KOLLEKTIVAVTAL FÖR SMÅTONNAGE I UTRIKESFART


KOLLEKTIVAVTAL FÖR SMÅTONNAGE I UTRIKESFART

För tiden 16.02.2005 - 15.02.2008 (FS-U)

16.02.2005 - 30.09.2007 (Befälsförbunden)

INNEHÅLLSFÖRTECKNING


1. TILLÄMPNINGSOMRÅDE


2. ANSTÄLLNING

2.1. Allmänt

2.2. Arbetsavtal

2.3. Praktikanter

2.4. Utomstående arbetskraft


3. BEMANNING


4. ARBETSVILLKOR

4.1. Arbetstid

4.1.1. Hamndygn

4.1.2. Sjö-, ankomst- och avgångsdygn

4.1.3. Fartygets beräknade avgångstid

4.1.4. Deltidsarbete

4.1.5. Arbetstid för ekonomipersonal

4.1.6. Övningar med bärgnings- och eldsläckningsredskap samt andra säkerhetsanordningar

4.2. Övertidsarbete

4.3. Arbetstidsbokföring

4.3.1. Allmänt

4.3.2. Vilotider

4.4. Avlösning

4.4.1. Allmänt

4.4.2. Befälhavarnas och maskinchefernas 1:1 avlösning

4.4.3. Ledighetsperiodens påbörjande och avslutande i utländsk hamn

4.5. Semester

4.6. Löner

4.6.1. Garantilöner enligt avlösningssystemen 1:1 och 2:1

4.6.2. Ålderstillägg

4.6.3. Befälhavarens lön

4.6.4. Maskinchefens lön

4.6.5. Obemannat maskinrum

4.6.6. Maskinchefens klassificerings- och inspektionstillägg

4.6.7. Enhetsbefäl

4.6.8. Stopptörn

4.6.9. Lasthanteringsersättning

4.6.10. Ocean-, tank- och specialfartygstillägg

4.6.11. Serveringsersättning

4.6.12. Tillfälliga matgäster

4.6.13. Tillfällig tjänsteställning

4.6.14. Kortmanslön

4.6.15. Salongsmåltider

4.6.16 Naturaförmåner

4.6.17 Krigsrisktillägg

4.7. Frånvaro

4.7.1. 50- och 60-årsdag

4.7.2. Plötsligt insjuknande, begravningsdag och egen vigseldag

4.7.3. Vård av svårt sjukt barn

4.7.4. Vårdhänvisning

4.8. Resor

4.8.1. Allmänt

4.8.2. Resekostnader och ersättningar för restid

4.8.3. Resor i samband med ledighet

4.8.4. Resor i samband med möten

4.9. Arbetskläder

4.9.1. Skyddskläder

4.9.2. Befälets tjänstekläder

4.9.3. Ekonomipersonalens arbetskläder

4.10. Städning

4.11. Försäkringar

4.12. Hemtransport av död sjöman

4.13. I hamn kungjord strejk / lockout / blockad

4.14. Nya fartyg


5. FÖRHANDLINGSFÖRFARANDE

5.1. Principer för fortgående förhandlingar

5.2. Förhandlingsordning vid lösning av konflikter

5.3. Skiljemannaförfarande


6. FACKFÖRENINGSVERKSAMHET

6.1. Deltagande i fackföreningsverksamhet

6.2. Ombudsmän

6.3. Arbetsplatsklubbar / fackavdelningar


7. UPPSÄGNING OCH PERMITTERING

7.1. Tillämpningsområde

7.2. Uppsägningstider

7.3. Försummelse att iakttaga uppsägningstid

7.4. Uppsägningsgrunder

7.5. Gottgörelse som erläggs för ogrundad uppsägning

7.6. Arbetstagarens uppsägningsskydd under graviditet, moderskaps-, faderskaps- och föräldraledighet samt vårdledighet

7.7. Permittering

7.7.1. Permittering

7.7.2. Förhandsmeddelande om permittering

7.7.3. Meddelande om permittering

7.7.4. Tillämpningsdirektiv vid permittering; arbetsgivares ersättnings- skyldighet i vissa exceptionella situationer

7.7.5. Återanställning

7.7.6. Meddelande till arbetskraftsmyndighet om uppsägning eller permittering

7.7.7. Turordning vid minskning av arbetskraft

7.7.8. Tillämpningsdirektiv för turordning vid arbetskraftsminskning

7.7.9. Hävning och uppsägning av befälhavares arbetsavtal

7.7.10 Förhandlingsordning

7.8. Verksamhetsmodell för sysselsättning och omställningsskydd


8.HÄLSOVÅRD

8.1. Arbetsplatshälsovårdens organisation

8.1.1. Konsultativ kommission

8.1.2. Organisationsmodeller

8.1.3. Rederiets hälsovårdspersonal

8.1.4. Arbetsmiljö och arbetarskydd

8.2. Verksamhetens innebörd

8.2.1. Företagshälsovårdens verksamhetsområde

8.2.2. Observation av hälsotillstånd

8.2.3. Anställningsundersökning och uppföljningsundersökningar

8.2.4. Undersökningar

8.2.5. Sjukvård och första hjälp

8.2.6. Upprätthållande av arbetsförmåga och rehabilitering

8.2.7. Missbruk av alkohol och rusmedel

8.2.8. Hälsoupplysning och –utbildning

8.2.9. Moderskaps-, faderskaps- och föräldraledighet samt vårdledighet

8.3. Särskilda bestämmelser

8.3.1. Arbetsförhållande och sjukdom

8.3.2. Tystnadsplikt


BILAGOR

Garantilönetabeller (enligt avlösningssystemet 1:1 och 2:1) Bilaga 1 Bemanningstabeller Bilaga 1 a

Beräkningsexempel för dygns- och veckovisa övertiden Bilaga 2 Beräkningsexempel för bytesdagar Bilaga 2 Deltidsarbete och deltidspensionsarrangemang samt partiell vårdledighet Bilaga 3 Vårdhänvisningsrekommendation Bilaga 4 Maskinbefälsförbundets och Skeppsbefälsförbundets samarbetsavtal Bilaga 5 Avtal om fartygets praktikantansvariga Bilaga 5 a

Sjömans-Unionens förtroendemannaavtal Bilaga 6

Sjömans-Unionens avtal om arbetsskydd Bilaga 7 Verksamhetsmodell för i arbetarskyddsavtalet avsedd branschkommission Bilaga 7 a Sjömans-Unionens utbildningsavtal Bilaga 8

1. TILLÄMPNINGSOMRÅDE

Fraktfartygsföreningen rf å ena sidan samt Finlands Skeppsbefälsförbund rf, Fin- lands Maskinbefälsförbund rf och Finlands Sjömans-Union rf å andra sidan ingår härmed följande kollektivavtal, som berör löne- och arbetsvillkor, för till Finlands Skeppsbefälsförbund, Finlands Maskinbefälsförbund och Finlands Sjömans-Uni- on hörande medlemmar som tjänstgör på Fraktfartygsföreningen rf:s medlems- rederiers torrlast-, tank- och specialfartyg under 1600 brt.

Då nya fartyg godkännes inom ramen för detta avtal utgår man från 1947 års skeppsmätningsregler (Oslo-konventionen). Ifall fartyget inte har ett mätbrev eller

-intyg utfärdat enligt Oslo-konventionen så bestäms fartygets storlek utgående från 1969-års skeppsmätningskonvention (London-konventionen) enligt följande:

För roro-fartygens del multipliceras BT-talen enligt den nya London-konven- tionen med 0,25 och för lolo-fartygens del med koefficienten 0,4. På detta sätt erhåller man ett värde för fartygen som i medeltal motsvarar brt-dräktigheten enligt den gamla Oslo-konventionen. För övriga fartygstyper bestämmes koef- ficienterna från fall till fall.

Detta inverkar inte på avtalsområdet för fartyg under finsk flagg per den 1.3.2005 ifall det inte görs betydande ändringsarbeten gällande dess konstruk- tion. Beträffande nya fartyg som, enligt 2 och 3 momenten, godkännes till avtals- området förhandlar parterna separat.


2. ANSTÄLLNING

2.1. Allmänt

Arbetsförmedlingarnas ställning inom sjöbranschen förblir central i arbetsförmed- lingssystemet. Fraktfartygsföreningen rf rekommenderar sina medlemmar att anmäla alla lediga arbetsplatser till arbetsförmedlingarna. Anmälan om arbetsför- hållandets längd bör även göras till arbetsförmedlingen, då rederiet i brådskande fall avlönar vikarier utanför den ordinarie kontorstiden.

När med arbetstagaren överenskommits om anställning och med honom inte ingås arbetsavtal till följd av orsak, som beror på arbetsgivaren, är han berättigad till skadestånd såsom vid avtalsbrott.


2.2. Arbetsavtal

I huvudsak skall med arbetstagaren ingås arbetsavtal som gäller tills vidare. Arbetsavtal kan ingås för viss tid enligt sjömanslagens 3 § och i enlighet med de syften som framgår ur arbetsavtalslagens 2 § 2 moment (sådan den lyder i lag 125/84 given den 3.2.1984), om arbetets art, vikariat, praktik eller annan därmed jämförbar omständighet förutsätter avtal för viss tid eller om arbetsgivaren har annan p.g.a. företagets verksamhet eller av arbetets art motiverad anledning att ingå avtal för viss tid. Syftet med denna bestämmelse är att förhindra att arbets- tagarens uppsägningsskydd och att förmåner som föranleds av arbetsförhållan- dets längd kringgås.


2.3. Praktikanter

Användande av praktikanter får inte leda till att ordinarie eller annan i punkt 2.2. föreskriven arbetskraft ersätts.

2.4. Utomstående arbetskraft

Innan man förlitar sig på användandet av utomstående arbetskraft bör det först kartläggas, huruvida det är möjligt att utnyttja fartygets egen personal till utföran- det av arbetena och på vilket sätt anlitandet av den utomstående arbetskraften kommer att påverka den egna personalens sysselsättning och arbetsuppgifter.

Bestämmelserna i detta kollektivavtal tillämpas på den utomstående ar- betskraften, t.ex. en arbetstagare som är anställd av en underleverantör eller annan utomstående, ombord på fartyget gällande sådant arbete som faller under sjömanslagens tillämpningsområde.

Det bör ingå en bestämmelse i de avtal, som berör arbeten enligt detta kollektivavtal, som utförs som underleverantörsarbete eller av utomstående arbetskraft underlydande sjömanslagens tillämpningsområde eller vid köp av nämnda tjänster av utomstående, att underleverantören eller övrig utförare av motsvarande arbete, förbinder sig att åtminstone tillämpa bestämmelserna i detta kollektivavtal i sina arbetsavtalsvillkor.


3. BEMANNING

Fastän den nya bemanningsförordningen (1256/97) trätt i kraft, beaktas beman- ningstabellerna i den gamla bemanningsförordningen (250/84) 13 §, 14 § och 15

§ vid fartygsbemanning och besättningens behörighet. För att underlätta detta skall parterna uppgöra basbemanningsmodeller för olika fartygsstorlekar enligt 1969-års skeppsmätningskonvention. Bemanningstabellerna finns som bilaga till kollektivavtalet (bilaga 1 a).

Parterna avtalar om bemanningsnumerären på nybyggen samt på nya fartyg som anskaffas under finsk flagg och som tillämpar detta kollektivavtal. De fartygsvisa bemanningsavtalen överenskommes sålunda, att man beaktar det av Sjöfartsverket utfärdade minimibemanningsintyget. Då man överenskommer om bemanningsnumerären, bör man dock beakta att den vaktgående persona- len garanteras tillräcklig vila. Bemanningsavtalet bör finnas synligt på fartygets anslagstavla.

Befälhavaren kan, då omständigheterna det tillåter, delta i vakthållningen på fartyg över 500 brt i högst 4 timmar per dygn och på fartyg under 500 brt som går i Östersjötrafik högst 12 timmar per dygn. 500 brt motsvaras av GT-talet 1250 för lolo-fartygens del och av 2000 för roro-fartygen.

På fartyg med minst 750 kW där maskinchefen deltar i vakthållningen bör det finnas en maskinman (AT) om inte annat överenskommes på fartyget.


4. ARBETSVILLKOR

4.1. Arbetstid

4.1.1. Hamndygn

Fartyget i hamn hela dygnet (0000–2400).

Från måndag till torsdag är den ordinarie arbetstiden 8 timmar. För arbete utöver 8 timmar erlägges övertidsersättning. På fredag är den ordinarie arbetsti- den 6 timmar. För arbete utöver 6 timmar erlägges övertidsersättning. För arbete på lördag och söndag skall övertidsersättning erläggas.

Under hamndygn skall den ordinarie arbetstiden placeras, enligt sjöarbets-

tidslagens 5 §, mellan kl.06.00 och 18.00. Arbete utfört mellan 18.00 och 06.00 är alltid övertid för vilket erlägges övertidsersättning.

Ifall arbetstagare på vardagar från måndag till fredag, mellan 06.00 och 18.00, önskar hålla s.k. hamnledigt för ombesörjandet av personliga ärenden och därom överenskommes med arbetsgivaren skall för denna hamnledighet för hel arbetsdag avdras en ledig dag eller för en halv arbetsdag en halv ledig dag.


4.1.2. Sjö-, ankomst- och avgångsdygn

Den ordinarie arbetstiden under alla veckodagar är högst 8 timmar och 56 tim- mar i kalenderveckan. Utöver detta är den i garantilönen ingående arbetstiden högst 10 timmar per dygn och 65 timmar per vecka.


4.1.3. Fartygets beräknade avgångstid

Fartygets avgångstid bör meddelas på tavla som uppsättes i närheten av land- gången, om möjligt minst 4 timmar före beräknad avgångstid. Bestämmelsen berör dock inte fartyg som trafikerar enligt turlista.


4.1.4. Deltidsarbete

Deltidsarbete som härrör sig ur Sjömanspensionslagen och arrangemangen kring deltidspensionering samt partiell vårdledighet enligt sjömanslagen förverkli- gas såsom överenskommits i bilaga 3.

Ifall det under den tid som detta avtal gäller förverkligas sådana på lagstift- ning eller avtal baserade lösningar, där förmånerna för deltidsarbetande förbätt- ras, skall dessa förbättringar tillämpas även för de deltidsarbetande som åsyftas i denna punkt.

Erhållandet av deltidspension behöver inte nödvändigtvis betyda att ar- betstagaren på grund av sin hälsa skulle vara oduglig till fartygstjänst. Parterna rekommenderar, att arbetsgivaren tillsammans med arbetstagaren strävar till att utreda möjligheterna till anordnande av deltidsarbete under den tid som deltids- pensionen varar.

Deltidsarbetsbilaga (bilaga 3).


4.1.5. Arbetstid för ekonomipersonal

Ifall det inte i detta avtal är annorlunda bestämt, kan ekonomipersonalens ordina- rie arbetstid, per dygn, delas i högst i två delar.


4.1.6. Övningar med bärgnings- och eldsläckningsredskap samt andra sä- kerhetsanordningar

Förutom vad som är särskilt stadgat om övningar med bärgnings- och eldsläck- ningsredskap samt andra säkerhetsanordningar på fartyget, så bör man sträva till att dessa i så liten grad som möjligt stör utförandet av de normala arbetsupp- gifterna och arbetstagarens vilotider så att de inte förorsakar trötthet.


4.2. Övertidsarbete

För den arbetstid som överskrider den dygnsvisa arbetstiden betalas övertidser- sättning enligt bilaga 1.

Ifall den veckovisa arbetstiden överskrider 65 timmar och för densamma ej erlagts övertidsersättning i enlighet med föreskrifterna för den dygnsvisa överti- den, skall även härför erläggas övertidsersättning enligt bilaga 1.

Arbetstidens tillämpningsdirektiv (se bilaga 2)


4.3. Arbetstidsbokföring

4.3.1. Allmänt

På fartyg bör föras i sjöarbetstidslagen föreskriven arbetstidsjournal.


4.3.2. Vilotider

I enlighet med sjöarbetstidslagen skall arbetstagare givas vilotider. Därtill skall arbetstagare efter var 6:te timme beredas en 20 minuters matrast, vilken inberäk- nas i arbetstiden, när arbete utföres utan sedvanliga mat- och kafferaster.


4.4. Avlösning

4.4.1. Allmänt

Över avlösningssystemet föres bok. Det avtalade avlösningssystemet bör upp- sättas på lämpligt ställe till påseende för de personer som det berör.

På fartyget tillämpas avdelnings- eller yrkesgruppsvis avlösningssystem om 1:1 (en period arbete, en period ledigt) eller 2:1 (två perioder arbete, en period ledigt), dock sålunda, att under tiden juni-augusti tillämpas 1:1-avlösning. Varje avdelning eller yrkesgrupp på fartyget besluter om vilket avlösningssystem de skall tillämpa.

Om inte överenskommelse nås beträffande avlösningssystemet mellan arbetsgivaren och de anställda förflyttas ärendet för avgörande till förhandlingar avtalsparterna emellan. I dessa förhandlingar följer man den förhandlingsordning som nämns i punkt 5.

Arbetsperiodens längd är högst 8 veckor, dock sålunda, att i fjärrtrafik kan arbetsperiodens längd vara högst 16 veckor.

För upprätthållande av avlösningssystemet berättigar varje omborddag i arbetsperioden till 0,45 (2:1-avlösningssystem) eller 0,8 (1:1-avlösningssystem) lediga dagar och på motsvarande sätt minskas för varje dag i ledighetsperioden en (1) på ovannämnda sätt i arbetsperioden införtjänt ledig dag.

Då införtjänta lediga dagar utbetalas i form av pengar vid arbetsförhållandets upphörande eller i enskilda fall vid arbetsförhållandets fortlöpande, användes som dagslönens divisor 1/30 av garantilönen jämte ålderstillägg. Samma dags- löns beräkningsformel användes även vid beräkning av övrig avlönad ledig tid t.ex vid beräkning av lön under sjukdom.

För förverkligandet av avlösningssystemet kan förutom införtjänta lediga dagar användas förfallna i enlighet med semesterlagen för sjömän uppkomna semesterdagar, dock så, att vid utgivandet av sådana dagar tillämpas sjömans- semesterlagens bestämmelser. I avlösningssystemet skall dock inplaceras en minst 30 dagars oavbruten avlönad ledighet under tiden juni-augusti.

Ifall arbete utföres under bytesdagen uppkommer ledig tid enligt formler i bilaga 2.

4.4.2. Befälhavarnas och maskinchefernas 1:1 avlösning

På fartyg tillämpas avlösningssystem om 1:1 så, att varje dag i arbete berättigar till en ledig dag, dock på så vis att i enlighet med sjömanssemesterlagen upp- komna årssemesterdagar ingår i avlösningssystemet. Avvikande från vad som stadgas i lagen om sjömäns semester, erlägges åt befälhavare och maskinchefer enligt detta kollektivavtal för tre (3) dagar per månad årssemesterlönens förhöjda del (18 %), semesterpenningens förhöjda del (50 %) och naturaförmån.

Bytesdagarna halveras vakansvis. Eventuella över 1:1 avlösningssystemet uppkomna lediga dagar utbetalas på årsbasis i pengar.


4.4.3.Ledighetsperiodens påbörjande och avslutande i utländsk hamn

Ifall en finländsk arbetstagares ledighetsperiod börjar eller slutar i utländsk hamn, tillämpas även till dessa delar bestämmelser i enlighet med semesterlagen (433/84) 7 §.


4.5. Semester

Semester bestämmes enligt lagen om sjömäns semester (433/84). Efter över fem års arbetsförhållande, inom samma rederi, är semesterns längd 16 vardagar per full semesterkvalifikationsperiod.

