KOLLEKTIVAVTAL SOM GÄLLER UTRIKESFARTENS HANDELSFARTYG 1.3.2021 – 29.2.2024

Finlands Sjömans-Union FSU rf Rederierna i Finland rf

KOLLEKTIVAVTAL SOM GÄLLER UTRIKESFARTENS HANDELSFARTYG 1.3.2021 – 29.2.2024

1 Inledning

1. Rederierna i Finland å ena sidan samt Finlands Sjömans-Union å andra sidan ingår härmed följande kollektivavtal, som berör löne- och arbetsvillkor för däcks- och ma- skinmanskap samt ekonomipersonal på frakt-, småtonnage-, ropax- och andra mot- svarande handelsfartyg i utrikestrafik, som här under sjöarbetstidslagens (296/1976) tillämpningsområde och som inte är traditionella passagerarfartyg. Detta avtal tilläm- pas inte på sådant arbete som utförs på sådant fartyg som enligt tillämpningsområdet lyder under lagen on arbetstiden på fartyg i inrikesfart (248/1982).

2. På fartyg, som är besiktigade för utrikesfart, tillämpas detta avtal även då fartyget gör resor mellan hamnar i Finland.

3. Arbetstagare skall utföra sina ålägganden med omsorg och såsom lag och god sjö- manssed förutsätter, i tjänsten ombord skall nykterhet, god ordning och disciplin iakttas samt beteendet vara hövligt. Fartyget och dess inventarier skall skötas med omsorg. Vid användandet av fartygets förbrukningsmaterial och proviant skall sparsamhet iakt- tas.

2 Definitioner

1. I detta kollektivavtal förstås med

lastfartyg, handelsfartyg som inte är passagerarfartyg;

småtonnagefartyg 1), torrlastfartyg, tank- eller specialfartyg under 1600 brt;

ropax- fartyg, fartyg som är registrerat som ett passagerarfartyg, men som även trans- porterar last och inte är ett traditionellt passagerarfartyg:

passagerarfartyg, fartyg som i enlighet med gällande bestämmelser skall besiktigas såsom passagerarfartyg;

grundlön, lön som innehåller tabellön, kompetenstillägg, storfartygstillägg och passa- gerarfartygstillägg;

förhöjd grundlön, lön som innehåller grundlön och at-tillägg;

1) Då nya fartyg godkänns inom ramen för detta avtal utgår man från 1947 års skeppsmätningsregler (Oslo-konventionen). Ifall fartyget inte har ett mätbrev eller – intyg utfärdat enligt Oslo-konventinen så bestäms fartygets storlek utgående från 1969-års skeppsmätningskonvention (London-konventionen) enligt följande. För roro-fartygens del multipliceras BT-talen enligt den nya London-konventionen med 0,25 och för lolo-fartygens del med koefficienten 0,4. På detta sätt erhåller man ett värde för fartygen som i medeltal motsvarar brt-dräktigheten enligt den gamla Oslo-konventionen. För övriga fartygstyper bestäms koefficienten från fall till fall. Detta inverkar inte på avtalsområdet för fartyg under finsk flagg per den 1.3.2005 ifall det inte görs betydande ändringsarbeten gällande dess konstruktion.

månadslön, lön som innehåller grundlön/förhöjd grundlön, erfarenhetstillägg, olje- transporttillägg och oceantillägg;

månadsinkomst, lön som innehåller månadslön, övriga tillägg, ersättningar, övertid, ersättning för kost och logi; samt

garantilön, lön som innehåller ersättning för arbete utfört under ordinarie arbetstid och ersättning för överenskommen mängd övertidsarbete samt erfarenhetstillägg och som arbetstagaren är berättigad att få för varje lönebetalningsperiod oberoende om den överenskomna övertidsmängden utförs eller inte.

A ARBETSVILLKOR

3 Allmänt

3.1 Manskapets behörighet

1. Däcks- och maskinmanskap samt ekonomipersonal i arbetsförhållande på fartyg i utrikesfart skall ha behörighetsintyg, som grundar sig på ikraftvarande lag om fartygs- personal och säkerhetsorganisation för fartyg (1687/2009) samt Statsrådets förordning om fartygs bemanning och fartygspersonalens behörighet (508/2018).

3.2 Manskapets storlek

1. Rederiet skall överenskomma om fartygspersonlens numerär och behörigheter samt om de garantilöner som skall uppgöras för lastfartygen med Finlands Sjömans-Union. Med garantilöneavtal kan man även komma överens på annat sätt om löne- och ar- betsvillkor för småtonnage. När det gäller fartygspersonalens numerär skall beaktas, att de vaktgående arbetstagarna garanteras tillräckligt med vila. För att underlätta överenskommelse gällande bemanningen, har parterna uppgjort en modell gällande grundbemanningen för olika fartygsstorlekar. Bemanningstabellerna, som på småton- nagefartyg tillämpas som minimibemanning, finns med som kollektivavtalets bilaga 2, Innan upprättandet av bemanningsavtalet skall rederiet förhandla om bemanningen med huvudförtroendemannen.

2. Bemanningsavtalet mellan rederiet och Finlands Sjömans-Union skall finnas till på- seende på fartygets anslagstavla. Till de vakanser/tjänster som finns i enlighet med bemanningsavtalet skall arbetstagarna anställas i ordinarie arbetsförhållanden, om inte i lag eller annat av detta kollektivavtal följer.

3. Rederiet skall åt Finlands Sjömans-Union, huvudförtroendemannen, specialarbets- skyddsfullmäktige och arbetsskyddsfullmäktige presentera bostadsritningarna på ny- byggen och andra nya fartyg samt när det görs ändringar och reparationer som vä- sentligt påverkar besättningens boende, Vid arrangerandet av bostadsutrymmen och vid planerandet av nybyggen, skall beaktas att alla arbetstagare i ordinarie arbetsför- hållande och deras vikarier skall ha möjlighet tull ensamboende.

4. Båtsman/däcksreparatör skall finnas på fartyg på minst 1000 dwt.

3.3 Anställning

1. Angående anställning av manskap på finska fartyg i utrikesfart är i kraft vad mellan undertecknade föreningar om detta överenskommits och vad som särskilt stadgats.

2. Hänvisande till ovan nämnda har Finlands Sjöman-Union meddelat att man håller fast vid nu rådande praxis, att andra än medlemmar av Sjömans-Unionen, där tillgång till sådan finns och dessa också innehar tillräcklig kompetens, inte kan anställas om- bord.

3. Sjöfartens arbetsgivarföreningar däremot hävdar, att sjöman av manskapsgrad kan anställas oberoende av om denne är medlem i Sjömans-Unionen eller inte.

4. Om med arbetstagaren överenskommits om anställning och med denne inte ingås arbetsavtal till följd av orsak, som beror på arbetsgivaren, är arbetstagaren berättigad till skadestånd såsom vid avtalsbrott.

3.4 Arbetsavtal för viss tid

1. Arbetsavtal kan ingås för viss tid i enlighet med de syftemål som framgår ur bestäm- melserna i sjöarbetsavtalslagens 1 kapitels 4 § och om orsaken till detta är arbetets art, vikariat, praktik eller annan därmed jämställbar omständighet, som förutsätter avtal för viss tid, eller om arbetsgivaren har annan av företagets verksamhet eller det arbete som skall utföras motiverad anledning att ingå avtal för viss tid. Denna punkts avsikt är att förhindra ett kringgående av arbetstagarens uppsägningsskydd och de förmåner som är beroende av arbetsförhållandets längd. 2) (Bilaga 3).

3.5 Uppsägning och permittering

1. Vid uppsägning och permittering skall iakttas vad som särskilt avtalats om detta. (Bilaga 4)

3.6 Deltidsarbete

1. Deltidsarbete som sammanhänger med deltidspensionering och delinvalidpension- ering i enlighet med lagen om sjömanspensioner samt partiell vårdledighet samt parti- ell föräldraledighet i enlighet med sjöarbetsavtalslagen förverkligas i enlighet med bi- laga 5.1.

2) FSU/RiF protokoll 1.9.2017. Enligt sjöarbetsavtalslagens (756/2011) 1. kapitel 4 § är ett arbetsavtal i kraft tillsvidare ifall det inte finns motiverad grund att göra tidsbundet avtal. Enligt regeringspropositionen (174/2010 s. 44) är en motiverad grund för uppgörandet av ett tidsbundet avtal t.ex. vikariat. Enligt ifrågavarande stycke i regeringspropositionen ska vikariatet vara personifierat.

Parterna är av samma åsikt gällande att uppgörandet av ett tidsbundet avtal ska uppfylla lagens krav på motiverad grund och vikariatet ska i enlighet med regeringspropositionen vara personifierat. Därför konstaterar parterna, att arbetsgivaren ska vid uppgörandet av tidsbundna avtal utgå från ifrågavarande lag och regeringsproposition och anteckna i arbetsavtalet namnet på den person som den visstidsan- ställda arbetstagaren vikarierar. Som grund till det tidsbundna avtalet behöver man dock inte ange or- saken till den frånvarande arbetstagarens frånvaro. Parterna konstaterar, att på detta sätt säkerställer man lagens krav på motiverad grund samt tillräcklig personifiering av vikariatet.

Ett tidsbundet arbetsförhållande (ex. vikariat) upphör normalt vid det datum som uppges i avtalet ifall man inte kommer överens om annat.

2. Om det under detta avtal ikraftvarande genomförs sådana lagstiftnings- eller avtals- mässiga överenskommelser, där de deltidsanställdas förmåner förbättras, genomförs förbättringarna även gällande de deltidsanställda arbetstagarna som avses i denna punkt.

3. Ett erhållande av delinvalidpension innebär inte nödvändigtvis, att arbetstagaren på grund av sitt hälsotillstånd inte skulle vara lämpad att arbeta ombord. Parterna rekom- menderar, att arbetsgivaren tillsammans med arbetstagaren strävar efter att utreda möjligheterna till deltidsarbete under tiden för delinvalidpensionen.

4. Ifall arbetstagaren enligt sjömanspensionslagen är berättigad till partiell förtida ål- derspension och ifall hen har kommit överens med arbetsgivaren om att förkorta ar- betstiden med 50 %, tillämpas på hen de anvisningar som framgår ur bilaga 5.1.

3.7 Praktikanter

1. Parterna konstaterar att användandet av praktikanter inte får leda till ersättande av ordinarie arbetskraft.

3.8 Ordningsvakt

1. Parterna konstaterar att ordningsvakt i skötandet av sina arbetsuppgifter fungerar som biträde åt befälhavaren såsom avses i sjöarbetsavtalslagens 13 kapitel 18 §.

3.9 Utomstående arbetskraft

1. Utomstående arbetskraft anlitas först efter att det utretts huruvida användandet av fartygets egen personal för utförandet av arbetet är möjligt och hur användandet av den utomstående arbetskraften kommer att påverka den egna personalens sysselsätt- ning och arbetsuppgifter.

