MOTIVERING
1. BAKGRUND TILL FÖRSLAGET
• Motiv och syfte med förslaget
Det bifogade förslaget till rådets beslut utgör det rättsliga instrumentet för ingående av det ekonomiska partnerskapsavtalet mellan Republiken Kenya, medlem i Östafrikanska gemenskapen (EAC), å ena sidan, och Europeiska unionen (EU), å andra sidan (det ekonomiska partnerskapsavtalet mellan EU och Kenya eller avtalet).
De framförhandlade texterna till det ekonomiska partnerskapsavtalet har offentliggjorts och finns på följande länk: xxxxx://xxxxxx.xxxxx.xx.xxxxxx.xx/xx-xxxxx-xxxxxxxxxxxxx-xxxxxxx-xxx-xxxxxx/xxxxxxxxx-xxx-xxxxxxx/xxxx-xxxxxxx-xxxxxxxxx-xxx/xx-xxxxx-xxxxxxxxx/xxxx-xxxxxxxxx_xx.
Avtalets mål är ett bilateralt genomförande av bestämmelserna i det ekonomiska partnerskapsavtalet mellan EU och EAC-partnerstaterna (Burundi, Kenya, Rwanda, Tanzania och Uganda),”det ekonomiska partnerskapsavtalet mellan EU och EAC”, för vilket förhandlingarna slutfördes den 16 oktober 2014. EU, Kenya och Rwanda undertecknade det ekonomiska partnerskapsavtalet mellan EU och EAC i september 2016, och samma månad ratificerade Kenya avtalet. Det ekonomiska partnerskapsavtalet mellan EU och EAC har dock aldrig börjat tillämpas provisoriskt, eftersom alla EAC-medlemmar inte har undertecknat och ratificerat avtalet (vilket var ett krav i det ekonomiska partnerskapsavtalet mellan EU och EAC för att det skulle börja tillämpas).
I februari 2021 beslutade det ordinarie toppmötet mellan EAC:s statschefer att tillåta att enskilda EAC-länder går vidare med det bilaterala genomförandet av det ekonomiska partnerskapsavtalet mellan EU och EAC enligt principen om variabel geometri. Den 4 maj 2021 underrättade Kenya Europeiska kommissionen och begärde att få gå vidare i detta avseende.
Den 17 februari 2022 undertecknade verkställande vice ordförande Xxxxxx Xxxxxxxxxxx, på EU:s vägnar, och ambassadör Xxxxxxxxx Xxxxx, på Kenyas vägnar, ett gemensamt uttalande i anslutning till toppmötet mellan EU och Afrikanska unionen, där man kom överens om att gå vidare med förhandlingarna om det ekonomiska partnerskapsavtalet mellan EU och Kenya, som förblir öppet för andra EAC-partnerstater.
Förhandlingar för att föra in de nödvändiga anpassningarna för ett bilateralt genomförande mellan Kenya och EU av bestämmelserna i det ekonomiska partnerskapsavtalet mellan EU och EAC slutfördes på teknisk nivå den 24 maj 2023 och på politisk nivå den 19 juni 2023 under verkställande vice ordförande Xxxxxx Xxxxxxxxxxx besök i Kenya. Under förhandlingarna kom parterna överens om att göra vissa anpassningar av det ursprungliga avtalet så att det skulle kunna genomföras bilateralt, bland annat i fråga om ursprungsregler och utvecklingsbistånd. Dessutom lades en ny bilaga till om handel och hållbar utveckling i avtalet.
Det förväntade ingåendet av detta avtal kommer vid en lämplig tidpunkt.
För det första är Kenya en växande ekonomi och en viktig regional ekonomisk aktör. Kenya är den nionde största ekonomin på den afrikanska kontinenten och Östafrikas viktigaste ekonomiska knytpunkt. Kenya har uppnått tillväxt på bred bas, i genomsnitt 4,8 % per år mellan 2015 och 2019, vilket avsevärt har minskat fattigdomen, från 36,5 % 2005 till 27,2 % 2019. Ekonomin har återhämtat sig starkt efter covid-19-pandemin, BNP-tillväxten uppskattas till 5,5 % år 2022 och fattigdomsnivån sjunker återigen efter att ha stigit tidigare under pandemin. Enligt Världsbanken ser Kenyas medelfristiga tillväxt fortfarande ljus ut. Den reala BNP-tillväxten väntas stiga till 5 % under 2023 och i genomsnitt till 5,2 % under 2024 och 2025. Denna kortsiktiga tillväxtprognos ligger över Kenyas beräknade potentiella BNP-tillväxttakt på 4,9 % och genomsnittet före pandemin (2010–2019) på 5 %. De reala inkomsterna per capita väntas växa, från 2,8 % år 2022 till 3,1 %.
