AVTAL OM EFTERSÖK OCH OMHÄNDERTAGANDE AV I TRAFIK SKADADE OCH DÖDADE DJUR – SRVA
AVTAL OM EFTERSÖK OCH OMHÄNDERTAGANDE AV I TRAFIK SKADADE OCH DÖDADE DJUR – SRVA
Vasanejdens jaktvårdsförening och polisinrättningen i Österbotten har under år 2015 förnyat sitt SRVA- avtal. Kort sagt gäller avtalet eftersök och omhändertagande av hjortdjur, samt handräckning åt polismyndigheterna gällande eftersöks-, avlivnings- och fördrivningssituationer av stora rovdjur och vildsvin inom jaktvårdsföreningens verksamhetsområde, samt omhändertagande av självdöda djur.
Jaktvårdsföreningen ska enligt avtalet upprätthålla beredskap för att kunna utföra eftersök, avlivning och omhändertagande av hjortdjur, som skadats (exv. trafikolycka) eller som på uppdrag av polisen ska avlivas. Nödvändiga åtgärder ska vidtas så fort någon av jaktvårdsföreningens SRVA kontaktpersoner mottagit anmälan från nödcentral/ polismyndighet. Aktuella uppgifter om jaktvårdsföreningens SRVA kontaktpersoner hittas via följande länk: xxxx://xxxxxx.xx/xx/xxxxxxxxxxxxxxxxx/xxxxxxxxxxxxxxxx/xxx- kontaktuppgifter/. SRVA kontaktpersonerna ansvarar för att verksamheten kommer igång eller vidarebefodrar uppgiften inom sitt område till den närmaste hundförare i område där det eftersökta djuret finns. SRVA- kontaktpersonen kontaktar ett antal jägare som hjälper. SRVA kontaktpersonen försöker också informera jaktklubbens ordförande, på vars jaktområde uppdraget gäller, om vad som hänt. Om ordförande inte kan nås, informeras annan person i klubben samt att ordförande informeras följande dag.
Jaktvårdsföreningen upprätthåller också beredskap att bistå polismyndigheterna vid eftersöks-, avlivnings- och fördrivningssituationer av stora rovdjur och vildsvin. Det är polismyndigheterna som ansvarar för och leder dessa situationer.
Det är viktigt att komma ihåg att den verksamhet som utförs med stöd av detta avtal är uppdrag givna av polisen på djurskyddsgrunder eller för att trygga allmän ordning och säkerhet. Det är alltså inte en fråga om jakt bunden till jakträtt och uppdrag kan utföras utan till verksamhetsområdet hörande jakträtt, så länge det inte orsakar fara för människor eller andra djur.
Jaktvårdsföreningen har som uppgift att se till att det ska finnas lämpliga hundar för de olika ändamålen. Alla med fungerande hund kan anmäla intresse åt verksamhetsledaren att ingå i ekipagelistan. Som praxis för eftersök av hjortdjur skall hundarna ha certifikat (brukschampion) på att de fungerar, eller intyg från respektive jaktklubb (jaktledare + en person med namnteckningsrätt). Pga. vi saknar eller har väldigt få hundar med certifikat för stora rovdjur så kan alla lämna intresseanmälan för eventuellt listande i denna kategori. Det är Vasanejdens styrelse som besluter om vem som tas upp på ekipagelistan. Ekipagelistan fungerar som botten för vem som åker ut på eftersök. Det är viktigt att de som anmäler sig är färdiga att åta sig uppdrag även nattetid. Alla uppdrag statistikförs. De som deltar i uppdraget ska ha betalt viltvårdsavgiften, så att de vid utförande av uppdraget omfattas av jägarförsäkringen. Personerna skall också ha giltiga skjutprov, klädsel för motsvarande jakt. Skador (person, hund, egendom) i samband med dylikt uppdrag ersätts i enlighet med polislagen eller enligt jägarförsäkringens villkor.
Med hänvisning till jaktlagen tillhör hjortdjur, rådjur eller vildsvin, vilket dött i trafik eller avlivats på grund av trafikolycka, krockplatsens jaktvårdsförening. Utom jakttid överlåter jaktvårdsföreningen djuret till de som deltagit i eftersöket, vilka bestämmer vad som händer med djuret. Inom jakttid kan djuret ingå i en licens för det område det avlivas på. Ifall klubben inte vill ha djuret (otjänligt som livsmedel), ansvarar de för att kroppen omhändertas. Jaktföreningen ansvarar för att självdöda djur som hittas flyttas till lämplig åtelplats. Dessa djur skall anmälas till en SRVA kontaktperson så de också statistikförs.
Med hänvisning till jaktlagen tillhör järv, lodjur, brunbjörn, utter och varg som avlivats staten. Ovan nämnda vilt ska sändas till forskningsinstitut som bedriver viltforskning.
Polislagen (872/2011) 2 kapitlet 16 §, 9 kapitlet 4 § och 8 kapitlet 4 §, Jaktlag (615/1993) 83 §, 83 a
§, 83 b §, 83 c §, 83 d § och 84 §, Djurskyddslagen (247/1996) 14 §
Polislagen (872/2011) 2 kapitlet 16 §
Fasttagande och avlivande av djur
En polisman har rätt att ta fast och som en sista utväg avliva ett djur som orsakar fara för människors liv eller hälsa eller betydande skador på egendom eller allvarligt äventyrar trafiken. Ett djur får också avlivas om det skulle innebära uppenbar grymhet mot djuret att hålla det vid liv.
Polislagen (872/2011) 9 kapitlet 4 §
Frivilligverksamhet
Polisen kan som hjälp vid efterspaning samt för andra biståndsuppgifter som inte innebär betydande utövning av offentlig makt anlita frivilligorganisationer samt den i 3 kap. i lagen om frivilligt försvar (556/2007) avsedda Försvarsutbildningsföreningen och även personer som deltar i tjänstgöring enligt den lagen.
