Placeringsriktlinjer
Fastställd av: | Styrelsen |
Fastställd: | 2020-10-01 |
Tillämpas från: | 2021-01-01 |
Tidigare fastställd: | 2019-11-04 |
Beredningsansvarig: Vd
1 Inledning
Rättslig grund
Riktlinjerna har sin utgångspunkt i följande externa regelverk:
• Lagen (2019:742) om tjänstepensionsföretag
• Finansinspektionens föreskrifter och allmänna råd (FFFS 2019:21) om tjänstepensionsverksamhet
I de fall som alternativa tillämpningar jämfört med gällande externa regelverk föreligger ska avvikelsen skriftligen motiveras, dokumenteras och arkiveras.
Mål och syfte
Målet med dessa riktlinjer är att främja en god företagsstyrning och utgöra övergripande bestämmelser om placering av tillgångar inom Svenska kyrkans tjänstepensionsförening (”KP”).
Syftet med dessa riktlinjer är att öka medvetenheten och förståelsen kring placering av tillgångar, utgöra ramar och styrinstrument för investeringar samt säkerställa att investering av tillgångar sker på ett ändamålsenligt och effektivt sätt.
Omfattning
Dessa riktlinjer ska tillämpas på all verksamhet som bedrivs av KP, innefattande verksamhet som omfattas av uppdragsavtal. Vidare bestämmelser om uppdragsavtal framgår av Xxxxxxxxxx för verksamhet som omfattas av uppdragsavtal.
Publicering
Dessa riktlinjer ska efter fastställande utan dröjsmål publiceras och alltid finnas tillgänglig på filserver G:/ och i Admincontrol.
Dessa riktlinjer ska offentliggöras samt ges in till Finansinspektionen i enlighet med avsnitt 9 Rapportering.
Sekreterare ansvarar för att publicering sker och ska följa upp att så har skett.
2 Definitioner
Premiebestämd pension definieras i enlighet med 1 kap 2 § i stadgarna. Övriga begrepp definieras där de förekommer i dessa riktlinjer.
3 Roller och ansvar
Styrelsen
Styrelsens ansvar innefattar att:
• Ha det yttersta ansvaret för att KP:s kapitalförvaltning är tillfredsställande och effektiv samt att fastställda interna regler för kapitalinvestering efterlevs.
• Fastställa dessa riktlinjer.
• Säkerställa att dessa riktlinjer ses över och fastställs minst årligen.
• Besluta om nya svenska fastighetsbolagsinvesteringar
• Besluta i frågor som har principiell betydelse eller i övrigt är av större vikt och som AU överlämnar till styrelsen för beslut.
Arbetsutskottet (AU)
Arbetsutskottets (AU) ansvar innefattar att:
• Förbereda ärenden om kapitalförvaltning som styrelsen ska besluta i.
• Följa utvecklingen:
o av placeringstillgångarna i relation till pensionsåtaganden och vid behov föreslå åtgärder
o av kapitalförvaltningen och vid behov vidta åtgärder
o på de finansiella marknaderna, t.ex. beträffande nya produkter och vid behov föreslå åtgärder.
• Besluta om nya placeringar i alternativa tillgångar.
• Besluta, i det fall placeringen ska ske i form av diskretionär förvaltning, om vilken förvaltare som ska anlitas och om utformning av förvaltningsuppdraget.
• Besluta, i det fall placeringen ska ske i ett strukturerat finansiellt instrument, om den närmare utformningen av instrumentet och om köp och försäljning av instrumentet.
• Besluta i vissa frågor som särskilt anges i dessa placeringsriktlinjer.
Om en fråga har principiell betydelse eller i övrigt är av större vikt ska den av AU överlämnas till styrelsen för beslut, även om AU har beslutanderätt.
Beslut av AU ska snarast anmälas till styrelsens ledamöter.
Placeringsråd
Som stöd och rådgivare åt AU i frågor som gäller kapitalförvaltning kan styrelsen utse ett placeringsråd.