4 Arbetstidsbestämmelser

4.1 Allmänt

3

1. Arbetstiden i utrikesfarten anordnas enligt ikraftvarande sjöarbetstidslag, om inte av nedanstående bestämmelser annat föranleds.

2. På fartyget skall i enlighet med SjöArbTL hållas arbetstidsdagbok. Arbetsgivaren skall bokföra antalet arbetstimmar och de ersättningar som betalts för dem särskilt för varje arbetstagare. Ifall arbetsgivaren har försummat arbetstidsbokföringen, skall utfört antal arbetstimmar och ersättningen för dem beräknas på basen av den arbetstidsbok- föring som arbetstagaren uppvisar.

3. Ifall det i detta avtal eller om det i detta avtals punkt 3.2 avsett avtal inte annorlunda överenskommits, kan ekonomiarbetstagares ordinarie regelbundna dygnsvisa arbets- tid indelas i högst två (2) delar. Denna begränsning omfattar inte avbrott förorsakade av mat- eller kafferaster.

3 FSU/RiF protokoll 1.9.2017 Parterna konstaterar som gemensam ståndpunkt, att enligt sjöarbetstids- lagens (296/1976) 19 a § ska det ur arbetstidsschemat framgå tidpunkterna för de vilotider som avses i sjöarbetstidslagens 9 a § (minimivilotider) och detta ska beaktas vid uppgörandet av arbetstidsschemat.

4. I dessa bestämmelser avses med:

skiftarbetare, arbetstagare vars arbete indelats i vakter;

dagarbetare, arbetstagare vars arbete inte indelats i vakter och som inte är ekonomi- arbetare;

ekonomiarbetare, arbetstagare som är anställd för besättningens eller passagerarnas förplägnad eller för andra sysslor som sammanhänger med dylikt arbete eller för kon- torsarbete eller andra liknande uppgifter, som inte är däcks-, maskin- eller radiotjänst- xxxxxx;

dygn, tiden mellan klockan 00 och klockan 24; hamndygn, dygn då fartyget befinner sig i hamn; sjödygn, dygn då fartyget befinner sig på resa;

ankomst- och avgångsdygn, dygn då fartyget anlöper eller lämnar hamn. Då både fartygets ankomst och avgång inträffar under samma dygn, fastställs arbetstiden i en- lighet med den senast inträffade händelsen;

vecka, tiden från måndag klockan 00.00 till söndag klockan 24.00;

helgdag, söndag eller annan kyrklig högtidsdag samt självständighetsdagen och första maj.

4.1.1 Särskilda bestämmelser gällande passagerarfartyg

1. Med hänvisning till SjöArbTL minimivilotidsbestämmelser skall arbetstagaren ges minst en sex (6) timmars oavbruten vila och dessutom skall man sträva till att ge ar- betstagaren möjlighet till åtta (8) timmars oavbruten vila.

2. Avvikande från SjöArbTL har överenskommits om att den högsta arbetstiden per dygn är 12 timmar i stället för 16 timmar (detta gäller inte på särskilt avtalade fartyg/tra- fikområden). Den ordinarie arbetstiden skall inpassas i SjöArbTLs ramar sålunda, att arbetet organiseras så att den ordinarie arbetstiden från måndag till fredag blir fyra (4) eller åtta (8) timmar, om inte nedan avtalats om kortare arbetstid.

4.2 Arbetstiden för skiftarbetare på andra än småtonnagefartyg

4.2.1 Sjödygn

1. Den ordinarie arbetstiden för skiftarbetare är högst åtta (8) timmar i dygnet och högst 40 timmar i veckan.

2. På helgdagar kan skiftarbetare åläggas att utföra endast sådant arbete som avses i SjöArbTLs 7 § 2 mom. punkterna 1 - 7.

3. På påsk-, midsommar-, jul- och nyårsafton skall för allt arbete efter klockan 12.00, med undantag för nödvändiga vaktturer, övertidsersättning erläggas.

4. Fartygets befälhavare kan fritt överenskomma med de i vakt varande att även ar- bete, som hänför sig till sådant underhållsarbete av fartyget som inte stör de övrigas vila, utförs mellan klockan 18.00 - 06.00.

4.2.2 Ankomstdygn

1. Den ordinarie arbetstiden för skiftarbetare är högst åtta (8) timmar i dygnet och högst 40 timmar i veckan.

2. På helgdagar kan skiftarbetare åläggas att utföra endast sådant arbete som nämns i SjöArbTLs 7 § 2 mom. punkterna 1 - 7.

3. På lördagar samt trettondags-, långfredags-, första maj-, Kristi himmelsfärdsdagens, allhelgonadagens och självständighetsdagens afton är den ordinarie arbetstiden högst åtta (8) och minst tre (3) timmar. Övertidsersättning skall utgå för allt arbete utöver tre

(3) timmar med undantag för arbete under vakterna, med vilket jämställs fartygets för- töjning och därtill anslutande arbeten. Efter fartygets förtöjning skall inte skiftarbetare som på förenämnda grunder utfört arbete under tre (3) timmar eller mera, åläggas att utföra ordinarie skeppsarbete.

4. På påskdags-, midsommar-, jul- och nyårsafton skall övertidsersättning betalas för allt arbete som utförs efter klockan 12.00, med undantag av nödvändiga vakter.

5. Den ordinarie arbetstiden skall, med undantag av vakter och fartygets förtöjningsar- beten, förläggas i en följd. Denna begränsning berör inte avbrott som förorsakas av måltids- eller kaffepaus.

4.2.3 Avgångsdygn

1. Den ordinarie arbetstiden för skiftarbetare är högst åtta (8) timmar i dygnet och högst 40 timmar i veckan.

2. På helgdag kan skiftarbetare åläggas att utföra endast sådant arbete som nämns i SjöArbTLs 7 § 2 mom. punkterna 1 – 7.

3. På påskdags-, midsommar-, jul- och nyårsafton skall för allt arbete som utförs efter klockan 12.00 betalas övertidsersättning, med undantag av nödvändiga vakter.

4. Den ordinarie arbetstiden skall, med undantag av vakter samt fartygets lösgörings- och sjöklargöringsarbeten, förläggas i en följd. Denna be-gränsning berör inte avbrott som förorsakas av måltids- eller kaffepaus.

4.2.4 Hamndygn

1. Den ordinarie arbetstiden för skiftarbetare är högst åtta (8) timmar i dygnet och högst 40 timmar i veckan.

2. Under hamndygn, som är helgdag eller lördag, får skiftarbetare inte hållas i arbete. (SjöArbL 7 § 3 mom.). Utan hinder av ovanstående bestämmelse kan arbetstagare åläggas att mot ersättning utföra övertidsarbete. (SjöArbTL 9 § 1 mom.)

3. Ordinarie arbetstid skall placeras så att skiftarbetare inte behöver vara i arbete under annan tid än mellan klockan 06.00 och 18.00.

4. På påskdags-, midsommar-, jul- och nyårsafton samt trettondags-, långfredags-, första maj-, Kristi himmelsfärdsdags-, allhelgonadagens och självständighetsdagens afton är den ordinarie arbetstiden tre (3) timmar och den skall förläggas mellan klockan

06.00 och klockan 12.00. Då nämnda helgaftnar inträffar på lördagar skall övertidser- sättning betalas för utfört arbete.

4.3 Arbetstid för ekonomiarbetare på andra än småtonnagefartyg

4.3.1 Bestämmelserna gällande lastfartyg

4.3.1.1 Sjö-, ankomst- och avgångsdygn

1. Den ordinarie arbetstiden för ekonomiarbetare är högst åtta (8) timmar i dygnet och högst 40 timmar i veckan.

2. Den ordinarie arbetstiden skall placeras sålunda att ekonomiarbetare på lastfartyg inte behöver vara i arbete under annan tid än mellan klockan 06.00 och klockan 19.00. (SjöArbTL 5 § 1 mom. 4 punkten).

4.3.1.2 Hamndygn

1. Den ordinarie arbetstiden är högst åtta (8) timmar i dygnet och högst 40 timmar i veckan. Den ordinarie arbetstiden för ekonomiarbetare under hamndygn som infaller på helgdag eller lördag är dock högst fem (5) timmar.

2. Den ordinarie arbetstiden skall placeras så, att ekonomiarbetare på lastfartyg inte behöver vara i arbete under annan tid än mellan klockan 06.00 och klockan 19.00, och under hamndygn på helgdag eller lördag inte under annan tid än mellan klockan 06.00 och 15.00. (SjöArbTL 5 § 1 mom. 4 punkten).

3. Ekonomiarbetare på lastfartyg kan under hamndygn som infaller på helgdag endast åläggas att utföra arbete, som krävs för besättningens och passagerarnas förplägning, nödvändig servering samt lättare rengöringsarbete. (SjöArbTL 8 § 2 mom.).

4. Parterna har avtalat (undantag SjöArbTL 12 § 2 mom.) att då fartyg befinner sig i hamn på helgdag, betalas åt ekonomiarbetare för på ordinarie arbetstid utförd arbets- timme 1/63 av månadslönen.

5. Den ordinarie arbetstiden är på påskdags-, midsommar-, jul- och nyårsafton samt trettondags-, långfredags-, första maj-, Kristi himmelsfärdsdags, allhelgonadagens och självständighetsdagens aftnar högst fem (5) timmar.

4.3.2 Bestämmelserna gällande passagerarfartyg

4.3.2.1 Sjö-, ankomst- och avgångsdygn

1. Den ordinarie arbetstiden för ekonomiarbetare är högst åtta (8) timmar i dygnet och högst 40 timmar i veckan.

2. Den ordinarie arbetstiden skall placeras så att ekonomiarbetare på passagerarfartyg inte behöver vara i arbete under en tidsperiod som överskrider 14 timmar i dygnet (Sjö- ArbTL 5 § 1 mom. 3 punkten).

3. Parterna har avtalat, att man avvikande från vad ovan sagts kan placera ordinarie arbetstid för till ekonomipersonal hörande i högst två (2) delar per dygn, dock så att arbetstagare ges minst åtta (8) timmar sammanhängande vila i dygnet. Detta förutsät- ter att ärendet behandlas ombord enligt förfaringssättet som avses i samarbetslagen.

4.3.2.2 Hamndygn

1. Den ordinarie arbetstiden är högst åtta (8) timmar i dygnet och högst 40 timmar i veckan. Den ordinarie arbetstiden för ekonomiarbetare under hamndygn som infaller på helgdag eller lördag är dock högst fem (5) timmar då passagerarna inte finns om- bord.

2. Den ordinarie arbetstiden skall placeras så, att ekonomiarbetare på passagerarfar- tyg inte behöver vara i arbete under en tidsperiod som överskrider 14 timmar i dygnet. (SjöArbTL 5 § 1 mom. 3 punkten).

3. Finns ombord på passagerarfartyg under hamndygn inte passagerare, får nämnda period likväl vara högst 12 timmar lång och den skall upphöra på annan vardag än lördag före klockan 19.00 samt på helgdag och på lördag före klockan 15.00. (Sjö- ArbTL 5 § 2 mom.).

