Byggande.
BO 26 SM 1501
Byggande.
Priser för nyproducerade bostäder 2014
Construction: Prices for newly produced dwellings 2014
I korta drag
Siffrorna är angivna utan avdrag för bidrag (brutto) om inget annat anges.
Priset för nyproducerade bostäder, d.v.s. den kostnad som en byggherre betalar, var högre 2014 jämfört med 2013. Enligt Byggnadsprisindex (BPI) var uppgången för flerbostadshus ca 5 procent och för gruppbyggda små- hus var uppgången ca 8 procent.
Högsta kostnaden i Stor-Stockholm
Produktionskostnaden per kvadratmeter lägenhetsarea uppgick för flerbostads- hus år 2014 till 37 808 kr. Produktionskostnaden var lägst i Södra Sverige med 26 895 kr och högst i Stor-Stockholm med 43 793 kr.
Den totala produktionskostnaden per kvadratmeter bostadsarea för gruppbyggda småhus uppgick år 2014 till 31 064 kr. Produktionskostnaden var lägst i Norra Sverige med 24 080 kr och högst i Stor-Stockholm med 36 325 kr.
Högre kostnader för bostadsrätter
Produktionskostnaden per kvadratmeter lägenhetsarea 2014 för flerbostadshus är högre för hus upplåtna med bostadsrätt än för hus upplåtna med hyresrätt. Kostnaden var 42 695 kr för bostadsrätt jämfört med 28 827 kr för hyresrätt.
Skillnader i markkostnaden
Markkostnaden per kvadratmeter lägenhetsarea för flerbostadshus uppgick för riket år 2014 till 7 582 kr. Det är stor skillnad i markkostnaden mellan bostads- rätter och hyresrätter. År 2014 var markkostnaden 9 894 kr per kvadratmeter för bostadsrätter medan den var 3 334 kr för hyresrätter.
Xxxxx Xxxxxxxx, SCB, tfn 08-506 941 62, xxxxxxx.xxxxxxxxx@xxx.xx
Xxxxxx Xxxxxxxx, SCB, tfn 08-506 944 18, xxxxxxx.xxxxxxxxx@xxx.xx
Statistiken har producerats av SCB, som ansvarar för officiell statistik inom området.
XXXX 0000-0000 Serie BO – Bostäder och byggande. Utkom den 2 december 2015. URN:NBN:SE:SCB-2014-BO26SM1501_pdf
Tidigare publicering: Se avsnittet Fakta om statistiken. Utgivare av Statistiska meddelanden är Xxxxxx Xxxxxxxx, SCB.
Innehåll
3
Markkostnad, byggnadskostnad och produktionskostnad för flerbostadshus år 2014
3
Regionala kostnadsvariationer för flerbostadshus år 2014
3
Markkostnad, byggnadskostnad och produktionskostnad för gruppbyggda småhus år 2014
4
Regionala kostnadsvariationer för gruppbyggda småhus år 2014
4
Kostnaderna varierar med upplåtelseform
5
5
7
Kostnadsutveckling enligt byggnadsprisindex
7
9
Teckenförklaring/ Explanation of symbols 9
1. Kostnader per m2 för nybyggda ordinära flerbostadshus efter
2. Kostnader per m2 för nybyggda ordinära gruppbyggda småhus
3. Kostnader per m2 för nybyggda ordinära flerbostadshus efter byggherrekategori, upplåtelseform och region år 2014 11
4. Kostnader per m2 för nybyggda ordinära gruppbyggda småhus
efter byggherrekategori, upplåtelseform och region år 2014 12
5. Entreprenadform för nybyggda ordinära bostadshus år 2014 efter hustyp. Hela riket 13
14
16
16
17
18
19
19
22
22
22
23
Produktionskostnad per lägenhet för flerbostadshus och gruppbyggda småhus 2008-2014
Gruppbyggda småhus
Flerbostadshus
Kr/lägenhet 4 000 000
3 500 000
3 000 000
2 500 000
2 000 000
1 500 000
1 000 000
500 000
0
2008 2009 2010 2011 2012 2013 2014
Markkostnad, byggnadskostnad och produktionskostnad för flerbostadshus år 2014 Markkostnaden per kvadratmeter lägenhetsarea uppgick för riket år 2014 till
7 582 kr. Stor-Stockholm hade den högsta markkostnaden 2014 med 10 432 kr
per kvadratmeter lägenhetsarea.
Det är stor skillnad i markkostnaden mellan bostadsrätter och hyresrätter. År 2014 var markkostnaden 9 894 kr per kvadratmeter för bostadsrätter medan den var 3 334 kr för hyresrätter.
Byggnadskostnaden per kvadratmeter lägenhetsarea uppgick för flerbostadshus år 2014 till 30 226 kr. Sedan 2009 har byggnadskostnaden ökat med ca 19 pro- cent enligt BPI.
Produktionskostnaden per kvadratmeter lägenhetsarea uppgick för flerbostads- hus år 2014 till 37 808 kr. Den totala produktionskostnaden per lägenhet för flerbostadshus år 2014 uppgick till 2 603 700 kr.
Regionala kostnadsvariationer för flerbostadshus år 2014
År 2014 var produktionskostnaden per kvadratmeter för flerbostadshus högst i Stor-Stockholm. Där var produktionskostnaden 43 793 kr per kvadratmeter lägenhetsarea. Motsvarande kostnad per lägenhet uppgick till 3 040 900 kr.
Lägsta produktionskostnaden per kvadratmeter återfanns i Länsregion III (Södra Sverige) där kostnaden per kvadratmeter i flerbostadshus uppgick till 26 895 kr. Motsvarande kostnad per lägenhet uppgick till 1 841 600 kr.
Genomsnittliga produktionskostnader för flerbostadshus år 2014 efter storstadsområde/länsregion
kr/m2 bostadsarea
Genomsnitt hela riket
48 000
44 000
40 000
36 000
32 000
28 000
24 000
20 000
16 000
12 000
8 000
4 000
0
Stor- Stockholm
Stor- Göteborg
Stor- Malmö
Länsregion I
Länsregion II
Länsregion III
Markkostnad, byggnadskostnad och produktionskostnad för gruppbyggda småhus år 2014
Markkostnaden per kvadratmeter bostadsarea för gruppbyggda småhus uppgick år 2014 till 8 219 kr. Stor-Stockholm hade den högsta markkostnaden 2014 med 11 796 kr per kvadratmeter bostadsarea. Markkostnaden för småhus uppförda med hyresrätt är lägre än för hus uppförda med bostadsrätt eller äganderätt.
