsätter arbetsgivarens skyldighet att betala lön för sjuktid enligt denna paragraf tills arbetstagaren tillfrisknat eller ersättningsperioden löpt ut. |
Utöver ovannämnda undantag betalas inte lön för sjuktid under tiden för permittering. Om arbetsoförmåga på grund av sjukdom börjar under permitteringen och fortsätter då permitteringen redan har upphört, börjar arbetsgivarens skyldighet att betala lön för sjuktid i enlighet med denna paragraf så att den första arbetsdagen efter permitteringen i ett anställningsförhållande som varat kortare tid än en månad är karensdag och också den första dagen av den period då lön för sjuktid betalas. | |
Förvägrad betalning av lön för sjuktid | Lön för sjuktid betalas inte, om arbetstagaren förorsakat sjukdomen eller olycksfallet uppsåtligen, genom brottsligt förfarande, lättsinnigt leverne eller annat grovt vållande. TILLÄMPNINGSANVISNING: Ifall löneförmånerna för sjuktid uppsåtligen missbrukas, betalas inte lön för sjuktid. Uppsåtligt missbruk kan dessutom leda till att arbetsavtalet hävs på grundval av bestämmelserna i arbetsavtalslagen. |
Arbetstagarens anmälningsskyldighet | Mom. 2. En arbetstagare är skyldig att utan dröjsmål underrätta arbetsgivaren om insjuknandet. TILLÄMPNINGSANVISNING: Arbetsgivaren ska underrättas om insjuknande om möjligt före arbetsskiftet inleds. − En arbetstagare ska underrätta sin närmaste förman eller någon annan person som arbetsgivaren utsett om insjuknande redan före arbetsskiftets början, när det med beaktande av förhållandena är möjligt. Arbetsgivaren ska informera arbetstagarna om förfaringssättet i dylika situationer. − Om en arbetstagare uppsåtligt försummar att genast meddela arbetsgivarens att han eller hon insjuknat, vidtar skyldigheten att betala lön för sjuktid tidigast den dag då meddelandet lämnats. |
Tidpunkt för betalning av lön för sjuktid | Om en arbetstagare omedelbart har meddelat om sin arbetsoförmåga och betalning av inga oklarheter om grunderna för eller storleken av lönen för sjuktiden lön för sjuktid förekommer, ska förfaringssättet i första hand vara att arbetsgivaren betalar arbetstagaren lön för sjuktiden i samband med den regelbundna löneutbetalningen utan att invänta dag- eller moderskapspenning eller någon annan ersättning som kan jämföras med dem. |
Avdrag | Mom. 3. För den tid som arbetsgivaren betalat arbetstagaren lön för sjuktid eller moderskapsledighet har denne rätt att som återbäring lyfta den dag- eller moderskapspenning eller därmed jämförbara ersättning som tillkommer arbetstagaren och som avses i föregående stycke eller att få tillbaka beloppet av arbetstagaren, dock inte en större summa än vad arbetsgivaren själv betalat. Om en arbetstagare är sjuk en sådan dag då man på grund av förkortad arbetsvecka inte arbetar, har arbetsgivaren emellertid inte rätt till ovannämnda dag- eller moderskapspenning för ifrågavarande dag. |
TILLÄMPNINGSANVISNING:
Med ersättningar som kan jämföras med dagpenning avses andra förmåner av samma natur som dagpenningen, som betalas på grund av inkomstbortfall, såsom t.ex. arbets- och olycksfallspension.
TILLÄMPNINGSANVISNING: Om en arbetstagare är sjuk en sådan dag då man på grund av förkortad arbetsvecka inte arbetar, har arbetsgivaren emellertid inte rätt till ovannämnda dag- eller moderskapspenning för ifrågavarande dag. Om en arbetstagare själv är orsak till att dagpenning eller därmed jämförbar ersättning inte betalas ut eller betalas till ett lägre belopp än vad arbetstagaren enligt lag är berättigad till, har arbetsgivaren rätt att från lönen för sjuktiden dra av hela eller den del av dagpenningen som på grund av arbetstagarens försummelse inte har betalats. | |
Sjukförsäkringskassa | Mom. 4. Om en arbetstagare är medlem av en sjukkassa som erhåller understöd från arbetsgivaren, är arbetsgivaren skyldig att betala lön för sjuktid enligt 1 mom. på villkor att sjukkassan befrias från att betala arbetstagaren sjukpenning för den tid för vilken arbetsgivaren betalat lön enligt 1 mom. Ifall arbetsoförmågan på grund av sjukdom eller olycksfall fortsätter utöver den tid för vilken arbetsgivaren enligt 1 mom. är skyldig att betala lön, svarar sjukkassan i enlighet med sina stadgar för betalningen av fortsatt sjukpenning. |
Arbetsplatskassa | Mom. 5. Om det på arbetsplatsen finns en kassa som lyder under sjukförsäkringslagen, kan arbetsgivaren fullgöra sina skyldigheter enligt 1 mom. så att kassan betalar även den lön för sjuktid som avses i 1 mom. och arbetsgivaren betalar kassan ett understöd som motsvarar kassans utgifter för de understöd som betalats utom ramen för sjukförsäkringslagens bestämmelser. |
Vård av sjukt barn | Mom. 6. Om ett eget barn under 10 år eller ett annat barn under 10 år som är fast bosatt i hemmet plötsligt insjuknar, betalas till modern, fadern eller en person som vårdar barnet och som är permanent bosatt i samma hushåll som barnets moder eller fader utgående från bestämmelsen om lön för sjuktid i detta kollektivavtal ersättning för oundviklig, kort och tillfällig frånvaro för att ordna vård eller vårda barnet. En förutsättning för utbetalning av ersättning är att båda föräldrarna förvärvsarbetar och att en sådan utredning lämnas om frånvaron som avses i bestämmelserna angående utbetalning av lön för sjuktid. Det ovan nämnda tillämpas för såväl ensamförsörjare som personer med gemensam vårdnad. Ersättning till följd av samma insjuknande betalas endast till den ena av de försörjningspliktiga. Frånvaro är tillåten även då maken eller makan är förhindrad att ordna vård eller vårda ett plötsligt insjuknat barn på grund av att han eller hon gör militärtjänstgöring eller civiltjänstgöring, gör reservövningar, är i sjukvård utanför hemmet eller på grund av att han eller hon har obligatorisk närvaro vid lektioner som ingår i dennes heltidsstudier utanför hemmet eller han eller hon deltar i |
tentamen. Arbetstagaren ska förete en tillförlitlig utredning över hindret, till exempel ett intyg från sjukhuset eller läroanstalten.
TILLÄMPNINGSANVISNING: | |
Längden på frånvaron och utredning om den | Som avtalsenlig frånvaro anses ordnande av vård för barnet eller vård av barnet som tar 1, 2, 3 eller 4 kalenderdagar i anspråk. |
När frånvaro är | Utgångspunkten är att ersättning betalas då barnets vård inte kan ordnas |
nödvändig | på annat sätt än att den ena av vårdnadshavarna måste vårda barnet. Vid |
frånvaro fordras som utredning om frånvarons nödvändighet endast | |
uppgift om barnets dagvårdare samt i samma hushåll boende | |
familjemedlemmars möjligheter och lämplighet att vårda barnet. | |
Båda vårdnadshavarna i skiftarbete | Om barnets vårdnadshavare är anställda hos samma arbetsgivare i skiftarbete så att föräldrarnas arbetsskift infaller efter varandra, bereds den hemmavarande vårdnadshavaren möjlighet att utan förlust av lönen sköta ett barn som plötsligt insjuknat till dess den andra vårdnadshavaren kommer hem från sitt skift. Längden av en dylik frånvaro med lön är den tid som åtgår till resan från arbetsplatsen hem och tillbaka. |
Återfall av samma sjukdom | Om barnet insjuknar på nytt i samma sjukdom inom högst 30 dagar efter den då ersättning senast betalats enligt detta moment, betalas ersättningen utan någon karensdag tills ovannämnda ersättningsperiod på 4 dagar löpt ut för sjukdomen i fråga. |
Som upprepad sjukdom räknas inte sådana fall då två eller flera barn i samma familj insjuknar efter varandra med mindre än 30 dagars intervaller. Inte heller det att den ena vårdnadshavaren och barnet insjuknar efter varandra uppfattas som återfall. | |
Barn insjuknar | Om ett barn plötsligt insjuknar under arbetsdagen och den ena |
under arbetsdagen | vårdnadshavaren blir tvungen att ordna vården eller själv vårda barnet på |
det sätt som avses i detta moment, betalas arbetstagaren ersättning enligt | |
medeltiminkomsten för den förlorade ordinarie arbetstiden under den | |
aktuella dagen. | |
Inverkan på semestern | De frånvarodagar med lön som avses i detta moment jämställs med sådana i semesterlagen avsedda dagar som är likställda med arbetade dagar. |
Vård av ett svårt | En arbetstagare vars barn lider av en svår sjukdom eller skada som avses |
sjukt eller skadat barn | i 1 § i statsrådets beslut 1315/1989 (SRb om svåra sjukdomar och handikapp som avses i 10 kap. 2 § 2 mom. sjukförsäkringslagen), har rätt |
att vara borta fån arbetet för att delta i 10 § i sjukförsäkringslagen avsedd | |
vård, rehabilitering eller anpassningsträning av barn eller | |
rehabiliteringskurs, efter att på förhand överenskommit om frånvaron med | |
arbetsgivaren. |
Arbetaren är inte alltid nödvändigtvis helt arbetsoförmögen på grund av sjukdom eller olycksfall. Det kan vara möjligt att anvisa arbetstagaren andra arbetsuppgifter än de som ingår i hans eller hennes ordinarie arbete, s.k. ersättande arbete. Det ersättande arbetet ska vara ändamålsenligt till sin natur och i mån av möjlighet stöda arbetstagarens normala arbetsuppgifter eller bestå av utbildning som strävar mot samma mål. I läkarintyget över arbetarens arbetsoförmåga vore det bra att beskriva de eventuella begränsningar som sjukdomen eller skadan medför i arbetet. Arbetsgivarens beslut om anvisning av ersättande arbete för arbetaren ska grunda sig på ett medicinskt motiverat ställningstagande. Utförandet av ersättande arbete ska basera sig på de tillvägagångssätt som gemensamt har behandlats på arbetsplatsen och på en konsultation med i första hand företagshälsovårdsläkaren. Innan det ersättande arbetet inleds bereds arbetstagaren möjlighet till samtal med en läkare, i första hand företagshälsovårdsläkaren. Förbunden har avtalat om gemensamma anvisningar för ersättande arbete. Dessa finns på förbundens webbplatser: xxx.xxx.xx och xxx.xxxxxxxxxxxxxxxx.xx samt xxx.xxxxxxxxxxxxxxxxxx.xx. | |
Lön för moderskaps- och faderskapsledighet | Mom. 1. En arbetstagare vars anställningsförhållande har fortgått i minst 6 månader före den beräknade nedkomsten, betalas under moderskapsledigheten lön enligt medeltiminkomsten för en arbetstagare med timlön och lön enligt medelinkomsten för en arbetstagare med månadslön för de arbetsdagar enligt arbetstidsschemat som infaller under en 56 dagars period räknat från början av den moderskapsledighet som bestäms i 4 kap. 1 § i arbetsavtalslagen. Om en kvinnlig arbetstagare har adopterat ett barn under skolåldern får hon på samma villkor en ledighet jämförbar med moderskapsledighet på 56 dagar i omedelbar anslutning till adoptionen, för vilken tid arbetsgivaren betalar arbetstagaren lön i enlighet med bestämmelserna om moderskapsledighet i kollektivavtalet. En arbetstagare betalas under faderskapsledigheten lön enligt medeltiminkomsten för en oavbruten faderskapsledighetsperiod som omfattar sex vardagar. Villkor för att lön betalas är att arbetstagarens anställningsförhållande har fortgått i minst sex månader innan faderskapsledigheten inleds. För övrigt betalas inte lön för faderskaps- och föräldraledighetstiden. |
Avdrag | Mom. 2. För den tid som arbetsgivaren betalat arbetstagaren lön för moderskaps- eller faderskapsledighet har denne rätt att som återbäring lyfta den moderskaps- eller faderskapspenning eller därmed jämförbar ersättning i enlighet med sjukförsäkringslagen eller få tillbaka samma |
belopp av arbetstagaren, dock inte en större summa än vad arbetsgivaren själv betalat.
