Stadgar för Sveriges Skolledare från 1 januari 2023
Xxxxxxx för Sveriges Skolledare från 1 januari 2023
A. Ändamål och värderingsfrågor
§ 1 Ändamål
Sveriges Skolledare är ett fack- och yrkesförbund för yrkesverksamma skolledare samt pensionerade sådana, som driver frågor för medlemmar och professionen.
Förbundet har till uppgift att, utifrån organisationens grundläggande värderingar:
1.1
Tillvarata och driva yrkesverksamma medlemmars intressen rörande anställnings- och lönevillkor och förhållandet i övrigt till arbetsgivaren. Företräda yrkesverksamma medlemmar i fackliga frågor och sluta bindande avtal för medlemmarna.
1.2
Arbeta för att arbetsmiljö och förutsättningar för yrkesaktiva medlemmar ska vara goda.
1.3
Xxxxx för att skolledare har en stark chefs- och ledningsfunktion samt förutsättningar att utföra sitt uppdrag.
1.4
Verka för utbildningens bästa och ett ändamålsenligt utformat utbildningsväsende.
1.5
Arbeta för upprätthållandet av en yrkeskunnig och ansvarskännande yrkeskår samt för ett yrkesetiskt förhållningssätt.
§ 2 Grundläggande värderingar
2.1 Det professionella ansvaret
Vi tar initiativ och agerar utifrån vår professionella utbildning och erfarenhet. Vårt yrkeskunnande ger oss förutsättningar för en hög grad av autonomi i vår yrkesutövning. Tillsammans tar vi ansvar för vår yrkesetik och driver professionens utveckling framåt.
2.2 Starkare tillsammans
Vårt arbete bygger på solidaritet inom professionen på arbetsplatsen såväl nationellt som internationellt. Vi visar solidaritet med varandra genom att sluta kollektivavtal som förbättrar våra villkor och ökar det professionella inflytandet. Vi stöder och samarbetar internationellt för varje skolledares rätt att organisera sig i starka, oberoende och demokratiska fackliga organisationer både nationellt och internationellt.
2.3 Livslångt lärande
Lärande ska kunna ske genom hela livet. Alla barn, elever och studerande ska med hållbara förutsättningar ha tillgång till utbildning. Utbildningen ska vara likvärdig och av hög kvalitet. Den ska bygga på vetenskaplig eller konstnärlig grund, beprövad erfarenhet och vara icke- konfessionell.
2.4 Mänskliga rättigheter och likabehandling
Vi tar ställning och arbetar för mänskliga rättigheter och står bakom FN:s allmänna förklaring om de mänskliga rättigheterna, FN:s barnkonvention och Europeiska konventionen om skydd för de mänskliga rättigheterna och de grundläggande värderingarna. Vi anser att ett mångkulturellt samhälle gagnar Sverige och att alla har förmåga att utvecklas och bidra till samhällets utveckling genom sina kunskaper och erfarenheter. Vi tar därför avstånd från alla former av kränkningar, diskriminering och segregation samt verkar för ett jämställt och inkluderande samhälle.
2.5 Demokrati
Demokrati och öppenhet är en grundförutsättning som ständigt måste försvaras och utvecklas. Vi är en viktig samhällsaktör och är genom vår roll som aktiv arbetsmarknadspart i den svenska partsmodellen viktig för det demokratiska samhällsbygget.
Vi står upp för demokrati och människors lika värde, individens förmåga och kollektivets styrka. Vi tar avstånd från handlingar och organisationer som står i strid med våra demokratiska värderingar.
2.6 Partipolitisk obundenhet
Sveriges Skolledare är partipolitiskt obundet och tar ställning oavsett politisk majoritet utifrån våra värderingar och fastställda politik.
§ 3 Organisationens grundläggande principer
• Alla medlemmar ska ha inflytande i organisationen och möjligheterna att engagera sig i förbundet ska vara många. En yrkesverksam medlem ska kunna bli vald till alla nivåer i organisationen.
• Organisationen ska byggas utifrån medlemmarna och vidare till den nationella nivån.
• Den fackliga organisationen ska vara stark där arbetsgivaren är stark.
• Vi bygger facklig styrka genom välutbildade, kompetenta och engagerade förtroendevalda.
B. Medlemskapet
§ 4 Rätt till medlemskap
För att beviljas medlemskap i Sveriges Skolledare ska man:
• ha akademisk utbildning samt
• vara anställd och verksam som skolledare eller ha en ledande befattning inom utbildningsområdet.
Därutöver finns följande medlemmar:
• medlem som gått i pension samt
• den som av förbundsstyrelsen beviljas medlemskap av särskilda skäl
4.1 Medlemsdefinitioner
Medlem som betalar yrkesaktiv medlemsavgift benämns yrkesverksam. Medlem som betalar pensionärsmedlemsavgift benämns pensionärsmedlem.