För semestertiden erlägges lön, som erhålles genom att multiplicera arbets- tagarens genomsnittliga dagslön med antalet semesterdagar. Den genomsnitt- liga dagslönen uträknas genom att dividera arbetstagarens garantilön jämte ålderstillägg med 30 och därefter multiplicera det härvid uppkomna resultatet med faktorn 1,18.

Till semesterlönen hör garantilön och möjliga ålderstillägg. Därtill räknas i semesterlönen de s.k. fasta tillägg i den mån de utbetalats inom semesterkvali- fikationsperioden. De fasta tilläggen är: oceantillägg, befälhavarens och maskin- chefens utomeuropatillägg och krigstillägg.

För semestertiden erlägges även naturaförmånsersättning enligt bilaga 1. Na- turaförmåner erlägges även på söndag, kyrklig högtidsdag, självständighetsdag, midsommarafton och första maj samt julafton och påsklördag. Naturaförmånser- sättning erlägges dock inte för avlösningsledighet.

Kost- och logiersättning som ingår i semesterersättningen vid arbetsförhål- landen som varar mindre än 14 dygn erlägges på det sätt som bestämmes enligt lagen om sjömäns semester på följande sätt:

1 – 3 dygns arbetsförhållande 0,5 x kost- och logiersättning

4 – 6 dygns arbetsförhållande 1 x kost- och logiersättning

7 – 9 dygns arbetsförhållande 1,5 x kost- och logiersättning

10 – 13 dygns arbetsförhållande 2 x kost- och logiersättning

Åt arbetstagare, som enligt lagen om sjömäns semester är berättigad till semester erlägges som semesterpenning 50 % av hans semesterlön (vid beräk- nandet av semesterpenning beaktas även naturaförmåner).

Semesterpenning erlägges i samband med den löneutbetalning, varvid ar- betstagaren erhåller sin semesterlön. Om semester delats, erlägges vid påbör- jandet av varje del av semester där emotsvarande del av semesterpenningen och iakttagande på motsvarande sätt vad som ovan stadgats.

4.6. Löner

4.6.1. Garantilöner

Garantilönetabeller enligt avlösningssystemet 1:1 och 2:1 i bilaga 1.


4.6.2. Ålderstillägg

Ålderstillägg, som motsvarar 4% av garantilönen, erhålles efter 3, 7, 10 och 13 års tjänstgöring samt från och med den 1.1.2002 efter 16 års tjänstgöring (med tjänstgöring avses den totala tjänstgöringstiden) på fartyg registrerde i EU- eller ETA- land samt på utländskt bolags fartyg som hör till rederiet. Manskapet får räkna alla år de tjänstgjort i manskapsgrad. För tid berättigande till ålderstillägg för befälet räknas tjänstgöring i befälsgrad (tjänstgöring i manskapsgrad inom samma rederi likställs med befälstjänstgöring). Till ålderstillägg berättigande tjänstgöringstid skall inhämtas i kust eller avlägsnare fart.

Vid bestämmandet av i detta avtal avsedd tjänstgöringstid anses rederier under gemensam ledning samt rederier, av vilka det ena till minst 51 % ägs av det andra, utgöra samma rederi.

Till ålderstillägg berättigande tid räknas även den tid, dåarbetstagaren under arbetsförhållandets bestånd varit förhindrad att utföra arbete:

1) på grund av arbetsställets andra arbetstagares årssemestrar

2) på grund av reservövning eller extra tjänstgöring, ifall han har återgått till arbetet så snart som ett dylikt hinder upphört;

3) på grund av avbrott som avses i 3 § 2 mom 3 punkten i lagen om sjömäns semester;

4) på grund av läkarundersökning, som avses i lagen om skydd i arbete (299/58) 44 § eller som föreskrivits av arbetsgivaren eller föranletts av sjukdom eller olycksfall;

5) på grund av graviditet eller förlossning under förlossningsledighet och motsvarande ledighet om vilken stadgas i sjömanslagen

6) på grund av sådant kommunalt eller annat offentligt förtroendeuppdrag eller med anledning av sådant avgivande av vittnesmål, som vederbörande

enligt lag icke ägt rätt att vägra att fullgöra eller avgiva eller skulle ha kunnat vägra att fullgöra eller avgiva endast av särskilt i lag nämnt skäl;

7) på grund av förordnande som myndighet utfärdat för att hindra spridning av sjukdom

8) på grund av resa som förutsättes av arbetet såframt dylika dagar icke eljest räknas som arbetstagarens arbetsdagar;

9) av annat skäl, försåvitt arbetsgivaren enligt lag har varit skyldig att trots arbetstagarens frånvaro betala lön för dylik dag;

10) på grund av deltagande med arbetsgivarens samtycke i utbildning som förutsättes av arbetet, dock så att det kan avtalas att endast 30 dagar i sänder räknas som likställda med arbetade dagar.


4.6.3. Befälhavarens lön

Befälhavarens lön är en helhetslön, som förutom befälhavarens 4 timmars vakt- gång inkluderar övrig erfoderlig arbetstid.

Ifall det enligt Finlands Skeppsbefälsförbunds åsikt, i avtalet om arbetsvillkor

mellan något av Fraktfartygsföreningens medlemsrederier och dess befälhavare, råder uppenbar underbetalning eller annat missförhållande skall de berörda avtalsparterna inleda förhandlingar i det aktuella ärendet.

Såvida parterna är ense om att det föreligger underbetalning eller missförhål- lande, förbinder sig arbetsgivarföreningen att omedelbart vidtaga åtgärder för att uppnå en korrigering inom ifrågavarande rederi.

Om befälhavaren lotsar fartyg i farvatten där sjö- eller insjölots enligt allmän kutym nyttjas, erlägges ersättning härför på sätt varom rederiet och befälhavaren sinsemellan överenskommer.


4.6.4. Maskinchefens lön (EO eller motsvarande och fartyg med bemannat ma- skinrum)

För allt över 10 timmar i dygnet utfört arbete erlägges övertidsersättning.


4.6.5. Obemannat maskinrum

Fartyget körs med obemannat maskinrum. När fartyget körs med obemannat maskinrum har maskinbefälet en 8 timmars beredskapsjoursskyldighet som på lördagar och helgdagar motsvarar en 8 timmars arbetsdag. För beredskapsjour erlägges ingen ersättning.


4.6.6. Maskinchefens klassificerings- och inspektionstillägg

a) Till de maskinchefer som vederbörande klassificeringssällskap beviljat rätten att utföra klassificering av bestämda maskinenheter, erlägges för utförd klass- ning en skild ersättning per enhet enligt bilaga 1 på basen av utdrag ur ma- skindagboken.

b) Till de maskinchefer, som av sjöfartsstyrelsen beviljats rätten att utföra in- spektioner av handbrandsläckare, erlägges för utförda inspektioner en skild ersättning per släckare enligt bilaga 1 på basen av utdrag ur maskindagboken.


4.6.7. Enhetsbefäl

Person som innehar enhetsbefälsbehörighet och ombord sköter enhetsbefäls- vakansen skall få en med 10 % förhöjd garantilön eller minst enligt bilaga 1 höjd garantilön.

Ifall fartygets befälhavare utöver sin egen vakttur blir tvungen att hålla en- hetsbefälets vakttur, då denna är upptagen av andra uppgifter, skall åt honom för varje nypåbörjad timme erlägges en ersättning enligt bilaga 1.

En summa på 30 % av timbeloppen för övertid betalas som ersättning för stopptörn på sådana fartyg där det finns enhetsbefäl och maskinchefen håller över hälften av kalenderveckans stopptörnar.


4.6.8. Stopptörn

Då någon ur befälet beordras att under fartygets uppehåll i hamn efter avslutad lastning och/eller lossning kvarstanna ombord (stopptörn), utgår ersättning här- för på vardagar, söndagar och helgdagar i enlighet med bilaga 1.

Tiden från lördag eftermiddag till måndag morgon utgör två stopptörnsperio- der och två helgdagar i följd omfattar fyra stopptörnsperioder.

Då fartyget är i hamn under s.k. långt veckoslut, omfattar tiden mellan fre- dag kväll och måndag morgon fyra stopptörnar, varav två är vardags- och två helgdagsstopptörnar. På fartyg i trafik skall alltid en person i befälsställning vara tillstädes.

Ifall stopptörnshållaren under hela stopptörnen utför övertidsarbete, utgår icke ersättning för stopptörn. Stopptörnsersättning utgår icke heller, då befälsper- son beordras kvarstanna ombord p.g.a. föreskrifterna i 10 § i sjöarbetstidslagen.

Ifall fartyget anländer till hamn tidigare än två timmar före den ordinarie arbetstidens början eller avgår senare än två timmar efter den ordinarie arbetsti- dens slut, utgår även stopptörnsersättning för den överskridande delen.


4.6.9. Lasthanteringsersättning

Lasthantering är ett arbete, som i traditionell bemärkelse inte är sjömansarbete med anknytning till fartygets bringande i sjövärdigt skick. Till lasthantering hör också skiftning av last, laststämpling, surrning och losstagning, som utföres i lastrummet då fartyget är i hamn.

Då fartygets personal i undantagsfall deltar i den egentliga lasthanteringen eller vid kopplandet av kylcontainrar ombord, erlägges därför utöver den sedvan- liga lönen per timme 1/164 av garantilönen.

Då roro-fartygs personal i undantagsfall deltar i hantering av last samt an- bringande och/eller losstagning av lastsurrningar eller vid kopplandet av kylcon- tainrar ombord, erlägges därför utöver den sedvanliga lönen per timme 1/164 av garantilönen.

Alla timmar, i anknytning till lasthantering, skall i arbetstidsjournalen bokföras skilt.

Fartygspersonalen på Fraktfartygsföreningen rf:s medlemsrederiers fartyg kan i undantagsfall utföra tidigare nämnda lasthanteringsarbete, som traditionellt utförts av stuveriarbetare. Detta förutsätter att det med arbetstagarnas medgi- vande, med fackförbund som företräder dem, på förhand överenskommits om principer angående förfarandet.


4.6.10. Ocean-, tank- och specialfartygstillägg

På fartyg i oceantrafik höjs garantilönerna med 3 %. Med oceantrafik avses fart utanför följande gränser: 11° västlig longitud, 30 ° nordlig latitud och 45° ostlig longitud.

Då fartyget är i trafik uteslutande mellan Nord- och/eller Sydamerikanska ham- nar och inom det område som avgränsas i öster av 30 ° västlig longitud, i söder av 60 ° sydlig latitud och i väster av 170 ° västlig longitud höjs garantilönerna, istället för 1 momentets 3 %, med 7 %.

Till befälhavare på fartyg i trafik mellan oceanhamnar som avses i 1 momen- tet, erlägges för ombordtiden ett tillägg om 20 % av garantilönen.

Till maskinchef på fartyg i trafik mellan oceanhamnar som avses i 1 momentet, erlägges för ombordtiden ett tillägg om 10 % av garantilönen.

Ovannämnda tillägg beräknas enligt garantilönetabellens 0-kolumn och ad- deras till månadsinkomsten. Tillägget betalas från att arbetstagaren påbörjar sin resa från Finland till fartyget tills han/hon återvänder från fartyget till Finland; från

resedagens början till resedagens slut.

Tidigare nämnda tillägg erlägges, under hela ombordtiden, på samtliga fartyg som är i regelbunden transocean linjetrafik, dock högst under 20 dagar för sådan tid fartyget är taget ur trafik för reparationer eller annan orsak.

På övriga fartyg i oceantrafik betalas tillägget från den dag, då fartyget avgår från den sista, inom området för europeisk fart hörande, lastnings- eller loss- ningshamnen till transoceana hamnar fram till den dag fartyget anlöper första till området för europeisk fart hörande lastnings- eller lossningshamn och högst 20 dagar härefter.

Ifall fartyget gör två eller flera konsekutiva resor i oceantrafik betalas ovan- nämnda tillägg även under hamntid efter ankomst från den första resan. Repa- rations- eller uppläggningshamn är i detta hänseende jämförbar med lastnings- och lossningshamn.

Det förhöjda tillägget erlägges från och med den dag fartyget inom det i 2 momentet avsedda området påbörjar sin lastning för annan hamn inom sagda område till och med den dag fartyget avgår från sista hamn inom området.

Till arbetstagare på tank- och specialfartyg som transporterar bränn-, rå- eller smörjolja och/ eller med dessa jämförbara ämnen eller komprimerade, konden- serade eller under tryck upplösta gaser, eldfarliga vätskor, ämnen som är självan- tändliga och som med vatten bildar lättantändliga gaser, organiska peroxider, oxiderande, giftiga, förorenande eller andra ämnen, betalas tank- och specialfar- tygstillägg, som till sin storlek är 10 % av garantilönen.

Tillägget betalas då fartyget ligger i hamn för högst 20 dagar efter ankomst- dagen, dock alltid för hela den tid då ett lastat eller dellastat fartyg är tvunget att ligga i hamn och/eller på redden.


4.6.11. Serveringsersättning

Ifall på småtonnagefartyg tillfälligt befordras passagerare eller gäster, erlägger rederiet för dessa åt kockstuerten en ersättning per dag enligt bilaga 1, såvida denna förorsakats extra arbete p.g.a. befordran av passagerare eller gäster. Ersättning erlägges inte för fartygspersonalens familjemedlemmar.


4.6.12. Tillfälliga matgäster

Serveras på småtonnagefartyg med rederiets/befälhavarens samtycke tillfälligt mat, betalas åt kockstuerten en ersättning per dag och person enligt bilaga 1 oberoende av antalet måltider. Ersättning utbetalas inte för lotsar, tulltjänstemän eller vaktmän, inte heller för fartygspersonalens familjemedlemmar.


4.6.13. Tillfällig tjänsteställning (ändrade arbetsuppgifter)

Då arbetstagare tillfälligt varit i en högre tjänsteställning än sin ordinarie tjäns- teställning, erlägges åt honom/henne fridagar enligt det avlösningssystem som denna tjänsteställning och lön förutsätter, där respektive fridagar införtjänats.


4.6.14. Kortmanslön

Om antalet arbetstagare under resan minskat, skall den inbesparade lönen fördelas mellan de återstående besättningsmedlemmarna, dock ej om det för

arbetet utbetalats övertidsersättning såsom särskilt stadgats.

Denna bestämmelse skall också tillämpas då fartyget vid resans början är underbemannat.


4.6.15. Salongsmåltider

På fartyg där befälhavaren under de sedvanliga mattiderna intar sina måltider i salongen har också maskinchefen rätt att inta sina måltider i salongen.


4.6.16. Naturaförmåner

I de fall, då kost och logi inte kan beredas arbetstagaren ombord skall rederiet anordna motsvarande förmåner i land eller erlägga åt honom/henne en mot dessa förmåner motsvarande skälig ersättning, dock minst enligt de allmänna statliga resekostnadsersättningsprinciperna.


4.6.17. Krigsrisktillägg

Ifall ett fartyg, som tillämpar detta kollektivavtal, riskerar att bli ockuperat av krigförande makt, utsatt för krigsskada eller ifall en dylik risk tilltagit väsentligt eller då fartyget i övrigt trafikerar inom ett krigsriskområde, erlägges en dubbel garantilön till fartygsbesättningen som krigsriskersättning.

Då rederiet ingått avtal om resa till ett krigsriskområde, bör parterna omgå- ende inleda förhandlingar om krigsriskområdets omfattning, internationell praxis samt för den tid som tillägget skall erläggas.


4.7 Frånvaro

4.7.1. 50- och 60-årsdag

Åt arbetstagare, vars arbetsförhållande i en följd har pågått i minst tre års tid, kan beviljas en fridag med lön för hans 50- och 60-årsdag. Samma förmån kan beviljas arbetstagare som har minst 10 års sjötjänst i Finlands handelsflotta

under förutsättning att hans arbetsförhållande har fortgått oavbrutet under de sex månader som omedelbart föregått bemärkelsedagen.


4.7.2. Plötsligt insjuknande, begravningsdag och egen vigseldag

Till följd av plötsligt inträffat sjukdomsfall inom familjen, beviljas arbetstagare en kortare tillfällig befrielse från arbete med lön, dock högst två dagar, under förut- sättning att han/hon lämnar fartyget och återvänder till fartyget i finländsk hamn. Arbetstagare kan även beviljas motsvarande befrielse från arbetet under en nära anförvants begravningsdag samt under egen vigseldag.

Förutsättningen för beviljande av befrielse i de i denna paragraf avsedda fal- len, är att detta med beaktande av berörda arbetstagares uppgifters natur i varje enskilt fall är möjligt.

Med nära anförvant avses ovan i första momentet i denna paragraf arbetsta- garens make/maka och barn samt makes/makas barn, arbetstagarens föräldrar och hans/hennes makas/makes föräldrar samt arbetstagarens syskon.


4.7.3. Vård av svårt sjukt barn

Arbetstagare, vars barn lider av sådan svår sjukdom, som avses i Statsrådets

beslut (130/85) (om beviljande av understöd för vård och rehabilitering av svårt sjukt barn), har rätt till frånvaro från arbetet för att delta i sitt sjuka barns vård, rehabilitering eller vårdhandledning som avses i SRb, efter att på förhand med arbetsgivaren överenskommit om sin frånvaro.


4.7.4. Vårdhänvisning

Ifall vård enligt vårdhänvisningen överenskommits med arbetsgivaren, erlägger denne i enlighet med kollektivavtalet lön för sjukdomstid för den tid den frivilliga anstaltsvården fortgår. (se bilaga 4)


4.8. Resor

4.8.1. Allmänt

Då arbetsförhållandet inleds ersätter arbetsgivaren resekostnaderna från hemorten i Finland till fartyget. Arbetstagare, som anställts som vikarie, erhåller reseersättning av arbetsgivaren för de resor i Finland och utlandet, som föran- leds av arbetsförhållandets början och slut, enligt principen hem- fartyget- hem. Hemresan bör ske utan obefogat dröjsmål.


4.8.2. Resekostnader och ersättningar för restid

Ifall arbetstagaren, på arbetsgivarens uppmaning, är tvungen att påbörja sin resa dagen före bytesdagen och resan har påbörjats före kl. 21.00, skall denna dag räknas som en halv arbetsdag och bytesdagen som en hel arbetsdag.

Då resor, som arbetstagare gör för rederiets räkning sker med tåg eller fartyg, är han/hon berättigad att resa i I klass (befäl samt kockstuert) / II klass (besättning) och med flygplan i turist- eller ekonomiklass. Vid resa utomlands är han/hon berättigad att resa i klass som med beaktande av rådande förhållanden motsvarar sagda klass.

Sakliga rese- och matkostnader ersättes enligt räkning eller enligt de all- männa statliga ersättningsprinciperna för resekostnader.Tidigare nämnda ersätt- ningsprincip kan även tillämpas i samband med fartygsdockning eller till emot- tagningsövervakare av nybyggda fartyg då mat ej serveras ombord på fartyget. Sakliga taxikostnader ersättes mellan buss-, järnvägsstation eller flygterminal och hamnen, ifall inte allmänna kommunikationsmedel finns eller då resan måste göras under sådan tid på dygnet under vilken dylika kommunikationsmedel ej trafikerar.

Arbetstagare som önskar tillgodose den i sjömanslagen 52 § stadgade för- månen om fri hemresa, måste meddela rederiet om sin planerade hemresa i så god tid, att en vikarie hinner sändas till fartyget.

Arbetstagare som reser med flyg på rederiets räkning är berättigad att med- föra högst 30 kg resgods för privat bruk. Rederiet erlägger eventuella kostnader för övervikt. Kostnaden för del som överstiger 30 kg erlägges av den anställde.


4.8.3. Resor i samband med ledighet

Arbetstagare, som återvänder till arbetet efter semester, vederlagsledighet eller sjukledighet, är berättigad att av arbetsgivaren erhålla priset för tåg-, buss-, båt- eller rabatterad flygbiljett för resan mellan i Finland befintlig hemort och fartyget.

