P7_TA(2014)0122

P7_TA(2014)0122

Villkor för tredjelandsmedborgares inresa och vistelse för forskning, studier, elevutbyte, avlönad och oavlönad yrkesutbildning, volontärarbete och au pairanställning ***I

Europaparlamentets lagstiftningsresolution av den 25 februari 2014 om förslaget till Europaparlamentets och rådets direktiv om villkoren för tredjelandsmedborgares inresa och vistelse för forskning, studier, elevutbyte, avlönad och oavlönad yrkesutbildning, volontärarbete och au pair-arbete (omarbetning) (COM(2013)0151 – C7-0080/2013 – 2013/0081(COD))

(Ordinarie lagstiftningsförfarande – omarbetning)

Europaparlamentet utfärdar denna resolution

– med beaktande av kommissionens förslag till Europaparlamentet och rådet,

– med beaktande av artiklarna 294.2 och 79.2 a och b i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt, i enlighet med vilka kommissionen har lagt fram sitt förslag för parlamentet (C7-0080/2013),

– med beaktande av artikel 294.3 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt,

– med beaktande av det motiverade yttrande från det grekiska parlamentet som lagts fram i enlighet med protokoll nr 2 om tillämpning av subsidiaritets- och proportionalitetsprinciperna, och enligt vilket utkastet till lagstiftningsakt inte är förenligt med subsidiaritetsprincipen,

– med beaktande av yttrandet från Europeiska ekonomiska och sociala kommittén av den 18 september 20131

– med beaktande av Regionkommitténs yttrande av den 28 november 20132,

– med beaktande av det interinstitutionella avtalet av den 28 november 2001 om en mer strukturerad användning av omarbetningstekniken för rättsakter3

– med beaktande av skrivelsen av den 20 september 2013 från utskottet för rättsliga frågor till utskottet för medborgerliga fri- och rättigheter samt rättsliga och inrikes frågor i enlighet med artikel 87.3 i arbetsordningen,

– med beaktande av artiklarna 87 och 55 i arbetsordningen,

– med beaktande av betänkandet från utskottet för medborgerliga fri- och rättigheter samt rättsliga och inrikesfrågor och yttrandena från utskottet för sysselsättning och sociala frågor och utskottet för rättsliga frågor (A7-0377/2013), och av följande skäl:

A. Enligt den rådgivande gruppen, sammansatt av de juridiska avdelningarna vid Europaparlamentet, rådet och kommissionen, innehåller förslaget inte några

1 EUT C 341, 21.11.2013, s. 50.

2 EUT C 114, 15.4.2014, s. 42.

3 EUT C 77, 28.3.2002, s. 1.

innehållsmässiga ändringar utöver dem som anges i förslaget, och i fråga om kodifieringen av de oförändrade bestämmelserna i de tidigare rättsakterna tillsammans med dessa ändringar gäller förslaget endast en kodifiering av de befintliga rättsakterna som inte ändrar deras sakinnehåll.

1. Europaparlamentet antar nedanstående ståndpunkt vid första behandlingen med beaktande av rekommendationerna från den rådgivande gruppen, sammansatt av de juridiska avdelningarna vid Europaparlamentet, rådet och kommissionen.

2. Europaparlamentet uppmanar kommissionen att lägga fram en ny text för parlamentet om den har för avsikt att väsentligt ändra sitt förslag eller ersätta det med ett nytt.

3. Europaparlamentet uppdrar åt talmannen att översända parlamentets ståndpunkt till rådet, kommissionen och de nationella parlamenten.

P7_TC1-COD(2013)0081

Europaparlamentets ståndpunkt fastställd vid första behandlingen den 25 februari 2014 inför antagandet av Europaparlamentets och rådets direktiv 2014/.../EU om villkoren för tredjelandsmedborgares inresa och vistelse för forskning, studier, elevutbyte, avlönad och oavlönad yrkesutbildning, volontärarbete och au pair-arbete (omarbetning)

EUROPAPARLAMENTET OCH EUROPEISKA UNIONENS RÅD HAR ANTAGIT DETTA DIREKTIV

med beaktande av fördraget om Europeiska unionens funktionssätt, särskilt artikel 79.2 a och b,

med beaktande av Europeiska kommissionens förslag,

efter översändande av utkastet till lagstiftningsakt till de nationella parlamenten, med beaktande av Europeiska ekonomiska och sociala kommitténs xxxxxxxx0, med beaktande av Regionkommitténs yttrande2,

i enlighet med det ordinarie lagstiftningsförfarandet3, och

1 EUT C 341, 21.11.2013, s. 50.

2 EUT C 114, 15.4.2014, s. 42.

3 Europaparlamentets ståndpunkt av den 25 februari 2014.

av följande skäl:

(1) Ett antal ändringar ska göras av rådets direktiv 2004/114/EG1 och rådets direktiv 2005/71/EG2. Av tydlighetsskäl bör dessa direktiv omarbetas.

(2) Detta direktiv bör tillfredsställa det behov som konstaterats i rapporterna om genomförandet av de två direktiven3, dvs. att åtgärda de konstaterade bristerna, säkerställa insyn och rättssäkerhet och inrätta en sammanhängande rättslig ram för olika grupper som kommer till Europeiska unionen från tredjeländer. Det bör därför förenkla och effektivisera de befintliga bestämmelserna för de olika grupperna i ett enda instrument. Trots skillnaderna mellan de grupper som omfattas av detta direktiv har de också ett antal gemensamma kännetecken som gör det möjligt att reglera vad som ska gälla för dem genom en gemensam rättslig ram på unionsnivå. [Ändr. 1]

1 Rådets direktiv 2004/114/EG av den 13 december 2004 om villkoren för tredjelandsmedborgares inresa och vistelse för studier, elevutbyte, oavlönad yrkesutbildning eller volontärarbete (EUT L 375, 23.12.2004, s. 12).

2 Rådets direktiv 2005/71/EG av den 12 oktober 2005 om ett särskilt förfarande för tredjelandsmedborgares inresa och vistelse i forskningssyfte (EUT L 289, 3.11.2005, s. 15).

3 COM(2011) 587 slutlig och COM(2011) 901 slutlig.

(3) Detta direktiv bör bidra till Stockholmprogrammets mål att tillnärma den nationella lagstiftningen om villkoren för tredjelandsmedborgares inresa och vistelse. Invandring från länder utanför unionen är en källa till högkvalificerad arbetskraft, och särskilt studerande och forskare är allt mer eftersökta. De utgör en viktig del i unionens viktigaste tillgång – humankapitalet – när det gäller att trygga en smart och hållbar tillväxt för alla, och bidrar därför till att uppnå målen i Europa 2020-strategin.

(4) De brister som konstaterades i rapporterna om genomförandet av de båda direktiven rör främst villkor för inresa och vistelse, rättigheter, rättssäkerhetsgarantier, studerandes tillträde till arbetsmarknaden under studietiden, bestämmelser om rörlighet inom unionen samt bristen på harmonisering, eftersom medlemsstaterna själva kunde bestämma om vissa grupper, t.ex. volontärer, elever och oavlönade praktikanter skulle omfattas av direktivens bestämmelser. Senare mer omfattande samråd har också visat på ett behov av bättre möjligheter för forskare och studerande att söka arbete samt bättre skydd av au pairer och avlönade praktikanter som inte omfattas av de nuvarande instrumenten.

(5) För att gradvis inrätta ett område med frihet, säkerhet och rättvisa föreskrivs i fördraget att det ska beslutas om åtgärder på områdena för asyl, invandring och skydd för tredjelandsmedborgares rättigheter.

(6) Detta direktiv bör också syfta till att främja direkta personkontakter och rörlighet, som är viktiga inslag i unionens utrikespolitik, främst när det gäller de länder som omfattas av den europeiska grannskapspolitiken samt unionens strategiska partner. Det bör möjliggöra ett bättre bidrag till den övergripande strategin för migration och rörlighet och dess partnerskap för rörlighet som utgör en konkret ram för dialog och samarbete mellan medlemsstaterna och tredjeländer, också när det gäller att underlätta och organisera reguljär migration. [Denna ändring berör inte alla språk]

(7) Migration i de syften som anges i detta direktiv bör främja skapandet och förvärvandet av kunskap och färdigheter. Den är ömsesidigt berikande för de berörda migranterna, deras ursprungsland och värdmedlemsstaten och den bidrar till en ökad förståelse mellan olika kulturer stärker de kulturella banden och berikar den kulturella mångfalden. [Ändr. 3]

(8) Direktivet bör bidra till att unionen får en ställning som en attraktiv plats för forskning och innovation och stärka unionen i den globala konkurrensen om begåvningar. Detta kan leda till en ökning av unionens sammantagna konkurrenskraft och tillväxt samtidigt som man skapar nya arbetstillfällen som i högre grad bidrar till BNP. Att öppna upp unionen för tredjelandsmedborgare som kan få rätt till inresa och vistelse i forskningssyfte är också en del av flaggskeppsinitiativet Innovationsunionen. Det bekräftades också att inrättandet av en öppen arbetsmarknad för unionens forskare och forskare från tredjeländer var ett huvudmål för det europeiska forskningsområdet, som är ett enhetligt område där forskare, vetenskapliga rön och teknik kan röra sig fritt. [Ändr. 4]

(9) Det är lämpligt att underlätta forskares inresa och vistelse genom ett förfarande för inresa och vistelse som är oberoende av forskarnas rättsförhållande till det mottagande forskningsorganet och genom att inte längre utöver uppehållstillstånd eller visering för längre vistelse kräva arbetstillstånd. Detta förfarande bör bygga på att forskningsorganen samarbetar med medlemsstaternas behöriga myndigheter på invandringsområdet. Forskningsorganen bör ges en central roll i förfarandet för inresa och vistelse i syfte att underlätta och påskynda inresa och vistelse i unionen för forskare från tredjeländer, samtidigt som medlemsstaterna behåller sina befogenheter i frågor som rör invandringspolitik. Forskningsorganen, som förhandsgodkänns av medlemsstaterna, bör kunna ingå ett mottagningsavtal med tredjelandsmedborgare som avser att genomföra forskningsprojekt. Medlemsstaterna bör utfärda ett tillstånd på grundval av mottagningsavtalet, om villkoren för inresa och vistelse är uppfyllda.

(10) De insatser som måste göras för att uppnå målet att investera 3 % av BNP i forskning gäller till stor del den privata sektorn, som följaktligen måste rekrytera fler forskare under de kommande åren, varför de forskningsorgan som kan godkännas enligt direktivet bör finnas inom antingen den offentliga eller den privata sektorn.

(11) För att öka unionens attraktionskraft bland forskare som forskare och studerande som är tredjelandsmedborgare bör forskarnas och de studerandes familjemedlemmar, i enlighet med definitionen i rådets direktiv 2003/86/EG1, beviljas inresa och vistelse tillsammans med dem. De bör omfattas av bestämmelserna om rörlighet inom unionen och bör även ha tillgång till arbetsmarknaden. [Ändr. 5]

(12) När så är lämpligt bör medlemsstaterna uppmuntras att behandla doktorander som forskare.

