Journalistavtalet Public service

För praktikant gäller i tillämpliga delar §§ 3, 4, 5.3, 6, 8, 9, 10, 13, 16. Arbetstiden skall schemaläggas och vara högst 36,5 timmar per vecka i genomsnitt. I och med denna sänkning av veckoarbetstiden jämfört med kollektivavtalet har ersättning getts för det arbete på obekväm arbetstid, som kan komma att bedrivas under praktiken. § 2 Praktikantlön 75

§ 3 Riktlinjer för praktikanttjänst 75

§ 4 Anställning 75

§ 5 Antagande av praktikant 75

§ 6 Handledare 76

§ 7 Introduktion 76

FÖRHANDLINGSPROTOKOLL Public Service

Ärende Avtal om löner och allmänna anställningsvillkor för perioden från och med den 1 april 2012 till och med den 31 mars 2013

Parter Medieföretagen Journalistförbundet

Tid den 16 april 2012

Plats Medieföretagens kansli, Xxxxxxxxxx 00, Xxxxxxxxx Närvarande för Medieföretagen

Xxxxxxxx Xxxxxxxxxx

Xxxxx Xxxxxxxx Xxxx X Xxxxxxxxx Xxxxxx Xxxxxx Xxxxx Xxxxxxx jämte delegation

Journalistförbundet Xxxxx Xxxxxxxx Xxxxxxxx Xxxxxxxx Xxxxxxxx Xxxxxxxx jämte delegation

§ 1 Avtal 2012

Mellanvarande kollektivavtal prolongeras för tiden från och med den 1 april 2012 till och med den 31 mars 2013 med följande ändringar och tillägg:

Bilaga 1 Allmänna anställningsvillkor

Bilaga 2 Löner

Bilaga 3 Avtal för praktikanter

§ 2 Upphovsrättsmedel

Uppräkningen av upphovsrättsersättningsbeloppen enligt § 4 4.2 i avtalet om allmänna anställningsvillkor för Sveriges Television (SVT), Sveriges Radio (SR) och Sveriges Utbildningsradio (UR) ska i särskild ordning fastställas efter gemensamma överläggningar mellan Medieföretagen, Unionen, Akademikerförbunden och Journalistförbundet. Överläggningarna ska, om inte samtliga parter enas om annat, inledas så snart Medieföretagen

har träffat avtal om löner och allmänna anställningsvillkor för en ny avtalsperiod med samtliga motparter inom avtalsområdet.

Uppräkningen sker med utgångspunkt från nedanstående belopp.

SVT 4 358 840 kr

SR 490 364 kr

UR 217 940 kr

Beloppen ska fördelas mellan i SVT, SR och UR anställda upphovsmän, som omfattas av kollektivavtalet om allmänna anställningsvillkor mellan Medieföretagen och Unionen, Akademikerförbunden respektive Journalistförbundet. Om enighet inte går att uppnå mellan samtliga parter ska beloppen räknas upp med det genomsnittliga värdet av varje års avtalshöjning.

§ 3 Anlitande av produktionsbolag

Arbetsgivarparten förklarar att det är arbetsgivarens ambition att koncernens bolag vid anlitande av produktionsbolag använder sig av företag som driver sin verksamhet i enlighet med god sed på arbetsmarknaden. Vägledande vid denna bedömning kan t.ex. vara huruvida det anlitade företaget har kollektivavtal eller eljest kan anses uppfylla de allmänna krav som ställs på ett företag enligt 39 §, MBL.

§ 4 Vikariepool

Parterna överenskom 2010 om möjligheten att inrätta vikariepooler på företagen, denna överenskommelse ligger fast. Då förhållanden varierar från arbetsplats till arbetsplats lämpar sig frågan bäst för reglering i lokala kollektivavtal.

Med vikariepool avser parterna ett antal medarbetare som har att utföra arbete inom företaget med uppdrag där arbetsplats, arbetstid och arbetsuppgifter kan variera inom ett överenskommet tjänstgöringsområde.

De lokala parterna bör uppta förhandlingar om regler för vikariepool vid företag där detta är lämpligt. Sådant avtal bör innehålla regler om:

Antal anställda i vikariepoolen

Att anställda i vikariepool ska vara tillsvidareanställda

Den geografiska omfattningen av arbetsskyldigheten (tjänstgöringsområden) Varseltid för ändrad arbetstidsförläggning vid byte av uppdrag

Antal kvällspass vid arbete med samma arbetsuppgifter och vid byte av uppdrag

De antal veckoslut som ingår i schema vid byte av uppdrag och hur veckovila ska förläggas.

§ 5 Anteckningar till protokollet

1. Arbetsgivaren ska vid den påkallade förhandlingen om tidsbegränsad anställning ange skälen för anställningen.

2. De lönekriterier som tidigare fanns i § 6 mom 2.1-2.2 i Journalistavtalet för Public Serviceföretag 2010-2012 kan de lokala parterna även fortsättningsvis använda sig av.

§ 6 Giltighetstid

Avtal om löner och allmänna anställningsvillkor gäller från och med den 1 april 2012 till och med den 31 mars 2013 och därefter med sju dagars ömsesidig uppsägningstid.

§ 7 Avslutning

Förhandlingen förklarades avslutad.

För Medieföretagen För Svenska Journalistförbundet

Xxxxxxxxx Xxxxxxxxxx Xxxxx Xxxxxxxx

Xxxxx Xxxxxxxx Xxxxxxxx Xxxxxxxx

Xxxx X Xxxxxxxxx Xxxxxxxx Xxxxxxxx Xxxxxx Xxxxxx

Xxxxx Xxxxxxx

Enligt särskilda överenskommelser gäller även följande avtal mellan Medieföretagen och Journalistförbundet med i varje avtal angiven giltighetstid:

Avtal om tjänstegrupplivförsäkring (TGL)

Avtal om kompletterande pensionsförmåner (ITP) Avtal om rätt till arbetstagares uppfinningar Överenskommelse om konkurrensklausul

Omställningsavtalet mellan Svenskt Näringsliv och PTK Utvecklingsavtalet med överenskommelse om förslagsverksamheten Avtalet om Trygghetsförsäkring (TFA) mellan Svenskt Näringsliv och PTK

Överenskommelsen mellan Svenskt Näringsliv och PTK om åtgärder för jämställdhet mellan kvinnor och män på arbetsmarknaden

§ 1 Avtalets omfattning

1.1 Avtalets omfattning

Avtalet avser enkelorganiserade medlemmar i Journalistförbundet anställda vid företag som är medlemmar i Medieföretagen.

1.2 Undantag för vissa medarbetare

Avtalet gäller inte för medarbetare som har en anställning som utgör bisyssla, utom i den del som avser sjuklön under de första 14 kalenderdagarna i en sjuklöneperiod. Avtalet gäller inte för företagsledare och personer i företagsledande ställning.1

1.3 Pensionär

För medarbetare som står kvar i tjänst vid företaget efter 67 års ålder eller som anställs efter ordinarie uppnådd pensionsålder enligt ITP-planen gäller avtalet med följande inskränkningar. Den del av § 9 som avser sjuklön efter den 15:e kalenderdagen gäller endast om:

– särskild överenskommelse om detta träffats mellan arbetsgivaren och medarbetaren

– uppsägningstiden är en månad för både arbetsgivaren och medarbetaren

Arbetsgivaren och sådan medarbetare som avses i detta moment kan komma överens om att även andra villkor skall regleras på annat sätt än avtalet stadgar.

Vissa andra inskränkringar

Arbetsgivaren är inte skyldig att utge sjuklön fr o m 15:e kalenderdagen i sjukperioden

om medarbetare kvarstår i tjänst eller anställs efter 67 års ålder, eller efter ordinarie pensionsålder enligt ITP-planen, om inte särskild överenskommelse om detta träffats mellan arbetsgivaren och medarbetaren förutsatt att uppsägningstiden från båda parter är en månad.

Arbetsgivaren och sådan medarbetare kan dock komma överens att villkor skall regleras på annat sätt.

1.4 Utlandstjänstgöring

För reglering se § 12.

1 Innebörden av begreppet företagsledande ställning är densamma som i lagen om aställningsskydd.

§ 2 Anställning

2.1 Anställning tills vidare

Anställning gäller tills vidare om annat inte överenskommits enligt 2.2 nedan.

2.2 Anställning för viss tid

2.2.1 Tidsbegränsad anställning

Arbetsgivare och arbetstagare kan komma överens om tidsbegränsad anställning för täckande av särskilda behov. Om en sådan anställning varar mer än två år övergår densamma till en tillsvidareanställning.

Detsamma gäller om arbetstagaren haft flera sådana anställningar under en femårsperiod och om dessa sammanlagt uppgår till mer än två år.

2.2.2 Vikariat

Avtal om anställning för viss tid får träffas om anställningen avser vikariat vid frånvaro av anställd medarbetare. Har medarbetaren haft vikariats- anställning längre än sammanlagt tre år under en femårsperiod övergår anställningen till en tillsvidareanställning.

Med vikariat avses att en medarbetare ersätter en annan medarbetare under dennes frånvaro. Med vikariat avses också när en medarbetare under högst sex månader, alternativt under den längre tid som fastställts i överens- kommelse mellan arbetsgivaren och den lokala arbetstagarparten, uppehåller en befattning i avvaktan på att den återbesätts.

Parterna är överens om att vikarie i normalfallet ska anställas för hela den period ordinarie befattningshavare är frånvarande. I de fall arbetsgivaren inte avser att anställa vikarien för hela den period som ordinarie befattnings- havare är frånvarande ska företaget skriftigt informera den lokala arbetstagarorganisationen om skälen härför. Den lokala arbetstagar- organisationen kan begära förhandling enligt MBL 12 § i frågan.

Anmärkning 1.

Tidsbegränsad anställning får inte användas istället för vikariat enligt 2.2.2.

Anmärkning 2.

Om en medarbetare har varit anställd mer än fyra år på vikariat (2.2.2) och tidsbegränsad anställning (2.2.1) under en femårsperiod övergår anställningen till en tillsvidareanställning.

2.2.3 Programanställning

Avtal om programanställning för viss tid kan träffas mellan arbetsgivare och enskild medarbetare för arbete i programverksamheten. Program-

anställningar får ske inom en treårsperiod räknat från första anställnings- dagen i programanställning. Närmare bestämmelser om programanställning finns i bilaga A. En medarbetare som, på grund av sjukdom, tjänstledighet eller annan orsak, varit frånvarande från programanställning kan vara programanställd över den angivna treårsgränsen under motsvarande tid, efter överenskommelse med lokal facklig organisation.

Anmärkning

Parterna i detta avtal kan säga upp § 2 2.2.1, 2.2.2 och 2.2.3 med en uppsägningstid om tre månader. Sådan uppsägning kan begränsas till att avse visst företag. Om arbetsgivarparten önskar att momentet skall ha fortsatt giltighet skall förhandlingar skyndsamt begäras och föras under uppsägningstiden. Parterna kan härvid enas om att förlänga uppsägningstiden för att möjliggöra att förhandlingar enligt förhandlingsordningen hinner slutföras innan uppsägningstiden löper ut. Vid uppsägning av § 2 2.2.2 gäller efter uppsägningstidens utgång § 2 mom

2.2 i den lydelse det hade i kollektivavtal mellan SRAO och Journalistförbundet 2007 - 2010.

2.2.4 Pensionär

Medarbetare som står kvar i tjänst vid företaget efter 67 år ålder eller för denne gällande ordinarie pensionsåldern enligt ITP-planen får anställas för viss tid. Samma gäller om en medarbetare anställs efter det att denne har uppnått den pensionsålder som tillämpas vid företaget.

2.2.5 Provanställning

Avtal om anställning för viss tid i form av provanställning kan träffas mellan arbetsgivaren och medarbetare om medarbetarens kvalifikationer inom befattningsområdet är oprövade eller det annars föreligger särskilda skäl att pröva medarbetarens kvalifikationer och arbetsförutsättningar mot bakgrund av arbetsuppgifternas speciella krav.

En provanställning kan omfatta högst 6 månader.

2.2.6 Företrädesrätt

Lagen om anställningsskydd gäller med följande tillägg.

Medarbetare som är programanställd får företrädesrätt enligt 25 § LAS efter sammanlagt 24 månaders programanställning under treårsperioden.

Företrädesrätt enligt 25 § LAS kan aldrig förekomma till program- anställning.

Medarbetare som uppnått pensionsålder, 67 år, eller avgått med pension enligt ITP-planen vid lägre ålder, har inte företrädesrätt till återanställning enligt 25 § LAS.

Medarbetare som under pågående vikariatsanställning blir föräldraledig med föräldrapenning och som vid denna anställnings upphörande uppfyller

förutsättningarna för företrädesrätt till återanställning har rätt att med åberopande av sin föräldraledighet under pågående företrädesrättsperiod tacka nej till anställningserbjudanden utan att därför förverka sin före- trädesrätt.

2.2.7 Information till lokal arbetstagarorganisation

Om arbetsgivaren avser att tidsbegränsat anställa en medarbetare, skall arbetsgivaren, innan anställningen påbörjas, påkalla förhandling med berörd lokal arbetstagarorganisation. Sådan förhandling kan endast föras lokalt.

2.3 Visstidsanställning i annat företag

Medarbetare med tillsvidareanställning i Public Serviceföretag, som anställs för viss tid i annat Public Serviceföretag, erhåller inte företrädesrätt till ny anställning i det sistnämnda företaget under förutsättning att tillsvidareanställningen består vid visstidsanställningens upphörande.

§ 3 Allmänna förhållningsregler

Förhållandet mellan arbetsgivare och medarbetare ska kännetecknas av ömsesidig lojalitet och ömsesidigt förtroende.

Medarbetare ska under arbetstiden helt ägna sig åt det företag i vilket medarbetaren är anställd.

3.1 Konkurrerande verksamhet, uppdrag åt annan, bisyssla med mera

Medarbetare får inte utan särskild tillstånd medarbeta i annat massmedium eller åta sig uppdrag som konkurrerar med arbetsgivaren. Sådant tillstånd ska meddelas skriftligen och kan ges åt medarbetare generellt för viss tid.

