Contract

SAMARBETSOMBUDSMANNENS ANVISNING OM SAMORDNING AV LAGSTIFTNINGEN OM SAMARBETE OCH RÄTT ATT DELTA SAMT REGLERINGEN AV INSIDERHANDEL I VÄRDEPAPPERSMARKNADSLAGEN

X har bett samarbetsombudsmannen om en anvisning om följande frågor:

På vilket sätt ska en emittent (2 kap. 3 mom.) som avses i värdepappersmarknadslagen (14.12.2012/746, nedan VPML) handla i följande specificerade situationer med informations- och samrådsförfarande för personalen för att iaktta den tystnadsplikt som föreskrivs i VPML:

1. Hur kan bestämmelserna i VPML eventuellt påverka skyldigheten för ett företag som avses i lagen att iaktta sina informations- och samrådsskyldigheter enligt lagen om samarbete inom företag (334/2007, nedan samarbetslagen)? Kan ett företag helt låta bli att iaktta sina skyldigheter enligt samarbetslagen genom att åberopa VPML?

2. Hur kan bestämmelserna i VPML eventuellt påverka skyldigheten för ett företag som avses i lagen att iaktta sina informations- och samrådsskyldigheter enligt i lagen om samarbete inom finska företagsgrupper och grupper av gemenskapsföretag (335/2007, nedan samarbetslagen som berör företagsgrupper)? Kan ett företag helt låta bli att iaktta sina skyldigheter enligt samarbetslagen som berör företagsgrupper genom att åberopa VPML?

3. Hur kan bestämmelserna i VPML eventuellt påverka skyldigheten för ett företag som avses i lagen att iaktta sina informations- och samrådsskyldigheter enligt i lagen om arbetstagarinflytande i europabolag och europeiska kooperativa föreningar (758/2004, nedan även lagen om arbetstagarinflytande i europabolag)? Kan ett företag helt låta bli att iaktta sina informations- och samrådsskyldigheter enligt den lagen genom att åberopa VPML?

4. Hur kan bestämmelserna i VPML eventuellt påverka skyldigheten för ett företag som avses i lagen att iaktta sina skyldigheter exempelvis enligt 9 § i lagen om personalrepresentation i företagens förvaltning (725/1990, nedan även lagen om personalrepresentation i förvaltningen)? Kan ett företag helt låta bli att iaktta sina skyldigheter enligt lagen om personalrepresentation i företagens förvaltning genom att åberopa VPML?

5. Om svaret på frågorna ovan är att ett företag inte kan låta bli att iaktta sina informations- och samrådsskyldigheter enligt de ovan nämnda lagarna genom att åberopa VPML, i vilket av insiderregistren ska företrädarna för personalen då införas?

6. Har företrädarna för företagets personal trots bestämmelserna i VPML och 38 kap. 1 och 2

§ i strafflagen (19.12.1889) rätt att behandla de uppgifter de fått även tillsammans med personer som de företräder (57 § i samarbetslagen samt 43 § i lagen om samarbete inom finska företagsgrupper och grupper av gemenskapsföretag) eller med personer som berörs av ärendet (6 kap. 31 § i lagen om arbetstagarinflytande i europabolag och europeiska kooperativa föreningar och 12 § i lagen om personalrepresentation i företagens förvaltning)?

7. Om svaret på fråga 6 är jakande, hur ska då de nämnda personerna bemötas i relation till VPML? Ska också de föras in i ovan nämnda insiderregister?

I denna anvisning behandlas samarbetsombudsmannens åsikt om frågorna 6–7 nedan i samband med frågorna 1–4 och fråga 5 behandlas i avsnittet som handlar om insiderinformation i värdepappersmarknadslagen.

ANVISNINGENS BAKGRUND: REGLERINGEN AV INSIDERINFORMATION I VÄRDEPAPPERSMARKNADSLAGEN

Värdepappersmarknadslagen (VPML) tillämpas endast på emittenter vars värdepapper är upptagna till handel på en reglerad marknad (1 kap. i VPML). Med emittent avses i värdepappersmarknadslagen finländska och utländska företag som har emitterat värdepapper (2 kap. 3 § i VPML). Med börsbolag avses ett aktiebolag vars aktier är föremål för handel på en sådan reglerad marknad som avses i lagen om handel med finansiella instrument (1 kap. 10 § i aktiebolagslagen 624/2006).

På värdepappersmarknaden är det viktigt att prisbildningsmekanismen för värdepapper är tillförlitlig vid offentlig handel. Med tanke på marknadens tillförlitliga funktion är det viktigt att alla har tillgång till samma information samtidigt. All information som påverkar värdepapprens prisutveckling kan inte publiceras, utan endast vissa personer har tillgång till informationen. Om dessa personer verkar som investerare kan de använda sig av den information de har tillgång till eller lämna ut informationen till andra. Av denna anledning finns det i värdepappersmarknadslagen olika förbud mot att utnyttja eller röja information som inte har offentliggjorts och som eventuellt kan påverkar ett värdepappers pris.

Insiderinformation

Med insiderinformation avses information av specifik natur som hänför sig till finansiella instrument som är föremål för handel på en reglerad marknad eller på en multilateral handelsplattform i Finland, som inte har offentliggjorts eller annars varit tillgänglig på marknaden och som skulle kunna påverka värdet på dessa finansiella instrument eller andra till dem anslutna finansiella instrument väsentligt (12 kap. 2 § i VPML).

Insiderinformationen definieras med hjälp av tre kriterier:

1) Informationen har inte offentliggjorts eller annars varit tillgänglig på marknaden.

2) Informationen är specifik.

3) Informationen är väsentlig, dvs. den skulle kunna påverka värdet på ett värdepapper väsentligt.

(Mer ingående om saken i Xxxxxxxxxxx–Xxxxxxx–Xxxxxxxxx, s. 333–339 och i Häyrynen DL 6/2007 om specifikhet, s. 840–841 och väsentlighet, s. 842–843).

Insiderinformation kan vara information om en enskild emittent. Insiderinformation kan dessutom vara information om något som allmänt påverkar emittentens ekonomiska utveckling och bl.a. information om en oväntad eller i övrigt betydande förändring i ett bolags resultat och ekonomiska ställning, såsom information om ekonomiska svårigheter.

Med hjälp av kravet på att insiderinformationen ska vara specifik strävar man efter att skilja åt insiderinformation och information som grundar sig på osäkra faktorer eller marknadsrykten. Kravet på att insiderinformation ska vara specifik kan anses vara uppfyllt redan när det enligt en objekt bedömning finns en faktisk möjlighet att en viss omständighet kan komma att föreligga eller en händelse kan inträffa. För att informationen ska anses specifik krävs att den är tillräckligt exakt för att man utifrån den ska kunna dra slutsatser om inverkan på priset på de finansiella instrumenten eller relaterade derivatinstrument. (RP 137/2004, PDF-version s. 61).

Insiderinformationen ska också vara väsentlig, vilket innebär en faktisk möjlighet till väsentlig inverkan på priset (RP 137/2004, s. 61). Det är fråga om typisk insiderinformation exempelvis i samband med sådana åtgärdshelheter eller arrangemang som på grund av sin natur eller storlek avviker från ett bolags sedvanliga affärsverksamhet eller från bolagets offentliggjorda strategi. I en helhetsbedömning av insiderinformationen ska också den omständigheten beaktas att ju

betydelsefullare projektet eller sammanhanget är, i ett desto tidigare skede kan informationen betraktas som insiderinformation. (RP 32/2012, PDF-version s. 158) Bedömningen av om information är väsentlig och dess potentiella inverkan på priset ska göras enligt objektiva kriterier. I kommissionens definitionsdirektiv preciseras bedömningen av vad som är väsentlig information så att man förutom dess antagna inverkan på priset även ska beakta hur en investerare som fattar ett investeringsbeslut skulle bedöma informationen. Vid bedömningen av om informationen är väsentlig ska man beakta om en förnuftig investerare vid tidpunkten för beslutet enligt en objektiv bedömning skulle ha ansett att det förelåg en faktisk möjlighet till väsentlig inverkan på priset och således sannolikt skulle ha beaktat informationen när hen fattade sitt investeringsbeslut. Det handlar alltså om en helhetsbedömning. (RP 137/2004, s.

62)

Högsta domstolen har tagit ställning till definitionen av insiderinformation i sitt avgörande 2006:110. Enligt domen innebär specifikhet i sig inte att information om planer vars genomförande är osäkert utesluts ur insiderinformationen. Det faktum att ett företag har berett sig på olika åtgärdsalternativ enligt hur en plan framskrider utesluter inte heller informationen om de olika alternativen ur insiderinformationen. Därför kan till och med helt alternativa planer uppfylla kraven på specifikhet. (punkt 18 i HD 2006:110)

Enligt rättslitteraturen ska också den omständigheten beaktas att ju betydelsefullare informationen är med tanke på bolaget och värdet på dess värdepapper, desto mindre specifik behöver informationen vara. I fråga om ett särskilt betydelsefullt projekt kan informationen betraktas som insiderinformation redan i ett mycket tidigt skede av beredningen. (Xxxxxxxx, DL 6/2007, s. 848)

Europeiska unionens domstol har tagit ställning till kriteriet för specifik insiderinformation i sitt avgörande C-19/11 Xxxxxx Xxxx och Daimler AG. Enligt avgörandet kan man i fråga om en över tiden pågående process, som syftar till att en viss omständighet ska förverkligas eller till att en viss händelse ska inträffa, betrakta denna framtida omständighet eller händelse samt mellanliggande steg i processen som specifik information. Tolkningen gäller inte endast steg i processen som redan föreligger eller redan har inträffat, utan också steg som rimligtvis kan komma att föreligga eller kan förväntas inträffa i framtiden. I vilken mån framtida omständigheter eller händelser har en effekt på priserna på de finansiella instrumenten ska däremot inte beaktas. (Punkterna 38, 40, 56 i ovan nämnda avgörande)

Förbud mot att utnyttja och röja insiderinformation

I VPML finns följande bestämmelse om förbud mot att utnyttja insiderinformation med stöd av artikel 2 i marknadsmissbruksdirektivet 2003/6/EG:

VPML 14 kap. 2 § Utnyttjande och röjande av insiderinformation 1 mom.

Den som äger finansiella instrument eller som på grund av sin ställning, sin befattning eller sina uppgifter har fått insiderinformation får inte utnyttja informationen genom att för egen eller någon annans räkning direkt eller indirekt förvärva eller avyttra finansiella instrument som informationen avser eller direkt eller indirekt ge någon råd om förvärv eller avyttring av sådana finansiella instrument. Vad som föreskrivs i detta moment gäller också personer som har fått insiderinformation genom brottslig verksamhet.

En aktieägare eller insider som fått tillgång till insiderinformation förbjuds att utnyttja denna information. Förbudet gäller att för egen eller någon annans räkning förvärva eller avyttra finansiella instrument samt att direkt eller indirekt ge någon råd om förvärv eller avyttring av finansiella instrument. (RP 32/2012, s. 158 och 137/2004, s. 63).

I värdepappersmarknadslagen finns följande bestämmelse om förbud mot att röja insiderinformation med stöd av artikel 3 i marknadsmissbruksdirektivet 2003/6/EG:

VPML 14 kap. 2 § Utnyttjande och röjande av insiderinformation

2 mom.

Insiderinformation får inte röjas för någon annan, om det inte sker som ett normalt led i arbete, yrke eller åligganden för den som röjer informationen.

3 mom.

Vad som föreskrivs i 1 och 2 mom. gäller också andra personer som visste eller borde ha vetat att information som de fått är insiderinformation.

Insiderinformation får inte röjas för någon annan, om det inte sker som ett normalt led i arbete, yrke eller åligganden för den som röjer informationen. Syftet är att förebygga risken för potentiellt missbruk av insiderinformation.

I vissa situationer måste det ändå tillåtas att ett bolag eller dess företrädare röjer insiderinformation som gäller bolagets verksamhet även för utomstående. Det måste finnas en med tanke på bolagets verksamhet godtagbar orsak till att informationen röjs, och den som tar emot informationen ska vara medveten om att informationen är konfidentiell. Enligt rättslitteraturen är det också tillåtet för en emittent att röja insiderinformation i samband med förhandlingar som omfattas av samarbetslagen. Då blir de förtroendevalda som fått informationen naturligtvis insider och ska antecknas i bolagets projektregister. Insiderinformationen kan gälla både information om att förhandlingar ska inledas och information om grunderna för samarbetsförhandlingarna, som lämnas ut i samband med dessa. (Xxxxxxxx, Xxxxx: Pörssiväärinkäytökset, s. 144.)