(13) Genomförandet av detta direktiv bör inte stimulera till kunskapsflykt från länder med framväxande ekonomi eller utvecklingsländer. Åtgärder för att främja att forskarna återvänder till sina ursprungsländer bör vidtas i partnerskap med ursprungsländerna i en strävan att skapa en övergripande migrationspolitik.

1 Rådets direktiv 2003/86/EG av den 22 september 2003 om rätt till familjeåterförening (EUT L 251, 3.10.2003, s. 12).

(14) För att verka för att Europa som helhet får en ställning som världsledande expertiscentrum för studier och yrkesutbildning bör man förbättra, förenkla och underlätta villkoren för inresa och vistelse för dem som vill komma till unionen för dessa ändamål. Detta ligger i linje med målen för agendan för modernisering av Europas system för högre utbildning1, särskilt inom ramen för internationaliseringen av den högre utbildningen i Europa. Tillnärmningen av medlemsstaternas berörda nationella lagstiftning i riktning mot gynnsammare regler för tredjelandsmedborgare är en del av denna strävan. [Ändr. 6]

1 COM(2011) 567 slutlig.

(15) Den utvidgning och fördjupning av Bolognaprocessen som inleddes genom Bolognaförklaringen1 har lett till en allt större konvergens mellan systemen för högre utbildning i de deltagande länderna, men även i andra länder. Orsaken är att de nationella myndigheterna har stött de studerandes och den akademiska personalens rörlighet och att läroanstalterna för högre utbildning har integrerat rörligheten i sina kursplaner. Detta måste avspeglas genom förbättrade bestämmelser om studerandes rörlighet inom unionen. Ett av målen med Bolognaförklaringen är att göra den högre utbildningen i Europa mer attraktiv och konkurrenskraftig. Bolognaprocessen har lett till inrättandet av det europeiska området för högre utbildning. Rationaliseringen av sektorn för högre utbildning i Europa har gjort det attraktivare för studerande som är tredjelandsmedborgare att studera i Europa. Deltagandet av många tredjeländer i Bolognaprocessen och unionsprogrammen för studerandes rörlighet kräver harmoniserade och förenklade bestämmelser om rörlighet för medborgare i dessa länder. [Ändr. 7]

(16) De förberedande kursernas längd och andra villkor för de studerande som omfattas av detta direktiv bör fastställas av medlemsstaterna i enlighet med nationell lagstiftning.

1 De europeiska utbildningsministrarnas gemensamma förklaring av den 19 juni 1999.

(17) Beviset på att en studerande har antagits vid en läroanstalt för högre utbildning kan bl.a. innefatta ett brev eller intyg som styrker dennes inskrivning.

(18) Stipendier bör tas med i beräkningen för att bedöma om den studerande har tillräckliga resurser.

(19) Medlemsstaterna kunde själva bestämma om de skulle tillämpa direktiv 2004/114/EG på elever, volontärer och oavlönade praktikanter, men dessa grupper bör nu omfattas av det här direktivet för att underlätta deras inresa och vistelse och för att garantera deras rättigheter. Det här direktivet bör också tillämpas på au pairer och avlönade praktikanter, för att garantera deras lagstadgade rättigheter och skydd.

(20) Avlönade praktikanter som kommer för att arbeta i unionen inom ramen för en företagsintern överföring av personal bör inte omfattas av detta direktiv, eftersom de omfattas av [direktiv 2013/xx/EU om företagsinterna överföringar av personal].

(21) Det finns för närvarande ingen rättslig ram på unionsnivå som avser au pairer som är tredjelandsmedborgare och som garanterar en rättvis behandling av dessa, och därför bör bestämmelser införas för att tillgodose deras särskilda behov som en särskilt sårbar grupp. I detta direktiv bör de villkor anges som ska uppfyllas av au pairen och värdfamiljen, särskilt vad gäller avtalet mellan dem som bland annat bör inbegripa de fickpengar som au pairen ska motta1.

(22) När de allmänna villkoren för inresa och vistelse är uppfyllda ska medlemsstaterna inom angivna tidsfrister utfärda ett tillstånd, dvs. en visering för längre vistelse och/eller ett uppehållstillstånd, som inte bör förhindras eller upphävas genom ytterligare krav. Om en medlemsstat utfärdar uppehållstillstånd endast på sitt territorium och alla villkor i detta direktiv för inresa och vistelse är uppfyllda bör medlemsstaten bevilja den berörda tredjelandsmedborgaren de begärda viseringarna. [Ändr. 8]

(23) Tillståndet bör innehålla uppgifter om den berörda tredjelandsmedborgarens ställning och de respektive unionsprogrammen med rörlighetsåtgärder. Medlemsstaterna får ange ytterligare uppgifter antingen på papper eller elektroniskt, om detta inte utgör ytterligare villkor.

1 Europarådets europeiska avtal om au pair-anställning, artikel 8.

(24) De olika giltighetstiderna för tillstånden inom ramen för detta direktiv bör återspegla den särskilda karaktären hos respektive grupps vistelse.

(25) Medlemsstaterna får ta ut en avgift av sökanden för handläggningen av ansökan om tillstånd. Avgiften bör överväga att avstå från avgifter för tredjelandsmedborgares inresa och vistelse för de syften som anges i detta direktiv. Om medlemsstaterna kräver att tredjelandsmedborgare betalar avgifter bör de vara proportionell proportionella mot vistelsens ändamål och inte utgöra ett hinder för direktivets mål. [Ändr. 9]

(26) De rättigheter som tredjelandsmedborgare beviljas enligt detta direktiv bör inte bero av huruvida tillståndet har formen av en visering för längre vistelse eller ett uppehållstillstånd.

(27) Begreppet inresa och vistelse omfattar tredjelandsmedborgares inresa och vistelse i en medlemsstat för de ändamål som anges i detta direktiv.

(28) Inresa och vistelse får vägras på vederbörligen motiverade xxxxxxx. Framför allt kan inresa och vistelse vägras om en medlemsstat enligt en bedömning som grundar sig på fakta i ett enskilt fall anser den berörda tredjelandsmedborgaren vara ett potentiellt hot mot allmän ordning eller allmän säkerhet eller folkhälsan säkerhet. [Ändr. 10]

(29) Om medlemsstaterna hyser betänkligheter mot grunderna för ansökan om inresa och vistelse bör de kunna kräva alla de bevis som är nödvändiga för att bedöma dess samstämmighet, framför allt på grundval av sökandens planerade studier eller yrkesutbildning, för att på så sätt bekämpa missbruk och felaktig användning av det förfarande som anges i detta direktiv.

(30) De nationella myndigheterna bör underrätta tredjelandsmedborgare som ansöker om inresa och vistelse i medlemsstaterna enligt detta direktiv om det beslut som fattas i fråga om ansökan. Detta bör ske skriftligen så snart som möjligt och senast inom 60 dagar, eller så snart som möjligt och senast inom 30 dagar när det gäller forskare och studerande som omfattas av unionsprogram med rörlighetsåtgärder, 30 dagar, räknat från ansökningsdagen Medlemsstaterna bör så snart som möjligt informera sökanden om alla ytterligare uppgifter de behöver för att handlägga ansökan. Om det enligt nationell rätt är möjligt att överklaga ett negativt beslut inför en administrativ myndighet bör de nationella myndigheterna informera sökanden om beslutet inom 30 dagar, räknat från den dag då överklagandet lämnades in. [Ändr. 11]

(31) Rörligheten inom unionen för tredjelandsmedborgare som bedriver forskning eller studier eller är avlönade praktikanter bör underlättas. När det gäller forskare bör detta direktiv förbättra reglerna för den period under vilken det tillstånd som beviljas av den första medlemsstaten bör omfatta vistelser i en andra medlemsstat utan krav på ett nytt mottagningsavtal. Förbättringar bör göras när det gäller situationen för studerande och den nya gruppen avlönade praktikanter genom att göra det möjligt för dem att vistas i en andra medlemsstat under perioder mellan tre och sex månader, under förutsättning att de uppfyller de allmänna villkoren i detta direktiv. För praktikanter som är tredjelandsmedborgare och som kommer till unionen genom företagsinterna överföringar av personal bör man tillämpa särskilda bestämmelser för rörlighet inom unionen som utformats i enlighet med överföringens karaktär i överensstämmelse med [direktiv 2013/xx/EU om företagsinterna överföringar av personal].

(32) Unionens invandringsbestämmelser och unionsprogram med rörlighetsåtgärder bör i större utsträckning komplettera varandra. Forskare och, studerande, volontärer och praktikanter som är tredjelandsmedborgare och som omfattas av sådana unionsprogram bör ha rätt att flytta till de avsedda medlemsstaterna olika medlemsstater på grundval av det tillstånd som den första medlemsstaten har beviljat. Ett sådant tillstånd bör göra det möjligt för dem att utnyttja sin rörlighet utan att behöva tillhandahålla ytterligare information eller genomgå något annat ansökningsförfarande. Medlemsstaterna uppmuntras att underlätta rörligheten inom unionen för volontärer som är tredjelandsmedborgare i de fall som volontärprogrammen omfattar mer än en medlemsstat. [Ändr. 12]

(33) För att tredjelandsmedborgare som studerar bättre ska kunna täcka en del av kostnaderna för sina studier bör de ges ökat fullständigt tillträde till arbetsmarknaden enligt villkoren i detta direktiv, vilket innebär minst 20 timmar per vecka. Principen om att de studerande ska ha tillträde till arbetsmarknaden bör vara tillämpas som en allmän regel. I undantagsfall bör dock medlemsstaten kunna beakta läget på den nationella arbetsmarknaden, även om detta inte får leda till en risk att rätten till arbete helt upphävs. [Ändr. 13]

(34) Som en del i strävan efter att trygga en högkvalificerad arbetskraft för framtiden bör medlemsstaterna göra det möjligt för och respektera och värdesätta det arbete som utförs av och det allmänna bidraget från studerande som tar sin examen i unionen bör medlemsstaterna tillåta dessa studerande att stanna kvar på deras territorium för att söka efter arbetsmöjligheter eller etablera ett företag under tolv månader efter det att giltighetstiden för det ursprungliga tillståndet har löpt ut. Medlemsstaterna bör också göra det möjligt för forskare att göra på samma sätt när de har slutfört sitt forskningsprojekt i enlighet med mottagningsavtalet. Detta bör inte innebära en automatisk rätt till tillträde till arbetsmarknaden eller till att starta ett företag. De studerande eller forskarna kan ombes att lämna bevisning i enlighet med artikel 24. [Ändr. 14]

(35) Bestämmelserna i detta direktiv påverkar inte medlemsstaternas behörighet att reglera antalet tredjelandsmedborgare som beviljas inresa för arbete.

