TJÄNSTESKRIVELSE‌

Handläggare Datum Ärendebeteckning

Xxxxxx Xxxxxxxx	2022-11-08	VMN 2022/0016
50094

Vatten- och miljönämnden

Beslut om klimatkontrakt inom Klimatneutrala Kalmar

Förslag till beslut

Vatten och miljönämnden föreslår att kommunstyrelsen antar Klimatkontrakt 2030 (version 1) inom ramen för projektet Klimatneutrala Kalmar 2030.

Bakgrund

Från och med 2021-10-01 är Kalmar tillsammans med 23 svenska kommuner del av Viable Cities strategiskt innovationsprogram med fokus på Klimatneutrala och hållbara städer. Programmet finansieras av Formas, Vinnova och Energimyndigheten.

Visionen är att inspirera och visa vägen i klimatomställningen både i Sverige och globalt. I dagsläget är följande städer med i satsningen: Enköping, Göteborg, Järfälla, Lund, Malmö, Stockholm, Umeå, Uppsala och Växjö, Borlänge, Borås, Eskilstuna, Gävle, Helsingborg, Kalmar, Karlstad, Kristianstad, Linköping, Mariestad, Nacka, Skellefteå, Örebro, Östersund

Ett åtagande inom klimatneutrala städer är att är att ta fram, och underteckna det man kallar Klimatkontrakt 2030. Det är ett politiskt (inte juridiskt) avtal mellan Kalmar som kommun, statliga myndigheter och Viable Cities där alla parter tar på sig att konkret bidra till att öka takten i klimatomställningen.

Klimatkontrakt 2030 är en kraftsamling från svenska städer, den nationella nivån och Viable Cities för att klara den genomgripande omställning som vi behöver på kort tid för att hålla den globala uppvärmningen under 1,5 grader. Det är ett avtal mellan kommuner, myndigheter och Viable Cities där alla parter tar på sig att konkret bidra till att öka takten i klimatomställningen.

Klimatkontraktet kommer att revideras årligen, både av oss som kommun och av ansvariga myndigheter på nationella nivå.

Kommunledningskontoret Hållbarhet och strategi

Adress , │ Besök Tel 0000-00 00 00 vx │ Xxxxxx.Xxxxxxxx@xxxxxx.xx

VMN 2022/0016 2 (2)

Mer information om vad ett klimatkontrakt innebär och exempel på andra städers kontrakt finns här: xxxxx://xxx.xxxxxxxxxxxx.xx/xxxxxxxxxxxxxx-0000

Denna första version av Klimatkontraktet baseras på de uppdrag och åtaganden som redan är beslutade och finns inskrivna i kommunens befintliga strategidokument (bl.a. förslaget till Översiktsplan, Handlingsplan för fossilbränslefri kommun och Klimatanpassningsplanen från 2021, Digitaliseringsstrategi m.fl.). Men, nytt i förhållande till tidigare åtaganden, är att kontraktet innebär en betydande ambitionshöjning av det övergripande klimatmålet för Kalmar kommunkoncern.

Enligt kontraktet skall Kalmar inte ha några nettoutsläpp av växthusgaser 2030. Det innebär en utsläppsminskning med 85% i förhållande till 1990 års nivå. De kvarvarande utsläppen ned till noll skall kompenseras med olika åtgärder som fångar in och binder koldioxid. Målen för Klimatneutrala Kalmar 2030 gäller hela det geografiska området Kalmar kommun, och kommer på sikt att inkludera våra konsumtionsbaserade utsläpp.

Xxxxxx Xxxxxxxx Xxxxxxxxx X Xxxxxxxxxxx

Projektledare Hållbarhetschef

Bilagor

Kalmars Klimatkontrakt (version 1)

Ett strategiskt innovationsprogram med stöd från Energimyndigheten, Vinnova och Formas

Klimatkontrakt 2030

Mellan [kommun] och myndigheterna Energimyndigheten, Vinnova, Formas och Tillväxtverket samt Viable Cities

version 2021

Innehållsförteckning

1. Syftet med Klimatkontrakt 2030 4

2. Parter 4

3. Kommunens åtaganden 4

3.1. Kommunens klimatmål 4

3.2. Strategi 4

3.3. Xxxxxxxxxxxx xxx xxxxxxx 0

3.4. Samverkan med näringsliv, akademi och medborgare 9

3.5. Klimatinvesteringsplan 10

3.6. Digitalt stöd för genomförandet 11

3.7. Innovationsnav för klimatneutrala kommuner 12

3.8. Klimatanpassning 13

3.9. Klimatsmart mobilitet 13

3.10. Rapportering och uppföljning 14

4. Viable Cities åtaganden 16

4.1. Bättre regler 16

4.2. Innovationer 16

4.3. Samordnad finansiering 16

4.4. Uppbackning inför EU-finansiering 16

5. Myndigheternas åtaganden 16

5.1. Samordning kring lärdomar och regelverk 17

5.2. Forskning, innovationer och utveckling 17

5.3. Samordnad finansiering 17

5.4. Arbete med Europeiska investeringsprogrammet för forskning och innovation 17

6. Strategiska utvecklingsprojekt 2022 17

6.1. Systemdemonstration 17

6.2. XXX 18

7. Gemensamt arbete kring uppföljning, utvärdering och uppdatering 18

7.1. Viktigaste uppdateringar för kommunen 18

7.2. Mest angelägna erfarenheter att dela för kommunen 18

7.3. Viktigaste uppdateringar för Viable Cities 18

7.4. Viktigaste uppdateringar för myndigheterna 18

8. Kontraktet 19

Bilaga 1 – länkar till dokument 21

1. Syftet med Klimatkontrakt 2030

Syftet med detta Klimatkontrakt är att öka tempot i klimatomställningen i städer inom ramen för Agenda 2030 och samtidigt bidra till återhämtningen i svensk ekonomi i kölvattnet av corona- pandemin. Klimatkontraktet uttalar parternas avsikt att höja ambitionen inom hållbar stadsutveckling och klimatomställning. Klimatkontraktet ger även Sverige och svenska städer goda förutsättningar att vara internationella föregångare i städers klimatomställning. Detta ska uppnås genom ömsesidiga och långsiktiga åtaganden om insatser från de undertecknande statliga myndigheternas, innovationsprogrammet Viable Cities och kommunens sida enligt följande.