Pensionärsmedlem tillhör den lokalförening eller motsvarande som den senast tillhörde som yrkesverksam innan övergång till pensionärsmedlemskap. Pensionärsmedlem kan byta lokalförening eller motsvarande om så önskas.
§ 5 Medlems rättigheter
Medlem har rätt att ta upp frågor på medlemsmöten, att motionera samt att få information om förbundets verksamhet.
Yrkesverksam medlem kan få stöd från förbundet rörande fråga som har uppkommit efter tidpunkten för ansökan om medlemskap.
Yrkesverksam medlem får utan kostnad stöd och upplysningar i frågor som rör förhållanden i anställning eller som i övrigt sammanhänger med medlemmens verksamhet som ligger inom förbundets verksamhetsområde. Om medlemmen behöver biträde vid domstol eller i annan angelägenhet krävs beslut av förbundsstyrelsen.
Yrkesverksam medlem har rätt att nominera och nomineras till förtroendeuppdrag på alla nivåer i förbundet samt att få konfliktersättning.
§ 6 Medlems åtagande/skyldigheter
Medlemmen ska verka för förbundets sammanhållning och utveckling och följa stadgeenligt fattade beslut, respektera ingångna förhandlingsöverenskommelser och erlägga fastställda medlemsavgifter. Medlemmen ska till förbundet lämna och uppdatera personuppgifter, anställningsuppgifter samt andra uppgifter som krävs för att uppfylla stadgarna.
§ 7 Avgifter
Kongressen fastställer avgiftssystem.
Medlem ska betala fastställda avgifter. Förbundsstyrelsen kan helt eller delvis befria medlem från avgifter.
Förbundsstyrelsen kan besluta om extra uttaxering efter samråd med förbundsrådet.
§ 8 Personuppgiftsansvarig
Förbundet är personuppgiftsansvarig och ansvarar för all personuppgiftsbehandling av medlemmarnas personuppgifter.
§ 9 Utträde
Om medlemmen vill lämna förbundet anmäls detta skriftligen till förbundsstyrelsen. Utträde sker vid närmaste följande månadsskifte. Medlemmen ska betala sina avgifter till förbundet fram till dess denne lämnar förbundet. Medlemmen förlorar alla rättigheter i förbundet, när denne lämnar förbundet.
§ 10 Uteslutning
Om medlem inte betalar fastställda avgifter under tre på varandra följande månader utesluts denne ur förbundet, såvida förbundsstyrelsen inte beslutar något annat.
Förbundsstyrelsen kan utesluta medlem ur förbundet om denne grovt bryter mot förbundets stadgar eller beslut, grovt skadar förbundet, genom sitt handlingssätt motverkar förbundets intressen. Medlemmen och medlemmens lokalförening eller motsvarande får yttra sig skriftligt innan förbundsstyrelsen fattar beslut om uteslutning enligt ovan. Om medlem utesluts ur förbundet förlorar medlemmen rättigheter i förbundet med omedelbar verkan.
§ 11 Återinträde
Förbundsstyrelsen beslutar om återinträde efter uteslutning och villkor för detta.
C. Organisation
§ 12 Lokalföreningar
12.1 Organisation för medlemmar inom kommunens geografiska område Medlemmar som har sin anställning inom en kommuns geografiska område utgör tillsammans en lokalförening. Förändring av lokalföreningens ansvarsområde eller
upphörande fattas av förbundsstyrelsen.
12.2 Lokalföreningens styrelse
Lokalföreningens styrelse består av:
• ordförande
• ledamöter och eventuella suppleanter
Styrelsen väljs av lokalföreningens årsmöte som också beslutar om det totala antalet ledamöter och suppleanter.
En styrelse ska minst bestå av en ordförande och två styrelseledamöter. Förtroendevald revisor och valberedning ska bestå av minst en person per uppdrag.
Det åligger lokalföreningens styrelse att:
• tillsammans med medlemmarna driva viktiga frågor för medlemmarna, tillhandahålla medlemservice och sprida information
• företräda medlemmarna i fackliga frågor inför lokala arbetsgivare
• organisera lokalföreningens arbete för att möta och påverka på de nivåer där arbetsgivaren fattar beslut
• om det är tillämpligt utöva förbundets förhandlingsrätt vid lokala förhandlingar
• årligen fatta beslut om lokalföreningens delegation
• fatta beslut om fördelning av facklig tid och uppdrag
• tillse att korrekta uppgifter om fackliga förtroendemän och facklig tid anmäls till arbetsgivaren och förbundets medlemsregister
• verka för att ombuden i lokalföreningen utbildas
• aktivt rekrytera nya medlemmar
• bjuda in medlemmar i riksföreningar som befinner sig inom kommunens geografiska område till möten och nätverk av mer yrkesspecifik karaktär
• verkställa de beslut som årsmötet fattat
• följa av kongressen och förbundsstyrelsen fattade beslut
• kalla till och genomföra årsmöte i lokalföreningen
• i god tid inför årsmötet ställa erforderliga handlingar till förtroendevalda revisorers förfogande
• ansvara för lokalföreningens ekonomi
• före mars månads utgång till förbundsstyrelsen lämna ett årsbokslut över föregående års verksamhet
Lokalföreningens förhandlingsmandat regleras av normalstadgan beslutad av förbundsstyrelsen.
