LÖN FÖR MÖDAN
LÖN FÖR MÖDAN KaPITELX 1
LÖN FÖR
MÖDAN
Medlingsinstitutet
INLEDNING
Om materialet
Med häftet Lön för mödan vill Medlingsinstitutet ge gymnasieungdomar i alla utbildningsprogram som har samhällskunskap en bred orientering om hur lönebildningen fungerar och om olika aktörer som medverkar i den processen. Innehållet i materialet beskriver också vad som är typiskt för den svenska modellen, hur den uppstått och hur den skiljer sig från andra länders. Tanken med häftet är ge gymnasieungdomar en lätt- begriplig grund att stå på inför inträdet i arbetslivet.
Med hjälp diskussionsfrågor och aktiviteter i lärarhandledningen ges eleverna också möjlighet att träna, bearbeta och resonera kring innehållet i häftet.
Om Medlingsinstitutet
Medlingsinstitutet är en statlig myndighet som bland annat ansvarar för att medla när fack och arbetsgivar- organisationer inte kan komma överens i kollektivavtalsförhandlingar. Medlingsinstitutet ansvarar också för Sveriges officiella lönestatistik.
I Medlingsinstitutets uppdrag ingår även att ”verka för en väl fungerande lönebildning”. Ett sätt att göra det är att sprida kunskap om hur det går till när löner sätts på arbetsmarknaden.
Syfte och målgrupp
Häftet Lön för mödan med tillhörande lärarhandledning ska ses som ett komplement till ordinarie läromedel om arbetslivsfrågor i ämnet samhällskunskap 50–100 p.
Målgruppen är i första hand lärare och elever på gymnasieskolan. Tanken är att materialet ska fungera som ett praktiskt hjälpmedel för att öka kunskap och förståelse om arbetslivet, lönesättningen, förhandlingarna på arbetsmarknaden samt skapa utrymme för elevernas egna reflektioner.
Så här jobbar du med lärarhandledningen
Lärarhandledningen följer samma innehållsstruktur som häftet och aktiviteterna i respektive kapitel följer en och samma struktur; Kort om kapitlet, Ord och begrepp, Diskutera, därefter följer ett urval av några aktiviteter. Tanken är att det ska vara lätta att hitta och att det ska finnas en bredd av aktiviteter att välja mellan.
Kopplingar till styrdokumenten
Aktiviteterna i lärarhandledningen har sorterats in under någon av följande rubriker. Rubrikerna utgår från några av de kunskapskrav och förmågor som finns formulerade i kursplanen för samhällskunskap i GY 11.
• ARBETSLIVET PÅVERKAN. Aktiviteter där eleven ges möjlighet att dra slutsatser om hur nutida och his- toriska förhållanden inom arbetslivets utveckling kan påverka och påverkas av individer, grupper och sam- hällsstrukturer.
• ANALYSERA SAMHÄLLSFRÅGOR. Aktiviteter där eleven analyserar samhällsfrågor och identifierar orsa- ker, konsekvenser samt föreslår möjliga lösningar.
• ARGUMENTERA FÖR STÅNDPUNKT. I de här aktiviteterna får elevena argumentera för ståndpunkter och värdera andras åsikter.
De aktiviteter som genererar någon form av resultat kan även läggas in under rubriken UTTRYCKA KUNSKAPER, där bedömning kan ske av hur säkert eleverna uttrycker sina kunskaper och hur de förhåller sig till källor.
I lärarhandledningens sista avsnitt finns också en sammanställning av kopplingar mellan kursplanen och det som tas upp i häftet och lärarhandledningen. Här finns utdrag ur kursplanen samt en matris över aktuella kunskapskrav.
Tanken är att lärare enkelt ska kunna identifiera vilka delar i kursplanen som behandlas och hur de olika aktiviteterna i materialet kan kopplas till olika delar i kunskapskraven.
Den här symbolen visar att sidan är ett kopieringsunderlag som kan delas ut till eleverna.
1. VAD ÄR ETT ARBETE VÄRT?
Kort om kapitlet
Det första kapitlet beskriver kortfattat de förutsättningar som råder på den svenska arbetsmarknaden. Här presenteras några av de grundläggande frågor som de två aktörerna – arbetsgivare och arbetstagare – driver. Här poängteras även att villkoren på arbetsmarknaden till stora delar är ett resultat av förhandlingar mellan dessa aktörer.
Kapitlet behandlar även några av de förutsättningar som gäller för att överhuvudtaget kunna betala ut lön, vad som händer om parterna inte kommer överens och något om löneökningarna på den svenska arbets- marknaden.
DEN STORA FRÅGAN
Vilka är arbetsmarknadens parter och vilken betydelse har de för vad som gäller på arbetsplatser i Sverige?
Ord och begrepp
Centrala begrepp: arbetstagare, arbetsgivare, lön, kollektivavtal, privata företag, offentlig sektor, arbetsgivarav- gift, arbetskraftskostnad, inflation, reallöneökning.
Låt eleverna göra en lista eller en tankekarta där de skriver in så många olika saker som möjligt som de för- knippar med begreppen. Håll isär åsikter, tyckanden och fakta! Låt eleverna samtala om sina tankar kring begreppen parvis eller i mindre grupper. Sammanfatta, diskutera och red ut eventuella frågor i helklass.
Diskutera
• Vad betyder det att vara anställd?
• Vad betyder det att vara arbetsgivare?
• Varför är förhandlingarna mellan anställda och arbetsgivaren så viktig del i hur arbetsmarknaden ser ut idag?
• Varför får en ingenjör inom el- och teleteknik (snitt 44 400 kr/mån enligt SCB år 2013) mer lön än en fysik- lärare (snitt 28 700 kr/mån)? Vad kan finnas för orsaker till skillnaderna? Vad anser du om det?
PROBLEMATISERA ARBETSLIVETS PÅVERKAN
Parterna på arbetsmarknaden består av representanter för de anställda – facken – och representanter för arbetsgivarna.
Genom att fundera på och förtydliga de två ståndpunkterna och deras argument kan följande fråga proble- matiseras, antingen skriftligt eller muntligt, i mindre grupper.