Medarbetare får inte åta sig uppdrag eller bedriva verksamhet, som inverkar menligt på arbetet i tjänsten. Om medarbetaren avser att åta sig uppdrag eller bisyssla av mer omfattande slag, bör därför samråd först ske med företagsledningen.

3.2 Diskretion

Medarbetare ska iaktta diskretion om sin och andras verksamhet inom företaget och om alla förhållanden som står i samband därmed.

Med beaktande av regelverket i denna paragraf har dock medarbetare rätt att uttala sig i fackliga, sociala, ekonomiska, politiska, kulturella och andra ideella frågor och i frågor som avser en normal nyhetsförmedling om företaget.

Medarbetare inom public service-företagen är skyldiga att i offentliga sammanhang avhålla sig från sådana uttalanden och åtgärder som kan medföra att företagets opartiskhet, särskilt på det politiska området, med fog kan ifrågasättas.

I alla frågor som rör relationer till personer, företag eller institutioner skall medarbetare inom public service-företagen alltid handla så att tilltron till dennes opartiskhet i tjänsten inte med fog kan ifrågasättas.

Medarbetare inom public service-företagen får inte utan arbetsgivarens medgivande medverka i sådan reklam där vederbörandes namn och ställning i företaget kan anses ha väsentlig betydelse.

Medarbetare får endast efter särskilt tillstånd i förvärvssyfte förse andra massmedieföretag med material angående program eller förhållanden inom företaget. Medarbetare får inte heller utan särskilt tillstånd utnyttja program eller programuppslag utanför företaget.

3.3 Förödmjukande uppdrag

Medarbetare får inte åläggas att utföra uppdrag som är förödmjukande eller som står i strid med hans eller hennes övertygelse. Vid bedömning av vad som är förödmjukande ska de spelregler för press, radio och TV som antagits av Pressens Samarbetsnämnd beaktas.

§ 4 Upphovsrätt

4.1 Rätten till upphovsrättsligt skyddade verk och prestationer

För vissa medarbetare råder ett upphovsrättsligt anställningsförhållande. Med detta avses att dessa i tjänsten framställer litterära och konstnärliga verk eller utför andra prestationer som skyddas av upphovsrättslagen.

Rätten till sådana verk och prestationer tillkommer företaget för nyttjande i dess verksamhet såväl under anställningstiden som därefter. Vid utnytt- jandet skall företaget iaktta medarbetarens ideella rätt enligt 3 § upphovs- rättslagen.

De närmare förutsättningarna för företagets utnyttjande regleras i överens- kommelse mellan de lokala parterna.

4.2 Ersättning för visst utnyttjande

För utnyttjande utöver vad som kan anses ligga inom ramen för anställ- ningsavtalet betalar företaget årligen ett belopp att fördelas bland berörda medarbetare. Beloppet fastställs årligen av de centrala parterna i förhand- ling.

Fördelningen av ersättningen sker enligt regler och i former som de lokala parterna kommer överens om.

§ 5 Löner

5.1 Principer för lönesättning

Lönesättningen skall vara individuell och differentierad. Den skall utgå från kraven i befattningen och medarbetarens prestation. Lönen skall i princip öka med högre krav och förbättrad prestation. Arbetsledare skall i princip ha högre lön än underställd personal.

Även marknadskrafterna påverkar lönesättningen och lönenivån, liksom förmåner som ligger vid sidan av lönen.

Dessa principer skall tillämpas så att det uppstår en lönestruktur som är rättvisande för det enskilda företaget och löneskillnader skall kunna motiveras.

Ökad erfarenhet och ökade kvalifikationer möjliggör att medarbetare kan utvecklas för alltmer kvalificerade och ansvarskrävande befattningar och arbetsuppgifter, vilket normalt skall ge utslag i den individuella lönesättningen. Om utvecklingen medför befordran - eller annan markant befattningsförändring - som motiverar tillägg till lönen, skall sådana tillägg inte tas ur den allmänna potten vid lokala lönerevisioner.

Tillämpningen skall också vara sådan att medarbetare behandlas lika oavsett ålder och kön.

5.2 Värdering av befattning och medarbetare

Den individuella lönesättningen bygger bl a på att befattningar och medarbetare värderas och att dessa värderingar sammanvägs. Metoderna kan variera från företag till företag. Gemensamt för samtliga metoder skall emellertid vara att de inte präglas av godtycke. Resultatet ska kunna motiveras och vara rättvisande. Oavsett vilken metod det enskilda företaget väljer ska ett antal kriterier ingå i värderingen. Vilka dessa kriterier är och vilken tyngd de har, kan däremot skifta mellan olika företag.

För processbeskrivning, förhandlingsordning samt nivåer på lägstalöner och praktikantlöner hänvisas till löneavtalet (bilaga 2).

5.3 Lön för del av löneperiod

Om en medarbetare börjar eller slutar sin anställning under löpande kalendermånad/avräkningsperiod beräknas lönen enligt nedan.

För arbete del av löneperiod utges lön per arbetad timme med:

månadslönen x 12

veckoarbetstiden x 52

Med veckoarbetstid avses medarbetarens genomsnittliga arbetstid vid per vecka under kalenderåret.

Med månadslön avses:

- fast månadslön jämte fasta lönetillägg

- sådan provision, tantiem, bonus eller liknade som tjänas in under ledighet utan att ha direkt samband med medarbetarens personliga arbetsinsats.

- garanterad minimiprovision eller liknade

Anmärkning

Veckoarbetstiden är den för varje individ faktiska arbetstiden i genomsnitt per vecka.

§ 6 Arbetstid

6.1 Omfattning

Medarbetare enligt detta avtal undantas från arbetstidslagen (1982:673).

6.1.1 Undantag från vissa bestämmelser

Medarbetare skall vara undantagen från bestämmelserna i 6.2, 7.1-7.2 samt 8.1-8.2, om medarbetaren har en månadslön som överstiger ett inkomstbasbelopp (54 600 kronor 2012). Medarbetaren har istället rätt till fem extra semesterdagar per år. Dock skall 8.1.2 samt begränsningsreglerna avseende veckovila och nattvila tillämpas.

Anmärkning:

Enligt 6.1.1 omfattas vissa medarbetare inte av bestämmelserna i 6.2, 7.1-

7.2 samt 8.1-8.2. Det är dock ett ömsesidigt intresse för arbetsgivaren och den lokala arbetstagarorganisationen att kunna få en uppfattning om den totala arbetstidens omfattning för dessa medarbetare. Om den berörda lokala arbetstagarorganisationen så begär skall arbetsgivaren och den lokala arbetstagarorganisationen gemensamt utforma lämpligt underlag för att bedöma arbetstidsvolymen för dessa medarbetare.

6.2 Ordinarie arbetstid

6.2.1 Normalarbetstid

Ordinarie arbetstid utgör 39 timmar och 10 minuter per helgfri vecka och den förläggs efter samråd mellan arbetsgivare och lokal arbetstagarorgani- sation mellan klockan 07.00 och 18.00 och fördelas måndag till fredag.

Lokala parter kan träffa avtal om flexibel förläggning av arbetstiden för de som omfattas av normalarbetstid.

Olika lång ordinarie arbetstid kan efter lokal överenskommelse tillämpas under olika delar av året.

6.2.2 Produktionsarbetstid

För medarbetare som på grund av verksamhetens art har arbetsuppgifter som helt eller delvis måste utföras på andra tider än normalarbetstid utgör ordinarie arbetstid i genomsnitt 36,5 timmar per sjudagarsperiod oberoende av under perioden infallande helgdagar. För medarbetare i verksamhet där arbetet förläggs i form av kontinuerligt treskift med storhelgsdrift är arbets- tiden i genomsnitt 32,5 timmar per sjudagarsperiod baserat på central över- enskommelse från 21 oktober 1975.

Förläggning av schemalagd tid kan ske över veckans alla dagar, dock skall arbetstiden där så är möjligt förläggas på vardagar.

6.2.2.1 Schemaläggningsregler

Ordinarie arbetstid skall vara schemalagd. Arbetstidsschema skall, utöver att svara mot fastställda verksamhetsförutsättningar, så långt möjligt även tillgodose berörda medarbetares behov/intresse. Följande regler skall beaktas vid upprättande av arbetstidsschema:

− För att vid schemaläggning av produktionsarbetstid söka tillgodose individuella förläggningsönskemål - och därmed optimalt beakta enskilda medarbetares behov av regelbundenhet i arbetstidsförläggningen - skall, så långt möjligt, berörda medarbetare beredas tillfälle att i inbördes samråd förlägga sina arbetstider. En allmän utgångspunkt för denna möjlighet till förläggning av egen arbetstid är, om inte annat lokalt överenskommes, att samtliga arbetspass i aktuellt tjänstgöringsschema bemannas enligt fastställda verksamhetsförutsättningar.

− Arbetsledningen skall vid schemaläggningen eftersträva att uppnå enighet med berörda medarbetare och/eller facklig företrädare för dessa medarbetare.

Schemaläggningen av arbetstid görs, om inte överenskommelse lokalt träf- fas om annat, i olika etapper enligt följande:

Etapp 1: Övergripande schema för visst kvartal, innehållande uppgifter om produktionsprojekt, produktionsveckor samt övriga kända produktions- förutsättningar, görs minst 28 dagar före respektive kvartal. Om så är möj- ligt, bör alla sådana preciseringar, som nämns under Etapp 2, ske redan under Etapp 1 av planeringsprocessen. Det förhållandet att Etapp 2-preci- seringar gjorts under Etapp 1 medför dock ingen inskränkning i möjlig- heterna att, när situationen så kräver, inom ramen för Etapp 2 vidta erfor- derliga justeringar i den detaljerade schemaläggningen.

Etapp 2: Schemaläggningen av arbetstider och veckoviloperioder sker därefter löpande med 28 dagars varseltid. Schemaläggningen skall omfatta 28 dagar om inte den verksamhet schemaläggningen avser är av sådan karaktär att kortare period erfordras.

6.2.2.2 Begränsningsregler

Vid all schemaläggning skall följande begränsningsregler iakttas:

Avräkningsperiod	Den i avtalet angivna genomsnittliga vecko- arbetstiden avräknas per kvartal.
Dagligt ordinarie arbetspass	Minst 5 och maximalt 12 timmar.
Restid	Restid skall inte – även om den räknas som arbetstid – ingå i beräkning av längd på dagligt ordinarie arbetspass.
Viloperiod mellan	Minst 11 timmar. Har viloperioden brutits av

ordinarie arbetspass	övertid har medarbetaren rätt till motsvarande ledighet i direkt anslutning till viloperioden eller snarast möjligt i anslutning därtill. Ledighet ska utgå utan avräkning av eventuell övertidskom- pensation.
Nattvila	Alla medarbetare skall ha ledigt för nattvila. I ledigheten skall ingå tiden mellan klockan 24.00 och 05.00. Avvikelse från denna regel får göras, om arbetet med hänsyn till dess art, allmänhetens behov eller andra särskilda omständigheter måste fortgå även nattetid eller bedrivas före klockan 5 eller efter klockan 24.
Veckovila	Minst 58 timmar. Max 6 veckovilor per år får förläggas utanför hemorten om inte annat över- enskommes mellan berörd medarbetare och arbetsgivare För medarbetare med produktionsarbetstid får två veckoviloperioder sammanläggas. Vid sammanläggning av två veckoviloperioder omfattar den sammanlagda ledigheten minst 96 timmar. I dessa 96 timmar skall alltid ingå tiden från 00.00 dag ett till 24.00 dag fyra.
Veckoslut	Minst två veckoslut (lördag-söndag) per fyra- veckorsperiod skall i medeltal (räknat per år) vara arbetsfria. Medarbetaren är skyldig att arbeta högst 24 veckoslut per år.
Kvälls- och/eller nattjänst	Kvälls- och/eller nattjänstgöring (tid som infaller kl 18.00 till 06.00) får förläggas för medarbetare upp till elva gånger per fyraveckorsperiod. För vissa medarbetare där verksamheten så kräver får, efter lokal överenskommelse, kvälls- och/eller nattjänstgöring, som infaller mellan kl. 19.00 till 06.00, förläggas under fjorton kvällar per fyraveckorsperiod. Medarbetare som omfattas av denna begränsningsregel har 34,5 timmars veckoarbetstid i genomsnitt per vecka. För deltidsanställda skall antalet kvälls- och nattjänstgöringar proportioneras i förhållande till sysselsättningsgraden. Lokal överenskommelse om undantag kan träffas mellan arbetsgivaren och lokal facklig organisation.

Rast/paus	Xxxxxx skall av arbetsledningen förläggas så att medarbetarna inte utför arbete mer än fem timmar i följd. Rast inräknas inte i medarbetarens arbetstid och innebär att medarbetaren inte är skyldig att stanna kvar på arbetsplatsen. Rast skall vara lägst en ½ timma och högst 1½ timma. Endast en rast får vara mindre än 1 timma. Arbetet skall av arbetsledningen ordnas så att medarbetarna kan ta de pauser som behövs utöver rasterna. Pauser inräknas i arbetstiden. Undantag från huvudregeln om maximalt fem timmars arbete mellan raster gäller dock för arbetspass som infaller kl 00-06 samt på lördag/söndag. Vid sådana tillfällen kan avgränsade arbetspass omfatta 6 timmar. I dessa fall skall en av pauserna uppgå till minst 15 minuter.
Måltidsuppehåll	Rast får bytas mot måltidsuppehåll vid arbetsplatsen om det är nödvändigt med hänsyn till arbetsförhållandena. Sådant måltidsuppehåll inräknas i medarbetarens arbetstid.
Xxxxxx	Xxxxxxxxx och förläggning av arbetstid skall meddelas minst 28 dagar i förväg (se dock 6.2.2.1).
Överliggningsrum	När arbetspass förläggs så att det slutar kl. 00.00- 06.00 ordnas med överliggningsrum.