(36) För att göra unionen mer attraktiv för forskare, studerande, elever, praktikanter, volontärer och au pairer som är tredjelandsmedborgare är det viktigt att se till att de behandlas rättvist i enlighet med artikel 79 i fördraget. Dessa grupper har rätt till samma behandling som värdlandets medborgare enligt Europaparlamentets och rådets direktiv 2011/98/EU1. Mer förmånliga rättigheter att behandlas på samma sätt som medborgare i värdmedlemsstaten när det gäller grenar av den sociala tryggheten i enlighet med definitionen i Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 883/20042 bör bibehållas för forskare som är tredjelandsmedborgare, utöver rättigheterna enligt direktiv 2011/98/EU. Enligt det sistnämnda direktivet kan nu medlemsstaterna begränsa likabehandlingen när det gäller grenar av den sociala tryggheten, inbegripet familjeförmåner, och denna begränsningsmöjlighet kan påverka forskare. Dessutom bör studerande, elever, volontärer, oavlönade praktikanter och au pairer, oberoende av om unionslagstiftningen eller värdlandets nationella lagstiftning ger dem tillträde till arbetsmarknaden, få samma behandling som värdmedlemsstatens medborgare när det gäller tillgång till varor och tjänster och leveranser av allmänt tillgängliga varor och tjänster. [Ändr. 15]

1 Europaparlamentets och rådets direktiv 2011/98/EU av den 13 december 2011 om ett enda ansökningsförfarande för ett kombinerat tillstånd för tredjelandsmedborgare att vistas och arbeta på en medlemsstats territorium och om en gemensam uppsättning rättigheter för arbetstagare från tredjeland som vistas lagligen i en medlemsstat (EUT L 343, 23.12.2011, s. 1).

2 Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 883/2004 om samordning av de sociala trygghetssystemen (EUT L 166, 30.4.2004, s. 1).

(37) Detta direktiv bör under inga omständigheter påverka tillämpningen av rådets förordning (EG) nr 1030/20021.

(38) Detta direktiv respekterar de grundläggande rättigheter och följer de principer som erkänns i Europeiska unionens stadga om de grundläggande rättigheterna, i enlighet med artikel 6 i fördraget om Europeiska unionen.

(39) Medlemsstaterna bör genomföra bestämmelserna i detta direktiv utan diskriminering på grund av kön, ras, hudfärg, etniskt eller socialt ursprung, genetiska särdrag, språk, religion eller övertygelse, politisk eller annan åskådning, tillhörighet till nationell minoritet, förmögenhet, börd, funktionshinder, ålder eller sexuell läggning.

(40) I enlighet med den gemensamma politiska förklaringen av den 28 september 2011 från medlemsstaterna och kommissionen om förklarande dokument har medlemsstaterna åtagit sig att, i de fall detta är berättigat, låta anmälan av införlivandeåtgärder åtföljas av ett eller flera dokument som förklarar förhållandet mellan de olika delarna i ett direktiv och motsvarande delar i de nationella instrumenten för införlivande. När det gäller detta direktiv anser lagstiftaren det vara motiverat att sådana dokument översänds.

1 Rådets förordning (EG) nr 1030/2002 av den 13 juni 2002 om en enhetlig utformning av uppehållstillstånd för medborgare i tredjeland (EGT L 157, 15.6.2002, s. 1).

(41) Eftersom målen för detta direktiv, nämligen att fastställa villkoren för tredjelandsmedborgares inresa och vistelse för forskning, studier, elevutbyte, oavlönad eller avlönad yrkesutbildning, volontärarbete eller au pair-arbete, inte i tillräcklig utsträckning kan uppnås av medlemsstaterna och de därför, på grund av dess omfattning eller verkningar, bättre kan uppnås på unionsnivå, får unionen vidta åtgärder i enlighet med subsidiaritetsprincipen i artikel 5 i fördraget. I enlighet med proportionalitetsprincipen i samma artikel går detta direktiv inte utöver vad som är nödvändigt för att uppnå dessa mål.

(42) Varje medlemsstat bör se till att i möjligaste mån tillhandahålla allmänheten regelbundet uppdaterad information, särskilt via Internet, om forskningsorganisationer, som godkänts enligt detta direktiv, med vilka forskare skulle kunna ingå mottagningsavtal, och om villkoren och förfarandena för inresa och vistelse på dess territorium i syfte att bedriva forskning, såsom de antagits enligt detta direktiv samt information om de läroanstalter som definieras i detta direktiv, om de studiekurser som tredjelandsmedborgare kan antas till samt om de villkor och förfaranden som gäller för inresa och vistelse i studiesyfte på medlemsstatens territorium.

(42a) Medlemsstaterna har en skyldighet att informera tredjelandsmedborgare om de regler som gäller i deras fall för att säkra insyn och rättssäkerhet och därmed uppmuntra dem att komma till unionen. All information som är relevant för förfarandet, inklusive allmän dokumentation om studier, utbytes- eller forskningsprogram men även specifik information om sökandes rättigheter och skyldigheter, bör därför lämnas på ett sätt som är lättillgängligt och lättbegripligt för tredjelandsmedborgare. [Ändr. 16]

(43) [I enlighet med artiklarna 1 och 2 i protokoll nr 21 om Förenade kungarikets och Irlands ställning med avseende på området med frihet, säkerhet och rättvisa som fogas till fördraget om Europeiska unionen och fördraget om Europeiska unionens funktionssätt, och utan att det påverkar tillämpningen av artikel 4 i nämnda protokoll, deltar inte de medlemsstaterna i antagandet av detta direktiv, som därför inte är bindande för eller tillämpligt i Förenade kungariket eller Irland.]

(44) I enlighet med artiklarna 1 och 2 i det protokoll om Danmarks ställning som fogas till fördraget om Europeiska unionen och fördraget om Europeiska unionens funktionssätt deltar Danmark inte i antagandet av detta direktiv, som därför inte är bindande för eller tillämpligt i Danmark.

(45) Skyldigheten att införliva detta direktiv med nationell lagstiftning bör endast gälla de bestämmelser som utgör en innehållsmässig ändring i förhållande till de tidigare direktiven. Skyldigheten att införliva de oförändrade bestämmelserna följer av de tidigare direktiven.

(46) Detta direktiv bör inte påverka medlemsstaternas skyldigheter vad gäller de tidsfrister för införlivande med nationell lagstiftning och de datum för tillämpningen av direktiven som anges i bilaga I, del B.

HÄRIGENOM FÖRESKRIVS FÖLJANDE.

KAPITEL I ALLMÄNNA BESTÄMMELSER

Artikel 1 Syfte

I detta direktiv fastställs

a) villkoren för tredjelandsmedborgares inresa och vistelse på medlemsstaternas territorium för en period som överstiger 90 dagar, för forskning, studier, elevutbyte, avlönad och oavlönad yrkesutbildning, volontärarbete eller au pair-arbete,

b) villkoren för inresa och vistelse för studerande och avlönade praktikanter som är tredjelandsmedborgare under en period på över 90 dagar i andra medlemsstater än den medlemsstat som först beviljar tredjelandsmedborgaren ett tillstånd på grundval av detta direktiv,

c) villkoren för inresa och vistelse för forskare som är tredjelandsmedborgare i andra medlemsstater än den medlemsstat som först beviljar tredjelandsmedborgaren ett tillstånd på grundval av detta direktiv.

Artikel 2 Tillämpningsområde

1. Detta direktiv är tillämpligt på tredjelandsmedborgare som ansöker om inresa och vistelse på en medlemsstats territorium för forskning, studier, elevutbyte, avlönad eller oavlönad yrkesutbildning, volontärarbete eller au pair-arbete.

2. Direktivet är inte tillämpligt på tredjelandsmedborgare

a) som vistas i en medlemsstat i egenskap av asylsökande eller som omfattas av subsidiära skyddsformer eller ordningar för tillfälligt skydd,

b) vars avvisning har skjutits upp på saklig eller rättslig grund,

c) som är familjemedlemmar till unionsmedborgare som har utövat sin rätt till fri rörlighet inom gemenskapen,

d) som har ställning som varaktigt bosatta i en medlemsstat enligt rådets direktiv 2003/109/EG1 och som utövar sin rätt att bosätta sig i en annan medlemsstat för studier eller yrkesutbildning,

e) som enligt den nationella lagstiftningen i den berörda medlemsstaten är godkända som egenföretagare,

1 Rådets direktiv 2003/109/EG av den 25 november 2003 om varaktigt bosatta tredjelandsmedborgares ställning (EUT L 16, 23.1.2004, s. 44).

f) som, i likhet med sina familjemedlemmar och oavsett medborgarskap, har rätt till fri rörlighet motsvarande unionsmedborgares rättigheter enligt avtal mellan antingen unionen och medlemsstaterna eller unionen och tredjeländer,

g) praktikanter som kommer till unionen inom ramen för en företagsintern överföring av personal enligt [direktiv 2013/xx/EU om företagsinterna överföringar av personal].

Artikel 3 Definitioner

I detta direktiv avses med

a) tredjelandsmedborgare: en person som inte är unionsmedborgare i den mening som avses i artikel 20.1 i fördraget,

b) forskare: en tredjelandsmedborgare (med lämplig högskoleexamen som ger tillträde till doktorandutbildning) som väljs ut av ett forskningsorgan för att genomföra ett forskningsprojekt där ovannämnda examen normalt krävs,

c) studerande: en tredjelandsmedborgare som har antagits vid en läroanstalt för högre utbildning och som beviljats inresa och vistelse på en medlemsstats territorium för att som huvudsaklig verksamhet på heltid följa ett studieprogram som leder till en högskoleexamen som erkänns av den medlemsstaten, däribland utbildningsbevis, examensbevis eller doktorsexamen från en läroanstalt för högre utbildning, vilket kan omfatta en förberedande kurs före sådan utbildning enligt nationell lagstiftning,

d) elev: en tredjelandsmedborgare som har beviljats inresa och vistelse på en medlemsstats territorium för att, inom ramen för ett utbytesprogram som genomförs av en organisation som har erkänts av medlemsstaten för detta ändamål enligt medlemsstatens lagstiftning eller administrativa praxis, följa ett erkänt program inom sekundärutbildningen,

e) oavlönad praktikant: en tredjelandsmedborgare som har beviljats inresa och vistelse på en medlemsstats territorium för en oavlönad utbildningsperiod i enlighet med den berörda medlemsstatens nationella lagstiftning,

f) avlönad praktikant: en tredjelandsmedborgare som har beviljats inresa och vistelse på en medlemsstats territorium för en utbildningsperiod för vilken han eller hon får lön i enlighet med den berörda medlemsstatens lagstiftning,

g) volontär: en tredjelandsmedborgare som har beviljats inresa och vistelse på en medlemsstats territorium för att delta i ett erkänt volontärprogram,

ga) tillhandahållare av volontärarbete: en organisation som ansvarar för det volontärprogram som tredjelandsmedborgaren deltar i; sådana organisationer och grupper är oberoende och självstyrande som andra icke vinstdrivande enheter; de verkar i det offentliga livet och deras verksamhet syftar åtminstone delvis till att företräda allmänhetens intresse1, [Ändr. 17]

