Särskilda bestämmelser

Särskilda bestämmelser

Svenska kyrkans avtal 23 - Bilaga P Särskilda bestämmelser m.m.   

Särskilda bestämmelser för lägerverksamhet med övernattning

Med lägerverksamhet avses församlingsverksamhet, som inte endast in- begriper arbetsgivarens anställda, förlagd till annan plats än normalt för verksamheten och som innebär övernattning.

Denna bestämmelse omfattar inte arbetstagare som har oreglerad arbetstid, eller volontär med viss ersättning.

Kontant ersättning utgår enligt nedan.

Ersättning

	fr.o.m. 23-04-01	fr.o.m. 24-04-01
För varje tjänstgöringsdygn som påbörjats måndag till torsdag under vilket övernatt- ning har ägt rum får arbetsta- garen en ersättning ett för allt	742:95 kr	767:45 kr
För varje tjänstgöringsdygn som påbörjats fredag till sön- dag och övriga helgdagar, när OB-tillägg A eller B enligt § 21 tillämpas, under vilket över- nattning har ägt rum får ar- betstagaren en ersättning ett för allt	904:30 kr	934:20 kr

Har arbetsgivaren planerat bemanningen för läger med övernattning och arbetstagaren övernattar på annat ställe än vad som planerats utgår 50 procent av ovan angivet belopp.

I ersättningen ingår semesterlön och semesterersättning med belopp som förutsätts i semesterlagen.

Lägerersättning utgår istället för övertid § 20, obekväm arbetstid § 21 samt beredskap § 22.

Arbetstid

Ordinarie arbetstid under lägervistelsen ska inrymmas i det genomsnitt- liga ordinarie arbetstidsmåttet inom beräkningsperioden, högst 16 veck- or, eller gällande årsarbetstidsavtal.

Särskilda bestämmelser för lägerverksamhet med övernattning

Gällande begränsning i Arbetstidslagen och kollektivavtalet avseende veckovila, dygnsvila, rast och paus beaktas.

Planering

Arbetsgivaren ska inför lägervistelsen särskilt beakta arbetsmiljön och undersöka eventuella risker för såväl arbetstagare som lägerdeltagare. Som stöd för bedömning kan arbetsgivaren utgå exempelvis ifrån:

• aktivitet och rätt kompetens

• trygghet och säkerhet – ansvar och befogenheter

• lägeransvarig och övrig personal

Inför lägervistelse är alltid:

• lägeransvarig utsedd,

• behov av tillräcklig nattbemanning utredd

• en schemaläggning för bemanningen gjord.

Arbetstagarnas schema ska finnas tillgängligt i god tid, dock senast 14 da- gar före arbetets genomförande. Schema ska innehålla:

• ordinarie arbetstid

• dygnsvila och veckovila

• klockslag för när 24-timmarsperioden inleds.

Arbetsskyldighet

Arbete utöver schemalagt ordinarie arbete kompenseras med motsvaran- de tid för faktiskt utfört arbete. Om inte annat överenskommits med ar- betstagaren utläggs sådan tid i direkt anslutning till lägervistelsen eller kommande arbetspass.

Rätt till vila

Arbetstagaren ska under varje period om 24 timmar garanteras en dygns- vila om 11 timmar.

Arbete och dygnsvila ska förläggas alternerande under varje period om 24 timmar, arbete och vila följer regelbundet på varandra.

Kompensation

Tillfälliga avvikelser från den planerade dygnsvilan kan ske vid oförut- sedda händelser om arbete beordrats eller godkänts i efterhand. Arbets- tagaren kompenseras i sådana fall för tid som motsvarar den minskade

xxxxxxxxxx och förläggs, i anslutning till den dygnsvila som följer efter kommande arbetspass, eller senast inom sju dagar.

Bryts dygnsvila under natten för arbete ska kompenserande vila för- läggas med motsvarande tid i samband med kommande dygnsvila, eller senast inom sju dagar.

Förlägger arbetsgivaren kompenserande vila under ordinarie arbets- tid ska detta inte medföra något löneavdrag för arbetstagaren.

Anmärkning

Vid förläggning av dygnsvila får avvikelser göras i enlighet med 13 § andra stycket arbetstidslagen (angående nattvila).

Möjlighet till lokal avvikelse

Arbetsgivare och arbetstagarorganisation kan lokalt träffa avvikelser från denna bilaga. Den lokala avvikelsen ska följa EU direktivet.

Möjlighet till lokal avvikelse

Arbetsgivare och arbetstagarorganisation kan träffa kollektivavtal av se- ende andra anställningsvillkor under lägerverksamhet.

Personalutveckling/kompetensutveckling

Personalutveckling/kompetensutveckling

Utvecklingen på arbetsmarknaden förutsätter att arbetsgivaren i större utsträckning än tidigare avsätter resurser för kompetensutveckling av personalen. Som exempel kan nämnas konkurrens om arbetskraft, tek- nisk utveckling, målstyrning och utvecklad lönepolitik.

Beroende på behoven kan personalutveckling vara grundutbildning, vidareutbildning, fortbildning, lärande i det egna arbetet genom systema- tiska utvecklingsinsatser. Med grundutbildning avses sådan utbildning som gör en person skickad att utföra till ett visst yrke hörande arbetsupp- gifter, med vidareutbildning avses sådan utbildning som gör den anställde skicklig att utföra nya arbetsuppgifter, med fortbildning avses sådan ut- bildning som gör den anställde mer skickad att utföra sina ordinarie ar- betsuppgifter.

Personalutvecklingssamtal genomförs årligen med alla anställda på ett planerat och systematiskt sätt. Vid detta samtal diskuteras även lönen.

På grundval av bl.a. personalutvecklingssamtalen sker utbildnings- och utvecklingsplanering. Detta gäller både beträffande individer och ar- betsenheter samt verksamheten i dess helhet. Planeringen bör också ligga till grund för årsbudget vad avser medel för personalutbildning och per- sonalutveckling.

Som riktvärde för planeringen gäller att medel bör avsättas för perso- nalutbildning eller personalutveckling under minst fem dagar per kalen- derår och anställd. Varje anställd bör årligen erbjudas minst två dagars utbildning/ utveckling. Arbetsgivaren ansvarar för en prioritering av ut- bildningsinsatser för olika personalkategorier.

Det ankommer på arbetsgivaren att anslå medel till facklitteratur att ställas till de anställdas förfogande på arbetsplatsen

Anlitande av bemanningsföretag  

Överenskommelsen inskränker inte arbetsgivarens skyldigheter enligt 38 § MBL.

Tillämpningsområde

Överenskommelsen tillämpas vid anlitande av bemanningsföretag i verk- samhet där tillsvidareanställd har sagts upp på grund av arbetsbrist och med anledning av det har företrädesrätt till återanställning. Arbetsgivaren bör i första hand tillvarata och långsiktigt utveckla den egna personalens kompetens för att undvika behov av bemannings- eller konsultföretag.

Anmärkning

Med bemanningsföretag avses sådant företag som definieras enligt Lag om uthyrning av arbetstagare (2012:854)

Inhyrning av arbetskraft genom anlitande av bemanningsföretag för en period överstigande fem veckor får endast förekomma i berörd verk- samhet under tid när det saknas före detta anställda som har företrädes- rätt till återanställning enligt lag eller avtal om inte lokala parter enas om annat.

Överläggning

Arbetsgivare som avser att anlita bemanningsföretag för tid överstigande fem veckor efter uppsägningstidens utgång ska begära överläggning om den tilltänkta åtgärden med berörd arbetstagarorganisation. Över- läggningen ska genomföras inom 7 kalenderdagar efter det att begäran om överläggning mottagits.

Oenighet

Om överläggningen avslutas i oenighet kan arbetsgivaren hänskjuta ären- det till överläggning mellan centrala parter.

Enas inte centrala parter inom 7 kalenderdagar från det att skriftlig framställan mottagits av centrala parter kan central part begära prövning i nämnden för prövning av anlitande av bemanningsföretag enligt nedan.

Anlitande av bemanningsföretag

Nämnden för prövning av anlitande av beman- ningsföretag

Förfarandet i nämnden ska vara förenklat och snabbt.

Nämnden består av elva ledamöter, fem från de fackliga organisa- tionerna och fem från Svenska kyrkans arbetsgivarorganisation samt en opartisk ordförande som parterna utser gemensamt. Kostnaderna för medverkan av den opartiska ordföranden delas lika mellan parterna.

Påkallas prövning kan arbetsgivaren anlita bemanningsföretag i av- vaktan på nämndens prövning.

Nämnden ska meddela beslut skyndsamt och som regel senast inom tre veckor från påkallandet.

Nämnden ska i beslut förklara om arbetsgivarens planerade eller vid- tagna åtgärd kan anses utgöra ett kringgående av företrädesrätt till åter- anställning enligt 24 § lagen om anställningsskydd.

Efter nämndens beslut kan bemanningsföretag anlitas ytterligare 7 ka- lenderdagar.

Särskilda bestämmelser för präst  

Tillämpningsområde

1. Dessa bestämmelser gäller för domprost, kyrkoherde, komminister, stifts-, kontrakts- och pastorsadjunkt.

Särskilda bestämmelser till

Svenska     kyrkans     AB         

Anställningsform

2. § 4 tillförs:

a) Pastorsadjunkts tjänstgöring efter prästvigningen är en utbildnings- befattning för nyprästvigd. Denna tjänstgöring kan högst uppgå till 18 månader och ger inte någon företrädesrätt enligt 25 § LAS till fortsatt anställning efter detta.

Anmärkning

Lagstadgad tjänstledighet för vård av barn, sjukdom samt militärtjänst- xxxxxx medför att utbildningstjänstgöringen förlängs med motsvarande tid.

b) Oavsett vad som anges i 5 § LAS gäller följande. Arbetstagare som har kontraktsprostuppdrag innehar uppdraget för en begränsad tid. Tids- perioden bestäms av biskopen. Vid uppdragets upphörande föreligger inte någon företrädesrätt till nytt kontraktsprostuppdrag.

Anmärkning

Efter överenskommelse mellan församling/samfällighet och stift bör upp- draget fullgöras inom ramen för anställningen. Arbetstagare erhåller ett lönetillägg, i vilket semesterersättning ingår, för kontraktsprostuppdraget under den tid som uppgiften fullgörs. Lönetillägget utbetalas samordnat med lön från församling/ samfällighet.

Allmänna åligganden

3. § 6 tillförs:

När arbetsgivare samverkar i personalfrågor fullgör arbetstagare ar- betsuppgifter inom ramen för arbetstidsmåttet.

Anmärkning

För arbetstagare med oreglerad arbetstid utgår ett funktionsrelaterat till- lägg, som ska gälla från den tidpunkt då uppdraget ges.

Arbetstid

4. Med ersättning av Kyrkans allmänna bestämmelser § 13 mom. 2, mom. 6 f), mom. 7 h) och §§ 20-23 samt med avvikelse från 10 b § arbetstidslagen avseende beräkningsperioden, gäller följande bestämmelser för nedan an- givna arbetstagare.

4.1 Oreglerad arbetstid

Domprost, kyrkoherde och komminister

Domprost och kyrkoherde har med hänsyn till sina arbetsuppgifter oreg- lerad arbetstid. Överenskommelse om oreglerad arbetstid kan också träf- fas mellan arbetsgivare och komminister. För arbetstagare med oreglerad arbetstid gäller inte arbetstidslagen.

Den ordinarie arbetstiden för heltidsanställd som är förlagd till vardag såväl som sön- och helgdag eller till vardag och helgdag bör vara i genom- snitt 38 timmar 15 minuter per vecka eller vid årsarbetstid 1 996 timmar per år.

Ordinarie arbetstid för heltidsanställd i övrigt bör vara i genomsnitt 40 timmar per helgfri vecka eller omfatta ett årsarbetstidsmått som fast- ställs årligen. Då helgdag infaller på någon av dagarna måndag–lördag (s.k. lätthelgdag) kan antalet ordinarie arbetstimmar minskas med det an- tal timmar som annars skulle ha fullgjorts sådan dag.

Övertid § 20, obekväm arbetstid § 21, beredskap § 22 och förskjuten arbetstid § 23 gäller inte vid oreglerad arbetstid. Dock kan arbetsgivare och arbetstagare komma överens om ersättning för beredskap enligt § 22.

4.2 Reglerad arbetstid Komminister och pastorsadjunkt Ordinarie arbetstid

Den ordinarie arbetstiden för heltidsanställd som är förlagd till vardag så- väl som sön- och helgdag eller till vardag och helgdag ska vara i genom- snitt 38 timmar 15 minuter per vecka under tillämplig beräkningsperiod eller vid årsarbetstid 1 996 timmar per år.

Ordinarie arbetstid för heltidsanställd i övrigt ska vara i genomsnitt 40 timmar per helgfri vecka eller omfatta ett årsarbetstidsmått som fast- ställs årligen. Då helgdag infaller på någon av dagarna måndag–lördag (s.k. lätthelgdag) minskas antalet ordinarie arbetstimmar med det antal timmar som annars skulle ha fullgjorts sådan dag. Vid en beräknings- period om högst 1 år fastställs årsarbetstidsmåttet årligen.

Arbetsgivare och arbetstagare kan tillämpa en beräkningsperiod om högst 1 år. Förläggningen av arbetstiden och beräkningsperiodens längd fastställs efter överenskommelse mellan arbetsgivare och arbetstagare. Om arbetsgivare och arbetstagare inte enas fastställer arbetsgivaren för- läggningen av arbetstiden och beräkningsperiodens längd om högst 6 må- nader.

Anmärkning

Centrala parters utgångspunkt är att 1 års beräkningsperiod ska tillämpas på arbetsplatsen. Om arbetsgivare och arbetstagare inte enas om 1 års be- räkningsperiod kan centrala parters medverkan påkallas.

Kyrkliga handlingar för icke församlingsbo ingår i arbetsskyldigheten.

Avstämning av arbetstid

Arbetstiden bör stämmas av regelbundet i samråd mellan arbetsgivare och arbetstagare för att uppnå en tillfredsställande arbetstidsförläggning. Vid en beräkningsperiod längre än 16 veckor och högst 1 år utges kom- pensation för arbete som fullgörs utöver den planerade och förlagda ar- betstiden med en timmes ledighet för varje arbetad timme som, så snart

verksamheten medger, kan utgå med hel ledig dag/dagar eller i timmar.

Huvudsemestern förläggs i första hand, därefter kan inarbetad tid som inte tidigare kompenserats förläggas.