4. Om passagerare inte finns ombord, kan under hamndygn som infaller på helgdag arbetstagare åläggas att utföra endast arbete, som krävs för besättningens och pas- sagerarnas förplägning, nödvändig servering samt lättare rengöringsarbete. (SjöArbTL 8 § 2 mom.).

5. Parterna har avtalat (undantag SjöArbTL 12 § 2 mom.) att då fartyg befinner sig i hamn på helgdag betalas åt ekonomiarbetare för på ordinarie arbetstid utförd arbets- timme 1/63 av månadslönen.

6. Den ordinarie arbetstiden är på påskdags-, midsommar-, jul- och nyårsafton samt trettondags-, långfredags-, första maj-, Kristi himmelsfärdsdags, allhelgonadagens och självständighetsdagens afton högst fem (5) timmar.

4.3.2.3 Ordningsvaktens arbetstid

1. Ordningsvaktens ordinarie arbetstid är högst åtta (8) timmar i dygnet och högst 40 timmar i veckan. Den ordinarie arbetstiden kan under sjö-, ankomst-, avgångs- och hamndygn förläggas i två (2) perioder.

4.4 Dagarbetarens arbetstid på andra än småtonnagefartyg

4.4.1 Sjödygn

1. Den ordinarie arbetstiden för dagarbetaren är högst åtta (8) timmar i dygnet och högst 40 timmar i veckan. (Obs. punkt 5).

2. Dagarbetaren skall inte på helgdagar åläggas att såsom ordinarie arbete utföra skeppsarbete.

3. På påskdags-, midsommar-, jul- och nyårsafton skall för allt arbete efter klockan

12.00 övertidsersättning betalas (Arbetstiden har samma längd som under vanliga var- dagsförmiddagar, t.ex. 07.00 – 08.00, 08.30 – 12.00 = 4,5 t.).

4. Den ordinarie arbetstiden skall placera så, att dagarbetaren under sjödygn inte be- höver vara i arbete under annan tid än mellan klockan 06.00 och klockan 18.00.

5. Dagarbetarens arbetstid på vardagslördagar under sjödygn är tre (3) timmar, varvid arbetstiden skall placeras mellan klockan 06.00 och klockan 12.00. Ovan nämnda övertidsarbete skall ersättas med särskilt vederlag enligt 14 § i SjöArbTL.

6. Utöver stadgandena i punkt 5 är dagarbetare berättigad till vederlag då han enligt överenskommelse på lördag utför arbete utöver tre (3) timmar. Enligt överenskom- melse kan dagarbetare även utföra arbete under högst åtta (8) timmar på helgdag mot vederlagsersättning.

4.4.2 Ankomstdygn

1. Den ordinarie arbetstiden för dagarbetaren är högst åtta (8) timmar i dygnet och högst 40 timmar i veckan. (Obs. punkt 6).

2. Den ordinarie arbetstiden skall, med undantag för fartygets förtöjning placeras i en följd. Denna begränsning berör inte avbrott som förorsakas av måltids- och kaffepau- ser.

3. På trettondags-, långfredags-, första maj-, Kristi himmelsfärdsdags, allhelgonada- gens och självständighetsdagens aftnar är den ordinarie arbetstiden högst åtta (8) tim- mar. Övertidsersättning skall betalas för allt arbete utöver tre (3) timmar med undantag för fartygets förtöjning och därtill anslutna arbeten. Om fartyget ankommer före klockan

12.00 skall den ordinarie arbetstiden förläggas till tiden mellan klockan 06.00 och klockan 12.00 och om fartyget ankommer efter klockan 12.00, till tiden mellan klockan

06.00 och klockan 18.00.

4. På påskdags-, midsommar-, jul- och nyårsafton skall för allt arbete som utförs efter klockan 12.00 betalas övertidsersättning.

5. Dagarbetare skall inte på helgdag åläggas att såsom ordinarie arbete utföra skepps- arbete.

6. Dagarbetarens arbetstid på vardagslördagar under ankomstdygn är tre (3) timmar, varvid arbetstiden skall placeras mellan klockan 06.00 och klockan 12.00. Ovan nämnda övertidsarbete skall ersättas med särskilt vederlag enligt 14 § i SjöArbTL.

4.4.3 Avgångsdygn

1. Den ordinarie arbetstiden för dagarbetaren är högst åtta (8) timmar i dygnet och högst 40 timmar i veckan. (Obs. punkt 5).

2. Den ordinarie arbetstiden skall, med undantag för fartygets lösgöring och sjöklargö- ring, placeras i en följd. Denna begränsning berör inte avbrott som förorsakas av mål- tids- och kaffepauser.

3. På påskdags-, midsommar-, jul- och nyårsafton skall för allt arbete som utförs efter klockan 12.00 betalas övertidsersättning.

4. Dagarbetare skall inte på helgdag åläggas att såsom ordinarie arbete utföra skepps- arbete.

5. Dagarbetarens arbetstid på vardagslördagar under avgångsdygn är tre (3) timmar. Ovan nämnda övertidsarbete skall ersättas med särskilt vederlag enligt 14 § i Sjö- ArbTL.

4.4.4 Hamndygn

1. Den ordinarie arbetstiden för dagarbetaren är högst åtta (8) timmar i dygnet och högst 40 timmar i veckan.

2. Dagarbetare skall inte på helgdag åläggas att såsom ordinarie arbete utföra skepps- arbete.

3. För arbete på lördag i hamn skall övertidsersättning betalas.

4. Den ordinarie arbetstiden skall placeras så att dagarbetaren under hamndygn inte behöver vara i arbete under annan tid än mellan klockan 06.00 och klockan 18.00.

5. På påskdags-, midsommar-, jul- och nyårsafton samt trettondags-, långfredags-, första maj-, Kristi himmelsfärdsdags, allhelgonadagens och självständighetsdagens afton är den ordinarie arbetstiden tre (3) timmar och den skall förläggas mellan klockan

06.00 och klockan 12.00, förutom då nämnda helgaftnar inträffar på lördagar, då över- tidsersättning skall betalas för utfört arbete.

4.4.5 Dagarbetares helg- och lördagsarbete på passagerarfartyg

1. För att befrämja avlösningssystemets funktionalitet om bord på passagerarfartyg skall även dagmännen ges möjlighet att mot vederlag arbeta åtta (8) timmar på helg- dagar, helgaftnar samt lördagar. Denna arbetstid placeras i högst två (2) pass i dygnet. Däcksmanskapet får dock inte mellan klockan 18.00 – 06.00 sättas att utföra som egentligt skeppsarbete underhållsarbeten såsom rostknackning, målning och därmed jämställbara arbeten.

4.4.6 Dagarbetarens skiftarbete

1. Då dagarbetare för kortare tid än ett dygn beordrats till sjövakt gäller beträffande dennes ordinarie arbetstid vad i sjöarbetstidsbestämmelserna är stadgat om dagarbe- taren.

2. Arbetstagare, som under resor omväxlande är skift- och dagarbetare, kvarstår efter fartygets ankomst till hamn med hänseende till vederlagsbestämmelserna i den ställ- ning arbetstagaren hade vid fartygets ankomst till hamnen, intill dess ny resa från ham- nen påbörjas.

4.5 Hamnvakt på andra än småtonnagefartyg

1. Utan hinder av vad ovan stadgats om placeringen av arbetstiden kan den ordinarie arbetstiden för anordnande av hamnvakt på annan vardag än lördag förläggas till tiden mellan klockan 18.00 och klockan 06.00. (SjöArbTL 5 § 3 mom.).

4.6 Ersättning för övertid på andra än småtonnagefartyg

4.6.1 Egentlig övertidsersättning (SjöArbTL 13 §)

4.6.1.1 Övertidsersättning i form av pengar

1. Den i pengar utgående övertidsersättningens storlek är per timme för övertidsarbete som utförs på vardag minst 1/102 och för arbete som utförs på helgdag minst 1/63 av arbetstagarens månadslön.

4.6.1.2 Ersättningsgrunderna

1. Till grund för övertidsersättningens beräkning används månadslönen (= grund- lön/förhöjd grundlön och eventuella erfarenhetstillägg; under den tid oceantillägg och/eller oljetransporttillägg betalas, skall även dylikt tillägg medtas vid fastställande av övertidsersättningens storlek.)

4.6.1.3 Förvandlingen av övertid till fritid

1. Se avlösningssystem (avsnitt 5.)

4.6.2 Övertidsersättning i form av vederlag

4.6.2.1 Lagstadgat vederlag (SjöArbTL 12 § 2 mom.)

1. Arbetstagaren är berättigad till vederlag, motsvarande tiden för det arbete som ut- förts under ordinarie arbetstid på helgdag, vardagslördag, midsommarafton samt jul- afton då den infaller på vardag.

4.6.2.2 Arbetstidsbestämmelse

1. Arbetstagarens ordinarie arbetstid är högst 40 timmar i veckan (från måndag till fredag) så, att den del som överskrider 38 timmar (2 timmar) ersätts med vederlag.

4.6.2.3 Tilläggsvederlag

1) Sjödygn

1. Arbetstagare är förutom lagstadgat vederlag berättigad till åtta (8) timmar tilläggs- vederlag för sjödygn, som infaller på helgdag.

2) Ankomst- och/eller avgångsdygn

2. Under ankomst- och avgångsdygn, som är helgdag, uppstår en timme (1) tilläggs- vederlag för varje påbörjad tretimmarsperiod (3) då fartyget är till sjöss.

3. Då lastfartyg såväl ankommer till som avgår från hamn under helgdag jämställs hamntid med tid som fartyget är till sjöss, om arbetstagare på arbetsskift är förhindrad att avlägsna sig från fartyget.

4. Under passagerarfartygs ankomst- och/eller avgångsdygn, som infaller på helgdag, jämställs hamntid med tid som fartyget är till sjöss om arbetstagare på arbetsskift är förhindrad att avlägsna sig från fartyget.

5. Fartyget beräknas vara till sjöss från och med den tidpunkt då det kastar loss från kaj i hamn där det befunnit sig eller om det varit på annan plats än vid kaj, beräknas tiden från den tidpunkt då fartyget lösgjorts från sådan plats. Fartyget anses inte mera

vara till sjöss då det förtöjts till ovan avsedd plats eller när det ligger till ankars, under förutsättning att det från fartyget finns möjlighet att ta sig i land.

6. Om fartyget dröjer högst tre (3) timmar vid ovan avsedd plats avbryts inte tilläggs- vederlagets uppkomst.

4.6.3 Användandet av lagstadgat och tilläggsvederlag

1. Då tidigare införtjänat vederlag används som fritid i land, avdrags högst åtta (8) timmar vederlag för varje annan vardagsledighet utom lördag.

2. Då införtjänat vederlag utges som fritid i hamn bör vederlaget utges antingen i fyra

(4) eller åtta (8) timmars perioder.

3. På trettondags-, långfredags-, första maj-, Kristi Himmelsfärdsdags, allhelgonada- gens-, självständighetsdagens och på nyårsafton avdras dock högst tre (3) timmar ve- derlag.