6.2.3 Arbetstid vid kurs eller konferens

Deltagande i kurs eller konferens medför inte rätt till kompensation i form av OB eller övertidsersättning. För deltidsanställd medarbetare utgår dock övertidsersättning enligt 8.1.3.1 upp till heltid. För det fall att schemalagd ledig dag infaller vid deltagande i kurs eller konferens har medarbetaren rätt att ta ut denna i nära anslutning till kursens eller konferensens avslut, efter överenskommelse med arbetsgivaren. Kurs eller konferens skall endast i undantagsfall förläggas till helger.

6.2.4 Uppgifter om arbetstid

Medarbetare ska föra och lämna uppgifter om arbetstid varje månad, om inte rapportering av arbetstid sker på annat sätt.

6.3 Lokala avtal

Detta avtal tillämpas om de lokala parterna inte avtalat om andra lokalt anpassade lösningar. Sådana lokala avtal skall vara skriftliga och innehålla omfattning, giltighetstid samt uppsägningsregler.

Ett lokalt avtal är ogiltigt i den utsträckning det innebär mindre förmånliga villkor ska tillämpas för medarbetarna än vad som följer av minimireglerna i Europaparlamentets och rådets direktiv (203/88/EG) enligt arbetstidslagen 3

§ 4 st.

§ 7 Obekväm arbetstid

7.1 Ersättning för obekväm arbetstid

Obekväm arbetstid ersätts per timme enligt följande:

	Ob-ersättning
Måndag – fredag från kl 18.00 till kl 23.00	månadslönen 545
från kl 23.00 till kl 03.00	månadslönen 364
från kl 03.00 till kl 07.00	månadslönen 273
Lördag – söndag från lördag kl 00.00 till söndag kl 24.00	månadslönen 273
Vid helger gäller dock följande:
från kl. 07.00 Trettondagen, 1 maj, Kristi himmelsfärds dag och Alla helgons dag till kl. 00.00 första vardagen efter respektive helg	månadslönen 273
från kl 18.00 på Skärtorsdagen och samt från 07.00 på Nationaldagen, Pingst, Midsommar-, Jul- och Nyårsafton till kl. 00.00 första vardagen efter respektive helg	månadslönen 136

7.1.1 Undantag från ersättningsreglerna

Överenskommelse om undantag från ovanstående ersättningsregler kan träffas mellan arbetsgivare och enskild medarbetare i mer kvalificerad befattning där skälig ersättning utges i annan form t.ex. extra semester och/eller högre lön. Den berörda lokala fackliga organisationen skall informeras om sådan överenskommelse inom 2 veckor efter överens- kommelse träffats.

7.1.2 Övertidsersättning och ersättning för obekväm arbetstid

Ersättning för obekväm arbetstid och övertidsersättning kan inte utges samtidigt.

7.1.3 Sjuklön och ersättning för obekväm arbetstid

Kompensation för arbete på obekväm arbetstid ingår inte i underlaget för beräkning av sjuklön från 15:e dagen samt för övertidsersättning. Däremot ingår kompensation för arbete på obekväm arbetstid i pensionsunderlaget.

7.1.4 Förutsättning för ersättning

Bestämmelsen gäller endast arbete på obekväm tid som beordrats eller godkänts av arbetsgivaren.

7.2 Beredskap

7.2.1 Ersättning för beredskap

Beredskap ersätts per beredskapstimme med	månadslönen 1 400
Dock gäller följande:
Fredag – söndag
från fredag kl 18.00 till lördag kl 07.00	månadslönen 900
från lördag kl 07.00 till söndag kl 24.00	månadslönen 600
Vid helger
från kl 18.00 dagen före till kl 07.00 Trettondagen, 1 maj, Kristi himmels- färds dag och Alla helgons dag samt nationaldagen	månadslönen 900
från kl. 07.00 Trettondagen, 1 maj, Kristi himmelsfärds dag och Alla helgons dag samt Nationaldagen till kl 00.00 första vardagen efter respektive helg	månadslönen 600
från kl 18.00 på Skärtorsdagen samt från kl 07.00 på Pingst-, Midsommar- Jul- och Nyårsafton till kl 00.00 första vardagen efter respektive helg	månadslönen 350

Beredskapsersättning utges per pass för lägst 8 timmar.

Vid påkallad inställelse på arbetsstället utges övertidsersättning för arbetad tid, dock minst för 3 timmar. Ersättning för resekostnad i anslutning till sådan inställelse betalas ut. Vid påkallad inställelse till annan plats än arbetsstället, till exempel i hemmet, så skall ersättningen regleras i lokal överenskommelse mellan arbetsgivaren och den lokala fackliga organisationen. Finns inte sådan överenskommelse utges övertidsersättning

för arbetad tid dock minst för en timme. För arbete mellan kl. 22.00 och

06.00 ersätts medarbetaren för minst tre timmar.

7.3 Nationaldagen

De år nationaldagen infaller på en lördag eller söndag och inte sammanfaller med annan helgdag, skall medarbetare som den dagen arbetar på normalarbetstid erhålla en dags kompensationsledighet att uttas i anslutning till nationaldagen.

7.4 Lokala avtal

§ 4 st.

§ 8 Övertid

8.1 Övertidsarbete

Varje påbörjad kvart tillgodoräknas som fullgjord övertid.

Om övertidsarbetet har utförts såväl före som efter den ordinarie arbetstiden viss dag, skall de båda övertidsperioderna sammanräknas.

Anmärkning

Beträffande deltidsanställda medarbetare skall arbete som ersätts enligt

8.1.3.1 avräknas från övertidsutrymmet i 8.1.1 nedan.

8.1.1 Årligt allmänt övertidsuttag

När särskilda skäl föreligger får allmän övertid tas ut med högst 150 timmar per kalenderår.

8.1.2 Begränsningsmått av övertidsuttag

Den sammanlagda totala arbetstiden (ordinarie arbetstid + övertid) får inte överskrida 48 timmar i genomsnitt per sjudagarsperiod under en beräk- ningsperiod om tre månader. Vid beräkning av den sammanlagda arbets- tiden skall semester och sjukfrånvaro under tid då medarbetaren annars skulle ha arbetat likställas med fullgjord arbetstid.

8.1.3 Avräkning av övertid

Allmän övertid, oavsett kompensationsform, skall avräknas från övertids- utrymmet enligt 8.1.1 ovan.

Om övertiden ersätts med ledig tid (kompensationsledighet) återförs det antal ”övertidstimmar” som har kompenserats genom ledigheten till över- tidsutrymmet enligt 8.1.1 ovan. Under kalenderåret får högst 75 timmar på detta sätt återföras till övertidsutrymmet, såvida inte arbetsgivaren och den lokala arbetstagarorganisationen enats om annat.

8.1.4 Extra övertidsuttag

Utöver vad ovan sagts kan, när synnerliga skäl föreligger, extra övertid tas ut under kalenderåret enligt följande:

a. högst 75 timmar efter överenskommelse mellan arbetsgivaren och den lokala arbetstagarorganisationen

b. ytterligare högst 75 timmar efter överenskommelse mellan förbundsparterna eller, om dessa enas därom, mellan arbetsgivaren och den lokala arbetstagarorganisationen.

8.1.5 Nödfallsövertid

Har naturkatastrof eller olyckshändelse eller annan därmed jämförlig omständighet, som inte kunnat förutses, vållat avbrott i verksamheten eller medfört överhängande fara för sådant avbrott eller för skada på liv, hälsa

eller egendom, skall övertid som fullgjorts med anledning därav inte beaktas vid beräkning av övertid enligt 8.1.1 ovan.

8.1.6 Anteckning av övertid

Arbetsgivaren skall föra de anteckningar som erfordras för beräkning av övertid enligt § 8. Medarbetaren, den lokala arbetstagarorganisationen eller central facklig representant har rätt att ta del av dessa anteckningar.

8.2 Övertidsersättning

8.2.1 Överenskommelse om undantag från övertidsersättning

Arbetsgivaren och medarbetare som har en tjänsteställning som medför rätt att självständigt beordra andra medarbetare att arbeta övertid eller med hänsyn till sina arbetsuppgifter och/eller ställning naturligt sett har att själv avgöra behovet och förläggningen av egen övertid, kan träffa överens- kommelse om att medarbetaren skall vara undantagen från tillämpningen av bestämmelserna i 8.2.

Istället för ersättning för övertidsarbete skall medarbetaren erhålla fem dagars extra semester och/eller högre lön.

Överenskommelse enligt detta moment skall vara skriftlig och avse ett kalenderår om inte arbetsgivaren och medarbetaren kommer överens om annat. Uppsägning av överenskommelsen kan ske senast den sista november respektive år. Vid uppsägning av överenskommelsen sker en omprövning av de extra förmåner i form av eventuell högre lön och extra semesterdagar, som utgetts som kompensation och 8.2 skall återigen tillämpas på medarbetaren.

Information om träffade överenskommelser om undantag enligt detta moment skall lämnas till berörd lokal facklig organisation inom två veckor efter det att överenskommelse träffats.

Anmärkning

Vid nyanställning av medarbetare med ringa arbetslivserfarenhet bör detta moment inte tillämpas förrän efter ett års anställning.

8.2.2 Övertidsersättningens storlek

8.2.2.1 Ersättningsformer

Övertidsarbete ersätts i pengar (övertidsersättning) eller – om medarbetaren så önskar och arbetsgivaren efter samråd med medarbetaren finner att så kan ske utan olägenhet för verksamheten vid företaget – i form av ledig tid (kompensationsledighet).

Vid samrådet mellan arbetsgivaren och medarbetaren bör, så långt det är möjligt, medarbetarens önskemål beaktas när kompensationsledigheten skall läggas ut.

8.2.2.2 Övertidsarbete ej anslutet till ordinarie arbetstid

Om en medarbetare beordras att utföra övertidsarbete på tid som inte utgör en direkt fortsättning på den ordinarie arbetstiden, utges övertidskompen- sation som om övertidsarbete skulle ha utförts under minst 3 timmar. Detta gäller dock inte om övertidsarbetet är åtskilt från den ordinarie arbetstiden av endast måltidsuppehåll eller rast.

8.2.2.3 Ersättning och tidsgränser

Övertidsersättning per timme utges enligt följande och inkluderar semestertillägg:

a. för övertidsarbete kl 06-20 helgfria måndagar – fredagar:

månadslönen

b. för övertidsarbete på annan tid:

månadslönen

Anmärkning

Övertidsarbete på för den enskilde medarbetaren arbetsfria vardagar, samt midsommar-, jul- och nyårsafton jämställs med övertidsarbete på ”annan

tid”.

Kompensationsledighet för övertidsarbete som avses under a) utges med 1½ timme och för övertidsarbete som avses under b) med 2 timmar för varje övertidstimme.

8.2.3 Övertidsersättning deltidsanställda

För deltidsanställda medarbetare finns tre olika ersättningar beroende på när övertidsarbete utförs.

8.2.3.1 Övertidsersättning upp till heltids ordinarie arbetstid

Om arbete utförs på tid utöver den för deltidsanställds avtalade dagliga arbetstiden men inom ordinarie arbetstid för heltidsanställda på arbets- platsen ersätts denna övertid per timme med:

månadslönen

3,5 x veckoarbetstiden

Med veckoarbetstid avses här den deltidsanställdes arbetstid per helgfri vecka, räknat i genomsnitt per månad.

Deltidsanställd kan, istället för övertidsersättning, kompenseras för denna övertid i form av kompledighet, timme för timme, efter överenskommelse med arbetsgivaren.

8.2.3.2 Övertidsersättning utöver ordinarie heltidsarbetstid

Utför deltidsanställd arbete på tid utanför den vid arbetsplatsen för heltids- anställda ordinarie arbetstiden ersätts denna enligt 8.2.2.

Vid tillämpningen av divisorerna i 8.2.2 och 8.2.3.1 nedan skall med- arbetarens lön uppräknas till lön motsvarande heltidslön.

8.2.3.3 Övertidsersättning upp till heltid av ordinarie arbetstid vid produktionsarbetstid

Vid arbete som utförs utanför den schemalagda arbetstiden vid produk- tionsarbetstid, men inom normalarbetstiden för heltidsanställd, oavsett om arbetet sker i anslutning till ordinarie arbetstid eller på ledig dag, ersätts varje timme med:

månadslönen

Avräkning av arbetstid sker per 4-veckorsperiod.

Deltidsanställd skall normalt inte beordras utföra övertidsarbete på för denne arbetsfri dag.

Vid beräkning av längden av överskjutande arbetstid, upp till normal arbetstid för heltid, medräknas endast fullgjord halvtimme.

Om övertidsarbetet har utförts såväl före som efter den för deltidsanställ- ningen gällande ordinarie arbetstiden viss dag skall de båda tidsperioderna sammanräknas.

8.3 Lokala avtal

Överenskommelse om annan omfattning av allmän övertid skall underställas förbundsparterna för godkännande.

§ 4 st.

§ 9 Sjuklön med mera

9.1 Rätten till sjuklön och sjukanmälan

9.1.1 Rätten till sjuklön

Rätten till sjuklön från arbetsgivaren under de första 14 kalenderdagarna i en sjukperiod regleras i lagen om sjuklön (SjLL) med tillägg i 9.2.2 andra stycket nedan. Den närmare beräkningen av sjuklönens storlek är angiven i

9.3. Sjuklön från arbetsgivaren fr o m 15:e kalenderdagen i en sjukperiod utges enligt detta avtal.

9.1.2 Sjukanmälan

När en medarbetare blir sjuk och därför ej kan tjänstgöra skall han snarast möjligt underrätta arbetsgivaren om detta. Vidare skall han så snart ske kan meddela arbetsgivaren när han beräknas kunna återgå i arbete. Samma gäller om medarbetaren blir arbetsoförmögen på grund av olycksfall eller arbetsskada eller måste avhålla sig från arbete på grund av risk för överförande av smitta och rätt föreligger till ersättning enligt lagen om ersättning åt smittbärare.

Sjuklön skall som huvudregel inte utges för tid innan arbetsgivaren fått anmälan om sjukdomsfallet (8 § första stycket SjLL).

9.2 Försäkran och läkarintyg

9.2.1 Skriftlig försäkran

Medarbetaren skall lämna arbetsgivaren en skriftlig försäkran om att han har varit sjuk, uppgifter om i vilken omfattning hans arbetsförmåga varit nedsatt på grund av sjukdomen och under vilka dagar medarbetaren skulle ha arbetat (9 § SjLL).