För det andra har EU och Kenya väletablerade ekonomiska förbindelser. EU är Kenyas näst största handelspartner. Den totala handeln mellan EU och Kenya uppgick till 3,3 miljarder euro under 2022, en ökning med 27 % jämfört med 2018. EU:s import från Kenya uppgår till 1,2 miljarder euro och består främst av grönsaker, frukt och blommor, men Kenya har för avsikt att öka exporten av komplexare varor och öka mervärdet på de exporterade varorna. EU:s export till Kenya uppgår till 2,02 miljarder euro och består främst av mineraliska produkter, kemiska produkter och maskiner. Dessa är viktiga insatsvaror för Kenya i dess strävan att förstärka sina industrisektorer. EU är Kenyas främsta exportdestination och tog emot 16 % av landets totala export under 2022, följt av Uganda (12 %) och Förenta staterna (8 %). EU ligger på tredje plats och står för 10 % av Kenyas totala import.
Ett handelsavtal med Kenya – som omfattar handel med varor, utvecklingssamarbete och hållbarhet – skulle bibehålla och till och med öka EU:s marknadsandel på en växande marknad och stärka Kenyas ställning i regionen1. EU:s åtaganden gentemot Kenya kan uppmuntra landet att främja liberalisering av handeln i EAC-regionen (eftersom avtalet kommer att vara öppet för anslutning av andra EAC-partnerstater).
För det tredje, ur ett geopolitiskt perspektiv, blir Kenyas regionala och internationella roll allt viktigare – särskilt i fråga om att främja fred och säkerhet i grannländerna och i fråga om att stödja den globala hållbarhetsagendan. EU har identifierat Kenya som nyckelaktör vad gäller ökat engagemang i regionala frågor, särskilt i Etiopien och Sudan2. FN:s enda högkvarter på den afrikanska kontinenten (FN:s miljöprogram/Unep och FN:s program för boende- och bebyggelsefrågor/UN-Habitat) ligger i Kenya och Kenya hade en tillfällig plats i FN:s säkerhetsråd under perioden 2021–2022. Dessutom har Kenya en ledande roll i hållbarhetsarbetet på den afrikanska kontinenten och är en pålitlig allierad i klimatarbetet. Kenya leder tillsammans med EU och andra internationella partner handelsministerkoalitionen för klimatfrågor som lanserades år 2023.
Med tanke på den nuvarande internationella och politiska kontexten sänder ett snabbt slutförande av förhandlingarna med en så viktig partner som Kenya även en stark signal om ett gemensamt stöd för ett regelbaserat handelssystem och hållbarhet.
• Förenlighet med befintliga bestämmelser inom området
De mål som beskrivs ovan är förenliga med fördraget om Europeiska unionen (EU-fördraget), i vilket det fastställs att EU bör ”främja integreringen av alla länder i världsekonomin, även genom gradvis avskaffande av restriktioner för internationell handel”3.
Ingåendet av detta avtal är helt i överensstämmelse med EU:s ambition att främja handelsförbindelserna med sina afrikanska partner i enlighet med EU:s strategi för Afrika (2020)4, översynen av handelspolitiken (2021)5 och meddelandet om en översyn av en hållbar handelspolitik (2022)6.
Genom detta förslag genomförs i synnerhet partnerskapsavtalet mellan medlemmarna i gruppen av stater i Afrika, Västindien och Stillahavsområdet, å ena sidan, och Europeiska unionen och dess medlemsstater, å andra sidan7 (AVS–EG-partnerskapsavtalet), som innehåller en uppmaning om att ekonomiska partnerskapsavtal som är förenliga med WTO:s bestämmelser ska ingås.
Detta avtal har faktiskt som syfte att bilateralt genomföra bestämmelserna i det ekonomiska partnerskapsavtalet mellan EU och EAC enligt principen om variabel geometri. Avtalet kommer att vara öppet för anslutning av andra EAC-partnerstater.
Det ekonomiska partnerskapsavtalet mellan EU och Kenya togs även uttryckligen med som ett viktigt utfall i den strategiska dialog mellan EU och Kenya som inleddes i juni 2021, och det är en viktig del av EU:s strategi för engagemang i Afrika.