4. Vid användande av ovan avsedda lediga dagar skall i tillämpliga delar iakttas vad som i lagen om sjömäns semester (433/1984) stadgas angående hamn där semester ges samt angående meddelandet om tidpunkten för semestern. Detta berör dock inte vederlagsledighet i enlighet med SjöArbTL 14 § 1 mom. 2 punkten som ges utöver avlösningssystemet i form av fritid i inhemsk hamn eller enligt överenskommelse i ut- ländsk hamn, varvid den lediga tiden skall vara minst lika lång som den arbetstid som berättigar till vederlaget.

4.6.4 Ersättandet av lagstadgat och tilläggsvederlag

1. Om det avtalas att vederlaget ersätts i form av pengar skall för varje timme erläggas minst 1/164 av arbetstagarens månadslön.

2. Vid arbetsförhållandets upphörande ersätts kvarvarande vederlag så, att för varje till vederlag berättigande 6,5 timmar betalas en (1) dagslön.

4.6.4.1 Ersättningsgrunderna

1. Har arbetstagaren under sin anställningstid tillfälligt skött ett sådant arbete, för vilket betalas högre tabellön, ersätts vederlaget i de fall som avses i SjöArbTLs 14 § 1 mom. punkterna 1) och 3) beräknat enligt den lön som fastställts för den befattning vari ve- derlaget införtjänats.

2. Vid beräkning av vederlagsersättningar beaktas samma tillägg som vid beräkningen av semesterlönen. Då arbetstagaren varit berättigad till tillägg endast under en del av tiden, beaktas tilläggen i det förhållande de under sagda tid betalts.

4.7 Arbetstiden på småtonnagefartyg

4.7.1 Hamndygn

1. Fartyget är i hamn hela dygnet (00.00-24.00).

2. Från måndag till torsdag är den ordinarie arbetstiden åtta (8) timmar. För arbetstid utöver åtta (8) timmar betalas övertidsersättning. På fredag är den ordinarie

arbetstiden sex (6) xxxxxx. För arbete utöver sex (6) timmar betalas övertidsersättning. För arbete på lördag och helgdag skall övertidsersättning betalas.

3. Under hamndygn skall den ordinarie arbetstiden placeras, enligt sjöarbetslagens 5

§, mellan 06.00 och 18.00. Arbete utfört mellan 18.00 och 06.00 är alltid övertidsarbete, för vilket betalas övertidsersättning.

4. Ifall arbetstagare på vardagar från måndag till fredag, mellan 06.00 och 18.00, öns- kar hålla s.k. hamnledighet för att sköta personliga ärenden och om detta överenskom- mits med arbetsgivaren, skall för denna hamnledighet för hel dag avdras en (1) ledig dag och för en halv dag skall avdras en halv (0,5) ledig dag.

4.7.2 Sjö-, ankomst- och avgångsdygn

1. Den ordinarie arbetstiden under alla veckodagar är högst åtta (8) timmar och 56 timmar i kalenderveckan. Utöver detta är den i garantilönen ingående arbetstiden högst tio (10) timmar i dygnet och 65 timmar i veckan.

4.7.3 Uppdelningen av ekonomipersonalens ordinarie arbetstid

1. Ifall det inte i detta avtal annorlunda har bestämts, kan den ordinarie arbetstiden per dygn för arbetstagare som tillhör ekonomipersonalen indelas i högst två (2) delar.

4.7.4 Brand-, räddnings- och övriga säkerhetsövningar

1. Utöver det som separat överenskommits om brand-, räddnings- och övriga säker- hetsövningar, skall de genomföras så, att de normala arbetsuppgifternas genomfö- rande och arbetstagarens vilotider störs möjligast lite och så att de inte föranleder trött- het.

4.7.5 Övertid

1. För den övertid som överskrider den dygnsvisa arbetstiden betalas övertidsersätt- ning enligt bilaga 1.

2. Ifall den veckovisa arbetstiden överskrider 65 timmar och den inte ersatts med över- tidsersättning i enlighet med föreskrifterna för den dygnsvisa övertiden, skall övertids- ersättning för denna tid betalas i enlighet med bilaga 1.

3. Arbetstidens tillämpningsdirektiv: se bilaga 6.

4.7.6. Vilotiderna

1. Arbetstagaren skall ges vilotider i enlighet med SjöArbTL. Därtill skall arbetstagaren med sex (6) timmars mellanrum ges en åtminstone 20 minuter lång matpaus, som räknas som arbetstid, då arbetet utförs utan sedvanliga mat- och kaffepauser.

4.8 Kost, måltider och vilopauser

1. Arbetsgivaren är skyldig att anordna tre (3) måltider jämte mellanmål åt arbetstaga- ren. Kosten skall vara näringsfysiologiskt rätt tillredd, varierande, välsmakande, kvan- titativt tillräcklig samt av god kvalitet.

2. Sjöfartens arbetsmarknadsparter anser det nödvändigt att mat- och kaffepauser då fartyget är i hamn anordnas inom följande tidsgränser, ifall inte speciella orsaker för- hindrar detta:

frukost/kaffefrukost 06.30 - 08.30

lunch 11.00 - 13.00

eftermiddagskaffe 15.00 - 16.30

middag 16.30 - 18.30

3. Matpausen kan förkortas till minst en halv timme och tiden för dess början flyttas högst en timme. Ett, av representanter för fartygets olika avdelningar och ekonomiav- delningens föreståndare gemensamt, uppgjort och av befälhavaren godkänt måltids- schema uppsätts på synlig plats i måltidsutrymmena.

4. De personer som är ansvariga för fartygets arbetsledning samt ekonomiavdelning- ens föreståndare bör gemensamt enligt behov planera ett måltidsschema som är så ändamålsenligt och störningsfritt som möjligt, och de bör även till skeppshandlare, stu- veriförmän och andra meddela om matpauserna. Vid behov borde måltiderna anord- nas i skift (en halv timmes skift). Om det av något skäl (t.ex. hamnens specialförhål- landen) är nödvändigt att avvika från det sedvanliga måltidsschemat bör om detta snar- ast möjligt meddelas till kökspersonalen och dem, som närmast har hand om de olika personalgruppernas arbetsledning.

5. Då övertidsarbete utförs under tiden mellan klockan 18.00 och 06.00 bör åt arbets- tagare efter varje två (2) timmars arbetsperiod ges en 10 minuters vilopaus, vilken räknas som arbetstid. Efter varje fyra (4) timmars arbetsperiod ges en halv timmes kaffepaus, som inte räknas som arbetstid. Detta berör inte nöd- och säkerhetstjänst- xxxxxx.

6. Då lastfartyg ankommer till hamn på helgdagar och dagar före helg tillämpas, om fartyget förtöjts till kaj före klockan 10.00, beträffande eftermiddagsmåltiderna samma sätt som brukligt är på helgdagar och dagar före helg då fartyget är i hamn. Detta gäller även för sådana ankarplatser, där fartyget lastar eller lossar.

7. Om minimivilotiderna, antecknandet av vilotider i sakenliga förteckningar samt om deltagandet i brand-, räddnings- och andra säkerhetsövningar har stadgats i SjöArbTL.

4.9 Fartygets beräknade avgångstid

1. Fartygets avgångstid skall meddelas på tavla som uppsätts i närheten av land- gången, om möjligt minst fyra (4) timmar före beräknad avgångstid. Bestämmelsen gäller dock inte fartyg som trafikerar enligt turlista.

5 Avlösningssystem

5.1 Avlösning på andra än småtonnagefartyg

5.1.1 Allmänt

1. Med avlösningssystemet avses ett sådant system, där arbetstagarnas arbets- och lediga turer upprepas så regelbundet som möjligt. Avlösningssystemet ska enligt sjö- arbetstidslagen göras upp för åtminstone en sådan period inom vilken arbets- och le- diga perioderna utjämnas enligt de i punkt 5.1.2 och 5.2.1 avsedda fartygsvisa tilläm- pade förhållanden (1:1 eller 2:1).

2. Arbetsgivaren uppgör sitt förslag för närmare verkställande av avlösningssystemet, vilket avtalas mellan arbetsgivarens representant och besättningens förtroende- man/representant i enlighet med nedanstående bestämmelser.

3. Om inte överenskommelse beträffande avlösningssystemet nås mellan arbetsgiva- ren och besättningen, förflyttas ärendet för avgörande vid förhandlingar mellan kollek- tivavtalsparterna, varvid den i kollektivavtalet stadgade förhandlingsordningen följs.

4. Bokföringen av avlösningssystemet hanteras på samma sätt som stadgas i Sjö- ArbTL angående hållandet av arbetstidsjournaler. Det avtalade avlösningssystemet skall dessutom uppsättas på lämpligt ställe till påseende för de personer som det berör.

5. Arbetstagaren kan inte mot sin vilja förpliktas att stanna kvar på arbete ombord un- der sin lediga period.

5.1.2 Avlösning på lastfartyg

1. Avlösningssystemet förverkligas minst i förhållande 2:1 - 1:1 (tidsenhet arbete: tids- enhet ledigt). Vid tillämpning av avlösningssystemet i praktiken skall hänsyn tas till fartygets rutter och trafikområde, varvid arbetsperiodens längd borde ordnas så att den inte överstiger 4 - 5 månader. Från detta kan avvikas p.g.a. plötsligt sjukdomsfall, skol- gång, utförande av värnplikt eller med dessa jämförbara händelser samt då fartyget befinner sig i transocean hamn, från vilken det anländer till sådan hamn, varifrån hem- resa kan ordnas med avsevärt mindre kostnader eller lättare.

2. För förverkligandet av avlösningssystemet kan förutom vederlag som uppkommer på basen av lagstadgade vederlag, tilläggsvederlag och förkortande av arbetstid, även övertidstimmar och enligt semesterlagen förfallna och enligt kollektivavtalet uppkomna semesterdagar användas, som uppkommit före löneperioden eller under arbetspe- rioden som föregår den lediga perioden. Vid utgivandet av dessa skall dock bestäm- melserna i semesterlagen för sjömän följas.

3. Avlösningssystemets regelbundenhet kan variera beroende på årstid och mellan olika fartygstyper och linjer, dock så, att man skall sträva till att uppdela vederlag och semester på ett meningsfullt sätt med beaktande av fartygets position och arbetstaga- rens eventuella hemresor.

4. Övertidsersättning betalas i pengar eller med arbetstagarens samtycke i form av fritid. Då avlösningssystemet det kräver får övertid förvandlas till vederlag. Då motsva- rar en vardagsövertidstimme 1,4 och en helgdagsövertidstimme 2,0 lediga timmar.

5. Om finsk arbetstagares ledighetsperiod börjar i utländsk hamn och resa till Finland fordrar över 12 timmars resande, anses ledighetsperioden börja klockan 24.00 dagen efter den dag då resan anträddes. I annat fall anses ledighetsperioden börja klockan

24.00 den dag då resan anträddes. Om inte annat överenskoms bör arbetstagaren återvända från ledighetsperiod så att denne i enlighet med sin regelbundna arbetstid kan anträda resan till fartyget.