2. Parter

Parter i Klimatkontrakt 2030 är:

 Kalmar kommun.

 Myndigheterna: Statens Energimyndighet (Energimyndigheten), Verket för innovationssystem (Vinnova), Forskningsrådet för miljö, areella näringar och samhällsbyggande (Formas), Tillväxtverket och Trafikverket.

 Strategiska innovationsprogrammet Viable Cities.

3. Kommunens åtaganden

3.1. Kommunens klimatmål

År 2045 ska Sverige inte ha några nettoutsläpp av växthusgaser. Kalmar kommun ska vara klimatneutral redan år 2030. Tillsammans med ytterligare 22 kommuner är kommunen utvald att leda omställningen i Sverige till klimatneutrala städer 2030.

Ambitionen är att Kalmar ska fortsätta vara en av Sveriges mest hållbara kommuner och ett föredöme inom miljöområdet. Kalmar har i dag - precis som andra svenska kommuner - en miljö- och klimatpåverkan som är flera gånger större än vad som är hållbart ur ett globalt perspektiv. Miljö- och klimatomställningen är därför brådskande.

Kalmar kommun har under de senaste 10 åren varit en del av Kalmar läns arbete för fossilbränslefri region 2030 och har sedan 2019 en vision och mål för en fossilbränslefri kommun som sträcker sig till 2025. I vision för 2025 står följande:

”I ett grönt Kalmar är både vatten och gröna ytor en viktig resurs och förutsättning för det goda livet. Vi utvecklar vår verksamhet i samklang med naturen och vi ligger långt fram när det gäller klimat- och miljöarbetet. Vi utvecklar transportsystem som är långsiktigt hållbara, snabba och effektiva.

Andelen förnyelsebar energi ökar kraftigt och Kalmar har kommit långt i arbetet att vara en fossilbränslefri kommun 2030. Kalmars rena vatten och vår giftfria miljö har lett till att vi är en av landets grönaste kommuner

Mål och delmål i handlingsplan 2019–2023

Kalmar kommun som geografiskt område ska vara helt fossilbränslefritt år 2030 Delmål till 2023

 Energianvändningen i kommunkoncernen ska minska med 10 procent från 2018 till 2022

 Kalmar kommuns egna fordon och inköpta transporter ska vara fossilbränslefria år 2023

 Inrikesflyget till och från Kalmar Öland Airport ska vara fossilbränslefritt till 50 procent år 2025

 Andelen persontransporter med gång, cykel och kollektivtrafik ska vara 45 procent år 2025

Klimatnödläge utlyst 2020 - På Kommunfullmäktigemötet den 26 oktober 2020 besvarades ett medborgarförslag om ”vår gemensamma livsmiljö är hotad” där klimatnödläge var en punkt. Kommunfullmäktige konstaterade att klimatnödläge råder globalt. Detta baserat på den information som finns tillgänglig hos Naturvårdsverket och SMHI samt att EU-parlamentet under 2019 utlyst klimatnödläge. Kalmar kommun agerar lokalt.

Ny målsättning för en kommande handlingsplan 2023-2030 – I och med initiativet Klimatneutrala Kalmar 2030 höjs målsättningen i Kalmars klimatarbete. Ambitionen är att Kalmar inte skall ha några nettoutsläpp av växthusgaser 2030. Det innebär en utsläppsminskning med 85% i förhållande till 1990 års nivå. De kvarvarande utsläppen ned till noll skall kompenseras med olika åtgärder som fångar in och binder växthusgaser. Målen för Klimatneutrala Kalmar 2030 gäller hela det geografiska området Kalmar kommun, och inkluderar våra konsumtionsbaserade utsläpp.

3.2. Strategi

Klimatförändringarnas konsekvenser och målet att bli fossilbränslefritt och klimatneutralt till 2030 kommer att innebära en omfattande omställning av alla samhällssektorer och måste ske på att sätt som gör Kalmar bättre för alla, dvs att ingen lämnas utanför. Samtliga FN:s globala mål om hållbar utveckling, Agenda 2030, ska vara vägledande för alla kommunens verksamheter. Flera olika handlingsplaner och strategier, antagna eller på väg fram, bidrar till att öka takten i omställningen.

Strategierna i befintlig handlingsplan för fossilbränslefri kommun 2030 ser ut som följer.