Markkostnaden per kvadratmeter bostadsarea för hyresrätt var 2 754 kr, bo- stadsrätt 9 252 kr och för äganderätt 8 071 kr.
Byggnadskostnaden per kvadratmeter uppgick för gruppbyggda småhus år 2014 till 22 846 kr. Sedan 2009 har byggnadskostnaden ökat med ca 12 procent enligt BPI.
Produktionskostnaden per kvadratmeter bostadsarea uppgick för gruppbyggda småhus år 2014 till 31 064 kr. Den totala produktionskostnaden per lägenhet för gruppbyggda småhus år 2014 uppgick till 3 800 500 kr.
Regionala kostnadsvariationer för gruppbyggda småhus år 2014
Produktionskostnaden per kvadratmeter var högst i Stor-Stockholm med 36 325 kr. Motsvarande kostnad per lägenhet uppgick till 4 659 700 kr. Lägsta produkt- ionskostnaden per kvadratmeter återfanns i Länsregion I (Norra Sverige) där kostnaden per kvadratmeter i gruppbyggda småhus uppgick till
24 080 kr. Motsvarande kostnad per lägenhet uppgick till 3 193 100 kr.
Genomsnittliga produktionskostnader för gruppbyggda småhus år 2014 efter storstadsområde/länsregion
Genomsnitt hela riket
kr/m2 bostadsarea 40 000
36 000
32 000
28 000
24 000
20 000
16 000
12 000
8 000
4 000
0
Stor- Stockholm
Stor- Göteborg
Stor- Malmö
Länsregion I
Länsregion II
Länsregion III
Kostnaderna varierar med upplåtelseform
I ordinära flerbostadshus år 2014 var andelen lägenheter upplåtna med bostads- rätt 62 procent och andelen upplåtna med hyresrätt 38 procent. Motsvarande siffror för år 2013 var 61 respektive 39 procent.
Småhus upplåts med hyresrätt, bostadsrätt eller äganderätt. År 2014 var andelen lägenheter i ordinära gruppbyggda småhus upplåtna med hyresrätt 9 procent, vilket är en minskning med 3 procentenhet jämfört med år 2013. Andelen lä- genheter upplåtna med bostadsrätt år 2014 var 42 procent och andelen ägande- rätter var 49 procent. Motsvarande siffror för år 2013 var 33 respektive 55 pro- cent.
Kostnaden för flerbostadshus upplåtna med bostadsrätt var högre än för hus upplåtna med hyresrätt. Produktionskostnaden per kvadratmeter lägenhetsarea år 2014 var 42 695 kr för bostadsrätt jämfört med 28 827 kr för hyresrätt.
Produktionskostnaden per kvadratmeter bostadsarea för gruppbyggda småhus med hyresrätt år 2014 var 22 341 kr jämfört med 34 231 kr för bostadsrätt och
29 784 kr för äganderätt.
Enstaka avvikande objekt
Cellerna i tabellerna kan innehålla ett litet antal objekt. Detta innebär att avvi- kande objekt kraftigt påverkar cellens värden. Avvikande objekt kan vara objekt som ingått i utställning eller är belägna i mycket attraktiva lägen. Det kan också vara objekt där byggherren lyckats mycket väl med att hålla nere kostnaderna, byggt i mindre attraktiva lägen m.m.
Diagrammen på nästa sida belyser de kostnadsvariationer som förekommer. De visar produktionskostnadens spridning år 2014 för flerbostadshus respektive gruppbyggda småhus uppdelat på region.
Produktionskostnad per kvadratmeter lägenhetsarea för flerbostadshus och produktions- kostnad per kvadratmeter bostadsarea för gruppbyggda småhus i hela riket år 2014
Produktionskostnad per kvadratmeter lägenhetsarea för flerbostadshus och produktions- kostnad per kvadratmeter bostadsarea för gruppbyggda småhus i Storstadsområden år 2014
Produktionskostnad per kvadratmeter lägenhetsarea för flerbostadshus och produktions- kostnad per kvadratmeter bostadsarea för gruppbyggda småhus i Riket i övrigt år 2014
Förklaring till diagrammet
25% 50% 75%
1) 2) 3)
1) Undre kvartilens högsta värde
2) Medianen
3) Övre kvartilens lägsta värde
◇) Ovägt medelvärde
De horisontella linjerna på vardera sidan av lådan har längden 1,5 gånger kvar- tilavvikelsen.
Från 2002 då flerbostadshus i genomsnitt hade 469 kr per kvadratmeter lägen- hetsarea i bidrag har bidragen ökat till 835 kr per kvadratmeter lägenhetsarea år 2006. Mycket av ökningen står investeringsbidraget och investeringsstimulan- sen till hyresrätter för. Mellan åren 2006 till 2014 har bidragens storlek minskat.
År 2014 hade flerbostadshusen i genomsnitt mindre än 1 kr per kvadratmeter lägenhetsarea i bidrag och gruppbyggda småhus hade i genomsnitt 4 kr per kvadratmeter bostadsarea i bidrag.
Kostnadsutveckling enligt byggnadsprisindex
För mätning av kostnadsförändringar i bostadsproduktionen rekommenderas Byggnadsprisindex, BPI. Underlaget för BPI är detsamma som för kostnadssta- tistiken. Vid beräkningen av BPI tas hänsyn till om husen skiljer sig åt beträf- fande kvalitet och utformning mellan åren samt om det skett förskjutningar i byggproduktionen t.ex. mellan olika regioner.
Under början av nittiotalet utvecklades BPI svagt eller vissa år till och med negativt medan det steg kraftigt under slutet av årtiondet. BPI för flerbostadshus steg med ca 5 procent och BPI för gruppbyggda småhus steg med ca 8 procent år 2014 jämfört med år 2013.
Byggnadsprisindex för flerbostadshus och gruppbyggda småhus
Inkl. mervärdesskatt. 1968=100 för nettouppgifter. 1992=100 för bruttouppgifter.