12.3 Nätverk i lokalföreningen
Lokalföreningens styrelse kan inrätta nätverk inom lokalföreningen för specifika frågor och medlemsgrupper. Nätverkens syfte är ett samla engagemang och utbyta erfarenheter.
12.4 Lokalföreningens årsmöte
Årsmötet ska:
• fastställa styrelsens storlek och eventuella suppleanter
• välja ordförande, styrelseledamöter, förtroendevalda revisorer och valberedning
• välja valkretsombud
• besluta om budget och verksamhetsplan
• besluta om verksamhetsberättelse, årsbokslut och ansvarsfrihet
Årsmötet ska genomföras under perioden 15 februari till 31 mars. Årsmötet ska utlysas minst 30 dagar före mötets genomförande. Kallelse med dagordning till årsmötet ska vara
tillgänglig för medlemmarna senast 14 dagar innan årsmötet. Valberedningens förslag bör bifogas kallelsen.
Medlem som vill ta upp ett ärende för beslut vid ett årsmöte ska anmäla det till lokalföreningen senast den 1 februari. Ett ärende som inte tagits med i styrelsens förslag till dagordning får ändå tas upp för beslut om årsmötet med minst tre fjärdedelars majoritet beslutar det.
Xxxxxx har en röst vid mötet och rösträtten får inte överlåtas. Ledamöter av lokalföreningens styrelse har inte rösträtt i frågor som avser ansvarsfrihet samt vid val av förtroendevalda revisorer.
Medlem kan nominera kandidater inför årsmötets val via valberedningen eller direkt på årsmötet. Nominering till valberedningen ska ha inkommit senast fyra veckor innan årsmötet.
12.5 Valberedningens uppdrag i lokalföreningen
Valberedningen ska förbereda val av lokalföreningens årsmötesvalda uppdrag, utom val av valberedning.
12.6 Stadgar för lokalförening
Förbundsstyrelsen kan utifrån förbundsstadgan fastställa normalstadgan för lokalförening. Lokalföreningens årsmöte kan fatta beslut om förslag till egna stadgar som därefter ska underställas förbundsstyrelsen för godkännande.
§ 13 Riksföreningar
Medlemmar inom ett företag, koncern, statlig verksamhet eller ett verksamhetsområde kan ansöka hos förbundsstyrelsen om att inrätta en riksförening. När en riksförening inrättas övergår medlemmen till denna från lokalföreningen. Förbundsstyrelsen beslutar även om sådan riksförenings upphörande.
13.1 Riksföreningens styrelse
Riksföreningens styrelse består av:
• ordförande
• ledamöter och eventuella suppleanter
Styrelsen väljs av riksföreningens årsmöte som också beslutar om det totala antalet ledamöter och suppleanter
En styrelse ska minst bestå av en ordförande och två styrelseledamöter. Förtroendevald revisor och valberedning ska bestå av minst en person per uppdrag.
Det åligger riksföreningens styrelse att:
• fånga upp och tillsammans med medlemmarna driva viktiga frågor för medlemmarna, tillhandahålla medlemsservice och sprida information
• företräda medlemmarna i fackliga frågor inför lokal arbetsgivare
• organisera riksföreningens arbete för att möta och påverka på de nivåer där arbetsgivaren fattar beslut
• organisera riksföreningens arbete för att skapa styrka där arbetsgivaren är stark
• om det är tillämpligt utöva förbundets förhandlingsrätt vid lokala förhandlingar
• årligen fatta beslut om riksföreningens delegation
• fatta beslut om fördelning av facklig tid och uppdrag
• tillse att korrekta uppgifter om fackliga förtroendemän och facklig tid anmäls till arbetsgivaren och förbundets medlemsregister
• verka för att ombuden i riksföreningen utbildas
• aktivt rekrytera nya medlemmar
• verkställa de beslut som årsmötet fattat
• följa av kongressen och förbundsstyrelsen fattade beslut
• kalla till och genomföra årsmöte i riksföreningen
• i god tid inför årsmötet ställa erforderliga handlingar till förtroendevalda revisorers förfogande
• ansvara för riksföreningens ekonomi
• före mars månads utgång till förbundsstyrelsen lämna ett årsbokslut över föregående års verksamhet
Riksföreningens förhandlingsmandat regleras av normalstadgan beslutad av förbundsstyrelsen.