Anmärkning

Vid en beräkningsperiod om högst 16 veckor gäller 10 b § arbetstidslagen.

Särskilda ersättningar m.m.

Övertid

Vid en beräkningsperiod om högst 16 veckor utges kompensation för övertidsarbete enligt § 20.

Vid en beräkningsperiod längre än 16 veckor och högst 1 år kan kom- pensation utges för övertidsarbete enligt § 20 när arbetsgivaren uttryckli- gen beordrar övertidsarbete utöver den förlagda arbetstiden.

Obekväm arbetstid

För arbete som fullgörs på av arbetsgivaren förlagd obekväm arbetstid ut- ges tillägg för obekväm arbetstid enligt § 21.

Beredskap

Ersättning för beredskap utges enligt § 22.

Förskjuten arbetstid

Vid en beräkningsperiod om högst 16 veckor utges tillägg vid förskjuten arbetstid enligt § 23.

Jourhavande präst/telefonsjälavård

Jourhavande präst/telefonsjälavård hanteras i särskild ordning.

Saldo vid avslut av anställning

Vid en beräkningsperiod längre än 16 veckor ska det ordinarie arbetstids- måttet stämmas av när arbetstagaren avslutar sin anställning. Plussaldo ersätts med 1/165 av månadslönen och minussaldo ger löneavdrag med 1/165 av månadslönen. Ersättning för plussaldo utges dock inte i den mån tiden ersätts genom kompensation för övertidsarbete eller på annat sätt i tid eller pengar.

4.3 Veckofridagar

Arbetstagare erhåller i genomsnitt två veckofridagar per vecka. Veckofri- dagarna bör förläggas till minst en sön- eller helgdag per månad. Vid dessa tillfällen ska arbetsgivaren eftersträva att arbetstagaren erhåller le- dighet lördag och söndag – s.k. dubbelfridygn.

Utebliven planerad veckofridag förläggs så snart verksamheten med- ger. Veckofridagarna kan endast tas ut som ledig tid.

4.4 Arbetstidsbank

Arbetstagare erhåller en arbetstidsbank om 30 timmar år 2018, 30 timmar år 2019, 15 timmar år 2020 och 15 timmar år 2021. Timmarna tas ut som ledig tid under innevarande år när verksamheten så medger och efter samråd mellan arbetsgivare och arbetstagare. Timmarna kan endast tas ut som ledig tid.

Punkterna 5.– 9. Övertid m.m., obekväm arbetstid, beredskap, för- skjuten arbetstid och ansvarsarbetstid – har utgått fr o m 2018-01-01.

Tjänste- och personalbostad

10. § 36 tillförs:

Arbetstagare är skyldig att bo i tjänstebostad om arbetsgivaren anvisar sådan. Undantag får medges om särskilda skäl finns. Hyran för tjänstebo- stad ska motsvara hyran för bostad som med hänsyn till bruksvärdet är likvärdig. Hyra för lägenhetsyta större än 100 kvm beräknas ej. I hyran in- går kostnader för värme och varmvatten. Hyran för tjänstebostaden beta- las genom avdrag på arbetstagarens lön. Om det inte går att göra avdrag betalar arbetstagaren hyran i efterskott.

Arbetstagaren svarar för skötsel av mindre trädgård som hör till tjäns- tebostaden.

Vid tjänstledighet för enskilda angelägenheter mer än tolv (12) måna- der ska ny överenskommelse träffas mellan arbetsgivare och arbetstagare avseende bostadens storlek eller hyran för densamma alternativt att ar- betstagaren lämnar tjänstebostaden.

Vid omplacering hos arbetsgivaren är arbetstagaren skyldig att lämna tjänstebostaden.

Anmärkning

Arbetsgivaren förbinder sig att fastställa den hyra som föreslås av Svenska kyrkans arbetsgivarorganisation. Förslaget till hyressättning följer en be- dömning utförd av fristående bostadskonsult eller motsvarande. Hyres- sättningen regleras enligt hyreslagen. MBL gäller inte. Svenska kyrkans arbetsgivarorganisation informerar årligen den fackliga organisationen om principerna för hyressättningen.

Med trädgård av mindre storlek menas en trädgård runt tjänstebostaden bestående av ca 1 000 kvm.

Skulle gällande tillämpning av skattelagstiftningen i rubricerad fråga änd- ras under avtalsperioden kan förhandlingar påkallas mellan de centrala parterna.

Flyttningsersättning

12 § 38 tillförs:

För arbetstagare som är skyldig att flytta till tjänstebostad och/eller läm- nar tjänstebostad vid omplacering eller pensionering svarar arbetsgivaren för transporten av bohaget.

Anmärkning

Vid flytt från tjänstebostad i samband med pensionering avses flytt till närmaste tätort med egentlig bostadsmarknad.

Arbetsgivaren svarar för upphandlingen av flyttningen och betalar till flyttfirman.

Övriga   särskilda   bestämmelser     

Kyrkoherdevikariat

Arbetsgivare och komminister kan, enligt grunderna för Kyrkans löneav- tal, träffa överenskommelse om särskild ersättning för komminister som vid andra tillfällen än veckofridagar har att vikariera för kyrkoherde un- der kortare tid än tre månader.

Anmärkning

Bestämmelsen gäller inte i det fall då överenskommelse träffats om att vi- kariat för kyrkoherde ingår i lönen.

Vikarie för domprost hanteras i särskild ordning.

Ersättning vid tjänsteresa

Ersättning för resa i tjänsten utgår enligt Bil 14. Ersättning utbetalas för resa från av arbetsgivaren fastställt tjänsteställe till förrättningsstället. Ar- betstagaren ska föra åkningsjournal enligt fastställt formulär. Vid resa med egen bil ska resans ändamål, ort, längd och eventuella medresande anges. Vid resa med andra färdmedel ska kostnader styrkas.

Istället för ersättning enligt Bil 14 kan, i tätort, inom församling/sam- fällighet ett åkningsanslag utges med högst 375 kronor per månad till präst för åkning i tjänsten. Åkningsanslaget disponeras utan redovis- ningsskyldighet. Åkningsanslaget betalas ut månadsvis samtidigt med lö- nen. Vid hel ledighet under längre tid än 14 dagar i en följd ska anslaget för överskjutande tid inte beaktas.

Anmärkning

Åkningsjournalen ska lämnas in en gång per månad.

I samband med själavård ska besöksadress anges på ett sådant sätt att upp- gift om individ inte röjs.

Istället för ersättning enligt Bil 14 kan, i tätort, inom församling/samfäl- lighet ett åkningsanslag utges med högst 375 kronor per månad till präst för åkning i tjänsten. Åkningsanslaget disponeras utan redovisningsskyl- dighet. Åkningsanslaget betalas ut månadsvis samtidigt med lönen. Vid hel ledighet under längre tid än 14 dagar i en följd ska anslaget för över- skjutande tid inte beaktas.

Om åkningsanslaget ska betalas ut för del av kalendermånad ska åk- ningsanslag utges med belopp motsvarande åkningsanslaget delat med antalet kalenderdagar i månaden.

Arbetstagare som har åkningsanslag kan i undantagsfall välja annat färdmedel än allmänna kommunikationer. Ersättning från arbetsgivaren utgår endast då allmänna kommunikationer inte varit möjliga och lämp- liga att använda.

Anmärkning

För tjänsteresa utanför församling/samfällighet kan den som har åknings- anslag erhålla reseersättning enligt Bil 14.

Övergångsbestämmelser för präst

• 1. Arbetstagare som 1999-12-31 har fullmakt behåller rättsverkan av den så länge nuvarande anställning består. Kyrkoherde och kommi- nister behåller fullmaktens rättsverkan vid förflyttning i samband med indelningsändring (prop. 1998/99:38).

2. Utgår

3. Utgår

4. För sparade semesterdagar enligt AKT utgår inget semesterdagstil- lägg. För sparade semesterdagar enligt ALFA utgår semesterdagstil- lägg enligt Svenska kyrkans AB.

Arbetstagare födda 1959 eller tidigare behåller 35 semesterdagar så länge vederbörande kvarstår i den anställning som innehas per 1999- 12-31 och som överförs till den nya organisationen 2000-01-01.

Xxxxxxxxxxxx födda 1960–1969 behåller 31 semesterdagar så länge vederbörande kvarstår i den anställning som innehas per 1999-12-31 och som överförs till den nya organisationen 2000-01-01.

Det år arbetstagaren fyller 50 år kvalificerar sig arbetstagaren för 32 semesterdagar.

Arbetstagare födda 1970 eller senare behåller 28 semesterdagar så länge vederbörande kvarstår i den anställning som innehas per 1999- 12-31 och som överförs till den nya organisationen 2000-01-01.

Det år arbetstagaren fyller 40 år kvalificerar sig arbetstagaren för 31 semesterdagar. Det år arbetstagaren fyller 50 år kvalificerar sig ar- betstagaren för 32 semesterdagar.

5. Beträffande de förmåner, som med stöd av ALFA, reglerats i lokala av- tal gäller fr o m 2000-01-01 följande efter förhandling i respektive stift:

Tillsvidareanställd arbetstagare som 1999-12-31 har ett fast löne- tillägg behåller det hos nuvarande arbetsgivare som ett fast lönetillägg även efter 2000-01-01 under den tid arbetsuppgiften fullgörs. Dock behålles ej fast lönetillägg för arbete på obekväm arbetstid.

Anmärkning

Med fast lönetillägg avses tillägg som utgår med samma belopp varje må- nad t.ex. kallortstillägg, språktillägg och kontraktsprosttillägg.

Särskilda bestämmelser för diakon

Särskilda bestämmelser till

Svenska     kyrkans     AB         

1. Anställningsform

§ 4 tillförs:

Diakons tjänstgöring efter vigningen kan vara en introduktionsbefattning för nyvigd diakon. Denna tjänstgöring kan högst uppgå till 18 månader och ger inte någon företrädesrätt enligt 25 § LAS till fortsatt anställning efter detta.

Särskilda bestämmelser för församlingspedagog       

Handledning för församlingspedagoger

Parterna är överens om att arbetsgivare vid beviljande av handledning bör uppmärksamma församlingspedagogers behov av detta.

Särskilda bestämmelser för kyrkomusiker          

Tillämpningsområde

1. Dessa bestämmelser gäller för kyrkomusiker, vars huvuduppgift är orgelspel vid gudstjänster och övriga kyrkliga handlingar enligt den ordning som gäller för Svenska kyrkan, främjande av kyrkosången, fri musikundervisning med inriktning på Svenska kyrkans musikverk- samhet samt vård av de orglar och andra instrument som finns hos församlingarna.

2. För visstidsanställda arbetstagare vars arbetstid understiger 40 % av den för motsvarande heltid gällande arbetstiden gäller endast punkt 4 b–c samt 5 b–c.

Utbildning

3. Organist ska ha avlagt Svenska kyrkans kyrkomusikerexamen, som förste organist på A-nivå eller som organist på lägst B-nivå eller annan utbildning som prövats likvärdig. Kantor ska antingen ha avlagt Svenska kyrkans kyrkomusikerexamen på lägst C-nivå, eller genom- gått annan utbildning som prövats likvärdig.

Särskilda bestämmelser för kyrkomusiker

Anställningsform

4. § 4 tillförs:

Provanställning syftande till tillsvidareanställning

a) Har upphört att gälla.

Visstidsanställning

b) Visstidsanställning för arbetstagare utan föreskriven utbildning över- går inte i tillsvidareanställning enligt 5 a § LAS och ger inte företräde enligt 25 § LAS till ny anställning (återanställning).

c) arbetstagare vars arbetstid understiger 40 % av den för motsvarande heltid gällande arbetstiden får anställas för viss tid.

Arbetstid

5. § 13 mom. 2 och 5 ersätts med följande:

a) Veckoarbetstiden för heltidsanställd kyrkomusiker utgör 38 timmar och 15 minuter i genomsnitt per vecka under tillämplig beräknings- period. Ordinarie arbetstid kan förläggas till sön- och helgdag eller till vardag och helgdag.

b) Arbetstagaren erhåller i genomsnitt minst två fridygn per vecka, därav minst en sön- eller helgdag per månad. Vid dessa tillfällen ska arbets- givaren eftersträva att arbetstagaren erhåller fridygn lördag och sön- dag – s.k. dubbelfridygn. Vidare förläggs fridygnen så att arbets- tagaren är helt tjänstgöringsfri under minst en av följande helger per år: nyår, påsk, pingst, midsommar, allhelgonahelgen eller jul. Arbets- givaren ska eftersträva att denna ledighet växlar mellan helgerna.

c) För deltidsanställd arbetstagare, bör arbetsgivaren eftersträva att arbetstiden koncentreras till färre dagar, för att möjliggöra fler xxxxx- xxx.

d) Arbetstiden förläggs enligt något av följande alternativ:

1) Schemaläggning 100 % av arbetstiden

Vid schemaläggning 100 % kan arbetsuppgifternas totala volym fastställas med av centrala parter upprättad tidlista som underlag, utifrån de av arbetsgivaren angivna arbetsuppgifterna. Innan fast- ställande förs förhandling mellan arbetsgivare och lokal arbets- tagarorganisation. Protokoll avseende sådan förhandling har inte verkan som lokalt kollektivavtal. Den genomsnittliga veckoarbets-

tiden, vid heltid, är 38 timmar och 15 minuter. Beräkningsperio- den följer av bestämmelsen i AB § 13 mom. 6. Vid schemaläggning har arbetstagaren rätt till flextid enligt Svenska kyrkans AB § 14.

2) Arbetsbeskrivning/instruktion

Vid arbetsbeskrivning/instruktion fastställs arbetsuppgifterna, dess antal och totala volymen enligt tidlistan, i ett lokalt kollektiv- avtal.

3) Arbetsgivare och lokal arbetstagarorganisation kan träffa kollektivavtal om annat.

När överenskommelse inte kan träffas om vilket alternativ för arbetstids- förläggning som ska användas gäller schemaläggning 100 % av arbetsti- den.

Anmärkning

Inom anställningen avsätts och samlas tid för kompetensutveckling och utvecklingsarbete utifrån riktmärket 100 timmar per heltidsanställd och kalenderår. Denna tid fördelas mellan arbetstagarna.

I tidlistan ska semestern beaktas oavsett hur arbetstiden förläggs.

Till kompetensutveckling och utvecklingsarbete räknas enskild och kol- lektiv fortbildning, organisations-, verksamhets- och arbetslagsut- veckling, utvecklingssamtal och liknande aktiviteter. Tid som avsatts för kompetensutveckling och utvecklingsarbete förutsätts användas till detta.