1 Kommissionens meddelande om föreningar och stiftelser i Europa, COM(1997)0241.

h) volontärprogram: ett program för konkret solidaritetsverksamhet som bygger på ett av medlemsstaten eller unionen erkänt program med allmännyttiga mål för ett ideellt syfte, [Ändr. 18]

i) au pair: en tredjelandsmedborgare som tillfälligt tas emot av en familj på en medlemsstats territorium i utbyte mot lätt hushållsarbete och barnomsorg där syftet är att personen i fråga ska förbättra sina språkkunskaper och sin kunskap om värdlandet i utbyte mot lätt hushållsarbete och barnomsorg [Denna ändring berör inte alla språk],

j) forskning: skapande arbete som bedrivs systematiskt för att höja den totala kunskapsnivån, bland annat kunskap om människan, kulturen och samhället, samt användning av dessa kunskaper för nya tillämpningar,

k) forskningsorgan: varje form av offentlig eller privat organisation som bedriver forskning, och som enligt detta direktiv har godkänts av en medlemsstat i enlighet med den medlemsstatens lagstiftning eller administrativa praxis,

l) läroanstalt: en offentlig eller privat läroanstalt, som på grundval av tydliga kriterier erkänns av värdmedlemsstaten och/eller vars studieprogram erkänns enligt värdmedlemsstatens lagstiftning eller administrativa praxis för de ändamål som fastställs i detta direktiv,

la) värdenhet: läroanstalt, forskningsorganisation, företag, yrkesutbildningsanstalt, organisation med ansvar för elevutbyten eller organisation med ansvar för det volontärprogram som tredjelandsmedborgaren deltar i, oavsett rättslig form, som har inrättats i enlighet med nationell rätt på en medlemsstats territorium,

[Ändr. 20]

lb) värdfamilj: familj som tillfälligt tar emot au pairen och låter honom eller henne delta i familjens dagliga liv på en medlemsstats territorium på grundval av ett avtal som ingåtts mellan värdfamiljen och au pairen, [Ändr. 21]

m) lön: betalning, oavsett form, som mottas som vederlag för utförda tjänster och som enligt nationell lagstiftning eller etablerad praxis anses som en grundläggande del av ett anställningsförhållande,

n) anställning: verksamhet som omfattar alla slag en form av arbete som regleras av nationell lagstiftning, tillämpliga kollektivavtal eller etablerad praxis för och under ledning och kontroll av en arbetsgivare, [Ändr. 22]

na) arbetsgivare: varje fysisk person eller rättssubjekt, för eller under vars eller vilkas ledning och/eller kontroll anställning sker, [Ändr. 23]

nb) familjemedlemmar: tredjelandsmedborgare enligt definitionen i artikel 4 i direktiv 2003/86/EG, [Ändr. 24]

o) första medlemsstat: den medlemsstat som först beviljade tredjelandsmedborgaren i fråga ett tillstånd på grundval av detta direktiv,

p) andra medlemsstat: varje annan medlemsstat än den första medlemsstaten,

q) unionsprogram med rörlighetsåtgärder: unionsfinansierade program som främjar tredjelandsmedborgares möjligheter till inresa och vistelse i unionen,

r) tillstånd: ett uppehållstillstånd som utfärdas av myndigheterna i en medlemsstat och som ger en tredjelandsmedborgare rätt att lagligen vistas på dess territorium i enlighet med artikel 1.2 a i förordning (EG) nr 1030/2002,

s) visering för längre vistelse: ett tillstånd som utfärdas av en medlemsstat i enlighet med artikel 18 i Schengenkonventionen eller som utfärdas i enlighet med den nationella lagstiftningen i medlemsstater som inte fullt ut genomför Schengenregelverket.

Artikel 4 Förmånligare bestämmelser

1. Detta direktiv ska inte påverka tillämpningen av förmånligare bestämmelser i

a) bilaterala eller multilaterala avtal som ingåtts mellan unionen eller unionen och dess medlemsstater och ett eller flera tredjeländer,

b) bilaterala eller multilaterala avtal som ingåtts mellan en eller flera medlemsstater och ett eller flera tredjeländer.

2. Detta direktiv ska inte påverka medlemsstaternas rätt att anta eller behålla bestämmelser som är förmånligare för de personer som omfattas av direktivet med avseende på artiklarna 16, 17, 18, 19, 20, 21, 22, 23, 24, 25, 26, 27, 28, 29, 30, 31, 32, 33 och 34, särskilt i samband med partnerskap för rörlighet. [Ändr. 25]

KAPITEL II INRESA OCH VISTELSE

Artikel 5 Princip

1. En tredjelandsmedborgares rätt till inresa och vistelse enligt detta direktiv är avhängig av att det framgår av handlingarna i ärendet att sökanden uppfyller de allmänna villkoren i artikel 6 och de särskilda villkoren, beroende på vilken kategori sökanden tillhör, i artiklarna 7– 14.

2. När de allmänna villkoren för inresa och vistelse är uppfyllda ska de sökande ha rätt till en visering för längre vistelse och/eller ett uppehållstillstånd. Om en medlemsstat endast utfärdar uppehållstillstånd på sitt territorium och inte på annan plats och alla villkor för inresa och vistelse som anges i detta direktiv är uppfyllda ska den berörda medlemsstaten utfärda den erforderliga viseringen till tredjelandsmedborgaren.

Artikel 6 Allmänna villkor

En tredjelandsmedborgare som ansöker om tillstånd till inresa och vistelse för de ändamål som avses i detta direktiv ska uppfylla följande villkor:

a) Sökanden ska uppvisa en giltig resehandling så som denna fastställs i nationell lagstiftning. Medlemsstaten får kräva att resehandlingens giltighetstid minst omfattar den planerade vistelsens längd.

b) Sökanden ska uppvisa ett tillstånd till den planerade vistelsen från föräldrarna eller en likvärdig handling om sökanden är underårig enligt värdmedlemsstatens lagstiftning.

c) Sökanden ska ha en sjukförsäkring för samtliga risker som den berörda medlemsstatens medborgare normalt har täckning för.

d) Sökanden får inte betraktas som utgöra ett hot mot allmän ordning, allmän säkerhet och folkhälsa. [Ändr. 26]

e) Om medlemsstaten så begär, ska sökanden förete bevis för att denne har erlagt de avgifter som enligt artikel 31 i detta direktiv krävs för behandlingen av ansökan.

f) Sökanden ska förete de bevis som medlemsstaten kräver på att han eller hon under vistelsen kommer att ha tillräckliga tillgångar för att bekosta sitt uppehälle, sin yrkesutbildning och sin återresa, vilket dock inte får påverka medlemsstaternas möjlighet att göra en enskild prövning av varje individuellt fall. Sådana bevis ska inte krävas om den berörda tredjelandsmedborgaren har erhållit ett bidrag eller stipendium, om han eller hon har erhållit löfte om stöd från en värdfamilj eller ett fast erbjudande om arbete eller om en organisation som anordnar elevutbyten eller ett volontärprogram förklarar sig ta ansvar för elevens eller volontärens uppehälle under hela vistelsen i den aktuella medlemsstaten. [Ändr. 27]

Artikel 7

Särskilda villkor för forskare

1. Utöver de allmänna villkoren i artikel 6 ska en tredjelandsmedborgare som ansöker om inresa och vistelse för forskning

a) uppvisa ett undertecknat mottagningsavtal med ett forskningsorgan i enlighet med artikel 9.1 och 9.2,

b) vid behov uppvisa ett kostnadsåtagande som utfärdats av forskningsorganet i enlighet med artikel 9.3.

2. Medlemsstaterna får kontrollera på vilka villkor mottagningsavtalet har grundats och ingåtts.

3. När kontrollerna i punkterna 1 och 2 har slutförts med positivt resultat, ska forskaren tillåtas resa in på medlemsstatens territorium för att arbeta i enlighet med mottagningsavtalet.

4. Ansökningar från tredjelandsmedborgare som önskar bedriva forskning i unionen ska prövas och behandlas när den berörda tredjelandsmedborgaren vistas utanför den medlemsstat där han eller hon vill få rätt till inresa och vistelse.

5. Medlemsstaterna får ska, i enlighet med sin nationella lagstiftning, godta granska en ansökan som lämnats in när den berörda tredjelandsmedborgaren redan befinner sig på deras territorium. [Ändr. 28]

6. Medlemsstaterna ska avgöra huruvida ansökningar om tillstånd ska lämnas in av forskaren eller av det berörda forskningsorganet.

Artikel 8 Godkännande av forskningsorgan

1. Varje forskningsorgan som vill ta emot en forskare inom ramen för det förfarande för inresa och vistelse som fastställs i detta direktiv ska ha förhandsgodkänts för detta ändamål av den berörda medlemsstaten.

2. Forskningsorganet ska godkännas i enlighet med de förfaranden som anges i medlemsstaternas nationella lagstiftning eller administrativa praxis. Ansökningar om godkännande från både offentliga och privata organ ska utformas i enlighet med dessa förfaranden och grundas på deras uppdrag enligt lag eller i förekommande fall på deras stadgeenliga ändamål tillsammans med uppgifter som styrker att de bedriver forskning.

Forskningsorganet ska godkännas för minst fem år. I undantagsfall får medlemsstaterna ge godkännande för en kortare tid.

3. Medlemsstaterna får i enlighet med nationell lagstiftning begära ett skriftligt åtagande från forskningsorganet som innebär att om forskaren olagligen stannar kvar på den berörda medlemsstatens territorium ska ovannämnda organ stå för återbetalningen av de kostnader för hans eller hennes vistelse och återresa som betalats av den medlemsstatens offentliga medel. Forskningsorganets ekonomiska ansvar ska upphöra senast sex månader efter det att mottagningsavtalet har löpt ut.

4. Medlemsstaterna får föreskriva att det godkända organet, inom två månader från den dag då mottagningsavtalet löpte ut, ska bekräfta för de behöriga myndigheter som medlemsstaterna har utsett för ändamålet att arbetet har bedrivits inom vart och ett av de forskningsprojekt för vilka ett mottagningsavtal har undertecknats på grundval av artikel 9.

5. De behöriga myndigheterna i varje medlemsstat ska offentliggöra och uppdatera förteckningar över de forskningsorgan som godkänts i enlighet med detta direktiv när dessa förteckningar ändras.

6. En medlemsstat får bland annat vägra att förlänga eller besluta att återkalla godkännandet av ett forskningsorgan som inte längre uppfyller villkoren i punkterna 2, 3 och 4, eller om godkännandet har erhållits på falska grunder, eller om forskningsorganet har ingått ett mottagningsavtal med en tredjelandsmedborgare på ett bedrägligt eller försumligt sätt. Om den berörda medlemsstaten inte ger eller återkallar sitt godkännande, får det berörda forskningsorganet förbjudas att ansöka om ett nytt godkännande i upp till fem år från det att beslutet om att återkalla eller inte förlänga godkännandet offentliggjordes.

