HAMNARBETAREN
HAMNARBETAREN
Viktig
sommarläsning
för alla Sveriges
hamnarbetare
JULI 2008 • Extranummer. Utgiven av Svenska Hamnarbetarförbundet
AVTALSRÖRELSEN 2008:
Vad hände och varför sprack den enade fackliga fronten?
§ 4b – MAKTEN ÖVER ARBETSTIDEN:
Tranports ledning ger upp striden om arbetstidens förläggning. Lönedumpande lokalt schemaavtal efter central överläggning mellan stuveriom- budsmannen och arbetsgivarsidan.
Demokratisyn inom de två fackföreningarna
SVENSKA Hamnarbetarförbundet
bildades 1972, då omkring 900 norrländska hamnarbetare ute- slöts ur Transportarbetareförbun- det. Uteslutningen berodde på att norrlänningarna vägrat att upplösa sina lokalavdelningar och gå upp i de storavdelningar som Transport höll på att bilda.
Missnöjet bland hamnarbetarna med Transports ledning hade dock funnits i många år. Det gällde fram- förallt urholkningen av den lokala demokratin genom avdelningssam- manslagningar (1957 hade Transport 239 lokalavdelningar, 1973 återstod endast 31) och den ökande klyftan mellan de fackliga ledarna och med- lemmarna.
En direkt följd av utvecklingen inom Transport var passivisering av hundratals fackligt aktiva som tidi- gare funnits i produktionen och delat det vardagliga arbetet med medlem- marna. Centrala och lokala ombuds- män tog över. Dessa valdes inte av medlemmarna de skulle represente- ra utan utsågs och avlönades direkt uppifrån av förbundsstyrelsen. Höga löner och en mängd tjänsteman- naförmåner avskärmade de fackliga företrädarna ytterligare från vanliga hamnarbetare. Transport utveckla- des helt enkelt mot toppstyrning.
Hamnarbetarförbundet bildades alltså som en reaktion mot denna ut- veckling. Förbundets stadgar utfor- mades för att värna om medlemmar- nas engagemang och inflytande över organisationen. Exempelvis fastslår stadgarna att fackligt förtroendeval- da ska ha samma lön som medlem- marna, och att beslut i större frågor såsom avtal eller stridsåtgärder alltid ska föregås av medlemsomröstning i de berörda avdelningarna.
Alltsedan förbundets bildande har skiljelinjerna gällande demokratisyn och intern beslutsstruktur bestått gentemot Transport. ◼
INGET LUGN EFTER
Inledning
Det här är en informationstidning till alla Sveriges hamnarbetare. Den är utgiven av Svenska Hamnarbe- tarförbundet för att genomgående klargöra vad som verkligen hände under vårens centrala avtalsför- handlingar. Den förklarar varför vårt hoppingivande avtalssamar- bete med Transportarbetareförbun- det rasat samman och utvärderar de fackliga förutsättningarna inför framtiden.
Tidningen innehåller inga an- grepp på Transports medlemmar i hamnarna, som vi tvärtom agerat tillsammans med under den centrala konflikten och en mängd lokala stri- der de senaste åren. Det är däremot en anklagelseskrift mot Transports högsta ledning, vars enväldesstyre, maktpolitik och inkompetens har försämrat hamnarbetarkårens styr- keposition gentemot arbetsgivarna. Situationen efter avtalsrörelsens slut är bekymmersam för alla hamn- arbetare. Transports ledning har ut- tryckt att lokala fackliga samarbeten med Hamnarbetarförbundet ska av- brytas, vilket kommer att ha negativ
inverkan på arbetsplatskamperna.
Mest avgörande är dock att Trans- ports ledning redan svikit sina
löften om att hamnarbetarnas in- flytande vid schemaomläggningar skulle vara tryggad med det nya riksavtalet:
Vid en central förhandling den 27:e juni undertecknade Transports stu- veriombudsman Xxxxxx Xxxxxxxxx ett lokalt avtal om helg- och nattschema i Göteborgs Hamn. Arbetsgivarens lönedumpande och socialt omöj- liga avtalsbud har under 1,5 års tid förkastats av både Transports och Hamnarbetsförbundets lokalavdel- ningar. Nu undertecknade Xxxxxxxxx ändå dokumentet, med hänvisning till att Transports ledning inte vågar stå emot och driva frågan om arbets- tidens förläggning (§4b) till Arbets- domstolen.