Verkställande direktören (vd)
Vd:s ansvar innefattar att:
• Säkerställa att dessa regler efterlevs, och att verksamheten bedrivs i enlighet med dessa.
• Det finns instruktioner, processer och rutiner för kapitalförvaltning, i de fall och i den utsträckning som detta krävs.
• Berörda parter inom KP läser, förstår och förhåller sig till dessa regler.
• Aktivt följa utvecklingen av kapitalförvaltningen och rapportera om den till AU och styrelsen samt att ta de övriga initiativ som erfordras.
• Verkställa beslut tagna av styrelsen och AU.
• Ha löpande kontakt med externa förvaltare och depåbank.
• Utföra rapportering och uppföljning i enlighet med dessa placeringsriktlinjer.
• Verkställa överföring av kapital mellan skuldtäckningsportföljer och portföljer för fria tillgångar.
• Verkställa överföring av kapital till eller från anlitade externa förvaltare eller investeringsfonder, dels i samband med att ytterligare kapital behöver föras till eller tas ut ur den långsiktiga kapitalförvaltningen, dels i samband med överföringen av kapital mellan skuldtäckningsportföljer och portföljer för fria tillgångar (se avsnitt 5.4).
• Besluta om tillgångsfördelningen i portföljerna med fria tillgångar.
• Besluta om nivå för durationsmatchning och storlek på skuldtäckningsportföljerna.
Ansvarig för riskhanteringsfunktionen
Ansvarig för riskhanteringsfunktionens ansvar innefattar att:
• Följa bestämmelser om riskhanteringsfunktionen i enlighet med Riktlinjer för riskhantering.
4 Verksamhetens indelning i avdelningar
KP:s verksamhet ska vara indelad i två avdelningar; en för premiebestämda pensioner (avdelning I) och en för förmånsbestämda pensioner (avdelning II).
Enligt stadgarna ska räkenskaperna för de två avdelningarna redovisas var för sig och överföring av medel mellan avdelningarna får inte ske, såvida inte Finansinspektionen har gett särskilt tillstånd till detta.
5 Placeringsstrategi
Principer
Tillgångarna ska investeras aktsamt och utgå från nedanstående principer.
Tillgångar ska förvaras på ett sådant sätt att de alltid är identifierbara och åtkomliga för KP. Förvaringen ska ske på ett säkert sätt och ska inte ge upphov till intressekonflikter.
5.1.1 Riskkontroll
Tillgångar ska enbart investeras i sådana finansiella instrument och andra tillgångar vars risker kan identifieras, värderas, övervakas, hanteras, kontrolleras och rapporteras samt på lämpligt sätt beaktas i den egna risk- och solvensbedömningen.
5.1.2 Riskspridning
Tillgångar ska investeras i finansiella instrument och andra tillgångar så att lämplig riskspridning uppnås.
Tillgångar ska därmed fördelas inom och mellan olika tillgångsslag och marknader med syfte att sprida riskerna och begränsa exponeringen mot enskilda negativa händelser på ett lämpligt sätt.
5.1.3 Hållbara placeringar
Vid placeringsbeslut ska, förutom överväganden mellan risk och avkastning, hänsyn tas till miljöfaktorer, sociala faktorer och företagsstyrningsfaktorer samt etiska frågor.
Hållbarhetsstrategin ska utgöra en integrerad del av samtliga placeringsbeslut. Bestämmelser om hållbara placeringar finns i Riktlinjer för hållbara investeringar. Avkastningsmål och risktolerans
Avkastningsmålet ska vara utformat utifrån vad som krävs för att KP över tid och inom
accepterat risktagande ska kunna fortsätta att leverera konkurrenskraftiga tjänstepensioner och att möta åtagande i form av försäkringsrisker.
Risktagandet ska avse såväl risken för att placeringarna på kort sikt kan minska väsentligt i värde som risken för att de långsiktiga avkastningsmålen inte uppnås.