9.2.2 Läkarintyg

Arbetsgivaren är skyldig att utge sjuklön fr o m den sjunde kalenderdagen efter dagen för sjukanmälan endast om medarbetaren styrker nedsättningen av arbetsförmågan och sjukperiodens längd med läkarintyg (8 § andra stycket SjLL).

Om arbetsgivaren så begär skall medarbetaren styrka nedsättningen av arbetsförmågan med läkarintyg från tidigare dag. Arbetsgivaren har rätt att anvisa läkare.

9.3 Sjuklönens storlek

9.3.1 Beräkning av sjuklönens storlek

Den sjuklön som arbetsgivaren skall utge till medarbetaren beräknas genom att avdrag görs från lönen enligt nedan.

9.3.2 Sjukdom t o m 14 kalenderdagar per sjukperiod

För varje frånvarotimme i sjukperioden görs avdrag

1) med:

för första frånvarodagen	månadslönen x 12
(karensdagen)	52 x veckoarbetstiden

2) med:

fr o m den andra frånvarodagen i

sjukperioden

20 % x

månadslönen x 12

52 x veckoarbetstiden

Till medarbetare som gått miste om ob-tillägg p g a sjukfrånvaro på schemalagd förskjuten arbetstid utges dessutom sjuklön med 80 % av uteblivet ob-tillägg fr o m den andra frånvarodagen i sjuklöneperioden.

Anmärkning 1

Ny sjukperiod inom fem kalenderdagar

Ny sjukperiod som börjar inom fem kalenderdagar från det att en tidigare sjukperiod avslutas skall betraktas som fortsättning på den tidigare sjukperioden när det gäller karensdag, sjuklönens storlek och sjuklöneperiodens längd (7 § tredje stycket SjLL).

Anmärkning 2

Sjuklön från första dagen i vissa fall För en medarbetare som enligt Försäkringskassans beslut är berättigad till sjuklön om 80 % redan fr o m den första sjukfrånvarodagen, görs sjukavdrag enligt vad som gäller fr o m den andra frånvarodagen i sjuklöneperioden.

Anmärkning 3

När avdrag redan gjorts för tio karensdagar Till medarbetare som vidkänts helt sjukavdrag enligt regeln om karensdag för sammanlagt tio dagar under de senaste tolv månaderna utges sjuklön även för den första dagen i sjukperioden efter en kompensationsgrad om 80 % (6 § tredje stycket SjLL).

Anmärkning 4

Rätten till sjuklön under de 14 första kalenderdagarna är enligt § 3 Lagen om sjuklön begränsad om den avtalade anställningstiden är kortare än en månad.

Definition av månadslön och veckoarbetstid

Månadslön = den aktuella månadslönen. Med månadslön avses i detta moment

- fast kontant månadslön och eventuella fasta lönetillägg per månad (t ex fasta skift-, OB- eller övertidstillägg)

- den beräknade genomsnittsinkomsten per månad av provision, tantiem, bonus, premielön eller liknande rörliga lönedelar. För medarbetare som till väsentlig del är avlönad med nämnda lönedelar bör överenskommelse träffas om det lönebelopp från vilket sjukavdrag skall göras.

Med veckoarbetstid avses antalet arbetstimmar per helgfri vecka för den enskilde medarbetaren. Om medarbetaren har oregelbunden arbetstid beräknas veckoarbetstiden i genomsnitt per månad eller annan förläggningscykel.

Beräkning av veckoarbetstiden görs med högst 2 decimaler, varvid 0-4 avrundas nedåt och 5-9 uppåt.

Om olika lång arbetstid gäller för olika delar av året räknas arbetstiden per helgfri vecka i genomsnitt per år.

9.3.3 Sjukdom fr o m 15:e kalenderdagen

För varje sjukdag (även arbetsfria vardagar samt sön- och helgdagar) i sjukperioden görs sjukavdrag per dag enligt följande varvid med månadslön utöver vad som anges i 9.3.2 även avses förmåner i form av kost eller bostad värderad enligt Skatteverkets rekommendationer.

För medarbetare med månadslön om högst 7,5 x prisbasbelopp (pbb)/12

90 % x	månadslönen x 12
	365

För medarbetare med högre månadslön

90 % x	7,5 x pbb	+ 10 % x	(månadslönen x 12) – (7,5 x pbb)
	365		365

Anmärkning 1

Arbetsgivaren skall göra sjukavdrag med utgångspunkt från den gamla lönen till den dag medarbetaren fått besked om sin nya lön.

Sjukavdraget per dag får ej överstiga

den fasta kontanta månadslönen x 12

365

Månadslönen = den aktuella månadslönen.

Med fast kontant månadslön jämställs vid tillämpningen av denna begränsningsregel

- fast lönetillägg per månad (t ex fasta skift-, OB- eller övertidstillägg)

- sådan provision, tantiem, bonus eller liknande som intjänas under ledighet utan att ha direkt samband med medarbetarens personliga arbetsinsats

- garanterad minimiprovision eller liknande.

9.3.4 Sjuklönetidens längd

För medarbetare, som varit anställd hos arbetsgivaren under minst ett år i följd eller övergått direkt från anställning, i vilken denne haft rätt till sjuklön under 90 dagar, utges sjuklön t o m 90:e kalenderdagen i sjukperioden. Till övriga medarbetare utges sjuklön t o m 45:e kalenderdagen i sjukperioden.

I sjukperioden ingår dels samtliga dagar med sjukavdrag (även karensdag), dels arbetsfria dagar som infaller i en sjukperiod.

Undantag 1

Om medarbetaren under de senaste 12 månaderna, räknat från den aktuella sjuklöneperiodens början, har fått sjuklön från arbetsgivaren, så att antalet sjuklönedagar, inklusive sjuklönedagar i den aktuella sjuklöneperioden, uppgår till minst 105 för grupp 1 respektive minst 45 för grupp 2, upphör sjuklönerätten för sjukdomsfallet efter 14:e kalenderdagen i sjuklöneperioden.

Med sjuklönedagar avses dels dagar med sjukavdrag (även karensdag), dels arbetsfria dagar som infaller i en sjukperiod.

Undantag 2

Om sjukpension enligt ITP-planen börjar utges till medarbetaren upphör rätten till sjuklön.

9.4 Vissa samordningsregler

9.4.1 Livränta p g a arbetsskada

Om en medarbetare på grund av arbetsskada uppbär livränta i stället för sjukpenning och detta sker under tid då han har rätt till sjuklön, skall sjuklönen från arbetsgivaren ej beräknas enligt 9.3 utan i stället utgöra skillnaden mellan 90 % av månadslönen och livräntan.

Rätt till sjuklön på lönedelar upp till 7,5 basbelopp föreligger ej för tid då sjukpenning enligt lagen om arbetsskadeförsäkring utges eller för tid då rehabiliteringspenning utges.

9.4.2 Ersättning från annan försäkring

Om medarbetaren får ersättning från annan försäkring än ITP eller trygghetsförsäkring vid arbetsskada (TFA) och arbetsgivaren har betalat premien för denna försäkring skall sjuklönen minskas med ersättningen.

9.4.3 Annan ersättning från staten

Om medarbetaren får annan ersättning från staten än från den allmänna försäkringen, arbetsskadeförsäkringen eller lagen om statligt personskadeskydd, skall sjuklönen minskas med ersättningen.

9.5 Inskränkningar i rätten till sjuklön

9.5.1 Förtigande av sjukdom

Om en medarbetare vid anställningen har förtigit att han lider av viss sjukdom, har han inte rätt till sjuklön fr o m 15:e kalenderdagen i sjukperioden vid arbetsoförmåga som beror på sjukdomen ifråga.

9.5.2 Inte lämnat friskintyg

Om arbetsgivaren vid anställningen har begärt friskintyg av medarbetaren men denna på grund av sjukdom inte har kunnat lämna sådant, har denne inte rätt till sjuklön fr o m 15:e kalenderdagen i sjukperioden vid arbetsoförmåga som beror på sjukdomen ifråga.

9.5.3 Nedsatta sjukförmåner

Om medarbetarens sjukförmåner har nedsatts enligt lagen om allmän försäkring skall arbetsgivaren reducera sjuklönen i motsvarande mån.

9.5.4 Skada vid olycksfall vållad av tredje man

Om medarbetaren har skadats vid olycksfall som vållats av tredje man och ersättning inte utges enligt trygghetsförsäkring vid arbetsskada (TFA), skall arbetsgivaren utge sjuklön endast om - respektive i den utsträckning - medarbetaren inte kan få skadestånd för förlorad arbetsförtjänst från den för skadan ansvarige

9.5.5 Olycksfall hos annan arbetsgivare

Om medarbetaren har skadats vid olycksfall under förvärvsarbete för annan arbetsgivare eller i samband med egen rörelse skall arbetsgivaren utge sjuklön fr o m 15:e kalenderdagen i sjukperioden endast om han särskilt har åtagit sig detta.

9.5.6 Övriga inskränkningar i rätten till sjuklön

Arbetsgivaren är inte skyldig att utge sjuklön fr o m 15:e kalenderdagen i sjukperioden

- om medarbetaren har undantagits från sjukförsäkringsförmåner enligt lagen om allmän försäkring

eller

- om medarbetarens arbetsoförmåga är självförvållad, om inte överens- kommelse om annat träffas.

Anmärkningar

1 Beträffande inskränkning i rätten till sjuklön på grund av sjukpension - se 9.3.4 undantag 2.

2 Beträffande inskränkning i rätten till sjuklön fr o m 15:e kalenderdagen i sjukperioden för medarbetare som uppnått pensionsåldern - se Avtalets omfattning, 1.3.

3 Beträffande inskränkning i rätten till sjuklön på grund av vissa samordningsregler - se 9.4.

9.5.7 Övriga bestämmelser

9.5.7.1 Förmåner enligt lagen om statligt personskadeskydd

Vid tillämpningen av bestämmelserna i denna paragraf skall förmåner som utges enligt lagen om statligt personskadeskydd jämställas med mot- svarande förmåner enligt lagen om allmän försäkring och lagen om arbets- skadeförsäkring.

9.5.7.2 Smittbärare

Om medarbetaren måste avhålla sig från arbete på grund av risk för över- föring av smitta och rätt föreligger till smittbärarpenning gäller följande:

Frånvaro t o m 14:e kalenderdagen

För varje timme en medarbetare är frånvarande görs avdrag med:

månadslönen x 12

52 x veckoarbetstiden

Fr o m 15:e kalenderdagen görs avdrag enligt 9.3.3.

Beträffande begreppen veckoarbetstid och månadslön, se 9.3.2 respektive 9.3.3.

§ 10 Semester

10.1 Allmänna bestämmelser

Semester utgår enligt gällande lag med följande tillägg och undantag. Löpande kalenderår skall vara semesterår och intjänandeår.

10.2 Semesterns längd

10.2.1 Xxxxx xxxxxxxxxxxxx

Medarbetare har rätt till 25 semesterdagar per kalenderår. Genom överens- kommelse mellan arbetsgivare och medarbetaren enligt 8.2.1 samt 7.1.1 kan medarbetaren i stället för 25 semesterdagar erhålla ytterligare upp till 5 semesterdagar.

Medarbetare som fyllt eller under semesteråret fyller 40 år har varje semesterår rätt till ytterligare tre semesterdagar utöver de semesterdagar som följer av stycke 1 ovan.

Med semesterdagar avses både betalda och obetalda semesterdagar. För medarbetare med flera semesterdagar än 25 fastställs antal dagar med semesterlön enligt principerna i 7 § semesterlagen.

Regler för beräkning av antalet semesterdagar för medarbetare med inter- mittent arbetstidsförläggning eller intermittent deltidsarbete se 10.2.5.

10.2.2 Antal betalda semesterdagar

Antalet intjänade semesterdagar med lön beräknas på följande sätt:

A x	B	= D
	C

A. = antal avtalade semesterdagar (enligt 10.2.1)

B. = antal anställningsdagar under intjänandeåret, minus frånvaro som inte är semesterlönegrundande

C. = antal kalenderdagar under intjänandeåret

D. = antal intjänade, betalda semesterdagar (brutet tal avrundas uppåt till heltal).

10.2.3 Ändring av semesterdagar

Om detta avtal träder i kraft för en medarbetare som omfattas av ett enskilt avtal eller tjänstereglemente vid företaget, har medarbetaren rätt till minst samma antal semesterdagar som tidigare. Om det blir aktuellt att ändra semesterbestämmelser i gällande reglemente, ska arbetsgivaren meddela klubben, och om denna begär det ska förhandlingar äga rum innan beslut fattas.

10.2.4 Befordrad eller nyanställd medarbetare

För befordrade eller nyanställda medarbetare ska i intjänandeåret även inräknas anställningstid vid företaget eller vid annat företag som hör till samma koncern.

10.2.5 Semester för intermittent arbetande, oregelbundna arbetstider och/eller olika långa arbetsdagar

För heltidsanställd eller deltidsanställd medarbetare med ordinarie arbetstid kontinuerligt förlagd till måndag-fredag (med måndag-fredag likställes vid nattarbete söndag-torsdag) och med samma antal ordinarie arbetstimmar varje arbetsdag skall varje under semesterledigheten infallande schemalagd arbetsdag betraktas som en semesterdag.

För medarbetare (även deltidsanställda) som arbetar intermittent, oregelbundna arbetstider och/eller olika långa arbetsdagar gäller följande:

1. Årlig semesterledighet omräknas till årligt antal semesterlediga timmar genom formeln

A x V	= T
5

A = antal semesterdagar enligt 10.2.1 V = genomsnittlig arbetstid per vecka

T = antalet semesterlediga timmar som skall ingå i semesterledigheten

2. Uttagen semesterledighet utgörs av antalet arbetstimmar under de schemalagda arbetsdagar som ingår i semesterledigheten.

3. Semesterledighet kan icke förläggas enbart till del av arbetsdag som ingår i medarbetarnas ordinarie arbetscykel.

Semestertillägg beräknas med utgångspunkt från antalet semesterdagar enligt 10.2.1.