13.2 Nätverk i riksföreningen
Riksföreningens styrelse kan inrätta nätverk inom riksföreningen för specifika frågor och medlemsgrupper. Nätverkens syfte är ett samla engagemang och utbyta erfarenheter.
13.3 Riksföreningens årsmöte
Årsmötet ska:
• fastställa styrelsens storlek och eventuella suppleanter
• välja ordförande, styrelseledamöter, förtroendevalda revisorer och valberedning
• välja valkretsombud
• besluta om budget och verksamhetsplan
• besluta om verksamhetsberättelse, årsbokslut och ansvarsfrihet
Årsmötet ska genomföras under perioden 15 februari till 31 mars. Årsmötet ska utlysas minst 30 dagar före mötets genomförande. Kallelse med dagordning till årsmötet ska vara tillgänglig för medlemmarna senast 14 dagar innan årsmötet. Valberedningens förslag bör bifogas kallelsen.
Medlem som vill ta upp ett ärende för beslut vid ett årsmöte ska anmäla det till riksföreningen senast den 1 februari. Ett ärende som inte tagits med i styrelsens förslag till dagordning får ändå tas upp för beslut om årsmötet med minst tre fjärdedelars majoritet beslutar det.
Xxxxxx har en röst vid mötet och rösträtten får inte överlåtas. Ledamöter av riksföreningens styrelse har inte rösträtt i frågor som avser ansvarsfrihet samt vid val av förtroendevalda revisorer.
Medlem kan nominera kandidater inför årsmötets val via valberedningen eller direkt på årsmötet. Nominering till valberedningen ska ha inkommit senast fyra veckor innan årsmötet.
13.4 Valberedningens uppdrag i riksföreningen
Valberedningen ska förbereda val av riksföreningens årsmötesvalda uppdrag, utom val av valberedning.
13.5 Stadgar för riksförening
Förbundsstyrelsen kan utifrån förbundsstadgan fastställa normalstadgan för riksförening. Riksföreningens årsmöte kan fatta beslut om förslag till egna stadgar som därefter ska underställas förbundsstyrelsen för godkännande.
§ 14 Distrikt tillika valkretsar
Sveriges Skolledare har tio distrikt som utgör valkretsar. Utöver de geografiskt indelade distrikten utgör riksföreningarna ett distrikt. Förbundsstyrelsen fastställer distriktens indelning samt antal valkretsombud per förening. Inom distrikten kan det skapas nätverk och erfarenhetsutbyten kring frågor som medlemmarna har behov av. Inom distrikten kan det också genomföras facklig utbildning.
14.1 Valkretsmöte
Valkretsmöte genomförs året före kongressår. Valkretsmötet består av valkretsombud valda på årsmöten. Valkretsmötet ska välja kongressombud, inklusive suppleanter, och en valberedning.
14.2 Val av kongressombud
Valberedningen ska lägga fram ett förslag till kongressombud som är representativt i relation till distriktets medlemsammansättning.
Valkretsmötet består av valkretsombud som utses på årsmöten på lokalföreningar eller riksföreningar. Valkretsmötet väljer distriktets kongressombud.
§ 15 Kongress
Kongressen är högsta beslutande organ. Ordinarie kongress sammanträder vart fjärde år på tid och plats som förbundsstyrelsen bestämmer.
15.1 Kongressdeltagare
Kongressen ska bestå av:
• 75 kongressombud som väljs i valkretsarna. För kongressombuden ska det utses suppleanter.
Förbundsstyrelsen har närvaro-, yttrande- och förslagsrätt.
Förbundets förtroendevalda och auktoriserade revisorer har närvaro-, yttrande- och förslagsrätt i frågan om ansvarsprövning, samt rätt att få sin särskilda mening antecknad till protokollet.
Valberedningens ledamöter har närvaro-, yttrande och förslagsrätt vid möte med behandling av ärenden som valberedningen haft uppdrag att bereda.
Kongressombuden väljs för fyra år. Mandatperioden löper från den 1 november år före ordinarie kongress. Fyllnadsval kan vid behov ske inom valkretsen inom mandatperioden efter beslut av förbundsstyrelsen.
