Allmänna Anställningsvillkor

Allmänna Anställningsvillkor

2003

Telecom

ALMEGA

IT-företagens Arbetsgivarorganisation

Övriga avtal på avtalsområdet

Avtal om medinflytande och utveckling - Tele

Avtal om pension enligt ITP (särskild pensionsplan gäller för vissa företag)

Ersättning vid arbetsskada enligt bestämmelserna i TFA Avtal om tjänstegrupplivförsäkring (TGL)

Avtal om social trygghet vid utlandstjänstgöring Avtal angående rätten till arbetstagares uppfinningar

Överenskommelse om begränsning av konkurrensklausuler i tjänsteavtal

Beredskapsavtal SAF-LO/PTK den 20 april 1989 (ansluter till Arbetsrättsliga beredskapslagen 1987:1262 )

Omställningsavtalet

Huvudavtal Alliansen-LO/PTK §§ 8-13 (vissa bestämmelser rörande arbetskonflikt)

Avtal om löner 2003 - SEKO Avtal om löner 2003 - SIF

Avtal om lokal lönebildning i IT-företagen,

avtalsområde Telecom 2003 – CF, Jusek, Civilekonomerna Avtal om lönebildning, Ledaravtal - Ledarna

Allmänna anställningsvillkor 2003

Giltighetstid: 1 november 2002 - 31 mars 2004

Telecom

ALMEGA

IT-företagens Arbetsgivarorganisation

CivilingenjörsFörbundet

Innehållsförteckning

		Sida
§ 1	Avtalets omfattning	3
§ 2	Anställning	4
§ 3	Allmänna åligganden	4
§ 4	Bisyssla	5
§ 5	Lön	5
§ 6	Arbetstid	6
§ 7	Övertid	7
§ 8	Mertid	11
§ 9	Restidsersättning	14
§ 10	Ersättning för Ob, jour och beredskap	16
§ 11	Semester	17
§ 12	Sjuklön m m	24
§ 13	Föräldraledighet	29
§ 14	Ledighet	30
§ 15	Uppsägning	32
§ 16	Giltighetstid	38

Bilaga

Förhandlingsordning 39

§ 1 AVTALETS OMFATTNING

Avtalet gäller för företag inom ALMEGA IT-företagens arbetsgivarorganisation, avtalsområde Telecom.

Anmärkning

CF, Jusek och Civilekonomerna uppträder som en part lokalt och centralt.

Avtalet gäller på arbetstagarsidan alla arbetstagare med följande undantag

- arbetstagare som intar företagsledande eller därmed jämför- lig ställning (definieras lokalt)

- arbetstagare som är anställd för kortare tid än 3 månader eller för praktik/examensarbete (motsvarande)

- arbetstagare som har tjänstepension eller pension enligt l a- gen om allmän försäkring.

Om en arbetstagare på arbetsgivarens uppdrag tjänstgör uto m- lands ska anställningsvillkoren under utlandsvistelsen regleras antingen genom överenskommelse mellan arbetsgivaren och arbetstagaren eller genom särskilda regler som gäller vid före- taget.

Lokalt avtal kan träffas i speciella fall.

§ 2 ANSTÄLLNING

Mom 1 Anställning tills vidare

Anställning gäller tills vidare om inte annat överenskommits enligt mom 2.

Mom 2 Tidsbegränsad anställning

Avtal om tidsbegränsad anställning får utöver vad som anges i lagen om anställningsskydd träffas i följande fall.

Anställning för att arbeta av arbetsanhopning får förlängas u n- der ytterligare högst sex månader, om det huvudsakligen gäller samma arbetsuppgifter och det finns särskilda skäl härför.

Anställning för att uppehålla en befattning i avvaktan på att en ny innehavare utses får ske under högst sex månader.

Lokalt avtal kan träffas med berörd arbetstagarorganisation om annan tidsbegränsad anställning.

§ 3 ALLMÄNNA ÅLIGGANDEN

Anställningsförhållandet ska grunda sig på ömsesidig lojalitet och förtroende. Arbetstagaren ska ta tillvara och främja arbet s- givarens intressen samt iaktta diskretion såväl inåt som utåt i företagets angelägenheter.

§ 4 BISYSSLA

Mom 1 Uppgiftsskyldighet

Arbetstagaren är skyldig att på anfordran lämna uppgift till ar- betsgivaren huruvida och i vilken omfattning han innehar bi- syssla. Arbetsgivaren får ålägga arbetstagaren att helt eller del- vis upphöra med bisyssla som enligt arbetsgivarens bedömande inverkar hindrande i arbetet.

Mom 2 Konkurrensbisyssla

Arbetstagaren får inte inneha anställning eller uppdrag hos, ha del i eller själv eller genom annan driva företag inom området för bolagets/koncernens verksamhet och inte heller annars i förvärvssyfte utöva verksamhet som berör nämnda område (konkurrensbisyssla).

Det som sägs i första stycket gäller inte i den mån arbetsgivaren medger annat. Har sådant medgivande lämnats, är arbetstagaren skyldig att på anfordran lämna uppgift till arbetsgivaren om arten och omfattningen av konkurrensbisysslan.

§ 5 LÖN

Mom 1 Begreppet månadslön

Med månadslön avses i avtalet, om inte annat framgår, fast kon- tant lön och eventuella fasta lönetillägg som utbetalas per m å- nad.

Vid avtalets tillämpning skall, om inte annat framgår, för he l- tidsanställd arbetstagare som arbetar deltid belopp enligt första stycket avse de till följd av deltiden reducerade beloppen.