1. Beskriv en arbetsplats, till exempel en matbutik eller en glasskiosk, där någon av de två parterna har makten.
a) Hur skulle det kunna se ut om de anställda hade all makt över besluten på arbetsplatsen?
b) Hur skulle det kunna se ut om arbetsgivaren och ägaren hade all makt över arbetsplatsen?
c) Vilka fördelar finns det med att det finns ett balanserat maktförhållande mellan de anställda och arbets- givarna på en arbetsplats? Resonera.
HUR VÄRDERAS ETT ARBETE IDAG? ARGUMENTERA FÖR STÅNDPUNKT
Skriv en argumenterande text där du antingen håller med eller argumenterar emot nedanstående insändare. Förklara hur du tänker, underbygg dina argument med exempel och var noga med att hålla isär fakta och åsikter i ditt svar.
”Varför tjänar undersköterskor och sjuksköterskor så lite? Dom vårdar ju människor, våra släktingar, dina nära och kära? Får ta hand om blod, avföring och döda människor? Varför värderas deras arbete inte lika mycket som andras?”
TA REDA PÅ MER ANALYSERA SAMHÄLLSFRÅGOR
Välj en av följande frågeställningar. Sök efter information på internet. Skriv ner de källor du använder, värdera källornas trovärdighet.
Sänkt arbetsgivaravgift för ungdomar
1. Hur många procent lägre är arbetsgivaravgiften för ungdomar, jämfört med vuxna?
2. Vad är orsaken till att man har sänkt arbetsgivaravgiften för ungdomar?
3. Vad vill politikerna uppnå med att ha en lägre arbetsgivaravgift för ungdomar?
4. Vad finns det för olika uppfattningar i frågan? Sök på internet efter olika ståndpunkter.
5. Sammanfatta och redovisa.
Inflationen i Sverige
1. Hur hög är inflationen idag? Hur högt är det så kallade inflationsmålet, det vill säga den inflation som Sverige strävar efter att hålla sig till? Sök på xxx.xxx.xx
2. Vilken myndighet är det som har ansvaret för att inflationsmålet nås?
3. Hur är inflationstakten i Sverige idag? Är den hög eller låg?
4. Sammanfatta och redovisa.
VAD ÄR ETT ARBETE VÄRT? ARGUMENTERA FÖR STÅNDPUNKT
Hur kan man tänka kring värdering av en arbetsinsats? Det kanske är så att vi värderar arbete lite olika bero- ende på vilka vi är och vad vi har för intressen, förutsättningar och situation i livet?
1. Hur värderar du en dags arbete? Här nedan finns en lista på några olika arbetsinsatser.
a) Xxxxxxxxx dem från 1 till 6 utifrån hur du värderar arbetsinsatsen; vilket är ”roligast” vilket är ”jobbigast”?
b) Vilka av nedanstående arbetsinsatser skulle du göra för en låg lön, vilka skulle du vilja ha mest betalt för att göra? Skriv efter varje hur mycket du skulle vilja ha för att utföra arbetet.
Renovera ett badrum.
Arbeta i en glasskiosk.
Testa dataspel och skriva kommentarer i en blogg. Rensa ogräs i en park.
Titta på tv-serie och skriva recension till en tidning. Städa och diska på ett ålderdomshem.
2. Xxxxxxxx hur du tänkte när du rangordnade de olika arbetsinsatserna.
3. Jämför parvis eller i mindre grupper. Sammanfatta och diskutera följande frågor i helklass.
• Hur tänker du kring maktförhållandet på arbetsmarknaden?
• Hur vill du bli behandlad när du kommer ut i arbetslivet?
• Ser du dig själv som en anställd eller som en egen företagare i framtiden?
VEM SKA JOBBA I KIOSKEN? ARGUMENTERA FÖR STÅNDPUNKT
Gör så här
1. Den här övningen går ut på att leva sig in i rollen som antingen arbetsgivare eller anställd.
2. Välj en av rollerna; arbetsgivare eller anställd och ta fram argument för din ståndpunkt genom att besvara frågorna.
3. När du har besvarat frågorna ska du möta en person med motsatt roll i en tänkt anställningsintervju. Arbetsgivaren vill anställa personal till sin kiosk, den anställde vill ha jobbet.
4. Avsluta genom att diskutera hur intervjun gick. Xxx upplevde du situationen?
Arbetsgivare
Tänk dig att du äger en kiosk och du ska anställa en person som kan arbeta där under sommaren. Hur ska du gå till väga för att locka dit duktig personal? Du behöver verkligen någon som kan jobba!
• Skriv ner egenskaper som du vill att den anställda ska ha.
• Skriv ner vad den anställda måste kunna.
• Vilken timlön anser du vara rimlig?
50 kr/tim
75 kr/tim
100 kr/tim
150 kr/tim
Annan:
• Xxxxx ner några argument som motiverar den lön du angett.
• Testa nu dina argument mot en person som har rollen som anställd. Genomför en anställningsintervju. Tänk dig att du verkligen behöver någon som kan jobba.
Sätt er mot vararandra och genomför en enkel arbetsintervju där ni båda använder er av era argument och krav. Förhandla om arbetet och lönen!
• Diskutera i mindre grupper.
Vilka skillnader finns i hur arbetsgivaren, och den anställde tänker kring vad som är viktigt för att få jobbet? Xxxxx argument fungerade bäst för arbetsgivare/anställd?
Skulle det kunna hända i verkligheten tror du?
VEM SKA JOBBA I KIOSKEN? ARGUMENTERA FÖR STÅNDPUNKT
Gör så här
1. Den här övningen går ut på att leva sig in i rollen som antingen arbetsgivare eller anställd.
2. Välj en av rollerna; arbetsgivare eller anställd och ta fram argument för din ståndpunkt genom att besvara frågorna.
3. När du har besvarat frågorna ska du möta en person med motsatt roll i en tänkt anställningsintervju. Ar- betsgivaren vill anställa personal till sin kiosk, den anställde vill ha jobbet.
4. Avsluta genom att diskutera hur intervjun gick. Xxx upplevde du situationen?
Anställd
Tänk dig att du ska på anställningsintervju till ett sommarjobb på en kiosk. Xxx ska du göra för att få jobbet? Du behöver verkligen jobbet!