7. Medlemsstaterna får i sin nationella lagstiftning besluta om följderna av ett återkallande av godkännandet eller en vägran att förlänga godkännandet för befintliga mottagningsavtal som ingåtts i enlighet med artikel 9 och hur detta påverkar de berörda forskarnas uppehållstillstånd.

Artikel 9 Mottagningsavtal

1. Ett forskningsorgan som vill ta emot en forskare ska ingå ett mottagningsavtal med denne, under förutsättning att villkoren i artiklarna 6 och 7 är uppfyllda.

Mottagningsavtalet ska innehålla åtminstone följande delar:

a) Forskningsprojektets titel och syfte.

b) Ett åtagande av forskaren att slutföra forskningsprojektet.

c) Bekräftelse av organet att det åtar sig att ta emot forskaren så att denne kan slutföra forskningsprojektet.

d) Forskningsprojektets start- och slutdatum.

e) Information om rättsförhållandet mellan forskningsorganet och forskaren.

f) Information om forskarens arbetsförhållanden.

2. Ett forskningsorgan får ingå mottagningsavtal endast om följande villkor är uppfyllda:

a) Forskningsprojektet har godtagits av forskningsorganets behöriga myndigheter, efter kontroll av följande:

i) Syftet med den planerade forskningen, forskningsprojektets längd och tillgång till den finansiering som behövs för att genomföra projektet.

ii) Forskarens kvalifikationer i förhållande till forskningens syfte; kvalifikationerna ska styrkas med en vidimerad kopia av kvalifikationerna, i enlighet med artikel 2 b.

3. Efter det att mottagningsavtalet har undertecknats, kan forskningsorganet i enlighet med nationell lagstiftning åläggas att förse forskaren med ett personligt intyg om att organet åtar sig att stå för de kostnader som avses i artikel 8.3.

4. Mottagningsavtalet ska automatiskt upphöra att gälla om forskaren inte beviljas rätt till inresa och vistelse eller om rättsförhållandet mellan forskaren och forskningsorganet upphör.

5. Forskningsorganet ska utan dröjsmål underrätta den myndighet som medlemsstaterna har utsett för ändamålet om varje omständighet som kan hindra genomförandet av detta mottagningsavtal.

Artikel 10

Särskilda villkor för studerande

1. Utöver de allmänna villkoren i artikel 6 ska en tredjelandsmedborgare som ansöker om inresa och vistelse för studier uppfylla följande villkor:

a) Den studerande ska förete bevis på att han eller hon är antagen vid en läroanstalt för högre utbildning för att följa ett studieprogram.

b) Om medlemsstaten så begär ska den studerande styrka att han eller hon har erlagt de avgifter som läroanstalten kräver.

c) Om medlemsstaten så begär ska den studerande förete bevis på tillräckliga kunskaper i undervisningsspråket för det studieprogram som han följer.

2. Studerande som automatiskt omfattas av en sjukförsäkring mot alla de risker som medborgarna i den berörda medlemsstaten normalt är skyddade för när de är inskrivna vid en läroanstalt, ska anses uppfylla villkoret i artikel 6.1 c.

Artikel 11 Särskilda villkor för elever

1. En tredjelandsmedborgare som ansöker om inresa och vistelse för att delta i en elevutbytesverksamhet ska utöver de allmänna villkoren i artikel 6 uppfylla följande villkor:

a) Eleven ska ha minst den minimiålder och högst den maximiålder som den berörda medlemsstaten har fastställt.

b) Eleven ska förete bevis på att han eller hon har antagits vid en läroanstalt för sekundärutbildning.

c) Eleven ska förete bevis på att han eller hon deltar i ett erkänt utbytesprogram för elever som genomförs av en organisation som har erkänts av den berörda medlemsstaten för detta ändamål enligt medlemsstatens lagstiftning eller administrativa praxis.

d) Eleven ska förete bevis på att organisationen för elevutbyte påtar sig det fulla ansvaret för honom eller henne under hela vistelsen på den berörda medlemsstatens territorium, särskilt när det gäller kostnaderna för uppehälle, studier, hälso- och sjukvård och återresa.

e) Eleven ska under hela sin vistelse bo i en familj som uppfyller de villkor som har fastställts av den berörda medlemsstaten och som har valts ut enligt reglerna i det utbytesprogram som eleven deltar i.

2. Medlemsstaterna får begränsa inresa och vistelse för elever som deltar i ett utbytesprogram till medborgare i de tredjeländer som erbjuder medlemsstatens medborgare motsvarande möjligheter. [Ändr. 29]

Artikel 12

Särskilda villkor för oavlönade och avlönade praktikanter [Ändr. 30]

1. En tredjelandsmedborgare som ansöker om inresa och vistelse som oavlönad eller avlönad praktikant ska utöver de allmänna villkoren i artikel 6 uppfylla följande villkor:

a) Praktikanten ska ha förete bevis på att han eller hon har undertecknat ett utbildningsavtal eller anställningsavtal, som i förekommande fall har godkänts av den berörda medlemsstatens behöriga myndighet enligt medlemsstatens lagstiftning eller administrativa praxis, avseende en praktik vid ett offentligt eller privat företag eller vid en offentlig eller privat läroanstalt för yrkesutbildning, som har erkänts av en medlemsstat enligt dess lagstiftning eller administrativa praxis. [Ändr. 31]

b) Praktikanten ska, om medlemsstaten så kräver, bevisa att han eller hon har relevant tidigare utbildning eller kvalifikationer eller yrkeserfarenhet så att han eller hon kan dra nytta av yrkespraktiken. [Ändr. 32]

c) Om medlemsstaten så begär ska praktikanten få grundläggande språkutbildning, så att han förvärvar de språkkunskaper som är nödvändiga för praktiken.

Det avtal som avses i a ska innehålla en beskrivning av programmet för yrkesutbildningen samt uppgifter om dess varaktighet, den vägledning praktikanten kommer att få under utförandet av programmet, hans eller hennes arbetstid, rättsförhållandet med värdenheten och, om praktikanten är avlönad, hans eller hennes lön.

2. Medlemsstaten får kräva att värdenheten ska förklara att tredjelandsmedborgaren inte innehar ett arbete.

Artikel 13

Särskilda villkor för volontärer

En tredjelandsmedborgare som ansöker om inresa och vistelse för att deltaga i ett volontärprogram ska utöver de allmänna villkoren i artikel 6 uppfylla följande villkor:

a) Volontären ska uppvisa ett avtal med den organisation i den berörda medlemsstaten som ansvarar för det volontärprogram eller projekt som han eller hon deltar i, med en beskrivning av volontärprojektets namn och syfte, start- och slutdatum för volontärprojektet, arbetsuppgifter, den vägledning volontären kommer att få under utförandet av arbetsuppgifterna, arbetstider, de tillgångar som avsatts för att täcka hans eller hennes resa, kost, logi och fickpengar under hela vistelsen och, i förekommande fall, den utbildning han eller hon kommer att följa för att kunna utföra uppgifterna. [Ändr. 33]

b) Volontären ska förete bevis på att den organisation som ansvarar för det volontärprogram som han eller hon deltar i har tecknat en ansvarsförsäkring.

c) Om värdmedlemsstaten uttryckligen så kräver, ska volontären få grundläggande utbildning i den medlemsstatens språk, historia och politiska och sociala struktur.

Artikel 14 Särskilda villkor för au pairer

En tredjelandsmedborgare som ansöker om inresa och vistelse för arbete som au pair ska utöver de allmänna villkoren i artikel 6 uppfylla följande villkor:

a) Au pairen ska vara minst 17 år men inte över 30 år, men kan vara över 30 år i individuellt motiverade fall.

b) Au pairen ska förete bevis på att värdfamiljen påtar sig det fulla ansvaret för honom eller henne under hela vistelsen på den berörda medlemsstatens territorium, särskilt när det gäller uppehälle, logi, hälso- och sjukvård, mödraskap och olycksrisker. [Ändr. 34]

c) Au pairen ska uppvisa ett avtal med värdfamiljen som fastställer hans eller hennes rättigheter och skyldigheter, inbegripet specifikationer om de fickpengar som han eller hon ska motta och lämpliga arrangemang för den tid som ska ägnas åt deltagande i familjens dagliga sysslor. I avtalet ska det högsta antalet timmar per dag för utövandet av sådana sysslor anges, inbegripet minst en hel ledig dag per vecka som gör det möjligt för honom eller henne att följa kurser, samt deltagande i familjens dagliga sysslor. [Ändr. 35]

KAPITEL III

TILLSTÅND OCH VISTELSENS VARAKTIGHET

Artikel 15 Tillstånd

Viseringar för längre vistelser och uppehållstillstånd ska förses med rubriken ”forskare”, ”studerande”, ”volontär”, ”elev”, ”oavlönad praktikant”, ”avlönad praktikant” eller ”au pair”. För forskare och studerande som är tredjelandsmedborgare och som kommer till unionen inom ramen för ett särskilt unionsprogram med rörlighetsåtgärder ska det särskilda programmet anges på tillståndet.

Sedan tillstånd och visering beviljats ska värdenheten registreras i ett ackrediteringssystem för att underlätta framtida ansökningsförfaranden. [Ändr. 36]

Artikel 16 Vistelsens varaktighet

1. Medlemsstaterna ska utfärda ett tillstånd för forskare för minst ett år och ska förlänga det om villkoren i artiklarna 6, 7 och 9 fortsätter att vara uppfyllda. Om forskningsarbetet planeras pågå under kortare tid än ett år, ska tillståndet utfärdas för en tid som motsvarar forskningsprojektets längd.

2. Medlemsstaterna ska utfärda ett tillstånd för studerande för en period på minst ett år och ska eller, om studiernas längd är längre än ett år, för studiernas hela längd, och när så är lämpligt förlänga det om villkoren i artiklarna 6 och 10 fortsätter att vara uppfyllda. Om studierna planeras pågå under kortare tid än ett år, ska tillståndet utfärdas för en tid som motsvarar studiernas längd. [Ändr. 37]

3. För elever och au pairer ska medlemsstaterna utfärda tillstånd som täcker hela elevutbytesprogrammets längd eller hela löptiden för avtalet mellan värdfamiljen och au pairen, med en giltighetstid på högst ett år. [Ändr. 38]

4. Ett tillstånd för praktikanter ska vara giltigt under hela praktikens varaktighet eller högst ett år. I undantagsfall får det förnyas en gång i form av ett tillstånd, och uteslutande för en period som inte får överstiga den tid som är nödvändig för att förvärva en yrkeskvalifikation som erkänns av en medlemsstat enligt dess lagstiftning eller administrativa praxis, under förutsättning att innehavaren fortfarande uppfyller villkoren i artiklarna 6 och 12.

5. Ett tillstånd för volontärer ska endast utfärdas för en period på högst ett år. I undantagsfall, om det relevanta programmet pågår längre än ett år, får det erforderliga tillståndets giltighetsperiod motsvara den berörda perioden.