Förhandlingsordning vid oenighet

Om enighet om volymberäkning enligt punkt 1 (schemaläggning) inte uppnås kan lokal part begära centrala parters stöd. Begäran ska ha inkom- mit till centrala parter innan den lokala förhandlingen avslutas och ska åtföljas av skriftligt underlag till stöd för de lokala parternas uppfattning.

Övriga bestämmelser för kyrkomusiker  

Överklagande

6. Församlingens beslut om behörighet enligt 34 kap. 15 § och 15 a § Kyr- koordningen får överklagas hos domkapitlet i enlighet med 58 kap. 1 och 3

§§ kyrkoordningen.

Övergångsbestämmelser

7. För kyrkomusiker med konstitutorial eller fullmakt gäller övergångs bestämmelser från 1990-06-05 bilaga 2.

8. För skolkantor som har fullmakt/konstitutorial eller förordnande som jämställs med konstitutorial, tillkommer det de lokala parterna att överenskomma om eventuellt erforderliga anpassningar med hänsyn till skolkantorernas särskilda arbetsförhållanden.

Arbetskläder

9. Till arbetstagare anställd tillsvidare tillhandahålls skor särskilt anpas- sade för orgelspel.

Tidlista    för    kyrkomusiker       

Denna tidlista är ett underlag för tids- och volymberäkning av de av ar- betsgivaren angivna arbetsuppgifterna vid instruktion.

Arbetsuppgifterna och tidsåtgången fastställs för tjänsten. Därefter görs en anpassning till vad kyrkomusikern kan utföra med hänsyn tagen till ledigheter.

Uppdatering av instruktion eller schema sker i samband med nyrekry- tering och i övrigt vid behov.

Verksamhetsgemensam

I denna tid ingår verksamhetsgemensamma personalsammankomster. Tidsåtgången fastställs utifrån verksamhetens behov. Det är betydelsefullt att deltidsanställda ges tillfälle att delta i personalsammankomster i sam- ma omfattning som heltidsanställda.

Samlat i begreppet ”Allmänt” ingår eget övande oavhängigt guds- tjänster, tjänstgöring av administrativ art såsom kontakt med allmänhet, medarbetare, media, telefonkontakter, ev. telefontid, sammanträden i t ex kyrkoråd m.m., årsplaneringar, budgetarbete, notvård för instrument- musikalier, samt av stiftet anordnad fortbildning. Tidsåtgången för detta är 20 % av arbetstiden exklusive förflyttningstid, semester och kompe- tensutveckling.

I uppgiften instrumentvård ingår att till kyrkorådet anmäla behov av underhåll samt brister, vilka kyrkomusikern inte själv kan åtgärda. Kyr- komusikern ska vid behov själv stämma orglarnas rörverk. Tidsåtgången beräknas i normalfallet till en timme per vecka.

Instruktionen innebär inte något hinder att göra en lokal beräkning av tidsåtgången i de fall orgeln är av enklare slag eller de lokala förhållandena är sådana att endast en av flera kyrkomusiker behöver ta på sig ansvaret för orgelvården.

Detta innebär att även mindre tid, eller ingen tid, upptas i tidlistan för orgelvård. Medför orgelvården krav på förflyttning ska tid för detta läggas in som förflyttningstid. Vård av orglar med många rörverk eller av flera instrument kan kräva mer tid än en timme per vecka. Beräkningen avser tid för alla förekommande instrument.

Gudstjänster och kyrkliga handlingar

Hit förs gudstjänster av olika slag samt verksamheter som har som huvud- sakligt syfte att medverka i gudstjänsten.

I nedan angiven tid för kyrkomusikers tjänstgöring vid gudstjänster och kyrkliga handlingar ingår för- och efterarbete samt genomförandet av uppgiften på arbetsplatsen. I den angivna timtiden ingår t ex: samråd med präst om psalmval, liturgi solist- och körmedverkan, inläsning av gudstjänstens texter, tid för val av repertoar (inte körrepertoar), preludier, postludium, eget förberedande och inövande.

Huvudgudstjänst

Hit räknas huvudgudstjänst med eller utan nattvard och särskilda huvud- gudstjänster enligt Svenska kyrkohandboken, kapitel 1.

Huvudgudstjänst beräknas från 4 timmar upp till 8 timmar.

Det ger möjlighet för de lokala parterna att anpassa tidsåtgången för musikern till de krav på omfattning och kvalité som är lämplig.

Kriterier som påverkar timtalet inom intervallet är:

• Kvalitetskriterier kan t ex vara varierande och mer omfattande koral- preludier och postludier, arbete med sång- eller instrumentalsolister eller ensemblemedverkan.

• Andra kriterier kan t ex vara lokalt engagemang i kyrkans musikliv, besöksfrekvens och karaktären av gudstjänsten som ”kyrklig stor- helg” såsom t ex l:a advent och Alla Helgons Dag.

• Dubblering av huvudgudstjänst samma dag beräknas till hälften av huvudgudstjänsten. Med dubblering avses i detta moment utförande av i huvudsak samma gudstjänst, samma psalmer, samma musik och med samma präst. Om kyrkomusikern samma dag tjänstgör vid två huvudgudstjänster av olika karaktär så innebär detta inte dubblering. Dop och konfirmation som är integrerad i huvudgudstjänst ingår i den ovan angivna tiden. Dop och konfirmation som utföres omedel- bart före eller efter huvudgudstjänst räknas således som fristående handlingar.

Övriga gudstjänster

Gudstjänst som veckomässa, helgmålsbön, dopgudstjänst, förbönsguds- tjänst, skolgudstjänst och liknande gudstjänster enligt Svenska kyrko- handboken, kapitel 2 beräknas från 2 timmar upp till 3 timmar. Det högre timtalet förutsätter ett mer omfattande kyrkomusikaliskt inslag.

Gudstjänst vid vårdinrättning beräknas till 2 timmar. Om samma gudstjänst utföres i anslutning till den tidigare, beräknas tidsåtgången till faktisk tid inklusive tid för väntan och förflyttning.

Tidsåtgången beräknas lokalt för gudstjänster och samlingar som te- mamässa, Taizémässa, missionsgudstjänst, basargudstjänst, freds- gudstjänst, kortare bönestunder såsom t ex veckobön, morgonbön, lunch- gudstjänst, psalmkväll och liknande.

Även i de fall då arbetsgivaren bedömer kyrkomusikerns närvaro nöd- vändig vid minnesstunder i samband med begravningar skall tiden beräk- nas lokalt.

Musikgudstjänst och konsert

Musikgudstjänst/konsert kan vara av olika karaktär, därför beräknas tidsåtgången lokalt. Tidsåtgången för egenproducerade musikguds- tjänster/konserter av större omfattning kan variera mycket, därför beräk- nas tidsåtgången lokalt. De tider som diskuterats mellan de centrala par- terna rör sig från 10 timmar och upp till 60 timmar. Om denna typ av verksamhet inte förekommer årligen bör den inte läggas in i kyrko- musikerns normala arbetsuppgifter utan kräver i så fall speciellt beslut av arbetsgivaren.

Xxxxxxxxx som påverkar timtalet: Vid beräkning av tidsåtgången får hänsyn tas till bl. a. följande: rekrytering av solister/instrumentalister, re- pertoarval, programutformning, agenda, översättning, presentation, re- petition, annonsering, nyinstudering, svårighetsgrad av musikguds- tjänsten/konserten, arrangemangsskrivning, egna kompositioner etc.

Musikgudstjänst/konsert där kyrkomusikern är anordnare, men en annan musiker utför huvuddelen av programmet, beräknas lokalt till ett lägre antal timmar än för egenproducerad musikgudstjänst. Om kyrko- musikern t.ex. har engagerat en solist som ofta anlitas i sådana samman- hang och där kyrkomusikerns arbetsinsats motsvarar samma insats som anges i Svenska kyrkohandboken kapitel 2 görs timberäkningen enligt detta moment.

Kyrkliga handlingar

Detta moment omfattar kyrkliga handlingar som är fristående och inbe- griper förrättningar även för den som inte är kyrkobokförd hos arbetsgi- varen.

Vid kyrkliga handlingar ingår ackompanjemang åt solister såvida inte ackompanjemanget kräver övning med solist vid separat tillfälle. Vidare

ingår kontakter med berörda parter inför de kyrkliga handlingarnas ge- nomförande och utformning.

För kyrkomusiker med särskild kompetens och skicklighet inom delar av verksamhetsområdet, som normalt inte ingår i anställningen, t.ex. solo- sång, kan arbetsuppgiften vägas in i den individuella och differentierade lönesättningen. Solosång är emellertid ett frivilligt åtagande.

Konfirmation beräknas till 4 timmar. Dop, vigsel och begravning be- räknas i normalfallet från 1 timme och upp till 4 timmar.

Undervisning

Kyrkans musikundervisning är central både som ett led i dopunder- visningen och med tanke på den framtida rekryteringen till kyrko- musikeryrket.

Kyrkans individuella (”fria”) musikundervisning timberäknas med sitt dubbla värde varvid för- och efterarbete ingår i tidsberäkningen.

Till detta avsnitt hör konfirmandundervisning, medverkan i minior- och juniorverksamhet etc., skolprojekt, jul-, påskvandringar, orgel- visningar och därmed jämförbara aktiviteter. Tiden för dessa aktiviteter beräknas lokalt.

Körverksamhet

Körverksamhet kan hänföras antingen till gudstjänst, undervisning eller diakoni. Avgörande är arbetsgivarens huvudsyfte med verksamheten.

Tidsåtgången för en kör beräknas i normalfallet till 230 årstimmar. I årstimtalet ingår rekryteringsarbete, repertoarförnyelse, inköp, egen för- beredelse, notvård och katalogisering, tid för kyrkosångshögtider på riks-

, stifts- och kontraktsnivå, körstyrelse och övrigt arbete som står i direkt anslutning till verksamheten.

Årstimtalet är beräknat efter en kör med ca 20 aktiva korister och en övningstid på ca 1,5 timme och ca 10 framträdanden per år. Kör med min- dre verksamhet beräknas till ett lägre årstimtal. Kör med större verksam- het beräknas till högre årstimtal.

Utvecklingsdokument        

Kyrkomusiken i trossamfundet Svenska kyrkan

Syfte

Syftet med detta utvecklingsdokument är att tillhandahålla ett använd- bart instrument för att underlätta relationen arbetsgivare – arbetstagare och samtidigt inspirera till fortsatt utveckling av kyrkomusiken i församlingslivet. Arbetsgivare och arbetstagare visar med detta doku- ment, att man gemensamt vill ta ansvar för denna utveckling.

Kyrkomusikens betydelse

Kyrkomusiken i Sverige är i ett internationellt perspektiv av mycket hög standard.

Kyrkomusiken är mycket betydelsefull för många, vilket bl.a. kyrko- musikutredningen 2004 visar, och vänder sig till alla människor.

Kyrkomusiken bidrar därigenom till att kyrkan såväl behåller som ny- rekryterar medlemmar, vilket ytterst är en förutsättning för Svenska kyr- kans överlevnad.

Kyrkomusikerns roll

Kyrkomusikern har i arbetslaget en särskild kompetens som ska tas till- vara i samarbetet med övriga anställda.

För bästa möjliga utveckling av verksamheten är det av stor vikt att kyrkomusikerna får ägna en så stor del som möjligt av sin tid åt att musi- cera.

Det är i vår tid viktigt att finna nya gudstjänstformer, och i detta arbete är det mycket betydelsefullt att kyrkomusikern har del och tar del i ansva- ret tillsammans med präst och andra medarbetare.

Viktigt är också att kyrkomusikern ges stor delaktighet i utformning- en av kyrkliga handlingar och på ett tidigt stadium involveras i förbere- delserna, t.ex. vid det första mötet med ett sorgehus.

Kyrkomusikern är som körledare ansvarig för den största frivillig- gruppen i kyrkan. I ett allt mer sekulariserat samhälle och med ett oänd- ligt utbud av aktiveter för barn, ungdomar och vuxna blir det dock på många håll allt svårare att rekrytera sångare till dessa grupper. Detta är ett viktigt församlingsarbete, och kyrkomusikern måste därför i församling- en och arbetslaget ges allt stöd som hon/han behöver i denna uppgift. Ofta

finns det behov av stöd i form av medhjälpare och samverkan med andra personer i arbetslaget, inte minst i stora barnkörgrupper.

Utvecklingsarbete och kompetensutveckling

Utvecklingen inom kyrka och samhälle förutsätter ständigt ny kunskap och kyrkomusikerns vidareutbildning, fortbildning och kompetens- utveckling är därför mycket viktig. För att inte stagnera i musikalisk kom- petens krävs att en stor del av avsatt tid för kompetensutveckling läggs på musik.

Kyrkomusikern bör ges möjlighet och uppmuntras att profilera sig inom sitt yrkesområde, och församlingarna bör på ett mer medvetet sätt rekrytera rätt musiker efter församlingens behov.

Som körledare är kyrkomusikern ofta ledare för stora körgrupper. Detta måste särskilt uppmärksammas genom utbildning och stöd. Därför är det viktigt att fortbildning även sker i ledarskap och social kompetens. Tid för kompetensutveckling och utvecklingsarbete bör i utvecklings- samtal diskuteras, planeras och utvärderas. I utvecklingssamtalet ska ock- så detta utvecklingsdokument, kopplat till den aktuella situationen i för- samlingen belysas.

Nyskapande av musik

Kyrkans musik präglas av både tradition och förnyelse. Ansvaret för ny- skapande av kyrkomusik ligger bl.a. på den lokala församlingen. Där sär- skild fallenhet för komponerande och arrangerande finns bör utrymme för nyskapande ges. Detta är förstås en stor rikedom för församlingen, och beställningar av ny kyrkomusik bör uppmuntras både av församlingarna lokalt och av kyrkan i övrigt.

Arbetsmiljö

Den fysiska arbetsmiljön är i nuläget på de flesta håll inget stort problem. Regelverket är tydligt och lätt att följa. Den psykosociala arbetsmiljön är mer svårhanterlig. Arbetsgivare och arbetstagare måste gemensamt verka för förbättringar inom detta område.

Möjlighet till handledning bör finnas för alla kyrkomusiker.

Rekrytering och anställning

För att rekrytera nya kyrkomusiker krävs nya arbets- och samarbetsfor- mer vad gäller fri musikundervisning. Bl.a. bör möjligheter till försam- lingsgränsöverskridande samarbete prövas, t.ex. kan en duktig

orgelpedagog, en skicklig gospelkörledare o.s.v. erbjudas uppgifter över församlingsgränserna. Med på många håll vikande kommunala satsningar på musikutbildning för barn och ungdom, blir kyrkans egna insatser på detta område desto viktigare.

