Fondprospekt

Fondprospekt

Ålandsbanken Placeringsfonder och Ålandsbanken Alternativa lnvesteringsfonder Gäller från datum: 1.11.2024

Varken detta prospekt, dess bilagor eller de uppgiker som ingår i dessa får publiceras i Förenta staterna, eller delges en amerikansk medborgare eller en person bosatt i Förenta staterna. De fonder Ålandsbanken Fondbolag Ab förvaltar har inte registrerats och kommer inte att registreras på det sätt

som den amerikanska värdepapperslagen av år 1933 (Securities Act of 1933) förutsätter, och de får därför inte marknadsföras eller säljas i Förenta staterna, till en amerikansk medborgare eller ett amerikanskt bolag, eller för deras räkning. Ålandsbanken Fondbolag Ab har inte registrerats i USA enligt lagen om värdepappersföretag av år 1940 (Investment Company Act of 1940).

The services and products of Alandsbanken Funds Ltd. are not directed at and are not intended for United States residents and residents of other countries who are temporarily present in the United States, and any partnership, corporation or entity organized or existing under the laws of the United States of America or of any state, territory or possession thereof, or any estate or trust which is subject to United States tax regulations. This material is not an offer

to provide, or a solicitation of any offer to buy or sell products or services in the United States of America. No United States residents or residents of other countries who are temporarily present in the Unites States may purchase any products or services of Alandsbanken Funds Ltd nor will Alandsbanken Funds

Ltd accept an application for a subscription to any of the funds managed by the company from any such person.

Innehåll

INFORMATION om fonder 4

Placeringsfond 4

Alternativ investeringsfond 4

INFORMATION OM ÅLANDSBANKEN FONDBOLAG AB 4

Av Fondbolaget anlitade ombud 5

Om Fondbolagets löne- och ersättningspolicy 5

FÖRVARINGSINSTITUT 5

Intressekonflikter 6

Förvaringsinstitutens uppgifter 6

Delegering av uppgifter 6

Ersättningar till Förvaringsinstituten 6

Aktuella lagstadgade uppgifter 6

INFORMATION OM FONDANDELAR OCH OM

HANDEL MED FONDANDELAR 6

Fondandelar 6

Fondens och fondandelens valuta 7

Handel med fondandelar 7

VÄRDERING AV FONDEN OCH BERÄKNING AV

FONDANDELENS VÄRDE (KURS) 8

Värdering av fonden 8

Beräkning och publicering av fondandelsvärdet 8

Xxxxxxxxxxxxxxxxxx 0

FONDERNAS INVESTERINGSSTRATEGIER 9

Ålandsbanken Fondbolag Ab:s räntefonder 9

Ålandsbanken Green Bond ESG Placeringsfonds strategi

för hållbara investeringar 9

Ålandsbanken Fondbolag Ab:s aktiefonder 11

Ålandsbanken Kapitalförvaltning Placeringsfond 11

Ålandsbankens alternativa investeringsfonder (AIF-fonder) 11

Mer information 13

INFORMATION OM FONDBOLAGETS VERKSAMHET 13

Principer för ansvarsfulla investeringar 13

På vilket sätt är hållbarhetsriskerna integrerade

i investeringsbesluten 13

Resultaten av bedömningen av hållbarhetsriskernas troliga inverkan på avkastningen för de finansiella produkter som Ålandsbanken tillhandahåller 14

Ägarpolicy 14

Godkända marknadsplatser 15

Eventuella fel vid beräkning av fondandelsvärdet 15

SAMMANFATTANDE INFORMATION OM

ÅLANDSBANKENS FONDER 17

Räntefonder 18

Aktiefonder 20

Kapitalförvaltningsfonder (blandfonder med aktiv tillgångsallokering på olika risknivåer) 23

AIF-fonder (alternativa investeringsfonder) 24

AIF-fonder (alternativa investeringsfonder) 25

INFORMATION OM AVGIFTER OCH VILLKOR VID HANDEL

MED FONDANDELAR 26

Avgifter som debiteras av fondandelsägarnas 26

medel vid handel med fondandelar 26

Avgifter som debiteras löpande av

Fondernas medel 26

Rabatter som beviljas på Fondernas avgifter under

vissa förutsättningar 26

Ersättningar till distributörer av fondandelar 26

INFORMATION OM RISKER I ANSLUTNING TILL FONDPLACERINGAR 27

Allmänt om risker av placeringar 27

Risker av olika typer av fonder och tillgångsslag 28

Specifika risker förknippade med investeringar

i vissa fonder 29

CENTRALA BEGREPP 31

BESKATTNING AV FONDEN OCH FOND-

ANDELSÄGARE 32

Placeringsfondens beskattning 32

Beskattning av andelsägaren 32

LÖSNING AV TVISTER OCH RÄTTSKYDDS-FÖRFARANDE UTANFÖR DOMSTOL 33

FONDERNAS FÖRSÄLJNINGSSTÄLLEN 33

SFDR-bilaga 35

Europa Aktie 36

Global Aktie 44

Norden Aktie 52

Norden Dividend 60

Nordiska Småbolag 68

Kapitalförvaltning 76

Euro Bond 84

Euro High Yield 92

Green Bond ESG 100

Kort Företagsränta 107

Bostadsfonden 115

Vindkraftfonden 122

FONDPROSPEKT                  

Ålandsbanken Fondbolag Ab

Ålandsbanken Placeringsfonder och Ålandsbanken Alternativa Investeringsfonder

Detta fondprospekt (”Prospekt”) kompletteras av de enskilda fondernas basfaktablad för investerare och fondernas stadgar samt prislistan.

Fondplacerare uppmanas att före placeringsbeslut bekanta sig med fondprospektet samt fondens faktablad och stadgar, som tillsammans utgör en helhet.

Investerare kan på begäran få en kopia av fondprospektet kostnadsfritt.

der. Verksamheten med AIF-fonder regleras i Finland genom lag om förvaltare av alternativa investeringsfonder (162/2014). Det finns flera olika typer av AIF-fonder. De AIF-fonder som Fondbolaget förvaltar och beskrivs i detta Prospekt är en ka- tegori av AIF-fonder som samtidigt är specialplaceringsfonder enligt lagen om placeringsfonder i Finland.

Den huvudsakliga skillnaden mellan Fondbolagets AIF-fon- der och Fondbolagets placeringsfonder (nedan tillsammans ”Fonderna”) är att handel med fondandelar i AIF-fonderna sker

med längre intervall än i placeringsfonderna, samt att AIF-fon-

dernas investeringsinriktning och investeringsbegränsningar

INFORMATION OM FONDER

Placeringsfond

En placeringsfond är en portfölj som består av värdepap- per, som investerare placerar i genom att teckna fondande-

lar. Placeringsfondens tillgångar ägs av de privatpersoner och juridiska personer som har placerat medel i fonden (”fon- dandelsägare”). Ägandet i placeringsfonden är baserat på fon- dandelar. En placeringsfond förvaltas av ett fondbolag.

Handel med placeringsfondernas fondandelar verkställs var- je bankdag i Finland. Fondbolaget beräknar marknadsvärdet av placeringsfondens placeringar varje bankdag, genom att värdera placeringsfondens tillgångar och från detta värde dra av placeringsfondens skulder. Fondandelens värde beräknas genom att dividera placeringsfondens totala marknadsvärde med antalet utgivna fondandelar. Fondandelens dagsvärde är den kurs till vilken handel med fondandelar sker.

För att undvika möjligheter till spekulation vid handel med fondandelar finns stopptider (”Stopptid”) för när en order om fondhandel senast ska vara inlämnad, för att handel ska ut- föras till en aktuell dags fondandelsvärde. Stopptiden infaller före den tid då placeringsfondens tillgångar värderas och fon- dandelsvärdet beräknas. Närmare uppgiker om vilka klock- slag order senast ska lämnas och om placeringsfondernas vär- deringstidpunkter framgår av de gemensamma stadgarna för Ålandsbanken Fondbolagets placeringsfonder eller, för de pla- ceringsfonder som har avvikande tider, av de fondspecifika stadgarna för den aktuella fonden.

Alternativ investeringsfond

En alternativ investeringsfond (”AIF-fond”) är en fond som avviker från de regler som gäller för vanliga placeringsfon-

avviker från de regler som gäller för placeringsfonder. Fond- bolagets AIF-fonder är inriktade på bostads-, fastighets- och energiinvesteringar och handel med fondandelar i AIF-fonder- na sker varje kvartal, tertial eller halvår, beroende på AIF-fond. AIF-fonderna följer i egenskap av fastighetsfonder även för fastighetsfonder tillämplig lagstikning.

INFORMATION OM ÅLANDSBANKEN FONDBOLAG AB

Ålandsbanken Fondbolag Ab (”Fondbolaget”) är ett helägt dotterbolag till Ålandsbanken Abp (”Ålandsbanken”). Fond- bolaget är registrerat i Finland och dess verksamhet överva- kas av Finansinspektionen i Finland.

Fondbolaget har i Finland beviljats tillstånd för att bedriva fondverksamhet med placeringsfonder (UCITS-koncession) samt tillstånd att verka som förvaltare av AIF-fonder (AIF-för- valtare) i enlighet med den finska lagen om förvaltare av al- ternativa investeringsfonder. Fondbolagets bransch är be- drivandet av placeringsfondsverksamhet och andra därmed väsentligen förknippade aktiviteter, samt att verka som för- valtare av AIF-fonder.

Fondbolagets verksamhet går ut på att anskaffa medel från allmänheten och för fondandelsägarnas räkning förvalta dessa medel i de fonder som fondandelsägarna har valt enligt respektive fonds stadgar. De flesta av de av Fondbolaget för- valtade placeringsfonderna erbjuds på marknaderna både i Finland och i Sverige.

Uppgiker om Fondbolaget

Firma: Ålandsbanken Fondbolag Ab

Grundat: 14.4.1998.

Koncession: Tillstånd att bedriva fondverksamhet (UCITS) sedan 23.6.1998.

Tillstånd att agera som förvaltare av alternativa investeringsfonder (AIFM)

5.9.2014.

Hemort: Mariehamn

Verksamt i: Finland: Mariehamn (huvudkontor), Helsingfors (portföljförvaltning) Sverige: Stockholm (portföljförvaltning)

FO-nummer: 1471362-6

Aktiekapital: 840 939,63 EUR

Adress: Xxxxxxxxxxxx 00, Xxxxxxxxx Postadress: Xx 0, 00 000, XXXXXXXXX

Telefon: 0000 00 000 (växel)

E-post: xxxx@xxxxxxxxxxxx.xx

Styrelse: Ordinarie medlemmar:

Xxxxxx Xxxxxxxx, verkställande direktör, Ålands Ömsesidiga Försäkringsbolag,

ordförande Xxxx Xxxxxxxxx, vd, Alandia Försäkring Xxxxxx Xxxxxxxxxx, entreprenör

Ledning: Vd Xxxxxx Xxxxxxx

Revisorer: Xxxxxx Xxxxxxxx, CGR, KPMG Oy Ab Revisionssamfundet KPMG Oy Ab

Revisorssuppleanter Revisionssamfundet KPMG Oy Ab

Av Fondbolaget anlitade ombud

Fondbolaget har rätt att anlita utomstående förvaltnings- och rådgivningstjänster vid utövandet av fondverksamheten, till ex- empel för portföljförvaltning, bokföring, IT-tjänster samt för distribution av fondandelar.

Distribution: Handel med fondandelar

Fondbolaget har ingått distributionsavtal gällande handel med fondandelar med Ålandsbanken (för verksamhet genom Ålands- banken samt genom Ålandsbanken Abp (Finland), svensk filial) samt med vissa externa distributörer i Finland och i Sverige. Vi- dare finns en del av fonderna tillgängliga för placeringar via Pen- sionsmyndigheten i Sverige. Ålandsbanken Abp (Finland), svensk filial hanterar som distributör registerföringen av de andelsäga- re som via dem har tecknat andelar i fonderna (s.k. utländsk fon- dandelsförvaltare).

Koncernfunktioner

Fondbolaget har helt eller delvis uppdragit följande funktioner till Ålandsbanken: Fondbolagets bokföring, intern revision, juri- diska tjänster, complianceverksamhet, operativa risker och fy- sisk säkerhet, personaladministration samt drik av IT-system.

Hyresadministration

Hyresadministrationen av de bostadslägenheter som ägs av Ålandsbanken Bostadsfond Specialplaceringsfond är utlagd till Retta Services Oy.

Värdering av innehav

Fondbolaget anlitar för Ålandsbanken Bostadsfond Specialpla- ceringsfond och Ålandsbanken Tomtfond Specialplacerings- fond en av Centralhandelskammaren godkänd fastighetsvärde- rare - med beaktande av god sed för fastighetsvärdering, för att värdera bostads- samt tomtinnehaven. Fondbolaget anlitar för Ålandsbanken Vindkrakfond Specialplaceringsfond en utomstå- ende professionell värderare, för att värdera innehaven av vind- krakparker och andra placeringar som inte är föremål för offent- lig handling enligt internationella värderingsstandarder (IVS).

Om Fondbolagets löne- och ersättningspolicy

Fondbolaget har antagit en ersättningspolicy som är framtagen i syke att inte uppmuntra överdrivet risktagande. Fondbolagets styrelse fattar beslut om och är ansvarig för ersättningspolicyn i Fondbolaget. Ersättningspolicyn utvärderas årligen. Fondbola- gets ersättningspolicy följer den ersättningspolicy som har fast- ställts för Ålandsbankenkoncernen, dock med beaktande av så- dana skillnader som följer av tillämplig lag.

Fondbolagets belöningsmodell har som mål att stöda bolagets strategi samt att främja konkurrenskraken och långsiktig ekono- misk framgång. Målet är utöver detta att bidra till en positiv ut- veckling av investerarvärdet och att engagera personalen i bola- gets långsiktiga målsättningar.

Ersättningen består av fasta och rörliga delar. Den fasta ersätt- ningen i form av grundlön utgör en stabil ståndpunkt för verk- samhetens basfunktioner och utveckling av dessa. Som ett led i strävan att stöda god tillväxt under verksamhetsåret samt nå strategiska mål, tillämpar Fondbolaget en rörlig ersättning som ska fastställas årligen. Långsiktiga incentivprogram är avsedda

att stöda den strategiska utvecklingen samt att knyta nyckelper- soner till företagets verksamhet.

Detaljerade uppgiker om ersättningspolicyn finns tillgängliga på xxx.xxxxxxxxxxxx.xx.

FÖRVARINGSINSTITUT

En fonds tillgångar förvaras av ett förvaringsinstitut. Fondbola- gets styrelse har utsett SEB, Skandinaviska Enskilda Banken AB (publ) Helsingforsfilialen (FO-nummer 0985469- 4, postadress:

PB 630, 00101 Helsingfors, besöksadress: Xxxxx Xxxxxxxxxx 00, 00000 Xxxxxxxxxxx, ”SEB”) till förvaringsinstitut from 1.1.2024 för placeringsfondernas och AIF-fondernas tillgångar i enlighet med ett förvaringsinstitutsavtal inklusive senare ändringar däri (”Förvaringsinstitutsavtalet”). SEB bedriver så som affärsbank i kreditinstitutslagen för inlåningsbanker avsedd kreditinstitut- sverksamhet. SEB har sitt säte i Helsingfors och SEB:s hemort är Helsingfors.

Ålandsbanken Abp (FO-nummer 0145019-3, postadress: Pb 3, 22101 Mariehamn, besöksadress: Xxxxxxxxxxxx 00, 00000 Xx- xxxxxxx, ”Ålandsbanken”) fortsätter dock som förvaringsin-

stitut för Ålandsbanken Bostadsfond Specialplaceringsfond samt Ålandsbanken Tomtfond Specialplaceringsfond i enlighet med ett förvaringsinstitutsavtal inklusive senare ändringar däri (”Förvaringsinstitutsavtalet”).

Ålandsbanken bedriver så som affärsbank i kreditinstitutslagen för inlåningsbanker avsedd kreditinstitutsverksamhet. Ålands- banken har sitt säte i Mariehamn och Ålandsbankens hemort är Mariehamn.

SEB och Ålandsbanken (tillsammans ”Förvaringsinstitut” och båda skilt ”Förvaringsinstitut”) ska fullgöra sina uppgiker och skyldigheter avseende varje enskild fond i enlighet med för för- varingsinstitut i Finland gällande tillämplig fondlagstikning och föreskriker. För att bevaka och undvika intressekonflikter har förvarings- och fondplaceringsfunktionerna organiserats med ändamålsenlig självständighet i enlighet med tillämpliga lagar och föreskriker.

Intressekonflikter

Fondernas medel förvaras skilt från andra fonders medel samt från Fondbolagets och Förvaringsinstitutets medel. Fondbola- gets medel hanteras separat från Fondernas medel och Fonder- nas medel kan inte användas för att täcka Fondbolagets eller Förvaringsinstitutets skulder. Förvaringsinstitutet har ingen be- slutanderätt över Fondbolagets placeringar i fondverksamheten. Förvaringsinstitutet är Fondbolagets leverantör och medverkar inte i framtagandet av detta Prospekt.

Förvaringsinstitutens uppgiker

Förvaringsinstitutet ansvarar för förvaring och ägarkontroll av Fondernas tillgångar, övervakning och kontroll av penningflöde i enlighet med relevant lagstikning och relevanta bestämmelser avseende placeringsfonder och AIF-fonder. I sin roll som förva- ringsinstitut agerar Förvaringsinstitutet oberoende av Fonderna och Fondbolaget och endast i andelsägarnas intresse.

Delegering av uppgiker

Enligt villkoren i Förvaringsinstitutsavtalet och i enlighet med tillämpliga lagar och föreskriker avseende Placeringsfonder och AIF-fonder kan Förvaringsinstitutet, under vissa förutsättningar och för att kunna fullgöra sina skyldigheter på ett ändamålsen- ligt sätt, delegera delar eller samtliga av sina uppgiker till ett el- ler flera externa bolag som utses av Förvaringsinstitutet. Förva- ring och ägarkontroll är i enlighet med tillämpliga lagar de enda uppgiker som får delegeras. Vid valet av en delegat ska Förva- ringsinstitutet agera med all vederbörlig skicklighet, omsorg och aktsamhet som krävs enligt relevant reglering för att säkerställa att Fondbolagets tillgångar endast anförtros till en delegat som kan erbjuda ett tillräckligt skydd. Förvaringsinstitutets ansvar gentemot Fondbolaget, Fonderna eller andelsägarna påverkas inte på något sätt om förvaringen av vissa eller samtliga tillgång- ar delegerats till externa bolag.

Ersättningar till Förvaringsinstituten

Ersättningen som Fondbolaget betalar till Förvaringsinstitutet för förvaring består av en provision för förvaring och en avgik för förvaringsinstituts lagstadgade kontrolluppgiker.

Aktuella lagstadgade uppgiker

Aktuella lagstadgade uppgiker för placerare fås på begäran av Fondbolaget. Dessa uppgiker omfattar information gällan-

de Förvaringsinstitutets identitet och en beskrivning av Förva- ringsinstitutets arbetsuppgiker samt intressekonflikter som kan uppstå. Ifall delegering av uppgiker skett, omfattar dessa upp- giker även en beskrivning av förvaringsfunktioner som delege- rats av Förvaringsinstitutet samt listan över delegater och deras delegater.

INFORMATION OM FONDANDELAR OCH OM HANDEL MED FONDANDELAR

Fondandelar

Placeringsfondens tillgångar ägs av de fysiska eller juridiska per- soner som placerat medel i Fonden. Ägandet i Fonden sker ge- nom fondandelar. Fondbolaget förvaltar Fonden och investerar Fondens tillgångar i värdepapper enligt Fondens stadgar. Fon- dens medel är separata från andra fonders medel och från Fond- bolagets och Förvaringsinstitutets medel. Fondens tillgångar är helt oberoende av Fondbolagets ekonomiska situation (dvs. fon- dandelsägaren har inte en emittentrisk mot Fondbolaget eller Fondbolagets koncern, eller mot Förvaringsinstitutet). Fondbo- laget kan inte använda Fondens medel på annat sätt än det ang- es i fondernas stadgar, och medlen kan inte pantsättas för eller användas till att täcka Fondbolagets eller Förvaringsinstitutets skulder. Fonden kan inte gå i konkurs, men värdet på fondande- len kan sjunka eller stiga beroende på marknadens utveckling ekersom Fondens tillgångar är exponerade mot normal mark- nadsrisk (se även avsnittet om Information om risker i anslutning till fondplaceringar, nedan).

Fondandelens rättighet till fondens tillgångar

En fondandel (inom varje fondandelsserie) berättigar till en lika stor del av Fondens egendom. Vid placering i en Fond erhåller fondandelsägaren ett antal fondandelar, som motsvarar pla- ceringens relativa andel av Fondens totala tillgångar vid place- ringstillfället. Alla fondandelar, inom respektive fondandelsklass, berättigar eker placeringstillfället till en lika stor andel av Fon- dens totala tillgångar och avkastningen av dessa tillgångar, så länge som kapitalet är placerat i Fonden. Avkastningen av och värdeutvecklingen för Fondens tillgångar ökar Fondens mark- nadsvärde och därmed fondandelsvärdet.

Avkastningen och värdeutvecklingen av fondandelarna realise- ras för fondandelsägarna genom ackumulering (kapitalisering) eller utdelning av avkastning för fondandelar. Vinsten (i form av realiserat resultat av Fondens placeringsverksamhet och ore- aliserad värdeförändring i fondens placeringar) realiseras för

fondandelsägarna på olika sätt, beroende på vilken typ av fon- dandelar fondandelsägaren har placerat i. Fondandelarna är an- tingen s.k. tillväxtandelar eller s.k. avkastningsandelar. För till- växtandelar ackumuleras all vinst och ökar fondandelens värde. För avkastningsandelar betalas en utdelning (dividend) till fon- dandelsägarna.

Tillväxtandelar

För tillväxtandelar ackumuleras all realiserad vinst och orealise- rad värdeökning som uppstått i Fonden, så att detta ökar fon- dandelsvärdet. Fondandelens värdeökning (skillnaden mellan anskaffningskursen vid teckning av fondandelar och kursen vid inlösen av fondandelar) realiseras i sin helhet för fondandel- sägarna vid inlösen av fondandelarna som en överlåtelsevinst. Tillväxtandelarnas värde påverkas inte av den utdelning som betalas för avkastningsandelar (denna utdelning minskar i stäl- let avkastningsandelarnas relativa andel av Fondens kapital och därmed avkastningsandelens värde eker att utdelning har beta- lats ut).

Avkastningsandelar

För avkastningsandelar sker en utdelning av avkastning till fon- dandelsägarna. Avkastningen kan vara en förbestämd procent- sats beräknat på fondandelens värde, eller ett belopp som mot- svarar den realiserade vinsten (eller en andel av den realiserade vinsten) som hänförs till avkastningsandelarnas andel av Fon- dens kapital. Den del av vinsten eller den orealiserade värdeök- ningen i det kapital som är hänförligt till avkastningsandelar i Fonden, ackumuleras på motsvarande sätt som för tillväxtan- delar, och ökar därmed avkastningsandelarnas värde. Vinsten av sådan värdeökning i avkastningsandelarnas värde som inte delats ut som avkastning realiseras för andelsägaren som en överlåtelsevinst vid inlösen av fondandelarna. Om Fondens av- kastning varit negativ kan utdelning ändå ske t.ex. då det finns fastställt en årlig minimiutdelning för fondandelarna. Utdelning av en större avkastning än den faktiska avkastningen för en av- kastningsandel minskar avkastningsandelens värde.

Fondens och fondandelens valuta

Fondernas noteringsvaluta kan vara euro eller svenska kronor. Fonderna kan emittera fondandelar både i euro och svenska kronor. Fondandelarna i annan valuta än Fondens noteringsva- luta är, beroende på fond, helt, partiellt eller inte alls skyddade mot effekten av valutakursändringar mellan fondandelens valu- ta och fondens noteringsvaluta. Närmare uppgiker om fondan- delens valuta och eventuellt valutaskydd framgår av faktabladet för respektive Fond och fondandelsklass samt av faktauppgiker- na per Fond i detta Prospekt.

Handel med fondandelar

Tecknings- och inlösenuppdrag (benämns i Sverige också som ”köp- och säljorders”) avseende fondandelar tas varje bankdag emot på samtliga Ålandsbankens kontor samt för vissa Fonder via Ålandsbankens Internetkontor. Andelar kan vidare tecknas

via andra externa distributörer med vilka Fondbolaget ingått av- tal om distribution av fondandelar. Information om tecknings- och inlösenuppdrag och verkställande och eventuella undantag framgår även av Fondernas stadgar. Klockslag för när tecknings- och inlösenuppdrag senast bör ges meddelas i stadgarna för res- pektive fond.

Fondbolaget kan, då fondandelsägarnas intresse av särskilda skäl så kräver, tillfälligt avbryta teckning av fondandelar. Under exceptionella förhållanden kan Fondbolaget även tillfälligt av- bryta inlösen av fondandelar. Detta kan t.ex. aktualiseras ifall fondens huvudmarknadsplats är stängd av andra orsaker än det som hade kunnat förutses på förhand eller att handeln på sag- da marknad har begränsats eller uppgikerna från marknaden är begränsade på grund av störningar i den normala informations- förmedlingen.

Teckning av fondandelar

Teckning av fondandelar sker genom att placeraren betalar in teckningsbeloppet till angiven Fonds konto och lämnar en teck- ningsorder via Ålandsbanken eller extern distributör, som för- medlar teckningsordern till Fondbolaget.

Teckningsordern ska vara mottagen av Fondbolaget och teck- ningsbeloppet inbetalt till den angivna Fondens bankkonto se- nast kl. 14:00 den aktuella dagen (”Stopptid”) för att tecknas till det fondandelsvärde som beräknas för den aktuella bankdagen (”Teckningsdag T”). Teckningsorder för fondandelar som mot- tagits av Fondbolaget eker kl. 14.00 tecknas till det fondandels- värde som beräknas för följande bankdag.

Teckningen utförs fysiskt av Fondbolaget följande bankdag (T+1 dag), till det fondandelsvärde i den angivna fonden som beräk- nats för Teckningsdag T.

Specialplaceringsfonder

I Ålandsbanken Bostadsfond Specialplaceringsfond sker teck- ning till fondandelens värde den sista bankdagen varje kvartal.

I Ålandsbanken Tomtfond Specialplaceringsfond sker teckning till fondandelens värde den sista bankdagen i den sista månad- en i varje tertial (dvs. april, augusti och december).

I Ålandsbanken Vindkrak Specialplaceringsfond sker teckning till fondandelens värde den sista bankdagen i varje kalenderhal- vår (dvs. den sista bankdagen i juni och december).

Inlösen av fondandelar

Inlösen av fondandelar sker genom att fondandelsägaren läm- nar in en inlösenorder för aktuella fondandelar via Ålandsban- ken eller extern distributör, som förmedlar inlösenordern till Fondbolaget.

Order för inlösen som mottagits före kl. 14.00 den aktuella da- gen (”Stopptid”) löses in till det fondandelsvärde som beräknas för den angivna fonden samma bankdag (”Inlösendag T”). Inlö- senorder av fondandelar som mottagits av Fondbolaget eker kl.

14.00 löses in till det fondandelsvärde som beräknas för följan-

de bankdag.

Inlösen utförs fysiskt av Fondbolaget följande bankdag (T+1 dag), till det fondandelsvärde i den angivna fonden som beräknats

för Inlösendagen T. Likvid för inlösen betalas till kundens konto samma dag som inlösenordern utförs (T+1 dag).

Om fonden måste anskaffa likvida medel för att betala inlösen genom försäljning av värdepapper, ska försäljning ske utan oskä- ligt dröjsmål, dock alltid inom två (2) veckor eker att inlösenbe- gäran mottagits. Finansinspektionen kan av särskilda skäl be- vilja tillstånd för överskridandet av tidsgränsen. Inlösendag T blir, i det fall den aktuella Fonden måste sälja värdepapper, den bankdag då Fonden har erhållit de likvida medlen från försälj- ningen. Inlösen utförs i detta fall fysiskt av Fondbolaget följande bankdag (T+1 dag), till det fondandelsvärde i den aktuella Fon- den som beräknats för Inlösendag T. Likvid för inlösen betalas av Fondbolaget till kundens konto samma dag som inlösenordern utförs (T+1 dag).

Specialplaceringsfonder

I Ålandsbanken Bostadsfond Specialplaceringsfond sker inlösen den sista bankdagen varje kvartal. Inlösenorder för fondande- lar ska lämnas senast sex (6) månader före det önskade inlösen- tillfället.

I Ålandsbanken Tomtfond Specialplaceringsfond sker inlösen till fondandelens värde den sista bankdagen i den sista månaden i varje tertial (dvs. april, augusti och december). Inlösenorder för fondandelar i Ålandsbanken Tomtfond Specialplaceringsfond ska lämnas senast sex (6) månader före det önskade inlösentill- fället.

I Ålandsbanken Vindkrak Specialplaceringsfond sker inlösen den sista bankdagen i varje kalenderhalvår. Inlösenorder för fon- dandelar ska lämnas senast sex (6) månader före det önskade in- lösentillfället.

Byte av fond

Med byte av Fond avses byte av fondandelar från en av Fondbo- laget förvaltad fond till en annan av Fondbolaget förvaltad fond. Byte av Fond utförs som ett försnabbat förfarande med inlösen av en Fond och teckning av annan Fond, till samma värderings- dags fondandelsvärde. Vid byte betalar Fondbolaget likviden

för inlösta fondandelar direkt från den Fond som inlöses till den Fond som bytet sker till, och tecknar samtidigt nya fondandelar i sagda Fond. Byte är endast möjligt mellan dagligt handlade Fon- der, och förutsätter att Stopptiden för inlösen i den Fond från vil- ken bytet sker är tidigare eller samma som Stopptiden för teck- ning av fondandelar i den Fond till vilken bytet sker.

Affärsbekräkelse på utförd order

Bekräkelse på teckning, inlösen eller byte av fondandelar sänds till den adress som kunden senast meddelat.

Xxxx godkända order för fondhandel

Fondbolaget kan lämna en tecknings- eller inlösenorder outförd om inte kunden kan identifieras på det sätt som föreskrivs i till- lämplig lag.

Närmare uppgiker

Närmare uppgiker om förfarandet vid teckning och inlösen av fondandelar framgår av Fondernas gemensamma stadgar samt i stadgarna för Ålandsbanken Bostadsfond Specialplaceringsfond, Ålandsbanken Tomtfond Specialplaceringsfond och Ålandsban- ken Vindkrak Specialplaceringsfond.

Förvar av fondandelsägarnas fondandelar Fondandelsägarnas fondandelar kan förvaras kostnadsfritt på förvarskonto (benämns i Sverige också ”depå”) i Ålandsbanken eller hos Fondbolaget.

VÄRDERING AV FONDEN OCH BERÄKNING AV FONDANDELENS VÄRDE (KURS)

Värdering av fonden

Fondens värde beräknas genom att Fondens skulder dras av från fondens tillgångar. Fondens värde beräknas i euro eller svenska kronor, beroende på i vilken valuta fonden är noterad. Fonden värderas varje sådan dag som är en bankdag i Finland. I det fall Fonden placerar utanför Finland beräknas inte värdet för en sådan dag, då en eller flera av Fondens huvudsakliga investe- ringsmarknader är stängda av någon anledning, givet att de ak- tuella marknaderna representerar en andel om 50 % eller mer av Fondens tillgångar. Fondens värdepapper värderas till sitt mark- nadsvärde, vilket är den senast noterade avslutskursen vid res-

pektive marknads stängningstid enligt det offentliga prisuppfölj- ningssystemet. Föreligger inte en ovan avsedd kurs används den senast tillgängliga avslutskursen. Om inte en avslutskurs förelig- ger, används den senaste köpnoteringen. Föreligger inte heller någon köpkurs värderas innehavet enligt Fondbolagets objekti- va värderingsprinciper.

En närmare beskrivning av de principer som tillämpas vid vär- dering av Fondernas tillgångar och beräkningen av fondande- larnas värde framgår av de gemensamma stadgarna för Ålands- bankens Placeringsfonder samt de fondspecifika stadgarna för Ålandsbanken Bostadsfond Specialplaceringsfond, Ålandsban- ken Tomtfond Specialplaceringsfond och Ålandsbanken Vind- krak Specialplaceringsfond.

Beräkning och publicering av fondandelsvärdet

Fondandelens värde beräknas så att Fondens värde divideras med det totala antalet fondandelar i omlopp. Fondandelens vär- de beräknas och anges med två decimaler (euro och cent eller

krona och öre). Det totala antalet fondandelar i omlopp beräknas baserat på det relativa antal fondandelar som respektive fondan- delsserie representerar i förhållande till den huvudsakliga fon- dandelsserien i en Fond. För ändamålet används ett relationstal mellan fondandelsseriernas värde. Relationstalet påverkas av ut- delad avkastning för avkastningsandelar. Xxxxxxx inverkar even- tuell differentierad förvaltningsprovision för respektive fondan- delsserie på relationstalet mellan fondandelsserierna.

För dagligt handlade Fonder beräknas och publiceras fondande- larnas värde för varje bankdag i Finland. Fondandelsvärdet publ- iceras genom att Fondbolaget meddelar det till fondlistan som upprätthålls av Suomen Sijoitustutkimus Oy (varje bankdag före kl. 18.00), som i sin tur distribuerar uppgiker om andelsvärdet vi- dare till media.

Specialplaceringsfonder

För Ålandsbanken Bostadsfond Specialplaceringsfond beräknas fondandelens värde per den sista bankdagen varje kvartal och publiceras inom 15 bankdagar räknat från det datum som värdet avser.

För Ålandsbanken Tomtfond Specialplaceringsfond beräknas fondandelens värde per den sista bankdagen varje tertial (april, augusti och december) och publiceras inom 15 bankdagar räknat från det datum som värdet avser.

För Ålandsbanken Vindkrak Specialplaceringsfond beräknas fon- dandelens värde per den sista bankdagen i varje kalenderhalvår (dvs. sista bankdagen i juni och december) och publiceras inom 15

Avkastningsandelar

Det är möjligt att teckna avkastningsandelar i vissa av Fondbo- lagets Fonder. Mer information om Fondernas andelsserier och andelsslag finns i de fondspecifika och gemensamma fondstad- garna.

Fondbolagets bolagsstämma besluter om den utdelningsbara avkastningen och dess betalning åt innehavare av avkastnings- andelar. Fondandelsägare som på dagen för Fondbolagets bo- lagsstämma är upptagna i fondandelsregistret som innehavare av avkastningsandelar är berättigade till utdelning. Avkastning- en beräknas utgående från avkastningsandelarnas värde på det föregående årets sista bankdag. Utdelningen överförs till det konto som innehavaren av avkastningsandelar uppgett till Fond- bolaget.

Om utdelningen inte lyks inom fem (5) år räknat från utdelnings- dagen flyttas utdelningen tillbaka till den utbetalande fondens medel. Närmare uppgiker om utdelningens storlek finns i de fondspecifika stadgarna. För tillväxtandelar utbetalas ingen ut- delning då den vinst som hänför sig till tillväxtandelarna inverkar på andelens värde.

FONDERNAS INVESTERINGSSTRATEGIER

Ålandsbanken Fondbolag Ab:s räntefonder

Fondbolagets räntefonder (”Räntefonder”) förvaltas enligt en aktiv investeringsstrategi, d.v.s. inte indexorienterat. Med aktivt förvaltade fonder avses fonder som utgående från en bedöm- ning av det aktuella marknadsläget aktivt väljer sådana inves- teringar som bedöms optimera avkastningen i varje läge. Rän- tefonderna kan placera i stats- och företagsobligationer och övriga räntebärande placeringar, t.ex. penningmarknadsinstru- ment. Baserat på en bedömning av den riskjusterade avkastning som är möjlig att erhålla av placeringar på räntemarknaden har Räntefondernas placeringar huvudsakligen riktats till företagso- bligationer.

Valet av vilka obligationer Räntefonderna investerar i sker en- ligt en s.k. ”bond-picking” strategi, med aktiva val av obligatio- ner. Obligationerna väljs bland emittenter som analyserats noga och som förvaltarna känner väl till. Räntefonderna föredrar att investera i obligationer av sådana emittenter som bedöms ha en långsiktigt bärkrakig affärsverksamhet och solid finansiell ställ- ning. Räntefonderna använder inte primärt utomstående kredit- värdighetsbedömningar av emittenter, utan fäster i stället större vikt vid egen analys.

Placeringarna kan ske i obligationer med fast eller med rörlig ränta. Detta ger Räntefonderna möjlighet till en bättre avkast- ning med en lägre ränterisk.

Räntefonderna kan utnyttja derivatinstrument för att hantera ränterisken. Främst görs detta i skyddande syke, för att begrän- sa negativ inverkan på Räntefondernas avkastning av föränd- ringar i ränteläget.

Ålandsbanken Green Bond ESG Placeringsfonds strategi för hållbara investeringar

Ålandsbanken Green Bond ESG Placeringsfond är en räntefond med hållbara investeringar som mål. Fondens investeringspro- cess omfattar förutom Ålandsbankens ramverk för ansvarsful- la investeringar även ytterligare specifika hållbarhetskrav, enligt Svanenmärkningens kriterier för miljömärkning av fonder. Du kan läsa mer om Svanen-miljömärkningen nedan.

Ålandsbanken Green Bond ESG Placeringsfond är en obliga- tionsfond som placerar i hållbara och miljömässigt riktiga inves- teringar. Fonden investerar främst i företagsobligationer, men kan också investera i statsobligationer, om detta bedöms vara motiverat till exempel av avkastningsskäl. I likhet med Ålands- bankens övriga räntefonder investerar fonden genom aktiva val av obligationer (inte indexorienterat) och är selektiv i sitt val av emittenter.

Ålandsbanken Green Bond ESG Placeringsfond exkluderar obli- gationer emitterade av bolag verksamma inom fossila bräns- len (utvinning av kol, naturgas, råolja, uran samt från raffinering

av kol, naturgas, råolja eller uran) eller fossil energi (generering av krak från fossila bränslen som kol (alla sorter), naturgas, fos- sil olja och/eller uran). Fonden investerar heller inte i bolag som producerar eller distribuerar tobak. I följande fall utesluts stats- obligationer:

1) De ligger på EUs eller FNs finansiella sanktionslistor;

2) För de länder som inte skrivit under Paris-avtalet;

3) De ligger på plats 40 eller lägre på Transparency Internationals Corruption Perception Index.

Tyngdpunkten i fondens investeringar ligger på solida emitten- ter som analyserats grundligt och är väl kända, med en långsik- tig affärsmodell och vilka är verksamma i de sektorer där man ser de bästa förutsättningarna att skapa avkastning. Fonden uppfyller de generella hållbarhetskraven som tillämpas för alla Ålandsbankens fonder. Utöver dessa ställer fonden, som en Sva- nenmärkt fond, ytterligare specifika hållbarhetskrav på sina in- vesteringar enligt Nordisk Miljömärkningskriterier för miljömärk- ning av fonder.

Utöver företagsobligationer med goda hållbarhetsbetyg inves- terar fonden i s.k. ”Gröna obligationer”. Gröna obligationer är ett samlingsbegrepp för obligationer där emittenten uteslutan- de styrmedlen från emissionen till att finansiera ”gröna” projekt, dvs. projekt som ökar miljömässigheten i olika verksamheter.

För exempel på sådana verksamheter, se beskrivningen av möjli- ga användningsområden i punkt 1 nedan.

Genom investeringar i gröna obligationer bidrar fonden till att förbättra miljömässigheten i ett brett spektrum av verksamhe- ter och erhåller samtidigt en avkastning av miljöriktiga investe- ringar. Obligationer som blandar både miljömässiga och sociala projekt, benämns i sin tur som hållbarhetsobligationer.