• Förenlighet med unionens politik inom andra områden
Målen är förenliga med annan EU-politik, särskilt EU:s utvecklings- och miljöpolitik.
Det ekonomiska partnerskapsavtalet med Kenya är ett utvecklingsorienterat handelsavtal. Avtalet ger Kenya asymmetriskt marknadstillträde, vilket gör det möjligt att skydda landets känsliga sektorer från liberalisering, det innehåller ett stort antal skyddsåtgärder och en klausul om skydd av nyetablerade industrier, och det slopar användningen av exportsubventioner i handeln mellan parterna. Dessa bestämmelser bidrar till målet om en konsekvent politik för utveckling och är i överensstämmelse med artikel 208.2 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt (EUF-fördraget).
Dessutom ingår ett ambitiöst kapitel om handel och hållbar utveckling i avtalet, vilket omfattar miljöfrågor, sociala frågor, arbetsrättsliga frågor, mänskliga rättigheter och jämställdhetsfrågor. Avtalets mål överensstämmer därför med EU:s internationellt överenskomna åtaganden samt med EU:s mål på miljö- och klimatområdet och det sociala området.
2. RÄTTSLIG GRUND, SUBSIDIARITETSPRINCIPEN OCH PROPORTIONALITETSPRINCIPEN
• Rättslig grund
I överensstämmelse med domstolens yttrande 2/15 av den 16 maj 2017 om frihandelsavtalet mellan EU och Singapore omfattas alla områden inom det ekonomiska partnerskapsavtalet (eftersom det är ett frihandelsavtal) av EU:s exklusiva befogenhet och, i synnerhet, av artikel 207 i EUF-fördraget.
Därför ska avtalet undertecknas av unionen i enlighet med ett rådsbeslut som grundar sig på artikel 218.5 i EUF-fördraget och ingås av unionen i enlighet med ett rådsbeslut som grundar sig på artikel 218.6 i EUF-fördraget, efter Europaparlamentets godkännande.
• Subsidiaritetsprincipen (för icke-exklusiv befogenhet)
Detta ekonomiska partnerskapsavtal i den form det framläggs för rådet omfattar inga frågor som inte ingår i EU:s exklusiva befogenhet.
• Proportionalitetsprincipen
Handelsavtal är det lämpliga sättet att reglera marknadstillträde och de därmed sammanhängande områdena inom de övergripande ekonomiska förbindelserna med ett tredjeland utanför EU. Det finns inga alternativ för att göra sådana åtaganden och liberaliseringsåtgärder rättsligt bindande.
Detta initiativ eftersträvar direkt unionens mål för yttre åtgärder och bidrar till den politiska prioriteringen ”EU som en starkare global aktör”. Det är i linje med riktlinjerna för EU:s globala strategi om att samarbeta med andra och att modernisera de externa partnerskapen på ett ansvarstagande sätt i syfte att uppnå prioriteringarna för EU:s yttre åtgärder. Det bidrar till EU:s handels- och utvecklingsmål.
• Val av instrument
Detta förslag överensstämmer med artikel 218.5 i EUF-fördraget, enligt vilket rådet ska anta beslut om ingående av internationella avtal. Det finns inget annat rättsligt instrument som kan användas för att nå det mål som anges i detta förslag.
3. RESULTAT AV EFTERHANDSUTVÄRDERINGAR, SAMRÅD MED BERÖRDA PARTER OCH KONSEKVENSBEDÖMNINGAR
• Efterhandsutvärderingar/kontroller av ändamålsenligheten med befintlig lagstiftning
Detta avtal om ekonomiskt partnerskap syftar till ett bilateralt genomförande av bestämmelserna i ett redan ingånget regionalt frihandelsavtal (det ekonomiska partnerskapsavtalet mellan EU och EAC). Det följer de uppdaterade förhandlingsdirektiven8. Kraven för bättre lagstiftning är därför inte tillämpliga.
En efterhandsutvärdering av avtalet kan komma att göras i framtiden.
• Samråd med berörda parter
I mars 2023 gjordes, i samband med en dialog med det civila samhället, en presentation av bilagan om handel och hållbar utveckling till avtalet (som är den viktigaste nyheten jämfört med det ekonomiska partnerskapsavtalet mellan EU och EAC) för intressenter.