I samband med anställning av ny kyrkomusiker måste behörighets- regler upprätthållas och meritvärdering ske på ett tillfredsställande sätt i församlingen.

Vid anställning av nyutbildad organist/kantor utses i normalfallet en ansvarig person för att fullgöra viss handledning.

Handledaren ska om möjligt vara en kyrkomusiker i församlingen el- ler kontraktet. Villkoren för handledaren måste klarläggas av parterna under avtalsperioden och adekvat utbildning för uppgiften är nödvändig.

Erfarna kyrkomusiker

Det är viktigt för en framgångsrik musikverksamhet att behålla äldre kyr- komusiker med stor erfarenhet och stort kunnande tills de av åldersskäl går i pension. Ett gemensamt partsarbete bör här ske för att hitta intres- santa och stimulerande uppgifter för denna grupp av musiker. Som exem- pel kan nämnas den ovan angivna uppgiften som handledare för nyutbil- dad kyrkomusiker.

Ekonomi

Kyrkomusiken har hittills överlag haft goda ekonomiska förutsättningar och nödvändiga medel har ställts till förfogande. Antalet kyrkotillhöriga kommer i framtiden att bestämma kyrkans ekonomi och ett troligt mins- kande medlemstal innebär minskade resurser. Dock är det viktigt med tanke på kyrkomusikens betydelse (se ovan) att sträva efter att behålla re- surserna för kyrkomusiken. Medel måste då finnas för körernas verksam- het, inklusive inköp av notmaterial. Likaså måste det finnas pengar till församlingens instrument, akustiska såväl som digitala, både för nyinves- teringar och underhåll. För kyrkans konsertanta verksamhet bör i linje med vad musikutredningen visade hösten 2004 ansvaret i ekonomiskt av- seende också tas av samhället i ökande grad.

Faktorer för ett framgångsrikt kyrkomusikaliskt arbete

Det finns många olika faktorer som lett till den mångsidiga och fram- gångsrika kyrkomusikaliska verksamhet som finns idag. En viktig faktor är att kyrkomusikerna i hög grad delar samma visioner och mål. Bred kompetens, målinriktat arbete med hög kvalitet och ett positivt

arbetsklimat är faktorer som bidrar till ett mångsidigt och framgångsrikt arbete. Dock saknas nästan helt forskningskunskaper om vad som är spe- cifika framgångsfaktorer på det kyrkomusikaliska området. Parterna av- ser att var för sig och tillsammans verka för att kunskaper om vad som påverkar ett framgångsrikt kyrkomusikaltist arbete utvecklas och för- bättras.

Särskilda bestämmelser för lärare, förskollärare och fritidspedagoger

Introduktionsperiod

En arbetsgivare som har anställt en lärare eller förskollärare som har be- hörighetsgivande examen ska se till att denne, när anställningen påbörjas, får en introduktionsperiod. Detta regleras närmare i skollagen.

Utveckling av verksamheten

Tidsåtgången fr olika arbetsuppgifter kan variera avsevärt från individ till individ och även från situation till situation. Faktorer som ska beaktas är antalet elever/gruppdeltagare, deras förkunskaper, undervisningstid och komplexitet, utrustningsmässiga och lokalmässiga förutsättningar och ar- betstagarnas erfarenheter.

Parterna är ense om vikten av att skol-och förskoleverksamhet ut- vecklas. Om arbetsgivaren höjer kvaliteten genom att inrätta lektors- eller förste lärarbefattningar och söker statsbidrag för detta, ska skollagens (SFS 2010:800) regler tillämpas.

Lönesatsning

Löneinstrumentet ska användas för att skapa bättre resultat och göra lä- raryrket mer attraktivt. Huvudmännen behöver tydligare lyfta fram bra lärare, bra arbetssätt och bra resultat. Centrala parterna är överens om att stimulera de lokala parterna att arbeta för en förbättrad resultatutveck- ling i alla skolformer och förstärka attraktiviteteten och förutsättningarna för läraryrket. Det är ett viktigt ansvarstagande för huvudmännen att lö- nemässigt ha en fortsatt utveckling för lärare inom den kyrkliga verksam- heten för att värna och behålla den kompetens som finns samt att attra- hera nya kompetenta medarbetare. för lärare.

Särskilda bestämmelser för kyrkvakt- mästare, kyrkogårdsvaktmästare, krematoriepersonal samt städpersonal

Särskilda bestämmelser till

Svenska     kyrkans     AB         

Arbetstid

§ 13 tillförs:

a) Den ordinarie arbetstiden får i normalfallet inte överstiga 9 timmar per dag.

b) Arbetstagare erhåller minst två fridygn i genomsnitt per vecka, därav minst en sammanhängande lördag och söndag per månad. Xxxxxxxxx förläggs så att arbetstagaren är helt tjänstgöringsfri under minst en av följande helger: nyår, påsk, pingst, midsommar eller jul.

Parterna lokalt kan vid förhandling komma överens om avvikelser från dessa bestämmelser.

Övriga   särskilda   bestämmelser     

Säsongsanställd med företrädesrätt enligt LAS

Vid all personalplanering ska, med utgångspunkt i verksamhetens behov, redan anställd personals kompetens eller utvecklingsmöjligheter vägas mot nyrekryteringsbehovet.

När en säsongsanställd som uppfyller tidsvillkoret för företrädesrätt för tillsvidareanställning enligt 25 § LAS finns hos arbetsgivaren, bör överläggning upptas av endera parten, innan rekrytering av tillsvidare- anställd genomförs.

Särskilda bestämmelser för betingsarbetande kyrkvaktmästare, kyrkogårdsvaktmästare m.fl. (löneformulär)         

Definitioner

1. Med kyrkvaktmästare och kyrkogårdsvaktmästare avses arbetstagare anställd att svara för skötsel, drift och underhåll av kyrkogård, fastigheter, kyrkor samt biträda vid gudstjänster och kyrkliga handlingar m.m. Ar- betstagare är skyldig att utföra både inne- och utearbete.

2. Med församlingsvärd/-värdinna avses arbetstagare som vid församlingshem/-gård huvudsakligen svarar för t.ex. uthyrning av lokaler samt serveringsservice, städning, inventarier och tillbehör, uppvärmning och allmän tillsyn av fastigheten. Även vissa utearbeten kan ingå i arbets- uppgifterna.

Särskilda bestämmelser till

Svenska     kyrkans     AB         

Arbetstid

3. § 13 mom. 2 ersätts med följande:

Ordinarie arbetstid fastställs i löneformulär och ska för heltidsanställd utgöra 2 000 timmar per år.

Vid fastställandet av årsarbetstiden ska under kalenderåret före- kommande arbetsuppgifter medräknas, med undantag för sådana som be- räknas infalla under fridygn.

Ordinarie arbetstid ska förläggas mellan kl. 06.00 och 22.00. Dock ska arbetstagare mellan kl. 22.00 och 06.00 utföra erforderligt eldningsarbete samt gårds- och gaturenhållning.

4. Arbetstagare erhåller två fridygn i genomsnitt per vecka, därav minst en sammanhängande lördag och söndag per månad. Fridygnen förläggs så

att arbetstagaren är helt tjänstgöringsfri under minst en av följande hel- ger: nyår, påsk, pingst, midsommar eller jul.

Anmärkningar

1. Arbetsgivare och arbetstagarorganisation kan vid lokal förhandling komma överens om avvikelser från dessa bestämmelser.

2. Xxxxxx föreligger ej att förlägga veckovilan t.ex. i början av den ena sju- dagarsperioden och i slutet av den andra.

Semester

5. § 27 mom. 15 tillförs:

I löpande semesterlön ska även ingå förekommande schabloniserat tillägg för obekväm arbetstid enligt punkt 7 nedan.

Övertid m.m.

6. § 20 ersätts med:

a) För extra arbetsuppgifter enligt punkt 10 nedan som arbetstagare be- ordras utföra utges kompensation med 120 % av 1/165 av månadslönen för heltidsanställd.

b) För extra arbetsuppgifter enligt punkt 10 nedan som arbetstagare be- ordras utföra vardagar, mellan kl. 19.00 och 22.00 (ej fridygn, eller dag före söndag och helgdag), utges kompensation med 180 % av 1/165 av månadslönen för heltidsanställd.

Ersättning utges för minst en timme.

c) För extra arbetsuppgifter enligt punkt 10 nedan som arbetstagare be- ordras utföra under fridygn, dag före sön- eller helgdag, söndagar och helgdagar eller eljest mellan 22.00 och 06.00 utges kompensation med 240 % av 1/165 av månadslönen för heltidsanställd.

Ersättning utges för minst två timmar.

Anmärkning

För deltidsanställd arbetstagare ska månadslönen uppräknas till lön som om arbetstagaren är heltidsanställd med full ordinarie arbetstid.

I ersättningen ingår semesterlön och semesterersättning med belopp som förutsätts i semesterlagen.

Tillägg för obekväm arbetstid

7. § 21 ersätts med:

7.1 Arbetstagare, som under nedan angivna tider utför ordinarie arbets- upp- gifter enligt punkt 9 nedan, erhåller tillägg för obekväm arbetstid med belopp som framgår av beloppsbilaga.

Obekväm arbetstid utgör

a) Tid från kl. 00.00 till kl. 24.00 på söndag eller helgdag, lördag eller på dag som både föregås och efterföljs av söndag eller helgdag, varvid jul- och nyårsafton jämställs med helgdag.

b) Tid från kl. 16.00 till kl. 22.00 vardag – ej lördag – närmast före tret- tondag jul, första maj, Xxxxxx xxxxxxxxxxxxxxx, nationaldagen eller Alla Helgons dag.

c) Tid från kl. 22.00 till kl. 24.00 och från kl. 00.00 till kl. 06.00 vardag.

d) Tid från kl. 19.00 till kl. 22.00 vardag närmast före lördag

I samband med fastställande av tidsåtgången för ordinarie arbetsuppgifter enligt punkterna 9–13 nedan framräknas tillägget genom att det antal ar- betstimmar, som beräknas infalla under ovanstående tider, multipliceras med belopp som framgår av beloppsbilaga. Det framräknade beloppet ut- betalas med 1/12 varje månad som ett tillägg till månadslönen.

Anmärkning

Sammanräknad o-tilläggstid per år avrundas till hela timmar.

7.2 Utöver ovan nämnda belopp utges för under nedan angivna tider ut- förda ordinarie arbetsuppgifter enligt punkt 9 nedan ett extra tillägg för obekväm arbetstid vid storhelger per fullgjord arbetstimme med belopp som framgår av beloppsbilaga.

Obekväm arbetstid vid storhelger

a) Tid från kl. 18.00 på dag före långfredagen till kl. 07.00 på dagen efter annandag påsk.

b) Tid från kl. 18.00 på dag före pingstafton, midsommarafton, julafton eller nyårsafton till kl. 07.00 på vardag närmast efter helgdagsaftonen.

7.3 För extra arbetsuppgifter enligt punkt 10 nedan utgår ej o-tillägg.

Normalinstruktion

8. Normalinstruktion för kyrkvaktmästare och kyrkogårdsvaktmästare gäller för arbetstagare med upprättat löneformulär dock enbart i den om- fattning som följer av formuläret.

Arbetsuppgifter och tidlista

9. Med ordinarie arbetsuppgifter avses de i löneformuläret angivna ar- betsuppgifterna.

10. Med extra arbetsuppgifter avses de arbetsuppgifter som inte finns an- givna i löneformuläret. Extra arbetsuppgifter omfattas inte av arbetstids- lagens bestämmelser om övertid och/eller mertid.

11. Tidsåtgången för ordinarie arbetsuppgifter fastställs med ledning av tidlista för kyrkvaktmästare och kyrkogårdsvaktmästare eller efter upp- skattning.

Anmärkning

Angiven tidlista ska jämväl tillämpas vid beräkning av tidsåtgången för så- dana arbetsuppgifter, som inte är att hänföra till arbetstagarens ordinarie arbetsuppgifter.

12. Fastställandet av tidsåtgången för ordinarie arbetsuppgifter sker vid förhandlingar. Om endera parten så påkallar, ska gemensam uppmätning ske och tidsåtgången fastställas med ledning av tidlistan. Den av de cen- trala parterna utarbetade blanketten för fastställande av tidsåtgång ska användas.

Förhandlingsregler vid upprättande av löne- formulär

Vid upprättande av löneformulär samt ändringar i eller tillägg till befint- liga löneformulär ska "Förhandlingsregler vid upprättande av löneformu- lär" följas.

Lönebestämmelser m.m. för timavlönad betings- arbetande kyrkvaktmästare och/eller kyrko- gårdsvaktmästare

14. Arbetstagare erhåller lön per år som beräknas med tillämpning av löneavtalets bestämmelser.

15. Ordinarie arbetstid ska fastställas i löneformulär.

Vid fastställandet av årsarbetstiden ska under kalenderåret förekom- mande arbetsuppgifter medräknas, med undantag för sådana som beräk- nas infalla under fridygn.

Ordinarie arbetstid ska förläggas mellan kl. 06.00 och 22.00. Dock ska arbetstagare mellan kl. 22.00 och 06.00 utföra erforderligt eldningsarbete samt gårds- och gaturenhållning.

16. Arbetstagare erhåller minst två fridygn per vecka, därav minst en sam- manhängande lördag och söndag per månad. Xxxxxxxxx förläggs så att ar- betstagaren är helt tjänstgöringsfri under minst en av följande helger: nyår, påsk, pingst, midsommar eller jul.

Anmärkning

Vid de tillfällen då fridygn förläggs till söndag eller helgdag ska eftersträ- vas att arbetstagare erhåller dubbelfridygn (t.ex. lördag och söndag). Även i övrigt ska eftersträvas att arbetstagare erhåller två fridygn per vecka

17. Antalet semesterdagar beräknas enligt semesterlagen. Vid beräkning av semesterlön och semesterersättning utges ersättning som för arbetsta- gare med fast kontant lön. I löpande semesterlön ska även ingå schabloni- serat tillägg för obekväm arbetstid beräknat enligt punkt 7.1 ovan.

18.1 För extra arbetsuppgifter enligt punkt 10 ovan som arbetstagare be- ordras utföra utges kompensation med 120 % av timlönen.

Ersättning utges för minst en timme.