Då rabatt inte beviljas ersätts priset för flygbiljett i turistklass.

Ifall det inte av lagen om sjömäns semester annat följer är arbetstagare, som skriftligt avtalat med rederiet om att på rederiets bekostnad efter semester åter- vända till sitt arbete på fartyg i crosstrade-trafik, berättigad till fri hemresa.

Skäliga kostnader för bostad och kost under resan ersätts enligt räkning. Då arbetstagare, som arbetar på lastfartyg, återvänder till fartyget från se-

mester, vederlagsledighet eller sjukledighet, erläggs, om inte annat avtalats på förhand mellan arbetsgivaren och arbetstagaren, taxikostnaderna mellan buss- eller järnvägsstation eller flygbolagets stadsterminal (eller flygstation, om resan därifrån är kortare) och hamnen på den ort där arbetet återupptages / hemmet på hemorten, då

– allmän trafikförbindelse mellan de ovannämnda inte finns, eller

– då arbetstagaren ombetts att återvända till fartyget under sådan tid på dygnet under vilken allmänna kommunikationsmedel ej trafikerar.

Taxikostnaderna ersätts endast mot uppvisat kvitto eller i undantagsfall på basen av tillförlitlig utredning och högst ersättning enligt bilaga 1.

Om byte i enlighet med avlösningssystemet sker vid en sådan tidpunkt att hemresan inte kan påbörjas omedelbart, betalar arbetsgivaren kostnader föror- sakade av övernattning.


4.8.4. Resor i samband med möten

Respektive förbund betalar eventuella resekostnader för förbundsmedlem som valts till FSBF:s/FMBF:s/ FS-U:s styrelsemedlem eller suppleant (jmf punkt fackföreningsverksamhet).


4.9. Arbetskläder

4.9.1. Skyddskläder

Ombord på fartyget skall för arbetstagarnas bruk i tillräcklig mängd finnas ändamålsenliga skyddsdräkter, -handskar och -skodon samt övriga personliga skyddsanordningar.

Åt arbetstagare som arbetar i roro-fartygs lastutrymmen anskaffas på arbetsgivarens bekostnad enhetliga med reflekterande varningsfärg CE-märkta skyddshalare.

De av arbetsgivaren anskaffade/reserverade skyddsdräkterna tvättas på arbetsgivarens bekostnad eller tvättas under arbetstid. Vid sprutmålning och rengöring av tankar innehållande farliga ämnen samt därmed jämförbara arbeten skall arbetstagarna använda av arbetsgivaren anskaffade ansiktsmasker och annan skyddsutrustning.


4.9.2. Befälets tjänstekläder

Då arbetsgivaren förutsätter att någon ur befälet (även kockstuert hänförs i detta avseende till befälet) skall använda ett bestämt tjänsteplagg, skall ett dylikt plagg (ett plagg per år) betalas och ombesörjas av arbetsgivaren. Med tjänsteplagg avses rock, byxor och skjorta. Rederiet ger utan kostnad behövliga tjänste- och gradbeteckningar.

4.9.3. Ekonomipersonalens arbetskläder

Arbetstagare tillhörande ekonomipersonalen äger rätt att på arbetsgivarens bekostnad låta rengöra eller under arbetstiden utföra tvättning av sådana kläder, vilka arbetsgivaren ställt till hans/hennes disposition. Detta gäller även köks- personalens egna speciella arbetsrockar, arbetsbyxor, förkläden samt kockens huvudbonad.


4.10.Städning

Diskning av matkärl och -bestick samt städning och rengöring av mässrummen skall ske efter varje måltid. Tillfälle för rengöring skall beredas under den ordina- rie arbetstiden.

Sovhytterna och mässrum skall undergå grundlig rengöring och skurning en gång i veckan. Dessa arbeten skall utföras under ordinarie arbetstid.

Kan inte i denna paragraf avsedda arbeten utföras under ordinarie arbetstid, skall de utföras som övertidsarbete mot fastställd övertidsersättning. Som övertid anses likväl inte dylikt arbete, som utföres av på vakt varande person under helgdag.

Såsom en rekommendation konstateras, att arbetstagaren befrämjar renlig- het och trivsel för sin egen del genom att bädda sin egen koj.


4.11. Försäkringar

Arbetsgivaren är skyldig att försäkra arbetstagaren mot olycksfall under fritid och inom ramen för fartygets idrottsverksamhet på samma villkor som mot olycksfall i arbete i lag är stadgat.

Såsom fritid anses härvid även införtjänad ledig tid och semester enligt lagen om sjömäns semester.

Arbetsgivaren är även skyldig att taga tilläggsförsäkring som gäller de om- bordanställdas fritid och varigenom ersättes skada som arbetstagaren avsiktligt förorsakats av utomstående, under förutsättning att den skadade ej genom eget handlande avgörande medverkat till den händelse som förorsakat skadan.

Om arbetsgivaren underlåtit dessa skyldigheter svarar han likväl för att arbetstagaren eller dennes rättsinnehavare kommer i åtnjutande av här avtalade olycksfallsersättningar. Då arbetstagaren drabbas av olycksfall skall han därom genast meddela arbetsgivaren eller dennes ställföreträdare, vilken åligger att på anfordran däröver utfärda bevis. Anmälan om olycksfall skall ofördröjligen efter olycksfall genom befälhavaren eller rederiets försorg insändas till vederbörande försäkringsanstalt.

Om befälhavaren eller rederiet försummar att inom föreskriven tid insända anmälan om olycksfall till försäkringsanstalten, är rederiet ansvarigt för att arbets- tagaren dock kommer i åtnjutande av lagenlig olycksfallsersättning.

De förmåner, som enligt sjömanslagen tillkommer arbetstagaren vid sjuk- domsfall tillförsäkras honom även vid olycksfall.

Därtill tecknar arbetsgivaren en grupplivförsäkring som gäller för arbetstagarna. Vid inträffande krig och därmed sammanhängande krigsfara skall sjöman liv-

och olycksfallsförsäkras för krigsrisk.

4.12. Hemtransport av död sjöman

Utomlands, dock enbart i Europa, avliden arbetstagares hemtransport ombesör- jes och bekostas av rederiet i enlighet med sjömanslagen.

4.13. I hamn kungjord strejk / lockout / blockad

Om i någon hamn dit fartyget anländer eller där det befinner sig råder på lagen- ligt sätt beslutad och kungjord strejk, lockout eller blockad, må arbetstagarna inte beordras att utföra sådant konflikt underkastat arbete utöver vad som erfordras för att förse fartyget med proviant, bränsle eller annat, som ovillkorligen erfordras för avgång från hamnen.


4.14. Nya fartyg

Då rederiet låter bygga ett nytt fartyg eller från utlandet anskaffar ett begagnat fartyg, skall rederiet, för avtalsparterna, förete nämnda fartygs bostadsritningar.

Hytterna i ett nytt fartyg, som beställts till ett finskt rederi, bör planeras så att de till sin standard minst motsvarar bestämmelserna i bostadsförordningen (518/76) 13 §:s 5 moment.

Beträffande nybyggda fartygs emottagningsövervakare tillämpas minst detta avtals fastställda lönevillkor för det fartyg som skall emottagas.


5. FÖRHANDLINGSFÖRFARANDE

5.1. Principer för fortgående förhandlingar

Ifall någon av kollektivavtalsparterna yrkar på ändringar i avtalet under pågående avtalsperiod, bör ifrågavarande avtalspart, till de övriga parterna, framlägga en motiverad skriftlig framställan som utan dröjsmål skall besvaras på motsvarande sätt.

Ifall parterna enas om ändringar, träder dessa ändringar i kraft på sätt som överenskommits mellan parterna.

Med det tidigare överenskomna förändras inte, i lagen om arbetsfred, stad- gade arbetsfredsplikten parterna emellan .


5.2. Förhandlingsordningen vid lösning av konflikter

Frågor som härrör sig till arbetsförhållandet strävar man att lösa redan på ar- betsplatsen. Ärenden som berör en enda person bör i första hand lösas mellan den berörda personen och hans förman. Förtroendemannen och arbetsgivarens representant förhandlar om ärendet alltid på begäran av förmannen eller arbets- tagaren och i sådana fall då ärendet är principiellt och omfattande.

Ifall en fråga som härrör sig till arbetsförhållandet förblir olöst på arbetsplat- sen, bör parterna tillsammans framställa ett skriftligt oenighetsprotokoll, varvid ärendet på någondera partens begäran överlämnas till de organisationer som representerar dem för avgörande.

Då ett ärende som härrör sig till arbetsförhållandet och som är principiellt eller berör medlemmar i flera förbund, bör alla avtalsparter delta i handläggningen av ärendet.

Man bör eftersträva att lösa tvistefrågor utan dröjsmål.

Ifall enighet inte uppnås, kan ärendet hänskjutas till arbetsdomstol för avgö- rande. Skulle någon dylik fråga inte ankomma att avgöras av arbetsdomstolen

må ärendet överlämnas till behandling och för slutligt avgörande i en skiljeman- nanämnd.


5.3. Skiljemannaförfarande

För varje tvist utses skiljemännen enskilt. Fraktfartygsföreningen rf utser två medlemmar och den ifrågavarande tvistens arbetstagarorganisation två med- lemmar. Ifall ärendet är principiellt eller berör flera parter, överenskommes om skiljemän separat.

Som ordförande fungerar person som parterna gemensamt utser eller om enighet inte kan nås, utses ordföranden av riksförlikningsmannen.


6. FACKFÖRENINGSVERKSAMHET

6.1. Deltagande i fackföreningsverksamhet

Ifall medlem i Finlands Skeppsbefälsförbund, Finlands Maskinbefälsförbund eller Finlands Sjömans-Union utsetts till medlem eller suppleant i respektive för- bundsstyrelse, skall arbetsgivare när detta utan olägenhet är möjligt och ifall inte annat följer av nedanstående, bevilja den valda befrielse från arbete utan lön för behövliga mötesresor.

Med vederbörande person kan från fall till fall överenskommas om att den beviljade ledigheten avdras från tidigare införtjänade lediga dagar. Även använd- ning av semesterdagar är möjligt.


6.2. Ombudsmän

Vederbörande ombudsmän har rätt att i fackliga angelägenheter besöka farty- gen. Ombudsman skall ha av Skeppsbefälsförbundet, Maskinbefälsförbundet eller Sjömans-Unionen given fullmakt och besöket får ej störa besättningens arbete.

Om det uppstår oklarheter om arbetstagares lön eller i andra ärenden som hän- för sig till arbetsförhållande, bör ifrågavarande förbunds ombudsman ges alla de uppgifter som kan påverka klarläggandet av besvärsärendet.


6.3. Arbetsplatsklubbar / fackavdelningar (gäller endast FS-U:s medlemmar) Av medlemmar i Finlands Sjömans-Union grundad arbetsplatsklubb har rätt att anordna möten på arbetsplatsen, dock så att de ej stör arbetet.

Funktionärer som utsetts av fackavdelning har rätt att besöka fartygen i med- lemsärenden. Fackavdelningarnas meddelanden, möteskallelser och information får uppsättas på den anslagstavla i fartyget som avses i förtroendemannaavtalet.


7. UPPSÄGNING OCH PERMITTERING

7.1. Tillämpningsområde

Avtalet berör permittering samt avslutande av tillsvidare gällande arbetsavtal genom uppsägning.

Avtalet gäller ej

1) arbetstagare vars arbetsavtal ingåtts för viss tid, eller gällande viss resa eller vissa resor.

2) de fall, där arbetsavtal hävts med orsak som nämnts i sjömanslagens 49 §, ej heller andra i sjömanslagen avsedda fall då arbetsavtal häves eller upphör att gälla, ej heller

3) hävning av arbetsavtal under i sjömanslagen 3 a § avsedd prövotid.

Då arbetsgivare har hävt arbetsavtal med hänvisning till grunderna för häv- ning enligt sjömanslagen, kan dock enligt detta avtal undersökas, huruvida grund för uppsägande av arbetsavtalet skulle ha funnits.

Avtalet gäller arbetsförhållande oberoende av arbetstagares ålder.


7.2. Uppsägningstider

Arbetsgivaren skall då han säger upp arbetsavtal iaktta, då arbetsförhållandet pågått utan avbrott

a) för befälhavarens del

1) tre månaders uppsägningstid, om arbetsförhållandet fortgått högst 9 år.

2) fyra månaders uppsägningstid, om arbetsförhållandet fortgått över 9 år, men högst 12 år.

3) fem månaders uppsägningstid, om arbetsförhållandet fortgått över 12 år, men högst 15 år, och

4) sex månaders uppsägningstid, om arbetsförhållandet fortgått över 15 år.

b) för övriga

1) två månaders uppsägningstid, om arbetsförhållandet fortgått högst 5 år.

2) tre månaders uppsägningstid, om arbetsförhållandet fortgått över 5 år, men högst 9 år.

3) fyra månaders uppsägningstid, om arbetsförhållandet fortgått över 9 år, men högst 12 år

4) fem månaders uppsägningstid, om arbetsförhållandet fortgått över 12 år, men högst 15 år

5) sex månaders uppsägningstid, om arbetsförhållandet fortgått över 15 år Då arbetstagaren säger upp arbetsavtalet iakttas

a) för befälhavarens del en 3 månaders uppsägningstid och

b) för övriga arbetstagare en månads uppsägningstid om arbetsförhållandet fortgått i högst 10 år. Om arbetsavtalet fortgått i över 10 år är uppsägningsti- den 2 månader.

I de fall som avses i sjömanslagens 43 och 44 §§ tillämpas det uppsäg- ningsförfarande som stadgas i lagen.


7.3. Försummelse att iakttaga uppsägningstid

Arbetsgivare, som ej iakttar uppsägningstid är skyldig att erlägga full lön åt ar- betstagare under uppsägningstiden.

Om arbetstagare avgår från sitt arbete utan att iakttaga uppsägningstiden är han skyldig att åt arbetsgivaren erlägga ett belopp, som motsvarar lönen för

uppsägningstiden.Arbetsgivare får innehålla detta belopp från den slutlikvid, som erläggs åt arbetstagaren, med beaktande av det som stadgats angående arbets- givares kvittningsrätt i sjömanslagens 22 §.

Ifall att uraktlåtandet att följa uppsägningstiden av den ena eller andra parten gäller endast en del av denna omfattar betalningsskyldigheten motsvarande del

av lönen för uppsägningstiden.


7.4. Uppsägningsgrunder

Arbetsgivare får inte säga upp arbetstagares arbetsavtal utan synnerligen vä- gande skäl enligt sjömanslagens 39 § 2 mom. eller skäl som avses i samma lags 39 a §.

Såsom uppsägningsgrund anses sådana skäl på grund av vilka hävning av arbetsavtal, enligt sjömanslagen är möjligt, liksom även sådana av arbetstaga- ren själv beroende skäl såsom uraktlåtande att utföra arbetet, underlåtenhet att iakttaga bestämmelser som arbetsgivaren inom ramen för sin rätt att leda arbetet ger, brott mot ordningsföreskrifter, ogrundad frånvaro och uppenbar vårdslöshet

i arbetet.

Uppsägning med anledning av överlåtelse av rörelse samt på grund av arbetsgivares konkurs och död sker på sätt som stadgas i sjömanslagens 43 och 44 §§.


7.5. Gottgörelse som erläggs för ogrundad uppsägning

Om arbetsgivaren ogrundat säger upp arbetstagares arbetsavtal, och inte efter förhandlingar återtar uppsägningen innan arbetsförhållandet upphör, har den uppsagda arbetstagaren till följd av detta rätt till i 65 § sjömanslagen avsedd gottgörelse. Om arbetsförhållandet fortgått oavbrutet över 10 år då uppsägningen träder i kraft, bör gottgörelse utbetalas motsvarande minst sex månaders grund- lön inklusive eventuella fasta tillägg.


7.6. Arbetstagarens uppsägningsskydd under graviditet, moderskaps-, faderskaps- och föräldraledighet samt vårdledighet

Arbetsgivare får inte säga upp gravid arbetstagares arbetsavtal på grund av havandeskapet. Uppsäger arbetsgivaren havande arbetstagares arbetsavtal, anses uppsägningen vara föranledd av havandeskapet, såframt arbetsgivaren inte påvisar annan grund.

Arbetstagare skall på arbetsgivarens begäran förete utredning över havande- skapet.

Arbetsgivaren får inte uppsäga arbetstagarens arbetsavtal under i 32 § 1 mom sjömanslagen avsedd, i kollektivavtal eller mellan arbetsgivaren och arbets- tagaren avtalad moderskaps-, faderskaps- eller föräldraledighet eller vårdledig- het, ej heller, sedan han fått kännedom om arbetstagarens havandeskap eller om att arbetstagaren utnyttjar sin ovan nämnda rätt, säga upp avtalet till att upphöra då nämnda ledighet börjar eller medan den varar.


7.7. Permittering

7.7.1. Permittering

Medan arbetsförhållandet fortgår kan överenskommelse träffas om att utförandet av arbete och löneutbetalningen avbryts tillsvidare eller för viss tid medan arbets- förhållandet i övrigt består. Under de förutsättningar under vilka arbetsgivaren skulle få uppsäga eller häva arbetsavtalet, kan han i stället för att uppsäga eller

häva avtalet med beaktande av:

a) för befälhavarens del en 90 dagars varsel

b) för övrigt befäl

1) ifall arbetsförhållandet fortgått högst 3 år, en 30 dagars varsel

2) ifall arbetsförhållandet fortgått över 3 år men högst 5 år, en 45 dagars varsel

3) ifall arbetsförhållandet fortgått över 5 år, en 60 dagars varsel.

c) för andra än tidigare nämnda arbetstagare en 14 dagars varsel permittera arbetstagare för viss tid eller tillsvidare.

På ovan avsett sätt kan arbetstagare permitteras för högst 90 dagar, om arbetet minskat tillfälligt och arbetsgivaren inte skäligen kan ordna annat arbete eller skolning som lämpar sig för arbetsgivarens behov.

Genom avtal kan permitteringsrätten utvidgas.

Har permittering skett tillsvidare, skall arbetsgivare meddela om arbetets återupptagande minst en vecka därförinnan, ifall ej annat avtalas.

Permittering hindrar inte arbetstagare att under permitteringstiden åtaga sig annat arbete.


7.7.2. Förhandsmeddelande om permittering

Då grunden för permittering enligt denna paragraf är minskning i arbete, som beror på ekonomiska och med produktionen sammanhängande orsaker, bör arbetsgivare, då nödvändigheten av permittering kommit till hans kännedom, omedelbart och om möjligt senast tre månader innan permittering vidtar ge förhandsmeddelande om permitteringen till vederbörande förtroendeman och, då permitteringen berör minst tio arbetstagare, även till arbetskraftsmyndigheterna. I förhandsmeddelandet bör nämnas orsaken till permitteringen, uppskattad begyn- nelsetid och längd samt uppskattat antal arbetstagare i yrkesgrupper som skall permitteras.


7.7.3. Meddelande om permittering

Meddelande om permittering ges personligen till arbetstagare. I meddelande bör nämnas orsaken till permitteringen, dess begynnelsetidpunkt och längden av tidsbestämd permittering samt uppskattad längd av permittering som sker tillsvidare. Arbetsgivare bör till arbetstagare ge skriftligt intyg över permittering.

Meddelande om permittering bör givas till ovan avsedda förtroendeman och då permittering avser minst tio arbetstagare även till arbetskraftsmyndigheterna. An- mälningsplikt finns inte i fall då arbetsgivare inte av annan orsak än permittering under permitteringstiden har löneutbetalningsskyldighet eller då arbetshindret beror på fall som avses i sjömanslagens 23 § 2 mom.


7.7.4. Tillämpningsdirektiv vid permittering;

arbetsgivares ersättningsskyldighet i vissa exceptionella situationer.