Därmed har Transportledningen
redan gett upp kampen om hamn- arbetarnas inflytande över arbets- tiden. Agerandet riskerar att skapa en farlig praxis där hamnbolagen kan skicka upp lokala tvistefrå- gor på central nivå för att få billiga överenskommelser. Hamnarbetarna kommer nu själva att behöva ta strid för att försvara vår begränsade makt vid schemaomläggningar.
Därför är detta viktig läsning för alla stuveriarbetare. Oavsett facklig tillhörighet. ◼
AVTALSRÖRELSEN
Nytt läge i avtalsfrågan
Under årens lopp har de fackliga styrkeförhållandena varierat på na- tionell nivå, men efter millennieskif- tet har Hamnarbetarförbundet växt stadigt och organiserar idag majo- riteten av Sveriges hamnarbetare. Ur demokratisk synvinkel borde det därför vara en självklarhet att Hamnarbetarförbundet ska teckna kollektivavtal.
Hamnarbetarförbundets väx- ande styrka har uppmärksammats av både Transport och arbetsgivar- organisationen Sveriges Hamnar. I samband med de centrala avtals- förhandlingarna 2005 uppstod därför en öppning i avtalsfrågan. Efter att förbundet genomfört en övetidsblockad för att få teckna kollektivavtal, så inleddes en dia- log med både Sveriges Hamnar och Transport.
För första gången sedan förbun- dets bildande sade sig arbetsgivarsi- dans vd Xxxxx Xxxxxxxx vara beredd att gå med på ett riksavtal som un- dertecknats av både Transport och Hamnarbetarförbundet. Transports ordförande Xxx Xxxxxxx uttryckte också en vilja att utveckla ett stra- tegiskt samarbete inför kommande förhandlingar.
Avtalsrörelsen 2008
Rätten till kollektivavtal
ALLA KOLLEKTIVAVTAL var vid tiden för Hamnarbetarförbundets bildande lokala. Det ansågs därför självklart för Hamnarbetarförbundets med- lemmar och ledning att de skulle kunna behålla inflytandet över sina lokala uppgörelser. Så blev dock inte fallet, eftersom Transports dåvarande ordförande Xxxx Xxxxx- son strax därefter gjorde upp med arbetsgivarna om branschens första riksavtal. 1974 gick Hamnarbetar- förbundet ut i strejk för att få teckna avtal. Förbundet fick inget avtal men Transport och arbetsgivarsidan pres- sades att teckna en sensationellt bra uppgörelse.
Hamnarbetarförbundet har där- efter tagit ytterligare ett par strider för kollektivavtal, men utan resultat. Motståndet har varit hårt från arbets- givarna och framförallt från Transport. I Stockholm, Skellefteå, Piteå, Luleå och Kalix har förbundet dock lyckats tillkämpa sig lokala kollektivavtal.
Fackföreningens styrka har gjort att Hamnarbetarförbundet också har fått ett stort inflytande över arbetsvillko- ren på det lokala planet. ◼
Samtalen om avtalsfrågan pågick sedan fram till september 2007. Då träffades de två fackförbundens led- ningar i Norrköping för att diskutera möjligheten av ett samarbete i den kommande avtalsrörelsen.
I början av 2008 möttes också för- bundens förhandlingsdelegationer. Hamnarbetarförbundets VU (verk- ställande utskott) inbjöds då att delta som ”observatörer” under de centra- la avtalsförhandlingarna.