• Skriv ner några egenskaper du har som gör att du passar för arbetet.
• Skriv ner några krav du ställer för att ta anställningen.
• Vilken timlön anser du vara rimlig?
50 kr/tim
75 kr/tim
100 kr/tim
150 kr/tim
Annan:
• Xxxxx ner argument som motiverar för arbetsgivaren att du är värd lönen:
• Testa nu dina argument mot en person som har rollen som arbetsgivare. Genomför en anställningsintervju. Tänk dig att du verkligen behöver jobbet.
Sätt er mot vararandra och genomför en enkel arbetsintervju där ni båda använder er av era argument och krav. Förhandla om arbetet och lönen!
• Diskutera i mindre grupper.
Vilka skillnader finns i hur arbetsgivaren, och den anställde tänker kring vad som är viktigt för att få jobbet? Xxxxx argument fungerade bäst för arbetsgivare/anställd?
Skulle det kunna hända i verkligheten tror du?
2. OLIKA INTREssEN – gEMENsAM LÖsNINg
Kort om kapitlet
Det här kapitlet sätter arbetsmarknadens villkor i ett historiskt perspektiv. Alla de villkor som idag gäller är ett resultat av de senaste hundra årens arbete. Det har handlat om en kamp för bättre villkor. Med hjälp av en tidsaxel ges möjlighet att sätta några händelser i ett tidsmässigt perspektiv. Därefter presenteras fackförbun- den och deras centralorganisationer samt motsvarande organisationer från arbetsgivarens sida.
DEN STORA FRÅGAN
Vilka är de stora aktörerna på arbetsmarknaden och hur har historiska händelser och överenskommelser format dagens arbetsliv?
Ord och begrepp
Centrala begrepp: fackförbund, den svenska modellen, centralorganisation, Saltsjöbadsavtalet
Skriv en lista eller gör en tankekarta med korta förklaringar. Vilka är de olika centralorganisationerna? Vad är det för skillnad mellan LO, TCO, och Saco?
Låt eleverna samtala om sina tankar kring begreppen parvis eller i mindre grupper. Sammanfatta, diskutera och red ut eventuella frågor i helklass.
Diskutera
• Vad var det som fick arbetarna att organisera sig för att få bättre villkor?
• Varför har just Saltsjöbadsavtalet blivit ett så viktigt avtal för den svenska arbetsmarknaden?
• Vilka fördelar finns det med centralorganisationer som samordnar vissa frågor inför förhandlingar?
Ta reda på mer
Använd internet och sök efter mer information om olika fackförbund. Gå in på xxx.xx.xx/xxxxxxxxxxxxxx- lagar/arbetstagarnas organisationer/ och välj ut ett fackförbund att studera.
• Vilka frågor anser fackförbunden vara viktiga?
• Ge exempel på några intressanta saker som du hittar på förbundets hemsida.
• Finns det någon anledning att vara kritisk till något som finns på hemsidan?
KAMP FÖR BÄTTRE VILLKOR ANALYSERA SAMHÄLLSFRÅGOR
Genom att formulera sig kring orsaker och konsekvenser kan du göra en enkel analys av hur arbetslivet i Sverige har förändrats de senaste hundra åren.
Analysmodellen kan användas som utgångspunkt för en skriftlig rapport/analys eller som ett underlag till en muntlig diskussion om förhållandena på arbetsmarknaden idag.
Orsaker
• Ge exempel på förhållanden och händelser i samhället som gjorde att arbetare började organisera sig för
bättre villkor i slutet av 1800-talet.
• Ge exempel på orsaker som går att finna i samhällets organisation.
• Ge exempel på orsaker som har att göra med olika grupper i samhället och deras i situation.
Konsekvenser
• Ge exempel på vad kampen för bättre villkor har lett till:
Hur har hela samhällsutvecklingen och arbetsmarknaden i Sverige förändrats?
På vilket sätt har förändringarna skapat bättre villkor för olika grupper i samhället?
• Jämför förhållandena på en fabrik 1882 jämfört med 2014. Vilka är det avgörande skillnaderna för den enskilde arbetaren?
PROBLEMATISERA ARBETSLIVET PÅVERKAN
Tänk dig att situationen på arbetsplatser och på arbetsmarknaden inte har förändrats alls de senaste hundra åren. Situationen ser ut på samma sätt som 1882 (läs om sammanfattning sidan 10 i häftet).
Inga förbättringar har skett sedan dess, arbetstiden är fortfarande 11 timmar om dagen och månadslönen är omkring 2 000 kr. I stort sett all makt ligger hos arbetsgivaren.
• Gör en kort beskrivning av hur det skulle se ut i Sverige. Hur skulle stämningen vara bland människor och på landets arbetsplatser?
• Beskriv hur det skulle kunna se ut:
i en matbutik …
… på ett kontor …
… och i skolan.
FACKLIG KAMP FÖR HUNDRA ÅR SEN ARGUMENTERA FÖR STÅNDPUNKT
Xxxxx en argumenterande text ur ett historiskt perspektiv. Tänk dig in i en av följande två personer. Välj ett perspektiv och skriv en kort berättelse där du ger uttryck för dina åsikter. Du får gärna vara tydlig i vad du tycker och känner om situationen.
Jag arbetar i fabriken
Tänk dig att du är en vanlig arbetare på 1880-talet (se text sidan 10). Du arbetar på en pappersfabrik i utkanten av staden. Arbetsmiljön är mycket dålig, det är många som har skadat sig den senaste tiden och den dåliga luften gör att du ofta har huvudvärk och hosta. Du måste vara på din arbetsplats senast kl. 06.00 och arbetar fram till kl. 18.00. Du arbetar alla dagar utom söndagar. Lönen är 10 kr i veckan och den betalas inte alltid ut i tid.
Jag äger fabriken
Tänkt dig att du är en fabriksägare på 1880-talet. Du äger en pappersfabrik i utkanten av staden. Fabriken måste verkligen producera mycket för att vara lönsam, konkurrensen är hård från andra. För att kunna tjäna pengar måste du hålla nere utgifterna. Att renovera lokaler, höja löner eller anställa fler skulle göra att du förlo- rar pengar. Kanske till och med gå i konkurs.
