INTERIMSAVTAL
1
INTERIMSAVTAL
om upprättande av en ram för ett avtal om ekonomiskt partnerskap mellan stater i östra och södra Afrika, å ena sidan, och Europeiska gemenskapen och dess medlemsstater, å andra sidan
UNIONEN KOMORERNA, REPUBLIKEN MADAGASKAR, REPUBLIKEN MAURITIUS, REPUBLIKEN SEYCHELLERNA, REPUBLIKEN ZAMBIA, REPUBLIKEN ZIMBABWE,
nedan kallade stater i östra och södra Afrika eller ESA-staterna, å ena sidan, och
KONUNGARIKET BELGIEN, REPUBLIKEN BULGARIEN, REPUBLIKEN TJECKIEN, KONUNGARIKET DANMARK, FÖRBUNDSREPUBLIKEN TYSKLAND, REPUBLIKEN ESTLAND,
IRLAND,
REPUBLIKEN GREKLAND, KONUNGARIKET SPANIEN, REPUBLIKEN FRANKRIKE, REPUBLIKEN ITALIEN, REPUBLIKEN CYPERN, REPUBLIKEN LETTLAND, REPUBLIKEN LITAUEN, STORHERTIGDÖMET LUXEMBURG, REPUBLIKEN UNGERN,
MALTA,
KONUNGARIKET NEDERLÄNDERNA, REPUBLIKEN ÖSTERRIKE, REPUBLIKEN POLEN,
REPUBLIKEN PORTUGAL, RUMÄNIEN,
REPUBLIKEN SLOVENIEN, REPUBLIKEN SLOVAKIEN, REPUBLIKEN FINLAND, KONUNGARIKET SVERIGE,
FÖRENADE KONUNGARIKET STORBRITANNIEN OCH NORDIRLAND,
och
EUROPEISKA GEMENSKAPEN,
nedan kallade EG-parten, å andra sidan,
nedan tillsammans kallade parterna,
INGRESS
VI, AVS-staterna (staterna i Afrika, Västindien och Stillahavsområdet) i östra och södra Afrika, som består av en grupp av stater i östra och södra Afrika (ESA-staterna) och dess individuella medlemsstater, å ena sidan, och Europeiska gemenskapen (EG) och dess medlemsstater, å andra sidan
SOM BEAKTAR partnerskapsavtalet mellan medlemmarna i gruppen av stater i Afrika, Västindien och Stillahavsområdet, å ena sidan, och Europeiska gemenskapen och dess medlemsstater, å andra sidan, som undertecknades den 23 juni 2000 (nedan kallat Cotonou- avtalet), fördraget om Gemensamma marknaden för östra och södra Afrika (COMESA) som
Tullverket • Box 12854 • 112 98 Stockholm • xxxxxxxxxx.xx • 0000-000 000
undertecknades den 5 november 1993, fördraget om Södra Afrikas utvecklingsgemenskap (SADC), som undertecknades den 17 augusti 1992, och dess protokoll om handel, fördraget om Östafrikanska gemenskapen (EAC) som undertecknades den 30 november 1999 samt akten om upprättandet av Afrikanska unionen som antogs den 11 juli 2002,
SOM BEAKTAR fördraget om upprättandet av Europeiska gemenskapen,
SOM ÄVEN BEAKTAR det beslut som fattades på det åttonde toppmötet för stats- och regeringscheferna inom Gemensamma marknaden för östra och södra Afrika som hölls i Khartoum, Sudan den 17 mars 2003 om inrättandet av ESA-staterna i syfte att sluta ett avtal om ekonomiskt partnerskap med Europeiska unionen (EU),
SOM BEAKTAR att ESA-staterna och EG och dess medlemsstater har enats om att deras samarbete inom handel och ekonomi ska syfta till att på ett smidigt sätt successivt integrera ESA-staterna i den globala ekonomin, i enlighet med deras politiska val, utvecklingsnivå och utvecklingsprioriteringar, och därmed främja hållbar utveckling och bidra till att
utrota fattigdomen i ESA-staterna,
SOM BEKRÄFTAR sitt åtagande att främja och påskynda ESA-staternas ekonomiska, kulturella och sociala utveckling för att därigenom bidra till fred och säkerhet och till främjandet av en stabil och demokratisk politisk miljö, som ska ligga till grund för en hållbar nationell och regional utveckling,
SOM BEKRÄFTAR att det ekonomiska partnerskapsavtalet ska följa målsättningarna och principerna i Cotonou-avtalet, särskilt bestämmelserna i del III avdelning II,
SOM BEKRÄFTAR att det ekonomiska partnerskapsavtalet ska tjäna som instrument för utveckling och ska främja varaktig tillväxt, öka produktionen och kapaciteten på utbudssidan i ESA-staterna, främja strukturell omvandling, diversifiering och konkurrenskraft i deras ekonomier, så att handeln kan utvecklas och ESA-staterna kan locka till sig investeringar och ny teknik som kan skapa arbetstillfällen i dessa länder,
SOM ERINRAR om det internationella samfundets åtaganden för att uppnå millennieutvecklingsmålen enligt FN-deklarationen från september 2000,
SOM BEKRÄFTAR att om utvecklingsagendan ska gå framåt krävs genuint internationellt samarbete och ett fullständigt uppfyllande av de överenskomna åtagandena från konferenserna i Rio, Beijing, Köpenhamn, Kairo och Monterrey, liksom åtagandena i de respektive handlingsprogrammen för de minst utvecklade länderna, utvecklingsländer som saknar kust och små östater under utveckling,
SOM BEAKTAR de rättigheter och skyldigheter som medlemmarna i Världshandelsorganisationen (WTO) har, den vikt som de fäster vid de principer och regler som styr den internationella handeln och behovet av ett öppet, förutsebart och rättvist multilateralt handelssystem,
SOM UPPREPAR behovet att lägga särskild vikt vid regional integration och erbjuda särskild och differentierad behandling av alla ESA-stater, behålla den särskilda behandlingen av de minst utvecklade ESA-staterna samt ta hänsyn till den sårbarhet som kännetecknar små ekonomier, länder som saknar kust, östater, kuststater, länder som är utsatta för torka och länder som varit konfliktdrabbade,
SOM ÄR INFÖRSTÅDDA MED de stora investeringar som krävs för att kunna höja levnadsstandarden i ESA-staterna,
SOM ERINRAR om parternas åtaganden inom ramen för WTO, HAR ENATS OM FÖLJANDE.
Kapitel I – Allmänna bestämmelser
Artikel 1 – Tillämpningsområde för interimsavtalet
Genom detta interimsavtal upprättas en ram för ett avtal om ekonomiskt partnerskap.
Artikel 2 – Övergripande mål för avtalet om ekonomiskt partnerskap
Målen med det ekonomiska partnerskapsavtalet är att
a) bidra till att minska och på sikt utrota fattigdomen genom att inrätta ett stärkt och strategiskt partnerskap inom handel och utveckling som är förenligt med målet om hållbar utveckling, millennieutvecklingsmålen och Cotonou-avtalet,
b) främja regional integration, ekonomiskt samarbete och sunt styrelseskick i ESA-regionen,
c) verka för att ESA-regionen gradvis integreras i världsekonomin, i enlighet med deras politiska val och utvecklingsprioriteringar,
d) gynna strukturanpassningen av ESA-staternas ekonomier och diversifiering, inklusive ökat mervärde,
e) förbättra ESA-regionens kapacitet i handelspolitiken och handelsrelaterade frågor,
f) upprätta och tillämpa ett effektivt, förutsägbart och öppet regionalt regelverk för handel och investering i ESA-regionen, och på så sätt stödja förutsättningarna för ökade investeringar och den privata sektorns initiativ, förbättra utbudskapacitet, konkurrenskraft och ekonomisk tillväxt, och
Artikel 3 – Särskilda mål för detta avtal
1. I enlighet med artiklarna 34 och 35 i Cotonou-avtalet är målen för detta avtal att
a) upprätta ett avtal som är förenligt med artikel XXIV i Allmänna tull- och handelsavtalet 1994 (nedan kallat GATT 1994),
b) fastställa ramarna, räckvidden och principerna för vidare förhandlingar om varuhandel, inklusive ursprungsregler, handelspolitiska skyddsinstrument, tullsamarbete och handelslättnader, sanitära och fytosanitära åtgärder, tekniska handelshinder samt jordbruk, på grundval av de förslag som redan lämnats in, och
c) fastställa ramarna och räckvidden för potentiella förhandlingar om andra frågor, inklusive handel med tjänster, de handelsrelaterade frågor som kartlagts i Cotonou-avtalet och andra områden som är av intresse för båda parter.
2. Parterna åtar sig att senast den 31 december 2008 fullfölja förhandlingarna i syfte att sluta ett heltäckande avtal om ekonomiskt partnerskap, som också ska inbegripa de ämnen som förtecknas i punkt 1 leden b och c i enlighet med den gemensamma färdplan som parterna antog den 7 februari 2004.
Artikel 4 – Principer
De avtalsprinciper som ligger till grund för de fortsatta förhandlingarna mellan parterna i syfte att uppnå ett heltäckande avtal om ekonomiskt partnerskap är följande:
a) Utgångspunkt i Cotonou-avtalets regelverk.
b) Stärkt regional integration i ESA-regionen.
c) Asymmetri i liberaliseringen av handeln och tillämpningen av handelsrelaterade åtgärder och handelspolitiska skyddsinstrument.
d) Xxxxxxxx och differentierad behandling av de minst utvecklade länderna bland ESA- staterna, med särskild hänsyn till länder som saknar kust och små östater, även när det gäller nivån och takten för liberaliseringen av handeln.
e) Variabel geometri som tillåter en ESA-stat som har möjlighet till det att gå längre i liberaliseringen av handeln och ligga före i tidsplanen.
f) En inkludering av tillämpningen av bestämmelserna för utvecklingssamarbete så att de minst utvecklade länderna bland ESA-staterna som inte har möjlighet att ingå ett tullavtal kan dra fördel av alla aspekter i avtalet, särskilt samarbetet inom ekonomi och utveckling i detta interimsavtal.
g) Möjlighet för de minst utvecklade länderna bland ESA-staterna som ännu inte lämnat in erbjudanden om sänkt tullsats att, efter undertecknandet av interimsavtalet, göra det på samma eller flexibla villkor och fullt ut dra fördel av dess bestämmelser.
Kapitel II – Handelsordning för varor Avdelning I – Allmänna bestämmelser
Artikel 5 – Mål
Målen för handelssamarbetet ska vara följande:
a) Ett tullfritt marknadstillträde utan kvoter för varor med ursprung i ESA-staterna när de säljs till EG-marknaden på en säker, långsiktig och förutsägbar grund.
b) Främjande av handel mellan parterna och en ökning av exportinriktad tillväxt för att möjliggöra integreringen av ESA-länderna i den globala ekonomin.
c) Gradvis liberalisering av varumarknaden i ESA-regionen i enlighet med de villkor som fastställs i detta avtal.
Artikel 6 – Tillämpningsområde
1. Bara de avtalsslutande ESA-stater som förtecknas i bilaga II har åtaganden enligt detta kapitel.
2. EG-partens åtaganden enligt detta kapitel ska bara tillämpas på varor som har sitt ursprung i de avtalsslutande ESA-stater som förtecknas i bilaga II.
3. I detta kapitel och när det gäller beslut som antagits enligt detta kapitel ska hänvisningar till de avtalsslutande ESA-staterna eller till varor som har sitt ursprung i de avtalsslutande ESA-staterna bara gälla de avtalsslutande ESA-stater som förtecknas i bilaga II.
4. Om en avtalsslutande ESA-stat som inte förtecknas i bilaga II vill ansluta sig till kapitel II, ska den anmäla detta till AEP-kommittén. AEP-kommittén är behörig att ändra bilaga II.
5. AEP-kommittén får besluta om eventuella övergångsåtgärder eller ändringar som är nödvändiga för att underlätta ett sådant tillägg av avtalsslutande ESA-stater i bilaga II.
Avdelning II – Fri rörlighet för varor
Artikel 7 – Tullar
Vid hänvisning till avskaffandet av importtullar, avses med tullar varje form av tull eller annan pålaga som påförs vid eller i samband med import av en vara – inbegripet varje form av extraskatt eller extrapålaga i samband med sådan import – med undantag av
a) avgifter som motsvarar interna skatter som påförs både importerade och lokalt tillverkade varor i enlighet med bestämmelserna i artikel 18,
b) antidumpnings- och utjämningsåtgärder i enlighet med bestämmelserna i artikel 19 och skyddsåtgärder i enlighet med artikel 21, samt
c) avgifter och andra pålagor som tagits ut i enlighet med bestämmelserna i artikel 10.
Artikel 8 – Klassificering av varor
Klassificeringen av varorna i handel som omfattas av detta avtal ska vara den som anges i varje parts respektive tulltaxenomenklatur i överensstämmelse med systemet för harmoniserad varubeskrivning och kodifiering (nedan kallat HS). De avtalsslutande ESA- staterna kommer att använda nomenklaturen för Gemensamma marknaden för östra och södra Afrika.
Artikel 9 – Bastullsats
Artikel 10 – Avgifter och andra pålagor
De avgifter och andra pålagor som avses i artikel 7 c ska till sitt belopp vara begränsade till den ungefärliga kostnaden för tillhandahållna tjänster och får inte utgöra ett indirekt skydd för inhemska produkter eller en beskattning av importen av skattefinansiella skäl. De ska grundas på specifika satser. Handelsrelaterade avgifter och pålagor får inte tas ut för konsulära tjänster.
Artikel 11 – Tullar på produkter med ursprung i ESA-staterna
Artikel 12 – Tullar på produkter med ursprung i Europeiska gemenskapen
1. Tullarna på import av produkter med ursprung i gemenskapen ska sänkas eller avskaffas i enlighet med tidsplanen för tulliberalisering i bilaga II, som ska innehålla tidsplanerna för varje avtalsslutande ESA-stat eller grupp av avtalsslutande ESA-stater.
2. Parterna får göra ändringar i tidsplanerna för tulliberalisering i bilaga II i syfte att harmonisera dem med hänsyn till regionala integrationsprocesser.
Artikel 13 – Ursprungsregler
I detta kapitel avses med som har sitt ursprung sådana produkter som uppfyller ursprungsreglerna i protokoll 1 till detta avtal. När det gäller det heltäckande avtalet om ekonomiskt partnerskap, och under perioden efter det att detta avtal trätt i kraft men innan
Artikel 14 – Frysningsklausul
Artikel 15 – Tullar och exportskatter
1. Utom i de fall som anges i bilaga III och under den tid avtalet gäller ska parterna inte införa några nya tullar eller skatter på eller i samband med export av varor till den andra parten utöver sådana som påläggs likadana produkter avsedda för intern försäljning.
2. AEP-kommittén får undersöka en begäran från en avtalsslutande ESA-stat om en översyn av varuförteckningen i bilaga III.
Artikel 16 – Förmånligare behandling genom frihandelsavtal
1. På de områden som omfattas av detta kapitel ska EG-parten bevilja de avtalsslutande ESA-staterna sådan förmånligare behandling som följer av att EG-parten blir part i ett frihandelsavtal med tredje part efter det att detta avtal har undertecknats.
2. På de områden som omfattas av detta kapitel ska de avtalsslutande ESA-staterna bevilja gemenskapen sådan förmånligare behandling som följer av att de avtalsslutande ESA- staterna blir part i ett frihandelsavtal med någon betydande handelspartner efter det att detta avtal har undertecknats.
3. Bestämmelserna i detta kapitel ska inte innebära någon skyldighet för parterna att ömsesidigt utvidga en eventuell förmånsbehandling som gäller till följd av att en av dem är part i ett frihandelsavtal med tredje part när detta avtal undertecknas.
4. Bestämmelserna i punkt 2 ska inte tillämpas på de handelsavtal som de avtalsslutande ESA-staterna har med andra afrikanska länder och regioner.
5. Med frihandelsavtal avses i denna artikel ett avtal som avsevärt liberaliserar handeln och som i väsentlig grad undanröjer eller avskaffar all diskriminering mellan eller bland parterna, genom att befintliga diskriminerande åtgärder undanröjs och/eller att nya diskriminerande åtgärder eller mer diskriminerande åtgärder förbjuds, antingen när detta avtal träder i kraft eller enligt en rimlig tidsplan.
6. Med betydande handelspartner avses i denna artikel varje utvecklat land, eller ett land som under året innan det frihandelsavtal som avses i punkt 2 trädde i kraft stod för mer än 1 procent av varuexporten i världen, eller en grupp av länder som agerar individuellt, kollektivt eller genom ett frihandelsavtal och som under året innan det frihandelsavtal som avses i punkt 2 trädde i kraft tillsammans stod för mer än 1,5 procent av varuexporten i världen(1).
(1) För denna beräkning ska officiella uppgifter från WTO om de främsta varuexportörerna på världsmarknaden (utom handel inom EU) användas.
Xxxxxxxxx XXX – Icke-tariffära åtgärder
Artikel 17 – Förbud mot kvantitativa restriktioner
Utom i de fall som anges i bilagorna I och II till detta avtal ska alla förbud eller restriktioner vid import, export eller försäljning för export vid handel mellan parterna, med undantag för
tullar, skatter och avgifter enligt artikel 7, oavsett om de införts i form av kvoter, import- eller exportlicenser eller andra åtgärder, avskaffas när detta avtal träder i kraft. Inga nya sådana åtgärder får införas.
Artikel 18 – Nationell behandling vid intern beskattning och interna regleringar
1. Importerade produkter med ursprung i den andra partens territorium får varken direkt eller indirekt bli föremål för interna skatter eller andra interna avgifter som är högre än dem som direkt eller indirekt tillämpas på likadana inhemska produkter. Parterna får inte heller på annat sätt tillämpa interna skatter eller andra interna avgifter så att den inhemska produktionen skyddas.
2. Importerade produkter med ursprung i den andra partens territorium ska beviljas en behandling som inte är mindre förmånlig än den som beviljas för likadana inhemska produkter när det gäller lagar, bestämmelser och krav som rör försäljning, saluföring, inköp, transport, distribution eller användning på den inhemska marknaden. Bestämmelserna i denna punkt ska inte utgöra något hinder för tillämpning av differentierade interna transportavgifter som grundas uteslutande på ekonomisk användning av transportmedlen och inte på i vilket land produkterna har sitt ursprung.
3. Ingen av parterna får införa eller bibehålla någon intern kvantitativ reglering rörande blandning, bearbetning eller användning av produkter i bestämda kvantiteter eller proportioner, vilken direkt eller indirekt kräver att en bestämd kvantitet eller proportion av någon produkt som omfattas av regleringen måste vara av inhemskt ursprung. Parterna får inte heller på annat sätt tillämpa interna kvantitativa regleringar så att den inhemska produktionen skyddas.
4. Bestämmelserna i denna artikel ska inte hindra att subventioner utbetalas enbart till inhemska tillverkare, inbegripet utbetalningar som härrör från inkomsterna av interna skatter eller andra avgifter, som uttagits enligt bestämmelserna i denna artikel, samt subventioner i form av statliga inköp av inhemska produkter.
5. Bestämmelserna i denna artikel ska inte tillämpas på lagar, bestämmelser, förfaranden och praxis som reglerar offentlig upphandling.
6. AEP-kommittén kan besluta att tillåta en avtalsslutande ESA-stat att göra avsteg från bestämmelserna i denna artikel för att främja inrättandet av inhemsk tillverkning och skydda en industri som nyligen startat sin verksamhet. I samband med detta ska hänsyn tas till de avtalsslutande ESA-staternas utvecklingsbehov, och särskilt till behoven och problemen i de minst utvecklade länderna bland ESA-staterna.
Avdelning IV – Handelspolitiska skyddsåtgärder
Artikel 19 – Antidumpnings- och utjämningsåtgärder
1. Med förbehåll för bestämmelserna i denna artikel ska ingenting i detta avtal förhindra EG- parten eller de avtalsslutande ESA-staterna att, enskilt eller gemensamt, anta antidumpnings- och utjämningsåtgärder i enlighet med relevanta WTO-avtal. Vid tillämpning
av denna artikel ska ursprunget fastställas i enlighet med parternas ursprungsregler som inte medför förmånsbehandling.
2. Innan slutgiltiga antidumpnings- och utjämningstullar införs på produkter som importeras från ESA-staterna ska EG-parten överväga möjligheten med konstruktiva lösningar enligt gällande WTO-avtal.
3. Om en myndighet på regional nivå har vidtagit en antidumpnings- eller utjämningsåtgärd för två eller fler avtalsslutande ESA-stater, ska det finnas ett enda forum för rättslig prövning, inbegripet överklaganden.
4. I de fall där antidumpnings- eller utjämningsåtgärder kan vidtas på lokal eller regional och nationell nivå, ska parterna se till att sådana åtgärder inte vidtas samtidigt mot samma produkt av regionala eller lokala myndigheter å ena sidan och nationella myndigheter å den andra.
5. Innan EG-parten påbörjar en eventuell utredning ska den underrätta de exporterande avtalsslutande ESA-staterna om att den mottagit ett väl underbyggt klagomål.
6. Bestämmelserna i denna artikel ska gälla för alla utredningar som påbörjas efter det att detta avtal har trätt i kraft.
7. Bestämmelserna i denna artikel ska inte omfattas av detta avtals bestämmelser om tvistelösning.
Artikel 20 – Multilaterala skyddsåtgärder
1. Om inte annat följer av bestämmelserna i denna artikel, får detta avtal inte förhindra de avtalsslutande ESA-staterna och EG-parten från att anta åtgärder i enlighet med artikel XIX i GATT 1994, WTO-avtalet om skyddsåtgärder och artikel 5 i WTO-avtalet om jordbruk. Vid tillämpning av denna artikel ska ursprunget fastställas i enlighet med parternas ursprungsregler som inte medför förmånsbehandling.
2. Trots vad som sägs i punkt 1 ska EG-parten mot bakgrund av de övergripande utvecklingsmålen i detta avtal och med tanke på den begränsade storleken på ESA-staternas ekonomier undanta import från ESA-staterna från eventuella åtgärder som vidtas i enlighet med artikel XIX i GATT 1994, WTO-avtalet om skyddsåtgärder och artikel 5 i WTO-avtalet om jordbruk.
3. Bestämmelserna i punkt 2 ska gälla under fem år från och med den dag då detta avtal träder i kraft. Senast 120 dagar innan denna tidsperiod löper ut ska AEP-kommittén se över hur bestämmelserna fungerar mot bakgrund av ESA-staternas utvecklingsbehov, i syfte att avgöra om de ska tillämpas under ytterligare en tid.
4. Bestämmelserna i punkt 1 ska inte omfattas av detta avtals bestämmelser om tvistelösning.
Artikel 21 – Bilaterala skyddsåtgärder
1. En part får efter att ha undersökt alternativa lösningar vidta tidsbegränsade skyddsåtgärder som avviker från bestämmelserna i artiklarna 11, 12 och 17, på de villkor och i enlighet med de förfaranden som fastställs i den här artikeln.
2. Sådana skyddsåtgärder som avses i punkt 1 får vidtas om importen av en produkt med ursprung i den ena parten till den andra partens territorium ökar så mycket och sker under sådana förhållanden att den förorsakar eller riskerar att förorsaka
a) allvarlig skada för inhemsk industri som tillverkar likadana eller direkt konkurrerande produkter på den importerande partens territorium, eller
b) störningar i en sektor av ekonomin, särskilt om dessa störningar orsakar betydande samhällsproblem eller svårigheter som skulle kunna leda till en allvarlig försämring av den importerande partens ekonomiska situation, eller
c) störningar på marknaderna för likadana eller direkt konkurrerande jordbruksprodukter(1) eller i de mekanismer som reglerar dessa marknader.
(1) I denna artikel avses med jordbruksprodukter de produkter som omfattas av bilaga I till WTO-avtalet om jordbruk.
3. Sådana skyddsåtgärder som avses i denna artikel får inte gå utöver vad som krävs för att förhindra eller avhjälpa den allvarliga skada eller störning som avses i punkterna 2 och 5 b. Den importerande partens skyddsåtgärder får endast utgöras av en eller flera av följande åtgärder:
a) Ett upphävande av en ytterligare sänkning av importtullen för den berörda produkten enligt vad som föreskrivs i detta avtal.
b) En höjning av tullen på den berörda produkten upp till en nivå som inte överstiger den tull som tillämpas på andra WTO-medlemmar.
c) Införande av tullkvoter för den berörda produkten.
4. Om importen av en produkt som har sitt ursprung i en eller flera avtalsslutande ESA-stater ökar så mycket och sker under sådana förhållanden att den förorsakar eller riskerar att förorsaka någon av situationerna i punkt 2 för ett eller flera av gemenskapens yttersta randområden, får EG-parten, utan att det påverkar tillämpningen av punkterna 1, 2 och 3, vidta kontroll- eller skyddsåtgärder begränsade till den eller de berörda regionerna i enlighet med förfarandena i punkterna 6–9.
5. a) Om importen av en produkt som har sitt ursprung i Europeiska gemenskapen ökar så mycket och sker under sådana förhållanden att den förorsakar eller riskerar att förorsaka någon av situationerna i punkt 2 för en avtalsslutande ESA-stat, får den avtalsslutande ESA- staten i fråga, utan att det påverkar tillämpningen av punkterna 1, 2 och 3, vidta kontroll- eller skyddsåtgärder begränsade till det egna territoriet i enlighet med förfarandena i punkterna 6–9.
b) En avtalsslutande ESA-stat får vidta skyddsåtgärder om en produkt med ursprung i Europeiska gemenskapen till följd av en tullsänkning importeras i sådana ökade mängder och under sådana förhållanden att det orsakar störningar eller riskerar att orsaka störningar i en industri under utveckling som tillverkar produkter av samma eller direkt konkurrerande slag. Denna bestämmelse gäller för länder som inte tillhör de minst utvecklade länderna i högst tio år och för de minst utvecklade länderna i högst femton år från det att detta avtal trätt i kraft. Åtgärderna måste vidtas i enlighet med de förfaranden som föreskrivs i punkterna 6–9.
6. a) Sådana skyddsåtgärder som avses i denna artikel få bara upprätthållas så länge som det krävs för att förhindra eller avhjälpa sådan allvarlig skada eller allvarliga störningar som anges i punkterna 2, 4 och 5.
b) Sådana skyddsåtgärder som avses i denna artikel får inte användas under längre tid än två år. Om de omständigheter som föranledde införandet av skyddsåtgärder fortsätter att råda får åtgärderna förlängas med ytterligare högst två år. Skyddsåtgärder som de avtalsslutande ESA-staterna eller en avtalsslutande ESA-stat vidtar, eller åtgärder som gemenskapen vidtar och som är begränsade till ett eller flera av dess yttersta randområden, får emellertid tillämpas under högst fyra år och får förlängas med ytterligare högst fyra år om de omständigheter som föranledde införandet av skyddsåtgärderna fortsätter att råda.
c) För sådana skyddsåtgärder enligt denna artikel som vidtas under längre tid än ett år ska det finnas tydliga bestämmelser om en stegvis avveckling som ska vara slutförd senast när åtgärdernas giltighetstid löper ut.
d) Om en produkt tidigare varit föremål för en sådan skyddsåtgärd som avses i denna artikel, får någon ny skyddsåtgärd inte tillämpas på importen av denna produkt under en period av minst ett år från det att den första åtgärden upphört att gälla.
7. Vid tillämpning av ovanstående punkter gäller följande bestämmelser:
a) Om en part anser att någon av omständigheterna i punkt 2, 4 eller 5 råder, ska den genast hänskjuta ärendet till AEP-kommittén för prövning.
b) AEP-kommittén får avge rekommendationer för att åtgärda situationen. Om AEP- kommittén inte har avgett några rekommendationer för att åtgärda situationen, eller om ingen annan tillfredsställande lösning funnits inom 30 dagar efter det att ärendet hänskjutits till AEP-kommittén, får den importerande parten vidta lämpliga åtgärder i enlighet med denna artikel för att råda bot på situationen.
c) Innan EG-parten eller den berörda avtalsslutande ESA-staten vidtar några sådana åtgärder som föreskrivs enligt denna artikel, eller snarast möjligt i de fall punkt 8 är tillämplig, ska de förse AEP-kommittén med alla relevanta upplysningar som behövs för en ingående granskning av situationen i syfte att nå en för båda parter godtagbar lösning.
d) Vid valet av skyddsåtgärder enligt denna artikel ska i första hand de åtgärder väljas som minst stör avtalets tillämpning.
e) Alla skyddsåtgärder som vidtas enligt denna artikel ska omedelbart anmälas till AEP- kommittén och bli föremål för regelbundet samråd inom kommittén, särskilt i syfte att fastställa en tidsplan för avskaffande av åtgärderna så snart som omständigheterna tillåter det.
8. Om det på grund av exceptionella omständigheter krävs ett omedelbart ingripande, får den importerande parten, som kan vara antingen EG-parten, ESA-staterna eller en avtalsslutande ESA-stat, provisoriskt vidta de åtgärder som avses i punkterna 3, 4 och/eller 5 utan att kraven i punkt 7 behöver uppfyllas. Ett sådant ingripande får göras under högst 180 dagar om åtgärderna vidtas av EG-parten och 200 dagar om åtgärderna vidtas av ESA- staterna eller en avtalsslutande ESA-stat, eller om åtgärderna som vidtas av EG-parten är begränsade till ett eller flera av de yttersta randområdena. Varaktigheten av varje sådan provisorisk åtgärd ska räknas som en del av den ursprungliga perioden och av varje förlängning av denna enligt punkt 6. Om sådana provisoriska åtgärder vidtas, ska alla inblandade parters intressen beaktas. Den importerande parten ska underrätta den andra parten och omgående hänskjuta ärendet till AEP-kommittén för prövning.
9. Om en importerande part gör importen av en produkt till föremål för ett administrativt förfarande som syftar till att snabbt skaffa fram information om hur handelsflödet utvecklas och detta kan medföra att de problem som avses i denna artikel uppstår, ska den omgående underrätta AEP-kommittén.
10. WTO-avtalet får inte åberopas för att förhindra en part från att anta skyddsåtgärder enligt denna artikel.
Avdelning V – Administrativa bestämmelser
Artikel 22 – Särskilda bestämmelser om administrativt samarbete
1. Parterna är överens om att administrativt samarbete är av största vikt för tillämpning och kontroll av den förmånsbehandling som beviljas enligt detta kapitel och understryker sin beslutsamhet att bekämpa oegentligheter och bedrägeri i samband med tullar och tullfrågor.
2. Om en part på grundval av objektiva uppgifter har konstaterat bristande administrativt samarbete och/eller en oegentlighet eller ett bedrägeri, får parten tillfälligt avbryta förmånsbehandlingen av den eller de berörda produkterna i enlighet med denna artikel.
3. Vid tillämpningen av denna artikel ska med bristande administrativt samarbete bland annat avses
a) att skyldigheten att kontrollera den eller de berörda produkternas ursprungsstatus åsidosätts upprepade gånger,
b) att kontroll i efterhand av ursprungsintyg eller meddelande av kontrollresultaten upprepade gånger nekats eller otillbörligen fördröjts, eller
c) att tillstånd att, inom ramen för det administrativa samarbetet, på plats kontrollera äktheten av handlingar eller riktigheten av uppgifter som är av betydelse för att kunna bevilja den berörda förmånsbehandlingen upprepade gånger nekats eller otillbörligen fördröjts.
4. Vid tillämpningen av denna artikel kan det fastställas att oegentligheter eller bedrägeri föreligger bland annat om varuimporten snabbt och utan tillfredsställande förklaring ökar så att den överstiger den andra partens normala produktionsnivå och exportkapacitet och det finns objektiva upplysningar om oegentligheter eller bedrägeri i detta sammanhang.
5. För tillfälligt avbrytande av förmånsbehandlingen ska följande villkor gälla:
a) Den part som på grundval av objektiva uppgifter fastställt en underlåtenhet att tillhandahålla administrativt samarbete och/ eller en oegentlighet eller ett bedrägeri ska utan otillbörligt dröjsmål anmäla detta till AEP-kommittén tillsammans med de objektiva uppgifterna och, på grundval av alla relevanta upplysningar och objektiva fastställanden, inleda samråd i AEP-kommittén i syfte att finna en för båda parter godtagbar lösning.
b) Om parterna har inlett ett sådant samråd i AEP-kommittén och inte har kunnat enas om en godtagbar lösning inom tre månader efter anmälan, får den berörda parten tillfälligt avbryta förmånsbehandlingen av den eller de berörda produkterna. Ett tillfälligt avbrytande ska utan otillbörligt dröjsmål anmälas till AEP-kommittén.
c) Ett tillfälligt avbrytande enligt denna artikel får inte gå utöver vad som krävs för att skydda den berörda partens ekonomiska intressen. Det får gälla under en period av högst sex månader, som dock får förlängas. Beslut om att tillfälligt avbryta förmånsbehandlingen ska omedelbart efter antagandet anmälas till AEP-kommittén. Det tillfälliga avbrytandet ska regelbundet tas upp till behandling i AEP-kommittén, särskilt i syfte att upphäva detta så snart förutsättningarna för dess tillämpning inte längre uppfylls.
Artikel 23 – Behandling av administrativa fel
Artikel 24 – Tullvärdeberäkning
1. Artikel VII i GATT 1994 och WTO-avtalet om tillämpning av artikel VII i GATT 1994 ska gälla vid beräkning av tullvärde i handeln parterna emellan.