För att godkännas som en Grön obligation bör en obligation uppfylla kraven i fyra s.k. centrala grundpelare som definieras i principer för gröna obligationer (Green Bond Principles av ICMA, International Capital Market Association). Dessa är enligt 2018- års principer följande:

1. Krav på emissionslikvidens användning

De medel som en emittent erhåller av emissionen av en grön obligation ska användas till att finansiera gröna projekt. Projek- ten ska beskrivas i dokumentationen för emissionen. Projekt som får kallas ”gröna” projekt bör bidra till en tydlig miljönytta samt vara möjliga att utvärdera och kvantifiera.

Möjliga användningsområden för medlen är till exempel investe- ringar inom:

• förnybar energi;

• energieffektivitet;

• åtgärder för att förebygga och begränsa föroreningar;

• miljömässigt hållbar förvaltning av levande naturresurser och markanvändning;

• bevarande av biologisk mångfald på land och i vatten;

• hållbara transporter;

• hållbar hantering av vatten och avloppsvatten;

• anpassning till klimatförändringar;

• miljövänliga produkter och/eller produkter anpassade för den cirkulära ekonomin, produktionstekniker och -proces- ser; och

• gröna byggnader som uppfyller kraven i regionalt,

• nationellt eller internationellt erkända standarder

• eller certifieringar.

2. Process för utvärdering och val av projekt Emittenten av en grön obligation bör tydligt informera investe- rarna om de miljömässiga hållbarhetsmålen, den process som emittenten använder för att fastställa att projekten uppfyller kraven, de relaterade kvalificeringskriterierna samt väsentliga miljömässiga eller andra risker i projekten. Principerna för grö- na obligationer förespråkar en hög grad av transparens och re- kommenderar att emittentens process för utvärdering och val av projekt verifieras genom en extern granskning.

3. Förvaltning av emissionslikviden

Likviden som en emittent erhåller genom emission av gröna obligationer ska redovisas tydligt, och vara kopplad till emitten- tens utlånings- och investeringsverksamhet för gröna projekt. Under den gröna obligationens löptid ska den bokförda nettoe- missionslikviden med jämna mellanrum justeras för att matcha de allokeringar av medel till sådana berättigade gröna projekt som gjorts under perioden. Emittenten ska underrätta investe- rarna om hur man avser att tillfälligt placera eventuella ej alloke- rade delar av emissionslikviden. Principerna rekommenderar att förvaltningen av emissionslikviden kompletteras med utlåtan- de av en revisionsbyrå eller annan tredje part som verifierar de interna kontrollrutinerna och allokeringen av likviden från grö- na obligationer.

4. Rapportering

Emittenten bör sammanställa och upprätthålla lättillgänglig ak- tuell information om hur emissionslikviden används och upp- datera informationen årligen samt rapportera viktiga händelser. Årsrapporten bör innefatta en lista över de projekt till vilka likvi- den från gröna obligationer har allokerats samt en kort beskriv- ning av projekten, de belopp som allokerats och deras förvän- tade nytta. Transparens är särskilt viktigt vid kommunikation av ett projekts förväntade nytta. Principerna för gröna obligatio- ner rekommenderar användning av kvalitativa indikatorer och, där så är möjligt, kvantitativa resultatmått (till exempel energi-

kapacitet, elproduktion, minskning/undvikande av växthusga- sutsläpp, antal människor som getts tillgång till miljövänlig en- ergiförsörjning, minskning av vattenförbrukning, minskning av antalet bilar som krävs osv.), samt en redovisning av de viktigas- te underliggande metoderna och/eller antagandena som an- vänds i den kvantitativa beräkningen.

Ålandsbanken Fondbolag Ab:s aktiefonder

Fondbolagets aktiefonder (”Aktiefonder”) förvaltas enligt en ak- tiv investeringsstrategi, dvs. inte indexorientrat. Med aktivt för- valtade fonder avses fonder som utgående från en bedömning av det aktuella marknadsläget aktivt väljer sådana investeringar som bedöms optimera avkastningen i varje läge. Aktiefonderna ekersträvar således enligt sin investeringsstrategi att vara värde- skapande i gynnsamma marknadslägen på aktiemarknaden, och

att bevara kapitalet så väl som möjligt vid nedgång på aktiemark-

naden.

Detta betyder i praktiken att eker en längre tids stigande aktie- marknader väljer Aktiefonderna hellre att minska risken i port- följen och snarare sträva eker att vara kapitalbevarande än att aggressivt söka ytterligare avkastning. I en kapitalbevarande fas strävar Aktiefonderna eker att skydda portföljerna från kraf- tig värdeminskning t.ex. genom att öka andelen kontanta medel i Aktiefonden eller skydda sig mot nedgång på marknaderna ge- nom derivatinstrument.

Syket med denna strategi är att över en konjunkturcykel (nor- malt en period om ca 5–7 år) skapa mervärde för fondandelsägar- na i form av en avkastning som överträffar avkastningen på de underliggande marknaderna för respektive Aktiefond i genom- snitt, mätt enligt jämförelseindex.

Till grund för bedömning av det globala konjunkturläget, i vilken fasaktiemarknaden befinner sig, samt vilka bolag som är intres- santa investeringsalternativ för Aktiefonderna finns en omfat- tande intern analysprocess, som inkluderar makroanalys, funda- mental analys, bolagsanalys och kvantitativ analys.

Den fundamentala analysen granskar både absoluta och relativa värderingar av enskilda bolag och sektorer. Makroanalysen fång- ar upp övergripande faktorer som påverkar förutsättningarna för investeringar generellt. Den kvantitativa analysen fångar upp

prisrörelser, felprissättningar och avvikande situationer på mark- naden. I fonder som placerar i Norden är inslaget av bolagsanalys centralt, medan fonderna som placerar utanför Norden betonar makro- och kvantitativ analys.

I portföljkonstruktionen tas ytterligare hänsyn till riskaspekter, med målsättningen att skapa en välbalanserad portfölj. I lägen då fundamental analys slås ut av irrationellt beteende på mark- naden, strävar fonderna också eker att skapa meravkastning ge- nom att utnyttja marknadens felprissättningar.

Fonderna kan utnyttja derivatinstrument som en del av sin inves-

teringsstrategi, både i skyddande syke i en kapitalbevarande fas och i syke att optimera avkastningen i faser då värdeskapande ekersträvas.

Till följd av denna aktiva investeringsstrategi avviker fondernas investeringar normalt från jämförelseindexets sammansättning, och portföljernas sammansättning kan genom utnyttjandet av en större andel kontanta medel i kapitalbevarande syke period- vis under investeringscykeln innebära att fonderna har en lägre investeringsgrad än index (som beskriver en fullt investerad port- följ).

Ålandsbanken Kapitalförvaltning Placeringsfond

Ålandsbanken Kapitalförvaltning Placeringsfond är en global blandfond som investerar i aktier och räntebärande värdepap- per, i enlighet med Ålandsbankens aktuella marknadssyn vid varje tillfälle. Förvaltningsprocessen för fonden bygger på en ak- tiv allokering mellan aktie- och ränteplaceringar.

Fondens målsättning är att skapa bästa möjliga avkastning på den risknivå som tillåts för fonden. Med risknivå avses den expo- nering mot aktieplaceringar som tillåts för fonden i ett neutrall- äge på marknaden, nämligen 50 %. Den högsta tillåtna andelen aktieplaceringar i fonden är neutralallokeringen + 20 procent- enheter. Fonden kan i ett osäkert marknadsläge placera upp till 100 procent i ränteplaceringar i skyddande syke.

Fonden strävar eker att skapa maximal värdetillväxt då mark- naden är gynnsam, och eker att bevara fondernas kapital möjli- gast väl i svaga marknadslägen. Till följd av den aktiva strategin avviker fondens tillgångsallokering i regel från neutralallokering- en. Allokeringen mellan olika tillgångsslag är den faktor som ska skapa det största mervärdet i fonden.

Ålandsbankens alternativa investeringsfonder (AIF-fonder)

Ålandsbankens bostads-, fastighets- och vindkraksfonder är al- ternativa investeringsfonder (AIF-fonder). De AIF-fonder som Ålandsbanken erbjuder är en kategori av AIF-fonder som samti- digt är s.k. Specialplaceringsfonder enligt lagen om placerings- fonder i Finland. I en placeringsportfölj erbjuder AIF-fonderna di- versifiering mot traditionella aktie- och ränteplaceringar.

Genom de förvaltningsprocesser som ligger till grund för

AIF-fondernas investeringsverksamhet ekersträvas att skapa ett långsiktigt mervärde för fondandelsägarna (jämfört med direk- ta bostads- och/eller fastighetsinvesteringar). Strategierna strä- var också eker att skapa största möjliga stabilitet i fondernas värdeutveckling, vilket är av intresse för bostads- och fastighets- investerare.

AIF-fondernas investeringsverksamhet regleras utöver det som följer för specialplaceringsfonder av lagen om placeringsfonder och lagen om förvaltare av alternativa investeringsfonder till till-

lämpliga delar av lagen om fastighetsfonder tex. gällande värde- ring av tillgångarna och fondernas möjligheter att utnyttja belå- ning för sin investeringsverksamhet.

Ålandsbanken Bostadsfond Specialplaceringsfond Ålandsbanken Bostadsfond Specialplaceringsfond placerar en- ligt sin strategi i nyproducerade hyresbostäder i attraktiva om- råden i tillväxtregioner i Finland, där hyresavkastningen och bostädernas värdeökning normalt överstiger marknadens ge- nomsnitt. Fonden placerar huvudsakligen i nya bostäder, eker- som detta ger fonden möjlighet att estimera framtida intäkter och kostnader. Fonden strävar eker att bostadsbeståndets ålder ska vara under 10 år, för att undvika större reparationskostnader.

Geografiskt investerar fonden främst i huvudstadsregionen och närliggande områden med goda trafikförbindelser till Helsing- fors, Esbo och Vanda. Utöver huvudstadsregionen, kan fonden investera i regionala tillväxtorter. Dessa tillväxtorter är orter som förväntas växa på lång sikt och där hyresmarknaden histo- riskt sett har fungerat bra. En i grunden stark och växande eker- frågan på hyresbostäder möjliggör att hyresnivån årligen jus- teras för att täcka kostnadsökningar, vilket indirekt innebär att fonden har ett partiellt inflationsskydd.

Genom att avtala om större inköp av bostäder, strävar fonden eker att erhålla fördelaktiga inköpspris för de bostäder fon- den investerar i. Detta är av betydelse för att skapa en långsik- tig avkastning. Fondens uthyrningsverksamhet sköts av en väl- etablerad samarbetspart på bostadsmarknaden, som även kan medverka vid försäljningen av bostäderna. Verksamheten är uppbyggd för att skapa en kostnadseffektiv helhetslösning, så att fonden kan optimera hyresintäkter och få bästa möjliga pris vid försäljning av bostäder.

Fondens investerings- och verksamhetskoncept är avsett att ge en bättre totalavkastning för en placerare, jämfört med direk- ta placeringar i hyresbostäder. Placeringsbeslut grundar sig all- tid på en analys om orten, stadsdelen och investeringsobjektet som utgår från realistiska framtidsförväntningar, vilka grundar sig på möjligast bred känd faktabakgrund vid tidpunkten för in- vesteringen.

Genom att fonden har möjlighet att utnyttja belåning för sina investeringar, som på sikt får uppgå till 50 % av fondens totala tillgångars värde, kan fonden skapa avkastning på en bostads- portfölj som i princip är dubbelt så stor som det kapital som fon- dandelsägarna har investerat i fonden. Detta medför en bätt-

re avkastning än det som är möjligt att åstadkomma genom en obelånad portfölj. Placeraren bör dock beakta att fondens be- låning ökar effekten av fluktuationer i bostadspriserna på fon- dens värde.

Ålandsbanken Tomtfond Specialplaceringsfond Ålandsbanken Tomtfond Specialplaceringsfond investerar i tom- ter avsedda för uppförandet av bostadshus, vilka sedan initialt

hyrs ut till byggbolag (under byggtiden) och däreker till bostads- aktiebolagen som bildas för de aktuella fastigheterna.

Grunden för fondens verksamhetskoncept är att frigöra sådant kapital, som byggbolag och bostadsaktiebolag annars behöver ha investerat i tomtmark. Genom att uppföra bostadshus på hy- restomter är det också möjligt att hålla priset för bostäderna på en lägre nivå, vilket främjar försäljningen av bostäder. Investe- ringar i tomter för uthyrning ger även fonden en långsiktig och stabil hyresavkastning.

Fondens koncept går ut på att skapa stabila och förutsägbara villkor för alla intressenter; byggbolag, bostadsaktiebolag, bo- stadsköpare och investerare i fonden. Detta sker genom att fon- den endast köper tomter i färdigt planerade områden och med färdiga byggnadstillstånd för de planerade bostadshusen. Det- ta minimerar risken för felinvesteringar eller långa och utdragna processer i planeringsskedet.

Säljare är de byggbolag som planerar uppföra bostadshusen. Dessa har den nödvändiga expertisen för bl.a. planering, bygg- nation, utvärdering av tomternas lämplighet för byggnation, tek- niska skick, kostnader för byggandet mm. vilket krävs för att ge- nomföra byggnadsprojektet kontrollerat. Fonden samarbetar endast med de ledande byggbolagen i Finland, som har tillräckli- ga ekonomiska resurser och finansiell stabilitet.

Fonden hyr direkt eker köp av en tomt ut tomten till byggbo- laget och sedan överförs kontraktet på det bostadsaktiebolag som blir den långsiktiga hyrestagaren. Detta betyder att fonden får hyresintäkter direkt eker ett köp av en tomt.

Xxxxx för tomterna utgår från tomtens anskaffningsvärde, in- klusive betald överlåtelseskatt (överlåtelseskatten belastar inte fonden som en kostnad, utan är en del av anskaffningsutgiken för en tomt). Hyran justeras årligen enligt utvecklingen i levnads- kostnadsindex, enligt villkor i hyresavtalet. Detta ger fonden ett visst skydd mot inflation, och en förutsägbar hyresavkastning.

Tomternas värde justeras årligen med en i hyresavtalet avtalad procentsats, som motsvarar tomtens förväntade värdeökning. Hyrestagaren (bostadsaktiebolaget) kan årligen under hyrespe- rioden lösa in hela eller delar av tomten till det avtalade värdet. Det innebär att varje bostadsägare kan friköpa den andel av bo- stadsbolagets tomt som tillhör respektive bostad vid ett angivet tillfälle varje år. Det avtalade värdet utgör samtidigt grunden för värderingen av fondens tomtinnehav. Den årliga värdeökningen periodiseras jämnt per tertial till grund för beräkningen av fon- dens marknadsvärde och fondandelens värde, vilket sker den sista bankdagen i varje tertial.

Till följd av detta verksamhetskoncept och fondens värderings- principer, vilka framgår närmare av fondens stadgar är fondens värdeutveckling stabil och förutsägbar.

Med hänsyn till tomtmarkens karaktär som investeringsobjekt, speciellt pga. den långsiktighet som präglar likviditeten på tomt- marknaden (dvs. tidsperioden för att köpa/sälja tomter och vid behov omsätta en tomtplacering till kontanta medel för att be- tala inlösen av fondandelar) rekommenderas fonden bara för långsiktiga placeringar.

Information om EU:s taxonomi för miljömässigt hållbara verksamheter

EU-taxonomin är ett klassifikationssystem som sykar till att eta- blera gemensamma kriterier för miljömässigt hållbara ekono- miska verksamheter.

Denna finansiella produkts underliggande investeringar beaktar inte EU-kriterierna för miljömässigt hållbara ekonomiska verk- samheter.

Ålandsbanken Vindkrak Specialplaceringsfond Ålandsbanken Vindkrak Specialplaceringsfond är en fond med hållbara investeringar som mål. Fondens investeringsprocess omfattar Ålandsbankens ramverk för ansvarsfulla investeringar och strävar därtill att göra hållbara investeringar främst i vind- krak, vilket bidrar till att öka andelen förnybar energi. Du kan läsa mer om investeringar i vindkrak nedan.

Målsättningen med fondens verksamhet är att på lång sikt öka fondandelens värde genom att placera fondens tillgångar främst i vindkraksparker i Finland och övriga Norden. Dessutom kan fonden placera i produktion av annan förnyelsebar energi, tillex- empel solenergi, samt lagring av energi. En del av fondens till- gångar placeras därtill i likvida investeringsobjekt för att bibe- hålla fondens likviditet på en god nivå.

Fonden placerar sina tillgångar främst i vindkraksparker i Fin- land och övriga Norden som är under projektering, uppbyggnad eller som redan färdigställts och solkraksparker som är under projektering, uppbyggnad eller som redan färdigställts, samt projekt för annan förnybar energi eller lagring av energi, i Fin- land och övriga Norden. Kontrakt om förvärv av vindkrakspar- ker ingås, om möjligt, till i förväg fastställda fasta priser enligt nycklarna i handen-principen med betrodda aktörer. För un- derhåll av vindkraksturbinerna avser fonden att ingå avtal med vindturbinleverantören som gäller hela vindkraksparkens livs- cykel. Inledningsvis kommer vindkraksparkens operativa drik att säkerställas genom ett avtal om helhetsansvar med en eta- blerad aktör på den finska marknaden.

Fonden strävar eker att skapa långsiktiga relationer till de störs- ta projektutvecklarna och strävar till bilaterala affärer vid för- värv av projekt, men deltar även i utvalda projektauktioner. Fon- den avser inte att i första hand sälja vindkraksparker före deras livscykel är slut, utan ekersträvar att skapa värde för investerar- na genom att investera vid rätt tidpunkt och genom att optime- ra fondens skuldsättning och elförsäljning. Om det dock skulle visa sig att det finns intresse att köpa fondens tillgångar till ett

klart högre pris än vad deras värde är enligt framtida kassaflö- den, kan vindkraksparker säljas även under deras livscykel.

För att bibehålla tillräcklig likviditet strävar fonden att placera minst 20% av sina tillgångar i likvida instrument, såsom bankde- positioner, räntebärande instrument eller aktier och index inom förnybar energi. Fördelningen mellan ovannämnda instrument optimeras enligt utsikterna på medellång investeringshorisont.

För att på kort sikt skydda sig mot fluktuationer i elpriset utnytt- jar fonden derivatinstrument och på lång sikt PPA-avtal (Power Purchase Agreement). PPA-avtal används dock inte, ifall den för- väntade riskjusterade avkastningen inte överstiger analyshu- sens elprisscenarier.

Mer information

Mer information om den specifika investeringsstrategin för varje enskild fond finns i den aktuella fondens fondspecifika stadgar och basfaktablad för investerare.

INFORMATION OM FONDBOLAGETS VERKSAMHET

I detta avsnitt beskrivs centrala principer för Fondbolagets verk- samhet, vilka ska redogöras för i fondprospektet.

Principer för ansvarsfulla investeringar

Vid val av investeringsobjekt i Fondernas portföljer implemen- terar Fondbolaget den strategi för ansvarsfulla investeringar som Ålandsbanken föreskriver och som grundar sig i Ålands- bankens hållbarhetsstrategi.

Ålandsbankens principer för ansvarsfulla placeringar finns till- gängliga på xxx.xxxxxxxxxxxx.xx/xx/xx.

På vilket sätt är hållbarhetsriskerna integrerade i investeringsbesluten

Ålandsbanken gör en helhetsbedömning av ett bolag och dess omvärld innan ett investeringsbeslut fattas. Hållbarhetsfakto- rer, såväl de som kan ses som möjligheter för bolaget som de ne- gativa riskfaktorerna, bedöms tillsammans med den finansiella analysen av bolaget. I ESG-analyser gjorda av MSCI lyks de ma- teriella hållbarhetsmöjligheterna och -riskerna fram, och de kan användas som hjälp i bolagsanalysen. Med hjälp av ESG-analys-

en kan bedömningen göras om ett bolag är ett bra investerings- objekt, vilka riskerna med investeringen är samt tidsspannet för när riskerna kan bli verklighet. Med hjälp av analysen kan även utvärderas om bolaget har tillräckliga resurser att hantera risker och om det finns en åtgärdsplan för att minska eller eliminera riskerna inom en överskådlig framtid.

I arbetet med Investeringar tar Ålandsbanken alltid hänsyn till hållbarhetsfaktorer. Ålandsbanken anser att ett företags enga- gemang för att agera ansvarsfullt inom frågor som gäller exem-

pelvis miljö, socialt ansvar och bolagsstyrning långsiktigt har förutsättningar att påverka företagets finansiella resultat i en gynnsam riktning. Företag där ledningen, styrelsen och ägare förutom traditionella affärsmässiga faktorer även beaktar håll- barhetsfaktorer, har enligt Ålandsbankens bedömning förutsätt- ningar att vara framgångsrika.

Detta mot bakgrunden av att den globala trenden i dagsläget är att både konsumenter och investerare blir mer medvetna och fö- redrar ansvarsfulla företag och produkter i sina val. Ålandsban- ken integrerar därför en bedömning av hållbarhetsfaktorer i alla investeringsbeslut. Ålandsbanken vill aktivt bidra till att skapa ett bättre och mer hållbart samhälle.

Implementering

Ålandsbankens arbete inom hållbara investeringar kan indelas i olika faser. Initialt exkluderas sådana sektorer som inte anses

hållbara och/eller har krakigt negativa hållbarhetskonsekvenser. Förutom exkluderingar strävar Ålandsbanken eker att göra an- svarsfulla investeringsbeslut avseende de finansiella instrument som väljs in i förvaltade portföljer och fonder.

Väljer bort: Uteslutning

Ålandsbanken investerar inte i bolag vars verksamhet omfattar (mer än 5 % andel av bolagets omsättning om inte annat nämns nedan):

• produktion av kontroversiella vapen

• pornografi

• penningspelsverksamhet (”gambling”)

• produktion av tobak (inkl. cannabis)

• produktion av förbränningskol

Ålandsbanken är selektiv i valet av investeringar inom bolag med produktion av alkoholhaltiga drycker.

Ålandsbanken investerar inte i bolag som fått anmärkning för att bryta mot UN Global Compact, UN Guiding Principles on Busi- ness & Human Rights, ILO Core Labour Standards OECD Guideli- nes for Multinational Enterprises. I det fall något av de befintliga bolagsinnehaven blir rödlistat för brott mot dessa konventioner, och inte visar förändringsvilja, kommer innehavet att avyttras senast inom en period av 2 år eker att händelsen konstaterades. Dessa exkluderingar gäller för samtliga fonder och portföljer kategoriserade som Artikel 8 eller 9 enligt SFDR, som förvaltas inom Ålandsbankenkoncernen.

Väljer in: Analys och investeringsprocess

Med beaktandet av exkluderingar enligt ovan erhålls ett inves- teringsunivers för vidare analys och val av enskilda investerings- objekt. I analysprocessen av enskilda investeringsobjekt iden- tifieras och beaktas för varje potentiell investering inte enbart finansiella risker och möjligheter, utan även relevanta hållbar-

hetsfaktorer som kan ha en inverkan på investeringsobjektet. En helhetsbedömning av investeringens hållbarhetsrisker och

-möjligheter görs vid varje investeringstillfälle, som en integrerad del av due diligence -processen.

För att uppnå systematik och fördjupa hållbarhetsanalysen har Ålandsbanken slutit avtal med en extern samarbetspartner. Ge- nom samarbetet erhålls tillgång till databas och analys avseen- de hållbarhetsfaktorer. Databasen omfattar bolag globalt, samt verktyg för att utvärdera hanteringen av hållbarhetsfaktorer inom investeringar. De identifierade hållbarhetsfaktorerna och

-riskerna analyseras mot information och data i den externa da- tabasen, bl.a. avseende riskklassificeringar och sannolikhet för och magnitud av de identifierade hållbarhetsriskerna. Analysen dokumenteras enligt en gemensam mall och de identifierade hållbarhetsriskerna utvärderas fortlöpande. Investeringsproces- sen ovan, inbegripet beaktandet av hållbarhetsfaktorer, gäller för samtliga fonder som förvaltas inom Ålandsbanken.

Läs mer om hållbarhetsarbetet per produkt i SFDR bilagan.

Resultaten av bedömningen av hållbarhetsriskernas troliga inverkan på avkastningen för de finansiella produkter som Ålandsbanken tillhandahåller

Ålandsbankens uppfattning är att bolag med hållbara verksam- heter kommer att prioriteras av konsumenter och investerare i ökad utsträckning, och kommer att stöda utvecklingen av dessa bolag jämfört med övriga, icke-hållbara bolag på marknaderna. Därför väljer Ålandsbanken att investera i de framstående bola- gen ur ett hållbarhetsperspektiv, och att exkludera verksamhe- ter som Ålandsbanken inte bedömer vara hållbara. Genom det- ta ekersträvar Ålandsbanken att skapa överavkastning jämfört med den underliggande marknadens avkastning. Ålandsban- ken bedömer att en avvikelse från den underliggande markna- dens sammansättning på sektor-, bransch- eller bolagsnivå kan medföra ökad risk för avvikelser mellan både fondens (alterna- tivt ”vår portföljs”) och den underliggande marknadens utveck- ling. Avvikelserna kan vara både positiva och negativa och de kan uppstå över olika tidsperspektiv.

Det är inte möjligt att exakt definiera olika faktorers inverkan på den framtida utvecklingen. Ekersom Ålandsbankens fonder (portföljer) är aktivt förvaltade, det vill säga ställningstagande, inte indexorienterade, bedömer vi inte att hållbarhetsriskerna (riskerna av bolagsval eller exkluderingar) inverkar materiellt på fondens (portföljens) avkastningsförutsättningar.

Ägarpolicy

Fondbolagets styrelse har fastställt principer för användningen av den rösträtt som hänför sig till aktieinnehav i placeringsfon- derna förvaltade av Fondbolaget.

1 § Bakgrund

Syket med denna policy är att redogöra för de principer i ägar- frågor enligt vilka Ålandsbanken Fondbolag agerar i andelsägar- nas intresse.

2 § Principer för att utöva rösträtt

Då det är motiverat, sett till fondernas och fondandelsägarnas intresse, utnyttjar vi rösträtt på ett väl övervägt sätt vid bolags- stämmor. Detta gäller främst i bolag där vi har ett innehav som är av sådan storlek att vi bedömer att det är motiverat att agera. Fondbolaget utövar ägarrollen utan krav på styrelserepresenta- tion då ett uppdrag som styrelseledamot skulle försvåra en ef- fektiv förvaltning.

3 § Principer för medverkan i valberedningsarbete

I de fall fondernas innehav kvalificerar oss för att ingå i en valbe- redning kan vi, om detta bedöms vara motiverat i fondernas och fondandelsägarnas intresse, delta i valberedningsarbetet.

4 § Uppföljning av verksamheten i bolag

Fondbolaget följer bolagen som fonderna investerar i kontinu- erligt, för att i ett tidigt skede kunna identifiera behov av dialog med dem. Uppföljningen omfattar såväl bolagens affärsmässiga och ekonomiska utveckling som kursutveckling och ESG-fakto- rer i bolagets verksamhet.

5 § Principer för arbete med ESG-faktorer

Vi analyserar ESG-faktorer med de bolag vi investerar i vid varje investeringsbeslut och löpande under innehavstiden. Vi investe- rar enbart i bolag som följer internationella normer och överens- kommelser avseende etik, miljö och hållbarhet enligt UN Global Compact.

Fondbolaget verkar, i bolag där fondernas ägande uppgår till vä- sentlig storlek, genom aktivt ägande med målsättningen att de företag som fonden investerar i sköts hållbart och ansvarsfullt, har väl sammansatta styrelser avseende kompetens, mångsi- dighet och jämn könsfördelning samt även i övrigt uppfyller krav enligt god sed för bolagsstyrning.

G § Situationer då Fondbolaget agerar som aktiv ägare

I situationer där ett bolag som fonderna har investerat i bryter mot internationella konventioner eller överenskommelser kom- mer fondförvaltaren skrikligen att dokumentera huruvida mål- sättningarna med investeringen fortfarande är aktuella (med hänsyn taget till kontroversen).

ESG-kommittén inom Ålandsbanken behandlar dessa frågor och tar ställning till ifall det som bolaget gör för att tillrättalägga sa- ken är tillräckligt, om en påverkansdialog med andra investera- re ska påbörjas eller om innehavet ska avvecklas, eller om annan åtgärd ska vidtas.

ESG-kommittén har en rådgivande roll till fondbolagets styrelse,

som är slutligt ansvarig för fondbolagets agerande enligt fast- ställda principer för ansvarsfulla investeringar.

7 § Principer för samverkan med andra aktieägare Vid kontroverser eller överträdelser av internationella normer kommer vi att initiera en dialog med bolaget tillsammans med andra investerare.

Kontaktperson i ägarfrågor är fondbolagets ESG-specialist.

Godkända marknadsplatser

Fondernas värdepappershandel sker på marknadsplatser i de regioner som omnämns i de fondspecifika stadgarna. Fondbola- get upprätthåller en förteckning över de marknadsplatser som Fonderna använder vid varje tillfälle. Fondandelsägare kan på begäran erhålla denna förteckning av Fondbolaget.

Eventuella fel vid beräkning av fondandelsvärdet

Eventuella fel som kan inträffa vid beräkningen av fondandels- värdet (”Andelsvärdeberäkningsfel”) hanteras av Fondbolaget enligt Finansinspektionens Föreskriker och anvisningar. Fond- bolaget upprätthåller en förteckning över de Andelsvärdebe- räkningsfel som bolaget konstaterat. Fondandelsägare kan på begäran erhålla denna förteckning av Fondbolaget. Andelsvär- deberäkningsfelen indelas i väsentliga och icke väsentliga fel. Ekonomisk skada som uppstått till följd av väsentliga Andels- värdeberäkningsfel ersätts av Fondbolaget (både till fondandel- sägarna och Fonderna) i det fall skadan överstiger fem (5) euro.

Vid icke väsentliga fel utgår inte ersättning till fondandelsägare.

Fondbolaget tillämpar följande gränser för väsentliga Andelsvär- deberäkningsfel beroende på den senast beräknade och publi- cerade uppgiken om årlig volatilitet för respektive placerings- fond eller AIF-fond:

Kategori Volatilitet, Gräns, väsentligt intervall ande fel % av lsvärdet
Kategori I	≥ 10 %	≥ 0,5 %
Kategori II	≥ 5 % och <10%	≥ 0,3 %
Kategori III	> 2 % och < 5 %	≥ 0,2 %
Kategori IV	≤ 2 %	≥ 0,1 %

Volatiliteten för Fonderna beräknas enligt principer för beräk- ning av volatiliteten vid beräkning av den syntetiska risk- och av- kastningsindikatorn (SRRI) till fondernas faktablad för investera- re. Nystartade fonder, för vilka en årlig volatilitet inte ännu kan beräknas, klassificeras enligt den volatilitetskategori som fon- den skulle tillhöra, baserat på den syntetiska risk- och avkast- ningsindikator (SRRI) som beräknats eller simulerats för respek- tive fond. Vid beräkning av volatiliteten används de formler som rekommenderats av Finansinspektionen.

Publicering av information om fonderna

Fondprospektet, Fondernas faktablad, Fondernas stadgar, Fon- dernas årsredovisning och Placeringsfondernas halvårsrapport samt månadsrapporter med uppgiker om senaste utveckling fås kostnadsfritt på Ålandsbankens kontor, av Fondbolaget eller på Ålandsbankens webbplats.

Placeringsfondernas årsredovisning uppgörs per den 31 decem- ber varje år och publiceras inom tre månader eker rapportda- tum. Halvårsrapporten uppgörs per den 30 juni och publiceras inom 2 månader eker rapportdatum. Månadsrapporterna upp- rättas per den sista bankdagen i varje kalendermånad och publ- iceras normalt inom 7 bankdagar eker rapportdatum.

AIF-fondernas årsredovisning och övriga rapporter kan avgiks- fritt beställas av Fondbolaget.

SAMMANFATTANDE INFORMATION OM ÅLANDSBANKENS FONDER

Samtliga Ålandsbankens fonder är registrerade i Finland och följer finsk lagstikning gällande pla- ceringsfonder (Placeringsfonder) och förvaltare av alternativa investeringsfonder (AIF- fonder).

Ålandsbanken Fondbolag | Prospekt 2024 17

Samtliga tider som anges i uppgikerna nedan avser finsk tid.

Räntefonder

Ålandsbanken Kort Företagsränta

Ålandsbanken Euro Bond Placeringsfond

Fondkategori Kort räntefond euro (UCITS) Fondkategori Medellång räntefond euro (UCITS)

Huvudsaklig Placeringsinriktning

Företagsobligationer, nordiska bolag

Huvudsaklig Placeringsinriktning

Företagsobligationer, nordiska bolag

Strategi Aktiv

SFDR-klassificering* Artikel 8

Risknivå 1) 2/7

Placeringstid 2) Rekommenderas minst 6 månader

Nominell valuta EUR

Fondandelar 3) B, D EUR, T SEK (hedge), valutasäkrad mot EUR

Marknadsförs i Finland

Startdatum 31.12.2004

Stadgarna fastställda** Fondgemensamma stadgar: 21.11.2023,

Fondspecifika stadgar: 21.11.2023

Fusioner in Ålandsbanken Multi Manager Absolute (29.12.2008)

Tidigare namn Ålandsbanken Cash Manager Portföljförvaltare Xxxxxx Xxxxxxxx

Förvaltningsavgik B: 0,45 % p.a., D, T: 0,25% p.a.

Teckningsavgik 4) 0%

Inlösenavgik 4) 0%

Minsta teckning B: 50 EUR, D: 2MEUR, T: 20MSEK Beräkning av värde Dagligen

Värdering Marknadens stängning (före 24:00)

Fondhandel Dagligen

Stopptid för orders Bankdagar 14:00 finsk tid

Strategi Aktiv

SFDR-klassificering* Artikel 8

Risknivå 1) 2/7

Placeringstid 2) Rekommenderas från 1 år

Nominell valuta EUR

Fondandelar 3) A, B, D EUR, S, T SEK (hedge), valutasäkrad mot EUR

Marknadsförs i Finland, Sverige

Startdatum 23.10.1998

Stadgarna fastställda** Fondgemensamma stadgar: 21.11.2023,

Fondspecifika stadgar: 27.01.2022

Fusioner in Ålandsbanken Corporate Bond (20.6.2005)

Tidigare namn Ålandsbanken Liquidity Portföljförvaltare Xxxxxx Xxxxxxxx

Förvaltningsavgik A, B, S: 0,69 % p.a., D,T: 0,35% p.a.

Teckningsavgik 4) 0%

Inlösenavgik 4) 0%

Minsta teckning B: 50 EUR, A: 10 000 EUR, S: 0 SEK, D: 2MEUR, T: 20MSEK

Beräkning av värde Dagligen

Värdering Marknadens stängning (före 24:00)

Fondhandel Dagligen

Stopptid för orders Bankdagar 14:00 finsk tid

Förklaringar:

* EUROPAPARLAMENTETS OCH RÅDETS FÖRORDNING (EU) 2019/2088 av

den 27 november 2019 om hållbarhetsrelaterade upplysningar som ska lämnas inom den finansiella tjänstesektorn

** Datum då stadgarna senast har fastställts. Stadgarna har fastställts i

Finland.

1) Fondens avkastnings-/risknivå beskriven med den riskindikator som anges i fondens faktablad: 1 = fonder med låg förväntad risk, 7= fonder med hög förväntad risk.

2) Den kortaste perioden som kan rekommenderas för en placering i fonden.

3) Beskrivning av fondandelsserier som anges i faktarutorna för fonderna:

- serie A: avkastningsandelar (utdelande andelar) i euro

- serie B: tillväxtandelar (ackumulerande andelar) i euro

- serie C: institutionella avkastningsandelar (utdelande an

delar) eller tillväxtandelar (ackumulerande andelar, Ålandsbanken Green Bond ESG Placeringsfond)

- serie D: institutionella andelar (ackumulerande andelar) i euro

- serie S: tillväxtandelar (ackumulerande andelar) i svenska kronor; dessa kan vara helt säkrade mot inverkan av EUR/SEK valutakursens utveckling (”SEK hedge”) eller säkrade till viss del (”SEK partiell hedge”) eller osäkrade beroende på fond.

- serie T: institutionella andelar (ackumulerande andelar) i svenska kronor

4) Tecknings- och inlösenavgiker (benämns i Sverige även köp- respekti- ve säljavgik) som anges i faktarutorna är de maximala avgiker som kan debiteras vid handel med fondandelar enligt fondernas stadgar. Under vissa förutsättningar kan rabatter beviljas på avgikerna.

Ålandsbanken Euro High Yield Placeringsfond

Ålandsbanken Green Bond ESG Placeringsfond

Fondkategori High Yield räntefond, euro (UCITS) Fondkategori Obligationsfond, euro (UCITS)

Huvudsaklig Placeringsinriktning

High Yield företagsobligationer (dvs. obligationer av lägre kreditkvalitet)

Huvudsaklig Placeringsinriktning

Företagsobligationer, med krav på att emittenten har en god nivå på hållbarhet

Strategi Aktivt val av företagsobligationer SFDR-klassificering* Artikel 8

Risknivå 1) 2/7

Placeringstid 2) Rekommenderas från 3 år

Nominell valuta EUR

Fondandelar 3) B, D EUR, S, T SEK (hedge), valutasäkrad

mot EUR

Marknadsförs i Finland, Sverige

Startdatum 1.12.2005

Stadgarna fastställda** Fondgemensamma stadgar: 21.11.2023,

Fondspecifika stadgar: 27.01.2022

Fusioner in -

Tidigare namn Ålandsbanken Multi Manager High Yield Portföljförvaltare Xxxx Xxxxx

Förvaltningsavgik B, S: 1,00 % p.a., D, T: 0,50% p.a.

Teckningsavgik 4) 0%

Inlösenavgik 4) 0%

Minsta teckning B: 50 EUR, D: 2MEUR, S: 0 SEK, T: 20MSEK

Beräkning av värde Dagligen

Värdering Marknadens stängning (före 24:00)

Fondhandel Dagligen

Stopptid för orders Bankdagar 14:00 finsk tid

(ESG), samt Gröna Obligationer

Strategi Aktiv

SFDR-klassificering* Artikel 9

Risknivå 1) 2/7

Placeringstid 2) Rekommenderas från 2 år

Nominell valuta EUR

Fondandelar 3) B EUR, C EUR, institutionell, S SEK, valutasäkrad mot EUR

Marknadsförs i Finland, Sverige

Startdatum 22.5.2019

Stadgarna fastställda** Fondgemensamma stadgar: 21.11.2023,

Fondspecifika stadgar: 27.01.2022

Fusioner in -

Tidigare namn -

Portföljförvaltare Xxxx Xxxxxxx

Förvaltningsavgik B, S: 0,70 % p.a., C: 0,35 % p.a.

Teckningsavgik 4) 0%

Inlösenavgik 4) 0%

Minsta teckning B: 50 EUR, C: 1 000 000 EUR, S: 0 SEK Beräkning av värde Dagligen

Värdering Marknadens stängning (före 24:00)

Fondhandel Dagligen

Stopptid för orders Bankdagar 14:00 finsk tid

Aktiefonder

Ålandsbanken Europa Aktie Placeringsfond

Ålandsbanken Global Aktie Placeringsfond

Fondkategori Aktiefond, Europa (UCITS) Fondkategori Global aktiefond, avkastningsinriktad

Huvudsaklig Placeringsinriktning

Aktier i europeiska bolag

Huvudsaklig

(UCITS)

Aktier och aktierelaterade värdepapper

Strategi Aktiv, värdeinriktad, maximera

Placeringsinriktning

globalt.

värdeuppgång i starka marknadslägen, strävan eker kapitalbevarande i svaga

lägen.

SFDR-klassificering* Artikel 8

Risknivå 1) 4/7

Placeringstid 2) Rekommenderas från 5 år

Nominell valuta EUR

Fondandelar 3) B, D EUR, S, T SEK (inte valutasäkrad mot EUR)

Marknadsförs i Finland, Sverige

Startdatum 1.6.2001

Stadgarna fastställda** Fondgemensamma stadgar: 21.11.2023,

Fondspecifika stadgar: 27.01.2022

Fusioner in Ålandsbanken Eco Performance (28.4.2014)

Tidigare namn Ålandsbanken Europe Value Portföljförvaltare Xxxxxx Xxxxxxxxx

Förvaltningsavgik B, S: 1,40 % p.a., D,T: 0,75% p.a.

