EUROPEISKA KOMMISSIONEN

EUROPEISKA KOMMISSIONEN

GENERALDIREKTORATET FÖR TRANSPORT OCH RÖRLIGHET

Direktorat C – Landtransporter

C.1 – Vägtransporter

Frågor och svar

om utstationering av förare enligt direktiv (EU) 2020/1057 i samband med godstransport1

ANSVARSFRISKRIVNING: Denna handledning har utarbetats av kommissionens avdelningar och medför inga skyldigheter för Europeiska kommissionen. Endast Europeiska unionens domstol har behörighet att tolka EU-rätten med avgörande verkan.

ALLMÄNNA KRITERIER

för att fastställa när en förare är utstationerad eller inte enligt direktiv (EU) 2020/1057

I direktiv (EU) 2020/10572 (direktivet) fastställs särskilda regler med avseende på direktiv 96/71/EG3 och direktiv 2014/67/EU4, som båda är lagstiftningsakter om utstationering av arbetstagare i samband med tillhandahållande av tjänster. I direktivet görs åtskillnad mellan olika typer av transporter som bör respektive inte bör omfattas av regler om utstationering. Det allmänna kriteriet för en sådan åtskillnad är graden av koppling till värdmedlemsstatens territorium5.

Närmare bestämt framgår det av direktiv (EU) 2020/1057 att förare som utför transporter i andra medlemsstater än den medlemsstat där förarens arbetsgivare är etablerad är utstationerade när de utför följande typer av transport:

1 Denna handledning avser endast frågor och svar om utstationering av förare i samband med godstransporter på väg. När det gäller reglerna för persontransporter kommer en annan uppsättning frågor och svar att utarbetas på samma tema.

2 Europaparlamentets och rådets direktiv (EU) 2020/1057 av den 15 juli 2020 om fastställande av särskilda regler med avseende på direktiv 96/71/EG och direktiv 2014/67/EU för utstationering av förare inom vägtransportsektorn och om ändring av direktiv 2006/22/EG vad gäller tillsynskrav och förordning (EU) nr 1024/2012 (EUT L 249, 31.7.2020, s. 49).

3 Europaparlamentets och rådets direktiv 96/71/EG av den 16 december 1996 om utstationering av arbetstagare i samband med tillhandahållande av tjänster (EGT L 18, 21.1.1997, s. 1).

4 Europaparlamentets och rådets direktiv 2014/67/EU av den 15 maj 2014 om tillämpning av direktiv 96/71/EG om utstationering av arbetstagare i samband med tillhandahållande av tjänster och om ändring av förordning (EU) nr 1024/2012 om administrativt samarbete genom informationssystemet för den inre marknaden (EUT L 159, 28.5.2014, s. 11).

5 Skäl 9 i direktiv (EU) 2020/1057: ”Välavvägda sektorsspecifika regler om utstationering bör bygga på förekomsten av en tillräcklig koppling mellan å ena sidan föraren och den tillhandahållna tjänsten och å andra sidan en värdmedlemsstats territorium. För att göra det lättare att upprätthålla efterlevnaden av dessa regler bör det göras åtskillnad mellan olika typer av transporter beroende på graden av koppling till värdmedlemsstatens territorium.”

1) Tredjelandstransport6: transporter mellan två medlemsstater, eller mellan en medlemsstat och en stat utanför EU, varav ingen är etableringsstat7 för det vägtransportföretag som utför dessa transporter.

2) Cabotagetransport: yrkesmässiga, tillfälliga inrikestransporter som utförs på ett medlemsstats territorium av ett vägtransportföretag som är etablerat i en annan medlemsstat8.

Föraren ska inte anses vara utstationerad i samband med följande:

1) Internationell bilateral transport9: transporter på grundval av ett transportavtal från den medlemsstat där vägtransportföretaget är etablerat (etableringsmedlemsstat) till en annan medlemsstat eller till en stat utanför EU, eller från en annan medlemsstat eller en stat utanför EU till etableringsmedlemsstaten.

2) Begränsad ytterligare lastnings- och/eller lossningsaktivitet10: tredjelandstransporter enligt beskrivningen ovan som utförs i samband med bilaterala transporter i de medlemsstater eller stater utanför EU som föraren passerar.

3) Transitering11: transporter genom ett medlemsstats territorium utan att utföra någon typ av lastning eller lossning.

