Prisindex i producent- och importled (PPI) År 2001 med basår 1990=100 PR0301
År 2001 med basår 1990=100 |
PR0301 |
A. Allmänna uppgifter
A.1 Ämnesområde
Priser och konsumtion
A.2 Statistikområde
Prisindex i producent- och importled
A.3 Statistikprodukten ingår i Sveriges officiella statistik
Statistiken är officiell till och med 4-siffer branschnivå
A.4 Beställare
Myndighet/organisation: SCB |
Kontaktperson: Xxxx Xxxxxxx |
Telefon: 00-000 000 00 |
Telefax: 08-506 946 04 |
A.5 Producent
Myndighet/organisation: SCB |
Kontaktperson: Xxxx Xxxxxxx |
Telefon: 00-000 000 00 |
Telefax: 08-506 946 04 |
A.6 Uppgiftsskyldighet
Uppgiftsskyldighet föreligger enligt SCB FS 1996:1.
A.7 Sekretess och regler för behandling av personuppgifter
I myndigheternas särskilda verksamhet för framställning av statistik gäller sekretess enligt 9 kap. 4 § sekretesslagen (1980:100).
A.8 Gallringsföreskrifter
Originalblanketter sparas i tre år.
A.9 EU-reglering
Reglering enligt Rådets förordning nr 1165/98 maj 1998 om konjunkturstatistik.
A.10 Syfte och historik
Prisindex i producent- och importled (PPI) avser att redovisa den genomsnittliga prisutvecklingen i producent- och importledet för olika branscher och varu- grupper, d.v.s. i det första distributionsledet då varorna levereras från svenska producenter eller kommer in i Sverige.
A.11 Statistikanvändning
Statistiken används huvudsakligen för a) konjunkturbedömningar och ekonomisk analys av departement, riksbanken, andra banker och finansinstitut, konjunkturinstitutet, aktörer på den s k ”marknaden” och journalister; b) i mycket stor utsträckning för prisreglering i leveransavtal mellan företag; c) för deflateringsändamål i nationalräkenskaperna och annan ekonomisk korttidsstatistik.
A.12 Uppläggning och genomförande
Månadsvis samlas in ca 4 200 prisuppgifter från drygt 1 200 företag med uppdelning på hemmamarknadspriser, exportpriser och importpriser. Priserna avser under månaden genomsnittligt fakturerade priser på specificerade utvalda varor med konstant kvalitet. Urvalsramen utgörs av varor tillhörande näringsgrenarna jord- o skogsbruk, fiske, mineralutvinning, tillverkningsindustri och energi. Uppgiftsinsamlingen pågår ca 1-20 i månaden efter mätmånaden och publiceras kring den 25:e. Ca 2/3 av uppgifterna samlas in via knapptelefon (TDE) och flertalet av de övriga med hjälp av skyttelblanketter.
A.13 Planerade förändringar i kommande undersökningar
-
B. Kvalitetsdeklaration
0 Inledning
Prisindex i producent- och importled (PPI) mäter och redovisar månadsvis den genomsnittliga prisutvecklingen för olika branscher inom jord- och skogsbruk, mineralutvinning, tillverkningsindustrin och energiområdet. Priserna avser under månaden genomsnittligt fakturerade priser på specificerade utvalda varor med konstant kvalitet. Ett urval om c:a 1 250 företag lämnar uppgifter, som avser det första distributionsledet, då varorna levereras från svenska producenter eller kommer in i Sverige. Statistiken används för ekonomisk analys, prisomräkning (deflatering) och prisreglering (t.ex. prisjusteringsklausuler i avtal). – Det finns även årsindextal.
1 Innehåll
1.1 Statistiska målstorheter
PPI redovisar i indexform prisutveckling i producent- och importled med upp- delning på fem huvudserier.
Varor indelas i tre slag, nämligen
a. inhemskt förbrukade svensktillverkade varor
b. exporterade varor
c. importerade varor
De fem serierna är
– hemmamarknadsprisindex, som avser a
– exportprisindex, som avser b
– importprisindex, som avser c
– inhemsk produktion, som erhålls genom att sammanväga a och b
– prisindex för inhemsk tillgång, som erhålls genom att sammanväga a och (korrigerad med tull- och införselavgifter)
Därutöver finns en speciell indexserie för petroleumprodukter.