Arbetsgivaren har emellertid inte rätt att få eller avdra ersättning för lön för moderskaps- eller faderskapsledighet som arbetsgivaren har betalt till arbetstagaren i den utsträckning som ersättningen betalas till arbetstagaren i helhet eller delvis på basis av en frivillig försäkring som arbetstagaren själv bekostar. Om dagpenning eller därmed jämförbar ersättning inte betalas av orsak som beror på arbetstagaren själv, eller om den betalas till en lägre summa än vad arbetstagaren skulle ha rätt till, är arbetsgivaren berättigad att avdra den dagpenning eller del av dagpenningen av lönen för moderskaps- eller faderskapsledighet som på grund av arbetstagarens förfarande har blivit obetald. Om arbetstagaren är moderskaps- eller faderskapsledig en sådan dag då man på grund av förkortad arbetsvecka inte arbetar, har arbetsgivaren ändå inte rätt till ovan nämnda dag- eller moderskaps- eller faderskapspenning för den aktuella dagen. | |
För en kortare period av tillfällig frånvaro på grund av ett plötsligt och allvarligt sjukdomsfall inom familjen eller en nära anhörigs död betalas en ersättning som motsvarar lön för sjukdomstid. Med nära anhörig avses make eller maka, makens, makans eller egna föräldrar, familjens barn, syskon samt en person som närståendevårdas. Som avtalsenlig frånvaro anses ordnande av vård för barnet eller vård av barnet som tar 1, 2, 3 eller 4 kalenderdagar i anspråk. | |
Lagstadgade läkarundersökningar | Mom. 1. Arbetsgivaren ersätter arbetstagaren inkomstbortfall om den anställda under anställningsförhållandet skickas till eller får order om hälsogranskning eller undersökning när dessa grundar sig på − statsrådets förordning om principerna för god företagshälsovårdspraxis samt om företagshälsovårdens innehåll och den utbildning som krävs av yrkesutbildade personer och sakkunniga inom företagshälsovården (1484/2001) och på en godkänd verksamhetsplan för företagshälsovården − lagen om unga arbetstagare (998/93) − strålsäkerhetslagen (859/18) − lagen om smittsamma sjukdomar (1227/16) Inkomstbortfallet ersätts för den tid som motsvarar de ordinarie arbetstimmar arbetstagaren förlorat till följd av undersökningen eller kontrollen samt resor i anslutning till den. Arbetsgivaren betalar också ersättning för nödvändiga resekostnader samt dagtraktamente enligt detta kollektivavtal, om arbetstagaren skickas till kontroller eller undersökningar som avses i ovannämnda bestämmelser eller remitteras till efterkontroll på grundval av dem. |
Om en undersökning försiggår på arbetstagarens fritid, betalas han eller hon som ersättning för extra kostnader en summa motsvarande sjukförsäkringens minimidagpenning. | |
Andra läkarundersökningar än de lagstadgade | Mom. 2. Förutsättningarna för att erhålla ersättning för inkomstbortfall vid andra än lagstadgade läkarundersökningar är: a) Grundförutsättningar (gäller samtliga fall i punkt b 1–5 och 7–8) 1. Det ska vara fråga om ett sjukdomsfall eller ett olycksfall på grund av vilket det är nödvändigt att snabbt bli undersökt av en läkare. Arbetstagaren ska förete en av arbetsgivaren godkänd utredning över läkarundersökningen (t.ex. läkarintyg eller kvitto över läkararvode) samt på arbetsgivarens begäran utredning över hur lång tid som har åtgått till läkarundersökningen inklusive väntetider och rimliga restider. 2. I andra sjukdoms- eller olycksfall än de som avses i 1 punkten förutsätts att arbetstagaren reserverar tid för besök på mottagning under arbetstid endast om detta inte kan ordnas inom skälig tid (t.ex. i normala fall inom en vecka) utom arbetstid. Arbetstagaren ska lämna en tillförlitlig redogörelse för att han eller hon inte kunnat få tid på mottagning utom arbetstiden. 3. Arbetstagaren ska underrätta arbetsgivaren om sitt läkarbesök i förväg. Om det på grund av ett oöverstigligt hinder inte är möjligt att underrätta arbetsgivaren ska denne/denna informeras genast då det är möjligt. 4. Läkarundersökningen ska ordnas så att onödig förlust av arbetstiden undviks. 5. I fall arbetstagaren betalas lön för sjukdomstid för den tid som läkarundersökningen varar, betalas ingen ersättning för inkomstbortfallet med stöd av avtalsbestämmelserna om läkarundersökning. Ersättning betalas inte heller för en läkarundersökning under en karensdag som förutsätts i lönebestämmelserna för sjukdomstid. 6. I de fall då sjukdomen beror på eget grovt vållande eller uppsåt, ersätts inte inkomstbortfallet. 7. En arbetstagare med timlön som deltar i en separat läkarundersökning i samband med uppbådet ersätts för inkomstbortfallet för den tid som han enligt godtagbar utredning är tvungen att vara borta från arbetet under ordinarie arbetstid. Till en arbetstagare med månadslön betalas lön enligt medelinkomsten. |
b) Särskilda förutsättningar Inkomstbortfallet ersätts: | |
1. Ny eller återkommande sjukdom | |
Ny eller återkommande sjukdom | För tid för en läkargranskning i samband med vilken arbetstagarens sjukdom konstateras. För arbetsoförmåga på högst ett dygn som beror på läkarens undersökningsåtgärder. Om arbetstagare på grund av sjukdomssymtom har tagits in på sjukhus för observation eller för undersökning. Då iakttas lönebestämmelserna för sjukdomstid. |
2. Tidigare konstaterad sjukdom | |
Tidigare konstaterad sjukdom | För tiden som åtgår till en läkarundersökning som förutsätts på grund av kronisk sjukdom, förutsatt att det är fråga om en undersökning som utförs av en specialläkare inom området eller på en specialpoliklinik i syfte att ordinera vård. När sjukdomen väsentligt förvärrats och arbetstagaren därför har blivit tvungen att genomgå läkarundersökning. För den tid en läkarundersökning av en specialläkare inom området varar då undersökningen genomförs i syfte att ordinera hjälpmedel, t.ex. glasögon. För den tid en läkarundersökning i syfte att ordinera vård för en tidigare konstaterad sjukdom varar, endast om läkartjänster inte är tillgängliga utanför arbetstiden. För tiden för arbetsoförmåga orsakad av vårdåtgärder i samband med cancersjukdom. Då iakttas lönebestämmelserna för sjukdomstid. |
3. Laboratorie- och röntgenundersökningar | |
Laboratorie- och röntgenundersöknin gar | För tid som åtgår till laboratorie- och röntgenundersökning eller därmed jämförbar undersökning i omedelbar anslutning till en läkarundersökning. Undersökningen ska ha ordinerats av läkare och sålunda utgöra en del av läkarundersökningen. Inkomstbortfall för den tid som en särskild laboratorie-, röntgen- eller därmed jämförbar undersökning varar ersätts endast om arbetstagaren inte har möjlighet att komma till den ovan nämnda undersökningen utanför arbetstiden eller om sjukdomen förutsätter att undersökningen genomförs endast vid en viss tidpunkt under dygnet. Ett sådant krav i fråga om tidpunkten ska utredas med läkarintyg. |
4. Läkarundersökning vid havandeskap | |
Läkarundersökning eller annan medicinsk | Tiden för nödvändig undersökning i syfte att få intyg av läkare eller hälsovårdscentral som förutsätts för moderskapspenning och tiden för |
undersökning vid havandeskap | medicinska undersökningar som föregår förlossningen, om arbetstagaren inte har fått en mottagningstid utanför arbetstiden. |
Förutsättning för betalning av ersättning är att undersökningen ordnas utan onödig förlust av arbetstid. Arbetstagaren ska på begäran lämna arbetsgivaren en redogörelse för att undersökningen anknyter till havandeskap samt att det är nödvändigt att utföra undersökningen på arbetstid. | |
5. Plötslig tandsjukdom | |
Plötslig tandsjukdom | Om en plötslig tandsjukdom före vårdåtgärder medför arbetsoförmåga som kräver vård samma dag eller under samma arbetsskift, betalas den anställda ersättning för inkomstbortfallet för den tid som vårdåtgärden varar, i fall arbetstagaren inte lyckas få vård utanför arbetstiden. Arbetsoförmågan och behovet av brådskande vård bevisas med ett tandläkarintyg. |
Undersökning för körkort | 6. Läkarbesök som krävs för att förnya körkortet En arbetstagare får oavlönad befrielse från arbetet för obligatoriskt läkarbesök för att förnya sitt körkort, förutsatt att en mottagningstid inte inom rimlig tid kan fås utanför arbetstid. |
Smittsam sjukdom | 7. Åtgärder enligt lagen om smittsamma sjukdomar Om en arbetstagare deltar i kontroller, undersökningar eller vaccinationer som krävs av det nationella, regionala eller kommunala bekämpningsarbetet i enlighet med lagen om smittsamma sjukdomar, har han eller hon rätt att delta under arbetstid utan löneavdrag, om det inte utan svårighet är möjligt att göra det på andra tider. |
Tandvård | 8. Xxxxxxxx med läkarremiss I de fall då en arbetstagare på grund av en läkares remiss beordras att genomgå tandvård under arbetstid ersätts lönebortfallet för den tiden. |
Undersökning vid nyanställning | Mom. 3. I fall en arbetstagare är tvungen att genomgå en hälsoundersökning i början av anställningsförhållandet på grund av att arbetsgivaren betraktar undersökningen som förutsättning för anställningen eller för att anställningsförhållandet ska fortsätta, ersätts arbetstagaren kostnaderna för läkarundersökningen och därmed eventuellt förknippade laboratorie- eller röntgenundersökningar liksom inkomstbortfallet för förlusten av ordinarie arbetstid, i fall mottagningen inte har kunnat ordnas utanför arbetstiden. TILLÄMPNINGSANVISNING: Om en läkarundersökning utförs med stöd av en bestämmelse i lagen som förpliktar arbetsgivaren eller arbetstagaren, betalas ersättningen i enlighet med de bestämmelser som eventuellt ingår i lagen. |
Inkomstbortfall till följd av läkarundersökning som gjorts före anställningsförhållandet ersätts inte. I ett dylikt fall ersätts kostnaderna för undersökningen, om den arbetsgivare som krävt undersökningen anställer arbetstagaren.
Från ersättning för inkomstbortfall görs avdrag på samma sätt som avtalats angående lön för sjuktid i 19 § 3 mom. i kollektivavtalet.
Bestämmelserna om grupplivförsäkring ingår i delen Tillämpning och allmänna bestämmelser i det här kollektivavtalet.
Mom. 1. Arbetstagarens semester bestäms utgående från semesterlagen.
Semesterlön och semesterersättning
Arbetstagare med timlön
Beräkningsgrunden för en arbetstagares semesterlön och semesterersättning är medeltiminkomsten, som erhålls så att den under kvalifikationsåret till arbetstagaren utbetalade eller till betalning förfallna lönen för den tid under vilken arbetstagaren har varit i arbete, med undantag av förhöjning som utöver grundlönen betalas för nödarbete och övertidsersättning som betalas enligt lag eller avtal, divideras med motsvarande antal arbetstimmar.
Utjämningstillägg och semesterlön
Oberoende av hur utjämningsledighet betalas ska den beaktas i arbetstagarens semesterlön och semesterpremie.