År | Flerbostadshus1 | Gruppbyggda småhus | ||
Brutto | Netto | Brutto | Netto | |
1968 | 100 | 100 | ||
1969 | 99,2 | 101,4 | ||
1970 | 101,8 | 104,5 | ||
1971 | 111,0 | 111,4 | ||
1972 | 117,3 | 113,7 | ||
1973 | 130,3 | 124,1 | ||
1974 | 149,2 | 136,9 | ||
1975 | 162,0 | 150,7 | ||
1976 | 183,1 | 171,8 | ||
1977 | 220,4 | 192,7 | ||
1978 | 256,7 | 212,6 | ||
1979 | 297,8 | 239,1 | ||
1980 | 345,8 | 278,1 | ||
1981 | 381,1 | 299,7 | ||
1982 | 397,3 | 315,6 | ||
1983 | 423,0 | 347,2 | ||
1984 | 467,2 | 379,1 | ||
1985 | 484,7 | 390,2 | ||
1986 | 521,6 | 421,1 | ||
1987 | 582,2 | 470,5 | ||
1988 | 677,6 | 549,3 | ||
1989 | 759,4 | 625,0 | ||
1990 | 865,0 | 707,6 | ||
1991 | 904,3 | 737,5 | ||
1992 | 100 | 900,5 | 100 | 745,1 |
1993 | 94,6 | 882,5 | 94,2 | 733,5 |
1994 | 91,2 | 860,0 | 84,9 | 665,4 |
1995 | 96,4 | 849,7 | 85,8 | 645,4 |
1996 | 100,8 | 891,7 | 91,7 | 681,1 |
1997 | 106,5 | 994,8 | 102,9 | 803,0 |
1998 | 107,2 | 1007,0 | 107,2 | 844,3 |
1999 | 118,4 | 1114,7 | 113,9 | 899,9 |
2000 | 130,2 | 1229,1 | 132,0 | 1051,0 |
2001 | 144,1 | 1340,6 | 142,0 | 1127,2 |
2002 | 155,6 | 1438,8 | 141,5 | 1120,7 |
2003 | 159,4 | 1475,6 | 144,8 | 1144,2 |
2004 | 151,6 | 1377,8 | 157,6 | 1248,1 |
2005 | 161,7 | 1474,8 | 160,1 | 1269,6 |
20062,3 | 166,5 | 1518,1 | 166,0 | 1315,4 |
2007 | 185,2 | 1717,4 | 177,9 | 1412,6 |
2008 | 191,5 | 1799,6 | 192,0 | 1526,6 |
2009 | 203,5 | 1914,5 | 195,7 | 1556,9 |
2010 | 207,8 | 1956,6 | 198,3 | 1577,6 |
2011 | 203,2 | 1913,6 | 196,4 | 1562,1 |
2012 | 222,0 | 2090,8 | 202,1 | 1607,7 |
2013 | 230,4 | 2169,8 | 202,9 | 1613,9 |
2014 | 241,4 | 2273,8 | 219,0 | 1742,3 |
1) P.g.a. att antal objekt är så få är beräkningen av index för flerbostadshus 1995-2014 behäftad med stor osäkerhet.
2) Ny indexmodell med nya variabler fr.o.m. år 2006.
3) Uppgifterna är reviderade.
Teckenförklaring/ Explanation of symbols
– | Noll | Zero |
0 0,0 | Mindre än 0,5 Mindre än 0,05 | Less than 0.5 Less than 0.05 |
.. | Uppgift inte tillgänglig eller för osäker för att anges | Data not available |
. | Uppgift kan inte förekomma | Not applicable |
* | Preliminär uppgift | Provisional figure |
1. Kostnader per m2 för nybyggda ordinära flerbostadshus efter region och år
1. Cost per m2 for newly constructed conventional multi-dwelling buildings by region and year
Storstadsområden Riket i övrigt
År
Antal objekt
Antal lägen- heter
Lägen- hetsarea m²/lgh
Mark- kostnad Kr/m² lägenhets-
area
Byggnads- kostnad Kr/m² lägenhets-
area
Produktionskostnad
Kr/m² Kr/lägenhet lägenhets-
area
Riket 2012 | 243 | 12 577 | 75,7 | 7 793 | 28 623 | 36 416 | 2 683 000 |
2013 | 306 | 17 138 | 73,7 | 7 789 | 29 782 | 37 571 | 2 699 200 |
2014 | 363 | 19 245 | 70,6 | 7 582 | 30 226 | 37 808 | 2 603 700 |
Storstadsområdena 2012 | 133 | 8 171 | 76,1 | 9 659 | 30 335 | 39 993 | 2 945 100 |
2013 | 154 | 10 803 | 72,9 | 9 885 | 32 245 | 42 130 | 2 979 000 |
2014 | 180 | 11 827 | 71,1 | 9 615 | 33 060 | 42 675 | 2 945 600 |
Stor-Stockholm 2012 | 80 | 5 376 | 77,1 | 10 857 | 31 622 | 42 479 | 3 149 800 |
2013 | 93 | 7 476 | 74,4 | 10 960 | 33 776 | 44 735 | 3 223 000 |
2014 | 106 | 7 688 | 71,5 | 10 432 | 33 360 | 43 793 | 3 040 900 |
Stor-Göteborg 2012 | 32 | 1 713 | 72,8 | 8 334 | 28 537 | 36 871 | 2 643 600 |
2013 | 43 | 2 304 | 67,2 | 7 726 | 28 689 | 36 415 | 2 390 300 |
2014 | 47 | 2 499 | 69,4 | 9 375 | 33 100 | 42 475 | 2 899 100 |
Stor-Malmö 2012 | 21 | 1 082 | 76,2 | 5 637 | 26 581 | 32 218 | 2 389 800 |
2013 | 18 | 1 023 | 75,2 | 6 459 | 28 342 | 34 801 | 2 518 900 |
2014 | 27 | 1 640 | 71,8 | 6 158 | 31 602 | 37 759 | 2 577 000 |
Riket i övrigt 2012 | 110 | 4 406 | 75,1 | 4 286 | 25 406 | 29 692 | 2 189 700 |
2013 | 152 | 6 335 | 75,1 | 4 317 | 25 703 | 30 020 | 2 214 600 |
2014 | 183 | 7 418 | 69,9 | 4 284 | 25 629 | 29 913 | 2 052 600 |
Länsregion I 2012 | 13 | 673 | 75,2 | 3 159 | 24 670 | 27 829 | 2 062 000 |
2013 | 13 | 709 | 68,6 | 1 996 | 23 175 | 25 171 | 1 716 500 |
2014 | 25 | 1 112 | 63,3 | 3 437 | 24 894 | 28 331 | 1 779 800 |
Länsregion II 2012 | 73 | 2 853 | 76,8 | 5 021 | 26 711 | 31 733 | 2 388 100 |
2013 | 90 | 4 064 | 76,1 | 4 903 | 26 097 | 31 000 | 2 303 500 |
2014 | 117 | 4 898 | 71,6 | 4 739 | 26 325 | 31 064 | 2 173 800 |
Länsregion III 2012 | 24 | 880 | 69,3 | 2 580 | 21 325 | 23 905 | 1 639 700 |
2013 | 49 | 1 562 | 75,4 | 3 738 | 25 712 | 29 450 | 2 206 300 |
2014 | 41 | 1 408 | 68,8 | 3 254 | 23 641 | 26 895 | 1 841 600 |
Kronor per lägenhet räknat exklusive lokaler. Produktionskostnad per lägenhet, se definitioner och förklaringar.