2. Parterna ska samarbeta i avsikt att uppnå en gemensam syn på frågor som rör beräkning av tullvärde.
Kapitel III – Fiske
Avdelning I – Allmänna bestämmelser
Artikel 25
1. Parterna erkänner att fiske utgör en central ekonomisk resurs i ESA-regionen, lämnar ett avsevärt bidrag till de avtalsslutande ESA-staternas ekonomier och har stor potential för
framtida regional ekonomisk utveckling och bekämpning av fattigdom. Det är också en viktig källa till livsmedel och utlandsvaluta.
2. Parterna erkänner vidare att fiskeresurser också är av avsevärt intresse för både EG- parten och de avtalsslutande ESA-staterna och är eniga om att samarbeta för hållbar utveckling och förvaltning av fiskerisektorn som ett gemensamt intresse, med hänsyn tagen till konsekvenserna för ekonomin, miljön och samhället.
3. Parterna är eniga om att den lämpliga strategin för att främja fiskerisektorns ekonomiska tillväxt och öka dess bidrag till ESA-staternas ekonomier, samtidigt som dess långsiktiga hållbarhet beaktas, är genom att bygga ut mervärdesskapande verksamhet i sektorn.
Artikel 26 – Mål
Målen med samarbetet inom fiskerisektorn är att
a) främja en hållbar utveckling och förvaltning av fisket,
b) främja och utveckla regional och internationell handel med utgångspunkt i bästa praxis,
c) skapa livskraftiga förhållanden, inbegripet infrastruktur och kapacitetsuppbyggnad, så att ESA-staterna kan uppfylla stränga marknadskrav för både industriella och småskaliga fiskeriföretag,
d) stödja nationell och regional politik som syftar till att öka fiskerisektorns produktivitet och konkurrenskraft, och
e) bygga upp förbindelser med andra ekonomiska sektorer.
Artikel 27 – Tillämpningsområde
Samarbetet kring handel och utveckling i fiskerisektorn ska omfatta fiske till havs, inlandsfiske och vattenbruk.
Artikel 28 – Principer
1. Principerna för samarbete inom fiskerisektorn är bland annat följande:
a) Stöd till utveckling och förstärkning av den regionala integrationen.
b) Bevarande av Cotonou-avtalets landvinningar.
c) Tillhandahållande av särskild och differentierad behandling.
x) Xxxxxxx av att ta hänsyn till bästa tillgängliga vetenskapliga rön vid bedömning och förvaltning av resurser.
e) Ett fungerande system för övervakning av de miljömässiga, ekonomiska och sociala konsekvenserna i parterna.
f) Överensstämmelse med befintlig nationell lagstiftning och relevanta internationella instrument såsom Förenta nationernas havsrättskonvention (Unclos) samt lokala och regionala avtal.
g) Bevarande av och prioritet åt de särskilda behoven inom småskaligt fiske och försörjningsfiske.
2. Dessa vägledande principer bör bidra till en hållbar och ansvarsfull utveckling av levande resurser inom inlandsfisket, fisket till havs och vattenbruket samt till att optimera sektorns nytta för nuvarande och kommande generationer genom ökade investeringar, kapacitetsuppbyggnad och förbättrat marknadstillträde.
Artikel 29 – Förmånstillgång
Parterna ska samarbeta för att se till att ekonomiskt stöd och andra former av stöd tillhandahålls för att förbättra fiskerianläggningarnas konkurrenskraft och produktionskapacitet, öka diversifieringen inom fiskebranschen och förbättra hamnanläggningarna.
Xxxxxxxxx XX – Havsfiske
Artikel 30 – Tillämpningsområde
Tillämpningsområdet för denna avdelning är användning, bevarande och förvaltning av fiskeresurser till havs i syfte att optimera fiskets nytta för ESA-regionen genom investeringar, kapacitetsuppbyggnad och förbättrat marknadstillträde.
Artikel 31 – Mål
Målen för samarbetet är följande:
a) Stärka samarbetet i syfte att säkerställa en hållbar användning och förvaltning av fiskeresurser som en fast grund för regional integration, med tanke på de överlappande och vandrande arter som delas av ö- och kuststaterna, och med tanke på att ingen enskild ESA- stat har förmågan att säkerställa resursens hållbarhet.
b) Ombesörja en rättvisare fördelning av behållningen från fiskerisektorn.
c) Säkerställa verkningsfull övervakning, kontroll och bevakning som krävs för att bekämpa olagligt, oredovisat och oreglerat fiske.
Artikel 32 – Samarbetsområden
1. För att uppnå målen för samarbete inom havsfiskerisektorn enligt de angivna principerna kommer samarbetet att omfatta förvaltning och bevarande av fiskeresurser, förvaltning av fartyg och former för omhändertagande av fångsten, finansiella och handelspolitiska åtgärder samt utveckling av fiske och fiskeriprodukter och vattenbruk till havs.
2. EG-parten kommer att bidra till att mobilisera resurser för genomförande av de angivna samarbetsområdena på nationell och regional nivå, inbegripet stöd till regional kapacitetsuppbyggnad. Vidare kommer EG-parten att bidra till åtgärder som beskrivs i avsnittet om finansiella och handelspolitiska åtgärder samt till infrastrukturutveckling som särskilt rör fiske och vattenbruk till havs.
a) Förvaltning och bevarande av fiskeresurser
1. Försiktighet ska iakttas vid fastställande av vilka nivåer som utgör hållbara fångster, fiskekapacitet och andra förvaltningsstrategier i syfte att undvika eller motverka icke önskvärda resultat såsom överkapacitet och överfiskning, samt icke önskvärda följder för ekosystem och småskaligt fiske.
2. Varje ESA-stat får vidta lämpliga åtgärder, inbegripet säsongsbundna restriktioner och restriktioner för viss utrustning, för att skydda sina territorialvatten och säkerställa det småskaliga fiskets och kustfiskets hållbarhet.
3. Parterna kommer att främja alla de berörda staternas medlemskap i IOTC (Indian Ocean Tuna Commission) och andra relevanta fiskeorganisationer. Dessa länder bör tillsammans med EG-parten samordna åtgärder för att säkerställa förvaltning och bevarande av alla
fiskarter, inbegripet tonfisk och liknande resurser, och underlätta vetenskaplig forskning på området.
4. Om det finns ett otillräckligt vetenskapligt underlag för den behöriga nationella förvaltningsmyndigheten att fastställa gränser och målnivåer för hållbara fångster i en ESA- stats exklusiva ekonomiska zon, ska båda parter i samråd med den behöriga nationella myndigheten och IOTC, och i förekommande fall andra regionala fiskeorganisationer, stödja sådana vetenskapliga analyser.
5. Parterna är eniga om att vidta lämpliga åtgärder när en ökad insats leder till fångster som är större än den målnivå för hållbarhet som fastställts av den behöriga nationella myndigheten.
6. För att bevara och förvalta överlappande och starkt vandrande fiskbestånd ska EG-parten och ESA-staterna se till att fartyg med deras flagg följer relevanta nationella, regionala och lokala fiskeförvaltningsåtgärder och därtill hörande nationella lagar och bestämmelser.
b) Förvaltning av fartyg och former för omhändertagande efter fångst
1. Bestämmelser för förvaltning av fartyg och omhändertagande efter fångst från IOTC och andra relevanta regionala fiskeorganisationer kommer att iakttas. ESA-staterna och EG- parten ska ange minimivillkor för övervakning, kontroll och bevakning av EG-partens fiskefartyg som verkar i ESA-staternas vatten, vilket bör innefatta följande:
i) Ett fartygsövervakningssystem (VMS) kommer att inrättas för alla ESA-stater, och alla ESA-stater kommer att använda kompatibla fartygsövervakningssystem. De ESA-stater som inte har något fartygsövervakningssystem kommer att få assistans från EG-parten för att ta i drift ett kompatibelt VMS-system.
ii) Förutom ett obligatoriskt kompatibelt fartygsövervakningssystem kommer alla ESA- stater att i samarbete med EG-parten ta fram andra arrangemang för att säkerställa verkningsfull övervakning, kontroll och bevakning, och EG-parten kommer att stödja att ESA- staterna tar sådana system i bruk och bistå vid driften av dem.
iii) Parterna ska ha rätt att placera ut observatörer, både i nationella och internationella vatten, och förfarandena för utplaceringen av observatörer ska vara tydligt reglerade. Observatörer ska avlönas av de nationella regeringarna, men alla kostnader ombord ska betalas av fartygets ägare. EG-parten kommer att bära kostnaderna för utbildning av observatörer.
iv) Gemensamma system för redovisning av fiske kommer att tas fram och användas i hela regionen, med fastlagda minimivillkor för redovisning.
v) Alla fartyg som lossar eller lastar om sin fångst i en ESA-stat ska göra detta i hamnar eller ytterhamnsområden. Ingen omlastning ska tillåtas till havs, utom på särskilda villkor i överensstämmelse med tillämpliga bestämmelser från de relevanta regionala fiskeövervakningsorganisationerna. Båda parter ska samarbeta för att modernisera lossnings- och omlastningsinfrastrukturen i ESA-staternas hamnar, inbegripet kapacitet till utvecklingen av fiskprodukter.
vi) Alla fartyg ska sträva efter att utnyttja ESA-staternas anläggningar och använda lokala förnödenheter.
vii) Redovisning av fångst som kastas överbord ska vara obligatorisk. Prioritet bör ges åt hur man kan undvika att fångst kastas överbord genom att använda selektiva fiskemetoder i enlighet med IOTC:s och relevanta regionala fiskeorganisationers principer. I möjligaste mån ska bifångst föras i land.
2. Parterna är eniga om att samarbeta för att utveckla och genomföra nationella och regionala utbildningsprogram för medborgare i ESA-staterna för att underlätta för dem att effektivt delta i fiskerisektorn. I de fall där EG-parten har förhandlat fram bilaterala fiskeavtal ska anställning av medborgare i ESA-staterna uppmuntras. Internationella arbetsorganisationens (ILO) deklaration om grundläggande principer och rättigheter på arbetet ska gälla såsom lag för de sjömän som mönstrar på gemenskapsfartygen.
3. Båda parter ska göra samordnade ansträngningar för att förbättra metoderna att förebygga, avskräcka och undanröja olagligt, oreglerat och oredovisat fiske och för detta
ändamål vidta lämpliga åtgärder. Fiskefartyg som medverkar i olagligt, oreglerat och oredovisat fiske bör beslagtas och ägarna åtalas och fartygen bör inte tillåtas fiska igen i ESA-staternas vatten, om inte tillstånd på förhand har utverkats av både flaggstaten och de berörda ESA-staterna samt i förekommande fall från de relevanta regionala fiskeövervakningsorganisationerna.
c) Finansiella och handelspolitiska åtgärder och utveckling
Avdelning III – Utveckling av inlandsfiske och vattenbruk
Artikel 33 – Tillämpningsområde
Denna avdelnings tillämpningsområde är utveckling av inlandsfiske, kustfiske och vattenbruk i ESA-regionen när det gäller kapacitetsuppbyggnad, tekniköverföring, sanitära och fytosanitära krav, investeringar och investeringsfinansiering, miljöskydd samt ramar för lagstiftning och föreskrifter.
Artikel 34 – Mål
Artikel 35 – Samarbetsområden
1. Samarbetsområdena ska inbegripa EG-partens bidrag till följande:
a) Kapacitetsuppbyggnad och utveckling av exportmarknaden
i) Kapacitetsuppbyggnad inom industriell och hantverksmässig produktion, behandling och produktdiversifiering som stärker konkurrenskraften för regionens inlandsfiske och vattenbruk. Detta kan bland annat uppnås genom inrättandet av forsknings- och utvecklingscentra (FoU) för utveckling av vattenbruk för kommersiella fiskodlingar.
ii) Kapacitetsuppbyggnad för förvaltningen av exportmarknadskedjor, inbegripet införande och förvaltning av certifieringssystem för enskilda produktsortiment samt marknadsföring, ökat mervärde och minskade förluster efter fångst när det gäller fiskeprodukter.
iii) Ökning av kapaciteten i regionen, bland annat genom förbättrade behöriga myndigheter, branschorganisationer för handlare och fiskare i syfte att delta i fiskehandel med EG-parten och i utbildningsprogram för produktutveckling och varumärkning.
b) Infrastruktur
i) Utveckling och förbättring av infrastruktur för inlandsfiske och vattenbruk.
ii) Enklare tillgång till finansiering av infrastruktur, inklusive alla former av utrustning.
c) Teknik
i) Bidrag till utvecklingen av teknisk kapacitet, inbegripet främjandet av mervärdesskapande teknik exempelvis genom överföring av fisketeknik från EG-parten till ESA-staterna.
ii) Utbyggnad av regionens kapacitet för fiskeförvaltning, exempelvis genom forskning och system för uppgiftsinsamling eller bidrag till lämplig fångstteknik och omhändertagande efter fångst.
d) Lagstiftning och föreskrifter
i) Stöd till utveckling av lagstiftning om inlandsfiske och vattenbruk samt system för övervakning och kontroll på detta område.
ii) Stöd till ESA-staterna vid utveckling av lämpliga immaterialrättsliga lagar och föreskrifter samt kapacitetsuppbyggnad för tillämpningen av dessa i internationell handel.
iii) Miljömärkning och immaterialrättsligt skydd.
e) Investeringar och finansiering
i) Främjande av samriskföretag och andra former av blandad investering mellan berörda parter i ESA-staterna och EG-parten, exempelvis genom inrättande av mekanismer för att kartlägga investerare åt samriskföretag inom inlandsfiske och vattenbruk.
ii) Medverkan till kredittillgång för utveckling av små och medelstora företag samt inlandsfiske i industriell skala.
f) Socioekonomiska åtgärder och fattigdomsbekämpning
i) Främjandet av små och medelstora fiskeriföretag, fiskerianläggningar och fiskhandel genom att ESA-staternas kapacitet att delta i handeln med EG-parten byggs upp.
ii) Uppmuntran till marginaliserade gruppers deltagande i fisket, exempelvis genom främjandet av jämställdhet i fisket och utvecklingen av kapaciteten hos kvinnor som är aktiva i fiskebranschen, liksom andra missgynnade grupper med potential att engagera sig inom fisket för en hållbar socioekonomisk utveckling.
Kapitel IV – Ekonomiskt samarbete och utvecklingssamarbete Avdelning I – Allmänna bestämmelser
Artikel 36 – Allmänna bestämmelser
1. Parterna är eniga om att inrikta sig på utvecklingsbehoven i ESA-staterna i syfte att främja långsiktig tillväxt i ESA-regionen, öka produktionen och utbudskapaciteten i de berörda länderna, uppmuntra till strukturomvandlingar och ökad konkurrenskraft i ekonomierna, diversifiering, mervärde och stöd till regional integration.
2. Parterna förbinder sig att samarbeta för att underlätta tillämpningen av detta avtal och stödja regional integration och utvecklingsstrategier. Parterna är eniga om att samarbetet ska grundas på ESA-staternas strategi för utvecklingssamarbete och den överenskomna utvecklingsmatrisen. Matrisen bifogas som bilaga IV till detta avtal. ESA-staternas strategi för utvecklingssamarbete och utvecklingsmatrisen ska regelbundet ses över i enlighet med bestämmelserna i kapitel VI om undvikande och lösning av tvister samt institutionella, allmänna och slutliga bestämmelser. Samarbetet ska mätas mot bakgrund av gemensamt överenskomna riktmärken, som ska utarbetas, antas och bifogas detta avtal. Samarbetet ska bestå av både ekonomiskt och icke-ekonomiskt stöd till ESA-regionen.
3. Finansieringen av utvecklingssamarbetet mellan ESA-regionen och EG-parten till stöd för genomförandet av detta avtal ska ske inom ramen för de bestämmelser och relevanta förfaranden som anges i Cotonou-avtalet, särskilt Europeiska utvecklingsfondens programplaneringsförfaranden inom EU:s successiva budgetramar under avtalets giltighetstid och inom ramen för relevanta instrument som finansieras av Europeiska unionens allmänna budget. Med hänsyn till de nya utmaningar som följer av den förstärkta regionala integrationen och konkurrensen på de globala marknaderna, är parterna överens om att genomförandet av avtalet om ekonomiskt partnerskap ska prioriteras.
4. Parterna ska samarbeta för att mobilisera resurser utöver EU:s budgetramar, från EU- medlemsstater och andra givare, särskilt genom att utvidga Aid for Trade-åtaganden, särskilt behoven när det gäller stöd och anpassningskostnader i avtalet om ekonomiskt partnerskap.
De program och projekt som föreslås för finansiering ska utarbetas gemensamt och baseras på detaljerade kostnadsberäkningar i en utvecklingsmatris.
5. Tillräckliga resurser ska mobiliseras på en förutsägbar, läglig och hållbar grund, bland annat genom bidrag och förmånliga lån som baseras på utvecklingsmatrisen. Europeiska gemenskapen ska bidra till dessa ansträngningar enligt dess internationella åtagande att öka det officiella utvecklingsbiståndet. Parterna är överens om att övervaka och samordna användningen av dessa resurser.
6. I linje med Parisförklaringen om biståndseffektivitet, är parterna överens om att använda och stödja nationella och/eller regionala överlämnandemekanismer, anslag eller tjänster för att kanalisera och samordna resurser för genomförandet av avtalet om ekonomiskt partnerskap. Parterna ska därför stödja inrättandet av en fond för avtalet om ekonomiskt partnerskap, vilken ska förvalta resurserna inom ramen för avtalet. Parterna är också överens om att allt överlämnande av bistånd som härrör från samarbetet enligt detta avtal ska ske i överensstämmelse med Parisförklaringen om biståndseffektivitet.
7. De handelsrelaterade frågor som ska behandlas i det heltäckande avtalet om ekonomiskt partnerskap ska bli föremål för utvecklingssamarbete enligt denna artikel och med hänsyn tagen till Parisförklaringen om biståndseffektivitet.
8. Parterna är överens om att övervakningen av avtalet om ekonomiskt partnerskap, utifrån de överenskomna indikatorerna, måste inriktas på alla aspekter på avtalet, bland annat resultaten på nationell nivå och på nivån för regional integration och utvecklingsstrategier, såväl som de institutionella arrangemangens effektivitet och strävanden att uppnå målen med biståndseffektivitet, inbegripet säkerställandet av resursernas förutsägbarhet.
9. Utan att detta påverkar tillämpningen av artikel 95.4 i Cotonou-avtalet, är parterna överens om att det granskningsförfarande som ingår kommer att vara ett tillfälle för parterna att se över sina resultat, begränsningar och hur man ska gå vidare med de strategier för utvecklingssamarbete som föreskrivs i avtalet.
Artikel 37 – Mål
1. Det ekonomiska samarbetet och utvecklingssamarbetet ska syfta till att stärka konkurrenskraften i ESA-staternas ekonomier, bygga upp utbudskapaciteten och göra det möjligt för de avtalsslutande ESA-staterna att smidigt genomföra avtalet.
Artikel 38 – Tillämpningsområde
1. Parterna ska inom ramen för avtalet om ekonomiskt partnerskap ställa upp utvecklingsmål som är speciella för ESA-regionen och som behövs för en framgångsrik regional integration inom de områden och sektorer som anges i denna artikel.
2. Följande områden kommer att omfattas av samarbetet:
a) Regionalt samarbete och regional integration för att säkra samarbete mellan regionerna i alla sektorer.
b) Handelspolitik och handelsregleringar för att bistå ESA-staterna så att de kan delta mer effektivt i handelsförhandlingar, genomföra internationella handelskonventioner, handelsrelaterad lagstiftning och lagstiftningsreformer, osv.
c) Utveckling av handeln som särskilt ska omfatta utveckling av näringslivet och verksamhet inriktad på att förbättra systemen för informationshantering, partnerskap, sammanlänkningar, samriskföretag och utbyte av information och erfarenheter, tillgång till krediter och investeringsfinansiering, främjande av handel och marknadsutveckling, institutionellt stöd samt stöd till handel med tjänster, inklusive finansiella tjänster.
d) Handelsrelaterad infrastruktur, inklusive transport, energi och vatten.
e) Uppbyggnad av produktionskapacitet i relevanta sektorer i ESA-ekonomierna.
f) Forskning och utveckling, innovation och tekniköverföring.
g) Handelsrelaterade anpassningskostnader, bland annat kostnader för omstrukturering och sociala kostnader som uppstår genom minskningar av produktionen i företag i sektorer med konkurrerande import samt förlust av skattintäkter beroende på lägre tullavgifter.
h) Jämställdhetsintegrering.
i) Ett ökat inflytande för lokalsamhällena, bland annat social och kulturell utveckling.
j) Ett införlivande av miljöfrågorna i handel och utveckling.
3. Samarbetet ska särskilt inriktas på följande områden:
a) Utveckling av den privata sektorn, särskilt industriutveckling, mikroföretag, små och medelstora företag, gruv- och mineralsektorn samt turism.
b) Utveckling av infrastruktur, särskilt i sektorerna för transport, energi och informations- och kommunikationsteknik.
c) Naturresurser och miljö, inklusive vattenresurser och biologisk mångfald.
d) Jordbruk.
e) Fiske.
f) Tjänster inklusive turism.
g) Handelsrelaterade frågor, närmare bestämt investeringar, konkurrens, immateriella rättigheter, handelslättnader och statistik.
Avdelning II – Utveckling av den privata sektorn
Artikel 39 – Tillämpningsområde och mål
1. Parterna erkänner vikten av samarbete för att utveckla ESA-regionens privata sektor, som är den främsta motorn för att skapa välstånd och en fördelaktig miljö som gynnar investeringar och tillväxt. Gemenskapsstödet och samarbetet ska ta hänsyn till ESA-staternas ekonomiska struktur och deras prioriteter när det gäller förstärkning av produktionskapaciteten och mervärdesskapande samt tillämpningen av produktions-, marknadsförings-, distributions- och transportfunktioner (PMDT) för att förbättra utbudskapacitet och konkurrenskraft.
2. Samarbetet inom utvecklingen av den privata sektorn ska bland annat omfatta ökade investeringar, förbättrad industriell utveckling och konkurrenskraft, mikroföretag, utveckling av små och medelstora företag, av gruv- och mineralsektorn och av turismen, såväl som andra produktiva sektorer som direkt eller indirekt omfattas av detta avtal.
Artikel 40 – Investeringar
1. Parterna erkänner vikten av investeringar. Målen inom detta område är att
a) skapa en miljö som gynnar en hållbar och rättvis ekonomisk utveckling i ESA-staterna genom investeringar, bland annat utländska direktinvesteringar (green field eller portfolio), tekniköverföring, kapacitetsuppbyggnad och institutionellt stöd från EG-parten,
b) tillhandahålla ett fördjupat samarbete med institutioner och förmedlande organisationer som sysslar med främjandet av investeringar i Europeiska gemenskapen, inbegripet Centrum för företagsutveckling (CDE), och ESA-staterna genom bland annat företagsdialog, samarbete och partnerskap,
c) Stödja, genom lämpliga instrument, främjandet av investeringar i ESA-regionen, inklusive inrättandet av en ram för finansiering och bistånd till ekonomiska utvecklingsprogram i ESA- staterna,
d) stärka och bygga upp kapaciteten för institutioner inom privat utveckling, såsom investeringsfrämjande organ, handelskammare, föreningar och inhemska utvecklingsorganisationer i enskilda ESA-stater och i regionen som helhet i syfte att underlätta tillväxten av en dynamisk privat sektor, och
e) utveckla ett rättsligt regelverk som stöder investeringar från båda parterna, i syfte att främja och skydda investeringar och arbeta för harmoniserade och förenklade förfaranden och administrativ praxis.
Samarbetsområden
2. Om inte annat följer av bestämmelserna i artikel 36 är parterna överens om att samarbeta och stödja varandra genom att
a) stödja riktlinjer och strategier för investeringar som bidrar till skapandet och upprätthållandet av ett förutsägbart och säkert investeringsklimat,
b) stödja politiska reformer, utveckling av mänskliga resurser, uppbyggnad av institutionell kapacitet eller andra former av institutionellt stöd för att stärka kapaciteten hos privata finansiella och icke-finansiella intermediärer, främja och underlätta investeringar samt göra insatser för att öka företagens konkurrenskraft,
c) uppmuntra partnerskap mellan EU:s och ESA-staternas privata sektorer och samriskföretag för att främja investeringar, riskvilligt kapital till nyetableringar samt tekniköverföring,
d) stödja ESA-staterna i deras ansträngningar att locka till sig finansiering, särskilt privat finansiering, för investeringar i infrastruktur och intäktsgenererande infrastruktur av särskilt stor betydelse för den privata sektorn, speciellt för små och medelstora företag,
e) stödja utvecklingen av lagstiftningskapaciteten,
f) förbättra ESA-företagens tillgång till investeringsfinansiella instrument i EU som till exempel Europeiska investeringsbanken (EIB),
g) inrätta finansiella instrument som är anpassade till de små och medelstora företagen i ESA-regionen,
h) säkerställa att riskförsäkring i ökad utsträckning ställs till förfogande och utnyttjas för att minska riskerna och därigenom öka investerarnas förtroende för ESA-staterna, och
i) erbjuda garantier och bistå med garantifonder som täcker riskerna vid kvalificerade investeringar.
Artikel 41 – Industriell utveckling och konkurrenskraft
1. Parterna erkänner vikten av samarbete inom industriell utveckling och konkurrenskraft.
Målen inom detta område är att
a) underlätta etablering, utveckling, omstrukturering och modernisering av de avtalsslutande ESA-staternas industri och samtidigt främja konkurrenskraft och livskraftig och balanserad tillväxt, med hänsyn tagen till miljöskydd, hållbar utveckling och ökat ekonomiskt inflytande, samt
Samarbetsområden
2. Om inte annat följer av bestämmelserna i artikel 36 är parterna överens om att samarbeta och stödja varandra genom att
a) främja utvecklingen av verksamhet inom framställning, marknadsföring, distribution och transport av produkter,
b) överföra teknik, kunskaper och resultat av forskning och utveckling,
c) stödja ESA-staternas finansiella institutioner och utvecklingen av kapitalmarknaden i syfte att förbättra den privata sektorns tillgång till både kortsiktig och långsiktig finansiering,
d) bygga upp kapaciteten i den privata och offentliga sektorn,
e) uppmuntra till partnerskap, sammanlänkningar och samriskföretag mellan ekonomiska operatörer i EU och i ESA-staterna, och
f) främja och stärka innovation, diversifiering och värdehöjande produktutveckling och produktkvalitet.
Artikel 42 – Mikroföretag, små och medelstora företag
1. Parterna erkänner vikten av samarbete när det gäller mikroföretag och små och medelstora företag. Målen inom detta område är att
a) främja ett gynnsamt klimat för utvecklingen av mikroföretag och små och medelstora företag, så att dessa kan locka till investeringar, och
b) hjälpa mikroföretagen och de små och medelstora företagen att anpassa sig till liberaliseringen av handeln.
Samarbetsområden
2. Om inte annat följer av bestämmelserna i artikel 36 är parterna överens om att samarbeta och stödja varandra på följande områden:
a) Kapacitetsuppbyggnad och institutionellt stöd.
b) Utveckling och överföring av teknik, innovation, informationsutbyte, nätverk och marknadsföring.
c) Utveckling av databaser för mikroföretag och små och medelstora företag.
d) Tillgång till finansiering.
e) Uppmuntran till partnerskap, sammanlänkningar och samriskföretag mellan ekonomiska operatörer i EU och i ESA-staterna.
f) Främjande av handel och investeringar.
g) Förstärkning av värdekedjor.
h) Främjande av diversifiering och värdeökning.
Artikel 43 – Gruv- och mineralsektorn
1. Parterna erkänner vikten av samarbete vid utveckling och förvaltning av gruv- och mineralsektorn. Målen inom detta område är att
a) skapa en miljö som gynnar investeringar i sektorn,
b) främja ökat mervärde och miljövänlig teknik i gruvproduktionsprocesserna, och
c) säkra medverkan av lokalsamhällena.
Samarbetsområden
2. Om inte annat följer av bestämmelserna i artikel 36 är parterna överens om att samarbeta och stödja varandra på följande områden:
a) Kapacitetsuppbyggnad och institutionellt stöd till utforskning, exploatering och marknadsföring av mineraler.
b) Informationsutbyte.
c) Uppmuntran till partnerskap, sammanlänkningar och samriskföretag mellan ekonomiska operatörer i EU och i ESA-staterna.
d) Förbättring av hälso- och säkerhetsstandarder i gruvindustrin.
e) Överföring av teknik, kunskaper, innovation och resultat av forskning och utveckling.
f) Insatser för att minska sårbarheten vid ett beroende av mineralexport.
Artikel 44 – Utveckling av turismen
1. Parterna erkänner vikten av samarbete inom utvecklingen av turism. Målen inom detta område är följande:
a) Utveckling och förstärkning av en konkurrenskraftig turistnäring som ska tjäna som motor för tillväxt och ekonomiskt inflytande, sysselsättning och utlandsvaluta.
b) Förstärkning av samspelet mellan turism och andra sektorer av ekonomin.
c) Bevarande, skydd och främjande av turistattraktioner med anknytning till natur, historia och kultur, och samtidigt tillvarata lokalsamhällenas integritet och intressen, särskilt i landsbygdsområden.
Samarbetsområden
2. Om inte annat följer av bestämmelserna i artikel 36 är parterna överens om att samarbeta och stödja varandra genom att
a) inrätta strategiska allianser som engagerar offentliga, privata och lokala gemenskapsintressen för att säkra en hållbar utveckling av turismen,
b) främja partnerskap, kunskapsutbyte och gemensamma insatser på områden som utveckling av produkter, marknader och ekoturism,
c) bygga upp kapacitet inom mänskliga resurser, förbättring av tjänstestandarder och institutionella strukturer, samt
d) samarbeta regionalt inom marknadsföring av turism.
Avdelning III – Infrastruktur
Artikel 45 – Tillämpningsområde och mål
1. Parterna erkänner vikten av samarbete vid utveckling och förvaltning av infrastruktur, som ett sätt att övervinna begränsningar på utbudssidan och stärka regional integration.
2. Gemenskapens stöd och medverkan vid utvecklingen av infrastrukturen ska ta hänsyn till de prioriterade utvecklingsområden som beskrivs i ESA-staternas respektive nationella och regionala utvecklingsprogram.
Artikel 46 – Transporter
1. Parterna erkänner vikten av samarbete inom utveckling och förvaltning av transporter.
Målen inom detta område är att
a) utveckla, omstrukturera, restaurera, uppgradera och modernisera ESA-regionens transportsystem på en hållbar grund, och
Samarbetsområden
2. Om inte annat följer av bestämmelserna i artikel 36 är parterna överens om att samarbeta och stödja varandra på följande områden:
a) Förbättrad förvaltning av transportsystemen.
b) Förbättring och utveckling av infrastrukturen på alla nivåer, inklusive utvecklingen av intermodala infrastrukturnätverk.
c) Kapacitetsuppbyggnad inom mänskliga resurser, förbättring av tjänstestandarder och institutionella strukturer.
d) Utveckling och överföring av teknik, innovation, informationsutbyte, nätverk och marknadsföring.
e) Främjande av partnerskap, sammanlänkningar och samriskföretag mellan ekonomiska operatörer i EU och i ESA-staterna.
f) Förbättring av säkerheten och tillförlitligheten i transportsektorn, inklusive hantering av farligt gods och nödinsatser.
g) Stöd till utvecklingen av regional transportpolitik.
Artikel 47 – Energi
1. Parterna erkänner vikten av samarbete inom energisektorn som ett verktyg för att öka ESA-ekonomiernas konkurrenskraft på regional och global nivå. Målen inom detta område är att
a) förbättra ESA-staternas tillgång till moderna, effektiva, tillförlitliga, diversifierade, hållbara och förnybara källor till ren energi till konkurrenskraftiga priser,
b) förbättra produktion, distribution och förvaltningskapacitet när det gäller energi på nationell och regional nivå, och
c) främja regionalt energisamarbete.
Samarbetsområden
2. Om inte annat följer av bestämmelserna i artikel 36 är parterna överens om att samarbeta och stödja varandra genom att
a) stärka produktions- och distributionskapaciteten när det gäller befintliga energikällor, särskilt vattenkraft, petroleum och biomassa,
b) utvidga och diversifiera energiutbudet för att inkludera andra potentiella energikällor som är socialt och miljömässigt godtagbara och som minskar oljeberoendet,
c) stödja utvecklingen av energiinfrastruktur, bland annat i landsbygdsområden,
d) stödja utarbetandet av lämpliga rättsliga och politiska reformer på energiområdet, bland annat försäljning och privatisering,
e) främja regional sammanlänkning och samarbete när det gäller produktion och distribution av energi,
f) bygga upp kapacitet inom mänskliga resurser, förbättra förvaltning, tjänstestandarder och institutionella strukturer,
g) stödja skapandet en miljö som lockar till sig investeringar i sektorn,
h) utveckla och överföra teknik, resultat av forskning och utveckling, innovation, informationsutbyte, utveckling av databaser och nätverk, samt
Artikel 48 – Informations- och kommunikationsteknik (IKT)
1. Parterna erkänner vikten av samarbete vid utveckling av informations- och kommunikationsteknik som en nyckelsektor i det moderna samhället för att främja konkurrenskraft, innovation och en smidig övergång till informationssamhället. Målsättningen på detta område är att utveckla IKT-sektorn och främja dess bidrag till andra socioekonomiska sektorer.
Samarbetsområden
2. Om inte annat följer av bestämmelserna i artikel 36 är parterna överens om att samarbeta och stödja varandra genom att
a) underlätta förbindelser på nationell, regional och global nivå,
b) sprida ny informations- och kommunikationsteknik,
c) stödja utvecklingen av ramverk för lagstiftning och bestämmelser inom IKT,
d) utveckla och överföra teknik, innovation, informationsutbyte, nätverk och marknadsföring,
e) bygga upp kapacitet inom mänskliga resurser, förbättra tjänstestandarder och institutionella strukturer,
f) uppmuntra till partnerskap, sammanlänkningar och samriskföretag mellan ekonomiska operatörer i EU och i ESA-staterna, och
g) främja och stödja utvecklingen av nischmarknader för IKT-tjänster.