18.2 För extra arbetsuppgifter enligt punkt 10 ovan som arbetstagare be- ordras utföra vardagar, mellan kl. 19.00 och 22.00 (ej fridygn eller dag före söndag och helgdag) utges kompensation med 180 % av timlönen.

Ersättning utges för minst en timme.

18.3 För extra arbetsuppgifter enligt punkt 10 ovan som arbetstagare be- ordras utföra under fridygn, dag före sön- eller helgdag, söndagar och helgdagar eller eljest mellan kl. 22.00 och 06.00 utges kompensation med 240 % av timlönen.

Ersättning utges för minst två timmar.

19. Arbetstagare erhåller tillägg för obekväm arbetstid enligt de närmare föreskrifter som gäller för hel- och deltidsanställda arbetstagare enligt punkt 7 ovan.

20. Vad som angivits ovan under övriga specialbestämmelser punkterna 8–13 för hel- och deltidsanställda arbetstagare ska även gälla timavlönade arbetstagare

Förhandlingsregler vid upprättande av löneformulär            

Fastställande av antal skötseltillfällen

Förhandlingar förs enligt medbestämmandelagen (MBL) 11–14 §§ och med tillämpning av de tidsfrister som framgår av Kommunalt Huvudavtal (KHA) § 7.

Fastställande av tidsåtgång

Förhandlingar förs under ömsesidig fredsplikt. Kan inte enighet uppnås vid lokala förhandlingar kan förnyade förhandlingar med central med- verkan påkallas.

Anmärkningar

I de fall årsarbetstiden i mindre omfattning över- och understiger den för heltidsanställning erforderliga årsarbetstiden gäller följande:

Då årsarbetstiden understiger den för heltidsanställning erforderliga års- arbetstiden, kan arbetsuppgifterna utfyllas till det antal timmar, som ang- es i punkt 3 i särskilda bestämmelser.

Då årsarbetstiden överstiger den för heltidsanställning erforderliga årsar- betstiden kan arbetstagaren åläggas fullgöra även den överskjutande ti- den. Sådan tid ersätts med timlön enligt punkt 6 a i särskilda bestämmel- ser.

Ändringar i och tillägg till löneformulär

Under avtalsperioden kan efter förhandlingar, med iakttagande av avta- lets bestämmelser, ändringar i och tillägg till löneformulär göras om nå- gon av följande förutsättningar är uppfyllda.

1. Omläggning av arbetsområde.

2. Arbetsuppgifter har tillkommit eller bortfallit.

Anmärkning

Justering görs enbart avseende de förändringar som har inträffat.

3. Byte av tjänsteinnehavare.

4. De ekonomiska förutsättningarna för verksamheten har förändrats.

Anmärkningar

1. Förhandlingar som upptas med stöd av punkt 3 i särskilda bestämmel- ser förs med centrala parters medverkan.

2. Undertecknande av löneformulär kan göras av de lokala parterna.

Betingsarbetande kyrkvaktmästare, kyrkogårdsvaktmästare m.fl. (löneformulär) – beloppsbilaga

	t.o.m. 17-03-31	fr.o.m. 17-04-01	t.o.m. 18-04-01	fr.o.m. 19-04-01
1. Tillägg för obekväm arbetstid (punkt 7.1) kronor per timme	45:80 kr	46:80 kr	47:70 kr	48:80 kr
2. Tillägg för obekväm arbetstid (punkt 7.2) kronor per timme	54:40 kr	55:60 kr	55:60 kr	58:00 kr

Normalinstruktion för kyrkvaktmästare och kyrkogårdsvaktmästare        

Normalinstruktion tillämpas för betingsarbetande kyrkvaktmästare och kyrkogårdsvaktmästare. Det åligger arbetstagare att i den omfattning det föreskrivits i löneformulär svara för de arbetsuppgifter som framgår ned- an. Arbetsuppgifterna ska i förekommande fall utföras med beaktande av Arbetsmiljöverkets författningssamling AFS.

1. Regelbundet återkommande städning och storstädning utförs i den om- fattning arbetsgivaren föreskriver och enligt gällande arbetsinstruktioner i tidlista. Vid städningen tas hänsyn till de särskilda inventarier som kan finnas i församlingens vård. När storstädning sker, kan putsning av ljus- kronor, kandelabrar, andra prydnadsföremål av metall samt kyrksilver

x.x. xxxxxxxxx. Speciellt ömtåliga textilier och inventarier behandlas en- dast enligt anvisningar i varje särskilt fall.

2. För gravgrävning och återfyllning gäller att arbetstagaren svarar för alla de arbetsuppgifter som hänger samman med detta, inklusive klädande av grav i den omfattning som arbetsgivaren bestämmer. Gällande arbets- miljöbestämmelser och begravningslagstiftning ska följas.

3–11. Det yttre arbetsområdet på kyrkogården och vid övriga fastigheter som är fastställt i löneformulär enligt skötselstandard ska hållas fria från papper, löv och annat avfall och hållas i prydligt skick. Gångar och planer ska hållas fria från gräs och ogräs, gräskanter kantskäras och kantklippas. Gräsmattor, häckar och buskar ska klippas och rensas vid behov. Befint- liga planteringar ska skötas på bästa sätt med hänsyn till växtbeståndet. Grusgångar och grusplaner krattas enligt anvisningar. Vattning utförs i mån av behov. Papperskorgar och sopbehållare töms. På vintern utförs erforderlig snörenhållning och sandning. Istappar från byggnader ska tas bort.

12. Skötsel av gravar berör endast sådana för vilka arbetsgivaren åtagit sig vården och underhållet. I arbetsuppgifterna ingår putsning, renhållning, klippning, krattning, vattning, vintertäckning m.m. i den omfattning som fastställts i löneformulär.

Beträffande gravarna i övrigt ska arbetstagaren lämna uppgift till ar- betsgivaren om gravar som vansköts.

13. Vid gudstjänster och kyrkliga handlingar eller annars när byggnaderna används åligger det arbetstagaren bl.a. att lämna allmänheten erforderlig hjälp och anvisningar, anslå psalmnummer, vara tillgänglig för och efter önskemål biträda tjänstgörande präst, se till att friskt dricksvatten finns på därför avsedda platser.

Vaktmästaren ska vid behov vara behjälplig med att flytta kistan från bisättningslokalen till den lokal där begravningen ska äga rum. I mån av behov ska arbetstagaren även utföra andra praktiska arbetsuppgifter, medverka vid kollektupptagning m.m.

Arbetstagaren ska byta om till mörk klädsel om arbetsgivaren kräver det. Klockringning utförs i samband med gudstjänst, annan andaktsstund, på lördags- och helgdagsaftnar samt vid dödsfall och begravning enligt de anvisningar som lämnas av arbetsgivaren och på sätt som framgår av skriftliga instruktioner. I förekommande fall ska tornluckor öppnas och stängas på lämpliga tider.

14. För arbete med fastighetsskötsel gäller att vaktmästaren skaffar sig god kännedom om fastigheten och funktionen på samtliga installationer inom arbetsplatsen samt ha tillgång till byggnadens samtliga drift- och skötsel- instruktioner samt ritningar som tillhör fastigheten/fastigheterna.

Med allmän tillsyn över fastigheterna avses de arbetsuppgifter som hänger samman med inspektion, övervakning och kontroll av fastig- heterna. Såväl inom- som utomhus ska god ordning råda.

I arbetsmomentet ingår bl.a. allmän tillsyn, el-, vvs- och ventilations- arbeten.

15. Övriga arbetsuppgifter avser sådana arbetsuppgifter som till sin ka- raktär är vaktmästarsysslor, men som inte kan hänföras till de olika mo- menten. Dessa arbetsuppgifter kan komma ifråga med viss periodicitet el- ler en gång årligen, t.ex. att sätta ut och ta in parksoffor, sätta upp och ta ner julgranar och björkar.

I arbetsmomentet ingår vidare att utföra erforderligt arbete i samband med lokalupplåtelse för särskilt ändamål, t.ex. sammanträden och konser- ter, samt ombesörja övriga arbetsuppgifter för tillsyn, underhåll, skötsel och service samt följa arbetsledningens anvisningar.

I övrigt ska arbetstagaren fullgöra de arbetsuppgifter som åläggs av överordnad.

Tidlista för kyrkvaktmästare och kyrkogårdsvaktmästare        

Allmänt

Samtliga tider som anges i tidlistan omfattar de förutsättningar som anges under respektive moment.

Arbetsgivaren fastställer med iakttagande av Svenska kyrkans AB, bi- laga P Särskilda bestämmelser för betingsarbetande kyrkvaktmästare, kyrkogårds- vaktmästare m.fl. (löneformulär), vilka arbetsuppgifter ar- betstagaren ska utföra och i förekommande fall hur många gånger per år en viss arbetsupp- gift ska utföras. Befattningsrelaterad utbildning avser bl.a. kompetensutveckling för att arbetstagaren ska klara av nya arbets- uppgifter. Tidsberäkning för dessa arbetsuppgifter fastställs under punkt 14 nedan.

Gångtid och transporter inom arbetsområdet samt bortforsling av av- fall till uppsamlingsställe inom eller i nära anslutning till arbetsområdet ingår i de tider som anges i tidlistan. Likaså ingår i de angivna tiderna att hålla maskiner, material och redskap i vårdat skick.

De angivna frekvenserna för arbetsuppgifterna är avsedda som väg- ledning. Klimatiska förhållanden, jordarter m.fl. faktorer har givetvis be- aktats. Arbetsuppgifterna ska utföras i enlighet med Arbetsmiljöverkets författningssamling AFS.

1 Städning

Tidsåtgång för städning fastställs uppskattningsvis eller enligt särskild tidlista (se underbilaga B).

Anmärkning

Löneformulär ska innehålla uppgift om byggnaders storlek (yta) även om uppskattad tidsåtgång används.

2 Gravgrävning

Vid beräkning av tidsåtgång för gravgrävning ska det genomsnittliga an- talet gravöppningar per år under de senaste fem åren vara normerande.

2.1 Kistgravar

Förutsättningar

I angivna tider ingår alla förekommande arbeten i samband med gravöpp- ning, återfyllning och iordningställande av grav efter gravöppning. Un- dantaget arbete är sprängningsarbete, onormal vattenlänsning samt åter- montering av gravöverbyggnad såsom ramar, staket eller större gravvår- dar.

I tidlistan angivna tider avser endast den tid som ska ingå i löne- formuläret. I de fall gravgrävning inräknas i två löneformulär erhåller medhjälpare i normalfallet 50 % av nedan angivna tider.

Vid maskinell grävning förutsätts att arbetet ska utföras med mindre grävmaskin.

Arbetet ska utföras med beaktande av begravningslagstiftningen, ar- betsmiljöbestämmelser och eventuellt lokalt reglemente för begravnings- verksamheten.

Tidsåtgång maskinell gravgrävning

Gravdjup	Lättgrävd mark	Svårgrävd mark
Enkelt	8,0 tim per grav	9,0 tim per grav
Dubbelt	9,0 tim per grav	10,0 tim per grav
Tredubbelt	Tidsåtgång fastställs i samband med upprättande av löneformulär

I de fall återfyllning sker manuellt utgår ett tidstillägg på 1,0 timme per grav.

Definitioner

Vid maskinell gravgrävning avses med svårgrävd mark: Mark med stor jord- sten, rinnsand, torrskorpelera, våt lera, pinnmo eller liknande.

Tidsåtgång manuell gravgrävning

Gravdjup	Lättgrävd mark	Svårgrävd mark
Enkelt	11,0 tim per grav	12,0 tim per grav
Dubbelt	13,0 tim per grav	14,0 tim per grav

Definitioner

Vid xxxxxxx gravgrävning avses med svårgrävd mark torrskorpelera, våt lera och pinnmo.

2.1.1 Tjältiningsutrustning

För de gravar som beräknas bli grävda med tjältiningsutrustning utgår tidstillägg på lägst 1,0 timme per grav.

2.1.2 Snöröjning i samband med gravgrävning

För gravar som grävs under vinterperioden utgår tidstillägg för den totala snöröjningstiden.

2.1.3 Sprängningsarbeten och gravöverbyggnader

Vid sprängningsarbete, onormal vattenlänsning samt återmontering av gravöverbyggnader, såsom gravramar, staket eller stora gravvårdar, utgår tillägg som fastställs i varje särskilt fall.

2.2 Gravgrävning, gravsättning av urna och aska i minnes- lund

Förutsättningar

I angivna tider ingår alla förekommande arbeten i samband med gravöpp- ning, återfyllning och iordningsställande av grav.

I tiden för urngravgrävning ingår även tid för grävning i tjälad mark. I tiden för gravgrävning i minneslund ingår gravsättning av aska.

Tidsåtgång, grävning av urngrav eller för aska i minneslund

	Tid per grav
Gravgrävning av urngrav	1,3 tim per grav
Gravgrävning i minneslund	0,8 tim per grav

3 Skötsel av gräsytor

3.1 Slåtter med gräsröjare och lie

Förutsättningar

I angivna tider ingår alla arbeten som sammanhänger med slåtter med gräsröjare eller slåtter med lie inklusive uppsamling.

Frekvens: 1–3 ggr /år

Tidsåtgång

	Tid per 100 m2
Slåtter med lie/gräsröjare	0,60 tim per gång

3.2 Gräsklippning med maskin

Förutsättningar

I angivna tider ingår alla förekommande arbeten som sammanhänger med gräsklippning med motorgräsklippare inklusive eventuell upp- samling.

Uppmätningsanvisning

Vid beräkning av tid för klippning av gräsytor mellan gravar inmäts grav- fältets hela gräsyta.

Frekvens: 10–23 gånger per år.

Tidsåtgång vid motorgräsklippning

	Tid per 100 m2
Motorgräsklippare 40–60 cm	0,21 tim per gång
Åkbar motorgräsklippare 90–120 cm (gravkvarter)	0,11 tim per gång
Åkbar motorgräsklippare 90–120 cm (stora friytor)	0,07 tim per gång

Anmärkningar

1. Ovan angivna tider för gräsklippning med motorgräsklippare (40–60 cm) förutsätts att tillgång till gräsröjare finns. Om så inte är fallet ska angi- ven tid per 100 m2 och gång höjas till 0,23.

2. I de fall maskiner med annan arbetsbredd än ovan angivna används vid gräsklippning av friytor fastställs tidsåtgången i samband med upprättan- de av löneformulär.