1. Fossilbränslefri energiproduktion

 Uppmuntra ökad biogasproduktion

 Sträva efter maximal solelsproduktion och ökande vindkraftsproduktion

2. Fossilbränslefri energianvändning

 Resor, godstransporter och arbetsmaskiner ska optimeras och konverteras till biogas och el

 Vara en förebild inom fossilbränslefri arbetspendling

 Flygbolagen som trafikerar Kalmar Öland Airport ska stimuleras att använda biobränsle

 Infrastruktur för förnybara drivmedel ska vara väl utvecklad

3. Effektiv energianvändning

 Det ska vara enkelt att resa hållbart i Kalmar

 Möjligheterna att dela och samnyttja fordon ska utnyttjas

 Digitaliseringens möjligheter ska användas fullt ut

4. Växande näringsliv för hållbar utveckling

 Vi ska vara öppna för innovation och samverkan med näringslivet för fossilfri konkurrenskraft

5. Kunskap, medvetenhet och hållbar konsumtion

 Vi ska vara en förebild och aktivt uppmuntra andra aktörer i samhället att bli fossilbränslefria

6. Styrning och organisation

 Styrning, resurser och kompetens ska ge rätt förutsättningar

Kalmar kommuns första klimatkontrakt tar sin utgångspunkt i beslutade mål och handlingsplan för fossilbränslefri kommun 2030 och dess strategier samt den ambitionshöjning som beslutet om klimatneutral kommun 2030 innebär.

Det nya åtagandet om klimatneutral kommun innebär att en helt ny handlingsplan för fossilbränslefri och klimatneutral kommun kommer tas fram under 2023. Planen ska stödja förvaltningarna och bolagens arbete med klimatberäkningar och planer för reducering av växthusgaser.

Det finns ett antal strategiskt viktiga styrande dokument som måste hänga samman i omställningsarbetet. Bland annat den klimatanpassningsplan som antogs i december 2021 samt en ny översiktsplan för kommunens fysiska struktur för mark och vattenanvändning. Den senare är hösten 2022 ute för granskning och där har ambitionshöjningen om klimatneutral kommun 2030 tagits om hand.

I takt med att arbetet inom Klimatneutrala Kalmar växlas upp kommer flera planer och program att integrera målsättningen ”klimatneutral 2030” och ta arbetet vidare parallellt med att Kalmar kommuns Klimatkontrakt uppdateras och en Klimatinvesteringsplan tas fram under 2023.

Arbetet inom Klimatneutrala Kalmar 2030 kommer att utgå från följande tematiska områden:

Hållbar mobilitet

Kalmar är en snabbt växande kommun, relativt sett näst snabbast växande bland residensstäderna i Sverige. Utöver befolkningstillväxten ökar också fordonsinnehavet, den mest ytkrävande mobiliteten av alla transportslag. Därför är platsbristen en avgörande fråga i den pågående översiktsplaneringen. Tillsammans med de demografiska utmaningarna och förbättringspotentialen i folkhälsan blir också aktiv mobilitet en central frågeställning. Det tredje benet i stativet blir resursfrågan, alltså övergången från fossila drivmedel till mer hållbara alternativ. Mot bakgrund av detta baserar Kalmar sin mobilitetsplanering på HYR-konceptet (Hälsofrämjande-Yteffektivt-Resurssnålt).

Parallellt med ÖP:n tar också Kalmar fram en Mobilitetsstrategi som följer EU:s planeringsprocess för SUMP (Sustainable Urban Mobility Planning). Kopplat till detta strategiska dokument tas också sju åtgärdsplaner fram 1) Gång 2) Cykel 3) Kollektivtrafik 4) Bil 5) Godstransporter 6) Fossilbränslefria drivmedel och 7) Mobility Management.

Hållbar samhällsplanering

2019 inleddes processen med att ta fram en ny översiktsplan (ÖP) för Kalmar kommun och antagande planeras att ske till sommaren 2023. Planen utgår ifrån kommunens vision ”Tillsammans gör vi ett Kalmar för alla ännu bättre” som inrymmer en tydlig ansats om att planera och utveckla för en livsmiljö

som präglas av tillgänglighet, mångfald, jämlika och individuella livsvillkor i såväl stad som land. Översiktsplanen ska gälla till år 2035 men tar sikte på år 2050 och skapar förutsättningar för att Kalmar de kommande åren ska kunna växa hållbart. Kalmar ska vara en socialt, ekonomiskt och miljömässigt hållbar kommun och en attraktiv plats att bo, besöka och verka i. Detta genomsyrar samtliga inriktningsmål, strategier, principer och ställningstaganden.

Särskilt relevant för klimatfrågan är ställningstaganden för: ”Förändrat klimat” – som beskriver hur klimatpåverkan kan begränsas och hur Kalmar kommun ska anpassas till framtida klimat; ”Mobilitet och trafik” om hur mobilitet och trafik ska utvecklas i en hållbar riktning; ”Hållbar bebyggelseutveckling” med fem principer som främjar en hållbar utveckling och bidrar till hög livskvalitet i hela kommunen; ”Vindkraft” med tankar om hur vindkraften ska utvecklas och hanteras i kommunen; ”Teknisk försörjning ”om infrastruktur för energiförsörjning, vatten, avlopp och avfall.

Enligt den genomförda Hållbarhetsbedömning (en utökad Miljökonsekvensbedömning) av ÖP är en planerad befolkningsökning på ca 800 invånare per år en utmaning i relation till kommunens klimatmål. Men samtidigt bedöms den nuvarande översiktsplanen ambitiös när det gäller minskad klimatpåverkan genom till exempel bebyggelselokalisering kollektivtrafiklägen, förstärkt samhällsservice i anslutning till bebyggelse samt satsningar på kollektivtrafik, gång och cykel. Även planering för utbyggnad av förnybar energi och energieffektivisering av byggnader och bebyggelse bedöms styra i rätt riktning, även om vissa delar ligger utanför kommunens rådighet och kräver nära samverkan med Trafikverket och Region Kalmar län.