Avsnitt IV – Naturresurser och miljö Artikel 49 – Tillämpningsområde och mål
1. Parterna erkänner vikten av samarbete när det gäller hållbar förvaltning av naturresurser och miljö. Samarbetet på detta område ska ta hänsyn till ESA-staternas differentierade och gränsöverskridande behov.
2. Samarbetet inom naturresurser och miljö ska omfatta naturtillgångar, inklusive vattenresurser, miljö och biologisk mångfald och verka för ett bättre samspel mellan handel och miljö. Samarbetet ska också omfatta stöd till genomförandet av internationella avtal, konventioner och fördrag på miljöområdet.
Artikel 50 – Vattenresurser
1. Parterna erkänner vikten av samarbete vid utvecklingen av vattenresurser (inklusive bevattning, vattenkraft och vattenförsörjning) för att förbättra befolkningens utkomstmöjligheter. Målen inom detta område är följande:
a) Hållbar utveckling och förvaltning av vattenresurserna i regionen.
b) Regionalt samarbete för ett hållbart utnyttjande av de gränsöverskridande vattenresurserna.
Samarbetsområden
2. Om inte annat följer av bestämmelserna i artikel 36 är parterna överens om att samarbeta och stödja varandra genom att
a) utveckla infrastrukturen när det gäller vattenresurserna i regionen,
b) stödja utvecklingen av rättsliga regelverk,
c) främja en integrerad förvaltning av vattenresurserna,
d) bygga upp kapacitet inom mänskliga resurser, förbättra tjänstestandarder, förvaltning av vattenresurser och institutionella strukturer,
e) uppmuntra och underlätta partnerskap, sammanlänkningar, regionala vattenpartnerskap och samriskföretag mellan ekonomiska operatörer i EU och ESA-staterna,
f) utveckla, överföra och tillämpa teknik, forskning och utveckling, innovation, informationsutbyte och nätverk,
g) kontrollera vattenföroreningar, rening och bevarande, rening av avloppsvatten och avloppshantering, samt
h) främja hållbara bevattningssystem.
Artikel 51 – Miljö
1. Parterna erkänner vikten av samarbete när det gäller miljöskydd och hållbar förvaltning av miljön, liksom genomförandet av en handelsrelaterad miljöpolitik. Målen inom detta område är att
a) skydda, återupprätta och bevara miljön och den biologiska mångfalden inom flora, fauna och mikrobiella genetiska resurser, inklusive deras ekosystem,
b) utveckla ny ESA-industri med anknytning till miljön, och
c) minska miljöförstöringen, inklusive luftföroreningar och ökenspridning.
Samarbetsområden
2. Om inte annat följer av bestämmelserna i artikel 36 är parterna överens om att samarbeta och stödja varandra genom att
a) stödja genomförandet av internationella avtal, konventioner och fördrag på miljöområdet,
b) stärka och främja hållbara system för miljöförvaltning,
c) hållbart utnyttja biologisk mångfald, skogsbruk och resurser när det gäller vilda djur och växter,
d) stärka rättsliga och institutionella regelverk och kapaciteten att utveckla, genomföra, förvalta och verkställa lagar, bestämmelser, standarder och handlingsprogram på miljöområdet,
e) bygga upp kapacitet inom mänskliga resurser och institutionella strukturer så att kraven inom miljö och biologisk mångfald kan uppfyllas,
f) uppmuntra till partnerskap, sammanlänkningar och samriskföretag mellan ekonomiska operatörer i EU och i ESA-staterna, och
g) lindra följderna av naturkatastrofer, förhindra miljökatastrofer och förlust av biologisk mångfald,
h) utveckla och anpassa, överföra och tillämpa teknik, resultat av forskning och utveckling och innovation,
i) skydda och förvalta resurser i kust- och havsmiljö samt inhemska, domesticerade och vilda biologiska resurser,
j) stödja utvecklingen av alternativa miljövänliga verksamheter och utkomstmöjligheter,
k) stödja produktion av och handel med varor och tjänster för vilka miljömärkning är viktig,
l) utbyta information och bilda nätverk när det gäller produkter och produktkrav när det gäller tillverkningsprocesser, transport, marknadsföring och märkning,
m) stödja utvecklingen av infrastrukturer för miljövänliga produkter,
n) integrera lokalsamhällena i förvaltningen av biologisk mångfald, skogsbruk och vilda djur och växter,
o) ordna avfallshantering och omhändertagande av industriellt och giftigt avfall, samt
p) förvalta på ett hållbart sätt skogar och liknande resurser.
Artikel 52 – Finansiella åtaganden
1. EG-parten ska ställa finansiellt stöd till förfogande för ESA-staterna så att de kan medverka till att genomföra program och projekt som ska utarbetas inom de samarbetsområden som anges i detta avtal, i relevanta kapitel och enligt den detaljerade utvecklingsmatrisen.
2. Parterna är överens om att inrätta adekvata gemensamma institutionella arrangemang för att effektivt övervaka genomförandet av utvecklingssamarbetet enligt detta avtal. Sådana arrangemang ska inbegripa inrättandet av en gemensam utvecklingskommitté.
Kapitel V – Områden för framtida förhandlingar
Artikel 53 – Framtida förhandlingar
Med utgångspunkt i Cotonou-avtalet och med beaktande av de framsteg som gjorts när det gäller att förhandla fram ett heltäckande ekonomiskt partnerskapsavtal, är parterna eniga om att enligt artikel 3 och med sikte på ett fullständigt och heltäckande ekonomiskt partnerskapsavtal fortsätta förhandlingarna på följande områden:
a) Tullar och handelslättnader.
b) Kvarstående handels- och marknadstillträdesfrågor, även ursprungsregler och andra närbesläktade frågor, handelspolitiska skyddsinstrument, inklusive de yttersta randområdena.
c) Tekniska handelshinder samt sanitära och fytosanitära åtgärder.
d) Handel med tjänster.
e) Handelsrelaterade frågor, närmare bestämt
i) konkurrenspolitik,
ii) investeringar och utveckling av den privata sektorn,
iii) handel, miljö och hållbar utveckling,
iv) immateriella rättigheter, och
v) öppenhet vid offentlig upphandling.
f) Jordbruk.
g) Löpande betalningar och kapitalrörelser.
h) Utvecklingsfrågor.
i) Samarbete och dialog om sunt styrelseskick när det gäller skatter och rättsliga frågor.
j) Ett välutvecklat tvistelösningsförfarande och institutionella arrangemang.
Kapitel VI – Förebyggande och lösning av tvister samt institutionella, allmänna och slutliga bestämmelser
Avdelning I – Förebyggande och lösning av tvister
Artikel 54 – Samråd
1. Parterna ska försöka lösa eventuella tvister om tolkningen och tillämpningen av detta avtal genom att inleda uppriktiga samråd i syfte att nå en gemensam lösning.
2. Samråd inleds genom att den ena parten sänder en skriftlig begäran till den andra parten med angivande av vilken åtgärd det är fråga om och de bestämmelser i avtalet som den anser att åtgärden strider mot.
3. Samråden ska hållas inom 40 dagar från den dag då begäran lämnas in. Samråden ska anses ha avslutats inom 60 dagar efter det att begäran om samråd lämnades in, om inte båda parterna är överens om att fortsätta samrådet. Samråden ska vara konfidentiella.
4. Samråd om brådskande ärenden, bland annat frågor som gäller lättfördärvliga varor eller säsongsvaror, ska genomföras inom 15 dagar efter det att begäran om samråd lämnades in och anses vara avslutade senast 30 dagar efter det att begäran om samråd lämnades in.
Artikel 55 – Tvistelösning
1. Om tvisten inte kan lösas genom samråd inom 60 eller 30 dagar i enlighet med artikel 54, får endera parten begära att tvisten löses genom skiljeförfarande. Varje part ska i detta syfte inom 30 dagar från ingivandet av begäran om skiljeförfarande utse en skiljeman och anmäla detta till den andra parten och till AEP-kommittén. I begäran om skiljeförfarande ska det anges vilken åtgärd det är fråga om och vilka bestämmelser i avtalet som den klagande parten anser att åtgärden strider mot. Om detta misslyckas, kan var och en av parterna be Permanenta skiljedomstolens generalsekreterare att utse den andra skiljemannen.
2. De två skiljemännen ska i sin tur inom 30 dagar utse en tredje skiljeman. Om detta misslyckas, kan var och en av parterna be Permanenta skiljedomstolens generalsekreterare att utse den tredje skiljemannen.
3. Om inte skiljemännen beslutar annat, ska det förfarande som tillämpas vara det som anges i de frivilliga bestämmelserna för skiljeförfarande från Permanenta skiljedomstolen för internationella organisationer och stater. Skiljemännen ska fatta beslut med enkel majoritet inom 90 dagar och i brådskande ärenden sträva efter att fatta beslut inom 60 dagar.
4. Varje part i tvisten ska vara skyldig att vidta de åtgärder som krävs för att verkställa skiljemännens avgörande. 5. Trots punkt 1 ska det förfarande som fastställs i artikel 98 i Cotonou-avtalet tillämpas vid tvister angående utvecklingsfinansieringssamarbete, i enlighet med Cotonou-avtalet.
Avdelning II – Allmänna undantag
Artikel 56 – Allmän undantagsklausul
Under förutsättning att åtgärderna inte tillämpas på ett sätt som skulle innebära en godtycklig eller oberättigad diskriminering mellan parterna i fall då likartade förhållanden råder, eller en förtäckt inskränkning av den internationella handeln, ska inget i detta avtal tolkas som ett hinder för EG-parten, ESA-staterna eller en avtalsslutande ESA-stat att anta eller genomföra åtgärder
a) som är nödvändiga för att skydda den allmänna moralen eller för att upprätthålla allmän ordning och säkerhet,
b) som är nödvändiga för att skydda människors, djurs eller växters liv eller hälsa,
c) som är nödvändiga för att säkerställa iakttagandet av lagar och andra författningar som inte är oförenliga med bestämmelserna i detta avtal, inklusive sådana åtgärder som hänför sig till
i) förhindrandet av bedrägliga eller olagliga förfaranden eller för att åtgärda bristande uppfyllelse av förpliktelser enligt ett kontrakt,
ii) skyddet av enskildas privatliv i samband med behandling och spridning av personuppgifter samt skyddet av sekretess för individuella register och konton,
iii) säkerhet,
iv) tullagstiftningens efterlevnad, eller
v) skydd av immateriella rättigheter,
d) som hänför sig till import eller export av guld eller silver,
e) som är nödvändiga för att skydda nationella skatter av konstnärligt, historiskt eller arkeologiskt värde,
f) som avser bevarandet av uttömliga naturtillgångar om sådana åtgärder tillämpas i samband med begränsningar beträffande inhemsk produktion eller konsumtion av varor, inhemskt tillhandahållande eller konsumtion av tjänster eller beträffande inhemska investerare,
g) som hänför sig till produkter framställda inom kriminalvården, eller
Artikel 57 – Undantag i säkerhetssyfte
1. Inget i detta avtal ska tolkas så att det
a) ålägger EG-parten eller en avtalsslutande ESA-stat att lämna upplysningar vars utlämnande de anser strida mot sina väsentliga säkerhetsintressen,
b) hindrar EG-parten eller en avtalsslutande ESA-stat från att vidta en åtgärd som de anser nödvändig för att skydda sina väsentliga säkerhetsintressen, där sådana åtgärder
i) avser klyvbara ämnen eller fusionsämnen eller ämnen ur vilka sådana ämnen kan framställas,
ii) avser ekonomisk verksamhet som utövas direkt eller indirekt för att försörja en militär inrättning,
iii) är knuten till tillverkning av eller handel med vapen, ammunition och krigsmateriel,
iv) avser offentlig upphandling som är absolut nödvändig för nationella säkerhets- eller försvarssyften, eller
v) vidtas i krigstid eller i andra kritiska lägen i de internationella relationerna.
c) hindrar EG-parten eller en avtalsslutande ESA-stat från att vidta åtgärder för att fullgöra de skyldigheter de har tagit på sig i syfte att bevara internationell fred och internationell säkerhet.
2. Parterna ska i största möjliga utsträckning underrätta varandra om åtgärder som vidtas enligt punkt 1 b och c och om deras upphörande.
Artikel 58 – Skatter
1. Inget i detta avtal eller i ordningar som antagits inom ramen för detta avtal ska tolkas så att det hindrar EG-parten eller en avtalsslutande ESA-stat från att vid tillämpning av relevanta bestämmelser i sin skattelagstiftning skilja mellan skattebetalare med skilda omständigheter, särskilt när det gäller bosättningsort eller den plats där deras kapital är investerat.
2. Inget i detta avtal eller i ordningar som antagits inom ramen för detta avtal ska tolkas så att det hindrar antagande eller verkställande av åtgärder som syftar till att förhindra skatteundandragande eller skatteflykt i enlighet med skattebestämmelser i dubbelbeskattningsavtal, andra arrangemang på skatteområdet eller nationell skattelagstiftning.
3. Inget i detta avtal ska påverka EG-partens eller en avtalsslutande ESA-stats rättigheter och skyldigheter enligt skattekonventioner. Vid bristande överensstämmelse mellan detta avtal och en skattekonvention, gäller konventionens bestämmelser.
Avdelning III – Institutionella, allmänna och slutliga bestämmelser
Artikel 59 – Sambandet mellan detta avtal och det heltäckande avtalet om ekonomiskt partnerskap
Vid bristande överensstämmelse mellan det heltäckande avtalet om ekonomiskt partnerskap och detta interimsavtal, gäller bestämmelserna i det heltäckande avtalet om ekonomiskt partnerskap.
Artikel 60 – Europeiska gemenskapens yttersta randområden
1. Med hänsyn till att Europeiska gemenskapens yttersta randområden och ESA-staterna ligger så nära varandra geografiskt och för att stärka de ekonomiska och sociala förbindelserna mellan dessa regioner ska parterna sträva efter att underlätta samarbetet mellan de yttersta randområdena och ESA-staterna inom alla områden som omfattas av detta avtal samt främja handel med varor och tjänster, investeringar samt transport- och kommunikationsförbindelser mellan dem.
2. När helst detta är möjligt ska också målen i punkt 1 eftersträvas genom att man uppmuntrar ESA-staterna och de yttersta randområdena att gemensamt delta i Europeiska gemenskapens ramprogram och särskilda program inom områden som omfattas av detta avtal.
3. EG-parten ska sträva efter att säkra samordning mellan de olika finansieringsinstrumenten inom Europeiska gemenskapens sammanhållnings- och utvecklingspolitik för att främja samarbete mellan ESA-staterna och Europeiska gemenskapens yttersta randområden inom de områden som omfattas av detta avtal.
Artikel 61 – Definition av parterna och fullgörande av skyldigheter
1. De avtalsslutande parterna i detta avtal ska vara Unionen Komorerna, Republiken Madagaskar, Republiken Mauritius, Republiken Seychellerna, Republiken Zambia och Republiken Zimbabwe, nedan kallade ESA-staterna, å ena sidan, och Europeiska gemenskapen eller dess medlemsstater eller Europeiska gemenskapen och dess medlemsstater inom deras respektive behörighetsområden såsom framgår av fördraget om upprättandet av Europeiska gemenskapen, nedan kallade EG-parten, å andra sidan, för vilka detta avtal har trätt i kraft eller tillämpas provisoriskt.
2. För detta avtals vidkommande har, om inte annat uttryckligen anges, ESA-staterna enats om att agera gemensamt. I de fall det föreskrivs individuella bestämmelser eller åtgärder för att utöva rättigheter och/eller fullgöra skyldigheter enligt detta avtal, hänvisas till avtalsslutande ESA-stat.
3. Parterna eller den eller de avtalsslutande ESA-staterna, beroende på vad som är tillämpligt, ska vidta de allmänna eller särskilda åtgärder som krävs för att de ska kunna fullgöra sina skyldigheter enligt detta avtal samt se till att de är förenliga med de mål som fastställs i detta avtal.
Artikel 62 – Ikraftträdande, uppsägning och giltighetstid
1. Detta avtal ska undertecknas, ratificeras eller godkännas i enlighet med de respektive parternas tillämpliga konstitutionella eller interna regler och förfaranden.
2. Detta avtal ska träda i kraft första dagen i månaden efter deposition av den handling som sist ratificerats, godkänts eller antagits.
3. Anmälningarna om ratificering, godkännande eller antagande ska sändas till generalsekreteraren för Europeiska unionens råd och till generalsekreteraren för Gemensamma marknaden för östra och södra Afrika, vilka ska vara depositarier för detta avtal.
4. I väntan på att avtalet ska träda i kraft har EG-parten och de avtalsslutande ESA-staterna enats om att tillämpa de av detta avtals bestämmelser som omfattas av deras respektive behörighet (nedan kallat provisorisk tillämpning). Detta kan ske antingen genom provisorisk tillämpning, där så är möjligt, eller genom ratificering av detta avtal.
5. Provisorisk tillämpning ska anmälas till depositarierna. Detta avtal ska tillämpas provisoriskt tio dagar efter det att den sista anmälan om provisorisk tillämpning har mottagits från Europeiska gemenskapen eller efter ratificering eller provisorisk tillämpning från alla de avtalsslutande ESA-stater som förtecknas i bilaga II.
6. Trots punkterna 2 och 4 kan EG-parten och de avtalsslutande ESA-staterna unilateralt vidta åtgärder för att tillämpa avtalet före den provisoriska tillämpningen, i den mån detta är möjligt.
7. EG-parten eller en eller flera avtalsslutande ESA-stater kan skriftligt meddela den andra parten om sin avsikt att säga upp detta avtal.
8. Avtalet ska upphöra att gälla en månad efter anmälan till den andra parten.
9. Detta avtal ska vara i kraft till dess att det heltäckande ekonomiska partnerskapsavtalet träder i kraft.
Artikel 63 – Territoriell tillämpning
Detta avtal ska tillämpas på de territorier där fördraget om upprättandet av Europeiska gemenskapen tillämpas på de villkor som anges i det fördraget, å ena sidan, och på de avtalsslutande ESA-staternas territorier, å andra sidan. Hänvisningar till territorium ska i detta avtal tolkas på detta sätt.
Artikel 64 – AEP-kommittén
1. En AEP-kommitté inrättas härmed.
2. AEP-kommittén ska ansvara för förvaltningen av alla ärenden enligt detta avtal, inklusive det utvecklingssamarbete som föreskrivs i artikel 36, och för fullgörandet av de uppgifter som omnämns i detta avtal.
3. AEP-kommittén ska bestå av företrädare för parterna. Varje part bestämmer hur dess representation ska organiseras.
Artikel 65 – Förhållande till andra avtal
1. Inget i detta avtal ska hindra tillämpningen av de åtgärder som anses vara lämpliga i enlighet med artiklarna 11b, 96 och 97 i Cotonou-avtalet och i enlighet med förfarandena i de artiklarna.
2. Vid bristande överensstämmelse mellan bestämmelserna i detta avtal och bestämmelserna i del 3 avdelning II i Cotonouavtalet ska bestämmelserna i detta avtal gälla, förutom när det gäller Cotonou-avtalets bestämmelser om utvecklingssamarbete.
3. Parterna inser att några av de avtalsslutande ESA-staterna inte är medlemmar av WTO. Följaktligen ska hänvisningar i detta avtal till WTO-avtal (inklusive definitioner i dessa) och WTO-organ eller WTO-kommittéer inte tolkas som att en ESA-stat som inte är medlem av WTO har några skyldigheter som följer av sådana WTO-avtal eller beslut från WTO-organ eller WTO-kommittéer som går utöver de skyldigheter som en sådan ESA-stat uttryckligen har enligt detta avtal. Vid bristande överensstämmelse mellan bestämmelserna i WTO-avtal eller beslut från WTO-organ eller WTO-kommittéer, å ena sidan, och bestämmelserna i detta avtal, å andra sidan, ska följaktligen de senare gälla för de avtalsslutande ESA-stater som inte är medlemmar av WTO.
Artikel 66 – Anslutning
1. Följande stater i östra och södra Afrika, nämligen Republiken Djibouti, Staten Eritrea, Federala demokratiska republiken Etiopien, Republiken Malawi och Republiken Sudan, kan ansluta sig till detta avtal om parterna är överens om det. Detta avtal träder i kraft för det anslutande landet i enlighet med tillämpliga rättsliga förfaranden i EG-parten, i ESA-staterna och i det anslutande landet. Europeiska gemenskapen ska sträva efter att så snart som möjligt tillämpa detta avtal på det anslutande landet.
2. En begäran om anslutning till detta avtal som görs av en stat i ESA-regionen som inte förtecknats i punkt 1 ska lämnas till AEP-kommittén för avgörande.
3. AEP-kommittén får fastställa villkor och särskilda bestämmelser för anslutningen av en sådan stat som anges i punkt 2.
Artikel 67 – Anslutning av nya medlemsstater till Europeiska unionen
1. AEP-kommitté ska underrättas om varje ansökan från ett tredjeland om medlemskap i Europeiska unionen. Under förhandlingarna mellan EU och kandidatlandet ska EG-parten lämna alla relevanta upplysningar till ESA-staterna och de ska i sin tur framföra sina synpunkter till EG-parten så att den till fullo kan beakta dessa. EG-parten ska underrätta ESA-staterna om varje ny anslutning till EU.
2. En ny medlemsstat i EU ska, genom en bestämmelse i anslutningsakten, bli avtalsslutande part i detta avtal från och med dagen för EU-anslutningen. Om akten om anslutningen till EU inte innehåller någon bestämmelse om automatisk anslutning till detta avtal, ska den berörda EU-medlemsstaten tillträda avtalet genom deponering av en anslutningshandling hos de två depositarierna, som ska överlämna bestyrkta kopior till ESA-staterna.
Artikel 68 – Ändringar
1. Alla ändringar av detta avtal ska antas av AEP-kommittén och ska träda i kraft när de ratificerats.
2. AEP-kommitté ska anta de övergångsåtgärder som eventuellt kan krävas i fråga om de ändrade bestämmelserna fram till dess att de träder i kraft.
Artikel 69 – Giltiga texter
Detta avtal är upprättat i två exemplar på bulgariska, danska, engelska, estniska, finska, franska, grekiska, italienska, lettiska, litauiska, maltesiska, nederländska, polska,
Artikel 70 – Bilagor
Bilagorna och protokollen till detta avtal ska utgöra en integrerad del av det, och får ses över och ändras av AEP-kommittén.
BILAGEFÖRTECKNING
Bilaga I Tullar på produkter med ursprung i ESA-staterna
Bilaga II Förteckning över ESA-stater som gjort åtaganden enligt kapitel II samt tullar på produkter med ursprung i EU-medlemsstater som införs i de avtalsslutande ESA- staterna (bilagan inte intagen i detta dokument)
Bilaga III ESA-staternas undantag när det gäller tullar, exportskatter samt nationell behandling vid intern beskattning och interna regleringar
Bilaga IV Utvecklingsmatris
Protokoll 1 Om definition av begreppet ”ursprungsprodukter” och metoder för administrativt samarbete
Protokoll 2 Ömsesidigt administrativt bistånd i tullfrågor
Bilaga I
TULLAR PÅ PRODUKTER MED URSPRUNG I ESA-STATERNA
1. Utan att det påverkar tillämpningen av punkterna 2, 4, 5, 6 och 7 ska EG-partens tullar (nedan kallade EG:s tullar) tas bort helt på alla produkter i kapitel 1–97 i Harmoniserade systemet utom produkter i kapitel 93 med ursprung i en ESA-stat när detta avtal träder i kraft. För produkterna i kapitel 93 ska EG-parten även i fortsättningen tillämpa tullsatserna för mest gynnad nation (MGN). I vägledande syfte bifogas till denna bilaga en tabell över de EG-tullar som tillämpas på varor med ursprung i en ESA-stat.
2. Gemenskapens tullar på produkter med tulltaxenummer 1006 med ursprung i ESA- staterna ska avskaffas från och med den 1 januari 2010, med undantag för tullarna på produkter med undernummer 1006 10 10, som ska avskaffas från och med den dag detta avtal träder i kraft.
3. EG-parten och de avtalsslutande ESA-staterna har kommit överens om att bestämmelserna i protokoll 3 i Cotonouavtalet (nedan kallat sockerprotokollet) ska vara tillämpliga fram till den 30 september 2009 och att sockerprotokollet därefter inte längre ska vara i kraft mellan parterna. Beträffande artikel 4.1 i sockerprotokollet ska leveransperioden 2008–2009 vara 1 juli 2008–30 september 2009. Det garanterade priset för perioden 1 juli– 30 september 2009 ska fastställas genom den förhandling som föreskrivs i artikel 5.4.
4. EG:s tullar på produkter med tulltaxenummer 1701 med ursprung i en ESA-stat ska avskaffas från och med den 1 oktober 2009. Fram till dess att EG:s tullar avskaffas helt, och utöver tilldelningen av tullkvoter med nolltullsats enligt sockerprotokollet, ska en tullkvot med nolltullsats om 75 000 ton öppnas för regleringsåret(1) 2008/09 för produkter med undernummer 1701, vitsockerekvivalent, med ursprung i ESA-staterna. Ingen importlicens ska utfärdas för varor som ska importeras under denna ytterligare tullkvot, om inte importören åtar sig att köpa sådana varor till ett pris som minst motsvarar de garanterade priser för sockerimport till EG-parten som fastställts enligt sockerprotokollet.
(1) Vid tillämpningen av punkterna 4, 5, 6 och 7 menas med regleringsår tiden mellan den 1 oktober och den 30 september.
5. a) EG-parten kan under perioden 1 oktober 2009–30 september 2015 tillämpa MGN- tullsatsen på produkter med ursprung i ESA-staterna och med tulltaxenummer 1701 (socker), som importeras utöver följande kvantiteter uttryckta som vitsockerekvivalenter, som anses förorsaka störningar på EG-partens sockermarknad:
i) 3,5 miljoner ton under ett regleringsår av sådana produkter med ursprung i stater som är medlemmar i gruppen av stater i Afrika, Västindien och Stillahavsområdet (AVS-länderna) som undertecknat Cotonou-avtalet, och
ii) 1,38 miljoner ton under regleringsåret 2009/10 av sådana produkter med ursprung i AVS-länder som inte erkänns av Förenta nationerna som minst utvecklade länder. Kvantiteten 1,38 miljoner ton ska öka till 1,45 miljoner ton under regleringsåret 2010/11 och till 1,6 miljoner ton under de fyra påföljande regleringsåren.
b) Import av produkter enligt tulltaxenummer 1701 med ursprung i en ESA-stat som erkänns av Förenta nationerna som ett minst utvecklat land ska inte vara föremål för bestämmelserna i punkt 5 a. På sådan import ska dock bestämmelserna i artikel 21 (skyddsklausul) tillämpas(2).
c) Tullsatsen för mest gynnad nation ska upphöra att tillämpas i slutet av det regleringsår då den infördes.
d) Alla åtgärder som vidtas enligt denna punkt ska omedelbart anmälas till den AEP- kommittén och bli föremål för regelbundna samråd i denna kommitté.
(2) För detta ändamål och med avvikelse från artikel 21 får en enskild stat som erkänns av Förenta nationerna som ett minst utvecklat land bli föremål för skyddsåtgärder.
6. Vid tillämpning av artikel 21 (skyddsklausul) kan från och med den 1 oktober 2015 störningar på marknaderna för produkter enligt tulltaxenummer 1701 anses uppkomma i situationer när priset på vitt socker på gemenskapsmarknaden under en sammanhängande tvåmånadersperiod faller under 80 % av priset på vitt socker på gemenskapsmarknaden under det föregående regleringsåret.
7. Under perioden 1 januari 2008–30 september 2015 ska produkter med tulltaxenummer 1704 90 99, 1806 10 30, 1806 10 90, 2106 90 59 och 2106 90 98 omfattas av en särskild övervakningsmekanism för att förhindra att bestämmelserna i punkterna 4 och 5 kringgås. Om importen av sådana produkter med ursprung i ESA-staterna ökar kumulativt med mer än 20 % i volym under en sammanhängande tolvmånadersperiod jämfört med genomsnittet av den årliga importen under de tre föregående tolvmånadersperioderna, ska EG-parten analysera handelsmönstret, det ekonomiska berättigandet och sockerhalten för denna import och kan, om den anser att denna import används för att kringgå bestämmelserna i punkterna 4 och 5, avbryta förmånsbehandlingen och införa den särskilda tullsats för mest gynnad nation som tillämpas på import enligt Europeiska gemenskapens gemensamma tulltaxa för produkter enligt tulltaxenummer 1704 90 99, 1806 10 30, 1806 10 90, 2106 90 59 och 2106 90 98 med ursprung i ESA-staterna. Punkterna 5 b, c och d ska i tillämpliga delar gälla även åtgärder som vidtas enligt denna punkt.
8. Under perioden 1 oktober 2009–30 september 2012 ska inga preferentiella importlicenser beviljas för produkter med tulltaxenummer 1701, såvida inte importören åtar sig att köpa produkterna till ett pris som är minst 90 % av det referenspris som fastställts av EG-parten för det berörda regleringsåret. Parterna noterar att vid den tidpunkt avtalet paraferas återfinns referenspriset i förordning (EG) nr 318/2006.
9. Punkterna 1, 3 och 4 ska inte tillämpas på produkter med tulltaxenummer 1701 och med ursprung i ESA-staterna som övergått till fri omsättning i Frankrikes utomeuropeiska departement. Denna bestämmelse ska vara tillämplig under en period av tio år. Denna period ska förlängas med ytterligare tio år såvida inte parterna kommer överens om något annat.
Bilaga II
Förteckning över ESA-stater som gjort åtaganden enligt kapitel II samt tullar på produkter med ursprung i EU-medlemsstater som införs i de avtalsslutande ESA- staterna
Bilagan är inte intagen i detta dokument. Den finns i EUT L 111, 2012.
BILAGA III
ESA-STATERNAS UNDANTAG NÄR DET GÄLLER TULLAR, EXPORTSKATTER SAMT NATIONELL BEHANDLING VID INTERN BESKATTNING OCH INTERNA REGLERINGAR
i) Undantag när det gäller nationell behandling vid intern beskattning och interna regleringar
A. Seychellerna: Priskontroll på import enligt Trades tax act of 1992 – Undantagets varaktighet – 10 år
B. Zimbabwe: Xxxx X: Mauritius: Inga D: Madagaskar: Inga E: Komorerna: Inga F: Zambia: Inga
ii) Undantag när det gäller tullar och exportskatter
A. Seychellerna: Inga
B. Zimbabwe: Xxxx X: Mauritius: Inga D: Madagaskar: Inga E: Komorerna: Inga
F: Zambia: Exportskatter enligt följande tulltariffer, som fastställdes den 30 september 2008 i Ninth schedule (Section 72A), Export Tariff, Amendment Act 2008, Customs and Excise Act Chapter 322 i Zambias lagstiftning
HS-nr | Tullsats | Produktbeskrivning |
1207 20 00 | 15 % | Bomullsfrö |
5201 00 00 | 15 % | Bomull, inte kardad eller kammad |
2603 00 00 | 15 % | Kopparmalmer och koncentrat |
7204 | Avfall och skrot av järn. Omsmältningsgöt av järn eller stål | |
7204 10 00 | 25 % eller 80 000 (åttio tusen kwacha) per ton beroende på vilket som är mest | Gjutjärnsavfall |
7204 21 00 | 25 % eller 80 000 (åttio tusen kwacha) per ton beroende på vilket som är mest | — Avfall och skrot av legerat stål: — Av rostfritt stål |
7204 29 00 | 25 % eller 80 000 (åttio tusen kwacha) per ton beroende på vilket som är mest | — Avfall och skrot av legerat stål: Annat |
7204 30 00 | 25 % eller 80 000 (åttio tusen kwacha) per ton beroende på vilket som är störst | Avfall och skrot av förtennat järn eller stål |
7204 41 00 | 25 % eller 80 000 (åttio tusen kwacha) per ton beroende på vilket som är mest | Annat avfall och skrot — Svarvspån, hyvelspån, flisor, fräsavfall, sågspån, fyllmaterial, klipp- och stansres ter, även i paket |
HS-nr | Tullsats | Produktbeskrivning |
7204 49 00 | 25 % eller 80 000 (åttio tusen kwacha) per ton beroende på vilket som är mest | Annat avfall och skrot — Annat |
7204 50 00 | 25 % eller 80 000 (åttio tusen kwacha) per ton beroende på vilket som är mest | Annat avfall och skrot — Omsmältningsgöt |
7401 00 00 | 15 % | Kopparskärsten; cementkoppar (utfälld koppar) |
7402 00 00 | 15 % | Oraffinerad koppar; kopparanoder för elekt rolytisk raffinering |
7404 00 00 | 25 % eller 1 000 000 (en miljon kwacha) per ton beroende på vilket som är mest | Avfall och skrot av koppar |
7602 00 00 | 25 % eller 1 000 000 (en miljon kwacha) per ton beroende på vilket som är mest | Aluminiumavfall |
7902 00 00 | 25 % eller 1 000 000 (en miljon kwacha) per ton beroende på vilket som är mest | Avfall och skrot av zink |
BILAGA IV
UTVECKLINGSMATRIS
Nyckelområden Mål och exempel på verksamhet
1. Infrastrukturutveckling Förbättra befintliga och prioriterade behov inom infrastruktur Utveckling av ny
infrastruktur, framför allt delad infrastruktur. Säkring av finansiering från lämp liga källor
a) Energi Öka regionernas kapacitet när det gäller energiförsörjning, regionala nätverk, distribution och överföring.