3. ARBETsLIVETs REgELBoK
– KoLLEKTIVAVTALET
Kort om kapitlet
I det här kapitlet förklaras vad ett kollektivavtal är, vilka som omfattas av det, hur det förhandlas fram och vilka fördelar arbetsmarknadens parter anser att systemet med kollektivavtal har jämfört med lagstiftning. Avslutningsvis behandlas några av de påtryckningar som fackförbund kan använda och har genomfört för att få arbetsgivare att underteckna kollektivavtal.
DEN STORA FRÅGAN
Vad innebär ett kollektivavtal och hur kan innehållet i ett kollektivavtal påverka situationen för de anställda.
Ord och begrepp
Centrala begrepp: Kollektivavtal, minimilön, hängavtal, blockad
Diskutera
• Vad är ett kollektivavtal? Vilka är det som tecknar kollektivavtal? Ge exempel på olika områden som kan
omfattas av ett kollektivavtal.
• Vad kan en anställd och en arbetsgivare tjäna på att omfattas av ett kollektivavtal?
• I Sverige finns ingen lagstadgad minimilön. Finns det några nackdelar/fördelar med minimilöner?
KOLLEKTIVAVTAL ELLER INTE? ARGUMENTERA FÖR STÅNDPUNKT
Blockaden mot salladsbaren Wild’n’Fresh i Göteborg har blivit en symbol för fackliga strävanden att få kol- lektivavtal. Följande argumentationsövning kan göras för att diskutera frågan. Utgångspunkten är en fyra- hörns-övning som sedan kan avslutas med en skrivuppgift.
• Låt eleverna läsa texten ”Salladsbar i blockad” på sidan 19.
• Genomför sedan en fyrahörns-övning med hjälp av nedanstående frågor.
• Ställ frågan, låt eleverna fundera och sedan ställa sig i respektive hörn.
• Ge grupperna några minuter att prata ihop sig om sina argument.
• Låt elever ur varje grupp motivera sina val. Uppmuntra dem att flytta hörn om de ändrar sin uppfattning.
• Avsluta med en skrivuppgift där de får möjlighet att sammanfatta sina intryck och sina argument från övningen.
Fråga: Vad anser du om att att det finns kollektivavtal som reglerar villkoren på en arbetsplats?
1. Det är bra. 2. Det är inte bra. 3. Det är varken bra eller dåligt. 4. Öppet hörn.
Fråga: Var det rätt att tvinga salladsbaren att skriva under kollektivavtalet?
1. Det var bra. 2. Det var inte bra. 3. Det var varken bra eller dåligt. 4. Öppet hörn.
Formulera gärna dina tankar och åsikter i en argumenterande text. Väv gärna in olika exempel som stärker dina argument, och var noga med att hålla isär fakta och åsikter.
Ta reda på mer
Sök upp ett fackförbund och ta reda på mer om deras kollektivavtal och vilka frågor som de kämpar för. Gå in på xxx.xx.xx/xxxxxxxxxxxxxx-xxxxx/xxxxxxxxxxxxxx-xxxxxxxxxxxxxx/ och välj ett fackförbund i listan.
4. FÖRhANDLINgAR oCh KoNFLIKTER
Kort om kapitlet
Kapitlet beskriver den väg som arbetsmarknadens parter tar för att nå fram till ett underskrivet kollektivav- tal. Den vägen kan vara kantad av förhandlingar, medlingsinsatser och eventuellt stridsåtgärder. Kapitlet tar även upp vad som gäller för olika typer av stridsåtgärder samt betydelsen av Industriavtalet, som en norm för övriga parter i avtalsrörelsen.
DEN STORA FRÅGAN
Hur ser vägen ut fram till ett färdigt kollektivavtal och på vilket sätt är förhandlingar, medling och stridsåt- gärder delar i det arbetet?
Ord och begrepp
Centrala begrepp: strejk, blockad, lockout, sympatiåtgärd, förhandling, fredsplikt, medlare, Medlingsinstitutet, Industriavtalet.
Skriv en lista eller gör en tankekarta med korta förklaringar. När gäller fredsplikt? Vad är det för skillnader på strejk, blockad, lockout och sympatiåtgärd? Vad gör en medlare?
Diskutera
• Vilka parter är det som förhandlar om nytt kollektivavtal?
• Vad är viktigt för de två parterna att tänka på inför förhandlingar om nya kollektivavtal?
• Vad innebär en bra förhandling? Att man får sin vilja igenom eller att man hittar en bra gemensam lösning på ett problem?
• Xxxxxx är den bästa strategin för att få sin vilja igenom i en förhandling? Försöka ge och ta, samarbeta, hitta gemensamma lösningar, vägra gå med på alternativa förslag?
VAD VILL DU FÖRHANDLA OM? ARBETSLIVET PÅVERKAN
I en förhandling är det viktigt att ställa tydliga krav på vad man vill samt att ta fram olika argument som kan användas för att få sin vilja igenom.
Tänk dig nu att du ska förbereda en förhandling med en arbetsgivare på en arbetsplats där du arbetar. Du ska alltså ta fram argument som skulle kunna användas i en förhandling samt att fundera över vilka krav du anser är viktigast.
1. Här nedan ser du fyra krav du ska driva i förhandlingen. Skriv minst ett argument som motiverar varför kravet är viktigt. Ge gärna exempel.
2. Rangordna sedan kraven utifrån vilka du anser vara de viktigaste. Numrera från 1 till 4, där 1 är det krav du anser vara viktigast.
3. Tänk dig att du var tvungen att välja bort två av nedanstående krav för att komma fram till en kompro- miss. Vilka skulle du välja? Ringa in dessa.
4. Sammanfatta din argumentation genom att formulerar dig kring de krav du valt och varför du anser att just dessa är viktiga.