Enligt avtalet kan permittering ske tillsvidare eller för viss tid medan arbetsför- hållandet i övrigt består.

Då permittering har skett tillsvidare, har någon maximitid för dess längd inte fastställts. Arbetstagare har under permitteringstiden rätt att häva arbetsavtalet oberoende av uppsägningstiden.

Om permittering trätt i kraft utan att arbetstagaren fått sig till godo uppsäg- ningstid som gäller vid arbetsavtalets upphörande och arbetsgivaren innan per- mitteringen upphör säger upp avtalet, har arbetstagaren med stöd av sjömansla- gens 45 § 2 mom. rätt att få ersättning för skada som uppstår genom förlusten av lön eller del därav för uppsägningstid.

Samma rätt har arbetstagare, som med stöd av sjömanslagens 45 § 1 mom. säger upp sitt arbetsavtal efter permittering som utan avbrott räckt mer än 225 dagar och som har skett tillsvidare. I dessa fall anses förutsättningarna för erhål- lande av avgångsbidrag inträda den dag arbetsförhållandet upphör.

Arbetsgivarens ansvar i ovan nämnda fall bestäms på följade sätt: Ersättningsskyldigheten reduceras med lönen för permitteringsmeddelande,

lön som eventuellt förtjänats annorstädes. I övrigt ansvarar arbetsgivaren för ska- da, som uppstått på grund av förlust av uppsägningstid eller del därav. Avdrag på grund av att lön avsiktligen uraktlåtits att förtjänas kommer endast undantagsvis i fråga t.ex. då arbetsgivaren själv skulle ha ordnat arbete för arbetstagaren under uppsägningstiden.

I ovan beskrivna fall beräknas avdraget för lön som förtjänats annorstädes enligt följande:

– då arbetsgivaren säger upp arbetsförhållandet, för den uppsägningstid arbetsgivaren bör iakttaga räknat från och med uppsägningsdagen

– då arbetstagaren säger upp sig, för tid som arbetsgivaren borde ha iakttagit räknat från den dag då arbetstagaren sagt upp sitt arbetsförhållande

Ersättningen betalas per lönebetalningsperiod. Erläggandet av ersättningen förutsätter, att arbetsgivaren ges en utredning över de faktorer som påverkar ersättningsskyldigheten.

I sådana fall då arbetstagare, som sagts upp på grund av minskning i arbetet, permitteras av samma orsak under uppsägningstiden, bestäms arbetsgivarens lönebetalningsskyldighet i enlighet med samma principer.


7.7.5. Återanställning

Då arbetsgivare har uppsagt arbetsavtal av andra än av arbetstagaren föranled- da orsaker, och arbetsgivaren inom nio månader behöver arbetskraft för samma eller liknande uppgifter, skall arbetsgivaren hos den lokala arbetskraftsmyndig- heten (sjöbefälsförmedlingen) fråga huruvida tidigare arbetstagare genom denna myndighets förmedling söker arbete, och om så är fallet, i första hand erbjuda dessa arbetssökande arbete.


7.7.6. Meddelande till arbetskraftsmyndighet om uppsägning eller permittering Ifall det är fråga om reducering eller permittering av arbetskraft på grund av eko- nomiska eller med produktionen sammanhängande orsaker, bör därom medde- las till vederbörande förtroendeman. Ifall åtgärden gäller minst tio arbetstagare, bör därom meddelas även till arbetskraftsmyndigheterna.


7.7.7. Turordning vid minskning av arbetskraften

Vid uppsägning eller permittering bör man såvitt möjligt följa den regeln, att för företagets verksamhet viktiga yrkesarbetare, krigsinvalider och arbetstagare som

i samma arbetsgivares tjänst delvis förlorat sin arbetsförmåga uppsägs eller per- mitteras sist, varjämte man utöver denna regel fäster avseende även vid arbets- förhållandets längd samt omfattningen av arbetstagarens försörjningsskyldighet.


7.7.8. Tillämpningsdirektiv för turordningen vid arbetskraftsminskning Minskning av arbetskraften förverkligas i regel fartygsvis. Vid behov kan dock en minskning av arbetskraften förverkligas även rederivis. Rederivis uppsägning och permittering av arbetskraften kan komma i fråga t.ex. när ett rederi tar ur trafik på samma trafikområde ett eller flere fartyg av samma typ.

Härvid behandlas som separata helheter t.ex. rederiets passagerarfartyg samt torrlast eller xxxxxxxxxx.Xx minskningarna och turordningen som tillämpas vid dessa bör förhandlingar föras i god tid på förhand i en ordning överensstäm- mande med samarbetslagen och tillämpningsdirektiv som uppgjorts om dess tillämpning inom sjöfartsbranschen.


7.7.9. Hävning och uppsägning av befälhavares arbetsavtal

Angående hävning eller uppsägning av befälhavare bör rederiet skriftligen med- dela i rederiet vald Finlands Skeppsbefälsförbunds huvudförtroendeman eller Finlands Skeppsbefälsförbund. Orsakerna till hävningen eller uppsägningen bör framgå av meddelandet.


7.7.10. Förhandlingsordning

Uppstår meningsskiljaktighet om uppsägning eller permittering, kan meningsskilj- aktigheten lämnas till avgörande med iakttagande av i kollektivavtal överenskom- men allmän förhandlingsordning. Ifall arbetsgivar- och arbetstagarförbunden inte uppnår enighet i saken, kan den hänskjutas till arbetsdomstolen för avgörande.


7.8. Verksamhetsmodell för sysselsättning och omställningsskydd

Målet med den nya verksamhetsmodellen mellan arbetsgivaren, arbetstagarna och arbetskraftsmyndigheterna är att effektivera samarbetet och att så fort som möjligt sysselsätta arbetstagaren.


Samarbets- och uppsägningsförfarande

Arbetsgivaren lägger i början av samarbetsförhandlingar som berör minst 10 arbetstagare fram en verksamhetsplan. Om innehållet av verksamhetsplanen för- handlas med personalrepresentanterna. I planen redogörs för förhandlingarnas förfaringssätt och former, den planerade tidtabellen samt de för uppsägningsti- den planerade verksamhetsprinciperna gällande sökande av arbete, utbildning och arbetsförvaltningens tjänster. I planen tas i beaktande de existerande nor- merna för hur man förfar när det gäller minskning av arbetskraften. Om samar- betsförhandlingarna berör mindre än 10 arbetstagare, föreslås i samarbetsför- farandet de för uppsägningstiden planerade verksamhetsprinciperna gällande sökande av arbete, utbildning och arbetsförvaltningens tjänster.

Förhandlingarna om innehållet av verksamhetsplanen hindras inte av den begränsning enligt vilken behandlingen av alternativen till uppsägning i samar- betsförhandlingar och i fråga om stora uppsägningar kan inledas först tidigast om

sju dagar efter att motiveringarna och inverkningarna har behandlats.

I samband med samarbetsförfarande som berör en planerad minskning behandlas också de ändringar som behövs i personalplanen.

Arbetsgivaren och arbetskraftsmyndigheten kartlägger sedan samarbetsför- farandet eller de små företagens uppsägningsförfarande inlett utan dröjsmål i samarbete med de behövliga offentliga arbetskraftstjänsterna. Det strävas efter att med arbetskraftsmyndigheten komma överens om kvaliteten av de tjänster som erbjuds och tidtabellen för tjänsternas verkställande samt samarbete gäl- lande deras förverkligande. Personalrepresentanterna deltar i samarbetet.


Sysselsättningsprogrammet och hur det förverkligas under uppsägningstiden

Arbetsgivaren är skyldig att informera om rätten till ett sysselsättningspro- gram och till ett höjt utbildningsbidrag.

Arbetsgivaren underrättar arbetskraftsmyndigheten om en uppsägning som skett av ekonomiska eller produktionsskäl, ifall den uppsagda arbetstagaren har en arbetshistoria på minst tre år. Denna anmälningsskyldighet berör också upp- hörande av en sådan visstidsanställning som har uppstått av ett eller flera såda- na arbetsavtal på visstid som har oavbrutet eller med endast kortfristiga avbrott fortsatt hos samma arbetsgivare i minst tre år. Arbetsgivaren är skyldig att med arbetstagarens medgivande lämna till arbetskraftsmyndigheten uppgifter om be- rörda arbetstagares utbildning, arbetserfarenhet och arbetsuppgifter omedelbart efter att uppsägningen har skett. Arbetsgivaren deltar, om man separat kommer överens om det, även i övrigt i utarbetandet av ett sysselsättningsprogram.

Arbetstagaren har möjlighet att delta i utarbetandet av sysselsättningspro- grammet. Sysselsättningsprogrammet kan vid behov kompletteras senare.

Om vid uppsägningen inget annat har överenskommits om frågan, har arbets- tagaren rätt till ledighet utan inkomstförlust för att under sin uppsägningstid delta i utarbetandet av ett sysselsättningsprogram, att söka arbete på eget eller på arbetskraftsmyndighetens initiativ, till inlärning och praktik i arbete eller att delta

i en med hans eller hennes sysselsättningsprogram förenlig arbetskraftspolitisk utbildning. Ledighetens längd är följande, beroende på anställningens längd:

1) högst 5 dagar om arbetstagarens uppsägningstid är högst en månad;

2) högst 10 dagar om arbetstagarens uppsägningstid är över en månad men högst fyra månader;

3) högst 20 dagar om arbetstagarens uppsägningstid är över fyra månader. Det förutsätts också att ledigheten inte orsakar arbetsgivaren betydande skada.

Arbetstagaren bör utan dröjsmål underrätta arbetsgivaren om ledigheten och vid anhållan förete en tillförlitlig redogörelse för ledighetens grunder.


8. HÄLSOVÅRD

8.1. Arbetsplatshälsovårdens organisation

8.1.1. Konsultativ kommission

Ledningen av hälsovårdens utveckling i enlighet med detta avtal åligger en av avtalsparterna tillsatt permanent kommission (Sjöfartens arbetsplatshälso- vårdskommission).

Till kommissionen hör sammanlagt åtta medlemmar, varav fyra företräder arbetsgivarorganisationerna och fyra arbetstagarorganisationerna.

Kommissionens medlemmar samt deras suppleanter nomineras av avtals- parterna för en tid av två år åt gången.

Kommissionen väljer inom sig ordförande och sekreterare.

Kommissionen sammanträder vid behov på kallelse av ordföranden. Ordfö- randen är skyldig att sammankalla möte då en medlem anhåller därom skriftli- gen.

Kommissionen är beslutför då minst två medlemmar både från arbetsgivarsi- dan och arbetstagarsidan är närvarande.

För fattande av kommissionens beslut krävs minst 3/4 av de avgivna rösterna.


8.1.2. Organisationsmodeller

Det praktiska förverkligandet och organiserandet av de företagshälsovårdsåt- gärder som nämns i detta avtal och som skall utvecklas på grund därav åligger rederierna.

De här avsedda till företagshälsovården hörande tjänsterna kan rederierna ombesörja med hjälp av sjömanshälsovårdscentralerna samt övriga kommunala hälsocentraler eller med hjälp av annan inrättning eller person berättigad att ge företagshälsovårdstjänster eller genom nyttjande av sådan företagshälsovårds- tjänst som rederier själva upprättat eller genom att ändamålsenligt kombinera nämnda serviceformer.

Rederierna kan även nyttja andra tillbudsstående hälsovårds- och sjukvårds- tjänster som erbjudes t.ex. av Institutet för arbetshygien, sjömansläkarna och övriga privata, även utländska sjukhus och läkare.


8.1.3. Rederiets hälsovårdspersonal

Beroende på enligt vilket av de i 2 § nämnda alternativen rederiet besluter an- ordna sin företagshälsovårdsorganisation, skall rederiet i sin tjänst taga hälso- vårdspersonal av sådan omfattning och standard, att de i detta avtal avsedda företagshälsovårdsåtgärdernas genomförande kan säkerställas.


Arbetsmiljö samt företagshälsovårdens utrymmen och materiel


8.1.4. Arbetsmiljö och arbetarskydd

Arbetsutrymmena samt bostads-, måltids- och fritidsutrymmena skall planeras så, att arbetstagaren inte på grund av dessas egenskaper utsättes för risk för olycksfall eller sjukdom.

Då ur arbetarskyddssynpunkt tillfredsställande arbetsmiljö inte kan uppnås genom konstruktions- eller tekniska åtgärder eller andra motsvarande skyddsåt- gärder som i minsta möjliga utsträckning är beroende av den som utför arbetet eller av annan personal eller om dylika åtgärder inte skäligen kan påfordras, skall arbetstagaren förses med ändamålsenlig skyddsutrustning. Arbetsskydd ombord finns angivna i arbetsskyddslagen (738/2002) samt i lagen om tillsyn över arbetarskydd (131/73) och mera detaljerat i de ändringar som senare gjorts

i statsrådets beslut om arbetsmiljön på fartyg (417/81) och ordningsregler för skeppsarbete (418/81).


8.2. Verksamhetens innebörd

8.2.1. Företagshälsovårdens verksamhetsområde

Till företagshälsovårdens verksamhetsområde hör upprätthållande och befräm- jande av den ombordanställda personalens arbetskondition och -hälsa genom att på i detta avtal avsett sätt ombesörja personalens:

– hälsovård

– första hjälp och sjukvård samt

– rehabilitering


8.2.2. Observation av hälsotillstånd

Hälsovårdspersonalens besök ombord utgör grunden för planeringen, förverkli- gandet och utvecklandet av företagshälsovården.

För att kunna förebygga och i tid fastställa sjukdomar och få dem under erforderlig vård verkställes genom av rederiet anlitade företagshälsovårdsenhets försorg kontroll av den ombordanställda personalens hälsotillstånd i enlighet med en separat uppgjord verksamhetsplan, som följer företagshälsovårdslagens bestämmelser.


8.2.3. Anställningsundersökning och uppföljningsundersökningar

Om anställningsundersökning och uppföljningsundersökningar av arbetstagare är stadgat i förordningen om läkarundersökning av sjömän (476/80).

Rederiet erlägger arvoden för i ovan nämnda förordning avsedda läkarintyg samt för därtill hörande specialintyg mot av undersökningsanstalt eller läkare givna kvitton.

Arbetstagaren bör kontakta arbetsgivaren eller dennes företrädare innan han/ hon går till ovan avsedda läkarundersökningar eller andra undersökningar.


8.2.4. Undersökningar

Förebyggande arbete sker effektivast genom att beakta hälsovårdssynpunkter

– bl.a. ergonomiska – vid all planering.

För fastställande av med fartygen, arbetsredskapen och arbetet förknippade fysiska och psykiska friktionsfaktorer (ergonomiska missförhållanden) samt från arbetet, arbetsmiljön eller från arbetsförhållandena i övrigt härrörande hygieniska riskfaktorer (arbetshygieniska missförhållanden) föranstaltas på rederiernas bekostnad undersökningar och vidtages de åtgärder som med anledning därav anses skäliga för avlägsnandet av de så konstaterade missförhållandena. Dylika undersökningar bör särskilt utföras på fartyg som transporterar farliga kemikalier i bulk.


8.2.5. Sjukvård och första hjälp

Om sjukvården och första hjälp ombord samt om rederiets sjukvårdsskyldighet då arbetstagaren vid arbetsförhållandets upphörande är sjuk, stadgas i sjömans- lagen (423/78).

8.2.6. Upprätthållande av arbetsförmåga och rehabilitering Företagshälsovårdens uppgift i rehabiliteringsfrågor är att råda och vägleda ar- betstagarna till att utöva, upprätthålla och utveckla motion på arbetsplatsen samt hänvisa arbetstagare i behov av rehabilitering till sakkunning vård.


8.2.7. Missbruk av alkohol och rusmedel

För att avlägsna missbruk av alkohol och narkotika följes arbetsmarknadens cen- tralförbunds vårdhänvisningsrekommendation på sätt som mellan parterna skilt har överenskommits om dess tillämpning inom sjöfartsbranschen.

Arbetstagare, som ombord missbrukar alkohol eller andra rusmedel bör man försöka hänvisa till lämplig vårdanstalt.

Ifall att utförandet av arbete har avbrutits på grund av vård, varom arbetsgiva- ren och arbetstagaren överenskommit, skall bestämmelserna i 14 § i sjöfartens hälsovårdsavtal följas.

Beträffande narkotika konstaterar arbetsmarknadsparterna, att narkotikabruk och -innehav ombord på fartyg är förbjudet. Dessutom hänvisar parterna till narkotikalagen, i vilken konstateras: ”Den som olagligen tillverkar eller försöker tillverka, transporterar, utbjuder till försäljning, köper, säljer, förmedlar eller på an- nat sätt sprider narkotika eller försöker därtill, eller innehar narkotika eller brukar det, eller överlåter läkemedelsordination eller intyg som berättigar till annan narkotika, skall för narkotikabrott dömas till fängelse i högst två år eller till böter.” Som narkotika anses ämnen som avses i narkotikaförordningen.


8.2.8. Hälsoupplysning och -utbildning

Avtalsparterna anser det vara viktigt att det för dem som ansvarar för hälso- vården ombord anordnas utbildning och information i hälsovårdsfrågor samt distribueras material angående hälsofostran till arbetarskyddspersonalens användning.

Härvid bör speciellt fästas uppmärksamhet vid personalen på de fartyg, vilka transporterar hälsovådliga kemikalier och andra farliga laster.


Företagshälsovårdens kostnader och lön under sjukdom.


8.2.9. Moderskaps-, faderskaps- och föräldraledighet samt vårdledighet

Angående i rubriken nämnda ledigheter gäller vad i sjömanslagen är stadgat.

Kvinna, som oavbrutet under 6 månader omedelbart innan hon blir på moder- skapsledighet enligt sjukförsäkringslagen har varit i rederiets tjänst, är då hon blir på moderskapsledighet berättigad till naturaförmånsersättning dock för högst 42 dagar.


8.3. Särskilda bestämmelser

8.3.1. Arbetsförhållande och sjukdom

Vid sjukdomsfall bör sjöfarare i första hand vända sig till av befälhavaren/rederiet anvisad läkare.

Arbetstagare, som då arbetsförhållandet upphör är medveten om att han/hon

är sjuk, är skyldig att därom meddela befälhavaren eller rederiet, och han/hon bör om så krävs utan dröjsmål anlita läkare.

Rederiet bör sträva till att sedan vederbörande tillfrisknat från sjukdom eller skada i rederiets sjötjänst återplacera arbetstagare, som på grund av sjukdom eller skada avmönstrats från ordinarie tjänst på fartyg i regelbunden trafik på Finland.

Lönen fastställs enligt det fartyg, på vilket han träder i tjänst.

Arbetstagare, som återvänder till sin tjänst från sjukledighet, är berättigad att mot kvitto av rederiet erhålla priset för tåg-, buss-, båt- eller rabatterad flygbiljett för resan mellan hemorten och fartyget.

Då arbetstagare, som tjänstgör på annat än passagerarfartyg, återvänder till fartyget från sjukledighet, erlägges, om inte annat avtalats på förhand mellan arbetsgivaren och arbetstagaren, taxikostnaderna mellan buss- eller järnvägs- station eller flygbolagets stadsterminal (eller flygstation, om resan därifrån är kortare) och hamnen på den ort där arbetet återupptages, då

– allmän trafikförbindelse mellan de ovannämnda inte finns, eller

– då arbetstagaren betts att återvända till fartyget under sådan tid på dygnet under vilken allmänna kommunikationsmedel ej trafikerar.


8.3.2. Tystnadsplikt

Personalens läkare skall giva arbetsgivaren de uppgifter, som är oundgängliga för bedömning av frågor som ansluter sig till antagande i tjänst eller placerande i arbete, eller arbetsförhållandets fortbestånd. Dessa uppgifter får dock ges endast inom samma rederi eller rederisammanslutning.