15.2 Ärenden vid ordinarie kongress:
Vid ordinarie kongress ska följande ärenden förekomma:
• kongressens behöriga utlysande
• fastställande av röstlängd
• val av ordförande och sekreterare vid kongressen
• val av protokolljusterare
• förbundsstyrelsens och revisorernas berättelser för kongressperioden
• ansvarsfrihet för förbundsstyrelsen
• behandling av förbundsstyrelsens förslag, motioner samt övriga ärenden
• fastställande av verksamhetsinriktning
• fastställande av ekonomiska ramar och i samband därmed fastställa arvoden åt kongressbeslutade uppdrag, samt fastställa medlemsavgiftssystem
• val av förbundsordförande, 1:e och 2:e vice ordförande
• val av 12 ledamöter i förbundsstyrelsen
• val av två förtroendevalda revisorer samt två förtroendevalda revisorssuppleanter
• val av fem ledamöter, varav en sammankallande, i valberedningen
Mandatperioden för kongressvalda uppdrag är fyra år och tillträde sker direkt efter avslutad kongress.
15.3 Handlingar till ordinarie kongress
Kallelse till kongress sker minst två månader före kongressens öppnande.
Förbundsstyrelsens förslag, motioner med förbundsstyrelsens yttrande samt övriga kongresshandlingar utsändes minst en månad innan kongressens öppnande.
15.4 Motioner
Medlemmar, lokalföreningar och riksföreningar kan motionera till kongressen. Xxxxxxxx ska inkomma senast sex månader före kongress.
15.5 Röstning och val
Kongressombud har en röst vid mötet och rösträtten får inte överlåtas eller begränsas genom bundna mandat.
Vid val av förbundsstyrelse ska medlemskårens sammansättning beaktas.
Val hålls slutet om fler kandidater nominerats än vad som ska väljas. Vid lika röstetal skiljer lotten.
15.6 Extra kongress
Om det finns särskilda skäl kan förbundsstyrelsen sammankalla till extra kongress. Extra kongress ska även hållas då de förtroendevalda eller de auktoriserade revisorerna eller en tredjedel av förbundets lokalföreningar och riksföreningar som totalt sett representerar en tredjedel av förbundets medlemmar så begär.
Extra kongress får enbart behandla de frågor som angivits i kallelsen.
§ 16 Förbundsråd
Förbundsrådet sammankallas en gång om året, utom år då ordinarie kongress eller extrakongress sammankallas. Förbundsstyrelsen kan om det finns särskilda skäl sammankalla förbundsrådet även dessa år. Därutöver ska förbundsrådet sammankallas när minst två tredjedelar av förbundsrådsombuden begär det.
Förbundsrådet består av halva kongressen. Valkretsarna företräds av halva antalet kongressombud avrundat uppåt till heltal. Kongressombud som har ordinarie plats i förbundsrådet är tillika förbundsrådsombud. Förbundsrådsombud och förbundsrådssuppleanter utses i den ordning valresultatet till kongressen visar.
Förbundsrådet har till uppgift att:
• vara rådgivande till förbundsstyrelsen
• vid behov förrätta fyllnadsval till kongressvalda organ
§ 17 Förbundsstyrelse
17.1 Förbundsstyrelsens sammansättning
Förbundsstyrelsen består av förbundsordförande, 1:e vice förbundsordförande, 2:e vice förbundsordförande samt ytterligare tolv ledamöter.
Förbundets anställda utser en ordinarie representant samt en suppleant till förbundsstyrelsen med yttrande- och förslagsrätt. Personalrepresentanten äger inte rätt att
delta i förbundsstyrelsens behandling av frågor som rör förhållandet mellan arbetsgivare och arbetstagare gällande förhandlingar mellan parter.
17.2 Förbundsstyrelsens uppgifter
Förbundsstyrelsen ska:
• bereda frågor och förslag som ska behandlas av kongressen
• låta verkställa kongressens beslut samt leda förbundets verksamhet i överensstämmelse med dessa stadgar och av kongressen och förbundsrådet fattade beslut
• ha beslutanderätt om centrala avtal och konfliktåtgärder
• fatta beslut om förbundsstyrelsens delegation och arbetsordning
• ansvara för förbundets egendom och förvaltning
• besluta om firmateckning för förbundet
• utse auktoriserad revisor och auktoriserad revisorssuppleant
• årligen utarbeta en verksamhetsberättelse och överlämna denna till revisorerna
• tillse att årsredovisning för föregående kalenderår överlämnas till auktoriserade och förtroendevalda revisorer
• inrätta riksföreningar
• upprätthålla kontakt med föreningar samt lämna råd och anvisningar i deras arbete
• tillsätta kanslichef och därmed inneha det övergripande arbetsgivaransvaret i förbundet
17.3 Förbundsstyrelsens sammanträden
Förbundsstyrelsen sammanträder efter kallelse av förbundsordförande eller om hälften av styrelsens ledamöter så begär.
17.4 Presidiet
Presidiet består av förbundsordförande, 1:e vice förbundsordförande, 2:e vice förbundsordförande.