Förhandlingarna gick vid det för- sta mötestillfället till så att endast Transports ordförande Xxx Xxxxxxx och stuveriombudsmannen Xxxxxx Xxxxxxxxx hade direkt kontakt med arbetsgivarsidan. Xxxxxxx och Xxxx- xxxxx rapporterade sedan om vad som sagts till den ”stora” förhand- lingsdelegationen, där Hamnarbe- tarförbundets representanter ingick. Detta innebar att förbundet hade be- gränsad insyn i vad som faktiskt sa- des vid förhandlingsbordet. Efter att detta påtalats inbjöds Hamnarbetar- förbundets ordförande Xxxxx X Xxxx att ingå i den ”lilla” förhandlingsde- legationen, vilka träffade Sveriges Xxxxxx vid ett andra förhandlings- tillfälle sent i februari.
– Jag var i början helt emot att 🡺
🡺 vi skulle ingå som ”observatö- rer” i Transports förhandlingsdele- gation och tyckte att vi borde krävt en gemensam arbetstagardelegation med gemensamma mål. Men jag var i minoritet i förbundsstyrelsen. Jag blev positivt överraskad under fe- bruarimötena. Vi träffade bra killar och en tjej från Transporthamnar och jag tyckte tankeutbytet var gi- vande. Samtidigt kändes det som att det inte hänt så mycket inom Trans- port sedan 70-talet. Organisationen är lika toppstyrd nu som då. Höjden av arrogans var ett tillfälle då ord- förande Xxxxxxx satte sig bakom en kvällstidning och läste för sig själv, medan vi andra diskuterade, berät- tar Xxxxx Xxxx från Hamnarbetar- förbundets VU.
Två huvudfrågor
Under de två första förhandlings- tillfällena med arbetsgivarsidan i februari bedrevs inga längre diskus- sioner om lönenivåer, utan förhand- lingarna inriktades på andra frågor:
1. AVTALETS LÄNGD
Hamnarbetarförbundet krävde ett kort, 1-årigt avtal. Det fanns två hu- vudsakliga skäl till förbundets tyd- liga ställningstagande:
Det ena var att inflationen i Sverige idag är hög och riskerar att stiga. Detta innebär att om fackförening- ar tecknar fleråriga avtal samtidigt som priserna på varor och tjänster i samhället skenar iväg, så kan löne- höjningarna ”ätas upp” av inflatio- nen. Då får löntagarna mindre, inte mer, pengar kvar i plånboken under avtalets slutår när hyra, mat, el och andra nödvändigheter är betalda.
Det andra skälet var att möjlighe- ten för Hamnarbetarförbundet att få vara med som en undertecknande part i årets avtalsrörelse ansågs vara obefintlig. Om det nya stuveriavtalet blev kortvarigt skulle det ge bättre förutsättningar för att hålla samar- betsprocessen med Transport vid liv, och öka chanserna för ett jämlikt förhandlingssamarbete och avtals- tecknande vid nästa avtalsrörelse.
I interntidningen Transport i Hamnen hävdar Xxx Xxxxxxx i nr 2/2008 att ”Xxxx deltog också i dis- kussioner om att eventuellt teckna två- eller treåriga avtal, utan invän- dingar (...)”.
– Det stämmer inte. På Hamnar- betarförbundets avtalskonferens
Blockadvakter i Wallhamn.
fastställdes kravet på en 1-årig av- talsperiod och den frågan drev vi konsekvent. Något annat mandat hade vi inte, säger Xxxxx X Xxxx.
I själva verket upplevde Hamn- arbetarförbundets VU att det fanns starkt stöd även inom Transports förhandlingsdelegation för att kräva ett 1-årigt avtal. Trots att Sveriges Hamnars vd Xxxxx Xxxxx- son stenhårt drev på för ett 3-årigt avtal, fastslog en enig förhand- lingsdelegation att inget längre avtal skulle undertecknas om inte frågan om riksavtalets paragraf 4b fick en positiv lösning.
2. FRÅGAN OM § 4b
I många år har det rått samsyn mellan fack och arbetsgivare om att schemaomläggningar i de svenska hamnarna ska ske efter förhand- lingar. Idag gör parterna lokala överenskommelser där lön, tillägg och arbetstider fastslås för ett visst schema innan detta träder i kraft.
Under förra året började dock hamnarbetsgivarna flagga för en nytolkning av det över 30 år gamla stuveriavtalet. Nytolkningen inne- bar att hamnbolagen inte ansåg sig
behöva förhandla fram ett nytt avtal med fackföreningarna när båtlinjer- nas turlistor ändrades och scheman skulle läggas om.