Mom 2 Löneutbetalning Lönen utbetalas per månad. Löneutbetalning regleras lokalt.

Mom 3 Lön för del av löneperiod

Om en arbetstagare börjar eller slutar sin anställning eller får lö- neförändring under löpande kalendermånad utbetalas en daglön för varje kalenderdag som anställningen omfattar. Da glönen be- räknas som 3,3 % av månadslönen.

Lokalt avtal kan träffas om annan beräkning.

§ 6 ARBETSTID

Den ordinarie arbetstiden får inte överstiga 40 timmar per hel g- fri vecka i genomsnitt under en begränsningsperiod om fyra veckor eller den längre period som motiveras av arbetsför- hållandena. Med helgdag jämställs påsk-, pingst-, midsommar, jul- och nyårsafton.

För arbetstagare i intermittent treskiftsarbete får den ordinarie arbetstiden inte överstiga 38 timmar i genomsnitt per helgfri vecka och begränsningsperiod.

För underjordsarbete och kontinuerligt treskiftsarbete får den ordinarie arbetstiden inte överstiga 36 timmar i genomsnitt per helgfri vecka och begränsningsperiod.

Lokalt avtal kan träffas om bestämmelser om arbetstidens längd och förläggning.

§ 7 ÖVERTID

Mom 1 Övertidsarbete

Med övertidsarbete avses arbete som heltidsarbetande arbetsta- gare har utfört utöver den ordinarie dagliga arbetstid som gäller för arbetstagaren.

Anmärkning

Lokalt avtal kan träffas om avvikelser från eller komplett e- ringar till bestämmelserna i denna paragraf.

Mom 2 Skyldighet att utföra övertidsarbete

När särskilda skäl föreligger är en arbetstagare skyldig att fullgö- ra allmän övertid med högst 200 timmar per kalenderår (50 timmar under en kalendermånad). Timtalen får överskridas när det behövs för att arbetstagaren ska kunna slutföra ett uppdrag, som inte kan avbrytas utan stora olägenheter för verksamheten.

För arbete på allmän övertid bör i första hand anlitas arbetstag a- re som frivilligt åtar sig detta.

Partiellt sjukskrivna eller partiellt tjänstlediga med stöd av lag har inte skyldighet att utföra övertidsarbete. Delpensionärers skyldighet är begränsad till högst 25 timmar per kalenderår.

Ytterligare övertid kan tas ut efter lokalt avtal med berörd arbets- tagarorganisation. Överenskommelse kan träffas direkt med chefer och vissa andra arbetstagare under förutsättning att lokalt avtal träffats om gruppens omfattning i form av exempelvis kategorier och/eller lönegränser.

Mom 3 Nödfallsövertid

En arbetstagare är skyldig att fullgöra nödfallsövertid enligt ar- betstidslagen.

Mom 4 Arbete som medför rätt till övertidskompensation

Rätt till övertidskompensation föreligger om

- övertidsarbetet har beordrats på förhand eller

- övertidsarbetet har godkänts i efterhand.

Arbetstagare som har 28 eller 30 dagars semester enligt § 11 mom 2 har inte rätt till övertidskompensation.

Om en arbetstagare har frihet beträffande arbetstidens förlägg- ning, kan arbetsgivaren och arbetstagaren komma överens om att han inte ska ha rätt till övertidskompensation utan före- komsten av erforderligt övertidsarbete ska beaktas vid fast- ställande av lönen. Detsamma gäller för arbetstagare som har rätt att beordra andra arbetstagare till övertidsarbete eller har rätt att självständigt avgöra eget övertidsarbete. Arbetsgivaren skall

underrätta berörd lokal arbetstagarorganisation om överen s- kommelse har träffats enligt detta stycke.

Anmärkning

Om lokal facklig part så begär ska de lokala parterna geme n- samt utforma lämpligt underlag för att bedöma arbetstidsv o- lymen för arbetstagare som är undantagen från övertidsko m- pensation

Mom 5 Övertidsarbete som inte utförs i direkt an- slutning till ordinarie arbetstid

Om en arbetstagare beordras att utföra övertidsarbete på tid som inte är förlagd i direkt anslutning till den ordinarie arbetst i- den ges övertidskompensation som om övertidsarbetet hade utförts under minst tre timmar. Detta gäller dock inte om endast rast om högst 30 minuter skiljer övertidsarbetet från den ordin a- rie arbetstiden.

Om arbetstagaren inställer sig till övertidsarbete ska arbets- givaren ersätta uppkomna resekostnader. Detta gäller även för arbetstagare som inte har rätt till särskild övertidskompensa- tion.

Mom 6 Olika typer av övertidskompensation

Kompensation för övertidsarbete kan ges antingen i pengar (övertidsersättning) eller i ledig tid (kompensationsledighet). Kompensationsledighet ges om arbetstagaren själv vill det och arbetsgivaren inte av särskilda skäl bestämmer annat. Vid u t- läggning av ledighet ska arbetstagarens önskemål om tidpunkt beaktas.

Mom 7 Beräkning av övertidsersättning

Övertidsersättning per timme betalas enligt följande.

a) För övertidsarbete klockan 06.00 - 20.00 helgfria måndagar - fredagar.

Fasta kontanta månadslönen (uppräknad till heltidslön) 94

b) För övertidsarbete på annan tid.

Fasta kontanta månadslönen (uppräknad till heltidslön) 72

Övertidsarbete på vardagar som är arbetsfria för den enskilde arbetstagaren samt på midsommarafton, julafton och nyårsa f- ton jämställs med övertidsarbete på "annan tid".