Straffpåföljderna finns i 18 kap. i värdepappersmarknadslagen. I 2 § i detta kapitel finns följande bestämmelse om straff för missbruk av insiderinformation:

VPML 18 kap. 2 § Missbruk av insiderinformation, marknadsmanipulation och informationsbrott I 51 kap. 1 och 2 § i strafflagen föreskrivs det om straff för den som uppsåtligen eller av grov oaktsamhet utnyttjar insiderinformation i vinningssyfte.

Insiderregistren

Offentligt insiderregister (VPML 13 kap. 2 och 4 §)

Enligt värdepappersmarknadslagen är innehav av finansiella instrument som är föremål för offentlig handel offentligt, om ägaren är en insider som avses i värdepappersmarknadslagen eller hör till dennes närmaste krets. Innehavets offentlighet noteras i det offentliga insiderregistret.

Finansinspektionen för det offentliga insiderregistret, av vilket framgår varje insider och dennes närmaste krets, vilka finansiella instrument som innehas av insidern och dennes närmaste krets samt deras förvärv och avyttringar specificerade. (13 kap. 4 § i VPML).

Enligt 12 kap. 3 § i värdepappersmarknadslagen avses med offentlig insider medlemmar och suppleanter i styrelsen eller förvaltningsrådet för ett bolag vars aktier är föremål för handel på en reglerad marknad eller på en multilateral handelsplattform i Finland samt bolagets verkställande direktör, ställföreträdare för verkställande direktören samt revisor, revisorssuppleant och anställda hos den revisionssammanslutning som är huvudansvariga för revisionen av bolaget. Med offentlig insider avses också sådana andra personer som hör till den högsta ledningen för ett bolag och som

regelbundet har tillgång till insiderinformation och har rätt att fatta beslut om bolagets framtida utveckling och om organiseringen av dess verksamhet.

I 12 kap. 4 § i värdepappersmarknadslagen definieras en insiders närmaste krets. Till en insiders närmaste krets hör bl.a. insiderns make eller partner i ett registrerat partnerskap, en omyndig vars intressebevakare insidern är, insiderns sambo eller övriga familjemedlemmar som har bott i samma hushåll som insidern i minst ett år. Till en insiders närmaste krets hör också ett företag eller en stiftelse där insidern eller en person i ovan nämnda närmaste krets ensam eller tillsammans, eller där insidern tillsammans med en annan insider i samma bolag eller en person i dennes närmaste krets direkt eller indirekt, har bestämmande inflytande. Till den närmaste kretsen hör dessutom ett företag där insidern eller en person i den närmaste kretsen direkt eller indirekt äger minst 10 procent och där personen i fråga har ett betydande inflytande. Även ett öppet bolag där en insider eller en person i den närmaste kretsen är bolagsman, eller ett kommanditbolag där ovan nämnda person är ansvarig bolagsman, hör till den närmaste kretsen.

Ett bolag vars aktier är föremål för handel på en reglerad marknad eller på en multilateral handelsplattform i Finland ska göra en anmälan om sina insider och den närmaste krets som de uppgett till Finansinspektionen enligt 13 kap. 2 § i värdepappersmarknadslagen. Dessutom ska bolaget anmäla vilka finansiella instrument insiderna och den närmaste kretsen innehar och förändringar i innehavet när värdet förändras med minst 5 000 euro. En insider ska utan obefogat dröjsmål anmäla ovan nämnda uppgifter till emittenten.

Företagsspecifikt icke-offentligt insiderregister (VPML 13 kap. 6–8 §)

I VPML finns följande bestämmelser om att föra ett företagsspecifikt icke-offentligt insiderregister:

Företagsspecifikt insiderregister

VPML 13 kap. 6 § Företagsspecifikt insiderregister 1–4 mom.

En emittent av finansiella instrument som är föremål för handel på en reglerad marknad eller multilateral handelsplattform i Finland ska föra ett register över de personer i emittentens organ och de anställda som på grund av sin ställning eller sina uppgifter regelbundet har tillgång till insiderinformation och över andra personer som enligt något annat avtal arbetar för emittenten och regelbundet har tillgång till insiderinformation (permanent företagsspecifikt insiderregister). Dessutom ska en emittent som avses i 1 mom. föra register över personer som emittenten ger insiderinformation om ett specifikt projekt (projektspecifikt insiderregister).

Ett företagsspecifikt insiderregister består av permanenta företagsspecifika insiderregister och projektspecifika insiderregister.

Företagsspecifika insiderregister är inte offentliga. Information om en person som är anställd hos en emittent och som på grund av sin ställning eller sina uppgifter regelbundet har tillgång till insiderinformation får emellertid offentliggöras med samtycke av personen i fråga.

I ett företagsspecifikt insiderregister ingår både företagsspecifika insiderregister och projektspecifika insiderregister. I ett permanent företagsspecifikt insiderregister registreras personer som på grund av sin ställning eller sina uppgifter regelbundet har tillgång till insiderinformation. Sådana personer kan vara bl.a. medlemmarna av bolagets ledningsgrupp, personerna som har ansvar för de viktigaste verksamhetsområdena, verkställande direktörens och den övriga högsta ledningens sekreterare samt personer som ansvarar för bolagets ekonomi, finansiering, juridiska ärenden, forsknings- och utvecklingsarbete samt information. Till denna kategori hör i princip inte personer till vilkas normala arbetsuppgifter inte hör att hantera insiderinformation trots att de har regelbunden tillgång till sådan, såsom IT-personal som upprätthåller och servar program som innehåller insiderinformation, och inte

heller personer som deltar i underhållet av bolagets lokaler, såsom vaktmästare och städare. Bolaget ska ange de personer som har regelbunden tillgång till insiderinformation. (RP 32/2012, s. 164)

Till ett företagsspecifikt insiderregister hör också dess delregister, det projektspecifika insiderregistret, som gäller alla personer som av emittenten får insiderinformation om ett projekt. Sådana andra personer som får insiderinformation är exempelvis betydande aktieägare eller myndigheter som emittenten informerar om projektet. (RP 32/2012, s. 164)

Emittenten är skyldig att föra ett företagsspecifikt insiderregister, som inte är offentlig (13 kap. 6 § 1 och 4 mom. i VPML). Information om en person som är anställd hos en emittent och som på grund av sin ställning eller sina uppgifter regelbundet har tillgång till insiderinformation får emellertid offentliggöras med samtycke av personen i fråga.

Företaget får avgöra om det endast för ett företagsspecifikt insiderregister eller om registret också omfattar delregister.

Samarbetsombudsmannens åsikt om insiderinformationens natur och registrering i insiderförteckning

Insiderinformation är sekretessbelagd med stöd av värdepappersmarknadslagen, även utan separat anmälan (14 kap. 2 § 2 mom. i VPML). När företrädare för ett företag röjer insiderinformation i samband med samarbets- och deltagandeförfaranden, rekommenderas enligt samarbetsombudsmannen att man konstaterar insiderinformationens konfidentiella natur separat i respektive fall. Personer som har fått tillgång till insiderinformation är skyldiga att följa bestämmelserna om insiderhandel i marknadsmissbruksdirektivet 2003/6/EG och värdepappersmarknadslagen.

Emittenten är skyldig att meddela företrädare för personalen och övriga anställda vilken ställning de har som insider hos emittenten.

En företrädare för personalen som hör till företagets förvaltningsorgan, dvs. förvaltningsrådet, styrelsen, direktionen och ledningsgruppen (alltså personalrepresentation enligt lagen om personalrepresentation i företagens förvaltning) jämställs med övriga medlemmar i organet i fråga. Om företrädarna för personalen regelbundet får tillgång till insiderinformation på grund av att de är medlemmar i ett förvaltningsorgan, är det offentliga insider och ska registreras i det offentliga insiderregistret.

Om en företrädare för personalen i övrigt regelbundet får tillgång till insiderinformation, ska hen registreras i företagets permanenta insiderregister. En företrädare för personalen och en arbetstagare som får tillgång till insiderinformation inom ramen för ett projekt ska registreras i det projektspecifika insiderregistret.

Företaget avgör om en person ska föras in i det offentliga insiderregistret eller registreras i företagets permanenta insiderregister eller det projektspecifika insiderregistret. Finansinspektionen ger ytterligare upplysningar vid behov.

SAMARBETSOMBUDSMANNENS ANVISNING BEHÖRIGHET OCH UPPGIFTER

Samarbetsombudsmannen utövar tillsyn över efterlevnaden av bl.a. samarbetslagen, lagen om samarbete inom finska företagsgrupper och grupper av gemenskapsföretag, lagen om arbetstagarinflytande i europabolag och europeiska kooperativa föreningar och lagen om personalrepresentation i företagens förvaltning samt ger anvisningar och råd om tillämpningen av ovanstående lagar (1 §, 2 § 1, 2 och 4 punkten i lagen om samarbetsombudsmannen 216/2010). Samarbetsombudsmannen är inte behörig att tolka den lagstiftning som hen övervakar eller fälla bindande beslut som omfattas av domstolens behörighet.

Utanför samarbetsombudsmannens behörighet att utöva tillsyn faller bl.a. att övervaka efterlevnaden av värdepappersmarknadslagen samt att ge råd och anvisningar om den. Dessa uppgifter omfattas av Finansinspektionens behörighet. Utanför samarbetsombudsmannens behörighet att utöva tillsyn faller också bl.a. att övervaka efterlevnaden av strafflagen samt att ge råd och anvisningar om den.

SAMARBETSLAGEN: Svar på fråga 1

Fråga 1

Hur kan bestämmelserna i VPML eventuellt påverka skyldigheten för ett företag som avses i lagen att iaktta sina informations- och samrådsskyldigheter enligt i lagen om samarbete inom företag (334/2007, även samarbetslagen)? Kan ett företag helt låta bli att iaktta sina skyldigheter enligt samarbetslagen genom att åberopa VPML?

Samarbetslagens syfte (1 §) och dess viktigaste skyldigheter

Genom samarbetslagen främjas interaktiva samarbetsförfaranden mellan ett företag och dess personal vilka grundar sig på att tillräckliga uppgifter om företagets situation och om dess planer ges till personalen i rätt tid. Målet är att i samförstånd bl.a. utveckla arbetstagarnas möjligheter att påverka de beslut som fattas i företaget (1 § 1 mom.). Arbetsgivaren ska ge företrädare för personalgrupperna information om bl.a. företagets ekonomiska ställning (10 §). Dessutom är arbetsgivaren skyldig att ge företrädarna för personalgrupperna eller alla berörda arbetstagare information i samband med olika samarbetsförfaranden eller -förhandlingar (20 §, 22 §, 26 §, 34 §, 36 §, 40 §, 41 §, 47 § och 50 §).

Tystnadsplikt enligt samarbetslagen (57 §)

I samarbetslagen ingår en bestämmelse om tystnadsplikt, som grundar sig på informations- och samrådsdirektivet (Europaparlamentets och rådets direktiv 2002/14/EG om inrättande av en allmän ram för information till och samråd med arbetstagare i Europeiska gemenskapen A:11.3.2002) som följer:

Artikel 6 Konfidentiell

information 1.

Medlemsstaterna skall på de villkor och med de begränsningar som fastställs i nationell lagstiftning föreskriva att de arbetstagarrepresentanter och experter som eventuellt biträder dem inte har rätt att för arbetstagare eller tredje man röja information som de i företagets eller driftställets legitima intresse uttryckligen fått i förtroende. Denna förpliktelse skall fortsätta att gälla oavsett var experterna eller företrädarna befinner sig, även efter det att deras mandatperiod har löpt ut. En medlemsstat kan emellertid tillåta

arbetstagarrepresentanter eller någon som biträder dem att vidarebefordra konfidentiell information till arbetstagare eller tredje man som är bundna av tystnadsplikt.