Högre lön Argument för
Förmånligare arbetstider Argument för
Fler semesterdagar Argument för
Bättre arbetsmiljö Argument för
5. HuR sÄTTs LÖNEN?
Kort om kapitlet
Kapitlet ”Hur sätts lönen?” handlar om de grundläggande förutsättningarna som gäller vid lönebildning. Lönen kan förhandlas på olika sätt beroende på vilken arbetsplats det handlar om, vissa styrs mer av centrala förhandlingar samtidigt som allt fler arbetsplatser förhandlar sina löner lokalt eller i en blandning; där en del förhandlas centralt och en del lokalt. Kapitlet tar även upp löneskillnader mellan kvinnor och män och hur situationen ser ut i Sverige.
DEN STORA FRÅGAN
Vem är det som förhandlar om lönen på en arbetsplats, och hur kommer det sig att kvinnor fortfarande tjänar mindre än män?
Ord och begrepp
Centrala begrepp: privat sektor, offentlig sektor, kvinnoyrken, könsdiskriminering.
Låt eleverna göra en lista eller en tankekarta där de skriver in så många olika saker som möjligt som de för- knippar med begreppen. Håll isär åsikter, tyckanden och fakta! Låt eleverna samtala om sina tankar kring begreppen parvis eller i mindre grupper. Sammanfatta, diskutera och red ut eventuella frågor i helklass.
Diskutera
• Vad är det för skillnad mellan den centrala och den lokala löneförhandlingen?
• Hur ser ofta maktförhållandena ut i en löneförhandling? Vem har störst makt över förhandlingen och över vad som gäller? Anställd eller arbetsgivare?
• Vem har mest att förlora på att ställa krav och hävda sina rättigheter? Anställd eller arbetsgivare?
• Vissa säger att det är bra att det finns stora löneskillnader i samhället, det vill säga att det är stor skillnad mellan de som tjänar lite och de som tjänar mycket. Vad tycker du? Vilka fördelar respektive nackdelar kan du se i ett samhälle med stora löneskillnader?
VAD TJÄNAR OLIKA YRKEN? ARGUMENTERA FÖR STÅNDPUNKT
Använd internet och ta reda på vad lönen för olika arbeten. Sök på exempel Lönedatabasen på statistiska centralbyrån, xxx.xxx.xx . Leta efter Lönestrukturstatistik och sök efter olika yrken och genomsnittslöner. Statistiska centralbyrån bygger sina uppgifter på officiell statistik, var kritisk mot andra hemsidor som utgår från vad användarna själva rapporterar in.
1. Vilka yrken har högst lön? Ge exempel. Xxxxx det något gemensamma drag hos dessa? (Sök på Yrken med högst genomsnittlig månadslön.)
2. Vilka yrken har låga löner? Ge exempel. Hittar du några gemensamma drag hos dessa? Vad är det för typ av arbete? (Sök på Yrken med lägst genomsnittlig månadslön.)
3. Ge exempel på något yrke som du anser har för hög lön?
4. Vilka yrkesgrupper tycker du borde få högre lön?
5. Xxxxx en argumenterande text där du formulerar dina åsikter och argumenterar med hjälp av exempel, egna reflektioner och fakta.
VAD MENAR XXXXXX OCH XXXXXX? ARBETSLIVETS PÅVERKAN
På sidan 26 i häftet finns två citat som ger en bild av de två parternas olika syn på lönebildningen. Läs citaten och diskutera följande frågor.
Citat 1 – ”Jag skulle gärna vilja låta det mesta i anställningsavtalet vara en fråga för den enskilde individen och arbetsgivaren. Men under det paraply som arbetsrätten medger.” Xxxxxx Xxxxx, ordförande för fackförbundet Ledarna
1. Hur vill Xxxxxx att löneförhandlingen ska gå till?
2. Vilka fördelar anser hon att just den metoden ger?
3. Ur vilket perspektiv är texten skriven, ur ett fackligt eller arbetsgivarperspektiv?
Citat 2 – ”Sifferlösa avtal innebär att de som redan kan ta för sig och har marknadsvinden i ryggen kommer att kunna plocka ut ännu mer i löneökningar. Medan de som har marknadsvinden i ansiktet inte kommer att få några löneökningar.” Xxxxxx Xxxxx, ordförande fackförbundet IF Metall
1. Vad menar Xxxxxx med att ”de som har marknadsvinden i ryggen”, branscher som är heta och efterfrågade?
2. Vad är det för problem som han försöker förtydliga med sitt uttalande?
3. Är det bra eller dåligt att det blir större skillnader mellan löner i olika branscher?
4. Ur vilket perspektiv är texten formulerad, ur ett fackligt eller arbetsgivarperspektiv?
KRAFTIGT ÖKADE LÖNESKILLNADER ANALYSERA SAMHÄLLSFRÅGOR
Om man jämför med andra länder är Sverige ett land med ganska liten skillnad mellan löner. I den här öv- ningen ska du fundera lite på hur samhället, grupper och individer skulle påverkas om löneskillnaderna i samhället ökade kraftigt.
Du ska försöka ta fram så många olika konsekvenser du kan, det vill säga vilka effekter kraftigt ökade lö- neskillnader skulle få för samhällets olika delar.
Vi tänker oss att löneskillnaderna i samhället ökade kraftigt i Sverige, t.ex. en företagschef tjänar 400 000 kr/månaden (idag snitt 85 000 kr) och en vaktmästare på företaget tjänar 5 000 kr/månaden (idag snitt 22 000 kr).
Lista konsekvenser. Hur skulle den utvecklingen påverka olika grupper i samhället? Hur skulle förutsättningarna ändras för möjligheterna till personlig lycka och frihet?
Fundera på hur samhället skulle förändras, och skriv ner några exempel på hur det skulle kunna se ut för olika grupper i samhället. (Exempel: de med arbete, arbetslösa, barnfamiljer, pensionärer, lågutbildade, högutbildade, invånare med utländsk bakgrund, storstadsmänniskor, folk på landsbygden.)
Föreslå lösningar. Vad skulle man behöva göra för att minska de negativa effekterna av ett sådant samhälle? Skriv och föreslå vad olika grupper i samhället skulle kunna göra; staten, företag och enskilda människor.
HUR PÅVERKAR OLIKA LÖNESÄTTNING? ARBETSLIVETS PÅVERKAN
Lönen för ett arbete kan förhandlas fram på olika sätt; centralt eller lokalt. Det finns fördelar och nackdelar med båda sätten. I den här övningen får du fundera lite på hur de kan påverka olika förutsättningar för en anställd.