Teckningsavgik 4) 0%

Inlösenavgik 4) 0%

Minsta teckning B: 50 EUR, S: 0 SEK, D: 2MEUR, T: 20MSEK

Beräkning av värde Dagligen

Värdering Marknadens stängning (före 24:00)

Fondhandel Dagligen

Stopptid för orders Bankdagar 14:00 finsk tid

Strategi Aktiv och långsiktigt värdeinriktad genom att främst investera globalt i bolag verksamma i flera olika länder och

inom en bredd av sektorer.

SFDR-klassificering* Artikel 8

Risknivå 1) 4/7

Placeringstid 2) Rekommenderas från 5 år

Nominell valuta EUR

Fondandelar 3) B, D EUR, S, T SEK (inte valutasäkrad mot

EUR), S-Banken Global Aktie A

Marknadsförs i Finland, Sverige

Startdatum 18.10.2000

Stadgarna fastställda** Fondgemensamma stadgar: 21.11.2023,

Fondspecifika stadgar: 27.01.2022

Fusioner in Ålandsbanken Premium 100 Global Aktie Tidigare namn FIM Mondo, FIM Global A Portföljförvaltare RBC Global Asset Management (UK) Ltd Förvaltningsavgik B, S: 1,80 % p.a., D,T: 0,75% p.a.

Teckningsavgik 4) 0%

Inlösenavgik 4) 0%

Minsta teckning B: 50 EUR, S: 0 SEK, D: 2MEUR, T: 20MSEK

Beräkning av värde Dagligen

Värdering Marknadens stängning (före 24:00)

Fondhandel Dagligen

Stopptid för orders Bankdagar 14:00 finsk tid

Förklaringar:

* EUROPAPARLAMENTETS OCH RÅDETS FÖRORDNING (EU) 2019/2088 av

den 27 november 2019 om hållbarhetsrelaterade upplysningar som ska lämnas inom den finansiella tjänstesektorn

** Datum då stadgarna senast har fastställts. Stadgarna har fastställts i

Finland.

1) Fondens avkastnings-/risknivå beskriven med den riskindikator som anges i fondens faktablad: 1 = fonder med låg förväntad risk, 7= fonder med hög förväntad risk.

2) Den kortaste perioden som kan rekommenderas för en placering i fon-

den.

3) Beskrivning av fondandelsserier som anges i faktarutorna för fonderna:

- serie A: avkastningsandelar (utdelande andelar) i euro (undantag; S-Banken Global Aktie A)

- serie B: tillväxtandelar (ackumulerande andelar) i euro

-Serie C: institutionella avkastningsandelar (utdelande andelar) eller tillväxtandelar (ackumulerande andelar, Ålandsbanken Green Bond ESG Placeringsfond)

- serie D: institutionella andelar (ackumulerande andelar) i euro

- serie S: tillväxtandelar (ackumulerande andelar) i svenska kronor; dessa kan vara helt säkrade mot inverkan av EUR/SEK valutakursens utveckling (”SEK hedge”) eller säkrade till viss del (”SEK partiell hedge”) eller osäkrade beroende på fond.

- serie T: institutionella andelar (ackumulerande andelar) i svenska kronor

- serie U: institutionella andelar (utdelande andelar) i svenska kronor

- serie V: avkastningsandelar (utdelande andelar) i svenska kronor

4) Tecknings- och inlösenavgiker (benämns i Sverige även köp- respekti- ve säljavgik) som anges i faktarutorna är de maximala avgiker som kan debiteras vid handel med fondandelar enligt fondernas stadgar. Under vissa förutsättningar kan rabatter beviljas på avgikerna.

Ålandsbanken Norden Aktie Placeringsfond

Ålandsbanken Norden Dividend Placeringsfond

Fondkategori Aktiefond, Norden (UCITS)

Fondkategori Aktiefond, Norden (UCITS)

Huvudsaklig Placeringsinriktning

Aktier i nordiska bolag

Huvudsaklig Placeringsinriktning

Aktier och aktierelaterade instrument i

nordiska bolag.

Strategi Aktiv, värdeinriktad, maximera värdeuppgång i starka marknadslägen, strävan eker kapitalbevarande i svaga

lägen.

SFDR-klassificering* Artikel 8

Risknivå 1) 5/7

Placeringstid 2) Rekommenderas från 5 år

Nominell valuta EUR

Fondandelar 3) B, D EUR, S, T SEK (inte valutasäkrad mot EUR)

Marknadsförs i Finland, Sverige

Startdatum 10.2.2015

Stadgarna fastställda** Fondgemensamma stadgar: 21.11.2023,

Fondspecifika stadgar: 27.01.2022

Fusioner in Ålandsbanken Nordic Value (29.4.2015), Ålandsbanken Finland Value (29.4.2015), Alandsbanken SICAV Nordic Growth (LU)

(24.6.2015)

Tidigare namn -

Portföljförvaltare Xxxx Xxxxxxxxxx

Förvaltningsavgik B, S: 1,40 % p.a., D,T: 0,75% p.a.

Teckningsavgik 4) 0%

Inlösenavgik 4) 0%

Minsta teckning B: 50 EUR, S: 0 SEK, D: 2 MEUR, T: 20MSEK

Beräkning av värde Dagligen

Värdering Marknadens stängning (före kl. 24:00)

Fondhandel Dagligen

Stopptid för orders Bankdagar 14:00 finsk tid

Strategi Aktiv och värdeinriktad mot finansiellt stabila bolag med en stabil affärsverksamhet, god lönsamhet och god potential för resultatutveckling. Fondens ambition är att den erhållna dividendavkastningen från fondens placeringar skall vara högre än marknadens genomsnitt.

SFDR-klassificering* Artikel 8

Risknivå 1) 4/7

Placeringstid 2) Rekommenderas från 5 år Förväntad avkastning 3) 8-12 % p.a. över en längre period Nominell valuta EUR

Fondandelar 4) A, B, C, D: EUR

S, V, T, U: SEK (inte valutasäkrad mot

EUR)

Marknadsförs i Finland, Sverige

Startdatum 1.11.2024

Stadgarna fastställda** Fondgemensamma stadgar: 21.11.2023,

Fondspecifika stadgar: 18.09.2024

Fusioner in -

Tidigare namn -

Portföljförvaltare Xxxx Xxxxxxxxxx, Xxxxx Xxxxxx

Förvaltningsavgik A, B, S, V: 1,25%

C, D, U, T: 0,75%

Teckningsavgik 5) 0%

Inlösenavgik 5) 0%

Minsta teckning A, B: 50EUR, S, V: 0SEK C, D: 2MEUR, U, T: 20MSEK

Beräkning av värde Dagligen

Värdering Marknadens stängning (före kl. 24:00)

Fondhandel Dagligen

Stopptid för orders Bankdagar 14:00 finsk tid

Ålandsbanken Nordiska Småbolag Placeringsfond

Fondkategori Aktiefond, Norden (UCITS)

Huvudsaklig Placeringsinriktning

Aktier i nordiska små- och medelstora

bolag

Strategi Aktiv och värdeinriktad mot kvalitetsbolag med hög lönsamhet och

stark resultatutveckling.

SFDR-klassificering* Artikel 8

Risknivå 1) 5/7

Placeringstid 2) Rekommenderas från 5 år

Nominell valuta EUR

Fondandelar 3) B, D EUR

S, T SEK (inte valutasäkrad mot EUR)

Marknadsförs i Finland, Sverige

Startdatum 18.5.2020

Stadgarna fastställda** Fondgemensamma stadgar: 21.11.2023,

Fondspecifika stadgar: 27.01.2022

Fusioner in -

Tidigare namn -

Portföljförvaltare Xxxx Xxxxxxxx

Förvaltningsavgik B, S: 1,6% p.a. , D, T: 0,75% p.a.

Teckningsavgik 4) 0%

Inlösenavgik 4) 0%

Minsta teckning B: 50 EUR, S: 0 SEK, D: 2MEUR, T: 20MSEK

Beräkning av värde Dagligen

Värdering Marknadens stängning (före kl. 24:00)

Fondhandel Dagligen

Stopptid för orders Bankdagar 14:00 finsk tid

Ålandsbanken Kapitalförvaltning Placeringsfond

Fondkategori Global blandfond, balanserad (UCITS)

Huvudsaklig Placeringsinriktning

Aktier och räntebärande värdepapper,

derivatinstrument.

Strategi Aktiv strategi för tillgångsallokering enligt Ålandsbankens marknadssyn.

Neutral-allokering 50 % aktieplaceringar, 50 % ränteplaceringar.

SFDR-klassificering* Artikel 8

Risknivå 1) 4/7

Placeringstid 2) Rekommenderas från 3 år

Nominell valuta EUR

Fondandelar 3) B, D EUR, S, T SEK (hedge), partiellt valutasäkrad mot EUR, Dreams (S)

Marknadsförs i Finland, Sverige

Startdatum 1.12.2005

Stadgarna fastställda** Fondgemensamma stadgar: 21.11.2023,

Fondspecifika stadgar: 27.01.2022

Fusioner in Ålandsbanken Premium 70 (12.11.2018),

Ålandsbanken Premium 30 (26.5.2021)

Tidigare namn Ålandsbanken Multi Manager 50, Ålandsbanken Balanserad Kapitalförvaltning, Ålandsbanken

Premium 50

Portföljförvaltare Xxxxxx Xxxxxxxx

Förvaltningsavgik B, S: 1,25 % p.a., D,T: 0,75% p.a.

Teckningsavgik 4) 0%

Inlösenavgik 4) 0%

Minsta teckning B: 50 EUR, S: 0 SEK, D: 2MEUR, T: 20MSEK

Beräkning av värde Dagligen

Värdering Marknadens stängning (före 24:00)

Fondhandel Dagligen

Stopptid för orders Bankdagar 14:00 finsk tid

Förklaringar:

* EUROPAPARLAMENTETS OCH RÅDETS FÖRORDNING (EU) 2019/2088 av

den 27 november 2019 om hållbarhetsrelaterade upplysningar som ska lämnas inom den finansiella tjänstesektorn

** Datum då stadgarna senast har fastställts. Stadgarna har fastställts i

Finland.

1) Fondens avkastnings-/risknivå beskriven med den riskindikator som anges i fondens faktablad: 1 = fonder med låg förväntad risk, 7= fonder med hög förväntad risk.

2) Den kortaste perioden som kan rekommenderas för en placering i fon-

den.

3) Beskrivning av fondandelsserier som anges i faktarutorna för fonderna:

- serie A: avkastningsandelar (utdelande andelar) i euro

- serie B: tillväxtandelar (ackumulerande andelar) i euro

- Serie C: institutionella avkastningsandelar (utdelande andelar) eller tillväxtandelar (ackumulerande andelar, Ålandsbanken Green Bond ESG Placeringsfond)

- serie D: institutionella andelar (ackumulerande andelar) i euro

- serie S: tillväxtandelar (ackumulerande andelar) i svenska kronor; dessa kan vara helt säkrade mot inverkan av EUR/SEK valutakursens utveckling (”SEK hedge”) eller säkrade till viss del (”SEK partiell hedge”) eller osäkrade beroende på fond.

- serie T: institutionella andelar (ackumulerande andelar) i svenska kronor

4) Tecknings- och inlösenavgiker (benämns i Sverige även köp- respekti- ve säljavgik) som anges i faktarutorna är de maximala avgiker som kan debiteras vid handel med fondandelar enligt fondernas stadgar. Under vissa förutsättningar kan rabatter beviljas på avgikerna.

Ålandsbanken Bostadsfond Specialplaceringsfond

Ålandsbanken Tomtfond Specialplaceringsfond

Fondkategori Specialplaceringsfond, Finland, (AIF- fond)

Fondkategori Specialplaceringsfond, Finland (AIF- fond)

Huvudsaklig Placeringsinriktning

Bostäder i bostadsaktiebolag i Finland

för uthyrning

Huvudsaklig Placeringsinriktning

Tomter avsedda för uthyrning till

bostadsaktiebolag i Finland

Strategi Geografiskt investerar fonden primärt i huvudstadsregionen och i övriga lokala tillväxtcentra i Finland. Fonden investerar i minoritetsandelar (målsatt nivå maximalt. 30 % av aktierna i bostadsaktiebolag) i ägarhus, inte i

s.k. hyresfastigheter. Fonden placerar huvudsakligen i nya bostäder.

SFDR-klassificering* Artikel 8

Risknivå 1) 3/7

Placeringstid 2) Rekommenderas från 5 år

Nominell valuta EUR

Fondandelar 3) A EUR, C EUR

Marknadsförs i Finland

Startdatum 31.12.2012

Stadgarna fastställda** 30.09.2023

Fusioner in -

Tidigare namn -

Portföljförvaltare Xxxx Xxxxxxxxxxx, Xxxxx Xxxxxxxx

Förvaltningsavgik A: 2,25 % p.a., C: 1,50 % p.a.

Teckningsavgik 4) 2,00%

Inlösenavgik 4) Beroende på investeringstid, se stadgar Minsta teckning A: 500 EUR, C: 500 000 EUR Beräkning av värde Kvartalsvis

Värdering Sista bankdagen varje kvartal

Fondhandel Kvartalsvis

Stopptid för orders Teckning: sista bankdagen varje kvartal,

Inlösen: avisering senast 6 månader före

önskat inlösendatum

Strategi Investeringar i tomtmark som hyrs ut enligt arrendeavtal till bostadsaktiebolag som uppför lägenhetshus på tomterna. Ett på förhand avtalat hyresgrundande värde för tomterna ger en jämn värdeökning i tomtinnehaven över tiden och en förutsägbar hyresintäkt, vilket skapar förutsättningar för en stabil och långsiktig avkastning av fonden.

SFDR-klassificering* Artikel 6

Risknivå 1) 2/7

Placeringstid 2) Investeringar i tomtmark är till sin karaktär långsiktiga. Rekommenderas

från 10 år.

Nominell valuta EUR

Fondandelar 3) A EUR

Marknadsförs i Finland

Startdatum 31.12.2015

Stadgarna fastställda** 1.1.2023

Fusioner in -

Tidigare namn -

Portföljförvaltare Xxxxx Xxxxxxxx, Xxxx Xxxxxxxxxx, Xxxxx

Xxxx

Förvaltningsavgik 1,00 % p.a.

Teckningsavgik 4) 2,00%

Inlösenavgik 4) Beroende på investeringstid, se stadgar Minsta teckning 10 000 EUR

Beräkning av värde Tertialvis (var 4:e månad)

Värdering Sista bankdagen varje tertial; april, augusti, december

Fondhandel Sista bankdagen varje tertial; april, augusti, december

Stopptid för orders Xxxxxxxx: sista bankdagen varje tertial,

Inlösen: avisering senast 6 månader före

önskat inlösendatum

Ålandsbanken Vindkrak Specialplaceringsfond

Fondkategori Specialplaceringsfond, Finland (AIF-fond)

Huvudsaklig Placeringsinriktning

Vindkraksparker i Finland och övriga Norden

Strategi Fonden placerar huvudsakligen i byggfärdiga vindkraksparker eller i vindkraksparker som redan är i drik i Finland och övriga Norden. Dessutom kan Fonden placera i produktion av annan förnybar energi, till exempel solenergi, samt lagring av energi. Den huvudsakliga avkastningen erhålls från försäljning av producerad elektricitet, samt från värdeutveckling av Fondens placeringar.

SFDR-klassificering* Artikel 9

Risknivå 1) 6/7

Placeringstid 2) Rekommendation: från 7 år

Nominell valuta EUR

Fondandelar 3) A, B, C, D: EUR, S, T: SEK

Marknadsförs i Finland, Sverige

Startdatum 31.12.2020

Stadgarna fastställda** 21.11.2023

Fusioner in -

Tidigare namn -

Portföljförvaltare Xxxxx Xxxxxxx

Förvaltningsavgik A, B, S: 1,65 % p.a., C, D, T: 1,15 % p.a.

Teckningsavgik 4) 2,00%

Inlösenavgik 4) Beroende på investeringstid, se stadgar Minsta teckning A och B: 10 000 EUR, C och D: 1 000 000 EUR, S: 100 000 SEK, T: 10 000

000 SEK

Beräkning av värde Halvårsvis: 30.6 och 31.12

Värdering Sista bankdagen varje kalenderhalvår (sista bankdagen i juni och december)

Fondhandel Sista bankdagen varje kalenderhalvår (sista bankdagen i juni och

december)

Stopptid för orders Teckning: Sista bankdagen i varje kalenderhalvår, Inlösen: Avisering senast 6 månader före önskat inlösendatum.

Förklaringar:

* EUROPAPARLAMENTETS OCH RÅDETS FÖRORDNING (EU) 2019/2088 av

den 27 november 2019 om hållbarhetsrelaterade upplysningar som ska lämnas inom den finansiella tjänstesektorn

** Datum då stadgarna senast har fastställts. Stadgarna har fastställts i

Finland.

1) Fondens avkastnings-/risknivå beskriven med den riskindikator som anges i fondens faktablad: 1 = fonder med låg förväntad risk, 7= fonder med hög förväntad risk.

2) Den kortaste perioden som kan rekommenderas för en placering i fon-

den.

3) Beskrivning av fondandelsserier som anges i faktarutorna för fonderna:

- serie A: avkastningsandelar (utdelande andelar) i euro

- serie B: tillväxtandelar (ackumulerande andelar) i euro

- Serie C: institutionella avkastningsandelar (utdelande andelar) eller tillväxtandelar (ackumulerande andelar, Ålandsbanken Green Bond ESG Placeringsfond)

- serie D: institutionella andelar (ackumulerande andelar) i euro

- serie S: tillväxtandelar (ackumulerande andelar) i svenska kronor; dessa kan vara helt säkrade mot inverkan av EUR/SEK valutakursens utveckling (”SEK hedge”) eller säkrade till viss del (”SEK partiell hedge”) eller osäkrade beroende på fond.

- serie T: institutionella andelar (ackumulerande andelar) i svenska kronor

4) Tecknings- och inlösenavgiker (benämns i Sverige även köp- respekti- ve säljavgik) som anges i faktarutorna är de maximala avgiker som kan debiteras vid handel med fondandelar enligt fondernas stadgar. Under vissa förutsättningar kan rabatter beviljas på avgikerna.

HANDEL MED FONDANDELAR

Avgiker som debiteras av fondandelsägarnas

medel vid handel med fondandelar

Teckningsavgik (benämns även köpavgik). Avser en avgik vid teckning av fondandelar som kan debiteras av teckningssum- man, innan medlen placeras i fonden. Avgiken dras av från de medel som placeraren betalar till fondens konto, och för det res- terande beloppet tecknas fondandelar.

Inlösenavgik (benämns även säljavgik). Vid inlösen av fondande- lar kan en avgik debiteras baserad på värdet av fondandelarna som inlöses. Inlösenavgiken dras av från det kapital som inlöses och den resterande summan betalas till fondandelsägaren. Fon- dandelar kan också lösas in till ett visst belopp. I sådant fall gör inlösen till ett belopp som täcker både den begärda inlösensum- man och den inlösenprovision som ska debiteras, och den be- gärda inlösensumman erläggs till fondandelsägaren eker att av- giken har debiterats.

Minimiavgik vid fondteckning- och inlösen. Ifall det tecknade el- ler inlösta beloppet, eller värdet av ett fondbyte är mindre än ett belopp som skulle föranleda en avgik om minst 1 euro, tillämpas 1 euro som minimiavgik. Denna avgik är rabatterad med 20 % vid handel med fondandelar genom Ålandsbankens internetkon- tor, och utgör i detta fall således 80 cent.

Handelsavgik vid inlösen. Vid inlösen av andelar i AIF-fonder de- biteras en handelsavgik av det inlösta beloppet. Handelsavgif- ten tillfaller fonden, som kompensation för sådana kostnader som en avyttring av egendom i Fonden kan förorsaka. Närma- re uppgiker om handelsprovisionen framgår av AIF-fondernas stadgar.

Avgiker som debiteras löpande av

Fondernas medel

Fast förvaltningsavgik. Förvaltningsavgiken erläggs Fondbola- get och är avsedd att täcka Fondbolagets kostnader för förvalt- ning, administration, marknadsföring och försäljning av fonden. Förvaltningsavgiken inkluderar en förvaringsavgik som fonden betalar till förvaringsinstitutet för förvaring av fondens tillgång- ar. Den fasta förvaltningsavgiken är färdigt avdragen då fondan- delens dagsvärde publiceras.

Prestationsrelaterad förvaltningsavgik (Avkastningsbaserat arvo- de). Utöver den fasta förvaltningsavgiken kan Fondbolaget av vissa fonder debitera en prestationsrelaterad avgik. Avgiken debiteras under förutsättning att fondens avkastning överträf- far vissa fastställda kriterier. Den prestationsrelaterade förvalt- ningsavgiken beräknas för respektive fondandels-serie enligt de kriterier som framgår av stadgarna för aktuell fond. Den presta- tionsrelaterade förvaltningsavgiken är färdigt avdragen då den berörda fondandelens dagsvärde publiceras.

under vissa förutsättningar

Ålandsbankens kunder som har avtal om diskretionär portfölj- förvaltning med volymbaserad förvaltningsprovision

Ovan nämnda kunder är berättigade att teckna andelar av se- rie C i Ålandsbanken Bostadsfond Specialplaceringsfond, oav- sett teckningsbelopp. Dessa kunder är likaså befriade från tecknings-, inlösen och bytesavgiker vid handel med samtliga Fondbolagets Fonder, dock inte från inlösenprovision vid inlösen i AIF-fonderna, ekersom denna provision är en kostnadsersätt- ning som tillfaller den aktuella Fonden.

Ålandsbankenkoncernens personal

Ålandsbankenkoncernens är, som en personalförmån, berättiga- de att teckna och byta fondandelar utan avgik, samt att teckna C-andelar i Ålandsbanken Bostadsfond Specialplaceringsfond och D-andelar i Ålandsbanken Vindkrak Specialplaceringsfond, oavsett teckningsbelopp.

Handel med fondandelar i Sverige

Till följd av skillnad i praxis mellan marknaderna i Finland och Sverige uppbärs normalt inte tecknings-, inlösen eller bytesav- giker vid handel med fondandelar i Sverige (oavsett typ av fon- dandelar eller fondandelsseriens valuta). Detta omfattar dock inte handelsavgiken vid inlösen i AIF-fonderna vilken alltid debi- teras enligt den aktuella fondens stadgar, ekersom provisionen är en kostnadsersättning som tillfaller fonden.

Fondhandel via externa distributörer

Ålandsbankens fonder förmedlas enligt avtal av vissa externa distributörer. Dessa kan tillämpa avgiker som avviker från de av- giker som Ålandsbanken debiterar vid fondhandel.

En fonds placeringar i annan Ålandsbanken fond

En av Fondbolag förvaltad Fond kan placera i fondandelar i en annan av Fondbolaget förvaltad Fond. Detta kan ske t.ex. för förvaltning av fondens kassamedel (t.ex. då en aktiefond pla- cerar av sina kassamedel i en räntefond). För sådana investe- ringar återbär Fondbolaget hela förvaltningsarvodet av den un- derliggande Fonden till den Fond som placerat i en annan av Fondbolaget förvaltad fond. Fondbolaget debiterar inte hel-

ler tecknings- eller inlösenavgiker för en av Fondbolaget förval- tad Fonds placeringar i en annan av Fondbolaget förvaltadFond. Detta för att garantera att Fonderas placeringar i andra av Fond- bolaget förvaltade fonder är ett kostnadseffektivt sätt att förval- ta fondernas medel ur fondandelsägarnas perspektiv.

Ersättningar till distributörer av fondandelar

Fondbolaget erlägger normalt de avgiker som uppbärs vid fond- handel, samt i vissa fall en andel av Fondens förvaltningsavgik, som ersättning för distribution av fondandelar till de externa distributörer som Fondbolaget har avtal om distribution av fon- dandelar med.

INFORMATION OM RISKER I ANSLUTNING TILL FONDPLACERINGAR

Allmänt om risker av placeringar

Med risk avses den osäkerhet som hänför sig till utfallet av av- kastningen på placeringen. I praktiken innebär risken att avkast- ningen på placeringen kan bli lägre eller högre än väntat, eller att de placerade medlen kan gå helt eller delvis förlorade.

Informationen som nedan presenteras om de vanligaste place- ringsinstrumenten, och riskerna förknippade med dessa, är inte uttömmande.

Placerare i fonder är direkt exponerade mot en marknadsrisk med vilket avses den risk som följer av fondens investeringar i värdepapper och derivatinstrument på de marknader (tex. aktie, ränte-, valuta- och fastighetsmarknaden) där fonden investerar. Marknadsrisken innebär att värdet på fondens investeringar och därmed fondandelens värde kan stiga eller sjunka beroende på marknadens utveckling.

Utöver de underliggande marknadernas avkastning är fondens utveckling också beroende av hur framgångsrik fondens port- följförvaltning och investeringsstrategi är, vilket benämns ak- tiv risk. Detta gäller speciellt för aktivt förvaltade Fonder, vilka samtliga av Fondbolaget förvaltade Fonder är.

Med aktivt förvaltade fonder avses fonder som utgående från en bedömning av det aktuella marknadsläget aktivt väljer så- dana investeringar som bedöms optimera avkastningen i var- je läge. En aktivt förvaltad fond förväntas periodvis avvika rätt

mycket från den underliggande marknadens utveckling mätt en- ligt fondens jämförelseindex. Avvikelserna kan vara både positi- va och negativa. Syket med en aktiv förvaltning är dock att mätt över en längre period (5–7 år) ska överträffa jämförelseindexets utveckling. Risken för att fondens portföljförvaltare gör en fel- bedömning vid investering av fondens medel, eller att fondens investeringsstrategier inte fungerar som avsett är en del av den aktiva risken. Risken för att fondens avkastning avviker från den underliggande marknadens avkastning är mindre i en passivt förvaltad fond (t.e.x. en indexfond eller fond med indexnära för- valtning).

Risken för variationer i fondandelens värde åskådliggörs genom ett riskmått som benämns volatilitet. Volatiliteten anger hur sto- ra variationerna i fondandelens värdeutveckling är. Ju högre fondens årliga volatilitet är, desto större är risken för värdeför- ändringar. En placerare kan vid inlösen av fondandelar, beroen- de på vilken fondens utveckling har varit, vid inlösen av fon- dandelar få tillbaka ett belopp som understiger det kapital som ursprungligen placerades i fonden. Normalt redovisas uppgiker om historisk avkastning för fonder i rapporter och övrigt infor- mationsmaterial. Historisk utveckling är inte en garanti för kom- mande avkastning.

Reglerna för fonders investeringar bygger på en princip med di- versifiering (riskspridning). Diversifieringen är avsedd att minska den risken som följer av enskilda värdepapper i fonderna. Det- ta innebär dock inte att fonden inte är exponerad för marknads- risk, ekersom priserna på enskilda placeringar i fonden ändras till följd av den allmänna marknadsutvecklingen.

En annan riskaspekt som en placerare bör beakta är fondens lik- viditetsrisk. Likviditetsrisk avser risken för att placeringarna i fonden inte kan omsättas till kontanta medel inom planerad tid eller till önskat pris. Detta kan inverka på fondandelens värde, om fonden blir tvungen att sälja värdepapper vid en ogynnsam tidpunkt. Likviditetsrisken förstärks i exceptionella marknads- lägen, t.e.x. då handel inte bedrivs i normal omfattning, vilket kan föranleda att skillnaden mellan köp- och säljnoteringarna för värdepappren är stor (eller att noteringar saknas helt). Inlö- sen av fondandelar kan i sådana fall ta längre tid i anspråk än normalt. Under vissa förutsättningar kan inlösen avbrytas för att inte orsaka skada för fonden eller fondandelsägarna.

Likviditetsrisken är beroende av vilken av typ fond som är aktu- ell. En fond som placerar i börshandlade aktier på stora välfung- erande marknader, eller en räntefond med placeringar i allmänt handlade ränteinstrument med höga kreditbetyg har en förhål- landevis låg likviditetsrisk, medan olika specialfonder kan ha be- tydligt högre likviditetsrisk, till följd av placeringarnas karaktär.

Med settlementrisk avses risken för att motparten vid värde- pappershandel underlåter att handla i enlighet med avtalade villkor, även om den andra parten har uppfyllt sina avtalsför- pliktelser. Settlementrisken är större vid värdepappers- och va- lutatransaktioner mellan olika kontinenter, ekersom clearing av affärerna kan ske i olika tidszoner och är i allmänhet större på tillväxtmarknadernas värdepappersmarknader än på de tradi- tionella utvecklade marknaderna.

En fond är vidare exponerad mot operativa risker i Fondbo- lagets verksamhetsprocesser. Regelverken för fondverksam- heten ställer höga krav på att Fondbolaget bedriver fondverk- samheten tillförlitligt och säkert. Fondbolaget är ålagt att hålla fondandelsägare och fonderna skadefria vid förluster pga. ope- rativa risker, tex. för konsekvenser av fel i beräkningen av fon- dandelsvärdet.

Med Force Majeure-risker avses avtalsoberoende faktorer som orsakar oväntade och oöverstigliga följder, vilka utgör en risk för verksamhetens kontinuitet och vilka avtalsparterna inte ansva- rar för. Force Majeure risker är till exempel allvarliga naturkata- strofer, uppror, strejker och krigstillstånd. En realisering av Force Majeure-risker kan ha en betydande inverkan på till exempel pri- set på de värdepapper eller tillgångar som är placeringsobjekt för fonden. Till följd av detta kan en realisering av Force Majeu- re-risker också inverka på tidpunkten för verkställande av inlö- sen av fondandelar.

Skatte- och juridisk risk innebär risk för att relevanta beskatt- ningsregler och/eller andra relevanta lagar och regler är oklara eller ändras. Detta gäller i synnerhet på tillväxtmarknader.

Risker av olika typer av fonder och tillgångsslag

Placeringsfonderna indelas enligt placeringsobjekt i kategorier som aktiefonder, räntefonder, blandfonder (kapitalförvaltnings- fonder) och övriga fonder. Fondernas exponering mot olika ris- ker följer av de risker som härrör sig från fondernas underlig- gande tillgångsslag och marknader. Fonder av olika kategorier är således behäkade med risker som är typiska för respektive tillgångsslag. Fondernas exponering mot risker av enskilda till- gångsslag är desto större ju mer fondens placeringar har kon- centrerats till en viss tillgångskategori (t.e.x. aktier eller ränte- instrument). I fonder som placerar i enskilda tillgångsslag kan förändringar i framtidsutsikterna för de aktuella tillgångsslagen ha en betydande inverkan på fondens värde. Vidare kan fonder- na exponeras mot en koncentrationsrisk om de är inriktade på speciella branscher/sektorer på marknaden eller geografiska områden eller har en hög koncentration till en specifik bransch eller område.

Risker av Fondernas aktieplaceringar

En fond som placerar i aktier är alltid behäkad med aktiemark- nadsrisk, dvs. risk för att fondens värde varierar till följd av mark- nadsutvecklingen. Fondandelens värde kan variera krakigt på kort sikt.

En fond som placerar på enskild aktiemarknad har en högre kon- centrationsrisk än en fond som sprider sina investeringar på fle- ra marknader till exempel geografiskt och/eller olika branscher. För att hantera risken av kortsiktiga krakiga fluktuationer i vär- deutvecklingen rekommenderas normalt en längre placerings- horisont i aktiefonder. En lång placeringstid ökar sannolikheten för positiv avkastning och minskar sannolikheten för negativ av- kastning.

Placeringar i aktier kan vidare vara behäkade med marknads- specifika risker. I synnerhet i länder som kategoriseras som till- växtmarknader är transparensen i handel och prissättning, marknadens effektivitet, likviditet, marknadsinfrastruktur, det politiska och rättssystemets tillförlitlighet, informationsgång och lagstikning inte nödvändigtvis på samma nivå som på ut- vecklade marknader. På grund av detta kan prisbilden på till- växtmarknadernas aktiemarknader vara mer volatil. Likvidi- tetsaspekterna av enskilda aktier kan också temporärt påverkas av handelsstopp som kan förekomma på aktuell marknad.

En fond som är riktad till ett visst geografiskt område expone- ras mot geografisk risk för den aktuella regionen. Med geografisk risk menas t.e.x. att ändringar i framtidsutsikterna för en viss re- gion kan ha en betydande inverkan på marknadsutvecklingen i den aktuella regionen varvid fondens utveckling kan avvika be- tydligt från värdeutvecklingen på bredare aktiemarknader. Vid

ökad volatilitet på marknaden brukar en s.k. randområdesef- fekt förekomma, vilket betyder att utvecklingen i mindre centra- la geografiska regioner kan vara mer volatil än på de mer centra- la marknaderna.

Motsvarande högre riskprofil gäller även i ett branschperspek- tiv. Fonder som investerar i enskilda branscher eller fokuserar på ett fåtal branscher riskerar därför att vara mera volatila än bre- dare fonder.

Vidare kan risken i en aktiefond härledas av placeringsobjektens storlek. Aktier i stora bolag med stort marknadsvärde anses i all- mänhet vara behäkade med lägre risk än aktier i mindre bolag.

Av fondens placeringar i annan valuta än euro uppstår en valuta- risk mot euron. Ju fler placeringar fonden har i annan valuta än euro, desto bredare är fondens exponering mot valutarisk. Om en annan valuta försvagas jämfört med euro inverkar detta ne- gativt på fondandelens värde, medan en förstärkning av valutan inverkar positivt på fondandelens värde.

Aktiv portföljförvaltning föranleder att fonden är exponerad mot en s.k. aktiv risk till följd av fondens syke att överträffa den un- derliggande marknadens utveckling enligt fondens jämförel- seindex. I en aktivt förvaltad fond förväntas fondandelens vär- deutveckling avvika från jämförelseindexets utveckling på grund av den aktiva risken. Fonder med passiv portföljförvaltning strä- var däremot eker att i så hög grad som möjligt placera i enlighet med jämförelseindexets innehåll av värdepapper. Utvecklingen av en sådan fond speglar normalt långt jämförelseindexets ut- veckling, vilket medför att den aktiva risken är mycket låg eller nära noll.

Risker av fondernas placeringar i ränteinstrument I grunden fungerar värderingen av ränteinstrument så att om räntenivån stiger minskar värdet på fondens befintliga place-

ringar, ekersom räntan på nyemitterade obligationer stiger, och dessa således avkastar bättre än tidigare emitterade obligatio- ner med lägre ränta i ett tidigare lägre ränteläge. Då räntenivån sjunker ökar däremot värdet på fondens befintliga placeringar i räntebärande värdepapper, ekersom dessa betalar en högre ku- pongränta.

Fondens känslighet för förändringar i räntenivån anges med ett riskmått som kallas ränterisk. Ränterisken är beroende av den återstående genomsnittliga löptiden för ett ränteinstrument. Ju längre tid det är tills värdepappret ger kassaflöden i form av rän- tebetalningar och slutligen förfall (återbetalning av nominellt värde) desto mer påverkas ränteinstrumentets värde av föränd- ringar i räntenivån. Känsligheten för förändringar i räntenivån kan minskas genom att fonderna placerar i obligationer med rör- lig ränta. Det är obligationer vilkas kupongränta anpassas konti- nuerligt under löptiden till gällande räntenivå. För dessa obliga- tioner beaktas ränterisken fram till följande räntefixeringsdag. Även risken av obligationens nominella värde beräknas med an-

tagandet att hela kapitalet återbetalas vid tidpunkten för näs- ta räntefixering och sedan börjar löpa på nytt enligt nya ränte- villkor.

Ränterisken mäts genom en s.k. modifierad duration som beräk- nas för fondens ränteplaceringar i snitt. Den modifierade dura- tionen anger i procent hur mycket fondens värde beräknas sti- ga eller sjunka vid en förändring om 1 % -enhet i den allmänna räntenivån. Om fondens modifierade duration är exempelvis 1,00 beräknas fondens värde öka med 1 % om den allmänna rän- tenivån sjunker med en procentenhet. Om den allmänna rän- tenivån stiger med en procentenhet beräknas fondens värde i motsvarande grad sjunka med 1 %. För korta räntefonder (rän- teplaceringar med kort duration) och räntefonder som placerar i instrument med rörlig ränta är ränterisken lägre. För långa rän- tefonder är ränterisken högre.

Ränteinstrument är exponerade mot en kreditrisk, dvs. risken för en situation där emittenten av ett räntebärande värdepap- per inte klarar av att fullgöra återbetalningen på ett överens- kommet sätt. Emittentens återbetalningsförmåga värderas med den kreditriskpremie, dvs. det krav på tilläggsavkastning i för- hållande till avkastning av lån till emittenter med ytterst låg risk (t.e.x. solida staters obligationer) som marknaden kräver, för att låna pengar till en emittent. Fondernas placeringar speciellt i fö- retagsobligationer påverkas av kreditrisken. I ett osäkert läge på räntemarknaden ökar kravet på tilläggsavkastning för riskta-

gande, vilket kan påverka fondens befintliga innehav i företagso- bligationer negativt. I ett normalläge på marknaden erbjuder placeringar i företagsobligationer dock en möjlighet till tilläggs- avkastning.

För att hantera kreditrisken i en fond kan fonden ha olika place- ringsbegränsningar, t.e.x. krav på att emittenter eller garanter har en kreditvärdighet på minst en viss fastställd lägsta nivå. Ju längre lånets återstående löptid är desto större är kreditrisken.

Obligationer med rörlig ränta är lika känsliga för ändringar i kre- ditriskpremierna som obligationer med fast ränta, trots att de som ovan nämnts inte är mycket känsliga för ändringar i ränte- nivån.

Risker i blandfonder

Blandfonder investerar i både aktier och ränteinstrument. Ris- kerna i en blandfond följer därmed av de risker som är förknip- pade med placeringar i aktier och ränteinstrument enligt ovan. Den totala riskbilden för en blandfond påverkas vidare av i vilket förhållande blandfonden investerar i de olika tillgångsslagen.

Blandfondens exponering mot marknadsrisk är i utgångsläget högre i en fond med en hög andel aktieplaceringar, ekersom ak- tieplaceringar förväntas ha en högre risk och avkastningspoten- tial än ränteinstrument.

Ökad eller minskad marknadsrisk genom derivatinstrument

Fonderna kan enligt sina stadgar utnyttja derivatinstrument i sin placeringsverksamhet. Genom derivatinstrument kan fondens exponering mot valda tillgångsklasser ökas eller minskas. Ge- nom ökad eller minskad exponering mot marknaden ökas eller minskas marknadsrisken av fondens placeringar.

Specifika risker förknippade med investeringar i

vissa fonder

Ålandsbanken Bostadsfond Specialplaceringsfond Prisrisk/marknadsrisk. Bostadsprisernas och hyresmarknadens utveckling är beroende av den ekonomiska utvecklingen i sam- hället. Det kan det finnas tillfällen då något av fondens bostads- innehav inte kan säljas till gängse värde, eller att försäljningsti- den förlängs, vilket kan påverka förutsättningarna för att lösa in fondandelar.

Teknisk risk. De tekniska egenskaperna för något av fondens bo- stadsinnehav kan förändras överraskande. Fonden strävar eker att hantera denna risk med hjälp av noggranna analyser av bo- städernas skick. Den tekniska risken strävas också eker att han- teras genom att fonden primärt köper in nyproducerade bostä- der.

Risk av hävstång med kreditfinansiering. Fonden kan uppta kre- dit för sin investeringsverksamhet till ett belopp som motsvarar hälken (50 %) av fondens totala tillgångar. Med fondens totala tillgångar avses det totala värdet av tillgångarna enligt fondens balansräkning, i detta sammanhang benämnt ”GAV” (Gross As- set Value). GAV värdet inkluderar både investeringar med det ka- pital som andelsägarna placerat i fonden och investeringar med belånat kapital, samt värdet av orealiserad värdeförändring och upplupna intäkter. Om fonden utnyttjar maximal tillåten lång- siktig belåning medför detta teoretiskt en investeringsgrad om 200 %, beräknat på det kapital som andelsägarna placerat i fon- den. Genom detta kan fonden effektivt skapa avkastning på en portföljmassa, som kan uppgå till det dubbla värdet av det kapi- tal andelsägarna har placerat i fonden. Belåningen ökar fondens avkastning, men medför samtidigt en större risk till följd av ökad exponering mot marknaden.