2. Kostnader per m2 för nybyggda ordinära gruppbyggda småhus efter region och år
2. Cost per m2 for newly constructed, collectively built, conventional one- or two-dwelling buildings by region and year
Storstadsområden
Antal
Xxxxx Xxxxxxx-
Mark-
Byggnads-
Produktionskostnad
Riket i övrigt
objekt
lägen-
area
kostnad
kostnad
År | heter | m²/lgh | Kr/m² bostads- area | Kr/m² bostads- area | Kr/m² bostads- area | Kr/lägenhet | |
Riket | |||||||
2012 | 234 | 1 542 | 121,2 | 6 416 | 20 626 | 27 042 | 3 276 300 |
2013 | 416 | 2 180 | 122,4 | 7 561 | 21 186 | 28 747 | 3 520 000 |
2014 | 622 | 3 046 | 122,3 | 8 219 | 22 846 | 31 064 | 3 800 500 |
Storstadsområdena | |||||||
2012 | 106 | 786 | 131,3 | 7 835 | 21 359 | 29 193 | 3 834 000 |
2013 | 223 | 1 134 | 132,2 | 9 713 | 22 248 | 31 961 | 4 225 500 |
2014 Stor-Stockholm | 324 | 1 754 | 128,6 | 10 222 | 24 402 | 34 624 | 4 452 100 |
2012 | 82 | 572 | 131,5 | 8 320 | 21 035 | 29 355 | 3 860 000 |
2013 | 156 | 747 | 130,2 | 10 177 | 22 742 | 32 919 | 4 285 800 |
2014 | 231 | 1 163 | 128,3 | 11 796 | 24 530 | 36 325 | 4 659 700 |
Stor-Göteborg | |||||||
2012 | 10 | 62 | 125,9 | 8 374 | 23 908 | 32 283 | 4 063 000 |
2013 | 43 | 247 | 139,6 | 10 271 | 20 985 | 31 256 | 4 362 000 |
2014 | 53 | 261 | 129,4 | 7 699 | 24 714 | 32 412 | 4 194 400 |
Stor-Malmö | |||||||
2012 | 14 | 152 | 133,0 | 5 820 | 21 580 | 27 400 | 3 642 900 |
2013 | 24 | 140 | 130,0 | 6 178 | 21 996 | 28 174 | 3 663 000 |
2014 | 40 | 330 | 129,0 | 6 711 | 23 709 | 30 420 | 3 924 500 |
Riket i övrigt | |||||||
2012 | 128 | 756 | 110,6 | 4 664 | 19 722 | 24 386 | 2 696 400 |
2013 | 193 | 1 046 | 111,9 | 4 804 | 19 825 | 24 628 | 2 755 100 |
2014 Länsregion I | 298 | 1 292 | 113,9 | 5 148 | 20 459 | 25 607 | 2 915 900 |
2012 | 11 | 48 | 129,4 | 4 241 | 18 836 | 23 076 | 2 986 000 |
2013 | 13 | 53 | 106,1 | 4 754 | 19 885 | 24 639 | 2 614 100 |
2014 | 20 | 134 | 132,6 | 2 786 | 21 294 | 24 080 | 3 193 100 |
Länsregion II | |||||||
2012 | 89 | 539 | 112,9 | 4 736 | 19 816 | 24 552 | 2 771 100 |
2013 | 000 | 000 | 000,1 | 5 102 | 19 608 | 24 710 | 2 843 300 |
2014 | 208 | 811 | 116,6 | 5 648 | 20 520 | 26 168 | 3 050 600 |
Länsregion III | |||||||
2012 | 28 | 169 | 97,9 | 4 555 | 19 709 | 24 264 | 2 376 000 |
2013 | 56 | 407 | 108,0 | 4 352 | 20 149 | 24 501 | 2 646 500 |
2014 | 70 | 347 | 100,3 | 4 994 | 19 867 | 24 862 | 2 493 800 |
3. Kostnader per m2 för nybyggda ordinära flerbostadshus efter byggherrekategori, upplåtelseform och region år 2014
3. Cost per m2 for newly constructed conventional multi-dwelling buildings by type of investor, type of tenure and region in 2014
Byggherrekategori Upplåtelseform
Antal objekt
Antal lägen-
Lägen- hetsarea
Mark- kostnad
Byggnads- kostnad
Produktionskostnad
Region
Byggherrekategori
heter
m²/lgh
Kr/m² lägenhets-
area
Kr/m² lägenhets-
area
Kr/m²
lägenhets-
area
Kr/lägenhet
Riket | 363 | 19 245 | 70,6 | 7 582 | 30 226 | 37 808 | 2 603 700 |
Privata företag | 68 | 3 603 | 63,7 | 3 570 | 25 043 | 28 613 | 1 771 300 |
Bostadsrättsföreningar | 221 | 12 228 | 73,3 | 9 861 | 32 745 | 42 606 | 3 062 600 |
Offentliga | 74 | 3 414 | 68,3 | 2 772 | 25 644 | 28 415 | 1 859 000 |
Storstadsområdena | 180 | 11 827 | 71,1 | 9 615 | 33 060 | 42 675 | 2 945 600 |
Privata företag | 25 | 2 040 | 63,0 | 4 180 | 26 586 | 30 766 | 1 876 000 |
Bostadsrättsföreningar | 131 | 8 317 | 72,7 | 11 865 | 35 471 | 47 336 | 3 381 100 |
Offentliga | 24 | 1 470 | 73,0 | 3 440 | 27 220 | 30 660 | 2 041 400 |
Riket i övrigt | 183 | 7 418 | 69,9 | 4 284 | 25 629 | 29 913 | 2 052 600 |
Privata företag | 43 | 1 563 | 64,5 | 2 793 | 23 078 | 25 871 | 1 633 100 |
Bostadsrättsföreningar | 90 | 3 911 | 74,5 | 5 701 | 27 087 | 32 787 | 2 388 300 |
Offentliga | 50 | 1 944 | 64,8 | 2 203 | 24 301 | 26 504 | 1 710 700 |
Upplåtelseform | |||||||
Riket | 363 | 19 245 | 70,6 | 7 582 | 30 226 | 37 808 | 2 603 700 |
Hyresrätt | 144 | 7 229 | 66,2 | 3 334 | 25 493 | 28 827 | 1 843 200 |
Bostadsrätt | 219 | 12 016 | 73,2 | 9 894 | 32 801 | 42 695 | 3 066 900 |
Äganderätt1 | .. | .. | .. | .. | .. | .. | .. |
Storstadsområdena | 180 | 11 827 | 71,1 | 9 615 | 33 060 | 42 675 | 2 945 600 |
Hyresrätt | 51 | 3 722 | 67,7 | 4 115 | 27 057 | 31 172 | 1 993 900 |
Bostadsrätt | 129 | 8 105 | 72,6 | 11 970 | 35 630 | 47 599 | 3 396 000 |
Äganderätt1 | .. | .. | .. | .. | .. | .. | .. |
Riket i övrigt | 183 | 7 418 | 69,9 | 4 284 | 25 629 | 29 913 | 2 052 600 |
Hyresrätt | 93 | 3 507 | 64,7 | 2 465 | 23 757 | 26 223 | 1 675 900 |
Bostadsrätt | 90 | 3 911 | 74,5 | 5 701 | 27 087 | 32 787 | 2 388 300 |
Äganderätt1 | .. | .. | .. | .. | .. | .. | .. |
Kronor per lägenhet räknat exklusive lokaler. Produktionskostnad per lägenhet, se definitioner och förklaringar.