Central lönesättning – innebär att lönen sätt centralt, ett bud som gäller för ett större antal personer, lönen förhandlas fram av facket och arbetsgivarnas organisationer.
Lokal lönesättning – innebär att hela lönen sätts på arbetsplatsen efter förhandlingar mellan den lokala fack- klubben och arbetsgivaren eller efter samtal mellan den som anställd och chefen på arbetsplatsen.
1. Vilken modell ger mest trygghet? Motivera:
2. Vilken modell ger störst möjlighet att själv kunna påverka sin lön? Motivera:
Central
Central
Lokal
Lokal
3. Vilken modell kräver mest kunskap och förmåga att själv veta sina rättigheter? Motivera:
4. Vilken modell innebär störst risk att bli övertalad/påverkad av chefen? Motivera:
Central
Central
Lokal
Lokal
5. Vilken metod är mest solidarisk med andra? Motivera:
Central
Lokal
Sammanfatta fördela och nackdelar med de två olika sätten att förhandla fram lön.
6. VIKTIgA LAgAR pA ARBETsMARKNADEN
Kort om kapitlet
I det här kapitlet sammanfattas de viktigaste arbetsmarknadslagarna som ger anställda ett grundläggande skydd på landets arbetsplatser. Lagarna gäller om inte förändringar har förhandlats fram i kollektivavtal. Brott mot lagarna kan avgöras i Arbetsdomstolen.
DEN STORA FRÅGAN
Vad finns det för lagar på arbetsmarknaden och vilka olika områden på en arbetsplats reglerar de?
Ord och begrepp
Centrala begrepp: Tillsvidare anställning, tidsbegränsad anställning, allmän visstidsanställning, vikariat, prov- anställning, säsongsarbete
Diskutera
• Ge exempel på några lagar som gäller på arbetsmarknaden.
• Det går att ändra innehållet i lagarna om fack och arbetsgivare är överens om det och skriver in det i ett kollektivavtal. Vad finns det för fördelar med det?
• Vilka fördelar finns det med lagen om medbestämmande? För en anställd? För en arbetsgivare?
Ta reda på mer
På xxx.xxxxxxxxxxxxxxx.xx eller xxx.xxxxx.xx (Arbetsdomstolen) kan du söka efter rättsfall som har be- handlats i Arbetsdomstolen.
• Sök efter olika typer av rättsfall. Välj ett.
• Sammanfatta vad målet handlar om.
• Vad hävdar de två parterna?
• Hur dömde Arbetsdomstolen?
• Vad anser du om domen?
VAD GÄLLER PÅ ARBETSPLATSEN? ARBETSLIVETS PÅVERKAN
Här nedan beskrivs ett antal händelser. Din uppgift är att med hjälp av sammanfattningen av arbetsmarkna- dens lagar i häftet (sidorna 30–33) avgöra vad som är ok, och vilka lagar som kan vara aktuella att använda i de olika exemplen. Skriv och motivera.
• IT-företaget går dåligt. Det går dåligt för det stora IT-företaget, försäljningen minskar och förlusten i företaget är stor. Nu tänker ledningen säga upp 20 personer. Kan de göra det? Vilken lag bör de använda?
• Att vara med i facket. Butiksägaren till elektronikbutiken XZ, vill inte att de anställda ska vara med i ett fackförbund. Ägaren kräver att de anställda ska säga upp sitt medlemskap om de ska få ha jobbet kvar. Är det ok? Vilken lag kan de anställda använda?
• Xxx Xxxxx sägas upp? Xxxxx jobbar i en glasskiosk, men han är inte så noga med sitt jobb. Han har misskött sig; kommer inte i tid, har stulit en mängd varor och har vid upprepade tillfällen inte utfört sina arbetsuppgifter. Kan arbetsgivaren säga upp Xxxxx?
• Tillfälligt anställd på fem år. Reklambyrån tycker att Xxxx är en mycket duktig illustratör. De vill genast ge henne anställning – en visstidsanställning som gäller i över fem år. Får arbetsgivaren ge en visstidsanställning i fem år?
• Provanställning. Servitrisen har varit provanställd på restaurangen i över ett år. Är det ok? Vilken lag kan servitrisen använda för att få ett fast jobb?
• Xxxx inte ha de över 55 år. Klädaffären söker anställda, men sorterar bort alla ansökningar som kommer från människor över 55 år. Är det ok?
En egen berättelse. Skriv en egen berättelse om en situation där en eller flera av arbetsmarknadens lagar bryts eller berörs på något sätt. Välj en arbetsplats och ett yrke som du själv är intresserad av.
7. ATT VÄLJA JoBB
Kort om kapitlet
Det avslutande kapitlet resonerar kring de frågor och funderingar som kan uppstå när man ska välja jobb. Hur kan man tänka och hur ska jag veta vad som är rätt för mig, är några frågor som tas upp i texten. Avslut- ningsvis ges en kort beskrivning av vad som ligger till grund för statistiken om ungdomsarbetslösheten.
DEN STORA FRÅGAN
Hur ska man veta vilket jobb man ska välja och vad kan man göra för att förbereda sig för ett framtida arbete på ett bra sätt?
Diskutera
• Hur tänker du kring val av yrke? Är det viktigt att veta att det är lätt att få jobb?
• Vilka är de största svårigheterna som du ser det med att få ett arbete?
• Varför är det ett problem för samhället om ungdomsarbetslösheten är stor?
VAD ÄR VIKTIGAST FÖR DIG? ARGUMENTERA FÖR STÅNDPUNKT
Vad är viktigast för mig när jag ska välja yrke? Rangordna alternativen nedan, där 1 är det som du tycker är viktigast.
• Diskutera dina val med en kamrat. Hur motiverar ni rangordningen? Diskutera olika sätt att se på arbete och vad som är viktigt.
• Använd din rangordning, det ni samtalat om och skriv ner dina reflektioner om yrkesval. Hur tänker du och vad är viktigt för dig?
Att lönen är hög. Att arbetsuppgifterna är utmanande.
Att arbetskamraterna är trevliga. Att möjligheten till karriär är stor.