Hållbart byggande

En övergripande ambition är att Kommunkoncernens egna fastigheter ska ha en låg klimatpåverkan. I de byggnationsprojekt där Kalmar kommun är både beställare och utförare ställs krav på 25% lägre energiförbrukning än Boverkets byggregler. Vid markanvisning ska hållbart byggande uppmuntras, exempelvis cirkulära lösningar för bevattning, hög energistandard, egen energiproduktion, hållbara materialval och möjlighet till odling.

Utsläppen av växthusgaser räknat på hela byggnadens livscykel ska minska. Ett uppdrag är att ta fram underlag för ett pilotprojekt med en klimatneutral förskola som ett lärande för klimatneutralt byggande i Kalmar kommun.

Generellt sett behöver grundförutsättningar för hållbart byggande utvecklas. De tekniska systemen i form av infrastruktur med anläggningar för energi, vatten, avlopp och avfall behöver byggas ut, förbättras och förändras i takt med att invånarna i kommunen ökar. De behöver även utvecklas för att klara ett förändrat klimat och kunna stärkas av innovation och trender kring exempelvis digitalisering, automatisering, delningsekonomi och artificiell intelligens.

Effektivare energianvändning

Kalmar kommun ska arbeta enligt bygg- och anläggningssektorns färdplan för fossilfri konkurrenskraft med målet att minska växthusgaserna i hela livscykeln för byggnader med 50 procent till 2030, jämfört med 2015.

Mycket handlar också om vanor och beteenden. Den sparade kilowatten är alltid den mest kostnadseffektiva kilowatten. Erfarenheter från publika kampanjer visar att 10–20 % minskad energianvändning kan uppnås genom att skapa ökad medvetenhet och beteendeförändring. Satsningar på effektiv energiproduktion, - användning, -lagring och -delning ska ses som en möjlighet.

Aktuella utmaningar består i att använda energi smartare och jämnare - över året och under dygnet. Effekttoppar, som uppstår när energianvändningen är som högst i förhållande till energiproduktionen/tillgången, behöver kapas. Energistyrning och energilagring blir allt viktigare insatsområden för att säkra en robust, kostnadseffektiv och smart energiförsörjning.

Förnybar energi

År 2035 ska Kalmar kommun vara självförsörjande på förnybar el. För att uppnå en ökad självförsörjningsgrad av förnybar energi behöver produktionen i länet och i kommunen öka. Vindkraft, bioenergi och solenergi är de energislag som är aktuella i nuläget inom Kalmar kommun, men även nya energibärare som exempelvis vätgas och elektrobränslen väntar runt hörnet. Covid19-pandemins störda/uteblivna leveranser och den ökade geopolitiska instabiliteten och oron i omvärlden de senaste åren är ytterligare omständigheter som påvisar behovet av ökad nationell och regional självförsörjningskapacitet. Energisystemet behöver anpassas när fler mikroproducenter tillkommer med egen sol- och vindelsproduktion. Här finns stora möjligheter för att driva klimatomställningsarbetet framåt.

Ökad cirkularitet

Kalmar ska vara ett cirkulärt samhälle 2045 och i egen verksamhet 2030. Kalmar kommun har även ett långsiktigt mål om att avfallet inom kommunkoncernen ska minska med 30 procent från 2018 till 2025

– ökade källsorteringsmöjligheter, plastbantning och resursmedvetenhet vid upphandling är pågående aktiviteter för att nå detta.

Kalmar kommun driver flera projekt som stämmer väl med ett cirkulärt förhållningssätt. Fritidsbanken som tillhandahåller tusentals sport- och fritidutrustning för invånarna och Återbruket som samlar in och vidareförmedlar kontorsmöbler mm är två väletablerade och populära verksamheter. Ett annat exempel är att minska mikroplastspridning från konstgräsplaner som förses med utrustning för att stoppa och samla upp granulat från spelare innan de lämnar fotbollsplanen. Ett annat relevant område är ett återbruksprojekt för att hitta former att återanvända byggmaterial och kontorsmöbler.

Men för att få till en Cirkulär ekonomi krävs en större samhällsförändring där ett traditionellt “slit och släng-samhälle” ersätts av cirkulära processer. Tjänster och produkter designas, tillverkas och utformas av giftfria hållbara material som är lätta att anpassa under användningsperioden och som enkelt kan demonteras efter slutanvändning så att de kan föras tillbaka till egna eller andras tillverkningsprocesser. En cirkulär ekonomi öppnar för ökad samverkan och symbios mellan aktörer då ett restflöde i en process kan bli en råvara i en annan.

Hållbara inköp

Kalmar kommun upphandlar varor och tjänster i enlighet med lagen om offentlig upphandling för ca 2 miljarder kronor varje år. Inköpsvolymen ger stor möjlighet att påverka i en mer hållbar riktning.

I Kalmar kommuns upphandlingsprocess ställs tydliga sociala och miljömässiga krav som bland annat fokuserar på arbetsrättsliga villkor, socialt ansvarstagande, djurskydd och minimerad miljöpåverkan. Fossilbränslefria transporter och giftfria produkter är områden där Kalmar kommun framgångsrikt medverkat till marknadsutveckling.

Ett omfattande utvecklingsarbete pågår för att ytterligare tydliggöra inköpspolicyn med riktlinjer, checklista för hållbar upphandling och upphandlingsmallar i syfte att säkerställa att kommunens inköp medverkar till en hållbar utveckling i enlighet med FN:s globala hållbarhetsmål. Hållbarhetskraven ska företrädesvis sättas efter marknadsanalys och i dialog med marknadens aktörer samt premiera leverantörer i framkant. Efterlevnaden av avtal och ställda hållbarhetskrav kommer att följas upp tydligare och mer systematiskt.