4) Inledande eller avslutande sträcka i en kombinerad transport12: transporter enligt definitionen i rådets direktiv 92/106/EEG13, om vägtransportsträckan i sig utgör en internationell bilateral transport.

ADMINISTRATIVA SKYLDIGHETER

för vägtransportföretaget före, under och efter utstationeringen

I artikel 1.11 och 1.12 i direktiv (EU) 2020/1057 anges de administrativa krav som vägtransportföretag måste uppfylla för att visa att reglerna för utstationering av förare följs.

Före utstationeringen ska vägtransportföretaget göra följande:

• En utstationeringsdeklaration ska lämnas in till myndigheterna i ett medlemsstat till vilket föraren är utstationerad.

• Deklarationen ska lämnas in senast vid utstationeringens början.

• Det flerspråkiga offentliga gränssnitt som är anslutet till informationssystemet för den inre marknaden (IMI) ska användas vid inlämning.

Denna utstationeringsdeklaration ska innehålla följande information:

1. Vägtransportföretagets identitet, åtminstone i form av gemenskapstillståndets nummer, om detta nummer är tillgängligt.

2. Kontaktuppgifter för trafikansvarig eller annan kontaktperson i etableringsmedlemsstaten, för kontakter med de behöriga myndigheterna i den

6 Icke-bilateral internationell transport enligt skälen 12 och 13 i direktivet.

7 Begreppet etableringsmedlemsstat definieras i artikel 2.8 i förordning (EG) nr 1071/2009.

8 Cabotagetransport i samband med godstransport definieras i Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 1072/2009 av den 21 oktober 2009 om gemensamma regler för tillträde till den internationella marknaden för godstransporter på väg (EUT L 300, 14.11.2009, s. 72).

9 Skäl 10 och artikel 1.3 och 1.4 i direktiv (EU) 2020/1057.

10 Artikel 1.3 tredje stycket i direktiv (EU) 2020/1057.

11 Skäl 11 och artikel 1.5 i direktiv (EU) 2020/1057.

12 Skäl 12 och artikel 1.6 i direktiv (EU) 2020/1057.

13 Rådets direktiv 92/106/EEG av den 7 december 1992 om gemensamma regler för vissa former av kombinerad transport av gods mellan medlemsstaterna (EGT L 368, 17.12.1992, s. 38).

värdmedlemsstat där tjänsterna tillhandahålls samt för utskick och mottagande av handlingar eller delgivningar.

3. Förarens identitet, bostadsadress och körkortsnummer.

4. Startdatum för förarens anställningsavtal, och uppgift om vilken lag som är tillämplig på detta.

5. Utstationeringens planerade startdatum och slutdatum.

6. Motorfordonens registreringsnummer.

7. Vilka transporttjänster som utförs (t.ex. godstransport, persontransport, internationell transport eller cabotagetransport).

Under utstationeringen ska vägtransportföretaget

• se till att förarna har tillgång till följande handlingar:

⮚ Utstationeringsdeklarationen i pappersform eller elektronisk form.

⮚ Bevis avseende de transporter som äger rum i värdmedlemsstaten, exempelvis en elektronisk fraktsedel (e-CMR).

⮚ Färdskrivardata (särskilt landssymbolerna för de medlemsstater där föraren har utfört transporter).

Efter utstationeringen ska vägtransportföretaget

• senast åtta veckor efter mottagandet av värdmedlemsstatens begäran via det offentliga gränssnitt som är anslutet till IMI skicka de begärda handlingarna, t.ex.

⮚ färdskrivardata,

⮚ fraktsedlar,

⮚ dokumentation om förarens lön med avseende på utstationeringsperioden,

⮚ anställningsavtalet,

⮚ tidrapporter som avser förarens arbete,

⮚ bevis för betalning av förarens lön.

Medlemsstaternas myndigheter får inte införa några ytterligare administrativa krav för vägtransportföretagen än de som anges i direktivet för att kontrollera att bestämmelserna följs.