Ersättning utbetalas inte för kortare tid än 15 minuter i följd. Semestertillägg är inkluderat i beloppet.

Mom 8 Beräkning av kompensationsledighet

Kompensationsledighet per övertidstimme ges enligt följande.

a) För övertidsarbete klockan 06.00 - 20.00 helgfria måndagar - fredagar = 1 1/2 timme.

b) För övertidsarbete på annan tid enligt mom 7 = 2 timmar.

§ 8 MERTID

Mom 1 Mertidsarbete

Med mertidsarbete avses arbete som deltidsarbetande arbetst a- gare utför utöver den ordinarie dagliga arbetstid som gäller för arbetstagarens deltid men som ligger inom det ordinarie arbet s- tidsmåttet för heltidsarbetande. Arbete på mertid anses som ordinarie arbetstid.

Arbete för deltidsarbetande är övertid och ersätts enligt b estäm- melserna i § 7 om arbetstagaren

- arbetar utöver ordinarie arbetstidsmåttet för heltidsarbetande under ett kalenderdygn

- arbetar på dag som är arbetsfri för motsvarande heltidsarbe- tande

- arbetar mer än det tillåtna antalet mertidstimmar

- inkallas till arbete på tid som inte är ordinarie arbetstid för motsvarande heltidsarbetande.

Anmärkning

Lokalt avtal kan träffas om avvikelser från eller komplett e- ringar till bestämmelserna i denna paragraf.

Mom 2 Skyldighet att utföra mertidsarbete

När särskilda skäl föreligger är en deltidsarbetande arbetstagare skyldig att fullgöra mertidsarbete. Allmän mertid och allmän övertid får tas ut med sammanlagt 250 timmar per kalenderår (50 timmar under en kalendermånad).

Den allmänna övertiden får inte överstiga 200 timmar per kalen- derår.

Den allmänna mertiden får inte överstiga 175 timmar per kale n- derår.

För arbete på allmän mertid bör i första hand anlitas arbets- tagare som frivilligt åtar sig detta.

Partiellt sjukskrivna eller partiellt tjänstlediga med stöd av lag har inte skyldighet att utföra mertidsarbete. Delpen sionärers skyldighet är begränsad till högst 25 timmar per kalenderår.

Timtalen får överskridas om det behövs för att kunna slutföra ett uppdrag eller arbete som inte kan avbrytas utan stora ol ä- genheter för verksamheten.

Ytterligare övertid eller ytterligare mertid kan tas ut efter lokalt avtal med berörd arbetstagarorganisation. Överenskommelse kan träffas direkt med chefer och vissa andra arbetstagare under förutsättning att lokalt avtal träffats om gruppens omfattning i form av exempelvis kategorier och/eller lönegränser.

Mom 3 Nödfallsmertid

En arbetstagare är skyldig att fullgöra nödfallsmertid enligt a r- betstidslagen.

Mom 4 Arbete som medför rätt till mertids- kompensation

Rätt till mertidskompensation föreligger om

- mertidsarbetet har beordrats på förhand eller

- mertidsarbetet har godkänts i efterhand.

Mom 5 Mertidsarbete som inte utförs i direkt anslut- ning till den deltidsanställdes ordinarie arbets- tid

Om en arbetstagare beordras att utföra mertidsarbete på tid som inte är förlagd i direkt anslutning till den ordinarie arbetstiden ges mertidskompensation som om mertidsarbetet hade utförts under minst tre timmar. Detta gäller dock inte om endast rast om högst 30 minuter skiljer mertidsarbetet från den ordinarie arbetstiden.

Mom 6 Olika typer av mertidskompensation

Kompensation för mertidsarbete kan ges antingen i pengar (mertidsersättning) eller i ledig tid (kompensationsledighet). Kompensationsledighet ges om arbetstagaren själv vill det och arbetsgivaren inte av särskilda skäl bestämmer annat. Vid u t-

läggning av ledighet ska arbetstagarens önskemål om tidpunkt beaktas.

Mom 7 Beräkning av mertidsersättning

Vid mertidsarbete utbetalas följande ersättning per timme.

Fasta kontanta månadslönen

3,5 × genomsnittliga veckoarbetstiden i helgfri vecka.

Ersättning utbetalas inte för kortare tid än 15 minuter i följd. Semestertillägg är inkluderat i beloppet.

Mom 8 Beräkning av kompensationsledighet vid mertidsarbete

Kompensationsledighet beräknas timme för timme.

§ 9 RESTIDSERSÄTTNING

Mom 1 Rätt till restidsersättning

Arbetstagaren har rätt till restidsersättning enligt nedan om inte

• arbetsgivaren och arbetstagaren har enats om att arbetstag a- ren ska vara undantagen från bestämmelsen om restidse r- sättning (gäller endast arbetstagare som inte har rätt till sär- skild kompensation för övertidsarbete)

• arbetsgivaren och arbetstagaren har kommit överens om att kompensation för restid ska utges i annan form. Förekom s- ten av restid kan t ex beaktas vid fastställande av lönen

• arbetstagaren har en befattning som normalt medför tjänst e- resor i betydande omfattning, t ex resande försäljare, serv i- cetekniker eller liknande. En sådan arbetstagare har rätt till restidsersättning endast om arbetsgivaren och arbets-tagaren har kommit överens om detta.

Lokalt avtal får träffas om avvikelse från bestämmelserna i detta moment.

Mom 2 Restid

Med restid som medför rätt till ersättning avses den tid under en beordrad tjänsteresa inom Sverige som går åt för själva resan till bestämmelseorten.