6. I fall där medlemsstaterna tillåter inresa och vistelse på grundval av en visering för längre vistelse ska ett uppehållstillstånd utfärdas när den ursprungliga vistelsen förlängs första gången. Om viseringen för längre vistelse har en kortare giltighetstid än den tillåtna vistelsetiden ska viseringen för längre vistelse ersättas av ett uppehållstillstånd utan ytterligare formaliteter innan viseringen löper ut.

Artikel 17 Ytterligare uppgifter

Medlemsstaterna får ange ytterligare uppgifter om tredjelandsmedborgarens vistelse, t.ex. den fullständiga förteckningen över medlemsstater dit forskaren eller den studerande har uppgett att han eller hon avser att resa i enlighet med artikel 27.1 a, i pappersformat eller lagra sådana uppgifter på elektronisk väg såsom avses i artikel 4 i förordning (EG) nr 1030/2002 och punkt a 16 i dess bilaga. [Ändr. 39]

KAPITEL IV

Skäl för avslag på ansökan om, återkallelse av eller vägran att förnya tillstånd

Artikel 18

Skäl för avslag på ansökan om tillstånd

1. Medlemsstaterna ska avslå en ansökan om tillstånd i följande fall:

a) Om de allmänna villkoren i artikel 6 och eller de relevanta särskilda villkoren i artiklarna 7 och 10–16 inte är uppfyllda.

b) Om de uppvisade handlingarna har erhållits på falska grunder, förfalskats eller manipulerats.

c) Om värdenheten eller läroanstalten har inrättats endast i syfte att underlätta inresa.

d) Om värdenheten har drabbats av påföljder för svart arbete och/eller olaglig anställning i enlighet med nationell lagstiftning eller inte uppfyller de rättsliga förpliktelserna i nationell lagstiftning avseende socialförsäkring och/eller beskattning eller har gjort konkursansökan eller i övrigt är insolvent.

e) Om värdfamiljen, eller, om tillämpligt, eventuella förmedlande organ som deltar i anställningen av au pairen har drabbats av påföljder i enlighet med nationell lagstiftning för överträdelse av villkoren och/eller målen för au pair- anställningar och/eller för olaglig anställning.

2. Medlemsstaterna får avslå en ansökan värdenheten förefaller att avsiktligt ha avlägsnat de platser som den försöker fylla genom den nya ansökan inom de tolv månader som omedelbart föregår ansökningsdatumet. om tillstånd i följande fall:

a) Om värdenheten har ålagts sanktioner för svart arbete och/eller olaglig anställning i enlighet med nationell rätt eller inte uppfyller de rättsliga förpliktelserna i nationell lagstiftning avseende socialförsäkring och/eller beskattning eller har gjort konkursansökan eller i övrigt är insolvent.

b) Om värdfamiljen, eller, om tillämpligt, eventuella förmedlande organ som deltar i anställningen av au pairen har ålagts sanktioner i enlighet med nationell rätt för överträdelse av villkoren och/eller målen för au pair- anställningar och/eller för olaglig anställning.

c) Om värdenheten eller läroanstalten har inrättats endast i syfte att underlätta inresa. [Ändr. 40]

Artikel 19

Skäl för återkallelse av eller vägran att förnya ett tillstånd

1. Medlemsstaterna ska återkalla eller får vägra att förnya ett tillstånd i följande fall:

a) Om det framgår att innehavaren inte längre uppfyller de allmänna villkoren i artikel 6 eller om de relevanta särskilda villkoren i artiklarna 7, 10–14 eller 16 inte är uppfyllda.

a) b) Om de uppvisade tillstånden och handlingarna har erhållits på falska grunder, förfalskats eller manipulerats.

b) Om tredjelandsmedborgarens vistelse har andra ändamål än de för vilka tillståndet utfärdades.

c) Om värdenheten har inrättats endast i syfte att underlätta inresa.

2. Medlemsstaterna får återkalla eller vägra att förnya ett tillstånd i följande fall:

d) a) Om värdenheten inte uppfyller de rättsliga förpliktelserna i nationell rätt avseende socialförsäkring och/eller beskattning eller har gjort konkursansökan eller i övrigt är insolvent. Om detta inträffar under en studieperiod bör den studerande ges skälig tid att hitta en motsvarande kurs så att studierna kan slutföras.

e) b) Om värdfamiljen, eller, om tillämpligt, eventuella förmedlande organ som deltar i anställningen av au pairen värdenheten har drabbats av påföljder ålagts sanktioner i enlighet med nationell lagstiftning rätt för överträdelse av villkoren och/eller målen för au pair-anställningar svart arbete och/eller för olaglig anställning eller inte uppfyller de rättsliga förpliktelserna i nationell lagstiftning avseende socialförsäkring och/eller beskattning eller har gjort konkursansökan eller i övrigt är insolvent.

c) Om värdenheten har inrättats endast i syfte att underlätta inresa.

d) Om värdfamiljen, eller, om tillämpligt, eventuella förmedlande organ som deltar i anställningen av au pairen har ålagts sanktioner i enlighet med nationell rätt för överträdelse av villkoren och/eller målen för au pair- anställningar och/eller för olaglig anställning.

e) Om tredjelandsmedborgarens vistelse har andra ändamål än de för vilka tillståndet utfärdades.

f) När det gäller studerande, om tidsfristerna enligt artikel 23 för tillträde till ekonomisk verksamhet inte efterlevs eller om den studerande.

g) När det gäller studerande, om de inte gör godtagbara framsteg inom det berörda studieprogrammet i enlighet med nationell lagstiftning eller administrativ praxis. Den berörda medlemsstaten får återkalla eller vägra att förlänga ett tillstånd på denna basis, men endast genom ett beslut i vilket särskilda skäl anges på grundval av en bedömning som gjorts av läroanstalten, som ska höras om den studerandes framsteg, utom när anstalten inte följer uppmaningen att lämna sin åsikt inom en rimlig tidsperiod.

2. Medlemsstaterna får återkalla ett tillstånd

h) Av hänsyn till allmän ordning, allmän säkerhet eller folkhälsa. Skälen rörande allmän ordning och allmän säkerhet ska grundas enbart på den berörda tredjelandsmedborgarens personliga uppträdande. Skälen rörande folkhälsa ska grundas på en objektiv analys av verkliga risker och ska inte tillämpas på ett diskriminerande sätt i förhållande till den berörda medlemsstatens medborgare.

2a. När en medlemsstat återkallar ett tillstånd på grund av ett av skälen i punkt 2 a, b eller c, ska tredjelandsmedborgaren ha rätt att stanna på medlemsstatens territorium om han eller hon hittar en annan värdenhet eller värdfamilj för att avsluta sina studier eller forskning eller för något annat syfte för vilket tillståndet beviljats. [Ändr. 41]

Artikel 20

Skäl för vägran att förnya ett tillstånd

1. Medlemsstaterna får vägra att förnya ett tillstånd i följande fall:

a) Om de uppvisade tillstånden och handlingarna har erhållits på falska grunder, förfalskats eller manipulerats.

b) Om det framgår att innehavaren inte längre uppfyller de allmänna villkoren för inresa och vistelse i artikel 6 och de relevanta särskilda villkoren i artiklarna 7, 9 och 10.

c) När det gäller studerande, om tidsfristerna enligt artikel 23 för tillträde till ekonomisk verksamhet inte efterlevs eller om den studerande inte gör godtagbara framsteg inom det berörda studieprogrammet i enlighet med nationell lagstiftning eller administrativ praxis.

2. Medlemsstaterna får vägra att förnya tillstånd av hänsyn till allmän ordning, allmän säkerhet och folkhälsa. [Ändr. 42]

KAPITEL V RÄTTIGHETER

Artikel 21 Likabehandling

1. Med avvikelse från artikel 12.2 a och b i direktiv 2011/98/EU ska forskare och studerande som är tredjelandsmedborgare ha rätt till samma behandling som värdmedlemsstatens medborgare när det gäller utbildning och yrkesutbildning och grenar av den sociala tryggheten, inbegripet familjeförmåner, i enlighet med definitionen i förordning (EG) nr 883/2004. [Ändr. 43]

2. Studerande, elever, volontärer, oavlönade praktikanter och au pairer ska, oavsett om de har rätt att arbeta enligt unionslagstiftningen eller den nationella lagstiftningen, ha rätt till likabehandling när det gäller tillgång till varor och tjänster och leveranser av allmänt tillgängliga varor och tjänster, med undantag för förfaranden för att erhålla bostad enligt nationell lagstiftning. [Ändr. 44]

2a. Tredjelandsmedborgare som omfattas av detta direktiv och som har fått tillstånd att resa in och vistas på en viss medlemsstats territorium på grundval av en visering för längre vistelse ska ha rätt till samma behandling som värdmedlemsstatens medborgare när det gäller de rättigheter som avses i punkterna 1 och 2 i denna artikel. [Ändr. 45]

Artikel 22 Undervisning som ges av forskare

Forskare som beviljats inresa och vistelse enligt detta direktiv får undervisa i enlighet med nationell lagstiftning. Medlemsstaterna får fastställa ett högsta antal timmar eller dagar för undervisningen.

Artikel 23

Studerandes ekonomiska verksamhet

1. Vid sidan av studierna och under förutsättning att de regler och villkor som gäller för den berörda verksamheten i värdmedlemsstaten iakttas, ska de studerande ha rätt att ta anställning och kan få rätt att bedriva verksamhet som egenföretagare. Läget på arbetsmarknaden i värdmedlemsstaten får beaktas men inte på ett systematiskt sätt som skulle kunna leda till att studerande utestängs från arbetsmarknaden.

[Ändr. 46]

2. Vid behov ska medlemsstaterna i förväg bevilja de studerande och/eller arbetsgivarna tillstånd enligt nationell lagstiftning.

3. Varje medlemsstat ska fastställa det högsta antalet timmar per vecka, eller högsta antalet dagar eller månader per år, som tillåts för sådan verksamhet som inte får omfatta mindre än 20 timmar per vecka eller motsvarande i antal dagar eller månader per år.

4. Medlemsstaterna får kräva att studerande, eventuellt på förhand, till en myndighet som den berörda medlemsstaten utser, anmäler att de utövar en ekonomisk verksamhet. Skyldighet att anmäla, eventuellt på förhand, får även åläggas deras arbetsgivare.

Artikel 24

Arbetssökande och företagande för forskare och studerande

1. Efter slutförandet av forskning eller studier i medlemsstaten ska tredjelandsmedborgaren ha rätt att stanna på medlemsstatens territorium i tolv månader 18 månader för att söka arbete eller etablera ett företag, om villkoren i artikel 6 a och 6 c–f fortfarande är uppfyllda. Under en period på mer än sex månader men mindre än nio månader kan tredjelandsmedborgare ombes att förete bevis på att de fortsätter att söka arbete eller håller på att etablera ett företag. Efter en period på sex månader kan tredjelandsmedborgare dessutom ombes att förete bevis på att de har en faktisk möjlighet att få anställning eller etablera ett företag.