Personer, som på grund av detta avtal och genom sin ställning erhållit kän- nedom om privat hemlighet som berör arbetstagaren eller hans familj, får ej utan tillstånd yppa detta, om icke av lag annat föranledes.

BILAGA 1 a


Bemanningstabeller


Bemanningen på lolo-fartyg på mindre än GT 4.000 och roro-fartyg mindre än GT 6.400. Detta motsvarar den tidigare 1.600 bruttoregisterton (brt) gränsen. Beträffande maskinbefälets behörighetskrav tillämpas huvudmaskineriets effekt uttryckt i kilowatt (kW).



Sjökapten Överstyrman Vaktstyrman


Övermaskinmästare Maskinmästare Vaktmaskinmästare


Matros / Maskinman Vaktman

Kockstuert

Närtrafik/

Östersjö Europafart Fjärrtrafik


1

1

2

1

1

½

½

1


1^

1^

1^



1

½

½



2

2

2

1

1

1

1

1

1


Fotnoter:

½ = enhetsbefäl

^ = över 3000 kW


Bemanningen på lolo-fartyg på mindre än GT 2.500 och roro-fartyg mindre än GT 4.000. Detta motsvarar den tidigare 1.000 bruttoregisterton (brt) gränsen. Beträffande maskinbefälets behörighetskrav tillämpas huvudmaskineriets effekt uttryckt i kilowatt (kW). Ifall inte någon i besättningen har utbildning i köksupp- gifter skall det anställas en fartygskock*.

Närtrafik/



1

1

2

1

1½

½

1

Östersjö Europafart Fjärrtrafik

Sjökapten Överstyrman Vaktstyrman






1

1

1^



Övermaskinmästare Maskinmästare Vaktmaskinmästare


Matros / Maskinman Vaktman

Kockstuert


1

1

1

1

2

2

*

*

*

Fotnoter:

½ = enhetsbefäl

^ = under 1500 kW

BILAGA 1 a


Bemanningen på lolo-fartyg på mindre än GT 1.250 och roro-fartyg mindre än GT 2.000. Detta motsvarar den tidigare 500 bruttoregisterton (brt) gränsen. Beträffande maskinbefälets behörighetskrav tillämpas huvudmaskineriets effekt uttryckt i kilowatt (kW). Någon i besättningen skall vara kokkunnig.



Sjökapten Överstyrman Vaktstyrman


Övermaskinmästare Maskinmästare Vaktmaskinmästare


Matros / Maskinman Vaktman

# = maskinskötare

½ = enhetsbefäl

Kockstuert

Närtrafik/

Östersjö Europafart Fjärrtrafik



1


1

1

2

1½

1








#

#

1



1

1

2

1

1





Fotnoter:

BILAGA 2


Räkneexempel för den dygns- och veckovisa övertiden


Då fartyget befinner sig på resa, ankomst- och/eller avgångsdygn


Måndag

10


Tisdag

14

4 timmar övertid

Onsdag

10


Torsdag

13

3 timmar övertid

Fredag

12

2 timmar övertid

Lördag

10


Söndag        10      

79 - 9 = 70 t

70 t - 65 t = 5 övertidstimmar


Eftersom på söndag gjorts 2 t över 8 t, på lördag 2 t över 8 t och på fredag 4 t över 8 t varav 1 t är veckoövertid, är två timmar som överskrider 65 t helgövertid och tre timmar som överskrider 65 t vardagsövertid. Exempelveckan ger därmed 12 vardagsövertidstimmar och 2 helgdagsövertidstimmar.


Bytesdagen


Ifall arbete utföres under bytesdagen uppkommer ledig tid enligt nedanstående formler:


Ankomst-, avgångs- eller sjödygn

(Arbetade timmar)


10

(Arbetade timmar) 10

Hamndygn

(Arbetade timmar)

8

x 0,8 = Ledig tid, (1:1 avlösning)


x 0,45 = Ledig tid, (2:1 avlösning)


x 0,8 = Ledig tid, (1:1 avlösning)

(Arbetade timmar)

x 0,45 = Ledig tid, (2:1 avlösning)

8


Då inget arbete utföres under resedagen räknas den som ledig tid och (1) tidi- gare införtjänt ledig dag avdrages.

BILAGA 3


DELTIDSARBETE OCH DELTIDSPENSIONSARRANGEMANG SAMT PARTIELL VÅRDLEDIGHET


Finlands Sjömans-Union rf, Finlands Skeppsbefälsförbund rf, Finlands Maskin- befälsförbund rf och Fraktfartygsföreningen rf har överenskommit för deltidspen- sionerade, deltidsarbetande samt för partiell vårdlediga arbetstagares deltidsar- bete följande:


1. DELTIDSANSTÄLLD


Med deltidsanställd avses sådan person som sjöarbetstidslagen (296/76) tilläm- pas på och vars regelbundna arbetstid är hälften av den regelbundna arbetstid som en heltidsanställd med lika arbete utför och som erhåller deltidspension i enlighet med sjömanspensionslagen (72/56).

De sistnämnda bestämmelserna tillämpas på dylik arbetstagare.


På delinvalidpension och på partiell vårdledighet varande arbetstagare tillämpas, vad som överenskommits gällande den deltidspensionerade arbetstagaren.


Deltidsarbetsoförmögenhetspension innebär inte nödvändigtvis det, att arbetsta- garen på grund av sin hälsa skulle vara olämplig att arbeta ombord på fartyget. Parterna rekommenderar att arbetsgivaren tillsammans med arbetstagaren strävar till att utreda möjligheterna att arrangera deltidsarbete under deltidsar- betsoförmögenhetspensioneringen.


2. UTRÄKNING OCH UTBETALNING AV LÖN ÅT DELTIDSANSTÄLLD


Deltidsanställd arbetstagares dagslön är hälften (½) av dagslönen för heltids- anställd som utför lika arbete. Således uträknas deltidsanställds dagslön enligt följande modell:


Dagslön = ½ x 1/30 x en heltidsanställds garantilön


Deltidsanställds garantilön erhålles genom att multiplicera hans dagslön med 30. (garantilön = 30 x dagslön).


En heltidsanställds garantilön definieras i kollektivavtalet för småtonnage i utrikestrafik (småtonnageavtalet) sålunda att i den ingår grundlön eller förhöjd grundlön jämte ålderstillägg samt oceantillägg. En heltidsanställds dagslön erhål- les då hans garantilön delas med trettio.


Deltidsanställds lön utbetalas på samma sätt som lönen för en heltidsanställd.

BILAGA 3


3. ÖVERTIDSERSÄTTNING


Övertid utförd av deltidsanställd ersätts såsom det är stipulerat i kollektivavtalet för småtonnage i utrikestrafik. Övertidsersättning i form av pengar betalas till motsvarande belopp som för en heltidsanställd.


4. NATURAFÖRMÅNER UNDER SEMESTERN


Under semester är naturaförmånerna hälften av en heltidsanställds naturaförmå- ner under motsvarande tid.


5. SEMESTER


Beträffande semestern tillämpas för en deltidsanställd gällande förordningar och bestämmelser i semesterlagen för sjömän (433/1984) samt kollektivavtalet för småtonnage i utrikestrafik.


6. LÖN FÖR SJUKDOMSTID OCH KOSTNADERNA FÖR SJUKVÅRD


Beträffande en deltidsanställds rätt att erhålla sjuklön samt ersättning för kostna- derna för sjukvård tillämpas vad som stadgas i sjömanslagen (423/78).


7. EXEMPEL FÖR UTFÖRANDET AV DELTIDSARBETE / DELTIDSPENSI- ONSARRANGEMANG


Arbetsperiod Ledighetsperiod Pensionsperiod



Arbetsförhållande

BILAGA 4


VÅRDHÄNVISNINGSREKOMMENDATION FÖR PERSONER MED ALKO- HOL- OCH RUSMEDELSPROBLEM


Modellen för vårdhänvisning av personer med alkohol- och rusmedelsproblem baserar sig på de rekommendationer som centralförbunden år 1972 och 1973 gav, angående hänvisning till vård av dem som har problem med rusgivande medel, samt på det i det s.k. socialpaketet 1976 års inkomstpolitiska helhetsup- pgörelse ingående ”Företags Ab:s” system för vårdhänvisning.

Detta system för vårdhänvisning har på grund av ovanstående och med anledning av 14 § i sjöfartens hälsovårdsavtal granskats av METENK (Sjöfartens arbetsplatshälsovårdskommission), varvid avtalats, att modellen bör tillämpas inom sjöfarten med följande justeringar och tillägg.


REDERI AB:S SYSTEM FÖR VÅRDHÄNVISNING


Allmänt

Problembruk av alkohol- och rusmedel är ett avsevärt hälso-, social-, ekonomiskt och säkerhetsproblem som berör individen och arbetsenheten. På grund av problemets svårighet har även sjöfartsbranschens arbetsmarknadsorganisa- tioner utarbetat en gemensam rekommendation om vårdhänvisning av personer som lider av rusproblem.

Utgångspunkten för vårdhänvisningen är att stöda en person med rus- problem så, att denne i ett så tidigt skede som möjligt och frivilligt söker vård. Arbetsenheten bör utvecklas så, att den för sin del är ägnad att minska problem- bruk av rusmedel.

Det är viktigt att alla parter identifierar problemet och förhåller sig seriöst till detta och med aktiva åtgärder. Underskattande eller på felaktigt beskyddande baserad inställning förvärrar ofta problemet. Den som inte själv kan befria sig från bundenheten till alkohol får mången gång fortsätta med sitt drickande alltför länge med risk för att familjen splittras, arbetsplatsen förloras och för hälsoska- dor.

Vid det praktiska förverkligandet av vårdhänvisning av person med ruspro- blem kan följande modell följas, vilken berör alla personalgrupper.


Vårdhänvisad person

Med vårdhänvisad person avses i detta system person, för vilken det har utveck- lats eller klart håller på att utvecklas en social-, hälso- eller arbetet och säker- heten störande olägenhet och som beror på problembruk av alkohol eller övriga rusmedel.


Vårdhänvisning

Uppsökande av vård eller vårdhänvisning kan ske på följande sätt:

– frivilligt på personens eget eller familjens initiativ,

– på arbetskamraternas, förmannens, kontaktpersonens eller företagshälso- vårdspersonalens initiativ i möjligast tidigt skede,

BILAGA 4


– vårdhänvisning på arbetsgivarens initiativ, då man har tvingats verkställa en disciplinåtgärd (skriftlig varning) som en följd av problembruk av rusmedel,

– då skriftlig varning ges som en följd av problembruk av rusmedel bör i denna ingå en uppmaning om uppsökande av vård,

– då disciplinåtgärder som är en följd av problembruk av rusmedel behandlas i fartygskommissionen, anses det som rekommendabelt, att fartygets kontakt- person höres i ärendet.

Uppsökande av vård på eget initiativ i möjligast tidigt skede är det primära målet. Härvid har problemen inte ännu utvecklats långt och möjligheterna för att vårdåt- gärderna lyckas är bättre. Genom effektiv information strävar man till att öka det frivilliga uppsökandet av vård.

Vid observerandet av rusmedelproblem på arbetsplatsen är förmännen och arbetskamraterna i en central ställning. Förmannen bör muntligen uppmana personen att uppsöka vård då han observerat problemet samt samtidigt infor- mera om uppsökande av vård. För att få kunskap om de praktiska omständighe- terna för uppsökande av vård, kan vederbörande kontakta kontaktpersonen eller företagshälsovårdaren på arbetsplatsen. Arbetskamraterna kan också genom sin verksamhet främja uppsökande av vård för person med rusmedelsproblem i möjligast tidigt skede. Person med rusmedelsproblem kan om han så vill i mån av möjlighet taga med kontaktmannen eller förtroendemannen till diskussionen.

De som sköter om förverkligandet av vårdhänvisningen bör sträva till, att person med rusmedelsproblem hänvisas till vård före eventuella disciplinära åt- gärder (skriftlig varning) eller åtgärder som riktas mot arbetsförhållandet (hävning av arbetsförhållandet), som är en följd av problembruk av rusmedel.


För att kunna underlätta uppsökandet av vård och vårdhänvisning förfars på följande sätt:

– på fartygets anslagstavlor och på hälsostationerna finns fortgående uppgifter om tillgängliga vårdplatser och vårdformer. (Handbok över alkoholistvård och service)

– på fartyget och i rederiet finns utsedda kontaktpersoner, till vilka man kan vända sig då vård uppsökes

– vid det praktiska förverkligandet av vårdhänvisningen samarbetar arbetsgi- varen, kontaktpersonerna och företagshälsovårdspersonalen. Om vårdhän- visning som sker på arbetsgivarens initiativ meddelar arbetsgivaren åt farty- gets kontaktperson, om personen med problem själv ger tillstånd härtill

– i ärenden som hänför sig till vårdhänvisning ingås ett vårdavtal, där bl.a. avtalas om vårdbesök, ersättande av kostnaderna, rederiets stödåtgärder och uppföljning av vården. Arbetsgivaren och personen med problem under- tecknar avtalet

– med vårdplatsen uppgörs en vårdplan, varvid görs beslut bl.a. om vårdform


Kontaktpersonerna och deras uppgifter

– Kontaktperson ombord på fartyget

Kontaktperson är i främsta rum en person, till vilken en person med rus- medelsproblem kan vända sig. Till kontaktperson borde väljas en för sin

BILAGA 4


uppgift möjligast väl lämpad person, som åtnjuter de ombordvarandes förtro- ende. Kontaktpersonen borde utses i arbetarskyddskommittén.

– Kontaktperson i rederiet

På grund av särförhållande kan inte fartygets kontaktperson utföra alla de uppgifter, till vilka hänvisas i modellen. På grund härav bör det även i alla rederier finnas en kontaktperson, vars namn bör vara i de ombordvarandes kännedom och med vilken fartygets kontaktperson bör vara i nära samarbete. Det är rederiets kontaktpersons uppgift att omhänderha de praktiska åtgärder som hänför sig till, vårdhänvisningen och att aktivt sträva till att hänvisa per- soner med rusmedelsproblem till vård. Kontaktpersonen omhänderhar som representant för person med rusmedelsproblem de erforderliga kontakterna till företagshälsovården. Representant för rederiets företagshälsovårdsper- sonal kan även fungera som kontaktperson. Förteckning över kontaktperson- erna finns på arbetsplatsens anslagstavla vid företagshälsovårdsstationerna.

Förverkligande av vården Vårdbesök

Under den i vårdavtalet nämnda vårdperioden bör man sträva till att undvika

användning av disciplinåtgärder med undantag av fall, då person är berusad på arbetsplatsen. Innan man på arbetsplatsen skrider till hävning av arbetsförhål- landet under vården, bör förmannen höra företagshälsovårdspersonalen eller rederiets kontaktperson.

Då vårdhänvisad person vägrar gå till vård eller försummar vårdbesöken eller vården konstateras resultatlös, har arbetsgivaren rätt att förfara enligt sjömansla- gen och enligt gällande direktiv om förfaringssätt.

Vårdbesöken äger rum under fritiden.


Stödåtgärder

Då person med rusmedelsproblem och som undergår vård så önskar strävar arbetsgivaren att enligt möjligheterna flytta personen från en uppgift till eller arbetslag åtminstone under vårdtiden, om detta kan anses stöda vården. Även andra stödåtgärder förverkligas vid behov.


Uppföljning av vård

De parter, som ombesörjer vårdhänvisningens praktiska förverkligande bör samarbeta med vårdplatsen. I samband med vårdavtalet överenskommes ge- mensamt, hur kontakten med vårdplatsen förverkligas. Undertecknat vårdavtal sändes vårdplatsen till kännedom.

Då vårdhänvisning ägt rum på arbetsgivarens initiativ och/eller då vården äger rum på arbetstid och alltid då arbetsgivaren deltar i kostnaderna för vården har arbetsgivarens representant rätt att erhålla uppgifter om vårdbesöken och/el- ler avbrott i vården.

Företagshälsovårdspersonalen eller rederiets kontaktperson uppföljer vård- besöken på basen av från vårdplatsen lämnade uppgifter och diskussioner som förts med vederbörande person.

BILAGA 4


Verksamhetens konfidentiella natur

Åtgärder och uppgifter som hänför sig till vårdhänvisning av person med rus- medelsproblem är konfidentiella. Personer i kontakt med vårdhänvisningen får inte utan vederbörande persons tillstånd lämna ärendet berörande uppgifter åt utomstående.


Framsteg i vården

Vården kan anses ha givit resultat, då sociala, hälso- eller arbetet störande olägenheter vilka utgör grund för vårdhänvisningen har minskat. Resultatet är bl.a. minskad frånvaro, stabilisering i tjänstgöringen, minskning av obestämda insjuknanden etc.


Vårdkostnaderna

Då person frivilligt uppsökt anstaltsvård erlägges åt honom/henne i enlighet med kollektivavtalet lön för sjuktid för tiden för anstaltsvård, ifall överenskommelse om sådan träffats på förhand med arbetsgivaren.

För vårdkostnaderna svarar i första hand vederbörande själv. Genom vårdav- tal kan noggrannare avtalas om kostnaderna.


Information

Vårdhänvisningsavtalet, uppgifterna om kontaktpersonerna och vårdplatserna hålles till påseende på anslagstavlorna. Motsvarande uppgifter finns även hos företagshälsovårdspersonalen, kontaktpersonerna och arbetarskyddspersoner- na. I arbetarskyddskommissionen behandlas informations- och samarbetsfrågor (såsom information, kampanjer, skolning av kontaktpersoner, arbetarskydd etc.) som hänför sig till vårdhänvisning.

BILAGA 5


SAMARBETSAVTAL MELLAN FINLANDS MASKINBEFÄLSFÖRBUND OCH FINLANDS SKEPPSBEFÄLSFÖRBUND OCH FRAKTFARTYGSFÖRENINGEN


Allmänna bestämmelser


1. Tillämpningsområde


Detta avtal tillämpas på Fraktfartygsföreningens medlemsrederier.


2. Samarbetsorgan på arbetsplatsen


Arbetsgivaren, förtroendemannen och arbetsskyddsorganisationen ansvarar för arbetsplatsens samarbete. Dessa kan även överenskomma om bildandet av an- dra rederivisa verksamhetsorgan för skötandet av lokala uppgifter. Vid utnämning av personer till samarbetsorgan, bör man fästa vikt vid att det finns erforderlig sakkunskap och yrkesmässig mångsidighet inom verksamhetsorganet.


3. Val av samarbetsorgan


Val arrangeras på arbetsplatsen sålunda, att förfarandet inte oskäligt stör arbetet och att alla som är berättigade att delta i valet bör beredas tillfälle att delta i valet.


4. Förtroendeman


4.1. Val av förtroendeman


Medlemmar i Finlands Maskinbefälsförbund och Finlands Skeppsbefälsförbund som arbetar på rederiets fartyg är berättigade att välja egna rederivisa förtroen- demän och dessas suppleanter.


4.2. Lokala avtal om samarbetsorganisation


Lokalt kan överenskommas, att samma person kan verka såväl som förtroende- man som arbetsskyddsfullmäktig.


Maskinbefälsförbundets och Skeppsbefälsförbundets medlemmar kan lokalt komma överens om att för rederiet välja en gemensam förtroendeman och den- nes suppleant.


Lokalt kan överenskommas om ett eller flera samarbetsorgan, som ansvarar för det lokala verksamhetsorganets uppgifter enligt samarbetslagen, arbetskydds- övervakningslagen, företagshälsovårdslagen och jämställdhetslagen och som ansvarar för samarbetsärenden inom utvecklingsverksamheten.

BILAGA 5


4.3. Förtroendemannens verksamhetsområde


Maskinbefälsförbundets och Skeppsbefälsförbundets förtroendemän represente- rar vardera sina egna medlemmar i ärenden som rör arbetsförhållandet.