1) Avser ägarlägenheter som blev möjligt att bilda i flerbostadshus från och med 1 maj 2009.
4. Kostnader per m2 för nybyggda ordinära gruppbyggda småhus efter byggherrekategori, upplåtelseform och region år 2014
4. Cost per m2 for newly constructed, collectively built, conventional one- or two-dwelling buildings by type of investor, type of tenure and region in 2014
Byggherrekategori Upplåtelseform Region | An- tal ob- jekt | Antal lägen- heter | Bostads- area m²/lgh | Mark- kostnad Kr/m² bostads- area | Byggnads- kostnad Kr/m² bostads- area | Produktionskostnad | |
Kr/m² bostads- area | Kr/lägenhet | ||||||
Byggherrekategori | |||||||
Riket | 622 | 3 046 | 122,3 | 8 219 | 22 846 | 31 064 | 3 800 500 |
Privata företag | 524 | 1 629 | 133,5 | 7 793 | 21 395 | 29 188 | 3 897 900 |
Bostadsrättsföreningar | 86 | 1 276 | 112,3 | 9 252 | 24 979 | 34 231 | 3 842 400 |
Offentliga | 12 | 141 | 84,2 | 3 553 | 23 691 | 27 244 | 2 295 200 |
Storstadsområdena | 324 | 1 754 | 128,6 | 10 222 | 24 402 | 34 624 | 4 452 100 |
Privata företag | 278 | 1 043 | 138,4 | 8 836 | 22 649 | 31 485 | 4 357 800 |
Bostadsrättsföreningar | 46 | 711 | 114,2 | 12 688 | 27 520 | 40 208 | 4 590 500 |
Offentliga | .. | .. | .. | .. | .. | .. | .. |
Riket i övrigt | 298 | 1 292 | 113,9 | 5 148 | 20 459 | 25 607 | 2 915 900 |
Privata företag | 246 | 586 | 124,9 | 5 737 | 18 920 | 24 657 | 3 079 400 |
Bostadsrättsföreningar | 40 | 565 | 109,8 | 4 758 | 21 656 | 26 413 | 2 901 100 |
Offentliga | 12 | 141 | 84,2 | 3 553 | 23 691 | 27 244 | 2 295 200 |
Upplåtelseform | |||||||
Riket | 622 | 3 046 | 122,3 | 8 219 | 22 846 | 31 064 | 3 800 500 |
Hyresrätt | 30 | 268 | 80,1 | 2 754 | 19 587 | 22 341 | 1 789 600 |
Bostadsrätt | 86 | 1 276 | 112,3 | 9 252 | 24 979 | 34 231 | 3 842 400 |
Äganderätt | 506 | 1 502 | 138,5 | 8 071 | 21 713 | 29 784 | 4 123 700 |
Storstadsområdena | 324 | 1 754 | 128,6 | 10 222 | 24 402 | 34 624 | 4 452 100 |
Hyresrätt | .. | .. | .. | .. | .. | .. | .. |
Bostadsrätt | 46 | 711 | 114,2 | 12 688 | 27 520 | 40 208 | 4 590 500 |
Äganderätt | 274 | 992 | 141,3 | 9 023 | 22 829 | 31 852 | 4 500 600 |
Riket i övrigt | 298 | 1 292 | 113,9 | 5 148 | 20 459 | 25 607 | 2 915 900 |
Hyresrätt | 26 | 217 | 79,6 | 2 798 | 20 302 | 23 100 | 1 838 700 |
Bostadsrätt | 40 | 565 | 109,8 | 4 758 | 21 656 | 26 413 | 2 901 100 |
Äganderätt | 232 | 510 | 132,9 | 6 103 | 19 404 | 25 507 | 3 390 500 |
5. Entreprenadform för nybyggda ordinära bostadshus år 2014 efter hustyp. Hela riket
Hustyp | Xxxxx lägenheter | Entreprenadform i procent | ||
Egen regi | Xxxxxxxxxxx | Xxxxx | ||
Flerbostadshus | ||||
Hela riket | 19 245 | 50 | 45 | 5 |
Gruppbyggda småhus | ||||
Hela riket | 3 046 | 64 | 36 | 0 |
1. Regions
Länsregion I
Länsregion II
Stor-Stockholm
Stor-Göteborg
Länsregion III
Stor-Malmö
Stor-Stockholm
Botkyrka, Danderyd, Ekerö, Haninge, Huddinge, Järfälla, Lidingö, Nacka, Norrtälje, Nykvarn, Nynäshamn, Salem, Sigtuna, Sollentuna, Solna, Stockholm Sundbyberg, Södertälje, Tyresö, Täby, Upplands-Bro, Upplands Väsby, Vallentuna, Vaxholm, Värmdö och Österåker.
Stor-Göteborg
Ale, Göteborg, Härryda, Kungsbacka, Kungälv, Lerum, Lilla Edet, Mölndal, Partille, Stenungsund, Tjörn, Öckerö och Alingsås.
