Nytt avtal för läkare i privatvården

Nytt avtal för läkare i privatvården

Arbetslivsfonden svår att utvärdera

Under sommaren har ca 300 läkare anställda vid privata sjukhus och mottagningar fått ett nytt avtal. Läkarförbundet och HAO Privatvården har träf- fat avtal som bygger på nya principer med lokal lönebild- ning och lokal konflikträtt.

Avtalet gäller från den 1 april 1995 till den 31 december 1998 vid privata sjukhus och mottagningar som är an- slutna till arbetsgivarorganisationen HAO Privatvården. Det nya avtalet föl- jer i princip samma linjer som träffades mellan HAO och Läkarförbundet för fö- retagsläkare i våras.

Tidigare har de privat anställda lä- karna inom HAO-området haft ett tradi- tionellt avtal ungefär som ett vanligt kommunalt avtal med de flesta frågorna centralt reglerade.

I det nya avtalet har man frigjort sig från den traditionen för att istället till- lämpa helt lokal lönebildning. Det inne- bär att de lokala parterna, dvs respekti- ve företag och berörda läkare, ska gå igenom avtalets intentioner och till- lämpningen på företaget. De lokala par- terna får fastställa tidplan för den loka- la löneprocessen och komma överens om tidpunkt för lönerevisionen.

En genomgång av varje läkares lön ska ske årligen. Inriktningen är att skapa en process där läkarens resultat,

kompetens samt den individuella löne- utvecklingen knyts samman. I och med detta ska läkaren få möjlighet att påver- ka den egna löneutvecklingen.

Förhandlingsgången ska fungera så att arbetsgivaren ska överlämna förslag till ny lön till läkaren. Om läkaren ge- nom Läkarförbundet eller lokalför- eningen begär det ska en förhandling äga rum mellan de lokala parterna. Om läkaren inte begär förhandling inom tre veckor fastställer arbetsgivaren lönen.

Kan parterna inte komma överens i en central förhandling finns det enligt avtalet lokal konflikträtt. Det innebär att Läkarförbundet respektive HAO har rätt att besluta att fredsplikten ska upp- höra vid det företag som den strandade förhandlingen gäller.

I avtalet har man fastställt lägsta lön för AT- respektive ST-underläkare. Från den 1 april 1995 till den 31 december

1996 är lägstlönen för AT-läkare 17 000 kr och för ST-läkare 21 000 kr. Under 1997 blir lägstlönen för AT-läkare 18 000 kr och för ST-läkare 23 000 kr. Under 1998 blir lägstlönen för AT-läka- re 19 000 kr och för ST-läkare 25 000 kr. Enligt avtalet ska ersättning för intyg som utfärdas i tjänsten tillfalla arbetsgi- varen om inte annat avtalas med den en- skilde läkaren. Ersättning för intyg som utfärdas utom tjänsten t ex i form av bi- syssla ska tillfalla läkaren om inte annat

har avtalats.

Xxxxxxxx Xxxxxxx

Forskare i dubbla roller för- svårar en utvärdering av Ar- betslivsfonden. Allt för få fallbe- skrivningar och rapporter kan användas i regelrätta, veten- skapliga utvärderingar.

Detta framgår av en utvärde- ring av Arbetslivsfonden gjord av professor Xxxxxx xxx Xxxxx.

Arbetslivsinstitutet har på regering- ens uppdrag utvärderat Arbetslivsfon- den, som mellan 1990 och 1995 finan- sierade 25 000 projekt. Totalt 11 miljar- der kronor satsades på arbetslivets ut- veckling. Arbetslivsfondens mål var att förbättra arbetsmiljön, minska sjuk- frånvaron och öka produktiviteten, och att stimulera företag och förvaltningar att utveckla nya idéer och former av för- ändring.

Casten von Otter konstaterar att det fanns allvarliga brister i fondens eget administrativa datasystem och menar att informationen inte räcker för att sy- stematiskt kunna utvärdera effekterna av insatserna. Fonden har utvärderats i ungefär 30 rapporter , men knappt hälf- ten kan användas för en övergripande utvärdering.

En del forskare har haft dubbla roller med att planera, genomföra och utvär- dera ett och samma projekt. Dessa dubbla roller har försvårat en oberoen- de och kritisk analys av satsningen. Ing- et talar för att dessa forskare medvetet skulle ha sorterat information, men de

Samverkan ger bättre rehabilitering

kan omedvetet ha påverkat antaganden, urval och värderingar.

Det förekommer en rad sam- verkansprojekt i landet inom re- habilitering. Men dessa bör ges större legitimitet så att ett nytt arbetssätt kan växa fram.

En kartläggning av lokala samver- kansprojekt inom rehabiliteringsområ- det har överlämnats till statsrådet Xxx- Xxxxx Xxxxxxxxx.

Utredningen har som utgångspunkt en fiktiv individ »Xxxx Xxxxxxx» som drabbats av såväl arbetslöshet som psy- kiska besvär och missbruksproblem. Han blir därmed ett fall för flera olika hu- vudmän och regelsystem.

I betänkandet »Xxxx Xxxxxxx – en kartläggning av lokala samverkanspro- jekt inom rehabiliteringsområdet», SOU 1996:85, riktas stark kritik mot dagens sektoriserade organisation och

2798

dess bristande förmåga att tillgodose svaga gruppers behov av försörjning och stöd. Det som ibland kallas för kul- turskillnader kan i själva verket vara målkonflikter.

I utredningen konstateras att vinster- na med samverkan är flera. Den vikti- gaste är att individen snabbare får rätt rehabilitering i rätt tid och därmed ett värdigare liv. Kartläggningen visar dels att det förekommer en rad samverkan- sprojekt runt om i landet, dels att anta- let svaga och utsatta människor i sam- hället ökar. Allt fler av dessa människor har dessutom komplexa problem vilket gör att behovet av samverkan ökar.

Utredningen ger stöd för lokal sam- verkan mellan olika huvudmän. Man menar att projekten bör ges större legi- timitet så att ett nytt arbetssätt kan växa fram. Regler som hindrar samverkan anser man successivt ska tas bort. •

Lönsamt med bra arbetsmiljö

Rehabilitering var ett centralt tema för fonden, men de utvärderingar som gjorts tillåter inte några definitiva slut- satser. Generellt sett är dock bilden po- sitiv. Mycket talar för att investeringar- na i bättre arbetsmiljö också varit lön- samma, men frågan är om denna fram- gång kan upprepas eller om speciella historiska omständigheter hade en av- görande betydelse.

Arbetslivsfonden påverkade, om fö- retagens projektandelar inkluderades, investeringar på omkring 30 miljarder kr. Aldrig tidigare har så mycket peng- ar satsats på arbetsmiljö och arbetslivets utveckling. Xxx fonden påverkade des- sa investeringar och frågan om man hade kunnat nå bättre eller samma re- sultat med mindre pengar ska granskas i en kommande rapport. En slutrapport beräknas vara klar till årsskiftet. •

LÄKARTIDNINGEN • VOLYM 93 • NR 34 • 1996