En arbetstagares semesterlön och semesterersättning beräknas så att arbetstagarens medeltiminkomst enligt punkt 1 multipliceras med koefficienten i nedanstående tabell som motsvarar det antal semesterdagar som avses i 3 § i semesterlagen:
Antalet semesterdagar | Koefficient | Antalet semesterdagar | Koefficient |
2 | 16,0 | 17 | 123,6 |
3 | 23,5 | 18 | 131,2 |
4 | 31,0 | 19 | 138,8 |
5 | 37,8 | 20 | 146,4 |
6 | 44,5 | 21 | 154,4 |
7 | 51,1 | 22 | 162,4 |
8 | 57,6 | 23 | 170,0 |
9 | 64,8 | 24 | 177,6 |
10 | 72,0 | 25 | 185,2 |
11 | 79,2 | 26 | 192,8 |
12 | 86,4 | 27 | 200,0 |
13 | 94,0 | 28 | 207,2 |
14 | 101,6 | 29 | 214,8 |
15 | 108,8 | 30 | 222,4 |
16 | 116,0 |
Om den ordinarie arbetstiden under kvalifikationsåret har varit kortare än åtta timmar per dygn, beräknas semesterlönen och semesterersättningen på motsvarande sätt så att medeltiminkomsten multipliceras med det tal som fås då ovanstående koefficient multipliceras med kvoten av antalet ordinarie arbetstimmar per vecka och talet 40. (7,5 h/dag koefficienten är 0,94). Månadsavlönade arbetstagare Vid beräkningen av semesterlönen för arbetstagare med månadslön fås lönen för en semesterdag genom att månadslönen delas med 25. När månadslönen räknas ut inkluderas den fasta penninglönen och en eventuell prestationslönefaktor, som beräknas i genomsnitt för de sex eller tolv månaderna som föregår semestern eller kvalifikationsåret. I månadslönen beaktas också värdet i pengar av en naturaförmån som inte står till arbetstagarens förfogande under semestern. | ||||||
Lokalt avtal periodisering semesterlöner | om av | Betalningen av semesterlön kan periodiseras genom ett lokalt avtal så att semesterlönen förfaller till betalning per lönebetalningsperiod under semestern. Semesterlönen ska dock vara betald i sin helhet senast i samband med den lönebetalning som innehåller lönen för den första arbetsdagen efter semestern. TILLÄMPNINGSANVISNING: Med lokalt avtal avses allmän praxis för utbetalning av semesterlön till arbetstagarna. | ||||
Tid likställd arbetad tid | med | Mom. 2. Den tid för vilken en arbetstagare beviljas befrielse från arbetet för att delta i Industrifackets förbundskongress eller förbundets fullmäktiges eller styrelses sammanträde är likställd med tid i arbete. | ||||
Likaså är den tid för vilken befrielse beviljas för deltagande i Finlands Fackförbunds Centralorganisations kongress eller fullmäktigesammanträde likställd med tid i arbete. Arbetstagaren ska då han eller hon anhåller om befrielse lämna en behörig redogörelse för hur lång tid han eller hon behöver för att delta i mötet. | ||||||
Semesterpremie | Mom. 3. En arbetstagare semesterpremie. | betalas | 50 % | av | semesterlönen | som |
Tidpunkten utbetalning semesterpremie | för av | Om inget annat avtalas lokalt, betalas hälften av semesterpremien innan semestern börjar och hälften i samband med den löneutbetalning då arbetstagarens lön för den första arbetsdagen efter semestern betalas, eller skulle ha betalats om arbetstagaren inte hade varit förhindrad att återgå till arbetet. | ||||
Om anställningsförhållandet upphör mitt under semestern, betalas den senare delen av semesterpremien för de semesterdagar under vilka anställningsförhållandet var i kraft. | ||||||
TILLÄMPNINGSANVISNING: Avtal om tidpunkten för utbetalning av semesterpremier uppgörs skriftligt i enlighet med kollektivavtalets förhandlingsordning. Man ska dock också i dylika fall komma överens om att semesterpremien ska vara betald i sin helhet senast före början av följande kvalifikationsår Med lokalt avtal avses allmän praxis för utbetalning av semesterpremie till arbetstagare. Ifall en arbetstagares anställningsförhållande upphör före den lokalt avtalade tidpunkten för betalning av semesterpremie betalas premien då anställningen upphör, såvitt arbetstagaren i övrigt är berättigad till semesterpremie i enlighet med kollektivavtalet. | |
Byte mot ledighet | Xxxxxxxxxxxxx och arbetstagaren kan skriftligen avtala om att byta ut semesterpremien mot ledighet eller sparad ledighet enligt semesterlagen. |
Semesterpremie och anställningsförhållandets upphörande | Semesterpremien betalas även i samband med en eventuell semesterersättning, ifall anställningsförhållandet upphör under semesterperioden på grund av skäl som inte beror på arbetstagaren själv. |
Semesterpremie betalas härvid för semesterersättningen för det föregående, avslutade kvalifikationsåret, men inte för semesterersättning gällande det senaste, avbrutna kvalifikationsåret. | |
TILLÄMPNINGSANVISNING: | |
När ett arbetsavtal för viss tid upphör är det inte en orsak som beror på arbetstagaren själv om inte arbetsavtalet har ingåtts för viss tid på arbetstagarens begäran. Arbetstagarens begäran om ett tidsbundet avtal ska framgå av det skriftliga arbetsavtalet. | |
Anställningsförhållandets upphörande under semestern | Om arbetsgivaren under semesterperioden avslutar arbetstagarens anställningsförhållande av skäl som inte beror på arbetstagaren under arbetstagarens semester, betalas arbetstagaren även den senare delen av semesterpremien. |
Ifall arbetstagaren inte har getts semester innan anställningen upphör på det här sättet, betalas arbetstagaren hela semesterpremien. | |
Semesterpremie utbetalas till en arbetstagare som avgår med pension för arbetstagarens semesterlön och semesterersättning. | |
TILLÄMPNINGSANVISNING: | |
Till en arbetstagare som avgår med pension betalas semesterpremie också för semesterersättning för det eventuellt avbrutna kvalifikationsåret. |
Värnplikt i aktiv trupp | När en arbetstagare inleder värnpliktstjänstgöring betalas semesterpremie för den semesterlön och semesterersättning som arbetstagaren är berättigad till när tjänstgöringen inleds. TILLÄMPNINGSANVISNING: Bestämmelsen tillämpas på motsvarande sätt även på civiltjänstepliktig. |
Kompletterande extra lediga dagar | Mom. 4. Till en arbetstagare betalas lön för sådana extra lediga dagar som kompletterar semester som avses i 7 a § i semesterlagen så att en arbetstagare med timlön för vare extra ledig dag betalas en lön enligt medeltiminkomsten för den ordinarie arbetstiden enligt arbetsavtalet. Dagslönen för en arbetstagare med månadslön fås genom att dela arbetstagarens månadslön med talet 25. Mom. 1. Lönebetalningsperioden är en kalendermånad, om inte arbetsgivaren av grundad anledning har fastställt en lönebetalningsperiod som är kortare eller längre än en månad. När lönen fastställs som timlön kan lönebetalningsperioden vara en tvåveckorsperiod. Arbetstagare med timlön betalas lön minst två gånger i månaden, om man inte har kommit överens om att lönen eller en del av den ska betalas en gång i månaden. Då lönen betalas två gånger i månaden betalas vid den första lönebetalningen en lön som baserar sig på verkliga beräkningar, med beaktande av tidigare betalt förskott. Vid den senare lönebetalningen betalas som förskott lönen för cirka hälften av månadens arbetsdagar, som fastställs genom att multiplicera arbetstagarens medeltiminkomst med antalet arbetstimmar i arbete. Företaget kan fortsätta med tidigare praxis. Mom. 2. Förändringar beträffande lönebetalningsdagen ska avtalas lokalt senast en månad innan förändringen träder i kraft. Om ändringen av lönebetalningsdagen är en följd av väsentliga förändringar i företagsverksamheten, såsom överlåtelse av rörelse, kan arbetsgivaren genomföra en förändring som förenhetligar lönebetalningsdagarna genom att meddela detta minst två månader innan förändringen träder i kraft. Arbetsgivaren rådgör med förtroendemannen om förändringen och dess motivering innan förändringen genomförs. TILLÄMPNINGSANVISNING: |
I en situation där lönebetalningsdagen ändras är det viktigt att arbetsgivaren får information om eventuella problem eller kostnader som förändringen medför för arbetstagarna. Förbunden betraktar det som en väsentlig del av förändringen att arbetsgivaren ställer frågor till arbetstagarna om ovan nämnda omständigheter och på ett rationellt sätt tar de behov som framförs i beaktande.
24 § Innehåll av medlemsavgifter för fackföreningar
Bestämmelser om innehåll av medlemsavgifter för fackföreningar ingår i delen Tillämpning och allmänna bestämmelser i det här kollektivavtalet.
Beträffande utbildningsverksamhet tillämpas utbildningsavtalet för bilbranschen av 07.1.2022 med bilagor.
Mom. 1. För förtroendemännens vidkommande tillämpas förtroendemannaavtal för handel och verkstadsverksamhet inom bilbranschen av 7.1.2022.
27 § Meningsskiljaktigheter och hur de avgörs
Bestämmelser om meningsskiljaktigheter och avgörandet av dem ingår i delen Tillämpning och allmänna bestämmelser i det här kollektivavtalet.
Bestämmelser om lokala avtal ingår i delen Tillämpning och allmänna bestämmelser i det här kollektivavtalet.
LS 2000
BIL- OCH MASKINVERKSTADSBRANSCHEN
Som en del av det här kollektivavtalet iakttas systemet Lönestruktur 2000 (LS 2000) som förbunden har avtalat om. Anvisningar för tillämpningen av systemet finns på webbplatsen och förbundens webbplatser xxx.xxx.xx och xxx.xxxxxxxxxxxxxxxx.xx, samt på xxx.xxxxxxxxxxxxxxxxxx.xx, där förbundens gemensamma anvisningar finns att läsa i sin helhet.
ARBETSBETINGANDE TIMLÖNER (ABL) SAMT GRUNDLÖNER (GL) FR.O.M. 1.3.2022 | ||||||
SG1 | SG2 | SG3 | SG4 | SG5 | SG6 | PD % |
11,33 | 12,01 | 12,73 | 13,50 | 14,31 | 15,31 | ABL |
11,90 | 12,61 | 13,37 | 14,17 | 15,02 | 16,07 | 5 |
12,47 | 13,21 | 14,01 | 14,85 | 15,74 | 16,84 | 10 |
13,03 | 13,81 | 14,64 | 15,52 | 16,45 | 17,60 | 15 |
13,60 | 14,41 | 15,28 | 16,20 | 17,17 | 18,37 | 20 |
14,17 | 15,02 | 15,92 | 16,87 | 17,88 | 19,14 | 25 |
14,73 | 15,62 | 16,55 | 17,55 | 18,60 | 19,90 | 30 |
ARBETSBESTÄMDA MÅNADSLÖNER (TKKP) OCH GRUNDMÅNADSLÖNER (PKP) FRÅN OCH MED 1.3.2022, AVTALAD ARBETSTID 7,5/37,5 TIMMAR | ||||||
SG1 | SG2 | SG3 | SG4 | SG5 | SG6 | PD % |
1879 | 1991 | 2111 | 2238 | 2373 | 2538 | ABL |
1973 | 2091 | 2217 | 0000 | 0000 | 0000 | 5 |
2068 | 2190 | 2323 | 2462 | 2610 | 2792 | 10 |
2160 | 2290 | 2427 | 2573 | 2727 | 2918 | 15 |
2255 | 2389 | 2533 | 0000 | 0000 | 0000 | 20 |
0000 | 0000 | 0000 | 0000 | 0000 | 0000 | 25 |
2442 | 2590 | 2744 | 2910 | 3084 | 3299 | 30 |
ARBETSBESTÄMDA MÅNADSLÖNER (TKKP) OCH GRUNDMÅNADSLÖNER (PKP) FRÅN OCH MED 1.3.2022, AVTALAD ARBETSTID 8/40 TIMMAR | ||||||
SG1 | SG2 | SG3 | SG4 | SG5 | SG6 | PD % |
1995 | 2115 | 2242 | 2377 | 2520 | 2696 | ABL |
2096 | 2221 | 2354 | 2495 | 2645 | 2830 | 5 |
2196 | 2326 | 2467 | 2615 | 2772 | 2966 | 10 |
2295 | 2432 | 2578 | 2733 | 2897 | 3099 | 15 |
0000 | 0000 | 0000 | 0000 | 3024 | 3235 | 20 |
0000 | 0000 | 0000 | 0000 | 3149 | 3371 | 25 |
0000 | 0000 | 0000 | 0000 | 3275 | 3504 | 30 |
ARBETSBETINGANDE TIMLÖNER (ABL) SAMT GRUNDLÖNER (GL) FR.O.M. 1.3.2023 | ||||||
SG1 | SG2 | SG3 | SG4 | SG5 | SG6 | PD % |
11,50 | 12,19 | 12,92 | 13,70 | 14,52 | 15,53 | ABL |
12,07 | 12,80 | 13,57 | 14,38 | 15,24 | 16,31 | 5 |
12,65 | 13,41 | 14,21 | 15,07 | 15,97 | 17,09 | 10 |
13,22 | 14,02 | 14,86 | 15,75 | 16,70 | 17,86 | 15 |
13,80 | 14,63 | 15,51 | 16,44 | 17,42 | 18,64 | 20 |
14,37 | 15,24 | 16,15 | 17,12 | 18,15 | 19,42 | 25 |
14,95 | 15,85 | 16,80 | 17,81 | 18,87 | 20,20 | 30 |
ARBETSBESTÄMDA MÅNADSLÖNER (TKKP) OCH GRUNDMÅNADSLÖNER (PKP) FRÅN OCH MED 1.3.2023, AVTALAD ARBETSTID 7,5/37,5 TIMMAR | ||||||
SG1 | SG2 | SG3 | SG4 | SG5 | SG6 | PD % |
0000 | 0000 | 0000 | 2271 | 2407 | 2575 | ABL |
2001 | 2122 | 2250 | 2384 | 2527 | 2704 | 5 |
2097 | 2223 | 2356 | 0000 | 0000 | 0000 | 10 |
2192 | 2325 | 2464 | 2611 | 2769 | 2961 | 15 |
2288 | 2426 | 2572 | 2726 | 2888 | 3091 | 20 |
2383 | 2527 | 2678 | 2838 | 3009 | 3220 | 25 |
2479 | 2628 | 2785 | 2953 | 3129 | 3349 | 30 |
ARBETSBESTÄMDA MÅNADSLÖNER (TKKP) OCH GRUNDMÅNADSLÖNER (PKP) FRÅN OCH MED 1.3.2023, AVTALAD ARBETSTID 8/40 TIMMAR | ||||||
SG1 | SG2 | SG3 | SG4 | SG5 | SG6 | PD % |
2025 | 2147 | 2275 | 2413 | 2557 | 2735 | ABL |
2126 | 2254 | 2390 | 2532 | 2684 | 2872 | 5 |
2228 | 2362 | 2502 | 0000 | 0000 | 0000 | 10 |
0000 | 0000 | 0000 | 2774 | 2941 | 3145 | 15 |
2430 | 2576 | 2731 | 2895 | 3068 | 3283 | 20 |
2531 | 2684 | 2844 | 3015 | 3196 | 3420 | 25 |
0000 | 0000 | 0000 | 3136 | 3323 | 3557 | 30 |
BIL- OCH MASKINHANDELS ARBETSVILLKOR
DEL B
BIL- OCH MASKINHANDELS ARBETSVILLKOR
ALLMÄNNA ARBETSVILLKOR
Arbetsvillkoren i den här delen tillämpas på anställningsförhållandena för arbetstagare som anges i punkterna 1 och 3 i bestämmelsen om kollektivavtalets tillämpningsområde.