Uppdrag under 2023 är att kommunen inom ramen för LOU ska implementera upphandlingspolicyn genom att utbilda upphandlare och beställare av upphandlingar kring cirkulär upphandling, t.ex. genom att säkerställa att återbruk blir förstahandsval vid anskaffning av utvalda produkter.

Hållbar produktion och konsumtion

Vår klimatpåverkan beror inte enbart på det som sker inom Kalmars geografi. En väsentlig del av Kalmarbornas konsumtionsbaserade utsläpp av växthusgaser genereras av produktion utanför kommunens och Sveriges gränser.

När det gäller kommunen som konsument finns tydliga mål att cirkulär och hållbar upphandling ska vara en integrerad del i kommunkoncernens inköpsprocess år 2025. Att nå en bredare allmänhet är mer komplicerat. De konsumtionsbaserade utsläppen för en genomsnittlig svensk ligger på 9 ton Co2/år. 2022 gick Kalmar med i ett Vinnovafinansierat projekt tillsammans med Stockholm Environment Institute och Umeå kommun för att utveckla ”Konsumtionskompassen”. Ett digitalt verktyg som kan användas av Sveriges kommuner för att illustrera, analysera och minska utsläppen från sin konsumtion ner på postnummernivå. Utvecklingen av modeller och praktisk tillämpning fortsätter under 2023.

3.3. Organisation och ledning

Grundtanken i Klimatneutrala Kalmar är att ledning och styrning ska ske enligt ordinarie beslutsprocesser inom koncernen Kalmar kommun. Men klimatneutrala Kalmar handlar också om att främja samarbete över organisationsgränser och mellan olika samhällssektorer, att utveckla forum där innovation och nya samarbetsformer skapas och snabbar på omställningen till ett fossilfritt och klimatneutralt Kalmar.

Ledningen av Klimatneutrala Kalmar består av en politisk/strategisk styrgrupp i form av Kalmar kommuns Vatten- och miljönämnd, samt av en mer operativ styrgrupp bestående av förvaltnings och

bolagschefer från Samhällsbyggnadskontoret, Serviceförvaltningen, Kalmar Energi, Kalmar Vatten AB, Kalmar Science Park, Kalmar Öland Airport, Kalmarhem, och kommunens digitaliseringschef.

Det dagliga arbetet kommer att drivas framåt av ett operativt team bestående av medarbetare på kommunledningskontoret (Processledare, projektledare, projektkoordinator) samt specialister från förvaltningar och bolag som organiseras och träffas regelbundet inom fyra temagrupper: 1) Byggnation, bostäder, lokaler samt energiproduktion och användning. 2) Mobilitet och fossilfri infrastruktur. 3) Cirkulärt samhälle och konsumtion. 4) Grön, blå struktur och kompensation.

För att skapa bästa möjliga förutsättningar för de tematiska grupperna att identifiera behov, föreslå, och utveckla innovativa och effektiva åtgärder kommer de att stöttas av projektkonsortiet som består av följande organisationer: Kalmar kommunkoncern, Linnéuniversitetet, RISE, Goda Hus, IUC, Energikontor sydost. De tematiska grupperna kommer också vara spindeln i nätet när det gäller att föreslå uppdateringar till nästa Klimatkontrakt och insatser till 2023 års Klimatinvesteringsplan. (Figur

1. Temagrupper Klimatneutrala Kalmar)

Figur 1. Temagrupper Klimatneutrala Kalmar

3.4. Samverkan med näringsliv, akademi och medborgare

Samverkan med näringsliv, akademi och medborgare är en nödvändig förutsättning för att lyckas med klimatomställningen. En hel del finns på plats. Till exempel har Kalmar sedan 2017 ett partnerskapsavtal med Linnéuniversitetet som sträcker sig till 2028. Inom ramarna för detta finansieras under 2023 stipendier och konkreta forskningsprojekt med fokus på frågor som rör ledarskap, digitalisering och klimatfrågor.

I Kalmar kommuns näringslivsråd samverkar kommunen med lokala näringsidkare och universitetet inom en rad olika tematiska områden. Sedan länge är Kalmar Science park en kreativ mötesplats för företag som vill växa. Kalmarsundsveckan, som återkommer i september varje år, är en arena där

kommun, näringsliv och civilsamhälle möts för att utbyta erfarenheter och ta på sig nya “åtaganden” inom hållbarhetsområdet för kommande år. Detta är också den arena som kommer att användas inom Klimatneutral Kalmar för att mobilisera nya aktörer, belysa resultat och höja ambitionsnivåerna.

Inom Klimatneutrala Kalmar 2030 höjer kommunen ambitionsnivån. I takt med att klimateffekterna blivit alltmer påtagliga ökar det politiska fokuset och trycket från medborgare och näringsidkare på att växa hållbart och att accelerera omställningen. Under 2023 kommer Kalmar kommun bygga vidare på redan inslagen väg, bredda och fördjupa samarbetet med medborgare, näringsliv, universitet och civilsamhällets aktörer

Kommunikation och ett lokalt klimatkontrakt - Under 2022 har Projektkonsortiet genomfört en workshop för framtagande av gemensam kommunikationsstrategi och grafiskt manér. Informationen om arbetet med Klimatneutrala Kalmar ska fortsatt finnas under projektägaren Kalmar kommuns hemsida men med en egen sida som gemensam ”landningsbana” för de lokala aktörer som ansluter sig.

Under 2023 siktar Kalmar på att lansera ett lokalt klimatkontrakt/nätverk mellan Kalmar kommun och det lokala förenings och näringslivet där man delar erfarenheter goda exempel och driver på varandra framåt i arbetet att välja och genomföra insatser för att skynda på klimatomställningen.