Arbetsgivarsidan hänvisade till undantagsparagrafen 4b i riksavta- let, som gäller schemaomläggningar för främst färjetrafik. I dessa fall är det tillräckligt med en överläggning (alltså att arbetsgivarsidan för en diskussion med facken men därefter ensidigt kan driva igenom ett nytt schema) istället för en överenskom- melse (där både parter måste vara eniga).
Tidigare har paragrafen endast tillämpats för viss passagerartrafik, men detta ifrågasatte nu arbetsgivar- na med hänvisning till att båtarnas anlöp blivit mer regelbundna.
Risken för strid kring § 4b har dock vållat viss oro. Transports för- handlingsdelegation såg det därför som avgörande att paragrafen skulle skrivas om och förtydligas, så att alla risker för nytolkning eliminerades.
Arbetsgivarna i Sveriges Hamnar var fullständigt ovilliga att genom- föra några förändringar i texten.
Från Hamnarbetarförbundets sida bedömde förhandlingsdelegationen
inte hotet från 4b som lika över- hängande, men förbundet var berett att backa upp kravet på ett förtydli- gande.
– Vi kände oss inte beroende av
förändringar i skrivningen kring
och Xxxxxxxxx ensamma mötte re- presentanter för Sveriges Hamnar. Hamnarbetarförbundet kopplades i praktiken bort från förhandling- arna.
I samband med det australiensis- ka hamnarbetarfacket MUA:s kon- gress i mars månad träffade Hamn- arbetarförbundets Xxxxx X Xxxx och Xxxxx Xxxx Transportsbasen Xxx Xxxxxxx igen. Xxxxxxx antydde då att kansliöverläggningarna varit re- sultatlösa och att det kunde bli ak- tuellt med stridsåtgärder, men han preciserade sig inte.
Efter det informella mötet i Sydney blev det åter tyst. Det blev uppenbart att Transports ledning inte längre lade någon vikt vid samarbetet med Hamnarbetarförbundet, utan valde att agera helt på egen hand.
– Xxxxxxxxxxx undrade ju na- turligtvis vad som hände med av- talsförhandlingarna och det kändes konstigt och fel att inte kunna ge något riktigt svar. Men vi hade ju ingen information, förklarar Xxxxx X Xxxx.
Transport varslar om blockad Först efter att riksavtalet löpt ut i början av maj kontaktade Xxx Xxx- xxxx åter Xxxxx X Xxxx. Denna gång var det för att informera om ett full- bordat faktum; Transport skulle varsla om blockad mot nyanställ- ningar, övertidsarbete och inhyr-
ning av beman-
gärdens effekter.
Transports varsel innebar också att extraanställda ’blixtarbetare’ inte tilläts att arbeta överhuvudta- get, vilket aldrig varit fallet tidigare i samband med liknande blockader. Detta innebar att blixtarbetarna, som i många större hamnar har hamn- arbetet som enda inkomstkälla, i praktiken togs ut i strejk medan den övriga hamnarbetarkåren fortsatte arbeta som vanligt.
Varslet inkluderade varken block- ad av berört gods eller blockad av mertidsarbete. Det sistnämnda misstaget gav arbetsgivarna möjlig- het att snabbt anställa deltidsarbe- tare för att sedan successivt öka de- ras veckoarbetstid vid behov under konflikten.
Sympatiåtgärder
Trots många medlemmars invänd- ningar mot varslets utformning, bad Xxxxx Xxxx ändå Xxx Xxxxxxx om en hemställan om sympatiåtgärder till Hamnarbetarförbundet. Detta för att båda förbundens medlemmar skulle kunna agera gemensamt ute i hamnarna. Xxx Xxxxxxx svarade nonchalant genom att skicka en så- dan hemställan så sent att Xxxxxx- betarförbundets ledning tvingades buda sympativarslet samma kväll till arbetsgivarorganisationen för att det skulle nå fram i tid.