Två klassificeringssystem används. Det ena är en varunomenklatur, benämnd Kombinerad Nomenklatur (KN), som består av ca 10 000 varugrupper och som är baserad på en internationell varunomenklatur (Combined Nomenclature, CN). Varje varugrupp identifieras med ett statistiskt nummer (statnr). KN används primärt för tulländamål.
Det andra klassificeringssystemet är en näringsgrensindelning för klassificering av produktionsenheter, nämligen 1992 års standard för svensk nä- ringsgrensindelning (SNI 92). Denna har som bas EUs näringsgrensstandard i dess reviderade version NACE Rev.1. Den är samordnad med FNs näringsgrensstandard ISIC Rev.3. Den kan uttryckas i termer av de prdukter som aktivitetsarterna resulterar i. Denna indelning benämns ibland Prod-SNI 97. SNI 92, som också kan betecknas som en branschindelning, är hierarkiskt uppbyggd med fem nivåer, där en näringsgren anges enligt en sifferkod med en siffra per nivå. I PPI-systemet används en finare indelning med ytterligare en nivå.
Kopplade till sifferkoden finns även bokstavskoder som anger den översta nivån, avdelning. – Varje statnr tillhör en viss bransch.
1.1.1 Objekt och population
Objekten i PPI är varugrupper. Populationen utgörs av alla varugrupper som hör till följande näringsgrenar.
SNI-avdelning Benämning
A produkter från jord- och skogsbruk
B fisk
C produkter från utvinning av mineral
D industriprodukter
E el, gas, värme och vatten
Avgränsningen av populationen görs således via bransch (SNI 92) och statistiska nummer (statnr). Varje statistiskt nummer kan innehålla många varor som pris- mäts. Varorna identifieras genom verbala beskrivningar och ofta artikelnummer.
Ytterligare ett objekt, som används för urval och insamling av uppgifter, är före- tag, se vidare p. 2.2.1.
1.1.2 Variabler
PPI:s huvudvariabel är producentpris (vid import importpris), som är det pris som producenten erhåller för en vara vid försäljning i första ledet. Priset ska avse fritt fabrik för svensk marknad och fob (free on board) för export. Vid import är priset cif (cost, insurance, freight). Priset ska vara genomsnittligt fakturerat pris per enhet under månaden. Mervärdesskatt och andra varuskatter ingår ej, dock gäller för indexserien för petroleumprodukter att miljö- och energiskatter adderas till priset.
Utöver det genomsnittliga priset, undersökningens huvudvariabel, ska uppgifter som gäller export och import lämnas om faktureringsvaluta och rapporteringsva- luta (priset kan lämnas i svenska kronor eller utländsk valuta) och om import- land.
1.1.3 Statistiska mått
PPI kan grovt beskrivas som ett kedjat prisindex av typen Laspeyres. Ett okedjat prisindex av typen Laspeyres kan schematiskt skrivas på nedanstående sätt, där
P betecknar enhetspris, Q betecknar kvantitet och summeringen görs över varugrupper (indiceras med k). Det är en jämförelse mellan priser vid tidpunkten t och bastidpunkten 0. Kvantiteterna Q betraktas som kända, medan priserna P mäts.
∑ Ptk Q0k
I0t = k
∑ P0k Q0k k
Dessutom ingår en faktor 100, så att indexvärdet vid bastidpunkten är 100. Ett prisindex av denna typ kan skrivas som ett vägt medelvärde av prisutvecklingar enligt nedan, där V är produkten av enhetspris och kvantitet; V = P Q, så V är värdet. Vikten W0k för den k:te varugruppen är dess relativa värde vid bastid- punkten.
I0t = ∑ W0k Ptk med W0k = V0k
k P0k
∑ V0k k
Ovanstående index har en fast bas. Ett kedjeindex med länkning vid tidpunkterna
1, 2, ... , (t-1) kan skrivas schematiskt på nedanstående sätt.
' t
I0t = ∏ I(s-1)s
s=1
Vikterna ändras successivt, och vid tidpunkten s avser de den närmast föregående tidpunkten (s-1). PPI för en månad är en variant härav, nämligen ett kedjeindex med årslänkar. Vikterna avser år i alla länkar. I den sista länken jämförs månaden i fråga med föregående december.