• Insamling och användning av sakkunnigutlåtanden
Ej tillämpligt.
• Konsekvensbedömning
I denna fas krävs ingen konsekvensbedömning. Eftersom detta avtal syftar till ett bilateralt genomförande av bestämmelserna i ett redan ingånget frihandelsavtal (det ekonomiska partnerskapsavtalet mellan EU och EAC) krävs inga ytterligare konsekvensbedömningar enligt verktygslådan för bättre lagstiftning.
I ett tidigare skede inleddes 2002 en bedömning av konsekvenserna för hållbar utveckling för alla avtal om ekonomiskt partnerskap. Resultatet av denna bedömning omfattade såväl förhandlingarna om ramavtalet om ekonomiskt partnerskap mellan EU och EAC, vilket ingicks 2007, och det övergripande ekonomiska partnerskapsavtalet mellan EU och EAC om handel med varor som ingicks i oktober 2014.
Efter ingåendet av det ekonomiska partnerskapsavtalet mellan EU och EAC i oktober 2014 gjordes 2018 en ekonomisk analys av de framförhandlade resultaten för att bedöma de ekonomiska konsekvenserna av partnerskapsavtalet.
• Lagstiftningens ändamålsenlighet och förenkling
Detta avtal omfattas inte av programmet om lagstiftningens ändamålsenlighet och resultat (Refit). Det ger inte upphov till några kostnader för små och medelstora företag i unionen eller till några frågor när det gäller den digitala miljön.
Förslaget påverkar inte skyddet av de grundläggande rättigheterna i unionen.
4. BUDGETKONSEKVENSER
Kenya omfattas redan av förordningen om marknadstillträde, som ger tull- och kvotfritt tillträde till EU-marknaden på samma sätt som ett ekonomiskt partnerskapsavtal. Förordningen om marknadstillträde syftade till att ge marknadstillträde till EU för de AVS-länder som hade ansträngt sig för att ingå, underteckna och ratificera ett avtal om ekonomiskt partnerskap vilket i slutändan inte kunde tillämpas provisoriskt av skäl som de inte själva kunde påverka. Detta var fallet för Kenya med 2014 års ekonomiska partnerskapsavtal mellan EU och EAC, som inte kunde tillämpas provisoriskt på grund av att inte alla EAC-medlemmar hade undertecknat och ratificerat partnerskapsavtalet.
Förslaget får därför inte några budgetkonsekvenser, då Kenya enligt avtalet kommer att ha fortsatt tillträde till EU-marknaden på samma villkor.
5. ÖVRIGA INSLAG
• Genomförandeplaner samt åtgärder för övervakning, utvärdering och rapportering
Avtalet innehåller institutionella bestämmelser om inrättande av ministerorgan, organ för högre tjänstemän och tekniska organ för att övervaka, styra och stödja dess genomförande, drift och inverkan samt vidta nödvändiga åtgärder.
På ministernivå kommer EPA-rådet att inrättas och ha befogenhet att fatta beslut och anta rekommendationer. Det kommer att bistås av en kommitté för högre tjänstemän vid övervakningen av genomförandet och tillämpningen av det ekonomiska partnerskapsavtalet och vid bedömningen av dess inverkan på parterna.
På teknisk nivå får kommittén för högre tjänstemän inrätta specialiserade kommittéer, arbetsmöten, arbetsgrupper eller organ för att behandla frågor som uppkommer inom ramen för avtalet. Genom bestämmelserna i avtalet inrättas vidare vid ikraftträdandet en särskild kommitté för förenkling av tullförfaranden och handelsprocedurer som kommer att övervaka genomförandet och förvaltningen av bestämmelserna rörande tullsamarbete, förenklade handelsprocedurer och ursprungsregler. Dessutom kommer en övergripande dialog om jordbruk och landsbygdsutveckling att inrättas, med uppgift dels att övervaka framstegen med genomförandet av jordbrukskapitlet, dels att utgöra ett forum för utbyte och samarbete om parternas respektive inhemska jordbrukspolitik. När det gäller handel och hållbar utveckling kommer en särskild kommitté för handel och hållbar utveckling att inrättas vid ikraftträdandet, med uppgift att underlätta, övervaka och se över genomförandet av respektive bilaga.