§ 18 Revisorer
De auktoriserade och förtroendevalda revisorerna har till uppgift att kontinuerligt granska förbundets ekonomi och verksamhet i relation till kongressbeslut och stadgar.
De förtroendevalda revisorerna kan årligen granska ett urval av lokalföreningarnas och riksföreningarnas verksamhet. Förtroendevalda revisorer får ej närvara när granskning av den förtroendevalda revisorns egen lokalförening eller riksförening genomförs.
Revisorerna ska lämna revisionsberättelse avseende sin granskning av förbundsstyrelsens förvaltning och räkenskaper för föregående räkenskapsår. Vid revision ska kontrolleras att fattade beslut inte strider mot stadgar eller kongressbeslut.
Revisorerna ska till förbundsstyrelsen och kongressen ge en samlad bedömning av verksamheten och förbereda kongressens behandling av frågan om ansvarsfrihet för förbundsstyrelsen.
§ 19 Valberedning
Valberedningen ska förbereda val av kongressvalda uppdrag, utom val av valberedning, inför kongressen.
Valberedningen har till uppgift att inför kongressen föreslå arvodesnivåer för alla kongressbeslutade uppdrag.
Valberedningen ska informeras om sådana ersättningar, exempelvis pensionsavsättningar, som förbundsstyrelsen beslutat om som berör personer på kongressvalda poster.
D. Formalia
§ 20 Beslut
Vid beslut inom förbundets beslutande organ gäller att fullmaktsröstning är förbjuden.
Varje närvarande ledamot och tjänstgörande suppleant har en röst i alla ärenden i beslutande organ.
Årsmöten, medlemsmöten, valkretsmöten är beslutsmässiga då mötet är stadgeenligt utlyst. Övriga beslutande organ inom förbundet är beslutmässigt då minst halva antalet röstberättigade är närvarande.
Beslut fattas med enkel majoritet där ej annat är stadgat.
Omröstning sker öppet. Vid lika röstetal har mötesordföranden utslagsröst.
Vid slutet personval ska röstande alltid rösta på exakt antal namn som valet avser. Val hålls slutet om fler kandidater nominerats än vad som ska väljas och någon så begär. Vid lika röstetal skiljer lotten.
Vid val till förtroendeuppdrag där endast en person ska väljas och där fler än två kandidater finns och ingen får mer än 50 procent av rösterna, ska ett andra val hållas mellan de två kandidater som fått flest röster vid första valet.
Den styrelse som valts för kommande period får inte delta vid val till revisorer.
Ärende, som inte tagits med i kongressens föredragningslista får ändå, om det inte avser stadgeändring, upptas till behandling om kongressen med minst tre fjärdedelars majoritet beslutar det. Sådant ärende ska väckas vid dagordningens fastställande.
§ 21 Närvarorätt
Valberedningens ledamöter har närvaro- förslags- och yttranderätt vid möte med behandling av ärenden som valberedningen haft uppdrag att bereda.
Revisorer har närvaro- förslags- och yttranderätt vid möte med behandling av ekonomi och verksamhet som revisorerna haft uppdrag att bereda.
Ledamot av styrelse har närvaro-, förslags- och yttranderätt vid möten som beslutar om ansvarsfrihet för berörd styrelse
Förbundsstyrelsen har närvaro-, förslags- och yttranderätt på möten inom förbundet som förbundsstyrelsen kallat till.
Förbundsstyrelsen kan besluta om närvaro- och yttranderätt vid möten inom förbundet för olika personer.
§ 22 Protokoll
Protokoll ska föras vid sammanträden inom beslutande organ i förbundet och förvaras så de finns tillgängliga inom förbundet vid efterfrågan.
§ 23 Ekonomi och verksamhet
Inom förbundets organ sammanfaller räkenskapsår och verksamhetsår med kalenderåret. Alla förbundets föreningar och organ är en del av den juridiska personen Sveriges Skolledare. Förbundet har sitt säte i Stockholm.
§ 24 Valbarhet
En yrkesverksam medlem ska kunna bli vald till alla nivåer i organisationen. Alla förtroendevalda bör vara verksamma i sitt yrke.
Pensionärsmedlemmar är valbara till och kan inneha förtroendeuppdrag på lokal- och riksföreningsnivå som revisor och valberedning. I undantagsfall kan pensionärsmedlemmar vara valbara till andra förtroendeuppdrag på lokal- och riksföreningsnivå men inte fungera som facklig förtroendeman gentemot arbetsgivaren.
I det fall valt kongressombud eller suppleant byter valkrets eller medlemsform upphör förtroendeuppdrag som kongressombud/suppleant.
Uppdrag som valberedning går inte att kombinera med uppdrag som valberedningen har i uppdrag att bereda.