1.1.4 Redovisningsgrupper
Indexvärden redovisas för var och en av de fem huvudserierna med fördelning på branscher. Detaljeringsgraden i redovisningen i Statistiska meddelanden är minst 2-sifferbransch; flera branscher redovisas dock med finare indelning. I Sveriges Statistiska Databaser redovisas indexserierna t o m 4-siffer- branschnivå.
De fem huvudserierna redovisas också med uppdelning på konsumtions-, insats-, investerings- samt energirelaterade varor. Indexserien för petroleumprodukter redovisas med uppdelning på fyra bränsleslag.
1.1.5 Referenstider
Indextalen avser en månad samt år för det beräknade årsmedelvärdet, årsindex. Basåret är 1990 (årsmedelvärdet).
1.2 Fullständighet
Prisindexar för ytterligare näringsgrenar (tjänstebranscher) är under uppbyggnad, även där avseende producentledet.
2 Tillförlitlighet
2.1 Tillförlitlighet totalt
2.2 Osäkerhetskällor
Mätfel och urval torde ge de största bidragen till osäkerheten
2.2.1 Urval
Statistiken baseras på ett urval av varugrupper. Urvalet dras i tre steg.
I första steget väljs de varugrupper (statnr) som ska ingå i undersökningen. Den årliga statistiken för industrins varuproduktion (IVP) och utrikeshandels- statistiken (UHS) ger tillsammans varuproduktions-, export- och importvärden per statnr och därmed SNI. Alla SNI-grupper på femsiffernivå som har ett års- värde på mer än 250 miljoner kronor (mkr) i löpande priser ingår i princip. På denna SNI-nivå väljs ett antal statnr subjektivt med målsättningen att de ska ha ett stort värde och vara representativa vad gäller prisutveckling för den SNI- grupp de tillhör. Ett statnr med ett årsvärde på mer än 350 mkr ingår i princip alltid i urvalet. Vid kontakter med företag som säljer skräddarsydda varor kan det dock visa sig omöjligt att få priser för jämförbara produkter. Flera statnr kan föras samman till en grupp.
I andra steget används register från IVP och UHS med företag (tillverkare och importörer) för de i första steget utvalda varugrupperna. Målsättningen här är att välja företag med stora värden.
I tredje steget väljs väl specificerade varor inom varugrupp efter samråd med uppgiftslämnaren på företaget. Strävan är att varan ska ha en prisutveckling som är ett genomsnitt för varugruppen, ha ett stort värde och helst försäljning varje månad. I synnerhet det första kravet är svårt att bedöma i förväg.
Inför varje kalenderår gås urvalet igenom med bl.a. en översyn av varugrupper där stora förändringar framkommit. Urvalet modifieras dessutom fortlöpande, främst beroende på att varor utgår, och kompletteras årligen i synnerhet för snabbt expanderande branscher.
Antalet insamlade prisuppgifter är c:a 1 800 för svenska marknaden, c:a 1000 för exportmarknaden och c:a 1 400 för importmarknaden. Drygt 1 200 företag lämnar uppgifter. För många redovisningsgrupper är antalet prisuppgifter litet och publiceras inte på grund av gällande sekretessregler.
Det kan finnas flera prisuppgifter för ett statnr genom att flera företag lämnar uppgift eller genom att varugruppen representeras av flera varor. Priset för en sådan varugrupp beräknas som ett vägt medelvärde av uppgifterna med värden (exportvärden enligt UHS:s register etc.) som vikter.
2.2.2 Ramtäckning
Den ram som används för urvalsdragningen tas fram inför kalenderårsskifte. Un- derlag fås från UHS, från IVP avseende SNI-avdelningarna C och D, från den årliga energistatistiken avseende avdelning E, samt från Statens Jordbruksverk avseende SNI-avdelningarna A och B. Uppgifterna avser året före det enligt indexkonstruktionen önskvärda året.