Anmärkningar

1. Vid utläggning av semesterledighet är det parternas avsikt att arbetstidens förläggning i det enskilda fallet inte skall påverka semesterns längd.

2. För medarbetare vars semesterledighet regleras enligt 10.2.5 första stycket gäller följande:

Infaller under semesterledighet, som omfattar minst fem dagar, helgdag eller påsk-, pingst-, midsommar-, jul- och nyårsafton som inte är schemalagd ledighetsdag, skall antalet semesterdagar som beräknas ingå i semesterledigheten minskas med en dag för varje sådan helgdag och/eller helgdagsafton.

Vid arbete måndag-fredag avses ”schemalagd ledighetsdag” lördag- söndag.

10.3 Semesterlön, semesterersättning m m

10.3.1 Semesterlön och semestertillägg

Semesterlönen utgörs av den månadslön som är aktuell vid semestertillfället och semestertillägg.

Semestertillägget för varje betald semesterdag är

- 0,8 % av medarbetarens månadslön som är aktuell vid semestertillfället och eventuella fasta lönetillägg per månad.

Beträffande ändrad sysselsättningsgrad, se 10.3.7

- 0,5 % av summan av den rörliga lönedel som har betalats ut under intjänandeåret.

Om medarbetaren inte tjänat in full semester ska semestertillägget 0,5 % justeras upp enligt följande:

0,5 x det antal semesterdagar som medarbetaren har rätt till / Antalet betalda semesterdagar som medarbetarennen har tjänat in

Med fasta lönetillägg avses här till exempel fasta skift-, övertids- och restidstillägg, garanterad minimiprovision eller liknande.

Med rörlig lönedel avses här till exempel provision, tantiem, bonus, premielön, skift-, och ersättning för obekväm arbetstid eller liknande, i den mån den inte räknats in i månadslönen.

Med provision, tantiem, bonus och liknande avses här sådana rörliga lönedelar som har direkt samband med medarbetarens personliga arbetsinsats.

I övertids-, mertids- och restidsersättning ingår semesterlön. Upphovsrättsersättning är inte lön och ska därför inte vara semesterlönegrundande.

10.3.2 Beräkning av rörlig lönedel vid semesterlönegrundande frånvaro

Till summan av den rörliga lönedel som har betalats ut under intjänandeåret ska för varje kalenderdag med semesterlönegrundande frånvaro läggas en genomsnittlig dagsinkomst av rörliga lönedelar.

Genomsnittlig dagsinkomst =

Under intjänandeåret utbetald rörlig lönedel / Antalet anställningsdagar, minus semesterledighetsdagar och hela dagar med semesterlönegrundande frånvaro under intjänandeåret

Ersättning för obekväm arbetstid och liknande ska inte tas med i ovanstående genomsnittsberäkning, om medarbetaren under intjänandeåret haft sådan ersättning under högst 60 kalenderdagar.

10.3.3 Utbetalning av semesterlön

Semestertillägget om 0,8 % betalas ut tillsammans med lönen i samband med eller närmast efter semestern.

Semestertillägget om 0,5 % betalas ut senast vid semesterårets slut. Undantag:

1. Om lönen till väsentlig del består av rörliga lönedelar, har medarbetarennen rätt att à conto få ett semestertillägg som grundar sig på de rörliga lönedelarna. Arbetsgivaren ska uppskatta tilläggets storlek. Tillägget betalas ut samtidigt med lönen vid den ordinarie utbetalningen i samband med semestern. Arbetsgivaren ska senast vid semesterårets slut betala ut det semestertillägg som kan återstå efter beräkning enligt 10.3.1 och 10.3.2.

2. Om en överenskommelse har träffats om att semesterår och intjänandeår ska sammanfalla, kan arbetsgivaren betala ut resterande semesterlön som avser rörliga lönedelar efter semesterårets slut. Detta ska göras vid den första ordinarie löneutbetalningen på det nya intjänandeåret när ordinarie lönerutin tillämpas.

10.3.4 Kransdagsersättning

Om arbete utförs på del av lördag före eller del av söndag efter semesterledighet som uppgår till minst 5 dagar utgår härför extra ersättning (inklusive semesterlön) med 332 kronor.

10.3.5 Semesterersättning

Ersättning för varje betald semesterdag som inte tagits ut är 4,6 % av den aktuella månadslönen samt semestertillägg enligt 10.3.1 och 10.3.2.

För sparad semesterdag beräknas semesterersättning som om den sparade dagen tagits ut det semesterår anställningen upphör.

10.3.6 Obetald semester

För varje uttagen obetald semesterdag görs avdrag från medarbetarens aktuella månadslön med 4,6 % av månadslönen. Beträffande begreppet månadslön, se 10.3.1.

10.3.7 Ändrad sysselsättningsgrad

Om medarbetaren under intjänandeåret haft annan sysselsättningsgrad än vid semestertillfället ska den månadslön som är aktuell vid semestertillfället proportioneras i förhållande till andelen av full ordinarie arbetstid som gällde vid arbetsplatsen under intjänandeåret. Om sysselsättningsgraden har ändrats under löpande kalendermånad ska vid beräkningen användas den

sysselsättningsgrad som har gällt under flertalet kalenderdagar av månaden. Beträffande begreppet månadslön, se 10.3.1.

10.4 Semester för nyanställda

Om en nyanställd medarbetares betalda semesterdagar inte täcker tiden för företagets huvudsemester eller om medarbetaren i annat fall vill ha längre ledighet än som motsvarar antalet semesterdagar, kan arbetsgivaren och medarbetaren komma överens om att medarbetaren ska vara tjänstledig eller ledig utan löneavdrag under erforderligt antal dagar. En sådan överenskommelse ska vara skriftlig.

Vid ledighet utan löneavdrag gäller följande. Om anställningen upphör inom fem år från den dag den började, ska avdrag göras från innestående lön eller semesterersättning enligt samma bestämmelser som vid tjänstledighet men räknas på den lön som gällde under ledigheten. Avdrag ska inte göras om anställningen upphört på grund av

1. medarbetarens sjukdom eller

2. medarbetare som frånträder sin anställning under förhållande som avses i 4 § tredje stycket första meningen i lagen om anställningsskydd eller

3. uppsägning från arbetsgivarens sida, som beror på förhållande som inte hänför sig till medarbetaren personligen.

För dem som fått fler betalda semesterdagar än de har tjänat in gäller bestämmelserna om förskotterad semesterlön i 29 a § Semesterlagen, om någon skriftlig överenskommelse enligt ovan inte har träffats.

10.5 Sparande av semester

10.5.1 Uttag av sparade semesterdagar

Sparade semesterdagar ska tas ut i den ordning de sparats. Semesterdagar som sparats enligt lag ska tas ut före semesterdagar som sparats enligt

10.5.2 under samma år.

10.5.2 Sparande av semesterdagar

Om en medarbetare har rätt till flera semesterdagar med semesterlön än 25 får medarbetaren efter överenskommelse med arbetsgivaren även spara dessa överskjutande semesterdagar förutsatt att medarbetaren inte samma år tar ut tidigare sparad semester.

Arbetsgivaren och medarbetaren ska komma överens om hur sparade semesterdagar ska läggas ut. Det gäller såväl vilket semesterår de sparade dagarna ska tas ut som hur de ska förläggas under detta semesterår.

10.5.3 Semesterlön för sparade semesterdagar

Semesterlön för sparad semesterdag beräknas enligt 10.3.1 och 10.3.2. Vid beräkning av semestertillägget om 0,5 % gäller dock att all frånvaro under

intjänandeåret exklusive ordinarie semester ska behandlas på samma sätt som semesterlönegrundande frånvaro.

Semesterlönen för sparad semesterdag ska anpassas till medarbetarens andel av full ordinarie arbetstid under det intjänandeår som föregick det semesterår då dagen sparades.

Beträffande beräkning av andel av full ordinarie arbetstid, se 10.3.7.

§ 11 Tjänstledighet, löneberäkning och permission

11.1 Tjänstledighet

Vid tjänstledighet görs avdrag enligt följande:

1. Under del av dag eller en period om högst 5 arbetsdagar görs avdrag för varje timme enligt ordinarie arbetstidsschema med:

månadslönen x 12

veckoarbetstiden x 52

2. Under en period längre än 5 arbetsdagar görs ett avdrag med en dagslön för varje ledig dag. Detta gäller även för medarbetaren arbetsfria dagar.

dagslön =	månadslönen x 12
	365

Med veckoarbetstid avses medarbetarens genomsnittliga arbetstid vid per vecka under kalenderåret.

Kommentar

Veckoarbetstiden är den för varje individ faktiska arbetstiden i genomsnitt per vecka.

11.2 Hel kalendermånad

Om en tjänstledighetsperiod omfattar en eller flera kalendermånader/avräkningsperioder ska medarbetarens hela lön dras av för var och en av kalendermånaderna/avräkningsperioden.

11.3 Månadslön

Med månadslön avses:

- fast månadslön jämte fasta lönetillägg

- sådan provision, tantiem, bonus eller liknade som tjänas in under ledighet utan att ha direkt samband med medarbetarens personliga arbetsinsats

- garanterad minimiprovision eller liknade

11.4 Permission

Permission (kort ledighet med lön) beviljas i regel endast för del av arbetsdag. I särskilda fall (t ex vid hastigt sjukdomsfall inom medarbetarens familj eller nära anhörigs frånfälle) kan dock permission beviljas för en eller flera dagar.

Där påsk-, midsommar- och julafton ej är sedvanliga fridagar bör permission beviljas under dessa dagar i den mån så kan ske utan olägenhet för verksamheten vid företaget.

§ 12 Resor i tjänsten

12.1 Arbetstid vid tjänsteresa

12.1.1 Allmänna bestämmelser

Med tjänsteresa avses resa som medarbetare företar inom ramen för sin anställning till annan plats och ort än sin ordinarie arbetsplats. Tjänsteresa ska vara beordrad i förväg eller godkänd i efterhand av arbetsgivaren.

För medarbetares tjänsteresa till någon av arbetsgivarens fasta arbetsplatser/ ordinarie produktionslokaler gäller de vid arbetsplatsen/ produktionslokalen för jämförbara medarbetare gällande arbetstidsreglerna.

För medarbetare som stationeras utomlands skall anställningsvillkoren regleras genom särskilt utlandsreglemente.

12.1.2 Arbetstid m m vid inrikes tjänsteresa

12.1.2.1 Inrikes tjänsteresa

Vid annan tjänstgöring inom Sverige är den ordinarie arbetstiden i genomsnitt 39 timmar och 10 minuter per helgfri sjudagarsperiod. Vid annan tjänstgöring inom Sverige som varar kortare tid än sju dagar är arbetstiden för medarbetare med normalarbetstid i genomsnitt 7 timmar och 50 minuter per dag, dock högst 39 timmar och 10 minuter totalt. För medarbetare med produktionsarbetstid enligt gällande arbetstidsschema.

12.1.2.2 Ledighet under inrikes tjänsteresa

Medarbetare har under tjänsteresa rätt till en sammanhängande ledighet om 48 timmar för varje sjudagarsperiod.

Medarbetare som inte kan få ut ledigheten under tjänsteresan har rätt att få ut ledigheten i anslutning till hemkomsten, utan avräkning av eventuell övertidskompensation.

12.1.3 Arbetstid och ersättning vid utrikes tjänsteresa

Arbetstiden är i genomsnitt 7 timmar och 50 minuter per dag, dock högst 39 timmar och 10 minuter per sjudagarsperiod.

För beordrat eller i efterhand godkänt arbete utöver ordinarie arbetstid vid utrikes tjänsteresa utges, om avtal inte träffas om annat, utrikesersättning. Vid arbete utöver 7 timmar och 50 minuter per arbetsdag och för arbete utöver 39 timmar och 10 minuter per sjudagarsperiod ersätts varje timme med:

månadslönen

Ersättning betalas för fullgjorda halvtimmar.

Medarbetare som inte har rätt till övertids- och/eller OB-ersättning vid arbete i Sverige erhåller inte utrikesersättning.

Vid utrikes tjänsteresa utges traktamente.

För deltidsanställd medarbetare utgår övertidsersättning enligt 8.2.3.1 för tid upp till motsvarande heltid.

Tjänsteresa ska anses påbörjad och avslutad i enlighet med de bestämmelser som gäller för traktamentsberäkning eller motsvarande inom respektive företag.

12.1.3.1 Ledighet under utrikes tjänsteresa

Medarbetare har rätt till en sammanhängande ledighet under tjänsteresa om 36 timmar för varje sjudagarsperiod.

Medarbetare som inte kan få ut ledigheten under tjänsteresan har rätt att få ut ledigheten i anslutning till hemkomsten.

12.1.4 Tillfällig produktionsplats

Den genomsnittliga arbetstiden skall vara 39 timmar och 10 minuter per helgfri sjudagarsperiod för samtliga anställda - oberoende av den enskilde medarbetarens normala arbetstidsförläggning - som deltar i programproduktion på produktionsplatser utanför företagets ordinarie produktionslokaler, så kallade tillfälliga produktionsplatser, och vilka produktioner sträcker sig över minst 5 dygn.

Medarbetare som normalt arbetar enligt annan arbetstidsform, skall underrättas om att förändrad arbetstidsförläggning kommer att ske enligt reglerna om varseltider. Medarbetaren äger rätt till kompensationsledighet timme för timme för den ordinarie arbetstid medarbetaren utför på tillfälliga produktionsplatser utöver sitt normala arbetstidsmått. Ledigheten förläggs efter överenskommelse mellan arbetsgivaren och medarbetaren, normalt i anslutning till hemkomsten.

12.2 Social trygghet

Under utlandsvistelsen skall medarbetare tillförsäkras social trygghet mot- svarande de avtals- och lagfästa försäkrings- och pensionsförmåner som gäller för medarbetaren vid dennes ordinarie arbete i Sverige.

Med avtalsfästa försäkrings- och pensionsförmåner avses ITP, TGL, TFA och förmåner enligt trygghetsavtalet. Med lagfästa försäkrings- och pensionsförmåner avses förmåner enligt lagen om arbetsskadeförsäkring samt sjukpenning och pensionsförmåner enligt lagen om allmän försäkring.