5.1.3 Avlösningen på passagerarfartyg

5.1.3.1 Allmänt

1. På fartyget tillämpas 1:1 avlösningssystem. I avlösningssystemet är den lediga

perioden lika lång som arbetsperioden.

2. För att förverkliga avlösningssystemet kan man utöver lagstadgat vederlag, tilläggs- vederlag och på arbetstidsförkortning baserat vederlag använda övertidstimmar som uppstått under löneperioden eller under den arbetsperiod som föregick den lediga pe- rioden samt enligt lagen om sjömäns semester och kollektivavtalet förfallna semester- dagar. Vid utgivande av semesterdagar tillämpas dock bestämmelserna i lagen om sjömäns semester. Vid förvandling av övertid till ledighet motsvarar en vardagsöver- tidstimme 1,4 och en helgdagsövertidstimme två (2) lediga timmar.

3. De övertidstimmar som inte behövs för att förverkliga avlösningssystemet, ersätts enligt vad i detta kollektivavtal är överenskommet om ersättning för övertidsarbete (punkt 4.6.1.1). Dessa övertidstimmar förvandlas, om arbetstagaren så föreslår, till fri- tid såsom i andra stycket bestämts. Denna tilläggsledighet får inte förorsaka behov av tilläggsarbetskraft.

4. För att utjämna arbets- och ledighetsperioderna tas vid behov tilläggsarbetskraft in. Detta kan komma i fråga t.ex. vid semester-, kurs- och sjukdomsfall.

5. Parterna rekommenderar att 1:1 avlösningssystem förverkligas i medeltal i högst två

(2) veckorsperioder (2 veckor arbete: 2 veckor ledigt). Från detta kan dock avvikas genom avtal emellan berörda arbetstagare. Arbetsgivarens representant skall dock fastställa ett sådant arrangemang.

5.1.3.2 Särskilda bestämmelser gällande säsongstrafik

1. På fartyg i säsongstrafik tillämpas 1:1 avlösningssystem. Avlösningssystemet kan förverkligas så, att arbetsperioden är längre än ledighetsperioden, dock så att längden på arbetsperioden är högst 14 dygn, och att ledighetsperioderna tillsammans är minst lika långa som arbetsperioderna. Under seglationssäsongen tillämpas minst 2:1 avlös- ningssystem.

2. Genom avtal mellan parterna kan avlösningssystemet förverkligas så att en del av ledighetsperioderna flyttas och ges i form av ledighet under förlängt arbetsförhållande utanför seglationssäsongen omedelbart efter dess slut. Till detta kan användas:

1) lagstadgat och tilläggsvederlag samt vederlag till följd av arbetstidsförkort- ningen och förfallna semesterdagar enligt lagen om sjömäns semester och kollektivavtalet;

2) de övertidstimmar, som inte behövs för att förverkliga avlösningssystemet, förvandlade till ledighet så att en vardagsövertidstimme motsvarar 1,4 och en helgdagsövertidstimme 2,0 lediga timmar.

5.2 Avlösningen på småtonnagefartyg

5.2.1 Allmänt

1. Över avlösningssystemet förs bok. Det avlösningssystemet som avtalats om skall uppsättas på lämpligt ställe till påseende för de personer detta berör.

2. På fartyget tillämpas avdelnings- eller yrkesgruppsvis avlöningssystem 1:1 (en pe- riod arbete, en period ledigt) eller 2:1 (två perioder arbete, en period ledigt). dock så

att, under juni – augusti tillämpas 1:1- avlösning. Varje avdelning och yrkesgrupp på fartyget väljer vilket avlösningssystem som skall tillämpas.

3. Om inte överenskommelse nås beträffande avlösningssystemet mellan arbetsgiva- ren och de anställda förflyttas ärendet för avgörande till förhandlingar avtalsparterna emellan, där den förhandlingsordning som nämns i punkt 15 följs.

4. Arbetsperiodens längd är högst åtta (8) veckor, dock så, att i fjärrtrafik kan arbets- periodens längd vara högst 16 veckor.

5. För upprätthållande av avlösningssystemet berättigar varje omborddag i arbetspe- rioden till 0,45 (2:1- avlösningssystem) eller 0,8 (1:1- avlösningssystem) lediga dagar och på motsvarande sätt minskas för varje dag i ledighetsperioden en (1) på ovan nämnda sätt i arbetsperioden införtjänad ledig dag.

6. Då införtjänade lediga dagar utbetalas i form av pengar vid arbetsförhållandets upp- hörande eller i enskilda fall vid arbetsförhållandets fortlöpande, används som dagslö- nens divisor 1/30 av garantilönen jämte erfarenhetstillägg. Samma dagslöns beräk- ningsformel används även vid beräkning av övrig avlönad ledig tid, t.ex. vid beräkning av lön under sjukdom.

7. För förverkligandet av avlösningssystemet kan under införtjänade lediga dagar an- vändas förfallna i enlighet med semesterlagen för sjömän uppkomna semesterdagar, dock så, att vid utgivandet av sådana dagar tillämpas sjömanssemesterlagens bestäm- melser. I avlösningssystemet skall dock inplacera en minst 30 dagars oavbruten avlö- nad ledighet under tiden juni – augusti.

8. Ifall arbete utförs under bytesdagen uppkommer ledig tid enligt formlerna i bilaga 6.

5.2.2 Ledighetsperiodens påbörjande och avslutande i utländsk hamn

1. Ifall en finländsk arbetstagares ledighetsperiod börjar eller slutar i utländsk hamn, tillämpas även till dessa delar bestämmelser i enlighet med semesterlagens (433/84) 7 §.

6 Frånvaro

6.1 50- och 60-årsdag

1. Arbetstagare, vars arbetsförhållande i en följd har pågått i minst tre års tid, är berät- tigad till en fridag med lön för hans 50- och 60-årsdag, då bemärkelsedagen infaller på hans arbetsdag. Samma förmån kan beviljas arbetstagare som har minst 10 års sjö- tjänst i Finlands handelsflotta under förutsättning att hans arbetsförhållande har fortgått oavbrutet under de sex (6) månader som omedelbart föregått bemärkelsedagen.

6.2 Plötsligt insjuknande, begravningsdag och egen vigseldag

1. Till följd av plötsligt inträffat sjukdomsfall inom familjen, beviljas arbetstagare en kor- tare tillfällig befrielse från arbete med lön, dock högst tre (3) dagar. Arbetstagare kan även beviljas motsvarande befrielse från arbetet under en nära anförvants begrav- ningsdag samt under egen vigseldag, dock för högst två (2) dagar.

2. Förutsättningen för beviljandet av befrielsen i de i denna paragraf avsedda fallen, är att detta med beaktande av berörda arbetstagares uppgifters natur i varje enskilt fall är möjligt.

3. Med nära anförvanter avses arbetstagarens äkta hälft och samboende, partnern i registrerat partnerskap, barn, den äkta hälftens och samboendes barn, partnerns barn i registrerat partnerskap, arbetstagarens föräldrar och far- och morföräldrar och den äkta hälftens och samboendes föräldrar samt i registrerat partnerskap, partnerns för- äldrar samt arbetstagarens bröder och systrar.

4. Med samboende avses personer som lever i äktenskapsliknande förhållande i ge- mensamt hushåll.

6.3 Vård av svårt sjukt barn

1. Arbetstagare, vars barn lider av sådan svår sjukdom, som avses i Statsrådets beslut (130/1985), om beviljande av understöd för vård och rehabilitering av svårt sjukt barn, har rätt till frånvaro från arbetet för att delta i sitt sjuka barns vård, rehabilitering eller vårdhandledning som avses i Statsrådets beslut, efter att på förhand med arbetsgiva- ren överenskommit om sin frånvaro.

6.4 Deltagande i fackföreningsverksamhet

1. Ifall medlem i Finlands Sjömans-Union utses till representant vid Uni-onens kon- gress, Unionens fullmäktige eller till medlem i Unionens styrelse, skall arbetsgivare när detta utan olägenhet är möjligt och ifall inte annat följer av nedanstående, bevilja den valda befrielse från arbete utan lön för nödvändiga mötesresor.

2. Med vederbörande person kan från fall till fall överenskommas om att den beviljade ledigheten avdras från tidigare införtjänat vederlag eller annan fritid. Även användning av semesterdagar är möjligt.

6.5 Sjuklön, moderskapsledighet och faderskapsledighet

1. Arbetstagare, som på grund av sjukdom, skada eller olycka är förhindrad att utföra sitt arbete, är berättigad under tiden hindret varar, att få sjuklön för högst 60 dagar. Om arbetstagaren vid arbetsförhållandets upphörande är oförmögen till sitt arbete på grund av sjukdom, skada eller olycka, har arbetstagaren rätt att få ersättning som mot- svarar sjuklönen, ifall arbetstagaren skulle ha varit berättigad till sjuklön om arbetsför- hållandet skull ha fortsatt.

2. Åt arbetstagare som är berättigad till moderskapspenning, betalas lön för 78 varda- gar från början av moderskapspenningsperioden (moderskapsledighet).

3. Till arbetstagare som är på faderskapsledighet betalas mellanskillnaden för 12 dagar mellan lönen och faderskapsersättningen enligt sjukförsäkringslagen.

6.6 Uppträdande som vittne och deltagande i skolning under den lediga peri- oden

1. Om arbetstagaren måste vittna å arbetsgivarens vägnar vid rättegång eller polisför- hör, räknas tiden som åtgår till detta som arbetstid.

2. Om arbetstagaren deltar i skolning eller kurs under sin lediga period som arbetsta- garen har hänvisats till av arbetsgivaren, har arbetstagaren rätt att hålla sin detta sätt förlorade fritid senare.

6.7 Vårdhänvisning på småtonnagefartyg

1. Ifall det med arbetsgivaren överenskommits om vård i enlighet med vårdhänvis- ningen, betalar arbetsgivaren sjuktida lön i enlighet med kollektivavtalet under tiden för den frivilliga anstaltvården. (Bilaga 10.2)

7 Semesterbestämmelserna

7.1 Allmänt

1. Semester bestäms enligt lagen om sjömäns semester (433/1984) jämte därtill se- nare gjorda ändringar.

2. Efter över fem (5) års arbetsförhållande är semesterns längd 16 vardagar per full semesterkvalifikationsperiod.

3. Arbetstagare, som på varandra följande år har varit anställd på passagerarfartyg i säsongtrafik inom samma rederi eller rederisammanslutning 60 månader, är berättigad att erhålla semester 2,67 vardagar för varje semesterkvalifikationsmånad.

4. Om arbetstagaren på grund av förlossning, sjukdom eller olycksfall är arbetsoför- mögen när semestern eller en del av semestern börjar eller under semestern, ska se- mestern på arbetstagarens begäran flyttas fram till en senare tidpunkt. Arbetstagaren har även på egen begäran rätt att flytta fram semestern eller en del av den, om det är känt att arbetstagaren under semestern kommer att undergå sådan sjukvård eller an- nan därmed jämförbar vård att arbetstagaren är arbetsoförmögen medan vården på- går. Framflyttning av semester berör även sådana semesterdagar som grundar sig på kollektivavtalet.