IVP samlar in uppgifter om försäljning av egentillverkade varor vid arbetsställen inom industriföretag med minst tjugo anställda och industriarbetsställen med minst tjugo anställda inom andra företag; för några enstaka branscher gäller minst tio anställda. Modellskattningar görs för gruppen 10-19 anställda i övrigt, likaså för svarsbortfall. Det sker med hjälp av ett administrativt material (standardiserade räkenskapsutdrag) från Riksskatteverket (RSV). Detta material ger en total försäljning per företag, vilken sedan inom IVP fördelas till statnr- nivån. IVP täcker således för varuproduktion endast företag ovanför en stor-
leksgräns, vilket leder till en täckningsbrist i PPI.
Beträffande UHS täcks all export och import med länder utanför EU via tullupp- gifter. För handel med länder inom EU insamlas uppgifter blankettvägen från företag med utförsel- respektive införselvärden om minst 1.5 mkr på tolv månader. Från företag med värden under 1.5 mkr och företag med bortfall skattas uppgifter via RSVs momsregister och modeller för varufördelning.
En annan täckningsbrist, som delvis beror på underlagen, uppkommer genom eftersläpning i tid i införande av nya varor och borttagande av föråldrade.
Kontakter med valda företag kan dock ge uppgifter även om nya varor.
Det finns flera skillnader i definitioner mellan de två underlagen. UHS inkluderar t.ex. reexport. IVP har i sig med t.ex. reparationer och installationer, men PPI har av tradition exkluderat dessa delar utom för SNI 22, förlagsverksamhet.
Felkällan ramtäckning torde som helhet ge ett relativt måttligt bidrag till osäker- heten.
2.2.3 Mätning
Priset ska i princip avse samma vara över tiden och inte inkludera kvalitetsför- ändringar. Om kvaliteten ändras går det vanligen inte att få reda på hur priset påverkas och på så sätt beräkna prisändringen vid oförändrad produktionsmetod. I stället används som regel några olika metoder, beroende på information, för att rensa bort effekten på priset. Om det inte är möjligt att få prisuppgift på både den gamla och nya varan under samma period, betraktas varorna som två olika varor och prisförändringen för skiftet sätts därmed till noll. I de fall båda varu- varianterna säljs under samma tid, kan priser och prisutveckling länkas samman. För persondatorer används s.k. hedonisk regression för kvalitetsvärdering.
Priser ska vara fakturerade priser, men i vissa branscher ger många uppgiftsläm- nare listpriser. Vidare ska rabatter vara fråndragna men är det inte alltid. Vid analys av prisutveckling under begränsad tid, 1–3 år, är detta ett problem, särskilt inom livsmedelsbranschen, där listpriser är vanligt förekommande. I en situation då t.ex. minskad efterfrågan eller ökad konkurrens leder till ökade inslag av rabatter, så överskattar ett index baserat på listpriser den verkliga prisutvecklingen. Motsatsen gäller när rabatterna minskar.
Ett annat mätproblem gäller rapportering i utländska valutor. Det ideala vore att räkna om export- och importpriser enligt de kurser som faktiskt tillämpats mellan köpare och säljare under mätmånaden. I de fall priser rapporteras i utländsk valuta används Tullverkets växelkurser för valutaomräkningen. Dessa kurser baseras på dagskursen tredje onsdagen månaden före PPIs mätmånad, med viss korrigering för kurser som avvikit med mer än 5 % under mätmånaden. Anledningen till att denna metod används i stället för t.ex. Riksbankens genomsnittskurser under månaden, är i första hand att nationalräkenskaperna (NR) kräver samma omräkningsmetod för PPI som utrikeshandelsstatistiken använder. Totalt lämnas c:a 15 % av samtliga exportuppgifter och c:a 25 % av samtliga importuppgifter i utländsk valuta, medan övriga priser är i svenska kronor.
I de fall uppgiftslämnaren själv gör valutaomräkningen förkommer vidare ofta att valutasäkringar eller förutbestämda kurser o.dyl. används, vilket ej blir korrekt.
Felkällan mätning torde tillsammans med urval ge det största bidraget till osäkerheten.
2.2.4 Svarsbortfall
Det föreligger skyldighet enligt lag för företagen att lämna prisuppgifter. Svars- bortfallet för en normal månad är c:a 1 % av prisuppgifterna. Bortfallet beror i regel inte på vägran, utan på att kontaktpersonen inte är anträffbar. Detta gör att bortfallet är större för mätmånaderna juni och juli än för andra månader. Så som urvalet görs kan det hända att företag undgår att komma med, vilket bidrar till en låg bortfallsandel.