Likviditetsrisk. Avser en risk för att fondens investeringar inte kan omsättas till kontanter inom planerad tid eller till det som kan anses vara gängse värde (se även ”Prisrisk”). I en sådan situation kan utförandet av inlösenorders i fonden under vissa förutsätt- ningar ta en längre tid än förväntat. Fonden strävar eker att han- tera likviditetsrisken genom att främst placera i mindre, relativt standardiserade bostäder i områden med en väl fungerande bo- stadsmarknad.

Risk för uteblivna hyresintäkter. En operativ risk i uthyrningsverk- samheten kan aktualiseras i det fall bostäder som fonden in- vesterat i inte kan hyras ut som planerat eller till förväntade hy-

resnivåer. Fonden strävar eker att hantera denna risk genom samarbete med professionella aktörer som har lång erfarenhet av hyresmarknaden, samt att noggrant välja i vilka områden och vilken typs bostäder fondens medel investeras.

Ålandsbanken Tomtfond Specialplaceringsfond Likviditetsrisk. Likviditetsrisken är den enskilt mest beaktansvär- da risken vid investeringar i tomtmark, till följd av tomtmarkna- dens karaktär. Likviditetsrisken innebär för en placerare en risk för att inlösen av fondandelar kan ta längre tid än förväntat. Det- ta kan aktualiseras om fonden måste sälja tomter för att anskaf- fa likvida medel för att ha möjlighet att utföra inlösenorder och betala inlösen. Försäljning av tomter kan ta lång tid. För att ge fonden en möjlighet att hantera sin likviditetssituation, ska be- gäran om inlösen av fondandelar lämnas senast 6 månader före önskat inlösendatum. Teckning och inlösen av fondandelar sker den sista bankdagen varje tertial (dvs. i december, april och au- gusti). Det betyder att en inlösenbegäran för att utföras i decem- ber ska lämnas senast i juni, begäran till april ska lämnas senast i oktober (året före) och begäran till augusti senast i februari. Om fonden inte har tillräckliga likvida medel, görs inlösen vid följan- de handelstillfälle, förutsatt att fonden då har tillräckliga likvida medel. Detta innebär att en inlösenbegäran kan bli senarelagd med 4 månader eller mer, räknat från den handelsdag som inlö- senbegäran ursprungligen var avsedd att utföras vid.

Prisrisk. Med prisrisk avses risken för inverkan av fluktuationer i tomternas marknadspris på fondens värde. Genom att fonden avtalar om det årliga värdet av tomterna i förväg med hyresta- garna, och att hyresnivån är kopplad till levnadskostnadsindex- ets utveckling kan prisrisken hållas på en mycket låg nivå.

Teknisk risk. Med teknisk risk avses oförutsedda händelser av teknisk karaktär som har en värdesänkande inverkan på en tomt som fonden äger. Fonden samarbetar med etablerade byggbo- lag som uppför lägenhetshus på respektive tomter och som har god expertis på området. Byggbolaget gör alltid en genomgång och undersökning av tomtmarken före köp innan bygget börjar. Detta ska minimera risken för oväntade upptäckter. Byggbola- get lämnar normalt 10 års garanti på uppförda byggnader till det bostadsaktiebolag som är hyrestagare av fonden. Fonden sam- arbetar endast med motparter som är finansiellt stabila och som kan sköta eventuella åtaganden som föranleds av tekniska pro- blem. Därtill förutsätter fonden att hyrestagaren har fullvärdes- försäkring för bostadshuset på området och det föreligger ock- så en skyldighet för hyrestagaren att bygga ett nytt bostadshus i det fall det existerande bostadshuset totalförstörs.

Risk av oförutsedda faktorer. Med oförutsedda faktorer avses

t.e.x. förändringar i omgivningen som fonden inte kan förutse el- ler påverka, t.e.x. ändrad planering i närområdet för någon av fondens tomter, som påverkar värdet av tomten negativt (kan givetvis även vara positivt). Fonden analyserar noggrant tom- tens läge och gällande planer för närområdet före köp. Alla tom- ter är färdigt planerade så överraskningar i planeringsskedet för-

väntas inte ske. Skulle något oförutsett inträffa är hyrestagaren ändå förpliktad att lösa in tomten till det på förhand överens- komna priser i hyresavtalet, vilket minskar den eventuella risken för fondens vidkommande.

Motpartsrisk. Med motpartsrisk avses risken för att fondens av- talspart (i första skedet ett byggbolag, däreker ett bostadsak- tiebolag som hyrestagare) inte kan fullfölja sina åtaganden t.e.x. av ekonomiska orsaker, vilket kan leda till ekonomisk skada för fonden. För att hantera risken samarbetar fonden endast med etablerade entreprenörer och följer kontinuerligt upp byggpro- jektens utveckling. Då bostadshusen byggts klart och bostads- aktiebolaget har tagit över hyreskontraktet med fonden ska bo- stadsaktiebolaget ses som en mycket stabil motpart för fonden.

Ålandsbanken Vindkrak Specialplaceringsfond Konkurrens om lämpliga investeringsobjekt kan öka. Fonden konkurrerar om lämpliga investeringsobjekt och -projekt med andra aktörer och investerare. Konkurrensen kan hårdna över tid och påverka investeringsobjektens anskaffningspriser och därmed ha en negativ inverkan på fondens avkastning. Fondens framgång är beroende av dess fondförvaltares (Ålandsbanken Fondbolag Abs) förmåga att hitta lönsamma investeringsobjekt för fonden.

Risk förenad med vindparksprojektens licensiering. Trots att fon- den främst investerar i byggfärdiga vindkraksparker med bygg- nadslov eller vindkraksparker som redan är i drik, är projekten i projekteringsskedet förenade med en risk att licensieringen för- dröjs. Byggandet av vindparker förutsätter, förutom planlägg- ningsbeslut eller avgörande av planeringsbehov som möjliggör byggandet, även olika andra tillstånd som är förknippade med myndigheternas prövningsrätt och olika hörande- och besvärs- föraranden som kan ta till och med flera år och fördröja vind- parksprojektens licensiering och genomförande.

Risk förenad med skuldfinansiering. Belåningen ökar fondens av- kastning, men medför samtidigt en större risk till följd av ökad exponering mot marknaden. Tillgång till och pris på finansiering kan variera betydligt i olika marknadssituationer. Detta kan ha negativ inverkan på avkastningen på fondens investeringar och fondens förmåga att konkurrera om investeringsobjekt.

Risker förenade med teknologin. Fondens inkomster är i hög grad beroende av elproduktion med vindturbiner. Vindturbintekno- login är en beprövad teknologi och vindturbiner har i större ska- la använts för elproduktion sedan början av 2010-talet i Finland och globalt ännu längre. Vindturbinerna utvecklas dock konti- nuerligt och utnyttjande av nya teknologier i nya turbiner inne- bär risker. Trots att teknologirisken genom avtal skulle överföras på vindkraksleverantören, är det totala riskbeloppet beroen-

de av tolkningen av avtalet och leverantörens betalningsförmå- ga. Vindparkens övriga anläggningar anses inte vara exponerade mot betydande teknologirisker.

Oförutsedd ökning av investerings-, driks- och underhållskostna- der. Vindkraksinvesteringarnas lönsamhet är delvis beroende av investerings- och drikskostnadernas storlek och utfall eker att vindkraksverket tagits i bruk och under hela dess livscykel. Om de faktiska kostnaderna blir högre än vad som beräknats i inves- teringsstadiet, sänker detta fondens värde och minskar investe- rarnas framtida avkastning.

Risk gällande utveckling av elpris och avgik för balansfel. Elpriset på den gemensamma nordiska elmarknaden bestäms på lång sikt av många faktorer, såsom det globala naturgaspriset och priset på utsläppsrättigheter i Europa, samt enligt balansen mel- lan utbud och ekerfrågan. På kortare sikt påverkas elpriset där- till av den hydrologiska balansen i Norden, temperaturen samt krakverkens och överföringslinjernas tillgänglighet. Ekersom speciellt de långsiktiga drivfjädrarna är förknippade med bety- dande osäkerhet, kan investeringarna i vindkraksparker visa sig vara mindre lönsamma än vad som förväntats. Elproduktion ge- nom vindkrak är därtill förenad med en risk för att det s.k. kanni- baliseringsfenomenet (dvs. elmarknaden prissätter vindkraken lägre än den s.k. baslastproduktionen) förstärks i Norden. Den framtida utvecklingen av elpriset anses vara den enskilt störs-

ta risk som fonden är exponerad mot. Avgiken för balansfel be- skriver den kostnad som vindkraksparken belastas med, om den faktiska produktionen avviker från produktionsprognosen. Storleken av avgiken för balansfel påverkas av den produktions- mängd som är beroende av väder (främst vindkrak) i Norden, men även av att prognosernas noggrannhet utvecklas.

Risker förenade med mängden av producerad el. Vindkrakspar- kens produktion kan vara klart lägre än vad som antogs under förstudiefasen. Produktionen kan därtill variera mellan olika månader och år, till följd av vindmängden eller anläggningens el- ler elnätets bristande tillgänglighet.

Risker förenade med Fondens likviditet. Fondandelar kan tecknas och inlösas två gånger per år. I en exceptionell marknadssitua- tion kan inlösenbeloppen bli högre än teckningsbeloppen och fondens likvida medel, operativt kassaflöde eller ett kortfristigt lån som kan lykas inte täcker inlösenbehovet. Då uppstår expo- nering mot likviditetsrisk och vid likviditetshanteringen måste man utnyttja även andra instrument. Å andra sidan ska man be- akta att fondandelsägarna ska lämna in sina inlösenorder sex månader före följande inlösentillfälle, vilket innebär att port- följförvaltaren och Fondbolaget har tillräckligt med tid för att vidta de åtgärder som likviditetshanteringssituationen kräver. Försäljningstiden av en hel vindkrakspark eller delar av parken antas vara 5 till 12 månader. Fonden kan även enligt sina stad- gar uppta en kortfristig kredit om 1/3 av sina tillgångar för att täcka inlösenbeloppen.

Motpartsrisk. Under vindkraksparkens byggnadstid har fonden motpartsrisk (konkurs eller annat insolvensförfarande) gente- mot vindturbinleverantören och andra entreprenörer. Fonden

kan utkontraktera en betydande del av tjänsterna för vindkraks- produktionens operativa verksamhet, då tjänsteleverantörernas förmåga att på överenskommet sätt uppfylla sina skyldigheter (t.ex. gällande vindkrakverkens underhåll) utgör en motparts- risk. Om den elektricitet som producerats med fondens inves- teringsobjekt säljs till stora elkonsumenter, såsom energibolag eller industri, genom bilaterala långfristiga elförsäljningsavtal, är då även elförsäljningen förenad med en motpartsrisk. Ovan- nämnda parters förmåga att klara av sina skyldigheter på över- enskommet sätt kan inverka negativt på fondens värde och av- kastning.

Ändringar i lagstikning och rättspraxis gällande verksamheten. Fonden är beroende av en gynnsam rättslig miljö gällande dess investeringsobjekt. Speciellt de för fonden och dess investe- ringsobjekt negativa förändringarna i lagstikning, myndighets- bestämmelserna eller rättspraxisen och deras tolkning gällande markanvändning och byggande samt beskattning och miljö kan öka fondens kostnader eller på annat sätt inverka negativt på fondens värde och intäkter. Exempelvis den framtida fastighets- skattenivån är en sådan risk.

Nyckelpersonrisk. Kunnandet gällande vindkraken och energi- marknaden är koncentrerat på vissa personer. Eventuell förlust av dessa personer försvårar genomförandet av transaktioner och aktiv portföljförvaltning.

CENTRALA BEGREPP

Nedan beskrivs närmare betydelsen av vissa begrepp som före- kommer i uppgikerna om fonderna i detta prospekt, fondernas stadgar, faktablad och periodiska rapporter.

Duration

Durationen utgör ett mått på hur känslig en fonds ränteplace- ringar är för ändrade räntor. Ju längre duration desto högre rän- terisk. Duration avser den tid, inom vilken ränteinstrumenten ska återbetalas. Tiden mäts i år. Durationen beskriver situatio- nen i fondens portfölj (viktat genomsnitt) per det datum som rapporten avser.

Ränterisk

Ränterisken avser risken för värdeförändring i en ränteplace- rings marknadsvärde vid förändringar i ränteläget. Ränterisken anger den procentuella förändringen i ränteplaceringens mark- nadsvärde vid en förändring av det allmänna ränteläget med en procentenhet. Ränterisken beskriver situationen i fondens port- följ per det datum som rapporten avser.

Omsättningshastighet

Omsättningshastigheten anger omsättningen av värdepapper i fondens portfölj. Omsättningshastigheten beräknas genom att värdet av köpta värdepapper och värdet av sålda värdepapper summeras. Från denna summa avdras värdet av teckningar och inlösen i fonden. Det värde som erhålls divideras med fondens

genomsnittliga värde. Genom detta beräkningssätt är avsikten att eliminera effekten av värdepappersaffärer som gjorts för att hantera inflödet eller utflödet av kapital i fonden och i stället visa den omsättning av värdepapper som gjorts för att förvalta fondens direkta portföljmedel. Om fondens omsättningshastig- het är 50,00 innebär det att hälken av fondens värdepapper om- satts under den aktuella perioden.

Provisionsandel till närstående

Provisionsandel till närstående avser de förmedlingsprovisio- ner som fonden har erlagt till bolag som enligt lagen om in- vesteringstjänster hör till samma konsolideringsgrupp som Fondbolaget. Andelen förmedlingsprovisioner till närstående värdepappersföretag anges som en procentuell andel av de tota- la förmedlingsprovisionerna som fonden har erlagt för sin värde- pappershandel.

Sharpes mätare

Xxxxxxx mätare anger hur mycket en fond har avkastat i förhål- lande till sin risk. Sharpes mätare beräknas genom att från fon- dens avkastning i procent minskas den riskfria räntans (3 måna- ders euribor) avkastning och det erhållna värdet divideras med fondens volatilitet. Ju högre Sharpes mätare är desto bättre är fondens riskjusterade avkastning. Ett värde över 1,0 kan anses vara mycket bra.

TER – Total Expense Ratio

TER avser de avgiker som enligt fondens stadgar debiteras för fondens förvaltning och förvar. TER anges som 1 % per annum i förhållande till fondens genomsnittliga värde. I TER ingår inte

den förmedlingsprovision som fonden erlägger för sin värdepap- pershandel.

Syntetisk TER

För fondandelsfonder (fond-i-fonder) beräknas ett s.k. synte- tiskt TER-värde. I det syntetiska TER-värdet adderas målfon- dernas TER värde till fondens direkta TER-värde. Vid beräkning av det syntetiska TER-värdet för de av Ålandsbankens fonder som helt- eller delvis placerar i andra fonder, avdras de provi- sionsåterbäringar som Ålandsbankens fonder erhåller av res- pektive målfond från målfondens TER-värde (dvs. så att net- tokostnaden för placeringar i målfonderna beaktas). Då en av Ålandsbankens fonder placerar i en annan av Ålandsbankens fonder debiteras inte förvaltningsavgik av den fond som är målfond.

Tracking Error (aktiv risk)

Tracking error (eller aktiv risk) mäter hur noga fondens avkast- ning följer jämförelseindexets avkastning. Ju högre tracking er- ror, desto större är differensen mellan fondens värdeförändring- ar och jämförelseindexets värdeförändringar. Om tracking error är 8 procent betyder det att fondens avkastning under två år av tre ligger inom intervallet +/– 8 procent från jämförelseindexets avkastning. Fondens tracking error är noll om fonden och jäm- förelseindexet har en identisk avkastning. Ålandsbankens fon-

der är aktivt förvaltade fonder, varvid den aktiva risken förvän- tas vara relativt hög.

Volatilitet (standardavvikelse)

Volatiliteten mäter hur mycket avkastningen för en fond (eller ett index) fluktuerar. Ju högre volatiliteten är, desto större är risken för värdeförändringar i fonden. Om en fond förväntas avkasta 10 procent per år och volatiliteten är 15 procent innebär det att av- kastningen för fonden under två år av tre sannolikt är mellan –5 procent och +25 procent per år. Volatiliteten anges i procent och beräknas utgående från standardavvikelsen för fondens eller jämförelseindexets avkastning.

Aktierisk

Med aktierisk avses hur stor del av en aktiefonds placeringar som är exponerade för utvecklingen på aktiemarknaden dvs. hur stor del av fondens medel som direkt eller genom derivatin- strument är utsatta för marknadsrisk av fondens underliggan- de marknad. Aktierisken beskriver situationen i fondens portfölj per det datum som rapporten avser.

Om inte annat anges ovan beräknas uppgikerna till grund för uppgiker om avkastning och nyckeltal som publiceras för fon- derna för en 12 månaders period, och redovisas endast för fon- der under förutsättning som har varit verksamma i minst 12 må- nader.

BESKATTNING AV FONDEN OCH FOND- ANDELSÄGARE

Placeringsfondens beskattning

Placeringsfonder registrerade i Finland är samfund befriade från inkomstskatt. Fonderna betalar inte skatt på överlåtelsevinster i Finland eller på dividend- och ränteinkomster erhållna i Finland. För dividend- och ränteinkomster från utlandet betalar place- ringsfonden källskatt enligt gällande skatteavtal mellan respek- tive land och Finland.

Beskattning av andelsägaren

De nedan angivna uppgikerna om beskattning av andelsägare gäller i Finland allmänt skattskyldiga fysiska personer vid publi- ceringstidpunkten för detta fondprospekt.

I samband med inlösen (försäljning) av fondandelar realiseras en eventuell överlåtelsevinst. Överlåtelsevinsten är skillnaden mel- lan fondandelens inlösenpris och teckningspris. Om fondandelar säljs till ett lägre pris än teckningspriset, uppstår en överlåtelse- förlust. Överlåtelseförluster kan avdras under skatteåret och un- der de fem följande åren i takt med att vinst inflyter.

Den avkastning som betalas på avkastningsandelar samt en eventuell överlåtelsevinst vid inlösen utgör beskattningsbar kapitalinkomst.

På den avkastning som utdelas för avkastningsandelar uppbär Fondbolaget automatiskt förskottsinnehållning.

På överlåtelsevinst i samband med inlösen uppbärs ingen för- skottsinnehållning.

Fondbolaget ger årligen Skatteförvaltningen i Finland en rapport om säljtransaktioner och fondinnehav. Andelsägaren bör emel- lertid själv deklarera överlåtelsevinster och -förluster

Övrig information

Enligt källskattelagen uppbärs källskatt på 30 % på avkastning utbetald till en i Finland begränsat skattskyldig, ifall man inte i skatteavtalet kommit överens om en lägre skattesats. Fondbola- get meddelar årligen Skatteförvaltningen om den utdelade av- kastningen. För överlåtelsevinst utgår inte källskatt, utan den beskattas i mottagarens hemland. Den slutliga beskattningen av avkastningen och överlåtelsevinster är således beroende av vil- ka nationella skattelagar som tillämpas.

Om investeraren är osäker på sin skattemässiga status, uppma- nas hen att konsultera en skattesakkunnig.

LÖSNING AV TVISTER OCH RÄTTSKYDDS- FÖRFARANDE UTANFÖR DOMSTOL

I frågor som gäller fondplaceringar ska kunden alltid i första hand kontakta kundtjänsten för det bolag som distribuerar fon- den eller Fondbolaget.

Ifall det mellan Fondbolaget och fondandelsägaren uppstår meningsskiljaktigheter som gäller fondplaceringar och som inte kan lösas genom ömsesidiga förhandlingar, kan fondandelsäga- ren vända sig till Försäkrings- och finansrådgivningen FINE med en fritt formulerad ansökan.

Försäkrings- och finansrådgivningens FINE:s kontaktuppgiker är:

Försäkrings- och finansrådgivningen FINE, Xxxxxxxxxxxxx 0, 00000 Xxxxxxxxxxx

Tfn: (00) 0000 000

e-post: xxxx@xxxx.xx.

Tilläggsuppgiker och kontaktblankett på adressen xxx.xxxx.xx.

FONDERNAS FÖRSÄLJNINGSSTÄLLEN

Ålandsbanken Abp Huvudkontor

Besöksadress:

Xxxxxxx 0, 00000 Xxxxxxxxx Postadress:

PB 3, 22101 Mariehamn

tfn 0204 29 011

xxxx@xxxxxxxxxxxx.xx SWIFT.: AABA FI 22

xxx.xxxxxxxxxxxx.xx

Helsingfors

Xxxxxxxxxx 0

tfn 0204 293 600

xxxxxxxxxx@xxxxxxxxxxxx.xx

Tammerfors

Xxxxxxxxxx 0, xxx 0

tfn 0204 293 200

xxxxxxxxxx@xxxxxxxxxxxx.xx

Åbo

Xxxxxxxxxx 00 X, xxx 0

tfn 0204 293 100

xxx@xxxxxxxxxxxx.xx

Pargas

Xxxxxxxxxxxx 00

tfn 0204 293 150

xxxxxx@xxxxxxxxxxxx.xx

Vasa

Xxxxxxxxxxxxxxxxxx 00

tfn 0204 293 300

xxxx@xxxxxxxxxxxx.xx

Uleåborg

Xxxxxxxxxx 00 xxx. 11

Tfn 0204 293 500

xxxx@xxxxxxxxxxxx.xx

Ålandsbanken Abp (Finland), svensk filial

Xxxxxxxxx 00, Xxxxxxxxx

tfn x00 (0)0 000 00 00

xxxxxxxxxxx@xxxxxxxxxxxx.xx

Externa distributörer

Avanza Bank Ab Nordnet Bank Ab MFEX

Pensionsmyndigheten

Ålandsbanken Fondbolag Ab Mariehamn PB 3

AX-22101 Mariehamn Tfn 0204 29 088

xxxx@xxxxxxxxxxxx.xx

SFDR-bilaga

AKTIEFONDER

Europa Aktie 35

Global Aktie 43

Norden Aktie 51

Norden Dividend 59

Nordiska Småbolag 67

ALLOKERINGSFONDER

Kapitalförvaltning 75

RÄNTEFONDER

Euro Bond 83

Euro High Yield 91

Green Bond ESG 99

Kort Företagsränta 106

ALTERNATIVA INVESTERINGSFONDER

Bostadsfonden 114

Vindkraftfonden 121

Hållbar investering: en investering i ekonomisk verksamhet som bidrar till ett miljömål eller socialt mål, förutsatt att investeringen inte orsakar betydande skada för något annat miljömål eller socialt mål och att investeringsobjekten följer praxis för god styrning.

Mall som avser upplysningar som lämnas innan avtal ingås för de finansiella produkter som avses i artikel 8.1, 8.2 och 8.2a i förordning (EU) 2019/2088 och artikel 6 första stycket i förordning (EU) 2020/852

Produktnamn: Ålandsbanken Europa Aktie

Identifieringskod för juridiska personer: 743700UQWNYNOCIOGQ85

Miljörelaterade och/eller sociala egenskaper

EU-taxonomin är ett klassificeringssystem som läggs fram i förordning (EU) 2020/852, där det fastställs en förteckning över miljömässigt hållbara ekonomiska verksamheter. Förordningen fastställer inte någon förteckning över socialt hållbara ekonomiska verksamheter. Hållbara investeringar med ett miljömål kan vara förenliga med kraven i taxonomin eller inte.

Har denna finansiella produkt ett mål för hållbar investering?
☐ Ja	☒ Nej
Den kommer att göra ett minimum av ☐ hållbara investeringar med ett miljömål: % ☐ i ekonomiska verksamheter som anses vara miljömässigt hållbara enligt EU- taxonomin ☐ i ekonomiska verksamheter som inte anses vara miljömässigt hållbara enligt EU-taxonomin ☐ Den kommer att göra ett minimum av hållbara investeringar med ett socialt mål: %	Den främjar miljörelaterade och sociala ☒ egenskaper och kommer, även om den inte har en hållbar investering som sitt mål, att ha en minimiandel på 10 % hållbara investeringar ☒ med ett miljömål i ekonomiska verksamheter som anses vara miljömässigt hållbara enligt EU- taxonomin ☒ med ett miljömål i ekonomiska verksamheter som inte anses vara miljömässigt hållbara enligt EU- taxonomin ☒ med ett socialt mål ☐ Den främjar miljörelaterade och sociala egenskaper, men kommer inte att göra några hållbara investeringar

Vilka miljörelaterade och/eller sociala egenskaper främjas av denna finansiella produkt?

Ålandsbanken Europa Aktie främjar miljörelaterade och sociala egenskaper genom att:

- investera i bolag vars ekonomiska aktiviteter bedöms bidra till FN:s globala hållbarhetsmål och/eller i ekonomiska verksamheter som är förenliga med EU- taxonomin.

- investera i bolag vars koldioxidutsläpp minskar över tid eller i bolag med låga koldioxidutsläpp.

- tillämpa exkluderingskriterier för produkter och affärsverksamheter som Ålandsbanken anser vara skadliga för samhället. Fonden investerar inte i bolag vars verksamhet omfattar (mer än 5 % andel av bolagets omsättning):

• produktion av kontroversiella vapen

• pornografi

• penningspelsverksamhet (”gambling”)

• produktion av tobak (inklusive cannabis)

• utvinning av förbränningskol.

Hållbarhetsindikatorer mäter uppnåendet av de miljörelaterade eller sociala egenskaperna som den finansiella produkten främjar.

- beakta investeringsbeslutens huvudsakliga negativa konsekvenser för hållbarhetsfaktorer (Principle Adverse Impact, PAI) kopplat till miljö, klimat, mänskliga rättigheter, arbetsrätt och bekämpning av korruption och mutor.

• Vilka hållbarhetsindikatorer används för att mäta uppnåendet av var och en av de miljörelaterade eller sociala egenskaper som främjas av denna finansiella produkt?

Fonden använder följande hållbarhetsindikatorer för att mäta uppnåendet av de miljörelaterade eller sociala egenskaperna:

Indikator Hållbara investeringar:

Fonden följer upp andelen av fondens investeringar som bedöms bidra till ett eller flera av FN:s globala mål för hållbar utveckling (SDG).

Fonden följer upp andelen av fondens investeringar som bedöms vara förenliga med EU- taxonomin.

Indikator Koldioxidavtryck/koldioxidintensitet:

Fonden beräknar den viktade genomsnittliga koldioxidintensiteten och koldioxidavtryck.

Indikator FN:s globala överenskommelse och OECD:s riktlinjer för multinationella företag:

Fonden följer upp antalet bolag som fått en anmärkning om att bryta mot internationella normer och konventioner såsom FN:s globala överenskommelser eller OECD:s riktlinjer för multinationella företag.

• Vilka är målen med de hållbara investeringar som den finansiella produkten är tänkt att delvis göra, och hur bidrar den hållbara investeringen till dessa mål?

De hållbara investeringarna syftar till att bidra till ett eller flera av FN:s globala mål för hållbar utveckling och/eller miljömålen i EU-taxonomin. De kan ha antingen miljörelaterade och/eller sociala mål. För att utgöra en hållbar investering ska minst 20 % av bolagets verksamhet vara i linje med ett eller flera av FN:s globala mål för hållbar utveckling. Ålandsbanken använder data från Morningstar Direct/Sustainalytics för att avgöra vilka företag som kan ingå i det hållbara investeringsmålet.

Fonden tillämpar kriterier och gränsvärden för att bedöma om ett bolag utgör en hållbar investering enligt EU-regelverket SFDR (Sustainable Finance Disclosure Regulation).

• På vilket sätt orsakar inte de hållbara investeringar som den finansiella produkten är tänkt att delvis göra någon betydande skada för några miljörelaterade eller sociala mål för hållbar investering?

Fonden granskar att de hållbara investeringarna inte orsakar betydande skada för något miljömässigt eller socialt hållbart investeringsmål genom att:

- tillämpa exkluderingskriterier för ekonomiska verksamheter som Ålandsbanken anser vara skadliga för samhället

- beakta huvudsakliga negativa konsekvenser

- anpassa investeringsbesluten till OECD:s riktlinjer för multinationella företag och FN:s vägledande principer för företag och mänskliga rättigheter.

Xxx har indikatorerna för negativa konsekvenser för hållbarhetsfaktorer beaktats?

Fonden analyserar de indikatorer för negativa konsekvenser för hållbarhetsfaktorer som anges nedan i avsnittet Beaktas i denna finansiella produkt huvudsakliga negativa konsekvenser. I analysen kontrollerar Fonden att investeringen inte orsakar någon betydande skada för de hållbarhetsmål som beskrivs ovan.

Fonden beaktar negativa konsekvenser för hållbarhetsfaktorer genom att:

- Exkludera företag vars verksamhet omfattar (mer än 5 % andel av bolagets omsättning):

• produktion av kontroversiella vapen

• pornografivuxenunderhållning

• penningspelsverksamhet (”gambling”)

• produktion av tobak (inklusive cannabis)

• utvinning av förbränningskol.

- Följa upp förbrytelser mot internationella normer och föra påverkansdialog med portföljbolag som brutit mot dessa. Bolag som inte visar sig villiga att göra nödvändiga ändringar för att hantera och åtgärda förbrytelsen avyttras senast 2 år från det att händelsen registrerades.

- I mån av tillgång till data följer Fonden regelbundet upp alla huvudsakliga negativa konsekvenser för hållbarhetsfaktorer, indikatorerna 1–14. En detaljerad beskrivning av hur vi beaktar huvudsakliga negativa konsekvenser finns i dokumentet PAI-redogörelse på Ålandsbankens webbplats.

Hur är de hållbara investeringarna anpassade till OECD:s riktlinjer för multinationella företag och FN:s vägledande principer för företag och mänskliga rättigheter?

Fonden säkerställer vid val av investeringsobjekt att portföljbolaget följer OECD:s riktlinjer för multinationella företag och FN:s vägledande principer för företag och mänskliga rättigheter. För gjorda investeringar kontrollerar Fonden regelbundet eventuella förbrytelser genom en extern dataleverantör. Vid förbrytelser startas påverkansdialog med portföljbolaget. Portföljbolag som inte gör nödvändiga ändringar för att hantera och åtgärda förbrytelsen avyttras senast 2 år från det att händelsen registrerades.

I EU-taxonomin fastställs en princip om att inte orsaka betydande skada, enligt vilken taxonomiförenliga investeringar inte får orsaka betydande skada för EU-taxonomins mål, och åtföljs av särskilda EU-kriterier.

Principen om att inte orsaka betydande skada är endast tillämplig på de av den finansiella produktens underliggande investeringar som beaktar EU-kriterierna för miljömässigt hållbara ekonomiska verksamheter. Den återstående delen av denna finansiella produkt har underliggande investeringar som inte beaktar EU-kriterierna för miljömässigt hållbara ekonomiska verksamheter.

Inga andra eventuella hållbara investeringar får heller orsaka betydande skada för några miljömål eller sociala mål.

Beaktas i denna finansiella produkt huvudsakliga negativa konsekvenser

för hållbarhetsfaktorer?

Huvudsakliga negativa konsekvenser är investeringsbesluts mest negativa konsekvenser för hållbarhetsfaktorer som rör miljö, sociala frågor och personalfrågor, respekt för mänskliga rättigheter samt frågor rörande bekämpning av korruption och mutor.

☒ Ja, Fonden beaktar de huvudsakliga negativa konsekvenserna för hållbarhetsfaktorer som avses i tabell 1 i Ålandsbankens PAI-redogörelse, d.v.s. indikatorer 1-14.

I mån av tillgång till data beaktar Fonden genom regelbunden uppföljning alla huvudsakliga negativa konsekvenser för hållbarhetsfaktorer, indikatorerna 1–14, listat nedan:

1. Koldioxidutsläpp

2. Koldioxidavtryck

3. Koldioxidintensitet

4. Exponering till företag verksamma inom fossila bränslen

5. Andel av icke-förnybar energiförbrukning och produktion

6. Energikonsumtionsintensitet per klimatsektor med hög påverkan

7. Biologisk mångfald

8. Utsläpp till vatten

9. Farligt avfall

10. Brott mot FN:s Global Compact-principer eller OECD:s riktlinjer för multinationella företag

11. Brist på efterlevnadsmekanismer för att övervaka efterlevnaden av FN:s Global Compact-principer eller OECD:s riktlinjer för multinationella företag

12. Ojusterat lönegap mellan könen

13. Styrelsens könsjämställdhet

14. Exponering till kontroversiella eller olagliga vapen

PAI 1-6 beaktar Fonden genom att följa upp portföljbolagens klimatstrategi och genom att granska vilka av portföljbolagen som skrivit under initiativet Science-Based Targets (SBTi). De som inte skrivit under SBTi, uppmuntras till att ansluta sig till initiativet.

PAI 7-9 beaktar Fonden genom att inte investera i bolag som har förbrytelser mot FN:s Global Compact och på så sätt säkerställer att de inte bryter mot FN:s Global Compacts princip nr 7: Stödja försiktighetsprincipen vad gäller miljörisker.

PAI 10-11 beaktar Fonden genom regelbundna kontroller av förbrytelser av FN:s Global Compact eller OECD:s riktlinjer för multinationella företag. Dessa förbrytelser utgör grunden för påverkansdialoger samt eventuella exkluderingar vid allvarliga brott mot dessa principer och riktlinjer.

PAI 12-13 beaktar Fonden genom att Ålandsbanken emotsätter sig all typ av diskriminering enligt FN:s Global Compacts princip nr 6. Genom påverkansdialog uppmuntrar Fonden bolagen att sträva efter en 60–40 % könsfördelning i sina styrelser. Fonden följer med hur data utvecklas och gör nödvändiga åtgärder vid behov.

PAI 14 beaktar Fonden genom att samtliga företag som får över 5 % av sin omsättning från produktion av kontroversiella vapen exkluderas från investeringarna.

En mera detaljerad beskrivning av hur Ålandsbanken beaktar huvudsakliga negativa konsekvenser för hållbarhetsfaktorer finns i dokumentet PAI-redogörelse på Ålandsbankens webbplats.

Informationen finns även tillgänglig i den årsrapport som publiceras enligt artikel 11(2) i SFDR-förordningen.

☐ Nej

Vilken investeringsstrategi följer denna finansiella produkt? Fonden är en aktivt förvaltad fond som investerar i börslistade aktier. Urvalet av dessa investeringar baseras på en fundamental analys. Strategin integrerar kontinuerligt

hållbarhetsindikatorer som en del av investeringsurvalsprocessen. Fonden tillämpar bland annat uteslutningar, ESG-integrering och beaktar huvudsakliga negativa konsekvenser för hållbarhetsfaktorer i investeringsprocessen.

Investeringsstrategin styr investeringsbeslut på grundval av faktorer som investeringsmål och risktolerans.

• Vilka är de bindande delarna i investeringsstrategin som används för att välja de investeringar som uppnår var och en av de miljörelaterade eller sociala egenskaper som främjas av denna finansiella produkt?

Fonden följer principerna i Ålandsbanken koncernens "Policy för integrering av hållbarhetsrisker inom investeringsbeslut och inom investerings- och försäkringsrådgivning" (antagen av styrelsen) och använder sig av tre övergripande metoder (Analys och investeringsprocess, Exkludering och Påverkan) för att uppnå de miljörelaterade och sociala egenskaper som främjas av fonden.

Analys och investeringsprocess

Den miniandel hållbara investeringar som angivits ovan är bindande för fonden att säkerställa vid fondens förvaltning, enligt den valda bedömningsmetoden.

Exkludering

Fonden investerar inte i företag vars verksamhet omfattar (mer än 5 % andel av bolagets omsättning):

• produktion av kontroversiella vapen

• pornografi

• penningspelsverksamhet (”gambling”)

• produktion av tobak (inklusive cannabis)

• utvinning av förbränningskol.

Fonden investerar inte i företag som har fått en anmälan om brott FN:s globala överenskommelser och OECD:s riktlinjer för multinationella företag. För gjorda investeringar kontrolleras regelbundet eventuella förbrytelser genom en extern dataleverantör. Portföljbolag som inte gör nödvändiga ändringar för att hantera och åtgärda förbrytelsen avyttras senast 2 år från det att händelsen registrerades.

Påverkan

Fonden agerar i ägarfrågor enligt de principer som fastställs. Detta innebär att fonden genomför en rad olika påverkansdialoger för sina fondinnehav för att uppmuntra investeringsföretag och emittenter att förbättra sin praxis inom miljö, sociala frågor och god bolagsstyrning.

• Hur stor är minimiandelen för att minska omfattningen av de investeringar som beaktades innan investeringsstrategin tillämpades?

Praxis för god styrning omfattar sunda förvaltningsstrukturer, förhållandet mellan anställda, personalersättning och efterlevnad av skatteregler.

Fonden förbinder sig inte till en minimiandel för att minska omfattningen av investeringarna före tillämpningen av investeringsstrategin.

• Vad är policyn för att bedöma praxis för god styrning i investeringsobjekten?

Praxis för god styrning i investeringsbolagen tas upp i olika steg i urvalsprocessen för värdepapper. Skyddsåtgärder för god styrning finns i Ålandsbankens normbaserade screening samt i PAI-processerna. På fondnivå granskas dessutom företagen för god styrning genom bedömning av deras personalrelationer, lönepraxis, ledningsstrukturer och skatteefterlevnad.

Vilken tillgångsallokering är planerad för den finansiella produkten? Minst 90 % av investeringarna är i linje med fondens miljörelaterade och sociala egenskaper. Ålandsbanken Norden Aktie har för avsikt att göra minst 10 % hållbara investeringar.

Tillgångsallokering beskriver andelen investeringar i specifika tillgångar.

Investeringarna i kategorin Övrigt, som uppskattas till mellan 0–10 %, utgörs till största delen av kontanter och likvida medel.

Nr 1A

Hållbara 10 %

Andra miljörelaterade

Nr 1 Anpassade till miljörelaterade eller sociala egenskaper omfattar den finansiella produktens investeringar som används för att uppnå de miljörelaterade eller sociala egenskaper som främjas av den finansiella produkten.

Nr 2 Annat omfattar den finansiella produktens återstående investeringar som varken är anpassade till de miljörelaterade eller sociala egenskaperna eller anses som hållbara investeringar.

Kategorin Nr 1 Anpassade till miljörelaterade eller sociala egenskaper omfattar:

- Underkategorin Nr 1A Hållbara omfattar hållbara investeringar med miljömål eller sociala mål.

- Underkategorin Nr 1B Andra miljörelaterade eller sociala egenskaper omfattar investeringar anpassade till de miljörelaterade eller sociala egenskaper som inte anses vara hållbara investeringar.

Nr 2

Annat 0-10 %

Investeringar

Sociala

Nr 1B

Andra miljörelaterade eller sociala egenskaper 80-90 %

Nr 1 Anpassade till

miljörelaterade eller

sociala egenskaper 90 %

Taxonomiförenliga

Taxonomiförenliga verksamheter uttrycks som en andel av följande:

- omsättning, vilket återspeglar andelen av intäkterna från investeringsobjektens gröna verksamheter

- kapitalutgifter, som visar de gröna investeringar som gjorts av investeringsobjekten, t.ex. för en omställning till en grön ekonomi

- driftsutgifter, som återspeglar investeringsobjektens gröna operativa verksamheter.

• Hur uppnår användningen av derivat de miljörelaterade eller sociala egenskaper som den finansiella produkten främjar?

Fonden använder inte derivat för att uppnå de miljömässiga eller sociala egenskaper som den finansiella produkten främjar. Fonden kan använda derivat för både säkring, likviditet och effektiv portföljförvaltning. Om fonden använder derivat ska det underliggande derivatet överensstämma med investeringspolicyn. I tillämpliga fall beaktas minimikrav på miljömässiga eller sociala skyddsåtgärder.

Till vilken lägsta nivå är de hållbara investeringarna med ett miljömål förenliga med kraven i EU-taxonomin?