5. Om totalantalet semesterdagar vid uträknande av semesterns längd inte utgör ett helt tal, så ska del av dag ges som full semesterdag. Om man betalar den anställde då anställningsförhållande tar slut en ersättning som motsvarar semesterlön och om semesterdagarnas antal inte blir ett heltal så skall del av dag räknas som hel semester- dag.

7.2 Semesterlön på andra än småtonnagefartyg

1. Semesterlönen uträknas enligt den lön som arbetstagaren får för sitt ordinarie arbete vid semesterns början. Har arbetstagare under semesterkvalifikationsperioden tillfälligt under minst en månad utfört arbete, för vilket utgår högre tabellön, höjs semesterlönen/

-ersättningen i samma förhållande.

2. I semesterlönen ingår tabellön jämte eventuella kompetenstillägg samt erfarenhets- tilläggen. Därtill inräknas i semesterlönen oljetransporttillägget, oceantillägget, uni- formstillägget, passagerarfartygstillägget, storfartygstillägget, AT-tillägget samt krigs- risktillägget i förhållande till hur dessa har betalats under semesterkvalifikations- perioden.

3. Betjäningsarvoden som betalas på passagerarfartyg per arbetstörn, beaktas vid be- räkningen av semesterlönen.

4. Beträffande ersättning för naturaförmåner under semester gäller bestämmelserna som finns på annan plats i detta kollektivavtal.

7.3 Semesterlön på småtonnagefartyg

1. För semestertiden betalas lön, som erhålls genom att multiplicera arbetstagarens genomsnittliga dagslön med antalet semesterdagar. Den genomsnittliga dagslönen ut- räknad genom att dividera arbetstagarens garantilön jämte erfarenhetstillägg med 30 och därefter multiplicera det uppkomna resultatet med faktorn 1,18.

2. Till semesterlönen hör garantilönen och möjliga erfarenhetstillägg. Därtill räknas i semesterlönen de s.k. fasta tillägg i den mån de utbetalats inom semesterkvalifikat- ionsperioden.

3. För semestertiden betalas även naturaförmånsersättning enligt bilaga 1. Naturaför- måner betalas även på söndag, kyrklig högtidsdag, självständighetsdag, midsommar- afton och första maj samt julafton och påsklördag. Naturaförmånsersättning betalas dock inte för avlösningsledighet.

7.4 Semesterpenning

1. Åt arbetstagare, som enligt lagen om sjömäns semester är berättigad till semester, betalas som semesterpenning 50 % av arbetstagarens semesterlön (vid beräknande av semesterpenning beaktas även naturaförmånerna).

2. Semesterpenningen uträknas på den förhöjda (sjömanssemesterlag 13 § 2 mom.) dagslönen och de inte förhöjda naturaförmånerna.

3. Semesterpenningen betalas i samband med den löneutbetalning, varvid arbetsta- garen erhåller sin semesterlön.

4. Om semestern delats, betalas vid påbörjande av varje del av semestern däremot svarande del av semesterpenningen och iakttas på motsvarande sätt vad ovan stad- gats.

5. Arbetstagare, som på fartyg i säsongstrafik varit i arbetsförhållande hela seglations- säsongen, är då arbetsförhållandet upphör berättigad till semesterpenning.

8 Resor

8.1 Allmänt

1. Då arbetsförhållandet inleds ersätter arbetsgivaren resekostnaderna från hemmet i Finland till fartyget.

2. Arbetstagare, som anställts som vikarie, erhåller reseersättning av arbetsgivaren för de resor i Finland och utlandet, som föranleds av arbetsförhållandets början och slut, enligt principen hem - fartyget - hem. Hemresan skall ske utan obefogat dröjsmål.

3. Arbetstagaren kan för sin arbetsresa använda eden bil. Användningen av egen bil ersätts enligt skatteförvaltningens anvisningar, dock så att ersättningen per kilometer är 2/3 av skatteförvaltningens föreskriva maximala belopp.

8.2 Reseersättning på andra än småtonnagefartyg

1. Då arbetstagaren på grund av sin anställning sänds till eller från fartyget, skall ar- betsgivaren betala resekostnaderna och se till, att denne under resa som varar över sex (6) timmar erhåller skälig kost. Xxxxxxx resekostnader ersätts då enligt räkning.

2. Om arbetstagaren är tvungen att nattetid resa med fartyg eller tåg, är denne berät- tigad till ersättning för II klass sovplats eller om II klass inte finns, sovplats i turist- eller motsvarande klass, om sovplats kan erhållas och när den faktiskt använts.

3. Då resa, som föreståndare för ekonomiavdelning gör för rederiets räkning, sker på tåg eller fartyg, är denne berättigad att resa i I eller därmed jämförbar klass och i flyg- plan i turist- eller ekonomiklass. Vid resa utomlands är arbetstagaren berättigad att resa i klass som med beaktande av rådande förhållanden motsvarar nämnda klass. Sakliga resekostnader ersätts enligt räkning.

4. Taxi kan användas i skälig omfattning (se lönebilagan) mellan busstation eller järn- vägsstation eller flygterminal och hamnen då

− bussförbindelse inte finns,

− arbetstagaren ombetts att återvända till fartyget vid en sådan tidpunkt på dygnet, då kollektiva färdmedel inte är i trafik,

− om användandet av taxi har överenskommits på förhand med befälhavaren eller mellan rederiet och arbetstagaren.

5. Taxikostnaderna ersätts endast mot uppvisat kvitto eller i undantagsfall på basen av annan tillförlitlig utredning.

8.3 Reseersättning på småtonnagefartyg

1. Ifall arbetstagaren, på arbetsgivarens uppmaning, är tvungen att påbörja sin resa dagen före bytesdagen och resan har påbörjats före kl. 21.00, skall denna dag räknas som en halv (0,5) arbetsdag och bytesdagen som en hel (1) arbetsdag.

2. Då resor, som arbetstagare gör för rederiets räkning sker med tåg eller fartyg, är arbetstagaren berättigad att resa i I klass (befäl samt kockstuert) / II klass (besättning) och med flygplan i turist- eller ekonomiklass. Om resan sker utomlands är arbetstaga- ren berättigad att resa i klass som med beaktande av rådande förhållanden motsvarar sagda klass.

3. Sakliga rese- och matkostnader ersätts enligt räkning eller enligt de allmänna stat- liga ersättningsprinciperna för resekostnader. Tidigare nämnda ersättningsprinciper kan även tillämpas i samband med fartygsdockning eller till mottagningsövervakare av nybyggda fartyg då mat inte serveras ombord på fartyget. Sakliga taxikostnader ersätts mellan buss-, järnvägsstation eller flygterminal och hamnen. Ifall inte allmänna kom- munikationsmedel finns eller då resan måste göras under sådan tid på dygnet under vilken dylika kommunikationsmedel inte trafikerar.

4. Arbetstagare som önskar tullgodose den i sjöarbetsavtalslagen stadgade förmånen om fri hemresa, måste meddela rederiet om sin planerade hemresa i så god tid, att en vikarie hinner sändas till fartyget.

5. Arbetstagare som reser med flyg på rederiets räkning är berättigad att medföra högst 30 kg resgods för privat bruk. Kostnaden för del som överstiger 30 kg betalas av

arbetstagaren. Överviktskostnader för eventuellt resgods som transporteras för rede- riets räkning betalas av rederiet.

8.4 Resor i samband med ledighet

1. Arbetstagare, som återvänder till arbetet efter semester, vederlagsledighet eller le- dighetsperiod enligt avlösningssystemet och från sjukledighet, är berättigad att av ar- betsgivaren erhålla priset för tåg-, buss-, båt- eller rabatterad flygbiljett för resan mellan hemmet i Finland och fartyget. Då rabatt inte beviljas ersätts priset för flygbiljett i tu- ristklass.

2. Ifall annat inte följer av lagen om sjömans semester är arbetstagare, som skriftligt avtalat med rederiet om att på rederiets bekostnad efter semester återvända till sitt arbete på fartyg i cross trade-trafik, berättigad till fri hemresa. Skäliga kostnader för bostad och kost under resan ersätts enligt räkning.

3. Då arbetstagare, som arbetar på lastfartyg, återvänder till fartyget från semester, vederlagsledighet eller ledighetsperiod enligt avlösningssystemet och från sjukledig- het, erläggs, om inte annat avtalats på förhand mellan arbetsgivaren och arbetstaga- ren, taxikostnaderna mellan buss- eller järnvägsstation eller flygbolagets stadsterminal (eller flygstation, om resan därifrån är kortare) och hamnen på den ort där arbetet åter- upptas/hemmet på hemorten, då

- allmänna trafikförbindelser inte finns mellan ovan nämnda platser, eller

- arbetstagaren ombetts att återvända till fartyget vid en sådan tidpunkt på dygnet, då kollektiva färdmedel inte är i trafik.

4. Taxikostnaderna ersätts endast mot uppvisat kvitto eller i undantagsfall på basen av annan tillförlitlig utredning. Maximibeloppet framkommer ur lönebilagan.

5. Om byte i enlighet med avlösningssystemet sker vid en sådan tidpunkt att arbetet eller hemresan inte kan påbörjas omedelbart, betalar arbetsgivaren kostnader förorsa- kade av övernattningen. Ifall resan inte kan genomföras och måste avbrytas genom att det saknas sammanhängande trafikförbindelser och ifall arbetstagaren därför måste övernatta under resan, ersätter arbetsgivaren de kostnader som uppstått som en följd av overnattningen.

8.5 Resor i samband med möten

1. Sjömans-Unionen betalar eventuella resekostnader för medlem i Sjömans-Unionen, som valts till representant vid Unionens kongress, Unionens fullmäktige eller till med- lem i Unionens styrelse.

9 Klädsel

9.1 Skyddskläder

1. Ombord på fartyget skall för arbetstagarnas bruk i tillräcklig mängd finnas ändamåls- enliga skyddsdräkter och -skor samt annan skyddsutrustning.

2. Åt arbetstagare som arbetar i passagerar- och ro-ro-fartygs lastutrymmen anskaffas på arbetsgivarens bekostnad enhetliga CE- märkta skyddsoveraller försedda med re- flekterande band.

3. De av arbetsgivaren anskaffade/reserverade skyddsdräkterna tvättas på arbetsgi- varens bekostnad eller tvättas under arbetstid.

4. Vid sprutmålning och rengöring av tankar som innehållit farliga ämnen samt därmed jämförbara arbeten bör arbetstagarna använda av arbetsgivaren anskaffade skydds- masker och annan skyddsutrustning.

9.2 Ekonomipersonalens arbetskläder

1. På passagerarfartyg samt på fartyg på vilka arbetsgivaren fordrar att särskilda enligt rederiets direktiv förfärdigade arbetskläder skall användas på ekonomiavdelningen, skall arbetsgivaren ställa dessa klädesplagg till ekonomipersonalens förfogande.