Beslut om att anlita en frivilligorganisation för efterspaning fattas av den polisman som leder efterspaningen och beslut om att anlita en frivilligorganisation för någon annan biståndsuppgift fattas av en polisman som hör till befälet.
Polislagen (872/2011) 8 kapitlet 4 §
Ersättning och arvode för hjälpverksamhet
Till en person som bistått polisen enligt 9 kap. 3 eller 4 § betalas av statens medel ersättning för förstörda eller försvunna arbetsredskap, kläder och utrustning, för skadat färd- eller transportmedel samt för förbrukat bränsle. Den som deltagit i hjälparbete har dessutom rätt att av statens medel få ett skäligt arvode som beräknas enligt den tid som denne har använt för arbetet.
Om en person som bistått polisen i detta arbete drabbats av ett olycksfall, betalas ersättning av statens medel enligt samma grunder som för olycksfall i arbete, om inte den skadade annars har rätt till ersättning enligt lagen om olycksfallsförsäkring (608/1948) eller lagen om olycksfall i militärtjänst (1211/1990). Ärenden som gäller ersättning enligt detta moment behandlas i första instans av Statskontoret.
Jaktlag (615/1993) 83 §
Äganderätt till vilt som påträffats dött
Vilt som har påträffats dött tillhör den som innehar jakträtten på området, om han eller hon har rätt att jaga likadant vilt på området.
Om vilt som avses i 1 mom. har jagats med jaktlicens, tillhör viltet den som innehar jakträtten på området, om han eller hon har likadan jaktlicens och vill behålla viltet. I annat fall tillfaller viltet jägaren.
Om ingen har jakträtt eller jaktlicens för viltet och om något annat inte föreskrivs nedan, får vilt som påträffats dött inte omhändertas.
Undantag från äganderätten till dött vilt
En gråsäl eller östersjövikare som påträffats död i fiskeredskap inom havsområdet tillhör redskapets ägare.
Om ett i 26 § avsett hjortdjur, rådjur eller vildsvin har dött i trafiken eller avlivats på grund av trafikolycka, tillhör det krockplatsens jaktvårdsförening.
Fällhorn av hjortdjur tillfaller upphittaren.
Jaktlag (615/1993) 83 b §
Rätt att gräva ner eller förstöra dött vilt
Om vilt som påträffats dött orsakar olägenhet, kan den som lider av olägenheten gräva ner kroppen eller förstöra den på egen bekostnad.
Jaktlag (615/1993) 83 c §
Skyldighet att anmäla dött vilt
Järv, lodjur, brunbjörn, utter och varg som påträffats döda ska utan dröjsmål anmälas till ett forskningsinstitut som bedriver viltforskning samt till jaktvårdsföreningen på området. Ett dött djur eller en del av ett sådant kan sändas till forskningsinstitutet med institutets samtycke och på dess bekostnad.
I 83 § 2 mom. avsett vilt som har påträffats dött ska utan dröjsmål anmälas till den som innehar jakträtten och till jaktvårdsföreningen på området.
Närmare bestämmelser om hur anmälan ska göras utfärdas genom förordning av statsrådet.
Jaktlag (615/1993) 83 d §
Vilt som avlivats med stöd av 25 § i polislagen
Järv, lodjur, brunbjörn, utter och varg som avlivats med stöd av 25 § i polislagen (493/1995) tillhör staten. Övrigt vilt som avlivats med stöd av den paragrafen tillhör jaktvårdsföreningen på området.
Järv, lodjur, brunbjörn, utter eller varg som avses i 1 mom. ska sändas till ett forskningsinstitut som bedriver viltforskning. Forskningsinstitutet kan överlåta djuret till ett allmännyttigt ändamål eller förstöra det.
PolisL 493/1995 har upphävts genom L 872/2011, se PolisL 872/2011 2 kap. 16 §.
Jaktlag (615/1993) 84 §
Behandling av djur i hjälplöst tillstånd
Den som påträffar ett djur som avses i denna lag och som är sjukt, skadat eller annars i hjälplöst tillstånd skall i mån av möjlighet hjälpa djuret eller försöka underrätta områdets ägare, jakträttshavaren eller polisen därom.
Är djuret i ett sådant tillstånd att det uppenbarligen utsätts för oskäligt lidande om det hålls vid liv, får upphittaren avliva det även om han inte har rätt att på området fånga eller döda djuret eller fastän djuret är fredat när det påträffas.
På avlivat djur tillämpas vad som i detta kapitel stadgas om djur som har träffats döda.
Sjuka eller skadade djur
Då ett sjukt eller skadat djur överlåts skall mottagaren underrättas om sjukdomen eller skadan.
Den som påträffar ett husdjur som är sjukt, skadat eller annars i hjälplöst tillstånd eller något annat djur som omhändertagits av människor skall själv hjälpa djuret eller göra anmälan därom till djurets ägare eller skötare eller till kommunalveterinären, den tjänsteinnehavare som utövar tillsyn över hälsoskyddet i kommunen eller polisen.
Är det oskäligt svårt att anträffa en person som nämns i 2 mom. och är djuret i sådant tillstånd att det är uppenbart grymt mot djuret att hålla det vid liv, får det avlivas. Om detta skall utan dröjsmål göras en anmälan som nämns i 2 mom.
Vilda djur som är sjuka, skadade eller annars i hjälplöst tillstånd skall hjälpas, om det är möjligt. Är djuret dock i sådant tillstånd att det är uppenbart grymt mot det att hålla det vid liv, skall djuret avlivas eller avlivningen ombesörjas.