Insatserna kan till exempel vara:
i) Utvidgning av infrastruktur och nätverk för produktion, överföring och distribution av energi för att underlätta den regionala handeln med energi.
ii) Forskning och utveckling inom alternativa miljövänliga energikällor, inno vation och tekniköverföring, inklusive förbättrad energieffektivitet och minskning av kostnaderna.
iii) Rättsliga regelverk för inrättande, förstärkning och harmonisering av regio nala och nationella energiinstitutioner så att ramverk för handel med energi över gränserna kan tillhandahållas.
iv) Uppbyggnad av kapacitet och utformning av instrument för att mobilisera resurser till investeringar.
b) Transporter
(vägar, järnvägar, luftfart och vat tenvägar)
Förbättring av nationella och regionala förbindelser för att underlätta regional integration när det gäller personers fria rörlighet, flöde av varor och tjänster samt bättre marknadstillträde.
Insatserna kan till exempel vara:
i) Uppbyggnad, modernisering, återuppbyggnad och uppdatering av natio nella och regionala transportkorridorer, hamnar och tillhörande transport möjligheter.
ii) Forskning och utveckling av lämpliga och prisvärda byggnadsmaterial, tjänstestandarder, intermodala transporter, transitsystem och tekniköverfö ring.
iii) Inrättande, förstärkning och reformering av nationella och kartlagda regio nala institutioner för forskning, utbildning, politisk dialog samt tillhanda hållande av tjänster.
iv) Förfaranden för övervakning av efterlevnaden, liksom politiska, rättsliga och administrativa reformer av transport, inklusive politik för att underlätta partnerskap, sammanlänkningar och samriskföretagande mellan EU och ESA-staterna.
v) Liberalisering av lufttransporttjänster, tillhandahållande av gemensamma system och institutioner för förvaltning.
vi) Utformning av instrument för att locka till sig/mobilisera resurser till in vesteringar.
c) Telekommunikationer Förstärkning av nätverken för telekommunikationer, särskilt förbättring av
infrastrukturen för informations- och kommunikationsteknik för att främja konkurrenskraft, innovation och en smidig övergång till informationssamhället.
Insatserna kan till exempel vara:
i) Utveckling och harmonisering av politiken för informations- och kom munikationsteknik och delad infrastruktur samt reformer av ramverk och system för lagstiftning och bestämmelser.
ii) Kapacitetsuppbyggnad för utvecklingen av mänskliga resurser; tjänstestan darder för att underlätta handel och affärstransaktioner; tjänster inom infor mations- och kommunikationsteknik, särskilt för unga yrkesverksamma, samt institutionella reformer för att möjliggöra integrerade elektroniska informationssystem.
Nyckelområden Mål och exempel på verksamhet
iii) Utveckling av grundstommen i infrastrukturen för informations- och kom munikationsteknik genom partnerskap mellan EU och ESA-staterna, inno vation och samriskföretag för regionala förbindelser samt underlättandet av delad infrastruktur i offentlig och privat sektor.
iv) Utformning av instrument för att underlätta partnerskap mellan EU och ESA-staterna, innovation och samriskföretag för att mobilisera resurser till investeringar samt underlättandet av privata investeringar i infrastrukturen för informations- och kommunikationsteknik.
d) Vattenförsörjning för produktion Utveckling av vattenförsörjningsinfrastruktur för system för styrning av vatten
resurserna, vattenrening och rening av avloppsvatten samt ett hållbart gräns överskridande utnyttjande av vattenresurser för produktionsändamål.
Insatserna kan till exempel vara:
i) Byggande av dammar, infrastruktur för bevattning och vattenkraft samt främjande av hållbara bevattningssystem, program för miljökontroll, åter användning och återvinning av avloppsvatten.
ii) Inrättande av strategiska vattentäkter och områden för förvaring av vatten i rurala och urbana områden.
iii) Tekniskt bistånd för utbytesprogram och kapacitetsuppbyggnad rörande vattenskötsel, tjänstestandarder och regionala partnerskap när det gäller vatten.
iv) Underlättande av partnerskap mellan EU och ESA-staterna, innovation och samriskföretag mellan ekonomiska operatörer och under initiativet ”Vatten för liv”.
v) Inrättande av ett regionalt forskningscentrum och andra centrum för ex cellens inom forskning och utveckling.
2. Produktionssektorer Förbättring av konkurrenskraften i produktionssektorer inom områdena för
ädling (ökat mervärde), marknadsföring och distribution av produkter och tjänster.
a) Jordbruk och djuruppfödning Främjande av ett hållbart jordbruk, förbättrad produktion, produktivitet och
diversifiering, utveckling av agroindustri och handel samt tryggande av livs medelssäkerheten.
Insatserna kan till exempel vara:
i) Utveckling av en harmoniserad regionalpolitik, rättsliga regelverk, standard- och kvalitetssäkring och certifieringsinstrument som ackrediterats för inter nationella standarder samt kapacitetsuppbyggnad av hållbara produktions system.
ii) Konstruktion och förbättring av bevattningsanläggningar och bevattnings infrastruktur, landsbygdsinfrastruktur som förbinder produktionsområden med marknader, kedjor för kylförvaring och liknande infrastruktur.
iii) Främjande av forskning och utveckling, samt utnyttjandet av denna, inom jordbruk och djuruppfödning, integrering av ett jämställdhetsperspektiv när det gäller tillträde till produktionsfaktorer, förstärkning av värdekedjan och tekniköverföring.
iv) Utveckling av särskilda fordonsförsäkringsordningar och instrument för till gång till finansiering.
v) Inrättande och stärkande av institutioner för hantering av sjukdomar, ge nomförande av nationella och transnationella kontrollprogram för sjuk domar, inrättande av nationella och regionala system för tidig varning och forskningscentrum för jordbruksanställda.
b) Fiske Främjande och tryggande av en hållbar användning av fiskeresurser, inklusive utveckling av fiskodling och krav på tekniska standarder för marknaden.
Insatserna kan till exempel vara:
i) Förstärkning av institutioner för utveckling av standarder och tillhörande kapacitetsuppbyggnad samt program för kvalitetssäkring för att tillgodose marknadens tekniska krav i enlighet med internationella standarder.
Nyckelområden Mål och exempel på verksamhet
ii) Stöd till en uppdatering av reformer av politik, lagstiftning och administ rativa bestämmelser samt reformer för att tillgodose internationella stan darder.
iii) Kapacitetsuppbyggnad inom fiskeproduktion, produktivitet, livsmedels säkerhet och hygien, marknadsföring, vattenbruk, teknik för omhänderta gande efter fångst för både stora och småskaliga fiskeriföretag samt kapa citetsuppbyggnad för fiskeritjänstemän i den offentliga sektorn.
iv) Forskning och utveckling inom utvärdering och bevarande av fiskbestån den, övervaknings- och kontrollprogram för ett hållbart utnyttjande av fiskeresurserna, utveckling och förbättring av infrastrukturen för inlands fiske och vattenbruk, exportmarknadskedjor, produktutveckling, diversifie ring och varumärkning.
v) Stöd till och underlättande av den privata sektorns deltagande i upprättan det av kedjor för kylförvaring.
vi) Utformning av politik och instrument för att underlätta partnerskap mellan EU och ESA-staterna, innovation, samriskföretag med tillhörande finansie ringsmöjligheter för industriellt och småskaligt fiske.
c) Gruvdrift Insatser för att minska sårbarheten för länder som är beroende av mineral utvinning, tryggande av miljömässigt hållbar gruvdrift, förbättring av investe ringsklimatet för att underlätta den privata sektorns deltagande samt skydd av småskaliga gruvföretag och lokalsamhällenas rättigheter.
Insatserna kan till exempel vara:
i) Utformning av politiska och rättsliga regelverk för att främja partnerskap mellan EU och ESA-staterna, sammanlänkningar och samriskföretag för tekniköverföring.
ii) Kapacitetsuppbyggnad och institutionellt stöd till utforskning, exploatering, marknadsföring och informationsutbyte; forskning och utveckling, ökat mervärde och produktdiversifiering; främjande av hälso- och säkerhetsstan darder.
iii) Stödprogram som tryggar lokalsamhällenas delaktighet och skyddar små skaliga gruvföretag och lokalsamhällenas rättigheter.
iv) Informationsutbyte om gruv- och mineralresurser och geovetenskap som stöd till utforskning och investeringar i mineralsektorn samt stöd från institutioner och företag till miljövänlig teknik i gruvproduktionsprocesser na.
v) Tekniskt bistånd för att skapa anriknings och bearbetningskapacitet för mineraler och särskilt stödja ökat mervärde och utarbeta utbildningspro gram för tillverkning och bearbetning av juveler och ädelstenar Inrättande av ett regionalt centrum för fortbildning i lagstiftning och administration på mineralområdet, mineral- och resursekonomier samt företagsledning.
vi) Utarbetande av handlingsprogram och mekanismer för att minska sårbar heten för länder som är beroende av mineralexport.
d) Tjänster Utökande av tjänsteutbudet och förbättring av befintliga tjänster, inklusive kvalitet, tillträde och konkurrenskraft. Underlättande av handeln med tjänster.
Insatserna kan till exempel vara:
i) Politiskt och rättsligt regelverk för att stödja handeln med tjänster i regio nen.
ii) Utökat gemensamt användande av infrastruktur inom informations- och kommunikationsteknik och kapacitetsuppbyggnad av tjänster inom infor mations- och kommunikationsteknik.
iii) Uppbyggnad och modernisering av institutionella infrastrukturer och inrät tandet av institutioner som ska samordna handeln med tjänster i den privata sektorn.
xx) Xxxx till studier av selektiv liberalisering och stöd till genomgripande fi nansiella reformer; diversifiering av finansiella instrument.
Nyckelområden Mål och exempel på verksamhet
v) Stöd till forskningscentrum för ledarskapsutbildning av hög kvalitet, före tagsledning och entreprenörskap, inrättandet av utbildningscentrum för tjänsteleverantörer och stärkandet av statistiska institutioner. Utbildning inom monetär politik och den finansiella sektorn.
vi) Makroekonometriska modeller i tjänstesektorn.
e) Turism Hållbar utveckling av en konkurrenskraftig turistnäring, nationellt och regio nalt, som i samarbete med andra ekonomiska sektorer tillvaratar, skyddar och främjar lokalsamhällenas integritet och intressen när det gäller natur, historia och kultur.
Insatserna kan till exempel vara:
i) Utarbetande av en hållbar, harmoniserad turistpolitik som sammanlänkar den offentliga och privata sektorn med lokalsamhällena.
ii) Gemensam utveckling och främjande av diversifierade produkter inom tu rism i partnerskap med lokalsamhällena.
iii) Stöd till den offentliga och privata sektorn för en utvidgning av infrastruk turen för turism i områden med hög potential.
iv) Inrättande av regionala forskningscentrum inom turism för ledarskaps utbildning, företagsledning och entreprenörskap samt stöd till deltagande i internationella mässor och utställningar inom turism.
v) Kapacitetsuppbyggnad inom mänskliga resurser, förbättring av tjänstestan darder och institutionella strukturer.
f) Tillverkningsindustri Skapande av en miljö som gynnar investeringsklimatet med kompletterande kapacitet och institutionellt regelverk.
Insatserna kan till exempel vara:
i) Reformer av politik, lagstiftning och administrativa bestämmelser, kapacitet och strategier för att upprätta och upprätthålla ett förutsägbart och säkert investeringsklimat till stöd för regional integration och globalisering.
ii) Stöd till utvecklingen av lämpliga instrument, institutioner och förmedlande organisationer som ska främja investeringar, partnerskap i den offentliga och privata sektorn mellan EU och ESA-staterna, tillgång till finansiering – särskilt tillgång till EG:s finansiella institutioner och investeringsfonder. Stöd till forskning och utveckling i forskningsinstitutioner.
iii) Utveckling och förstärkning av nationella och identifierade kunskapscent rum för utveckling av mänskliga resurser, utbildning i färdigheter, för stärkning av den institutionella kapaciteten i marknadsföringsbyråer, före tagsorganisationer och handelskammare.
iv) Kapacitetsuppbyggnad för stöd till affärsutvecklande tjänster för små och medelstora företag inom produkt- och formgivningsutveckling, modernise ring av tillverkningssektorn, utveckling av entreprenörskap, marknadsföring och utveckling av tekniska innovationer. Teknik för ökad produktivitet i både stora och små företag.
v) Stöd till utvecklingen av verksamhet inom bearbetning, marknadsföring, distribution och transporter samt främjande av produktivitetsprogram, ökat mervärde samt harmonisering av nationella eller regionala standarder för SQMT (Standardization, Quality, Metrology and Testing).
vi) Stöd till inrättande, antagande eller modernisering av miljöanläggningar för rening av industrispillvatten samt till miljövänlig produktionsteknik som inte förorsakar luftföroreningar.
Nyckelområden Mål och exempel på verksamhet
g) Jämställdhet Främjande av kvinnors företagande genom riktade insatser.
Insatserna kan till exempel vara:
i) Stödprogram som ska hjälpa kvinnor att få tillgång till alla resurser, särskilt inom handel och utveckling.
ii) Främjande av kvinnors företagande i syfte att underlätta tillgång till regio nala och globala marknader.
3. Regional integration Förstärkning och fördjupande av regional integration.
a) Regional ekonomisk integration Utveckling av regionala marknader, harmonisering av politiken, förstärkning av
skatteförvaltningar och skattepolitik, makroekonomisk stabilitet, underlättande av handel, harmonisering av standarder, efterlevnad av bestämmelser och skilje domsförfarande, underlättande av fri rörlighet för personer, varor, tjänster och kapital samt inrättande av och investeringar i regionala institutioner och struk turer.
Insatserna kan till exempel vara:
i) Stöd till utveckling och harmonisering av handel/investeringar/skatte- och finanspolitik på regional nivå samt rättsliga regelverk som överensstämmer med WTO:s regler, instrument och standarder.
ii) Underlättande av handeln med tjänster, etableringsrätt och fri rörlighet för varor, tjänster, kapital och personer samt stöd till ett fullt utnyttjande av gränsöverskridande möjligheter, förbättring av samordning, samarbete och kommunikation, inklusive stöd till e-handel.
iii) Stöd till inrättande och förstärkning av regleringsorgan för efterlevnad och skiljedomsförfarande samt stöd till förbättring och utveckling av handels lagstiftning som ska reglera handelsordningar, produkter och tjänster. Stöd till forskning och utveckling, särskilt till kunskapscentrum.
iv) Harmonisering av statistiska metoder för insamling, analys och tolkning av uppgifter samt stöd till ökad kapacitet när det gäller mänskliga resurser.
v) Budgetstöd till gradvis liberalisering knuten till regional integration. Utveck ling av faciliteter och instrument för att mobilisera resurser till handel och investeringar.
vi) Stöd till att bygga upp mänsklig och institutionell kapacitet och stärka de institutionella styrelseformerna i samband med detta för att underlätta ett snabbare genomförande av tullförvaltning och tullförfaranden för att kunna uppfylla nya säkerhetskrav.
b) Förvaltning av gränsöverskri dande program
Underlättande av fri rörlighet för personer, varor, tjänster och kapital Fullt utnyttjande av gränsöverskridande möjligheter, förbättring av samordning, sam arbete och kommunikation mellan ESA-länderna.
Insatserna kan till exempel vara:
i) Ett samordnat tillvägagångssätt för regional eller kontinental förvaltning av gränsöverskridande program som bland annat inbegriper sjukdomskontroll och miljövård.
ii) Stöd till regionala program som ska underlätta fri rörlighet för personer, varor, tjänster och kapital samt stöd till inrättande och förstärkning av regionala eller kontinentala institutioner som ska samordna gränsöverskri dande program.
iii) Förstärkning av det rättsliga regelverket för gränsöverskridande program.
Nyckelområden Mål och exempel på verksamhet
c) Förvaltning av miljö och natur resurser
d) Regional fred, stabilitet och säker het
Skydd av miljön och bevarande av den biologiska mångfalden, skydd av gen resurser och ett hållbart utnyttjande av naturresurser samt underlättande och främjande av ett hållbart utnyttjande av gemensamma naturresurser med hän syn tagen till samspelet mellan handel och miljö.
Insatserna kan till exempel vara:
i) Tekniskt bistånd för att genomföra riktlinjerna från Bonn och underlätta deltagandet i internationella avtal, konventioner och fördrag på miljöområ det samt stöd till utbildningsprogram för berörda parter och inrättandet av partnerskap. Främjande av samriskföretag, partnerskap och sammanlänk ningar mellan institutioner och företag i ESA-staterna och i EU.
ii) Stöd till en förbättring av politik, strategier, lagstiftning, administration, resursförvaltning och hållbar utveckling på miljöområdet samt institutionell kapacitet för att verkställa miljölagstiftning, miljöstandarder och miljöpro gram i syfte att engagera samhällena i förvaltningen av naturresurserna.
iii) Stöd till utveckling av infrastruktur och tekniköverföring samt kontroll av vattenföroreningar, rening och bevarande av vattenresurser, avfalls- och avloppsvattenhantering, behandling och rening och omhändertagande av industriellt och giftigt avfall, tekniskt bistånd för forskning och utveckling, uppbyggande av hantering och kapacitet när det gäller miljöstandarder.
iv) Stöd till att lindra följderna av naturkatastrofer samt förhindra miljökata strofer och förlust av biologisk mångfald.
v) Främjande och tillvaratagande av inhemska och traditionella kunskaper när det gäller biologiska resurser och ekosystem.
Främjande och förstärkning av regionala initiativ för fred och säkerhet. Insatserna kan till exempel vara:
i) Kapacitetsuppbyggnad för de som agerar för att förebygga konflikter (of fentliga sektorn, säkerhetsstyrkor, civila samhället och politiker).
ii) Främjande av lämpliga mekanismer för tidig varning och främjande av lämpliga mekanismer för konflikthantering och konfliktlösning.
iii) Stöd till de institutioner som är ryggraden när det gäller fred och säkerhet (media, civila samhället och offentliga sektorn).
iv) Ökad fredsbevarande kapacitet.
e) Kulturell utveckling Främjande och tillvaratagande av kultur och kulturarv samt inhemska och
traditionella kunskaper och praxis för utveckling. Insatserna kan till exempel vara:
4. Handelspolitik och handelsreglering ar
a) Stöd till arrangemang och för handlingar inom regional handel
i) Utveckling och främjande av kulturnäringen och förbättring av marknads tillträdet för lokala produkter.
Förstärkning av näringslivet och stöd åt utvecklingen av företag.
Analys och genomförande av multilaterala handelsavtal och handelsfinansie ring. Förstärkning av partnerskap inom regionen och mellan regionen och EG.
Insatserna kan till exempel vara:
i) Stöd till förstärkt analytisk kapacitet för beslutsfattande samt förhandlingar om och stöd till genomförandet av regionala och internationella avtal.
ii) Program för medvetandegörande av de berörda parterna rörande regionala och multilaterala handelsavtal, inklusive befintliga finansieringsmekanismer.
iii) Förstärkning av regionala partnerskap och förbättring av nationella och regionala förhandlingar.
Nyckelområden Mål och exempel på verksamhet
b) Handelslättnader Förbättring av effektivitet, styrelseskick och ett smidigt system för transitering.
Stöd till organisationer och institutioner som har till uppgift att underlätta handel och investeringar samt tillhandahållande av garantifonder och riskkapi tal.
Insatserna kan till exempel vara:
i) Uppbyggnad av regional politik och institutionell kapacitet för att under lätta regional handel, handelsrelaterade frågor och konsumentskydd.
ii) Genomförande av ett enda system för transitering där den tillämpliga in drivningen av tull sker vid det första inresestället och där också stationernas kapacitet till kvalitativ service förbättras i samarbete med den privata sek torn.
iii) Överensstämmelse och efterlevnad av internationellt ackrediterade harmo niserade standarder, tekniska föreskrifter och förenkling av ursprungs reglerna och skyddsmekanismer för en enklare tillämpning.
iv) Användning av modern teknik (skannrar, datorisering) för effektiv service och utökad kapacitet för de organisationer och institutioner som har till uppgift att underlätta handel och investeringar och affärsutvecklande tjäns ter.
v) Tillhandahållande av garantifonder och riskkapital åt näringslivet.
c) Mekanismer för tvistelösning Inrättande av och förstärkning av befintliga nationella och regionala institutio
ner för tvistelösning. Nationellt och internationellt erkännande av skiljedomar. Insatserna kan till exempel vara:
i) Inrättande/förstärkning av skiljedomstolar och skyddsmekanismer.
ii) Utbildning och kapacitetsuppbyggnad för handelsjurister som tolkar och verkställer handelslagar och löser tvister som rör dessa lagar.
iii) Inhemsk tillämpning av internationella avtal/konventioner/fördrag för att underlätta fullgörandet av internationella förpliktelser och erkännandet av skiljedomar.
iv) Stöd för att göra de berörda parterna medvetna om mekanismer för tvis telösning.
d) Rättsliga och administrativa regel verk
Stöd till förstärkning av rättsäkerheten och lagenligheten när det gäller privata investeringar. Harmonisering av handelslagstiftning. Utveckling och antagande av sysselsättningslagstiftning. Underlättande och skydd av utländska investe ringar. Xxxxx av konsumenträttigheter och immateriella rättigheter inklusive folklore och traditionell kunskap.
Insatserna kan till exempel vara:
i) Inhemsk tillämpning av internationella avtal/konventioner/fördrag för att stärka rättsäkerheten och privata investeringar.
ii) Stöd till kapacitetsuppbyggnad för utarbetande av rättsliga ramar som mot svarar avtal om handel och investeringar samt stöd till modernisering och utveckling av handelslagstiftning och för att skapa medvetenhet om rättsliga och administrativa regelverk.
5. Utveckling av handeln Förbättring och främjande av företagsklimatet och tillgång till företagsrelaterade
tjänster.
a) Företagsklimat Stöd till utveckling av handlingsprogram (för företagsvänliga lagar och före
skrifter). Underlättande av undanröjandet av handelshinder. Insatserna kan till exempel vara:
i) Översyn av företags- och handelslagstiftning.
ii) Förstärkning av kapaciteten vid tillsynsorganen och deras personal för att minska handelshindren.
Nyckelområden Mål och exempel på verksamhet
b) Tjänster och institutioner till stöd för näringslivet
Inrättande av mekanismer för att främja offentlig-privata partnerskap och lo kala, privata partnerskap. Utveckling och förstärkning av förmedlande institu tioner och organisationer. Utveckling och förstärkning av system för infor mationshantering. Förstärkning av kapaciteten inom forskning och utveckling.
Insatserna kan till exempel vara:
i) Utveckling av kapacitet och institutioner för att förankra partnerskap inom den offentliga/privata sektorn och i lokalsamhällena för ett gemensamt utnyttjande av fördelarna med handeln och en hållbar användning av na turresurserna.
ii) Utformning av lämpliga finansiella och förmedlande institutioner och or ganisationer för affärsutvecklande tjänster och stärka nätverksanslutna sy stem för informationshantering för att underlätta handeln.
iii) Förstärkning av kapacitet och institutioner för forskning som ska ligga till grund för företagens beslut.
c) Tillgång till handelsfinansiering Inrättande, främjande och förstärkning av finansiella institutioner. Underlät
tande och förbättring av tillgången till finansiering. Utveckling av innovativ finansiering.
Insatserna kan till exempel vara:
i) Inrättande, främjande och förstärkning av finansiella institutioner och för djupade finansiella reformer i syfte att mobilisera resurser till handel och investeringar.
ii) Utformning av instrument för företagen så att de får tillgång till resurser inom handel, investeringar och innovativa finansieringsmekanismer.
d) Främjande av handel och mark nadsutveckling i tillverknings- och tjänstesektorn
Främjande och förstärkning av utveckling av institutioner och företag. Insatserna kan till exempel vara:
i) Inrättande, förbättring, omstrukturering och marknadsföring av byråer för handel och investeringar.
ii) Utveckling av entreprenörskap.
iii) Förstärkning av kapaciteten hos tillhandahållare av företagstjänster.
e) Utveckling av den privata sektorn Särskilt stöd till industriell utveckling, mikroföretag, små och medelstora före
tag, gruv- och mineralsektorn och turism. Kartläggning av och stöd till priva tisering och försäljning om det är lämpligt.
Insatserna kan till exempel vara:
i) Förstärkning av kapaciteten hos företagsinstitutioner i den offentliga och privata sektorn och i det civila samhället.
ii) Förstärkning och underlättande av tillgång till information, nätverk och informationsutbyte inom handel samt utbildning av yrkesverksamma inom handelslättnader, främjande av export och marknadsforskning.
iii) Utveckling av faciliteter och institutioner för den privata sektorns deltagan de.
iv) Underlättande av införandet av ny teknik, särskilt för mikroföretag och små och medelstora företag.
6. Anpassningskostnader Lindring av effekterna av skatteförluster och kostnader för ekonomisk anpass
ning.
a) Omstrukturering av industri, han del och politik samt stöd till so ciala tjänster
Säkerställande av konkurrenskraft och anpassning av politiken. Stöd till utveck lingen av den sociala sektorn, sociala tjänster och utveckling och utbildning när det gäller mänskliga resurser.
Insatserna kan till exempel vara:
i) Omstrukturering av industrisektorn och antagande av en ekonomisk politik som främjar konkurrenskraft och diversifiering till nya sektorer av ekono min.
ii) Omskolning av friställd arbetskraft för att ge de anställda nya färdigheter för den omstrukturerade industrin och nya sektorer inom ekonomin.
Nyckelområden Mål och exempel på verksamhet
b) Förlust av skatteinkomster Makroekonomiskt stöd för att lindra förlusten av skatteinkomster, skydda
grundläggande tjänstesektorer som till exempel sjukvård och utbildning samt tillhandahålla interventioner för länder som är nettoimportörer av livsmedel.
Insatserna kan till exempel vara:
i) Tillhandahållande av resurser som lindrar effekterna av förlusten av skatte inkomster på grund av avveckling av tullar, fördjupning av regional inte gration och negativa följder för betalningsbalansen.
ii) Tillhandahållandet av ett skyddsnät för utveckling av den sociala sektorn, sociala tjänster, utveckling av mänskliga resurser och länder som är netto importörer av livsmedel.
c) Skuldsanering Skuldavskrivning, särskilt för de länder som inte tillhör de minst utvecklade
länderna och som inte omfattas av initiativet för kraftigt skuldtyngda fattiga länder.
7. Institutioner Stöd till kapacitetsuppbyggnad för främjande av handel och investeringar för att säkerställa ett effektivt genomförande av avtalen om ekonomiskt partner skap och regionala reformer genom den nationella, regionala och internatio nella privata sektorn.
Insatserna kan till exempel vara:
i) Omläggning av verksamheten i avtalen om ekonomiskt partnerskap när det gäller de förberedande institutionella arrangemangen till att gälla övervak ning av de åtaganden som är knutna till avtalen om ekonomiskt partner skap.
ii) Förstärkning av partnerskapen på nationell och regional nivå.
PROTOKOLL 1
Om definition av begreppet ”ursprungsprodukter” och om metoder för administrativt samarbete
INNEHÅLLSFÖRTECKNING
Avdelning I – Allmänna bestämmelser
Artiklar
1. Definitioner
Avdelning II – Definition av begreppet ”ursprungsprodukter”
Artiklar
2. Allmänna villkor
3. Kumulation i gemenskapen
4. Kumulation i ESA-staterna
5. Kumulation med angränsande utvecklingsländer
6. Helt framställda produkter
7. Tillräckligt bearbetade eller behandlade produkter
8. Otillräcklig bearbetning eller behandling
9. Bedömningsenhet
10. Tillbehör, reservdelar och verktyg
11. Satser
12. Neutrala element
Avdelning III – Territoriella villkor
Artiklar
13. Territorialprincip
14. Direkttransport
15. Utställningar
Avdelning IV – Ursprungsintyg
Artiklar
16. Allmänna villkor
17. Förfarande för utfärdande av varucertifikat EUR.1
18. Varucertifikat EUR.1 som utfärdas i efterhand
19. Utfärdande av duplikat av varucertifikat EUR.1
20. Utfärdande av varucertifikat EUR.1 på grundval av ett tidigare utfärdat eller upprättat ursprungsintyg
21. Villkor för upprättande av en fakturadeklaration
22. Godkänd exportör
23. Ursprungsintygs giltighet
24. Transiteringsförfarande
25. Uppvisande av ursprungsintyg
26. Import i delleveranser
27. Undantag från krav på ursprungsintyg
28. Informationsförfarande för kumulationsändamål
29. Styrkande handlingar
30. Bevarande av ursprungsintyg och styrkande handlingar
31. Avvikelser och formella fel
32. Belopp i euro
Avdelning V – Bestämmelser om administrativt samarbete
Artiklar
33. Administrativa villkor för produkter som ska omfattas av avtalet
34. Anmälan av parternas tullmyndigheter
35. Ömsesidigt bistånd
36. Kontroll av ursprungsintyg
37. Kontroll av leverantörsdeklarationer
38. Tvistlösning
39. Sanktioner
40. Frizoner
41. Tullsamarbetskommitté
42. Undantag
Avdelning VI – Ceuta och Melilla
Artiklar
43. Särskilda villkor
Avdelning VII – Slutbestämmelser
Artiklar
44. Ändringar av protokollet
45. Bilagor
46. Genomförande av protokollet
BILAGOR
BILAGA I till protokoll 1: Inledande anmärkningar till förteckningen i bilaga II BILAGA II till protokoll 1: Förteckning över bearbetning eller behandling av icke-
ursprungsmaterial som krävs för att den tillverkade produkten ska få ursprungsstatus
BILAGA II a till protokoll 1: Undantag från förteckningen över bearbetning eller
behandling av icke-ursprungsmaterial som krävs för att den tillverkade produkten ska få ursprungsstatus i enlighet med artikel 7.2
BILAGA III till protokoll 1: Formulär för varucertifikat BILAGA IV till protokoll 1: Fakturadeklaration
BILAGA V A till protokoll 1: Leverantörsdeklaration för produkter som har
förmånsursprungsstatus
BILAGA V B till protokoll 1: Leverantörsdeklaration för produkter som inte har
förmånsursprungsstatus BILAGA VI till protokoll 1: Informationscertifikat
BILAGA VII till protokoll 1: Formulär för ansökan om undantag BILAGA VIII till protokoll 1: Angränsande utvecklingsländer BILAGA IX till protokoll 1: Utomeuropeiska länder och territorier
BILAGA X till protokoll 1: Produkter för vilka de bestämmelser om kumulation som
avses i artiklarna 3 och 4 ska tillämpas efter den 1 oktober 2015 och för vilka bestämmelserna i artikel 5 inte ska gälla
BILAGA XI till protokoll 1: Övriga AVS-stater
BILAGA XII till protokoll 1: Produkter med ursprung i Sydafrika som inte omfattas av kumulation enligt artikel 4
BILAGA XIII till protokoll 1: Produkter med ursprung i Sydafrika som omfattas av
bestämmelserna om kumulation i artikel 4 efter den 31 december 2009
Avdelning I – Allmänna bestämmelser
Artikel 1 – Definitioner
I detta protokoll avses med
a) tillverkning: alla slag av bearbetning eller behandling, inbegripet sammansättning eller särskilda åtgärder,
b) material: alla ingredienser, råvaror, beståndsdelar eller delar osv. som används vid tillverkningen av en produkt,
c) produkt: den produkt som tillverkas, även om den är avsedd för senare användning i en annan tillverkningsprocess,
d) varor: både material och produkter,
e) tullvärde: det värde som fastställs i enlighet med 1994 års avtal om tillämpning av artikel VII i Allmänna tull- och handelsavtalet (WTO-avtalet om tullvärdeberäkning),
f) pris fritt fabrik: det pris som betalas för produkten fritt fabrik till den tillverkare i gemenskapen eller i ESA-staterna i vars företag den sista bearbetningen eller behandlingen äger rum, förutsatt att värdet av allt använt material är inkluderat i priset och att avdrag gjorts för alla inhemska skatter som betalts och som kommer att eller kan komma att återbetalas när den framställda produkten exporteras,
g) värdet av material: tullvärdet vid importtillfället för det ickeursprungsmaterial som använts eller, om värdet inte är känt och inte kan fastställas, det första fastställbara pris som betalats för materialet i gemenskapen eller i ESA-staterna,
h) värdet av ursprungsmaterial: värdet av ursprungsmaterial enligt tillämpliga delar av definitionen i g,
i) mervärde: priset fritt fabrik med avdrag för tullvärdet av allt material som ingår och som har ursprung i de andra länder och territorier som avses i artiklarna 3 och 4 och med vilka kumulation tillämpas eller, om tullvärdet inte är känt och inte kan fastställas, det första fastställbara pris som betalats för materialet i gemenskapen eller i någon av ESA-staterna,
j) kapitel och HS-nummer eller nummer: de kapitel och nummer (med fyrställig sifferkod) som används i systemet för harmoniserad varubeskrivning och kodifiering, i detta protokoll kallat Harmoniserade systemet eller HS,
k) klassificering: klassificeringen av en produkt eller ett material enligt ett visst HS-nummer,
l) sändning: produkter som antingen sänds samtidigt från en exportör till en mottagare eller omfattas av ett enda transportdokument för hela transporten från exportören till mottagaren eller, i avsaknad av ett sådant dokument, av en enda faktura,
m) territorier: territorier, inbegripet territorialvatten,
n) utomeuropeiska länder och territorier: de länder och territorier som anges i bilaga IX,
o) övriga AVS-stater: alla AVS-stater utom ESA-staterna.