2 § Bilbranschens allmänna avtal
Bestämmelsen om allmänna avtal för bilbranschen ingår i delen Tillämpning och allmänna bestämmelser i det här kollektivavtalet.
1. Förbunden anser det ytterst viktigt att arbetsavtalet ingås skriftligt. Ifall företagen använder arbetsavtalsblanketter ska de ge akt på att arbetsavtalsblanketterna uppfyller gällande lagstiftning i fråga om villkoren.
Förbunden rekommenderar att överenskomna ändringar under pågående anställning skrivs upp.
PROTOKOLLSANTECKNING:
Om arbetsavtalet inte görs upp skriftligen ska arbetsgivaren enligt 2 kap. 4 § arbetsavtalslagen ge arbetstagaren en skriftlig utredning om anställningsvillkoren senast före den första lönebetalningsperiodens utgång.
2. När en anställning börjar beaktas tidigare erfarenhet och utbildning enligt 22 §.
När en anställning börjar underrättas arbetstagaren om att kollektivavtalet för bil- och maskinhandeln kommer att tillämpas på hans eller hennes anställningsförhållande.
1. Arbetsgivaren har rätt att leda och fördela arbetet.
2. Organisationsrätten är ömsesidigt okränkbar.
3. Även om en arbetstagare har anställts för ett bestämt arbete är han eller hon skyldig vid behov att utföra även annat arbete.
5 § Arbetsgivarens och arbetstagarens allmänna skyldigheter
1. Arbetstagaren ska:
1.1 främja och bevaka arbetsgivarens intressen,
1.2 iaktta full diskretion beträffande företagets angelägenheter när det gäller till exempel prissättning, planering, försök och utredningar samt affärsförbindelser,
1.3 samvetsgrant och ekonomiskt förvalta företagets medel och annan egendom som anförtrotts honom eller henne.
2. Arbetsgivaren ska:
2.1 i förtroende rådgöra med arbetstagaren om sådana angelägenheter i företaget som berör arbetstagarens arbetsuppgifter,
2.2 främja och stödja arbetstagarens ambitioner att utveckla företagets verksamhet,
2.3 i mån av möjlighet stödja arbetstagarna i deras yrkes- och fortbildning.
6 § Avslutande av anställningsförhållande
1. Då arbetsgivaren säger upp ett arbetsavtal ska följande uppsägningstider iakttas:
Arbetsförhållandet har fortgått utan avbrott | Uppsägningstid |
Högst 1 år | 2 veckor |
Över ett år men högst 4 år | 1 månad |
Över 4 år men högst 8 år | 2 månader |
Över 8 år men högst 12 år | 4 månader |
över 12 år | 6 månader. |
PROTOKOLLSANTECKNING 1:
Arbetsgivaren ska på begäran av arbetstagaren omedelbart skriftligen underrätta honom eller henne om de huvudsakliga orsakerna till uppsägningen eller hävandet av arbetsavtalet samt den dag avtalet upphör.
Om arbetstagaren säger upp ett arbetsavtal, ska han eller hon iaktta följande uppsägningstider:
Arbetsförhållandet har fortgått utan avbrott | Uppsägningstid |
Högst 5 år | 2 veckor |
över 5 år | 1 månad |
2. Varning
Varning som avses i 7 kap. 2 § i arbetsavtalslagen ska ges arbetstagaren skriftligt eller på något annat bevisligt sätt.
Om en arbetstagare har getts en varning som avses i arbetsavtalslagen på grund av en förseelse eller försummelse ska om arbetstagaren vill det förtroendemannen informeras om den, om han eller hon inte har varit närvarande när varningen gavs.
3. Sanktionspermittering
Om arbetsgivaren kunde säga upp eller häva arbetsavtalet har han eller hon rätt att permittera arbetstagaren utan särskild varseltid så att arbetet och lönebetalningen avbryts för högst två (2) månader, medan anställningsförhållandet i övrigt förblir i kraft.
Efter att ha fått vetskap om att en uppsägnings- eller hävningsgrund i enlighet med arbetsavtalslagen föreligger ska arbetsgivaren reservera arbetstagaren möjlighet att bli hörd om den planerade permitteringen. När arbetstagaren hörs ska arbetsgivaren klarlägga grunden för den planerade permitteringen så tydligt för arbetstagaren att arbetstagaren kan lägga fram sin utredning i ärendet. Om arbetstagaren vill det ska förtroendemannen beredas möjlighet att delta när arbetstagaren hörs. Ifall förtroendemannen inte är närvarande ska arbetstagaren om han eller hon vill det underrättas om permitteringen och dess grund. Arbetsgivaren kan genomföra permitteringen genast efter att arbetstagaren har hörts.
4. Permittering
Om arbetsgivaren under permitteringsvarseltiden får ett tillfälligt arbete kan permitteringens begynnelsetidpunkt framskjutas.
Utan ny permitteringsvarseltid kan permitteringens begynnelsetidpunkt skjutas upp endast en gång och högst för den tid som det tillfälliga arbetet räcker.
Om arbetsgivaren får ett tillfälligt arbete efter det att permitteringen redan har börjat, kan arbetsgivaren och arbetstagaren innan arbetet inleds komma överens om att avbryta permitteringen för en viss tid, om permitteringen är avsedd att fortsätta utan nytt permitteringsvarsel omedelbart efter att arbetet utförts.
I händelse av en exceptionell och allvarlig epidemi eller force majeure får arbetsgivaren, om permitteringar är nödvändiga, tillämpa en permitteringsvarseltid på fem dagar. Kollektivavtalsparterna ska informeras om den exceptionella situationen under förhandlingarna.
1. Ordinarie arbetstid
1.1 Den ordinarie arbetstiden är högst sju och en halv (7,5) timme per dygn och 37,5 timmar i veckan.
Om företaget efter det att kollektivavtalet har trätt i kraft önskar iaktta en arbetstid på 8/40 timmar ska avtalas skriftligen om detta. De avvikande arbetstidsbestämmelserna i anknytning till denna typ av arbetstid finns inskrivna i ett särskilt protokoll på sidan 110.
PROTOKOLLSANTECKNING:
− I arbetstiden inräknas bl.a. inte:
− Vilotider, om arbetstagaren har möjlighet att avlägsna sig från arbetsplatsen
− Resetider, om det inte samtidigt är fråga om utfört arbete
− Utbildning enligt utbildningsavtalet
− Hälsokontroller
− Ledigheter och uppgifter för förtroendemän och arbetarskyddsfullmäktige
− Beredskap
− Sociala evenemang
1.2 Om den ordinarie arbetstiden under bestämda veckodagar är kortare än sju och en halv (7,5) timme kan den förlängas i motsvarande mån under de övriga dagarna samma vecka, dock inte med mer än en timme och utan att det antalet timmar per vecka under punkt 1 ökar.
Den ordinarie arbetstiden per dygn kan förlängas också tillfälligt med högst en timme, förutsatt att det har avtalats om detta på förhand. I så fall ska antalet timmar per vecka, som inte under någon vecka får överstiga 48 timmar, jämnas ut under en tid av högst tre (3) veckor till i genomsnitt den ordinarie arbetstiden per vecka enligt punkt 1.
1.3 Den ordinarie arbetstiden per vecka kan också ordnas så att den är i genomsnitt högst 37,5 timmar per vecka, förutsatt att ett utjämningsschema för arbetstiden har gjorts upp på förhand för åtminstone en så lång tid att arbetstiden per vecka jämnas ut till detta genomsnitt. Den ordinarie arbetstiden får i så fall inte överstiga 48 timmar i veckan. Den ordinarie arbetstiden per dygn får i så fall uppgå till högst 10 timmar.
2. Flexibel arbetstid
2.1 Arbetsgivaren och arbetstagaren kan komma överens om en flexibel arbetstid så att arbetstagaren inom överenskomna gränser kan bestämma tidpunkten när hans eller hennes dagliga arbete börjar slutar. I ett avtal om flextid ska det åtminstone kommas överens om den fasta arbetstiden, de dygnsberäknade flexgränserna, förläggningen av raster och vilotider samt med hur mycket den ordinarie arbetstiden maximalt får över- och underskridas.
2.2 Vid flextid förkortas eller förlängs den ordinarie arbetstiden per dygn med en flextid, som kan vara högst fyra timmar. Den ordinarie arbetstiden är i genomsnitt högst 40 timmar i veckan. Maximum får vara högst 40 timmar.
Den ordinarie arbetstiden per vecka får vara i genomsnitt högst 37,5 timmar under en granskningsperiod på ett kalenderår. Vid granskningsperiodens slut får de sammanräknade över- och underskridningarna vara högst 40 timmar.
2.3 Arbetsgivaren och arbetstagaren kan komma överens om att de sammanräknade överskridningarna av arbetstiden minskas med ledighet som ges arbetstagaren.
3. Ledigheter och vilotider
3.1 För varje vecka som innehåller sex (6) vardagar har arbetstagaren rätt att få en (1) ledig dag utöver den lagstadgade ledigheten per vecka.
3.2 Denna lediga dag ska om möjligt vara en lördag eller måndag, om inte produktionstekniska skäl kräver att den roterar.
3.3 Den rast på en (1) timme per dygn som avses i 28 § 1 mom. i arbetstidslagen kan genom lokalt avtal mellan arbetsgivaren och arbetstagaren förkortas till en halv timme eller helt slopas. I sistnämnda fall ska arbetstagaren ges tillfälle att inta en måltid under arbetstiden.
3.4 Arbetstagaren får två (2) gånger om dagen inta förfriskningar under en tid som arbetsledningen bestämmer.
4. Förkortad arbetstid
Arbetstagarens ordinarie arbetstid förkortas på följande sätt:
4.1 Under de veckor då påsklördagen, annandag påsk, pingstafton och midsommarafton samt under de veckor då nyårsdagen, trettondagen, första maj, självständighetsdagen, julafton, juldagen eller annandag jul infaller under någon annan vardag än lördag förkortas arbetstiden med hela arbetsskift för respektive dag.
4.2 Om lördagen är en ordinarie ledig dag för arbetstagaren är den ledig också under den vecka då nyårsdagen, annandag påsk, första maj, självständighetsdagen, juldagen och annandag jul infaller.
4.3 Då en arbetstagare arbetar andra än veckans ordinarie arbetsdagar under ovannämnda veckor, betalas i ersättning för arbetstimmar som utförts under förkortad arbetstid lönen förhöjd med 50 % eller ges motsvarande lediga tid. Om arbetstiden är övertidsarbete betalas ingen ersättning.
5. Mertids- och övertidsarbete
5.1 Mertidsarbete är arbete som utförs på initiativ av arbetsgivaren utöver arbetstiden och som inte överskrider den ordinarie arbetstiden.
5.2 Mertidsarbete får utföras bara med arbetstagarens samtycke, om arbetsavtalet inte innehåller en överenskommelse om mertidsarbete.
5.3 För mertidsarbete ska betalas minst en ersättning som motsvarar lönen för den avtalade arbetstiden.
5.4 Till en arbetstagare betalas för mertidsarbete som utförs under tiden mellan den längsta ordinarie arbetstiden på 7,5/37,5 timmar och den längsta lagstadgade ordinarie arbetstiden lön förhöjd med 50 % eller också ges ledighet i motsvarande mån.