5.2.1 Premiebestämda pensioner (avdelning I)
Det övergripande avkastningsmålet för avdelning I ska vara att uppnå en avkastning som genererar en återbäring som är konkurrenskraftig i förhållande till andra tjänstepensionsförsäkringar på den svenska marknaden.
Risktoleransen ska vara att de totala tillgångarna med betryggande grad av sannolikhet förväntas motsvara minst KP:s åtagande.
5.2.2 Förmånsbestämda pensioner (avdelning II)
Det övergripande avkastningsmålet för avdelning II ska vara att i första hand uppnå en avkastning som motsvarar den genomsnittliga grundräntan, och i andra hand en avkastning därutöver motsvarande den i kollektivavtal angivna indexuppräkningen.
Risktoleransen ska vara att de totala tillgångarna med betryggande grad av sannolikhet förväntas motsvara minst KP:s åtagande.
Strategi för att uppnå målen
För att säkerställa att de totala tillgångarna i respektive avdelning med betryggande grad av sannolikhet motsvarar minst KP:s åtagande ska:
• Tillgångar som i den grad som anges i avsnitt 5.5 motsvarar de försäkringstekniska avsättningarna (skuldtäckningstillgångarna) placeras i räntebärande värdepapper och obelånade fastighetstillgångar.
• Räntebärande skuldtäckningstillgångar ha en duration som på det sätt som anges i avsnitt 5.5.5 och kopplas till durationen i de försäkringstekniska avsättningarna (durationsmatchning).
Genom durationsmatchningen kan det verkliga värdet av skuldtäckningstillgångarna kopplas till det verkliga värdet av de försäkringstekniska avsättningarna, vid förändringar i marknadsräntorna.
Andra tillgångar än skuldtäckningstillgångarna (de fria tillgångarna) kan placeras med högre risknivå och därmed ge högre förväntad avkastning.
Tillgångsportföljer
Det ska finnas fyra separata tillgångsportföljer för den långsiktiga kapitalförvaltningen:
• En för skuldtäckningstillgångar som avser premiebestämda pensioner (avdelning I).
• En för skuldtäckningstillgångar som avser förmånsbestämda pensioner (avdelning II).
• En för andra tillgångar än skuldtäckningstillgångar (fria tillgångar) som avser premiebestämda pensioner (avdelning I).
• En för andra tillgångar än skuldtäckningstillgångar (fria tillgångar) som avser förmånsbestämda pensioner (avdelning II).
Det ska därtill finnas en likviditetshantering för det kortfristiga kassaflödet.
Placeringsregler för skuldtäckningsportföljerna
5.5.1 Mål och riskbegränsning
Målet för var och en av skuldtäckningsportföljerna ska vara att varje år uppnå en avkastning som minst motsvarar den diskonteringsränta som tillämpats vid skuldberäkningen.
Riskbegränsning ska ske genom tillåtna placeringar, limiter för tillgångsfördelning och krav på durationsmatchning.
5.5.2 Intervall
Portföljerna för skuldtäckningstillgångar ska storleksmässigt ligga i nedanstående intervall av de försäkringstekniska avsättningarna för respektive avdelning (definierat som skuldtäckningskvot):
Premiebestämda pensioner (avdelning I)
Solvensgrad Skuldtäckningskvot
Över 160 % 77,5 – 100
150 – 160 % 82,5 – 100
140 – 150 % 85 – 100
120 – 140 % 90 – 100
under 120 % 100
Förmånsbestämda pensioner (avdelning II)
Solvensgrad Skuldtäckningskvot
Över 160 % 80 – 100
150 – 160 % 85 – 100
140 – 150 % 90 – 100
120 – 140 % 95 – 100
Under 120 % 100
AU kan besluta om en tillfällig avvikelse från dessa intervall.
De försäkringstekniska avsättningarna ska beräknas varje månadsskifte i enlighet med Försäkringstekniska riktlinjer. Beräkningarna ska ligga till grund för storleken av respektive tillgångsportfölj.