2. Arbetstagare tillhörande ekonomipersonalen äger rätt att på arbetsgivarens bekost- nad låta tvätta eller under arbetstiden utföra tvättning av sådana arbetskläder, vilka arbetsgivaren ställt till dennes disposition. Detta gäller även kökspersonalens egna speciella arbetsrockar, arbetsbyxor, förkläden samt kockens mössor.

3. Arbetsgivaren bekostar de arbetsrockar, arbetsbyxor och mössor, om det förutsätts att kökspersonalen använder dylika.

10 Städning

1. Diskning av kärl och matbestick samt städning och rengöring av mässrummen skall ske efter varje måltid. För rengöringsarbetet skall beredas tillfälle under den ordinarie arbetstiden.

2. Sovhytterna skall städas och rengöras dagligen. Därutöver skall sovhytter och mässrum undergå grundlig rengöring och tvättning en gång i veckan.

3. Dessa arbeten skall utföras under ordinarie arbetstid.

4. Kan inte i denna paragraf avsedda arbeten utföras under ordinarie arbetstid, skall de utföras som övertidsarbete emot fastställd övertidsersättning. Som övertid anses likväl inte dylikt arbete, som utförs av på vaktvarande person under helgdag.

5. Såsom en rekommendation konstateras, att arbetstagaren för sin egen del främjar renligheten och trivseln genom att bädda sin egen koj.

6. Föreståndare för ekonomiavdelning skall övervaka städning som utförs av ekono- mipersonal.

11 Fritidsförsäkring

1. Arbetsgivaren är skyldig att försäkra arbetstagaren mot olycksfall under fritid och inom ramen för fartygets idrottsverksamhet på samma villkor som mot olycksfall i ar- bete i lag är stadgat. Såsom fritid anses här även vederlagsledighet och semester en- ligt lagen om sjömäns semester.

2. Arbetsgivaren är även skyldig att ta en tilläggsförsäkring som gäller de ombordan- ställdas fritid och varigenom ersätts skada som arbetstagaren avsiktligt förorsakats av utomstående, under förutsättning att den skadade ej genom eget handlande avgö- rande medverkat till den händelse som förorsakat skadan.

3. Om arbetsgivaren underlåtit dessa skyldigheter svarar han likväl för att arbetstaga- ren eller dennes rättsinnehavare kommer i åtnjutande av här avtalade olycksfallser- sättningar.

4. Då arbetstagaren drabbas av olycksfall skall denne om detta genast meddela ar- betsgivaren eller dennes ställföreträdare, vilken åligger att på anfordran däröver ut- färda intyg åt arbetstagaren. Anmälan om olycksfall skall ofördröjligen efter olycksfall genom befälhavaren eller rederiets försorg insändas till vederbörande försäkringsan- stalt.

5. Om befälhavaren eller rederiet försummar att inom föreskriven tid insända anmälan om olycksfallet till försäkringsanstalten, är rederiet ansvarigt för att arbetstagaren ändå kommer i åtnjutande av lagenlig olycksfallsersättning.

6. De förmåner som enligt sjömanslagen tillkommer arbetstagaren vid sjukdomsfall tillförsäkras honom även vid olycksfall.

7. Förutom dessa skall arbetsgivaren ta en grupplivförsäkring för arbetstagarna.

12 Hemtransport av död xxxxxx

1. Hemtransport av arbetstagare som avlidit i utrikesfart sköts och bekostas av rederiet i enlighet med sjöarbetsavtalslagen.

13 Tilläggsbestämmelserna gällande musiker

Tilläggsbestämmelserna gällande musiker, solister, diskjockeys och förstärkaranlägg- ningsskötare (nedan musiker):

1. Arbetstid

1) Den ordinarie arbetstiden är högst 8 timmar i dygnet. Av denna utgör upp- trädandetiden högst 6,5 timmar, varvid för tid som överskrider detta beta- las övertidsersättning.

2) Den ordinarie arbetstiden förläggs i högst tre perioder i dygnet med början klockan 00.00.

3) Om tiden mellan arbetspassen är kortare än två timmar räknas pausen som arbetstid.

4) En 15 minuters paus hålls per varje timme uppträdandetid, som räknas som arbetstid.

2. Avlösningsbestämmelserna tillämpas inte på musiker, vars arbetsförhållande har avtalats att gälla en månad eller kortare tid.

3. Beklädnadsersättning betalas enligt bilaga 1.

4. Om arbetslagets framträdande sänds per radio eller television, betalas åt dem för denna tid som extra ersättning ett honorar i enlighet med kollektivavtalet för radio- och televisionsbranschen.

5. Musikerna är berättigade till minst två (2) timmars avlönad övning för varje pro- gramnummer.

6. Fraktkostnaderna ersätts i tillämpliga delar såsom hemresor.

7. Musik som framförs av arbetslaget får inte överföras med hjälp av

ljudöverföringsanläggningar/ television till någon annan del av fartyget utan tillå- telse av arbetslaget.

8. Musikers hytt skall med beaktande av skälighetssynpunkter placeras på så bullerfri plats som möjligt. Av denna orsak skall det fartygsvis avtalas mellan arbetslaget/ar- betstagaren och rederiet om hyttens placering och detaljerna, senast inom två (2) veckor från arbetsförhållandets början. Om parterna inte når ett avtal, kan vardera uppsäga arbetsavtalet att upphöra efter en sju (7) dagars uppsägningstid räknat från uppsägningen.

14 I hamn kungjord strejk/lockout/blockad

1. Om i någon hamn, dit fartyget anländer eller där det befinner sig, råder på lagenligt sätt beslutad och kungjord strejk, lockout eller blockad, skall arbetstagarna inte be- ordras att utföra sådant konfliktunderkastat arbete utöver vad som nödvändigt, för att förse fartyget med proviant, bränsle eller annat, som ovillkorligen behövs för avgång från hamnen.

15 Förhandlingsförfarande

15.1 Förhandlingar mellan parterna

1. Om oenighet gällande tillämpningen av detta kollektivavtal inte har kunnat klarläggas lokalt, enligt i förtroendemannaavtalet föreskrivet tillvägagångssätt, eller genom förhand- lingar mellan Sjömans-Unionen och rederiet, ska, då någondera parten om detta anhål- ler, de organisationer som undertecknat detta kollektivavtal, förhandlingsvägen sträva till ett klarläggande. Den organisations part som finner ett klarläggande nödvändigt, skall om detta till den andra parten göra en motiverad skriftlig framställan som på samma sätt ska besvaras rättmätigt samt utan dröjsmål och senast inom en (1) månad.

2. Om någondera parten anser att den andra uppenbart brutit mot detta avtal eller stadganden rörande sjömän, berättigar detta inte till att skrida till några andra åtgärder förrän parterna förhandlingsvägen försökt nå samförstånd, förutom då den andra par- ten inte rättmätigt besvarat den andra partens skriftliga framställan utan dröjsmål eller senast inom en (1) månad.

3. Då tvist, som härrör ur tillämpningen eller tolkningen av detta avtal, inte kunnat klar- läggas förhandlingsvägen, kan den hänskjutas till arbetsdomstolen för avgörande.

4. Ärendet kan överlämnas till behandling och slutligt avgörande i en femmannaskilje- nämnd sammansatt på sätt som nedan föreskrivs.

15.2 Principen om kontinuerliga förhandlingar

1. Om någon av detta kollektivavtals parter vill ta ett initiativ till ändring eller komplet- tering av avtalet, skall den andra parten ges en motiverad skriftlig framställning om detta, som denne utan dröjsmål skall besvara skriftligen.

2. Om parterna kan överenskomma om avtalets ändring eller komplettering, kan för- ändringen bringas i kraft på sätt som parterna överenskommer om, fastän kollektivav- talsperioden inte upphört.

3. I övrigt tillämpas i förhandlingarna det tillvägagångssätt som bestäms i detta avtal om förhandlingsordningen.

4. Med det som överenskommits ovan har parterna inte ändrat på den enligt kollektiv- avtalslagen gällande arbetsfredsplikten. Ifall parterna i de kontinuerliga förhandling- arna således inte uppnår en uppgörelse, innebär detta inte att den kollektivavtalsbe- stämmelse som förändringsförslaget riktar sig mot, skulle upphöra att vara i kraft eller än mindre att den därmed förknippade arbetsfredsplikten skulle upphävas.

15.3 Skiljemannanämnd

1. Till skiljemän utser vardera parten två (2) medlemmar var skilt för varje oenighetsfall. Som ordförande fungerar person, som utses av skiljemannanämnden och ifall inte enighet om valet kan uppnås, fungerar person utsedd av riksförlikningsmannen. Skil- jemännen fastställer för varje enskilt fall huruvida någondera av de tvistande parterna uteslutande eller tillsammans med den andra parten bör bestrida de av skiljemanna- nämndens sammanträde och ärendets behandling föranledda kostnaderna samt huruvida och med vilket belopp tvistande part skall åläggas att ersätta den andra par- ten dennas av ärendets behandling föranledda kostnader.

2. Skiljemännen skall, med tillämpning av detta avtal och lagen om kollektivavtal be- handla och avgöra ärendet och då iaktta vad i vid varje tidpunkt gällande lag om skil- jemannaförfarande stadgas.

16 Fackföreningsverksamhet

16.1 Arbetsplatsklubbar/fackavdelningar

1. Av medlemmar i Finlands Sjömans-Union grundade arbetsplatsklubbar har rätt att anordna möten på arbetsplatsen, dock så att de inte stör arbetet.

2. Funktionärer som utsetts av fackavdelning har rätt att besöka fartygen i medlemsä- renden.

3. Fackavdelningarnas meddelanden, möteskallelser och information får uppsättas på den anslagstavla som avses i förtroendemannaavtalet.

16.2 Ombudsmän

1. Finlands Sjömans-Unions ombudsman har rätt att i Unionens och i fackliga angelä- genheter besöka fartygen. Ombudsman skall ha av Unionen given fullmakt och besö- ket får inte störa besättningens arbete.

2. Om det uppstår oklarheter om arbetstagares lön eller i andra ärenden som hänför sig till arbetsförhållande, bör Sjömans-Unionens ombudsman ges alla de uppgifter som kan påverka klarläggandet av ärendet i fråga.

17 Överlåtelse av fartyg och flaggbyte

1. Ifall ett rederi överlåter ett fartyg eller byter dess flaggstat och förutsatt att åtgärden leder till en situation, där arbetsgivaren i enlighet med sjöarbetsavtalslagens 8 kapitel 3 § har en grund för uppsägande av arbetsavtalet, skall i samarbetsförhandlingarna mellan rederiet och arbetstagarna strävas till att överenskomma om en tillräckligt lång övergångsperiod som möjliggör en förnyad sysselsättning för arbetstagarna.

2. Om i dessa förhandlingar mellan rederiet och arbetstagarna inte kan överenskom- mas om ett tillfredsställande slutresultat överförs ärendet till att avgöras mellan kollek- tivavtalsparterna.