Avtalet ger företrädare för det civila samhället (den privata sektorn, näringslivsorganisationer, fackföreningar och icke-statliga organisationer) en roll i dess genomförande, inbegripet när det gäller bestämmelserna om handel och hållbar utveckling. Inhemska rådgivande grupper kommer att inrättas som ska bestå av, och på ett balanserat sätt företräda, oberoende organisationer i det civila samhället, inbegripet icke-statliga organisationer, näringslivs- och arbetsgivarorganisationer samt fackföreningar, som är verksamma inom ekonomi, hållbar utveckling, sociala frågor, mänskliga rättigheter, miljöfrågor och andra frågor. De kommer att sammanträda regelbundet och ge råd till respektive part vad gäller genomförandet av avtalet. En rådgivande kommitté – ett gemensamt rådgivande organ för det civila samhället i vilket de inhemska rådgivande grupperna ska delta – kommer att bistå kommittén för högre tjänstemän i syfte att främja dialog och samarbete mellan företrädare för det civila samhället, den privata sektorn och sociala och ekonomiska intressegrupper i frågor som uppkommer inom ramen för avtalet.
Slutligen kommer kommissionens årliga rapport om genomförande och säkerställande av efterlevnaden att omfatta det ekonomiska partnerskapsavtalet mellan EU och Kenya från och med dess ikraftträdande.
• Förklarande dokument (för direktiv)
Ej tillämpligt.
• Ingående redogörelse för de specifika bestämmelserna i förslaget
Detta avtal syftar i praktiken till att genomföra bestämmelserna i det tidigare avtal som förhandlades fram med EAC-medlemmarna 2014. Avtalet inför de anpassningar som krävs för att en enskild EAC-medlem ska kunna genomföra det regionala ekonomiska partnerskapsavtalet, och är öppet för alla andra EAC-länder som vill ansluta sig i framtiden. Avtalet har också uppdaterats så att det är anpassat till de aktuella utmaningarna; det har exempelvis infogats en ambitiös bilaga om handel och hållbar utveckling för att främja hållbarhet, och kapitlet om ekonomiskt samarbete och ekonomisk utveckling har moderniserats.
Det ekonomiska partnerskapsavtalet mellan EU och Kenya innehåller bestämmelser om handel med varor, förenkling av tullförfaranden och handelsprocedurer, tekniska handelshinder, sanitära och fytosanitära åtgärder, jordbruk och fiske, utvecklingssamarbete, undvikande av tvister och tvistlösning, samt en bilaga om handel och hållbar utveckling. Avtalet innehåller också två gemensamma uttalanden om tillämpligheten av bestämmelserna om handel och hållbar utveckling respektive ursprungsregler.
Avtalet innehåller framför allt följande:
Asymmetriskt avskaffande av tullar: medan EU beviljar fritt tillträde till sin marknad genom att avskaffa tullar och kvoter (utom för vapen) kommer Kenya gradvis att öppna sin marknad, varvid landet drar nytta av övergångsperioder och får utesluta känsliga produkter från liberaliseringen.
Tillfällig tillämpning av förordningen om marknadstillträde (som redan är tillämplig på Kenya) på båda parters handel med ursprungsregler till dess att ett nytt protokoll om ursprungsregler förhandlas fram vid avtalets ikraftträdande och inom fem år från genomförandet av det ekonomiska partnerskapsavtalet. Detta nya protokoll om ursprungsregler kommer att grunda sig på ursprungsreglerna i det ekonomiska partnerskapsavtalet mellan EU och EAC, i enlighet med det gemensamma uttalandet om ursprungsregler.
Bestämmelser som beaktar Kenyas utvecklingsbehov såsom särskilda skyddsåtgärder för jordbruket, åtgärder rörande livsmedelstrygghet och skydd av nyetablerade industrier.
Tullrelaterade bestämmelser som syftar till att underlätta handeln, främja bättre tullagstiftning och tullförfaranden, tillhandahålla stöd till Kenyas tullförvaltning och förbättra samarbetet mellan tullinstitutioner.
Bestämmelser om sanitära och fytosanitära åtgärder för att främja harmonisering av intraregionala standarder och förbättra Kenyas tekniska kapacitet.
Ett kapitel om ekonomiskt samarbete och utvecklingssamarbete med bestämmelser som syftar till att stärka den kenyanska ekonomins konkurrenskraft genom att bygga upp försörjningskapacitet och hjälpa Kenya att genomföra avtalet om ekonomiskt samarbete på ett smidigt sätt. Det ursprungliga kapitlet i avtalet om ekonomiskt partnerskap med EAC har till stor del bevarats, med nödvändiga uppdateringar. En bilaga för Kenya och EU har lagts till och innehåller ändringarna i texten till det regionala avtalet.