Vd ska göra de överföringar mellan skuldtäckningsportföljen och portföljen för fria tillgångar för respektive avdelning som behövs för att skuldtäckningsportföljen ska ligga inom det tillåtna intervallet.
Vd ska vidare besluta om nivå inom det tillåtna intervallet.
5.5.3 Tillåtna placeringar
Placeringar får göras i obligationer och andra skuldförbindelser, såsom:
• svenska staten, en svensk, dansk, norsk eller finsk kommun eller därmed jämförlig samfällighet svarar för,
• ett kreditinstitut eller ett värdepappersbolag med tillstånd enligt 2 kap. 2 § första stycket 2 och 8 lagen (2007:528) om värdepappersmarknaden svarar för,
• ett aktiebolag eller motsvarande utländskt bolag svarar för,
• är utgivna enligt den danska, norska eller finska motsvarigheten till lagen (2003:1223) om säkerställda obligationer eller av annan bolåneaktör som står under tillsyn av Finansinspektionen.
Placeringar får även göras i:
• andelar i investeringsfonder som placerar i sådana räntebärande tillgångar som anges ovan,
• strukturerade finansiella instrument med exponering mot den svenska räntemarknaden,
• derivatinstrument, dock endast i syfte att hantera tillgångsportföljens duration i förhållande durationen i pensionsåtagandet eller för valutasäkring,
• obelånade fastighetstillgångar.
5.5.4 Tillgångsfördelning
Var och en av skuldtäckningsportföljerna ska till minst 80 % bestå av räntebärande finansiella instrument.
Av tillgångarna i varje skuldtäckningsportfölj ska:
• minst 10 % vara emitterade eller garanterade av svenska staten eller ett aktiebolag i vilket svenska staten, själv eller tillsammans med danska, norska eller finska staten, äger majoriteten av aktierna och det finns en återköpsklausul för det fall att det statliga ägandet minskas till under 50 % av aktierna,
• minst 50 % vara emitterade eller garanterade av en svensk, dansk, norsk eller finsk kommun eller därmed jämförlig samfällighet, eller vara utgivna enligt lagen (2003:1223) om säkerställda obligationer eller motsvarande dansk, norsk eller finsk lagstiftning, eller av annan bolåneaktör som står under tillsyn av Finansinspektionen,
• högst 20 % vara emitterade av sådan bolåneaktör där skulden har motsvarande underliggande säkerheter som skuld utgiven enligt lagen (2003:1223) om säkerställda obligationer och bedömd kreditvärdighet i enlighet med dessa,
• högst 40 % vara emitterade av aktiebolag (med undantag för sådana statligt ägda bolag som nämns i första punktsatsen) eller motsvarande utländskt bolag.
5.5.5 Durationsmatchning
För premiebestämda pensioner (avdelning I) ska följande durationsmatchning gälla:
• så länge reporäntan ligger under 0 % ska durationen i de räntebärande skuldtäckningstillgångarna ligga i intervallet 4,0 – 10 år,
• så länge reporäntan ligger i intervallet 0 - 1 % ska durationen i de räntebärande skuldtäckningstillgångarna ligga i intervallet 5,5 – 11 år,
• om reporäntan ligger över 1 % ska intervallet vara 6,5 – 13 år.
För förmånsbestämda pensioner (avdelning II) ska följande durationsmatchning gälla:
• så länge reporäntan ligger under 0 % ska durationen i de räntebärande skuldtäckningstillgångarna ligga i intervallet 5,5 – 9 år,
• så länge reporäntan ligger i intervallet 0 - 1 % ska durationen i de räntebärande skuldtäckningstillgångarna ligga i intervallet 6,5 – 9 år,
• om reporäntan ligger över 1 % ska intervallet vara 7 – 10 år.
Vd ska besluta om nivå inom de angivna intervallen.
5.5.6 Jämförelseindex
Jämförelse mot index ska inte användas för skuldtäckningsportföljerna, eftersom investeringarna i skuldtäckningsportföljerna är uppbyggda för att matcha skuldsidan (försäkringstekniska avsättningar).