I 57 § i samarbetslagen finns följande bestämmelser om tystnadsplikt: Samarbetslagen 57 §

En arbetstagare, en företrädare för en personalgrupp och en i 55 § avsedd sakkunnig samt i 2 mom. avsedda arbetstagare och deras företrädare ska hemlighålla i samband med samarbetsförfarandet erhållna

1) uppgifter om företagshemligheter,

2) sådana uppgifter om arbetsgivarens ekonomiska ställning som inte är offentliga enligt annan lagstiftning och vilkas spridning vore ägnad att skada arbetsgivaren eller dennes kompanjon eller kontrahent,

3) uppgifter om företagssäkerhet och motsvarande säkerhetsarrangemang vilkas spridning vore ägnad att skada arbetsgivaren eller dennes kompanjon eller kontrahent,

Vad som bestäms i 1 mom. hindrar inte en arbetstagare eller en företrädare för en personalgrupp, efter att ha informerat om tystnadsplikten, från att röja uppgifter som avses i 1 mom. 1–3 punkten för andra arbetstagare eller deras företrädare i den omfattning som är nödvändig med hänsyn till dessa arbetstagares ställning för att syftet med samarbetet skall uppnås.

Tystnadsplikten förutsätter att

1) arbetsgivaren har visat arbetstagaren och företrädaren för personalgruppen samt en i 55 § avsedd sakkunnig vilka uppgifter som omfattas av företagshemligheten,

2) arbetsgivaren har meddelat arbetstagaren och företrädaren för personalgruppen samt en i 55 § avsedd sakkunnig att de uppgifter som avses i 1 mom. 2 och 3 punkten är sekretessbelagda, och 3) arbetstagaren och företrädaren för personalgruppen har underrättat de arbetstagare som avses i 2 mom. eller deras företrädare om tystnadsplikten.

Tystnadsplikten gäller hela den tid anställningsförhållandet för personer enligt 1 mom. är i kraft.

Enligt regeringens proposition om samarbetslag behandlas även konfidentiella uppgifter i samarbetsförfarande och därför behövs en bestämmelse om tystnadsplikt för att skydda arbetsgivaren i situationer där hemlighållandet av uppgifterna är av betydelse för företagets näringsverksamhet. Med tanke på ett interaktivt samarbete bör bestämmelsen begränsas endast till det som är nödvändigt med beaktande av proportionalitets- och skälighetsaspekter (RP 254/2006,

s. 66). Bestämmelserna om tystnadsplikt i samarbetslagen är särskilda bestämmelser och de gäller endast information som man fått tillgång till i samband med samarbetsförfarandet. När en arbetstagare eller företrädare för en personalgrupp annars får kännedom om arbetsgivarens affärs- och yrkeshemligheter tillämpas på tystnadsplikten 3 kap. 4 § i arbetsavtalslagen (26.1.2001/55). (RP 254/2006, s. 66)

I 57 § 1–4 mom. i samarbetslagen fastställs vilka uppgifter som omfattas av tystnadsplikten, vem som påverkas av bestämmelsen och förutsättningarna för att röja konfidentiell information samt hur länge tystnadsplikten gäller. Inom ramen för de begränsningar som avses i 3 mom. i paragrafen i fråga gäller tystnadsplikten arbetstagarna, företrädarna för personalgrupperna, sakkunniga enligt 55

§ samt de arbetstagare och deras företrädare som avses i 2 mom. (RP 254/2006, s. 66).

Sekretessbelagda uppgifter och förutsättningar för sekretessen

Sekretessbelagda uppgifter konstateras vara i första hand uppgifter om företagets affärs- och yrkeshemligheter (57 § 1 mom. 1 punkten i samarbetslagen). Affärs- och yrkeshemligheter definieras

inte i detalj i lagstiftningen. Enligt objektiv bedömning ska de vara av betydelse för arbetsgivaren. De kan omfatta bl.a. ekonomiska och tekniska uppgifter eller uppgifter om metoder, dataprogram, produktionsvolymer, scheman, kundregister och arbetsmetoder. Till affärs- och yrkeshemligheterna hör också ekonomiska hemligheter, såsom uppgifter om företagets avtal, marknadsföring och prispolitik, samt tekniska hemligheter som kan gälla exempelvis materialföreningar.

Även sådana uppgifter om arbetsgivarens ekonomiska ställning som inte är offentliga enligt annan lagstiftning ska hemlighållas (57 § 1 mom. 2 punkten i samarbetslagen). Arbetsgivaren kan inte meddela att sådana uppgifter om hens ekonomiska ställning som är offentliga med stöd av någon annan lag ska hemlighållas.

Även uppgifter om företagssäkerhet och motsvarande säkerhetsarrangemang, såsom tekniska uppgifter och lösningar som hänför sig såväl till datasäkerheten som till företagets konkreta säkerhet, ska hemlighållas (57 § 1 mom. 3 punkten i samarbetslagen).

Hemlighållandet av de uppgifter som anges i 57 § 1 mom. 1, 2 och 3 punkten i samarbetslagen förutsätter att deras spridning är ägnad att skada arbetsgivaren eller dennes kompanjon eller kontrahent.

I 57 § 3 mom. i samarbetslagen fastställs förutsättningarna för tystnadsplikten, inklusive att

1 arbetsgivaren har visat arbetstagaren och företrädaren för personalgruppen samt en i 55

§ avsedd sakkunnig vilka uppgifter som omfattas av företagshemligheten (3 mom. 1 punkten),

2 arbetsgivaren har meddelat dem att de uppgifter som avses i 1 mom. 2 och 3 punkten är sekretessbelagda (3 mom. 2 punkten) och

3 arbetstagaren och företrädaren för personalgruppen som har tystnadsplikt har underrättat de arbetstagare som avses i 2 mom. eller deras företrädare om tystnadsplikten (3 mom. 3 punkten).

Brott mot tystnadsplikten är en straffbar handling (67 § 4 mom. i samarbetslagen).

Tystnadsplikten gäller hela den tid anställningsförhållandet är i kraft för de arbetstagare, företrädare för personalgrupper och sakkunniga enligt 55 § som avses i 57 § 1 mom. i samarbetslagen (57 § 4 mom. i samarbetslagen). Tystnadsplikten för en företrädare för en personalgrupp varar hela den tid som anställningsförhållandet är i kraft och fortsätter efter att ställningen som företrädare upphört (RP 254/2006, s. 67–68).

Förutsättningar för att röja sekretessbelagd insiderinformation

I enlighet med samarbetsförfarandets syfte och informations- och samrådsdirektivet möjliggörs att en arbetstagare eller företrädare för en personalgrupp som har tystnadsplikt ändå får röja uppgifter som är sekretessbelagda enligt 1 mom. 1–3 punkten i samarbetslagen för andra arbetstagare eller deras företrädare, om det är nödvändigt med hänsyn till dessa arbetstagares ställning för att syftet med samarbetsförfarandet ska uppnås (57 § 2 mom.). Den som har tystnadsplikt blir således tvungen att överväga å ena sidan hur viktiga de ärenden är som ska behandlas i samarbete och å andra sidan, på grundval av de sekretessbelagda ärendenas natur, om ärendet behöver behandlas mera omfattande och med vem det behöver behandlas. När man bedömer om behandling är nödvändig ska man i synnerhet beakta hur känslig saken är för arbetsgivaren och om man genom att röja informationen kan öka risken för att den missbrukas med avseende på företaget, t.ex. som insiderinformation (RP 254/2006, s. 67).

Sekretessbelagda uppgifter kan röjas ”för andra arbetstagare eller deras företrädare” (57 § 2 mom. i samarbetslagen). Enligt rättslitteraturen: Primärt handlar det om att berätta om innehållet i samarbetsförhandlingar för de arbetstagare som direkt berörs av ärendet. Att informera om sekretessbelagda uppgifter ska vara nödvändigt för att syftet med samarbetet ska uppnås. Enbart behovet av att informera de arbetstagare som berörs av samarbetsförhandlingarna om hur förhandlingarna framskrider är inte tillräcklig anledning att röja sekretessbelagt material. (Äimälä– Rautiainen–Hollmén, Yhteistoimintalaki, s. 222).

Europeiska gemenskapernas domstols dom C-384/02 Xxxx Xxxxxxxxx och Xxxxx Xxxx (xxxxx xxxxx Xxxxxxxxx och Bang) gällde tolkningen av rådets direktiv 89/592/EEG av den 13 november 1989 om samordning av föreskrifter om insiderhandel. Gemenskapernas domstol anser i sitt avgörande om börsbolagen att information som omfattas av sekretessplikten kan röjas för andra endast om ett nära samband föreligger mellan röjandet och fullgörandet av personens tjänst, verksamhet eller åligganden och detta röjande är absolut nödvändigt för att fullgöra nämnda tjänst, verksamhet eller åligganden. När ett beslut fattas är det dessutom viktigt att beakta 1) att ett undantag från röjandet av insiderinformation ska tolkas restriktivt, 2) att varje nytt röjande av insiderinformation kan öka risken för att informationen används på ett sätt som strider mot direktiv 89/592 och 3) hur känslig insiderinformationen i fråga är (48 punkten).

Enligt regeringens proposition om samarbetslag bedömer arbetsgivaren i varje enskilt fall i enlighet med kriterierna som nämns i domen C-384/02 Xxxx Xxxxxxxxx och Xxxxx Xxxx vilka saker som ska hemlighållas (RP 254/2006, s. 67).

En förutsättning för tystnadsplikt enligt samarbetslagen är att arbetsgivaren har visat arbetstagaren, företrädaren för en personalgrupp och en i 55 § avsedd sakkunnig vilka uppgifter som omfattas av affärs- och yrkeshemligheten och övriga sekretessbelagda uppgifter. Enligt rättslitteraturen är förbudet mot att lämna ut insiderinformation automatiskt. Att en arbetstagare uttryckligen förbjudits att röja insiderinformation är inte en förutsättning för förbudet (Äimälä–Rautiainen–Hollmén, s. 226).

Enligt rättslitteraturen bedöms om en företrädare för en personalgrupp har rätt att röja insiderinformation som hen fått tillgång till i samband med samarbetsförfarandet för de arbetstagare hen företräder utifrån följande kriterier: Om exempelvis en företrädare för en personalgrupp röjer insiderinformation till de arbetstagare hen företräder för att få de uppgifter och råd som behövs vid samarbetsförfarandet, torde man ofta kunna anse att det finns ett tillräckligt nära samband. Det torde kunna anses absolut nödvändigt att röja insiderinformation framför allt när den som röjer informationen inte på annat ändamålsenligt sätt kan sköta sitt åliggande vid samarbetsförhandlingarna. Exempelvis är enbart önskan att informera arbetstagarna om situationen vid samarbetsförhandlingen inte en tillräcklig anledning att röja insiderinformation, utan det ska handla om att skaffa ett ställningstagande eller information som är nödvändig med tanke på förhandlingarna. (Äimälä–Rautiainen–Hollmén, s. 225).

Enligt rättslitteraturen är det också tillåtet för en emittent att röja insiderinformation i samband med förhandlingar som omfattas av samarbetslagen. Då blir de förtroendevalda som fått informationen naturligtvis insider och ska antecknas i bolagets projektregister. Insiderinformationen kan gälla både information om att förhandlingar ska inledas och information om grunderna för samarbetsförhandlingarna, som lämnas ut i samband med dessa. (Xxxxxxxx, Xxxxx: Pörssiväärinkäytökset, s. 144.)

Samarbetsombudsmannens åsikt om huruvida bestämmelserna är förpliktande och om förutsättningarna för att röja insiderinformation när samarbetslagen tillämpas

Enligt samarbetsombudsmannen har ett företag som omfattas av bestämmelserna i samarbetslagen och som är föremål för handel på en reglerad marknad eller multilateral handelsplattform i Finland inte rätt att låta bli att iaktta bestämmelserna i samarbetslagen om informations- och förhandlingsförfaranden endast på grund av att insiderinformation röjs i samband med förfarandet.

Enligt samarbetsombudsmannen ska företag som omfattas av bestämmelserna i samarbetslagen och som är föremål för handel på en reglerad marknad eller multilateral handelsplattform i Finland tillämpa bestämmelserna om tystnadsplikt i 57 § i samarbetslagen på röjandet av insiderinformation som man har fått tillgång till i samband med samarbetsförfarandet. Personer som har fått tillgång till insiderinformation är då skyldiga att följa bestämmelserna om insiderhandel i marknadsmissbruksdirektivet (2003/6/EG) och värdepappersmarknadslagen. (Se punkten ovan om värdepappersmarknadslagen.)