5.5 Arbetstagarens arbetstid inbegripet mertids- och övertidsarbete, inledande och avslutande arbete samt nödarbete får inte överstiga i genomsnitt 48 timmar i veckan under en tidsperiod på fyra (4) månader. Lokalt kan avtalas om en granskningsperiod på högst sex (6) månader.
5.6 Övertidsarbete är arbete som på arbetsgivarens initiativ utförs utöver den lagstadgade maximala ordinarie arbetstiden.
5.7 Övertidsarbete får utföras bara om arbetstagaren särskilt för varje gång ger sitt samtycke.
5.8 Om arbetet överskrider den lagstadgade maximala ordinarie arbetstiden per dygn eller den ordinarie arbetstiden per dygn enligt utjämningsschemat för arbetstiden inklusive merarbete (0,5 h/dygn), betalas lönen för de två första timmarna förhöjd med 50 % och för de följande timmarna förhöjd med 100 %.
5.9 Om arbetet överskrider den lagstadgade maximala ordinarie arbetstiden per vecka eller den ordinarie arbetstiden per vecka enligt utjämningsschemat för arbetstiden merarbete medräknat (2,5 h/vecka), betalas lönen för de åtta första timmarna förhöjd med 50 % och för de följande timmarna förhöjd med 100 %.
5.10 Lönen för mer- eller övertidsarbete kan enligt överenskommelse bytas ut mot motsvarande ledighet under arbetstagarens ordinarie arbetstid. Ledigheten ska ges inom sex
(6) månader från det mer- eller övertidsarbetet utfördes, om inte något annat har överenskommits.
5.11 Arbetsgivaren och arbetstagaren ska försöka komma överens om tidpunkten för ledigheten. Om man inte kan enas i frågan bestämmer arbetsgivaren tidpunkten, om inte arbetstagaren kräver ersättningen i pengar.
5.12 Protokollsanteckning:
Med motsvarande ledighet avses förhöjda timmar.
6. Divisorer
6.1 Divisorn för månadslönen är antalet faktiska arbetsdagar under respektive månad. Självständighetsdagen räknas som arbetsdag förutsatt att den är en arbetsdag enligt arbetstagarens utjämningsschema för arbetstiden (se sidan 142).
6.2 Om företaget i sin databaserade löneräkning tillämpar en divisor för månadslönen som avviker från den ovan bestämda, får denna användas.
6.3 Ersättningarna för mer- och övertidsarbete räknas ut så att månadslönen förvandlas till timlön genom division med 160. Divisorerna för månadslönerna framgår av respektive avtalsbilaga.
6.4 Timlönen för arbete med prestationslön räknas ut så att prestationslönen divideras med det antal timmar som behövts för att utföra arbetet. Vid uträkningen av förhöjd lön, ersättning för söndagsarbete eller ersättning för ledighet per vecka beaktas den prestationslön som förtjänats under den månad då arbetet utförts dividerad med antalet arbetstimmar som utförts under månaden.
Alternativt kan man enligt arbetsgivarens val använda t.ex. den prestationslön som förtjänats under föregående 6 eller 12 kalendermånader i arbete dividerad med antalet utförda arbetstimmar. Som tidsperiod kan man också använda semesterkvalifikationsåret enligt semesterlagen och den prestationslön som betalats för tiden i arbete under denna period.
När arbetsgivaren valt en tidsperiod för beräkningen ska denna användas regelmässigt.
6.5 Om lönen omfattar naturaförmåner ska de beaktas i lönen för mertids- och övertidsarbete.
7. Dygnsvila
7.1 Arbetstagaren ska under de 24 timmar som närmast följer på arbetsskiftets början ges en oavbruten vilotid på minst 11 timmar, om det inte är fråga om arbete som utförs under beredskapstid. Om det är nödvändigt för att arbetet ska kunna ordnas på ett lämpligt sätt, kan det överenskommas lokalt om en tillfällig förkortning av dygnsvilan. Avtalet ska träffas enligt 35
§ i kollektivavtalet. Xxxxxxxxxx kan också förkortas vid flextid om arbetstagaren bestämmer tiderna för när han eller hon börjar och slutar arbetet. Dygnsvilan ska dock vara minst sju (7) timmar.
8. Ledighet per vecka
8.1 Arbetstiden ska ordnas så att arbetstagaren en gång i veckan får en minst 35 timmar lång oavbruten ledighet, som i mån av möjlighet ska placeras i samband med söndagen. Ledigheten per vecka kan ordnas så att den uppgår till 35 timmar i genomsnitt under en period av 14 dygn. Ledigheten ska emellertid omfatta minst 24 timmar per vecka.
9. Söndagsarbete
9.1 På söndagar eller kyrkliga helgdagar får arbete utföras bara om det på grund av sin art regelbundet utförs på dessa dagar eller om därom har överenskommits särskilt genom arbetsavtal eller om arbetstagaren särskilt ger sitt samtycke till det.
9.2 För söndagsarbete som utförs under ordinarie arbetstid ska lönen betalas förhöjd med 100 %. Om arbetet är mertids-, övertids- eller nödarbete ska för det också betalas en ersättning som normalt betalas för respektive arbete.
10. Utjämningsschema för arbetstiden
10.1 Om den ordinarie arbetstiden har ordnats så att den utgör ett genomsnitt ska för arbetet på förhand göras upp ett utjämningsschema för arbetstiden åtminstone för den tid under vilken den ordinarie arbetstiden jämnas ut till det föreskrivna genomsnittet.
10.2 När arbetsgivaren förbereder eller tänker ändra utjämningsschemat för arbetstiden ska denne ge arbetstagarnas förtroendeman/arbetarskyddsfullmäktigen/arbetstagarna tillfälle att framföra sin åsikt.
10.3 Arbetstagarna ska i god tid underrättas om ändringar i utjämningsschemat för arbetstiden.
11. Arbetsskiftsförteckning
11.1 För varje arbetsplats ska en arbetsskiftsförteckning göras upp som visar när den ordinarie arbetstiden börjar och slutar samt tidpunkterna för vilotiden.
11.2 Arbetsskiftsförteckningen ska skriftligen delges arbetstagarna i god tid, senast en vecka innan den period som anges i förteckningen börjar. Därefter får arbetsskiftsförteckningen ändras bara med arbetstagarnas samtycke eller av vägande skäl som hänför sig till arbetsarrangemangen.
12. Arbetstidsbokföring
12.1 Arbetsgivaren ska bokföra antalet arbetstimmar och de ersättningar som betalas för dem separat för varje arbetstagare. Arbetstidsbokföringen ska förvaras åtminstone tills tiden för att väcka talan har gått ut. Arbetstagaren eller den som arbetstagaren har gett fullmakt därtill har rätt att på begäran få en skriftlig utredning av anteckningar som gäller arbetstagaren i arbetsskiftsförteckningar och arbetstidsbokföringen.
13. Framläggning
13.1 Arbetsgivaren ska hålla arbetstidslagen, de föreskrifter och bestämmelser och tillstånd till undantag som utfärdats med stöd av den liksom gällande utjämningsschema för arbetstiden och arbetsskiftsförteckning framlagda för arbetstagarna på arbetsplatsen.
14. Importlager
Arbetstiden för en lagerarbetare på ett importlager kan också ordnas så att den ordinarie arbetstiden uppgår till högst 10 timmar per dygn. I så fall får antalet arbetsdagar per vecka vara högst fyra (4). Systemet kan genomföras på följande villkor:
14.1 Arbetsgivaren och arbetstagaren ska sinsemellan avtala om saken och arbetsplatsens förtroendeman ska vara närvarande när avtalet ingås.
14.2 Lördagen är en ledig dag om inte något annat avtalas.
14.3 Planen över lediga dagar ska delges arbetstagaren två (2) veckor på förhand.
14.4 Avtalet kan sägas upp ömsesidigt med iakttagande av en uppsägningstid på en (1) månad, varefter parterna återgår till kollektivavtalsfästa arbetstidsarrangemang.
15. Övriga bestämmelser
15.1 Arbetsveckan börjar på en måndag. Arbetsdygnet börjar vid dagsarbete kl. 7.00.
15.2 Bestämmelserna i denna paragraf tillämpas inte på de tjänstemän som omfattas av detta avtal när de utför uppgifter som ingår i deras yrke utanför företaget.
15.3 Om inte något annat har avtalats och om arbetstagaren enligt överenskommelse är skyldig att vara anträffbar antingen i sin bostad eller någon annanstans, därifrån han eller hon vid behov kan kallas till arbetet t.ex. för att lämna ut reservdelar, betalas till arbetstagaren för sådan beredskapstid halva lönen enligt hans eller hennes medelinkomst per timme. Beredskapstidens längd ska anges i överenskommelsen. Arbetsgivaren betalar nödvändiga resekostnader.
15.4 Om det inte lokalt har överenskommits om något annat och arbetstagaren kallas in till utryckningsarbete utanför den ordinarie arbetstiden, betalas till honom eller henne normal lön, dock för minst två timmar.
Dessutom betalas ersättningar för övertidsarbete och söndagsarbete för arbetstimmarna och nödvändiga resekostnader enligt företagets resereglemente eller kollektivavtalet.
15.5 Enligt lagen om yrkesutbildning måste den arbetsplats där utbildningen sker utse för den studerande en i fråga om yrkeskunskap, utbildning eller arbetslivserfarenhet kompetent ansvarig arbetsplatshandledare.
Till en arbetstagare som arbetsgivaren särskilt utsett till handledare, som vid sidan av sitt eget arbete enligt en fastställd introduktionsplan eller inskolningsprogram eller motsvarande handleder en arbetstagare för att han eller hon ska lära känna sin arbetsmiljö och sina arbetsuppgifter utöver sina egna arbetsuppgifter, en ersättning som särskilt avtalas (inklusive bland annat typ av ersättning och ersättningsperiodens längd), som avtalas innan introduktionen/handledningen påbörjas. Uppgifterna som arbetsinstruktör/arbetsplatshandledare får inte medför en sänkning av inkomsten.
15.6 Tillägg för kvälls-, natt- och skiftarbete
För arbete, som inte är skift-, övertids- eller nödarbete, men som utförs som en normallång arbetsdag avvikande från den gängse ordinarie arbetstiden på arbetsplatsen (kvälls- och nattarbete), betalas förhöjning enligt följande:
− för arbete som utförts kl. 18.00–23.00 betalas ersättning som motsvarar kvällsskift
− för arbete som utförts kl. 23.00–6.00 betalas ersättning som motsvarar nattskift
Om arbetstagaren utför skiftarbete betalas till honom eller henne ett speciellt skiftarbetstillägg för kvälls- och nattskifttimmar under ordinarie skiftarbete fr.o.m. 1.3.2022 enligt följande:
Tillägg för kvällsskift 130 cent/h Tillägg för nattskift 238 cent/h
I skiftarbete ska skiften avlösa varandra regelbundet och växla i perioder som ska överenskommas på förhand. Skiften anses avlösa varandra regelbundet om ett skift fortgår högst en timme in på följande skift eller om det blir högst en timmes paus mellan skiften.
15.7 I fråga om arbetstiden iakttas i övrigt bestämmelserna i den gällande arbetstidslagen.
1. Om arbetstagaren är förhindrad att utföra arbete enligt arbetsavtalet till följd av sjukdom eller olycksfall som han eller hon inte vållat uppsåtligen eller genom grov vårdslöshet, har arbetstagaren medan anställningen fortgår rätt att få sjuklön.
2. Arbetstagaren ska omedelbart underrätta arbetsgivaren om att han eller hon insjuknat och hur lång den beräknade sjuktiden är.
3. Arbetstagaren ska på anmodan genom intyg av läkare eller någon annan utredning som arbetsgivaren godkänner styrka sin arbetsoförmåga. Om arbetsgivaren anvisar den läkare som ska anlitas, är det arbetsgivaren som betalar kostnaderna för ett läkarintyg.
Protokollsanteckning 1:
Arbetsoförmågan konstateras med ett läkarintyg från företagsläkaren eller annat läkarintyg som arbetsgivaren godkänner, om inte något annat följer av denna anvisning.
4. Sjuklönen betalas enligt följande:
4.1 Om anställningen fortgått en kortare tid än en månad när sjukdomen börjar eller olyckan inträffar, har arbetstagaren rätt att få 50 % av sin lön för den dag sjukdomen börjat och för karenstiden i enlighet med sjukförsäkringslagen.
4.2 Vid anställning som innan arbetstagaren blivit arbetsoförmögen oavbrutet fortgått i:
Anställningsförhållandets längd | Kalenderperiod |
minst 1 månader men under 3 år | 28 dagar (4 veckor) |
3 år men mindre än 5 år | 35 dagar (5 veckor) |
5 år men mindre än 10 år | 42 dagar (6 veckor) |
10 år eller längre | 56 dagar (8 veckor). |
4.3 Lön för sjuktid betalas från början av den andra av de sjukdagar som skulle ha varit arbetstagarens arbetsdag om han eller hon varit i arbete. Den första frånvarodagen är karensdag.