Avkastningen i skuldtäckningsportföljerna ska i stället följas upp mot den diskonteringsränta som tillämpas vid skuldberäkningen.
Placeringsregler för portföljerna med fria tillgångar
5.6.1 Mål och riskbegränsning
Målet för var och en av portföljerna med fria tillgångar ska vara att under rullande 60 månader överträffa avkastningen för skuldtäckningsportföljerna.
Riskbegränsning ska ske genom tillåtna placeringar och limiter för tillgångsfördelning.
5.6.2 Tillåtna placeringar Placeringar får göras i:
• andelar i investeringsfonder som i huvudsak placerar i noterade aktier,
• fastighetsbolag och svenska och utländska fastighetsfonder, dock endast indirekt genom placering i särskilt för ändamålet bildat bolag,
• sådana tillgångar som är tillåtna placeringstillgångar för skuldtäcknings- portföljerna
• alternativa tillgångar såsom andelar i fonder med inriktning på onoterade aktier (s.k. private equity) eller andra finansiella instrument som ger exponering mot private equity, andelar i fonder med låg korrelation med traditionella tillgångar (s.k. hedgefonder), förlagslån (s.k. hybridkapital) i svenska banker samt andelar i fonder som ger exponering mot fastigheter, infrastrukturinvesteringar eller råvaror,
• derivatinstrument, dock endast för valutasäkring.
5.6.3 Tillgångsfördelning
Vd ska besluta om tillgångsfördelningen för att på bästa sätt uppnå målet som anges i avsnitt 5.6.1.
Styrelsen ska besluta om placeringar i fastighetsbolag.
Marknadsvärdet av alternativa tillgångar ska inte överstiga 15 % av de totala tillgångarna.
AU ska, innan en placering i en alternativ tillgång görs, särskilt pröva och i protokoll dokumentera att placeringen är godtagbar utifrån de principer som ligger till grund för hållbara placeringar.
5.6.4 Jämförelseindex
Avkastningen ska på ett övergripande plan följas upp mot det långsiktiga avkastningsmålet.
Delportföljer ska följas upp mot respektive fonds jämförelseindex, där sådant finns.
5.6.5 Aktiv och passiv förvaltning
Tillgångarna i portföljerna för fria tillgångar får fördelas mellan aktiv förvaltning (att de förvaltade tillgångarnas sammansättning tillåts avvika från den fördelning som ligger bakom jämförelseindexet i syfte att nå högre avkastning) och passiv förvaltning (att de förvaltade tillgångarnas sammansättning ska följa jämförelseindex så nära som möjligt och därmed ge en avkastning i nivå med index).
Aktiv förvaltning ska väljas endast på de marknader där det kan förväntas att sådan förvaltning ger ett bättre resultat med hänsyn taget till kostnadsskillnaderna mellan förvaltningsformerna.
Placeringsregler för likviditetshantering
Tillfällig överskottslikviditet får placeras:
• på kontoinlåning i bank,
• i räntebärande finansiella instrument med en löptid på högst 6 månader.
Förvaltningsformer
5.8.1 Egna direkta placeringar
Placeringar i räntebärande värdepapper och aktier ska ske genom investeringsfonder eller s.k. diskretionära förvaltningsuppdrag till externa kapitalförvaltare.
I normalfallet ska inte egna direkta placeringar göras.
AU kan ges mandat att inom ramen för placeringar i alternativa tillgångar i undantagsfall besluta om direkta egna placeringar. En förutsättning för sådana placeringar ska vara att de kan genomföras på ett sätt som uppfyller legala och administrativa krav.
5.8.2 Diskretionär förvaltning
För direkta placeringar i räntebärande värdepapper och aktier ska extern förvaltare anlitas.
Som förvaltare får anlitas:
• Kammarkollegiet,
• ett värdepappersinstitut som har Finansinspektionens tillstånd enligt lagen (2007:528) om värdepappersmarknaden till diskretionär portföljförvaltning avseende finansiella instrument,
• en utländsk institution som har motsvarande tillstånd och som står under tillsyn av myndighet eller annat behörigt organ.