Enligt samarbetsombudsmannens åsikt har en arbetstagare eller en företrädare för en personalgrupp som har tystnadsplikt med stöd av 57 § 2 mom. i samarbetslagen inte rätt att röja insiderinformation för andra arbetstagare eller deras företrädare endast i syfte att informera i allmänhet, utan under förutsättningar som beskrivs i detalj nedan endast i fall hen inte på annat ändamålsenligt sätt kan sköta sin samarbetsuppgift, samt när ett nära samband föreligger mellan röjandet av informationen och personens uppgift, och det är absolut nödvändigt att röja informationen för att fullgöra nämnda åliggande.

Enligt samarbetsombudsmannen förutsätter tystnadsplikten för en arbetstagare eller en företrädare för personalen att i samband med samarbetsförfarandet erhållna uppgifter är sådana uppgifter som avses i 57 § 1 mom. 1–3 punkten i samarbetslagen, och att arbetsgivaren har visat arbetstagaren och företrädaren för personalgruppen vilka uppgifter som omfattas av affärs- och yrkeshemligheten samt underrättat dessa om att uppgifterna om företagets ekonomiska ställning och företagssäkerhet är sekretessbelagda. När arbetstagaren eller företrädaren för personalen har rätt att röja sekretessbelagda uppgifter inom ramen för 57 § 2 mom. i samarbetslagen för arbetstagare eller deras företrädare enligt 3 mom. 3 punkten och 2 mom., förutsätter tystnadsplikten dessutom att den arbetstagare eller företrädare för en personalgrupp som lämnat uppgifterna har informerat dem om att uppgifterna är sekretessbelagda.

Enligt samarbetsombudsmannen får en arbetstagare eller en företrädare för en personalgrupp med stöd av bestämmelsen om tystnadsplikt i samarbetslagen röja sekretessbelagd insiderinformation som hen fått tillgång till i samband med samarbetsförfarandet för andra arbetstagare eller deras företrädare på följande villkor:

1 Ett nära samband föreligger mellan röjandet av information och fullgörandet av en persons tjänst, verksamhet eller åligganden (Gemenskapernas domstols dom C-384/02 Grøngaard och Bang).

2 Röjandet av information är absolut nödvändigt med tanke på fullgörandet av nämnda tjänst, verksamhet eller åligganden (Gemenskapernas domstols dom C-384/02 Grøngaard och Bang).

3 Röjandet av information är tillåtet endast i den omfattning som är nödvändig med hänsyn till ifrågavarande arbetstagares ställning för att syftet med samarbetsförfarandet ska uppnås (57 § 2 mom. i samarbetslagen). Den som har tystnadsplikt ska överväga separat i varje enskilt fall i vilken omfattning det är nödvändigt att röja sekretessbelagda uppgifter.

4 Den som har tystnadsplikt ska överväga separat i varje enskilt fall om röjandet av informationen i fråga är en sådan förutsättning för att sköta en samarbetsuppgift att hen inte kan sköta åliggandet på ändamålsenligt sätt utan att röja informationen. I så fall handlar det

om att skaffa ett ställningstagande eller information som är nödvändig med tanke på förhandlingarna.

5 Den som har tystnadsplikt ska informera om tystnadsplikten i samband med att hen röjer informationen (57 § 2 mom. i samarbetslagen).

Undantag från arbetsgivarens informationsskyldighet (59 §)

I informations- och samrådsdirektivet ges medlemsstaterna rätt att göra undantag från arbetsgivarens informationsskyldighet:

Artikel 6 Konfidentiell

information 2.

I särskilda fall och på de villkor och med de begränsningar som fastställs i nationell lagstiftning skall medlemsstaterna föreskriva att arbetsgivaren inte är skyldig att lämna ut sådan information eller inleda sådant samråd som utifrån objektiva kriterier skulle skada företaget eller driftstället eller vara till allvarligt förfång för dess verksamhet.

Ovan nämnda bestämmelse i direktivet motsvarar följande i samarbetslagen: Samarbetslagen 59 § Undantag från arbetsgivarens informationsskyldighet

Arbetsgivaren är inte skyldig att lämna arbetstagarna eller företrädarna för personalgrupperna uppgifter vilkas utlämnande enligt en objektiv bedömning skulle orsaka betydande olägenhet eller skada för företaget eller dess verksamhet.

I regeringens proposition konstateras: ”Det är fråga om en särskild undantagsbestämmelse, som skall tolkas snävt. Det skall vara möjligt att tillämpa den i första hand i situationer där skyddet för t.ex. sådana uppgifter om börsbolag som omfattas av de lagstadgade sekretessbestämmelserna kan äventyras allvarligt. Även då skall arbetsgivaren beakta den tystnadsplikt som föreslås i denna lag.” (RP 254/2006, s. 68)

I rättslitteraturen konstateras angående bestämmelsen att tolkningen av bestämmelsen ska överensstämma med motsvarande artikel i direktivet [artikel 6.2 i informations- och samrådsdirektivet, som gäller konfidentiell information]. Tolkningen av artikeln torde inte kunna vara så bred att all information som omfattas av den lagstadgade tystnadsplikten, såsom insiderinformation, kan betraktas som information som avses i artikeln, som skulle skada företaget eller driftstället eller vara till allvarligt förfång för dess verksamhet. (Äimälä–Rautiainen–Hollmén, s. 228)

Enligt samarbetsombudsmannen har ett företag som omfattas av samarbetslagens tillämpningsområde inte rätt att låta bli att iaktta bestämmelserna i samarbetslagen om att lämna information och/eller om informations- och förhandlingsförfarandet med stöd av bestämmelsen om undantag i 59 § i samarbetslagen endast på grund av att informationen innehåller insiderinformation. Enligt samarbetsombudsmannen räcker inte insiderinformationens natur till för att åberopa bestämmelsen om undantag. Ett företag som åberopar bestämmelsen om undantag ska i varje enskilt fall utifrån objektiva kriterier motivera vilken betydande olägenhet eller skada lämnandet av

informationen skulle orsaka företaget eller dess verksamhet. Enligt samarbetsombudsmannen ska bestämmelsen om undantag i 59 § i samarbetslagen i varje enskilt fall tillämpas restriktivt så att användningen av bestämmelsen begränsas till det absolut nödvändiga. Insiderinformationens känslighet ska också beaktas. All insiderinformation är inte likvärdig, utan informationens känslighet ska övervägas separat i varje enskilt fall. Dessutom ska man i bedömningen beakta den tystnadsplikt som mottagaren av informationen har enligt samarbetslagen (57 § i samarbetslagen).

Röjande av insiderinformation för en företrädare för ett fackförbund

Artikel 6.1 i informations- och samrådsdirektivet gäller medlemsstaternas skyldighet att föreskriva att de arbetstagarrepresentanter och experter som eventuellt biträder dem inte har rätt att för arbetstagare eller tredje man röja information som de fått i förtroende. En medlemsstat kan emellertid tillåta arbetstagarrepresentanter eller någon som biträder dem att vidarebefordra konfidentiell information till arbetstagare eller tredje man som är bundna av tystnadsplikt. Enligt 66 § i samarbetslagen utövas tillsyn över efterlevnaden av lagen av de arbetsgivar-, arbetstagar- och tjänstemannaföreningar som ingått riksomfattande kollektivavtal vars bestämmelser ska iakttas i företagets anställningsförhållanden enligt lagen om kollektivavtal (436/1946).

Enligt rättslitteraturen är det tillåtet att röja sekretessbelagda uppgifter för en person i en fackförenings tjänst, om detta är nödvändigt för att få juridisk rådgivning. När nödvändigheten bedöms är det viktigt att beakta i vilken utsträckning det är möjligt att redogöra för juridiska problempunkter på ett allmänt plan, utan att röja sekretessbelagda detaljer (Äimälä–Rautiainen– Hollmén, s. 222–223). En person som är anställd av en löntagarorganisation och som har fått tillgång till insiderinformation i samband med samarbetsförfaranden får inte föra informationen vidare till sina arbetskamrater eller sin chef, om det inte av någon anledning är absolut nödvändigt att föra informationen vidare (Äimälä–Xxxxxxxxxx–Hollmén, s. 224–225). Enligt rättslitteraturen borde diskussionerna med fackföreningsrörelsen begränsas till rådgivande diskussioner som förs på ett allmänt plan, utan någon egentlig insiderinformation eller åtminstone utan att röja den mest känsliga informationen, eftersom ett sådant kommunikativt förhållande som skulle tala för tillämpning av bestämmelsen om undantag från tystnadsplikten inte kan anses föreligga mellan en företrädare för personalen och fackföreningsrörelsen. (Xxxxx 2011, s. 292–293 och Xxxxx 2009 JFT, s. 684–685.)

Enligt samarbetsombudsmannen kan ett sådant kommunikativt förhållande föreligga både vid ett enskilt samarbetsförfarande när man skaffar juridisk rådgivning eller anvisningar och i situationer som gäller tillsyn över efterlevnaden av samarbetslagen enligt 66 § i samarbetslagen.

Enligt samarbetsombudsmannen bedöms om en företrädare för en personalgrupp har rätt att för en person i en fackförenings tjänst röja insiderinformation som hen fått tillgång till i samband med samarbetsförfarandet utifrån följande kriterier:

1 Ett nära samband föreligger mellan röjandet av information och fullgörandet av en persons tjänst, verksamhet eller åligganden (Gemenskapernas domstols dom C-384/02 Grøngaard och Bang).

2 Röjandet av information är absolut nödvändigt med tanke på fullgörandet av nämnda tjänst, verksamhet eller åligganden (Gemenskapernas domstols dom C-384/02 Grøngaard och Bang). Röjandet av information ska vara absolut nödvändigt för att skaffa juridisk rådgivning eller anvisningar eller med tanke på tillsynen enligt 66 § i samarbetslagen.

3 I sin bedömning ska den som har tystnadsplikt beakta i vilken omfattning det är möjligt att utreda juridiska problem för att skaffa juridisk rådgivning eller anvisningar eller utöva tillsyn enligt samarbetslagen utan att röja insiderinformation.

4 I sin bedömning ska den som har tystnadsplikt beakta 48 punkten i Europeiska gemenskapernas domstols dom C-384/02 Grøngaard och Bang, enligt vilken varje nytt röjande av insiderinformation ökar risken för att informationen används på ett förbjudet sätt.

Enligt 13 kap. 6 § 2 mom. i VPML ska en emittent föra register över personer som emittenten ger insiderinformation om ett specifikt projekt (projektspecifikt insiderregister), inklusive företrädare för en fackförening.

LAGEN OM SAMARBETE INOM FINSKA FÖRETAGSGRUPPER OCH GRUPPER AV

GEMENSKAPSFÖRETAG: Svar på fråga 2

Fråga 2

Hur kan bestämmelserna i VPML eventuellt påverka skyldigheten för ett företag som avses i lagen att iaktta sina informations- och samrådsskyldigheter enligt i lagen om samarbete inom finska företagsgrupper och grupper av gemenskapsföretag (335/2007, nedan samarbetslagen som berör företagsgrupper)? Kan ett företag helt låta bli att iaktta sina skyldigheter enligt samarbetslagen som berör företagsgrupper genom att åberopa VPML?

Syftet med samarbetet inom företagsgrupper och samarbetets form samt samarbetsombudsmannens åsikt om huruvida bestämmelserna är förpliktande

Syftet med samarbetslagen som berör företagsgrupper är att förbättra arbetstagarnas rätt att få uppgifter och bli hörda om företagens och företagsgruppernas verksamhet och deras framtidsutsikter samt i synnerhet om ärenden beträffande vilka besluten påverkar arbetstagarnas ställning och deras sysselsättning i företagsgruppen eller företaget (1 kap. 1 § 2 mom.). I samarbetslagen som berör företagsgrupper hänvisas till samarbetslagen (1 kap. 3 § 3 mom.). Bestämmelsen lyder: ”Oberoende av vad som bestäms i lagen [om samarbete inom finska företagsgrupper och grupper av gemenskapsföretag] skall vid samarbete mellan finska företag och dess personal iakttas vad som bestäms i lagen om samarbete inom företag”.

Lagen om samarbete inom finska företagsgrupper och grupper av gemenskapsföretag gäller som namnet säger både samarbete inom finska företagsgrupper (7–12 §) och samarbete inom grupper av gemenskapsföretag (13–39 §). Avsikten är att samarbetet inom finska företagsgrupper ska ordnas i första hand genom avtal (8 §) och i andra hand genom behandling i samarbetsförfarande som bestämts i lag (11–12 §). Avsikten är att samarbetet inom grupper av gemenskapsföretag ska ordnas i första hand genom avtal (26 §) och i andra hand genom behandling i informations- och samrådsförfarande som bestämts i lag (32–34 §).