TRANSPORTSCENARIER

I följande avsnitt förklaras och illustreras hur utstationeringsreglerna tillämpas i olika transportscenarier:

I. BILATERAL TRANSPORT

II. TREDJELANDSTRANSPORT

III. CABOTAGETRANSPORT

IV. TRANSITERING

V. TRANSPORT UTAN LAST

Teckenförklaring:

Start av transport och lastning Lossning och slut på transport

Lastning under den första ytterligare transporten Lossning under den första ytterligare transporten Lastning under den andra ytterligare transporten Lossning under den andra ytterligare transporten Bilateral transport

Ytterligare undantagen transport Transport som inte är undantagen Transitering/transport utan last

I. BILATERAL TRANSPORT

1. Vilka

internationella

bilaterala

transporter

omfattas

inte

av

utstationeringsreglerna?

Scenario 1: två bilaterala transporter

En förare anställd av ett företag etablerat i Litauen kör en fullastad lastbil från Vilnius (Litauen) till Paris (Frankrike). Föraren lossar allt gods i Paris. Inför återresan lastar föraren därefter gods i Paris för leverans i Vilnius (Litauen).

Slutsats: Föraren utförde två bilaterala transporter: en från Litauen (etableringsmedlemsstat) till Frankrike (värdmedlemsstat) och en annan från Frankrike tillbaka till Litauen. Föraren omfattades därför inte av utstationeringsreglerna under någon del av resan.

Scenario 2: bilaterala transporter med tre lossningsplatser

En förare anställd av ett företag etablerat i Litauen lastar en lastbil full med gods i Vilnius (Litauen). Föraren kör först till Berlin (Tyskland) och lossar 1/3 av godset och därefter till Antwerpen (Belgien) för att lossa ytterligare 1/3 av godset. Föraren fortsätter därefter till Lyon (Frankrike) och lossar resten av godset.

Slutsats: Föraren utförde tre bilaterala transporter under en resa. Xxxxx inleddes med att lastbilen lastades full med gods i Litauen (etableringsmedlemsstat).Godset lossades sedan i tre olika stater (partiell lossning i Tyskland, Belgien och Frankrike). Eftersom flera undantagna bilaterala transporter (dvs. var och en omfattas av en separat fraktsedel) får utföras under en resa14 omfattades föraren inte av utstationeringsreglerna under någon del av resan.

14 Skäl 10 i direktiv (EU) 2020/1057: ”När en förare utför bilaterala transporter från den medlemsstat där företaget är etablerat (etableringsmedlemsstaten) till en annan medlemsstats eller ett tredjelands territorium eller tillbaka till etableringsmedlemsstaten, utmärks tjänsten av en nära koppling till etableringsmedlemsstaten. Det är möjligt att en förare utför flera bilaterala transporter under en resa.”

Scenario 3: bilaterala transporter med tre lastningsplatser

Efter att ha utfört de transporter som beskrivs i scenario 2, lastar föraren som är anställd av det företag som är etablerat i Litauen 1/3 av lastbilen med gods i Lyon (Frankrike) på vägen tillbaka till Litauen. Föraren kör sedan till Bryssel (Belgien) för att lasta ytterligare 1/3 av lastbilen med gods och därefter till Warszawa (Polen) för att lasta resten av lastbilen med gods. Föraren fortsätter därefter till Vilnius (Litauen) för att lossa allt gods.

Slutsats: Föraren utförde tre bilaterala transporter under en returresa till etableringsmedlemsstaten. Eftersom flera undantagna bilaterala transporter (dvs. var och en med separat fraktsedel) får utföras under en resa omfattades föraren inte av utstationeringsreglerna under någon del av resan.

II. TREDJELANDSTRANSPORT

2. Omfattas de förare som utför tredjelandstransporter av reglerna om utstationering av förare?

Scenario 4: tredjelandstransport mellan två bilaterala transporter

En förare anställd av ett företag etablerat i Portugal kör en lastbil full med gods från Lissabon (Portugal) till Marseille (Frankrike). Föraren lossar godset i Marseille. I Marseille (Frankrike) lastar föraren sedan lastbilen full med gods och kör till Berlin (Tyskland) för att lossa godset. I Berlin lastar föraren lastbilen full och kör till Porto (Portugal) för att lossa godset.