Vid val av externa förvaltare ska kvalitet och kostnad beaktas. Vid bedömning av kvalitet ska hänsyn tas till främst följande faktorer:
• avkastning (förväntad och historisk),
• riskhantering,
• investeringsprocess,
• personalstabilitet,
• förmåga att uppfylla administrativa krav,
• kompetens och resurser inom hållbara investeringar,
• finansiell styrka.
5.8.3 Placeringar i fondandelar
Placeringar får göras i andelar i investeringsfonder och fondföretag som omfattas av lagen (2004:46) om värdepappersfonder eller lagen (2013:561) om förvaltare av alternativa investeringsfonder, inkl. börshandlade fondandelar (s.k. ETF).
Efter särskild prövning får AU ges mandat att besluta om placeringar i fonder som har en annan juridisk form än vad som sägs ovan. En förutsättning för sådana placeringar ska vara att likviditeten i placeringarna bedöms vara godtagbar och att de uppfyller legala och administrativa krav.
För placeringar i fonder med annan juridisk form inom ramen för placeringar i alternativa tillgångar ska det inte ställas lika höga krav på likviditet som för fonder med inriktning mot noterade aktier och räntebärande värdepapper.
Vid val av fondförvaltare ska kvalitet och kostnad beaktas. Vid bedömning av kvalitet ska hänsyn tas till främst följande faktorer:
• avkastning (förväntad och historisk),
• risknivå och riskhantering,
• investeringsprocess,
• personalstabilitet,
• förmåga att uppfylla administrativa krav,
• kompetens och resurser inom hållbara investeringar
• finansiell styrka.
5.8.4 Fastighetsplaceringar
Placeringar i fastigheter får göras i:
• direktägt för ändamålet särskilt bildat obelånat bolag (finansiering med eget kapital),
• direktägt för ändamålet särskilt bildat belånat bolag (finansiering med eget kapital och lånat kapital),
• obelånad fastighetsfond (fondens underliggande investeringar är finansierade med enbart eget kapital),
• belånad fastighetsfond, (fondens underliggande investeringar är finansierade med både eget och lånat kapital).
6 Begränsningar av risker
6.1.1 Motparter vid värdepapperstransaktioner
Godkända motparter vid transaktioner med KP:s tillgångar är
• värdepappersinstitut som har Finansinspektionens tillstånd enligt lagen (2007:528) om värdepappersmarknaden till att utföra order avseende finansiella instrument på kunders uppdrag, och
• utländska institutioner som har motsvarande tillstånd och står under tillsyn av myndighet eller annat behörigt organ
Ovanstående krav gäller inte om transaktionen sker direkt med emittenten av värdepappret.
Transaktioner ska genomföras enligt principen betalning mot leverans. Undantag från denna princip får göras i de fall det normala förfarandet är ett annat, t.ex. vid nyemissioner.
6.1.2 Förvaring av värdepapper
KP:s finansiella tillgångar ska förvaras hos
• värdepappersinstitut som har Finansinspektionens tillstånd enligt lagen (2007:528) om värdepappersmarknaden att förvara finansiella instrument för kunders räkning, eller
• utländska institutioner som har motsvarande tillstånd och står under tillsyn av myndighet eller annat behörigt organ.
Emittenter av räntebärande värdepapper
För andra emittenter än svenska staten och en svensk kommun eller därmed jämförlig samfällighet gäller att alla emittenter ska ha en rating på lägst BBB enligt
Standard & Poor eller motsvarande enligt Moodys.
Efter godkännande av AU i varje särskilt fall får placering göras i obligationer och andra skuldförbindelser som är utgivna av ett svenskt aktiebolag i vilket svenska staten eller en svensk kommun äger majoriteten av aktierna eller är ett intressebolag till KP även om rating saknas.