Enligt samarbetsombudsmannen har ledningen för en finsk företagsgrupp eller ett företag med många verksamhetsställen som omfattas av tillämpningsområdet för samarbetslagen som berör företagsgrupper inte rätt att låta bli att iaktta avtalsvillkor eller bestämmelser om information och samråd på grund av att insiderinformation röjs i samband med förfarandet.

Enligt samarbetsombudsmannens åsikt har centralförvaltningen för ett gemenskapsföretag/en grupp av gemenskapsföretag som omfattas av tillämpningsområdet för samarbetslagen som berör företagsgrupper inte rätt att låta bli att iaktta avtalsvillkor eller bestämmelser om information och samråd på grund av att insiderinformation röjs i samband med förfarandet.

Tystnadsplikt enligt samarbetslagen som berör företagsgrupper (43 §) och samarbetsombudsmannens åsikt om tystnadsplikten och förutsättningarna för att röja insiderinformation

I samarbetslagen som berör företagsgrupper finns följande bestämmelse om tystnadsplikt: Samarbetslagen som berör företagsgrupper 43 § Tystnadsplikt

En arbetstagare som är medlem av arbetstagarnas förhandlingsorgan enligt 8 eller 20 § och en företrädare för arbetstagarna vilken deltar i samarbetsförfarandet samt en i denna lag avsedd sakkunnig som bistår företrädarna för arbetstagarna ska hemlighålla i samband med samarbetsförfarandet erhållna

1) uppgifter om företagsgruppens eller företagets affärs- och yrkeshemligheter,

2) sådana uppgifter om företagsgruppens eller företagets ekonomiska ställning som inte är offentliga enligt annan lagstiftning och vilkas spridning vore ägnad att skada företagsgruppen eller företaget eller deras kompanjon eller kontrahent, samt

3) uppgifter om företagsgruppens eller företagets företagssäkerhet och motsvarande säkerhetsarrangemang vilkas spridning vore ägnad att skada företagsgruppen eller företaget eller deras kompanjon eller kontrahent.

Vad som bestäms i 1 mom. hindrar inte den som har tystnadsplikt, efter att ha informerat om tystnadsplikten, från att röja sekretessbelagda uppgifter för andra i nämnda moment avsedda arbetstagare eller företrädare för arbetstagarna eller sakkunniga som bistår dem, om det är nödvändigt för skötseln av samarbetsuppgifterna. Tystnadsplikten förutsätter att

1) företagsgruppens eller företagets ledning har visat dem som har tystnadsplikt enligt 1 mom. vilka uppgifter som omfattas av affärs- och yrkeshemligheten,

2) företagsgruppens eller företagets ledning har meddelat dem som har tystnadsplikt enligt 1 mom. att de uppgifter som avses i 1 mom. 2 och 3 punkten är sekretessbelagda, och

3) den som har tystnadsplikt enligt 1 mom. har underrättat de i 2 mom. avsedda arbetstagarna eller företrädarna för arbetstagarna eller sakkunniga som bistår dem om tystnadsplikten.

Tystnadsplikten gäller hela den tid anställningsförhållandet för en arbetstagare enligt 1 mom. och dennes företrädare är i kraft och tystnadsplikten för en sakkunnig efter att sakkunniguppdraget fullgjorts.

Enligt regeringens proposition om samarbetslag som berör företagsgrupper ska bestämmelsen om tystnadsplikt till stor del vara likalydande som 57 § i samarbetslagen och detaljmotiveringen till den. (Se s. 8–10 ovan.) En arbetstagare som är medlem av arbetstagarnas förhandlingsorgan enligt 8 eller 20 § samt en företrädare för arbetstagarna vilken deltar i samarbetsförfarandet ska hemlighålla i samband med samarbetsförfarandet erhållna uppgifter om företagsgruppens eller företagets affärs- och yrkeshemligheter (1 punkten) och uppgifter om företagsgruppens eller företagets ekonomiska ställning, företagssäkerhet eller motsvarande säkerhetsarrangemang (2 och 3 punkten) (43 § 1 mom.). (Om affärs- och yrkeshemligheter se s. 9 ovan.) Tystnadsplikten gäller också de i denna lag avsedda sakkunniga som bistår företrädarna för arbetstagarna. I fråga om de uppgifter som avses i 2 och 3 punkten i 1 mom. förutsätts också att uppgifterna ska vara sådana att deras spridning vore ägnad att skada företagsgruppen eller företaget eller deras kompanjon eller kontrahent. (RP 254/2006, s. 88–89)

Enligt regeringens proposition är bestämmelsen om tystnadsplikt enligt 43 § 2 mom. i samarbetslagen som berör företagsgrupper strängare än motsvarande bestämmelse [57 §] i samarbetslagen: ”Den som har tystnadsplikt får behandla sekretessbelagda uppgifter endast tillsammans med andra i [43 §] 1 mom. avsedda arbetstagare och företrädare för arbetstagarna och sakkunniga som bistår dem, om det är nödvändigt att behandla uppgifterna för skötseln av samarbetsuppgifterna.” (RP 254/2006, s. 89)

Tystnadsplikt enligt 43 § i samarbetslagen som berör företagsgrupper har

1 en medlem av arbetstagarnas förhandlingsorgan,

2 en företrädare för arbetstagarna vilken deltar i samarbetsförfarandet och en i denna lag avsedd sakkunnig som bistår företrädarna för arbetstagarna (1 mom.).

Följande i samband med samarbetsförfarandet erhållna uppgifter ska hemlighållas enligt samarbetslagen som berör företagsgrupper (43 § 1 mom.):

1 uppgifter om företagsgruppens eller företagets affärs- och yrkeshemligheter,

2 sådana uppgifter om företagsgruppens eller företagets ekonomiska ställning som inte är offentliga enligt annan lagstiftning och vilkas spridning vore ägnad att skada företagsgruppen eller företaget eller deras kompanjon eller kontrahent, samt

3 uppgifter om företagsgruppens eller företagets företagssäkerhet och motsvarande säkerhetsarrangemang vilkas spridning vore ägnad att skada företagsgruppen eller företaget eller deras kompanjon eller kontrahent.

Tystnadsplikten för personer som har tystnadsplikt förutsätter att

1 företagsgruppens eller företagets ledning har visat dem som har tystnadsplikt vilka uppgifter som omfattas av affärs- och yrkeshemligheten (3 mom. 1 punkten) och

2 företagsgruppens eller företagets ledning har meddelat att uppgifter om företagets ekonomiska ställning som inte är offentliga samt uppgifter om företagets företagssäkerhet är sekretessbelagda. (3 mom. 2 punkten, 1 mom. 2 och 3 punkten)

Tystnadsplikten hindrar inte den som har tystnadsplikt, efter att ha informerat om tystnadsplikten, från att röja sekretessbelagda uppgifter för andra personer som omfattas av tystnadsplikten, om det är nödvändigt för skötseln av samarbetsuppgifterna (1 mom., 3 mom. 3 punkten, 2 mom.) (RP 254/2006, s. 119).

Enligt samarbetsombudsmannen får den som har tystnadsplikt enligt 43 § 1 mom. i samarbetslagen som berör företagsgrupper med stöd av bestämmelsen om tystnadsplikt i nämnda lag röja sekretessbelagda uppgifter på följande villkor:

1 I samband med samarbetsförfarandet för företagsgrupper erhållna uppgifter är sådana uppgifter som avses 43 § 1 mom. i lagen: företagsgruppens eller företagets ledning har visat vilka uppgifter som omfattas av affärs- och yrkeshemligheten och har meddelat att uppgifter om företagets ekonomiska ställning och företagssäkerheten är sekretessbelagda (43 § 3 mom. 1 och 2 punkten).

2 Medlemmar av arbetstagarnas förhandlingsorgan, företrädare för arbetstagarna som deltar i samarbetsförfarandet och sakkunniga som bistår dessa personer har rätt att få uppgifter.

3 Den som har tystnadsplikt får röja informationen för ovan nämnda personer, om det är nödvändigt för att sköta samarbetsuppgifterna. Hen ska då informera mottagarna av informationen om tystnadsplikten (43 § 2 mom.).

Tystnadsplikten fortgår hela den tid som arbetsavtalet för den arbetstagare som har tystnadsplikt är i kraft (4 mom., RP 254/2006, s. 89).

Brott mot tystnadsplikten är en straffbar handling (46 § 3 mom.).

Enligt samarbetsombudsmannen ska man på röjandet av insiderinformation i finska företagsgrupper och s.k. företag med många verksamhetsställen samt i gemenskapsföretag och grupper av gemenskapsföretag tillämpa bestämmelserna om tystnadsplikt i 43 § i samarbetslagen som berör företagsgrupper, bestämmelserna i direktiv 2003/6/EG och bestämmelserna om insiderhandel i värdepappersmarknadslagen. Utöver det ska också bestämmelserna i företagsrådsdirektivet 2009/38/EG tillämpas på gemenskapsföretag och grupper av gemenskapsföretag. (Se punkten ovan om värdepappersmarknadslagen.)

Enligt samarbetsombudsmannens åsikt får den som har tystnadsplikt enligt 43 § 1 mom. i samarbetslagen som berör företagsgrupper med stöd av bestämmelsen om tystnadsplikt i nämnda lag röja företagsgruppens eller företagets sekretessbelagda insiderinformation på följande villkor:

1 Medlemmar av arbetstagarnas förhandlingsorgan, företrädare för arbetstagarna som deltar i samarbetsförfarandet och sakkunniga som bistår ovan nämnda personer har rätt att få uppgifter.

2 Den som har tystnadsplikt får röja informationen för ovan nämnda personer, om det är nödvändigt för att sköta samarbetsuppgifterna. Hen ska då informera mottagarna av informationen om tystnadsplikten (43 § 2 mom.).

3 Insiderinformation kan röjas endast om ett nära samband föreligger mellan röjandet och fullgörandet av personens tjänst, verksamhet eller åligganden och detta röjande är absolut nödvändigt för att fullgöra nämnda tjänst, verksamhet eller åligganden.

4 Det ska handla om att skaffa ett ställningstagande, råd eller information som är absolut nödvändig med tanke på skötseln av samarbetsuppgifter enligt samarbetslagen som berör företagsgrupper.

Det är dessutom viktigt att beakta att ett undantag från röjandet av insiderinformation ska tolkas restriktivt. Varje nytt röjande av insiderinformation kan öka risken för att informationen används på ett sätt som strider mot direktiv 89/592/EG. Man ska också beakta hur känslig insiderinformationen är, dvs. all insiderinformation är inte likvärdig, utan informationens känslighet ska övervägas separat i varje enskilt fall. I varje enskilt fall är det i sista hand en enskild medlem av arbetstagarnas förhandlingsorgan, en företrädare för arbetstagarna vilken deltar i samarbetsförfarandet och en sakkunnig som bistår företrädarna för arbetstagarna som har ansvaret för att bedöma om det är nödvändigt att röja insiderinformationen.

Samarbetsombudsmannens åsikt om informationsskyldighet för arbetstagarnas företrädare (40 a §)

I samarbetslagen som berör företagsgrupper finns följande bestämmelse om informationsskyldighet för arbetstagarnas företrädare:

Samarbetslagen som berör företagsgrupper 40 a § Informationsskyldighet för arbetstagarnas företrädare

Företrädarna för arbetstagarna ska informera arbetstagarnas övriga företrädare i gruppen av gemenskapsföretag eller gemenskapsföretaget eller, om inga företrädare har valts, arbetstagarna direkt om innehållet i och utgången av de informations- och samrådsförfaranden som avses i 3 kap., om inte något annat följer av tystnadsplikten enligt 43 §.

Enligt samarbetsombudsmannen är

företrädarna för arbetstagarna enligt bestämmelsen i 40 a § i samarbetslagen som berör företagsgrupper skyldiga att informera arbetstagarnas övriga företrädare i gruppen av gemenskapsföretag eller gemenskapsföretaget eller, om inga företrädare har valts, arbetstagarna direkt om innehållet i och utgången av informations- och samrådsförfaranden i gruppen av gemenskapsföretag eller gemenskapsföretaget. Då är den som har tystnadsplikt berättigad att röja insiderinformation på följande villkor:

1 Insiderinformation kan röjas endast om ett nära samband föreligger mellan röjandet och fullgörandet av personens tjänst, verksamhet eller åligganden och detta röjande är absolut nödvändigt för att fullgöra nämnda tjänst, verksamhet eller åligganden.