Att jag får styra min tid. Att det är en trygg anställning.
Att det är lång semester. Att det är fasta arbetstider.
Att arbetet är enkelt. Att det är fast anställning.
Att det är roligt på jobbet. Att arbetet bidrar till något positivt.
Att jag får uppskattning av andra. Något annat …
VAD TYCKER DE POLITISKA PARTIERNA? ANALYSERA SAMHÄLLSFRÅGOR
Vad ska man göra åt den höga ungdomsarbetslösheten? Det är en svår fråga som kan besvaras på en mängd olika sätt beroende på vem du frågar. Den här övningen handlar om att ta reda på vad några av riksdagspar- tierna tycker i frågan: Vad vill ni göra för att minska ungdomsarbetslösheten?
1. Välj ett parti från Alliansen (Moderaterna, Centerpartiet, Folkpartiet, Kristdemokraterna) och ett från oppositionspartierna (Socialdemokraterna, Vänsterpartiet, Miljöpartiet, Sverigedemokraterna) På så sätt får du två olika lösningar på problemet.
2. Använd internet och sök på ungdomsarbetslöshet följt av det parti du vill undersöka (eller välj parti från sammanställningen nedan).
3. Sammanfatta de båda partiets åtgärder.
4. Jämför åtgärderna.
5. Vad tycker du om de två partiernas åtgärder?
6. Xxxxx och argumentera för dina åsikter om partiernas förslag.
Ett urval av åtgärder
Här följer ett urval av några partiers åtgärder för att minska ungdomsarbetslösheten. Texterna hämtade november 2013.
Vänsterpartiet
”– Vänsterpartiet vill göra stora satsningar för att bekämpa ungdomsarbetslösheten. Vi föreslår en engångsskatt för de fyra storbankerna. Det finns goda skäl att ta in en del av de övervinster de gör och i stället sätta dem i produktiv använd- ning. Engångsskatten skulle finansiera en bred satsning för att minska ungdomsarbetslösheten.
• Vi vill ha en gymnasiegaranti som innebär att alla ska ha rätt till gymnasieutbildning innan de fyller 25 år och ett genera- tionsväxlingsprogram på arbetsmarknaden. 25 000 jobb till unga kan skapas genom satsningar på lärlingsanställningar i bristyrken, traineeprogram i offentlig sektor och utbildningsvi- kariat i omsorgen.
• Vi föreslår ett treårigt program för generationsväxling i arbetslivet med trainee- och lärlingsanställningar samt
utbildningsvikariat. Rekordstora pensionsavgångar kommer att ske i statlig förvaltning och annan offentlig verksamhet de närmaste åren. I stället för att låta nyutexaminerade unga gå arbetslösa vill vi underlätta traineeanställningar vid de myndig- heter och förvaltningar som inom kort måste börja rekrytera ny arbetskraft. Genom att äldre anställda handleder nyanställda överförs kunskaper och erfarenheter till nästa generation.” Texten är hämtad från xxx.xxxxxxxxxxxxxx.xx
Centerpartiet
”• I Sverige kostar det mycket att anställa nya medarbetare eftersom vi har så höga arbetsgivaravgifter. Centerpartiet vill skapa fler jobb genom att minska riskerna så att företagen vågar anställa fler. Därför vill vi sänka arbetsgivaravgifterna så det blir billigare att anställa.
• Vi vill också att det ska bli möjligt med lägre ingångslöner. Vi tycker att det är naturligt att den som inte har någon arbets- livserfarenhet tjänar mindre än den som har jobbat i många år. Här behöver arbetsmarknadens parter, det vill säga fackfören- ingarna och arbetsgivarna som förhandlar om lönerna, börja ta ansvar även för personer som står utan jobb.”
Texten är hämtad från xxx.xxxxxxxxxxxxx.xx
Socialdemokraterna
”Det är mycket lättare för unga att få jobb om de har en gedigen utbildning. Vi vill bekämpa arbetslösheten genom att investera i nya jobb och genom att investera i människors
kunskaper – inte genom att sänka deras löner. Vi vill:
• Införa yrkesintroduktionsjobb och satsa på bristyrkesutbildning
• Ge gymnasieelever bättre tillgång till studie- och yrkesväg- ledning.
• För att knäcka ungdomsarbetslösheten vill vi införa en 90- dagarsgaranti för arbetslösa ungdomar som innebär individu- ella insatser från första dagen av arbetslöshet. Individen ska garanteras utbildning, praktik eller jobb inom 90 dagar.
• Vi vill också ha ett utbildningskontrakt för alla unga arbets- lösa under 25 år som inte fullgjort sina gymnasiestudier. Utbildningskontraktet innebär att studier kan kombineras med praktik eller jobb, på ett sätt som leder till en gymnasieexa- men. För att betona det egna ansvaret för att rusta sig med kunskaper, villkoras ersättningar och annat stöd med att man fullföljer sin utbildningsplan.”
Texten är hämtad från xxx.xxxxxxxxxxxxxxxxxx.xx
Moderaterna
”Bättre koppling mellan utbildning och arbetsmarknad
• Den svenska skolan har inte tillräckligt tagit fasta på att unga är olika. Att yrkesutbildningar länge sattes på undantag är ett uttryck för detta. Sverige behöver ett kunskapsinriktat utbildningssystem som rustar för arbetslivet och är kopplat till
arbetsmarknadens behov. Nu genomförs stora reformer i gym- nasieskolan. Vi vill förbättra yrkesintroduktionen och yrkesut- bildningen samt förstärka lärlingssystemet. Att motivera unga att slutföra sina studier är också viktigt eftersom ofullständiga betyg är en vanlig orsak till arbetslöshet.
Billigare att anställa
• Utbildning är centralt men det hjälper inte alltid. När kostna- den för att anställa en ung människa nästan är lika hög som för en äldre med mer arbetslivserfarenhet, kan det vara svårt för unga att komma in på arbetsmarknaden. För att fler ska anställa unga har arbetsgivaravgiften för personer under 26 år halverats. Till detta finns anställningar med stöd som gör kost- naden särskilt låg för den som anställer någon som varit utan jobb en längre tid. Dessutom har vi sänkt restaurangmomsen. Restaurangbranschen är en bransch där många får sitt första jobb och en tredjedel av alla anställda är under 25 år.”