Slutsats: Föraren utförde två olika bilaterala transporter och en tredjelandstransport. Den första bilaterala transporten inleddes i Portugal (etableringsmedlemsstat) med lastning av gods, och avslutades i Frankrike med lossning av godset. Den andra bilaterala transporten utfördes från lastning av godset i Tyskland till lossning av detsamma i Portugal (etableringsmedlemsstat). Under de två bilaterala transporterna omfattades föraren inte av utstationeringsreglerna. Lastningen av godset i Frankrike och lossningen av det i Tyskland var en tredjelandstransport som inte var kopplad till någon av de två bilaterala transporterna. Föraren börjar följaktligen vara utstationerad till Frankrike efter det att den bilaterala transporten har avslutats, när han eller hon börjar köra till lastningsplatsen för att lasta det gods som ska fraktas under tredjelandstransporten. Utstationeringen till Frankrike upphör när föraren lämnar franskt territorium. Sedan anses föraren vara utstationerad till Tyskland, från inresan till det tyska territoriet till lossningen av godset i denna medlemsstat.

Scenario 5: tredjelandstransport mellan en bilateral transport och en transport utan last

En förare anställd av ett företag etablerat i Portugal lastar en lastbil full i Lissabon (Portugal) och kör till Berlin (Tyskland), där detta gods lossas. I Berlin (Tyskland) lastar föraren lastbilen full med annat gods, och kör till Madrid (Spanien), där detta gods lossas. Föraren kör sedan en lastbil (tom) från Madrid (Spanien) tillbaka till sin etableringsmedlemsstat (Portugal).

Slutsats: Föraren utförde en bilateral transport från Portugal till Tyskland, en tredjelandstransport från Tyskland till Spanien och en returresa utan last från Spanien tillbaka till Portugal. Föraren börjar vara utstationerad till Tyskland efter det att den bilaterala transporten har avslutats, när han eller hon börjar köra till lastningsplatsen för att lasta det gods som ska fraktas under tredjelandstransporten från Tyskland till Spanien. Utstationeringen till Tyskland upphör när föraren lämnar det tyska territoriet. Föraren anses därefter vara utstationerad till Spanien från tidpunkten för inresan till Spaniens territorium till dess att godset som fraktas från Tyskland har lossats och föraren har avslutat denna tredjelandstransport. Returresan utan last genom Spaniens territorium anses inte vara utstationering. Föraren anses inte vara utstationerad till Frankrike när han eller hon transiterar genom landet under den bilaterala resan från Portugal till Tyskland eller under tredjelandstransporten från Tyskland till Spanien.

3. Vilka begränsade ytterligare lastnings- och/eller lossningsaktiviteter omfattas inte av utstationeringsreglerna?

Föraren är undantagen från utstationeringsreglerna om han eller hon, i samband med en pågående bilateral transport, också utför en tredjelandstransport med lastning och/eller lossning i den medlemsstat eller stat utanför EU som föraren passerar, förutsatt att föraren inte lastar och lossar gods i samma medlemsstat.

Detta är till exempel möjligt när föraren utför en bilateral transport utan full last och sedan, för att använda fordonets lastkapacitet maximalt, lastar ytterligare gods längs vägen. Föraren får utföra en undantagen tredjelandstransport (dvs. en ytterligare lastnings- och/eller lossningsaktivitet) under en bilateral transport från etableringsmedlemsstaten till värdmedlemsstaten. När två på varandra följande bilaterala transporter utförs från och till etableringsmedlemsstaten får föraren, under var och en av de två transporterna, utföra en ytterligare undantagen tredjelandstransport. Detta är en så kallad 1+1-regel.

Scenario 6: två bilaterala transporter med två tredjelandstransporter (1+1)

En förare anställd av ett företag etablerat i Litauen lastar en lastbil halvfull i Vilnius (Litauen). Godset ska levereras till Barcelona (Spanien). Föraren kör till Berlin (Tyskland) och lastar resten av lastbilen med annat gods. Föraren kör sedan till Bryssel (Belgien) och lossar det gods som lastats i Berlin (Tyskland). Därefter fortsätter föraren till Barcelona (Spanien) och lossar det gods som lastats i Vilnius (Litauen). För den bilaterala returtransporten lastar föraren lastbilen full med gods i Barcelona (Spanien). Föraren kör till Bryssel för att lossa hälften av godset. Föraren fortsätter sedan till Vilnius (Litauen) för att lossa resten av godset.