Om ratingen för en emittent förändras och detta medför att den ovan angivna ratinglimiten inte uppfylls, ska frågan om lämplig åtgärd snarast tas upp för beslut av AU.
Stora exponeringar
För värdepapper som är emitterade eller garanterade av svenska staten finns inga begränsningar. I övrigt gäller följande.
För de båda skuldtäckningsportföljerna sammantagna gäller att en enskild emittent får svara för
• högst 10 % av marknadsvärdet av de båda portföljernas totala tillgångar om emittenten är en svensk kommun eller ett svenskt aktiebolag i vilket svenska staten själv eller tillsammans med danska, norska eller finska staten äger majoriteten av aktierna och det finns en återköpsklausul för det fall det statliga ägandet minskas till under 50 % av aktierna
• högst 25 % av marknadsvärdet av de båda portföljernas totala tillgångar om innehavet avser obligationer och andra skuldförbindelser utgivna enligt lagen (2003:1223) om säkerställda obligationer eller motsvarande danska, norska och finska motsvarande skuldförbindelser
• högst 10 % av marknadsvärdet av de båda portföljernas totala tillgångar för innehav utgivna av annan bolåneaktör
• högst 5 % av marknadsvärdet av de båda portföljernas totala tillgångar i övriga fall.
För portföljerna med fria tillgångar gäller att en enskild emittent av aktier och/eller räntebärande värdepapper får svara för högst 10 % av marknadsvärdet av tillgångarna i den aktuella portföljen.
Dessa begränsningar ska tillämpas på motsvarande sätt för grupper av emittenter med inbördes anknytning. Med en sådan grupp avses två eller flera juridiska personer som utgör en helhet från risksynpunkt därför att någon av dem har, direkt eller indirekt, ägar- inflytande över en eller flera av de övriga i gruppen, eller de utan att stå i ett sådant förhållande har sådan inbördes anknytning att någon eller samtliga av de övriga kan råka i betalningssvårigheter om en av dem drabbas av finansiella problem.
Efter godkännande av AU i varje särskilt fall kan större enhandsengagemang tillåtas inom ramen för lagens begränsningar.
Vid placeringar i fondandelar ska inte de tillgångar som finns inom de fonder som utfärdat fondandelarna räknas in vid beräkningen av ovanstående limiter för stora exponeringar.
Ränterisk
För skuldtäckningsportföljerna begränsas ränterisken genom durationsmatchningen mot åtagandet.
Om det förekommer någon delportfölj med räntebärande tillgångar i någon av portföljerna för fria tillgångar, ska ränterisken begränsas på det sätt som AU fastställer.
Likviditetsrisk
Placeringar får normalt göras endast i aktier samt obligationer och andra skuldförbindelser som är noterade, dvs. regelbundet handlas på börs eller annan reglerad marknad som är öppen för allmänheten och står under tillsyn av myndighet eller annat behörigt organ.
Enligt lag får högst 10 % av de tillgångar som används för skuldtäckning vara onoterade. För övriga tillgångar finns inga begränsningar i lagen. Efter godkännande av AU i varje särskilt fall får placeringar göras i onoterade värdepapper.
Valutarisk
Placeringar i skuldtäckningsportföljerna får göras endast i svenska kronor (SEK) eller i utländsk valuta med valutasäkring till SEK till minst 90 % av beloppet.
Placeringar i portföljerna för fria tillgångar får göras i SEK eller utländsk valuta med eller utan valutasäkring till SEK.
Motpartsrisk vid derivathandel
Handel med derivatinstrument får endast ske med motparter som har vederbörliga tillstånd för sådan handel och även i övrigt av AU bedöms vara lämpliga som motparter. Det ankommer på AU att närmare precisera de motpartslimiter som behövs.
För övriga bestämmelser om begränsningar av risker; se Riktlinjer för riskhantering avseende investeringsrisker.
7 Skuldtäckning
För ytterligare bestämmelser om skuldtäckning utöver vad som framgår av dessa riktlinjer; se Riktlinjer för skuldtäckning.