Restid som faller inom klockslagen för arbetstagarens ordinarie dagliga arbetstid räknas som arbetstid. Vid beräkning av restid medtas därför endast tjänsteresor utanför arbetstagarens ordin a- rie arbetstid.

Ersättning beräknas inte för kortare tid än 15 minuter i följd.

Om arbetsgivaren har bekostat sovplats på tåg eller båt under resan eller under en del av resan, ska tiden kl 22.00 - 08.00 inte räknas med.

Som restid räknas även normal tidsåtgång då arbetstagaren u n- der en tjänsteresa själv kör bil eller annat fordon, oavsett om detta tillhör arbetsgivaren eller inte.

Resan ska anses påbörjad och avslutad i enlighet med de b e- stämmelser som gäller för traktamentsberäkning eller motsv a- rande hos respektive arbetsgivare.

Mom 3 Ersättning

Restidsersättningen regleras i lokalt avtal. Sådant avtal får även innebära avvikelse från bestämmelserna i mom 2.

§ 10 ERSÄTTNING FÖR OB, JOUR OCH BEREDSKAP

Mom 1 Obekväm arbetstid

Arbetstagare, som arbetar på obekväm tid, har obekvämtids- tillägg, om inte annat följer av lokalt avtal. Obekvämtidstillägg utbetalas endast för sådant i ordinarie arbetstid ingående arbete som enligt arbetstidsschema eller motsvarande föreskrift eller enligt beslut av överordnad fullgörs på obekväm tid.

Obekvämtidstillägget regleras i lokalt avtal.

Mom 2 Jour

Jour är tid då arbetstagaren på tjänstgöringsfri tid är skyldig att stå till arbetsgivarens förfogande på arbetsplatsen eller annan anvisad plats utom bostaden för att när behov uppkomm er ut- föra arbete. Jourtid får tas ut med högst 50 timmar under en kalendermånad.

Lokalt avtal kan träffas om annan beräkning eller omfattning av jour. Överenskommelse kan träffas direkt med chefer och vissa andra arbetstagare under förutsättning att lokalt avtal träffats om gruppens omfattning i form av exempelvis kategorier och/eller lönegränser.

Ersättning för jour regleras i lokalt avtal.

Mom 3 Beredskap

Beredskap är tid då arbetstagaren på tjänstgöringsfri tid är sky l- dig att vara anträffbar för att efter varsel infinna sig på arbets- platsen.

Beredskap får tas ut vid högst sju tillfällen under en tid av fyra veckor.

Lokalt avtal kan träffas om annan beräkning eller omfattning av beredskap. Överenskommelse kan träffas direkt med chefer och vissa andra arbetstagare under förutsättning att lokalt avtal trä f- fats om gruppens omfattning i form av exempelvis kategorier och/eller lönegränser.

Ersättning för beredskap regleras i lokalt avtal.

§ 11 SEMESTER

Mom 1 Allmänna bestämmelser

Arbetstagare har rätt till semester enligt lag med de ändringar och tillägg som gjorts nedan.

Arbetsgivaren kan besluta om att intjänandeår och semesterår ska sammanfalla och utgöras av kalenderår.

Mom 2 Semesterns längd

Årssemestern är

25 dagar - om inte annat anges nedan

28 dagar - för arbetstagare, som har frihet beträffande arbetstidens förläggning och överenskommelse träffats med arbetstagaren om att särskild kompensation för övertidsarbete inte ska utgå, under förutsättning att förekomsten av övertids- arbete inte beaktats vid fastställande av lönen

30 dagar - för arbetstagare som har rätt att beordra andra arbetstagare till övertidsarbete eller har rätt att självständigt avgöra eget övertidsarbete och överenskommelse träffats med arbetstagaren om att särskild kompensation för övertidsarbete inte ska utgå, under förutsättning att förekomsten av övertidsarbete inte beaktats vid fastställande av lönen.

Överenskommelse kan träffas med arbetstagare i annat fall om rätt till 28 eller 30 dagars semester i stället för särskild övertids- kompensation.

Lokalt avtal kan även träffas om att arbetstagare ska ha rätt till 28 eller 30 dagars semester i stället för särskild övertids- kompensation.

Mom 3 Semesterlön

Semesterlönen utgörs av den månadslön som är aktuell under semestern plus semestertillägg .

Semestertillägg utgörs av

- 0,8 procent av aktuell månadslön per betald semesterdag

- ett belopp motsvarande nedan angivna procenttal av su m- man av sådana rörliga lönedelar som inte inkluderar seme s- tertillägg och som har betalats ut under ett år närmast före semesteråret.

Årssemester vid intjänande- årets början	Procenttal
25	12,00
28	13,44
30	14,40

Till summan av rörliga lönedelar enligt ovan ska för varje k alen- derdag (helt eller delvis) med semesterlönegrundande frånvaro läggas en genomsnittlig dagsinkomst av den rörliga lönen. De n- na genomsnittliga dagsinkomst beräknas genom att året före semesteråret utbetald rörlig lönedel divideras med antalet an- ställningsdagar exklusive semesterledighetsdagar och hela ka- lenderdagar med semesterlönegrundande frånvaro året före semesteråret.

Om beräkning enligt föregående stycke ger ett mindre rimligt resultat får arbetsgivaren, efter samråd med berörd arbetstagar- organisation bestämma summan av de rörliga lönedelarna med beaktande av vad som är normalt för arbetstagare med motsv a- rande arbete utan semesterlönegrundande frånvaro.

Lokalt avtal kan träffas om annan beräkning av semesterlön.