Man strävar till att lösa tvister som berör arbetsförhållandet i förhandlingar mellan förtroendemannen och arbetsgivaren. Först när en sådan förhandling miss- lyckats, kan ärendet föras till avgörande enligt den i kollektivavtalet föreskrivna förhandlingsordningen.


4.4. Anmälan


Anmälan om valda förtroendemän och av arbetsgivaren utnämnda förhandlings- representanter görs ömsesidigt skriftligen till vederbörande samarbetspartner.


4.5. Förtroendemannens befrielse från arbetet


Förtroendeman är berättigad att under ett kalenderår hålla ledigt för att sköta angelägenheter som hänför sig till förtroendemannaskapet (i arbetsutrymme som rederiet reserverat för detta ändamål) enligt följande:

– i rederier med flera än 10 fartyg 30 dygn

– i rederier med 6 - 10 fartyg 20 dygn

– i rederier med 3 - 5 fartyg 15 dygn


Den tid som används per gång för skötsel av ärenden överenskommes lokalt med beaktande av trafikområde och ruttidtabell.


4.6. Förtroendemannaersättning


Förtroendemannens månadslön får inte reduceras, då han under arbetstid för- handlar med arbetsgivaren eller i övrigt handhar ärenden som överenskommits med arbetsgivaren.

Ifall förtroendemannen utför ärenden som överenskommits med arbetsgiva- ren utanför den ordinarie arbetstiden, erlägges för denna tid övertidsersättning. En förtroendeman är berättigad till en ersättning som motsvarar en lön för 1,5 vardagsövertidstimme för dagar då han sköter förtroendemannasysslor.

Oundvikliga rese-, kommunikations-, inkvarterings-, mat och andra kostnader för skötande av förtroendemannauppdraget ersätts på sätt varom särskilt över- enskommes mellan rederiet och förtroendemannen.


4.7. Förtroendemannens verksamhetsutrymme och arbetsredskap


Arbetsgivaren ordnar ett ändamålsenligt utrymme och kontorsutrustning för förtroendemannen samt litteratur om arbetsförhållandet i paritet till vad förhållan- dena i rederiet och skötseln av förtroendemannasysslan rimligen kräver.

BILAGA 5


För att lösa meningsskiljaktigheter har förtroendemannen rätt att avgiftsfritt använda telefon, radiotelefon, eller sända och mottaga telex, telefax, elektronisk post och telegram.


4.8. Förtroendemannens uppsägningsskydd


En person som verkar som förtroendeman och som sköter denna syssla får inte på grund av denna förflyttas till ett lägre avlönat arbete inte heller till ett arbete som uppenbart försämrar skötseln av förtroendemannauppgifterna. Förtroende- mannens inkomstutveckling bör motsvara inkomstutvecklingen inom rederiet.

Ifall rederiets arbetskraft sägs upp eller permitteras på grund av ekonomiska eller produktionsmässiga orsaker eller i samband med överlåtelse av företaget på grund av orsaker som beror på överlåtelse, får en dylik åtgärd inte riktas

mot förtroendemannen, såvida inte rederiets verksamhet helt upphör. Ifall man gemensamt konstaterar, att man inte kan erbjuda förtroendemannen arbete som motsvarar hans yrkeskunskap eller annars lämpligt arbete ombord kan man dock avvika från denna bestämmelse.

Förtroendemannens arbetsavtal kan sägas upp endast, ifall arbetet upphör helt och hållet och arbete som motsvarar hans kompetens inte kan ordnas. P.g.a. förtroendemannauppdraget får för en förtroendeman inte sägas upp utan ett, enligt sjömanslagen 77 § 2 momentet, erhållet medgivande av majoriteten av de medlemmar som han representerar i Maskinbefälsförbundet och Skepppsbefäls- förbundet.


Dessa bestämmelser tillämpas även på kandidat i förtroendemannaval, ifall det skriftligen meddelats om kandidaturen till arbetsgivaren. Skyddet för kandidatur börjar senast tre månader före påbörjande av den nya verksamhetsperioden och slutar då valresultatet blivit offentligt. Dessa bestämmelser tillämpas även på person som verkat som förtroendeman sex månader efter det att förtroendeman- nauppdraget avslutats.

Ifall förtroendemannens arbetsavtal upphävts i strid med detta avtal, bör arbetsgivaren erlägga en ersättning som motsvarar minst 10 och högst 30 må- nader. Då det i rederiet eller i motsvarande produktionsenhet arbetar regelbundet totalt under 20 arbetstagare i manskaps- och befälsställning, är ovan nämnda ersättning för arbetarskyddsfullmäktiges del, minst fyra och högst 24 månaders lön. Ersättningen skall fastställas enligt samma principer som stadgas i sjömans- lagens 65 § 2 moment.

Förtroendemannens arbetsavtal får inte hävas i strid med bestämmelserna i sjömanslagens 49 §. Det är inte möjligt att säga upp förtroendemannens ar-

betsavtal med den orsaken att han brutit mot ordningsbestämmelserna, ifall han inte samtidigt i upprepade fall och uppenbarligen samt trots varning inte efterföljt förpliktelser enligt sjömanslagen 49 §:s 2 moments 3 punkt. Vid en bedömning om uppsägning av förtroendemannens arbetsavtal får han inte ställas i ett sämre läge än övriga anställda.

BILAGA 5


4.9. Viceförtroendemannens ställning


Samarbetsavtalets avsnitt gällande förtroendemannens uppsägningsskydd, för- troendemannens förflyttning och rätt till utbildning tillämpas även för viceförtroen- demannen. Övriga rättigheter och skyldigheter som gäller för förtroendemannen tillfaller honom, då han verkar som förtroendemannens ställföreträdare.


5. Arbetarskydd


5.1. Arbetarskyddsorganisation


För arbetarskyddssamarbetet på fartyg finns en arbetarskyddschef, arbetar- skyddsfullmäktig och två vicefullmäktige.

Rederiet utnämner såsom arbetsgivarens representanter fartygens arbetar- skyddschefer och rederiets arbetarskyddskontaktperson för befrämjandet av samarbetet mellan rederiet och fartygen.

Befälet/manskapet väljer en arbetarskyddsfullmäktig och för denne två vice- fullmäktige. Om valet överenskommes lokalt med beaktande av antalet arbets- tagare och personer i befälsställning vid rederiet eller fartyget, samt arbetets art och övriga omständigheter.

Då det på samma arbetsplats arbetar befäl som är anställda av olika ar- betsgivare, har de rätt att välja en gemensam arbetarskyddsfullmäktig, som representerar dem i detta avtal avsedda samarbete med alla arbetsgivare samt i kontakten med arbetarskyddsmyndigheterna.

Ifall inte annat överenskommits, finns det på fartyg, där det regelbundet arbetar totalt tio arbetstagare i manskaps- och befälsställning, en arbetarskyddskommission.

Antalet medlemmar är 4 i arbetarskyddskommissionen. Av medlemmarna representerar ¼ arbetsgivaren, ¼ befälet och hälften manskapet. Om arbetsta- garna i befälsställning är i majoritet på arbetsplatsen, representerar hälften av medlemmarna dem och ¼ manskapet.

Ifall fartygets befälhavare eller maskinchef inte verkar som fartygets arbetar- skyddschef och inte heller som arbetsgivarens representant i arbetarskyddskom- missionen, har de rätt att deltaga i kommissionens möten, där de har yttranderätt.


5.2. Samarbete för att bibehålla yrkesskickligheten


Verksamheten för bibehållande av yrkesskickligheten organiseras lokalt på över- enskommet sätt i samråd med sakkunniga. Uppföljningen av hur de anställda klarar sig i arbetet sker i samråd och de som är i behov av rehabilitering hänvisas till sakkunnig vård.


5.3 Arbetarskyddsfullmäktigs arbetsarrangemang


Om arbetet, som den person som valts till arbetsskyddsfullmäktig för att re- presentera arbetsplatsens alla personalgrupper, försvårar skötseln av arbetar- skyddsfullmäktigesysslor, skall med beaktande av arbetsplatsförhållandena

BILAGA 5


och hans yrkesskicklighet beredas ett annat arbete. Arrangemanget får inte medföra sänkt inkomst.


5.4. Arbetarskyddsfullmäktigs ersättning för uppdrag, befrielse från arbete och arbetarskydd


Bestämmelser gällande förtroendemannens befrielse från arbete, utbetalning av lön under arbetsbefrielsen, ersättning för uppgifter utförda utom arbetstid, verk- samhetsutrymme, inkomstutvecklingen och arbetsskydd tillämpas på motsva- rande sätt på arbetarskyddsfullmäktig.

Ifall man inte kommer överens om tidsåtgången vad gäller skötseln arbe- tarskyddsfullmäktigesysslor, är han dock berättigad till befrielse från sitt arbete minst 5 timmar under 4 på varandra följande veckor. Om antalet sjöanställda överstiger 80 personer, är befrielsen från arbetet 8 timmar under 4 på varandra följande veckor.


6. Skolning


6.1. Yrkesutbildning av arbetstagare i befälsställning


Då arbetsgivaren sänder en arbetstagare i befälsställning på skolningstillfällen som anknyter till hans arbete, ersättes de direkta kostnaderna som skolningen förorsakat och lönen för arbetstagaren sänks ej.

Med månadslön avses grund- och garantilön inklusive fasta månadstillägg.

Då arbetstagare i befälsställning deltar i skolning på sin lediga tid, erlägges lön för skolningstiden eller ledighet enligt avlösningssystemet avdras icke.

Ifall skolningstiden överstiger den regelbundna dagliga arbetstiden, erlägges övertidsersättning för den överstigande delen.


6.2. Gemensam utbildning av arbetsgivaren och arbetstagare i befälsställning


Arbetsmarknadsorganisationerna eller de lokala parterna anordnar på överens- kommet sätt samarbetsskolning på arbetsplatsen. Samarbetsskolning är även kurser i lokal förhandling och deltagararrangemang samt arbetarskyddets grund- och specialkurser.

Ersättning för deltagande i här avsedda skolningstillfällen bestäms på mot- svarande sätt som för yrkesutbildning.

Beträffande deltagande i skolning överenskommes lokalt.


6.3. Ff-skolning för arbetstagare i befälsställning


För arbetstagare i befälsställning beredes möjlighet att delta i de högst en månad långa kurser som Tjänstemannacentralförbundet FTFC och dess medlemsför- bund anordnar, ifall det inte medför betydande nackdel för rederiets verksamhet. Vid bedömningen av nackdelen fästes vikt vid storleken på arbetsplatsen. Anmä-

BILAGA 5


lan om att gå på kursen bör göras så tidigt som möjligt. Vid tillfällen som avböjts meddelas förtroendemannen i god tid om orsaken till avböjningen och man bör gemensamt komma överens om en annan lämplig tidpunkt för deltagande.

Parterna konstatera på förhand, ifall det är fråga om ett sådant skolningstillfälle,för vilken arbetsgivaren till arbetstagaren erlägger ersättning i enlighet med detta avtal.

För en kurs som avtalsparterna har godkänt och som arrangeras i FTFC:s el- ler dess medlemsförbunds skolningsanstalter eller på någon annan plats, erläg- ger arbetsgivaren till förtroendemannen, viceförtroendemannnen, arbetarskydds- fullmäktig, vicefullmäktig, arbetarskyddskommissionens medlem månadslön till den del som skolning för deras arbetsuppgifter det kräver, till förtroendemannen högst för en månads tid samt till de övriga nämnda för högst en två veckors tid. Enskilt kan man komma överens om att erlägga denna ersättning även till övrig arbetstagare i befälsställning.

På motsvarande sätt erlägges ersättning för en månads tid för inkomstbort- fall till förtroendemän och ordförande i medlemsförbund för deras deltagande i den tre månader långa kurs som anordnas i FTFC:s institut. Därtill erlägges för varje sådan kursdag, varifrån månadslön inte avdrages, som ersättning för mål- tidskostnader, en av avtalsparterna överenskommen kostersättning.

Arbetsgivaren är skyldig att erlägga ersättning åt samma person endast en gång för innehållsmässigt samma skolningstillfälle.

Förutom förtroendemannen har Maskinbefälsförbundets och Skeppsbefäls- förbundets medlemmar rätt att deltaga i förtroendemannaskolning enligt följande:


i rederier, som har flera än 10 fartyg 3 personer per år

6 – 10 fartyg 2 personer per år

3 – 5 fartyg 1 person per år


6.4 Praktikantansvarig


Bestämmelser som har överenskommits gällande den praktikantansvariga finns i detta samarbetsavtal i bilaga 5 a.


7. Informationsverksamhet och mötesrätt


7.1 Arbetsgivarens information


Arbetsgivaren meddelar till förtroendemannen i ett så tidigt skede som möjligt om ärenden som direkt eller indirekt berör arbetstagare i befälsställning.

Då det uppstår oklarheter beträffande ärenden som berör arbetsförhållanden för arbetstagare i befälsställning, bör alla uppgifter som behövs för ärendets behandling ges till förtroendemannen.

Uppgifter som berör en privat persons hälsa eller uppgifter som i övrigt hänför sig till personen är konfidentiella. Samma gäller även vad beträffar rederiets affärsverksamhet och sådana uppgifter som berör kundförhållanden och som enligt allmän praxis är konfidentiella.

BILAGA 5


Efter att bokslutet fastställts samt minst två gånger under bokföringsperioden, bör förtroendemannen, på basen av detta erhålla information om rederiets ekonomiska situation, ur vilken framgår utvecklingsutsikterna för verksamheten, arbetssituationen, lönsamheten och kostnadsstrukturen. Uppgifterna ges på begäran skriftligt.

En personalplan ges årligen till förtroendemannen, där det framgår en utvärdering om förväntade ändringar i personalantal, utbildningsnivåer och befattningsstruktur.

Kvartalsvis bör antalet manskap och befäl, avdelningsvis, ges till förtroende- mannen.

Rederiet bör utan dröjsmål informera om alla betydande förändringar i alla ovan nämnda ärenden.

Arbetstidsjournalens uppgifter om nöd- och övertidsarbete samt dessas ersättningsgrunder, för det aktuella verksamhetsområdet, ges åt förtroendeman- nen per granskningsperiod.

Förtroendemannen ges årligen skriftlig information om arbetsförhållanden inom sitt verksamhetsområde där det framgår medlemmarnas namn, utbildning, befattning, kompetenskrav och tidpunkten då arbetsförhållandet inletts.

Förtroendemannen bör förutom nämnda uppgifter om arbetsförhållanden dess- utom informeras om eventuella prövotider samt arbetsförhållandets karaktär och motiveringen till eventuella tidsbundna arbetsavtal.

Förtroendemannen har rätt att, från sitt verksamhetsområde, erhålla uppgifter om arbetskraftssituationen för sina medlemmar som arbetar på rederiets fartyg samt dessas inkomstnivå samt dess sammansättning och utveckling.

Förtroendemannen bör informeras om specialavtal som gjorts mellan rederiet och Maskinbefälsförbundet och Skeppsbefälsförbundet.

Förtroendemannen har rätt att erhålla information om underentrepenörer som arbetar på fartyget och den arbetskraft som är i dessas tjänst ombord.

Förtroendemannen har rätt att erhålla information om de avlösningssystem som överenskommits på fartygen.

När arbetstagare ger fullmakt åt förtroendeman att erhålla hans löneuppgifter, ges fullmaktsgivarens personliga löneuppgifter till förtroendemannen.

Nya arbetstagare informeras om det kollektivavtal och det förtroendemanna- system som tillämpas.


7.2 Mötes- och informationsrätt


Maskinbefälsförbundets och Skeppsbefälsförbundets medlemmar har rätt att ordna möten i arbetsgivarens verksamhetsutrymmen i ärenden som gäller ar- betsförhållanden. Förfaringsprinciperna överenskommes lokalt.

Förtroendemannen har rätt att dela ut mötesmeddelanden till sina medlem- mar och information om arbetsvillkor och om ärenden som anknyter till allmänna frågor.

BILAGA 5 a


AVTAL OM FARTYGETS PRAKTIKANTANSVARIGA AVTAL

I det följande avtalas om den ersättning som betalas till praktikansvarig ombord samt om betalningsarrangemangen i anslutning till nämnda ersättning. Ersätt- ningen gäller den handledda praktik och den praktikansvarige ombord, som av- ses i STCW-konventionen. Detta avtal är uppgjort i tretton (13) originalexemplar, ett exemplar för varje avtalspart.


Avtalsparter avseende erläggande av ersättning är: Satakunnan ammattikorkeakoulu Merenkulun Rauman yksikkö Yrkeshögskolan Sydväst Sjöfart Åbo

Ålands yrkeshögskola

Kymenlaakson ammattikorkeakoulu Merenkulun osasto Rauman ammatti-instituutti Merenkulkualan yksikkö Yrkesinstitutet Sydväst Sjöfart Åbo

Ålands sjömansskola

Kotkan merenkulku- ja kuljetusalan oppilaitos


Avtalsparter avseende mottagande av ersättning är:

Suomen Laivanpäällystöliitto r.y. – Finlands Skeppsbefälsförbund r.f. Suomen Konepäällystöliitto r.y. – Finlands Maskinbefälsförbund r.f.


Avtalsparter avseende betalningsarrangemang är:

Suomen Varustamoyhdistys r.y. – Finlands Rederiförening r.f. Ålands Redarförening r.f.

Rahtialusyhdistys ry – Fraktfartygsföreningen rf (Utrikesfartens småtonnageförening r.f.)


Den praktikansvariges uppgifter

Uppgifterna för praktikansvarig ombord följer STCW 95 konventionen. Vidare följs den rekommendation till direktiv jämte bilagor, som år 1999 givits av den av Undervisningsministeriet tillsatta sjöfartens utbildningskommission, och i vilken konstateras att yrkeshögskolan och utbildningsanstalten eller dess enhet kom- pletterar nämnda rekommendation med egna direktiv.


Avtalets giltighetstid

Avtalet träder i kraft när alla parter har bekräftat det med sin underskrift och är i kraft tillsvidare. Avtalet upphör att gälla sex månader (6 mån) efter det att en eller flera avtalsparter skriftligen har sagt upp detsamma.

BILAGA 5 a


Ersättningens storlek

Ersättningen är fyrahundrafemtio (450,00 mk = Euro 75,68) mark per månad och praktikant. Ersättning för del av månad uträknas så att månadsersättningen delas med trettio (30) och multipliceras med antalet praktikdagar. Gällande ersättningen för följande, eller för flera kalenderår avtalas i skilt avtal mellan yrkeshögskolorna / utbildningsanstalterna och arbetstagarorganisationerna.


Betalningsgrund

Praktikansvarig ombord har rätt till ersättning för de dagar under vilka praktikan- ten är ombord, ankomst- och avresedagarna medräknade. Praktikansvarig är berättigad till ersättning även då praktikanten samtidigt står i arbetsförhållande till rederiet.


Betalningsarrangemang

Rederiet förmedlar ersättningen till den praktikansvarige. På basis av de uppgif- ter som den praktikansvarige meddelar med stöd av praktikhandboken, faktu- rerar rederiet yrkeshögskolan / utbildningsanstalten för den ersättning som den praktikansvarige är berättigad till enligt antalet praktikdagar. Detta sker samtidigt som rederiet fakturerar utbildningsenheten för praktikantens uppehälle.

BILAGA 6


FÖRTROENDEMANNAAVTAL MELLAN FRAKTFARTYGSFÖRENINGEN OCH FINLANDS SJÖMANS-UNION


INLEDNING


Upprätthållandet och utvecklingen av kollektivavtalssystemet grundar sig på förhandlingsrelationerna mellan arbetsgivar- och arbetstagarparterna. Ändamålet med det förtroendemannasystem som förutsätts av dessa relationer är att för

sin del trygga de ingångna avtalens efterlevnad, ett snabbt och ändamålsenligt biläggande av oenigheter som uppstått mellan arbetsgivare och arbetstagare, samt att upprätthålla och befordra arbetsfred på sätt som kollektivavtalet förut- sätter.