12.3 Restid inom Sverige

Med restid avses den tid under en tjänsteresa som går åt för resan till och från bestämmelseorten inom Sverige. Restid räknas som arbetstid dock högst till en total tid för arbete + resa av 13 timmar per kalenderdygn. För medarbetare som kör bil räknas hela tidsåtgången som arbetstid. Utnyttjar medarbetaren sovplats på tåg eller båt, räknas inte tiden 20.00 - 08.00 som arbetstid.

Resan skall anses påbörjad och avslutad i enlighet med de bestämmelser som gäller för traktamentsberäkning eller motsvarande vid respektive företag.

Sådan restid, som för medarbetaren sker på övertid, skall inte räknas in i de övertidskvoter som anges i 8.1.1 och 8.1.5. Medarbetare skall inte beordras till tjänsteresa med avräkning enligt denna undantagsregel på för medarbetaren schemalagd ledig dag. Om medarbetaren beordras till resa på ledig dag kompenseras detta som om övertidsarbete skulle ha utförts under 4 timmar.

12.4 Restid vid utrikes tjänsteresa

Vid utrikes tjänsteresa utanför ordinarie arbetstid ersätts medarbetare för varje timme med:

månadslönen

190

Vid beräkning av restid ska endast fulla halvtimmar medtas. För varje resa ersätts högst fem timmar.

Om företaget bekostat sovplats på tåg eller båt under resan, eller del av denna, ska tiden klockan 22-08 inte medräknas.

12.5 Lokala avtal

Ett lokalt avtal är ogiltigt i den utsträckning det innebär att mindre förmånliga villkor skall tillämpas för medarbetarna än vad som följer av minimireglerna i Europaparlamentets och rådets direktiv (2003/88/EG) enligt arbetstidslagen 3 § 4 st.

§ 13 Föräldralön

13.1 Rätten till föräldralön

En medarbetare som är tjänstledig med föräldrapenning eller havande- skapspenning har rätt till föräldralön från arbetsgivaren om:

- medarbetaren har varit anställd hos arbetsgivaren under minst ett år i följd vid barnets födelse eller vid mottagandet av adoptiv- eller foster- barn.

13.2 Föräldralönens storlek

Föräldralön utgörs av

- 1 månadslön minus 30 föräldralöneavdrag beräknat per dag om med- arbetaren har varit anställd i ett men inte två år i följd

- 4 månadslöner minus 120 föräldralöneavdrag beräknat per dag om medarbetaren har varit anställd i två år i följd eller mer

Föräldralöneavdraget är:

För medarbetare med månadslön om högst 36 666kronor*:

90 % x	månadslönen x 12
	365

För medarbetare med månadslön över 36 666 kronor:

90 % x	10 x pbb**	+ 10 % x	(månadslönen x 12 - 10 pbb**)
	365		365

Föräldralön utges endast för sammanhängande ledighetsperiod om minst en månad om inte annat överenskommes mellan lokala parter eller enskild medarbetare och närmaste chef.

* Anmärkning

Den ovan angivna lönegränsen utgör 10 x gällande prisbasbelopp dividerat med 12. Prisbasbeloppet för 2012 är 44 000 kr och lönegränsen för 2012 är

således 36 666 kr.

** prisbasbeloppet

13.3 Utbetalning

Föräldralönen utbetalas vid ordinarie löneutbetalningstillfälle under den tid som medarbetaren erhåller föräldrapenning enligt lagen om allmän försäk- ring.

13.4 Samordning föräldrapenning

Föräldralön utges inte om medarbetaren undantas från föräldrapenning enligt lagen om allmän försäkring. Om denna förmån har nedsatts skall föräldralönen reduceras i motsvarande grad.

13.5 Avdrag vid havandeskap

Under tjänstledigheten för havandeskap görs avdrag enligt 11.1. Detta gäller både när medarbetaren har rätt till föräldralön enligt ovan och när medarbetaren saknar sådan rätt.

13.6 Ledighet med tillfällig föräldrapenning

Vid ledighet med tillfällig föräldrapenning under högst 15 arbetsdagar per medarbetare, barn och år görs avdrag per timme beräknat enligt följande.

För medarbetare med månadslön om högst 7,5 x prisbasbeloppet/12 (27 500 kronor 2012):

90 % x	månadslönen x 12
	365

För medarbetare med månadslön över 7,5 x prisbasbeloppet/12 (27 500 kronor 2012):

90 % x	7,5 x pbb*	+ 10 % x	(månadslönen x 12 - 7,5 pbb*)
	365		365

*prisbasbeloppet

För varje arbetsdag en medarbetare är helt eller delvis ledig tas en av de 15 dagarna i anspråk.

Vid ledighet med tillfällig föräldrapenning utöver 15 arbetsdagar gäller följande eftersom tillfällig föräldrapenning beräknas per timme oavsett ledighetens längd.

Om en medarbetare är frånvarande utöver ovan nämnda 15 dagar, görs löneavdrag per frånvarotimme med:

månadslönen x 12

52 x veckoarbetstiden

Om ledighetsperiod med tillfällig föräldrapenning omfattar en eller flera hela kalendermånader skall medarbetarens hela månadslön dras av för var och en av kalendermånaderna. Om de avräkningsperioder som företaget använder vid löneutbetalningen inte sammanfaller med kalendermånaderna

har arbetsgivaren rätt att vid tillämpning av denna bestämmelse byta begreppet "kalendermånad" mot "avräkningsperiod".

§ 14 Kompetensutveckling

14.1 Kontinuerlig kompetensutveckling

I den snabba utveckling som pågår på medieområdet - såväl i journalistiskt, tekniskt som marknadsmässigt avseende - är det av stor vikt att medarbetarnas kompetens kontinuerligt utvecklas. För denna utveckling har företaget och medarbetaren ett ömsesidigt ansvar.

Kompetensutveckling sker bland annat genom fort- och vidareutbildning relaterad till verksamhetens och individens behov.

Skulle enskild medarbetare under längre tid inte ha deltagit i eller kommit i fråga för kompetensutveckling ska - på endera parts begäran – särskild överläggning föras om dennes behov av kompetenshöjning och lämpliga åtgärder härför.

14.2 Kompetensutvecklingsråd

På begäran av lokal part ska ett råd för kompetensutveckling bildas vid företaget. Rådet består av representanter för arbetsgivaren och journalistklubben. Sammansättning och former för rådets arbete överenskommes mellan de lokala parterna.

Arbetet i rådet ska bidra till underlag för journalisternas kompetensutveckling. Behovet av journalistisk utveckling ska utgå från företagets verksamhet och inventeras och definieras inom företaget med målsättningen att företaget skall få sitt behov av journalistisk kompetens tillgodosett, samt att varje individ ska få sitt behov av journalistisk utveckling tillgodosett. Om kompetensutvecklingsbehovet inte kan tillgodoses ska rådet undersöka anledningen till detta och föreslå lämpliga åtgärder.

14.3 Individuellt utvecklingssamtal

De enskilda medarbetarnas utveckling, fortbildning och yrkesmässiga kompetensutveckling bör planeras i årligen återkommande samtal och uppföljning mellan företag och medarbetare, lämpligen i form av utvecklingssamtal. Denna planering bör resultera i individuella utvecklingsplaner.

14.4 Introduktionsutbildning

Medarbetare utan tidigare journalistisk erfarenhet eller journalistisk utbildning ska i anslutning till anställning ges introduktionsutbildning. Innehållet i sådan introduktion fastställs efter samråd med medarbetaren och journalistklubben.

14.5 Fort- och vidareutbildning

Medarbetare som har för avsikt att delta i utbildning hos FOJO eller Nordiskt Journalistcenter ska anmäla det till arbetsgivaren. Medarbetare som antagits till sådan kurs har rätt till ledighet och lön under kurstiden.

§ 15 Uppsägning

15.1 Uppsägningstid

15.1.1 Uppsägning från medarbetares sida

Uppsägningstiden vid uppsägning från medarbetares sida är följande om inte annat följer av 15.3.1-5 nedan:

Anställningstid vid företaget*	Medarbetarens uppsägningstid
	inte fyllt 23 år	fyllt 23 år	Fyllt 30 år	Fyllt 35 år
Uppsägningstid i månader
mindre än 6 månader	1	1	1	1
fr o m 6 månader till 2 år	1	1	2	3
fr o m 2 år	1	3	3	3

*Om beräkningen av anställningstidens längd stadgas i lagen om anställningsskydd.

15.1.2 Uppsägning från arbetsgivarens sida*)

Uppsägningstiden vid uppsägning från arbetsgivarens sida är följande om inte annat följer av 15.3.1-5 nedan:

Anställningstid vid företaget**	Medarbetarens uppsägningstid
	inte fyllt 23 år	fyllt 23 år	Fyllt 35 år
Uppsägningstid i månader
mindre än 6 månader	1	3	3
fr o m 6 månader till 2 år	1	3	4
fr o m 2 år till 6 år	1	6	6
fr o m 6 år	2	6	6

* Om uppsägning sker på grund av arbetsbrist måste observeras att det i omställningsavtalet finns bestämmelser som skall beaktas av arbetsgivaren.

** Om beräkningen av anställningstidens längd stadgas i lagen om anställningsskydd.

Om en medarbetare som har sagts upp på grund av arbetsbrist, vid uppsäg- ningsdagen har uppnått 55 års ålder och en sammanhängande anställningstid om 10 år, skall den enligt detta avtal gällande uppsägningstiden förlängas med sex månader.

15.2 Formen för uppsägning m m

15.2.1 Uppsägning

För att det inte skall uppstå tvist om huruvida uppsägning har skett eller inte, bör medarbetaren göra sin uppsägning skriftligen. Om uppsägning ändå

sker muntligen bör medarbetaren så snart som möjligt bekräfta den skriftligen till arbetsgivaren.

15.2.2 Varsel

Varsel som arbetsgivaren enligt lagen om anställningsskydd skall ge lokalt till arbetstagarorganisation skall anses ha skett, när arbetsgivaren har överlämnat varselskrivelse till den lokala arbetstagarparten eller två arbets- dagar efter det att arbetsgivaren har avsänt skrivelsen i rekommenderat brev under respektive förbunds adress.

15.2.3 Lön under uppsägningstid

I anslutning till 12 § lagen om anställningsskydd gäller följande för med- arbetare som inte kan beredas arbete under uppsägningstiden.

För medarbetare som helt eller delvis avlönas med provision, vilken har direkt samband med medarbetarens personliga arbetsinsats gäller följande. För varje kalenderdag då medarbetaren inte kan erbjudas arbete skall inkomsten av provisionen anses uppgå till 1/365 av provisionsinkomsten under närmast föregående tolvmånadersperiod.

Om ersättning för förskjuten arbetstid, skift- eller beredskapstjänstgöring normalt skulle ha utgetts till medarbetaren gäller följande. För varje kalen- derdag, då medarbetaren inte kan erbjudas arbete skall sådan ersättning anses uppgå till 1/365 av den under närmast föregående tolvmånaders- perioden erhållna ersättningen.

15.2.4 Turordning vid driftsinskränkning och återanställning

De lokala parterna skall vid aktualiserad personalinskränkning värdera företagets krav och behov i bemanningshänseende. Om dessa behov inte kan tillgodoses med tillämpning av lag skall fastställandet av turordning ske med avsteg från bestämmelserna i lagen om anställningsskydd.

De lokala parterna skall därvid göra ett urval av de medarbetare som skall sägas upp, så att företagets behov av kompetens särskilt beaktas liksom företagets möjligheter att bedriva konkurrenskraftig verksamhet och därmed bereda fortsatt anställning.

Det förutsätts att de lokala parterna, på endera partens begäran, träffar överenskommelse om fastställande av turordning vid uppsägning med til- lämpning av 22 § lagen om anställningsskydd och de avsteg från lagen som erfordras.

De lokala parterna kan också med avvikelse från bestämmelserna i §§ 25-27 lagen om anställningsskydd komma överens om turordning vid åter- anställning. Därvid skall de ovan nämnda kriterierna gälla.

Det åligger de lokala parterna att på begäran föra sådana förhandlingar som sägs i föregående stycken liksom att skriftligen bekräfta träffade överens- kommelser.

Om inte de lokala parterna enas, äger förbundsparterna, om endera parten begär det, träffa överenskommelse i enlighet med ovan angivna riktlinjer.

Det förutsätts att arbetsgivaren inför behandlingen av frågorna som berörs i detta moment tillhandahåller såväl den lokala som den centrala avtalsparten relevant faktaunderlag.

Anmärkning

Utan lokal eller central överenskommelse enligt ovan kan uppsägning på grund av arbetsbrist respektive återanställning prövas enligt lag med iakttagande av förhandlingsordningen.

15.3 Övriga bestämmelser vid uppsägning

15.3.1 Överenskommelse om annan uppsägningstid

Arbetsgivaren och medarbetaren kan komma överens om att annan upp- sägningstid skall gälla. Om så sker får emellertid uppsägningstiden från arbetsgivarens sida inte understiga

- om medarbetaren vid anställningstillfället är arbetslös och 55 år eller äldre: 2 månader. Efter 3 års anställning gäller dock uppsägningstid enligt tabellen i 15.1.2.

- i övriga fall: den tid som anges i tabellen 15.1.2.

15.3.2 Anställning på prov

Under provanställning är uppsägningstiden en månad för både arbetsgivaren och medarbetaren.

15.3.3 Pensionärer

Om medarbetaren står kvar i tjänst vid företaget efter 67 års ålder eller efter det att han uppnått den för honom gällande ordinarie pensionsåldern enligt ITP-planen är uppsägningstiden en månad för både arbetsgivaren och medarbetaren.

Samma sak gäller om en medarbetare anställs vid företaget efter det att han uppnått den ordinarie pensionsåldern som tillämpas vid detta.

15.3.4 Uppnådd pensionsålder

Medarbetarens anställning upphör utan uppsägning i och med att han uppnår 67 års ålder eller efter den för honom gällande ordinarie pensionsåldern enligt ITP-planen, om inte medarbetaren och arbetsgivaren kommer överens om något annat. Arbetsgivaren behöver inte lämna besked enligt 33 § lagen om anställningsskydd.