Stor-Malmö
Burlöv, Eslöv, Höör, Kävlinge, Lomma, Lund, Malmö, Skurup, Staffanstorp, Svedala, Trelleborg och Vellinge.
Länsregion I
Västernorrlands, Jämtlands, Västerbottens och Norrbottens.
Länsregion II
Uppsala, Södermanlands, Östergötlands, Hallands (exkl. kommuner i Stor- Göteborg), Västra Götalands (exkl. kommuner i Stor-Göteborg), Värmlands, Örebro, Västmanlands, Dalarnas och Gävleborgs.
Länsregion III
Jönköpings, Kronobergs, Kalmar, Gotlands, Blekinge och Skåne (exkl. kom- muner i Stor-Malmö).
Vilka hus ingår
Statistiken omfattar nybyggnadsprojekt. Populationen utgörs av påbörjade fler- bostadshus samt småhus som skall försäljas eller upplåtas med bostads- eller hyresrätt. Sådana småhus kallas i redovisningen för gruppbyggda småhus. Små- hus som skall bebos av byggherren, egnahem, ingår inte i statistiken.
Före 2007 begränsades statistiken till nybyggnadsprojekt som fått beslut om statligt stöd samt nybyggda småhus, försäljningshus utan beslut om statligt stöd.
I statistiken ingår endast objekt med ordinära bostadshus. Exempel på objekt som inte ingår är bl.a. objekt med stor andel lokaler, flerbostadshus med mindre än tre lägenheter och gruppbostäder. Se även Beskrivning av statistiken på SCB:s webbplats, xxx.xxx.xx.
Underlag till statistiken
Underlaget till statistiken kommer i huvudsak ifrån byggherrarna, som lämnar uppgifter om kostnader, teknisk information m.m. till SCB via enkät. Via upp- gifter från kommunerna om beviljade bygglov får SCB kännedom om vilka byggprojekt som är på gång.
Uppgifter som redovisas
Den totala kostnaden (produktionskostnaden) uppdelas bl.a. i mark- och bygg- nadskostnad som fördelas efter storstadsområde/riket i övrigt, byggherrekate- gori och upplåtelseform.
Byggnadsprisindex
Förutom statistik om nybyggnadskostnader beräknas också, på basis av uppgif- terna om kostnader och uppmätningsdata, ett index, byggnadsprisindex. Det mäter prisutvecklingen för den färdiga produkten rensad från kvalitetsföränd- ringar. Statistiken om nybyggnadskostnader och byggnadsprisindex används bl.a. för uppföljning och analys av kostnadsutvecklingen samt vid beräkning av bostadsinvesteringarna i nationalräkenskaperna.
Referenstid
Redovisningen avser påbörjandetidpunkten. Tidpunkter i bostadsbyggnadssta- tistiken är påbörjandetidpunkt samt färdigställandetidpunkt.
Definitioner och förklaringar
Avdrag för bidrag. I Statistikdatabasen på SCB:s webbplats redovisas kostna- der med avdrag för bidrag (netto). I tabell 1-4 redovisas kostnader utan avdrag för bidrag (brutto). Bidragen utgörs av statligt och kommunalt bidrag.
Blanketter. I uppgiftsinsamlingen genom enkät används två blanketter, en hus- blankett med tekniska uppgifter och mätuppgifter samt en kostnadsblankett.
Blanketternas utseende framgår av Beskrivning av statistiken på SCB:s webb- plats, xxx.xxx.xx.
Objekt. Med objekt avses ett byggprojekt eller en del av ett byggprojekt. Ett byggprojekt kan vara indelat i etapper eller uppdelat på andra sätt. Ett objekt kan omfatta ett eller flera hus.
Flerbostadshus. Begreppet flerbostadshus används för att beteckna såväl fler- bostadshus – bostadshus med minst tre bostadslägenheter – som specialhus och lokalhus.
Småhus är den sammanfattande benämningen på enbostadshus (friliggande eller sammanbyggda till radhus, parhus eller kedjehus) och friliggande tvåbo- stadshus.
Gruppbyggda småhus används som gemensam beteckning på småhus som skall upplåtas med hyresrätt respektive bostadsrätt eller som skall försäljas.
Bostadslägenhet är bostad med eget kök eller kokvrå eller annan bostad med egen ingång från avskild förstuga, trapphus, korridor eller liknande.
Bostadsarea. Som bostadsarea räknas (med vissa inskränkningar) area ovan mark i lägenhet. Arean begränsas av färdigställda insidor av de väggar som omsluter varje lägenhet. I arean inräknas köksskåp, garderober och liknande.
Lokallägenhetsarea. I lokallägenhetsarea inräknas bostadsanknutna gemen- samma hobbylokaler ovan mark och gemensamma lokaler för matlagning sam- varo etc. I lokallägenhetsarea inräknas även högvärdiga utrymmen ovan mark med hög ytstandard såsom butiker, kontor, hantverkslokaler etc. Från och med år 2007 avses med lokallägenhetsarea den uthyrningsbara lokalarean (LOA-h).
Lägenhetsarea är summan av bostadsarea och lokallägenhetsarea.
Byggherrekategori. Byggherre är den som erhållit bygglov. Som offentliga byggherrar räknas kommuner, landsting och allmännyttiga bostadsföretag. Bland privata företag ingår även privata personer.
Kostnaden utgörs av den av byggherren redovisade kostnaden inklusive mer- värdesskatt när projektet påbörjas. Kostnaden är lika med det pris en köpare betalar för ett försäljningshus (småhus) eller det pris en bostadsrättsförening respektive ett fastighetsföretag betalar för sitt projekt. I tabell 1-4 redovisas kostnaden utan avdrag för bidrag.
Schematiskt gäller att:
Markkostnad | + | Byggnadskostnad | = | Total produktionskostnad |
Från och med år 1994 gäller följande definition av respektive kostnad:
Markkostnad | Byggnadskostnad | |
Tomtkostnader inkl. kostnader för gator, vägar och VA utanför kvartersmark | Kostnader för byggnadsarbeten | |
+ anslutningsavgifter för el och fjärrvärme | ||
+ anslutningsavgifter för VA | + kostnader för finplanering och tomtutrustning | |
+ byggherrekostnader som kan hänföras till dessa poster | + kostnader för grundberedning och grovplanering | |
Eventuell vinst eller förlust | + kostnader för gator, vägar och VA på kvartersmark | |
+ byggherrekostnader som kan hänföras till dessa poster | ||
Eventuell vinst eller förlust |
Kostnaden per lägenhet för flerbostadshus beräknas som kostnad per kvadratmeter lägenhetsarea multiplicerat med bostadsarea. Beräkningen bygger på antagandet att kostnaden för bostadslägenheter och lokallägenheter är lika stor.