För att förverkliga dessa syftemål har undertecknade förbund ingått följande avtal angående förtroendemannasystem och förtroendemännens verksamhet.


1 AVTALETS TILLÄMPNINGSOMRÅDE


Detta avtal tillämpas på Fraktfartygsföreningen rf:s medlemsrederier i den om- fattning som det av detta avtals undertecknarorganisationer ingångna kollektiv- avtalet berör sjöfartsnäringen.


2 BEGREPPET FÖRTROENDEMAN


Med förtroendeman avses i detta avtal, om inte av avtalstexten annat framgår, av Finlands Sjömans-Unions medlemmar vald, rederiets eller rederisammanslut- nings rederiförtroendeman samt enskilt fartygs fartygsförtroendeman.


3 VALBARHET


I detta avtal avsedd förtroendeman bör vara medlem i Finlands Sjömans-Union, anställd i vederbörande rederi eller rederisammanslutning, samt förtrogen med förhållandena på arbetsplatsen.


4 VAL AV FÖRTROENDEMAN


På fartyget anställda medlemmar i Finlands Sjömans-Union väljer fartygsförtro- endeman samt suppleant för honom/henne. Medlemmarna i Finlands Sjömans- Union har rätt att på fartyget förrätta val av förtroendemän.

Vid val av rederiförtroendeman och vice rederiförtroendeman skall samtliga medlemmar i Finlands Sjömans-Union som är i arbetsförhållande till rederiet/re- derigruppen beredas tillfälle att delta i valet.

Vid val av fartygets förtroendeman bör samtliga på fartyget i arbetsavtalsför- hållande anställda medlemmar i Finlands Sjömans-Union beredas möjlighet att delta i valet. Anordnandet av valet och dess förrättande får dock inte störa arbe- tet. Arbetsgivaren bereder de personer, som härtill har utsetts av medlemmarna, tillfälle att förrätta val.

BILAGA 6


Rederiförtroendeman kan väljas om det inom enskilt rederi eller rederisam- manslutning finns till antalet fem (5) fartyg eller sammanlagt minst (100) arbetsta- gare i arbetsavtalsförhållande.

Finlands Sjömans-Union ger närmare direktiv om förrättningen av förtroende- mannaval.


5 TILLKÄNNAGIVANDEN


Medelst valförrättningsmännens sammanträdesprotokoll eller transumt därav bör meddelande om valda förtroendemän tillställas arbetsgivaren eller hans repre- sentant, samt Finlands Sjömans-Union.

Dessutom skall beträffande förtroendemans suppleant meddelas, när han fungerar som förtroendemannens ställföreträdare.


6 UPPGIFTER SOM BÖR GES FÖRTROENDEMAN


Om oklarhet eller oenighet uppstår beträffande arbetstagares lön eller andra till arbetsförhållandet anknytande ärenden, bör förtroendemannen få kännedom om alla på utredningen av det besvär underkastade ärendet verkande förhållanden.

För handhavande av sina uppgifter har rederiförtroendemannen och fartygets förtroendeman rätt att få uppgifter om på fartygen verksamma underentrepenö- rer och om deras på fartygen anställda arbetskraft.

Rederiförtroendeman har rätt att i förtroende erhålla uppgifter om fartygens arbetskraft och om Sjöman-Unionens medlemmars inkomstnivå på sätt som undertecknarorganisationerna särskilt överenskommer om.

Rederiförtroendeman och fartygsförtroendeman gives till kännedom special- avtal mellan Sjömans-Unionen och rederiet.

Rederiförtroendeman har rätt att erhålla uppgifter om avlösningssystem som avtalats ombord på fartygen.


7 FÖRTROENDEMANNENS UPPGIFTER


Förtroendemannens huvudsakliga förtroendemannauppgift är att verka som representant för Finlands Sjömans-Union i ärenden som berör tillämpning av kollektivavtal.

Förtroendemannen representerar Finlands Sjömans-Union i ärenden som berör tillämpning av arbetslagstiftning och arbetsregler samt i allmänhet i frågor som berör förhållandena mellan arbetsgivaren och arbetstagare. Förtroende- männens uppgift är även att förmedla information mellan å ena sidan arbetsgiva- ren och å andra sidan Finlands Sjömans-Union eller arbetstagarna.


8 FÖRTROENDEMANNENS ARBETSFÖRHÅLLANDE


Förtroendemannen är i sitt arbetsförhållande till arbetsgivaren i samma ställning oberoende av, huruvida han sköter sina förtroendemannauppdrag vid sidan av sitt arbete, eller om han befriats från arbete. Förtroendemannen är skyldig att personligen iakttaga allmänna arbetsvillkor, arbetstider, arbetsledningens order

BILAGA 6


samt andra ordningsföreskrifter.

Förtroendemannens möjligheter att förkovra sig eller avancera i sitt yrke får inte försämras på grund av förtroendemannauppgiften.

Arbetsgivaren och huvudförtroendemannen skall under förtroendemanna- uppdragets tid utreda, ifall upprätthållandet av huvudförtroendemannens yrkes- skicklighet till det tidigare eller till motsvarande arbete, förutsätter givande av sådan yrkesmässig utbildning, som även anordnas åt andra arbetstagare.


9 FÖRFLYTTNING AV FÖRTROENDEMAN


Arbetstagare som fungerar som förtroendeman får inte medan han sköter detta uppdrag eller med anledning härav förflyttas till i förhållande till sin ordinarie befattning sämre avlönat arbete än vad han hade då han blev vald till förtroende- man, inte heller får han avskedas på grund av förtroendemannauppdraget. Utan hinder av denna bestämmelse kan förtroendeman i tillfällig befattning förflyttas till sin ordinarie befattning.

Man strävar till att placera rederiförtroendeman tillbaka på samma fartyg eller till samma trafikområde, från vilket han valts att utföra sina förtroendemannaupp- gifter.


10 FÖRTROENDEMANNENS UPPSÄGNINGSSKYDD


Om en del av företagets arbetskraft sägs upp eller permitteras på grund av ekonomiska eller produktionsmässiga orsaker, får en dylik åtgärd inte riktas mot förtroendeman såvida inte rederiets verksamhet helt nedläggs. Ifall man gemen- samt konstaterar, att förtroendemannen inte kan erbjudas arbete som motsvarar hans yrke eller som i övrigt är lämpligt för honom, kan dock avvikelse ske från denna bestämmelse.

Förtroendemans arbetsavtal får inte sägas upp på individuella grunder ifall inte i sjömanslagen 77 § 2 mom. förutsatt samtycke givits av majoriteten av de arbetstagare som förtroendemannen representerar.

Förtroendemans arbetsavtal får inte hävas i strid mot bestämmelserna i sjö- manslagen 49 §. Hävning av förtroendemans arbetsavtal på den grund att han skulle ha brutit mot ordningsföreskrifterna är inte möjligt, ifall han inte samtidigt upprepade gånger och i väsentlig grad, samt oaktat varning, försummat att iaktta förpliktelsen i sjömanslagens 49 § 2 mom. 3 punkt.

Vid bedömningen av grunderna för hävning av förtroendemans arbetsavtal får han inte ställas i ofördelaktigare ställning i förhållande till övriga arbetstagare.

Bestämmelserna i denna paragraf bör tillämpas också på förtroendemanna- kandidat som uppställs på arbetsplatsen om vilket skriftligt meddelande lämnats till arbetsgivaren. Kandidatskyddet vidtar dock tidigast tre månader före den kandiderande förtroendemannens mandattid börjar och upphör för annan än den i valet utsedda förtroendemannens del när valresultatet konstaterats.


Bestämmelserna i denna paragraf bör tillämpas ännu 6 månader efter att förtroen- demannauppdraget upphört, på arbetstagare som verkat som förtroendeman.

BILAGA 6


Ifall förtroendemans arbetsavtal avslutas i strid mot detta avtal bör arbetsgi- varen till honom erlägga ersättning som motsvarar minst 10 månaders eller högst 30 månaders lön. Gottgörelse bör fastställas enligt samma grunder som stadgats i sjömanslagen 65 § 2 mom. Om rättigheterna enligt detta avtal kränkts bör detta betraktas som en på ersättningens storlek förhöjande faktor.


Protokollsanteckning:

Rederiet bör eftersträva att förtroendemannen då han återställts efter sjukdom eller skada återplaceras i rederiets sjötjänst.

I säsongtrafik använt fartygs verksamhet anses ha upphört helt, då fartyget anländer från sin sista tur till övervintringshamnen. Vid avmönstringstillfället skall förtroendeman medges returrätt till fartyget, såvida det efter övervintringsperio- den åter sätts i trafik.

Arbetsgivare som inte efterföljer förenämnda bestämmelser är skyldig att till förtroendeman erlägga ersättning enligt bestämmelserna i sjöfartens uppsäg- ningsskyddsavtal.

Om arbetsavtalet har fortgått mindre än ett år skall arbetstagare som fung- erar som förtroendeman erhålla förhandsmeddelande om arbetsavtalsförhål- landets upphörande med tre veckors varsel, och om arbetsavtalsförhållandet har fortgått över ett år, med fyra veckors varsel. I förhandsmeddelandet som ges till förtroendeman skall antecknas skälet till uppsägningen. Förhandsmeddelande om uppsägning av rederiförtroendeman och fartygsförtroendeman skall även delges arbetstagarna på ifrågavarande arbetsplats och Sjömans-Unionen. De förenämnda bestämmelserna om förhandsmeddelanden gäller dock inte vid sådana fall då arbetsgivaren enligt lag är berättigad att häva arbetsavtalet eller arbetena p.g.a. ”force majeure” hinder helt eller delvis måste avbrytas.


11 BEFRIELSE FRÅN ARBETET OCH ERSÄTTNING FÖR FÖRLORAD AR- BETSFÖRTJÄNST


För skötande av sina uppgifter anordnas åt rederiförtroendeman/fartygsförtro- endeman vid behov, tillfälligt eller under regelbundet återkommande perioder, befrielse från arbetet.

Såvida rederiförtroendeman eller fartygets förtroendeman är befriad från sitt arbete under regelbundet återkommande perioder skall han sköta förtroende- mannauppgifterna under dessa tider.

För skötande av brådskande ärenden skall arbetsledningen dock ge förtroende- man befrielse från hans arbete vid för arbetets skötsel lämplig tidpunkt.

Förtroendemans lön skall vid varje tidpunkt, minst stå i överensstämmelse med det kollektivavtal till vilket han genom sitt arbetsavtal är bunden.

Rederiförtroendemannens löneklass skall vara av minst båtsman AT inklusive ålderstillägg.


Rederiförtroendemannen/rederiförtroendemannens suppleant är berättigad, då han sköter rederiförtroendemannauppgifter, för varje sådan dag, till en ersättning som motsvarar lönen för 1,65 vardagsövertidstimme.

BILAGA 6


Såvida förtroendeman utöver sin ordinarie arbetstid utför med arbetsgivaren överenskomna uppgifter erlägges åt honom för på detta sätt förlorad tid, övertids- ersättning eller enligt överenskommelse annan tilläggsersättning.


Protokollsanteckning:

Beviljande av befrielse från arbetet för förtroendeman.

För skötande av sina uppgifter anordnas åt förtroendeman, under regelbundet återkommande perioder, befrielse från arbetet enligt följande: Rederiförtroendeman:

3 – 5

fartyg

15

dygn/kalenderår

6 –10

fartyg

20

dygn/kalenderår

över 10

fartyg

30

dygn/kalenderår


Då rederiförtroendemannen är förhindrad att sköta sina förtroendemannaupp- gifter sköts hans uppgifter av rederiförtroendemannens suppleant. Då rederiför- troendemannens suppleant sköter rederiförtroendemannauppgifter utnyttjar han den befrielse från arbetet som är avdelad för skötandet av rederiförtroendeman- nauppgifter.


12 FÖRTROENDEMANNENS UTBILDNING


Parterna anser det vara önskvärt att förtroendeman i mån av möjlighet bereds tillfälle att deltaga i utbildning, som är ägnad att öka hans kompetens för skötseln av förtroendemannauppgifterna.


13 FÖRTROENDEMANNENS ARBETSUTRYMMEN


Arbetsgivaren tillhandahåller en plats där förtroendeman kan förvara för förtro- endemannauppgifterna behövliga handlingar och kontorsmaterial. Då arbetsplat- sens storlek det förutsätter, ordnar arbetsgivaren ett ändamålsenligt utrymme där för förtroendemannauppgifternas skötsel nödvändiga diskussioner kan föras.

Förtroendemannen har för skötandet av sitt uppdrag rätt att kostnadsfritt använda sig av fartygets och rederiets sedvanliga kontors- och kommunikations- utrustning, såsom adb-utrustning med därtill hörande program, internetuppkopp- ling och elektronisk post.

Ifall förtroendemannen är tvungen att sköta förtroendemannauppdragen på annan plats än i rederiets eller fartygets kontorsutrymmen, skall kostnader som uppstår härav och för utnyttjande av kommunikationsutrustning ersättas.

Om tvist som uppkommit ombord ej kunnat lösas på sätt som avses i förtro- endemannaavtalet, har fartygsförtroendemannen rätt att för lösande av tvisten avgiftsfritt använda fartygets/rederiets sedvanliga i bruk varande kontors- och kommunikationsmedel.


För förtroendemannens informationsverksamhet bör finnas en ändamålsenlig anslagstavla eller utrymme på sådan.

BILAGA 6


14 FÖRHANDLINGSORDNING


I frågor som berör arbetets utförande och dess tekniska organiserande bör arbetstagare omedelbart vända sig till arbetsledningen.

Såvida arbetstagare inte direkt med arbetsledningen fått utrett frågor rörande sin avlöning eller sina arbetsvillkor kan han hänskjuta ärendet för överläggningar mellan avdelningsförtroendemannen och arbetsledning. Ifall ärendet inte sålunda kan lösas, kan det överföras till fartygsförtroendemannen eller rederiförtroende- mannen för avgörande.

Om oenighet som uppstått på arbetsplatsen inte kan lösas lokalt, förfares enligt den förhandlingsordning som angives i kollektivavtalet.


15 AVTALETS GILTIGHETSTID


Detta avtal är i kraft såsom huvudavtalet.


FRAKTFARTYGSFÖRENINGEN RF FINLANDS SJÖMANS-UNION RF

BILAGA 7


AVTAL OM ARBETARSKYDDSARBETE PÅ ARBETSPLATSERNA INOM SJÖFARTEN


Den nuvarande arbetslagstiftningen är närmast uppdelad på lagar med stadgan- den om arbetsförhållanden, skydd för arbetstagare samt arbetstagarnas social- skydd samt bestämmelser givna med stöd av dessa lagar. Dessutom räknas de bestämmelser som berör övervakningen av lagarnas efterlevnad till arbetslag- stiftningen.

I lagen om skydd i arbete ålägges arbetsgivaren att iakttaga allt, som med hänsyn till arbetets natur, arbetsförhållandena samt arbetstagarens ålder, kön, yrkesskicklighet och övriga förutsättningar skäligen kan krävas för att skydda arbetstagaren mot olycksfall i arbetet eller av arbetet förorsakad ohälsa.

Lagen om skydd i arbete förpliktar även arbetstagaren att noggrant fullgöra de skyldigheter som i sagda lag ålägges honom samt att använda föreskrivna skyddsanordningar mot olycksfall och ohälsa samt i övrigt i arbetet iakttaga tillbörlig försiktighet.

På grund av dessa skyldigheter hos arbetsgivaren och arbetstagaren är det ytterligare bestämt i arbetarskyddslagen, att parterna i samförstånd bör sträva till att upprätthålla och effektivera säkerheten ombord. Innehållet till detta samar- bete finns närmare bestämt i lagen och förordningen om tillsynen över arbetar- skyddet.

För att uppnå bästa möjliga resultat är det oundgängligt, att parterna i arbets- livet fortlöpande påtager sig ett gemensamt ansvar för arbetarskyddsarbetet, vars effektiva genomförande är till fördel för såväl arbetsgivaren som arbetsta- garen. En målmedveten skolning av arbetarskyddspersonalen skapar förutsätt- ningar för utvecklandet av arbetarskyddsarbetet på arbetsplatsnivå.

Av denna anledning och med konstaterande av arbetarskyddsarbetets moraliska, samhälleliga och ekonomiska betydelse är undertecknade samman- slutningar ense om, att åstadkommande av en för arbetarskyddsverksamheten positiv inställning och avlägsnande av farokällor på arbetsplatserna förutsätter nära samarbete mellan arbetsgivare, arbetstagare och arbetstagare i funktio- närsställning. Sammanslutningarna anser det vara nödvändigt att för ernående av ett avtal om arbetarskydd i nedan nämnda punkter med stöd av 8 § 2 mom i lagen om tillsynen över arbetarskyddet precisera några till sjöfarten anknytande bestämmelser rörande arbetsplatsen, arbetstagare, arbetstagare i funktionärs- ställning samt arbetarskyddskommission.

Mera detaljerade bestämmelser om arbetarskydd ombord finns angivna i lagen om skydd i arbete (229/58), statsrådets beslut om arbetsmiljön på fartyg (417/81) och ordningsregler för skeppsarbete (418/81) samt i lagen om tillsynen över arbetarskyddet (131/73) jämte till dessa senare gjorda ändringar.


1 § TILLÄMPNINGSOMRÅDE


Detta avtal berör de fartyg tillhörande Fraktfartygsföreningen rf:s medlemsrede- rier, på vilka utrikesfartens småtonnagekollektivavtal tillämpas.

BILAGA 7


2 § SAMARBETSORGAN


För arbetarskyddssamarbetet ombord finns en av arbetsgivaren utsedd arbetar- skyddschef, som ansvarar för samarbetet, en arbetarna och/eller tjänstemännen (i samarbete) företrädande arbetarskyddsfullmäktig samt åt honom två vicefull- mäktige.

Om val av organ för främjande av arbetarskyddet samt om ändamålsenlig samarbetsform avtalas lokalt med beaktande av antalet arbetstagare eller funk- tionärer i rederiet eller på fartyget och uppgifternas natur samt övriga omständig- heter. Har man inte kommit överens om andra samarbetsformer skall ombord på fartyg där minst tio arbetstagare, arbetstagare i funktionärsställning inberäknat, inrättas en arbetarskyddskommission i enlighet med 13-15 §§ i detta avtal.

Ombord på fartyg kan i enlighet med vad i 12 § tillsynslagen är stadgat även annars inrättas arbetarskyddskommission. Ifall ombord på fartyget i stöd av 12

§ tillsynslagen har inrättats en arbetarskyddskommission gäller avtalet även till dessa delar sådana fartyg.