En särskild bilaga om handel och hållbar utveckling som omfattar arbetsrätt, jämställdhet samt miljö- och klimatfrågor, med bindande och verkställbara åtaganden (genom en särskild tvistlösningsmekanism). Möjligheten att tillfälligt upphäva skyldigheter i bilagan om handel och hållbar utveckling (dvs. införa ”sanktioner”) ingår inte i avtalet. I det gemensamma uttalandet om handel och hållbar utveckling åtog sig dock EU och Kenya uttryckligen att fortsätta förhandlingarna om denna aspekt i samband med den s.k. rendez-vous-klausulen.
Detta avtal ska ses över vart femte år från den dag då det träder i kraft. Texten till det ekonomiska partnerskapsavtalet innehåller ett åtagande om att förhandla om nya områden som ska ingå i avtalet (rendez-vous-klausulen), bland annat bestämmelser om handel med tjänster och handelsrelaterade regler om hållbar utveckling, konkurrenspolitik, investeringar och utveckling av den privata sektorn, immateriella rättigheter och insyn i offentlig upphandling. Resultaten av förhandlingarna på dessa områden förväntas läggas till inom fem år efter avtalets ikraftträdande.
2023/0338 (NLE)
Förslag till
RÅDETS BESLUT
om ingående på Europeiska unionens vägnar av det ekonomiska partnerskapsavtalet mellan Republiken Kenya, medlem i Östafrikanska gemenskapen, å ena sidan, och Europeiska unionen, å andra sidan
EUROPEISKA UNIONENS RÅD HAR ANTAGIT DETTA BESLUT
med beaktande av fördraget om Europeiska unionens funktionssätt, särskilt artikel 207.4 första stycket jämförd med artikel 218.6 a v,
med beaktande av Europeiska kommissionens förslag9,
med beaktande av Europaparlamentets godkännande10, och
av följande skäl:
(1) Den 12 juni 2002 bemyndigade rådet kommissionen att inleda förhandlingar om avtal om ekonomiskt partnerskap med gruppen av stater i Afrika, Västindien och Stillahavsområdet.
(2) Förhandlingarna om ett ekonomiskt partnerskapsavtal mellan Europeiska unionen, å ena sidan, och partnerstaterna i Östafrikanska gemenskapen (EAC) (Republiken Burundi, Republiken Kenya, Republiken Rwanda, Förenade republiken Tanzania och Republiken Uganda), å andra sidan, slutfördes den 14 oktober 2014, och detta ekonomiska partnerskapsavtal paraferades den 16 oktober 2014.
(3) Kenya ratificerade och undertecknade det ekonomiska partnerskapsavtalet mellan EU och EAC i september 2016. För att det regionala ekonomiska partnerskapsavtalet ska träda i kraft måste alla EAC-medlemmar underteckna och ratificera avtalet. Så långt saknas fortfarande underskrifter och ratificering från tre EAC-medlemmars sida, vilket gör att det regionala avtalet inte kan träda i kraft.
(4) Den 19 december 2019 uppdaterade rådet kommissionens förhandlingsdirektiv från 2002 genom att inkludera införandet av ett kapitel om handel och hållbar utveckling i de ekonomiska partnerskapsavtalen.
(5) Den 27 februari 2021 beslutades vid toppmötet mellan EAC:s statschefer att enskilda EAC-länder skulle tillåtas att gå vidare med det bilaterala genomförandet av det ekonomiska partnerskapsavtalet enligt principen variabel geometri. Den 4 maj 2021 underrättade Kenya kommissionen och begärde att få gå vidare i detta avseende.
(6) Den 17 februari 2022 undertecknade verkställande vice ordförande Xxxxxx Xxxxxxxxxxx, på EU:s vägnar, och ambassadör Xxxxxxxxx Xxxxx, på Kenyas vägnar, ett gemensamt uttalande i anslutning till toppmötet mellan EU och Afrikanska unionen, där man kom överens om att gå vidare med förhandlingarna om det ekonomiska partnerskapsavtalet mellan EU och Kenya (avtalet), som förblir öppet för andra EAC-partnerstater.
(7) Den 24 maj 2023 slutfördes förhandlingarna mellan Europeiska unionen och Kenya.