Om arbetsoförmågan på grund av sjukdom fortgår minst sex (6) vardagar efter den dag arbetstagaren insjuknade, betalar arbetsgivaren lön också för karensdagen.
En arbetstagare vars anställningsförhållande före sjukdomens början har fortgått i minst sex (6) månader betalas lön för sjuktid från början av den första av de sjukdagar som skulle ha varit arbetstagarens arbetsdag om han eller hon varit i arbete.
Lön betalas också för karensdagen, om arbetsoförmågan förorsakats av olycksfall i arbetet.
5. För den tid som arbetsgivaren betalat arbetstagaren lön för sjuktid eller moderskapsledighet har denne rätt att som återbäring lyfta den dag- eller moderskapspenning eller därmed jämförbara ersättning i enlighet med sjukförsäkringslagen som tillkommer arbetstagaren, dock inte en större summa än vad arbetsgivaren själv betalat. Detsamma gäller för dagpenning eller annan ersättning som betalas på grund av arbetsoförmögenhet enligt annan lag eller avtal, eller från en sjukförsäkringskassa som arbetsgivarens stöder eller utifrån olycksfallsförsäkringslagen, arbetstagarpensionslagen eller en annan försäkring eller trafikförsäkring som arbetsgivaren betalar helt eller delvis.
Om dagpenning i enlighet med sjukförsäkringslagen inte betalas av orsak som beror på arbetstagaren själv, eller om den betalas till en lägre summa än vad arbetstagaren enligt sjukförsäkringslagen skulle ha rätt till, är arbetsgivaren berättigad att avdra den del av sjuklönen som på grund av arbetstagarens förfarande helt eller delvis har blivit obetald i form av dagpenning enligt sjukförsäkringslagen.
6. Om en arbetstagare insjuknar i samma sjukdom på nytt inom 30 dagar efter att han eller hon återvänt till arbetet, räknas tiden för vilken arbetsgivaren är skyldig att betala sjuklön som en och samma sjukdomsperiod. Lön för sjuktid betalas i alla fall, då samma sjukdom upprepas såsom avses ovan, för minst den karenstid som avses i sjukförsäkringslagen.
TILLÄMPNINGSANVISNING
Om arbetsoförmågan på grund av sjukdom eller olycksfall börjat under eller omedelbart efter arbetsoförmåga som förorsakats av en annan sjukdom eller ett annat olycksfall och arbetstagaren inte varit arbetsför och i arbete däremellan, anses sjukdomsperioderna med avseende på lönebetalningen gälla samma arbetsoförmåga.
7. Arbetstagaren har rätt, närmast i vissa fall av epidemi, att visa upp ett intyg från företagshälsovårdaren som utredning över sin sjukdom enligt villkoren i det socialpaket som undertecknats av centralorganisationerna 12.2.1976.
8. Om en arbetstagare arbetar på prestationslön beaktas prestationslönens andel vid uträkningen av lönen för sjukdomstiden på det sätt som fastställts i 7 § 6.4 punkten i kollektivavtalet, om arbetstagaren inte förtjänar prestationslön även under sin sjukdom.
8 a § Ersättande arbete
Arbetaren är inte alltid nödvändigtvis helt arbetsoförmögen på grund av sjukdom eller olycksfall. Det kan vara möjligt att anvisa arbetstagaren andra arbetsuppgifter än de som ingår i hans eller hennes ordinarie arbete, s.k. ersättande arbete. Det ersättande arbetet ska vara ändamålsenligt till sin natur och i mån av möjlighet stöda arbetstagarens normala arbetsuppgifter eller bestå av utbildning som strävar mot samma mål.
I läkarintyget över arbetarens arbetsoförmåga vore det bra att beskriva de eventuella begränsningar som sjukdomen eller skadan medför i arbetet. Arbetsgivarens beslut om anvisning av ersättande arbete för arbetaren ska grunda sig på ett medicinskt motiverat ställningstagande.
Utförandet av ersättande arbete ska basera sig på de tillvägagångssätt som gemensamt har behandlats på arbetsplatsen och på en konsultation med i första hand företagshälsovårdsläkaren. Innan det ersättande arbetet inleds bereds arbetstagaren möjlighet till samtal med en läkare i första hand företagshälsovårdsläkaren.
Förbunden har avtalat om gemensamma anvisningar för ersättande arbete. Dessa finns på förbundens webbplatser: xxx.xxx.xx och xxx.xxxxxxxxxxxxxxxx.xx samt xxx.xxxxxxxxxxxxxxxxxx.xx.
9 § Moderskaps-, särskild moderskaps-, faderskaps- och föräldraledighet samt vårdledighet
1. Arbetstagarens rätt till moderskaps-, faderskaps- och föräldraledighet samt vårdledighet eller partiell vårdledigheten bestäms enligt arbetsavtalslagen och sjukförsäkringslagen.
Om arbetstagaren är frånvarande från arbetet längre tid än den lagstadgade moderskaps-, faderskaps- och föräldraledigheten tas denna frånvarotid inte i beaktande som tid i arbete då man fastställer ersättningar som bundna vid anställningstiden, om inte annat föreligger enligt lag eller separat avtal.
2. En arbetstagare vars anställningsförhållande har fortgått i minst sex (6) månader före den beräknade nedkomsten, betalas under moderskapsledigheten lön enligt 8 § under en 56 dagars period räknat från början av den moderskapsledighet som bestäms i 4 kap. 1 § i arbetsavtalslagen.
3. Om en kvinnlig arbetstagare har adopterat ett barn under skolåldern får hon på samma villkor en ledighet jämförbar med moderskapsledighet på 56 dagar i omedelbar anslutning till adoptionen, för vilken tid arbetsgivaren betalar arbetstagaren lön i enlighet med bestämmelserna om moderskapsledighet i kollektivavtalet.
4. En arbetstagare får lön för faderskapsledighet enligt 8 § för en oavbruten period på sex vardagar. Villkor för att arbetstagarens anställningsförhållande har fortgått i minst sex månader innan faderskapsledigheten inleds. För övrigt betalas inte lön för faderskaps- och föräldraledighetstiden.
5. Om en arbetstagare får moderskaps- eller faderskapspenning eller annan därmed jämförbar ersättning på basis av en lag eller ett avtal dras ersättningen av från den lön för moderskaps- och faderskapsledighet som betalats för samma period.
Av ersättning som betalas utifrån en frivillig försäkring som arbetstagaren helt eller delvis har bekostat själv har arbetsgivaren i alla fall inte rätt att göra avdrag.
För den tid som arbetsgivaren har betalat lön för moderskaps- eller faderskapsledighet, är arbetsgivaren berättigad att som återbetalning till sig själv lyfta den moderskaps- eller faderskapspenning eller därmed jämförbar ersättning som enligt det föregående stycket tillkommer arbetstagaren, eller få beloppet tillbaka av arbetstagaren, dock inte mer än det belopp arbetsgivaren har betalt.
Om arbetstagaren är sjuk under en sådan dag då man på grund av förkortad arbetsvecka inte arbetar, har arbetsgivaren ändå inte rätt till ovan nämnda dag- eller moderskaps- eller faderskapspenning för den aktuella dagen.
1. Arbetsgivaren ersätter inkomstbortfall för tiden för läkarundersökning enligt följande:
1.1 För tiden för läkarundersökning som är nödvändig för att konstatera en sjukdom samt laboratorie- eller röntgenundersökning som arbetstagaren remitterats till av läkaren i samband med läkarundersökningen, om arbetstagaren inte fått en mottagningstid utom arbetstiden (eventuell flextid inberäknad).
1.2 Om en akut tandsjukdom gör arbetstagaren oförmögen att arbeta innan vårdåtgärder sätts in och sjukdomen kräver vård samma dag eller under samma arbetsskift, betalas till arbetstagaren ersättning för inkomstbortfall för den tid som går åt till vårdåtgärden, om arbetstagaren inte får vård utom arbetstiden.
Arbetsoförmågan och behovet av brådskande vård bevisas med ett tandläkarintyg.
1.3 En gravid arbetstagare ersätts för inkomstbortfall för tiden för undersökning som är nödvändig för att skaffa intyg av läkare eller från hälsocentral för moderskapspenning enligt sjukförsäkringslagen, om arbetstagaren inte fått mottagningstid utom arbetstiden (eventuell flextid inberäknad).
1.4 En förutsättning för att ersättningarna ska betalas ut är att läkarundersökningen och eventuella laboratorie- eller röntgenundersökningar har ordnats utan onödig förlust av arbetstid.
1.5 Om arbetstagaren får sjuklön för tiden för läkarundersökning betalas ersättning för inkomstbortfall med stöd av denna paragraf inte.
1.6 En gravid arbetstagare har rätt att utan lönebortfall på arbetstid gå på medicinska undersökningar före nedkomsten, om undersökningarna måste ske på arbetstid.
Den anställda ska på begäran uppvisa arbetsgivaren en utredning om att undersökningen anknyter till graviditet och att det var nödvändigt med undersökningen på arbetstid.
1.7 En arbetstagare får oavlönad befrielse från arbetet för obligatoriskt läkarbesök för att förnya sitt körkort, förutsatt att en mottagningstid inte inom rimlig tid kan fås utanför arbetstid.
1.8 Lönen som betalas till en arbetstagare med månadslön som deltar i en separat läkarundersökning i samband med uppbådet minskas inte för den tid som han enligt godtagbar utredning är tvungen att vara borta från arbetet under ordinarie arbetstid.
1.9 I de fall då en arbetstagare på grund av en läkares remiss beordras att genomgå tandvård under arbetstid ersätts lönebortfallet för den tiden.
1.10 Om en arbetstagare deltar i kontroller, undersökningar eller vaccinationer som krävs av det nationella, regionala eller kommunala bekämpningsarbetet i enlighet med lagen om smittsamma sjukdomar, har han eller hon rätt att delta under arbetstid utan löneavdrag, om det inte utan svårighet är möjligt att göra det på andra tider.
2. Arbetsgivaren ersätter inkomstbortfall för tiden för en lagstadgad läkarundersökning enligt följande:
2.1 Arbetsgivaren ersätter arbetstagaren för inkomstbortfall under en tid motsvarande de ordinarie arbetstimmar som gått förlorade på grund av hälsoundersökningar som enligt statsrådets beslut om lagstadgad företagshälsovård (950/94) ska göras under anställningen och som godkänts i handlingsplanen för företagshälsovården samt för resor i samband med dem. Detsamma gäller undersökningar som avses i lagen om skydd för unga arbetstagare (998/93) och lagen om strålningsskydd (859/18). Samma regel iakttas dessutom vid undersökningar som ska utföras enligt lagen om smittsamma sjukdomar (1227/16) på grund av att en arbetstagare flyttas inom samma företag till en arbetsuppgift som förutsätter ett sådant läkarintyg.
2.2 Till arbetstagare som sänds till undersökningar som avses i föregående lagrum, eller vid dylik undersökning remitteras till efterkontroll, betalar arbetsgivaren ersättning även för nödvändiga resekostnader. Om undersökningarna eller efterkontrollen görs på annan ort betalar arbetsgivaren dessutom dagtraktamente.
1. För en kortare period av tillfällig frånvaro på grund av ett plötsligt och allvarligt sjukdomsfall inom familjen eller en nära anhörigs död eller begravning betalas en ersättning som motsvarar lön för sjukdomstid. Med nära anhörig avses make eller maka, makens, makans eller egna föräldrar, familjens barn, syskon samt en person som närståendevårdas. Som avtalsenlig frånvaro anses ordnande av vård för barnet eller vård av barnet som tar 1, 2, 3 eller 4 kalenderdagar i anspråk.
2. Om ett eget barn under 10 år eller ett annat barn under 10 år som är fast bosatt i hemmet plötsligt insjuknar, betalas till modern, fadern eller en person som vårdar barnet och som är permanent bosatt i samma hushåll som barnets moder eller fader utgående från bestämmelsen om lön för sjuktid i detta kollektivavtal ersättning för oundviklig, kort och tillfällig frånvaro för att ordna vård eller vårda barnet.
En förutsättning för utbetalning av ersättning är att båda föräldrarna förvärvsarbetar och att en sådan utredning lämnas om frånvaron som avses i bestämmelserna angående utbetalning av lön för sjuktid. Det ovan nämnda tillämpas för såväl ensamförsörjare som personer med gemensam vårdnad. Ersättning till följd av samma insjuknande betalas endast till den ena av de försörjningspliktiga.