3 § SAMARBETSUPPGIFTERNA


Inom ramen för arbetarskyddssamarbetet bör man oberoende av samarbetsform

1) årligen uppgöra en verksamhetsplan för arbetarskyddssamarbetet;

2) uppgöra nödvändiga planer för fartygets arbetarskyddsverksamhet;

3) delta i inspektioner och undersökningar rörande arbetarskyddet då förrät- tare av inspektion eller undersökning finner det nödigt;

4) medverka till att annan än i föregående punkt avsedd undersökning blir ut- förd och till verkställandet av sådan, då undersökningen är påkallad på grund av på arbetsplatsen inträffat olycksfall eller konstaterad risk för olycksfall, yrkessjukdom som yppat sig, konstaterad risk för yrkessjukdom eller på grund av andra sjukdomar, som yppat sig på arbetsplatsen och som förorsakats av arbetet;

5) följa med olycksfall- och hälsosituationen på arbetsplatsen samt vidtaga åtgärder för verkställandet av undersökningar för klarläggandet av orsa- kerna till olycksfall och till sjukdomar, vilka härrör sig av arbetet;

6) följa med genomförandet av företagshälsovården på arbetsplatsen och göra framställningar härom hos arbetsgivaren;

7) utdela informations- och upplysningsmaterial angående bruk av berusande ämnen samt hänvisa missbrukare till vård i enlighet med sjöfartsbran- schens vårdhänvisningsmodell;

8) behandla ändrings- och renoveringsplaner, som berör arbetsplatsen och som inverkar på arbetarskyddet, samt planer som syftar på att förebygga olycksfall och hälsorisker jämte kostnadsberäkningar, som hänför sig till dessa, avgiva utlåtanden om dessa till arbetsgivaren och följa upp deras förverkligande;

9) sträva till att utveckla arbetsmetoder som främjar säkerhet och hälsa i arbe- tet samt göra framställningar härom till arbetsgivaren;

BILAGA 7


10) göra sig förtrogen med förhållandena på arbetsplatsen rörande säkerhet och hälsa i arbetet samt följa med förhållandenas utveckling samt vid be hov och då det är möjligt, bland annat genom förrättande av inspektioner, fästa särskild uppmärksamhet vid farliga arbetsförhållanden och arbetsme- toder samt göra framställningar om korrigering av dem;

11) årligen klarlägga behovet av arbetarskyddsutbildning inom sitt verksam- hetsområde och uppgöra en plan som underlag för beredningen av företa- gets utbildningsplan och budget samt verkställa denna utbildning inom sitt verksamhetsområde inom ramen för utbildningsplanen och budgeten och med beaktande av vad parterna emellan i utbildningsavtalet separat har avtalats beträffande anordnandet av gemensam arbetarskyddsutbildning.


4 § REDERIETS ARBETARSKYDDSKONTAKTMAN


För att främja arbetarskyddssamarbetet mellan fartygen och rederiet bör varje rederi utnämna en för arbetarskyddet ansvarande person. Dennes namn bör meddelas fartygen, sjöfartens arbetsmarknadsorganisationer och arbetarskydds- myndigheterna.

Rederiets arbetarskyddskontaktman bör vara inkommen i arbetarskyddsfrå- gor gällande fartyg.


Kontaktpersonens uppgifter är

- att upprätthålla korrespondens mellan rederiet och fartygens arbetarskydds- kommissioner eller andra motsvarande samarbetsorgan för arbetarskyddet samt upprätthålla övrigt nödvändigt arbetarskyddssamarbete

- att förmedla uppgifter beträffande arbetsolyckor och företagshälsovård till far- tygens samarbetsorgan för arbetarskydd

- att ombesörja distribution av lagar, förordningar och bestämmelser som hänför sig till arbetarskyddet till fartygens samarbetsorgan för arbetarskydd

- att ombesörja, att arbetsgivaren och dennes representanter erhåller nödvän- diga uppgifter om stadganden, bestämmelser och direktiv inom arbetarskyddet

- att ombesörja information angående rederiets arbetarskyddsutbildningsbehov till sjöfartsbranschens branschkommission för arbetarskyddsarbete samt att föra förteckning över de personer, som erhållit arbetarskyddsutbildning

- att upprätthålla nödvändiga kontakter med arbetarskyddsmyndigheterna.


5 § ARBETARSKYDDSCHEFENS UPPGIFTER


Den som utses till arbetsskyddschef skall vara förtrogen med arbetarskyddet.

För att arbetsskyddschefen skall kunna sköta sina åligganden bör tillräckliga verksamhetsförutsättningar tillgodoses.


Arbetarskyddschef åligger i egenskap av den som ansvarar för arbetarskydds- samarbetet mellan arbetsgivaren och arbetstagarna på arbetsplatsen:

1) att göra sig förtrogen med de stadganden, bestämmelser och direktiv som gäller arbetarskydd samt ombesörja att arbetstagarna erhåller kännedom om dem;

BILAGA 7


2) att deltaga i inspektioner och undersökningar rörande arbetarskyddet, så- framt förrättaren av inspektion eller undersökning anser detta nödvändigt;

3) att göra sig förtrogen med de förhållanden på arbetsplatsen som rör säker- het och hälsa i arbetet, följa med utvecklingen av dessa förhållanden samt vidtaga åtgärder för avhjälpande av missförhållande eller bristfällighet han observerat;

4) att vidtaga nödvändiga åtgärder för ordnande och upprätthållande av i till- synslagen avsett samarbete mellan arbetsgivare och arbetstagare samt verka för utvecklingen av samarbetet rörande arbetarskydd;

5) att stå i kontakt med arbetarskyddskommissionen, arbetarskyddsfullmäkti- gen och övriga personer med arbetarskyddsuppgifter på arbetsplatsen;

6) att handha de övriga uppgifter, som enligt lagen och förordningen om till- synen över arbetarskyddet samt bestämmelser, som utfärdats i stöd av dessa, ankommer på honom;

7) att hos arbetsgivaren göra framställningar om åtgärder för förrättande av undersökning i anledning av på arbetsplatsen inträffat olycksfall eller ob- serverad risk för olycksfall, yrkessjukdom som yppat sig eller konstaterad risk för yrkessjukdom eller andra sjukdomar, som yppat sig på arbetsplatsen och förorsakats av arbete;

8) att fästa arbetsgivarens uppmärksamhet vid att stadgade ibruktagnings- och underhållsbesiktningar, vilka ansluter sig till säkerhet och hälsa i arbe- tet, förrättas;

9) att hos arbetsgivaren göra framställningar om åtgärder för anordnandet av nödvändig förstahjälpverksamhet samt utbildning, som rör sådan verksam- het på arbetsplatsen;

10) att hos arbetsgivaren göra framställningar om åtgärder för anordnandet av sådan handledning i arbetet samt utbildning och informationsverksamhet, som ansluter sig till arbetarskyddet på arbetsplatsen;

11) att upprätthålla nödvändiga kontakter till rederiets arbetarskyddskontakt- man och företagshälsovårdspersonal;

12) att omgående befordra arbetarskyddskommissionens beslut till rederiet.


6 § ARBETARSKYDDSFULLMÄKTIGES UPPGIFTER


Arbetarskyddsfullmäktig åligger i egenskap av företrädare för fartygspersonalen i samarbetet rörande arbetarskydd samt i förhållande till arbetarskyddsmyndighe- terna;

1) att göra sig förtrogen med de stadganden, bestämmelser och direktiv som rör arbetarskyddet;

2) att deltaga i inspektioner och undersökningar rörande arbetarskyddet, då förrättaren av inspektion eller undersökning anser det nödvändigt;

3) att vid behov och då det med beaktande av undersökningens natur är möj- ligt, deltaga i annan än i föregående punkt avsedd undersökning, vilken verkställts på grund av på arbetsplatsen inträffat olycksfall eller observerad risk för olycksfall, yrkessjukdom som yppat sig eller konstaterad risk för yr- kessjukdom eller på grund av andra sjukdomar, som yppat sig på arbetsplat-

BILAGA 7


sen och förorsakats av arbete;

4) att göra sig förtrogen med förhållandena på arbetsplatsen rörande arbetar- skyddet genom att regelbundet på olika platser där arbete utförs hålla dem under observation och genom att följa med förhållandenas utveckling med hänseende till säkerhet och hälsa i arbetet samt anmäla om brister och miss- förhållanden han konstaterat, i första hand för vederbörande arbetsledning och arbetarskyddschef och företagshälsovårdspersonal samt vid behov för arbetarskyddsmyndigheterna;

5) att verka för främjandet av samarbetet mellan arbetsgivaren och arbetsta- garna rörande arbetarskyddet på arbetsplatsen;

6) att stå i kontakt med arbetarskyddskommissionen, arbetarskyddschefen, företagshälsovårdspersonalen och övriga personer med arbetarskydds- uppgifter på arbetsplatsen ävensom med arbetarskyddsmyndigheterna; samt

7) att utföra de övriga uppgifter, som enligt tillsynslagen och -förordningen samt med stöd av dem utfärdade bestämmelser, ankommer på honom.


7 § ARBETARSKYDDSFULLMÄKTIGES STÄLLNING OCH RÄTTIGHETER


Arbetarskyddsfullmäktig har rätt att för utförande av sina uppgifter erhålla sådana dokument och förteckningar som arbetsgivaren måste föra enligt stadganden och bestämmelser rörande arbetarskydd. Han har även rätt att bekanta sig med utlåtanden och undersökningsresultat rörande säkerhet och hälsa i arbetet samt erhålla kopior på samtliga ovan avsedda dokument.

Arbetarskyddsfullmäktig får inte på grund av denna uppgift missköta de förpliktelser, som härrör sig ur hans arbetsförhållande. Arbetsgivare får inte utan giltig orsak neka att giva arbetarskyddsfullmäktig befrielse från dennes reguljära arbete för så lång, skälig tid, som han behöver för att sköta sina arbetarskydds- uppgifter.

Arbetarskyddsfullmäktiges möjligheter att förkovra sig och avancera i yrket får inte bli lidande på grund av arbetarskyddsfullmäktigeuppdraget. Arbetsgiva- ren och arbetarskyddsfullmäktige skall under förtroendemannauppdragets tid utreda, ifall upprätthållandet av arbetarskyddsfullmäktiges yrkesskicklighet till det tidigare eller till motsvarande arbete, förutsätter givande av sådan yrkesmässig utbildning, som även anordnas åt andra arbetstagare.

Efter att arbetarskyddsfullmäktigs uppdrag upphört bör han och arbets- givaren tillsammans utreda huruvida han bibehållit sin yrkesskicklighet eller om återgången till det tidigare arbetet eller till motsvarande uppgift förutsätter yrkesmässig utbildning. När man avväger vad utbildningen bör innehålla bör

uppmärksamhet fästas vid de ändringar i arbetsmetoderna, som har skett under arbetarskyddsfullmäkigs verksamhetsperiod.

Angående uppsägning av arbetarskyddsfullmäktigs arbetsavtal gäller detsamma som i 77 § 2 mom sjömanslagen är stadgad angående uppsägning av förtroendemans arbetsavtal. Till sin ställning och sina rättigheter jämställs vicefullmäktig med ordinarie fullmäktig är förhindrad att utföra sina uppgifter på grund av semester eller avlösningssystem.

BILAGA 7


8 § BEVILJANDE AV BEFRIELSE FRÅN ARBETE


Arbetsledningen skall giva arbetarskyddsfullmäktig samt arbetarskyddskommis- sionens ordförande och medlemmar befrielse från arbetet, då detta är ound- gängligt för det ändamålsenliga utförandet av uppgift som åligger dem. Person som erhållit befrielse från arbetet skall sköta sin uppgift så, att därigenom minsta möjliga förfång förorsakas hans ordinarie arbete.

Ifall oklarhet uppstår angående den tid som arbetarskyddsfullmäktig använ- der, är han dock berättigad att erhålla befrielse från sitt ordinarie arbete för att sköta arbetarskyddsangelägenheter minst fem timmar under en fyra veckors period.


9 § UPPGIFTER UTOM ARBETSTIDEN


Arbetarskyddsfullmäktig och arbetarskyddskommissionens ordförande och medlemmar skall om möjligt på förhand med arbetsgivaren eller arbetsgi- varens representant överenskomma om utförandet av uppgifter utom ar- betstiden om ej uppgiften härrör sig från arbetarskyddsmyndighets påbud.


10 § ERSÄTTANDE AV INKOMSTBORTFALL OCH ARVODEN FÖRUTOM ARBETSTID UTFÖRDA UPPGIFTER


Tid som av arbetarskyddsfullmäktig och medlem av arbetarskyddskommissionen under ordinarie arbetstid använts till skötande av sina uppgifter likställes med ordinarie arbetstid.


● Om i moment 1 avsedd person utanför sin ordinarie arbetstid utför uppgifter varom gemensamt överenskommits med arbetsgivaren betalas för sålunda förlorad tid övertidsersättning eller överenskommes med honom om annan extra ersättning.

● För utom arbetstid utförda oundvikliga arbetarskyddsuppgifter och för del- tagande i arbetarskyddskommissionens sammanträde erlägges ett arvode som motsvarar gällande mötesarvode i statens kommittéer.


11 § VICEFULLMÄKTIG


Då arbetarskyddsfullmäktig är förhindrad att utföra sina uppgifter verkar vicefull- mäktig i hans/hennes ställe. Arbetarskyddsfullmäktig bör meddela i första hand sin förman och vid behov arbetsplatsens arbetarskyddschef om detta hinder.


12 § ARBETARSKYDDSKOMMISSIONENS SAMMANSÄTTNING


Antalet medlemmar i arbetarskyddskommissionen är 4.

Av arbetarskyddskommissionens medlemmar företräder en fjärdedel arbets- givaren, en fjärdedel arbetstagarna i funktionärsställning och hälften arbetsta-

BILAGA 7


garna. Om dock den funktionärsgrupp som avses i detta avtal, utgör majoriteten på arbetsplatsen, representerar hälften av medlemmarna dessa tjänstemän och en fjärdedel arbetarna.

Som arbetsgivarens representant i arbetarskyddskommissionen verkar arbe- tarskyddschefen.

Representanterna för arbetstagarna i funktionärsställning i arbetarskyddskom- missionen väljes av de ombord på fartygen arbetande funktionärerna sinsemellan. Arbetarna i arbetarskyddskommissionen representeras av arbetarskyddsfull-

mäktig och vicefullmäktigena.

Arbetarskyddskommissionens ordförande och viceordförande är de personer, som kommissionen inom sig valt till dessa uppgifter. Kommissionen väljer vid be- hov en sekreterare, som inte behöver vara medlem av kommissionen. Ifall farty- gets befälhavare eller maskinchef inte fungerar som fartygets arbetarskyddschef eller arbetsgivarens representant i arbetarskyddskommissionen, har de dock rätt att delta i kommissionens sammanträden, där de har yttranderätt, men ej rösträtt.

Som arbetstagare i funktionärsställning betraktas fartygets befälhavare, ma- skinchef, styrmän, maskinmästare samt kockstuert.


13 § ARBETARSKYDDSKOMMISSIONENS SAMMANTRÄDEN


Arbetarskyddskommissionen sammanträder vid behov, dock minst en gång varje kvartal.

Det åligger ordföranden eller vid förhinder för honom, viceordföranden att sam- mankalla kommissionen till sammanträde. Dessutom skall kommissionen sam- mankallas om arbetarskyddschefen eller arbetarskyddsfullmäktig eller någon av arbetarskyddskommissionens medlemmar med angivande av ärende begär detta.


14 § VAL AV VERKSAMHETSORGAN


Val av arbetarskyddsfullmäktig och medlemmar i arbetarskyddskommissionen förrättas under tiden mellan den 1 november och 31 december året före deras verksamhetsperiod, om inte av lagen om tillsynen över arbetarskyddet eller social- och hälsovårdsministeriets föreskrifter annat föranledes.

Valen skall förrättas så, att fartygets alla arbetstagare och arbetstagare i funktionärsställning har möjlighet att deltaga. Angående val av arbetarskyddsfull- mäktig skall dessutom iakttagas vad därom i lagen särskilt stadgats.

Det rekommenderas, att personer med god kännedom om arbetsplatsens arbetarskyddsfrågor väljs till arbetarskyddsfullmäktig och medlem i arbetar- skyddskommission. Person som valts till arbetarskyddsfullmäktig kan även väljas till medlem av arbetarskyddskommission.

Arbetarskyddskommissionen ombesörjer verkställandet av val, om inte om- bord på fartyget annorlunda överenskommes.

Protokollsanteckning:

Det första valet ombord på fartyget verkställes genom arbetarskyddschefens försorg, och då ombord valts förtroendemän, i samarbete med dem.

BILAGA 7


15 § VERKSAMHETSUTRYMMEN OCH KONTORSUTRUSTNING


Arbetsgivaren ordnar ett ändamålsenligt utrymme för arbetarskyddsfullmäktig där de för hans arbete nödvändiga tillbehören kan förvaras.

Arbetsgivaren anskaffar de lagar, förordningar och övriga föreskrifter i arbe- tarskyddsfrågor, som behövs för handhavandet av de uppgifter som ankommer på arbetarskyddsfullmäktig och arbetarskyddskommission.


Arbetarskyddsfullmäktige har för skötandet av sitt uppdrag rätt att kostnadsfritt använda sig av fartygets och rederiets sedvanliga kontors- och kommunikations- utrustning, såsom adb-utrustning med därtill hörande program och internetupp- koppling och elektronisk post.


16 § FÖRETAGSVISA ARRANGEMANG


Från bestämmelserna om organisering i detta avtal kan avvikas genom avtal mellan organisationerna med beaktande av de tvingande bestämmelserna i la- gen om tillsynen över arbetarskyddet och under förutsättning, att det på grund av fartygets verksamhet eller trafik eller andra motsvarande skäl är ändamålsenligt att anordna samarbetet på annat sätt.


17 § AVTALETS GILTIGHETSTID


Detta avtal är i kraft såsom huvudavtalet.


FRAKTFARTYGSFÖRENINGEN RF FINLANDS SJÖMANS-UNION RF

BILAGA 7 a


VERKSAMHETSMODELL FÖR I ARBETARSKYDDSAVTALET AVSEDD BRANSCHKOMMISSION


1 § Utrikesfartens branschkommission

Den av avtalsparterna särskilt tillsatta branschkommissionen fungerar som sjöfartsbranschens Branschkommission för arbetarskyddsarbete i enlighet med avtal mellan arbetsmarknadens Centralorganisationer.


2 § Branschkommissionens medlemmar och mandattid

Till branschkommissionen hör sammanlagt åtta medlemmar, av vilka fyra re- presenterar arbetsgivarorganisationerna och fyra arbetstagarorganisationerna. Branschkommissionens medlemmar samt deras suppleanter utses av avtals- parterna för två år åt gången. Till branschkommissionen kallas en permanent sakkunnig från Arbetarskyddscentralen.


3 § Sammanträde

Branschkommissionen sammanträder vid behov på ordförandens kallelse. Ordfö- rande är skyldig att sammankalla till möte då en medlem därom skriftligen anhåller.


4 § Beslutsförhet

Branschkommissionen är beslutsför då minst två medlemmar såväl från arbets- givarsidan som från arbetstagarsidan är närvarande. För fattande av kommissio- nens beslut krävs minst ¾ av de avgivna rösterna.


5 § Branschkommissionens uppgifter

1) Främja, som samarbetsorgan för sjöfartsbranschens arbetsmarknadsorga- nisationer, samarbetet mellan arbetsgivarna, arbetstagarna och funktionä- rerna för en effektivering av arbetarskyddet.

2) Sträva till att åstadkomma och utveckla samarbete och en ändamålsenlig arbetsfördelning mellan sammanslutningar som fungerar på arbetar- skyddsarbetets område.

3) Planera åtgärder på lång sikt och ta initiativ för en effektivering av arbetar- skyddet.

4) Verka för övriga sådana åtgärder, vilkas avsikt är att utveckla arbetsplatser- nas säkerhet.

5) Planera och utföra t.ex. tillsammans med Arbetarskyddscentralen upplys- ningsarbete som berör arbetarskydd.

6) Utföra övriga uppgifter som ifrågavarande organisationer gemensamt ger åt den.


6 § Kostnader

Branschkommissionens kostnader delas till hälften mellan vederbörande arbets- givar- och arbetstagarorganisationer. Arbetsgivar- och arbetstagarsidan överens- kommer härvid inbördes om fördelningen av sina kostnadsandelar.

BILAGA 8


UTBILDNINGSAVTALET AFC/FFC:

Utbildningsavtalet med tillämpningsdirektiv samt tillämpning inom sjöfarten


För detta avtals del hänvisas till avtalen centralorganisationerna emellan samt till tillämpningen inom sjöfarten.

Document Metadata

Filed: June 5th, 2007