Mom 4 Utbetalning av semesterlön

Semestertillägget om 0,8 procent betalas vid det ordinarie lön e- utbetalningstillfället i samband med eller närmast efter seme s- tern.

Semestertillägget för rörliga lönedelar betalas ut senast i juni månad.

Mom 5 Avdrag för obetald semesterdag

För varje obetald semesterdag görs avdrag från arbetstagarens aktuella månadslön med 4,6 procent av månadslönen.

Mom 6 Avräkning

Om arbetstagaren under semesteråret fått större semesterlön än vad som motsvaras av intjänad semesterlön får arbetsgivaren göra avräkning mot den ordinarie lönen samt semestertillägget för rörlig lönedel.

Detta moment gäller endast i det fall sammanfallande intjänan- deår och semesterår tillämpas.

Anmärkning

I fråga om avräkning för förskottssemester i det fall skilda intjänandeår och semesterår tillämpas gäller bestämmelserna i semesterlagen (29 §). Xxxxx skriftlig överenskommelse me l- lan arbetsgivaren och arbetstagaren om förskottssemester får avräkning, utom för intjänad semesterersättning, även göras mot intjänad lön.

Mom 7 Semesterersättning

Semesterersättning utgörs av intjänad semesterlön som inte betalats ut i samband med semesterledighet. Den beräknas som 4,6 procent av den aktuella månadslönen per semesterdag plus semestertillägg.

Mom 8 Sparande av semester

Mom 8.1 Xxxxx sparade semesterdagar

Om arbetstagare för visst semesterår har rätt till mer än 20 be- talda semesterdagar, får han spara en eller flera av de över-skju- tande dagarna till ett senare semesterår.

Arbetstagaren får dock vid varje tidpunkt inte ha fler sparade dagar än 25, om inte annat följer av lokalt avtal.

Mom 8.2 Semesterlön för sparad semesterdag

Semesterlön för sparad semesterdag utgörs av den månadslön som är aktuell under semestern samt semestertillägget om 0,8 procent.

Mom 9 Semester vid intermittent deltidsarbete

Om en arbetstagare är deltidsarbetande och arbetar mindre än fem dagar i genomsnitt per helgfri vecka, ska antalet

bruttosemesterdagar (= det antal semesterdagar som ska lägg- as ut under semesteråret) omräknas till

nettosemesterdagar (= som ska förläggas på de dagar som an- nars skulle ha utgjort arbetsdagar för arbetstagaren).

Beräkningen görs enligt följande:

Xxxxx arbetsdagar/vecka x antalet bruttosemesterdagar 5

= antalet nettosemesterdagar

(Antal arbetsdagar/vecka = arbetsdagar i genomsnitt per helgfri vecka i genomsnitt under begränsningsperioden enligt arbetst a- garens arbetstidsschema.)

Uppstår vid beräkningen brutet tal sker avrundning uppåt

till närmaste heltal. Denna avrundning görs vid ett tillfälle per semesterår.

Om arbetstagarens arbetstid ändras så att antalet arbetsdagar per vecka förändras, ska antalet outtagna nettosemesterdagar räknas om att svara mot den nya arbetstiden.

Beräkning av semestertillägg, semesterersättning respektive löneavdrag vid obetald semester ska ske med utgångspunkt från antalet bruttosemesterdagar.

Lokalt avtal kan träffas om annan beräkning.

Mom 10 Semester vid koncentrerat heltidsarbete

I samband med fastställande av arbetsschema med oregel- bunden och/eller koncentrerad arbetstidsförläggning ska lokalt avtal träffas för beräkning av semester.

Mom 11 Ändrad sysselsättningsgrad

Om arbetstagaren under intjänandeåret haft annan sysselsätt- ningsgrad än vid semestertillfället, ska för bestämmande av semesterlön och semestertillägg den månadslön som är aktuell under semestern justeras uppåt eller neråt i proportion till skil l- naden mellan sysselsättningsgraderna. Detta gäller när skilda semesterår och intjänandeår tillämpas.

Lokalt avtal kan träffas om hur semesterlön ska beräknas för arbetstagare som i betydande omfattning ändrar syssel- sättningsgrad även i det fall semesterår och intjänandeår sa m- manfaller.

Lokalt avtal kan också träffas om beräkning av semester för arbetstagare med partiell sjukledighet som varat mer än 2 år eller med partiellt sjukbidrag/sjukpension.

Mom 12 Intyg om uttagen semester

Intyg om uttagen semester ska utfärdas av arbetsgivaren vid anställningens upphörande.

§ 12 SJUKLÖN M M

Mom 1 Rätten till sjuklön

Arbetstagare har rätt till sjuklön enligt de regler som anges i denna paragraf.

Mom 2 Sjukanmälan till arbetsgivare

När en arbetstagare blir sjuk och därför inte kan arbeta ska ar- betstagaren snarast möjligt underrätta arbetsgivaren om detta.

Samma gäller om arbetstagaren måste avhålla sig från arbete på grund av risk för överförande av smitta.

Mom 3 Försäkran och läkarintyg

Arbetstagaren ska styrka sjukdomen med en skriftlig försäkran som skall lämnas till arbetsgivaren. Av denna ska framgå att, och i vilken omfattning, arbetstagaren inte kunnat arbeta på grund av sjukdomen.

Om sjukperioden är längre än sju dagar, ska arbetstagaren sty r- ka sjukdomen med läkarintyg, som visar att arbetstagaren är oförmögen att arbeta och som också anger sjukperiodens längd.