Transport gjorde också ytterli-
gare prestigemar-
4b eftersom vi anser att vi kan för- svara vår rätt vid schemaomlägg- ningar iallafall. Dessutom saknar vi ju fredsplikt. När Xxxxxxx påstår att någon av oss skulle ha sagt att ”vi är beredda att gå i graven för en lös- ning på 4b” [Transport i Hamnen nr 2/2008, reds anm.] så är det ett rent påhitt, kommenterar Xxxxx Xxxxx- xxxx från Hamnarbetarförbundets VU.
Förhandlingarna strandar
n i ngspe rsona l från och med den 26:e maj. Trans- port le dn inge n och framförallt Xxx Xxxxxxx hade nu satt sig själva i ensam ledning för en konflikt i ham- narna. Stridsåt- gärden hade man beslutat om på egen hand, utan
Nytolkningen av § 4b innebär att hamnbo- lagen inte anser sig behöva någon över- enskommelse med facken för att lägga fram nya scheman
keringar om att Hamnarbetarför- bundets medlem- mar betraktades som underställda Xxx Xxxxxxxx led- ning i den upp- komna situatio- nen. Transport hävdade att man hade ensamrätt på att utfärda undan- tag från varslet,
Efter de två förhandlingstillfälle- na i februari var positionerna låsta och parterna stod så långt ifrån varandra att förhandlingarna av- bröts i förtid. Hamnarbetarförbun- dets ledning hade fram till denna tidpunkt haft insyn i processen, men nu ströps informationsflödet plötsligt. Förbundet uppdaterades inte om vad som skedde i fortsatta så kallade ”kansliöverläggningar”, där Transportledarna Winberg
att låta Hamnarbetarförbundet del- ta i den föregående strategidiskus- sionen.
Xxxxxxx var slarvigt utformat på många områden. Dels gav Transport arbetsgivarna en förberedelsetid på nästan två veckor, trots att lagen en- dast kräver en varseltid på 7 arbets- dagar. Detta gjorde att hamnbolagen hade gott om tid att rekrytera extra- personal till visstidsanställningar och vikariat för att minska stridsåt-
även i de många hamnar där Trans- port är i minoritet eller inte har någ- ra medlemmar alls.
I efterhand har Xxxxxxx påstått att: ”De [Hamnarbetarförbundet] medgav dispenser till höger och vänster för att därigenom gynna de egna hamnarna och minska de ska- deverkningar som konflikten gav upphov till” (Transport i Hamnen
nr 2/2008)
Påståendet stämmer inte. 🡺
🡺 I själva verket utfärdade Trans- port betydligt fler dispenser än Hamnarbetarförbundet. Utöver ett telefonsamtal från Transports Mar- cel Carlstedt angående en dispens för förtöjningsarbete i Umeå hamn, så framfördes heller inga klagomål till Hamnarbetarförbundets ledning under konfliktens gång.
Svartfötter i Wallhamn
Uppslutningen kring det första varslet den 26:e maj var mangrann bland Hamnarbetarförbundets medlemmar. Det kom dock tidigt rapporter om blockadbryteri från de helt Transportdominerade ham- narna i Varberg och Wallhamn. Där hade arbetsgivarna tagit in extraan- ställd personal i strid mot blocka- den. Med hjälp av dessa ’svartföt- ter’ färdigställdes båtar som annars blivit liggande vid kaj på grund av stridsåtgärden.
Efter inbjudan från lokala Trans- portföreträdare deltog representan- ter från Hamnarbetarförbundet i försöken att förklara för ’svartfötter- na’ i Wallhamn att deras agerande var skamligt och saboterade för hela hamnarbetarkåren.
Order om strejk
Lastrum.
ta om att ta till strejkvapnet i sam- band med en avtalsrörelse. Detta är, liksom rätten att rösta om avtalen, en grundbult i Hamnarbetarförbundets uppbyggnad som medlemsstyrd fackförening. Det har varit känt för Transports ledning och arbetsgivar- sidan sedan bildandet 1972.
Transportbasen Xxx Xxxxxxx vi- sade därför medvetet ingen respekt
för Hamnarbetar-
nen nr 2/2008). Några sådana uppgif- ter framfördes aldrig till Hamnar- betarförbundet.