Medelvärde. Med medelvärde avses i denna publikation vägt medelvärde, om inget annat anges. Vägningen innebär att stora objekt påverkar medelvärdet mer än små objekt. För kostnader angivna i tabell 1-4 är kostnaderna angivna med ett vägt medelvärde.
Påbörjande avser påbörjandet av de egentliga byggnadsarbetena (gjutning av källargolv, källarmurar, bottenplatta och dylikt).
Statistiken baseras på en totalundersökning. För de objekt som tillhör undersök- ningen (se ”vilka hus ingår”) insamlas uppgifter om kostnader, teknisk inform- ation m.m. direkt från byggherrarna via enkät. Enkäten består av en eller flera husblanketter och en kostnadsblankett för varje objekt. Uppgiftsplikt föreligger.
Uppgifterna i primärmaterialet granskas och dataregistreras vid SCB. I anslut- ning till dataregistreringen görs maskinella kontroller av uppgifternas konsi- stens. Vid behov kompletteras uppgifterna genom kontakt med uppgiftslämnar- na. Redovisade kostnader per kvadratmeter och per lägenhet liksom areor per lägenhet är i tabellerna beräknade som vägda medelvärden. Med vägda medel- värden förstås att observationerna har olika vikt (betydelse). Medelvärdena kan också vara ovägda (varje observation har lika vikt).
Statistikens tillförlitlighet
Uppgifternas fullständighet
Ramen för undersökningen baseras på bygglov och före 2007 även på ansök- ningar om statligt stöd.
För flerbostadshus har det i 2014 års undersökning varit ett bortfall på 26 objekt med 1091 lägenheter, för objekt innebär detta ett bortfall på ca 7 procent och för antalet lägenheter innebär detta ett bortfall på ca 5 procent.
För gruppbyggda småhus har det för år 2014 varit ett bortfall på 97 objekt med 307 lägenheter, för objekt innebär detta ett bortfall på ca 13 procent och för antalet lägenheter innebär detta ett bortfall på ca 9 procent.
Ett visst partiellt bortfall kan förekomma. I de fall bortfall förekommer har de saknade variabelvärdena ersatts med imputerade värden. För år 2014 finns inget sådant bortfall.
Mätfel
Statistikens kvalitet är i hög grad beroende av dataunderlagets kvalitet. När det gäller enkätmaterialet har SCB lagt ner ett omfattande kompletteringsarbete, som avsevärt förbättrat kvaliteten på de ingående variablerna.
De redovisade kostnaderna utgörs av byggherrens redovisade kostnader. Dessa grundas på anbud/kontraktssummor, när sådana finns. I annat fall baseras de på byggherrens beräkningar. Det bör inte finnas någon anledning för byggherren att ange vare sig för höga eller för låga kostnader.
För de objekt som SCB fått kännedom om sent i byggprocessen och som påbör- jats de två sista kvartalen innan redovisningsåret har påbörjandet satts till janu- ari månad i redovisningsåret.
Projektförändringar som sker efter påbörjandet/beslutstidpunkten fångas ej upp.
Byggnadsprisindex och faktorprisindex
Byggnadsprisindex mäter prisförändringar rensat från kvalitetsförändringar och regionala skillnader. Beräkningarna baseras på uppgifter om priser, utrust- ningsstandard, areor m.m. Indexkonstruktionen bygger på antagandet att mark- nadspriserna för nybyggda bostäder är starkt korrelerade med de kvalitetsegen- skaper som husen har. Byggnadsprisindex är ett outputindex.
Faktorprisindex mäter priser på de produktionsfaktorer – arbetskraft, material, maskinutnyttjande m.m. – som används vid uppförandet av en byggnad. Med hjälp av fasta vikter för dessa faktorer vägs de inträffade prisförändringarna samman till ett totalindex. Faktorprisindex visar den samlade effekten av sådana förändringar på byggnadskostnaderna vid given teknik och vinstmarginal. Fak- torprisindex är ett inputindex.
Genom att deflatera faktorprisindex med byggnadsprisindex erhålls ett index som grovt kan sägas visa hur summan av vinst och produktivitet utvecklas inom den berörda byggsektorn. Om index ökar betyder det, grovt sett, att produktivite- ten ökar och /eller vinstmarginalen minskar. Om index minskar betyder det att produktiviteten minskar och/eller vinstmarginalen ökar.
Ändringar i statistiken
Markkostnad och byggnadskostnad har ändrat definition flera gånger under årens lopp. Sedan 1994 är begreppen oförändrade.
En stor förändring i statistiken inträffade 1993 då byggsektorn avreglerades. Innan dess utgjordes underlaget till statistiken av besluts- och ansökningshand- lingar för statligt stöd. Därefter infördes en byggherreenkät med i stort sett samma innehåll som besluts- och ansökningshandlingarna.
Från och med år 2007 har antalet variabler i byggherreenkäten reducerats betyd- ligt, vilket minskat uppgiftslämnandet.
Tidigare publicering
Statistiken har tidigare publicerats som Statistiska meddelanden och längre till- baka som PM. En förteckning över dessa finns i BO 26 SM 0001.
Annan statistik
Kostnadsstatistik för nybyggnad
Förutom den kostnadsstatistik som redovisas i detta SM kan kostnadsutveck- lingen när det gäller nybyggnad av bostadshus också följas med hjälp av faktor- prisindex. Olika indexserier med anknytning till byggmarknaden publiceras löpande varje månad (utom juli) i publikationen Byggindex.
Från 1975 till 2007 finns statistik över ombyggnader för flerbostadshus, som gör det möjligt att följa de byggnadsaktiviteter genom vilka det äldre flerbo- stadshusbeståndet anpassas till nutida krav på standard och lägenhetsfördelning. Från och med 2008 innehåller ombyggnadsstatistiken enbart uppgifter om netto- förändringar av antalet bostadslägenheter vid ombyggnader av flerbostadshus.
Resultaten publiceras årligen och kvartalsvis i SM. Den senaste publiceringen av den årliga statistiken har skett i BO 21 SM 1301. Fr.o.m. 1980 publiceras även rivningsstatistik för flerbostadshus i detta SM. Numera publiceras sta- tistiken även i SCB:s databaser, se SCB:s webbplats xxx.xxx.xx.