Ett lokalt Klimatkontrakt skulle kunna manifestera en gemensam ambition att exempelvis: Minska utsläpp av växthusgaser i linje med Parisavtalet; Integrera klimatfrågan i organisationens huvudsakliga verksamhets- eller affärsstrategi; genomföra årlig uppföljning av direkta och indirekta klimatutsläpp enligt metodik i GHG-protokollet3; anta de årliga klimatutmaningar som är mest relevanta för att minska verksamhetens klimatpåverkan; stå upp för ett gemensamt lokalt arbete för klimatneutrala Kalmar 2030 och erbjuda mentorskap till nya signerande parter inom samma bransch.

3.5. Klimatinvesteringsplan

Klimatinvesteringsplanen ska beskriva de investeringar som Kalmar kommun ska genomföra för att nå målsättningen om klimatneutralitet. I processen mot en Klimatinvesteringsplan ingår flera steg. Se figur 2. Från åtgärdsförslag till Klimatinvesteringsplan.

Klimatberäkningar Åtgärdsprogram Reduktionseffekt Klimatinvesteringsplan

Figur 2. Från åtgärdsförslag till Klimatinvesteringsplan

Klimatberäkningar är en viktig del i processen och krävs för att få en nulägesbild av dagens situation. Arbetet är påbörjat, men att gå från schabloner till faktiska utsläpp har varit mer komplicerat än väntat. Under 2023 kommer Kalmar att fortsätta samla in uppgifter, men på sikt behövs ett betydligt bättre systemstöd och en löpande uppföljning av våra klimatrelaterade utsläpp. Arbetet med att ta fram åtgärdsförslag och att beräkna effekter av dessa kommer att pågå parallellt med klimatberäkningarna. En relaterad fråga handlar om förutsättningarna för lokala klimatbudgetar. Här kommer Kalmar under 2023 vara med i utvecklingsprojektet ”Koldioxidbudgetar som ram för en koordinerad klimatomställning”. Detta är ett Vinnovafinansierat initiativ som drivs av bland annat RISE, Uppsala universitet, Stockholm Environment Institute och Innovationsföretagen.

3.6. Digitalt stöd för genomförandet

Kalmar kommun ska ligga i framkant vid anpassning till och utbyggnad av ny digital teknik. De övergripande målen är att digitalisering och ny teknik ska användas för att göra vardagen enklare för kommunens invånare och näringsliv, skapa högre kvalitet och effektivitet i verksamheten och vara ett viktigt verktyg för att klara omställningen till ett hållbart samhälle. Det kan handla om allt från nya smarta tjänster och sensorer till en bättre och mer funktionell samhällsplanering och service.

I det kommande arbetet inom Klimatneutrala städer kommer Kalmar kommun att dra nytta av resultaten från City as a Platform. Det nationella strategiska innovationsprogram där Kalmar varit en av de kommunerna som samlats för att utforska, testa, implementera och samverka kring gemensamma IoT-plattformar som stöd för samhällsnytta i städerna. Projektet har ökat förståelsen för hur data kan användas för att effektivisera befintliga processer, få bättre överblick och generera bredare beslutsunderlag samt erbjuda invånarna optimerade tjänster.

Kalmar kommun kommer att fortsätta utveckla arbetet inom den organisation som byggts upp under de senaste åren för att främja digitalisering inom hela kommunkoncernen; en centralt placerad digitaliseringschef och digitaliseringsledare som arbetar med verksamhetsspecifika frågor ute i de kommunala förvaltningarna och bolagen.

Exempel på konkreta digitaliseringsfrågor som kommer drivas vidare under 2023 är: Utvecklingen av smarta sensorer inom Kalmarhems (det kommunala bostadsbolaget) hyresrätter. Detta kommer bland annat göra det möjligt att mäta avfallsvolymer och därmed påverka de boendes beteende samt optimera sophämtningen. Ett annan satsning som har potential att underlätta för hållbar samhällsplanering är ”StreamSam”. Ett projekt som syftar till att digitalisera samhällsbyggnadsprocessen med målen att testa och utveckla metoder som: effektiviserar insamlingen av geografiska data med drönare; automatiserar framtagandet av tredimensionella modeller över terräng och byggnader, och utvecklar nya e-tjänster för att effektivisera den kommunala bygglovsprocessen. När det gäller övergripande styrning och uppföljning kommer ett arbete påbörjas under 2023 för att hitta digitala system som möjliggör en automatiserade och mer regelbunden uppföljning av kommunens utsläpp av växthusgaser.

3.7. Innovationsnav för klimatneutrala kommuner

Kalmar kommun ser nätverket med de 23 svenska kommunerna som ska bli klimatneutrala till 2030 som väldigt viktigt för att inhämta inspiration, kunskap och få styrka i omställningsarbetet, men också för att sprida Kalmars idéer och erfarenheter.

Kalmar kommun ingår i flera andra viktiga nätverk inom klimatområdet, men även när det gäller innovation och digitalisering till exempel: ”City as a Platform” med målet att skapa standards för det smarta uppkopplade samhället och “Biogas Sydost”, Klimatsamverkan Kalmar län, Klimatkommunerna samt Fossilfritt Sverige för omställning till ett förnybart samhälle. Internationellt medverkar Kalmar i Baltic Sea Biogas Alliance (BASE) som leds av Krinova Sience Park, Union of the Baltic Cities (UBC) där vi har medverkat i ett antal klimatrelaterade projekt tillsammans med olika aktörer kring Östersjön.