• Hamnverksamheten i Stockholm befinner sig i ett känsligt politiskt läge där hamnarbetarna kämpar för att behålla sina arbetstillfällen. Det- ta gjorde det riskfyllt att göra just Stockholm till den främsta strids-
fronten. Att jobben
Efter uppdagandet av blockad- bryteriet i Wallhamn och Varberg hörde Xxx Xxxxxxx den 28:e maj åter av sig till Hamnarbetarförbundet. Xxxxxxx förklarade att han skulle lägga ett repressalievarsel om strejk mot dessa hamnar. Åtgärden var väntad; avsikten var helt enkelt att straffa de berörda arbetsgivarna för deras överträdelser.
Samtidigt sade Xxxxxxx plöts- ligt att även Stockholms hamn skulle tas ut i strejk. I Stockholm är hamnarbetarna organiserade inom Hamnarbetarförbundet och endast fyra av över hundra anställda är Transportanslutna. Ändå struntade
förbundets inter- na demokratiska struktur när han tog ut Stockholm i strejk, utan att be- rörda medlemmar ens tillfrågats.
• Xxxxxxx väg- rade ange varför Stockholms hamn valts ut för strejk. Faktum var att det inte hade fö- rekommit något blockadbryteri i hamnen. Som
Hamnarbetarför- bundets medlemmar underkastar sig inte centrala direktiv från en annan facklig organisation, när de inte tillåts påverka varken strategi eller det slutgiltiga avtalet
i Stockholm skulle sättas på spel ge- nom en strejk var dock inte någon- ting som Trans- port behövde ta hänsyn till, efter- som detta närmast uteslutande skulle drabba Hamnar- betarförbundets medlemmar.
S t o c k h o l m s hamnar domine- ras dessutom av passagerartrafik och en strejk skul-
Winberg i Hamnarbetarförbundets
omedelbara invändningar mot an- tydningarna om att det skulle ha förekommit blockadöverträdelser i Stockholms hamnar. Istället spred tidningarna redan nästa morgon nyheten om Transports strejkvarsel, vilket skapade ett ramaskri inom hela Hamnarbetarförbundet. Skälen var flera:
• Enligt Hamnarbetarförbundets stadgar måste medlemmarna få rös-
svar på en skriftlig fråga från Hamn-
arbetarförbundets Xxxxx X Xxxx om grunderna för beslutet, deklarerade Xxxxxxx i ett e-mail: ”Att Stockholm valts ut är strategiöverväganden som jag inte delger någon utanför vår organisation” (2008-06-04).
Efter avtalsrörelsen har Winberg förklarat strejkbeslutet rörande Stockholm med att det skulle ”splitt- ra arbetsgivarsidan och våra fin- ländska broderförbund var beredda att vidta sympati” (Transport i Ham-
le primärt drabba semesterfirande
familjer, istället för godshantering.
• Hamnarbetarförbundet var helt uteslutet som part vid förhandling- arna om ett nytt rikstäckande stu- veriavtal. Förbundsledningen och medlemmarna hade ingen som helst insyn i vad som pågick i förhand- lingarna eller möjlighet att påverka en eventuell överenskommelse.
Vid denna tidpunkt var det up- penbart att Xxx Xxxxxxx hanterade
Transportordföranden Xxx Xxxxxxx: “Att Stockholm valts ut [för strejk] är strategiöverväganden som jag inte delger någon utanför vår organisation”. FOTO: XXXXXXX XXXXXXXXX, TRANSPORT
att när jag förordar något sådant här, ska det mycket till för att delegatio- nen inte ska tycka att det här är ett bra avtal.” (G-P 2008-06-12)
Nytt riksavtal
I samband med att Transports och arbetsgivarnas förhandlingsdelega- tioner träffades söndagen den 15:e juni, undertecknades också mycket riktigt ett nytt riksavtal. Enligt Xxx- xxxx själv var Transports förhand- lingsdelegation enig om att anta ar- betsgivarsidans bud.