2. Medlemsstaterna ska bevilja tillstånd enligt punkt 1 i denna artikel för den berörda tredjelandsmedborgaren och, i tillämpliga fall, hans/hennes familjemedlemmar i enlighet med nationell rätt, under förutsättning att villkoren i artikel 6 a och c–f är uppfyllda. [Ändr. 47]

Artikel 25

Forskares och studerandes familjemedlemmar

1. Med avvikelse från artiklarna 3.1 och 8 i direktiv 2003/86/EG ska familjeåterförening inte göras beroende av om innehavaren av tillståndet att vistas i landet i forskningssyfte forsknings- eller studiesyfte har rimliga utsikter att få ett permanent uppehållstillstånd och av om vederbörande har vistats i landet under en viss minimiperiod.

2. Med avvikelse från artikel 4.1 sista stycket och artikel 7.2 i direktiv 2003/86/EG får de integrationsvillkor och åtgärder som avses i de bestämmelserna tillämpas först efter det att de berörda personerna har beviljats familjeåterförening.

3. Med avvikelse från artikel 5.4 första stycket i direktiv 2003/86/EG ska, om villkoren för familjeåterförening är uppfyllda, tillstånd för familjemedlemmar beviljas, inom 90 dagar från den dag när ansökan lämnades in och inom 60 dagar från dagen för den ursprungliga ansökan för familjemedlemmar till forskare och studerande som är tredjelandsmedborgare och som omfattas av de relevanta unionsprogrammen med rörlighetsåtgärder.

4. Med avvikelse från artikel 13.2 och 13.3 i direktiv 2003/86/EG ska familjemedlemmars tillstånd ha samma giltighetstid som det tillstånd som beviljas till forskaren eller den studerande, om det är möjligt med hänsyn till giltighetstiden för deras resehandlingar.

5. Med avvikelse från artikel 14.2 andra meningen i direktiv 2003/86/EG ska medlemsstaterna inte tillämpa någon tidsfrist med avseende på tillträde till arbetsmarknaden. [Ändr. 48]

KAPITEL VI

RÖRLIGHET MELLAN MEDLEMSSTATER

Artikel 26

Rätt till rörlighet mellan medlemsstaterna för forskare, studerande avlönade volontärer,

praktikanter

1. En tredjelandsmedborgare som i enlighet med detta direktiv har beviljats rätt till inresa och vistelse som forskare får också utföra en del av sin forskning i en annan medlemsstat enligt de villkor som fastställs i denna artikel.

Om forskaren vistas högst sex månader i en annan medlemsstat, får forskningen utföras på grundval av det mottagningsavtal som har ingåtts i den första medlemsstaten, förutsatt att han eller hon har tillräckliga medel i den andra medlemsstaten och att han eller hon inte anses utgöra ett hot mot allmän ordning och säkerhet eller mot folkhälsan i den andra medlemsstaten.

Om forskaren vistas längre än sex månader i en annan medlemsstat får medlemsstaterna begära ett nytt mottagningsavtal för forskning i den medlemsstaten. Om medlemsstaten kräver ett tillstånd för att forskaren ska få utnyttja sin rörlighet ska sådana tillstånd beviljas i enlighet med de förfarandegarantier som anges i artikel 30 artikel 29. Medlemsstaterna får inte kräva att forskare lämnar territoriet för att lämna in ansökningar om tillstånd.

2. För perioder som överstiger tre månader, men inte sex månader, ska en tredjelandsmedborgare som har beviljats inresa och vistelse som studerande, volontär eller avlöna praktikant enligt detta direktiv ha rätt att genomföra en del av sina studier eller, sin praktik eller sitt volontärarbete i en annan medlemsstat under förutsättning att han eller hon, före sin överföring till den medlemsstaten, har lämnat in följande till den behöriga myndigheten i den andra medlemsstaten:

a) En giltig resehandling.

b) Bevis på sjukförsäkring som täcker alla risker som medborgare i den berörda medlemsstaten i normala fall får täckta.

c) Bevis på att han eller hon är antagen vid en läroanstalt för högre utbildning eller en värdenhet för yrkesutbildning eller volontärarbete.

d) Bevis på att han eller hon under vistelsen kommer att ha tillräckliga tillgångar för att bekosta sitt uppehälle, sina studier och sin återresa.

3. När det gäller studerandes, volontärers och praktikanters rörlighet från den första medlemsstaten till en andra medlemsstat ska myndigheterna i den andra medlemsstaten informera myndigheterna i den första medlemsstaten om sitt beslut. Samarbetsförfarandena i artikel 32 ska tillämpas.

4. För tredjelandsmedborgare som har beviljats inresa och vistelse som studerande får överföringar till en andra medlemsstat som överstiger sex månader beviljas på samma villkor som tillämpas för rörlighet under en period som är längre än tre månader men kortare än sex månader. Om medlemsstaterna kräver en ny ansökan om tillstånd för att utnyttja rörlighet under perioder som överstiger sex månader ska sådana tillstånd beviljas i enlighet med artikel 29.

5. Medlemsstaterna ska inte kräva att de studerande, volontärerna eller praktikanterna ska lämna territoriet för att få lämna in ansökningar om tillstånd för rörlighet mellan medlemsstaterna. [Ändr. 49]

Artikel 27

Rättigheter för forskare, volontärer, oavlönade och avlönade praktikanter och studerande som omfattas av unionsprogram med rörlighetsåtgärder

1. Tredjelandsmedborgare, som har beviljats inresa och vistelse som forskare, volontärer, oavlönade eller avlönade praktikanter eller studerande enligt detta direktiv och som omfattas av unionsprogram med rörlighetsåtgärder, ska av medlemsstaterna beviljas tillstånd som omfattar hela vistelsen i de berörda medlemsstaterna om

a) den fullständiga förteckningen över de medlemsstater som forskaren, volontären, den oavlönade eller avlönade praktikanten eller den studerande har uppgett att han eller hon avser att besöka är känd före inresan i den första medlemsstaten, eller

b) när det gäller studerande, den sökande kan förete bevis på att han eller hon är antagen vid den berörda läroanstalten för högre utbildning för att följa ett studieprogram.

ba) när det gäller volontärer, den sökande kan förete bevis på att han eller hon är antagen av den relevanta tillhandahållaren av volontärarbete eller det relevanta volontärprogrammet, såsom Europeiska volontärtjänsten.

bb) när det gäller praktikanter, den sökande kan förete bevis på att han eller hon är antagen av den berörda värdenheten.

2. Tillståndet ska beviljas av den första medlemsstat som forskaren, volontären, den oavlönade eller avlönade praktikanten eller den studerande vistas i.

3. Om den fullständiga förteckningen över medlemsstater inte är känd före inresan i den första medlemsstaten

a) ska, när det gäller forskare, villkoren i artikel 26 för vistelser i en annan medlemsstat under perioder upp till sex månader tillämpas, eller

b) ska, när det gäller studerande, oavlönade eller avlönade praktikanter och volontärer, villkoren i artikel 26 för vistelser i en annan medlemsstat under perioder mellan tre och sex månader tillämpas. [Ändr. 50]

Artikel 28 Familjemedlemmars vistelse i en andra medlemsstat

1. Om en forskare flyttar till en andra medlemsstat i enlighet med artiklarna 26 och 27 och familjen vid den tidpunkten redan var bildad i den första medlemsstaten, ska vederbörandes familjemedlemmar ges tillstånd att följa med eller ansluta till honom eller henne.

2. Senast en månad efter inresan på den andra medlemsstatens territorium ska de berörda familjemedlemmarna eller forskaren i enlighet med nationell lagstiftning lämna in en ansökan om uppehållstillstånd för familjemedlemmar till den medlemsstatens behöriga myndigheter.

Om ett uppehållstillstånd för familjemedlemmar som utfärdats av den första medlemsstaten löper ut under förfarandet eller inte längre ger innehavaren rätt att lagligen vistas på den andra medlemsstatens territorium ska medlemsstaterna ge personen i fråga tillstånd att vistas på deras territorium, vid behov genom att utfärda nationella tillfälliga uppehållstillstånd eller motsvarande tillstånd, som gör det möjligt för sökanden att fortsätta att lagligen vistas på deras territorium med forskaren till dess att de behöriga myndigheterna i den andra medlemsstaten har fattat ett beslut om ansökan.

3. Den andra medlemsstaten får kräva att de berörda familjemedlemmarna tillsammans med ansökan om uppehållstillstånd lämnar in

a) sitt uppehållstillstånd i den första medlemsstaten och en giltig resehandling eller bestyrkta kopior av dessa samt vid behov en visering,

b) bevis som styrker att de i egenskap av familjemedlemmar till forskaren har varit bosatta i den första medlemsstaten,

c) bevis som styrker att de har en sjukförsäkring som täcker alla risker i den andra medlemsstaten, eller att forskaren har en sådan försäkring som omfattar även dem.

4. Den andra medlemsstaten får kräva att forskaren ska förete bevis på att innehavaren

a) har en bostad som anses normal för en jämförbar familj i samma region och som uppfyller allmänna hälso- och säkerhetsnormer i den berörda medlemsstaten,

b) har stabila och regelbundna medel för sin egen och sina familjemedlemmars försörjning, utan att utnyttja det sociala trygghetssystemet i den berörda medlemsstaten.

Medlemsstaterna ska bedöma dessa försörjningsmedel med hänsyn till vilken typ av medel det rör sig om och inkomsternas regelbundenhet, och får därvid beakta nivån för minimilöner och minimipensioner samt antalet familjemedlemmar.

KAPITEL VII FÖRFARANDE OCH ÖPPENHET

Artikel 29 Förfarandegarantier och öppenhet

1. De behöriga myndigheterna i medlemsstaterna ska besluta om den fullständiga ansökan om tillstånd och ska delge den sökande skriftligen, i enlighet med delgivningsförfarandena i den berörda medlemsstatens nationella lagstiftning, så snart som möjligt och senast inom 60 dagar 30 dagar från den dag när ansökan lämnades in, och inom 30 dagar när det gäller forskare och studerande som är tredjelandsmedborgare och som omfattas av unionsprogram som inbegriper rörlighetsåtgärder. Om det enligt nationell rätt är möjligt att överklaga inför en administrativ myndighet ska medlemsstaternas nationella myndigheter fatta beslut om överklagandet inom högst 30 dagar, räknat från den dag då överklagandet lämnades in. [Ändr. 53]

2. Om de upplysningar som lagts fram till stöd för ansökan är otillräckliga ska de behöriga myndigheterna underrätta sökanden om vilka kompletterande upplysningar som krävs och, när ansökan registreras, ange en rimlig tidsfrist för att komplettera ansökan. Den tidsfrist som anges i punkt 1 ska upphöra att löpa fram till dess att myndigheterna har mottagit de ytterligare uppgifter som krävs. [Ändr. 54]

3. Alla beslut om avslag på en ansökan om vägran att bevilja tillstånd ska delges den berörda tredjelandsmedborgaren i enlighet med delgivningsförfarandena enligt tillämplig nationell lagstiftning. I delgivningen ska anges vilka eventuella prövningsförfaranden som föreligger, den nationella domstol eller myndighet till vilken den berörda personen får överklaga och tidsfristerna för rättsliga åtgärder samt all relevant praktisk information som underlättar utövandet av tredjelandsmedborgarens rättigheter. [Ändr. 55]