Avdelning II – Definition av begreppet ”ursprungsprodukter”
Artikel 2 – Allmänna villkor
1. I det ekonomiska partnerskapsavtalet mellan ESA-staterna och EU, nedan kallat avtalet, ska följande produkter anses ha ursprung i gemenskapen:
a) Produkter som helt framställts i gemenskapen enligt artikel 6 i detta protokoll.
b) Produkter som framställts i gemenskapen och som innehåller material som inte helt framställts där, om detta material har genomgått tillräcklig bearbetning eller behandling i gemenskapen enligt artikel 7.
2. I avtalet ska följande produkter anses ha ursprung i en ESA-stat:
a) Produkter som helt framställts i en ESA-stat enligt artikel 6 i detta protokoll.
b) Produkter som framställts i en ESA-stat och som innehåller material som inte helt framställts där, om detta material har genomgått tillräcklig bearbetning eller behandling i denna ESA-stat enligt artikel 7.
Artikel 3 – Kumulation i gemenskapen
1. Utan att det påverkar tillämpningen av bestämmelserna i artikel 2.1 ska produkter anses ha ursprung i gemenskapen om de framställts där och det därvid lagts till material med ursprung i en ESA-stat, i övriga AVS-länder eller i de utomeuropeiska länderna och territorierna, förutsatt att bearbetningen eller behandlingen i gemenskapen är mer omfattande än de åtgärder som anges i artikel 8. Sådant material behöver inte ha genomgått tillräcklig bearbetning eller behandling.
2. Om bearbetningen eller behandlingen i gemenskapen inte är mer omfattande än de åtgärder som anges i artikel 8, ska den framställda produkten anses ha ursprung i gemenskapen endast om det mervärde den tillförts där överstiger värdet av använt material med ursprung i något av de övriga länder eller territorier som avses i punkt 1. Om så inte är fallet ska den framställda produkten anses ha ursprung i det land eller territorium som står för den största delen av värdet av det ursprungsmaterial som använts vid tillverkningen i gemenskapen.
3. Produkter som har ursprung i något av de länder eller territorier som avses i punkterna 1 och 2 och som inte genomgår någon bearbetning eller behandling i gemenskapen ska behålla sitt ursprung när de exporteras till något av dessa länder eller territorier.
4. Vid tillämpning av artikel 2.1 b ska den bearbetning eller behandling som utförs i en ESA- stat, i övriga AVS-stater eller i de utomeuropeiska länderna och territorierna anses ha utförts i gemenskapen om de framställda produkterna genomgår ytterligare bearbetning eller behandling i gemenskapen. Om ursprungsprodukterna enligt denna bestämmelse är framställda i två eller flera av de berörda länderna eller territorierna, ska de anses ha ursprung i gemenskapen endast om bearbetningen eller behandlingen är mer omfattande än de åtgärder som anges i artikel 8.
5. Om bearbetningen eller behandlingen i gemenskapen inte är mer omfattande än de åtgärder som anges i artikel 8, ska den framställda produkten anses ha ursprung i gemenskapen endast om det mervärde den tillförts där överstiger värdet av använt material med ursprung i något av de övriga länder eller territorier som avses i punkt 4. Om så inte är fallet ska den framställda produkten anses ha ursprung i det land eller territorium som står för den största delen av värdet av det material som använts vid tillverkningen.
6. Kumulation enligt denna artikel får tillämpas endast om
a) de länder som är inblandade när det gäller erhållande av ursprungsstatus och bestämmelselandet har ingått ett avtal om administrativt samarbete genom vilket det kan säkerställas att denna artikel tillämpas på ett riktigt sätt,
b) material och produkter har erhållit ursprungsstatus genom tillämpning av samma ursprungsregler som i detta protokoll, och
c) gemenskapen ger ESA-staterna, genom Europeiska kommissionen, närmare upplysningar om avtal om administrativt samarbete med övriga länder eller territorier som avses i denna artikel. Europeiska kommissionen ska i Europeiska unionens officiella tidning (C-serien) och ESA-staterna i enlighet med sina egna förfaranden offentliggöra från och med vilken dag som kumulation enligt denna artikel får tillämpas när det gäller de länder eller territorier som anges i denna artikel och som uppfyller de nödvändiga kraven. 7. Kumulation enligt denna artikel får endast tillämpas efter den 1 oktober 2015 på de produkter som förtecknas i bilaga X respektive efter den 1 januari 2010 på ris enligt HS-nummer 1006.
Artikel 4 – Kumulation i ESA-staterna
1. Utan att det påverkar tillämpningen av bestämmelserna i artikel 2.2 ska produkter anses ha ursprung i en ESA-stat om de framställts där och det därvid lagts till material med ursprung i gemenskapen, i övriga AVS-stater, i de utomeuropeiska länderna och territorierna eller i de andra ESA-staterna, förutsatt att bearbetningen eller behandlingen i den berörda
ESA-staten är mer omfattande än de åtgärder som anges i artikel 8. Sådant material behöver inte ha genomgått tillräcklig bearbetning eller behandling.
2. Om bearbetningen eller behandlingen i ESA-staten inte är mer omfattande än de åtgärder som anges i artikel 8, ska den framställda produkten anses ha ursprung i den ESA-staten endast om det mervärde den tillförts där överstiger värdet av använt material med ursprung i något av de övriga länder eller territorier som avses i punkt 1. Om så inte är fallet ska den framställda produkten anses ha ursprung i det land eller territorium som står för den största delen av värdet av det ursprungsmaterial som använts vid tillverkningen i den berörda ESA- staten.
3. Produkter som har ursprung i något av de länder eller territorier som avses i punkterna 1 och 2 i denna artikel och som inte genomgår någon bearbetning eller behandling i den ESA- staten ska behålla sitt ursprung när de exporteras till något av dessa länder eller territorier.
4. Vid tillämpning av artikel 2.2 b ska den bearbetning eller behandling som utförs i gemenskapen, i övriga ESA-stater, i övriga AVS-länder eller i de utomeuropeiska länderna och territorierna anses ha utförts i en ESA-stat om de framställda produkterna genomgår ytterligare bearbetning eller behandling i denna ESA-stat. Om ursprungsprodukterna enligt denna bestämmelse är framställda i två eller flera av de berörda länderna eller territorierna, ska de anses ha ursprung i denna ESA-stat endast om bearbetningen eller behandlingen är mer omfattande än de åtgärder som anges i artikel 8.
5. Om bearbetningen eller behandlingen i ESA-staten inte är mer omfattande än de åtgärder som anges i artikel 8, ska den framställda produkten anses ha ursprung i den ESA-staten endast om det mervärde den tillförts där överstiger värdet av använt material med ursprung i något av de övriga länder eller territorier som avses i punkt 4. Om så inte är fallet ska den framställda produkten anses ha ursprung i det land eller territorium som står för den största delen av värdet av det material som använts vid tillverkningen.
6. Kumulation enligt denna artikel får tillämpas endast om
a) de länder som är inblandade när det gäller erhållande av ursprungsstatus och bestämmelselandet har ingått ett avtal om administrativt samarbete genom vilket det kan säkerställas att denna artikel tillämpas på ett riktigt sätt,
b) material och produkter har erhållit ursprungsstatus genom tillämpning av samma ursprungsregler som i detta protokoll, och
c) ESA-staterna ger gemenskapen, genom Europeiska kommissionen, närmare upplysningar om avtal om administrativt samarbete med övriga länder eller territorier som avses i denna artikel. Europeiska kommissionen ska i Europeiska unionens officiella tidning (C-serien) och ESA-staterna i enlighet med sina egna förfaranden offentliggöra från och med vilken dag som kumulation enligt denna artikel får tillämpas när det gäller de länder eller territorier som anges i denna artikel och som uppfyller de nödvändiga kraven.
7. Kumulationen enligt denna artikel ska inte tillämpas på produkter som förtecknas i bilaga
X. Trots detta får kumulation enligt denna artikel endast tillämpas efter den 1 oktober 2015 på produkter som förtecknas i bilaga X respektive efter den 1 januari 2010 på ris enligt HS- nummer 1006, när det material som används för tillverkning av sådana produkter har ursprung i eller bearbetningen eller behandlingen utförs i en ESA-stat eller i en annan AVS- stat som är part i ett ekonomiskt partnerskapsavtal.
8. Denna artikel ska inte gälla för produkter i bilaga XII med ursprung i Sydafrika. Kumulation enligt denna artikel ska tillämpas efter den 31 december 2009 för de produkter med ursprung i Sydafrika som förtecknas i bilaga XIII.
Artikel 5 – Kumulation med angränsande utvecklingsländer
På begäran av ESA-staterna och i enlighet med bestämmelserna i artikel 41 kan material med ursprung i ett angränsande utvecklingsland som inte är en AVS-stat och som är en del av en
sammanhängande geografisk enhet, enligt förteckningen i bilaga VIII, anses ha ursprung i en ESA-stat om materialet ingår i en produkt som framställts där. Om följande förutsättningar är uppfyllda behöver materialet inte ha genomgått tillräcklig bearbetning eller behandling:
a) Den bearbetning eller behandling som äger rum i ESA-staten är mer omfattande än de åtgärder som anges i artikel 8.
b) ESA-staterna, gemenskapen och de berörda angränsande utvecklingsländerna har ingått ett avtal om tillfredsställande förfaranden för administrativt samarbete som säkerställer att denna punkt tillämpas på ett riktigt sätt.
Kumulation enligt denna artikel ska inte tillämpas på produkter som ska förtecknas enligt beslut i tullsamarbetskommittén.
Vid fastställandet av om produkterna har ursprung i det angränsande utvecklingslandet enligt bilaga VIII ska bestämmelserna i detta protokoll gälla.
Artikel 6 – Helt framställda produkter
1. Följande produkter ska anses som helt framställda i en ESA-stat eller i gemenskapen:
a) Mineraliska produkter som utvunnits ur deras jord eller havsbotten.
b) Vegetabiliska produkter som skördats där.
c) Levande djur som fötts och uppfötts där.
d) Produkter som erhållits från levande djur som uppfötts där.
e) i) Produkter från jakt eller fiske som bedrivits där.
ii) Produkter från vattenbruk, inklusive havsbruk, om fisken fötts och uppfötts där.
f) Produkter från havsfiske och andra produkter som hämtats ur havet utanför gemenskapens eller en ESA-stats territorialvatten av deras fartyg.
g) Produkter som framställts ombord på deras fabriksfartyg uteslutande av produkter som avses i f.
h) Begagnade varor som insamlats där och som endast kan användas för återvinning av råvaror, inbegripet begagnade däck som endast kan användas för regummering eller som avfall.
i) Avfall och skrot från tillverkningsprocesser som ägt rum där.
j) Produkter som utvunnits ur havsbottnen eller dess underliggande lager utanför deras territorialvatten, förutsatt att de har ensamrätt att exploatera denna havsbotten eller dess underliggande lager.
k) Varor som tillverkats där uteslutande av sådana produkter som avses i a–j.
2. Med deras fartyg och deras fabriksfartyg i punkt 1 f och g avses endast fartyg och fabriksfartyg
a) som är registrerade i en EG-medlemsstat eller i en ESA-stat,
b) som för en EG-medlemsstats eller en ESA-stats flagg, eller
c) som uppfyller något av villkoren att
i) de ägs till minst 50 % av medborgare i en EG-medlemsstat eller i en ESA-stat, eller
ii) de ägs av företag
– som har sitt huvudkontor och sin huvudsakliga verksamhet i en EG-medlemsstat eller en ESA-stat, och
– som ägs till minst 50 % av en EG-medlemsstat eller av en ESA-stat eller av offentliga organ eller medborgare i den staten.
3. Trots bestämmelserna i punkt 2 ska gemenskapen, på begäran av en ESA-stat, erkänna att fartyg som aktörer från denna ESA-stat befraktar eller hyr ska behandlas som ”deras fartyg” och ha rätt att bedriva fiske i dess exklusiva ekonomiska zon, förutsatt att befraktnings- eller hyreskontraktet, till vilket gemenskapen getts förhandsrätt, har godkänts av tullsamarbetskommittén i och med att det anses ge den begärande ESA-staten tillräckliga möjligheter att utveckla sin förmåga att fiska för egen räkning och, framför allt, innebära att denna ESA-stat ges ansvaret för den sjöfartsmässiga och kommersiella förvaltningen av de fartyg som befraktas eller hyrs under en väsentlig tidsperiod.
4. Villkoren i punkt 2 kan uppfyllas i olika stater, förutsatt att de är ESA-stater. I så fall ska produkter anses ha sitt ursprung i den stat vars medborgare eller företag äger fartyget eller fabriksfartyget, i enlighet med punkt 2 c. Om ett fartyg eller fabriksfartyg ägs av medborgare eller företag i stater som omfattas av olika ekonomiska partnerskapsavtal, ska produkterna anses ha sitt ursprung i den stat vars medborgare eller företag står för den största andelen enligt bestämmelserna i punkt 2 c.
Artikel 7 – Tillräckligt bearbetade eller behandlade produkter
1. Vid tillämpning av artikel 2 ska produkter som inte är helt framställda anses vara tillräckligt bearbetade eller behandlade om villkoren i förteckningen i bilaga II är uppfyllda.
2. Trots vad som sägs i punkt 1 kan produkter som förtecknas i bilaga II a betraktas som tillräckligt bearbetade eller behandlade vid tillämpning av artikel 2, om villkoren i den bilagan är uppfyllda.
3. I de villkor som avses i punkterna 1 och 2 anges för alla produkter som omfattas av avtalet vilken bearbetning eller behandling som icke-ursprungsmaterial som används vid tillverkningen ska genomgå, och villkoren gäller endast sådant material. Om en produkt, som genom att uppfylla villkoren i någon av förteckningarna har fått ursprungsstatus, används vid tillverkningen av en annan produkt, är alltså de villkor som gäller för den produkt i vilken den ingår inte tillämpliga på den, och ingen hänsyn ska tas till det icke-ursprungsmaterial som kan ha använts vid dess tillverkning.
4. Trots vad som sägs i punkterna 1 och 2 får icke-ursprungsmaterial som enligt villkoren i bilaga II eller bilaga II a inte får användas vid tillverkningen av en produkt ändå användas, om
a) dess totala värde inte överstiger 15 % av produktens pris fritt fabrik,
b) ingen av de andelar för icke-ursprungsmaterials högsta värde som anges i förteckningen överskrids genom tillämpning av denna punkt.
5. Bestämmelserna i punkt 4 ska inte tillämpas på produkter som omfattas av kapitlen 50–63 i Harmoniserade systemet.
6. Punkterna 1–5 ska tillämpas om inte annat sägs i artikel 8.
Artikel 8 – Otillräcklig bearbetning eller behandling
1. Utan att det påverkar tillämpningen av punkt 2 ska följande åtgärder anses utgöra otillräcklig bearbetning eller behandling för att ge en produkt ursprungsstatus, oavsett om villkoren i artikel 7 är uppfyllda:
a) Åtgärder för att bevara produkten i gott skick under transport och lagring.
b) Uppdelning eller sammanföring av kollin.
c) Tvättning, rengöring; avlägsnande av damm, oxid, olja, färg eller andra beläggningar.
d) Strykning eller pressning av textilier.
e) Enklare målning eller polering.
f) Skalning, partiell eller fullständig blekning, polering eller glasering av spannmål eller ris.
g) Tillsats av färgämnen till socker eller formning av sockerbitar; partiell eller fullständig malning av kristallsocker.
h) Skalning eller urkärning av frukter, nötter eller grönsaker.
i) Vässning, enklare slipning eller enklare tillskärning.
j) Siktning, sållning, sortering, klassificering, indelning i kategorier och hoppassning (inbegripet sammanföring av artiklar i satser).
k) Enklare förpackning i flaskor, burkar, säckar, fodral eller askar, uppsättning på kartor eller skivor samt alla övriga enklare förpackningsåtgärder.
l) Anbringande eller tryckande av varumärken, etiketter, logotyper eller annan liknande särskiljande märkning på produkter eller på deras förpackningar.
m) Enklare blandning av produkter, även av olika slag; blandning av socker med något annat material.
n) Enklare sammansättning av delar av artiklar i avsikt att framställa en komplett artikel eller isärtagning av produkter i delar.
o) En kombination av två eller flera av de åtgärder som anges i a–n.
p) Slakt av djur.
2. Alla åtgärder som har vidtagits antingen i gemenskapen eller i ESA-staterna i fråga om en viss produkt ska beaktas tillsammans när det fastställs om den bearbetning eller behandling som produkten har genomgått ska anses vara otillräcklig i den mening som avses i punkt 1.
Artikel 9 – Bedömningsenhet
1. Bedömningsenheten för tillämpningen av bestämmelserna i detta protokoll ska vara den särskilda produkt som anses som grundenhet vid klassificeringen enligt Harmoniserade systemets nomenklatur.
Av detta följer att
a) när en produkt som består av en grupp eller sammansättning av artiklar klassificeras enligt ett enda nummer i Harmoniserade systemet, ska helheten utgöra bedömningsenheten,
b) när en sändning består av flera identiska produkter som klassificeras enligt samma nummer i Harmoniserade systemet, ska varje produkt beaktas för sig vid tillämpning av bestämmelserna i detta protokoll.
2. Om förpackningen, enligt den allmänna tolkningsbestämmelsen 5 i Harmoniserade systemet, klassificeras tillsammans med den produkt som den innehåller, ska den vid ursprungsbestämningen anses utgöra en helhet tillsammans med produkten.
Artikel 10 – Tillbehör, reservdelar och verktyg
Tillbehör, reservdelar och verktyg som levereras tillsammans med en utrustning, en maskin, en apparat eller ett fordon ska tillsammans med dessa anses som en enhet när de utgör standardutrustning och ingår i priset för utrustningen, maskinen, apparaten eller fordonet eller inte faktureras separat.
Artikel 11 – Satser
Satser, enligt den allmänna tolkningsbestämmelsen 3 i Harmoniserade systemet, ska anses som ursprungsprodukter när alla produkter som ingår i satsen är ursprungsprodukter. När en sats består av både ursprungsprodukter och icke-ursprungsprodukter ska dock hela satsen anses ha ursprungsstatus, om värdet av icke-ursprungsprodukterna inte överstiger 15 % av satsens pris fritt fabrik.
Artikel 12 – Neutrala element
För att avgöra om en produkt är en ursprungsprodukt behöver ursprunget inte fastställas för följande element som kan användas i tillverkningsprocessen:
a) Energi och bränsle.
b) Anläggningar och utrustning.
c) Maskiner och verktyg.
d) Varor som inte ingår i och som inte är avsedda att ingå i den slutliga sammansättningen av produkten.
Avdelning III – Territoriella villkor
Artikel 13 – Territorialprincip
1. De villkor för erhållande av ursprungsstatus som anges i avdelning II ska vara uppfyllda i ESA-staterna eller gemenskapen utan avbrott, om inte annat följer av artiklarna 3, 4 och 5.
2. Om ursprungsvaror som exporterats från en ESA-stat eller gemenskapen till ett annat land återinförs ska de, om inte annat följer av artiklarna 3, 4 och 5, inte anses ha ursprungsstatus, såvida det inte på ett sätt som tillfredsställer tullmyndigheterna kan visas
a) att de återinförda varorna är samma varor som de som exporterades, och
b) att varorna inte har blivit föremål för någon åtgärd som är mer omfattande än vad som krävs för att bevara dem i gott skick under tiden i det landet eller under exporten.
Artikel 14 – Direkttransport
1. Den förmånsbehandling som avses i avtalet ska endast tillämpas på produkter som uppfyller villkoren i detta protokoll och som transporteras direkt mellan en ESA-stat och gemenskapen eller genom territorier som tillhör de andra länder enligt artiklarna 3, 4 och 5 med vilka kumulation tillämpas. Produkter som utgör en enda sändning får emellertid transporteras genom andra territorier, i förekommande fall med omlastning eller tillfällig lagring inom dessa territorier, förutsatt att produkterna hela tiden övervakas av tullmyndigheterna i transit- eller lagringslandet och inte blir föremål för andra åtgärder än lossning, omlastning eller åtgärder för att bevara dem i gott skick.
Ursprungsprodukter får transporteras i rörledning genom andra territorier än en ESA-stats eller gemenskapens.
2. För att styrka att villkoren i punkt 1 har uppfyllts ska för tullmyndigheterna i importlandet uppvisas
a) ett enda transportdokument som gäller transporten från exportlandet genom transitlandet, eller
b) ett intyg som utfärdats av transitlandets tullmyndigheter och som innehåller
i) en exakt beskrivning av produkterna,
ii) datum för produkternas lossning och omlastning samt, i förekommande fall, namnen på de fartyg eller uppgift om de andra transportmedel som använts, och
iii) uppgifter om under vilka förhållanden produkterna befunnit sig i transitlandet, eller
c) om dokumentet eller intyget saknas, andra styrkande handlingar.
Artikel 15 – Utställningar
1. Ursprungsprodukter som har sänts till en utställning i ett annat land eller territorium än de som avses i artiklarna 3, 4 och 5 och med vilka kumulation tillämpas och som efter utställningen sålts för att importeras till gemenskapen eller en ESA-stat ska vid importen omfattas av bestämmelserna i avtalet, om det på ett sätt som tillfredsställer tullmyndigheterna kan visas att
a) en exportör har sänt produkterna från en ESA-stat eller gemenskapen till utställningslandet och ställt ut produkterna där,
b) exportören har sålt eller på annat sätt överlåtit produkterna till en person i en ESA-stat eller gemenskapen,
c) produkterna under utställningen eller omedelbart därefter har avsänts i samma skick som de sändes till utställningen i, och
d) produkterna, sedan de sändes till utställningen, inte har använts för något annat ändamål än visning på utställningen.
2. Ett ursprungsintyg ska utfärdas eller upprättas i enlighet med bestämmelserna i avdelning IV och på vanligt sätt uppvisas för tullmyndigheterna i importlandet. Utställningens namn och adress ska anges på intyget. Vid behov kan ytterligare styrkande handlingar krävas som visar under vilka förhållanden produkterna har ställts ut.
3. Bestämmelserna i punkt 1 ska tillämpas på alla handels-, industri-, jordbruks- och hantverksutställningar samt på mässor och offentliga visningar av liknande karaktär under vilka produkterna kvarstår under tullkontroll, dock med undantag för sådana visningar som anordnas i privat syfte i butiker eller affärslokaler för försäljning av utländska produkter.
Avdelning IV – Ursprungsintyg
Artikel 16 – Allmänna villkor
1. Produkter med ursprung i en ESA-stat som importeras till gemenskapen och produkter med ursprung i gemenskapen som importeras till en ESA-stat ska omfattas av avtalet, förutsatt att det uppvisas
a) ett varucertifikat EUR.1 enligt förlagan i bilaga III, eller
b) i de fall som avses i artikel 21.1, en deklaration, nedan kallad fakturadeklaration, som exportören lämnar på en faktura, en följesedel eller någon annan kommersiell handling där de berörda produkterna beskrivs tillräckligt noggrant för att kunna identifieras. Fakturadeklarationens lydelse återges i bilaga IV.
2. Trots vad som sägs i punkt 1 ska ursprungsprodukter enligt detta protokoll i de fall som anges i artikel 27 omfattas av avtalet utan att någon av de handlingar som anges ovan behöver uppvisas.
3. Vid tillämpning av bestämmelserna i denna avdelning ska exportörerna sträva efter att använda ett språk som ESA-staterna och gemenskapen har gemensamt.
Artikel 17 – Förfarande för utfärdande av varucertifikat EUR.1
1. Varucertifikat EUR.1 ska utfärdas av tullmyndigheterna i exportlandet på skriftlig ansökan av exportören eller, på exportörens ansvar, av exportörens befullmäktigade ombud.
2. För detta ändamål ska exportören eller exportörens befullmäktigade ombud fylla i både ett varucertifikat EUR.1 och en ansökningsblankett enligt förlagorna i bilaga III. Dessa blanketter ska fyllas i i enlighet med bestämmelserna i detta protokoll. Om blanketterna fylls i för hand ska detta göras med bläck och tryckbokstäver. Produktbeskrivningen ska anges i det avsedda fältet utan att någon rad lämnas tom. Om hela fältet inte fylls i ska en vågrät linje dras under den sista textraden i produktbeskrivningen och det tomma utrymmet korsas över.
3. En exportör som ansöker om ett varucertifikat EUR.1 ska vara beredd att när som helst på begäran av tullmyndigheterna i det exportland där varucertifikatet EUR.1 utfärdas, uppvisa alla relevanta handlingar som styrker att de berörda produkterna har ursprungsstatus samt att övriga villkor i detta protokoll är uppfyllda.
4. Varucertifikat EUR.1 ska utfärdas av tullmyndigheterna i en medlemsstat eller i en ESA- stat om de berörda produkterna kan anses vara produkter med ursprung i gemenskapen eller en ESA-stat eller något av de övriga länder eller territorier som avses i artiklarna 3, 4 och 5 och om de uppfyller övriga villkor i detta protokoll.
5. De utfärdande tullmyndigheterna ska vidta alla nödvändiga åtgärder för att kontrollera att produkterna har ursprungsstatus och att övriga villkor i detta protokoll är uppfyllda. För detta ändamål ska de ha rätt att begära alla slags underlag och att göra alla slags kontroller av exportörens räkenskaper eller varje annan kontroll som de anser lämplig. De utfärdande tullmyndigheterna ska också kontrollera att de blanketter som avses i punkt 2 är korrekt ifyllda. De ska särskilt kontrollera att fältet för produktbeskrivningen har fyllts i på ett sådant sätt att det utesluter varje möjlighet till bedrägliga tillägg.
6. Datum för utfärdandet av varucertifikat EUR.1 ska anges i fält 11 på certifikatet.
7. Varucertifikat EUR.1 ska utfärdas av tullmyndigheterna och ställas till exportörens förfogande så snart exporten faktiskt ägt rum eller säkerställts.
Artikel 18 – Varucertifikat EUR.1 som utfärdas i efterhand
1. Trots vad som sägs i artikel 17.7 får ett varucertifikat EUR.1 undantagsvis utfärdas efter export av de produkter som certifikatet avser, om
a) det inte utfärdades vid tidpunkten för exporten på grund av misstag, förbiseende eller särskilda omständigheter, eller
b) det på ett sätt som tillfredsställer tullmyndigheterna visas att ett varucertifikat EUR.1 utfärdades men av tekniska skäl inte godtogs vid importen.
2. Vid tillämpning av punkt 1 ska exportören i sin ansökan ange ort och datum för exporten av de produkter som varucertifikatet EUR.1 avser samt ange skälen för ansökan.
3. Tullmyndigheterna får utfärda varucertifikat EUR.1 i efterhand först efter att ha kontrollerat att uppgifterna i exportörens ansökan stämmer överens med uppgifterna i motsvarande handlingar.
4. Varucertifikat EUR.1 som utfärdas i efterhand ska förses med följande påskrift på engelska:
”ISSUED RETROSPECTIVELY”.
5. Den påskrift som avses i punkt 4 ska göras i fältet ”Anmärkningar” på varucertifikatet EUR.1.
Artikel 19 – Utfärdande av duplikat av varucertifikat EUR.1
1. Om ett varucertifikat EUR.1 stulits, förlorats eller förstörts får exportören hos den tullmyndighet som utfärdade certifikatet ansöka om ett duplikat, som tullmyndigheten ska utfärda på grundval av de exporthandlingar som den har tillgång till.
2. Ett duplikat som utfärdas på detta sätt ska förses med följande påskrift på engelska: ”DUPLICATE”.
3. Den påskrift som avses i punkt 2 ska göras i fältet ”Anmärkningar” på duplikatet av varucertifikatet EUR.1.
4. Duplikatet ska ha samma utfärdandedatum som det ursprungliga varucertifikatet EUR.1 och gälla från och med samma dag.
Artikel 20 – Utfärdande av varucertifikat EUR.1 på grundval av ett tidigare utfärdat eller upprättat ursprungsintyg
Om ursprungsprodukter står under kontroll av ett tullkontor i en ESA-stat eller i gemenskapen, ska det vara möjligt att ersätta det ursprungliga ursprungsintyget med ett eller flera varucertifikat EUR.1, så att alla eller vissa av dessa produkter kan sändas någon annanstans i ESA-staterna eller gemenskapen. Ersättningsvarucertifikat EUR.1 ska utfärdas av det tullkontor under vars kontroll produkterna står och påskrivas av den tullmyndighet under vars kontroll produkterna står.
Artikel 21 – Villkor för upprättande av en fakturadeklaration
1. En fakturadeklaration enligt artikel 16 1 b får upprättas
a) av en godkänd exportör enligt artikel 22, eller
b) av vilken exportör som helst för sändningar som består av ett eller flera kollin med ursprungsprodukter vars totala värde inte överstiger 6 000 EUR.
2. En fakturadeklaration får upprättas om de berörda produkterna kan anses vara produkter med ursprung i en ESA-stat eller i gemenskapen eller i något av de andra länder eller territorier som avses i artiklarna 3, 4 och 5 och om de uppfyller övriga villkor i detta protokoll.
3. En exportör som upprättar en fakturadeklaration ska vara beredd att när som helst på begäran av tullmyndigheterna i exportlandet uppvisa alla relevanta handlingar som styrker att de berörda produkterna har ursprungsstatus samt att övriga villkor i detta protokoll är uppfyllda.
4. En fakturadeklaration ska upprättas av exportören genom att deklarationen enligt bilaga IV till detta protokoll maskinskrivs, stämplas eller trycks på fakturan, följesedeln eller någon annan kommersiell handling, med användning av en av de språkversioner som anges i den bilagan och enligt bestämmelserna i exportlandets nationella lagstiftning. Om deklarationen skrivs för hand, ska den skrivas med bläck och tryckbokstäver.
5. Fakturadeklarationer ska undertecknas för hand av exportören. Godkända exportörer enligt artikel 22 behöver dock inte underteckna sådana deklarationer, om de lämnar en skriftlig försäkran till tullmyndigheterna i exportlandet att de påtar sig fullt ansvar för varje fakturadeklaration där de identifieras, som om den hade undertecknats av dem för hand.
6. En fakturadeklaration får upprättas av exportören när de produkter som den avser exporteras, eller efter exporten om den uppvisas i importlandet senast två år efter importen av de produkter som den avser.
Artikel 22 – Godkänd exportör
1. Tullmyndigheterna i exportlandet kan ge en exportör som ofta exporterar produkter som omfattas av bestämmelserna om handelssamarbete i avtalet tillstånd att upprätta fakturadeklarationer oberoende av de berörda produkternas värde. En exportör som ansöker om ett sådant tillstånd måste på ett sätt som tillfredsställer tullmyndigheterna lämna de garantier som behövs för att kontrollera att produkterna har ursprungsstatus och att övriga villkor i detta protokoll är uppfyllda.
2. Tullmyndigheterna får bevilja tillstånd som godkänd exportör på de villkor som de anser lämpliga.
3. Tullmyndigheterna ska tilldela den godkända exportören ett tillståndsnummer som ska anges i fakturadeklarationen.
4. Tullmyndigheterna ska övervaka hur den godkända exportören använder sitt tillstånd.
5. Tullmyndigheterna kan återkalla tillståndet när som helst. De ska göra det när den godkända exportören inte längre lämnar de garantier som avses i punkt 1, inte uppfyller de villkor som avses i punkt 2 eller på annat sätt använder tillståndet felaktigt.
Artikel 23 – Ursprungsintygs giltighet
1. Ett ursprungsintyg ska gälla i tio månader från och med dagen för utfärdandet i exportlandet och ska uppvisas för tullmyndigheterna i importlandet inom den tiden.
2. Ursprungsintyg som uppvisas för tullmyndigheterna i importlandet efter den sista dagen enligt punkt 1 får godtas för förmånsbehandling om underlåtenhet att uppvisa dessa handlingar senast den föreskrivna dagen beror på exceptionella omständigheter.
3. Även i andra fall när ursprungsintyg uppvisas för sent får tullmyndigheterna i importlandet godta ursprungsintygen om produkterna har visats upp för dem före ovannämnda sista dag.
Artikel 24 – ransiteringsförfarande
När varorna anländer till en stat eller ett territorium som avses i artiklarna 3 eller 4 som inte är ursprungslandet ska ytterligare en giltighetsperiod på fyra månader inledas den dag då transitlandets tullmyndigheter anger följande i fält 7 på varucertifikatet EUR.1:
– Ordet ”transit”.
– Transitlandets namn.
– Den officiella stämpeln, varav ett avtryck gjorts tillgängligt för kommissionen i enlighet med artikel 34.
– Datum för påskrifterna.
Artikel 25 – Uppvisande av ursprungsintyg
Ursprungsintyg ska uppvisas för tullmyndigheterna i importlandet i enlighet med de förfaranden som gäller i det landet. Dessa myndigheter kan begära en översättning av ursprungsintyget och kan också kräva att importdeklarationen åtföljs av en förklaring av importören om att produkterna uppfyller de villkor som gäller för tillämpning av avtalet.
Artikel 26 – Import i delleveranser
Om isärtagna eller icke hopsatta produkter, enligt den allmänna tolkningsbestämmelsen 2 a i Harmoniserade systemet, vilka klassificeras enligt avdelningarna XVI och XVII eller nummer 7308 eller 9406 i Harmoniserade systemet, importeras i delleveranser på begäran av importören och på de villkor som fastställts av importlandets tullmyndigheter, ska ett enda ursprungsintyg för dessa produkter uppvisas för tullmyndigheterna vid import av den första delleveransen.