Fonden förbinder sig att investera minst 1,5 % av tillgångarna i investeringar som är taxonomiförenliga och redovisar andelen taxonomiförenliga investeringar i årsrapporten. När datatillgängligheten om taxonomiförenlighet förbättras kan Fonden överväga att höja målet för taxonomiförenliga investeringar.

För att uppfylla EU- taxonomin omfattar kriterierna för fossilgas

begränsningar av utsläpp och övergång till förnybar energi eller koldioxidsnåla bränslen senast i slutet av 2023. När det gäller kärnenergi

inkluderar kriterierna omfattande säkerhets- och avfallshanteringsregler.

lnvesterar den finansiella produkten i fossilgas och/eller kärnenergirelaterad verksamhet som uppfyller EU-taxonomin?¹

☐ Ja:

☐ fossilgas ☐ kärnenergi %

☐ Nej

1Fossilgas och/eller kärnenergirelaterad verksamhet kommer endast att uppfylla EU-taxonomin om den bidrar till att begränsa klimatförändringarna (”begränsning av klimatförändringarna”) och inte orsakar betydande skada för något av målen i EU-taxonomin – se förklarande anmärkning i vänstra marginalen. De fullständiga kriterierna för ekonomisk verksamhet för fossilgas och kärnenergi som uppfyller EU-taxonomin fastställs i kommissionens delegerande förordning (EU) 2022/1214.

De två diagrammen nedan visar i grönt minimiprocentandelen investeringar som är förenliga med EU-taxonomin. Eftersom det inte finns någon lämplig metodik för att avgöra hur taxonomianpassade statliga obligationer är*, visar den första grafen taxonomianpassningen med avseende på alla den finansiella produktens investeringar, inklusive statliga obligationer, medan den andra grafen visar taxonomianpassningen endast med avseende på de investeringar för den finansiella produkten som inte är statliga obligationer.

1. Taxonomiförenlighet hos investeringar,

inklusive statliga obligationer*

2. Taxonomiförenlighet hos investeringar,

exklusive statliga obligarioner*

Taxonomiförenlig:

Fossilgas

x%

X%

x%

Taxonomiförenlig:

Fossilgas Taxonomiförenlig: Kärnenergi Taxonomiförenlig (ingen fossilgas & kärnenergi) Ingen taxonomiförenlighet

x%

X%

Taxonomiförenlig:

Kärnenergi

x%

x% x%

Taxonomiförenlig (ingen

fossilgas & kärnenergi)

x%

x%

Ingen taxonomiförenlighet

Diagrammet visar X % av de totala investeringarna.

* I dessa grafer avses med ”statliga obligationer” samtliga exponeringar i statspapper

Möjliggörande verksamheter gör det direkt möjligt för andra verksamheter att bidra väsentligt till ett miljömål. Omställningsverksamheter

är verksamheter som det ännu inte finns koldioxidsnåla alternativ tillgängliga för och som bland annat har växthusgasutsläpp på nivåer som motsvarar bästa prestanda.

• Vilken är minimiandelen investeringar i omställningsverksamheter och möjliggörande verksamheter?

Det finns inget åtagande att göra en viss andel investeringar i omställningsverksamheter och möjliggörande verksamheter.

är hållbara investeringar med ett miljömål som inte beaktar kriterierna för miljömässigt hållbara ekonomiska verksamheter enligt EU-taxonomin. växthusgasutsläpp på nivåer som motsvarar bästa prestanda.

Vilken är minimiandelen hållbara investeringar med ett miljömål som inte är förenliga med EU-taxonomin?

Fonden har inte fastställt någon minimiandel för hållbara investeringar med ett miljömål

som inte är förenligt med EU-taxonomin. Däremot har fonden förbundit sig att investera minst 10 % i hållbara investeringar, varav 1,5 % ska bidra till miljömål som är förenliga med EU-taxonomin.

Vilken är minimiandelen socialt hållbara investeringar?

Fonden har inte fastställt någon minimiandel för hållbara investeringar med ett socialt mål. Däremot har fonden förbundit sig att investera minst 10 % i hållbara investeringar, varav en del kan bidra till sociala mål.

Vilka investeringar är inkluderade i ”Nr 2 Annat”, vad är deras syfte och finns det några miljörelaterade eller sociala minimiskyddsåtgärder?

Likvida medel kan innehas som extra likviditet eller för att balansera risker. Fonden kan

använda derivat och andra tekniker för de ändamål som beskrivs i det relevanta avsnittet i prospektet. Denna kategori kan också omfatta värdepapper för vilka relevanta uppgifter inte är tillgängliga.

www

Var kan jag hitta mer produktspecifik information på nätet? Mer produktspecifik information finns på webbplatsen: xxxxx://xxx.xxxxxxxxxxxx.xx/xx/xxxxxxxxxxxx/xxxxx-xxxxxxx/xxxxxx

Hållbar investering: en investering i ekonomisk verksamhet som bidrar till ett miljömål eller socialt mål, förutsatt att investeringen inte orsakar betydande skada för något annat miljömål eller socialt mål och att investeringsobjekten följer praxis för god styrning.

Mall som avser upplysningar som lämnas innan avtal ingås för de finansiella produkter som avses i artikel 8.1, 8.2 och 8.2a i förordning (EU) 2019/2088 och artikel 6 första stycket i förordning (EU) 2020/852

Produktnamn: Ålandsbanken Global Aktie

Identifieringskod för juridiska personer: 743700NQ0VPEF1SAKN80

Miljörelaterade och/eller sociala egenskaper

EU-taxonomin är ett klassificeringssystem som läggs fram i förordning (EU) 2020/852, där det fastställs en förteckning över miljömässigt hållbara ekonomiska verksamheter. Förordningen fastställer inte någon förteckning över socialt hållbara ekonomiska verksamheter. Hållbara investeringar med ett miljömål kan vara förenliga med kraven i taxonomin eller inte.

Har denna finansiella produkt ett mål för hållbar investering?
☐ Ja	☒ Nej
Den kommer att göra ett minimum av ☐ hållbara investeringar med ett miljömål: % ☐ i ekonomiska verksamheter som anses vara miljömässigt hållbara enligt EU- taxonomin ☐ i ekonomiska verksamheter som inte anses vara miljömässigt hållbara enligt EU-taxonomin ☐ Den kommer att göra ett minimum av hållbara investeringar med ett socialt mål: %	Den främjar miljörelaterade och sociala ☒ egenskaper och kommer, även om den inte har en hållbar investering som sitt mål, att ha en minimiandel på 10 % hållbara investeringar ☐ med ett miljömål i ekonomiska verksamheter som anses vara miljömässigt hållbara enligt EU- taxonomin ☒ med ett miljömål i ekonomiska verksamheter som inte anses vara miljömässigt hållbara enligt EU- taxonomin ☒ med ett socialt mål ☐ Den främjar miljörelaterade och sociala egenskaper, men kommer inte att göra några hållbara investeringar

Vilka miljörelaterade och/eller sociala egenskaper främjas av denna finansiella produkt?

Ålandsbanken Global Aktie främjar miljörelaterade och sociala egenskaper genom att:

- investera i bolag vars ekonomiska aktiviteter bedöms bidra till FN:s globala hållbarhetsmål och/eller i ekonomiska verksamheter som är förenliga med EU- taxonomin.

- investera i bolag vars koldioxidutsläpp minskar över tid eller i bolag med låga koldioxidutsläpp.

- tillämpa exkluderingskriterier för produkter och affärsverksamheter som Fonden anser vara skadliga för samhället. Fonden investerar inte i bolag vars verksamhet omfattar (mer än 5 % andel av bolagets omsättning):

o produktion av kontroversiella vapen (0 % andel av bolagets omsättning)

o produktion av konventionella vapen

o pornografi

o penningspelsverksamhet (”gambling”)

o produktion av tobak (inklusive cannabis)

o utvinning och kraftgenerering av fossila bränslen och uran (med undantag för bolag som enligt tydliga kriterier kan klassificeras som omställningsbolag,

x.x.x. xxxxx som ställer om sin verksamhet till förnyelsebar energi).

Hållbarhetsindikatorer mäter uppnåendet av de miljörelaterade eller sociala egenskaperna som den finansiella produkten främjar.

- beakta investeringsbeslutens huvudsakliga negativa konsekvenser för hållbarhetsfaktorer (Principle Adverse Impact, PAI) kopplat till miljö, klimat, mänskliga rättigheter, arbetsrätt och bekämpning av korruption och mutor.

• Vilka hållbarhetsindikatorer används för att mäta uppnåendet av var och en av de miljörelaterade eller sociala egenskaper som främjas av denna finansiella produkt?

Fonden använder följande hållbarhetsindikatorer för att mäta uppnåendet av de miljörelaterade eller sociala egenskaperna:

Indikator Hållbara investeringar:

Fonden följer upp andelen av fondens investeringar som bedöms bidra till ett eller flera av FN:s globala mål för hållbar utveckling (SDG).

Fonden följer upp andelen av fondens investeringar som bedöms vara förenliga med EU- taxonomin.

Indikator Koldioxidavtryck/koldioxidintensitet:

Fonden beräknar den viktade genomsnittliga koldioxidintensiteten och koldioxidavtryck.

Indikator FN:s globala överenskommelse och OECD:s riktlinjer för multinationella företag:

Fonden följer upp antalet bolag som fått en anmärkning om att bryta mot internationella normer och konventioner såsom FN:s globala överenskommelser eller OECD:s riktlinjer för multinationella företag.

• Vilka är målen med de hållbara investeringar som den finansiella produkten är tänkt att delvis göra, och hur bidrar den hållbara investeringen till dessa mål?

De hållbara investeringarna syftar till att bidra till ett eller flera av FN:s globala mål för hållbar utveckling och/eller miljömålen i EU-taxonomin. De kan ha antingen miljörelaterade och/eller sociala mål. För att utgöra en hållbar investering ska minst 20 % av bolagets verksamhet vara i linje med ett eller flera av FN:s globala mål för hållbar utveckling. Ålandsbanken använder data från Morningstar Direct/Sustainalytics för att avgöra vilka företag som kan ingå i det hållbara investeringsmålet.

Fonden tillämpar kriterier och gränsvärden för att bedöma om ett bolag utgör en hållbar investering enligt EU-regelverket SFDR (Sustainable Finance Disclosure Regulation).

• På vilket sätt orsakar inte de hållbara investeringar som den finansiella produkten är tänkt att delvis göra någon betydande skada för några miljörelaterade eller sociala mål för hållbar investering?

Fonden granskar att de hållbara investeringarna inte orsakar betydande skada för något miljömässigt eller socialt hållbart investeringsmål genom att:

- tillämpa exkluderingskriterier för ekonomiska verksamheter som Fonden anser vara skadliga för samhället

- beakta huvudsakliga negativa konsekvenser

- anpassa investeringsbesluten till OECD:s riktlinjer för multinationella företag och FN:s vägledande principer för företag och mänskliga rättigheter.

Xxx har indikatorerna för negativa konsekvenser för hållbarhetsfaktorer beaktats?

Fonden analyserar de indikatorer för negativa konsekvenser för hållbarhetsfaktorer som anges nedan i avsnittet Beaktas i denna finansiella produkt huvudsakliga negativa konsekvenser. I analysen kontrollerar Fonden att investeringen inte orsakar någon betydande skada för de hållbarhetsmål som beskrivs ovan.

Fonden beaktar negativa konsekvenser för hållbarhetsfaktorer genom att:

- Exkludera företag vars verksamhet omfattar (mer än 5 % andel av bolagets omsättning):

o produktion av kontroversiella vapen (0 % andel av bolagets omsättning)

o produktion av konventionella vapen

o pornografi

o penningspelsverksamhet (”gambling”)

o produktion av tobak (inklusive cannabis)

o utvinning och kraftgenerering av fossila bränslen och uran (med undantag för bolag som enligt fastställda kriterier kan klassificeras som omställningsbolag, d.v.s. bolag som ställer om sin verksamhet till förnyelsebar energi).

- Följa upp förbrytelser mot internationella normer och föra påverkansdialog med portföljbolag som brutit mot dessa. Bolag som inte visar sig villiga att göra nödvändiga ändringar för att hantera och åtgärda förbrytelsen avyttras senast 2 år från det att händelsen registrerades.

- I mån av tillgång till data följer Fonden regelbundet upp alla huvudsakliga negativa konsekvenser för hållbarhetsfaktorer, indikatorerna 1–14. En detaljerad beskrivning av hur vi beaktar huvudsakliga negativa konsekvenser finns i dokumentet PAI-redogörelse på Ålandsbankens webbplats.

Hur är de hållbara investeringarna anpassade till OECD:s riktlinjer för multinationella företag och FN:s vägledande principer för företag och mänskliga rättigheter?

Fonden säkerställer vid val av investeringsobjekt att portföljbolaget följer OECD:s riktlinjer för multinationella företag och FN:s vägledande principer för företag och mänskliga rättigheter. För gjorda investeringar kontrollerar Fonden regelbundet eventuella förbrytelser genom en extern dataleverantör. Vid förbrytelser startas påverkansdialog med portföljbolaget. Portföljbolag som inte gör nödvändiga ändringar för att hantera och åtgärda förbrytelsen avyttras senast 2 år från det att händelsen registrerades.

I EU-taxonomin fastställs en princip om att inte orsaka betydande skada, enligt vilken taxonomiförenliga investeringar inte får orsaka betydande skada för EU-taxonomins mål, och åtföljs av särskilda EU-kriterier.

Principen om att inte orsaka betydande skada är endast tillämplig på de av den finansiella produktens underliggande investeringar som beaktar EU-kriterierna för miljömässigt hållbara ekonomiska verksamheter. Den återstående delen av denna finansiella produkt har underliggande investeringar som inte beaktar EU-kriterierna för miljömässigt hållbara ekonomiska verksamheter.

Inga andra eventuella hållbara investeringar får heller orsaka betydande skada för några miljömål eller sociala mål.

Beaktas i denna finansiella produkt huvudsakliga negativa konsekvenser för hållbarhetsfaktorer?

Huvudsakliga negativa konsekvenser är investeringsbesluts mest negativa konsekvenser för hållbarhetsfaktorer som rör miljö, sociala frågor och personalfrågor, respekt för mänskliga rättigheter samt frågor rörande bekämpning av korruption och mutor.

☒ Ja, Fonden beaktar de huvudsakliga negativa konsekvenserna för hållbarhetsfaktorer som avses i tabell 1 i Ålandsbankens PAI-redogörelse, d.v.s. indikatorer 1-14.

I mån av tillgång till data beaktar Fonden genom regelbunden uppföljning alla huvudsakliga negativa konsekvenser för hållbarhetsfaktorer, indikatorerna 1–14, listat nedan:

1. Koldioxidutsläpp

2. Koldioxidavtryck

3. Koldioxidintensitet

4. Exponering till företag verksamma inom fossila bränslen

5. Andel av icke-förnybar energiförbrukning och produktion

6. Energikonsumtionsintensitet per klimatsektor med hög påverkan

7. Biologisk mångfald

8. Utsläpp till vatten

9. Farligt avfall

10. Brott mot FN:s Global Compact-principer eller OECD:s riktlinjer för multinationella företag

11. Brist på efterlevnadsmekanismer för att övervaka efterlevnaden av FN:s Global Compact-principer eller OECD:s riktlinjer för multinationella företag

12. Ojusterat lönegap mellan könen

13. Styrelsens könsjämställdhet

14. Exponering till kontroversiella eller olagliga vapen

PAI 1-6 beaktar Fonden genom att följa upp portföljbolagens klimatstrategi och genom att granska vilka av portföljbolagen som skrivit under initiativet Science-Based Targets (SBTi). De som inte skrivit under SBTi, uppmuntras till att ansluta sig till initiativet. Fonden investerar inte i bolag med verksamhet inom utvinning och kraftgenerering av fossila bränslen som inte bedöms som omställningsbolag enligt fastställda kriterier.

PAI 7-9 beaktar Fonden genom att inte investera i bolag som har förbrytelser mot FN:s Global Compact och på så sätt säkerställer att de inte bryter mot FN:s Global Compacts princip nr 7: Stödja försiktighetsprincipen vad gäller miljörisker.

PAI 10-11 beaktar Fonden genom regelbundna kontroller av förbrytelser av FN:s Global Compact eller OECD:s riktlinjer för multinationella företag. Dessa förbrytelser utgör grunden för påverkansdialoger samt eventuella exkluderingar vid allvarliga brott mot dessa principer och riktlinjer.

PAI 12-13 beaktar Fonden genom att Ålandsbanken emotsätter sig all typ av diskriminering enligt FN:s Global Compacts princip nr 6. Genom påverkansdialog uppmuntrar Fonden bolagen att sträva efter en 60–40 % könsfördelning i sina styrelser. Fonden följer med hur data utvecklas och gör nödvändiga åtgärder vid behov.

PAI 14 beaktar Fonden genom att samtliga företag som får över 5 % av sin omsättning från produktion av kontroversiella vapen exkluderas från investeringarna.

En mera detaljerad beskrivning av hur Ålandsbanken beaktar huvudsakliga negativa konsekvenser för hållbarhetsfaktorer finns i dokumentet PAI-redogörelse på Ålandsbankens webbplats.

Informationen finns även tillgänglig i den årsrapport som publiceras enligt artikel 11(2) i SFDR-förordningen.

☐ Nej

Vilken investeringsstrategi följer denna finansiella produkt? Fonden är en aktivt förvaltad fond som investerar i börslistade aktier. Urvalet av dessa investeringar baseras på en fundamental analys. Strategin integrerar kontinuerligt

hållbarhetsindikatorer som en del av investeringsurvalsprocessen. Fonden tillämpar bland annat uteslutningar, ESG-integrering och beaktar huvudsakliga negativa konsekvenser för hållbarhetsfaktorer i investeringsprocessen.

Investeringsstrategin styr investeringsbeslut på grundval av faktorer som investeringsmål och risktolerans.

• Vilka är de bindande delarna i investeringsstrategin som används för att välja de investeringar som uppnår var och en av de miljörelaterade eller sociala egenskaper som främjas av denna finansiella produkt?

Fonden följer principerna i Ålandsbanken koncernens "Policy för integrering av hållbarhetsrisker inom investeringsbeslut och inom investerings- och försäkringsrådgivning" (antagen av styrelsen) och använder sig av tre övergripande metoder (Analys och investeringsprocess, Exkludering och Påverkan) för att uppnå de miljörelaterade och sociala egenskaper som främjas av fonden.

Analys och investeringsprocess

Den minimiandel hållbara investeringar som angivits ovan är bindande för fonden att säkerställa vid fondens förvaltning, enligt den valda bedömningsmetoden.

Exkludering

Fonden investerar inte i företag vars verksamhet omfattar (mer än 5 % andel av bolagets omsättning):

o produktion av kontroversiella vapen (0 % andel av bolagets omsättning)

o produktion av konventionella vapen

o pornografi

o penningspelsverksamhet (”gambling”)

o produktion av tobak (inklusive cannabis)

o utvinning och kraftgenerering av fossila bränslen och uran (med undantag för bolag som enligt fastställda kriterier kan klassificeras som omställningsbolag, d.v.s. bolag som ställer om sin verksamhet till förnyelsebar energi).

Fonden investerar inte i företag som har fått en anmälan om brott FN:s globala överenskommelser och OECD:s riktlinjer för multinationella företag. För gjorda investeringar kontrolleras regelbundet eventuella förbrytelser genom en extern dataleverantör. Portföljbolag som inte gör nödvändiga ändringar för att hantera och åtgärda förbrytelsen avyttras senast 2 år från det att händelsen registrerades.

Påverkan

Fonden agerar i ägarfrågor enligt de principer som fastställs. Detta innebär att fonden genomför en rad olika påverkansdialoger för sina fondinnehav för att uppmuntra investeringsföretag och emittenter att förbättra sin praxis inom miljö, sociala frågor och god bolagsstyrning.

• Hur stor är minimiandelen för att minska omfattningen av de investeringar som beaktades innan investeringsstrategin tillämpades?

Praxis för god styrning omfattar sunda förvaltningsstrukturer, förhållandet mellan anställda, personalersättning och efterlevnad av skatteregler.

Fonden förbinder sig inte till en minimiandel för att minska omfattningen av investeringarna före tillämpningen av investeringsstrategin.

• Vad är policyn för att bedöma praxis för god styrning i investeringsobjekten?

Praxis för god styrning i investeringsbolagen tas upp i olika steg i urvalsprocessen för värdepapper. Skyddsåtgärder för god styrning finns i Ålandsbankens normbaserade screening samt i PAI-processerna. På fondnivå granskas dessutom företagen för god styrning genom bedömning av deras personalrelationer, lönepraxis, ledningsstrukturer och skatteefterlevnad.

Tillgångsallokering beskriver andelen investeringar i specifika tillgångar.

Vilken tillgångsallokering är planerad för den finansiella produkten? Minst 90 % av investeringarna är i linje med fondens miljörelaterade och sociala egenskaper. Fonden har för avsikt att göra minst 10 % hållbara investeringar. Investeringarna i kategorin Övrigt, som uppskattas till mellan 0–10 %, utgörs till största delen av kontanter och likvida medel.

Nr 1A

Hållbara 10%

Andra miljörelaterade

Nr 1 Anpassade till miljörelaterade eller sociala egenskaper omfattar den finansiella produktens investeringar som används för att uppnå de miljörelaterade eller sociala egenskaper som främjas av den finansiella produkten.

Nr 2 Annat omfattar den finansiella produktens återstående investeringar som varken är anpassade till de miljörelaterade eller sociala egenskaperna eller anses som hållbara investeringar.

Kategorin Nr 1 Anpassade till miljörelaterade eller sociala egenskaper omfattar:

- Underkategorin Nr 1A Hållbara omfattar hållbara investeringar med miljömål eller sociala mål.

- Underkategorin Nr 1B Andra miljörelaterade eller sociala egenskaper omfattar investeringar anpassade till de miljörelaterade eller sociala egenskaper som inte anses vara hållbara investeringar.

Nr 2

Annat 0-10 %

Investeringar

Sociala

Nr 1B

Andra miljörelaterade eller sociala egenskaper 80-90 %

Nr 1 Anpassade till

miljörelaterade eller

sociala egenskaper 90 %

Taxonomiförenliga

Taxonomiförenliga verksamheter uttrycks som en andel av följande:

- omsättning, vilket återspeglar andelen av intäkterna från investeringsobjektens gröna verksamheter

- kapitalutgifter, som visar de gröna investeringar som gjorts av investeringsobjekten, t.ex. för en omställning till en grön ekonomi

- driftsutgifter, som återspeglar investeringsobjektens gröna operativa verksamheter.

• Hur uppnår användningen av derivat de miljörelaterade eller sociala egenskaper som den finansiella produkten främjar?

Fonden använder inte derivat för att uppnå de miljömässiga eller sociala egenskaper som den finansiella produkten främjar. Fonden kan använda derivat för både säkring, likviditet och effektiv portföljförvaltning. Om fonden använder derivat ska det underliggande derivatet överensstämma med investeringspolicyn. I tillämpliga fall beaktas minimikrav på miljömässiga eller sociala skyddsåtgärder.

Till vilken lägsta nivå är de hållbara investeringarna med ett miljömål förenliga med kraven i EU-taxonomin?

Ålandsbanken Global Aktie har inte för avsikt att göra investeringar förenliga med EU- taxonomin. Det kan inte uteslutas att vissa investeringar bland fondens innehav är förenliga med EU-taxonomin. Fonden kommer att redovisa om andelen investeringar förenliga med EU-taxonomin i en årlig rapport. När uppgifterna om taxonomi förbättras kan Ålandsbanken överväga att sätta upp ett mål för förenlighet med EU- taxonomin.

För att uppfylla EU- taxonomin omfattar kriterierna för fossilgas

begränsningar av utsläpp och övergång till förnybar energi eller koldioxidsnåla bränslen senast i slutet av 2023. När det gäller kärnenergi

inkluderar kriterierna omfattande säkerhets- och avfallshanteringsregler.

lnvesterar den finansiella produkten i fossilgas och/eller kärnenergirelaterad verksamhet som uppfyller EU-taxonomin?¹

☐ Ja:

☐ fossilgas ☐ kärnenergi %

☐ Nej

1Fossilgas och/eller kärnenergirelaterad verksamhet kommer endast att uppfylla EU-taxonomin om den bidrar till att begränsa klimatförändringarna (”begränsning av klimatförändringarna”) och inte orsakar betydande skada för något av målen i EU-taxonomin – se förklarande anmärkning i vänstra marginalen. De fullständiga kriterierna för ekonomisk verksamhet för fossilgas och kärnenergi som uppfyller EU-taxonomin fastställs i kommissionens delegerande förordning (EU) 2022/1214.

De två diagrammen nedan visar i grönt minimiprocentandelen investeringar som är förenliga med EU-taxonomin. Eftersom det inte finns någon lämplig metodik för att avgöra hur taxonomianpassade statliga obligationer är*, visar den första grafen taxonomianpassningen med avseende på alla den finansiella produktens investeringar, inklusive statliga obligationer, medan den andra grafen visar taxonomianpassningen endast med avseende på de investeringar för den finansiella produkten som inte är statliga obligationer.

1. Taxonomiförenlighet hos investeringar,

inklusive statliga obligationer*

2. Taxonomiförenlighet hos investeringar,

exklusive statliga obligarioner*

Taxonomiförenlig:

Fossilgas

x%

X%

x%

Taxonomiförenlig:

Fossilgas Taxonomiförenlig: Kärnenergi Taxonomiförenlig (ingen fossilgas & kärnenergi) Ingen taxonomiförenlighet

x%

X%

Taxonomiförenlig:

Kärnenergi

x%

x% x%

Taxonomiförenlig (ingen

fossilgas & kärnenergi)

x%

x%

Ingen taxonomiförenlighet

Diagrammet visar X % av de totala investeringarna.

* I dessa grafer avses med ”statliga obligationer” samtliga exponeringar i statspapper

Möjliggörande verksamheter gör det direkt möjligt för andra verksamheter att bidra väsentligt till ett miljömål. Omställningsverksamheter är verksamheter som det ännu inte finns koldioxidsnåla alternativ tillgängliga för och som bland annat har växthusgasutsläpp på nivåer som motsvarar bästa prestanda.

• Vilken är minimiandelen investeringar i omställningsverksamheter och möjliggörande verksamheter?

Det finns inget åtagande att göra en viss andel investeringar i omställningsverksamheter och möjliggörande verksamheter.

är hållbara investeringar med ett miljömål som inte beaktar kriterierna för miljömässigt hållbara ekonomiska verksamheter enligt EU-taxonomin. växthusgasutsläpp på nivåer som motsvarar bästa prestanda.

Vilken är minimiandelen hållbara investeringar med ett miljömål som inte är förenliga med EU-taxonomin?

Fonden har inte fastställt någon minimiandel för hållbara investeringar med ett miljömål som inte är förenligt med EU-taxonomin. Däremot har fonden förbundit sig att investera minst 10 % i hållbara investeringar.

Vilken är minimiandelen socialt hållbara investeringar?

Fonden har inte fastställt någon minimiandel för hållbara investeringar med ett socialt mål. Däremot har fonden förbundit sig att investera minst 10 % i hållbara investeringar, varav en del kan bidra till sociala mål.

Vilka investeringar är inkluderade i ”Nr 2 Annat”, vad är deras syfte och finns det några miljörelaterade eller sociala minimiskyddsåtgärder?

Likvida medel kan innehas som extra likviditet eller för att balansera risker. Fonden kan

använda derivat och andra tekniker för de ändamål som beskrivs i det relevanta avsnittet i prospektet. Denna kategori kan också omfatta värdepapper för vilka relevanta uppgifter inte är tillgängliga.

www

Var kan jag hitta mer produktspecifik information på nätet? Mer produktspecifik information finns på webbplatsen: xxxxx://xxx.xxxxxxxxxxxx.xx/xx/xxxxxxxxxxxx/xxxxx-xxxxxxx/xxxxxx

Hållbar investering: en investering i ekonomisk verksamhet som bidrar till ett miljömål eller socialt mål, förutsatt att investeringen inte orsakar betydande skada för något annat miljömål eller socialt mål och att investeringsobjekten följer praxis för god styrning.

Mall som avser upplysningar som lämnas innan avtal ingås för de finansiella produkter som avses i artikel 8.1, 8.2 och 8.2a i förordning (EU) 2019/2088 och artikel 6 första stycket i förordning (EU) 2020/852

Produktnamn: Ålandsbanken Norden Aktie

Identifieringskod för juridiska personer: 743700JVHE5PR9GQ4L74

Miljörelaterade och/eller sociala egenskaper

EU-taxonomin är ett klassificeringssystem som läggs fram i förordning (EU) 2020/852, där det fastställs en förteckning över miljömässigt hållbara ekonomiska verksamheter. Förordningen fastställer inte någon förteckning över socialt hållbara ekonomiska verksamheter. Hållbara investeringar med ett miljömål kan vara förenliga med kraven i taxonomin eller inte.

Har denna finansiella produkt ett mål för hållbar investering?
☐ Ja	☒ Nej
Den kommer att göra ett minimum av ☐ hållbara investeringar med ett miljömål: % ☐ i ekonomiska verksamheter som anses vara miljömässigt hållbara enligt EU- taxonomin ☐ i ekonomiska verksamheter som inte anses vara miljömässigt hållbara enligt EU-taxonomin ☐ Den kommer att göra ett minimum av hållbara investeringar med ett socialt mål: %	Den främjar miljörelaterade och sociala ☒ egenskaper och kommer, även om den inte har en hållbar investering som sitt mål, att ha en minimiandel på 10 % hållbara investeringar ☒ med ett miljömål i ekonomiska verksamheter som anses vara miljömässigt hållbara enligt EU- taxonomin ☒ med ett miljömål i ekonomiska verksamheter som inte anses vara miljömässigt hållbara enligt EU- taxonomin ☒ med ett socialt mål ☐ Den främjar miljörelaterade och sociala egenskaper, men kommer inte att göra några hållbara investeringar

Vilka miljörelaterade och/eller sociala egenskaper främjas av denna finansiella produkt?

Ålandsbanken Norden Aktie främjar miljörelaterade och sociala egenskaper genom att:

- investera i bolag vars ekonomiska aktiviteter bedöms bidra till FN:s globala hållbarhetsmål och/eller i ekonomiska verksamheter som är förenliga med EU- taxonomin.

- investera i bolag vars koldioxidutsläpp minskar över tid eller i bolag med låga koldioxidutsläpp.

- tillämpa exkluderingskriterier för produkter och affärsverksamheter som Ålandsbanken anser vara skadliga för samhället. Fonden investerar inte i bolag vars verksamhet omfattar (mer än 5 % andel av bolagets omsättning):

• produktion av kontroversiella vapen

• pornografi

• penningspelsverksamhet (”gambling”)

• produktion av tobak (inklusive cannabis)

• utvinning av förbränningskol.

Hållbarhetsindikatorer mäter uppnåendet av de miljörelaterade eller sociala egenskaperna som den finansiella produkten främjar.

- beakta investeringsbeslutens huvudsakliga negativa konsekvenser för hållbarhetsfaktorer (Principle Adverse Impact, PAI) kopplat till miljö, klimat, mänskliga rättigheter, arbetsrätt och bekämpning av korruption och mutor.

• Vilka hållbarhetsindikatorer används för att mäta uppnåendet av var och en av de miljörelaterade eller sociala egenskaper som främjas av denna finansiella produkt?

Fonden använder följande hållbarhetsindikatorer för att mäta uppnåendet av de miljörelaterade eller sociala egenskaperna:

Indikator Hållbara investeringar:

Fonden följer upp andelen av fondens investeringar som bedöms bidra till ett eller flera av FN:s globala mål för hållbar utveckling (SDG).

Fonden följer upp andelen av fondens investeringar som bedöms vara förenliga med EU- taxonomin.

Indikator Koldioxidavtryck/koldioxidintensitet:

Fonden beräknar den viktade genomsnittliga koldioxidintensiteten och koldioxidavtryck.

Indikator FN:s globala överenskommelse och OECD:s riktlinjer för multinationella företag:

Fonden följer upp antalet bolag som fått en anmärkning om att bryta mot internationella normer och konventioner såsom FN:s globala överenskommelser eller OECD:s riktlinjer för multinationella företag.

• Vilka är målen med de hållbara investeringar som den finansiella produkten är tänkt att delvis göra, och hur bidrar den hållbara investeringen till dessa mål?

De hållbara investeringarna syftar till att bidra till ett eller flera av FN:s globala mål för hållbar utveckling och/eller miljömålen i EU-taxonomin. De kan ha antingen miljörelaterade och/eller sociala mål. För att utgöra en hållbar investering ska minst 20 % av bolagets verksamhet vara i linje med ett eller flera av FN:s globala mål för hållbar utveckling. Ålandsbanken använder data från Morningstar Direct/Sustainalytics för att avgöra vilka företag som kan ingå i det hållbara investeringsmålet.

Fonden tillämpar kriterier och gränsvärden för att bedöma om ett bolag utgör en hållbar investering enligt EU-regelverket SFDR (Sustainable Finance Disclosure Regulation).

• På vilket sätt orsakar inte de hållbara investeringar som den finansiella produkten är tänkt att delvis göra någon betydande skada för några miljörelaterade eller sociala mål för hållbar investering?

Fonden granskar att de hållbara investeringarna inte orsakar betydande skada för något miljömässigt eller socialt hållbart investeringsmål genom att:

- tillämpa exkluderingskriterier för ekonomiska verksamheter som Ålandsbanken anser vara skadliga för samhället

- beakta huvudsakliga negativa konsekvenser

- anpassa investeringsbesluten till OECD:s riktlinjer för multinationella företag och FN:s vägledande principer för företag och mänskliga rättigheter.

Xxx har indikatorerna för negativa konsekvenser för hållbarhetsfaktorer beaktats?

Fonden analyserar de indikatorer för negativa konsekvenser för hållbarhetsfaktorer som anges nedan i avsnittet Beaktas i denna finansiella produkt huvudsakliga negativa konsekvenser. I analysen kontrollerar Fonden att investeringen inte orsakar någon betydande skada för de hållbarhetsmål som beskrivs ovan.

Fonden beaktar negativa konsekvenser för hållbarhetsfaktorer genom att:

- Exkludera företag vars verksamhet omfattar (mer än 5 % andel av bolagets omsättning):

• produktion av kontroversiella vapen

• pornografivuxenunderhållning

• penningspelsverksamhet (”gambling”)

• produktion av tobak (inklusive cannabis)

• utvinning av förbränningskol.

- Följa upp förbrytelser mot internationella normer och föra påverkansdialog med portföljbolag som brutit mot dessa. Bolag som inte visar sig villiga att göra nödvändiga ändringar för att hantera och åtgärda förbrytelsen avyttras senast 2 år från det att händelsen registrerades.

- I mån av tillgång till data följer Fonden regelbundet upp alla huvudsakliga negativa konsekvenser för hållbarhetsfaktorer, indikatorerna 1–14. En detaljerad beskrivning av hur vi beaktar huvudsakliga negativa konsekvenser finns i dokumentet PAI-redogörelse på Ålandsbankens webbplats.

Hur är de hållbara investeringarna anpassade till OECD:s riktlinjer för multinationella företag och FN:s vägledande principer för företag och mänskliga rättigheter?

Fonden säkerställer vid val av investeringsobjekt att portföljbolaget följer OECD:s riktlinjer för multinationella företag och FN:s vägledande principer för företag och mänskliga rättigheter. För gjorda investeringar kontrollerar Fonden regelbundet eventuella förbrytelser genom en extern dataleverantör. Vid förbrytelser startas påverkansdialog med portföljbolaget. Portföljbolag som inte gör nödvändiga ändringar för att hantera och åtgärda förbrytelsen avyttras senast 2 år från det att händelsen registrerades.

I EU-taxonomin fastställs en princip om att inte orsaka betydande skada, enligt vilken taxonomiförenliga investeringar inte får orsaka betydande skada för EU-taxonomins mål, och åtföljs av särskilda EU-kriterier.

Principen om att inte orsaka betydande skada är endast tillämplig på de av den finansiella produktens underliggande investeringar som beaktar EU-kriterierna för miljömässigt hållbara ekonomiska verksamheter. Den återstående delen av denna finansiella produkt har underliggande investeringar som inte beaktar EU-kriterierna för miljömässigt hållbara ekonomiska verksamheter.

Inga andra eventuella hållbara investeringar får heller orsaka betydande skada för några miljömål eller sociala mål.

Beaktas i denna finansiella produkt huvudsakliga negativa konsekvenser för hållbarhetsfaktorer?

Huvudsakliga negativa konsekvenser är investeringsbesluts mest negativa konsekvenser för hållbarhetsfaktorer som rör miljö, sociala frågor och personalfrågor, respekt för mänskliga rättigheter samt frågor rörande bekämpning av korruption och mutor.

☒ Ja, Fonden beaktar de huvudsakliga negativa konsekvenserna för hållbarhetsfaktorer som avses i tabell 1 i Ålandsbankens PAI-redogörelse, d.v.s. indikatorer 1-14.

I mån av tillgång till data beaktar Fonden genom regelbunden uppföljning alla huvudsakliga negativa konsekvenser för hållbarhetsfaktorer, indikatorerna 1–14, listat nedan:

1. Koldioxidutsläpp

2. Koldioxidavtryck

3. Koldioxidintensitet

4. Exponering till företag verksamma inom fossila bränslen

5. Andel av icke-förnybar energiförbrukning och produktion

6. Energikonsumtionsintensitet per klimatsektor med hög påverkan

7. Biologisk mångfald

8. Utsläpp till vatten

9. Farligt avfall

10. Brott mot FN:s Global Compact-principer eller OECD:s riktlinjer för multinationella företag

11. Brist på efterlevnadsmekanismer för att övervaka efterlevnaden av FN:s Global Compact-principer eller OECD:s riktlinjer för multinationella företag

12. Ojusterat lönegap mellan könen

13. Styrelsens könsjämställdhet

14. Exponering till kontroversiella eller olagliga vapen

PAI 1-6 beaktar Fonden genom att följa upp portföljbolagens klimatstrategi och genom att granska vilka av portföljbolagen som skrivit under initiativet Science-Based Targets (SBTi). De som inte skrivit under SBTi, uppmuntras till att ansluta sig till initiativet.

PAI 7-9 beaktar Fonden genom att inte investera i bolag som har förbrytelser mot FN:s Global Compact och på så sätt säkerställer att de inte bryter mot FN:s Global Compacts princip nr 7: Stödja försiktighetsprincipen vad gäller miljörisker.

PAI 10-11 beaktar Fonden genom regelbundna kontroller av förbrytelser av FN:s Global Compact eller OECD:s riktlinjer för multinationella företag. Dessa förbrytelser utgör grunden för påverkansdialoger samt eventuella exkluderingar vid allvarliga brott mot dessa principer och riktlinjer.

PAI 12-13 beaktar Fonden genom att Ålandsbanken emotsätter sig all typ av diskriminering enligt FN:s Global Compacts princip nr 6. Genom påverkansdialog uppmuntrar Fonden bolagen att sträva efter en 60–40 % könsfördelning i sina styrelser. Fonden följer med hur data utvecklas och gör nödvändiga åtgärder vid behov.

PAI 14 beaktar Fonden genom att samtliga företag som får över 5 % av sin omsättning från produktion av kontroversiella vapen exkluderas från investeringarna.

En mera detaljerad beskrivning av hur Ålandsbanken beaktar huvudsakliga negativa konsekvenser för hållbarhetsfaktorer finns i dokumentet PAI-redogörelse på Ålandsbankens webbplats.

Informationen finns även tillgänglig i den årsrapport som publiceras enligt artikel 11(2) i

SFDR-förordningen.

☐ Nej

Vilken investeringsstrategi följer denna finansiella produkt? Fonden är en aktivt förvaltad fond som investerar i börslistade aktier. Urvalet av dessa investeringar baseras på en fundamental analys. Strategin integrerar kontinuerligt

hållbarhetsindikatorer som en del av investeringsurvalsprocessen. Fonden tillämpar bland annat uteslutningar, ESG-integrering och beaktar huvudsakliga negativa konsekvenser för hållbarhetsfaktorer i investeringsprocessen.