I närområdet för Kalmar dialog med sydostregionens två andra residensstäder, Växjö och Karlskrona. Med syftet är lära av varandra och skapa synergieffekter i utvecklingsarbetet samt verka för en gemensam arbetsmarknadsregion och stärka hela sydöstra Sverige i klimatomställningen.

3.8. Klimatanpassning

Kalmar kommun är ett av 25 områden i Sverige som Myndigheten för samhällsskydd och beredskap bedömer har betydande översvämningsrisk. Enligt nuvarande värsta scenario är havsnivåhöjningen cirka 1,1 meter till 2100. Utöver temporära höjningar på ytterligare 1,5 meter. Miniminivån för ny bebyggelse är 2,8 meter. Det långsiktiga målet för Kalmar kommuns klimatanpassningsarbete är att kommunen ska stå robust inför klimatförändringarna. Människors hälsa, natur, kulturarv och ekonomiska intressen ska skyddas.

I Kalmar kommuns första Klimatanpassningsplan beskrivs klimateffekter och deras konsekvenser, det vill säga varför kommunen behöver arbeta med frågorna, och i stora drag vad som behöver genomföras utifrån nuvarande kunskap samt vilka övergripande åtgärder som är nödvändiga för att

komma vidare. Klimatanpassningsplanen riktar sig i fösta hand till kommunkoncernens verksamheter som förväntas integrera klimatanpassning i sitt ordinarie arbete och ansvarar för genomförandet av åtgärder i planen, inklusive prioritering och tidssättning.

I arbetet med att bli klimatneutrala blir det naturligt att också prata om och verka för klimatanpassning. Att hindra och lindra klimatförändringar är en viktig del av klimatneutrala Kalmar.

3.9. Klimatsmart mobilitet

Parallellt med Kalmars nya översiktsplan tas också Kalmars första mobilitetsstrategi fram. Denna bygger höggradigt på kommunens Trafikledsplan som togs fram 2020 och fungerar som planeringsunderlag. Gemensamt för ÖP och mobilitetsstrategi är att det övergripande målet för mobilitet är att förändra nuvarande färdmedelsfördelning. I dagsläget utgör bilen ungefär 60% av persontransporterna i kommunen medan den hållbara mobiliteten (gång, cykel och kollektivtrafik) utgör 40%. Till 2035 är målsättningen att färdmedelsfördelningen ska vara den omvända så att hållbara transportslag utgör 60% och bilen 40%.

För att lyckas med det krävs en omfattande beteendeförändring så att framför allt de korta urbana resorna med bil kraftigt reduceras. I dagsläget är 44% av de urbana bilresorna kortare än fem kilometer. För att en sådan omfattande beteendeförändring skall komma till stånd behövs insatser inom framför allt två områden göras.

För det första behöver invånare och näringsliv medvetandegöras var utmaningarna med nuvarande mobilitet ligger. Detta kallas också mjuka variabler eller Mobility Management. Arbetet syftar till att påverka resan och färdsättet innan den har påbörjats. Till detta arbete knyts exempelvis informationskampanjer med syfte och målsättning när vi fysiskt bygger om vår infrastruktur, olika uppmuntringskampanjer för att öka det hållbara resandet, förbättrade väderskydd och förvaringsmöjligheter för cyklar/lådcyklar, kampanjer riktade till vårdnadshavare, barn och skolor för att minska skjutsningen med bil med mera.

För det andra så måste den fysiska infrastrukturen i högre grad än idag förenkla och förbättra för de hållbara transportslagen eftersom de konkurrerar om att vara ett bättre alternativ än bilen. De måste vara bekväma, snabba och flexibla så att fördelarna med att välja rätt överträffar nackdelarna med att välja köer, parkeringsutmaningar och trängsel i bilen. De här kallas också för hårda variabler och handlar om att utveckla rena busskörfält, signalprioritering i korsningar, gen dragning av kollektivtrafik, separerade gång- och cykelbanor, gångstråk men också satsningar på mobilitet som tjänst exempelvis.

Mot bakgrund av dessa två områden handlar utvecklingen om att hitta en balans av åtgärder där både piska och morot används för att uppnå beteendeförändringen. Exempelvis är parkeringsfrågan livligt debatterad eftersom det är ett ineffektivt utnyttjande av yta och skapar stora utmaningar med exempelvis tillgänglighet till stadskärna, platsbrist vid exploatering och utveckling av staden. En revidering av de parkeringsriktlinjer som togs 2016 genomförs för närvarande och kommer att ingå i den kommande mobilitetsstrategin.

En klimatsmart mobilitet baseras på planering och utveckling enligt HYR-modellen.

 Hälsofrämjande

 Yteffektivt

 Resurssnålt

När det gäller det mer långväga resandet ställer Kalmars geografiska läge, ett flertal större internationella företag och ett växande universitet, höga krav på tidseffektiva och tillförlitliga transporter, nationellt och internationellt. Kalmar kommun och Region Kalmar län driver på för att öka tillgången till persontransporter med tåg och långdistans bussar. Men regionens flygplats, Kalmar Öland Airport, är fortfarande en viktig aktör för att tillgodose dessa behov. För att kunna behålla Kalmars attraktivitet och samtidigt nå klimatmålen arbetar Kalmar Öland Airport tillsammans med Kalmar kommun, Region Kalmar län, Region Gotland, projektet Grön flygplats, Swedaiva och de svenska flygbolagen för att nå målen att:

- Flyget ska vara fossilfria i sin egen verksamhet 2023.

- Ha en infrastruktur på plats i Kalmar för kommersiellt elflyg 2027

- Att ha fossilfritt flyg i linjetrafik på plats 2030

Under 2021 var inblandning av biobaserat flygbränsle på allt som tankades i Kalmar 30 %, plus de 0,8

% som reduktionsplikten innebär. Kalmar kommun reducerade fossila utsläpp för egna flygresor genom inköp av biobaserat flygbränsle.