8 Kontroll och uppföljning av finansiella risker
För bestämmelser om kontroll och uppföljning av investeringsrisker och övriga finansiella risker; se Riktlinjer för riskhantering avseende finansiella risker.
9 Rapportering
Intern rapportering
Intern rapportering avseende placering av tillgångar ska ske i enligt med Xxxxxxxxxx för rapportering.
9.1.1 Rapportering till styrelsen
Rapporter till styrelsen ska distribueras till styrelse samt till vd, ansvarig ekonomi och finans, ansvarig för riskhanteringsfunktionen och ansvarig för regelefterlevnads- funktionen.
Månadsvis rapportering
Följande ska rapporteras.
• Marknadsvärde vid utgången av månaden och vid årets början.
• Avkastning under senaste månaden och sedan årets början.
• Avkastning med mål och riskbegränsning – se avsnitten 5.5.1 och 5.5.6.
• Solvensgraden uppdelat på premiebestämd och förmånsbestämd pension.
• Konsolideringsnivån uppdelat på premiebestämd och förmånsbestämd pension.
• Durationsavvikelsen uppdelat på premiebestämd och förmånsbestämd pension.
Vid sidan av ordinarie månadsrapport ska styrelsen även få information om de limiter som anges i dessa riktlinjer är uppfyllda.
Extern rapportering
Extern rapportering avseende investering av tillgångar ska ske i enligt med Xxxxxxxxxx för rapportering.
9.2.1 Placeringsriktlinjer till Finansinspektionen samt offentliggörande
Placeringsriktlinjerna ska ges in till Finansinspektionen senast den dag de börjar tillämpas. Detta ska även ske i de fall som riktlinjerna ändras.
Placeringsriktlinjerna ska ses över snarast möjligt om det sker en väsentlig förändring av placeringsstrategin.
Tillsammans med riktlinjerna ska det till Finansinspektionen lämnas en redogörelse för de konsekvenser som riktlinjerna får för KP och de försäkrade .
Konsekvensredogörelsen ska innehålla följande:
• En beskrivning av tillgångar och skulder.
• En kvantifiering av den avkastning och risk som investeringsstrategin förväntas medföra och de beräkningar som kvantifieringen grundar sig på.
• En beskrivning av vilka effekter på tillgångar och skulder som miljöfaktorer, sociala faktorer och företagsstyrningsfaktorer förväntas få, i tillämpliga fall.
• En beskrivning av risken för att KP inte kommer att kunna uppfylla sina åtaganden.
Placeringsriktlinjerna ska vid samma tidpunkt offentliggöras på KP:s hemsida i enlighet med Xxxxxxxxxx för rapportering.
9.2.2 Allvarlig brist
Om en så allvarlig brist i tillgångsinvestering upptäcks att, de försäkrades intresse grovt har åsidosatts ska styrelsen, vd, ansvarig för regelefterlevnadsfunktionen, ansvarig för riskhanteringsfunktionen och ansvarig för internrevisionsfunktionen informeras, och i samråd avgöra om även Finansinspektionen bör informeras.
10 Efterlevnad
Ansvar för efterlevnad av dessa riktlinjer ska följa av vad som framgår av avsnitt 3 Roller och ansvar.
Ansvar för oberoende uppföljning av efterlevnaden av placering av tillgångar ska åligga ansvarig för riskhanteringsfunktionen.
Styrelsen har därtill möjlighet att ålägga ansvarig för internrevisionsfunktionen att genomföra ytterligare granskning av efterlevnaden.
11 Fastställande och uppdatering
Styrelsen ska årligen fastställa dessa riktlinjer, även om inga ändringar är påkallade.
Beredningsansvarig ansvarar för att föreslå ändringar i dessa riktlinjer och följa fastställd rutin för översyn och fastställande av styrdokument.
Beredningsansvarig ansvarar för att dokumentera ändringar med motiveringar för riktlinjerna inför fastställande av dessa.