Investeringsstrategin styr investeringsbeslut på grundval av faktorer som investeringsmål och risktolerans.

• Vilka är de bindande delarna i investeringsstrategin som används för att välja de investeringar som uppnår var och en av de miljörelaterade eller sociala egenskaper som främjas av denna finansiella produkt?

Fonden följer principerna i Ålandsbanken koncernens "Policy för integrering av hållbarhetsrisker inom investeringsbeslut och inom investerings- och försäkringsrådgivning" (antagen av styrelsen) och använder sig av tre övergripande metoder (Analys och investeringsprocess, Exkludering och Påverkan) för att uppnå de miljörelaterade och sociala egenskaper som främjas av fonden.

Analys och investeringsprocess

Den miniandel hållbara investeringar som angivits ovan är bindande för fonden att säkerställa vid fondens förvaltning, enligt den valda bedömningsmetoden.

Exkludering

Fonden investerar inte i företag vars verksamhet omfattar (mer än 5 % andel av bolagets omsättning):

• produktion av kontroversiella vapen

• pornografi

• penningspelsverksamhet (”gambling”)

• produktion av tobak (inklusive cannabis)

• utvinning av förbränningskol.

Fonden investerar inte i företag som har fått en anmälan om brott FN:s globala överenskommelser och OECD:s riktlinjer för multinationella företag. För gjorda investeringar kontrolleras regelbundet eventuella förbrytelser genom en extern dataleverantör. Portföljbolag som inte gör nödvändiga ändringar för att hantera och åtgärda förbrytelsen avyttras senast 2 år från det att händelsen registrerades.

Påverkan

Fonden agerar i ägarfrågor enligt de principer som fastställs. Detta innebär att fonden genomför en rad olika påverkansdialoger för sina fondinnehav för att uppmuntra investeringsföretag och emittenter att förbättra sin praxis inom miljö, sociala frågor och god bolagsstyrning.

• Hur stor är minimiandelen för att minska omfattningen av de investeringar som

beaktades innan investeringsstrategin tillämpades?

Praxis för god styrning omfattar sunda förvaltningsstrukturer, förhållandet mellan anställda, personalersättning och efterlevnad av skatteregler.

Fonden förbinder sig inte till en minimiandel för att minska omfattningen av investeringarna före tillämpningen av investeringsstrategin.

• Vad är policyn för att bedöma praxis för god styrning i investeringsobjekten?

Praxis för god styrning i investeringsbolagen tas upp i olika steg i urvalsprocessen för värdepapper. Skyddsåtgärder för god styrning finns i Ålandsbankens normbaserade screening samt i PAI-processerna. På fondnivå granskas dessutom företagen för god styrning genom bedömning av deras personalrelationer, lönepraxis, ledningsstrukturer och skatteefterlevnad.

Vilken tillgångsallokering är planerad för den finansiella produkten? Minst 90 % av investeringarna är i linje med fondens miljörelaterade och sociala egenskaper. Ålandsbanken Norden Aktie har för avsikt att göra minst 10 % hållbara investeringar.

Tillgångsallokering beskriver andelen investeringar i specifika tillgångar.

Investeringarna i kategorin Övrigt, som uppskattas till mellan 0–10 %, utgörs till största delen av kontanter och likvida medel.

Nr 1A

Hållbara 10%

Andra miljörelaterade

Nr 1 Anpassade till miljörelaterade eller sociala egenskaper omfattar den finansiella produktens investeringar som används för att uppnå de miljörelaterade eller sociala egenskaper som främjas av den finansiella produkten.

Nr 2 Annat omfattar den finansiella produktens återstående investeringar som varken är anpassade till de miljörelaterade eller sociala egenskaperna eller anses som hållbara investeringar.

Kategorin Nr 1 Anpassade till miljörelaterade eller sociala egenskaper omfattar:

- Underkategorin Nr 1A Hållbara omfattar hållbara investeringar med miljömål eller sociala mål.

- Underkategorin Nr 1B Andra miljörelaterade eller sociala egenskaper omfattar investeringar anpassade till de miljörelaterade eller sociala egenskaper som inte anses vara hållbara investeringar.

Nr 2

Annat 0-10 %

Investeringar

Sociala

Nr 1B

Andra miljörelaterade eller sociala egenskaper 80-90 %

Nr 1 Anpassade till

miljörelaterade eller

sociala egenskaper 90 %

Taxonomiförenliga

Taxonomiförenliga verksamheter uttrycks som en andel av följande:

- omsättning, vilket återspeglar andelen av intäkterna från investeringsobjektens gröna verksamheter

- kapitalutgifter, som visar de gröna investeringar som gjorts av investeringsobjekten, t.ex. för en omställning till en grön ekonomi

- driftsutgifter, som återspeglar investeringsobjektens gröna operativa verksamheter.

• Hur uppnår användningen av derivat de miljörelaterade eller sociala egenskaper som

den finansiella produkten främjar?

Fonden använder inte derivat för att uppnå de miljömässiga eller sociala egenskaper som den finansiella produkten främjar. Fonden kan använda derivat för både säkring, likviditet och effektiv portföljförvaltning. Om fonden använder derivat ska det underliggande derivatet överensstämma med investeringspolicyn. I tillämpliga fall beaktas minimikrav på miljömässiga eller sociala skyddsåtgärder.

Till vilken lägsta nivå är de hållbara investeringarna med ett miljömål förenliga med kraven i EU-taxonomin?

Fonden förbinder sig att investera minst 1,5 % av tillgångarna i investeringar som är taxonomiförenliga och redovisar andelen taxonomiförenliga investeringar i årsrapporten. När datatillgängligheten om taxonomiförenlighet förbättras kan Fonden överväga att höja målet för taxonomiförenliga investeringar.

För att uppfylla EU- taxonomin omfattar kriterierna för fossilgas

begränsningar av utsläpp och övergång till förnybar energi eller koldioxidsnåla bränslen senast i slutet av 2023. När det gäller kärnenergi

inkluderar kriterierna omfattande säkerhets- och avfallshanteringsregler.

lnvesterar den finansiella produkten i fossilgas och/eller kärnenergirelaterad verksamhet som uppfyller EU-taxonomin?¹

☐ Ja:

☐ fossilgas ☐ kärnenergi %

☐ Nej

1Fossilgas och/eller kärnenergirelaterad verksamhet kommer endast att uppfylla EU-taxonomin om den bidrar till att begränsa klimatförändringarna (”begränsning av klimatförändringarna”) och inte orsakar betydande skada för något av målen i EU-taxonomin – se förklarande anmärkning i vänstra marginalen. De fullständiga kriterierna för ekonomisk verksamhet för fossilgas och kärnenergi som uppfyller EU-taxonomin fastställs i kommissionens delegerande förordning (EU) 2022/1214.

De två diagrammen nedan visar i grönt minimiprocentandelen investeringar som är förenliga med EU-taxonomin. Eftersom det inte finns någon lämplig metodik för att avgöra hur taxonomianpassade statliga obligationer är*, visar den första grafen taxonomianpassningen med avseende på alla den finansiella produktens investeringar, inklusive statliga obligationer, medan den andra grafen visar taxonomianpassningen endast med avseende på de investeringar för den finansiella produkten som inte är statliga obligationer.

1. Taxonomiförenlighet hos investeringar,

inklusive statliga obligationer*

2. Taxonomiförenlighet hos investeringar,

exklusive statliga obligarioner*

Taxonomiförenlig:

Fossilgas

x%

X%

x%

Taxonomiförenlig:

Fossilgas Taxonomiförenlig: Kärnenergi Taxonomiförenlig (ingen fossilgas & kärnenergi) Ingen taxonomiförenlighet

x%

X%

Taxonomiförenlig:

Kärnenergi

x%

x% x%

Taxonomiförenlig (ingen

fossilgas & kärnenergi)

x%

x%

Ingen taxonomiförenlighet

Diagrammet visar X % av de totala investeringarna.

* I dessa grafer avses med ”statliga obligationer” samtliga exponeringar i statspapper

Möjliggörande verksamheter gör det direkt möjligt för andra verksamheter att bidra väsentligt till ett miljömål. Omställningsverksamheter är verksamheter som det ännu inte finns koldioxidsnåla alternativ tillgängliga för och som bland annat har växthusgasutsläpp på nivåer som motsvarar bästa prestanda.

• Vilken är minimiandelen investeringar i omställningsverksamheter och möjliggörande verksamheter?

Det finns inget åtagande att göra en viss andel investeringar i omställningsverksamheter och möjliggörande verksamheter.

är hållbara investeringar med ett miljömål som inte beaktar kriterierna för miljömässigt hållbara ekonomiska verksamheter enligt EU-taxonomin. växthusgasutsläpp på nivåer som motsvarar bästa prestanda.

Vilken är minimiandelen hållbara investeringar med ett miljömål som inte är förenliga med EU-taxonomin?

Fonden har inte fastställt någon minimiandel för hållbara investeringar med ett miljömål

som inte är förenligt med EU-taxonomin. Däremot har fonden förbundit sig att investera minst 10 % i hållbara investeringar, varav 1,5 % ska bidra till miljömål som är förenliga med EU-taxonomin.

Vilken är minimiandelen socialt hållbara investeringar?

Fonden har inte fastställt någon minimiandel för hållbara investeringar med ett socialt mål. Däremot har fonden förbundit sig att investera minst 10 % i hållbara investeringar, varav en del kan bidra till sociala mål.

Vilka investeringar är inkluderade i ”Nr 2 Annat”, vad är deras syfte och finns det några miljörelaterade eller sociala minimiskyddsåtgärder?

Likvida medel kan innehas som extra likviditet eller för att balansera risker. Fonden kan

använda derivat och andra tekniker för de ändamål som beskrivs i det relevanta avsnittet i prospektet. Denna kategori kan också omfatta värdepapper för vilka relevanta uppgifter inte är tillgängliga.

www

Var kan jag hitta mer produktspecifik information på nätet? Mer produktspecifik information finns på webbplatsen: xxxxx://xxx.xxxxxxxxxxxx.xx/xx/xxxxxxxxxxxx/xxxxx-xxxxxxx/xxxxxx

Hållbar investering: en investering i ekonomisk verksamhet som bidrar till ett miljömål eller socialt mål, förutsatt att investeringen inte orsakar betydande skada för något annat miljömål eller socialt mål och att investeringsobjekten följer praxis för god styrning.

Mall som avser upplysningar som lämnas innan avtal ingås för de finansiella produkter som avses i artikel 8.1, 8.2 och 8.2a i förordning (EU) 2019/2088 och artikel 6 första stycket i förordning (EU) 2020/852

Produktnamn: Ålandsbanken Norden Dividend

Identifieringskod för juridiska personer: 636700GSYGNNJHXUIW48

Miljörelaterade och/eller sociala egenskaper

EU-taxonomin är ett klassificeringssystem som läggs fram i förordning (EU) 2020/852, där det fastställs en förteckning över miljömässigt hållbara ekonomiska verksamheter. Förordningen fastställer inte någon förteckning över socialt hållbara ekonomiska verksamheter. Hållbara investeringar med ett miljömål kan vara förenliga med kraven i taxonomin eller inte.

Har denna finansiella produkt ett mål för hållbar investering?
☐ Ja	☒ Nej
Den kommer att göra ett minimum av ☐ hållbara investeringar med ett miljömål: % ☐ i ekonomiska verksamheter som anses vara miljömässigt hållbara enligt EU- taxonomin ☐ i ekonomiska verksamheter som inte anses vara miljömässigt hållbara enligt EU-taxonomin ☐ Den kommer att göra ett minimum av hållbara investeringar med ett socialt mål: %	Den främjar miljörelaterade och sociala ☒ egenskaper och kommer, även om den inte har en hållbar investering som sitt mål, att ha en minimiandel på 10 % hållbara investeringar ☒ med ett miljömål i ekonomiska verksamheter som anses vara miljömässigt hållbara enligt EU- taxonomin ☒ med ett miljömål i ekonomiska verksamheter som inte anses vara miljömässigt hållbara enligt EU- taxonomin ☒ med ett socialt mål ☐ Den främjar miljörelaterade och sociala egenskaper, men kommer inte att göra några hållbara investeringar

Vilka miljörelaterade och/eller sociala egenskaper främjas av denna finansiella produkt?

Ålandsbanken Norden Dividend främjar miljörelaterade och sociala egenskaper genom att:

- investera i bolag vars ekonomiska aktiviteter bedöms bidra till FN:s globala hållbarhetsmål och/eller i ekonomiska verksamheter som är förenliga med EU- taxonomin.

- investera i bolag vars koldioxidutsläpp minskar över tid eller i bolag med låga koldioxidutsläpp.

- tillämpa exkluderingskriterier för produkter och affärsverksamheter som Ålandsbanken anser vara skadliga för samhället. Fonden investerar inte i bolag vars verksamhet omfattar (mer än 5 % andel av bolagets omsättning):

• produktion av kontroversiella vapen

• pornografi

• penningspelsverksamhet (”gambling”)

• produktion av tobak (inklusive cannabis)

• utvinning av förbränningskol.

- beakta investeringsbeslutens huvudsakliga negativa konsekvenser för hållbarhetsfaktorer (Principle Adverse Impact, PAI) kopplat till miljö, klimat, mänskliga rättigheter, arbetsrätt och bekämpning av korruption och mutor.

Hållbarhetsindikatorer mäter uppnåendet av de miljörelaterade eller sociala egenskaperna som den finansiella produkten främjar.

- Fondens förvaltare fört en aktiv ägarförvaltning som inkluderar dialoger med befintliga och tänkbara portföljbolag avseende bolagens hållbarhetsprofil.

• Vilka hållbarhetsindikatorer används för att mäta uppnåendet av var och en av de miljörelaterade eller sociala egenskaper som främjas av denna finansiella produkt?

Fonden använder följande hållbarhetsindikatorer för att mäta uppnåendet av de miljörelaterade eller sociala egenskaperna:

Indikator Hållbara investeringar:

Fonden följer upp andelen av fondens investeringar som bedöms bidra till ett eller flera av FN:s globala mål för hållbar utveckling (SDG).

Fonden följer upp andelen av fondens investeringar som bedöms vara förenliga med EU- taxonomin.

Indikator Koldioxidavtryck/koldioxidintensitet:

Fonden beräknar den viktade genomsnittliga koldioxidintensiteten och koldioxidavtryck.

Fonden följer upp andelen investeringsobjekt i fonden som är i en process att underteckna eller har undertecknat Science-Based Target- initiativet (SBTi).

Indikator FN:s Global Compact och OECD:s riktlinjer för multinationella företag:

Fonden följer upp antalet bolag som fått en anmärkning om att bryta mot internationella normer och konventioner såsom FN:s Global Compact eller OECD:s riktlinjer för multinationella företag.

• Vilka är målen med de hållbara investeringar som den finansiella produkten är tänkt att delvis göra, och hur bidrar den hållbara investeringen till dessa mål?

De hållbara investeringarna syftar till att bidra till ett eller flera av FN:s globala mål för hållbar utveckling och/eller miljömålen i EU-taxonomin. De kan ha antingen miljörelaterade och/eller sociala mål. För att utgöra en hållbar investering ska minst 20 % av bolagets verksamhet vara i linje med ett eller flera av FN:s globala mål för hållbar utveckling. Ålandsbanken använder data från Morningstar Direct/Sustainalytics för att avgöra vilka bolag som kan ingå i det hållbara investeringsmålet.

Fonden tillämpar kriterier och gränsvärden för att bedöma om ett bolag utgör en hållbar investering enligt EU-regelverket SFDR (Sustainable Finance Disclosure Regulation).

• På vilket sätt orsakar inte de hållbara investeringar som den finansiella produkten är tänkt att delvis göra någon betydande skada för några miljörelaterade eller sociala mål för hållbar investering?

Fonden granskar att de hållbara investeringarna inte orsakar betydande skada för något miljömässigt eller socialt hållbart investeringsmål genom att:

- tillämpa exkluderingskriterier för ekonomiska verksamheter som Ålandsbanken anser vara skadliga för samhället

- beakta huvudsakliga negativa konsekvenser

- anpassa investeringsbesluten till OECD:s riktlinjer för multinationella företag och FN:s vägledande principer för företag och mänskliga rättigheter.

Xxx har indikatorerna för negativa konsekvenser för hållbarhetsfaktorer beaktats?

Fonden analyserar de indikatorer för negativa konsekvenser för hållbarhetsfaktorer som anges nedan i avsnittet Beaktas i denna finansiella produkt huvudsakliga negativa konsekvenser. I analysen kontrollerar fonden att investeringen inte orsakar någon betydande skada för de hållbarhetsmål som beskrivs ovan.

Fonden beaktar negativa konsekvenser för hållbarhetsfaktorer genom att:

- Exkludera företag vars verksamhet omfattar (mer än 5 % andel av bolagets omsättning):

• produktion av kontroversiella vapen

• pornografi

• penningspelsverksamhet (”gambling”)

• produktion av tobak (inklusive cannabis)

• utvinning av förbränningskol.

- Följa upp förbrytelser mot internationella normer och föra påverkansdialog med portföljbolag som brutit mot dessa. Bolag som inte visar sig villiga att göra nödvändiga ändringar för att hantera och åtgärda förbrytelsen avyttras senast 2 år från det att händelsen registrerades.

- I mån av tillgång till data följer fonden regelbundet upp alla huvudsakliga negativa konsekvenser för hållbarhetsfaktorer, indikatorerna 1–14. En detaljerad beskrivning av hur vi beaktar huvudsakliga negativa konsekvenser finns i dokumentet PAI-redogörelse på Ålandsbankens webbplats.

Hur är de hållbara investeringarna anpassade till OECD:s riktlinjer för multinationella företag och FN:s vägledande principer för företag och mänskliga rättigheter?

Fonden säkerställer vid val av investeringsobjekt att bolaget följer OECD:s riktlinjer för multinationella företag och FN:s vägledande principer för företag och mänskliga rättigheter. För gjorda investeringar kontrollerar fonden regelbundet eventuella förbrytelser genom en extern dataleverantör. Vid förbrytelser startas påverkansdialog med portföljbolaget. Portföljbolag som inte gör nödvändiga ändringar för att hantera och åtgärda förbrytelsen avyttras senast 2 år från det att händelsen registrerades.

I EU-taxonomin fastställs en princip om att inte orsaka betydande skada, enligt vilken taxonomiförenliga investeringar inte får orsaka betydande skada för EU-taxonomins mål, och åtföljs av särskilda EU-kriterier.

Principen om att inte orsaka betydande skada är endast tillämplig på de av den finansiella produktens underliggande investeringar som beaktar EU-kriterierna för miljömässigt hållbara ekonomiska verksamheter. Den återstående delen av denna finansiella produkt har underliggande investeringar som inte beaktar EU-kriterierna för miljömässigt hållbara ekonomiska verksamheter.

Inga andra eventuella hållbara investeringar får heller orsaka betydande skada för några miljömål eller sociala mål.

Beaktas i denna finansiella produkt huvudsakliga negativa konsekvenser för hållbarhetsfaktorer?

Huvudsakliga negativa konsekvenser är investeringsbesluts mest negativa konsekvenser för hållbarhetsfaktorer som rör miljö, sociala frågor och personalfrågor, respekt för mänskliga rättigheter samt frågor rörande bekämpning av korruption och mutor.

☒ Ja, fonden beaktar de huvudsakliga negativa konsekvenserna för hållbarhetsfaktorer som avses i tabell 1 i Ålandsbankens PAI-redogörelse, d.v.s. indikatorer 1-14.

I mån av tillgång till data beaktar fonden genom regelbunden uppföljning alla huvudsakliga negativa konsekvenser för hållbarhetsfaktorer, indikatorerna 1–14, listat nedan:

1. Koldioxidutsläpp

2. Koldioxidavtryck

3. Koldioxidintensitet

4. Exponering till företag verksamma inom fossila bränslen

5. Andel av icke-förnybar energiförbrukning och produktion

6. Energikonsumtionsintensitet per klimatsektor med hög påverkan

7. Biologisk mångfald

8. Utsläpp till vatten

9. Farligt avfall

10. Brott mot FN:s Global Compact-principer eller OECD:s riktlinjer för multinationella företag

11. Brist på efterlevnadsmekanismer för att övervaka efterlevnaden av FN:s Global Compact-principer eller OECD:s riktlinjer för multinationella företag

12. Ojusterat lönegap mellan könen

13. Styrelsens könsjämställdhet

14. Exponering till kontroversiella eller olagliga vapen

PAI 1-6 beaktar fonden genom att följa upp portföljbolagens klimatstrategi och genom att granska vilka av portföljbolagen som skrivit under initiativet Science-Based Targets (SBTi). De som inte skrivit under SBTi, uppmuntras till att ansluta sig till initiativet.

PAI 7-9 beaktar fonden genom att inte investera i bolag som har förbrytelser mot FN:s Global Compact och på så sätt säkerställer att de inte bryter mot FN:s Global Compacts princip nr 7 (stödja försiktighetsprincipen vad gäller miljörisker).

PAI 10-11 beaktar fonden genom regelbundna kontroller av förbrytelser av FN:s Global Compact eller OECD:s riktlinjer för multinationella företag. Dessa förbrytelser utgör grunden för påverkansdialoger samt eventuella exkluderingar vid allvarliga brott mot dessa principer och riktlinjer.

PAI 12-13 beaktar fonden genom att Ålandsbanken emotsätter sig all typ av diskriminering enligt FN:s Global Compacts princip nr 6 (att eliminera diskriminering inom sysselsättning och yrke/arbetslivet). Genom påverkansdialog uppmuntrar fonden bolagen att sträva efter en 60–40 % könsfördelning i sina styrelser. Fonden följer med hur data utvecklas och gör nödvändiga åtgärder vid behov.

PAI 14 xxxxxxx fonden genom att samtliga företag som får över 5 % av sin omsättning från produktion av kontroversiella vapen exkluderas från investeringarna.

En mera detaljerad beskrivning av hur Ålandsbanken beaktar huvudsakliga negativa konsekvenser för hållbarhetsfaktorer finns i dokumentet PAI-redogörelse på Ålandsbankens webbplats.

Informationen finns även tillgänglig i den årsrapport som publiceras enligt artikel 11(2) i SFDR-förordningen.

☐ Nej

Vilken investeringsstrategi följer denna finansiella produkt? Fonden är en aktivt förvaltad fond som investerar i börslistade aktier. Urvalet av dessa investeringar baseras på en fundamental analys. Strategin integrerar kontinuerligt

hållbarhetsindikatorer som en del av investeringsurvalsprocessen. Fonden tillämpar bland annat uteslutningar, ESG-integrering och beaktar huvudsakliga negativa konsekvenser för hållbarhetsfaktorer i investeringsprocessen.

Investeringsstrategin styr investeringsbeslut på grundval av faktorer som investeringsmål och risktolerans.

• Vilka är de bindande delarna i investeringsstrategin som används för att välja de investeringar som uppnår var och en av de miljörelaterade eller sociala egenskaper som främjas av denna finansiella produkt?

Fonden följer principerna i Ålandsbankenkoncernens "Policy för integrering av hållbarhetsrisker inom investeringsbeslut och inom investerings- och försäkringsrådgivning" och använder sig av tre övergripande metoder (Analys och investeringsprocess, Exkludering och Påverkan) för att uppnå de miljörelaterade och sociala egenskaper som främjas av fonden.

Analys och investeringsprocess

Den miniandel hållbara investeringar som angivits ovan är bindande för fonden att säkerställa vid fondens förvaltning, enligt den valda bedömningsmetoden.

Exkludering

Fonden investerar inte i företag vars verksamhet omfattar (mer än 5 % andel av bolagets omsättning):

• produktion av kontroversiella vapen

• pornografi

• penningspelsverksamhet (”gambling”)

• produktion av tobak (inklusive cannabis)

• utvinning av förbränningskol.

Fonden investerar inte i företag som har en anmälan om brott mot FN:s Global Compact och OECD:s riktlinjer för multinationella företag. För gjorda investeringar kontrolleras regelbundet eventuella förbrytelser genom en extern dataleverantör. Portföljbolag som inte gör nödvändiga ändringar för att hantera och åtgärda förbrytelsen avyttras senast 2 år från det att händelsen registrerades.

Påverkan

Fonden agerar i ägarfrågor enligt de principer som fastställs. Detta innebär att fonden genomför en rad olika påverkansdialoger för sina portföljbolag för att uppmuntra investeringsföretag och emittenter att förbättra sin praxis inom miljö, sociala frågor och god bolagsstyrning.

• Hur stor är minimiandelen för att minska omfattningen av de investeringar som

beaktades innan investeringsstrategin tillämpades?

Praxis för god styrning omfattar sunda förvaltningsstrukturer, förhållandet mellan anställda, personalersättning och efterlevnad av skatteregler.

Fonden förbinder sig inte till en minimiandel för att minska omfattningen av investeringarna före tillämpningen av investeringsstrategin.

• Vad är policyn för att bedöma praxis för god styrning i investeringsobjekten?

Praxis för god styrning i investeringsbolagen tas upp i olika steg i urvalsprocessen för värdepapper. Skyddsåtgärder för god styrning finns i Ålandsbankens normbaserade screening samt i PAI-processerna. På portföljnivå granskas dessutom företagen för god styrning genom bedömning av deras personalrelationer, lönepraxis, ledningsstrukturer och skatteefterlevnad.

Vilken tillgångsallokering är planerad för den finansiella produkten? Minst 90 % av investeringarna är i linje med fondens miljörelaterade och sociala egenskaper. Fonden har för avsikt att göra minst 10 % hållbara investeringar. Investeringarna i kategorin

Nr 1A

Hållbara 10 %

Andra miljörelaterade

Nr 1 Anpassade till miljörelaterade eller sociala egenskaper omfattar den finansiella produktens investeringar som används för att uppnå de miljörelaterade eller sociala egenskaper som främjas av den finansiella produkten.

Nr 2 Annat omfattar den finansiella produktens återstående investeringar som varken är anpassade till de miljörelaterade eller sociala egenskaperna eller anses som hållbara investeringar.

Kategorin Nr 1 Anpassade till miljörelaterade eller sociala egenskaper omfattar:

- Underkategorin Nr 1A Hållbara omfattar hållbara investeringar med miljömål eller sociala mål.

- Underkategorin Nr 1B Andra miljörelaterade eller sociala egenskaper omfattar investeringar anpassade till de miljörelaterade eller sociala egenskaper som inte anses vara hållbara investeringar.

Nr 2 Annat

Investeringar

Sociala

Nr 1B

Andra miljörelaterade eller sociala egenskaper 80-90 %

Nr 1

Anpassade till miljörelaterade eller sociala egenskaper

90 %

Taxonomiförenliga

1,5 %

Taxonomiförenliga verksamheter uttrycks som en andel av följande:

- omsättning, vilket återspeglar andelen av intäkterna från investeringsobjektens gröna verksamheter

- kapitalutgifter, som visar de gröna investeringar som gjorts av investeringsobjekten, t.ex. för en omställning till en grön ekonomi

- driftsutgifter, som återspeglar investeringsobjektens gröna operativa verksamheter.

Tillgångsallokering beskriver andelen investeringar i specifika tillgångar.

Annat, som uppskattas till mellan 0–10 %, utgörs till största delen av kontanter och likvida medel.

• Hur uppnår användningen av derivat de miljörelaterade eller sociala egenskaper som den finansiella produkten främjar?

Fonden använder inte derivat för att uppnå de miljömässiga eller sociala egenskaper som den finansiella produkten främjar. Fonden kan använda derivat för både säkring, likviditet och effektiv portföljförvaltning. Om fonden använder derivat ska det underliggande derivatet överensstämma med investeringspolicyn. I tillämpliga fall beaktas minimikrav på miljömässiga eller sociala skyddsåtgärder.

För att uppfylla EU- taxonomin omfattar kriterierna för fossilgas

begränsningar av utsläpp och övergång till förnybar energi eller koldioxidsnåla bränslen senast i slutet av 2023. När det gäller kärnenergi

inkluderar kriterierna omfattande säkerhets- och avfallshanteringsregler.

Till vilken lägsta nivå är de hållbara investeringarna med ett miljömål förenliga med kraven i EU-taxonomin?

Fonden förbinder sig att investera minst 1,5 % av tillgångarna i investeringar som är taxonomiförenliga och redovisar andelen taxonomiförenliga investeringar i SFDR- bilagan i årsrapporten. När datatillgängligheten om taxonomiförenlighet förbättras kan fonden överväga att höja målet för taxonomiförenliga investeringar.

lnvesterar den finansiella produkten i fossilgas och/eller kärnenergirelaterad verksamhet som uppfyller EU-taxonomin?¹

☒ Ja:

☒ fossilgas ☐ kärnenergi %

☐ Nej

1Fossilgas och/eller kärnenergirelaterad verksamhet kommer endast att uppfylla EU-taxonomin om den bidrar till att begränsa klimatförändringarna (”begränsning av klimatförändringarna”) och inte orsakar betydande skada för något av målen i EU-taxonomin – se förklarande anmärkning i vänstra marginalen. De fullständiga kriterierna för ekonomisk verksamhet för fossilgas och kärnenergi som uppfyller EU-taxonomin fastställs i kommissionens delegerande förordning (EU) 2022/1214.

De två diagrammen nedan visar i grönt minimiprocentandelen investeringar som är förenliga med EU-taxonomin. Eftersom det inte finns någon lämplig metodik för att avgöra hur taxonomianpassade statliga obligationer är*, visar den första grafen taxonomianpassningen med avseende på alla den finansiella produktens investeringar, inklusive statliga obligationer, medan den andra grafen visar taxonomianpassningen endast med avseende på de investeringar för den finansiella produkten som inte är statliga obligationer.

1. Taxonomiförenlighet hos investeringar,

inklusive statliga obligationer*

2. Taxonomiförenlighet hos investeringar,

exklusive statliga obligarioner*

1,5 %

1,5 %

Taxonomiförenlig (ingen Taxonomiförenlig (ingen

fossilgas & kärnenergi) fossilgas & kärnenergi)

98,5 %

98,5 %

Ingen taxonomiförenlighet

Ingen

taxonomiförenlighet

Diagrammet visar 100 % av de totala investeringarna.

* I dessa grafer avses med ”statliga obligationer” samtliga exponeringar i statspapper

Möjliggörande verksamheter gör det direkt möjligt för andra verksamheter att bidra väsentligt till ett miljömål. Omställningsverksamheter

är verksamheter som det ännu inte finns koldioxidsnåla alternativ tillgängliga för och som bland annat har växthusgasutsläpp på nivåer som motsvarar bästa prestanda.

• Vilken är minimiandelen investeringar i omställningsverksamheter och möjliggörande verksamheter?

Det finns inget åtagande att göra en viss andel investeringar i omställningsverksamheter och möjliggörande verksamheter.

är hållbara investeringar med ett miljömål som inte beaktar kriterierna för miljömässigt hållbara ekonomiska verksamheter enligt EU-taxonomin. växthusgasutsläpp på nivåer som motsvarar bästa prestanda.

Vilken är minimiandelen hållbara investeringar med ett miljömål som inte är förenliga med EU-taxonomin?

Fonden har inte fastställt någon minimiandel för hållbara investeringar med ett miljömål

som inte är förenligt med EU-taxonomin. Däremot har fonden förbundit sig att investera minst 10 % i hållbara investeringar, varav 1,5 % ska bidra till miljömål som är förenliga med EU-taxonomin.

Vilken är minimiandelen socialt hållbara investeringar?

Fonden har inte fastställt någon minimiandel för hållbara investeringar med ett socialt mål. Däremot har fonden förbundit sig att investera minst 10 % i hållbara investeringar, varav en del kan bidra till sociala mål.

Vilka investeringar är inkluderade i ”Nr 2 Annat”, vad är deras syfte och finns det några miljörelaterade eller sociala minimiskyddsåtgärder?

Likvida medel kan innehas som extra likviditet eller för att balansera risker. Fonden kan

använda derivat och andra tekniker för de ändamål som beskrivs i det relevanta avsnittet i prospektet. Denna kategori kan också omfatta värdepapper för vilka relevanta uppgifter inte är tillgängliga.

www

Var kan jag hitta mer produktspecifik information på nätet?

Mer produktspecifik information finns på webbplatsen:

xxxxx://xxx.xxxxxxxxxxxx.xx/xx/xxxxxxxxxxxx/xxxxx-xxxxxxx/xxxxxx

Hållbar investering: en investering i ekonomisk verksamhet som bidrar till ett miljömål eller socialt mål, förutsatt att investeringen inte orsakar betydande skada för något annat miljömål eller socialt mål och att investeringsobjekten följer praxis för god styrning.

Mall som avser upplysningar som lämnas innan avtal ingås för de finansiella produkter som avses i artikel 8.1, 8.2 och 8.2a i förordning (EU) 2019/2088 och artikel 6 första stycket i förordning (EU) 2020/852

Produktnamn: Ålandsbanken Nordiska Småbolag

Identifieringskod för juridiska personer: 743700JAFAKW20SO0M52

Miljörelaterade och/eller sociala egenskaper

EU-taxonomin är ett klassificeringssystem som läggs fram i förordning (EU) 2020/852, där det fastställs en förteckning över miljömässigt hållbara ekonomiska verksamheter. Förordningen fastställer inte någon förteckning över socialt hållbara ekonomiska verksamheter. Hållbara investeringar med ett miljömål kan vara förenliga med kraven i taxonomin eller inte.

Har denna finansiella produkt ett mål för hållbar investering?
☐ Ja	☒ Nej
Den kommer att göra ett minimum av ☐ hållbara investeringar med ett miljömål: % ☐ i ekonomiska verksamheter som anses vara miljömässigt hållbara enligt EU- taxonomin ☐ i ekonomiska verksamheter som inte anses vara miljömässigt hållbara enligt EU-taxonomin ☐ Den kommer att göra ett minimum av hållbara investeringar med ett socialt mål: %	Den främjar miljörelaterade och sociala ☒ egenskaper och kommer, även om den inte har en hållbar investering som sitt mål, att ha en minimiandel på 10 % hållbara investeringar ☒ med ett miljömål i ekonomiska verksamheter som anses vara miljömässigt hållbara enligt EU- taxonomin ☒ med ett miljömål i ekonomiska verksamheter som inte anses vara miljömässigt hållbara enligt EU- taxonomin ☒ med ett socialt mål ☐ Den främjar miljörelaterade och sociala egenskaper, men kommer inte att göra några hållbara investeringar

Vilka miljörelaterade och/eller sociala egenskaper främjas av denna finansiella produkt?

Ålandsbanken Nordiska Småbolag främjar miljörelaterade och sociala egenskaper genom att:

- investera i bolag vars ekonomiska aktiviteter bedöms bidra till FN:s globala hållbarhetsmål och/eller i ekonomiska verksamheter som är förenliga med EU- taxonomin.

- investera i bolag vars koldioxidutsläpp minskar över tid eller i bolag med låga koldioxidutsläpp.

- tillämpa exkluderingskriterier för produkter och affärsverksamheter som Ålandsbanken anser vara skadliga för samhället. Fonden investerar inte i bolag vars verksamhet omfattar (mer än 5 % andel av bolagets omsättning):

• produktion av kontroversiella vapen

• pornografi

• penningspelsverksamhet (”gambling”)

• produktion av tobak (inklusive cannabis)

• utvinning av förbränningskol.

Hållbarhetsindikatorer mäter uppnåendet av de miljörelaterade eller sociala egenskaperna som den finansiella produkten främjar.

- beakta investeringsbeslutens huvudsakliga negativa konsekvenser för hållbarhetsfaktorer (Principle Adverse Impact, PAI) kopplat till miljö, klimat, mänskliga rättigheter, arbetsrätt och bekämpning av korruption och mutor.

• Vilka hållbarhetsindikatorer används för att mäta uppnåendet av var och en av de miljörelaterade eller sociala egenskaper som främjas av denna finansiella produkt?

Fonden använder följande hållbarhetsindikatorer för att mäta uppnåendet av de miljörelaterade eller sociala egenskaperna:

Indikator Hållbara investeringar:

Fonden följer upp andelen av fondens investeringar som bedöms bidra till ett eller flera av FN:s globala mål för hållbar utveckling (SDG).

Fonden följer upp andelen av fondens investeringar som bedöms vara förenliga med EU- taxonomin.

Indikator Koldioxidavtryck/koldioxidintensitet:

Fonden beräknar den viktade genomsnittliga koldioxidintensiteten och koldioxidavtryck.

Indikator FN:s globala överenskommelse och OECD:s riktlinjer för multinationella företag:

Fonden följer upp antalet bolag som fått en anmärkning om att bryta mot internationella normer och konventioner såsom FN:s globala överenskommelser eller OECD:s riktlinjer för multinationella företag.

• Vilka är målen med de hållbara investeringar som den finansiella produkten är tänkt att delvis göra, och hur bidrar den hållbara investeringen till dessa mål?

De hållbara investeringarna syftar till att bidra till ett eller flera av FN:s globala mål för hållbar utveckling och/eller miljömålen i EU-taxonomin. De kan ha antingen miljörelaterade och/eller sociala mål. För att utgöra en hållbar investering ska minst 20 % av bolagets verksamhet vara i linje med ett eller flera av FN:s globala mål för hållbar utveckling. Ålandsbanken använder data från Morningstar Direct/Sustainalytics för att avgöra vilka företag som kan ingå i det hållbara investeringsmålet.

Fonden tillämpar kriterier och gränsvärden för att bedöma om ett bolag utgör en hållbar investering enligt EU-regelverket SFDR (Sustainable Finance Disclosure Regulation).

• På vilket sätt orsakar inte de hållbara investeringar som den finansiella produkten är tänkt att delvis göra någon betydande skada för några miljörelaterade eller sociala mål för hållbar investering?

Fonden granskar att de hållbara investeringarna inte orsakar betydande skada för något miljömässigt eller socialt hållbart investeringsmål genom att:

- tillämpa exkluderingskriterier för ekonomiska verksamheter som Ålandsbanken anser vara skadliga för samhället

- beakta huvudsakliga negativa konsekvenser

- anpassa investeringsbesluten till OECD:s riktlinjer för multinationella företag och FN:s vägledande principer för företag och mänskliga rättigheter.

Xxx har indikatorerna för negativa konsekvenser för hållbarhetsfaktorer beaktats?

Fonden analyserar de indikatorer för negativa konsekvenser för hållbarhetsfaktorer som anges nedan i avsnittet Beaktas i denna finansiella produkt huvudsakliga negativa konsekvenser. I analysen kontrollerar Fonden att investeringen inte orsakar någon betydande skada för de hållbarhetsmål som beskrivs ovan.

Fonden beaktar negativa konsekvenser för hållbarhetsfaktorer genom att:

- Exkludera företag vars verksamhet omfattar (mer än 5 % andel av bolagets omsättning):

• produktion av kontroversiella vapen

• pornografivuxenunderhållning

• penningspelsverksamhet (”gambling”)

• produktion av tobak (inklusive cannabis)

• utvinning av förbränningskol.

- Följa upp förbrytelser mot internationella normer och föra påverkansdialog med portföljbolag som brutit mot dessa. Bolag som inte visar sig villiga att göra nödvändiga ändringar för att hantera och åtgärda förbrytelsen avyttras senast 2 år från det att händelsen registrerades.

- I mån av tillgång till data följer Fonden regelbundet upp alla huvudsakliga negativa konsekvenser för hållbarhetsfaktorer, indikatorerna 1–14. En detaljerad beskrivning av hur vi beaktar huvudsakliga negativa konsekvenser finns i dokumentet PAI-redogörelse på Ålandsbankens webbplats.

Hur är de hållbara investeringarna anpassade till OECD:s riktlinjer för multinationella företag och FN:s vägledande principer för företag och mänskliga rättigheter?

Fonden säkerställer vid val av investeringsobjekt att portföljbolaget följer OECD:s riktlinjer för multinationella företag och FN:s vägledande principer för företag och mänskliga rättigheter. För gjorda investeringar kontrollerar Fonden regelbundet eventuella förbrytelser genom en extern dataleverantör. Vid förbrytelser startas påverkansdialog med portföljbolaget. Portföljbolag som inte gör nödvändiga ändringar för att hantera och åtgärda förbrytelsen avyttras senast 2 år från det att händelsen registrerades.