Arbetsgivaren får om särskilda skäl föreligger begära att arbets- tagaren ska styrka nedsättningen av arbetsförmågan med läkar- intyg från tidigare dag. Arbetsgivaren har rätt att anvisa läkare.

Mom 4 Sjuklönens storlek

Mom 4.1 Sjukdom t o m 14:e kalenderdagen per sjukperiod

För varje timme en arbetstagare är frånvarande på grund av sjukdom görs sjukavdrag

- för den första frånvarodagen (karensdagen) i sjuklöneperioden månadslönen x 12      

52 x genomsnittliga arbetstiden i helgfri vecka

- fr o m den andra frånvarodagen i sjuklöneperioden 20 % x månadslönen x 12      

52 x genomsnittliga arbetstiden i helgfri vecka

Anmärkningar

1. För arbetstagare som enligt försäkringskassans beslut är berättigad till sjuklön om 80 procent under hela sjuklöne - perioden görs sjukavdrag enligt vad som gäller fr o m den andra frånvarodagen i sjuklöneperioden.

2. Ny sjukperiod som börjar inom fem kalenderdagar från det att en tidigare sjukperiod avslutats ska betraktas som fortsättning på den tidigare sjukperioden.

3. Om arbetstagaren under de senaste tolv månaderna haft sammanlagt tio karensdagar görs sjukavdrag för den fö r- sta dagen i kommande sjukperiod enligt vad som gäller fr o m den andra frånvarodagen i sjuklöneperioden.

Mom 4.2 Sjukdom fr o m 15:e kalenderdagen

För varje sjukdag (inklusive arbetsfria dagar) görs sjukavdrag per dag enligt följande.

För arbetstagare med månadslön om högst 7,5 x basbeloppet

12

90 % x månadslönen x 12

365

För arbetstagare med månadslön över 7,5 x basbeloppet

12

(månadslönen x 12

90 % x 7,5 x basbeloppet + 10 % x - 7,5 x basbeloppet)

365 365

Mom 5 Sjuklönetidens längd

Rätt till sjuklön gäller längst t o m den dag när arbetsoförmågan har förelegat 90 kalenderdagar i följd.

Om arbetsoförmågan inte förelegat 90 kalenderdagar i följd men arbetstagaren under den senaste tolvmånadersperioden varit sjuk vid flera tillfällen upphör rätt till sjuklön när arbets-

tagaren varit arbetsoförmögen i sammanlagt 105 kalenderdagar under perioden.

När arbetstagare har rätt till sjukpension enligt pensionsavtalet upphör rätten till sjuklön.

Bestämmelserna i detta moment inskränker inte rätten till sjuk- lön enligt lag under sjuklöneperiod ( mom 4.1 ovan).

Mom 6 Ersättning när smittbärarpenning utgår

Om arbetstagare måste avhålla sig från arbete på grund av risk för överförande av smitta och rätt föreligger till smittbärar- penning görs avdrag enligt följande.

Frånvaro t o m 14:e kalenderdagen:

För varje timme av frånvaro görs avdrag med

månadslönen x 12 52 x genomsnittliga arbetstiden i helgfri vecka

Fr o m den 15:e kalenderdagen görs avdrag enligt mom 4.2.

Mom 7 Avdrag vid sjukdom när arbetstagaren inte har rätt till sjuklön

Mom 7.1 Sjukdom t o m 14:e kalenderdagen per sjuktillfälle

För varje timme en arbetstagare är frånvarande på grund av sjukdom görs avdrag med

månadslönen x 12 52 x genomsnittliga arbetstiden i helgfri vecka

Mom 7.2 Sjukdom fr o m 15:e kalenderdagen

För varje kalenderdag av frånvaro görs avdrag med månadslönen x 12

365

Mom 8 Begreppet månadslön

Med månadslön i denna paragraf avses - förutom fast kontant lön och eventuella fasta lönetillägg som utbetalas per månad - även den genomsnittliga inkomsten per månad kalenderåret före insjuknandeåret av rörliga lönedelar, med undantag av övertidsersättning och sådana rörliga lönedelar som behålls även under sjukledighet, uppräknad med fem procent.

Lokalt avtal kan träffas om annan beräkningsgrund av de rörliga lönedelarna.

Mom 9 Vissa samordnings- och inskränkningsregler

Om arbetstagare får ersättning från staten, från försäkring eller från skadevållande tredje man, får arbetsgivaren besluta om minskning helt eller delvis av sjuklön för att undvika överkom- pensation vid sjukdom i förhållande till de sjuklönenivåer som följer av detta avtal. Det sagda gäller inte ersättning från allmän försäkringskassa eller ersättning enligt kollektivavtal.

Om arbetstagaren helt eller delvis har undantagits från sjukför- säkringsförmåner enligt lagen om allmän försäkring reduceras sjuklönen i motsvarande mån.

Om arbetstagaren har skadats vid olycksfall under förvärvs- arbete för någon annan arbetsgivare eller i samband med egen

rörelse, ska arbetsgivaren betala sjuklön fr o m 15:e kalender- dagen i sjukperioden endast om arbetsgivaren särskilt har åtagit sig detta.

Rätt till sjuklön föreligger inte om arbetstagaren

- ådragit sig sjukdomen vid uppsåtligt brott som han har dömts för genom dom som har vunnit laga kraft, eller

- medvetet eller av grov vårdslöshet lämnar oriktiga eller vil- seledande uppgift angående något förhållande som är av betydelse för rätten till sjuklön.

§ 13 FÖRÄLDRALEDIGHET

Under tid som arbetstagaren är föräldraledig utbetalas ersätt- ning enligt följande under förutsättning att arbetstagaren haft oavbruten anställning hos arbetsgivaren under minst ett år före den första dagen av föräldraledighet.