Det nu gällande avtalet sträcker sig över 3,5 år, men kan sägas upp i halvtid. Grundlönen höjs med 1500 kr/mån från juli 2008 och ytterligare 1500 kr/mån mån från november 2009. Alla tillägg höjs med 5,5 % vid samma tillfällen. I övrigt höjs den lägsta semesterersättningen något
hamnarbetarnas majoritetsorgani-
sation Hamnarbetarförbundet som en underavdelning till Transport; en arbetargrupp som utan frågor för- väntades agera som hans lydiga red- skap. Men Hamnarbetarförbundets medlemmar har ingen anledning att underkasta sig centrala direktiv från en annan facklig organisation när förbundet inte tillåts vara med och påverka varken strategi eller det slutgiltiga avtalet.
Medlemsomröstning
Situationen var ohållbar. Hamn- arbetarförbundets förbundsstyrelse sammankallades för att närvara vid Hamn 1:ans medlemsomröstning i Stockholm. Bland Stockholms hamnarbetare var enigheten total. Samtliga 52 närvarande röstade nej till att gå ut i strejk under de rådande förhållandena, men lovade också att respektera Transports stridsåtgärd genom att inte utföra någon av de fyra Transportmedlemmarnas ar- betsuppgifter under strejken.
Fackpamparna till attack
Xxx Xxxxxxx och Xxxxxx Xxxxxxxxx anklagade omedelbart Hamn 1:an för ”strejkbryteri”. Något sådant har dock aldrig förekommit inom Hamnarbetarförbundets led, och hamnarbetarna i Stockholm avsåg alltså respektera Transports strejk om den utlöstes.
Värt att påpeka i sammanhanget är dock att Xxxxxx Xxxxxxxxx själv uppmanat samtliga Transportav- delningar att agera strejkbrytare vid
tidigare stridsåtgärder. I samband
med en strejk 2001 förklarade han i ett cirkulär att: ”Beslutet innebär samtidigt att arbetsuppgifter som normalt utförs av Hamnarbetar- förbundets medlemmar, på upp- maning av företagsledningen skall utföras av Transports medlemmar” (cirkulär nr 216/2001)
Efter beslutet i Stockholm valde Transports ledning total konfron- tation med Hamnarbetarförbundet och betackade sig för vidare sym- patiåtgärder. Xxxxxxx gick ut i alla svenska medier med påståenden om feghet och bristande disciplin bland Stockholms hamnarbetare. Till Gö- teborgs-Posten sade han bland an- nat: ”Hamnarbetareförbundet höll inte måttet och var inte mycket att hålla i handen när det började stor- ma” (G-P 2008-06-16)
Winberg: Striden är över
Samtidigt hade Xxxxxxx enligt egen uppgift telefonkonferens med Sveriges Hamnars vd Xxxxx Xxxxx- son. Dagen innan strejken skulle utlösas, den 12 juni, frös Xxxxxxx på eget bevåg alla stridsåtgärder. Han sade till pressen att han ansåg att samtalen med Xxxxxxxx verkade mycket lovande. Beslutet att frysa stridsåtgärdena kom innan Trans- port ens mottagit ett avtalsbud och var inte förankrat i förhandlings- delegationen. Det bekymrade dock inte Xxxxxxx:
”En delegation är alltid en dele-
gation. Det kommer vara en hel del resonemang, men jag upplever ändå
och karensreglerna vid sjukskriv-
ning innebär numera att löneavdrag alltid görs på 1/5 av veckoarbetsti- den.
Riksavtalets längd är problema- tisk. Om dagens inflationstakt på 4 procent håller i sig under de kom- mande åren, så kommer lön- och tilläggshöjningarna inte att täcka medlemmarnas kostnadsökningar.
Det blev heller inga förändring- ar i skrivningen om § 4b, trots att Transportledningen tidigare angi- vit att just frågan om arbetstidens förläggning var huvudskälet till att konflikten bröt ut. Istället nöjde sig Transportledarna med att skapa en partssammansatt arbetsgrupp där representanter från Transport och arbetsgivarna ska fortsätta disku- tera frågan. Det gavs inga som helst garantier om återhållsamhet från ar- betsgivarsidan.