Frånvaro är tillåten även då maken eller makan är förhindrad att ordna vård eller vårda ett plötsligt insjuknat barn på grund av att han eller hon gör militärtjänstgöring eller civiltjänstgöring, gör reservövningar, är i sjukvård utanför hemmet eller på grund av att han eller hon har obligatorisk närvaro vid lektioner som ingår i dennes heltidsstudier utanför hemmet eller han eller hon deltar i tentamen. Arbetstagaren ska förete en tillförlitlig utredning över hindret, till exempel ett intyg från sjukhuset eller läroanstalten.
TILLÄMPNINGSANVISNING
Som avtalsenlig frånvaro anses ordnande av vård för barnet eller vård av barnet som tar 1, 2, 3 eller 4 kalenderdagar i anspråk.
3. En arbetstagare vars barn lider av en svår sjukdom eller skada som avses i 1 § i statsrådets beslut 1315/1989 (SRb om svåra sjukdomar och handikapp som avses i 10 kap. 2 § 2 mom. sjukförsäkringslagen), har rätt att vara borta fån arbetet för att delta i 10 § i sjukförsäkringslagen avsedd vård, rehabilitering eller anpassningsträning av barn eller rehabiliteringskurs, efter att på förhand överenskommit om frånvaron med arbetsgivaren.
TILLÄMPNINGSANVISNING 3:
Med en nära anhörig avses i detta sammanhang i första hand föräldrar, far- och morföräldrar, svärföräldrar, barn, maka/make, sambo, barnbarn samt syskon.
5. En arbetstagares 50- och 60-årsdag samt vigseldag är lediga dagar utan avdrag från lönen liksom också den dag en värnpliktig deltar i uppbåd.
6. En arbetstagare som valts in i Industrifackets förbundskongress, förbundets fullmäktige eller styrelsen har rätt att under arbetstid delta i dessa organs officiella möten utan avdrag från lönen.
En arbetstagare som valts in i Industrifackets sektorsdirektion eller kollektivavtalsdelegation eller branschkommittén för bilbranschen har rätt att delta i dessa organs möten under arbetstid. För denna tid är arbetsgivaren inte skyldig att betala lön.
Arbetstagaren ska utan dröjsmål och om möjligt i förväg meddela arbetsgivaren om frånvaro i enlighet med denna paragraf.
Arbetsgivaren betalar en arbetstagare lön för den tid han deltar i reservövning så att arbetstagaren får fulla löneförmåner inklusive statens reservistlön.
PROTOKOLLSANTECKNING 1:
Bestämmelsen tillämpas också på dem som med stöd av befolkningsskyddslagen utbildas för specialuppdrag inom befolkningsskyddet.
1. Till en arbetstagare som på uppdrag av arbetsgivaren måste resa till en annan ort betalas reseersättning, ersättning för inkvartering och dagtraktamente enligt följande:
1.1 Arbetsgivaren ersätter alla nödvändiga resekostnader.
Till nödvändiga resekostnader räknas resebiljetter, kostnader för bagage, platsbiljetter och liknande.
1.2 Om en arbetstagare måste övernatta på grund av en arbetsresa som förordnats av arbetsgivaren och gratis inkvartering inte ordnas för honom eller henne, ersätter arbetsgivaren kostnaderna för inkvarteringen enligt verifikat, likväl högst till det maximibelopp som arbetsgivaren och arbetstagaren sinsemellan kommit överens om.
1.3 Dagtraktamente för inrikes resor på grund av arbetsuppgifterna betalas enligt följande:
a) heldagstraktamente för ett resedygn som varat över 10 timmar
b) partiellt dagtraktamente för ett resedygn som varat över 6 timmar
c) partiellt dagtraktamente, om den tid som använts för resan överskrider det senaste hela resedygnet med minst 2 timmar och heldagstraktamente, om den tid som använts för resan överskrider det senaste hela resedygnet med mer än 6 timmar.
Dessa ersättningar minskas med hälften, om arbetsgivaren ordnar med två gratis måltider i fallet A och en gratis måltid i fallen B och C.
Måltidsersättning betalas, om arbetstagaren inte har möjlighet att inta en måltid på sin ordinarie arbetsplats eller hemma och om detta medför exceptionella kostnader för honom eller henne.
1.4 Om något annat inte har överenskommits om användningen av egen bil, betalas kilometerersättning. Om arbetsgivaren förordnar att andra personer eller annat bagage ska skjutsas på resan betalas förhöjd ersättning.
1.5 Ersättningarna betalas enligt de skattefria belopp som skattestyrelsen godkänner vid respektive tidpunkt.
1.6 Då en arbetstagare på uppdrag av arbetsgivaren reser under tid som enligt arbetstidsschemat är hans eller hennes fritid, betalas för den tid som använts till resorna i ersättning lön enligt medelinkomsten, dock högst för 8 timmar under arbetsdag och 16 timmar under ledig dag. Till resetiden räknas hela halvtimmar. Restiden betraktas inte som arbetstid.
Ersättning för restiden betalas inte om sov- eller hyttplats har reserverats för arbetstagaren på arbetsgivarens bekostnad mellan kl. 21.00 och 7.00.
1.7 Vid utrikes resa på uppdrag av arbetsgivaren betalas ersättning för rese- och inkvarteringskostnader samt dagtraktamente enligt vad arbetsgivaren och arbetstagaren utifrån principerna i denna paragraf har överenskommit separat.
1.8 Företagets resereglemente bör följa bestämmelserna i denna paragraf så att bestämmelserna i reglementet ligger på i stort sett samma nivå som enligt denna paragraf.
1.9 När en arbetstagare har en uppgift som innefattar resor avtalar arbetsgivaren och arbetstagaren direkt sinsemellan skriftligen om tillämpningen av denna paragraf. Om något annat inte har avtalats ersätts resekostnaderna enligt denna paragraf.
1. Semestern bestäms utifrån semesterlagen. Vid beräkningen av semesterlönen används som divisor 25.
2. Till en arbetstagare betalas 50 % av semesterlönen i semesterpremie.
3. Ett villkor för att få full semesterpremie är att arbetstagaren börjar sin semester vid en angiven eller överenskommen tidpunkt och återvänder till arbetet när semestern är slut.
4. Semesterpremie betalas likväl om arbetstagaren omedelbart innan semestern börjar eller när semestern slutar medan anställningen fortgår har varit borta från arbetet med arbetsgivarens samtycke eller varit förhindrad att infinna sig i arbetet av en orsak som avses i 2 kap. 7 § i semesterlagen.
5. Om inget annat avtalas lokalt, betalas hälften av semesterpremien innan semestern börjar och hälften i samband med den löneutbetalning då arbetstagarens lön för den första arbetsdagen efter semestern betalas, eller skulle ha betalats om arbetstagaren inte hade varit förhindrad att återgå till arbetet. Om anställningsförhållandet upphör mitt under semestern, betalas den senare delen av semesterpremien för de semesterdagar under vilka anställningsförhållandet var i kraft.
För att arbetstagaren ska erhålla den andra delen av semesterpremien ska hans eller hennes anställningsförhållande dock ännu gälla under den sista semesterdagen.
6. Semesterpremien betalas även i samband med en eventuell semesterersättning, ifall anställningsförhållandet upphör under semesterperioden på grund av skäl som inte beror på arbetstagaren själv. Semesterpremie betalas härvid för semesterersättningen för det föregående, avslutade kvalifikationsåret, men inte för semesterersättning gällande det senaste, avbrutna kvalifikationsåret.
7. Om semestern ges i flera delar betalas förskott på semesterpremien bara ut i samband med den längsta delen av semestern. Om semestern har delats upp, betalas efter varje avslutad del av semestern motsvarande del av semesterpremien.
TILLÄMPNINGSANVISNING 1:
Utifrån ett skriftligt avtal kan semesterpremien också bytas ut mot ledighet eller sparad ledighet enligt i 5 kap. 27 § i semesterlagen.
8. Till en arbetstagare som avgår med pension betalas semesterpremien som ovannämnda procentandel av semesterlönen och semesterersättningen.
9. Till en arbetstagare som träder i reguljär militärtjänst för att fullgöra sin värnplikt betalas semesterpremie när han på behörigt sätt återvänt till arbetet. I detta fall beräknas beloppet av semesterpremien enligt det kollektivavtal som tillämpades när han trädde i aktiv tjänst i procent av den semesterlön och den semesterersättning som betalades till arbetstagaren när han trädde i aktiv tjänst.
10. Enligt lokal överenskommelse kan semesterlönen betalas på företagets normala lönebetalningsdag.
11. Till en arbetstagare betalas lön för sådana extra lediga dagar som kompletterar semester som avses i 7 a § i semesterlagen så att arbetstagarens dagslön fås genom att månadslönen divideras med talet 25.
12. Den tid för vilken en arbetstagare beviljas befrielse från arbetet för att delta i Industrifackets förbundskongress, förbundets fullmäktiges eller styrelses sammanträde är likställd med tid i arbete.
Likaså anses den tid för vilken befrielse har beviljats för deltagande i Finlands Fackförbunds Centralorganisations fullmäktigemöte som likställd med arbetad tid. Arbetstagaren ska då han eller hon anhåller om befrielse lämna en behörig redogörelse för hur lång tid han eller hon behöver för att delta i mötet.
Bestämmelserna om grupplivförsäkring ingår i delen Tillämpning och allmänna bestämmelser i det här kollektivavtalet.
Om arbetsgivaren förutsätter att arbetstagarna använder särskilda enhetliga arbetskläder, t.ex. försedda med ett firmaemblem/märke, tillhandahålls de av arbetsgivaren för att användas under arbetstiden.
17 § Uppbärande av medlemsavgift
Arbetsgivaren innehåller, om arbetstagaren gett sin fullmakt till det, medlemsavgifter till ett sådant fackförbund som är part i detta kollektivavtal och överför dem per lönebetalningsperiod på det bankkonto som anvisats av respektive förbund. Innehållningen verkställs på det sätt som särskilt nämns i de uttagningsanvisningar som undertecknats av förbunden 13.1.2020. Arbetstagaren får vid utgången av kalenderåret eller när anställningen upphör ett verifikat över den innehållna summan för skattemyndigheterna.
Om arbetstagarna i ett företag har bättre förmåner än de som fastställts i detta kollektivavtal, ställs de utanför detta kollektivavtal, och detta avtal föranleder inga ändringar i dem.
ALLMÄNNA LÖNEVILLKOR
I detta kollektivavtal bestäms lönevillkoren för nedannämnda, fullt arbetsföra arbetstagare som omfattas av arbetsvillkoren för bil- och maskinhandeln.
20 § Dyrortsklassificering Bestämmelsen har strukits 1.10.2011. 21 § Lönetabeller
Lönetabellerna i detta avtal visar minimilönerna för fullt arbetsföra arbetstagare som fyllt 18 år.
22 § Hänsyn till erfarenhet och utbildning
1. Hänsyn till erfarenhet och utbildning när anställningen börjar
1.1 Inom sex månader från det att ett nytt anställningsförhållande inletts ska arbetsgivaren och arbetstagaren tillsammans konstatera att kvalifikationsgruppen och erfarenhetsnivån räknad i år är riktiga. Till dess tillämpas en uppskattad kvalifikationsgrupp och årsnivå. Arbetsgivaren ska omedelbart uppskatta kvalifikationsgruppens och årsnivåns riktighet när arbetstagaren framlagt ärendet.
1.2 Förflyttning mellan företag inom bilbranschen
När en arbetstagare flyttar från ett företag till ett annat inom sektorn för bil- och maskinhandel beaktas hela den tid han eller hon arbetat i ett yrke som avses i kollektivavtalet i tjänstgöringstiden enligt lönetabellen.
1.3 Överflyttning till bilbranschen
När en arbetstagare flyttar över till ett företag som omfattas av avtalet för bilhandeln från en bransch där hans eller hennes tidigare arbete kan anses delvis motsvara arbetet i den nya branschen, beaktas motsvarande del av arbetstagarens tidigare tjänstgöringstid vid lönesättningen.
1.4 När man fastställer årsnivå i början av anställningsförhållandet anses en person som har avlagt examen vid en handelshögskola eller teknisk högskola ha motsvarande två års yrkeserfarenhet. Ett villkor för att utbildningen ska kunna räknas till godo är att den ger behövliga färdigheter för den uppgift som arbetstagaren har anställts för.
TILLÄMPNINGSANVISNING:
Enligt det gamla examenssystemet anses en merkonomexamen på handelsinstitutsnivå som samma utbildningsnivå som en yrkeshögskoleexamen inom handel eller det tekniska området.
2. Ändringar i kvalifikation och erfarenhetsår under pågående anställning
2.1 Uppflyttning till en högre kvalifikationsgrupp
Om arbetsuppgiften förändras och arbetstagaren flyttar upp till en högre kvalifikationsgrupp, hänförs han eller hon till den tjänsteårsgrupp där tabellönen är den närmast högre jämfört med den tidigare tabellönen.