15.3.5 Förkortning av medarbetares uppsägningstid

Om medarbetaren på grund av särskilda omständigheter vill lämna sin tjänst före uppsägningstidens slut, bör arbetsgivaren pröva om medarbetaren kan tillåtas göra det.

15.3.6 Skadestånd när medarbetare inte iakttar uppsägningstiden

Om medarbetaren lämnar sin anställning utan att iaktta uppsägningstiden eller del av denna, har arbetsgivaren rätt till skadestånd för den ekonomiska skada och olägenhet som medarbetaren därigenom vållar. Skadeståndet skall lägst uppgå till det belopp som motsvarar medarbetarens lön under den del av uppsägningstiden, som han inte har iakttagit.

15.3.7 Tjänstgöringsbetyg

När uppsägning har skett från arbetsgivarens eller medarbetarens sida har medarbetaren rätt att erhålla tjänstgöringsbetyg, vilket utvisar

- den tid som medarbetaren har varit anställd och

- de arbetsuppgifter som medarbetaren har haft att utföra samt om med- arbetaren så begär, vitsord beträffande det sätt på vilket han har utfört sitt arbete.

Arbetsgivaren skall lämna tjänstgöringsbetyget inom en vecka från det att medarbetaren har begärt att få betyget.

15.3.8 Intyg om uttagen semester

När medarbetarens anställning upphör har han rätt att erhålla intyg som utvisar hur många av de lagstadgade 25 semesterdagarna han har tagit ut under innevarande semesterår. Arbetsgivaren skall lämna intyget till med- arbetaren senast inom en vecka från det att medarbetaren har begärt att få intyget. Om medarbetaren har rätt till flera semesterdagar än 25 skall den överskjutande semestern i detta sammanhang anses ha tagits ut först.

§ 16 Förhandlingsordning

16.1 Tillämpning

Denna förhandlingsordning skall tillämpas vid rättstvister. För intressetvister se Lagen om medbestämmande i arbetslivet (MBL).

16.2 Förhandlingspreskription

Om en part vill yrka skadestånd eller annan fullgörelse enligt lag, kollektivavtal eller enligt enskilt avtal, ska parten, om inte annan ordning anges i det aktuella avtalet, begära förhandling inom fyra månader från det parten fått kännedom om den omständighet som kravet grundas på.

Förhandlingen måste dock begäras senast två år efter det att denna omständighet inträffat.

Om en part inte begär förhandling inom föreskriven tid, förlorar parten rätten till förhandling.

16.3 Lokal förhandling

En förhandling ska i första hand fullgöras mellan de lokala parterna (arbetsgivaren och den lokala fackliga organisationen).

Förhandlingen ska påbörjas snarast möjligt och senast inom tre veckor från den dag då den har begärts, om inte parterna har kommit överens om annat.

16.4 Central förhandling

Efter avslutad lokal förhandling ska den part som vill fullfölja ärendet hänskjuta frågan till central förhandling.

Begäran om central förhandling ska vara skriftlig och göras hos motpartens organisation inom två månader från den dag då den lokala förhandlingen har avslutats. Försummas detta förlorar parten rätten till förhandling.

Central förhandling ska påbörjas snarast möjligt och senast inom tre veckor från den dag då den har påkallats, om inte parterna har kommit överens om annat.

16.5 Rättsligt avgörande

Om en rättstvist som rör lag, kollektivavtal eller enskilt avtal har varit föremål för central förhandling utan att kunna lösas, får part hänskjuta tvisten till rättsligt avgörande inom tre månader från den dag då den centrala förhandlingen har avslutats. Försummas detta förlorar parten rätten till talan.

16.6 Anmärkning

Om en tvistefråga grundar sig på lagen om anställningsskydd, ska lagens tidsfrister gälla i stället för fristerna i denna förhandlingsordning. Denna förhandlingsordning påverkar inte heller reglerna om frister och skyldigheter för arbetsgivaren att begära förhandling enligt 34, 35 och 37 § lagen om medbestämmande i arbetslivet.

§ 17 Giltighetstid

17.1

Detta avtal gäller från och med den 1 april 2012 till och med den 31 mars 2013, och därefter med sju dagars ömsesidig uppsägningstid.

Bilagor att införa i avtalstryck

Underbilaga Public service

Bilaga A - Programanställning

Programanställning syftar till att berika public service företagens utbud. Berikningen sker genom att bereda utomstående möjlighet att under begränsad tid arbeta i public service företagens programverksamhet och innehållsproduktion.

Med programanställning förstås en utomståendes medverkan i identifierbar innehållsproduktion, program eller programprojekt.

Programanställning får inte användas för att ersätta andra anställnings- former.

Programanställning är tillkommen för att bereda utomstående möjlighet att under begränsad tid berika programverksamheten. Därför medför program- anställning inte företrädesrätt enligt LAS 25 § till ny programanställning.

Företrädesrätt till andra lediga befattningar erhåller medarbetaren efter sammanlagt 24 månaders programanställning under treårsperioden.

Programanställd omfattas av gällande Upphovsrättsavtal mellan parterna och har därför också rätt att komma ifråga för ersättning enligt dessa avtal.

Programanställningar kan omfatta högst 36 månader från första anställ- ningsdagen i programanställning. Efter 36-månadersgränsen passerats kan ny programanställning inte avtalas förrän efter 36 månader.

För att följa upp tillämpningen av detta avtal, ska de lokala parterna i resp. programföretag, gemensamt utforma information om villkoren för pro- gramanställning samt minst en gång per år gemensamt följa upp omfatt- ningen och tillämpningen av avtalet.

Dessa regler tillämpas endast på personer vars anställningsavtal träder ikraft vid detta avtals ikraftträdande eller senare. Reglerna har ingen retroaktiv verkan.

Lokala parter kan teckna lokala avtal om formerna för programanställning. Sådant avtal får dock inte innebära att reglerna i detta avtal ändras.

LOKALA AVTAL OCH ÖVERENSKOMMELSER

Denna bilaga innehåller vissa avtal och överenskommelser som är tecknade av de lokala parterna på Medieföretagens avtalsområde Public Service med stöd av detta avtal.

Ytterligare lokala avtal kan förekomma inom respektive bolag.

Protokoll – Upphovsrätt SR

från förhandling mellan Sveriges Radio AB och Journalistklubben vid SR den 27 november 1995.

Parterna träffar denna dag, under förutsättning av de centrala parternas godkännande, överenskommelse angående utnyttjande av medarbetares upphovsrätt till i tjänsten framställda verk och utförda prestationer.

I anslutning härtill deklarerar företaget sin avsikt att träffa motsvarande överenskommelser med SIF-klubben respektive CF mfl lokalavdelning vid företaget. Detta sker mot bakgrund av att den kollektivavtalsmässiga grunden och övriga förutsättningar för ovannämnda överenskommelse avser samtliga anställda upphovsmän i företaget, vilkas anställningsvillkor regleras i kollektivavtal mellan SRAO å ena sidan och Svenska Industritjänstemannaförbundet, Journalistförbundet respektive Sveriges Civilingenjörsförbund å andra sidan.

Journalistklubben förklarar sig inte ha någon invändning mot att så sker.

Stockholm som ovan

Sveriges Radio AB Journalistklubben vid SR

Protokoll – Upphovsrätt SVT

från förhandling mellan Sveriges Television AB och Journalistklubben vid SVT den 27 november 1995.

Journalistklubben förklarar sig inte ha någon invändning mot att så sker.

Stockholm som ovan

Sveriges Television AB Journalistklubben vid SVT

Protokoll – Upphovsrätt UR

från förhandling mellan Sveriges Utbildningsradio AB och Journalist- klubben vid UR den 27 november 1995.

Journalistklubben förklarar sig inte ha någon invändning mot att så sker.

Stockholm som ovan

Sveriges Utbildningsradio AB Journalistklubben vid UR

Lokala överenskommelser om upphovsrätt Sammanställning av respektive överenskommelse

mellan

SR, SVT resp UR och

Journalistklubben vid respektive företag

angående utnyttjande av medarbetares upphovsrätt till i tjänsten framställda verk och utförda prestationer.

Parterna noterar i anslutning härtill följande:

1. Denna överenskommelse har slutits med stöd av § 8 avtalet om all- männa anställningsvillkor inom Medieföretagens avtalsområde Public Service. I anslutning härtill noterar parterna att de i bilaga 1 nedan ”Utdrag ur 1983 års överenskommelse mellan (RR, SVT respektive UR) och SIF-klubben vid Sveriges Radiokoncernen” angivna utgångspunkterna för den då träffade överenskommelsen alltjämt äger giltighet.

2. Med ”de lokala parterna” i §§ 3 och 4 samt i bilaga 2 (inte bifogad här) avses företaget, Journalistklubben, SIF-klubben samt CF m fl lokalavdelning.

§ 1

För vissa medarbetare råder ett upphovsrättsligt anställningsförhållande.

Med detta avses att dessa i tjänsten framställer litterära och konstnärliga verk eller utför andra prestationer som skyddas av upphovsrättslagen.

Upphovsrätten till sådana verk och prestationer tillkommer, med beaktande av bestämmelserna om ideell rätt i 3 § upphovsrättslagen, företaget för utnyttjande i dess verksamhet under anställningstiden och därefter i enlighet med denna överenskommelse.

§ 2

Företagets verksamhet består i att inom eller utom landet, antingen direkt genom företaget eller genom annan, göra av företaget självt eller i sam- verkan med annan framställda produkter av alla slag tillgängliga för all- mänheten medelst alla metoder samt all exemplarframställning som erfordras för produktion och distribution.

§ 3

För utnyttjande utöver vad som kan anses ligga i anställningsavtalet betalar företaget årligen ut ett av de centrala parterna fastställt belopp att fördelas bland berörda medarbetare.

Totalbeloppets uppdelning i antal ersättningsbelopp och storleken av dessa för individuell fördelning fastställs genom överenskommelse mellan de lokala parterna.

§ 4

Fördelningen av ersättning till berörda medarbetare enligt 3 § avgörs av en av de lokala parterna inrättad nämnd. Nämndens uppdrag och sammansättning framgår av bilaga 2 till denna överenskommelse.

Nämndens beslut kan inte överprövas.

§ 5

Utöver vad som stadgas i § 3 regleras följande särskilt enligt nedan:

A. Distribution av kopia av (SRs, SVTs resp URs) program i kommersiellt syfte.

B. Offentliga framföranden som inte omfattas av § 6.

Anm: Med kommersiellt syfte avses i detta sammanhang distribution av programkopia mot vederlag som överstiger självkostnaden.

§ 6

Distribution av programkopia för nedanstående syften anses inte vara att hänföra till kommersiellt syfte

- för ändamål som företaget åläggs av statsmakterna

- för enskilt bruk enligt lag

- program för undervisningsändamål

- program för utlandssvenskar

- program till institutioner såsom svenska handelsflottan, svenska ambassader, sjömanskyrkor utomlands, förband i FN-tjänst utomlands samt personer i Sverige som har svårigheter att tillgodogöra sig ordinarie sändningar

- program för offentliga institutioner

För det fall företaget beslutar att tillhandahålla program enligt ovan mot vederlag som överstiger självkostnaden, skall ersättning utges enligt principerna i § 7.

§ 7

För i § 5 angiven exploatering, med beaktande av undantagen i § 6 utges ersättning i form av royalty med nedan angivna procentsatser, beräknade

på företagets nettointäkt, definierad som till företaget influtna brutto- intäkter minus 50 procent.

- Program av typen sportevenemang, nyhetsprogram, överföringar från föreställningar som inte anordnats av företaget, evenemangs- bevakning samt främmande produktioner: SR 3,5 %, SVT/UR 2,5

- Övriga program: SR 7,5 %, SVT/UR 5 %.

§ 8

Royaltybelopp enligt § 7, vilket för visst program proportioneras i för- hållande till antalet till Journalistklubben anslutna upphovsmän, fördelas av klubben mellan dessa upphovsmän. Företaget skall informeras om fördelningen, för att kunna ombesörja utbetalning av denna royalty.

§ 9

Företaget skall fortlöpande till Journalistklubben lämna information om utnyttjanden enligt §§ 5 och 6 samt omfattningen av utlandsförsäljningen.

§ 10

Enligt § 1 har företaget att vid allt utnyttjande av program iaktta bestäm- melserna om ideell rätt i 3 § upphovsrättslagen.

Som skydd för dessa och andra intressen och för undvikande av kränkande ingrepp eller kränkande användning skall alla frågor om utnyttjande av program eller programinslag handläggas på följande sätt:

Inför utnyttjande av program har huvudupphovsman (t ex produ- cent/projektledare), som är anställd i företaget rätt att kontrollera pro- grammet med stöd av checklista, vari följande moment ingår:

• programuppgifter

• upphovsmän och deras insatser

• ideell upphovsrätt

• ansvar för yttrandefrihetsbrott

• anonymitetsskydd

• skydd mot efterforskning av källa

• skydd mot bruk i domstol och i utredningar av skilda slag

• skydd för medverkandes eller utpekades personliga integritet

• respekt för enskildas privatliv

• saklighet

• opartiskhet

• tidsfaktorn

• policyaspekter

• övriga beaktansvärda aspekter

Huvudupphovsmannen har därefter att till företaget skriftligen meddela sin uppfattning om eventuell inskränkning i utnyttjandet med hänsynstagande till de olika punkterna i checklistan.

Företaget förbinder sig att inte fatta beslut om utnyttjandet ifråga innan upphovsmannen lämnat sitt yttrande, vilket skall ha skett inom 14 dagar från det huvudupphovsmannen tillställts meddelande om det avsedda utnyttjandet. Företaget kommer därvid att noga överväga huvudupp- hovsmannens synpunkter och göra motsvarande prövning som skulle skett inför sändning i radio.

Ovanstående handläggningsordning gäller inte vid utnyttjande som enligt lag är fritt eller för utnyttjande genom sändning inom eller utom landet.