I EU-taxonomin fastställs en princip om att inte orsaka betydande skada, enligt vilken taxonomiförenliga investeringar inte får orsaka betydande skada för EU-taxonomins mål, och åtföljs av särskilda EU-kriterier.

Principen om att inte orsaka betydande skada är endast tillämplig på de av den finansiella produktens underliggande investeringar som beaktar EU-kriterierna för miljömässigt hållbara ekonomiska verksamheter. Den återstående delen av denna finansiella produkt har underliggande investeringar som inte beaktar EU-kriterierna för miljömässigt hållbara ekonomiska verksamheter.

Inga andra eventuella hållbara investeringar får heller orsaka betydande skada för några miljömål eller sociala mål.

Beaktas i denna finansiella produkt huvudsakliga negativa konsekvenser för hållbarhetsfaktorer?

Huvudsakliga negativa konsekvenser är investeringsbesluts mest negativa konsekvenser för hållbarhetsfaktorer som rör miljö, sociala frågor och personalfrågor, respekt för mänskliga rättigheter samt frågor rörande bekämpning av korruption och mutor.

☒ Ja, Fonden beaktar de huvudsakliga negativa konsekvenserna för hållbarhetsfaktorer som avses i tabell 1 i Ålandsbankens PAI-redogörelse, d.v.s. indikatorer 1-14.

I mån av tillgång till data beaktar Fonden genom regelbunden uppföljning alla huvudsakliga negativa konsekvenser för hållbarhetsfaktorer, indikatorerna 1–14, listat nedan:

1. Koldioxidutsläpp

2. Koldioxidavtryck

3. Koldioxidintensitet

4. Exponering till företag verksamma inom fossila bränslen

5. Andel av icke-förnybar energiförbrukning och produktion

6. Energikonsumtionsintensitet per klimatsektor med hög påverkan

7. Biologisk mångfald

8. Utsläpp till vatten

9. Farligt avfall

10. Brott mot FN:s Global Compact-principer eller OECD:s riktlinjer för multinationella företag

11. Brist på efterlevnadsmekanismer för att övervaka efterlevnaden av FN:s Global Compact-principer eller OECD:s riktlinjer för multinationella företag

12. Ojusterat lönegap mellan könen

13. Styrelsens könsjämställdhet

14. Exponering till kontroversiella eller olagliga vapen

PAI 1-6 beaktar Fonden genom att följa upp portföljbolagens klimatstrategi och genom att granska vilka av portföljbolagen som skrivit under initiativet Science-Based Targets (SBTi). De som inte skrivit under SBTi, uppmuntras till att ansluta sig till initiativet.

PAI 7-9 beaktar Fonden genom att inte investera i bolag som har förbrytelser mot FN:s Global Compact och på så sätt säkerställer att de inte bryter mot FN:s Global Compacts princip nr 7: Stödja försiktighetsprincipen vad gäller miljörisker.

PAI 10-11 beaktar Fonden genom regelbundna kontroller av förbrytelser av FN:s Global Compact eller OECD:s riktlinjer för multinationella företag. Dessa förbrytelser utgör grunden för påverkansdialoger samt eventuella exkluderingar vid allvarliga brott mot dessa principer och riktlinjer.

PAI 12-13 beaktar Fonden genom att Ålandsbanken emotsätter sig all typ av diskriminering enligt FN:s Global Compacts princip nr 6. Genom påverkansdialog uppmuntrar Fonden bolagen att sträva efter en 60–40 % könsfördelning i sina styrelser. Fonden följer med hur data utvecklas och gör nödvändiga åtgärder vid behov.

PAI 14 beaktar Fonden genom att samtliga företag som får över 5 % av sin omsättning från produktion av kontroversiella vapen exkluderas från investeringarna.

En mera detaljerad beskrivning av hur Ålandsbanken beaktar huvudsakliga negativa konsekvenser för hållbarhetsfaktorer finns i dokumentet PAI-redogörelse på Ålandsbankens webbplats.

Informationen finns även tillgänglig i den årsrapport som publiceras enligt artikel 11(2) i SFDR-förordningen.

☐ Nej

Vilken investeringsstrategi följer denna finansiella produkt? Fonden är en aktivt förvaltad fond som investerar i börslistade aktier. Urvalet av dessa investeringar baseras på en fundamental analys. Strategin integrerar kontinuerligt

hållbarhetsindikatorer som en del av investeringsurvalsprocessen. Fonden tillämpar bland annat uteslutningar, ESG-integrering och beaktar huvudsakliga negativa konsekvenser för hållbarhetsfaktorer i investeringsprocessen.

Investeringsstrategin styr investeringsbeslut på grundval av faktorer som investeringsmål och risktolerans.

• Vilka är de bindande delarna i investeringsstrategin som används för att välja de investeringar som uppnår var och en av de miljörelaterade eller sociala egenskaper som främjas av denna finansiella produkt?

Fonden följer principerna i Ålandsbanken koncernens "Policy för integrering av hållbarhetsrisker inom investeringsbeslut och inom investerings- och försäkringsrådgivning" (antagen av styrelsen) och använder sig av tre övergripande metoder (Analys och investeringsprocess, Exkludering och Påverkan) för att uppnå de miljörelaterade och sociala egenskaper som främjas av fonden.

Analys och investeringsprocess

Den miniandel hållbara investeringar som angivits ovan är bindande för fonden att säkerställa vid fondens förvaltning, enligt den valda bedömningsmetoden.

Exkludering

Fonden investerar inte i företag vars verksamhet omfattar (mer än 5 % andel av bolagets omsättning):

• produktion av kontroversiella vapen

• pornografi

• penningspelsverksamhet (”gambling”)

• produktion av tobak (inklusive cannabis)

• utvinning av förbränningskol.

Fonden investerar inte i företag som har fått en anmälan om brott FN:s globala överenskommelser och OECD:s riktlinjer för multinationella företag. För gjorda investeringar kontrolleras regelbundet eventuella förbrytelser genom en extern dataleverantör. Portföljbolag som inte gör nödvändiga ändringar för att hantera och åtgärda förbrytelsen avyttras senast 2 år från det att händelsen registrerades.

Påverkan

Fonden agerar i ägarfrågor enligt de principer som fastställs. Detta innebär att fonden genomför en rad olika påverkansdialoger för sina fondinnehav för att uppmuntra investeringsföretag och emittenter att förbättra sin praxis inom miljö, sociala frågor och god bolagsstyrning.

• Hur stor är minimiandelen för att minska omfattningen av de investeringar som beaktades innan investeringsstrategin tillämpades?

Praxis för god styrning omfattar sunda förvaltningsstrukturer, förhållandet mellan anställda, personalersättning och efterlevnad av skatteregler.

Fonden förbinder sig inte till en minimiandel för att minska omfattningen av investeringarna före tillämpningen av investeringsstrategin.

• Vad är policyn för att bedöma praxis för god styrning i investeringsobjekten?

Praxis för god styrning i investeringsbolagen tas upp i olika steg i urvalsprocessen för värdepapper. Skyddsåtgärder för god styrning finns i Ålandsbankens normbaserade screening samt i PAI-processerna. På fondnivå granskas dessutom företagen för god styrning genom bedömning av deras personalrelationer, lönepraxis, ledningsstrukturer och skatteefterlevnad.

Vilken tillgångsallokering är planerad för den finansiella produkten? Minst 90 % av investeringarna är i linje med fondens miljörelaterade och sociala egenskaper. Ålandsbanken Norden Aktie har för avsikt att göra minst 10 % hållbara investeringar.

Tillgångsallokering beskriver andelen investeringar i specifika tillgångar.

Investeringarna i kategorin Övrigt, som uppskattas till mellan 0–10 %, utgörs till största delen av kontanter och likvida medel.

Nr 1A

Hållbara 10 %

Andra miljörelaterade

Nr 1 Anpassade till miljörelaterade eller sociala egenskaper omfattar den finansiella produktens investeringar som används för att uppnå de miljörelaterade eller sociala egenskaper som främjas av den finansiella produkten.

Nr 2 Annat omfattar den finansiella produktens återstående investeringar som varken är anpassade till de miljörelaterade eller sociala egenskaperna eller anses som hållbara investeringar.

Kategorin Nr 1 Anpassade till miljörelaterade eller sociala egenskaper omfattar:

- Underkategorin Nr 1A Hållbara omfattar hållbara investeringar med miljömål eller sociala mål.

- Underkategorin Nr 1B Andra miljörelaterade eller sociala egenskaper omfattar investeringar anpassade till de miljörelaterade eller sociala egenskaper som inte anses vara hållbara investeringar.

Nr 2

Annat 0-10 %

Investeringar

Sociala

Nr 1B

Andra miljörelaterade eller sociala egenskaper 80-90 %

Nr 1 Anpassade till

miljörelaterade eller

sociala egenskaper 90 %

Taxonomiförenliga

Taxonomiförenliga verksamheter uttrycks som en andel av följande:

- omsättning, vilket återspeglar andelen av intäkterna från investeringsobjektens gröna verksamheter

- kapitalutgifter, som visar de gröna investeringar som gjorts av investeringsobjekten, t.ex. för en omställning till en grön ekonomi

- driftsutgifter, som återspeglar investeringsobjektens gröna operativa verksamheter.

• Hur uppnår användningen av derivat de miljörelaterade eller sociala egenskaper som den finansiella produkten främjar?

Fonden använder inte derivat för att uppnå de miljömässiga eller sociala egenskaper som den finansiella produkten främjar. Fonden kan använda derivat för både säkring, likviditet och effektiv portföljförvaltning. Om fonden använder derivat ska det underliggande derivatet överensstämma med investeringspolicyn. I tillämpliga fall beaktas minimikrav på miljömässiga eller sociala skyddsåtgärder.

Till vilken lägsta nivå är de hållbara investeringarna med ett miljömål förenliga med kraven i EU-taxonomin?

Fonden förbinder sig att investera minst 1,5 % av tillgångarna i investeringar som är taxonomiförenliga och redovisar andelen taxonomiförenliga investeringar i årsrapporten. När datatillgängligheten om taxonomiförenlighet förbättras kan Fonden överväga att höja målet för taxonomiförenliga investeringar.

För att uppfylla EU- taxonomin omfattar kriterierna för fossilgas

begränsningar av utsläpp och övergång till förnybar energi eller koldioxidsnåla bränslen senast i slutet av 2023. När det gäller kärnenergi

inkluderar kriterierna omfattande säkerhets- och avfallshanteringsregler.

lnvesterar den finansiella produkten i fossilgas och/eller kärnenergirelaterad verksamhet som uppfyller EU-taxonomin?¹

☐ Ja:

☐ fossilgas ☐ kärnenergi %

☐ Nej

1Fossilgas och/eller kärnenergirelaterad verksamhet kommer endast att uppfylla EU-taxonomin om den bidrar till att begränsa klimatförändringarna (”begränsning av klimatförändringarna”) och inte orsakar betydande skada för något av målen i EU-taxonomin – se förklarande anmärkning i vänstra marginalen. De fullständiga kriterierna för ekonomisk verksamhet för fossilgas och kärnenergi som uppfyller EU-taxonomin fastställs i kommissionens delegerande förordning (EU) 2022/1214.

De två diagrammen nedan visar i grönt minimiprocentandelen investeringar som är förenliga med EU-taxonomin. Eftersom det inte finns någon lämplig metodik för att avgöra hur taxonomianpassade statliga obligationer är*, visar den första grafen taxonomianpassningen med avseende på alla den finansiella produktens investeringar, inklusive statliga obligationer, medan den andra grafen visar taxonomianpassningen endast med avseende på de investeringar för den finansiella produkten som inte är statliga obligationer.

1. Taxonomiförenlighet hos investeringar,

inklusive statliga obligationer*

2. Taxonomiförenlighet hos investeringar,

exklusive statliga obligarioner*

Taxonomiförenlig:

Fossilgas

x%

X%

x%

Taxonomiförenlig:

Fossilgas Taxonomiförenlig: Kärnenergi Taxonomiförenlig (ingen fossilgas & kärnenergi) Ingen taxonomiförenlighet

x%

X%

Taxonomiförenlig:

Kärnenergi

x%

x% x%

Taxonomiförenlig (ingen

fossilgas & kärnenergi)

x%

x%

Ingen taxonomiförenlighet

Diagrammet visar X % av de totala investeringarna.

* I dessa grafer avses med ”statliga obligationer” samtliga exponeringar i statspapper

Möjliggörande verksamheter gör det direkt möjligt för andra verksamheter att bidra väsentligt till ett miljömål. Omställningsverksamheter är verksamheter som det ännu inte finns koldioxidsnåla alternativ tillgängliga för och som bland annat har växthusgasutsläpp på nivåer som motsvarar bästa prestanda.

• Vilken är minimiandelen investeringar i omställningsverksamheter och möjliggörande verksamheter?

Det finns inget åtagande att göra en viss andel investeringar i omställningsverksamheter och möjliggörande verksamheter.

är hållbara investeringar med ett miljömål som inte beaktar kriterierna för miljömässigt hållbara ekonomiska verksamheter enligt EU-taxonomin. växthusgasutsläpp på nivåer som motsvarar bästa prestanda.

Vilken är minimiandelen hållbara investeringar med ett miljömål som inte är förenliga med EU-taxonomin?

Fonden har inte fastställt någon minimiandel för hållbara investeringar med ett miljömål som inte är förenligt med EU-taxonomin. Däremot har fonden förbundit sig att investera minst 10 % i hållbara investeringar, varav 1,5 % ska bidra till miljömål som är förenliga med EU-taxonomin.

Vilken är minimiandelen socialt hållbara investeringar?

Fonden har inte fastställt någon minimiandel för hållbara investeringar med ett socialt mål. Däremot har fonden förbundit sig att investera minst 10 % i hållbara investeringar, varav en del kan bidra till sociala mål.

Vilka investeringar är inkluderade i ”Nr 2 Annat”, vad är deras syfte och finns det några miljörelaterade eller sociala minimiskyddsåtgärder?

Likvida medel kan innehas som extra likviditet eller för att balansera risker. Fonden kan

använda derivat och andra tekniker för de ändamål som beskrivs i det relevanta avsnittet i prospektet. Denna kategori kan också omfatta värdepapper för vilka relevanta uppgifter inte är tillgängliga.

www

Var kan jag hitta mer produktspecifik information på nätet? Mer produktspecifik information finns på webbplatsen: xxxxx://xxx.xxxxxxxxxxxx.xx/xx/xxxxxxxxxxxx/xxxxx-xxxxxxx/xxxxxx

Hållbar investering: en investering i ekonomisk verksamhet som bidrar till ett miljömål eller socialt mål, förutsatt att investeringen inte orsakar betydande skada för något annat miljömål eller socialt mål och att investeringsobjekten följer praxis för god styrning.

Mall som avser upplysningar som lämnas innan avtal ingås för de finansiella produkter som avses i artikel 8.1, 8.2 och 8.2a i förordning (EU) 2019/2088 och artikel 6 första stycket i förordning (EU) 2020/852

Produktnamn: Ålandsbanken Kapitalförvaltning

Identifieringskod för juridiska personer: 743700QO8IKKAN154173

Miljörelaterade och/eller sociala egenskaper

EU-taxonomin är ett klassificeringssystem som läggs fram i förordning (EU) 2020/852, där det fastställs en förteckning över miljömässigt hållbara ekonomiska verksamheter. Förordningen fastställer inte någon förteckning över socialt hållbara ekonomiska verksamheter. Hållbara investeringar med ett miljömål kan vara förenliga med kraven i taxonomin eller inte.

Har denna finansiella produkt ett mål för hållbar investering?
☐ Ja	☒ Nej
Den kommer att göra ett minimum av ☐ hållbara investeringar med ett miljömål: % ☐ i ekonomiska verksamheter som anses vara miljömässigt hållbara enligt EU- taxonomin ☐ i ekonomiska verksamheter som inte anses vara miljömässigt hållbara enligt EU-taxonomin ☐ Den kommer att göra ett minimum av hållbara investeringar med ett socialt mål: %	Den främjar miljörelaterade och sociala ☒ egenskaper och kommer, även om den inte har en hållbar investering som sitt mål, att ha en minimiandel på 10 % hållbara investeringar ☒ med ett miljömål i ekonomiska verksamheter som anses vara miljömässigt hållbara enligt EU- taxonomin ☒ med ett miljömål i ekonomiska verksamheter som inte anses vara miljömässigt hållbara enligt EU- taxonomin ☒ med ett socialt mål ☐ Den främjar miljörelaterade och sociala egenskaper, men kommer inte att göra några hållbara investeringar

Vilka miljörelaterade och/eller sociala egenskaper främjas av denna finansiella produkt?

Ålandsbanken Kapitalförvaltning främjar miljörelaterade och sociala egenskaper genom att:

- investera i bolag vars ekonomiska aktiviteter bedöms bidra till FN:s globala hållbarhetsmål och/eller i ekonomiska verksamheter som är förenliga med EU- taxonomin.

- investera i bolag vars koldioxidutsläpp minskar över tid eller i bolag med låga koldioxidutsläpp.

- tillämpa exkluderingskriterier för produkter och affärsverksamheter som Ålandsbanken anser vara skadliga för samhället. Fonden investerar inte i bolag vars verksamhet omfattar (mer än 5 % andel av bolagets omsättning):

• produktion av kontroversiella vapen

• pornografi

• penningspelsverksamhet (”gambling”)

• produktion av tobak (inklusive cannabis)

• utvinning av förbränningskol.

Hållbarhetsindikatorer mäter uppnåendet av de miljörelaterade eller sociala egenskaperna som den finansiella produkten främjar.

- beakta investeringsbeslutens huvudsakliga negativa konsekvenser för hållbarhetsfaktorer (Principle Adverse Impact, PAI) kopplat till miljö, klimat, mänskliga rättigheter, arbetsrätt och bekämpning av korruption och mutor.

• Vilka hållbarhetsindikatorer används för att mäta uppnåendet av var och en av de miljörelaterade eller sociala egenskaper som främjas av denna finansiella produkt?

Fonden använder följande hållbarhetsindikatorer för att mäta uppnåendet av de miljörelaterade eller sociala egenskaperna:

Indikator Hållbara investeringar:

Fonden följer upp andelen av fondens investeringar som bedöms bidra till ett eller flera av FN:s globala mål för hållbar utveckling (SDG).

Fonden följer upp andelen av fondens investeringar som bedöms vara förenliga med EU- taxonomin.

Indikator Koldioxidavtryck/koldioxidintensitet:

Fonden beräknar den viktade genomsnittliga koldioxidintensiteten och koldioxidavtryck.

Indikator FN:s globala överenskommelse och OECD:s riktlinjer för multinationella företag:

Fonden följer upp antalet bolag som fått en anmärkning om att bryta mot internationella normer och konventioner såsom FN:s globala överenskommelser eller OECD:s riktlinjer för multinationella företag.

• Vilka är målen med de hållbara investeringar som den finansiella produkten är tänkt att delvis göra, och hur bidrar den hållbara investeringen till dessa mål?

De hållbara investeringarna syftar till att bidra till ett eller flera av FN:s globala mål för hållbar utveckling och/eller miljömålen i EU-taxonomin. De kan ha antingen miljörelaterade och/eller sociala mål. För att utgöra en hållbar investering ska minst 20 % av bolagets verksamhet vara i linje med ett eller flera av FN:s globala mål för hållbar utveckling. Ålandsbanken använder data från Morningstar Direct/Sustainalytics för att avgöra vilka företag som kan ingå i det hållbara investeringsmålet.

Fonden tillämpar kriterier och gränsvärden för att bedöma om ett bolag utgör en hållbar investering enligt EU-regelverket SFDR (Sustainable Finance Disclosure Regulation).

• På vilket sätt orsakar inte de hållbara investeringar som den finansiella produkten är tänkt att delvis göra någon betydande skada för några miljörelaterade eller sociala mål för hållbar investering?

Fonden granskar att de hållbara investeringarna inte orsakar betydande skada för något miljömässigt eller socialt hållbart investeringsmål genom att:

- tillämpa exkluderingskriterier för ekonomiska verksamheter som Ålandsbanken anser vara skadliga för samhället

- beakta huvudsakliga negativa konsekvenser

- anpassa investeringsbesluten till OECD:s riktlinjer för multinationella företag och FN:s vägledande principer för företag och mänskliga rättigheter.

Xxx har indikatorerna för negativa konsekvenser för hållbarhetsfaktorer beaktats?

Fonden analyserar de indikatorer för negativa konsekvenser för hållbarhetsfaktorer som anges nedan i avsnittet Beaktas i denna finansiella produkt huvudsakliga negativa konsekvenser. I analysen kontrollerar Fonden att investeringen inte orsakar någon betydande skada för de hållbarhetsmål som beskrivs ovan.

Fonden beaktar negativa konsekvenser för hållbarhetsfaktorer genom att:

- Exkludera företag vars verksamhet omfattar (mer än 5 % andel av bolagets omsättning):

• produktion av kontroversiella vapen

• pornografivuxenunderhållning

• penningspelsverksamhet (”gambling”)

• produktion av tobak (inklusive cannabis)

• utvinning av förbränningskol.

- Följa upp förbrytelser mot internationella normer och föra påverkansdialog med portföljbolag som brutit mot dessa. Bolag som inte visar sig villiga att göra nödvändiga ändringar för att hantera och åtgärda förbrytelsen avyttras senast 2 år från det att händelsen registrerades.

- I mån av tillgång till data följer Fonden regelbundet upp alla huvudsakliga negativa konsekvenser för hållbarhetsfaktorer, indikatorerna 1–14. En detaljerad beskrivning av hur vi beaktar huvudsakliga negativa konsekvenser finns i dokumentet PAI-redogörelse på Ålandsbankens webbplats.

Hur är de hållbara investeringarna anpassade till OECD:s riktlinjer för multinationella företag och FN:s vägledande principer för företag och mänskliga rättigheter?

Fonden säkerställer vid val av investeringsobjekt att portföljbolaget följer OECD:s riktlinjer för multinationella företag och FN:s vägledande principer för företag och mänskliga rättigheter. För gjorda investeringar kontrollerar Fonden regelbundet eventuella förbrytelser genom en extern dataleverantör. Vid förbrytelser startas påverkansdialog med portföljbolaget. Portföljbolag som inte gör nödvändiga ändringar för att hantera och åtgärda förbrytelsen avyttras senast 2 år från det att händelsen registrerades.

I EU-taxonomin fastställs en princip om att inte orsaka betydande skada, enligt vilken taxonomiförenliga investeringar inte får orsaka betydande skada för EU-taxonomins mål, och åtföljs av särskilda EU-kriterier.

Principen om att inte orsaka betydande skada är endast tillämplig på de av den finansiella produktens underliggande investeringar som beaktar EU-kriterierna för miljömässigt hållbara ekonomiska verksamheter. Den återstående delen av denna finansiella produkt har underliggande investeringar som inte beaktar EU-kriterierna för miljömässigt hållbara ekonomiska verksamheter.

Inga andra eventuella hållbara investeringar får heller orsaka betydande skada för några miljömål eller sociala mål.

Beaktas i denna finansiella produkt huvudsakliga negativa konsekvenser för hållbarhetsfaktorer?

Huvudsakliga negativa konsekvenser är investeringsbesluts mest negativa konsekvenser för hållbarhetsfaktorer som rör miljö, sociala frågor och personalfrågor, respekt för mänskliga rättigheter samt frågor rörande bekämpning av korruption och mutor.

☒ Ja, Fonden beaktar de huvudsakliga negativa konsekvenserna för hållbarhetsfaktorer som avses i tabell 1 i Ålandsbankens PAI-redogörelse, d.v.s. indikatorer 1-14.

I mån av tillgång till data beaktar Fonden genom regelbunden uppföljning alla huvudsakliga negativa konsekvenser för hållbarhetsfaktorer, indikatorerna 1–14, listat nedan:

1. Koldioxidutsläpp

2. Koldioxidavtryck

3. Koldioxidintensitet

4. Exponering till företag verksamma inom fossila bränslen

5. Andel av icke-förnybar energiförbrukning och produktion

6. Energikonsumtionsintensitet per klimatsektor med hög påverkan

7. Biologisk mångfald

8. Utsläpp till vatten

9. Farligt avfall

10. Brott mot FN:s Global Compact-principer eller OECD:s riktlinjer för multinationella företag

11. Brist på efterlevnadsmekanismer för att övervaka efterlevnaden av FN:s Global Compact-principer eller OECD:s riktlinjer för multinationella företag

12. Ojusterat lönegap mellan könen

13. Styrelsens könsjämställdhet

14. Exponering till kontroversiella eller olagliga vapen

PAI 1-6 beaktar Fonden genom att följa upp portföljbolagens klimatstrategi och genom att granska vilka av portföljbolagen som skrivit under initiativet Science-Based Targets (SBTi). De som inte skrivit under SBTi, uppmuntras till att ansluta sig till initiativet.

PAI 7-9 beaktar Fonden genom att inte investera i bolag som har förbrytelser mot FN:s Global Compact och på så sätt säkerställer att de inte bryter mot FN:s Global Compacts princip nr 7: Stödja försiktighetsprincipen vad gäller miljörisker.

PAI 10-11 beaktar Fonden genom regelbundna kontroller av förbrytelser av FN:s Global Compact eller OECD:s riktlinjer för multinationella företag. Dessa förbrytelser utgör grunden för påverkansdialoger samt eventuella exkluderingar vid allvarliga brott mot dessa principer och riktlinjer.

PAI 12-13 beaktar Fonden genom att Ålandsbanken emotsätter sig all typ av diskriminering enligt FN:s Global Compacts princip nr 6. Genom påverkansdialog uppmuntrar Fonden bolagen att sträva efter en 60–40 % könsfördelning i sina styrelser. Fonden följer med hur data utvecklas och gör nödvändiga åtgärder vid behov.

PAI 14 beaktar Fonden genom att samtliga företag som får över 5 % av sin omsättning från produktion av kontroversiella vapen exkluderas från investeringarna.

En mera detaljerad beskrivning av hur Ålandsbanken beaktar huvudsakliga negativa konsekvenser för hållbarhetsfaktorer finns i dokumentet PAI-redogörelse på Ålandsbankens webbplats.

Informationen finns även tillgänglig i den årsrapport som publiceras enligt artikel 11(2) i

SFDR-förordningen.

☐ Nej

Vilken investeringsstrategi följer denna finansiella produkt? Fonden är en aktivt förvaltad fond som investerar i börslistade aktier. Urvalet av dessa investeringar baseras på en fundamental analys. Strategin integrerar kontinuerligt

hållbarhetsindikatorer som en del av investeringsurvalsprocessen. Fonden tillämpar bland annat uteslutningar, ESG-integrering och beaktar huvudsakliga negativa konsekvenser för hållbarhetsfaktorer i investeringsprocessen.

Investeringsstrategin styr investeringsbeslut på grundval av faktorer som investeringsmål och risktolerans.

• Vilka är de bindande delarna i investeringsstrategin som används för att välja de investeringar som uppnår var och en av de miljörelaterade eller sociala egenskaper som främjas av denna finansiella produkt?

Fonden följer principerna i Ålandsbanken koncernens "Policy för integrering av hållbarhetsrisker inom investeringsbeslut och inom investerings- och försäkringsrådgivning" (antagen av styrelsen) och använder sig av tre övergripande metoder (Analys och investeringsprocess, Exkludering och Påverkan) för att uppnå de miljörelaterade och sociala egenskaper som främjas av fonden.

Analys och investeringsprocess

Den miniandel hållbara investeringar som angivits ovan är bindande för fonden att säkerställa vid fondens förvaltning, enligt den valda bedömningsmetoden.

Exkludering

Fonden investerar inte i företag vars verksamhet omfattar (mer än 5 % andel av bolagets omsättning):

• produktion av kontroversiella vapen

• pornografi

• penningspelsverksamhet (”gambling”)

• produktion av tobak (inklusive cannabis)

• utvinning av förbränningskol.

Fonden investerar inte i företag som har fått en anmälan om brott FN:s globala överenskommelser och OECD:s riktlinjer för multinationella företag. För gjorda investeringar kontrolleras regelbundet eventuella förbrytelser genom en extern dataleverantör. Portföljbolag som inte gör nödvändiga ändringar för att hantera och åtgärda förbrytelsen avyttras senast 2 år från det att händelsen registrerades.

Påverkan

Fonden agerar i ägarfrågor enligt de principer som fastställs. Detta innebär att fonden genomför en rad olika påverkansdialoger för sina fondinnehav för att uppmuntra investeringsföretag och emittenter att förbättra sin praxis inom miljö, sociala frågor och god bolagsstyrning.

• Hur stor är minimiandelen för att minska omfattningen av de investeringar som

beaktades innan investeringsstrategin tillämpades?

Praxis för god styrning omfattar sunda förvaltningsstrukturer, förhållandet mellan anställda, personalersättning och efterlevnad av skatteregler.

Fonden förbinder sig inte till en minimiandel för att minska omfattningen av investeringarna före tillämpningen av investeringsstrategin.

• Vad är policyn för att bedöma praxis för god styrning i investeringsobjekten?

Praxis för god styrning i investeringsbolagen tas upp i olika steg i urvalsprocessen för värdepapper. Skyddsåtgärder för god styrning finns i Ålandsbankens normbaserade screening samt i PAI-processerna. På fondnivå granskas dessutom företagen för god styrning genom bedömning av deras personalrelationer, lönepraxis, ledningsstrukturer och skatteefterlevnad.

Vilken tillgångsallokering är planerad för den finansiella produkten? Minst 90 % av investeringarna är i linje med fondens miljörelaterade och sociala egenskaper. Ålandsbanken Norden Aktie har för avsikt att göra minst 10 % hållbara investeringar.

Tillgångsallokering beskriver andelen investeringar i specifika tillgångar.

Investeringarna i kategorin Övrigt, som uppskattas till mellan 0–10 %, utgörs till största delen av kontanter och likvida medel.

Nr 1A

Hållbara 10 %

Andra miljörelaterade

Nr 1 Anpassade till miljörelaterade eller sociala egenskaper omfattar den finansiella produktens investeringar som används för att uppnå de miljörelaterade eller sociala egenskaper som främjas av den finansiella produkten.

Nr 2 Annat omfattar den finansiella produktens återstående investeringar som varken är anpassade till de miljörelaterade eller sociala egenskaperna eller anses som hållbara investeringar.

Kategorin Nr 1 Anpassade till miljörelaterade eller sociala egenskaper omfattar:

- Underkategorin Nr 1A Hållbara omfattar hållbara investeringar med miljömål eller sociala mål.

- Underkategorin Nr 1B Andra miljörelaterade eller sociala egenskaper omfattar investeringar anpassade till de miljörelaterade eller sociala egenskaper som inte anses vara hållbara investeringar.

Nr 2

Annat 0-10 %

Investeringar

Sociala

Nr 1B

Andra miljörelaterade eller sociala egenskaper 80-90 %

Nr 1 Anpassade till

miljörelaterade eller

sociala egenskaper 90 %

Taxonomiförenliga

Taxonomiförenliga verksamheter uttrycks som en andel av följande:

- omsättning, vilket återspeglar andelen av intäkterna från investeringsobjektens gröna verksamheter

- kapitalutgifter, som visar de gröna investeringar som gjorts av investeringsobjekten, t.ex. för en omställning till en grön ekonomi

- driftsutgifter, som återspeglar investeringsobjektens gröna operativa verksamheter.

• Hur uppnår användningen av derivat de miljörelaterade eller sociala egenskaper som

den finansiella produkten främjar?

Fonden använder inte derivat för att uppnå de miljömässiga eller sociala egenskaper som den finansiella produkten främjar. Fonden kan använda derivat för både säkring, likviditet och effektiv portföljförvaltning. Om fonden använder derivat ska det underliggande derivatet överensstämma med investeringspolicyn. I tillämpliga fall beaktas minimikrav på miljömässiga eller sociala skyddsåtgärder.

Till vilken lägsta nivå är de hållbara investeringarna med ett miljömål förenliga med kraven i EU-taxonomin?

Fonden förbinder sig att investera minst 1,5 % av tillgångarna i investeringar som är taxonomiförenliga och redovisar andelen taxonomiförenliga investeringar i årsrapporten. När datatillgängligheten om taxonomiförenlighet förbättras kan Fonden överväga att höja målet för taxonomiförenliga investeringar.

För att uppfylla EU- taxonomin omfattar kriterierna för fossilgas

begränsningar av utsläpp och övergång till förnybar energi eller koldioxidsnåla bränslen senast i slutet av 2023. När det gäller kärnenergi

inkluderar kriterierna omfattande säkerhets- och avfallshanteringsregler.

lnvesterar den finansiella produkten i fossilgas och/eller kärnenergirelaterad verksamhet som uppfyller EU-taxonomin?¹

☐ Ja:

☐ fossilgas ☐ kärnenergi %

☐ Nej

1Fossilgas och/eller kärnenergirelaterad verksamhet kommer endast att uppfylla EU-taxonomin om den bidrar till att begränsa klimatförändringarna (”begränsning av klimatförändringarna”) och inte orsakar betydande skada för något av målen i EU-taxonomin – se förklarande anmärkning i vänstra marginalen. De fullständiga kriterierna för ekonomisk verksamhet för fossilgas och kärnenergi som uppfyller EU-taxonomin fastställs i kommissionens delegerande förordning (EU) 2022/1214.

De två diagrammen nedan visar i grönt minimiprocentandelen investeringar som är förenliga med EU-taxonomin. Eftersom det inte finns någon lämplig metodik för att avgöra hur taxonomianpassade statliga obligationer är*, visar den första grafen taxonomianpassningen med avseende på alla den finansiella produktens investeringar, inklusive statliga obligationer, medan den andra grafen visar taxonomianpassningen endast med avseende på de investeringar för den finansiella produkten som inte är statliga obligationer.

1. Taxonomiförenlighet hos investeringar,

inklusive statliga obligationer*

2. Taxonomiförenlighet hos investeringar,

exklusive statliga obligarioner*

Taxonomiförenlig:

Fossilgas

x%

X%

x%

Taxonomiförenlig:

Fossilgas Taxonomiförenlig: Kärnenergi Taxonomiförenlig (ingen fossilgas & kärnenergi) Ingen taxonomiförenlighet

x%

X%

Taxonomiförenlig:

Kärnenergi

x%

x% x%

Taxonomiförenlig (ingen

fossilgas & kärnenergi)

x%

x%

Ingen taxonomiförenlighet

Diagrammet visar X % av de totala investeringarna.

* I dessa grafer avses med ”statliga obligationer” samtliga exponeringar i statspapper

Möjliggörande verksamheter gör det direkt möjligt för andra verksamheter att bidra väsentligt till ett miljömål. Omställningsverksamheter är verksamheter som det ännu inte finns koldioxidsnåla alternativ tillgängliga för och som bland annat har växthusgasutsläpp på nivåer som motsvarar bästa prestanda.

• Vilken är minimiandelen investeringar i omställningsverksamheter och möjliggörande verksamheter?

Det finns inget åtagande att göra en viss andel investeringar i omställningsverksamheter och möjliggörande verksamheter.

är hållbara investeringar med ett miljömål som inte beaktar kriterierna för miljömässigt hållbara ekonomiska verksamheter enligt EU-taxonomin. växthusgasutsläpp på nivåer som motsvarar bästa prestanda.

Vilken är minimiandelen hållbara investeringar med ett miljömål som inte är förenliga med EU-taxonomin?

Fonden har inte fastställt någon minimiandel för hållbara investeringar med ett miljömål som inte är förenligt med EU-taxonomin. Däremot har fonden förbundit sig att investera minst 10 % i hållbara investeringar, varav 1,5 % ska bidra till miljömål som är förenliga med EU-taxonomin.

Vilken är minimiandelen socialt hållbara investeringar?

Fonden har inte fastställt någon minimiandel för hållbara investeringar med ett socialt mål. Däremot har fonden förbundit sig att investera minst 10 % i hållbara investeringar, varav en del kan bidra till sociala mål.

Vilka investeringar är inkluderade i ”Nr 2 Annat”, vad är deras syfte och finns det några miljörelaterade eller sociala minimiskyddsåtgärder?

Likvida medel kan innehas som extra likviditet eller för att balansera risker. Fonden kan

använda derivat och andra tekniker för de ändamål som beskrivs i det relevanta avsnittet i prospektet. Denna kategori kan också omfatta värdepapper för vilka relevanta uppgifter inte är tillgängliga.

www

Var kan jag hitta mer produktspecifik information på nätet? Mer produktspecifik information finns på webbplatsen: xxxxx://xxx.xxxxxxxxxxxx.xx/xx/xxxxxxxxxxxx/xxxxx-xxxxxxx/xxxxxx

Hållbar investering: en investering i ekonomisk verksamhet som bidrar till ett miljömål eller socialt mål, förutsatt att investeringen inte orsakar betydande skada för något annat miljömål eller socialt mål och att investeringsobjekten följer praxis för god styrning.

Mall som avser upplysningar som lämnas innan avtal ingås för de finansiella produkter som avses i artikel 8.1, 8.2 och 8.2a i förordning (EU) 2019/2088 och artikel 6 första stycket i förordning (EU) 2020/852

Produktnamn: Ålandsbanken Euro Bond

Identifieringskod för juridiska personer: 743700IK233SDJIO3C08

Miljörelaterade och/eller sociala egenskaper

EU-taxonomin är ett klassificeringssystem som läggs fram i förordning (EU) 2020/852, där det fastställs en förteckning över miljömässigt hållbara ekonomiska verksamheter. Förordningen fastställer inte någon förteckning över socialt hållbara ekonomiska verksamheter. Hållbara investeringar med ett miljömål kan vara förenliga med kraven i taxonomin eller inte.

Har denna finansiella produkt ett mål för hållbar investering?
☐ Ja	☒ Nej
Den kommer att göra ett minimum av ☐ hållbara investeringar med ett miljömål: % ☐ i ekonomiska verksamheter som anses vara miljömässigt hållbara enligt EU- taxonomin ☐ i ekonomiska verksamheter som inte anses vara miljömässigt hållbara enligt EU-taxonomin ☐ Den kommer att göra ett minimum av hållbara investeringar med ett socialt mål: %	Den främjar miljörelaterade och sociala ☒ egenskaper och kommer, även om den inte har en hållbar investering som sitt mål, att ha en minimiandel på 10 % hållbara investeringar ☒ med ett miljömål i ekonomiska verksamheter som anses vara miljömässigt hållbara enligt EU- taxonomin ☒ med ett miljömål i ekonomiska verksamheter som inte anses vara miljömässigt hållbara enligt EU- taxonomin ☒ med ett socialt mål ☐ Den främjar miljörelaterade och sociala egenskaper, men kommer inte att göra några hållbara investeringar

Vilka miljörelaterade och/eller sociala egenskaper främjas av denna finansiella produkt?

Ålandsbanken Euro Bond främjar miljörelaterade och sociala egenskaper genom att:

- investera i gröna, sociala eller hållbara obligationer..

- investera i bolag vars koldioxidutsläpp minskar över tid eller i bolag med låga koldioxidutsläpp.

- tillämpa exkluderingskriterier för produkter och affärsverksamheter som Ålandsbanken anser vara skadliga för samhället. Fonden investerar inte i bolag vars verksamhet omfattar (mer än 5

% andel av bolagets omsättning):

• produktion av kontroversiella vapen

• pornografi

• penningspelsverksamhet (”gambling”)

• produktion av tobak (inklusive cannabis)

• utvinning av förbränningskol.

Hållbarhetsindikatorer mäter uppnåendet av de miljörelaterade eller sociala egenskaperna som den finansiella produkten främjar.

- beakta investeringsbeslutens huvudsakliga negativa konsekvenser för hållbarhetsfaktorer (Principle Adverse Impact, PAI) kopplat till miljö, klimat, mänskliga rättigheter, arbetsrätt och bekämpning av korruption och mutor.