Slutsats: Föraren utförde två bilaterala transporter med en ytterligare lastnings- och/eller lossningsaktivitet (tredjelandstransport) under varje bilateral transport. Den första bilaterala transporten utfördes från Litauen till Spanien, med en undantagen ytterligare aktivitet (dvs. lastning av gods i Tyskland och lossning av det i Belgien). Den andra bilaterala (retur)transporten utfördes från Spanien till Litauen, även här med en undantagen ytterligare aktivitet (dvs. lastning av gods i Spanien och lossning av en del av det i Belgien). Föraren omfattades inte av utstationeringsreglerna under någon del av resan.

Det bör noteras att en enskild undantagen ytterligare aktivitet kan omfatta

• en lastningsaktivitet,

• en lossningsaktivitet, eller

• en lastnings- och lossningsaktivitet

i enlighet med artikel 1.3 i direktiv (EU) 2020/1057.

4. Är det möjligt för föraren att utföra två undantagna ytterligare aktiviteter, i samband med en bilateral returtransport till etableringsmedlemsstaten, om ingen ytterligare aktivitet utfördes under den bilaterala transporten från etableringsmedlemsstaten?

Ja, om föraren inte har utnyttjat möjligheten att utföra en undantagen ytterligare lastnings- och/eller lossningsaktivitet (tredjelandstransport) under den bilaterala transporten från etableringsmedlemsstaten, och denna transport följs av en bilateral returtransport till etableringsmedlemsstaten, får två undantagna ytterligare lastnings- och/eller lossningsaktiviteter (tredjelandstransport) utföras under den bilaterala returtransporten. Detta är en så kallad 0+2-regel.

Scenario 7: en bilateral transport med två tredjelandstransporter (0+2)

En förare anställd av ett företag etablerat i Litauen lastar en lastbil full i Vilnius (Litauen) och levererar godset till Madrid (Spanien).

Föraren lastar sedan lastbilen full med gods i Madrid (Spanien). Föraren kör till Bryssel (Belgien) för att lossa ¼ av detta gods. Föraren kör sedan till Berlin (Tyskland) och lossar ¼ av godset. Föraren fortsätter sedan till Vilnius (Litauen) för att lossa resten av godset.

Slutsats: Föraren utförde två bilaterala transporter med två ytterligare lossningsaktiviteter (tredjelandstransport) under den bilaterala returtransporten. Den första bilaterala transporten utfördes från Litauen till Spanien, utan några ytterligare aktiviteter däremellan. Den andra bilaterala (retur)transporten utfördes från Spanien till Litauen, med två undantagna ytterligare aktiviteter (dvs. tredjelandstransporter mellan Spanien och Belgien och mellan Spanien och Tyskland, i form av två ytterligare

lossningsaktiviteter). Föraren omfattades inte av utstationeringsreglerna under någon del av resan.

Scenario 8: en bilateral transport med två tredjelandstransporter (0+2)

En förare anställd av ett företag etablerat i Litauen lastar en lastbil full i Vilnius (Litauen) och levererar godset till Barcelona (Spanien). Föraren lastar lastbilen halvfull i Barcelona (Spanien) och kör sedan till Lyon (Frankrike) för att lasta resten av lastbilen med en annan typ av gods. Föraren kör därefter till Bryssel (Belgien) och lossar det gods som lastats i Lyon (Frankrike). Föraren fortsätter sedan till Berlin (Tyskland) för att igen lasta resten av lastbilen med annat gods, som sedan lossas i Warszawa (Polen). Slutligen fortsätter föraren till Vilnius (Litauen) där han eller hon lossar det gods som lastats i Barcelona (Spanien).

Slutsats: Föraren utförde två bilaterala transporter med två ytterligare aktiviteter, var och en i form av en lastnings- och lossningsaktivitet (tredjelandstransport), under den bilaterala returtransporten. Den första bilaterala transporten utfördes från Litauen till Spanien, utan någon ytterligare aktivitet. Den andra bilaterala (retur)transporten utfördes från Spanien till Litauen, med två undantagna ytterligare aktiviteter (dvs. tredjelandstransporter mellan Frankrike och Belgien och mellan Tyskland och Polen, båda i form av en ytterligare lastnings- och lossningsaktivitet). Föraren omfattades inte av utstationeringsreglerna under någon del av resan.

5. Vilka aktiviteter är undantagna och vilka omfattas av utstationeringsreglerna om flera ytterligare aktiviteter utförs i samband med en bilateral transport?