2 Det ska handla om information som är absolut nödvändig med tanke på innehållet i och resultaten av informations- och samrådsförfarandena i samarbetet inom grupper av gemenskapsföretag enligt samarbetslagen som berör företagsgrupper. Då ska man också bedöma i vilken omfattning det är möjligt att informera om ärendet utan att samtidigt röja insiderinformation.

3 Det är inte möjligt att informera på ett ändamålsenligt sätt om innehållet i och resultaten av informations- och samrådsförfarandena utan att röja insiderinformation.

När bestämmelsen om informationsskyldighet för arbetstagarnas företrädare tillämpas är det viktigt att beakta den bestämmelse som behandlas ovan angående tystnadsplikt enligt 43 § i samarbetslagen som berör företagsgrupper.

Personer som har fått tillgång till insiderinformation är skyldiga att följa bestämmelserna om insiderhandel i marknadsmissbruksdirektivet 2003/6/EG och värdepappersmarknadslagen. (Se punkten ovan om värdepappersmarknadslagen.)

Undantag från informationsskyldigheten (44 §)

I samarbetslagen som berör företagsgrupper finns en bestämmelse om undantag från informationsskyldigheten i 44 §:

Samarbetslagen som berör företagsgrupper 44 § Undantag från informationsskyldigheten

Ledningen och den centrala ledningen för en företagsgrupp är inte skyldig att lämna arbetstagarna eller deras företrädare sådana uppgifter vilkas utlämnande enligt en objektiv bedömning skulle orsaka betydande olägenhet eller skada för företagsgruppen, företaget eller dess verksamhet.

44 § i samarbetslagen som berör företagsgrupper är en undantagsbestämmelse, där skyldigheten för ledningen och den centrala ledningen för en företagsgrupp att lämna arbetstagarna eller deras företrädare uppgifter är begränsad med motiveringen att uppgifternas ”utlämnande enligt en objektiv bedömning skulle orsaka betydande olägenhet eller skada för företagsgruppen, företaget eller dess verksamhet”.

I regeringens proposition konstateras följande: ”Av denna anledning föreslås i paragrafen på samma sätt som i 59 § i samarbetslagen att arbetsgivaren är inte skyldig att lämna arbetstagarna eller företrädarna för arbetstagarna sådana uppgifter vilkas utlämnande enligt en objektiv bedömning skall orsaka betydande olägenhet eller skada för företaget eller dess verksamhet. I övrigt motsvarar detaljmotiveringen till bestämmelsen motiveringen till 59 § i samarbetslagen.” (RP 254/2006, s. 89) I detaljmotiveringen till 59 § i samarbetslagen konstateras: ”Det är fråga om en särskild undantagsbestämmelse, som skall tolkas snävt. Det skall vara möjligt att tillämpa den i första hand i situationer där skyddet för t.ex. sådana uppgifter om börsbolag som omfattas av de lagstadgade sekretessbestämmelserna kan äventyras allvarligt. Även då skall arbetsgivaren beakta den tystnadsplikt som föreslås i denna lag.” (RP 254/2006, s. 68)

I rättslitteraturen konstateras att tolkningen av bestämmelsen ska överensstämma med motsvarande artikel i informations- och samrådsdirektivet. Tolkningen av artikeln i direktivet torde inte kunna vara så bred att all information som omfattas av den lagstadgade tystnadsplikten, såsom insiderinformation, kan betraktas som information som avses i artikeln, som skulle skada företaget eller driftstället eller vara till allvarligt förfång för dess verksamhet (Äimälä–Rautiainen–Hollmén, s. 228).

Enligt samarbetsombudsmannens åsikt ska bestämmelsen om undantag i 44 § i samarbetslagen som berör företagsgrupper i varje enskilt fall tillämpas restriktivt så att användningen av bestämmelsen begränsas till det absolut nödvändiga. Endast det att informationen innehåller insiderinformation räcker inte till för att åberopa bestämmelsen om undantag. Ledningen och den centrala ledningen för en företagsgrupp som åberopar bestämmelsen om undantag ska utifrån objektiva kriterier motivera vilken betydande olägenhet eller skada lämnandet av informationen skulle orsaka företagsgruppen, företaget eller dess verksamhet. Enligt samarbetsombudsmannen ska ledningen och den centrala ledningen för en företagsgrupp som åberopar bestämmelsen om undantag i sitt övervägande också beakta hur känslig insiderinformationen är, dvs. all insiderinformation är inte likvärdig, utan informationens känslighet ska övervägas separat i varje enskilt fall. Dessutom ska man i bedömningen beakta den tystnadsplikt som mottagaren av informationen har enligt samarbetslagen som berör företagsgrupper (43 § i samarbetslagen som berör företagsgrupper).

LAGEN OM ARBETSTAGARINFLYTANDE I EUROPABOLAG: Svar på fråga 3

Fråga 3

Hur kan bestämmelserna i VPML eventuellt påverka skyldigheten för ett företag som avses i lagen att iaktta sina informations- och samrådsskyldigheter enligt i lagen om arbetstagarinflytande i europabolag och europeiska kooperativa föreningar (758/2004)?

Kan ett företag helt låta bli att iaktta sina informations- och samrådsskyldigheter enligt den lagen genom att åberopa VPML?

Ordnandet av arbetstagarinflytande och samarbetsombudsmannens åsikt om fullföljandet av ett företags informations- och samrådsskyldighet samt skyldighet att medverka

Enligt lagen om arbetstagarinflytande i europabolag och europeiska kooperativa föreningar (tillsammans kort europabolag) representeras arbetstagarna vid ett europabolag och en europeisk kooperativ förening av ett s.k. representationsorgan. Med ett representationsorgan avses ett organ som representerar arbetstagarna och som bildats antingen enligt avtal (4 kap.) eller i enlighet med de s.k. referensbestämmelserna. Representationsorganet är avsett att informera och samråda med arbetstagarna i ett europabolag eller en europeisk kooperativ förening samt deras dotterbolag och driftställen inom Europeiska ekonomiska samarbetsområdet samt i tillämpliga delar utöva rätten till medverkan i europabolaget eller den europeiska kooperativa föreningen (3 § 7 punkten i nämnda lag).

Enligt referensbestämmelserna (5 kap.) har organet som representerar arbetstagarna rätt till information och samråd på följande sätt:

24 § Representationsorganets rätt till information och samråd

Representationsorganet skall ha rätt till information och samråd och till att sammanträffa med europabolagets eller den europeiska kooperativa föreningens behöriga organ minst en gång om året för att, på grundval av rapporter som det behöriga organet regelbundet utarbetar, få information och samråda om europabolagets eller den kooperativa föreningens

verksamhetsutveckling och framtidsutsikter. Också den lokala ledningen skall få ovan nämnda information.

Europabolagets eller den europeiska kooperativa föreningens behöriga organ skall förse representationsorganet med dagordningar för mötena i förvaltnings- eller lednings- och tillsynsorganet samt med kopior av samtliga handlingar som har förelagts bolagsstämman eller föreningsstämman.

Det möte som avses i 1 mom. skall särskilt handla om europabolagets eller den europeiska kooperativa föreningens struktur, den ekonomiska och finansiella situationen, den förväntade utvecklingen av affärsverksamheten och av produktionen och försäljningen, sysselsättningsläget och den förväntade utvecklingen, investeringar och betydande organisationsförändringar, införandet av nya arbetsmetoder eller produktionsprocesser, produktionsöverföringar, fusioner, nedskärningar eller nedläggningar av företag, driftställen eller betydande delar av dessa samt kollektiva uppsägningar.

Om representationsorganets rätt att få information om effekten av särskilda omständigheter finns följande bestämmelser:

25 § Information om effekten av särskilda omständigheter

Om det finns särskilda omständigheter som påverkar arbetstagarnas intressen i betydande utsträckning, särskilt i samband med omflyttningar, överföringar, nedläggning av driftställen eller företag eller kollektiva uppsägningar av arbetstagare, skall representationsorganet ha rätt till information om saken. Representationsorganet eller, i brådskande fall, arbetsutskottet efter beslut av representationsorganet skall ha rätt att sammanträffa med europabolagets eller den europeiska kooperativa föreningens behöriga organ eller någon annan lämpligare nivå i ledningen för europabolaget eller föreningen med egna beslutsbefogenheter, för information och samråd om åtgärder som i betydande utsträckning påverkar arbetstagarnas intressen.

Om det behöriga organet beslutar att inte handla i enlighet med den åsikt som framförts av representationsorganet, skall detta organ ha rätt till ytterligare ett möte med europabolagets eller den europeiska kooperativa föreningens behöriga organ för att försöka nå enighet.

I de fall ett möte anordnas med arbetsutskottet skall de ledamöter i representationsorganet som representerar arbetstagare som direkt berörs av åtgärderna i fråga också ha rätt att delta.

De ovan avsedda mötena skall inte påverka de rättigheter som bolagets eller någon annan juridisk persons behöriga organ har.

26 § Sammanträden mellan ledamöterna i representationsorganet och lämnande av information till arbetstagarnas representanter

Inför ett möte med europabolagets eller den europeiska kooperativa föreningens behöriga organ skall representationsorganet eller arbetsutskottet, i tillämpliga fall utökat i enlighet med 25 § 3 mom. [utökat med de ledamöter i representationsorganet som representerar arbetstagare som direkt berörs av åtgärderna i fråga], ha rätt att sammanträda utan att representanter för bolagets eller någon annan juridisk persons behöriga organ är närvarande.

Enligt samarbetsombudsmannen påverkar röjandet av insiderinformation i samband med information, samråd eller medverkan inte företagets skyldighet att ordna information och samråd samt förfaranden för medverkan som grundar sig på avtal enligt lagen om arbetstagarinflytande i europabolag eller på bestämmelser i nämnda lag.

Lämnande av information och tystnadsplikt enligt lagen om arbetstagarinflytande i europabolag samt samarbetsombudsmannens åsikt om dessa

I lagens referensbestämmelser fastställs att ledamöter i representationsorganet är skyldiga att lämna information till arbetstagarrepresentanterna på följande sätt:

26 § Sammanträden mellan ledamöterna i representationsorganet och lämnande av information till arbetstagarnas representanter

2 mom.

Med beaktande av bestämmelserna i 31 § skall ledamöterna i representationsorganet underrätta representanterna för arbetstagarna i europabolaget eller den europeiska kooperativa föreningen samt deras dotterbolag och driftställen om innehållet i och resultatet av informations- och samrådsförfaranden.

Enligt regeringens proposition (107/2004, s. 14) föreskrivs i ovan nämnda moment om den skyldighet som ledamöterna i representationsorganet har att lämna information om innehållet i och resultatet av förfarandet för information och samråd till arbetstagarna i europabolaget, dess dotterbolag och driftställen.

I 31 § i lagen finns följande bestämmelser om tystnadsplikt: 31 § Tystnadsplikt

Ledamöterna i det särskilda förhandlingsorganet eller representationsorganet samt de

experter som biträder dem får inte röja någon information om företagshemligheter som de fått i förtroende och vilkas spridning vore ägnad att skada företaget eller någon annan juridisk person eller deras kompanjon eller medkontrahent till andra än de arbetstagare och arbetstagarrepresentanter som ärendet berör. Detsamma ska gälla för arbetstagarrepresentanter och experter inom ramen för ett informations- och samrådsförfarande. Tystnadsplikten fortsätter att gälla även efter utgången av mandatperioden.