Vid bortfall används (imputeras) föregående månads prisuppgift. Detta gäller även i de fall ingen försäljning eller import förekommit under månaden. Detta kan medföra en olycklig eftersläpning, och det finns planer på att ändra förfarandet till att använda ”besläktade” inkomna uppgifter om prisuveckling för samma månad.
Denna felkälla torde ge ett relativt måttligt bidrag till osäkerheten.
2.2.5 Bearbetning
De insamlade prisuppgifterna granskas dels enskilt, dels på aggregerad nivå. Vid insamling via TDE (touchtone data entry; knapptelefon) finns också en speciell kontroll inbyggd i dialogen. Denna gör uppgiftslämnaren medveten om när priserna förändrats mer än 5 % från förra månaden, och då ges möjlighet att korrigera priset eller tala in anledningen till prisförändringen. Vid oklarheter tas kontakt med uppgiftslämnaren.
Denna felkälla torde ge ett relativt litet bidrag till osäkerheten.
2.2.6 Modellantaganden
De vikter som används i indexberäkningen ska vara relativa värden föregående år. Det finns ej så aktuella värden i IVP och UHS, utan endast årsvärden avseende året dessförinnan. Dessa värden skrivs fram med prisutvecklingen inom branschen det senaste året. I detta förfarande ligger ett modellantagande om att kvantiteterna har förändrats med samma faktor för alla varor. Den be- räknade prisutvecklingen beaktar ej säsongvariationer i kvantiteter.
Om inga mätningar finns för branscher med årsvärden över 250 mkr eller för varugrupper (statnr) över 350 mkr, så läggs dessa ändå i allmänhet in i urvalet med sina vikter. En form av modellberoende skattning görs genom att priserna får följa en annan utvald branschs prisutveckling. Xxxxxx väljs den bransch som förväntas ha den mest likartade prisutvecklingen som den saknade branschens eller varugruppens.
Vikterna bestäms ur IVP och UHS. Om varuklassificeringen i dessa källor är felaktig, så fortplantar sig felet till PPI. Uppenbara felklassificeringar korrigeras inför viktberäkningarna.
Förekomst av s.k. reexport i UHS samt lagerförändringar kan leda till fel i viktunderlaget. En vikt för hemmamarknaden kan t.o.m. bli negativ, nämligen om värdet är högre i UHS än i IVP. I sådana fall sätts vikten till noll (genom att produktionsvärdet sätts lika med exportvärdet – ett antagande om produktionens storlek).
Denna felkälla torde ge ett visst bidrag till osäkerheten.
2.3 Redovisning av osäkerhetsmått
Ingen redovisning.
3 Aktualitet
3.1 Frekvens
Både uppgiftsinsamling och publicering är månatliga. Dessutom publiceras årligen indextal avseende kalenderår.
3.2 Framställningstid
Statistiken publiceras ca 25 dagar efter månadens slut, dock något senare för januari på grund av urvalsbyte. Årsindex publiceras efter ungefär 1 ½ månad.
3.3 Punktlighet
Månadsstatistiken publiceras den dag (kl.10.00) som anges i publiceringsplanen.
4 Jämförbarhet och samanvändbarhet
4.1 Jämförbarhet över tiden
En definitionsförändring har gjorts i PPI genom att index har ändrats från fast- basindex, som användes under perioden 1968–1979, till kedjeindex fr.o.m. 1980.
Från och med 1995 beräknas index enligt Svensk Näringsgrensindelning från 1992 (SNI 92). Denna indelning finns tillbakaräknad för perioden 1990-94. Tidigare index baseras på indelningen från 1969 (SNI 69). För att få en sammanhängande indexserie görs länkningen för månadsindex lämpligast vid december 1994 och för årsmedelvärdena för 1994.
Byte av varunomenklatur har gjorts dels för mätåret 1988, från CCCN- till HS- nomenklaturen, dels för mätåret 1998 från HS- till KN-nomenklaturen. Dessa förändringar påverkar inte den publicerade indelningen, men de har försvårat viktberäkningarna.