Om flera tredjelandstransporter utförs i samband med en pågående bilateral transport omfattas den första aktiviteten (när det gäller 1+1-regeln) eller de två första aktiviteterna (när det gäller 0+2-regeln) inte av utstationeringsreglerna. Om vägtransportföretaget utför en tredje eller ännu fler ytterligare aktiviteter (i scenarierna 1+1 eller 0+2) är sådana ytterligare aktiviteter inte längre undantagna utan omfattas av utstationeringsreglerna.

Scenario 9: bilateral transport med en undantagen och en icke-undantagen tredjelandstransport

En förare anställd av ett företag etablerat i Litauen lastar en lastbil halvfull i Vilnius (Litauen). Godset ska levereras till Madrid (Spanien). På vägen till Madrid stannar föraren i Warszawa (Polen) för att lasta resten av lastbilen med annat gods som ska levereras till Berlin (Tyskland). Efter att ha lossat godset från Warszawa i Berlin lastar föraren sedan igen resten av lastbilen med annat gods i Berlin (Tyskland) och kör till Bryssel (Belgien) för att lossa det godset. Därefter fortsätter föraren till Madrid (Spanien) och lossar det gods som lastats i Vilnius (Litauen).

Slutsats: Föraren utförde en bilateral transport (från Litauen till Spanien) och två ytterligare lastnings- och lossningsaktiviteter (tredjelandstransport) under denna bilaterala transport. Den första ytterligare lastningsaktiviteten i Polen och lossningen i Tyskland är undantagen från utstationeringsreglerna, medan den andra ytterligare lastningsaktiviteten i Tyskland och lossningen i Belgien omfattas av utstationeringsreglerna. Detta beror på att föraren redan har utnyttjat möjligheten att göra en undantagen ytterligare lastnings- och lossningsaktivitet. Utstationeringen börjar när godset lastas i Berlin (Tyskland) och upphör när det lossas i Bryssel (Belgien), eftersom föraren sedan återupptar den bilaterala transporten som är undantagen från utstationeringsreglerna. Föraren anses därför vara utstationerad till Tyskland från lastningstillfället i Berlin till dess att han eller hon lämnar Tysklands territorium. Sedan anses föraren vara utstationerad till Belgien från inresan till det belgiska territoriet till lossningen av

godset i Bryssel. Efter att ha lossat godset i Bryssel återupptar föraren den bilaterala transporten, vilken är undantagen från utstationeringsreglerna.

III. CABOTAGETRANSPORT

Scenario 10: två bilaterala transporter + cabotagetransport

En förare anställd av ett företag etablerat i Portugal lastar en lastbil full med gods i Lissabon (Portugal) och levererar det till Hamburg (Tyskland). Efter att ha lossat godset i Hamburg (Tyskland) lastar föraren lastbilen full med annat gods och kör till München (Tyskland) för att lossa det. I München (Tyskland) lastar föraren sedan lastbilen full med gods som ska levereras till Lissabon (Portugal).

Slutsats: Föraren utförde två bilaterala transporter (en från Portugal till Tyskland och en annan från Tyskland tillbaka till Portugal) och en cabotagetransport i Tyskland. Föraren anses vara utstationerad till Tyskland. Utstationeringen börjar efter det att den bilaterala transporten har avslutats (lossning av gods i Hamburg), i samband med att föraren börjar köra till lastningsplatsen för att lasta godset för cabotagetransporten i Tyskland. Utstationeringen fortsätter när föraren utför cabotagetransporten och upphör sedan när godset lossas och cabotagetransporten avslutas. Föraren anses inte vara utstationerad till Tyskland under den del av resan som följer efter det att cabotagetransporten avslutats eller när han eller hon påbörjar arbetet med den bilaterala returtransporten (dvs. kör till lastningsplatsen, lastar gods för den bilaterala transporten och transporterar det genom Tysklands territorium).

IV. TRANSITERING

6. Vad är transitering och omfattas det av utstationeringsreglerna?

Begreppet transitering kännetecknas av att föraren passerar genom en medlemsstats territorium utan att lasta eller lossa gods. Frågan huruvida förarens närvaro i en medlemsstat ska kvalificeras som transitering påverkas därför inte av stopp som görs på grund av exempelvis hygienskäl, tankning, raster eller viloperioder15. Detta innebär att en transitering inte omfattas av utstationeringsreglerna.