– Den enda egentligt positiva delen i det nya riksavtalet är den successi- va höjningen av avsättningen till vår tjänstepension [SAF/LO-pensionen, reds. anm.]. Svenska arbetares tjänste- pension är idag skandalöst låg jämfört med tjänstemännens, och pensions- uppgörelsen bidrar till att åtgärda det missförhållandet, anser Xxxxxxxx- tarförbundets Xxxxx X Xxxx.
Lokala fackliga samarbeten?
Transports stuveriavdelningar har efter avtalsrörelsen fått centrala uppmaningar om att avbryta lo- kala förhandlingssamarbeten med Hamnarbetarförbundet. Detta ska- par svårigheter i hamnar där 🡺
B Posttidning
Ev. retur till Svenska Hamnarbetarförbundet Södra Hamnvägen 42, 115 41 Stockholm
Nya fighter att vänta.
🡺 det funnits fungerande lokala samarbeten under de senaste årens arbetsgivaroffensiv.
Transportledningen har också gjort ytterligare prestigemarkering- ar, vilka fått negativa konsekvenser för hamnarbetarnas internationella samordning. Nyligen drog Trans- port exempelvis tillbaka en konfe- rensinbjudan till den internationella organisationen International Dock- workers Council, som Hamnarbe- tarförbundet tilhör.
HAMNARBETAREN
Utgiven av Svenska Hamnarbetarförbundet
Tillfällig redaktion:
Xxxxx X Xxxx, ansvarig utgivare Xxxxx Xxxxxxxx
Xxxx Xxxxxxxx Xxxxx Xxxxxxx Xxxxx Xxxxx Grafisk form: Xxxxxxx Xxxxxx
Utfallen mot Hamnarbetarförbun- det bör ses i relation till Transport- ledningens försonande inställning gentemot fientliga hamnbolag. Ef- tersom repressalievarslen mot ar- betsgivarna i Wallhamn och Varberg aldrig utlöstes, visade det sig tyvärr vara kostnadsfritt eller rentav lön- samt för hamnbolag att använda sig av ’svartfötter’ under konflikten.
Transport dumpar villkor
Bläcket på riksavtalet hade knappt hunnit torka, innan Transportbasen Xxx Xxxxxxxx löfte om att ”Hotet mot vårt inflytande över arbetstiderna i
§4b är undanröjda för de närmaste åren (…)” (Transport i Hamnen nr2/ 2008) prövades för första gången.
I Göteborg har Hamnarbetar- förbundets och Transports lokal-
avdelningar länge diskuterat med arbetsgivarna om ett nytt helg- och nattskift. Förhandlingarna har varit resultatlösa. De lokala fackliga orga- nisationerna har varit helt överens om att arbetsgivarens bud inneburit omänskliga arbetspass, alltför lång veckoarbetstid, och alltför låga er- sättningsnivåer . De inhumana ar- betstiderna har ansetts omöjliggöra ett ordnat socialt liv, och villkoren i övrigt är väsentligt sämre än för an- dra jämförbara scheman i hamnen.
Schemaförslaget blev nu ändå verklighet den 27:e juni efter att frå- gan skickats upp på central nivå och undertecknats av Transports Xxxxxx Xxxxxxxxx. Motiveringen till eftergif- ten var att Transportledningen inte vågar driva frågan om hamnarbe-
tarnas inflytande över arbetstiden till sin spets, genom att pröva § 4b i Arbetsdomstolen.
Detta agerande riskerar nu att skapa en praxis där arbetsgivarna runtom i landet kan skicka upp schemaförslag till central nivå för att få billiga över- enskommelser. En sådan utveckling skulle bli förödande för hela hamnar- betarkollektivets arbetsvillkor.
– Transportledningens hantering av 4b-frågan efter avtalsrörelsen gör det uppenbart att Hamnarbetarför- bundet är den enda egentliga fack- liga motkraften mot arbetsgivarna i hamnarna. Vi måste självfallet agera kraftfullt för att värna hamnarbetar- nas intressen i det här läget, säger förbundsordförande Xxxxx X Xxxx i en avslutande kommentar. ◼