4.2 Jämförbarhet mellan grupper
Behovet av samordnade definitioner för PPI inom medlemsländerna i EU finns fastlagda i förordning om konjunkturstatistik antagen av EU:s råd (förordning 1164/98, maj 1998). Samordningen behövs bl.a. för att på ett jämförande sätt kunna bedöma och redovisa den ekonomiska utvecklingen i länderna.
I utrikeshandelsstatistiken publiceras kvartalsvisa prisindexar för export- och importvaror, vilka bygger på beräkningar av dels enhetspriser för homogena varor ur UHS, dels uppgifter från PPI-systemet (export- och importprisindex) för övriga varuområden. Dessa prisindexar är av typen Paasche (kvantiteterna avser den aktuella tidpunkten) och redovisas med uppdelning enligt varunomenklatu- ren SITC (Standard International Trade Classification), SITC Rev.3.
4.3 Samanvändbarhet med annan statistik
PPI används för deflatering i NR, UHS och i annan kortperiodisk och årlig ekonomisk statistik. Indelningar och standarder överensstämmer, med vissa mindre undantag, av vilka de viktigaste angetts ovan.
PPI – eller snarare gruppen konsumtionsvaror inom serien för inhemsk tillgång – tas ibland som en prognos på prisutvecklingen av konsumentprisindex (KPI).
Jämförelser av PPI och KPI är dock vanskliga att göra till följd av skillnaderna dem emellan. Det föreligger en tidsfördröjning från produktion till försäljning i detaljhandel, och den kan variera mellan varugrupper. De konsumtionsvaror som prismäts i PPI går inte enbart till detaljhandeln, som mäts av KPI, utan även till exempelvis storhushåll. Dessutom används olika modeller i beräkningarna.
Detta ger en systematisk skillnad: indextalet enligt KPI blir lägre.
5 Tillgänglighet och förståelighet
5.1 Spridningsformer
Statistiken görs tillgänglig via pressmeddelande, Statistiskt meddelande (månads och år) med beteckningen P 10 SM, Allmän månadsstatistik, SCB-Indikatorer, tidningen Byggindex, SCB:s webbsida och Sveriges Statistiska Databaser (SSD). Vissa förändringstal (avseende export-, import- och producentprisindex) läggs ut elektroniskt i Ekonomisk snabbstatistik i samband med publiceringen.
Den mest utförliga publiceringen görs i SSD, där indexserier på minst 4-siffer branschnivå publiceras. Ytterligare indexserier, på 5- och 6-siffer branschnivå så långt sekretesskraven tillåter, hålls tillgängliga på datalistor inom SCB och kan erhållas genom kontakt med programmet Priser. Totalt finns ca 1 300 indexserier, med olika aggregeringsnivåer, tillgängliga månadsvis.
5.2 Presentation
(Framgår av publiceringen.)
5.3 Dokumentation
Det finns en speciell, av International Monetary Fund (IMF) standardiserad dokumentation, över PPI. Den är tillgänglig på IMFs hemsida under adress http:/xxxx.xxx.xxx/xxxxxxx
Prisindex i producent- och importled, version 1, januari 1991, SCB. Översiktlig beskrivning av statistikproduktionen.
Prisindex i producent- och importled, innehålls- och metodbeskrivning, augusti 1991, SCB. Beskriver bl.a. indexsystemets uppbyggnad och redovisar vägningstal.
Using Hedonic Regression for Computer Equipment in the Producer Price Index, R & D Report 1989:25, SCB. Beskrivning på engelska av användningen av s.k. hedonisk regression för kvalitetsvärdering av persondatorer.
5.4 Tillgång till primärmaterial
Det finns möjligheter för användare enligt en särskild prislista att få specialbearbetningar gjorda i form av aggregeringar av prisindex på bransch- och/eller varugruppsnivå.
Primärmaterial hålls tillgängliga för forskare efter särskilt tillstånd.
5.5 Upplysningstjänster
Upplysningar om och frågor rörande PPI kan fås genom att ta kontakt med prisprogrammets jourtelefon 08-506 944 68 eller via e-mail med adress xxxxxx@xxx.xx. Även den centrala informationsservicen vid SCB kan kontaktas.