3.10. Rapportering och uppföljning

Kalmars miljö- och klimatarbete är integrerat i kommunens ordinarie system för ledning och uppföljning av verksamheten. Miljömålsansvariga rapporterar varje kvartal statusen i Hypergene i syfte att löpande följa upp och prioritera särskilt viktiga frågor. Det som följs upp är status i beslutade aktiviteter och nyckeltal samt de uppdrag som kommundirektören är tilldelad i verksamhetsplanen med budget.

När det gäller en uppföljning av faktiska minskningar av kommunens klimatrelaterade utsläpp räknat som kg Co2 återstår en hel del. Som beskrivs under rubrik 3.5 pågår ett arbete med klimatberäkningar som kommer fortsätta under 2023. Men inom detta område efterlyser Kalmar stöd från andra och på sikt kanske ett gemensamt digitalt verktyg som möjliggör kvartalsvis uppföljning på ett likande sätt som när man i dag använder ordinarie ekonomisystem för att ta fram kvartalsrapporter över hur kommunens verksamheter har presterat i relation till årets ekonomiska budget.

I övrigt kommer Klimatkontraktet att följas upp enligt Viable Cities riktlinjer i punkt 7 nedan.

4. Viable Cities åtaganden

Innovationsprogrammet Viable Cities genomförs i bred samverkan, för att bidra till att ställa om till klimatneutrala städer 2030 som en del i det svenska åtagandet att uppfylla mål i Agenda 2030 och Parisavtalet. I detta ingår att vara internationella föregångare i städers omställning.

Viable Cities arbetar med en bredd av aktörer på tvärs över vetenskapliga discipliner, branscher och samhällssektorer. Det kopplar samman excellenta forskningsmiljöer med stora och små företag inom en rad branscher samt offentliga verksamheter och civilsamhällesorganisationer.

Inom ramen för den roll som Viable Cities har som strategiskt innovationsprogram kommer programmet att verka för följande:

4.1. Bättre regler

Lorem ipsum dolor sit amet, consectetur adipiscing elit, sed do eiusmod tempor incididunt ut labore et dolore magna aliqua. Ut enim ad minim veniam, quis nostrud exercitation ullamco laboris nisi ut aliquip ex ea commodo consequat.

4.2. Innovationer

4.3. Samordnad finansiering

4.4. Uppbackning inför EU-finansiering

5. Myndigheternas åtaganden

Myndigheterna ställer sig bakom det missionsdrivna arbetet som syftar till att ställa om till klimatneutrala städer 2030 och tillhandahåller en ram för samverkan genom det strategiska innovationsprogrammet Viable Cities.

Myndigheterna har för avsikt att samarbete kring följande utveckling under 2021 för att understödja kommunernas klimatomställning:

5.1. Samordning kring lärdomar och regelverk

5.2. Forskning, innovationer och utveckling

5.3. Samordnad finansiering

5.4. Arbete med Europeiska investeringsprogrammet för forskning och innovation

6. Strategiska utvecklingsprojekt 2022

Under 2021 kommer följande strategiska utvecklingsprojekt att bedrivas inom Viable Cities Transition Lab i samverkan med övriga kommuner, med syfte att vid den kommande revideringen av Klimatkontrakt 2030 kunna vidareutveckla innehållet i kontraktet.

6.1. Systemdemonstration

6.2. XXX

7. Gemensamt arbete kring uppföljning, utvärdering och uppdatering

Viable Cities och kommunen är överens om att genomföra en årlig uppföljning av kommunens resultat inom ramen för Klimatkontrakt 2030. Viable Cities tar fram underlag för en årlig uppfölj- ning på kommunal och nationell nivå.

7.1. Viktigaste uppdateringar för kommunen

7.2. Mest angelägna erfarenheter att dela för kommunen

7.3. Viktigaste uppdateringar för Viable Cities

7.4. Viktigaste uppdateringar för myndigheterna

8. Kontraktet

Parterna är överens om att dessa gemensamma åtaganden, så som de formuleras ovan, ska gälla för 2022. Den första versionen av Klimatkontrakt 2030 signerades 2020. Klimatkontraktet ska uppdateras och förnyas inför varje nytt år.

Klimatkontrakt 2030

Parterna är överens om att dessa gemensamma åtaganden, så som de formuleras ovan, ska gälla för 2022. Klimatkontraktet ska uppdateras och förnyas inför varje nytt år.

Stockholm den 8 december 2021

XX, kommunstyrelseordförande XX kommun

Xxxxxx Xxxxxx, generaldirektör Energimyndigheten

Xxxx Xxxxxx, programchef Viable Cities

Xxxxx Xxxxxxxx, generaldirektör Xxxxxxx

Xxxxxx Xxxxxx, generaldirektör Energimyndigheten

Xxxxxxx Xxxxxxx, generaldirektör Tillväxtverket

Xxxx Xxxxxx, generaldirektör Trafikverket (dialog förs just nu om ev signering)

Bilaga 1 – länkar till dokument

Nedan finns länkar till de mest relevanta dokumenten i relation till Klimatkontrakt 2030 för Kalmar.

LÄNKAR TILL RELEVANTA DOKUMENT

Handlingsplan fossilbränslefri kommun 2030 (2019)

Handlingsplan för god vattenstatus (2021)

Miljobokslutet (2021) Energibalans (2018)

Översiktsplan - Samrådsversion (2021)

Document Metadata

Table of Contents

TJÄNSTESKRIVELSE‌

Document Metadata