I regeringens proposition konstateras: ”Utgångspunkten för arbetstagarinflytandet är en förtrolig information. I den händelse av att förfarandet för information och samråd innefattar information om bolagets affärs- eller yrkeshemligheter, vilkas spridning vore ägnad att skada bolaget eller dess kompanjon eller medkontrahent, har i paragrafen intagits bestämmelser om tystnadsplikt i fråga om förtrolig information. Paragrafen motsvarar till innehållet i huvudsak 12 § i samarbetslagen [725/1978].” Jämfört med texten i direktivet motsvarar paragrafens vidare ordalydelse den tidigare nationellt tillämpade linjen. Enligt 12 § i samarbetslagen från 1978 (725/1978), när ett ”företags arbetstagare eller funktionärer eller företrädare för personalen i enlighet med [samarbets]lagen har erhållit sådana uppgifter, vilka rör arbetsgivarens affärs- eller yrkeshemligheter och vilkas spridning vore ägnad att skada företaget eller dess kompanjon eller medkontrahent, och arbetsgivaren meddelar detta, får dessa uppgifter behandlas endast av de arbetstagare och funktionärer eller företrädare för personalen, vilka beröres av ärendet, och uppgifterna får icke yppas för andra.” (RP 107/2004, s. 14)

Enligt samarbetsombudsmannen är med stöd av 26 § 2 mom. i lagen om arbetstagarinflytande i europabolag och europeiska kooperativa föreningar ledamöterna i representationsorganen skyldiga att underrätta representanterna för arbetstagarna om innehållet i och resultatet av informations- och samrådsförfaranden. Enligt samarbetsombudsmannen är det då tillåtet att röja insiderinformation på följande villkor:

1 Endast de arbetstagarrepresentanter som ärendet berör har rätt att få information. En ledamot i representationsorganet ska överväga vem ärendet berör i det enskilda fallet i fråga.

2 Informationen som ska lämnas gäller innehållet i och resultatet av informations- och samrådsförfaranden.

3 Insiderinformation kan då röjas endast om ett nära samband föreligger mellan röjandet och fullgörandet av personens tjänst, verksamhet eller åligganden och detta röjande är absolut nödvändigt för att fullgöra nämnda tjänst, verksamhet eller åligganden.

Det ska handla om information som är absolut nödvändig med tanke på innehållet i och resultatet av informations- och samrådsförfarandena. Samtidigt ska man bedöma i vilken omfattning det är möjligt att informera om innehållet och resultatet utan att röja insiderinformation. I varje enskilt fall är det en enskild ledamot i representationsorganet som har ansvaret för att bedöma om det är nödvändigt att röja insiderinformationen.

Det är dessutom viktigt att beakta att ett undantag från röjandet av insiderinformation ska tolkas restriktivt. Varje nytt röjande av insiderinformation kan öka risken för att informationen används på ett sätt som strider mot direktiv 89/592/EG. Man ska också beakta hur känslig insiderinformationen är, dvs. all insiderinformation är inte likvärdig, utan informationens känslighet ska övervägas separat i varje enskilt fall. I varje enskilt fall är det en enskild ledamot i representationsorganet som har ansvaret för att bedöma om det är nödvändigt att röja informationen. Det är dessutom viktigt att beakta 31 § om tystnadsplikt, som behandlas nedan. Personer som har fått tillgång till insiderinformation är skyldiga att följa bestämmelserna om insiderhandel i marknadsmissbruksdirektivet 2003/6/EG och värdepappersmarknadslagen. (Se punkten ovan om värdepappersmarknadslagen.)

Enligt samarbetsombudsmannen är det tillåtet att röja insiderinformation när 31 § i lagen om arbetstagarinflytande i europabolag och europeiska kooperativa föreningar tillämpas. Denna bestämmelse gäller ledamöterna i det särskilda förhandlingsorganet eller representationsorganet samt de experter som biträder dem och deras rätt att röja information om företagshemligheter som de fått i förtroende för de arbetstagare och arbetstagarrepresentanter som nämns i bestämmelsen. Information får då röjas på följande villkor:

1 Endast de arbetstagare eller arbetstagarrepresentanter ”som ärendet berör” har rätt att få information.

Ledamöterna i det särskilda förhandlingsorganet eller representationsorganet samt de experter som biträder dem har i varje enskilt fall ansvaret för att bedöma vilka arbetstagare eller arbetstagarrepresentanter ”som ärendet berör”.

När insiderinformation röjs är det viktigt att beakta i synnerhet följande:

2 Insiderinformation kan röjas endast om ett nära samband föreligger mellan röjandet och fullgörandet av personens tjänst, verksamhet eller åligganden och detta röjande är absolut nödvändigt för att fullgöra nämnda tjänst, verksamhet eller åligganden.

Det ska handla om röjande av information som är absolut nödvändig. I samband med bedömningen ska man samtidigt bedöma i vilken omfattning det är möjligt att behandla ärendet utan att röja insiderinformation. I varje enskilt fall är det en enskild ledamot i det särskilda förhandlingsorganet eller representationsorganet samt de experter som biträder dem som har ansvaret för att bedöma om det är nödvändigt att röja informationen.

Dessutom ska man beakta

3 att ett undantag från röjandet av insiderinformation ska tolkas restriktivt,

4 att varje nytt röjande av insiderinformation kan öka risken för att informationen används på ett sätt som strider mot direktiv 89/592/EG och

5 hur känslig insiderinformationen är, eftersom den inte likvärdig i alla situationer. Det innebär att insiderinformationens natur ska bedömas separat i varje enskilt fall.

Det ovan nämnda gäller och arbetstagarrepresentanter och experter inom ramen för ett informations- och samrådsförfarande.

Tystnadsplikten fortsätter att gälla även efter utgången av mandatperioden. Brott mot tystnadsplikten är en straffbar handling (39 § 2 mom.).

Undantag från informationsskyldigheten (32 §)

I lagen finns följande bestämmelse om undantag från informationsskyldigheten: 32 § Undantag från informationsskyldigheten

Europabolagets, den europeiska kooperativa föreningens eller det deltagande bolagets tillsyns- eller förvaltningsorgan är inte skyldiga att lämna information, om särskilt vägande orsaker som inte kunnat förutses men som skadar den produktiva verksamheten eller ekonomin i europabolaget, den kooperativa föreningen eller ett deltagande bolag eller dess dotterbolag eller driftställe förhindrar detta. Denna information skall dock lämnas utan dröjsmål när det inte längre finns grunder för avvikelse från informationsskyldigheten. Samtidigt skall det redogöras för orsakerna till det avvikande förfarandet.

Enligt regeringens proposition (RP 107/2004, s. 15) bestäms i paragrafen att europabolagets eller det deltagande bolagets tillsyns- eller förvaltningsorgan av särskilt vägande orsaker kan avvika från den informationsskyldighet som avses i denna lag. Denna skyldighet försvinner dock inte utan när situationen förändras ska förvaltnings- eller tillsynsorganet utan dröjsmål lämna informationen och redogöra för orsakerna till det avvikande förfarandet.

Enligt regeringens proposition motsvarar paragrafen till innehållet i huvudsak 10 § i samarbetslagen från 1978 (725/1978). Enligt den kan arbetsgivaren då av särskilt vägande orsaker, vilka skadar företags produktiva verksamhet eller ekonomi, inte kunnat förutses och utgör hinder för samarbetsförfarande, fatta beslut i ärenden som avses i 6 § (till samarbetsförfarandets område hörande ärenden) eller 9 § (anlitande av utomstående arbetskraft) utan föregående samarbetsförfarande. I regeringens proposition om samarbetslag från 1978 konstateras i detaljmotiveringen till 10 § om avvikelser från samarbetsförfarandet för att bevara den flexibilitet som är nödvändig i företagsverksamheten har till 10 § i lagförslaget lagts en bestämmelse om avvikande förfarande i händelse av oförutsedda situationer som kan orsaka skada för ett företags produktionsverksamhet eller dess ekonomi. I situationer som bestäms i detalj i paragrafen kan arbetsgivaren av särskilt vägande orsaker avvika från samarbetsförfarandet. Arbetsgivarens informationsskyldighet försvinner dock inte utan när situationen tillåter ska arbetsgivaren utan dröjsmål redogöra för orsakerna till det avvikande förfarandet. (RP 39/1978, s. 11)

I särskilda fall och på de villkor och med de begränsningar som fastställs i nationell lagstiftning ska medlemsstaterna enligt artikel 6.2 i informations- och samrådsdirektivet föreskriva att arbetsgivaren inte är skyldig att lämna ut sådan information eller inleda sådant samråd som utifrån objektiva kriterier skulle skada företaget eller driftstället eller vara till allvarligt förfång för dess verksamhet.

Bestämmelsen i direktivet implementeras i 59 § och 60 § i samarbetslagen. Enligt bestämmelsen om undantag i 59 § i samarbetslagen är arbetsgivaren inte skyldig att lämna arbetstagarna eller företrädarna för personalgrupperna uppgifter vilkas utlämnande enligt en objektiv bedömning skulle orsaka betydande olägenhet eller skada för företaget eller dess verksamhet. Enligt 60 § 1 mom. i samarbetslagen får arbetsgivaren fatta beslut i ärenden som avses i 32 och 33 § samt i 44 § 1 mom. utan föregående samarbetsförhandlingar, om särskilt vägande skäl som är till skada för företagets produktions- eller serviceverksamhet eller företagets ekonomi och som man inte har kunnat känna till på förhand utgör hinder för samarbetsförhandlingar. När grunderna enligt 1 mom. för att avvika från samarbetsskyldigheterna inte längre föreligger, ska arbetsgivaren utan dröjsmål inleda samarbetsförhandlingar, där även orsakerna till det avvikande förfarandet ska utredas (2 mom.).

Enligt regeringens proposition om samarbetslag: ”För att bibehålla den flexibilitet som är nödvändig för samarbetet föreslås [på samma sätt som i samarbetslagen från 1978] en bestämmelse om ett undantagsförfarande för oförutsedda situationer. I de situationer som anges i 1 mom. kan arbetsgivaren avvika från samarbetsförfarandet. Möjlighet till undantag föreligger om särskilt vägande skäl, som är till skada för företagets produktions- och serviceverksamhet och som man inte har kunnat känna till på förhand utgör hinder för samarbetsförfarandet. Särskilda skäl kan vara endast om samarbete enligt en objektiv bedömning kan orsaka betydande olägenhet eller skada för företagets verksamhet. Sådana situationer kan i praktiken uppstå endast när vissa slags ärenden behandlas. Därför föreslås att undantagsförfarandet ska gälla endast ärenden som avses i 32 och 33 § (6 kapitlets tillämpningsområde och ärenden som skall behandlas) samt 44 § 1 mom. (8 kapitlets tillämpningsområde i situationer där en minskning av användningen av arbetskraft grundar sig på något annat än konkurs eller arbetsgivarens död). Arbetsgivarens skyldighet att genomföra samarbetsförfarande i fråga om de ärenden som omfattas av bestämmelsen undanröjs ändå inte helt på grund av bestämmelsen, eftersom arbetsgivaren enligt 2 mom. när situationen tillåter det utan dröjsmål skall inleda samarbetsförhandlingar om de ärenden som det är fråga om, där även orsakerna till det avvikande förfarandet skall utredas. Även denna bestämmelse grundar sig på ovan nämnda artikel 6.2 i informations- och samrådsdirektivet.” (RP 254/2006, s. 68)

I regeringens proposition om lag om arbetstagarinflytande i europabolag hänvisas i fråga om undantagsförfarandet till 10 § i samarbetslagen från 1978 och dess motivering. Enligt samarbetsombudsmannen ska man när 32 § om undantag från informationsskyldigheten i lagen om arbetstagarinflytande i europabolag och europeiska kooperativa föreningar tillämpas dessutom tillämpa 60 § i samarbetslagen (334/2007), som grundar sig på bestämmelsen om undantag i artikel

6.2 i informations- och samrådsdirektivet, som i egenskap av en del av EU-rätten inverkar på tolkningen när den nationella lagstiftningen tillämpas.

Enligt samarbetsombudsmannens åsikt ska bestämmelsen om undantag i 32 § i lagen om arbetstagarinflytande i europabolag och europeiska kooperativa föreningar i varje enskilt fall tillämpas restriktivt så att användningen av bestämmelsen begränsas till det absolut nödvändiga. Endast det att informationen innehåller insiderinformation räcker inte till för att åberopa bestämmelsen om undantag. Ett bolag som åberopar bestämmelsen ska utifrån objektiva kriterier motivera med stöd av vilka särskilt vägande orsaker som inte kunnat förutses och som skadar den produktiva verksamheten eller ekonomin bolaget åberopar bestämmelsen om undantag. Dessutom ska informationen lämnas utan dröjsmål när det inte längre finns grunder för avvikelse från informationsskyldigheten, och samtidigt ska man redogöra för orsakerna till det avvikande förfarandet. Enligt samarbetsombudsmannens åsikt ska ett företag som åberopar bestämmelsen om undantag i sitt övervägande också beakta hur känslig insiderinformationen är, dvs. all insiderinformation är inte likvärdig, utan informationens känslighet ska övervägas separat i varje enskilt fall. Dessutom ska 31 § om tystnadsplikt i nämnda lag beaktas.