Scenario 11: transitering + bilateral transport + tredjelandstransport + transitering

En förare anställd av ett företag etablerat i Portugal lastar en lastbil full i Lissabon (Portugal). Godset ska levereras till Madrid (Spanien). I Madrid (Spanien) lastar föraren lastbilen full med gods som ska levereras till Dortmund (Tyskland). Efter leveransen i Dortmund återvänder föraren med den tomma lastbilen till Lissabon (Portugal).

Slutsats: Föraren utförde en bilateral transport från Portugal till Spanien, en tredjelandstransport från Spanien till Tyskland och en transport utan last från Tyskland tillbaka till Portugal. Föraren anses inte vara utstationerad till Spanien under den del av transporten som utförs som en bilateral transport. Föraren börjar vara utstationerad till Spanien efter det att den bilaterala transporten avslutats (lossning av gods i Madrid), när han eller hon börjar köra till lastningsplatsen för att lasta gods för en tredjelandstransport från Spanien till Tyskland. Utstationeringen till Spanien upphör när föraren lämnar landets territorium. Därefter anses föraren vara utstationerad till Tyskland från tidpunkten för inresan till landets territorium till dess att han eller hon påbörjar återresan efter att tredjelandstransporten har avslutats i Tyskland. Föraren anses inte vara utstationerad till Tyskland under transporten utan last tillbaka till Portugal efter det att tredjelandstransporten avslutats. Föraren anses inte heller vara utstationerad i Frankrike eller Belgien, eftersom han eller hon endast transiterar genom dessa staters territorier i samband med tredjelandstransporten.

15 Skäl 11 i direktiv (EU) 2020/1057.

V. TRANSPORT UTAN LAST

7. Är en transport utan last samma som en transitering?

Nej. En transitering är alltid undantagen från utstationeringsreglerna, medan en transport utan last16 är undantagen om den utförs i samband med en bilateral transport. En transport utan last är inte undantagen när den utförs i samband med en cabotagetransport eller en icke-bilateral internationell transport som omfattas av utstationeringsreglerna (tredjelandstransport).

I princip upphör utstationeringen vid lossning av det gods som fraktats under den transport som omfattas av utstationeringsreglerna (t.ex. cabotage- eller tredjelandstransport). Frågan huruvida påföljande transport utan last ska klassificeras som utstationering eller undantagen från utstationeringsreglerna beror på om den nya transporten, som påverkar denna transport utan last, omfattas av utstationeringsreglerna eller inte. I detta sammanhang är det viktigt att notera att föraren inte anses vara utstationerad om han eller hon, efter att ha lossat godset under den transport som omfattas av utstationeringsreglerna, utför en transport utan last tillbaka till sin etableringsmedlemsstat.

16 I artikel 2.2 i förordning (EG) nr 1072/2009 avses med internationell transport

a) en transport med last som företas med ett fordon där avreseorten och bestämmelseorten ligger i två olika medlemsstater, med eller utan transitering genom en eller flera medlemsstater eller ett eller flera tredjeländer,

b) en transport med last som företas med ett fordon från en medlemsstat till ett tredjeland eller omvänt, med eller utan transitering genom en eller flera medlemsstater eller ett eller flera tredjeländer,

c) en transport med last som företas med ett fordon mellan tredjeländer, med transitering genom en eller flera medlemsstaters territorier, eller

d) en transport utan last i samband med transport av det slag som avses i a, b och c.

Scenario 12: bilateral transport + transport utan last

En förare anställd av ett företag etablerat i Litauen lastar en lastbil full i Vilnius (Litauen) och kör till Paris (Frankrike) för att lossa godset. Föraren kör sedan lastbilen tom från Frankrike tillbaka till Litauen.

Slutsats: Föraren utförde en bilateral transport från Litauen till Frankrike, följt av en transport utan last från Frankrike tillbaka till Litauen. Föraren anses inte vara utstationerad under någon del av resan: varken under den bilaterala transporten till Frankrike eller under transporten utan last, som utförs efter det att den bilaterala transporten från etableringsmedlemsstaten avslutats, för att återvända till samma medlemsstat.