(8) I enlighet med rådets beslut nr [..] av den [..] undertecknades avtalet den […], med förbehåll för att det ingås vid en senare tidpunkt.
(9) Avtalet har tillämpats provisoriskt sedan den [..] i avvaktan på att det ska träda i kraft.
(10) Partnerskapsavtalet mellan medlemmarna i gruppen av stater i Afrika, Västindien och Stillahavsområdet, å ena sidan, och Europeiska gemenskapen och dess medlemsstater, å andra sidan11 innehåller en uppmaning om att ekonomiska partnerskapsavtal som är förenliga med WTO:s bestämmelser ska ingås.
(11) Avtalet bör ingås på Europeiska unionens vägnar.
HÄRIGENOM FÖRESKRIVS FÖLJANDE.
Artikel 1
Det ekonomiska partnerskapsavtalet mellan Republiken Kenya, medlem i Östafrikanska gemenskapen, å ena sidan, och Europeiska unionen och dess medlemsstater, å andra sidan, (avtalet) ingås härmed.
Texten till avtalet åtföljer detta beslut.
Rådets generalsekretariat ska utse den person som ska ha rätt att på unionens vägnar lämna den underrättelse som föreskrivs i artikel 139 i avtalet för att uttrycka Europeiska unionens samtycke till att bli bunden av avtalet12.
Artikel 3
Avtalet ska inte tolkas som att det ger rättigheter eller ålägger skyldigheter som direkt kan åberopas vid unionens eller medlemsstaternas domstolar eller tribunaler.
Artikel 4
Detta beslut träder i kraft samma dag som det antas.
Utfärdat i Bryssel den
På rådets vägnar
Ordförande
1Under perioden 2015–2019 var Kenyas ekonomiska tillväxt i genomsnitt 5,7 %, vilket gör landet till en av de snabbast växande ekonomierna i Afrika söder om Sahara. Ekonomins resultat har stärkts av en stabil makroekonomisk miljö, ett positivt förtroende bland investerare och en resilient tjänstesektor (källa: Världsbanken).
2I rådets slutsatser om Afrikas horn från maj 2021 framhålls att Kenya är en central partner i arbetet med att eftersträva en agenda präglad av delade värderingar och intressen som främjar fred, säkerhet, välstånd och demokratisk stabilitet i regionen samt multilateralism.
3Artikel 21.2 e i EU-fördraget.
4GEMENSAMT MEDDELANDE TILL EUROPAPARLAMENTET OCH RÅDET Mot en övergripande strategi för Afrika, communication-eu-africa-strategy-join-2020-4-final_sv.pdf (xxxxxx.xx).
5MEDDELANDE FRÅN KOMMISSIONEN TILL EUROPAPARLAMENTET, RÅDET, EUROPEISKA EKONOMISKA OCH SOCIALA KOMMITTÉN SAMT REGIONKOMMITTÉN Översyn av handelspolitiken — En öppen, hållbar och bestämd handelspolitik, EUR-Lex - 52021DC0066 - SV - EUR-Lex (xxxxxx.xx).
7EGT L 317, 15.12.2000, s. 3. Avtalet ändrat genom det avtal som undertecknades i Luxemburg den 25 juni 2005 (EUT L 209, 11.8.2005, s. 27) och det avtal som undertecknades i Ouagadougou den 22 juni 2010 (EUT L 287, 4.11.2010, s. 3).
8Rådets beslut (EU) 2020/13 av den 19 december 2019 om ändring av förhandlingsdirektiven för förhandlingar om avtal om ekonomiskt partnerskap med länderna och regionerna i Afrika, Västindien och Stillahavsområdet, i den mån de omfattas av unionens befogenhet, EUT L 6/101, 10.1.2020. xxxxx://xxx-xxx.xxxxxx.xx/xxxxx-xxxxxxx/XX/XXX/?xxxxXXXXX%0X00000X0000&xxxx0000000000000
9EUT C […], […], s. […].
10EUT C […], […], s. […].
11EGT L 287, 4.11.2010, s. 3. Avtalet ändrat genom det avtal som undertecknades i Luxemburg den 25 juni 2005 (EUT L 209, 11.8.2005, s. 27) och det avtal som undertecknades i Ouagadougou den 22 juni 2010 (EUT L 287, 4.11.2010, s. 3).
12Dagen för avtalets ikraftträdande kommer att offentliggöras av rådets generalsekretariat i Europeiska unionens officiella tidning.
SV SV