Artikel 27 – Undantag från krav på ursprungsintyg
1. Produkter som sänds som småpaket mellan privatpersoner eller som ingår i resandes personliga bagage ska godtas som ursprungsprodukter utan att ett ursprungsintyg behöver uppvisas, om importen av sådana produkter inte är av kommersiell karaktär och om produkterna har förklarats uppfylla villkoren i detta protokoll och det inte finns något tvivel om denna förklarings riktighet. I fråga om produkter som sänds med post kan denna förklaring göras på posttulldeklarationer CN 22 eller CN 23 eller på ett papper som bifogas det dokumentet.
2. Import av tillfällig karaktär som uteslutande består av produkter för mottagarnas, de resandes eller deras familjers personliga bruk ska inte anses vara import av kommersiell karaktär, om det på grund av produkternas art och mängd är uppenbart att syftet inte är kommersiellt.
3. Dessa produkters sammanlagda värde får vidare inte överstiga 500 EUR för småpaket eller 1 200 EUR för produkter som ingår i resandes personliga bagage.
Artikel 28 – Informationsförfarande för kumulationsändamål
1. När artiklarna 3.1, 4.1 och 5 tillämpas ska ett varucertifikat EUR.1 eller en leverantörsdeklaration enligt förlagan i bilaga V A till detta protokoll, som lämnas av exportören i gemenskapen eller den stat som materialet kommer från, utgöra bevis för ursprungsstatus enligt detta protokoll för material från en ESA-stat, gemenskapen, en annan AVS-stat, ett utomeuropeiskt land eller territorium eller ett annat land med vilket kumulation tillämpas.
2. När artiklarna 3.4 och 4.4 tillämpas ska en leverantörsdeklaration enligt förlagan i bilaga V B till detta protokoll, som lämnas av exportören i gemenskapen eller den stat som materialet kommer från, utgöra bevis för den bearbetning eller behandling som utförts i en ESA-stat, gemenskapen, en annan AVS-stat eller ett utomeuropeiskt land eller territorium.
3. En separat leverantörsdeklaration ska för varje sändning av varor lämnas av leverantören på den faktura som avser den sändningen, i en bilaga till den fakturan eller på en följesedel eller någon annan kommersiell handling som avser den sändningen och där det berörda materialet beskrivs tillräckligt noggrant för att kunna identifieras.
4. Leverantörsdeklarationen får göras på en förtryckt blankett.
5. Leverantörsdeklarationerna ska undertecknas för hand av exportören. När fakturan och leverantörsdeklarationen upprättas med hjälp av elektronisk databehandling, behöver leverantörsdeklarationen emellertid inte undertecknas för hand, under förutsättning att den ansvarige tjänstemannen i leverantörsföretaget är identifierad på ett sätt som tillfredsställer tullmyndigheterna i den stat där leverantörsdeklarationerna upprättas. Dessa tullmyndigheter får fastställa villkor för tillämpningen av denna punkt.
6. Leverantörsdeklarationerna ska lämnas till tullmyndigheterna i det exportland till vilket begäran om utfärdande av varucertifikatet EUR.1 lämnas.
7. En leverantör som upprättar en deklaration ska vara beredd att när som helst på begäran av tullmyndigheterna i det land där den upprättas uppvisa alla relevanta handlingar som styrker att uppgifterna i deklarationen är riktiga.
8. Leverantörsdeklarationer som gjorts och informationscertifikat som utfärdats i överensstämmelse med artikel 26 i protokoll 1 till Cotonouavtalet innan detta protokoll träder i kraft ska fortsätta att vara giltiga.
Artikel 29 – Styrkande handlingar
De handlingar som avses i artiklarna 17.3 och 21.3 och som används för att styrka att de produkter som omfattas av ett varucertifikat EUR.1 eller en fakturadeklaration kan anses vara produkter med ursprung i en ESA-stat, gemenskapen eller något av de övriga länder
eller territorier som avses i artiklarna 3, 4 och 5 och att de uppfyller övriga villkor i detta protokoll, kan t.ex. vara följande:
a) Direkta bevis för de åtgärder som exportörerna eller leverantörerna vidtagit för att framställa de berörda varorna, vilka framgår av exempelvis deras räkenskaper eller interna bokföring.
b) Handlingar som styrker det använda materialets ursprungsstatus och som utfärdats eller upprättats i en ESA-stat, gemenskapen eller något av de övriga länder eller territorier som avses i artiklarna 3, 4 och 5, om dessa handlingar används i enlighet med nationell lagstiftning.
c) Handlingar som styrker att materialet har bearbetats eller behandlats i en ESA-stat, gemenskapen eller något av de övriga länder eller territorier som avses i artiklarna 3, 4 och 5 och som utfärdats eller upprättats i en ESA-stat, gemenskapen eller något av de övriga länder eller territorier som avses i artiklarna 3, 4 och 5, om dessa handlingar används i enlighet med nationell lagstiftning.
d) Varucertifikat EUR.1 eller fakturadeklarationer som styrker det använda materialets ursprungsstatus och som utfärdats eller upprättats i enlighet med detta protokoll i en ESA- stat, gemenskapen eller något av de övriga länder eller territorier som avses i artiklarna 3, 4 och 5.
Artikel 30 – Bevarande av ursprungsintyg och styrkande handlingar
1. En exportör som ansöker om ett varucertifikat EUR.1 ska under minst tre år bevara de handlingar som avses i artikel 17.3.
2. En exportör som upprättar en fakturadeklaration ska under minst tre år bevara en kopia av denna och de handlingar som avses i artikel 21.3.
3. En leverantör som upprättar en leverantörsdeklaration ska under minst tre år bevara kopior av denna och av den faktura, följesedel eller andra kommersiella handlingar till vilka deklarationen bifogats samt av de handlingar som avses i artikel 28.7.
4. Den tullmyndighet i exportlandet som utfärdar ett varucertifikat EUR.1 ska under minst tre år bevara den ansökningsblankett som avses i artikel 17.2.
5. Tullmyndigheterna i importlandet ska under minst tre år bevara de varucertifikat EUR.1 och de fakturadeklarationer som lämnats in hos dem.
Artikel 31 – Avvikelser och formella fel
1. Om det konstateras att uppgifterna i ursprungsintyget endast obetydligt avviker från uppgifterna i de handlingar som uppvisats för tullkontoret för genomförande av formaliteterna vid import av produkterna, ska detta inte i sig medföra att ursprungsintyget blir ogiltigt, förutsatt att det vederbörligen fastställs att uppgifterna i intyget verkligen avser de uppvisade produkterna.
2. Uppenbara formella fel, t.ex. skrivfel, i ett ursprungsintyg ska inte leda till att handlingen underkänns, om felen inte är av den arten att det uppstår tvivel om att uppgifterna i intyget är riktiga.
Artikel 32 – Belopp i euro
1. För tillämpning av bestämmelserna i artiklarna 21.1 b och 27.3 i fall där produkter faktureras i en annan valuta än euro, ska de i euro uttryckta beloppens motvärde i de nationella valutorna i en ESA-stat, i gemenskapens medlemsstater och i de övriga länder eller territorier som avses i artiklarna 3, 4 och 5 fastställas årligen av vart och ett av de berörda länderna.
2. En sändning ska omfattas av bestämmelserna i artikel 21.1 b eller 27.3 med utgångspunkt i den valuta i vilken fakturan upprättats och det belopp som fastställts av det berörda landet.
3. Beloppen i en viss nationell valuta ska utgöra motvärdet till beloppen i euro den första arbetsdagen i oktober varje år. Xxxxxxxx ska meddelas Europeiska gemenskapernas kommission senast den 15 oktober och ska tillämpas från och med den 1 januari följande år. Europeiska gemenskapernas kommission ska meddela samtliga berörda länder de aktuella beloppen.
4. Ett land får avrunda, uppåt eller nedåt, det belopp som blir resultatet av omräkningen till dess nationella valuta av ett belopp i euro. Det avrundade beloppet får inte avvika med mer än 5 % från det belopp som omräkningen resulterar i. Ett land får bibehålla motvärdet i nationell valuta till ett belopp uttryckt i euro oförändrat om, vid tidpunkten för den årliga justering som avses i punkt 3, omräkningen av detta belopp före avrundning resulterar i en ökning på mindre än 15 % av motvärdet i nationell valuta. Motvärdet i nationell valuta får bibehållas oförändrat om omräkningen skulle resultera i ett lägre motvärde.
5. De i euro uttryckta beloppen ska ses över av tullsamarbetskommittén på begäran av gemenskapen eller ESA-staterna. Vid denna översyn ska tullsamarbetskommittén beakta det önskvärda i att bevara effekten av berörda beloppsgränser i reala tal. För detta ändamål får den besluta att ändra de i euro uttryckta beloppen.
Avdelning V – Bestämmelser om administrativt samarbete
Artikel 33 – Administrativa villkor för produkter som ska omfattas av avtalet
1. Produkter som enligt detta protokoll har ursprung i ESA-staterna eller i gemenskapen får vid tidpunkten för tullimportdeklarationen omfattas av de förmåner som följer av avtalet endast under förutsättning att de exporterades från och med den dag då exportlandet började följa bestämmelserna i punkt 2.
2. De avtalsslutande parterna ska åta sig att införa
a) de nationella och regionala ordningar som krävs för genomförandet och tillämpningen av reglerna och förfarandena i detta protokoll, inbegripet i tillämpliga fall ordningar som krävs för tillämpningen av artiklarna 3, 4 och 5,
b) de administrativa strukturer och system som krävs för ändamålsenlig förvaltning och kontroll av produkters ursprung och överensstämmelse med andra villkor i detta protokoll. De ska göra de anmälningar som avses i artikel 34.
Artikel 34 – Anmälan av parternas tullmyndigheter
1. ESA-staterna och gemenskapens medlemsstater ska genom Europeiska gemenskapernas kommission respektive Comesas sekretariat förse varandra med adresserna till de tullmyndigheter som ansvarar för utfärdande och kontroll av varucertifikat EUR.1 och fakturadeklarationer eller leverantörsdeklarationer, samt med avtryck av de stämplar som används vid deras tullkontor för utfärdande av dessa certifikat.
Varucertifikat EUR.1 och fakturadeklarationer eller leverantörsdeklarationer ska godtas för förmånsbehandling från och med den dag då Europeiska gemenskapernas kommission respektive Comesas sekretariat tar emot uppgifterna.
2. ESA-staterna och gemenskapens medlemsstater ska omedelbart underrätta varandra om de uppgifter som avses i punkt 1 ändras.
3. De myndigheter som avses i punkt 1 ska handla under överinseende av det berörda landets regering. De myndigheter som svarar för kontroll och granskning ska vara en del av det berörda landets offentliga myndigheter.
Artikel 35 – Ömsesidigt bistånd
1. För att sörja för att detta protokoll tillämpas på ett riktigt sätt ska gemenskapen, ESA- staterna och övriga länder som avses i artiklarna 3, 4 och 5 genom de behöriga tullförvaltningarna bistå varandra vid kontrollen av att varucertifikaten EUR.1, fakturadeklarationerna och leverantörsdeklarationerna är äkta och att uppgifterna i dessa handlingar är riktiga.
2. De tillfrågade myndigheterna ska lämna relevanta uppgifter om de förhållanden under vilka en produkt tillverkats och särskilt ange under vilka förhållanden ursprungsreglerna har iakttagits i de olika berörda ESA-staterna, gemenskapen och övriga länder som avses i artiklarna 3, 4 och 5.
Artikel 36 – Kontroll av ursprungsintyg
1. Efterkontroll av ursprungsintyg ska göras på grundval av en riskanalys och stickprovsvis eller när importlandets tullmyndigheter har rimliga tvivel beträffande handlingarnas äkthet, de berörda produkternas ursprungsstatus eller uppfyllandet av övriga villkor i detta protokoll.
2. Vid tillämpning av punkt 1 ska importlandets tullmyndigheter återsända varucertifikatet EUR.1 och fakturan, om den lämnats in, fakturadeklarationen eller en kopia av dessa handlingar till exportlandets tullmyndigheter och vid behov ange skälen för begäran om kontroll. Till stöd för begäran om kontroll ska de tillhandahålla alla de erhållna handlingar och upplysningar som tyder på att uppgifterna i ursprungsintyget inte är riktiga.
3. Kontrollen ska göras av exportlandets tullmyndigheter. För detta ändamål ska de ha rätt att begära alla slags underlag och att göra alla slags kontroller av exportörens eller tillverkarens räkenskaper eller varje annan kontroll som de anser lämplig.
4. Om importlandets tullmyndigheter beslutar att tills vidare upphöra att bevilja förmånsbehandling för de berörda produkterna i avvaktan på resultatet av kontrollen, ska de erbjuda importören att produkterna frigörs, med förbehåll för de säkerhetsåtgärder som de finner nödvändiga.
5. De tullmyndigheter som begärt kontrollen ska så snart som möjligt underrättas om resultatet av denna. Detta resultat måste klart utvisa om handlingarna är äkta och om de berörda produkterna kan anses vara produkter med ursprung i en ESA-stat, gemenskapen eller något av de andra länder som avses i artiklarna 3, 4 och 5 och om de uppfyller övriga villkor i detta protokoll.
6. Om rimliga tvivel föreligger och inget svar erhålls inom tio månader från den dag då kontrollen begärdes, eller om svaret inte innehåller tillräckliga uppgifter för att handlingens äkthet eller produkternas verkliga ursprung ska kunna fastställas, ska de tullmyndigheter som begärt kontrollen vägra förmånsbehandling, utom under exceptionella omständigheter.
7. När kontrollförfarandet eller andra tillgängliga uppgifter tycks tyda på att bestämmelserna i detta protokoll överträds, ska exportlandet på eget initiativ eller på begäran av importlandet genomföra nödvändiga undersökningar eller se till att sådana undersökningar genomförs snarast möjligt för att överträdelserna ska kunna identifieras och förhindras; det berörda exportlandet får i detta syfte erbjuda importlandet att delta i kontrollerna.
Artikel 37 – Kontroll av leverantörsdeklarationer
1. Kontroll av leverantörsdeklarationer ska göras på grundval av en riskanalys och stickprovsvis eller när tullmyndigheterna i det land där sådana deklarationer har beaktats vid utfärdandet av ett varucertifikat EUR.1 eller upprättandet av en fakturadeklaration har rimliga tvivel beträffande handlingens äkthet eller huruvida uppgifterna i handlingen är riktiga.
2. De tullmyndigheter till vilka en leverantörsdeklaration lämnas får begära att tullmyndigheterna i den stat där deklarationen gjordes utfärdar ett informationscertifikat enligt förlagan i bilaga VI till detta protokoll. Alternativt får de utfärdande myndigheter till
vilka en leverantörsdeklaration lämnas anmoda exportören att uppvisa ett informationscertifikat utfärdat av tullmyndigheterna i den stat där deklarationen gjordes.
En kopia av informationscertifikatet ska bevaras i minst tre år av det kontor som utfärdat det.
3. De tullmyndigheter som begärt kontrollen ska så snart som möjligt underrättas om resultatet av den. Detta resultat måste klart utvisa om uppgifterna i leverantörsdeklarationen är riktiga och göra det möjligt för tullmyndigheterna att fastställa huruvida och i vilken utsträckning denna leverantörsdeklaration skulle kunna beaktas vid utfärdandet av ett varucertifikat EUR.1 eller vid upprättandet av en fakturadeklaration.
4. Kontrollen ska göras av tullmyndigheterna i det land där leverantörsdeklarationen upprättades. För kontrollen ska de ha rätt att begära alla slags underlag och att göra alla slags kontroller av leverantörens räkenskaper eller varje annan kontroll som de anser lämplig i syfte att fastställa om en leverantörsdeklaration är riktig.
5. Alla varucertifikat EUR.1 eller fakturadeklarationer som utfärdats eller upprättats på grundval av en oriktig leverantörsdeklaration ska anses vara ogiltiga.
Artikel 38 – Tvistlösning
Om det i samband med kontrollförfaranden enligt artiklarna 36 och 37 uppstår tvister som inte kan lösas mellan de tullmyndigheter som begärt en kontroll och de tullmyndigheter som ansvarar för att denna kontroll utförs, eller om frågor uppstår angående tolkningen av detta protokoll, ska tvisterna hänskjutas till tullsamarbetskommittén.
Alla tvister mellan importören och importlandets tullmyndigheter ska lösas enligt lagstiftningen i importlandet.
Artikel 39 – Sanktioner
Den som i syfte att erhålla förmånsbehandling för produkter upprättar eller låter upprätta en handling som innehåller oriktiga uppgifter ska bli föremål för sanktioner.
Artikel 40 – Frizoner
1. När handel sker med produkter på grundval av ett ursprungsintyg eller en leverantörsdeklaration och produkterna i fråga under transporten befinner sig i en frizon på ESA-staternas eller gemenskapens territorium, ska ESA-staterna och gemenskapen vidta nödvändiga åtgärder för att se till att produkterna inte ersätts med andra varor och inte genomgår någon annan hantering än normala åtgärder för att förhindra att de försämras.
2. När produkter med ursprung i en ESA-stat eller i gemenskapen importeras till en frizon på grundval av ett ursprungsintyg och där genomgår hantering eller behandling, ska, trots bestämmelserna i punkt 1, de berörda myndigheterna på exportörens begäran utfärda ett nytt varucertifikat EUR.1, om den genomförda hanteringen eller behandlingen är förenlig med bestämmelserna i detta protokoll.
Artikel 41 – Tullsamarbetskommitté
1. En tullsamarbetskommitté (nedan kallad kommittén) ska inrättas med uppgift att genomföra administrativt samarbete som syftar till en riktig och enhetlig tillämpning av detta protokoll samt utföra alla andra uppgifter på tullområdet.
2. Kommittén ska regelbundet undersöka de effekter som tillämpningen av ursprungsreglerna har på ESA-staterna, särskilt på de minst utvecklade ESA-staterna, och ska rekommendera AEP-kommittén lämpliga åtgärder.
3. Kommittén ska fatta beslut om kumulation på de villkor som anges i artikel 5.
4. Kommittén ska fatta beslut om undantag från detta protokoll på de villkor som anges i artikel 42.
5. Kommittén ska mötas regelbundet med en dagordning som ESA-staterna och gemenskapen kommit överens om i förväg.
6. Kommittén ska vara sammansatt, å ena sidan, av experter från gemenskapens medlemsstater och kommissionstjänstemän med ansvar för tullfrågor och, å andra sidan, av experter som företräder ESA-staterna och tjänstemän från regionala grupperingar av ESA- staterna med ansvar för tullfrågor. Kommittén får anlita lämplig expertis när så behövs. Ordförandeskapet i kommittén ska innehas växelvis av vardera parten.
Artikel 42 – Undantag
1. Tullsamarbetskommittén, i denna artikel kallad kommittén, får medge undantag från detta protokoll när utvecklingen av befintlig industri eller skapandet av ny industri i ESA-staterna motiverar detta.
Den eller de berörda ESA-staterna ska, antingen innan eller när ärendet inges till kommittén, anmäla sin ansökan om undantag till gemenskapen och ange skälen för begäran enligt punkt 2.
Gemenskapen ska bifalla alla ansökningar från ESA-staterna som är vederbörligen motiverade i enlighet med denna artikel och som inte kan förorsaka en etablerad gemenskapsindustri allvarlig skada.
2. För att underlätta kommitténs granskning av ansökningar om undantag ska den eller de ansökande ESA-staterna, med hjälp av blanketten enligt bilaga VII till detta protokoll, till stöd för sin ansökan lämna så fullständiga uppgifter som möjligt, särskilt om följande:
– Beskrivning av den färdiga produkten.
– Arten och mängden av material med ursprung i tredjeland.
– Arten och mängden av material med ursprung i ESA-staterna eller de länder och territorier som avses i artiklarna 3 och 4, eller av material som behandlats i dessa länder eller territorier.
– Tillverkningsprocesser.
– Uppnått mervärde.
– Antal anställda i det berörda företaget.
– Förväntad exportvolym till gemenskapen.
– Andra möjliga källor till råvaruförsörjning.
– Skäl för den begärda giltighetstiden mot bakgrund av ansträngningar att finna nya försörjningskällor.
– Andra iakttagelser.
Samma regler ska gälla för ansökningar om förlängning. Kommittén får ändra blanketten.
3. Vid granskningen av ansökningarna ska särskilt följande beaktas:
a) Den eller de berörda ESA-staternas utvecklingsnivå eller geografiska läge.
b) Fall där tillämpningen av de gällande ursprungsreglerna väsentligt skulle påverka förmågan hos en befintlig industri i en ESA-stat att fortsätta exportera till gemenskapen, med särskild hänsyn till fall där detta skulle kunna leda till att industrins verksamhet upphör.
c) Särskilda fall där det klart kan visas att ursprungsreglerna skulle kunna hindra betydande investeringar i en industri och där ett undantag som gynnar genomförandet av investeringsprogrammet skulle möjliggöra ett gradvist uppfyllande av dessa regler.
4. I samtliga fall ska det undersökas om reglerna för ursprungskumulation möjliggör en lösning av problemet.
5. Vidare ska en ansökan om undantag avseende en av de minst utvecklade ESA-staterna eller en ESA-östat granskas välvilligt och med särskild hänsyn till
a) de ekonomiska och sociala konsekvenserna av det beslut som ska fattas, särskilt vad sysselsättningen beträffar, och
b) behovet av att tillämpa undantaget under en period, med beaktande av den berörda ESA- statens särskilda situation och dess svårigheter.
6. Vid granskningen av ansökningarna ska särskild hänsyn från fall till fall tas till möjligheten att ge ursprungsstatus åt produkter som i sin sammansättning innefattar material med ursprung i angränsande utvecklingsländer, minst utvecklade länder eller utvecklingsländer med vilka en eller flera ESA-stater har särskilda förbindelser, förutsatt att ett tillfredsställande administrativt samarbete kan upprättas.
7. Utan att det påverkar tillämpningen av punkterna 1–6 ska undantaget beviljas när det mervärde som lagts till i de ickeursprungsprodukter som används i den berörda ESA-staten utgör minst 45 % av värdet av den färdiga produkten, förutsatt att undantaget inte är sådant att det ger upphov till allvarlig skada för en ekonomisk sektor i gemenskapen eller i en eller flera medlemsstater.
8. Utan att det påverkar tillämpningen av och som komplement till punkterna 1–7 ska undantag för konserverad tonfisk och tonfiskfilé beviljas inom en årlig kvot på 8 000 ton för konserverad tonfisk och på 2 000 ton för tonfiskfilé.
Ansökningar om sådana undantag inom ramen för de ovannämnda kvoterna ska överlämnas av ESA-staterna till kommittén, som ska bevilja undantagen automatiskt och genom beslut sätta undantagen i kraft.
9. Kommittén ska vidta nödvändiga åtgärder för att säkerställa att beslut fattas snarast möjligt och i alla händelser senast 75 arbetsdagar efter det att ansökan mottagits av gemenskapens medordförande i kommittén. Om gemenskapen inte inom denna frist underrättat ESA-staterna om hur den ställer sig till ansökan, ska denna anses ha godtagits.
10. a) Undantaget ska gälla under en viss period som ska bestämmas av kommittén, i allmänhet fem år.
b) Beslutet om undantag får innehålla bestämmelser om förnyelse utan att kommittén behöver fatta ett nytt beslut, under förutsättning att den eller de berörda ESA-staterna tre månader före slutet av varje period lägger fram bevis för att man fortfarande inte kan uppfylla de villkor i detta protokoll från vilka undantag har beviljats.
Om någon invändning görs mot förlängningen ska kommittén granska den så snart som möjligt och besluta om huruvida undantaget ska förlängas. Kommittén ska förfara på det sätt som anges i punkt 9. Alla nödvändiga åtgärder ska vidtas för att undvika att tillämpningen av undantaget avbryts.
c) Kommittén får under de perioder som avses i a och b se över villkoren för tillämpningen av undantaget, om det skulle konstateras att en väsentlig förändring ägt rum i fråga om de
huvudsakliga faktorer som ligger till grund för beslutet att bevilja undantaget. När kommittén avslutat sin översyn får den besluta att ändra sitt beslut vad beträffar undantagets räckvidd eller något annat villkor som tidigare fastställts.
Avdelning VI – Ceuta och Melilla
Artikel 43 – Särskilda villkor
1. Begreppet gemenskapen som används i detta protokoll omfattar inte Ceuta och Melilla. Begreppet produkter med ursprung i gemenskapen omfattar inte produkter med ursprung i Ceuta och Melilla.
2. Vid fastställande av om produkter ska anses ha ursprung i en ESA-stat vid import till Ceuta och Melilla ska detta protokoll gälla i tillämpliga delar.
3. När produkter som är helt framställda i Ceuta, Melilla eller gemenskapen genomgår bearbetning eller behandling i en ESA-stat ska de anses vara helt framställda i en ESA-stat.
4. Bearbetning eller behandling i Ceuta, Melilla eller gemenskapen ska anses ha ägt rum i en ESA-stat, om materialet genomgår ytterligare bearbetning eller behandling i en ESA-stat.
5. Vid tillämpning av punkterna 3 och 4 ska de otillräckliga åtgärder som anges i artikel 8 i detta protokoll inte anses utgöra bearbetning eller behandling.
6. Ceuta och Melilla ska anses som ett enda territorium.
Avdelning VII – Slutbestämmelser
Artikel 44 – Ändringar av protokollet
AEP-kommittén får besluta att ändra bestämmelserna i detta protokoll.
Artikel 45 – Bilagor
Bilagorna till detta protokoll ska utgöra en integrerad del av protokollet.
Artikel 46 – Genomförande av protokollet
Gemenskapen och ESA-staterna ska vidta de åtgärder som är nödvändiga för genomförandet av detta protokoll.
BILAGA I till Protokoll 1
Inledande anmärkningar till förteckningen i Bilaga II
Anmärkning 1:
I förteckningen anges de villkor som gäller för alla produkter för att de ska anses tillräckligt bearbetade eller behandlade i den mening som avses i artikel 7 i protokollet.
Anmärkning 2:
1. I förteckningens två första kolumner beskrivs den framställda produkten. Den första kolumnen innehåller det nummer (med fyrställig sifferkod) eller kapitelnummer som används i Harmoniserade systemet och den andra kolumnen innehåller den varubeskrivning som används i detta system för det numret eller kapitlet. För varje post i de två första kolumnerna finns en regel angiven i kolumn 3 eller 4. Om en post i den första kolumnen föregås av ordet ”ex”, betyder detta att reglerna i kolumn 3 eller 4 endast gäller för den del av numret eller kapitlet som anges i kolumn 2.
2. Om flera nummer är grupperade tillsammans i kolumn 1 eller ett kapitelnummer angetts och varubeskrivningen i kolumn 2 därför gjorts i allmänna ordalag, gäller de motsvarande reglerna i kolumn 3 eller 4 för alla de produkter som enligt Harmoniserade systemet klassificeras enligt de olika numren i kapitlet eller enligt något av de nummer som är grupperade i kolumn 1.
3. Om olika regler i förteckningen gäller för olika produkter inom samma nummer, innehåller varje strecksats beskrivningen av den del av numret för vilken motsvarande regel i kolumn 3 eller 4 gäller.
4. Om en regel anges i både kolumnerna 3 och 4 för en post i de två första kolumnerna, kan exportören välja mellan den regel som anges i kolumn 3 och den som anges i kolumn 4. Om inte någon ursprungsregel anges i kolumn 4, ska den regel som anges i kolumn 3 tillämpas.
Anmärkning 3:
1. Bestämmelserna i artikel 7 i protokollet om produkter som erhållit ursprungsstatus och som används vid tillverkningen av andra produkter gäller oavsett om denna status erhållits i den fabrik där dessa produkter används eller i en annan fabrik i gemenskapen eller i ESA-staterna.
Exempel:
En motor enligt nummer 8407, för vilken det i regeln föreskrivs att värdet av det icke- ursprungsmaterial som ingår inte får överstiga 40 % av priset fritt fabrik, är tillverkad av ”annat legerat stål, grovt tillformat genom smidning” enligt nummer ex 7224.
Om detta smide har smitts i gemenskapen av ett göt med icke-ursprungsstatus, har det redan fått ursprungsstatus med stöd av regeln för nummer ex 7224 i förteckningen. Smidet kan då räknas som ursprungsprodukt vid beräkningen av värdet på motorn, oberoende av om det tillverkats i samma fabrik eller i en annan fabrik i gemenskapen. Värdet av götet med icke-ursprungsstatus ska därför inte räknas med när värdet av icke-ursprungsmaterial som använts läggs samman.
2. I regeln i förteckningen anges den minsta bearbetning eller behandling som fordras, och ytterligare bearbetning eller behandling ger också ursprungsstatus; däremot kan utförandet av mindre bearbetning eller behandling inte ge ursprungsstatus. Om det i en regel fastslås att icke-ursprungsmaterial på ett visst tillverkningsstadium får användas, är alltså användning av sådant material på ett tidigare tillverkningsstadium tillåten, medan användning av sådant material på ett senare tillverkningsstadium inte är tillåten.
3. Utan att det påverkar tillämpningen av anmärkning 3.2 kan, om det i en regel anges att ”material enligt vilket nummer som helst” får användas, material med samma nummer som produkten också användas, dock med förbehåll för alla särskilda begränsningar som
också kan ingå i regeln. Uttrycket ”tillverkning utgående från material enligt vilket nummer som helst, även annat material enligt nr …” innebär däremot att endast material som klassificeras enligt samma nummer som en produkt med en annan produktbeskrivning än den som anges för produkten i kolumn 2 får användas.
4. Om det i en regel i förteckningen anges att en produkt får tillverkas av mer än ett material, innebär detta att vilket eller vilka som helst av dessa material får användas. Det krävs inte att alla material används.
Exempel:
Regeln för vävnader enligt numren 5208–5212 anger att naturfibrer får användas och att bl.a. kemiska material också får användas. Denna regel innebär inte att både naturfibrer och kemiska material måste användas, utan det är möjligt att använda det ena eller det andra av dessa material eller båda.
5. Om det i en regel i förteckningen anges att en produkt måste tillverkas av ett visst material, hindrar villkoret givetvis inte användning av andra material som på grund av sin beskaffenhet inte kan uppfylla det villkoret. (Se även anmärkning 6.3 rörande textilier.)
Exempel:
Regeln för livsmedelsberedningar enligt nummer 1904, som uttryckligen utesluter användning av spannmål eller av produkter härledda från spannmål, hindrar inte användning av mineralsalter, kemikalier och andra tillsatsämnen som inte har framställts av spannmål.
Detta gäller dock inte produkter som, trots att de inte kan tillverkas av det specifika material som anges i förteckningen, kan tillverkas av material av samma slag på ett tidigare tillverkningsstadium.
Exempel:
I fråga om ett klädesplagg enligt ex kapitel 62 tillverkat av bondad duk är det, om endast garn som utgör ickeursprungsprodukt är tillåtet för detta slags plagg, inte möjligt att utgå från bondad duk, även om bondad duk normalt inte kan tillverkas av garn. I sådana fall skulle utgångsmaterialet normalt vara i stadiet före garnstadiet, dvs. fiberstadiet.
6. Om två procentsatser anges i en regel i förteckningen som det högsta värdet för icke- ursprungsmaterial som kan användas, får dessa procentsatser inte läggas samman. Värdet av allt icke-ursprungsmaterial som används får med andra ord aldrig överstiga den högsta av de angivna procentsatserna. Dessutom får de enskilda procentsatserna för de specifika material som de är tillämpliga på inte överskridas.
Anmärkning 4:
1. Med begreppet naturfibrer avses i förteckningen andra fibrer än regenat- eller syntetfibrer. Det är begränsat till stadiet innan spinningen äger rum, inklusive avfall och, om inte annat anges, inbegriper det även sådana fibrer som har kardats, kammats eller behandlats på annat sätt, men inte spunnits.
2. Begreppet naturfibrer inbegriper tagel enligt nummer 0503, natursilke enligt numren 5002 och 5003 samt ullfibrer och fina eller grova djurhår enligt numren 5101–5105, bomullsfibrer enligt numren 5201–5203 och andra vegetabiliska fibrer enligt numren 5301–5305.
3. Med begreppen textilmassa, kemiska material och material för papperstillverkning avses i förteckningen de material som inte klassificeras enligt kapitlen 50–63 och som kan användas för tillverkning av regenat-, syntet- eller pappersfibrer eller regenat-, syntet- eller pappersgarn.
4. Med begreppet konststapelfibrer avses i förteckningen fiberkabel av syntetfilament eller av regenatfilament, syntet- eller regenatstapelfibrer och avfall av syntet- eller regenatfibrer enligt numren 5501–5507.
Anmärkning 5:
1. Om det i fråga om en viss produkt i förteckningen hänvisas till denna anmärkning, ska villkoren i kolumn 3 inte tillämpas på bastextilmaterial som används vid tillverkning av denna produkt och som sammanlagt utgör högst 10 % av den sammanlagda vikten av alla de bastextilmaterial som använts. (Se även anmärkningarna 5.3 och 5.4.)
2. Den tolerans som anges i anmärkning 5.1 gäller emellertid endast för blandprodukter som har tillverkats av två eller flera bastextilmaterial.
Följande är bastextilmaterial:
– Natursilke.
– Ull.
– Grova djurhår.
– Xxxx xxxxxxx.
– Tagel.
– Bomull.
– Material för papperstillverkning och papper.
– Lin.
– Mjukhampa.
– Jute och andra bastfibrer för textilt ändamål.
– Sisal och andra textilfibrer från växter av släktet Agave.
– Kokosfibrer, manillahampa, rami och andra vegetabiliska textilfibrer.
– Syntetkonstfilament.
– Regenatkonstfilament.
– Elektriskt ledande fibrer.
– Syntetkonststapelfibrer av polypropen.
– Syntetkonststapelfibrer av polyester.
– Syntetkonststapelfibrer av polyamid.