För en sammanhängande trettiodagarsperiod av föräldra- ledighet med antingen hel, tre fjärdedels, halv, en fjärdedels eller en åttondels föräldrapenning utbetalas

vid hel föräldrapenning, en månadslön minus 30 sjukavdrag beräknat per dag enligt § 12 mom 4.2

vid tre fjärdedels, halv, en fjärdedels eller en åttondels föräldr a- penning, tre fjärdedelar, hälften, en fjärdedel respektive en å t- tondel av belopp enligt ovan.

Ersättning utgår för högst två sådana trettiodagarsperioder.

Har föräldrapenning nedsatts/indragits enligt lagen om allmän försäkring skall ersättning enligt denna paragraf reduceras i motsvarande mån.

Ifråga om löneavdrag vid föräldraledighet gäller bestämmelse r- na i § 14 mom 3 om avdrag vid tjänstledighet.

§ 14 LEDIGHET

Mom 1 Ledighet med lön

Ledighet med lön beviljas i regel endast för del av arbetsdag. I särskilda fall kan dock sådan ledighet beviljas även för en eller flera dagar, t ex vid nära anhörigs allvarligare sjukdom eller dödsfall eller för bouppteckning/arvskifte.

Mom 2 Tjänstledighet

Tjänstledighet (= ledighet utan lön) kan beviljas, om arbets- givaren finner att det kan ske utan olägenhet för verksamhe ten.

Arbetstagare, som önskar erhålla tjänstledighet, ska ansöka härom i så god tid som möjligt innan ledigheten ska börja. I ansökan ska anges önskad tidsperiod för ledigheten. Besked om beviljande/avslag meddelas snarast.

Mom 3 Avdrag vid tjänstledighet

a) Tjänstledigheten är högst fem arbetsdagar.

Avdrag görs med 4,6 procent av månadslönen för varje arbetsdag som ledigheten omfattar.

Vid oregelbunden arbetstidsförläggning (hel- eller deltid) beräknas avdraget enligt c).

b) Tjänstledigheten är sex arbetsdagar eller mer.

Avdrag görs med 3,3 procent av månadslönen för varje kalenderdag som ledigheten omfattar.

c) Avdrag vid tjänstledighet del av dag. Avdrag görs för varje timme enligt formeln

Månadslönen (uppräknad till heltid) 175

Om en tjänstledighetsperiod omfattar minst en månad görs det avdrag av månadslönen som svarar mot tjänstledighetens o m- fattning.

Mom 4 Frånvaro av annan anledning

När en arbetstagare är frånvarande från arbetet i övrigt görs löneavdrag enligt mom 3.

§ 15 UPPSÄGNING

Mom 1 Formen för uppsägning

För att det inte ska uppstå tvist om huruvida uppsägning har skett eller inte, bör arbetstagaren göra sin uppsägning skriftl i- gen. Om uppsägningen ändå sker muntligen bör arbetstagaren så snart som möjligt bekräfta den skriftligen till arbetsgivaren.

Mom 2 Uppsägning från arbetstagarens sida

Arbetstagarens uppsägningstid är följande om inte annat följer av mom 4

Anställningstid hos arbetsgivaren Uppsägningstid

Mindre än 2 år 1 månad

Fr o m 2 år till 6 år 2 månader

Fr o m 6 år 3 månader

Anställningstidens längd beräknas enligt 3 § lagen om anstäl l- ningsskydd.

Arbetstagare som i det enskilda anställningsavtalet har längre uppsägningstid vid ikraftträdandet av detta avtal behåller de nna.

Lokalt avtal kan träffas om andra uppsägningstider för en viss grupp av arbetstagare.

Övergångsbestämmelse

Bestämmelserna i momentet tillämpas fr o m den 1 maj 1997. För anställningsavtal som ingåtts dessförinnan gäller i stället följande uppsägningstid från arbetstagarens sida.

_________________________________________________

__ Arbetstagaren har

Anställningstid Ej fyllt Fyllt Fyllt Fyllt hos arbetsgivaren 25 år 25 år 30 år 35 år

_________________________________________________

__

Uppsägningstid i månader

Mindre än 6 månader	1	1	1	1
Fr o m 6 månader till 6 år	1	1	2	3
Fr o m 6 år	1	2	3	3

_________________________________________________

_

Anställningstiden beräknas enligt 3 § lagen om anställning s- skydd i dess lydelse den 30 april 1997.

Mom 3 Uppsägning från arbetsgivarens sida

I fråga om uppsägningstid från arbetsgivarens sida gäller b e- stämmelserna i lagen om anställningsskydd.

Har arbetstagare, som sagts upp på grund av arbetsbrist, vid uppsägningsdagen uppnått 55 års ålder och då har 10 års sa m- manhängande anställningstid ska uppsägningstiden enligt ovan (i förekommande fall enligt övergångsbestämmelsen nedan i detta moment) förlängas med sex månader.

Övergångsbestämmelse

Bestämmelserna i momentet tillämpas fr o m den 1 maj 1997. För anställningsavtal som har ingåtts dessförinnan gäller följande uppsägningstid från arbetsgivarens sida, intill den tidpunkt den medför en längre uppsägningstid för arbetst a- garen än vad som följer av första stycket ovan.