LAGEN OM PERSONALREPRESENTATION I FÖRETAGENS FÖRVALTNING: Svar på fråga 4

Fråga 4

Hur kan bestämmelserna i VPML eventuellt påverka skyldigheten för ett företag som avses i lagen att iaktta sina informations- och samrådsskyldigheter exempelvis enligt 9 § i lagen om personalrepresentation i företagens förvaltning (725/1990)? Kan ett företag helt låta bli att iaktta lagen om personalrepresentation i förvaltningen genom att åberopa VPML?

Syftet med och genomförandet av personalrepresentation i förvaltningen

Syftet med lagen om personalrepresentation i förvaltningen är att för att verksamheten inom ett företag ska kunna utvecklas, samarbetet mellan företaget och dess personal effektiveras samt personalens möjligheter att utöva inflytande ökas ska personalen ha rätt att inom företagets beslutande, verkställande, övervakande eller rådgivande förvaltningsorgan ta del i behandlingen av viktiga frågor som gäller företagets affärsverksamhet och ekonomi samt personalens ställning (1 §).

Enligt regeringens proposition är syftet med lagen att effektivisera företagets verksamhet och öka personalens möjligheter till inflytande vid skötseln av företagets förvaltningsärenden. För detta ska personalen ha rätt att delta i företagets beslutsfattande i de organ som utövar företagets beslutanderätt, verkställande makt eller rätt att övervaka verksamhet i anslutning till dessa. Rätten att delta ska också kunna förverkligas i sådana rådgivande organ som har inrättats för att förbereda beslutsfattandet. Målet är att personalens förvaltningsrepresentanter ska kunna utvidga beslutsunderlaget genom att föra fram personalens synpunkter i såväl planerings- och som beslutsfasen. Personalen kan vara representerad till exempel i ett aktiebolags styrelse, förvaltningsråd eller i sådana rådgivande ledningsgrupper som inrättats för att förbereda styrelsens och den verkställande ledningens beslutsfattande, där de avgöranden som gäller den praktiska verksamheten de facto ofta träffas. Deltaganderättens omfattning och former är beroende av på vilken nivå inom företagets förvaltning som representationen genomförs, men utgångspunkten är att den ska omfatta möjlighet att delta i behandlingen av viktiga frågor som gäller företagets affärsverksamhet och ekonomi samt personalens ställning redan innan beslut fattas. (RP 247/1989, s. 8).

Personalens förvaltningsrepresentation ordnas i första hand med stöd av avtal. Arbetsgivaren och personalen kan avtala om hur personalens förvaltningsrepresentation ska ordnas i företaget. Parterna kan avtala om det organ där personalen ska vara representerad. Personalens förvaltningsrepresentation kan således genomföras i till exempel företagets förvaltningsråd, styrelse, direktion eller ledningsgrupp. På motsvarande sätt kan man också avtala om vilka ärenden som ska behandlas. Det finns heller inget som hindrar att representation med stöd av avtal genomförs i flera olika organ. (4 §, RP 247/1989, s. 9).

Ifall överenskommelse om personalrepresentationen inte kan nås får personalen, om minst två personalgrupper som tillsammans representerar en majoritet av personalen kräver det, utse sina representanter och personliga suppleanter för dessa enligt företagets val till företagets förvaltningsråd, styrelse eller sådana ledningsgrupper eller motsvarande organ som gemensamt täcker företagets resultatenheter (5 § 1 mom.). En förutsättning för lagstadgad personalrepresentation i förvaltningen är att personalen inte avstår från sitt krav på förvaltningsrepresentation fast avtalsförhandlingarna strandar. Då ska företaget anvisa ett organ där personalens förvaltningsrepresentation genomförs. Organen kan vara flera än ett. Företaget kan välja förvaltningsrådet, styrelsen eller ledningsgrupperna eller motsvarande organ i företaget. Om valet faller på ledningsgrupperna eller motsvarande organ förutsätts det att det finns ett sådant organ för varje affärsenhet eller att ett sådant samtidigt inrättas. (RP 247/1989, s. 9)

Oavsett vilket organ som väljs ska personalens förvaltningsrepresentation genomföras i ett organ som behandlar viktiga frågor som gäller företagets affärsverksamhet, ekonomi och personalens ställning. Om det visar sig att personalens förvaltningsrepresentation genomförs i ett organ som inte kommer att behandla dessa ärenden, kan det inte anses uppfylla förpliktelsen enligt denna paragraf. (RP 247/1989, s. 10)

Enligt regeringens proposition har personalens förvaltningsrepresentant i princip samma rättigheter och skyldigheter som de medlemmar som företaget har valt till samma organ. Rättigheterna och skyldigheterna bestäms utifrån bestämmelserna om företagsformen i fråga och det valda representationssystemet. Exempelvis personalens förvaltningsrepresentant i styrelsen har samma rätt som övriga styrelseledamöter att närvara på styrelsens möten, yttra sig där och delta i beslutsfattandet samt få information om företagets verksamhet. Suppleanterna har likadan rätt som de ordinarie förvaltningsrepresentanterna att på förhand bekanta sig med det material som har tagits fram för behandlingen av ett ärende (RP 247/1989, s. 11–12).

En personalrepresentant har inte rätt att delta i behandlingen av ärenden som gäller val eller uppsägning av företagsledningen, ledningens avtalsvillkor, personalens anställningsvillkor eller stridsåtgärder. (RP 247/1989, s. 12).

Om endast en personalrepresentant utses till företagets styrelse, har även suppleanten rätt att delta i möten och att yttra sig vid dem (9 § 3 mom.).

Samarbetsombudsmannens åsikt om förvaltningsrepresentantens rätt att få information och skyldigheten att genomföra förvaltningsrepresentationen

Enligt samarbetsombudsmannen har personalens representant och dennes suppleant i ett företags förvaltningsorgan rätt att bekanta sig med de ärenden som ska behandlas och få information om dem på motsvarande sätt som de övriga ledamöterna i organet även i de fall då behandlingen av ärendena röjer insiderinformation.

Enligt samarbetsombudsmannen påverkar röjandet av insiderinformation inte skyldigheten att genomföra förvaltningsrepresentationen enligt avtal eller baserat på lagen om personalrepresentation i förvaltningen.

Tystnadsplikt (12 §) enligt lagen om personalrepresentation i förvaltningen och samarbetsombudsmannens åsikt om förvaltningsrepresentantens tystnadsplikt

I lagen om personalrepresentation i förvaltningen finns följande bestämmelse om tystnadsplikt: 12 § Tystnadsplikt

1 mom.

Om inte något annat särskilt föreskrivs om tystnadsplikt för ett organs medlemmar eller deras suppleanter, får uppgifter som företaget har förklarat vara företagshemligheter och vilkas spridning vore ägnad att skada företaget eller dess medkontrahenter behandlas endast av de arbetstagare, tjänstemän och personalrepresentanter som ärendet berör. Uppgifterna får inte heller i detta fall röjas för någon annan.

Enligt regeringens proposition föreslås att lagen ska inkludera en särskild bestämmelse om tystnadsplikt för omständigheter såsom när personalrepresentationen också kan genomföras i något annat organ än företagets styrelse eller motsvarande organ. Enligt bestämmelsen får information som enligt arbetsgivaren är företagshemligheter behandlas endast av de arbetstagare, tjänstemän

och personalrepresentanter som berörs av ärendet. Uppgifterna får inte heller i detta fall röjas för någon annan. (RP 247/1989, s. 12).

Bestämmelserna om tystnadsplikt tillämpas på både avtalsenlig och lagstadgad förvaltningsrepresentation (Hietala–Äimälä, Hallintoedustus, s. 97).

Enligt rättslitteraturen gäller bestämmelsen om tystnadsplikt huvudsakligen förvaltningsrepresentation i ledningsgruppen (Hietala–Äimälä, s. 99). Enligt regeringens proposition motsvarar paragrafen i sak 12 § i samarbetslagen från 1978 (725/78) (RP 247/1989, s. 13). Enligt 12 § i samarbetslagen från 1978, när ett företags arbetstagare eller funktionärer eller företrädare för personalen i enlighet med denna lag har erhållit sådana uppgifter, vilka rör arbetsgivarens affärs- eller yrkeshemligheter och vilkas spridning vore ägnad att skada företaget eller dess kompanjon eller medkontrahent, och arbetsgivaren meddelar detta, får dessa uppgifter behandlas endast av de arbetstagare och funktionärer eller företrädare för personalen som berörs av ärendet, och uppgifterna får inte röjas för andra.

Enligt rättslitteraturen har begreppet affärs- eller yrkeshemligheter inte definierats i lagstiftningen.

I allmänhet avses med affärs- eller yrkeshemligheter sådana för företaget viktiga uppgifter, som inte är allmänt kända. Uppgifterna i fråga kan vara tillgängliga för en mycket liten eller relativt stor krets, förutsatt att de inte är allmänt kända och det är viktigt för företaget att uppgifterna hålls hemliga. En affärs- eller yrkeshemlighet kan vara till exempel tekniska anvisningar, mallar, know-how, pågående avtalsförhandlingar, uppgifter om företagets kunder, uppgifter om en produktionsmetod eller olika uppgifter med anknytning till företagets ekonomiska eller finansiella ställning. (Hietala–Äimälä, s. 98; mer om affärs- och yrkeshemligheter även på s. 9 ovan.)

Enligt samarbetsombudsmannen ska man när 12 § om tystnadsplikt i lagen om personalrepresentation i företagens förvaltning tillämpas dessutom tillämpa 57 § i den gällande samarbetslagen (334/2007). Ovan nämnda bestämmelse i samarbetslagen grundar sig på artikel

6.1 i informations- och samrådsdirektivet, som i egenskap av en del av EU-rätten inverkar på tolkningen när den nationella lagstiftningen tillämpas.

Enligt samarbetsombudsmannen får personalens representant och dennes suppleant i ett företags förvaltningsorgan behandla uppgifter som företaget har förklarat vara affärs- eller yrkeshemligheter även i de fall då behandlingen av ärendena röjer insiderinformation på följande villkor:

1 Ärendena får behandlas endast av de arbetstagare, tjänstemän och personalrepresentanter som berörs av ärendet.

2 Information får röjas endast om ett nära samband föreligger mellan röjandet och fullgörandet av personens tjänst, verksamhet eller åligganden och

3 röjandet av denna information är absolut nödvändigt för att fullgöra nämnda tjänst, verksamhet eller åligganden.

I samband med bedömningen ska man samtidigt bedöma i vilken omfattning det är möjligt att behandla ärendet utan att röja insiderinformation.

I varje enskilt fall är det i sista hand personalens representant i ett företags förvaltningsorgan som har ansvaret för att bedöma om det är nödvändigt att röja informationen.

Brott mot tystnadsplikten är en straffbar handling (15 § 2 mom.).

BESTÄMMELSER SOM GÄLLER BROTT MOT TYSTNADSPLIKTEN: Svar på fråga 6

Fråga 6

Har företrädarna för företagets personal trots bestämmelserna i VPML och 38 kap. 1 och 2

§ i strafflagen (19.12.1889) rätt att behandla de uppgifter de fått enligt bestämmelserna i ovan nämnda lagar även tillsammans med personer som de företräder (57 § i samarbetslagen och 43 § i lagen om samarbete inom finska företagsgrupper och grupper av gemenskapsföretag) eller med personer som berörs av ärendet (6 kap. 31 § i lagen om arbetstagarinflytande i europabolag och europeiska kooperativa föreningar och 12 § i lagen om personalrepresentation i företagens förvaltning)?

Svaret på fråga 6 finns i samband med svaren på frågor som behandlats ovan i denna anvisning.

Fråga 7: Svar på fråga 7

Om svaret på fråga 6 är jakande, hur ska då de nämnda personerna bemötas i relation till VPML? Ska också de föras in i ovan nämnda insiderregister?

Svaret på denna fråga finns på sidan 6 i anvisningen.

ANVISNINGENS ART OCH BESVÄRSFÖRBUD

De synpunkter som framförs i anvisningen är inte juridiskt bindande. Endast en domstol kan komma med ett juridiskt bindande ställningstagande. I anvisningen får ändring inte sökas genom besvär. (7 kap. 43–45 och 48 § i förvaltningslagen samt 2 § i lagen om samarbetsombudsmannen).

Document Metadata

Table of Contents

Contract

Document Metadata