Förbundsstyrelseledamot kan inte kombinera uppdrag med andra kongressvalda uppdrag eller uppdrag som kongressombud.
§ 25 Etik förtroendevalda
Förtroendevalda följer den etik och de riktlinjer för förtroendevalda som fastslås av förbundsstyrelsen.
Förtroendevald som offentligt ger uttryck för att inte följa ovanstående kan av förbundsstyrelsen entledigas från förtroendeuppdrag. Ett sådant beslut kräver att minst två tredjedelar av hela antalet styrelseledamöter är eniga om beslutet. Innan frågan om entledigande avgörs, ska den förtroendevalde och dennes lokalförening beredas tillfälle att yttra sig.
§ 26 Konfliktmedel
Förbundet ska tillse att det finns konfliktmedel för finansiering av konfliktåtgärder vid en arbetsmarknadskonflikt. Förbundsstyrelsen fattar beslut om konfliktmedlens användning.
§ 27 Stadgetvist
Förbundsstyrelsen tolkar förbundets stadgar. Tvister om tolkning eller tillämpning av dessa stadgar, liksom tvister mellan förbundet och något av dess organ, kan av part överklagas till kongressen.
§ 28 Stadgeändring
Beslut om ändring av dessa stadgar kan endast fattas av kongress. Förslag om stadgeändring får inte antas om frågan inte varit angiven i kallelsen.
För stadgeändring krävs minst två tredjedelars majoritet bland närvarande röstberättigade.
För ändring av paragraf om stadgeändring samt paragraf om förbundets upplösning och samgående krävs
• två på varandra följande kongresser, med minst sex månader emellan
• två tredjedelars majoritet bland närvarande röstberättigade vid båda kongresserna.
§ 29 Upplösning och samgående
Beslut rörande samgående eller bildande av en ny gemensam organisation tillsammans med ett eller flera andra fackförbund kan ske enligt två olika alternativ:
• genom beslut vid en kongress med minst två tredjedelars majoritet bland närvarande röstberättigade, eller
• genom beslut med enkel majoritet bland närvarande röstberättigade vid två på varandra följande kongresser, med minst sex månader emellan.
Beslut rörande förbundets upplösning kan fattas om förbundet helt ska upphöra att existera. Beslutet fattas genom:
• två på varandra följande kongresser, med minst sex månader emellan
• två tredjedelars majoritet bland närvarande röstberättigade vid båda kongresserna. Vid beslut om upplösning ska beslut samtidigt fattas om disposition av förbundets tillgångar.
Övergångsregler och säkrad kompetens för Sveriges Skolledare
Genom övergångsregler säkras hur den nya organisationen ska styras och ledas fram tills dess att den konsoliderats i form av de första valen utifrån organisationens stadgar. Genom reglerna säkras att den kompetens som förtroendevalda besitter förs med in i den nya organisationen så att den blir välfungerande på alla nivåer under övergångsperioden. Det är särskilt viktigt att tillvarata medlemmars och förtroendevaldas engagemang och kompetens under övergångsperioden. Vars och ens insatser kommer att vara av stor betydelse.
Sveriges Skolledarförbund kommer samexistera med Sveriges Skolledare fram till att Sveriges Skolledarförbund genomför sin avslutande kongress i april 2024. Medlemmarna i Sveriges Skolledarförbund och Lärarförbundet Skolledare kommer samtliga att ingå i Sveriges Skolledare från och med 1 januari 2023 genom ett avtal mellan organisationerna under övergångsperioden.
Principer
Under övergångsperioden är övergångsreglerna överordnade den nya organisationens stadgar.
Övergångsperiodens tidslängd är till och med maj 2024 om inte annan överenskommelse görs.
• Alla förtroendeuppdrag i de tidigare organisationerna kvarstår som uppdrag under mandatperiodens längd dock längst till och med kongressen i Sveriges Skolledare i maj 2024.
• Alla valda instanser som finns parallellt i de tidigare organisationerna bildar en ny större gemensam instans i den nya organisationen.
• Finns flera sammankallande/ordförande gäller som princip att det är delat ledarskap om inte annat anges nedan.
• I det fall övergångsreglerna inte omhändertar ordningen i tillräcklig omfattning beslutar förbundsstyrelsen i den nya organisationen om tillägg. Beslut som behöver fattas före 31 december 2022 beslutas likalydande av de båda förbundsstyrelserna i Sveriges Skolledarförbund och Lärarförbundet i samråd med styrelsen för Lärarförbundet Skolledare.
• Nya stadgar för Sveriges Skolledare träder i kraft 1 januari 2023.