– Syntetkonststapelfibrer av polyakrylnitril.
– Syntetkonststapelfibrer av polyimid.
– Syntetkonststapelfibrer av polytetrafluoreten.
– Syntetkonststapelfibrer av polyfenylensulfid.
– Syntetkonststapelfibrer av polyvinylklorid.
– Andra syntetkonststapelfibrer.
– Regenatkonststapelfibrer av viskos.
– Andra regenatkonststapelfibrer.
– Garn av segmenterad polyuretan med mjuka segment av polyeter, även överspunnet.
– Garn av segmenterad polyuretan med mjuka segment av polyester, även överspunnet.
– Produkter enligt nummer 5605 (metalliserat garn) som innehåller en remsa som utgörs av en kärna bestående antingen av aluminiumfolie eller av plastfilm med eller utan överdrag av aluminiumpulver, med en bredd av högst 5 mm, och som är infogad mellan två plastfilmer med hjälp av genomskinligt eller färgat klister.
– Andra produkter enligt nummer 5605.
Exempel:
Ett garn enligt nummer 5205 tillverkat av bomullsfibrer enligt nummer 5203 och syntetstapelfibrer enligt nummer 5506 är ett blandgarn. Syntetstapelfibrer som inte uppfyller ursprungsreglerna (enligt vilka det krävs tillverkning utgående från kemiska material eller textilmassa) får därför användas upp till 10 % av garnets vikt.
Exempel:
En vävnad av ull enligt nummer 5112 tillverkad av garn av ull enligt nummer 5107 och syntetiskt garn av stapelfibrer enligt nummer 5509 är en blandväv. Syntetiskt garn som inte uppfyller ursprungsreglerna (enligt vilka det krävs tillverkning utgående från kemiska material eller textilmassa) eller garn av ull som inte uppfyller ursprungsreglerna (enligt vilka det krävs tillverkning utgående från naturfibrer, inte kardade eller kammade eller på annat sätt förberedda för spinning) eller en kombination av båda får därför användas, om deras sammanlagda vikt utgör högst 10 % av vävnadens vikt.
Exempel:
Tuftad dukvara av textilmaterial enligt nummer 5802 tillverkad av bomullsgarn enligt nummer 5205 och bomullsvävnad enligt nummer 5210 är en blandprodukt endast om bomullsvävnaden själv är en blandväv tillverkad av garn som klassificeras enligt två skilda nummer, eller om de använda bomullsgarnerna själva är blandningar.
Exempel:
Om den tuftade dukvaran av textilmaterial är tillverkad av bomullsgarn enligt nummer 5205 och syntetisk vävnad enligt nummer 5407, är de använda garnerna givetvis två skilda bastextilmaterial och den tuftade dukvaran av textilmaterial är följaktligen en blandprodukt.
3. I fråga om produkter som innehåller ”garn av segmenterad polyuretan med mjuka segment av polyeter, även överspunnet” är denna tolerans 20 % för sådant garn.
4. I fråga om produkter som innehåller ”remsor som utgörs av en kärna bestående antingen av aluminiumfolie eller av plastfilm med eller utan överdrag av aluminiumpulver, med en bredd av högst 5 mm, och som är infogad mellan två plastfilmer med hjälp av klister” är denna tolerans 30 % för sådana remsor.
Anmärkning 6:
1. I fråga om de textilprodukter i förteckningen som är märkta med en fotnot som hänvisar till denna inledande anmärkning, kan beslag och tillbehör av textilmaterial som inte uppfyller regeln i kolumn 3 i förteckningen för de berörda konfektionsprodukterna användas, om deras vikt inte överstiger 10 % av den sammanlagda vikten av allt ingående textilmaterial.
Med beslag och tillbehör av textilmaterial avses de som klassificeras enligt kapitlen 50–
63. Foder och mellanfoder ska inte anses utgöra beslag eller tillbehör.
2. Beslag och tillbehör som inte är tillverkade av textilmaterial och andra använda material som innehåller textilier behöver inte uppfylla villkoren i kolumn 3, även om de inte omfattas av anmärkning 3.5.
3. I enlighet med anmärkning 3.5 får beslag och tillbehör som inte är tillverkade av textilmaterial och som inte har ursprungsstatus, liksom andra produkter som inte innehåller textilier och som inte har ursprungsstatus, ändå användas fritt om de inte kan tillverkas av de material som anges i kolumn 3.
Om det i en regel i förteckningen exempelvis (1) anges att garn ska användas för en viss textilprodukt, t.ex. en blus, hindrar inte detta användning av metallföremål, t.ex. knappar, eftersom knappar inte kan tillverkas av textilmaterial.
(1) Detta exempel ges endast i förklarande syfte. Det är inte rättsligt bindande.
4. När en procentregel gäller ska hänsyn tas till värdet av beslag och tillbehör vid beräkningen av värdet av ingående ickeursprungsmaterial.
Anmärkning 7:
1. Med särskilda processer avses i samband med numren ex 2707, 2713–2715, ex 2901, ex 2902 och ex 3403 följande:
a) Vakuumdestillation.
b) Omfattande fraktionerad omdestillation (2).
(2) Se kompletterande anmärkning 4 b till kapitel 27 i Kombinerade nomenklaturen.
c) Krackning.
d) Reformering.
e) Extraktion med selektiva lösningsmedel.
f) Den process som omfattar alla följande åtgärder: behandling med koncentrerad svavelsyra, oleum (rykande svavelsyra) eller svaveltrioxid och efterföljande neutralisering med alkali samt blekning och rening med naturligt aktiva jordarter, aktiverade jordarter, aktiverat kol eller bauxit.
g) Polymerisering.
h) Alkylering.
i) Isomerisering.
2. Med särskilda processer avses i samband med numren 2710, 2711 och 2712 följande:
a) Vakuumdestillation.
b) Omfattande fraktionerad omdestillation ( 1 ).
c) Krackning.
d) Reformering.
e) Extraktion med selektiva lösningsmedel.
f) Den process som omfattar alla följande åtgärder: behandling med koncentrerad svavelsyra, oleum (rykande svavelsyra) eller svaveltrioxid och efterföljande neutralisering med alkali samt blekning och rening med naturligt aktiva jordarter, aktiverade jordarter, aktiverat kol eller bauxit.
g) Polymerisering.
h) Alkylering.
i) Isomerisering.
j) Endast för tungoljor enligt nummer ex 2710: avsvavling med väte om de behandlade produkternas svavelinnehåll minskas med minst 85 % (ASTM D 1266-59 T).
k) Endast för produkter enligt nummer 2710: avparaffinering på annat sätt än genom enkel filtrering.
l) Endast för tungoljor enligt nummer ex 2710: vätebehandling, annan än avsvavling, vid vilken väte vid ett tryck över 20 bar och en temperatur över 250 °C aktivt deltar i en kemisk reaktion med hjälp av en katalysator. Efterföljande hydrering av smörjoljor enligt nummer ex 2710 (t.ex. hydrofinishing eller avfärgning) för att framför allt förbättra färg eller stabilitet ska emellertid inte räknas som en särskild process.
m) Endast för eldningsoljor enligt nummer ex 2710: atmosfärisk destillation, om mindre än 30 volymprocent destillat (inklusive destillationsförluster) erhålls vid 300 °C enligt ASTM D 86.
n) Endast för andra tungoljor än dieselbrännoljor och eldningsoljor enligt nummer ex 2710: bearbetning genom elektrisk högfrekvensurladdning.
3. I fråga om numren ex 2707, 2713–2715, ex 2901, ex 2902 och ex 3403 ska enkla åtgärder såsom rengöring, dekantering, avsaltning, vattenseparering, filtrering, färgning, märkning eller erhållande av en viss svavelhalt genom blandning av produkter med olika
svavelhalt, eller någon kombination av dessa eller liknande åtgärder, inte medföra ursprungsstatus.
BILAGA II till Protokoll 1
Förteckning över bearbetning eller behandling av icke-ursprungsmaterial som krävs för att den tillverkade produkten ska få ursprungsstatus
Alla produkter som anges i förteckningen behöver inte omfattas av avtalet. Det är därför nödvändigt att beakta avtalets övriga delar.
HS-nr | Varuslag | Bearbetning eller behandling av icke-ursprungsmaterial som ger ursprungsstatus | |
(1) | (2) | (3) eller (4) | |
Kapitel 01 | Levande djur | Alla djur enligt kapitel 1 som använts ska vara helt fram ställda | |
Kapitel 02 | Kött och andra ätbara djurde lar | Tillverkning vid vilken allt an vänt material enligt kapitlen 1 och 2 ska vara helt framställt | |
ex kapitel 03 | Fisk samt kräftdjur, blötdjur och andra ryggradslösa vat tendjur; med undantag av föl jande: | Allt använt material enligt ka pitel 3 ska vara helt framställt | |
0304 | Fiskfiléer och annat fiskkött (även hackat eller malet), färs ka, kylda eller frysta | Tillverkning vid vilken värdet av använt material enligt ka pitel 3 inte överstiger 15 % av produktens pris fritt fabrik | |
0305 | Fisk, torkad, saltad eller i salt lake; rökt (även varmrökt) fisk; mjöl och pelletar av fisk, lämpliga som livsmedel | Tillverkning vid vilken värdet av använt material enligt ka pitel 3 inte överstiger 15 % av produktens pris fritt fabrik | |
ex 0306 | Kräftdjur, även utan skal, tor kade, saltade eller i saltlake; kräftdjur med skal, ångkokta eller kokta i vatten, även kyl da, frysta, torkade, saltade el ler i saltlake; mjöl och pelletar av kräftdjur, lämpliga som livsmedel | Tillverkning vid vilken värdet av använt material enligt ka pitel 3 inte överstiger 15 % av produktens pris fritt fabrik | |
ex 0307 | Blötdjur, även utan skal, tor kade, saltade eller i saltlake; ryggradslösa vattendjur, andra än kräftdjur och blötdjur, tor kade, saltade eller i saltlake; mjöl och pelletar av kräftdjur, lämpliga som livsmedel | Tillverkning vid vilken värdet av använt material enligt ka pitel 3 inte överstiger 15 % av produktens pris fritt fabrik | |
ex kapitel 04 | Mejeriprodukter; fågelägg; na turlig honung; ätbara produk ter av animaliskt ursprung, inte nämnda eller inbegripna någon annanstans; med un dantag av följande: | Tillverkning vid vilken allt an vänt material enligt kapitel 4 ska vara helt framställt | |
(1) | (2) | (3) eller (4) | |
0403 | Kärnmjölk, filmjölk, gräddfil, yoghurt, kefir och annan fer menterad eller syrad mjölk och grädde, även koncent rerade, försatta med socker el ler annat sötningsmedel, smaksatta eller innehållande frukt, bär, nötter eller kakao | Tillverkning vid vilken — allt använt material enligt kapitel 4 ska vara helt framställt, — använd frukt- och bärsaft (utom saft av ananas, lime eller grapefrukt) enligt nr 2009 redan har ur sprungsstatus, — värdet av använt material enligt kapitel 17 inte över stiger 30 % av produktens pris fritt fabrik | |
ex kapitel 05 | Produkter av animaliskt ur sprung, inte nämnda eller in begripna någon annanstans; med undantag av följande: | Tillverkning vid vilken allt an vänt material enligt kapitel 5 ska vara helt framställt | |
ex 0502 | Borst och andra hår av svin, bearbetade | Rengöring, desinficering, sor tering och uträtning av borst och andra hår | |
Kapitel 06 | Levande träd och andra le vande växter; lökar, rötter o.d.; snittblommor och snittgrönt | Tillverkning vid vilken — allt använt material enligt kapitel 6 ska vara helt framställt, — värdet av allt använt ma terial inte överstiger 50 % av produktens pris fritt fa brik | |
Kapitel 07 | Grönsaker samt vissa ätbara rötter och stam- eller rotknö lar | Tillverkning vid vilken allt an vänt material enligt kapitel 7 ska vara helt framställt | |
Kapitel 08 | Ätbar frukt samt ätbara bär och nötter; skal av citrusfruk ter eller meloner | Tillverkning vid vilken — all använd frukt och alla använda bär och nötter ska vara helt framställda, — värdet av använt material enligt kapitel 17 inte över stiger 30 % av produktens pris fritt fabrik | |
ex kapitel 09 | Kaffe, te, xxxxx och kryddor; med undantag av följande: | Tillverkning vid vilken allt an vänt material enligt kapitel 9 ska vara helt framställt | |
0901 | Kaffe, även rostat eller befriat från koffein; skal och hinnor av kaffe; kaffesurrogat inne hållande kaffe, oavsett mäng den | Tillverkning utgående från material enligt vilket nummer som helst | |
0902 | Te, även aromatiserat | Tillverkning utgående från material enligt vilket nummer som helst | |
(1) | (2) | (3) eller (4) | |
ex 0910 | Kryddblandningar | Tillverkning utgående från material enligt vilket nummer som helst | |
Kapitel 10 | Spannmål | Tillverkning vid vilken allt an vänt material enligt kapitel 10 ska vara helt framställt | |
ex kapitel 11 | Produkter från kvarnindu strin; malt; stärkelse; inulin; vetegluten; med undantag av följande: | Tillverkning vid vilken all an vänd spannmål och alla an vända grönsaker och ätbara rötter och stam- och rotknö lar enligt nr 0714 eller alla använda frukter eller bär ska vara helt framställda | |
ex 1106 | Mjöl och pulver av torkade baljväxtfrön enligt nr 0713 | Torkning och malning av baljfrukter och baljväxtfrön enligt nr 0708 | |
Kapitel 12 | Oljeväxtfrön och oljehaltiga frukter; diverse andra frön och frukter; växter för indu striellt eller medicinskt bruk; halm och foderväxter | Tillverkning vid vilken allt an vänt material enligt kapitel 12 ska vara helt framställt | |
1301 | Schellack o.d.; naturliga gum miarter, hartser, gummihart ser och oleoresiner (t.ex. bal samer) | Tillverkning vid vilken värdet av använt material enligt nr 1301 inte överstiger 50 % av produktens pris fritt fabrik | |
1302 | Växtsafter och växtextrakter; pektinämnen, pektinater och pektater; agar-agar samt annat växtslem och andra förtjock ningsmedel, även modifiera de, erhållna ur vegetabiliska produkter: | ||
– Växtslem och andra för tjockningsmedel, modifie rade, erhållna ur vegetabi liska produkter | Tillverkning utgående från ic ke-modifierat växtslem och ic ke-modifierade förtjocknings medel | ||
– Andra slag | Tillverkning vid vilken värdet av allt använt material inte överstiger 50 % av produktens pris fritt fabrik | ||
Kapitel 14 | Vegetabiliska flätningsmateri al; vegetabiliska produkter, inte nämnda eller inbegripna någon annanstans | Tillverkning vid vilken allt an vänt material enligt kapitel 14 ska vara helt framställt | |
ex kapitel 15 | Animaliska och vegetabiliska fetter och oljor samt spalt ningsprodukter av sådana fet ter och oljor; beredda ätbara fetter; animaliska och vegeta biliska vaxer; med undantag av följande: | Tillverkning vid vilken allt an vänt material klassificeras en ligt ett annat nummer än pro dukten | |
(1) | (2) | (3) eller (4) | |
1501 | Ister, annat svinfett och fjä derfäfett, annat än sådant en ligt nr 0209 och 1503: | ||
– Fett från ben eller avfall | Tillverkning utgående från material enligt vilket nummer som helst, utom material en ligt nr 0203, 0206 eller 0207 eller ben enligt nr 0506 | ||
– Andra | Tillverkning utgående från kött eller ätbara slaktbipro dukter av svin enligt nr 0203 eller 0206 eller från kött och ätbara slaktbiproduk ter av fjäderfä enligt nr 0207 | ||
1502 | Fetter av nötkreatur, andra oxdjur, får eller getter, andra än sådana enligt nr 1503: | ||
– Fett från ben eller avfall | Tillverkning utgående från material enligt vilket nummer som helst, utom material en ligt nr 0201, 0202, 0204 el ler 0206 eller ben enligt nr 0506 | ||
– Andra | Tillverkning vid vilken allt an vänt material enligt kapitel 2 ska vara helt framställt | ||
1504 | Fetter och oljor av fisk eller havsdäggdjur samt fraktioner av sådana fetter eller oljor, även raffinerade men inte ke miskt modifierade: | ||
– Fasta fraktioner | Tillverkning utgående från material enligt vilket nummer som helst, även annat mate rial enligt nr 1504 | ||
– Andra | Tillverkning vid vilken allt an vänt material enligt kapitlen 2 och 3 ska vara helt framställt | ||
ex 1505 | Xxxxxxxxxx lanolin | Tillverkning utgående från rått ullfett enligt nr 1505 | |
1506 | Andra animaliska fetter och oljor samt fraktioner av så xxxx xxxxxx eller oljor, även raffinerade men inte kemiskt modifierade: | ||
– Fasta fraktioner | Tillverkning utgående från material enligt vilket nummer som helst, även annat mate rial enligt nr 1506 | ||
– Andra | Tillverkning vid vilken allt an vänt material enligt kapitel 2 ska vara helt framställt | ||
(1) | (2) | (3) eller (4) | |
1507–1515 | Vegetabiliska oljor och frak tioner av dessa oljor: | ||
– Sojabönolja, jordnötsolja, palmolja, kokosolja, palm kärnolja och babassuolja, tungolja, oiticicaolja, myr tenvax, japanvax, fraktioner av jojobaolja och oljor av sedda för tekniskt eller in dustriellt bruk, med undan tag av tillverkning av livs medel | Tillverkning vid vilken allt an vänt material klassificeras en ligt ett annat nummer än pro dukten | ||
– Fasta fraktioner, utom av jojobaolja | Tillverkning utgående från an nat material enligt nr 1507–1515 | ||
– Andra | Tillverkning vid vilken allt an vänt vegetabiliskt material ska vara helt framställt | ||
1516 | Animaliska och vegetabiliska fetter och oljor samt fraktio ner av sådana fetter eller ol jor, som helt eller delvis hyd rerats, omförestrats (även in ternt) eller elaidiniserats, även raffinerade men inte vidare bearbetade | Tillverkning vid vilken — allt använt material enligt kapitel 2 ska vara helt framställt, — allt använt vegetabiliskt material ska vara helt framställt. Material enligt nr 1507, 1508, 1511 och 1513 får dock använ das | |
1517 | Margarin; ätbara blandningar och beredningar av anima liska eller vegetabiliska fetter eller oljor eller av fraktioner av olika fetter eller oljor en ligt detta kapitel, andra än ät bara fetter och oljor samt fraktioner av sådana fetter el ler oljor enligt nr 1516 | Tillverkning vid vilken — allt använt material enligt kapitlen 2 och 4 ska vara helt framställt, — allt använt vegetabiliskt material ska vara helt framställt. Material enligt nr 1507, 1508, 1511 och 1513 får dock använ das | |
ex kapitel 16 | Beredningar av kött, fisk, kräftdjur, blötdjur eller andra ryggradslösa vattendjur; med undantag av följande: | Tillverkning utgående från djur enligt kapitel 1 | |
1604 och 1605 | Fisk, beredd eller konserverad; kaviar och kaviarersättning som framställts av fiskrom Kräftdjur, blötdjur och andra ryggradslösa vattendjur be redda eller konserverade | Tillverkning vid vilken värdet av använt material enligt ka pitel 3 inte överstiger 15 % av produktens pris fritt fabrik | |
ex kapitel 17 | Socker och sockerkonfektyrer; med undantag av följande: | Tillverkning vid vilken allt an vänt material klassificeras en ligt ett annat nummer än pro dukten | |
(1) | (2) | (3) eller (4) | |
ex 1701 | Socker från sockerrör eller sockerbetor samt kemiskt ren sackaros, i fast form, med tillsats av aromämnen eller färgämnen | Tillverkning vid vilken värdet av använt material enligt ka pitel 17 inte överstiger 30 % av produktens pris fritt fabrik | |
1702 | Annat socker, inbegripet ke miskt ren laktos, maltos, glu kos och fruktos, i fast form; sirap och andra sockerlös ningar utan tillsats av arom ämnen eller färgämnen; konstgjord honung, även blandad med naturlig ho nung; sockerkulör: | ||
– Kemiskt ren maltos eller fruktos | Tillverkning utgående från material enligt vilket nummer som helst, även annat mate rial enligt nr 1702 | ||
– Annat socker i fast form med tillsats av aromämnen eller färgämnen | Tillverkning vid vilken värdet av använt material enligt ka pitel 17 inte överstiger 30 % av produktens pris fritt fabrik | ||
– Andra | Tillverkning vid vilken allt an vänt material redan har ur sprungsstatus | ||
ex 1703 | Melass erhållen vid utvinning eller raffinering av socker, med tillsats av aromämnen eller färgämnen | Tillverkning vid vilken värdet av använt material enligt ka pitel 17 inte överstiger 30 % av produktens pris fritt fabrik | |
1704 | Sockerkonfektyrer (inbegripet vit choklad), inte innehållande kakao | Tillverkning vid vilken — allt använt material xxxxx xxxxxxxxx enligt ett annat nummer än produkten, — värdet av använt material enligt kapitel 17 inte över stiger 30 % av produktens pris fritt fabrik | |
Kapitel 18 | Kakao och kakaoberedningar | Tillverkning vid vilken — allt använt material xxxxx xxxxxxxxx enligt ett annat nummer än produkten, — värdet av använt material enligt kapitel 17 inte över stiger 30 % av produktens pris fritt fabrik | |
(1) | (2) | (3) eller (4) | |
1901 | Maltextrakt; livsmedelsbered ningar av mjöl, stärkelse eller maltextrakt, som inte innehål ler kakao eller innehåller mindre än 40 viktprocent ka kao beräknat på helt avfettad bas, inte nämnda eller in begripna någon annanstans; livsmedelsberedningar av va ror enligt nr 0401–0404, som inte innehåller kakao el ler innehåller mindre än 5 viktprocent kakao beräknat på helt avfettad bas, inte nämnda eller inbegripna nå gon annanstans: | ||
– Maltextrakt | Tillverkning utgående från spannmål enligt kapitel 10 | ||
– Andra | Tillverkning vid vilken — allt använt material xxxxx xxxxxxxxx enligt ett annat nummer än produkten, — värdet av använt material enligt kapitel 17 inte över stiger 30 % av produktens pris fritt fabrik | ||
1902 | Pastaprodukter, såsom spa ghetti, makaroner, nudlar, la sagne, gnocchi, ravioli och cannelloni, även kokta, fyllda (med kött eller andra födoäm nen) eller på annat sätt bered da; couscous, även beredd: | ||
– Innehållande högst 20 viktprocent kött, korv, slaktbiprodukter, fisk, kräft djur eller blötdjur | Tillverkning vid vilken all an vänd spannmål och alla an vända produkter därav (utom durumvete och produkter där av) ska vara helt framställda | ||
– Innehållande mer än 20 viktprocent kött, korv, slaktbiprodukter, fisk, kräft djur eller blötdjur | Tillverkning vid vilken — all använd spannmål och alla använda produkter dä rav (utom durumvete och produkter därav) ska vara helt framställda, — allt använt material enligt kapitlen 2 och 3 ska vara helt framställt | ||
1903 | Tapioka och tapiokaersätt ningar, framställda av stärkel se, i form av flingor, gryn o.d. | Tillverkning utgående från material enligt vilket nummer som helst, utom potatisstär kelse enligt nr 1108 | |
(1) | (2) | (3) eller (4) | |
1904 | Livsmedelsberedningar er hållna genom svällning eller rostning av spannmål eller spannmålsprodukter (t.ex. majsflingor); spannmål, annan än majs, i form av korn eller flingor eller andra bearbetade korn (med undantag av mjöl), förkokt eller på annat sätt be redd, inte nämnd eller in begripen någon annanstans | Tillverkning — utgående från material som inte klassificeras en ligt nr 1806, — vid vilken all använd spannmål och allt använt mjöl (utom durumvete och produkter därav och majs av arten Zea indurata) ska vara helt framställda, — vid vilken värdet av an vänt material enligt kapitel 17 inte överstiger 30 % av produktens pris fritt fabrik | |
1905 | Bröd, kakor, kex och andra bakverk, även innehållande kakao; nattvardsbröd, tomma oblatkapslar av sådana slag som är lämpliga för farma ceutiskt bruk, sigilloblater och liknande produkter | Tillverkning utgående från material enligt vilket nummer som helst, utom material en ligt kapitel 11 | |
ex kapitel 20 | Beredningar av grönsaker, frukt, bär, nötter eller andra växtdelar; med undantag av följande: | Tillverkning vid vilken alla an vända frukter, bär, nötter eller grönsaker ska vara helt fram ställda | |
ex 2001 | Jams, batater (sötpotatis) och liknande ätbara växtdelar, in nehållande minst 5 viktpro cent stärkelse, beredda eller konserverade med ättika eller ättiksyra | Tillverkning vid vilken allt an vänt material klassificeras en ligt ett annat nummer än pro dukten | |
ex 2004 och ex 2005 | Potatis i form av mjöl eller flingor, beredd eller konserve rad på annat sätt än med ät tika eller ättiksyra | Tillverkning vid vilken allt an vänt material klassificeras en ligt ett annat nummer än pro dukten | |
2006 | Grönsaker, frukt, bär, nötter, fruktskal och andra växtdelar, konserverade med socker (av runna, glaserade eller kande rade) | Tillverkning vid vilken värdet av använt material enligt ka pitel 17 inte överstiger 30 % av produktens pris fritt fabrik | |
2007 | Sylter, frukt- och bärgeléer, marmelader, mos och pastor av frukt, bär eller nötter, be redda genom kokning eller annan värmebehandling, med eller utan tillsats av socker el ler annat sötningsmedel | Tillverkning vid vilken — allt använt material xxxxx xxxxxxxxx enligt ett annat nummer än produkten, — värdet av använt material enligt kapitel 17 inte över stiger 30 % av produktens pris fritt fabrik | |
(1) | (2) | (3) eller (4) | |
ex 2008 | – Nötter, utan tillsats av socker eller alkohol | Tillverkning vid vilken värdet av använda nötter och olje växtfrön enligt nr 0801, 0802 och 1202–1207, som redan utgör ursprungsproduk ter, överstiger 60 % av pro duktens pris fritt fabrik | |
– Jordnötssmör; blandningar baserade på spannmål; palmhjärtan; majs | Tillverkning vid vilken allt an vänt material klassificeras en ligt ett annat nummer än pro dukten | ||
– Andra slag, utom frukter, bär och nötter kokade på annat sätt än med vatten eller ånga, utan tillsats av socker, frysta | Tillverkning vid vilken — allt använt material xxxxx xxxxxxxxx enligt ett annat nummer än produkten, — värdet av använt material enligt kapitel 17 inte över stiger 30 % av produktens pris fritt fabrik | ||
2009 | Frukt- och bärsaft (inbegripet druvmust) samt grönsakssaft, ojäst och utan tillsats av alko hol, även med tillsats av soc ker eller annat sötningsmedel | Tillverkning vid vilken — allt använt material xxxxx xxxxxxxxx enligt ett annat nummer än produkten, — värdet av använt material enligt kapitel 17 inte över stiger 30 % av produktens pris fritt fabrik | |
ex kapitel 21 | Diverse ätbara beredningar; med undantag av följande: | Tillverkning vid vilken allt an vänt material klassificeras en ligt ett annat nummer än pro dukten | |
2101 | Extrakter, essenser och kon centrat av kaffe, te eller matte samt beredningar på basis av dessa produkter eller på basis av kaffe, te eller matte; rostad cikoriarot och andra rostade kaffesurrogat samt extrakter, essenser och koncentrat av dessa produkter | Tillverkning vid vilken — allt använt material xxxxx xxxxxxxxx enligt ett annat nummer än produkten, — all använd cikoriarot ska vara helt framställd | |
2103 | Såser samt beredningar för tillredning av såser; bland ningar för smaksättnings ändamål; senapspulver och beredd senap: | ||
– Såser samt beredningar för tillredning av såser; bland ningar för smaksättnings ändamål | Tillverkning vid vilken allt an vänt material klassificeras en ligt ett annat nummer än pro dukten. Senapspulver och be redd senap får dock användas | ||
– Senapspulver och beredd senap | Tillverkning utgående från material enligt vilket nummer som helst | ||
(1) | (2) | (3) eller (4) | |
ex 2104 | Soppor och buljonger samt beredningar för tillredning av soppor eller buljonger | Tillverkning utgående från material enligt vilket nummer som helst, utom beredda eller konserverade grönsaker enligt nr 2002–2005 | |
2106 | Livsmedelsberedningar, inte nämnda eller inbegripna nå gon annanstans | Tillverkning vid vilken — allt använt material xxxxx xxxxxxxxx enligt ett annat nummer än produkten, — värdet av använt material enligt kapitel 17 inte över stiger 30 % av produktens pris fritt fabrik | |
ex kapitel 22 | Drycker, sprit och ättika; med undantag av följande: | Tillverkning vid vilken — allt använt material xxxxx xxxxxxxxx enligt ett annat nummer än produkten, — alla använda druvor eller använt material som ut vunnits ur druvor ska vara helt framställda | |
2202 | Vatten, inbegripet mineralvat ten och kolsyrat vatten, med tillsats av socker eller annat sötningsmedel eller av arom ämne, samt andra alkoholfria drycker, med undantag av frukt- och bärsaft samt grön sakssaft enligt nr 2009 | Tillverkning vid vilken — allt använt material xxxxx xxxxxxxxx enligt ett annat nummer än produkten, — värdet av använt material enligt kapitel 17 inte över stiger 30 % av produktens pris fritt fabrik, — använd frukt- och bärsaft (utom saft av ananas, lime och grapefrukt) redan har ursprungsstatus | |
2207 | Odenaturerad etylalkohol med alkoholhalt av minst 80 volymprocent; etylalkohol och annan sprit, denaturera de, oavsett alkoholhalt | Tillverkning — utgående från material som inte klassificeras en ligt nr 2207 eller 2208, — vid vilken alla använda druvor eller använt mate rial som utvunnits ur dru vor ska vara helt framställ da, eller vid vilken, om allt annat använt material re dan har ursprungsstatus, högst 5 volymprocent ar rak får användas | |
(1) | (2) | (3) eller (4) | |
2208 | Odenaturerad etylalkohol med alkoholhalt av mindre än 80 volymprocent; sprit, li kör och andra spritdrycker | Tillverkning — utgående från material som inte klassificeras en ligt nr 2207 eller 2208, — vid vilken alla använda druvor eller använt mate rial som utvunnits ur dru vor ska vara helt framställ da, eller vid vilken, om allt annat använt material re dan har ursprungsstatus, högst 5 volymprocent ar rak får användas | |
ex kapitel 23 | Återstoder och avfall från livsmedelsindustrin; beredda fodermedel; med undantag av följande: | Tillverkning vid vilken allt an vänt material klassificeras en ligt ett annat nummer än pro dukten | |
ex 2301 | Mjöl av val; mjöl och pelletar av fisk, kräftdjur, blötdjur el ler andra ryggradslösa vatten djur, olämpliga som livsmedel | Tillverkning vid vilken allt an vänt material enligt kapitlen 2 och 3 ska vara helt framställt | |
ex 2303 | Återstoder från framställning av majsstärkelse (med undan tag av koncentrerat majsstöp vatten), med ett proteininne håll beräknat på torrsubstan sen av mer än 40 viktprocent | Tillverkning vid vilken all an vänd majs ska vara helt fram ställd | |
ex 2306 | Oljekakor och andra fasta återstoder från utvinning av olivolja, innehållande mer än 3 % olivolja | Tillverkning vid vilken alla an vända xxxxxx ska vara helt framställda | |
2309 | Beredningar av sådana slag som används vid utfodring av djur | Tillverkning vid vilken — spannmål, socker, melass, kött eller mjölk som an vänds redan har ur sprungsstatus, — allt använt material enligt kapitel 3 ska vara helt framställt | |
ex kapitel 24 | Tobak samt varor tillverkade av tobaksersättning; med un dantag av följande: | Tillverkning vid vilken allt an vänt material enligt kapitel 24 ska vara helt framställt | |
2402 | Cigarrer, cigariller och cigaret ter av tobak eller tobaks ersättning | Tillverkning vid vilken minst 70 viktprocent av den an vända råtobaken eller det an vända tobaksavfallet enligt nr 2401 redan har ursprungssta tus | |
(1) | (2) | (3) eller (4) | |
ex 2403 | Röktobak | Tillverkning vid vilken minst 70 viktprocent av den an vända råtobaken eller det an vända tobaksavfallet enligt nr 2401 redan har ursprungssta tus | |
ex kapitel 25 | Salt; svavel; jord och sten; gips, kalk och cement; med undantag av följande: | Tillverkning vid vilken allt an vänt material klassificeras en ligt ett annat nummer än pro dukten | |
ex 2504 | Naturlig kristallgrafit, kolanri kad, renad och malen | Förhöjning av kolinnehållet genom anrikning, rening och malning av kristallinisk rå gra fit | |
ex 2515 | Marmor, enkelt sönderdelad, genom sågning eller på annat sätt, till block eller plattor av kvadratisk eller rektangulär form, med en tjocklek av högst 25 cm | Sönderdelning, genom såg ning eller på annat sätt, av marmor (även om den redan är sågad) med en tjocklek av mer än 25 cm | |
ex 2516 | Granit, porfyr, basalt, sand sten och annan monument- eller byggnadssten, enkelt sönderdelad, genom sågning eller på annat sätt, till block eller plattor av kvadratisk el ler rektangulär form, med en tjocklek av högst 25 cm | Sönderdelning, genom såg ning eller på annat sätt, av sten (även om den redan är sågad) med en tjocklek av mer än 25 cm | |
ex 2518 | Bränd dolomit | Bränning av obränd dolomit | |
ex 2519 | Krossat naturligt magnesium karbonat (magnesit) i herme tiskt förslutna behållare och magnesiumoxid, även ren, an nat än smält magnesia eller dödbränd (sintrad) magnesia | Tillverkning vid vilken allt an vänt material klassificeras en ligt ett annat nummer än pro dukten. Naturligt magnesium karbonat (magnesit) får dock användas | |
ex 2520 | Gips speciellt beredd för den talbruk | Tillverkning vid vilken värdet av allt använt material inte överstiger 50 % av produktens pris fritt fabrik | |
ex 2524 | Naturliga asbestfibrer | Tillverkning utgående från as bestkoncentrat | |
ex 2525 | Glimmerpulver | Malning av glimmer eller glimmeravfall | |
ex 2530 | Jordpigment, bränt eller pul veriserat | Bränning eller malning av jordpigment | |
(1) | (2) | (3) eller (4) | |