Arbetstagaren har

Anställnings- tid hos ar- betsgivaren

Ej fyllt 25 år

Fyllt 25 år

Fyllt 30 år

Fyllt 35 år

Fyllt 40 år

Fyllt 45 år

Uppsägningstid i månader

Mindre än 6 månader	1	1	1	1	1	1
Fr o m 6 må- nader till 6 år	1	2	3	4	5	6
Fr o m 6 år till 9 år	2	3	4	5	5	6
Fr o m 9 år till 12 år	-	3	4	5	6	6
Fr o m 12 år	-	3	4	6	6	6

Anställningstiden beräknas enligt 3 § lagen om anställning s- skydd i dess lydelse den 30 april 1997.

Mom 4 Övriga bestämmelser vid uppsägning

Mom 4.1 Överenskommelse om annan uppsägningstid

Arbetsgivaren och arbetstagaren kan komma överens om att an- nan uppsägningstid ska gälla. Om så sker får emellertid arbets- givarens uppsägningstid inte understiga

- två månader om arbetstagaren vid anställningstillfället är ar- betslös och 55 år eller äldre. Efter tre års anställning gäller dock uppsägningstid enligt detta avtal

- uppsägningstid enligt detta avtal i övriga fall.

Mom 4.2 Provanställning

Under provanställning är uppsägningstiden en månad för både arbetsgivaren och arbetstagaren.

Mom 4.3 Pensionär

Skriftlig underrättelse enligt 33 § LAS behöver ej lämnas när arbetsgivaren vill att arbetstagaren ska lämna anställningen vid utgången av den månad denne fyller 67 år.

Mom 4.4 Förkortning av uppsägningstiden för arbets- tagaren

Om arbetstagaren på grund av särskilda omständigheter vill lämna sin anställning före uppsägningstidens slut, bör arbets- givaren pröva om detta kan medges.

Mom 4.5 Anställningsintyg

När uppsägningen har skett från arbetsgivarens eller arbetst aga- rens sida har arbetstagaren rätt att få ett intyg som utvisar

- den tid som arbetstagaren varit anställd

- arbetstagarens arbetsuppgifter

- om arbetstagaren begär det och anställningen varat minst sex månader, omdöme om det sätt på vilket han har utfört sitt ar- bete.

Mom 5 Vissa bestämmelser om personalinskränkning

De lokala parterna ska vid aktualiserad personalinskränkning värdera företagets krav och behov i bemanningshänseende. Om dessa behov inte kan tillgodoses med tillämpning av lag ska fastställandet av turordning ske med avsteg från lagens bestäm- melser.

De lokala parterna ska därvid göra ett urval av de anställda som skall sägas upp så att företagets behov av kompetens särskilt beaktas liksom företagets möjligheter att bedriva konkurrens- kraftig verksamhet och därmed bereda fortsatt anställning.

Det förutsätts att de lokala parterna, på endera partens begäran, träffar överenskommelse om fastställande av turordning vid uppsägning med tillämpning av 22 § lagen om anställnings- skydd och de avsteg från lagen som erfordras.

Anmärkning

I fråga om turordning skall detta avtal utgöra ett avtals- område.

De lokala parterna kan också med avvikelse från bestämmelse r- na i 25-27 §§ lagen om anställningsskydd överenskomma om turordning vid återanställning. Därvid ska de ovan nämnda kr i- terierna gälla.

Det åligger de lokala parterna att på begäran föra förhandlingar som sägs i föregående stycken liksom att skriftligen bekräfta träffade överenskommelser.

Enas inte de lokala parterna, äger parterna i detta avtal om en- dera begär det, träffa överenskommelse i enlighet med ovan angivna riktlinjer.

Det förutsätts att arbetsgivaren inför behandlingen av frågorna som berörs i detta moment tillhandahåller den lokala respektive den centrala avtalsparten relevant faktaunderlag.

Anmärkning

Utan lokal eller central överenskommelse enligt ovan kan upp- sägning på grund av arbetsbrist respektive återanställning prövas enligt lag med iakttagande av förhandlingsordningen.

§ 16 GILTIGHETSTID

Detta avtal gäller fr o m den 1 november 2002 t o m den 31 mars 2004. Efter den 31 mars 2004 gäller avtalet med en veckas ömsesidig uppsägningstid.

Bilaga

FÖRHANDLINGSORDNING

Förhandlingsordningen gäller mellan parterna inom (Alliansen bransch Tele, numera:) avtalsområde Telecom

§ 1 Tillämpningsområde

Förhandlingsordningen gäller för rättstvister.

§ 2 Lokal förhandling

Förhandling ska i första hand genomföras mellan arbetsgivare och lokal arbetstagarorganisation (lokal förhandling).

§ 3 Central förhandling

Kan enighet inte nås vid lokal förhandling får part i detta avtal som vill fullfölja frågan påkalla förhandling hos motparten i avtalet (central förhandling).

Central förhandling ska påkallas senast två månader efter den dag den lokala förhandlingen avslutades, om inte annat gäller för viss fråga enligt lag eller avtal. Part som försummar detta förlorar rätten till förhandling vad avser skadeståndsyrkande eller annan fullgörelse enligt lag eller avtal.

Anmärkning

I fråga om förhandling enligt §§ 2-3 gäller härutöver liksom om förhandling i övrigt bestämmelserna i MBL.

§ 4 Giltighet m m

Avtalet ersätter för avtalsområdet Telecom bestämmelserna i §§ 1- 7 i Huvudavtalet Alliansen(SFO)-LO/PTK 1982-04-06.

Avtalet gäller med omedelbar verkan och tills vidare med en ömsesidig uppsägningstid av sex månader.

Allmänna anställningsvillkor 2003 Telecom/ RRS

Bestnr 6019.02.12