3.3 Gödsling och kalkning

Tidsåtgång

	Tid per 100 m2
Spridning av granulerad kalk eller gödsel	0,06 tim/100 m2 per gång

4 Kantskärning och kantslipning av gräskant

4.1 Kantskärning

Förutsättningar

I angivna tider ingår alla arbetsuppgifter som förekommer i samband med kantskärning av gräskant mot grus- eller buskageyta.

Frekvens: 1–2 ggr/år.

Tidsåtgång, manuell kantskärning

	Tid per 100 längdmeter
Kantskärning 1 gång per år	2,9 tim
Kantskärning 2 gånger per år	4,0 tim

Tidsåtgång, kantskärning med maskin

	Tid per 100 längdmeter
Kantskärning 1 gång per år	1,3 tim
Kantskärning 2 gånger per år	1,8 tim

Anmärkning

Om kantskärning utförs med aggregat monterat på åkbar maskin fast- ställs tiden i samband med upprättande av löneformuläret.

4.2 Kantklippning

Förutsättningar

I angivna tider ingår alla förekommande arbeten i samband med kant- klippning.

Frekvens: 2–5 ggr/år

Tidsåtgång, manuell kantklippning

	Tid per 100 längdmeter
Kantklippning med kantsax	1,5 tim per gång

Tidsåtgång, kantklippning med maskin

	Tid per 100 längdmeter
Kantklippning med putsmaskin	0,60 tim per gång

5 Skötsel av häckar m.m.

Häckar indelas i klippta häckar och friväxande häckar.

5.1 Skötsel av klippta häckar

Med klippta häckar avses både lövbärande häckar och barrhäckar som klipps i bestämd höjd och bredd varje år samt inramningshäckar som kan ha en annan klippningsfrekvens.

Uppmätningsanvisning

Vid bestämning av klipphöjd adderas halva häckbredden till häckens upp- mätta höjd.

5.1.1 Inramnings-/infattningshäckar

Avser häckar som omsluter gravplatsen upp till 0,5 m höjd.

Förutsättningar

I angivna tider ingår klippning av häck, rensning av häckbädd, kant- skärning mot gräsyta, borttagning av vildskott och vid behov komplet- terande plantering.

Tidsåtgång

Klippning av häck	Tid per 100 längdmeter
10–15 cm bred	8,5 tim per år
15–25 cm bred	9,7 tim per år
> 25– cm bred	11,0 tim per år

5.1.2 Övriga klippta häckar

Förutsättningar

I angivna tider ingår samtliga arbetsuppgifter som sammanhänger med klippning av häckens topp och sidor inklusive efterjustering av årsskott.

Tidsåtgång

Tid per 100 längdmeter
Klippta häckar	manuellt	maskinellt
50–90 cm klipphöjd	6,4	5,6 tim per år
90–125 cm klipphöjd	7,8	6,8 tim per år
125–170 cm klipphöjd	9,1	8,0 tim per år
170– > cm klipphöjd	Fastställs i samband med upprättande av löneformulär

Anmärkning

Vid klippning av barrhäckar utan efterklippning av årsskott reduceras ti- derna med 30 %.

6 Vegetationsarbeten

Förutsättningar

Vegetationsarbeten innefattar borttagning av torra grenar i trädkronor och fristående buskar, beskärning av årsskott på lindar, uppstamning av nya träd samt andra åtgärder som erfordras för att hålla träd- och buska- gebestånd i vårdat skick. Friväxande häckar gallras och beskärs vid behov.

Tidsåtgång

Fastställs lokalt i samband med upprättande av löneformulär.

7 Skötsel av planteringar

Förutsättningar

I angivna tider ingår samtliga förekommande arbetsuppgifter som sammanhänger med putsning och rensning av rabatter och häckbäddar.

7.1 Putsning och rensning av rosrabatter och annuella ra- batter

Frekvens: Lägst 10 ggr/år

Tidsåtgång

	Tid per 100 m2
Puts och rensning	2,0 tim per gång

7.2 Putsning och rensning av häckbäddar, buskage och pe- renna rabatter

Uppmätningsanvisning

Endast den yta som rensas ska inmätas.

Frekvens: 2–6 ggr/år

Tidsåtgång

	Tid per 100 m2
Puts och rensning	2,0 tim per gång

7.3 Övrig skötsel av planteringar

Förutsättningar

I angivna tider ingår samtliga förekommande arbetsuppgifter avseende övrig skötsel av planteringar med undantag för planterings- och bevatt- ningsarbete. Höst- och vårgrävning av planteringsytor omfattar även kantskärning.

Tidsåtgång

	Tid per 100 m2
Grävning	3,5 tim per gång
Grävning, gödsling, krattning och klippning av rosrabatt	1,0 tim per gång
Vintertäckning av rabatt	5,0 tim per gång

8 Lövupptagning, räfsning, sopning och renhåll- ning

8.1 Lövupptagning, räfsning, sopning

Förutsättningar

I angivna tider ingår samtliga med lövupptagning, räfsning och sopning förenade arbetsuppgifter. I arbetstiden ingår vidare bortforsling av skräp och avfall till en plats som är belägen upp till 100 m från arbetsområdets yttergräns.

Tidsåtgång vid manuellt arbete

	Tid per 100 m2
Gräsytor, sönderklippning av löv (mulching)	0,36 tim per år
Gräsytor, friytor med 0–4 träd/1000 m2	0,55 tim per år
Gräsytor, friytor med 5–flera träd/1000 m2	0,77 tim per år
Gräs-/grusytor, gravkvarter med 0–4 träd/1000 m2	1,10 tim per år
Gräs-/grusytor, gravkvarter med 5–> träd/1000 m2	1,54 tim per år
Grusytor, löst grus eller singel, stenmjöl med 0–4 träd/1000 m2	0,44 tim per år
Grusytor, löst grus eller singel, stenmjöl med 5–> träd/1000 m2	0,62 tim per år
Hårdgjorda ytor, plattor eller asfalt 0–4 träd/1000 m2	0,36 tim per år
Hårdgjorda ytor, plattor eller asfalt 5–> träd/1000 m2	0,51 tim per år

Anmärkning

Vid sönderklippning utförs inte hopsamling och borttransport.

8.1.1 Tidsreducering vid maskinanvändning

	Reduceringsfaktor
Vid arbete med mindre ryggburna eller hjulförsedda lövblåsare eller lövsugare reduceras tiden ovan med	15 %
Vid användning av gräsklippare med lövuppsamlare reduceras tiden ovan med	35–50 %
Vid användning av traktordragen lövuppsamlare reduceras tiden ovan med	50 %

Anmärkningar

1. För särskild bortforsling till plats belägen på större avstånd än 100 m från arbetsområdets yttergräns utgår tillägg med 0,10 tim/100 m2 och år.

2. Hänsyn ska även tas till träd som finns i anslutning till det uppmätta området.

8.2 Vårstädning och allmän renhållning

Med vårstädning och allmän renhållning avses den uppröjning och städ- ning av arbetsområdet som sker dels under våren och dels kontinuerligt för att hålla arbetsområdet i prydligt och vårdat skick. Hopsamling av skräp och avfall inom hela det angivna arbetsområdet.

Förutsättningar

I angivna tider ingår samtliga med vårstädning och allmän renhållning förenade arbetsuppgifter. Räfsning, uppsamling och bortforsling av skräp,

granris och kransar på samtliga angivna ytor inom arbetsområdet. I an- givna tider ingår även borttagning av fröansamlingar från träd, nedblåsta grenar m.m.

Uppmätningsanvisningar

Vid uppmätning för vårstädning, allmän renhållning och lövupptagning ska hela arbetsområdet (med undantag för byggnader) som berörs av ar- betsuppgifterna mätas in. Beträffande hårdgjorda ytor fastställs frekven- sen vid upprättandet av löneformuläret.

Tidsåtgång

	Tid per 100 m2
Gräsytor, (friytor) grusplaner och grusgångar	0,33 tim per år
Gräsytor med gravplatser	0,66 tim per år
Grusytor med löst grus, stenmjöl	0,20 tim per år
Hårdgjorda ytor, plattor eller asfalt. (I tiden ingår borttagning av sandningssand)	0,30 tim per gång
D:o maskinellt	0,15 tim per gång

8.3 Tömning av uppsamlingskärl

Tidsåtgång

	Tid per år
Per styck	4,0 tim

Tid för kompostering fastställs i samband med upprättandet av löne- formuläret.

9 Skyffling av grusytor

Förutsättningar

I angivna tider ingår samtliga arbetsuppgifter som förekommer i samband med skyfflingen.

Frekvenser anpassas efter grusytans standard och mängden av ogräs. Frekvens: 2–6 ggr/år

Tidsåtgång

	Tid per 100 m2 med skyffeljärn	Tid per 100 m2 med motoraggregat
Skyffling av grusytor	0,50 tim	0,10 tim per gång

10 Prydnadskrattning av grusytor

Förutsättningar

I angivna tider ingår samtliga arbetsuppgifter som förekommer med prydnadskrattningen.

Frekvens enligt den standard som arbetsgivaren bestämmer.

Tidsåtgång vid prydnadskrattning

	Tid per 100 m2
Xxxxxxx xxxxxxxxxxxxxxxxx	0,10 tim per gång (dock lägst 20 minuter per gång)

Anmärkning

Vid maskinell prydnadskrattning fastställs tidsåtgången i samband med upprättande av löneformulär.

11 Snöröjning och sandning

Förutsättningar

I snöröjningen, manuell eller maskinell, ingår snörenhållning, erforderlig sandning, borttagning av istappar som kan nås från marken.

Uppmätningsanvisning

Vid uppmätning medräknas enbart den yta som vintertid alltid måste hål- las ren från snö, t.ex. väg till kyrkoingången.

Frekvens vid behov.

11.1 Xxxxxxx xxxxxxxxxx

Zonindelningen baseras på SMHI:s rapport avseende medelsnödjupet i Sverige den 15 januari åren 1950–1980, se zonindelningen i underbilaga C.

Tidsåtgång

	Tid per 100 m2
Snöröjning i zon 1	12 tim per år
Snöröjning i zon 2	16 tim per år
Snöröjning i zon 3	20 tim per år
Snöröjning i zon 4	25 tim per år
Snöröjning i zon 5	30 tim per år

11.1.1 Tidsreducering vid maskinanvändning

När snöröjning sker med olika typer av maskiner reduceras tiden ovan med följande.

	Reduceringsfaktor
Vid arbete med lätt snöslunga 8–15 hkr reduceras tiden med:	35 %
Sker snöröjningen med traktor:
med schaktblad eller snöslunga >80 cm <150 cm reduceras tiden med upp till	65 %
med schaktblad eller snöslunga 150 cm eller större reduceras tiden med upp till	80 %

11.2 Xxxxxxx xxxxxxxx

Manuell sandning av uppmätta ytor utan samband med snöröjning.

Tidsåtgång

	Tid per 100 m2
Samtliga zoner	1,0 tim

12 Skötsel av gravplatser

Med skötsel av gravplatser avses vården av de gravplatser som huvud- mannen för begravningsverksamheten mot avgift har åtagit sig att sköta och underhålla.

12.1 Skötsel av gravplats i sammanhängande gräsmatta

I angivna tider för skötseln av gravrabatt ingår upptagning av växterna, höstbearbetning och komplettering av jord.

Förutsättningar

I angivna tider ingår vårstädning, luckring av rabatt, skötsel, beskärning och putsning av växter, kupning av rosor, plockning av vissna blommor, borttagning av vasblommor och renhållning.

Uppmätningsanvisning

För fastställande av tidsåtgång uppmäts gravrabattyta.

Frekvenser bestäms till 8–24 ggr per år med utgångspunkt från aktuell klimatzon och standard enligt skötselavtal som angivits av arbetsgivaren. Vid tätplantering på gravrabatt reduceras skötselfrekvens enligt överens- kommelse.

Tidsåtgång

	Tid per skötseltillfälle
Gravrabattyta upp till 0,5 m2	0,05 tim
Gravrabattyta 0,5– 1,0 m2	0,10 tim

Anmärkningar

1. Om gravrabattyta är större än 1,0 m2 fastställs tid vid upprättande av lö- neformuläret.

2. Om gravplatsen är försedd med planteringslåda fastställs särskild frek- vens vid upprättande av löneformuläret.

3. Vid formklippta buskar fastställs tidsåtgången i samband med upp- rättande av formulär.

12.2 Skötsel av gravplats

Med detta avses skötsel av grav med gräs- eller grusyta och som är helt omsluten av upphöjd stenram, av häck eller av annan inhägnad.

12.2.1 Skötsel av gravplats exklusive gravrabatt

Förutsättningar

I angivna tider ingår vårstädning, renhållning, ogräsrensning samt even- tuellt prydnadskrattning av gravplatsyta.

Uppmätningsanvisning

I de fall skötsel av häck anses belasta gravrättsinnehavaren inmäts även denna med hjälp av punkt 5.1.1.

Frekvenser bestäms med utgångspunkt från aktuell klimatzon samt med beaktande av den standard som anges i skötselavtalet (8–24 gånger per år).

Tidsåtgång

Gravplatsyta	Tidsåtgång per skötseltillfälle
–3,1 m2	0,03 tim
3,2–6,2 m2	0,06 tim
6,3–9,3 m2	0,10 tim
9,4–12,5 m2	0,13 tim
12,6–15,6 m2	0,17 tim
15,7–18,7 m2	0,20 tim
18,8–21,8 m2	0,24 tim
21,9–25,0 m2	0,27 tim

12.2.2 Skötsel av rabatt inom gravplats

Tidsåtgång

Se punkt 12.1

12.3 Plantering av gravplats

Förutsättningar

I angiven tid ingår gödsling, vårbearbetning, plantering och första vatt- ning vid planteringen. Blommor och lökar förutsätts levererade till ar- betsområdet.

Tidsåtgång

	Tid per planta eller lök
Plantering, vår- och sommarblommor	0,03 tim
Plantering av lökar	0,02 tim

12.4 Bevattning av gravrabatter

Förutsättningar

Tiden avser manuell bevattning och omfattar hantering av slang och kan- nor inklusive gångtider.

Tidsåtgång

	Tid per gravplats
Bevattning av gravrabatter	0,30 tim per år

Anmärkning

Lokala förutsättningar kan innebära att andra tidsvärden kan ges.

12.5 Byte av jord i gravrabatt

Förutsättningar

I angiven tid ingår uppgrävning av jord i rabatt samt borttransport, hämt- ning av ny jord samt påfyllning och planering.

Tidsåtgång

	Tid per gravplats
Byte av jord i gravrabatt	0,20 tim per gång

12.6 Utläggning av granris och kransar

Förutsättningar

I angiven tid förutsätts att granris och kransar levereras till arbetsområ- det.