Nationell nivå
Beslutande församling – kongress
De tidigare organisationernas valda kongressombud/skolledarmötesombud1 är den nya organisationens kongressombud fram till 31 oktober 2023. Kongressombud valda enligt den nya organisationens stadgar tillträder den 1 november 2023.
För Sveriges Skolledarförbunds del innebär det att det utses nya ombud inom Sveriges Skolledare samtidigt som Sveriges Skolledarförbunds kongressombud fortsätter sitt uppdrag till kongressen för Sveriges Skolledarförbund i april 2024, då ordinarie kongress äger rum.
Vid det tillfället beslutas om ansvarsfrihet för förbundsstyrelsen i Sveriges Skolledarförbund för perioden fram till 31 december 2023.
Lärarförbundets kongress ska besluta om ansvarsfrihet för förbundsstyrelsen samt skolledarmötet för Lärarförbundet Skolledares styrelse för perioden fram till 31 december 2022. Beslutet ska fattas före årsskiftet 2022/23.
Förbundsråd
Ett gemensamt förbundsråd bildas av förbundsrådet inom Sveriges Skolledarförbund tillsammans med ett motsvarande förbundsråd inom Lärarförbundet Skolledare som väljs på Skolledarmötet under 2022. Det gemensamma förbundsrådet varar fram 31 oktober 2023.
Förbundsrådets uppdrag under övergångsperioden är att vara rådgivande till förbundsstyrelsen och sammankallas om förbundsstyrelsen finner att det finns särskilda skäl. Förbundsrådet ska vid behov kunna förrätta fyllnadsval.
Presidium
Ett gemensamt presidium med de två tidigare organisationernas presidier skapas.
Förbundsstyrelse
De tidigare organisationernas styrelser är den nya organisationens förbundsstyrelse fram till och med den första kongressen i maj 2024 då val enligt nya stadgar äger rum. Sveriges Skolledarförbunds förbundsstyrelse och Lärarförbundet Skolledares styrelse blir den nya förbundsstyrelsen för den nya organisationen Sveriges Skolledare.
Stadgekommitté
Sveriges Skolledarförbunds stadgekommitté väljs av kongressen och består av tre ledamöter. Deras uppgift är att yttra sig över förslag på stadgeändringar, ta initiativ till stadgeändringar samt att tolka stadgan. En motsvarande kommitté utses inom Lärarförbundet Skolledare på Skolledarmötet 2022. Den gemensamma stadgekommittén ska följa implementeringen av
1 Med kongressombud avses kongressombud i Sveriges Skolledarförbund och ombud till skolledarmötet i Lärarförbundet Skolledare
den nya organisationens stadgar fram till kongressen 2024 samt lämna ett gemensamt underlag till förbundsstyrelsen med reflektioner kring stadgarna.
Valberedning
Valberedningarna inom Lärarförbundet Skolledare och Sveriges Skolledarförbund är den nya organisationens valberedning för val på nationell nivå fram till maj 2024 då den första kongressen med val äger rum. I uppdraget ingår även att inför kongressen 2024 föreslå arvodesnivåer för kongressbeslutade uppdrag.
Regional nivå
Regionstyrelser
Sveriges Skolledarförbunds valda regionstyrelser är regionstyrelser fram till 31 mars 2023. Innan detta datum ska respektive regionårsmöte besluta om årsredovisningar, verksamhets- berättelser och ansvarsfrihet för respektive regionstyrelse för perioden fram till 31 december 2022.
Lokal nivå
De tidigare organisationernas företrädare i respektive kommun (lokala styrelser/skolledar- ombud i Lärarförbundet Skolledare samt lokalavdelningsstyrelser i Sveriges Skolledarförbund) är den nya organisationens företrädare i lokalföreningen. Uppdragen kan vid behov förlängas fram till och med senast den 30 juni 2023 för implementering av nya uppdrag enligt nya organisationens stadgar.
Under våren 2023, senast 31 maj 2023, genomförs årsmöte i Sveriges Skolledare där uppdrag väljs enligt de nya stadgarna med tillträde senast 1 juli 2023.
Övergångsreglerna omfattar både valda positioner och överenskommelse om facklig tid lokalt.
Medlemmar som inte är kommunalt anställda (Lärarförbundet Skolledare)
Icke-kommunalt anställda medlemmar företräds av den nya lokala organisationen från och med 1 januari 2023. Hur dessa medlemmar ska företrädas under första halvåret 2023 beslutas av de två förbundens förbundsstyrelser under hösten 2022. Samtliga riks- och samrådsavdelningar som har en existerande skolledarstyrelse per den 30 nov 2022, bildar motsvarande riksförening i Sveriges Skolledare från och med 1 jan 2023. Andra medlemmar inom ett företag, koncern, statlig verksamhet eller verksamhetsområde kan ansöka hos förbundsstyrelsen om att inrätta en riksförening.