Texten är hämtad från xxx.xxxxxxx.xx
LÖN FÖR MÖDAN KaPITEL 7 19
KOPPLINGAR TILL KURSPLANER
Innehållet i häftet Lön för mödan och den tillhörande lärarhandledningen kan kopplas till olika delar i kurs- planen. För det här materialet har vi valt att göra kopplingen till kurserna Samhällskunskap 1a1 50p och 1b 100p. Här nedanför presenteras ett urval av texter från kursplanen där kopplingarna förtydligas.
Ämnets syfte
I ämnets syfte finns flera formuleringar som på ett tydligt sätt kan kopplas till både innehållet i häftet och de aktiviteter som finns i lärarhandledningen. Några exempel är:
Samhällsfrågor i fokus
”Undervisningen i ämnet samhällskunskap ska syfta till att eleverna breddar, fördjupar och utvecklar kunskaper om människors livsvillkor med utgångspunkt i olika samhällsfrågor.
Eleverna ska också ges möjlighet att utveckla förståelse för frågor om arbetsliv, resurser och hållbar utveckling.”
Aktivitet och handlingsberedskap för ett liv i ett komplext samhälle
”Dessutom ska undervisningen bidra till att skapa förutsättningar för ett aktivt deltagande i samhällslivet. Ett komplext samhälle med stort informationsflöde och snabb förändringstakt kräver ett kritiskt förhållningssätt och eleverna ska därför ges möjlighet att utveckla ett sådant.”
Förmågor som eleven bland annat ska utveckla
• Kunskaper om demokrati och de mänskliga rättigheterna såväl de individuella som de kollektiva rättigheterna, samhällsfrågor, samhällsförhållanden samt olika samhällens organisation och funktion från lokal till global nivå utifrån olika tolkningar och perspektiv.
• Kunskaper om historiska förutsättningars betydelse samt om hur olika ideologiska, politiska, ekonomiska,
sociala och miljömässiga förhållanden påverkar och påverkas av individer, grupper och samhällsstrukturer.
• Förmåga att analysera samhällsfrågor och identifiera orsaker och konsekvenser med hjälp av samhällsveten- skapliga begrepp, teorier, modeller och metoder.
Centralt innehåll ett urval
Här följer ett urval av centralt innehåll som berörs i häftet och i de aktiviteter som finns i lärarhandled- ningen:
• Arbetsmarknad, arbetsrätt och arbetsmiljö. Arbetsmarknadens parter, deras olika roller och betydelse för sam- hällsutvecklingen. Arbetsmarknadens sätt att fungera, anställningsvillkor.
• Samhällsvetenskapliga begrepp, teorier, modeller och metoder i samband med undersökningar av samhällsfrå- gor och samhällsförhållanden. Exempel på metoder för att samla in information är intervju, enkät och observa- tion. Exempel på metoder för att bearbeta information är statistiska metoder, samhällsvetenskaplig textanalys, argumentationsanalys och källkritik.
• Presentation i olika former och med olika tekniker med betoning på det skriftliga och muntliga, till exempel
debatter, debattartiklar och rapporter.
Kunskapskraven
Här presenteras en sammanfattande matris över de kunskapskrav som på olika sätt behandlas med hjälp av innehållet i häftet samt i lärarhandledningens aktiviteter.
Kunskapskrav med rubrik och utan värdeord | Betyget E | Betyget C | Betyget A |
Analysera historiska och nutida påverkan. Dessutom kan eleven redogöra för de historiska förutsättning- arnas betydelse och dra slutsatser om hur nutida samhällsförhållanden, exempelvis arbetslivets utveckling, påverkar och påverkas av individer, grupper och samhällsstrukturer. | Översiktligt redogöra. Dra enkla slutsatser. slutsatser. | Utförligt redogöra. Dra välgrundade redogöra. | Utförligt och nyanserat Dra välgrundade och nyanserade slutsatser. |
Analysera orsaker och konsekvenser. Eleven kan analysera samhällsfrågor och identifiera orsaker och konse- kvenser. I analysen använder eleven samhällsvetenskapliga begrepp, teorier, modeller och metoder. Se möjliga lösningar. Eleven diskuterar orsakerna och konsekvenserna samt möjliga lösningar på samhällsfrågorna. Argumentera för ståndpunkter. Eleven kan ge argument för sina ståndpunkter och värderar andras ståndpunkter. | Identifiera någon med viss säkerhet. Diskuterar översiktligt. Ge enkla argument med enkla omdömen. | Identifiera några med viss säkerhet. Diskuterar utförligt. Ge välgrundade argument med enkla omdömen. | Identifierar flera med säkerhet. Diskuterar utförligt och nyanserat. Ge nyanserade argument med nyanserade omdömen. |
Uttrycka kunskaper. Eleven kan på ett strukturerat sätt uttrycka sina kunskaper i samhällskunskap i olika presentationsformer. | Med viss säkerhet. | Med viss säkerhet samt formulera sig självständigt i förhållande till källorna. | Med säkerhet samt formulera sig självständigt i förhållande till källorna. |
Aktiviteternas koppling till kunskapskrav
Utifrån ovanstående sammanfattning har aktiviteterna i lärarhandledning delats in i följande rubriker.
• ARBETSLIVET PÅVERKAN. Aktiviteter där eleven ges möjlighet att dra slutsatser om hur nutida och his- toriska förhållanden inom arbetslivets utveckling kan påverka och påverkas av individer, grupper och sam- hällsstrukturer.
• ANALYSERA SAMHÄLLSFRÅGOR. Aktiviteter där eleven analyserar samhällsfrågor och identifierar orsa- ker, konsekvenser samt föreslår möjliga lösningar.
• ARGUMENTERA FÖR STÅNDPUNKT. I de här aktiviteterna får elevena argumentera för ståndpunkter och värdera andras åsikter.
Text: Xxxxxx Xxxxxxxxx Projektledning: Xxxxx Xxxxxxxxx Grafisk form: Xxxx Xxxxxxx Medlingsinstitutet 2013