Kapitel 26 | Malm, slagg och aska | Tillverkning vid vilken allt an vänt material klassificeras en ligt ett annat nummer än pro dukten | |
ex kapitel 27 | Mineraliska bränslen, mine raloljor och destillationspro dukter av dessa; bituminösa ämnen; mineralvaxer; med undantag av följande: | Tillverkning vid vilken allt an vänt material klassificeras en ligt ett annat nummer än pro dukten | |
ex 2707 | Oljor som liknar mineraloljor och i vilka de aromatiska be ståndsdelarnas vikt överstiger de icke-aromatiska bestånds delarnas vikt, erhållna genom destillation av högtemperatur tjära från stenkol, som ger mer än 65 volymprocent des tillat vid en temperatur på upp till 250 °C (inklusive blandningar av bensin [petro leum spirit och bensen]), av sedda att användas som driv medel eller bränsle | Raffinering och/eller en eller flera särskilda processer (1) | Andra åtgärder än de som av ses i kolumn 3, vid vilka allt använt material klassificeras enligt ett annat nummer än produkten. Material enligt samma nummer som produk ten får dock användas om dess värde inte överstiger 50 % av produktens pris fritt fabrik |
ex 2709 | Råolja erhållen ur bituminösa mineral | Torrdestillation av bituminösa mineral | |
2710 | Oljor erhållna ur petroleum eller ur bituminösa mineral, andra än råolja; produkter inte nämnda eller inbegripna någon annanstans, innehål lande som karaktärsgivande beståndsdel minst 70 viktpro cent oljor erhållna ur petro leum eller ur bituminösa mi neral | Raffinering och/eller en eller flera särskilda processer (2) | Andra åtgärder än de som av ses i kolumn 3, vid vilka allt använt material klassificeras enligt ett annat nummer än produkten. Material enligt samma nummer som produk ten får dock användas om dess värde inte överstiger 50 % av produktens pris fritt fabrik |
2711 | Petroleumgaser och andra gasformiga kolväten | Raffinering och/eller en eller flera särskilda processer (2) | Andra åtgärder än de som av ses i kolumn 3, vid vilka allt använt material klassificeras enligt ett annat nummer än produkten. Material enligt samma nummer som produk ten får dock användas om dess värde inte överstiger 50 % av produktens pris fritt fabrik |
2712 | Vaselin; paraffin, mikrovax, ”slack wax”, ozokerit, mon tanvax (lignitvax), torvvax, andra mineralvaxer och lik nande produkter erhållna ge nom syntes eller genom an dra processer, även färgade | Raffinering och/eller en eller flera särskilda processer (2) | Andra åtgärder än de som av ses i kolumn 3, vid vilka allt använt material klassificeras enligt ett annat nummer än produkten. Material enligt samma nummer som produk ten får dock användas om dess värde inte överstiger 50 % av produktens pris fritt fabrik |
(1) | (2) | (3) eller (4) | |
2713 | Petroleumkoks, petroleumbi tumen (asfalt) och andra åter stoder från oljor erhållna ur petroleum eller ur bituminösa mineral | Raffinering och/eller en eller flera särskilda processer (1) | Andra åtgärder än de som av ses i kolumn 3, vid vilka allt använt material klassificeras enligt ett annat nummer än produkten. Material enligt samma nummer som produk ten får dock användas om dess värde inte överstiger 50 % av produktens pris fritt fabrik |
2714 | Naturlig bitumen och na turasfalt; bituminösa skiffrar och oljeskiffrar samt naturlig bitumenhaltig sand; asfaltit och asfaltsten | Raffinering och/eller en eller flera särskilda processer (1) | Andra åtgärder än de som av ses i kolumn 3, vid vilka allt använt material klassificeras enligt ett annat nummer än produkten. Material enligt samma nummer som produk ten får dock användas om dess värde inte överstiger 50 % av produktens pris fritt fabrik |
2715 | Bituminösa blandningar base rade på naturasfalt, naturlig bitumen, petroleumbitumen, mineraltjära eller mineraltjär beck (t.ex. asfaltmastix, ”cut backs”) | Raffinering och/eller en eller flera särskilda processer (1) | Andra åtgärder än de som av ses i kolumn 3, vid vilka allt använt material klassificeras enligt ett annat nummer än produkten. Material enligt samma nummer som produk ten får dock användas om dess värde inte överstiger 50 % av produktens pris fritt fabrik |
ex kapitel 28 | Oorganiska kemikalier; orga niska och oorganiska för eningar av ädla metaller, av sällsynta jordartsmetaller, av radioaktiva grundämnen och av isotoper; med undantag av följande: | Tillverkning vid vilken allt an vänt material klassificeras en ligt ett annat nummer än pro dukten. Material enligt samma nummer som produkten får dock användas om dess värde inte överstiger 20 % av pro duktens pris fritt fabrik | Tillverkning vid vilken värdet av allt använt material inte överstiger 40 % av produktens pris fritt fabrik |
ex 2805 | ”Mischmetall” | Tillverkning genom elektroly tisk behandling eller värmebe handling, vid vilken värdet av allt använt material inte över stiger 50 % av produktens pris fritt fabrik | |
ex 2811 | Svaveltrioxid | Tillverkning utgående från svaveldioxid | Tillverkning vid vilken värdet av allt använt material inte överstiger 40 % av produktens pris fritt fabrik |
ex 2833 | Aluminiumsulfat | Tillverkning vid vilken värdet av allt använt material inte överstiger 50 % av produktens pris fritt fabrik | |
ex 2840 | Natriumperborat | Tillverkning utgående från di natriumtetraboratpentahydrat | Tillverkning vid vilken värdet av allt använt material inte överstiger 40 % av produktens pris fritt fabrik |
(1) | (2) | (3) eller (4) | |
ex kapitel 29 | Organiska kemikalier; med undantag av följande: | Tillverkning vid vilken allt an vänt material klassificeras en ligt ett annat nummer än pro dukten. Material enligt samma nummer som produkten får dock användas om dess värde inte överstiger 20 % av pro duktens pris fritt fabrik | Tillverkning vid vilken värdet av allt använt material inte överstiger 40 % av produktens pris fritt fabrik |
ex 2901 | Acykliska kolväten avsedda att användas som drivmedel eller bränsle | Raffinering och/eller en eller flera särskilda processer (1) | Andra åtgärder än de som av ses i kolumn 3, vid vilka allt använt material klassificeras enligt ett annat nummer än produkten. Material enligt samma nummer som produk ten får dock användas om dess värde inte överstiger 50 % av produktens pris fritt fabrik |
ex 2902 | Cyklaner och cyklener (andra än azulen), bensen, toluen, xylener, avsedda att användas som drivmedel eller bränsle | Raffinering och/eller en eller flera särskilda processer (1) | Andra åtgärder än de som av ses i kolumn 3, vid vilka allt använt material klassificeras enligt ett annat nummer än produkten. Material enligt samma nummer som produk ten får dock användas om dess värde inte överstiger 50 % av produktens pris fritt fabrik |
ex 2905 | Metallalkoholater av alkoholer enligt detta nummer och av etanol | Tillverkning utgående från material enligt vilket nummer som helst, även annat mate rial enligt nr 2905. Metallal koholater enligt detta num mer får dock användas endast om deras värde inte överstiger 20 % av produktens pris fritt fabrik | Tillverkning vid vilken värdet av allt använt material inte överstiger 40 % av produktens pris fritt fabrik |
2915 | Mättade acykliska monokar boxylsyror samt deras anhyd rider, halogenider, peroxider och peroxisyror; halogen-, sulfo-, nitro- och nitrosoderi vat av sådana föreningar | Tillverkning utgående från material enligt vilket nummer som helst. Värdet av allt an vänt material enligt nr 2915 och 2916 får dock inte över stiga 20 % av produktens pris fritt fabrik | Tillverkning vid vilken värdet av allt använt material inte överstiger 40 % av produktens pris fritt fabrik |
ex 2932 | – Inre etrar samt halogen-, sulfo, nitro- och nitrosode rivat av sådana föreningar | Tillverkning utgående från material enligt vilket nummer som helst. Värdet av allt an vänt material enligt nr 2909 får dock inte överstiga 20 % av produktens pris fritt fabrik | Tillverkning vid vilken värdet av allt använt material inte överstiger 40 % av produktens pris fritt fabrik |
– Cykliska acetaler och inre hemiacetaler, samt halo- gen-, sulfo-, nitro- och nit rosoderivat av sådana för eningar | Tillverkning utgående från material enligt vilket nummer som helst | Tillverkning vid vilken värdet av allt använt material inte överstiger 40 % av produktens pris fritt fabrik | |
(1) | (2) | (3) eller (4) | |
2933 | Heterocykliska föreningar med enbart kväve som hete roatom(er) | Tillverkning utgående från material enligt vilket nummer som helst. Värdet av allt an vänt material enligt nr 2932 och 2933 får dock inte över stiga 20 % av produktens pris fritt fabrik | Tillverkning vid vilken värdet av allt använt material inte överstiger 40 % av produktens pris fritt fabrik |
2934 | Nukleinsyror och salter av nukleinsyror; andra hetero cykliska föreningar | Tillverkning utgående från material enligt vilket nummer som helst. Värdet av allt an vänt material enligt nr 2932, 2933 och 2934 får dock inte överstiga 20 % av produktens pris fritt fabrik | Tillverkning vid vilken värdet av allt använt material inte överstiger 40 % av produktens pris fritt fabrik |
ex kapitel 30 | Farmaceutiska produkter; med undantag av följande: | Tillverkning vid vilken allt an vänt material klassificeras en ligt ett annat nummer än pro dukten. Material enligt samma nummer som produkten får dock användas om dess värde inte överstiger 20 % av pro duktens pris fritt fabrik | |
3002 | Människoblod; djurblod be rett för terapeutiskt, profylak tiskt eller diagnostiskt bruk; immunsera och andra fraktio ner av blod samt modifierade immunologiska produkter, även erhållna genom biotek niska processer; vacciner, tox iner, kulturer av mikroorga nismer (med undantag av jäst) och liknande produkter: | ||
– Produkter bestående av två eller flera beståndsdelar som har blandats med va randra för terapeutiskt eller profylaktiskt bruk eller ob landade produkter för tera peutiskt eller profylaktiskt bruk, som föreligger i avde lade doser eller i former el ler förpackningar för för säljning i detaljhandeln | Tillverkning utgående från material enligt vilket nummer som helst, även annat mate rial enligt nr 3002. Även ma terial som motsvarar denna varubeskrivning får användas, förutsatt att dess värde inte överstiger 20 % av produktens pris fritt fabrik | ||
– Andra slag: | |||
– Människoblod | Tillverkning utgående från material enligt vilket nummer som helst, även annat mate rial enligt nr 3002. Även ma terial som motsvarar denna varubeskrivning får användas, förutsatt att dess värde inte överstiger 20 % av produktens pris fritt fabrik | ||
(1) | (2) | (3) eller (4) | |
– – Djurblod berett för tera peutiskt eller profylak tiskt bruk | Tillverkning utgående från material enligt vilket nummer som helst, även annat mate rial enligt nr 3002. Även ma terial som motsvarar denna varubeskrivning får användas, förutsatt att dess värde inte överstiger 20 % av produktens pris fritt fabrik | ||
– – Fraktioner av blod andra än immunsera, hemoglo bin, blodglobuliner och serumglobuliner | Tillverkning utgående från material enligt vilket nummer som helst, även annat mate rial enligt nr 3002. Även ma terial som motsvarar denna varubeskrivning får användas, förutsatt att dess värde inte överstiger 20 % av produktens pris fritt fabrik | ||
– – Hemoglobin, blodglobuli ner och serumglobuliner | Tillverkning utgående från material enligt vilket nummer som helst, även annat mate rial enligt nr 3002. Även ma terial som motsvarar denna varubeskrivning får användas, förutsatt att dess värde inte överstiger 20 % av produktens pris fritt fabrik | ||
– Andra | Tillverkning utgående från material enligt vilket nummer som helst, även annat mate rial enligt nr 3002. Även ma terial som motsvarar denna varubeskrivning får användas, förutsatt att dess värde inte överstiger 20 % av produktens pris fritt fabrik | ||
3003 och 3004 | Medikamenter (med undantag av varor enligt nr 3002, 3005 eller 3006): | ||
– Framställda av amikacin enligt nr 2941 | Tillverkning vid vilken allt an vänt material klassificeras en ligt ett annat nummer än pro dukten. Material enligt nr 3003 eller 3004 får dock an vändas om dess värde sam manlagt inte överstiger 20 % av produktens pris fritt fabrik | ||
– Andra slag | Tillverkning vid vilken — allt använt material xxxxx xxxxxxxxx enligt ett annat nummer än produkten; material enligt nr 3003 el ler 3004 får dock använ das om dess värde sam manlagt inte överstiger 20 % av produktens pris fritt fabrik, — värdet av allt använt ma terial inte överstiger 50 % av produktens pris fritt fa brik | ||
(1) | (2) | (3) eller (4) | |
ex kapitel 31 | Gödselmedel; med undantag av följande: | Tillverkning vid vilken allt an vänt material klassificeras en ligt ett annat nummer än pro dukten. Material enligt samma nummer som produkten får dock användas om dess värde inte överstiger 20 % av pro duktens pris fritt fabrik | Tillverkning vid vilken värdet av allt använt material inte överstiger 40 % av produktens pris fritt fabrik |
ex 3105 | Mineraliska eller kemiska gödselmedel som innehåller två eller tre av grundämnena kväve, fosfor och kalium; an dra gödselmedel; varor enligt detta kapitel i tablettform el ler liknande former eller i för packningar med en bruttovikt av högst 10 kg; med undan tag av följande: — Natriumnitrat. — Kalciumcyanamid. — Kaliumsulfat. — Magnesium- och kalium sulfat. | Tillverkning vid vilken — allt använt material xxxxx xxxxxxxxx enligt ett annat nummer än produkten; material enligt samma nummer som produkten får dock användas om dess värde inte överstiger 20 % av produktens pris fritt fabrik, — värdet av allt använt ma terial inte överstiger 50 % av produktens pris fritt fa brik | Tillverkning vid vilken värdet av allt använt material inte överstiger 40 % av produktens pris fritt fabrik |
ex kapitel 32 | Garvämnes- och färgämnes extrakter; garvsyror och garv syraderivat; pigment och an dra färgämnen; lacker och an dra målningsfärger; kitt och andra tätnings- och utfyll ningsmedel; tryckfärger, bläck och tusch; med undantag av följande: | Tillverkning vid vilken allt an vänt material klassificeras en ligt ett annat nummer än pro dukten. Material enligt samma nummer som produkten får dock användas om dess värde inte överstiger 20 % av pro duktens pris fritt fabrik | Tillverkning vid vilken värdet av allt använt material inte överstiger 40 % av produktens pris fritt fabrik |
ex 3201 | Garvsyror (tanniner) samt sal ter, etrar, estrar och andra de rivat av garvsyror | Tillverkning utgående från garvämnesextrakter med vege tabiliskt ursprung | Tillverkning vid vilken värdet av allt använt material inte överstiger 40 % av produktens pris fritt fabrik |
3205 | Substratpigment; preparat en ligt anm. 3 till detta kapitel på basis av substratpig ment (3) | Tillverkning utgående från material enligt vilket nummer som helst, utom material en ligt nr 3203, 3204 och 3205. Material enligt nr 3205 får dock användas om dess värde inte överstiger 20 % av pro duktens pris fritt fabrik | Tillverkning vid vilken värdet av allt använt material inte överstiger 40 % av produktens pris fritt fabrik |
ex kapitel 33 | Eteriska oljor och resinoider; parfymerings-, skönhets- och kroppsvårdsmedel; med un dantag av följande: | Tillverkning vid vilken allt an vänt material klassificeras en ligt ett annat nummer än pro dukten. Material enligt samma nummer som produkten får dock användas om dess värde inte överstiger 20 % av pro duktens pris fritt fabrik | Tillverkning vid vilken värdet av allt använt material inte överstiger 40 % av produktens pris fritt fabrik |
(1) | (2) | (3) eller (4) | |
3301 | Eteriska oljor (även ter penfria), inbegripet ”concre tes” och ”absolutes”; resinoi der; extraherade balsamer; koncentrat av eteriska oljor i fett, icke flyktig olja, vax e.d., erhållna genom s.k. enfleu rage eller maceration; terpen haltiga biprodukter erhållna vid avterpenisering av eteriska oljor; vatten från destillation av eteriska oljor och vatten lösningar av sådana oljor | Tillverkning utgående från material enligt vilket nummer som helst, även material ur en annan ”grupp” (4) enligt detta nummer. Material enligt samma grupp får dock använ das om dess värde inte över stiger 20 % av produktens pris fritt fabrik | Tillverkning vid vilken värdet av allt använt material inte överstiger 40 % av produktens pris fritt fabrik |
ex kapitel 34 | Tvål och såpa, organiska yt aktiva ämnen, tvättmedel, smörjmedel, konstgjorda vax er, beredda vaxer, puts- och skurmedel, ljus och liknande artiklar, modelleringspastor, s.k. dentalvax samt dentalpre parat på basis av gips; med undantag av följande: | Tillverkning vid vilken allt an vänt material klassificeras en ligt ett annat nummer än pro dukten. Material enligt samma nummer som produkten får dock användas om dess värde inte överstiger 20 % av pro duktens pris fritt fabrik | Tillverkning vid vilken värdet av allt använt material inte överstiger 40 % av produktens pris fritt fabrik |
ex 3403 | Beredda smörjmedel innehål lande mindre än 70 viktpro cent oljor erhållna ur petro leum eller ur bituminösa mi neral | Raffinering och/eller en eller flera särskilda processer (1) | Andra åtgärder än de som av ses i kolumn 3, vid vilka allt använt material klassificeras enligt ett annat nummer än produkten. Material enligt samma nummer som produk ten får dock användas om dess värde inte överstiger 50 % av produktens pris fritt fabrik |
3404 | Konstgjorda vaxer och be redda vaxer: | ||
– Baserade på paraffin, pe troleumvax, vaxer erhållna ur bituminösa mineral, ”slack wax” eller ”scale wax” | Tillverkning vid vilken allt an vänt material klassificeras en ligt ett annat nummer än pro dukten. Material enligt samma nummer som produkten får dock användas om dess värde inte överstiger 50 % av pro duktens pris fritt fabrik | ||
– Andra | Tillverkning utgående från material enligt vilket nummer som helst, utom — hydrerade oljor enligt nr 1516 som har karaktär av vaxer, — icke kemiskt definierade fettsyror eller tekniska fet talkoholer enligt nr 3823 som har karaktär av vaxer, — material enligt nr 3404 Dessa material får dock an vändas om dess värde inte överstiger 20 % av produktens pris fritt fabrik | Tillverkning vid vilken värdet av allt använt material inte överstiger 40 % av produktens pris fritt fabrik | |
(1) | (2) | (3) eller (4) | |
ex kapitel 35 | Proteiner; modifierad stärkel se; lim och klister; enzymer; med undantag av följande: | Tillverkning vid vilken allt an vänt material klassificeras en ligt ett annat nummer än pro dukten. Material enligt samma nummer som produkten får dock användas om dess värde inte överstiger 20 % av pro duktens pris fritt fabrik | Tillverkning vid vilken värdet av allt använt material inte överstiger 40 % av produktens pris fritt fabrik |
3505 | Dextrin och annan modifie rad stärkelse (t.ex. förklistrad eller förestrad stärkelse); lim och klister på basis av stärkel se, dextrin eller annan modi fierad stärkelse: | ||
– Företrad eller förestrad stärkelse | Tillverkning utgående från material enligt vilket nummer som helst, även annat mate rial enligt nr 3505 | Tillverkning vid vilken värdet av allt använt material inte överstiger 40 % av produktens pris fritt fabrik | |
– Andra slag | Tillverkning utgående från material enligt vilket nummer som helst, utom material en ligt nr 1108 | Tillverkning vid vilken värdet av allt använt material inte överstiger 40 % av produktens pris fritt fabrik | |
ex 3507 | Enzympreparat, inte nämnda eller inbegripna någon annan stans | Tillverkning vid vilken värdet av allt använt material inte överstiger 50 % av produktens pris fritt fabrik | |
Kapitel 36 | Krut och sprängämnen; pyro tekniska produkter; tändstic kor; pyrofora legeringar; vissa brännbara produkter | Tillverkning vid vilken allt an vänt material klassificeras en ligt ett annat nummer än pro dukten. Material enligt samma nummer som produkten får dock användas om dess värde inte överstiger 20 % av pro duktens pris fritt fabrik | Tillverkning vid vilken värdet av allt använt material inte överstiger 40 % av produktens pris fritt fabrik |
ex kapitel 37 | Varor för foto- eller kinobruk; med undantag av följande: | Tillverkning vid vilken allt an vänt material klassificeras en ligt ett annat nummer än pro dukten. Material enligt samma nummer som produkten får dock användas om dess värde inte överstiger 20 % av pro duktens pris fritt fabrik | Tillverkning vid vilken värdet av allt använt material inte överstiger 40 % av produktens pris fritt fabrik |
3701 | Fotografiska plåtar och foto grafisk bladfilm, strålnings känsliga, oexponerade, av an nat material än papper, papp eller textilvara; bladfilm, strål ningskänslig, oexponerad, av sedd för omedelbar bildfram ställning, även i form av film paket: | ||
(1) | (2) | (3) eller (4) | |
– Färgfilm avsedd för ome delbar bildframställning, i form av filmpaket | Tillverkning vid vilken allt an vänt material klassificeras en ligt ett annat nummer än nr 3701 eller 3702. Material en ligt nr 3702 får dock använ das om dess värde inte över stiger 30 % av produktens pris fritt fabrik | Tillverkning vid vilken värdet av allt använt material inte överstiger 40 % av produktens pris fritt fabrik | |
– Andra slag | Tillverkning vid vilken allt an vänt material klassificeras en ligt ett annat nummer än nr 3701 eller 3702. Material en ligt nr 3701 och 3702 får dock användas om dess värde sammanlagt inte överstiger 20 % av produktens pris fritt fabrik | Tillverkning vid vilken värdet av allt använt material inte överstiger 40 % av produktens pris fritt fabrik | |
3702 | Fotografisk film i rullar, strål ningskänslig, oexponerad, av annat material än papper, papp eller textilvara; film i rullar, strålningskänslig, oex ponerad, avsedd för omedel bar bildframställning | Tillverkning vid vilken allt an vänt material klassificeras en ligt ett annat nummer än nr 3701 eller 3702 | Tillverkning vid vilken värdet av allt använt material inte överstiger 40 % av produktens pris fritt fabrik |
3704 | Fotografiska plåtar, fotogra fisk film, fotografiskt papper, fotografisk papp och fotogra fisk textilvara, exponerade men inte framkallade | Tillverkning vid vilken allt an vänt material klassificeras en ligt ett annat nummer än nr 3701–3704 | Tillverkning vid vilken värdet av allt använt material inte överstiger 40 % av produktens pris fritt fabrik |
ex kapitel 38 | Diverse kemiska produkter; med undantag av följande: | Tillverkning vid vilken allt an vänt material klassificeras en ligt ett annat nummer än pro dukten. Material enligt samma nummer som produkten får dock användas om dess värde inte överstiger 20 % av pro duktens pris fritt fabrik | Tillverkning vid vilken värdet av allt använt material inte överstiger 40 % av produktens pris fritt fabrik |
ex 3801 | – Kolloidal grafit suspenderad i olja och halvkolloidal gra fit; kolhaltig elektrodmassa | Tillverkning vid vilken värdet av allt använt material inte överstiger 50 % av produktens pris fritt fabrik | |
– Grafit i pastaform, bestå ende av en blandning av mer än 30 viktprocent gra fit med mineraloljor | Tillverkning vid vilken värdet av allt använt material enligt nr 3403 inte överstiger 20 % av produktens pris fritt fabrik | Tillverkning vid vilken värdet av allt använt material inte överstiger 40 % av produktens pris fritt fabrik | |
ex 3803 | Raffinerad tallolja (tallsyra) | Raffinering av rå tallolja | Tillverkning vid vilken värdet av allt använt material inte överstiger 40 % av produktens pris fritt fabrik |
(1) | (2) | (3) eller (4) | |
ex 3805 | Sulfatterpentin, renad | Rening genom destillation el ler raffinering av rå sulfatter pentin | Tillverkning vid vilken värdet av allt använt material inte överstiger 40 % av produktens pris fritt fabrik |
ex 3806 | Estrar bildade av hartssyror och glycerol eller annan po lyol | Tillverkning utgående från hartssyror | Tillverkning vid vilken värdet av allt använt material inte överstiger 40 % av produktens pris fritt fabrik |
ex 3807 | Träbeck (trätjärebeck) | Destillation av trätjära | Tillverkning vid vilken värdet av allt använt material inte överstiger 40 % av produktens pris fritt fabrik |
3808 | Insekts-, svamp- och ogräs bekämpningsmedel, gronings hindrande medel, tillväxtre glerande medel för växter, desinfektionsmedel, bekämp ningsmedel mot gnagare och liknande produkter, förelig gande i former eller förpack ningar för försäljning i detalj handeln eller som preparat el ler utformade artiklar (t.ex. band, vekar och ljus, prepare rade med svavel, samt flug papper) | Tillverkning vid vilken värdet av allt använt material inte överstiger 50 % av produktens pris fritt fabrik | |
3809 | Appreturmedel, preparat för påskyndande av färgning eller för fixering av färgämnen samt andra produkter och preparat (t.ex. glättmedel och betmedel), av sådana slag som används inom textil-, pap pers- eller läderindustrin eller inom liknande industrier, inte nämnda eller inbegripna nå gon annanstans | Tillverkning vid vilken värdet av allt använt material inte överstiger 50 % av produktens pris fritt fabrik | |
3810 | Betmedel för metaller; fluss medel och andra preparat, ut görande hjälpmedel vid löd ning eller svetsning; pulver och pastor för lödning eller svetsning, bestående av metall och andra ämnen; preparat av sådana slag som används för fyllning eller beläggning av svetselektroder eller svetstråd | Tillverkning vid vilken värdet av allt använt material inte överstiger 50 % av produktens pris fritt fabrik | |
3811 | Preparat för motverkande av knackning, oxidation, korro sion eller hartsbildning, vis kositetsförbättrande preparat och andra beredda tillsats medel för mineraloljor (in begripet bensin) eller för an dra vätskor som används för samma ändamål som minera loljor: | ||
– Beredda tillsatsmedel för smörjoljor, innehållande ol jor erhållna ur petroleum eller ur bituminösa mineral | Tillverkning vid vilken värdet av allt använt material enligt nr 3811 inte överstiger 50 % av produktens pris fritt fabrik | ||
(1) | (2) | (3) eller (4) | |
– Andra slag | Tillverkning vid vilken värdet av allt använt material inte överstiger 50 % av produktens pris fritt fabrik | ||
3812 | Beredda vulkningsaccelerato rer; sammansatta mjuknings medel för gummi eller plast, inte nämnda eller inbegripna någon annanstans; antiox idanter och andra samman satta stabiliseringsmedel för gummi eller plast | Tillverkning vid vilken värdet av allt använt material inte överstiger 50 % av produktens pris fritt fabrik | |
3813 | Preparat och laddningar till brandsläckningsapparater; brandsläckningsbomber | Tillverkning vid vilken värdet av allt använt material inte överstiger 50 % av produktens pris fritt fabrik | |
3814 | Sammansatta organiska lös nings- och spädningsmedel, inte nämnda eller inbegripna någon annanstans; beredda färg- eller lackborttagnings medel | Tillverkning vid vilken värdet av allt använt material inte överstiger 50 % av produktens pris fritt fabrik | |
3818 | Kemiska grundämnen, do pade för användning inom elektroniken, i form av ski vor, plattor eller liknande for mer; kemiska föreningar, do pade för användning inom elektroniken | Tillverkning vid vilken värdet av allt använt material inte överstiger 50 % av produktens pris fritt fabrik | |
3819 | Hydrauliska bromsvätskor och andra beredda vätskor för hydraulisk kraftöverföring, inte innehållande oljor er hållna ur petroleum eller ur bituminösa mineral eller inne hållande mindre än 70 vikt procent sådana oljor | Tillverkning vid vilken värdet av allt använt material inte överstiger 50 % av produktens pris fritt fabrik | |
3820 | Frysskyddsmedel och beredda flytande avisningsmedel | Tillverkning vid vilken värdet av allt använt material inte överstiger 50 % av produktens pris fritt fabrik | |
3822 | Reagens för diagnostiskt bruk eller laboratoriebruk på un derlag samt beredda reagens för diagnostiskt bruk eller la boratoriebruk, även utan un derlag, andra än sådana som omfattas av nr 3002 eller 3006 | Tillverkning vid vilken värdet av allt använt material inte överstiger 50 % av produktens pris fritt fabrik | |
3823 | Tekniska enbasiska fettsyror; sura oljor från raffinering; tekniska fettalkoholer: | ||
– Tekniska enbasiska fett syror; sura oljor från xxxxxx xxxxxx | Tillverkning vid vilken allt an vänt material klassificeras en ligt ett annat nummer än pro dukten | ||
(1) | (2) | (3) eller (4) | |
– Tekniska fettalkoholer | Tillverkning utgående från material enligt vilket nummer som helst, även annat mate rial enligt nr 3823 | ||
3824 | Beredda bindemedel för gjut formar eller gjutkärnor; ke miska produkter samt prepa rat från kemiska eller när stående industrier (inbegripet sådana som består av bland ningar av naturprodukter), inte nämnda eller inbegripna någon annanstans; restpro dukter från kemiska eller närstående industrier, inte nämnda eller inbegripna nå gon annanstans: | ||
– Följande produkter enligt detta nummer: Beredda bindemedel för gjutformar eller gjutkärnor på basis av naturligt harts artade produkter Naftensyror, vattenolösliga salter av naftensyror samt estrar av naftensyror Sorbitol, annan än sorbitol enligt nr 2905 | Tillverkning vid vilken allt an vänt material klassificeras en ligt ett annat nummer än pro dukten. Material enligt samma nummer som produkten får dock användas om dess värde inte överstiger 20 % av pro duktens pris fritt fabrik | Tillverkning vid vilken värdet av allt använt material inte överstiger 40 % av produktens pris fritt fabrik | |
Petroleumsulfonater med un dantag av petroleumsulfona ter av alkalimetaller, av am monium eller av etanolami ner; tiofenhaltiga sulfonsyror av oljor erhållna ur bitumi nösa mineral och salter av dessa syror Jonbytare Getter för vakuumrör | |||
Alkalisk järnoxid för rening av gas Flytande ammoniak och för brukad oxid från kolgasrening Svavelnaftensyror, vattenolös liga salter samt estrar av dessa Finkelolja och dippelsolja Blandningar av salter som har olika anjoner Pastor eller massor på basis av gelatin för kopieringsända mål, även på underlag av papper eller textil | |||
(1) | (2) | (3) eller (4) | |
– Andra | Tillverkning vid vilken värdet av allt använt material inte överstiger 50 % av produktens pris fritt fabrik | ||
3901–3915 | Plaster i obearbetad form, av klipp och annat avfall av plast samt plastskrot; med undan tag av nr ex 3907 och 3912, för vilka reglerna anges ne dan: | ||
– Additionspolymerisations produkter i vilka en mono mer står för mer än 99 viktprocent av hela poly merinnehållet | Tillverkning vid vilken — värdet av allt använt ma terial inte överstiger 50 % av produktens pris fritt fa brik, — värdet av använt material enligt kapitel 39 inte över stiger 20 % av produktens pris fritt fabrik (5) | Tillverkning vid vilken värdet av allt använt material inte överstiger 25 % av produktens pris fritt fabrik | |
– Andra | Tillverkning vid vilken värdet av allt använt material enligt kapitel 39 inte överstiger 20 % av produktens pris fritt fabrik (5) | Tillverkning vid vilken värdet av allt använt material inte överstiger 25 % av produktens pris fritt fabrik | |
ex 3907 | – Sampolymerer av polykar bonater samt av akrylnitril, butadien och styren (ABS) | Tillverkning vid vilken allt an vänt material klassificeras en ligt ett annat nummer än pro dukten. Material enligt samma nummer som produkten får dock användas om dess värde inte överstiger 50 % av pro duktens pris fritt fabrik (5) | |
– Polyester | Tillverkning vid vilken värdet av använt material enligt ka pitel 39 inte överstiger 20 % av produktens pris fritt fabrik och/eller tillverkning utgående från polykarbonat av tet rabrombifenol A | ||
3912 | Cellulosa och kemiska cellulo saderivat, inte nämnda eller inbegripna någon annanstans, i obearbetad form | Tillverkning vid vilken värdet av material enligt samma nummer som produkten inte överstiger 20 % av produktens pris fritt fabrik | |