Tidsåtgång

	Tid per krans
Utläggning av krans	0,04 tim per år
Utläggning av granris	0,08 tim per år

13 Tjänstgöring vid gudstjänster m.m.

Förutsättningar

I angivna tider ingår att ställa i ordning altare, torka av silver och ljussta- kar, göra i ordning nattvardssilver eller doptillbehör, byta blommor, de- korationer och antependier. Angivna tider för huvudgudstjänst omfattar i förekommande fall dop och nattvard.

Vid fastställande av antalet återkommande gudstjänster tillämpas en genomsnittsberäkning av antalet gudstjänster per år, baserad på den se- naste femårsperioden.

Tidsåtgång

	Tid per gudstjänst (motsvarande)
Huvudgudstjänst med nattvard	3,00 tim
Huvudgudstjänst utan nattvard	2,50 tim
Särskilda/övriga gudstjänster	1,00–4,00 tim
Helgmålsbön med helgmålsringning	1,00 tim
Helgmålsringning (manuell)	1,00 tim
Annan ringning	0,50 tim
Begravning på vardag inkl enklare städning	3,50 tim
Begravning på vardag	2,50 tim
Gravsättning av urna på vardag inkl bärning av urna (fristående)	1,50 tim
Vigsel (fristående)	2,00 tim
Dop (fristående)	1,50 tim

Anmärkning

Då ringning sker två timmar före gudstjänsten ökas tidsvärdet med 1,0 timme.

14 Fastighetsskötsel och allmän tillsyn

Med fastighetsskötsel och allmän tillsyn avses skötsel, funktionskontroll, tillsyn och enklare reparationer på fastigheter, installationer och fastig- hetsrelaterad utrustning inom arbetsområdet. Exempel på arbetsuppgif- ter som ingår i vaktmästares åtaganden listas (Underbilaga A).

Tidsåtgång

Omfattning och innehåll i momentet fastighetsskötsel och allmän tillsyn är helt kopplat till respektive objekt och kompetensutveckling. För att kunna fastställa en normaltid för dessa arbeten behöver en objektanpas- sad drift- och underhållsinstruktion upprättas. I en sådan fastställs vilka moment som ska utföras och med vilken frekvens. En detaljerad arbetsin- struktion måste upprättas lokalt och anpassas till det specifika arbetsom- rådet. Frekvens och tidsåtgång för dessa arbetsuppgifter varierar mycket beroende bl.a. på fastighetens storlek, typ, mängden och typen av instal- lationer, ålder och skick m.m. samt hur församlingens/samfällighetens fastighetsförvaltning är organiserad. Tidsåtgången fastställs vid upprät- tande av löneformulär, dock lägst 60 timmar per år och gäller endast ar- betstagare med fast kontant lön. För arbetstagare vars årsarbetstid under- stiger 40 % av den för motsvarande heltid gällande arbetstiden överens- kommes tidsåtgången vid lokal förhandling.

15 Övriga arbetsuppgifter

Vid uppmätning antecknas eventuella övriga arbetsuppgifter som före- kommer. Tidsåtgång för dessa fastställes i samband med upprättande av löneformulär.

Fastighetsskötsel och allmän tillsyn – underbilaga   A            

Allmän tillsyn

Vaktmästaren ska:

• ha en kontinuerlig tillsyn av byggnadens samtliga ytor, installationer, inventarier m.m. med syfte att upptäcka och avhjälpa brister och fel

• justera dörrar, fönster, dörrstängare samt byta tätningslister vid be- hov

• tillse att erforderlig service utförs på brandsläckningsutrustning

• justera och serva byggnadens låssystem

• sköta montering av väggfasta inventarier, beslag, pappershållare etc.

• utföra mindre målnings- och reparationsarbeten

• ha tillgång till byggnadens samtliga drift och skötselinstruktioner samt ha samtliga ritningar tillgängliga

• utföra minst en rensning av takrännor och stuprör under vår och höst. Utföra justering och byte av trasiga takpannor

• utföra mindre reparationer av byggnadens inventarier. Vid behov, t.ex. lagning av trasiga stolar etc.

• övervaka och sköta larmanläggningar avseende drift, brand och in- brott enligt instruktion

• utföra service och tillsyn av ringningsanläggningar för kyrkklockor

• se till att snö och is på tak ej utgör rasrisk

• låsning, upplåsning och öppning av dörrar på lämpliga tider

• kontrollera att kranar, dörrar och fönster är stängda

• tända och släcka belysning

• sköta affischering inom och utom arbetsområdet

• städa i mindre omfattning inom arbetsområdet

• ha hand om visning av lokaler, gravplatser och andra kontakter med besökare.

Anmärkning

I tidsåtgången ingår inte att öppna och stänga kyrkan på bestämda tider, utanför vad som betraktas som normal arbetstid.

El-arbeten

Vaktmästaren ska:

• byta trasiga ljuskällor etc (glödlampor, lysrör, glimtändare, säkringar)

• sköta felsökning och avhjälpa smärre fel vid driftstörningar

• reparera trasiga lösa sladdar till apparater, lampor etc.

• ställa in års- och tidur för ventilation, värme, belysning m.m. Kontrol- lera inställningar av ur vid varje kvartal

• kontrollera nödbelysning veckovis

• hålla apparatrum och undercentraler rena från smuts och skräp.

Anmärkning

OBS! Installation i byggnadens starkströmsnät får endast utföras av behö- rig personal.

VVS-arbeten

Vaktmästaren ska:

• byta packningar och utföra mindre reparationer av armaturer, wc- stolar m.m.

• utföra mindre rensningsarbeten av avloppsledningar

• lufta värmesystem

• fylla på vatten till värmesystem

• beställa bränsle för uppvärmning

• ha kännedom om värmekällans funktioner, utföra felsökning och enklare justering vid driftstopp

• kontrollera reglerutrustning samt att temperaturen i byggnaden är optimalt inställd

• se till att utvändiga rensbrunnar och dräneringsledningar töms och rensas regelbundet

• vid driftsstopp utföra felsökning och avhjälpa fel

• läsa av mätare för värme, el och vatten och föra journal över mätvär- den.

Ventilationsarbeten

Vaktmästaren ska:

• ha kännedom om ventilationsanläggningens funktion och drift

• vid driftstopp utföra felsökning och åtgärda fel

• se till att tidsstyrning för ventilation överensstämmer med verksam- hetens tider

• byta filter c:a 2 ggr/år, smörjning, rengöring och justering av spjäll, motorer, kilrep m.m. i anläggningen

• om servicen sköts av extern servicefirma, kontrollera filter mellan ser- viceintervallerna

• bistå och kontrollera serviceföretag och entreprenörer vid fastighets- arbeten samt medverka vid myndighets- och övriga besiktningar

• se till att ventilationsdon och apparater hålles rena från damm och smuts.

1.1 Tidlista för regelbundet återkommande städning samt storstädning – underbilaga B

Allmänna förutsättningar: Se normalinstruktion.

Särskilda förutsättningar: Städning av i tidlistan angivna lokaltyper. Städ- ningen utförs enligt normalinstruktion för städning avseende mot- svarande lokaltyper.

Tid i min/m2 golvyta och gång
Regelbundet återkommande städning		Storstädning
		Alt 1	Alt 2
Arkiv och förråd	0,366	9,9
Entré 15 m2 eller mindre	0,429	8,8
Entréhall större än 15 m2	0,335	7,5
Kapprum större än 10 m2	0,462	8,8
Kapprum 10 m2 eller mindre	0,596	10,0
Kontorsrum och sakristia	0,538	19,0
Korridorer utan gångmattor	0,225	6,7
Korridorer med gångmattor	0,362	6,7
Kök och pentry	0,847	16,5
Omklädningsrum	0,536	17,6
Passage	0,581	15,1
Sammanträdesrum och kyrkorum	0,436	10,7
Toalett med en wc-stol och utan tvättställ	2,610	23,0	41,5
Toalett med en wc-stol och med tvättställ	2,900	32,8	48,0
Toalett med två wc-stolar och tvättställ	2,810	28,7	41,5
Toalettavdelningar med eller utan urinoar	1,027	–	19,5
Trappor, trappans bredd 1,5 m eller mindre	0,656	9,4
Trappor, trappans bredd över 1,5 m	0,400	7,8
Vindfång och vapenhus	1,265	15,5

Ovanstående tider avser golvgrupp I (linoleum, gummi, parkett, fernissat eller kokt linoljebehandlat trä, mosaik, massa, tarkett, klinker, sintrade plattor, kalksten, marmor och plastgolv).

Till tiderna ovan görs följande tillägg:

Regelbundet återkommande städning		Storstädning
		Alt 1	Alt 2
Vid golvgrupp II (betong och natursten)	0,100	0,93	0,93
Vid golvgrupp III (korkparkett, obehandlade trägolv eller golv, som är sträva och klibbiga eller efter behandling med mineralolja)	0,140	1,44	0,93

Anmärkningar

1. Om under golvgrupp II och III upptagna golv behandlas så, att glatt yta uppstår, hänförs de till grupp I och om något golv i grupp I genom stark nedslitning eller olämplig behandling blivit påtagligt svårstädat, kan det hänföras till någon av de andra grupperna.

2. Ovanstående tider för regelbundet återkommande städning gäller städ- områden, vars sammanlagda golvyta är över 300 m2 och där städning sker i en omgång. För städområden med en yta över 300 m2, som måste städas i två omgångar, samt städområden med en yta på 200–300 m2, görs ett tillägg av 7 %. Är städområdets yta mindre än 200 m2, görs ett tillägg av 15 %.

3. Regelbunden städning och storstädning utförs på sätt som framgår av punkterna 2 och 3 i normalinstruktionen med följande bestämmelser be- träffande tillämpningen av ovanstående tider.

• a) Storstädning Alt 1 omfattar rengöring av golv, inredning och samtliga inventarier, damning av väggar från golv till tak (intill högst 4,5 m höjd) samt tvättning av eventuella kakelytor och golvpaneler lik- som tvättning av väggytor på toaletter och lokaler av liknande karak- tär.

• b) För toaletter och toalettavdelningar förutsätts som regel storstädning enligt Alt 2 innefattande rengöring av golv, inredning och samtliga inventarier samt tvättning av väggar från golv till tak.

• c) Storstädning Alt 1 innefattar inte uttagning och piskning av gångmattor, rengöring av ljuskronor eller nedtagning av annan arma- tur på över 3,5 m höjd, tvättning av fönsterbågar på över 3,5 m höjd, putsning av kyrksilver eller andra prydnadsföremål av metall, puts- ning av fönster samt tvätt av xxxxxxxx eller andra textilier.

Särskilda arbetsuppgifter

Polishbehandling av golv: 0,45 min/m2 och gång.

1.2 Tillägg till tidlista och normal- instruktioner för städning – underbilaga B

Tider för städning av lokaler med heltäckande mjuka mattor.

För regelmässig städning av lokaler med heltäckande mjuka mattor ska nedan angivna tider gälla. Tiderna har räknats fram med utgångs- punkt från avtalets tidlistor för daglig städning varifrån de däri ingående tiderna för golvbehandling dragits samt därefter de golvbehandlingstider som ska gälla vid dammsugning respektive grovdammsugning av heltäck- ande mjuka mattor lagts till. Avgörande vid tillämpningen av tidsvärdena i bilagorna blir den typ (dammsugning och grovdammsugning respektive dammsugning enbart) och frekvens av golvbehandling som ska gälla i var- je enskilt fall.

Bortsett från den dammsugningsfrekvens som fastställs i varje enskilt fall, ska i övrigt den i avtalet angivna normalinstruktionen gälla.

Med dammsugning avses att hela mattan ska dammsugas.

Med grovdammsugning avses att mattan dammsugs där synlig smuts, finns, företrädesvis i gånglinjer.

Vid storstädning av rum med heltäckande mjuka mattor ska tidlista och normalinstruktioner gälla med den ändringen att golvbehandling ut- förs som dammsugning.

	Tid enligt 1:1	Tidsåtgång min/m2 och gång vid dammsugning av heltäckningsmatta				Storstädning min/m2 alt 1
Lokaltyp		1 ggn/v	2 ggn/v	3 ggn/v	6 ggn/v
1	2	3	4	5	6	7
Entré 15 m2 eller mindre	0,429	0,470	0,497	0,524	0,605	5,6
Entréhall större än 15 m2	0,335	0,355	0,382	0,409	0,490	4,3
Kapprum större än 10 m2	0,462	0,282	0,309	0,336	0,417	7,5
Kapprum 10 m2 eller mindre	0,596	0,431	0,458	0,485	0,566	8,7
Kontorsrum eller sakristia	0,538	0,563	0,590	0,617	0,698	15,8
Korridor	0,225	0,206	0,233	0,260	0,341	5,4
Passage	0,581	0,257	0,284	0,311	0,392	11,9
Sammanträdesrum och kyrkrum	0,436	0,491	0,518	0,545	0,626	7,5
Trappa, bredd 1,5 m eller mindre	0,656	0,445	0,472	0,499	0,580	6,2
Trappa, bredd över 1,5 m	0,400	0,289	0,316	0,343	0,424	4,6

Anmärkning

Vid regelbundet återkommande städning av utrymmen med heltäckande mattor som städas högst 1 gång per vecka ska tidsåtgång enligt ovan fast- ställas enligt kolumn 6.