Scenario 13: två bilaterala transporter + en transport utan last

En förare anställd av ett företag etablerat i Litauen lastar gods i Vilnius (Litauen) och kör till Paris (Frankrike) för att lossa det. Föraren kör sedan lastbilen tom från Paris (Frankrike) till Antwerpen (Belgien). Föraren lastar nytt gods i Antwerpen (Belgien) och kör till Vilnius (Litauen) för att lossa det.

Slutsats: Föraren utförde två bilaterala transporter och en transport utan last däremellan. Den första bilaterala transporten ägde rum mellan Litauen och Frankrike, medan den andra bilaterala transporten utfördes från Belgien till Litauen. Transporten utan last mellan Frankrike och Belgien ska anses vara utförd i samband med den andra bilaterala transporten från Belgien, vilket innebär att utstationeringsreglerna inte är tillämpliga. Föraren ska därför inte anses vara utstationerad under någon av dessa transporter.

Scenario 14: två transporter utan last + en tredjelandstransport

En förare vars företag är baserat i Polen utför en transport utan last från Warszawa (Polen) till Berlin (Tyskland). I Berlin (Tyskland) lastar föraren lastbilen full med gods och kör till Bryssel (Belgien) för att lossa det. Sedan kör föraren lastbilen tom från Bryssel (Belgien) till Warszawa (Polen).

Slutsats: Föraren utförde två olika transporter utan last och en tredjelandstransport däremellan. Den första transporten utan last mellan Polen och Tyskland följdes av en tredjelandstransport mellan Tyskland och Belgien, som sedan följdes av en transport utan last från Belgien tillbaka till Polen. Transporten utan last från Polen till Tyskland sker i anslutning till den tredjelandstransport som inleddes i Tyskland. Föraren anses därför vara utstationerad till Tyskland från tidpunkten för inresan till landets territorium till dess att han eller hon lämnar det tyska territoriet. Denna period omfattar körning med en tom lastbil till lastningsplatsen i Tyskland, lastning av gods i Tyskland och godstransport genom Tysklands territorium. Därefter anses föraren vara utstationerad till Belgien från tidpunkten för inresan till landets territorium till dess att tredjelandstransporten avslutas i Belgien. Föraren anses inte vara utstationerad till Belgien under transporten utan last, efter det att tredjelandstransporten avslutats, när han eller hon återvänder till etableringsmedlemsstaten. Föraren anses inte heller vara utstationerad till Nederländerna under tredjelandstransporten mellan Tyskland och Belgien, eftersom han eller hon endast transiterar genom Nederländernas territorium utan lastning eller lossning.

Scenario 15: två bilaterala transporter + cabotagetransport + två transporter utan last

En förare anställd av ett företag etablerat i Tyskland lastar en lastbil full i Berlin (Tyskland), kör till Paris (Frankrike) och lossar allt gods. Föraren kör sedan lastbilen tom till Lyon (Frankrike) för att lasta gods och transportera det till Marseille (Frankrike). Föraren kör därefter lastbilen tom från Marseille (Frankrike) till Nantes (Frankrike). I Nantes (Frankrike) lastar föraren lastbilen full med gods och kör tillbaka till Berlin (Tyskland) för att lossa det.

Slutsats: Föraren utförde två bilaterala transporter (från Tyskland till Frankrike och från Frankrike till Tyskland), en cabotagetransport i Frankrike och två transporter utan last i Frankrike. Den första bilaterala transporten från Tyskland avslutades när godset lossades i Paris (Frankrike). Föraren börjar vara utstationerad till Frankrike efter det att den bilaterala transporten avslutats när han eller hon börjar köra (transport utan last) till lastningsplatsen där han eller hon lastar gods som ska fraktas under cabotagetransporten i Frankrike. Utstationeringen till Frankrike upphör när cabotagetransporten är avslutad, eftersom föraren sedan kör med en tom lastbil för att lasta gods som ska levereras under den bilaterala transporten från Frankrike till Tyskland. Den första transporten utan last mellan Paris och Lyon omfattas följaktligen av utstationeringsreglerna, eftersom denna transport utförs i anslutning till cabotagetransporten mellan Lyon och Marseille. Den andra transporten utan last mellan Marseille och Nantes är undantagen från utstationeringsreglerna, eftersom denna transport utförs i anslutning till den bilaterala returtransporten från Nantes (Frankrike) till Berlin (Tyskland), som inte omfattas av utstationeringsreglerna.