2.2 Förändring i erfarenheten räknad i år
Arbetsgivaren följer med förändringar i årsnivån i löneadministrationen och ändrar inkomsten från och med början av den följande lönebetalningsperioden.
Vid beräkningen av tjänstgöringstiden enligt kollektivavtalet beaktas också sådan tid inom det pågående anställningsförhållandet som enligt semesterlagen är likvärdig med arbetad tid.
2.3 Tillfällig uppflyttning till ett arbete med högre lön eller större kompetenskrav
Om en arbetstagare flyttas upp till ett annat arbete med högre lön eller större kompetenskrav för en längre tid än två veckor, eller om uppflyttningen sker på grund av semesterarrangemang och gäller en längre tid än en månad, betalas till arbetstagaren för den överskjutande tiden lön enligt det arbete som han eller hon förflyttats till.
Innan arbetstagaren flyttas upp till ett arbete med högre lön ska arbetsgivaren notera förflyttningens inverkan på arbetstagarens lönesättning.
2.4 Obligatorisk tillämpning av uppgiftsbetingat tillägg
Om arbetstagaren i betydande omfattning utför uppgifter som är mera kvalificerade än de uppgifter som bestämmer hans eller hennes lönesättning, eller om arbetstagaren utnämnts till
s.k. gruppäldste, ska till honom eller henne betalas ett uppgiftsbetingat tillägg enligt kollektivavtalet.
För arbetsgruppens äldste är tillägget 10 % av tabellönen.
3. Läroavtalsstuderande, praktikant och bud
En läroavtalsstuderande, en praktikant, ett bud och en skolelev placeras i kvalifikationsgrupp A eller I.
Lönen för en reservdelsarbetare eller kontorsanställda som avlagt yrkesexamen höjs med skillnaden mellan deras nuvarande och följande årsnivå räknat från början av månaden efter det att examen har avlagts.
Om arbetstagaren befinner sig på det 11:e erfarenhetssteget räknat i år, höjs lönen med skillnaden mellan det nuvarande och det följande steget.
24 § Arbetspraktik och inlärning i arbetet i samband med examensinriktad utbildning
Bestämmelsen om arbetspraktik och inlärning i arbetet som ett led i den yrkesinriktade utbildningen ingår i delen Tillämpningsområde och allmänna bestämmelser i det här kollektivavtalet.
Om företaget tillämpar ett system med prestationslöner ska det med normalt arbetstidsmått garantera en inkomst som överskrider minimilönen.
26 § Obligatorisk arbetspraktik
Om det är fråga om obligatorisk arbetspraktik i arbetsavtalsförhållande i branschen kan undantag göras från tillämpningen av 6 kap. 6 § i arbetsavtalslagen, eftersom praktikantens uppgifter inte är desamma eller liknande.
27 § Uppgiftsspecifikt/personligt tillägg
1. Om en arbetstagares skicklighet, effektivitet och erfarenhet eller de kvalifikationer arbetet kräver avviker från den allmänna nivån för arbetstagargruppen i fråga, kan en lön som är högst 15 % högre än minimilönen betalas till arbetstagaren.
2. Rekommendationen är att ett uppgiftsspecifikt tillägg betalas till arbetstagare som i sitt arbete visar prov på större än genomsnittlig effektivitet, initiativkraft och yrkeskunnighet, kunskaper i ett specialområde, skicklighet i kundbetjäningen osv. samt särskilt till arbetstagare som länge varit verksamma i branschen, liksom också till arbetstagare som höjt sin yrkeskompetens genom studier eller utbildning.
1. Språktillägg betalas när arbetsgivaren förutsätter att arbetstagaren har kunskaper i flera än ett språk eller när en arbetstagare som behärskar flera språk måste använda sina språkkunskaper i arbetet. Villkor för tillägget är att arbetstagaren klarar av normal kundbetjäning på ett annat språk och att arbetstagaren använder sina språkkunskaper så gott som dagligen.
2. För ett extra språk betalas ett tillägg om fem (5) % av minimilönen, om ovannämnda kunskapskrav och användningsbehov uppfylls. Om arbetstagaren använder sina språkkunskaper endast under en viss tid av året (t.ex. under turistsäsongen), betalas tillägg endast för denna tid. Om språkkunskaperna och/eller användningsbehovet är mindre än så behöver tillägg inte betalas. Om arbetstagaren förutsätts ha mera avancerade språkkunskaper än vad som anges i första stycket, betalas ett större tillägg än det nämnda.
3. Tillägg betalas i första hand när arbetstagaren huvudsakligen utför uppgifter typ kundbetjäning och när villkoren i första stycket uppfylls. Tillägg behöver inte betalas till arbetstagare vars språkkunskaper redan har beaktats i lönegrupperingen i kollektivavtalet (t.ex. utrikeskorrespondenter).
29 § Kvalifikationsgruppering
1. Innan kvalifikationsgruppen fastställs ska uppgiftens innehåll utredas oberoende av uppgiftsbenämningen. Därefter görs en bedömning utgående från de allmänna principerna för kvalifikationsgruppering till vilken grupp uppgiften på grund av sin generella kvalifikationsgrad närmast är hänförlig.
2. Om uppgiften består av två eller flera element med olika kvalifikationsgrad ska avgörandet fattas med hänsyn till hur stor del av arbetstiden arbetet i respektive kvalifikationsgrupp upptar och hur stor vikt det har samt den genomsnittliga kvalifikationsgraden.
3. Till hjälp för grupperingen har de mest typiska uppgiftsbenämningarna inom varje kvalifikationsgrupp angivits. En uppgift kan också höra till någon annan kvalifikationsgrupp beroende på kvalifikationsgraden.
TILLÄMPNINGSANVISNING 1 (RESERVDELAR):
Till kvalifikationsgrupp IV hänförs en reservdels- och tillbehörsförsäljares arbete, som är betydligt mera krävande och ansvarsfullt än vad som förutsätts av en reservdels- och tillbehörsförsäljare i kvalifikationsgrupp III. Lagerförvaltning inbegriper förmansansvar för mottagning, lagring och utlämning av varor i lager, beställning av varor eller initiativ till beställningar samt inventering och lagerbokföring. Med försäljningsarbete avses aktivt försäljningsarbete på eget initiativ och på heltid, där försäljaren försöker få till stånd en affär genom att framhålla de saluförda varornas egenskaper. Uppgiften kan utföras t.ex. i form av telefonförsäljning eller som uppsökande säljarbete.
Om försäljningsarbete som hänförs till kvalifikationsgrupp IV utförs vid sidan av försäljning över disk är det fråga om en uppgift av kvalifikationsgrad IV, när arbetets andel överstiger 50 % av arbetstiden.
TILLÄMPNINGSANVISNING 2 (KONTOR):
Kvalificerad löneräkning (D) är löneräkning som omfattar tillämpning av kollektivavtal samt arbets- och sociallagstiftning utgående från anvisningar. Kvalificerad inhemsk korrespondens
(D) är korrespondens som förutsätter t.ex. användning av båda inhemska språken eller självständig formulering av brev enligt allmänna anvisningar. Till en avdelnings-, bil- och servicesekreterares uppgifter (C) hänförs korrespondens och textbehandling enligt uppdrag och anvisningar, mottagning av telefonsamtal, behandling av post och jämförliga andra uppgifter. Fakturering hänförs till kvalifikationsgrupp C, om arbetet kräver kännedom om och tillämpning av alternativa metoder.
Bedömningen ska ske med hänsyn till motsvarigheten med övriga kontorsuppgifter inom företagets bilhandel.
TILLÄMPNINGSANVISNING 3:
Till kvalifikationsgrupp IV hänförs en reservdelsförsäljare vars uppgift gäller reservdelar, men som i betydande grad och inte bara tillfälligt omfattar uppgifter som kan hänföras till arbetsledning. På samma grunder inplaceras en kontorist i kvalifikationsgrupp D.
TILLÄMPNINGSANVISNING 4 (LÄROAVTALSSTUDERANDE):
Till en arbetstagare som får yrkesinriktad fortbildning och kompletterande utbildning enligt läroavtal hos samma arbetsgivare betalas under läroavtalstiden minimilön på det erfarenhetssteg räknat i år på vilket han eller hon befann sig på före läroavtalsutbildningen, om det inte avtalas om en högre lön.
En arbetstagare som kommer utifrån för att få fortbildning enligt läroavtal vid företaget får under läroavtalstiden lön enligt de grundläggande läroavtalsreglerna, varvid hans eller hennes tidigare erfarenhet beaktas som en förhöjande faktor.
4. Om en arbetstagare flyttar från kvalifikationsgrupp A eller I till en yrkesuppgift, flyttas han eller hon till årsnivå 1 i den kvalifikationsgrupp som uppgifterna hänför sig till.
5. Tabellerna över kvalifikationsgrupper finns i bilagorna A och C.
Tabellerna för reservdels-, lager- och servicearbetare finns i bilaga B. Tabellerna för kontorsanställda finns i bilaga D.
FÖRESKRIFTER OM KOLLEKTIVAVTALETS IKRAFTTRÄDANDE OCH TILLÄMPNING
Bestämmelser om avtalets giltighet ingår i delen Tillämpning och allmänna bestämmelser i det här kollektivavtalet.
Bestämmelser om lokala avtal ingår i delen Tillämpning och allmänna bestämmelser i det här kollektivavtalet.
De bilageprotokoll som gäller bil- och maskinförsäljare och avvikande arbetstider är i kraft så länge avtalet gäller.
De personliga lönerna för heltidsanställda arbetstagare som omfattas av kollektivavtalet höjs så som anges i underteckningsprotokollet för det här kollektivavtalet.
35 § Förhandlingsordning och avgörande av meningsskiljaktigheter
Bestämmelser om förhandlingsordningen och avgörande av meningsskiljaktigheter ingår i delen Tillämpning och allmänna bestämmelser i det här kollektivavtalet.
Bestämmelser om avtalets giltighet ingår i delen Tillämpning och allmänna bestämmelser i det här kollektivavtalet.
BILAGA A
KVALIFIKATIONSGRUPPERING I-II FÖR RESERVDELS-, LAGER- OCH SERVICEARBETEN
ALLMÄN DEFINITION | |||
KVALIFIKATIONSGRUPP I | KVALIFIKATIONSGRUPP II | ||
LÄROAVTALSSTUDERANDE PRAKTIKANTER 15–18 ÅR BUD ASSISTENS | ARBETEN SOM I HUVUDSAK ÄR UPPREPANDE MEN SOM KRÄVER EN VISS ERFARENHET. | ||
EXEMPEL PÅ DE MEST TYPISKA BENÄMNINGARNA I GRUPPEN: | |||
Reservdelsarbete | − | utdelning av reservdelar | |
− | (utdelning i verkstad) | ||
Lagerarbete | − | mottagning | |
− | insortering på hyllor | ||
− | uppsamling | ||
− | trucktransport | ||
− | lastning | ||
− | biltransport | ||
Servicearbete | − | kafébetjäning | |
− | utportionerare i | ||
bespisningen/ | |||
− | kock | ||
− | städning i verkstad | ||
− | städning | ||
Biluthyrning | |||
KVALIFIKATIONSGRUPPERING I-II FÖR RESERVDELS-, LAGER- OCH SERVICEARBETEN
ALLMÄN DEFINITION | ||
SVÅRIGHETSGRUPP III | SVÅRIGHETSGRUPP IV | SVÅRIGHETSGRUPP V |
YRKESARBETEN DÄR INLÄRNINGEN KRÄVER UTBILDNING ELLER LÄNGRE PRAKTISK ERFARENHET | SJÄLVSTÄNDIGT UTFÖRDA ANSVARSFULLA OCH KVALIFICERADE YRKESARBETEN | SJÄLVSTÄNDIGT UTFÖRDA YRKESARBETEN SOM ÄR MERA KVALIFICERADE OCH ANSVARSFULLA ÄN DE OVANNÄMNDA |
EXEMPEL PÅ DE MEST TYPISKA BENÄMNINGARNA I GRUPPEN: | ||
− försäljning av reservdelar och tillbehör − mottagning av telefonbeställningar − försäljning av reservdelar till verkstad − inköp enligt givna anvisningar | − telefonförsäljning − partiförsäljning − anbudsförsäljning − anskaffning av reservdelar och tillbehör enligt lagerprogram − försäljning av reservdelar* | − fält- och distriktskontrollör − försäljning på fältet − kvalificerad och självständig upphandling och försäljning av reservdelar och tillbehör |
− lastbilstransport − lagerkontroll | − lagerförvaltning − arbetsledning vid centrallager | − kvalificerad lagerförvaltning |
− ansvarig för kafé/matservering − fastighetsförvaltning | ||
*kompletterande utredning 29 § | ||