Zonindelning vid snöröjning – underbilaga C

Kiruna

Gällivare

Pajala

Jokkmokk

Övertorneå

Arjeplog

Överkalix

Haparanda

Boden

Kalix

Sorsele

Älvsbyn

Arvidsjaur

Luleå

Storuman

Piteå

5

Malå

4

Lycksele

Skellefteå

Norsjö

Xxxxxxxxxx

Xxxxxxx

Xxxxxxx

3

Robertsfors

Åsele

Strömsund

Bjurholm Vännäs

Umeå

Krokom

Nordmaling

Örnsköldsvik

Åre

Sollefteå

Östersund

Ragunda

Kramfors

Bräcke

Berg

Härnösand

Timrå

Ånge

Sundsvall

Härjedalen

Nordanstig

Ljusdal

Hudiksvall

Älvdalen

Orsa

Ovanåker

Bollnäs

Söderhamn

Rättvik

Vindeln

Robertsfors

Åsele

Strömsund

Bjurholm Vännäs

Umeå

Krokom

Nordmaling

Örnsköldsvik

Åre

Sollefteå

Östersund

Ragunda

Kramfors

Bräcke

Berg

Härnösand

Timrå

Ånge

Sundsvall

Härjedalen

Nordanstig

Ljusdal

Hudiksvall

Älvdalen

Orsa

Ovanåker

Bollnäs

Söderhamn

Rättvik

Mora

Ockelbo

Malung-Sälen

Leksand

Falun

Borlänge

Sandviken

Gävle

Hofors

Älvkarleby

Torsby

Vansbro

Gagnef

Ludvika

Säter Hedemora

Avesta

Tierp

Östhammar

Hagfors

Smedje- Norberg

Heby

Sunne

backen

Ljusnarsberg

Fagersta Sala

Uppsala

Eda

Munkfors

Skinn-

Norrtälje

Arvika

Fors-

Kil haga

Filipstad Hällefors skatteberg hammar

Sura- Knivsta

Lindesberg

Köping Hallsta-

Västerås Enköping

Håbo

Årjäng

Grums Karlstad

Storfors Xxxx

xxxxxx Kungsör

Hammarö

Karlskoga Örebro Arboga Eskilstuna Strängnäs

Strömstad

Dals-Xx Xxxx

Xxxxxx

Bengts- fors

2 Gullspång Laxå Askersund

Kristine-

hamn Deger-

Lekeberg

fors

Kumla

Gnesta

Hallsberg

Vingåker

Flen

Södertjälje

Katrineholm

Trosa

Tanum

landa Munkedal Väners-

Färge- Mellerud

Marie- stad

Töre- Karls- boda borg

SkövdeTibro

Finspång

Nyköping

Motala

Norrköping

Sotenäs

borg

Lysekil Uddevalla

Götene Lidköping

Grästorp

Skara

Vadstena Linköping Söderköping

1

Oxelösund

Tjörn

Orust Lillahättan Essunga

Troll-

Vara

Hjo

Mjölby

Tida- Ödeshög Box-

Åtvidaberg

Stenungsund

Xxxx Xxxxxxxx

Falköping holm

Valdemarsvik

Kungälv gårda Lerum

Ale

Vår- ljunga

Herr-

Mullsjö

Habo

holm Tranås

Aneby

Ydre

Kinda

Öckerö Göteborg Bolle- Ulricehamn

Västervik

Partille

Härrydabygd Borås Mölndal

Jönköping

Vimmerby

Kungsbacka

Tranemo

1

Mark

Xxxx-

Nässjö Eksjö

Vaggeryd

xxxxxx Xxxxxx

Sävsjö Vetlanda Hultsfred hamn

Oskars-

Gotland

Varberg

Xxxxxxxx Xxxxxxx

Hylte

Högsby Uppvidinge

Mönsterås

Falken- berg

Halmstad

Ljungby Alvesta

Växjö

Lessebo

Nybro

Borgholm

Båstad

Marka- Älmhult

Laholm xxx

Xxxx- Xxxxxx

Tingsryd

boda

Mörbylånga

Örkel-

Osby

Torsås

Höganäs Pers- Hässle- Göinge strömKarls- Karlskrona

Ängelholm ljunga

Xxxxx Xxxx-

Ronneby

Helsingborg Bjuv Klippan

Åstorp torp holm Bro- hamn

mölla

Sölvesborg

Landskrona Eslöv Hörby

Svalöv Höör Kristianstad

Kävlinge

Staffanstorp Xxxxx Xxxx

Burlöv Malmö

Sjöbo

Simrishamn

Tomelilla

Vellinge

Svedala

Trelle-Skurup Ystad borg

Norrtälje

Sigtuna

Vallentuna

Upplands-Bro Upplands

Väsby

Täby Sollentuna

Österåker

Järfälla

Ekerö

Sundbyberg

Danderyd Vaxholm

Lidingö

Stockholm Nacka

Solna

Värmdö

Salem

Huddinge

Tyresö

Nykvarn

Botkyrka

Haninge

Södertälje

Nynäshamn

Särskilda bestämmelser för uppehållsanställning       

Inledande bestämmelser

MOM. 1 För anställning med uppehåll (ferier) gäller följande.

Denna bestämmelse gäller endast för arbetstagare med fast kontant lön. För visstidsanställd arbetstagare ska bestämmelserna tillämpas en- dast om anställningen avser minst hel termin.

Verksamhetsår är den tidsperiod om 12 månader, som förflyter från verksamhetens början på hösten till motsvarande tidpunkt därpå följande höst.

Arbetsår är den tidsrymd av verksamhetsåret, då arbetstagaren är ar- betsskyldig.

Uppehåll, vinter- och sommaruppehåll, är den tidsrymd av verksam- hetsåret, då arbetstagaren inte är arbetsskyldig.

Uppehållslön är den lön, som arbetstagare får under sommaruppehåll.

Lönebestämmelser

MOM. 2 En arbetstagare som har anställning med uppehåll får under ar- betsår och vinteruppehåll lön eller lön under ledighet på sätt som framgår av detta avtal.

Vid anställning med uppehåll i stället för anställning med semester ska lön, lön under ledighet och uppehållslön beräknas enligt reglerna i denna bestämmelse.

Löneberäkning ska göras på grundval av överenskommen lön för an- ställning med semester, varvid lönebeloppet multipliceras med tillämplig uppehållslönefaktor enligt följande tabell.

Antal kalenderdagar under arbetsåret	Uppehållslönefaktor
241–247	0,77
248–254	0,79
255–261	0,81
262–268	0,83
269–275	0,85
276–282	0,88
283–289	0,90
290–296	0,92
297–303	0,94
304–310	0,96
311–317	0,98

Från och med arbetsårets början det kalenderår arbetstagaren fyller 40 år förhöjs uppehållslönefaktorn med 0,03.

Efter överenskommelse kan löneberäkning göras på grundval av löne- beloppet som är fast kontant lön för anställning med uppehåll.

Anmärkning

Arbetstagare som arbetar under vinter- och sommaruppehåll får ersätt- ning per timme enligt § 20 mom. 4, fyllnadslön.

Beräkning av uppehållslön

MOM. 3 Under sommaruppehåll ska uppehållslön utges beräknad på sätt som anges i mom. 5, i stället för lön eller lön under ledighet.

MOM. 4 Vid ledighet med sjukpenning, föräldrapenning eller rehabili- teringspenning under de 45 första kalenderdagarna av sommaruppehållet behåller arbetstagaren uppehållslönen. Under övrig del av sommaruppe- hållet gäller att arbetstagaren behåller 20 % av uppehållslönen vid ledighet med sjukpenning, föräldrapenning eller rehabiliteringspenning.

Anmärkning

Infaller sjuklöneperiod enligt lagen om sjuklön under de 45 första kalenderdagarna av sommaruppehållet utges även sjuklön beräknad på uppehållslön.

MOM. 5 Uppehållslön utges enligt jämförelse mellan lön för helt verk- samhetsår och under arbetsåret utbetald lön samt beräknas på sätt som anges nedan. I uppehållslönen ingår semesterlön och semesterersättning med belopp som förutsätts i semesterlagen (SemL)/avtalet.

a) Till arbetstagare, som varit anställd under hela arbetsåret och som va- rit ledig utan avlöningsförmåner under högst 30 kalenderdagar och inte varit frånvarande av annan anledning än ledighet som enligt § 27 mom. 14 är semesterlönegrundande, beräknas och utges uppehållslön enligt samma grunder som lön.

b) För annan arbetstagare beräknas uppehållslönen genom jämförelse mellan antalet kalenderdagar enligt nedan och antalet kalenderdagar under hela arbetsåret och vinteruppehållet.

• Tid under vilken arbetstagaren arbetat inklusive mellanliggande fri- dagar.

• Tid under vilken arbetstagaren varit frånvarande på grund av ledighet som enligt § 27 mom. 14 är semesterlönegrundande.

• Tid under vilken arbetstagaren varit ledig utan avlöningsförmåner, dock högst 30 kalenderdagar.

• Tid under vinteruppehåll under vilken arbetstagaren fått lön enligt mom. 7.

Anmärkning

Om arbetstagaren är ledig och har fått behålla mindre än 40 % av lönen, ska denna lön uppräknas med 12,96% och inbegriper då semesterförmå- ner, om inte semesterförmåner för detta har utgetts på annat sätt. För ar- betstagare som enligt § 27 mom. 5 har rätt till 31 eller 32 semesterdagar ska procentsatsen vara 14,88 respektive 15,36. Med lön jämställs här s.k. stu- diebidrag från arbetsgivaren.

c) Vid förändring av sysselsättningsgraden under arbetsåret ska uppe- hållslönen beräknas på den genomsnittliga sysselsättningsgraden un- der arbetsåret och vinteruppehållet. Genomsnittet framräknas på grundval av antalet kalenderdagar under arbetsåret och vinteruppe- hållet, då arbetstagaren haft de olika sysselsättningsgraderna. Även

vid partiell ledighet under del av dag under arbetsåret utan avlönings- förmåner beräknas uppehållslönen på detta sätt.

Anmärkningar

1. Med sysselsättningsgrad avses för anställningen fastställd omfattning av arbetstiden i förhållande till heltidsanställd arbetstagares arbetstid.

2. För deltidsanställd arbetstagare med under arbetsåret förändrad syssel- sättningsgrad ska, vid beräkning av uppehållslönen, månadslönen per sis- ta dagen av arbetsåret först uppräknas till lön som om arbetstagaren är heltidsanställd med full ordinarie arbetstid.

MOM. 6 För en arbetstagare, som under arbetsåret eller vinteruppe- hållet börjar eller slutar anställning med uppehåll, ska uppehållslön be- räknas enligt mom. 5.

MOM. 7 För arbetstagare, som

a) slutar under vinteruppehållet och som varit anställd från arbetsårets början till vinteruppehållets början, fastställs sista anställningsdagen till den 31 december,

b) börjar vid vinteruppehållets slut och är anställd till arbetsårets slut, fastställs första anställningsdagen till den 1 januari.

Anmärkning

Arbetstagare som är ledig för vård av barn eller utbildning och avbryter ledigheten för att återgå i arbete senare än 7 kalenderdagar före vinterup- pehållet och som avser att fortsätta ledigheten efter uppehållet har inte rätt till lön under vinteruppehållet. Om arbetstagaren ska återgå i arbete efter vinteruppehållet gäller motsvarande avseende tid till och med den 31 december.

MOM. 8 Övergår arbetstagare från anställning med uppehåll till anställ- ning med semester eller omvänt hos samma arbetsgivare, ska uppehålls- lön respektive semesterförmåner beräknas och utges som om den tidigare anställningen upphört och ny anställning hos arbetsgivaren tillträtts.

Utbetalning av uppehållslön

MOM. 9 Uppehållslön bör fördelas jämnt på utbetalningstillfällena un- der sommaruppehållet. Om arbetstagaren under verksamhetsåret lämnat anställningen hos arbetsgivaren ska dock uppehållslönen i sin helhet ut- betalas snarast möjligt.

Semesterbestämmelser

MOM. 10 Uppehållslönen får inte understiga den semesterlön, som ar- betstagaren skulle ha fått enligt SemL/avtalet.

Arbetstagares semesterledighet enligt SemL/avtalet ska anses förlagd till tid räknat från och med första vardagen av sommaruppehållet. Som intjänandeår räknas verksamhetsår.

Arbetstagare, som på grund av semesterlönegrundande frånvaro inte fått semesterledighet enligt SemL/avtalet och gjort framställning utan dröjsmål om utbyte av ledigheten kan få sådan ledighet förlagd till arbets- året, om denna inte kan förläggas till annan tid.

Arbetstagare som har anställning med uppehållslön har inte rätt att spara semesterdagar.

Uppehållslönetillägg utges enligt nedan i stället för semesterlönetil- lägg enligt avtalet och utbetalas vid första utbetalningstillfället under sommaruppehållet.

Från och med 2012-04-01 utges semesterlönetillägg till en heltidsan- ställd arbetstagare med överenskommen fast kontant lön som understiger 21 127 kronor per månad.

Anmärkning

För deltidsanställd arbetstagare och arbetstagare med olika sysselsätt- ningsgrader under arbetsåret och vinteruppehållet minskas ovan angivna belopp med hänsyn till sysselsättningsgraden respektive den genom- snittliga sysselsättningsgraden under arbetsåret och vinteruppehållet.

Uppehållslönetillägget utges för högst 25 dagar. Antalet dagar beräknas genom att antalet semesterdagar, som enligt § 27 mom. 5 motsvarar ar- betstagarens årssemester, multipliceras med tillämpligt jämförelsetal en- ligt mom. 5 och avrundas uppåt till det närmaste antalet hela dagar.

Anmärkning

För en arbetstagare som omfattas av mom. 5 punkt a) är jämförelsetalet 1.

Uppehållslönetillägg i vilket ingår semesterlön och semesterersättning med belopp som förutsätts i SemL/avtalet utges per dag med belopp som beräknas på följande sätt

5,21 % x (a – b)

a = det belopp, fastställt enligt ovan, som den överenskomna fasta kontanta lönen för uppehållsanställningen ska understiga för att uppehållslönetillägg ska utges, och

b = den överenskomna fasta kontanta lönen för uppehållsanställ- ningen.

Anmärkning

För arbetstagare med olika sysselsättningsgrader under arbetsåret och vinteruppehållet ska följande gälla vid beräkning av uppehållslönetillägg. Överenskommen fast kontant lön för uppehållsanställningen ska ingå i beräkningen multiplicerad med en faktor. Faktorn erhålls genom att den genomsnittliga sysselsättningsgraden under arbetsåret och vinteruppe- hållet delas med arbetstagarens senaste sysselsättningsgrad före sommar- uppehållet.

Övriga bestämmelser

MOM. 11 För arbetstagare som har anställning med uppehåll och inte är lärare anställd inom utbildningsväsendet ska

a) vid beräkning av antalet årsarbetsdagar och fastställande av ersätt- ningsbar tid enligt Socialförsäkringsbalken (SFB), inräknas ledighet motsvarande semester med 35 dagar,

b) vid ledighet med arbetstidsberäknad sjukpenning eller tillfällig för- äldrapenning enligt SFB, ledighetens omfattning beräknas enligt § 17 mom. 3. Antalet arbetsdagar som ingår i ledigheten multipliceras med den faktor, med två decimaler, som erhålles genom att 365 divideras med för arbetstagaren beräknat antal årsarbetsdagar enligt SFB.

MOM. 12 När tid för företrädesrätt till återanställning enligt LAS tillgo- doräknas ska visstidsanställning för hel termin anses omfatta 6 månader.