4. Om en ansökan om tillstånd avslås eller ett tillstånd som har utfärdats enligt detta direktiv återkallas ska den berörda personen ha rätt till rättslig prövning inför den berörda medlemsstatens myndigheter. [Ändr. 56]

Artikel 29a

Påskyndat förfarande för utfärdande av uppehållstillstånd eller viseringar för studerande, elever och forskare

Ett avtal om inrättande av ett påskyndat förfarande, enligt vilket uppehållstillstånd eller viseringar utfärdas i den berörda tredjelandsmedborgarens namn, kan ingås mellan den myndighet i en medlemsstat som är ansvarig för inresa och vistelse för studerande, elever eller forskare som är tredjelandsmedborgare, å ena sidan, och en läroanstalt, en organisation som genomför utbytesprogram för elever och som har erkänts för detta ändamål eller ett forskningsorgan som har godkänts av den berörda medlemsstaten i enlighet med dess lagstiftning eller administrativa praxis, å andra sidan. [Ändr. 57]

Artikel 30

Öppenhet och tillgång till information

Medlemsstaterna ska göra lättåtkomlig och begriplig information tillgänglig om villkoren för inresa och vistelse för tredjelandsmedborgare som omfattas av detta direktiv, inbegripet det minsta månatliga belopp som krävs, rättigheter, all skriftlig bevisning som behövs för en ansökan och tillämpliga avgifter. Medlemsstaterna ska göra information tillgänglig om de forskningsorgan som godkänts enligt artikel 8. [Ändr. 58]

Artikel 31 Avgifter

Medlemsstaterna får kräva att sökandena erlägger betalning av avgifter för behandlingen av ansökningar om uppehållstillstånd enligt detta direktiv. Dessa avgifter får inte vara orimligt stora eller oproportionella på ett sådant sätt att de hindrar att direktivets mål riskerar att inte kunna uppfyllas uppfylls. Om dessa avgifter betalas av en tredjelandsmedborgare ska tredjelandsmedborgaren ha rätt att få tillbaka pengarna från värdenheten respektive värdfamiljen. [Ändr. 59]

KAPITEL VIII SLUTBESTÄMMELSER

Artikel 32 Kontaktpunkter

1. Medlemsstaterna ska utse kontaktpunkter som ska ansvara för att motta och översända sådan information som behövs för tillämpningen av artiklarna 26 och 27.

2. Medlemsstaterna ska på lämpligt sätt samarbeta i det informationsutbyte som avses i punkt 1.

2a. Medlemsstaterna ska underlätta ansökningsförfarandet genom att låta tredjelandsmedborgare ansöka och ha möjlighet att fullgöra förfarandet för samtliga medlemsstater vid den medlemsstats ambassad eller det konsulat som passar sökanden bäst. [Ändr. 60]

Artikel 33 Statistik

I enlighet med Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 862/20071 ska medlemsstaterna varje år, och första gången inte senare än [...], till kommissionen överlämna statistik över antalet tredjelandsmedborgare som har beviljats tillstånd. Dessutom ska så långt det är möjligt statistik överlämnas till kommissionen över antalet tredjelandsmedborgare vars tillstånd har förnyats eller återkallats under det föregående kalenderåret, med uppgifter om deras medborgarskap. På samma sätt ska statistik överlämnas över de familjemedlemmar till forskare som beviljats inresa och vistelse.

Den statistik som avses i punkt 1 ska avse referensperioder på ett kalenderår och ska överlämnas till kommissionen inom sex månader efter referensårets utgång. Det första referensåret ska vara […].

1 Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 862/2007 av den 11 juli 2007 om gemenskapsstatistik över migration och internationellt skydd och om upphävande av rådets förordning (EEG) nr 311/76 om utarbetande av statistik beträffande utländska arbetstagare (EUT L 199, 31.7.2007, s. 23).

Artikel 34 Rapportering

Kommissionen ska med jämna mellanrum, första gången senast [fem år efter införlivandet av detta direktiv], utvärdera tillämpningen av detta direktiv och rapportera till Europaparlamentet och rådet om tillämpningen av direktivet i medlemsstaterna och vid behov föreslå ändringar.

Artikel 35 Införlivande

1. Medlemsstaterna ska sätta i kraft de lagar och andra författningar som är nödvändiga för att följa detta direktiv senast den [två år efter det att direktivet trätt i kraft]. De ska till kommissionen genast överlämna texten till dessa bestämmelser.

När en medlemsstat antar dessa bestämmelser ska de innehålla en hänvisning till detta direktiv eller åtföljas av en sådan hänvisning när de offentliggörs. De ska även innehålla en uppgift om att hänvisningar i befintliga lagar och andra författningar till de direktiv som upphävs genom detta direktiv ska anses som hänvisningar till detta direktiv. Närmare föreskrifter om hur hänvisningen ska göras och om hur uppgiften ska formuleras ska varje medlemsstat själv utfärda.

2. Medlemsstaterna ska till kommissionen överlämna texten till de centrala bestämmelser i nationell lagstiftning som de antar inom det område som omfattas av detta direktiv.

Artikel 36 Upphävande

Direktiv 2005/71/EG och 2004/114/EG ska upphöra att gälla från och med [dagen efter det datum som anges i artikel 35 första stycket i detta direktiv] utan att det påverkar medlemsstaternas skyldigheter vad gäller de tidsfrister för införlivande av direktiven i nationell lagstiftning som anges i bilaga I del B.

Hänvisningar till de upphävda direktiven ska anses som hänvisningar till detta direktiv och ska läsas i enlighet med jämförelsetabellen i bilaga II.

Artikel 37 Ikraftträdande

Detta direktiv träder i kraft den tjugonde dagen efter det att det har offentliggjorts i

Europeiska unionens officiella tidning.

Artikel 38 Adressater

Detta direktiv riktar sig till medlemsstaterna i enlighet med fördragen. Utfärdat i

På Europaparlamentets vägnar På rådets vägnar

Ordförande Ordförande

BILAGA I

Del A

Upphävda direktiv och deras ändringar (hänvisas till i artikel 37)

Europaparlamentets och rådets direktiv 2004/114/EG	(EUT L 375, 23.12.2004, s. 12)
Europaparlamentets och rådets direktiv 2005/71/EG	(EUT L 289, 3.11.2005, s. 15)

Del B

Tidsfrister för införlivande med nationell lagstiftning [och tillämpning] (hänvisas till i artikel 36)

Direktiv	Xxxxxxxxx för införlivande	Ansökningsdatum
2004/114/EG (anpassad)	12.01.2007
2005/71/EG (anpassad)	12.10.2007

BILAGA II Jämförelsetabell

Direktiv 2004/114/EG	Direktiv 2005/71/EG	Detta direktiv
Artikel 1 a		Artikel 1 a
Artikel 1 b		-
-		Artikel 1 b och c
Artikel 2 inledande lydelse		Artikel 3 inledande lydelse
Artikel 2 a		Artikel 3 a
Artikel 2 b		Artikel 3 c
Artikel 2 c		Artikel 3 d
Artikel 2 d		Artikel 3 e
-		Artikel 3 f och g
Artikel 2 e		Artikel 3 l
Artikel 2 f		Artikel 3 h
Artikel 2 g		-
-		Artikel 3 i
-		Artikel 3 m–s
Artikel 3.1		Artikel 2.1
Artikel 3.2		Artikel 2.2 a–e
-		Artikel 2.2 f och g
Artikel 4		Artikel 4
Artikel 5		Artikel 5.1
-		Artikel 5.2
Artikel 6.1		Artikel 6 a–e
-		Artikel 6 f
Artikel 6.2		-

-		Artikel 7
Artikel 7.1 inledande lydelse		Artikel 10.1 inledande lydelse
Artikel 7.1 a		Artikel 10.1 a
Artikel 7.1 b och c		-
Article 7.1 d		Artikel 10.1 b
Artikel 7.2		Artikel 10.2
-		Artikel 10.3
Artikel 8		-
-		Artikel 11
Artikel 9.1 och 9.2		Artikel 12.1 och 12.2
Artikel 10 inledande lydelse		Artikel 13.1 inledande lydelse
Artikel 10 a		Artikel 13.1 a
Artikel 10 b och c		-
-		Artikel 12.1 b
-		Artikel 12.2
Artikel 11 inledande lydelse		Artikel 14.1 inledande lydelse
Artikel 11 a		-
Artikel 11 b		Artikel 13.1 a
Artikel 11 c		Artikel 13.1 b
Artikel 11 d		Artikel 13.1 c
Artiklarna 12–15		-
-		Artiklarna 14, 15 och 16
Artikel 16.1		Artikel 20.1 inledande lydelse
-		Artikel 20.1 a–c
Artikel 16.2)		Artikel 20.2

-		Artikel 21
Artikel 17.1 första stycket		Artikel 23.1
Artikel 17.1 andra stycket		Artikel 23.2
Artikel 17.2		Artikel 23.3
Artikel 17.3		-
Artikel 17.4		Artikel 23.4
-		Artiklarna 15, 24, 25, 27
-		Artikel 17
Artikel 18.1		-
-		Artikel 29.1
Artikel 18.2, 18.3 och 18.4		Artikel 29.2, 29.3 och 29.4
Artikel 19		-
-		Artikel 30
Artikel 20		Artikel 31
-		Artiklarna 32 och 33
Artikel 21		Artikel 34
Artiklarna 22–25		-
-		Artiklarna 35, 36 och 37
Artikel 26		Artikel 38
-		Bilagorna I och II
	Artikel 1	-
	Artikel 2 inledande lydelse	-
	Artikel 2 a	Artikel 3 a
	Artikel 2 b	Artikel 3 i
	Artikel 2 c	Artikel 3 k
	Artikel 2 d	Artikel 3 b

	Artikel 2 e	-
	Artiklarna 3 och 4	-
	Artikel 5	Artikel 8
	Artikel 6.1	Artikel 9.1
	-	Artikel 9.1 a–f
	Artikel 6.2 a	Artikel 9.2 a
	Artikel 6.2 a, b och c	-
	Artikel 6.3, 6.4 och 6.5	Artikel 9.3, 9.4 och 9.5
	Artikel 7	-
	Artikel 8	Artikel 16.1
	Artikel 9	-
	Artikel 10.1	Artikel 19.2 a
	-	Artikel 19.2 b
	Artikel 10.2	-
	Artikel 11.1 och 11.2	Artikel 22
	Artikel 12 inledande lydelse	-
	Artikel 12 a	-
	Artikel 12 b	-
	Artikel 12 c	Artikel 21.1
	Artikel 12 d	-
	Artikel 12 e	-
	-	Artikel 21.2
	Artikel 13.1	Artikel 26.1
	Artikel 13.2	Artikel 26.1
	Artikel 13.3 och 13.5	Artikel 26.1
	Artikel 13.4	-
	-	Artikel 26.2, 26.3 och 26.4

Artiklarna 14–21 -