Ytterligare statistik om bostäder
I SM serie BO publiceras också statistik om hyror i bostadslägenheter och intäkts- och kostnadsundersökningarna, statistik över outhyrda bostads- lägenheter i flerbostadshus, statistik över avgifter/hyror för nybyggda lä- genheter, fastighetstaxeringsstatistik och fastighetsprisstatistik inkl. fastig- hetsprisindex (tidigare redovisat i SM serie P).
Jämförbarhet med annan statistik
Jämförelser kan göras med bostadsbyggnadsstatistiken och statistiken över av- gifter/hyror i nyproduktionen. Vissa avvikelser förekommer beroende på bl.a. skillnad i population. Se nedanstående tablå.
Beskrivning av populationerna för bostadsbyggnadsstatistiken (BBS), nybyggnadskostnadsstatistiken (NBK) och statistiken över avgifter/hyror i nyproduktionen (HNB)
Påbörjade bostadslägenheter | Färdigställda bostadslägenheter | ||||||||
Flerbostadshus | Småhus | ||||||||
Flerbostadshus och gruppbyggda små- hus1
| Stycke- byggda små- hus2 | Öppna markna- den4 | Special- bostäder5 | Övriga6 | Hyresrätt och bostads- rätt | Ägda | |||
Ordinära3 | Ej ordinära3 | ||||||||
BBS preliminär | X | X | X | X | X | X | X | X | |
BBS definitiv | X | X | X | X | X | ||||
NBK kostnader | X | ||||||||
HNB hyror /avgifter | X | X | |||||||
x) Innebär att gruppen ingår i statistiken men kategorin är inte alltid särredovi- sad. Ingen markering innebär att gruppen inte ingår i populationen.
1) Med gruppbyggda småhus avses småhus som skall upplåtas med hyresrätt eller bostadsrätt eller som skall försäljas.
2) Med styckebyggda småhus avses andra småhus än gruppbyggda d.v.s. små- hus som skall bebos av byggherren, ”egnahem”.
3) Med ej ordinära hus avses bland annat hus med stor andel lokaler eller gruppbostäder och hus med huvudsakligen små lägenheter. Övriga hus anses som ordinära.
4) Med öppna marknaden avses den del av bostadsmarknaden som är öppen för alla.
5) Med specialbostäder avses bostäder, där målgruppen tillhör en viss kategori, exempelvis studerande.
6) Med övriga avses hus som av olika skäl ej ingår i HNB:s population.
Mer information om statistiken och dess kvalitet ges i en särskild Beskrivning av statistiken på SCB:s webbplats, xxx.xxx.xx. För Byggnadsprisindex finns en separat Beskrivning av statistiken.
This report presents data on newly constructed multi-dwelling buildings and collectively built one- or two-dwelling buildings. Owner-occupied buildings are not included. Information is given on ground costs, building costs and total pro- duction costs. The figures are based on a total survey. Data are collected from questionnaires sent directly to the investors.
Before 2007 the statistics was limited to projects with government subsidies for new construction. One- and two dwelling buildings built to sell but without government subsidies were also included.
The statistics cover only the projects with “normal” residential buildings. Enti- ties not covered include, for example, residences for communities and premises with a large proportion of areas for non-residential use. Data for the projects are collected in connection with the beginning of actual building work (laying of basement floor, basement walls, foundation plate, etc.). For the current data collection, the obligation to respond in compliance with the Law of the Official Statistics is applied, since these statistics have great economic importance.
The statistical compilation is done in a database solution in a client/server envi- ronment. The manual editing concentrates on incomplete and obvious mistakes. Afterwards, computer-assisted editing takes over, where the consistency of data is controlled. After the controls, investors are contacted for possible completion of questionnaires. When there is nonresponse in the questionnaires, the missing values have been imputed. There was a nonresponse of questionnaires 2014. For multi-dwelling buildings there was a nonresponse of 26 questionnaires (7 per- cent) with a total number of 1091 dwellings (5 percent). For collectively built one- or two-dwelling buildings there was a nonresponse of 97 (13 percent) questionnaires with a total of 307 dwellings (9 percent).
1. Cost per m2 for newly constructed conventional multi-dwelling buildings by region and year 9
2. Cost per m2 for newly constructed, collectively built, conventional
one- or two-dwelling buildings by region and year 10
3. Cost per m2 for newly constructed conventional multi-dwelling buildings by type of investor, type of tenure and region in 2014 11
4. Cost per m2 for newly constructed, collectively built, conventional one- or two-dwelling buildings by type of investor, type of tenure and
5. Contract form for newly constructed conventional dwellings in 2014
by type of building. The whole country 13
andel | share (of) |
antal | number of |
av | Of |
avdrag | Deduction |
avses | refers to |
bidrag | allowance(s) |
bostadsarea | useful floor space of dwellings |
bostadshus | residential building |
bostadsrätt | tenant-owned dwelling |
bostadsrättsföreningar | housing co-operatives |
byggherrekategori | type of investor |
byggnadskostnad | building cost |
därav | of them, of which |
efter | By |
egen regi | investors´ own account |
entreprenad | contract |
flerbostadshus | multi–dwelling building |
för | For |
förhandlingsentreprenad | contract purchased through negotia- tions |
gruppbyggda småhus | collectively built one- or two-dwelling buildings |
hela riket | the whole country |
hustyp | type of building |
hyresrätt | rented dwelling |
i | In |
konkurrensupphandlad entreprenad | contract competitively purchased |
kostnader | Cost |
kr | SEK |
lgh (lägenhet) | Dwelling |
lägenheter | Dwellings |
lägenhetsarea | useful floor space |
länsregion | county region |
m² | square metre –s |
markkostnad | ground cost |
med | With |
medelvärde | mean value |
nybyggda | newly constructed |
objekt | Projects |
och | And |
offentliga | Public |
ordinära | Conventional |
per | Per |
privata företag | private bodies |
procent | Percent |
produktionskostnad | production cost |
region | Region |
riket | the whole country, Sweden |
Stor-Göteborg | Greater Gothenburg |
Stor-Malmö | Greater Malmö |
storstadsområde –na | (the) metropolitan area –s |
Stor-Stockholm | Greater Stockholm |
total –t | Total |
upphandling | purchasing form |
upplåtelseform | type of tenure |
utan | Without |
vägt | Weighted |
år | Year |
äganderätt | Ownership |
övriga | Other |