• Vilka hållbarhetsindikatorer används för att mäta uppnåendet av var och en av de miljörelaterade eller sociala egenskaper som främjas av denna finansiella produkt?

Fonden använder följande hållbarhetsindikatorer för att mäta uppnåendet av de miljörelaterade eller sociala egenskaperna:

Indikator Hållbara investeringar:

Fonden följer upp den procentuella andelen av fondtillgångar som investeras i gröna, sociala eller hållbara obligationer.

Indikator Koldioxidavtryck/koldioxidintensitet:

Fonden beräknar den viktade genomsnittliga koldioxidintensiteten och koldioxidavtryck.

Indikator FN:s globala överenskommelse och OECD:s riktlinjer för multinationella företag:

Fonden följer upp antalet bolag som fått en anmärkning om att bryta mot internationella normer och konventioner såsom FN:s globala överenskommelser eller OECD:s riktlinjer för multinationella företag.

• Vilka är målen med de hållbara investeringar som den finansiella produkten är tänkt att delvis göra, och hur bidrar den hållbara investeringen till dessa mål?

Med dessa investeringar finansierar fonden investeringar som bidrar till miljömål såsom:

- Begränsning av och anpassning till klimatförändringar

- Hållbar användning och skydd av vatten och marina resurser

- Övergång till en cirkulär ekonomi

- Minimering och återvinning av avfall

- Förebyggande av föroreningar

- Skydd av hälsosamma ekosystem

• På vilket sätt orsakar inte de hållbara investeringar som den finansiella produkten är tänkt att delvis göra någon betydande skada för några miljörelaterade eller sociala mål för hållbar investering?

Fonden granskar att de hållbara investeringarna inte orsakar betydande skada för något miljömässigt eller socialt hållbart investeringsmål genom att:

- tillämpa exkluderingskriterier för ekonomiska verksamheter som Ålandsbanken anser vara skadliga för samhället

- beakta huvudsakliga negativa konsekvenser

- anpassa investeringsbesluten till OECD:s riktlinjer för multinationella företag och FN:s vägledande principer för företag och mänskliga rättigheter.

-

Xxx har indikatorerna för negativa konsekvenser för hållbarhetsfaktorer beaktats?

Fonden analyserar de indikatorer för negativa konsekvenser för hållbarhetsfaktorer som anges nedan i avsnittet Beaktas i denna finansiella produkt huvudsakliga negativa konsekvenser. I analysen kontrollerar Fonden att investeringen inte orsakar någon betydande skada för de hållbarhetsmål som beskrivs ovan.

Fonden beaktar negativa konsekvenser för hållbarhetsfaktorer genom att:

- Exkludera företag vars verksamhet omfattar (mer än 5 % andel av bolagets omsättning):

• produktion av kontroversiella vapen

• pornografivuxenunderhållning

• penningspelsverksamhet (”gambling”)

• produktion av tobak (inklusive cannabis)

• utvinning av förbränningskol.

- Följa upp förbrytelser mot internationella normer och föra påverkansdialog med portföljbolag som brutit mot dessa. Bolag som inte visar sig villiga att göra nödvändiga ändringar för att hantera och åtgärda förbrytelsen avyttras senast 2 år från det att händelsen registrerades.

- I mån av tillgång till data följer Fonden regelbundet upp alla huvudsakliga negativa konsekvenser för hållbarhetsfaktorer, indikatorerna 1–14. En detaljerad beskrivning av hur vi beaktar huvudsakliga negativa konsekvenser finns i dokumentet PAI-redogörelse på Ålandsbankens webbplats.

Hur är de hållbara investeringarna anpassade till OECD:s riktlinjer för multinationella företag och FN:s vägledande principer för företag och mänskliga rättigheter?

Fonden säkerställer vid val av investeringsobjekt att portföljbolaget följer OECD:s riktlinjer för multinationella företag och FN:s vägledande principer för företag och mänskliga rättigheter. För gjorda investeringar kontrollerar Fonden regelbundet eventuella förbrytelser genom en extern dataleverantör. Vid förbrytelser startas påverkansdialog med portföljbolaget. Portföljbolag som inte gör nödvändiga ändringar för att hantera och åtgärda förbrytelsen avyttras senast 2 år från det att händelsen registrerades.

I EU-taxonomin fastställs en princip om att inte orsaka betydande skada, enligt vilken taxonomiförenliga investeringar inte får orsaka betydande skada för EU-taxonomins mål, och åtföljs av särskilda EU-kriterier.

Principen om att inte orsaka betydande skada är endast tillämplig på de av den finansiella produktens underliggande investeringar som beaktar EU-kriterierna för miljömässigt hållbara ekonomiska verksamheter. Den återstående delen av denna finansiella produkt har underliggande investeringar som inte beaktar EU-kriterierna för miljömässigt hållbara ekonomiska verksamheter.

Inga andra eventuella hållbara investeringar får heller orsaka betydande skada för några miljömål eller sociala mål.

Beaktas i denna finansiella produkt huvudsakliga negativa konsekvenser för hållbarhetsfaktorer?

Huvudsakliga negativa konsekvenser är investeringsbesluts mest negativa konsekvenser för hållbarhetsfaktorer som rör miljö, sociala frågor och personalfrågor, respekt för mänskliga rättigheter samt frågor rörande bekämpning av korruption och mutor.

☒ Ja, Fonden beaktar de huvudsakliga negativa konsekvenserna för hållbarhetsfaktorer som avses i tabell 1 i Ålandsbankens PAI-redogörelse, d.v.s. indikatorer 1-14.

I mån av tillgång till data beaktar Fonden genom regelbunden uppföljning alla huvudsakliga negativa konsekvenser för hållbarhetsfaktorer, indikatorerna 1–14, listat nedan:

1. Koldioxidutsläpp

2. Koldioxidavtryck

3. Koldioxidintensitet

4. Exponering till företag verksamma inom fossila bränslen

5. Andel av icke-förnybar energiförbrukning och produktion

6. Energikonsumtionsintensitet per klimatsektor med hög påverkan

7. Biologisk mångfald

8. Utsläpp till vatten

9. Farligt avfall

10. Brott mot FN:s Global Compact-principer eller OECD:s riktlinjer för multinationella företag

11. Brist på efterlevnadsmekanismer för att övervaka efterlevnaden av FN:s Global Compact-principer eller OECD:s riktlinjer för multinationella företag

12. Ojusterat lönegap mellan könen

13. Styrelsens könsjämställdhet

14. Exponering till kontroversiella eller olagliga vapen

PAI 1-6 beaktar Fonden genom att följa upp portföljbolagens klimatstrategi och genom att granska vilka av portföljbolagen som skrivit under initiativet Science-Based Targets (SBTi). De som inte skrivit under SBTi, uppmuntras till att ansluta sig till initiativet.

PAI 7-9 beaktar Fonden genom att inte investera i bolag som har förbrytelser mot FN:s Global Compact och på så sätt säkerställer att de inte bryter mot FN:s Global Compacts princip nr 7: Stödja försiktighetsprincipen vad gäller miljörisker.

PAI 10-11 beaktar Fonden genom regelbundna kontroller av förbrytelser av FN:s Global Compact eller OECD:s riktlinjer för multinationella företag. Dessa förbrytelser utgör grunden för påverkansdialoger samt eventuella exkluderingar vid allvarliga brott mot dessa principer och riktlinjer.

PAI 12-13 beaktar Fonden genom att Ålandsbanken emotsätter sig all typ av diskriminering enligt FN:s Global Compacts princip nr 6. Genom påverkansdialog uppmuntrar Fonden bolagen att sträva efter en 60–40 % könsfördelning i sina styrelser. Fonden följer med hur data utvecklas och gör nödvändiga åtgärder vid behov.

PAI 14 beaktar Fonden genom att samtliga företag som får över 5 % av sin omsättning från produktion av kontroversiella vapen exkluderas från investeringarna.

En mera detaljerad beskrivning av hur Ålandsbanken beaktar huvudsakliga negativa konsekvenser för hållbarhetsfaktorer finns i dokumentet PAI-redogörelse på Ålandsbankens webbplats.

Informationen finns även tillgänglig i den årsrapport som publiceras enligt artikel 11(2) i SFDR-förordningen.

☐ Nej

Vilken investeringsstrategi följer denna finansiella produkt?

Fonden är en aktivt förvaltad fond som investerar i obligationer. Urvalet av dessa investeringar baseras på en fundamental analys. Xxxxxxxxx integrerar kontinuerligt hållbarhetsindikatorer som en del av investeringsurvalsprocessen. Fonden tillämpar bland annat uteslutningar, ESG- integrering och beaktar huvudsakliga negativa konsekvenser för hållbarhetsfaktorer i investeringsprocessen.

Investeringsstrategin styr investeringsbeslut på grundval av faktorer som investeringsmål och risktolerans.

• Vilka är de bindande delarna i investeringsstrategin som används för att välja de investeringar som uppnår var och en av de miljörelaterade eller sociala egenskaper som främjas av denna finansiella produkt?

Fonden följer principerna i Ålandsbanken koncernens "Policy för integrering av hållbarhetsrisker inom investeringsbeslut och inom investerings- och försäkringsrådgivning" (antagen av styrelsen) och använder sig av tre övergripande metoder (Analys och investeringsprocess, Exkludering och Påverkan) för att uppnå de miljörelaterade och sociala egenskaper som främjas av fonden.

Analys och investeringsprocess

Den miniandel hållbara investeringar som angivits ovan är bindande för fonden att säkerställa vid fondens förvaltning, enligt den valda bedömningsmetoden.

Exkludering

Fonden investerar inte i företag vars verksamhet omfattar (mer än 5 % andel av bolagets omsättning):

• produktion av kontroversiella vapen

• pornografi

• penningspelsverksamhet (”gambling”)

• produktion av tobak (inklusive cannabis)

• utvinning av förbränningskol.

Fonden investerar inte i företag som har fått en anmälan om brott FN:s globala överenskommelser och OECD:s riktlinjer för multinationella företag. För gjorda investeringar kontrolleras regelbundet eventuella förbrytelser genom en extern dataleverantör. Portföljbolag som inte gör nödvändiga ändringar för att hantera och åtgärda förbrytelsen avyttras senast 2 år från det att händelsen registrerades.

Påverkan

Fonden agerar i ägarfrågor enligt de principer som fastställs. Detta innebär att fonden genomför en rad olika påverkansdialoger för sina fondinnehav för att uppmuntra investeringsföretag och emittenter att förbättra sin praxis inom miljö, sociala frågor och god bolagsstyrning.

• Hur stor är minimiandelen för att minska omfattningen av de investeringar som beaktades innan investeringsstrategin tillämpades?

Praxis för god styrning omfattar sunda förvaltningsstrukturer, förhållandet mellan anställda, personalersättning och efterlevnad av skatteregler.

Fonden förbinder sig inte till en minimiandel för att minska omfattningen av investeringarna före tillämpningen av investeringsstrategin.

• Vad är policyn för att bedöma praxis för god styrning i investeringsobjekten?

Praxis för god styrning i investeringsbolagen tas upp i olika steg i urvalsprocessen för värdepapper. Skyddsåtgärder för god styrning finns i Ålandsbankens normbaserade screening samt i PAI-processerna. På fondnivå granskas dessutom företagen för god styrning genom bedömning av deras personalrelationer, lönepraxis, ledningsstrukturer och skatteefterlevnad.

Vilken tillgångsallokering är planerad för den finansiella produkten? Minst 90 % av investeringarna är i linje med fondens miljörelaterade och sociala egenskaper. Ålandsbanken Norden Aktie har för avsikt att göra minst 10 % hållbara investeringar.

Tillgångsallokering beskriver andelen investeringar i specifika tillgångar.

Investeringarna i kategorin Övrigt, som uppskattas till mellan 0–10 %, utgörs till största delen av kontanter och likvida medel.

Nr 1A

Hållbara 10 %

Andra miljörelaterade

Nr 1 Anpassade till miljörelaterade eller sociala egenskaper omfattar den finansiella produktens investeringar som används för att uppnå de miljörelaterade eller sociala egenskaper som främjas av den finansiella produkten.

Nr 2 Annat omfattar den finansiella produktens återstående investeringar som varken är anpassade till de miljörelaterade eller sociala egenskaperna eller anses som hållbara investeringar.

Kategorin Nr 1 Anpassade till miljörelaterade eller sociala egenskaper omfattar:

- Underkategorin Nr 1A Hållbara omfattar hållbara investeringar med miljömål eller sociala mål.

- Underkategorin Nr 1B Andra miljörelaterade eller sociala egenskaper omfattar investeringar anpassade till de miljörelaterade eller sociala egenskaper som inte anses vara hållbara investeringar.

Nr 2

Annat 0-10 %

Investeringar

Sociala

Nr 1B

Andra miljörelaterade eller sociala egenskaper 80-90 %

Nr 1 Anpassade till

miljörelaterade eller

sociala egenskaper 90 %

Taxonomiförenliga

Taxonomiförenliga verksamheter uttrycks som en andel av följande:

- omsättning, vilket återspeglar andelen av intäkterna från investeringsobjektens gröna verksamheter

- kapitalutgifter, som visar de gröna investeringar som gjorts av investeringsobjekten, t.ex. för en omställning till en grön ekonomi

- driftsutgifter, som återspeglar investeringsobjektens gröna operativa verksamheter.

• Hur uppnår användningen av derivat de miljörelaterade eller sociala egenskaper som den finansiella produkten främjar?

Fonden använder inte derivat för att uppnå de miljömässiga eller sociala egenskaper som den finansiella produkten främjar. Fonden kan använda derivat för både säkring, likviditet och effektiv portföljförvaltning. Om fonden använder derivat ska det underliggande derivatet överensstämma med investeringspolicyn. I tillämpliga fall beaktas minimikrav på miljömässiga eller sociala skyddsåtgärder.

Till vilken lägsta nivå är de hållbara investeringarna med ett miljömål förenliga med kraven i EU-taxonomin?

Fonden förbinder sig att investera minst 1,5 % av tillgångarna i investeringar som är taxonomiförenliga och redovisar andelen taxonomiförenliga investeringar i årsrapporten. När datatillgängligheten om taxonomiförenlighet förbättras kan Fonden överväga att höja målet för taxonomiförenliga investeringar.

För att uppfylla EU- taxonomin omfattar kriterierna för fossilgas

begränsningar av utsläpp och övergång till förnybar energi eller koldioxidsnåla bränslen senast i slutet av 2023. När det gäller kärnenergi

inkluderar kriterierna omfattande säkerhets- och avfallshanteringsregler.

lnvesterar den finansiella produkten i fossilgas och/eller kärnenergirelaterad verksamhet som uppfyller EU-taxonomin?¹

☐ Ja:

☐ fossilgas ☐ kärnenergi %

☐ Nej

1Fossilgas och/eller kärnenergirelaterad verksamhet kommer endast att uppfylla EU-taxonomin om den bidrar till att begränsa klimatförändringarna (”begränsning av klimatförändringarna”) och inte orsakar betydande skada för något av målen i EU-taxonomin – se förklarande anmärkning i vänstra marginalen. De fullständiga kriterierna för ekonomisk verksamhet för fossilgas och kärnenergi som uppfyller EU-taxonomin fastställs i kommissionens delegerande förordning (EU) 2022/1214.

De två diagrammen nedan visar i grönt minimiprocentandelen investeringar som är förenliga med EU-taxonomin. Eftersom det inte finns någon lämplig metodik för att avgöra hur taxonomianpassade statliga obligationer är*, visar den första grafen taxonomianpassningen med avseende på alla den finansiella produktens investeringar, inklusive statliga obligationer, medan den andra grafen visar taxonomianpassningen endast med avseende på de investeringar för den finansiella produkten som inte är statliga obligationer.

1. Taxonomiförenlighet hos investeringar,

inklusive statliga obligationer*

2. Taxonomiförenlighet hos investeringar,

exklusive statliga obligarioner*

Taxonomiförenlig:

Fossilgas

x%

X%

x%

Taxonomiförenlig:

Fossilgas Taxonomiförenlig: Kärnenergi Taxonomiförenlig (ingen fossilgas & kärnenergi) Ingen taxonomiförenlighet

x%

X%

Taxonomiförenlig:

Kärnenergi

x%

x% x%

Taxonomiförenlig (ingen

fossilgas & kärnenergi)

x%

x%

Ingen taxonomiförenlighet

Diagrammet visar X % av de totala investeringarna.

* I dessa grafer avses med ”statliga obligationer” samtliga exponeringar i statspapper

Möjliggörande verksamheter gör det direkt möjligt för andra verksamheter att bidra väsentligt till ett miljömål. Omställningsverksamheter

är verksamheter som det ännu inte finns koldioxidsnåla alternativ tillgängliga för och som bland annat har växthusgasutsläpp på nivåer som motsvarar bästa prestanda.

• Vilken är minimiandelen investeringar i omställningsverksamheter och möjliggörande verksamheter?

Det finns inget åtagande att göra en viss andel investeringar i omställningsverksamheter och möjliggörande verksamheter.

är hållbara investeringar med ett miljömål som inte beaktar kriterierna för miljömässigt hållbara ekonomiska verksamheter enligt EU-taxonomin. växthusgasutsläpp på nivåer som motsvarar bästa prestanda.

Vilken är minimiandelen hållbara investeringar med ett miljömål som inte är förenliga med EU-taxonomin?

Fonden har inte fastställt någon minimiandel för hållbara investeringar med ett miljömål

som inte är förenligt med EU-taxonomin. Däremot har fonden förbundit sig att investera minst 10 % i hållbara investeringar, varav 1,5 % ska bidra till miljömål som är förenliga med EU-taxonomin.

Vilken är minimiandelen socialt hållbara investeringar?

Fonden har inte fastställt någon minimiandel för hållbara investeringar med ett socialt mål. Däremot har fonden förbundit sig att investera minst 10 % i hållbara investeringar, varav en del kan bidra till sociala mål.

Vilka investeringar är inkluderade i ”Nr 2 Annat”, vad är deras syfte och finns det några miljörelaterade eller sociala minimiskyddsåtgärder?

Likvida medel kan innehas som extra likviditet eller för att balansera risker. Fonden kan

använda derivat och andra tekniker för de ändamål som beskrivs i det relevanta avsnittet i prospektet. Denna kategori kan också omfatta värdepapper för vilka relevanta uppgifter inte är tillgängliga.

www

Var kan jag hitta mer produktspecifik information på nätet? Mer produktspecifik information finns på webbplatsen: xxxxx://xxx.xxxxxxxxxxxx.xx/xx/xxxxxxxxxxxx/xxxxx-xxxxxxx/xxxxxx

Hållbar investering: en investering i ekonomisk verksamhet som bidrar till ett miljömål eller socialt mål, förutsatt att investeringen inte orsakar betydande skada för något annat miljömål eller socialt mål och att investeringsobjekten följer praxis för god styrning.

Mall som avser upplysningar som lämnas innan avtal ingås för de finansiella produkter som avses i artikel 8.1, 8.2 och 8.2a i förordning (EU) 2019/2088 och artikel 6 första stycket i förordning (EU) 2020/852

Produktnamn: Ålandsbanken Euro High Yield

Identifieringskod för juridiska personer: 7437009JVA7NKVIN8G58

Miljörelaterade och/eller sociala egenskaper

EU-taxonomin är ett klassificeringssystem som läggs fram i förordning (EU) 2020/852, där det fastställs en förteckning över miljömässigt hållbara ekonomiska verksamheter. Förordningen fastställer inte någon förteckning över socialt hållbara ekonomiska verksamheter. Hållbara investeringar med ett miljömål kan vara förenliga med kraven i taxonomin eller inte.

Har denna finansiella produkt ett mål för hållbar investering?
☐ Ja	☒ Nej
Den kommer att göra ett minimum av ☐ hållbara investeringar med ett miljömål: % ☐ i ekonomiska verksamheter som anses vara miljömässigt hållbara enligt EU- taxonomin ☐ i ekonomiska verksamheter som inte anses vara miljömässigt hållbara enligt EU-taxonomin ☐ Den kommer att göra ett minimum av hållbara investeringar med ett socialt mål: %	Den främjar miljörelaterade och sociala ☒ egenskaper och kommer, även om den inte har en hållbar investering som sitt mål, att ha en minimiandel på 10 % hållbara investeringar ☒ med ett miljömål i ekonomiska verksamheter som anses vara miljömässigt hållbara enligt EU- taxonomin ☒ med ett miljömål i ekonomiska verksamheter som inte anses vara miljömässigt hållbara enligt EU- taxonomin ☒ med ett socialt mål ☐ Den främjar miljörelaterade och sociala egenskaper, men kommer inte att göra några hållbara investeringar

Vilka miljörelaterade och/eller sociala egenskaper främjas av denna finansiella produkt?

Ålandsbanken Euro High Yield främjar miljörelaterade och sociala egenskaper genom att:

- investera i gröna, sociala eller hållbara obligationer..

- investera i bolag vars koldioxidutsläpp minskar över tid eller i bolag med låga koldioxidutsläpp.

- tillämpa exkluderingskriterier för produkter och affärsverksamheter som Ålandsbanken anser vara skadliga för samhället. Fonden investerar inte i bolag vars verksamhet omfattar (mer än 5

% andel av bolagets omsättning):

• produktion av kontroversiella vapen

• pornografi

• penningspelsverksamhet (”gambling”)

• produktion av tobak (inklusive cannabis)

• utvinning av förbränningskol.

Hållbarhetsindikatorer mäter uppnåendet av de miljörelaterade eller sociala egenskaperna som den finansiella produkten främjar.

- beakta investeringsbeslutens huvudsakliga negativa konsekvenser för hållbarhetsfaktorer (Principle Adverse Impact, PAI) kopplat till miljö, klimat, mänskliga rättigheter, arbetsrätt och bekämpning av korruption och mutor.

• Vilka hållbarhetsindikatorer används för att mäta uppnåendet av var och en av de miljörelaterade eller sociala egenskaper som främjas av denna finansiella produkt?

Fonden använder följande hållbarhetsindikatorer för att mäta uppnåendet av de miljörelaterade eller sociala egenskaperna:

Indikator Hållbara investeringar:

Fonden följer upp den procentuella andelen av fondtillgångar som investeras i gröna, sociala eller hållbara obligationer.

Indikator Koldioxidavtryck/koldioxidintensitet:

Fonden beräknar den viktade genomsnittliga koldioxidintensiteten och koldioxidavtryck.

Indikator FN:s globala överenskommelse och OECD:s riktlinjer för multinationella företag:

Fonden följer upp antalet bolag som fått en anmärkning om att bryta mot internationella normer och konventioner såsom FN:s globala överenskommelser eller OECD:s riktlinjer för multinationella företag.

• Vilka är målen med de hållbara investeringar som den finansiella produkten är tänkt att delvis göra, och hur bidrar den hållbara investeringen till dessa mål?

Med dessa investeringar finansierar fonden investeringar som bidrar till miljömål såsom:

- Begränsning av och anpassning till klimatförändringar

- Hållbar användning och skydd av vatten och marina resurser

- Övergång till en cirkulär ekonomi

- Minimering och återvinning av avfall

- Förebyggande av föroreningar

- Skydd av hälsosamma ekosystem

• På vilket sätt orsakar inte de hållbara investeringar som den finansiella produkten är tänkt att delvis göra någon betydande skada för några miljörelaterade eller sociala mål för hållbar investering?

Fonden granskar att de hållbara investeringarna inte orsakar betydande skada för något miljömässigt eller socialt hållbart investeringsmål genom att:

- tillämpa exkluderingskriterier för ekonomiska verksamheter som Ålandsbanken anser vara skadliga för samhället

- beakta huvudsakliga negativa konsekvenser

- anpassa investeringsbesluten till OECD:s riktlinjer för multinationella företag och FN:s vägledande principer för företag och mänskliga rättigheter.

Xxx har indikatorerna för negativa konsekvenser för hållbarhetsfaktorer beaktats?

Fonden analyserar de indikatorer för negativa konsekvenser för hållbarhetsfaktorer som anges nedan i avsnittet Beaktas i denna finansiella produkt huvudsakliga negativa konsekvenser. I analysen kontrollerar Fonden att investeringen inte orsakar någon betydande skada för de hållbarhetsmål som beskrivs ovan.

Fonden beaktar negativa konsekvenser för hållbarhetsfaktorer genom att:

- Exkludera företag vars verksamhet omfattar (mer än 5 % andel av bolagets omsättning):

• produktion av kontroversiella vapen

• pornografivuxenunderhållning

• penningspelsverksamhet (”gambling”)

• produktion av tobak (inklusive cannabis)

• utvinning av förbränningskol.

- Följa upp förbrytelser mot internationella normer och föra påverkansdialog med portföljbolag som brutit mot dessa. Bolag som inte visar sig villiga att göra nödvändiga ändringar för att hantera och åtgärda förbrytelsen avyttras senast 2 år från det att händelsen registrerades.

- I mån av tillgång till data följer Fonden regelbundet upp alla huvudsakliga negativa konsekvenser för hållbarhetsfaktorer, indikatorerna 1–14. En detaljerad beskrivning av hur vi beaktar huvudsakliga negativa konsekvenser finns i dokumentet PAI-redogörelse på Ålandsbankens webbplats.

Hur är de hållbara investeringarna anpassade till OECD:s riktlinjer för multinationella företag och FN:s vägledande principer för företag och mänskliga rättigheter?

Fonden säkerställer vid val av investeringsobjekt att portföljbolaget följer OECD:s riktlinjer för multinationella företag och FN:s vägledande principer för företag och mänskliga rättigheter. För gjorda investeringar kontrollerar Fonden regelbundet eventuella förbrytelser genom en extern dataleverantör. Vid förbrytelser startas påverkansdialog med portföljbolaget. Portföljbolag som inte gör nödvändiga ändringar för att hantera och åtgärda förbrytelsen avyttras senast 2 år från det att händelsen registrerades.

I EU-taxonomin fastställs en princip om att inte orsaka betydande skada, enligt vilken taxonomiförenliga investeringar inte får orsaka betydande skada för EU-taxonomins mål, och åtföljs av särskilda EU-kriterier.

Principen om att inte orsaka betydande skada är endast tillämplig på de av den finansiella produktens underliggande investeringar som beaktar EU-kriterierna för miljömässigt hållbara ekonomiska verksamheter. Den återstående delen av denna finansiella produkt har underliggande investeringar som inte beaktar EU-kriterierna för miljömässigt hållbara ekonomiska verksamheter.

Inga andra eventuella hållbara investeringar får heller orsaka betydande skada för några miljömål eller sociala mål.

Beaktas i denna finansiella produkt huvudsakliga negativa konsekvenser för hållbarhetsfaktorer?

Huvudsakliga negativa konsekvenser är investeringsbesluts mest negativa konsekvenser för hållbarhetsfaktorer som rör miljö, sociala frågor och personalfrågor, respekt för mänskliga rättigheter samt frågor rörande bekämpning av korruption och mutor.

☒ Ja, Fonden beaktar de huvudsakliga negativa konsekvenserna för hållbarhetsfaktorer som avses i tabell 1 i Ålandsbankens PAI-redogörelse, d.v.s. indikatorer 1-14.

I mån av tillgång till data beaktar Fonden genom regelbunden uppföljning alla huvudsakliga negativa konsekvenser för hållbarhetsfaktorer, indikatorerna 1–14, listat nedan:

1. Koldioxidutsläpp

2. Koldioxidavtryck

3. Koldioxidintensitet

4. Exponering till företag verksamma inom fossila bränslen

5. Andel av icke-förnybar energiförbrukning och produktion

6. Energikonsumtionsintensitet per klimatsektor med hög påverkan

7. Biologisk mångfald

8. Utsläpp till vatten

9. Farligt avfall

10. Brott mot FN:s Global Compact-principer eller OECD:s riktlinjer för multinationella företag

11. Brist på efterlevnadsmekanismer för att övervaka efterlevnaden av FN:s Global Compact-principer eller OECD:s riktlinjer för multinationella företag

12. Ojusterat lönegap mellan könen

13. Styrelsens könsjämställdhet

14. Exponering till kontroversiella eller olagliga vapen

PAI 1-6 beaktar Fonden genom att följa upp portföljbolagens klimatstrategi och genom att granska vilka av portföljbolagen som skrivit under initiativet Science-Based Targets (SBTi). De som inte skrivit under SBTi, uppmuntras till att ansluta sig till initiativet.

PAI 7-9 beaktar Fonden genom att inte investera i bolag som har förbrytelser mot FN:s Global Compact och på så sätt säkerställer att de inte bryter mot FN:s Global Compacts princip nr 7: Stödja försiktighetsprincipen vad gäller miljörisker.

PAI 10-11 beaktar Fonden genom regelbundna kontroller av förbrytelser av FN:s Global Compact eller OECD:s riktlinjer för multinationella företag. Dessa förbrytelser utgör grunden för påverkansdialoger samt eventuella exkluderingar vid allvarliga brott mot dessa principer och riktlinjer.

PAI 12-13 beaktar Fonden genom att Ålandsbanken emotsätter sig all typ av diskriminering enligt FN:s Global Compacts princip nr 6. Genom påverkansdialog uppmuntrar Fonden bolagen att sträva efter en 60–40 % könsfördelning i sina styrelser. Fonden följer med hur data utvecklas och gör nödvändiga åtgärder vid behov.

PAI 14 beaktar Fonden genom att samtliga företag som får över 5 % av sin omsättning från produktion av kontroversiella vapen exkluderas från investeringarna.

En mera detaljerad beskrivning av hur Ålandsbanken beaktar huvudsakliga negativa konsekvenser för hållbarhetsfaktorer finns i dokumentet PAI-redogörelse på Ålandsbankens webbplats.

Informationen finns även tillgänglig i den årsrapport som publiceras enligt artikel 11(2) i SFDR-förordningen.

☐ Nej

Vilken investeringsstrategi följer denna finansiella produkt?

Fonden är en aktivt förvaltad fond som investerar i obligationer. Urvalet av dessa investeringar baseras på en fundamental analys. Xxxxxxxxx integrerar kontinuerligt hållbarhetsindikatorer som en del av investeringsurvalsprocessen. Fonden tillämpar bland annat uteslutningar, ESG- integrering och beaktar huvudsakliga negativa konsekvenser för hållbarhetsfaktorer i investeringsprocessen.

Investeringsstrategin styr investeringsbeslut på grundval av faktorer som investeringsmål och risktolerans.

• Vilka är de bindande delarna i investeringsstrategin som används för att välja de investeringar som uppnår var och en av de miljörelaterade eller sociala egenskaper som främjas av denna finansiella produkt?

Fonden följer principerna i Ålandsbanken koncernens "Policy för integrering av hållbarhetsrisker inom investeringsbeslut och inom investerings- och försäkringsrådgivning" (antagen av styrelsen) och använder sig av tre övergripande metoder (Analys och investeringsprocess, Exkludering och Påverkan) för att uppnå de miljörelaterade och sociala egenskaper som främjas av fonden.

Analys och investeringsprocess

Den miniandel hållbara investeringar som angivits ovan är bindande för fonden att säkerställa vid fondens förvaltning, enligt den valda bedömningsmetoden.

Exkludering

Fonden investerar inte i företag vars verksamhet omfattar (mer än 5 % andel av bolagets omsättning):

• produktion av kontroversiella vapen

• pornografi

• penningspelsverksamhet (”gambling”)

• produktion av tobak (inklusive cannabis)

• utvinning av förbränningskol.

Fonden investerar inte i företag som har fått en anmälan om brott FN:s globala överenskommelser och OECD:s riktlinjer för multinationella företag. För gjorda investeringar kontrolleras regelbundet eventuella förbrytelser genom en extern dataleverantör. Portföljbolag som inte gör nödvändiga ändringar för att hantera och åtgärda förbrytelsen avyttras senast 2 år från det att händelsen registrerades.

Påverkan

Fonden agerar i ägarfrågor enligt de principer som fastställs. Detta innebär att fonden genomför en rad olika påverkansdialoger för sina fondinnehav för att uppmuntra investeringsföretag och emittenter att förbättra sin praxis inom miljö, sociala frågor och god bolagsstyrning.

• Hur stor är minimiandelen för att minska omfattningen av de investeringar som beaktades innan investeringsstrategin tillämpades?

Praxis för god styrning omfattar sunda förvaltningsstrukturer, förhållandet mellan anställda, personalersättning och efterlevnad av skatteregler.

Fonden förbinder sig inte till en minimiandel för att minska omfattningen av investeringarna före tillämpningen av investeringsstrategin.

• Vad är policyn för att bedöma praxis för god styrning i investeringsobjekten?

Praxis för god styrning i investeringsbolagen tas upp i olika steg i urvalsprocessen för värdepapper. Skyddsåtgärder för god styrning finns i Ålandsbankens normbaserade screening samt i PAI-processerna. På fondnivå granskas dessutom företagen för god styrning genom bedömning av deras personalrelationer, lönepraxis, ledningsstrukturer och skatteefterlevnad.

Vilken tillgångsallokering är planerad för den finansiella produkten? Minst 90 % av investeringarna är i linje med fondens miljörelaterade och sociala egenskaper. Ålandsbanken Norden Aktie har för avsikt att göra minst 10 % hållbara investeringar.

Tillgångsallokering beskriver andelen investeringar i specifika tillgångar.

Investeringarna i kategorin Övrigt, som uppskattas till mellan 0–10 %, utgörs till största delen av kontanter och likvida medel.

Nr 1A

Hållbara 10 %

Andra miljörelaterade

Nr 1 Anpassade till miljörelaterade eller sociala egenskaper omfattar den finansiella produktens investeringar som används för att uppnå de miljörelaterade eller sociala egenskaper som främjas av den finansiella produkten.

Nr 2 Annat omfattar den finansiella produktens återstående investeringar som varken är anpassade till de miljörelaterade eller sociala egenskaperna eller anses som hållbara investeringar.

Kategorin Nr 1 Anpassade till miljörelaterade eller sociala egenskaper omfattar:

- Underkategorin Nr 1A Hållbara omfattar hållbara investeringar med miljömål eller sociala mål.

- Underkategorin Nr 1B Andra miljörelaterade eller sociala egenskaper omfattar investeringar anpassade till de miljörelaterade eller sociala egenskaper som inte anses vara hållbara investeringar.

Nr 2

Annat 0-10 %

Investeringar

Sociala

Nr 1B

Andra miljörelaterade eller sociala egenskaper 80-90 %

Nr 1 Anpassade till

miljörelaterade eller

sociala egenskaper 90 %

Taxonomiförenliga

Taxonomiförenliga verksamheter uttrycks som en andel av följande:

- omsättning, vilket återspeglar andelen av intäkterna från investeringsobjektens gröna verksamheter

- kapitalutgifter, som visar de gröna investeringar som gjorts av investeringsobjekten, t.ex. för en omställning till en grön ekonomi

- driftsutgifter, som återspeglar investeringsobjektens gröna operativa verksamheter.

• Hur uppnår användningen av derivat de miljörelaterade eller sociala egenskaper som den finansiella produkten främjar?

Fonden använder inte derivat för att uppnå de miljömässiga eller sociala egenskaper som den finansiella produkten främjar. Fonden kan använda derivat för både säkring, likviditet och effektiv portföljförvaltning. Om fonden använder derivat ska det underliggande derivatet överensstämma med investeringspolicyn. I tillämpliga fall beaktas minimikrav på miljömässiga eller sociala skyddsåtgärder.

Till vilken lägsta nivå är de hållbara investeringarna med ett miljömål förenliga med kraven i EU-taxonomin?

Fonden förbinder sig att investera minst 1,5 % av tillgångarna i investeringar som är taxonomiförenliga och redovisar andelen taxonomiförenliga investeringar i årsrapporten. När datatillgängligheten om taxonomiförenlighet förbättras kan Fonden överväga att höja målet för taxonomiförenliga investeringar.

För att uppfylla EU- taxonomin omfattar kriterierna för fossilgas

begränsningar av utsläpp och övergång till förnybar energi eller koldioxidsnåla bränslen senast i slutet av 2023. När det gäller kärnenergi

inkluderar kriterierna omfattande säkerhets- och avfallshanteringsregler.

lnvesterar den finansiella produkten i fossilgas och/eller kärnenergirelaterad verksamhet som uppfyller EU-taxonomin?¹

☐ Ja:

☐ fossilgas ☐ kärnenergi %

☐ Nej

1Fossilgas och/eller kärnenergirelaterad verksamhet kommer endast att uppfylla EU-taxonomin om den bidrar till att begränsa klimatförändringarna (”begränsning av klimatförändringarna”) och inte orsakar betydande skada för något av målen i EU-taxonomin – se förklarande anmärkning i vänstra marginalen. De fullständiga kriterierna för ekonomisk verksamhet för fossilgas och kärnenergi som uppfyller EU-taxonomin fastställs i kommissionens delegerande förordning (EU) 2022/1214.

De två diagrammen nedan visar i grönt minimiprocentandelen investeringar som är förenliga med EU-taxonomin. Eftersom det inte finns någon lämplig metodik för att avgöra hur taxonomianpassade statliga obligationer är*, visar den första grafen taxonomianpassningen med avseende på alla den finansiella produktens investeringar, inklusive statliga obligationer, medan den andra grafen visar taxonomianpassningen endast med avseende på de investeringar för den finansiella produkten som inte är statliga obligationer.

1. Taxonomiförenlighet hos investeringar,

inklusive statliga obligationer*

2. Taxonomiförenlighet hos investeringar,

exklusive statliga obligarioner*

Taxonomiförenlig:

Fossilgas

x%

X%

x%

Taxonomiförenlig:

Fossilgas Taxonomiförenlig: Kärnenergi Taxonomiförenlig (ingen fossilgas & kärnenergi) Ingen taxonomiförenlighet

x%

X%

Taxonomiförenlig:

Kärnenergi

x%

x% x%

Taxonomiförenlig (ingen

fossilgas & kärnenergi)

x%

x%

Ingen taxonomiförenlighet

Diagrammet visar X % av de totala investeringarna.

* I dessa grafer avses med ”statliga obligationer” samtliga exponeringar i statspapper

Möjliggörande verksamheter gör det direkt möjligt för andra verksamheter att bidra väsentligt till ett miljömål. Omställningsverksamheter är verksamheter som det ännu inte finns koldioxidsnåla alternativ tillgängliga för och som bland annat har växthusgasutsläpp på nivåer som motsvarar bästa prestanda.

• Vilken är minimiandelen investeringar i omställningsverksamheter och möjliggörande verksamheter?

Det finns inget åtagande att göra en viss andel investeringar i omställningsverksamheter och möjliggörande verksamheter.

är hållbara investeringar med ett miljömål som inte beaktar kriterierna för miljömässigt hållbara ekonomiska verksamheter enligt EU-taxonomin. växthusgasutsläpp på nivåer som motsvarar bästa prestanda.

Vilken är minimiandelen hållbara investeringar med ett miljömål som inte är förenliga med EU-taxonomin?

Fonden har inte fastställt någon minimiandel för hållbara investeringar med ett miljömål som inte är förenligt med EU-taxonomin. Däremot har fonden förbundit sig att investera minst 10 % i hållbara investeringar, varav 1,5 % ska bidra till miljömål som är förenliga med EU-taxonomin.

Vilken är minimiandelen socialt hållbara investeringar?

Fonden har inte fastställt någon minimiandel för hållbara investeringar med ett socialt mål. Däremot har fonden förbundit sig att investera minst 10 % i hållbara investeringar, varav en del kan bidra till sociala mål.

Vilka investeringar är inkluderade i ”Nr 2 Annat”, vad är deras syfte och finns det några miljörelaterade eller sociala minimiskyddsåtgärder?

Likvida medel kan innehas som extra likviditet eller för att balansera risker. Fonden kan

använda derivat och andra tekniker för de ändamål som beskrivs i det relevanta avsnittet i prospektet. Denna kategori kan också omfatta värdepapper för vilka relevanta uppgifter inte är tillgängliga.

www

Var kan jag hitta mer produktspecifik information på nätet? Mer produktspecifik information finns på webbplatsen: xxxxx://xxx.xxxxxxxxxxxx.xx/xx/xxxxxxxxxxxx/xxxxx-xxxxxxx/xxxxxx