Ifråga om utnyttjande enligt § 5 har huvudupphovsmannen rätt besluta motsätta sig utnyttjandet med angivande av skäl enligt ovanstående checklista. Sådant beslut kan på begäran av företaget prövas av nämnd. Nämnden skall bestå av tre ledamöter. Företaget å ena sidan och den lokala arbetstagarparten å andra sidan utser vardera en ledamot samt gemensamt ordförande.

Om väsentliga nya omständigheter skulle framkomma som gör att huvud- upphovsmannen önskar ändra sin uppfattning om eventuell inskränkning i utnyttjandet av ett program kan detta skriftligen meddelas företaget.

Företaget har härefter att beakta detta vid senare beslut om utnyttjandet av programmet.

Anm: I anslutning till § 10 om ideell rätt uttalade arbetsgivarparten följande:

Företaget förbinder sig att inte ge ut kopior av program i sådana fall då meddelarskyddet med fog kan ifrågasättas.

§ 11

Överenskommelsen gäller också företagets utnyttjande av upphovsrättsliga verk och prestationer som framställs utanför den anställdes ordinarie arbetsuppgifter i den mån detta inta regleras av annat kollektivavtal (med TF, SFF etc) eller om särskild överenskommelse träffas.

§ 12

Överenskommelsen gäller även upphovsrättsligt skyddade verk eller prestationer som framställts av anställd innan överenskommelsen träffades.

§ 13

Överenskommelsen löper med samma giltighetstid och uppsägningsregler som avtalet om allmänna anställningsvillkor och den behöver inte sägas upp särskilt för det fall avtalet om allmänna anställningsvillkor sägs upp.

Om överenskommelsen upphör att gälla, så upphör parternas skyldigheter och åtaganden enligt denna.

SR/SVT/UR Journalistklubben vid SR/SVT/UR

Underbilaga Public Service

Underbilaga angående upphovsrätt

Utdrag ur 1983 års överenskommelse mellan RR, SVT resp UR och SIF- klubben vid Sveriges Radio-koncernen.

Anteckningar till förhandlingsprotokollet

1. Parterna konstaterade i samband med förhandlingarna att frågan om omfattningen av utnyttjandet av anställdas upphovsrätt till i tjänsten utförda verk och prestationer innefattar problemställningar som svårligen kan lösas enbart med hänvisning till gällande rätt.

Parterna har konstaterat att olika principiella uppfattningar råder. Man har emellertid funnit att behovet av en praktisk lösning är så stort att parterna beslutat att träffa bilagda överenskommelse utan att därigenom frånträda sina tidigare deklarerade ståndpunkter. Dessa kan sammanfattningsvis beskrivas så att arbetsgivarparten för sin del hävdar att Sveriges Radio-bolagen övertagit de anställdas upphovsrätt för allt sådant utnyttjande som med hänsyn till företagens public-service- karaktär kan förekomma i deras verksamhet. De anställdas lön innefattar ersättning för detta utnyttjande. Arbetstagarparten däremot hävdar för sin del att den anställde i princip endast överlåtit förfoganderätten till RR, SVT resp UR att utnyttja hans verk/prestation för en sändning inom landet.

2. Parterna var vidare ense om följande

a) Anställd eller SIF-klubben som ombud för anställd äger inte rätt att med tredje part inleda förhandlingar eller träffa uppgörelse om anställds upphovsrätt som omfattas av detta avtal. Anställd äger inte heller själv rätt att utanför företaget utnyttja sådant upphovsrättsligt verk eller sådan prestation.

b) Överenskommelsen innebär inte någon inskränkning i arbetsgivarens skyldighet enligt 11, 19 och 38 §§ MBL.

3. Kommissionen uttalade att utformningen av § 3 inte skall uppfattas så att företräde givits åt någon av parternas ståndpunkter i anteckningarna till förhandlingsprotokollet punkt 1.

LÖNEAVTAL Bilaga 2

1 Avtalsperiod

Detta avtal reglerar löner och lönesättning under perioden 2012-04-01 – 2013-30-31.

2 Omfattning

Detta löneavtal omfattar medarbetare som börjat sin anställning vid företaget senast 2012-03-31.

Lönerevision enligt punkt 3.1 omfattar medarbetare som börjat sin anställning i företaget senast 2012-03-31 och vars lön ej är fastställd i 2012 års löneläge.

Medarbetare som 2012-03 -31 är tjänstledig för minst tre månader framåt i tiden av annat skäl än sjukdom eller föräldraledighet är undantagen från detta löneavtal om överenskommelse ej träffas om annat. När medarbetare återgår i tjänst ska lönen bestämmas efter samma normer som gällt för övriga medarbetare vid företaget enligt detta avtal.

Föräldralediga eller sjukskrivna som av den anledningen varit helt frånvarande en månad före lönerevisionsdatumet och bedöms fortsätta vara helt frånvarande även efter lönerevisionsdatumet, har rätt att begära lönehöjning med det centrala avtalets värde från och med respektive lönerevisionsdatum. Begäran ska göras till arbetsgivaren i anslutning till lönerevisionsdatum. För de år då de centrala kollektivavtalsförhandlingarna medför att revisionsdatum fastställts först sedan detta datum passerats gäller att sådan begäran ska göras senast en månad efter att kollektivavtal träffats. Sådan medarbetares lön ingår då ej i pottunderlaget. Denna regel gäller ej föräldralediga med månadslön över 10 prisbasbelopp/12 eller sjukskrivna med månadslön över 7,5 prisbasbelopp/12.

Syftet med denna regel är att medarbetare som är långtidsfrånvarande av ovan angivna skäl, inte ska förlora inkomst på grund av att lokal lönerevision inte blir färdig och att ändrad inkomst därför inte kan anmälas till försäkringskassan. Lokala parter kan därför disponera över denna regel för att bättre kunna anpassa den till lokala behov.

3 Lokala löneförhandlingar

De lokala löneförhandlingarna skall inledas med att de lokala parterna gemensamt gör en genomgång av kollektivavtalets § 5, reglerna i löneavtalet samt grunderna för lönesättning på det enskilda företaget. Syftet med denna genomgång är att undvika godtycke och nå rättvisa i lönesättningen samt åstadkomma en seriös bedömning av varje med- arbetares utveckling under året. Vid detta tillfälle skall företaget visa att den löneanalys som krävs att företaget gör vart tredje år enligt

diskrimineringslagen kap 3 har utförts. Om en sådan analys inte utförts under de senaste tre åren skall den göras. Framgår det av denna analys löneskillnader beroende av kön som är osakliga och stridande mot diskrimineringslagen skall dessa justeras. I sådant fall är det företagets ansvar att tillsammans med journalistklubben rätta till dessa, varvid kostnaden för att rätta till enskilda löneskillnader som är osakliga och stridande mot diskrimineringslagen inte skall tas ur tillgängligt pottutrymme.

4 Lönehöjningar 2012

En pott om 2,6 % av lönesumman för hel- och deltidsanställda medarbetare ska bildas och fördelas individuellt bland dessa. Vid fördelningen är varje medarbetare garanterad 300 kr per månad, om ej annat överenskommes lokalt. För deltidsanställda ska beloppet proportioneras.

Med lönesumman avses summan av de fasta kontanta lönerna. (I lönesumman ingår inte ersättningen enligt OB-bestämmelserna). I beräkningsunderlaget ska ingå samtliga i Journalistförbundet enkelorganiserade medarbetares löner, dock med undantag för medarbetare som ej omfattas av löneavtalet eller som är redaktionschef eller motsvarande.

5 Lägsta löner

5.1 Nivåer från 2012-04-01

För medarbetare med akademisk examen i journalistik eller annan akademisk examen om minst tre års heltidsstudier (minst 120 poäng enligt det gamla systemet eller motsvarande enligt det nya systemet) gäller en lägsta lön om 22 543 kronor. För övriga medarbetare gäller en lägsta lön om 20 497 kronor.

5.2 Tillämpning

För att uppnå angiven lägsta lön används medarbetarens bidrag till löneutrymmet under punkt 3. Om summan inte räcker för att uppnå lönebeloppet ska resterande del ej tas från det tillgängliga utrymmet för lönehöjningar.

Lönebeloppen enligt ovan avser medarbetare med heltidsanställning. Vid tillämpningen av dessa belopp för deltidsanställda gäller att beloppen ska nedräknas i proportion till förhållandet mellan arbetstiden för deltidsanställningen och arbetstiden för motsvarande heltidsanställning.

Med "lön" avses här

- fast kontant lön

- naturaförmåner i form av kost eller bostad till i källskattetabellen angivet värde

6 Studiepraktikant

Studiepraktikant är efter oavlönad introduktion om två veckor för resterande del av praktikperioden berättigad till en månadslön om 50 procent av lägstalön för ”övriga medarbetare” i 5.1.

7 Särskild överläggning

Vid fördelning tas särskild hänsyn till medarbetare med ogynnsamt löneläge eller ogynnsam löneutveckling. Om särskilda skäl föreligger, kan – på endera parts begäran – särskild överläggning föras om dennes förutsättningar för arbetsuppgifterna, behov av kompetenshöjning eller andra ändamålsenliga åtgärder.

8 Nyanställda och befordrade

Om journalistklubben så begär ska lönerna för följande kategorier medarbetare prövas särskilt vid lönerevisionen, under förutsättning att medarbetaren i fråga ej är undantagen från detta löneavtal.

- Medarbetare som har anställts 12 månader eller senare före respektive lönerevisionsdatum.

- Medarbetare som 12 månader före eller senare respektive lönerevisionsdatum har befordrats och inte i samband härmed har fått lönehöjning enligt löneprinciperna § 5 i Allmänna villkor.

Om ovanstående bestämmelser leder till att särskilda lönehöjningar ska utges i samband med lönerevisionen, ska detta ske utöver det totala löneutrymme som står till förfogande vid lönerevisionen.

9 Redan genomförd lönerevision

Har företag i avvaktan på denna uppgörelse redan utgivit lönehöjning ska denna avräknas med vad medarbetare erhåller enligt denna överenskommelse.

Har vid ett företag personliga tillägg utgivits och därvid uttryckligen överenskommits, att eventuellt centralt avtal om generella lönehöjningar ska tillämpas, gäller sådan överenskommelse.

10 Pensionsmedförande lönehöjningar

Företaget ska till PP Pension/Alecta/PRI anmäla löneökningar till följd av detta avtal vid lönerevisionens avslut.

11 Retroaktiv omräkning

Följande gäller beträffande utbetalade övertidsersättningar samt gjorda tjänstledighetsavdrag och sjukavdrag.

11.1 Övertidsersättning

Övertidsersättning ska omräknas retroaktivt. Omräkningen ska ske individuellt.

11.2 Tjänstledighetsavdrag

Tjänstledighetsavdrag ska omräknas retroaktivt. Omräkningen ska ske individuellt.

11.3 Sjukavdrag

Sjukavdrag under arbetsgivarperioden, d v s de första 14 dagarna, ska omräknas retroaktivt.

Sjukavdrag fr. o m dag 15 t o m dag 90 omräknas ej retroaktivt på lönedelar upp till 7,5 basbelopp. Lönedelar över 7,5 basbelopp omräknas. Sjukavdrag fr. o m dag 91 på lönedelar över 7,5 basbelopp omräknas retroaktivt.

12 Förhandlingsordning

12.1 Lokal förhandling

Förhandling av lokal pott ska ske i lokal förhandling. Om journalistklubb saknas ska förhandling ske med de berörda medarbetarna. Om oenighet uppstår om tillämpningen av detta avtal kan endera parten påkalla central förhandling.

12.2 Central förhandling

Central förhandling gällande lönerevision påkallas senast en månad efter revisionsdatum.

Parterna är ense om att förhandlingsfrågor efter denna tidsfrist ej ska aktualiseras såvida det ej har förelegat uppenbart hinder att dessförinnan begära förhandlingar.

Avtal för studiepraktikanter Bilaga 3

§ 1 Allmänna villkor

För praktikant gäller i tillämpliga delar §§ 3, 4, 5.3, 6, 8, 9,

10, 13, 16. Arbetstiden skall schemaläggas och vara högst 36,5 timmar per vecka i genomsnitt. I och med denna sänkning av veckoarbetstiden jämfört med kollektivavtalet har ersättning getts för det arbete på obekväm arbetstid, som kan komma att bedrivas under praktiken. § 2 Praktikantlön

För lön, se mom 6 i löneavtalet.

§ 3 Riktlinjer för praktikanttjänst

Anpassning och tillämpning av nedanstående riktlinjer bör bli föremål för samråd mellan företag och journalistklubb.

§ 4 Anställning

Praktiktjänst innebär att praktikanten utför journalistiskt arbete på en redaktion i sådan omfattning att förutsättningarna är uppfyllda för att det skall vara fråga om en anställning. Därför skall ett anställningsavtal upprättas mellan företag och praktikant.

§ 5 Antagande av praktikant

Företag bör vid antagande av studiepraktikant beakta branschens och företagens intresse av att kvalitet i utbildningen främjas. Det innebär ett särskilt ansvar för att journalistutbildningen på högskolenivå samt folkhögskolor med utbyggd och erkänd journalistutbildning kan få sitt behov av praktikantplatser tillgodosett.

Ansvaret gäller även den enskilde praktikanten, som bör tillförsäkras en praktiktid med varierande arbetsuppgifter och kvalificerad handledning.

Antalet praktikanter i en redaktion eller motsvarande bör inte vara större än att sådan handledning kan ges.

Inför anställning av praktikant bör kontakter etableras mellan skola och arbetsplats. Företagens önskemål bör avgöra om skolan skall få anvisa praktikant eller om företaget vill tillämpa ett eget anställningsförfarande.

Överenskommelse kan träffas mellan företag och skola om ett mer långsiktigt samarbete, när det gäller praktikplatser.

§ 6 Handledare

Företaget utser handledare. Handledaren diskuterar sina uppgifter och formerna för rapportering med företaget och skolan.

§ 7 Introduktion

Praktikperioden inleds med att praktikanten under två veckor deltar i en oavlönad introduktion. Under introduktionen skall företaget för praktikanten presentera företagets mål och organisation, arbetsmetoder och arbetsverktyg för att förbereda studiepraktikanten inför praktikperioden.

Document Metadata

Table of Contents

Journalistavtalet Public service

Document Metadata