3. Kollektivavtalsparterna kan även förhandla med rederiet om åtgärder för att förbättra lönsamheten, genom vilken en överlåtelse av fartyget eller ett flaggbyte skulle kunna undvikas, ifall någon av parterna i samarbetsförhandlingarna i ovan beskrivna situation begär det.

4. Om fartyget efter överlåtelsen eller flaggbytet fortsätter att trafikera i samma trafik och om arbetstagaren fortsätter att arbeta ombord på fartyget efter fartygets överlå- telse eller flaggbyte, svarar överlåtaren för att arbetstagaren betalas en lön som minst motsvarar lönen för uppsägningstiden i enlighet med kollektivavtalet.

5. Om arbetstagaren inte fortsätter att arbeta på fartyget efter överlåtelsen eller flagg- bytet och om överlåtaren inte kan erbjuda arbetstagare arbete som motsvarar hans yrke under uppsägningstiden samt om arbetstagaren under uppsägningstiden övergår i tredje arbetsgivarens tjänst och arbetstagaren på denna grund inte längre står till arbetsgivarens/överlåtarens förfogande, är arbetstagaren dock berättigad till lön för hela uppsägningstiden förutsatt att arbetstagaren meddelat om övergången innan överlåtaren meddelat om ett eventuellt ersättande arbete.

B LÖNEVILLKOREN PÅ ANDRA ÄN SMÅTONNAGEFARTYG

18 Lönebetalning

1. Lön utgår från och med den dag arbetstagaren tillträder arbetet, eller, om han från orten för arbetsavtalets ingående måste företa resa för att komma till fartyget, från och med den dag resan påbörjas, eller om fartyget försenas, från den dag arbetstagaren enligt rederiets instruktion skulle infinna sig ombord.

2. Under fortgående arbetsförhållande betalas arbetstagarens lön som månadslön. När arbetsavtalet upphör skall den sista lönen stå till arbetstagarens förfogande eller kunna lyftas omedelbart, dock senast efter sex (6) vardagar efter arbetsavtalets upp- hörande. I sådana undantagsfall, där lönen inte är entydig, till exempel då all informat- ion som krävs för att fastställa lönen ännu inte står till förfogande vid arbetsavtalets upphörande, skall den sista lönen stå till arbetstagarens förfogande eller kunna lyftas senast tio (10) vardagar efter arbetsförhållandets upphörande.

3. Lönen betalas som månadslön även för de månader, då arbetstagaren har varit helt eller delvis på ledighet i land.

4. Då arbetsförhållandet börjar eller upphör mitt i en kalendermånad, räknas lönen för sådan månad genom att dela månadslönen med 30 och multiplicera detta resultat med antalet arbetsförhållandedagar för denna månad.

5. I övrigt följs för utbetalning av lön vad i sjöarbetsavtalslagens 2 kapitels paragrafer samt i lagen om sjömäns semester 13 § och 15 § 1 mom. är stadgat.

6. Under fartygets uppehåll i hamn har arbetstagaren rätt att jämlikt sjöarbetsavtalsla- gen 2 kapitels 20 §, med i lagen föreskrivna begränsningar, erhålla sin lön en gång i veckan. Sådan löneutbetalning skall på dag då arbetstagaren enligt gällande bestäm- melser har en halv fridag, såvitt möjligt verkställas före klockan 12.00.

7. Arbetsgivaren skall vid betalandet av lönen eller då korrigeringar görs i lönen ge en specifikation åt arbetstagaren där lönens storlek och grunderna för dess bestämmande framkommer.

8. I sjöarbetsavtalslagen eller motsvarande lag avses med full lön den tidigare i punkt 3 definierade månadsinkomsten.

19 Kortmanslön

1. Se bilaga 7.

20 Tabellöner

20.1 Allmänt

1. Vid uppgörande av arbetsavtal skall kollektivavtalets befattningsbenämningar an- vändas.

2. Om det under avtalsperioden anses nödvändigt att tillägga befattningsbenämningar som inte nämnts i avtalet, skall undertecknade parter först avtala om löne- och övriga villkor.

3. Är lönen för någon, som berörs av denna tabell, vid den nya lönetabellens ikraftträ- dande högre än vad i denna anges, minskar detta inte dennes lön.

20.2 Särskilda avlöningsgrunder

1. Åt en av maskinmanskapet (berör inte elektrikern) skall erläggas minst donkeymans lön.

2. Om inte ombord på tankfartyg finns en pumpman, bör åt den till manskapet hörande som sköter pumpmannens arbete betalas pumpmans lön.

3. Vid anställning av maskindagman skall till honom betalas minst motor-/ maskinmans lön. Krävs av honom färdigheter i svarvning eller svetsning skall han erhålla reparatörs lön.

4. Om det på 6000 dwt fartyg inte finns en timmerman skall timmermans lön betalas åt en matros.

5. På fartyg där föreståndare för ekonomiavdelningen/ kockstuert inte finns skall kocken, vad avtalsförmånerna beträffar, betraktas som kockstuert.

6. På fartyg om minst 6000 dwt skall åt en matros betalas reparatörs lön.

20.3 Löner på lastfartyg

1. Se bilaga 1.

20.4 Löner på passagerarfartyg

1. Se bilaga 1.

21 Lönetilläggen

21.1 Erfarenhetstillägg

1. Arbetstagare är berättigad till erfarenhetstillägg motsvarande 5 % av grundlönen efter 3, 5, 8, 11, 14 och 17 års oavbrutet arbetsförhållande i samma rederi.

2. De fyra första erfarenhetstilläggen utgår oberoende av rederi till arbetstagare som varit i arbetsförhållande på fartyg minst 3, 5, 8 eller motsvarande 11 år.

3. Vid beräkning av de följande rederibundna erfarenhetstilläggen beaktas högst 11 års arbetsförhållande oberoende av rederi.

4. Till ekonomipersonalen hörande arbetstagare erhåller de fyra första erfarenhetstill- äggen oberoende av rederi, under förutsättning att han varit i arbetsförhållande i eko- nomiavdelning på fartyg minst 3, 5, 8 eller motsvarande 11 år. Vid beräkning av de följande rederibundna erfarenhetstilläggen beaktas oberoende av rederi högst 11 års arbetsförhållande i ekonomiavdelning på fartyg.

5. För beräknande av tid som berättigar till erfarenhetstillägg, skall rederier, som står under gemensam ledning anses som ett rederi.

6. Då arbetstagaren återinträder i arbetsförhållande till rederiet, är han vid uträkning av erfarenhetstillägg berättigad att tillgodoräkna sig sin tidigare oavbrutna arbetsför- hållandetid i rederiet.

7. För att de arbetsförhållanden som är oberoende av arbetsgivare skall beaktas, bör arbetstagaren uppvisa intyg däröver.

21.1.1 Tid som berättigar till erfarenhetstillägg

1. Tid som berättigar till erfarenhetstillägg skall inhämtas i fart utanför området för inre fart (= kust- eller avlägsnare fart). Till de erfarenhetstillägg som är oberoende av rederi tillgodoräknas även tid tjänstgjord på utländska fartyg.

2. Såsom till erfarenhetstillägg berättigande tid räknas även den tid, då arbetstagaren haft semester eller vederlagsledighet samt även den tid, då arbetstagaren under ar- betsförhållandets bestånd varit förhindrad att utföra arbete:

1) på grund av att andra arbetstagares semestrar;

2) på grund av reservövningar eller extra tjänstgöring, om denne återvänt till arbetet så snart dylikt hinder upphört;

3) på grund av det avbrott som avses i 3 § 2 momentets 3 punkt i semesterlagen för sjömän;

4) på grund av läkarundersökning som avses i lagen om företagshälsovård (1383/2001) eller lagen om läkarundersökning av fartygspersonal (1171/2010) eller som har föreskrivits av arbetsgivaren eller beror på sjukdom eller olycksfall;

5) på grund av sådan moderskaps-, specialmoderskaps-, faderskaps- eller föräldrale- dighet om vilken stadgas i sjöarbetsavtalslagen;

6) på grund av sådant kommunalt eller annat offentligt förtroendeuppdrag eller med anledning av sådant avgivande av vittnesmål, som vederbörande enligt lag icke ägt rätt att vägra att fullgöra eller avgiva eller skulle ha kunnat vägra att fullgöra eller avgiva endast av särskilt i lag nämnt skäl;

7) på grund av förordnande som myndighet utfärdat för att hindra spridning av sjuk- dom;

8) på grund av resa som förutsätts av arbetet när dylika dagar inte annars räknas som arbetstagarens arbetsdagar;

9) av annat skäl, försåvitt arbetsgivaren enligt lag har varit skyldig att trots arbetsta- garens frånvaro betala lön för dylik dag;

10)på grund av deltagande med arbetsgivarens samtycke i utbildning som förutsätts av arbetet, dock så att det kan avtalas att endast 30 dagar i sänder räknas som likställda med arbetade dagar.

21.1.2 Avbrott i arbetsförhållandet

21.1.2.1 Säsongstrafik

1. För arbetstagare på passagerarfartyg i säsongtrafik tillgodoräknas den tid som han under på varandra följande seglationssäsonger har varit i arbetsförhållande på passa- gerarfartyg i säsongtrafik. Här anses vid beräkning av erfarenhetstillägg 11 månader motsvara ett (1) år.

21.1.2.2 Avbrott till följd av arbetstagaren oberoende orsak

1. Om arbetstagarens arbetsförhållande avbryts av orsaker som inte är beroende av honom, vilka är rederiets konkurs eller upphörande samt företagsöverlåtelse och sjö- arbetsavtalslagens 12 kapitels 4 § nämnda orsaker, har han i sitt följande arbetsför- hållande rätt att tillgodoräkna sig de erfarenhetstillägg som han hade vid arbetsförhål- landets upphörande.

21.2 Oljetransporttillägg

1. 10 % av grundlönen på tankfartyg, som transporterar bränn-, rå- eller smörjoljor och/eller därmed jämförbara ämnen. Tillägget betalas även på tankfartyg, som trans- porterar komprimerade, kondenserade eller under tryck lösta gaser, brandfarliga väts- kor, brandfarliga ämnen med benägenhet till självantändning, vilka i beröring med vat- ten avger brandfarliga gaser, organiska peroxider, oxiderande, giftiga, smittande eller andra farliga ämnen.

2. I hamn betalas tillägget under högst 20 dagar efter ankomstdagen, dock alltid för den tid då fartyget fullastat eller delvis lastat ligger i hamn och/eller på redd.

21.3 Oceantillägg

1. På fartyg i oceantrafik betalas oceantillägg enligt bilaga 1.

2. Tillägget betalas:

1) på alla fartyg, vilka normalt är sysselsatta i transocean linjetrafik, under hela tiden, dock högst 20 dagar under sådan tid, då fartyget är ur trafik på grund av reparat- ioner eller andra omständigheter;

2) på andra fartyg i oceanfart, från och med den dag fartyget avgår från sista last- nings- eller lossningshamn inom området för europeisk fart till hamn i oceanfarts- område, till och med den dag fartyget ankommer till första lastnings- eller lossnings- hamn inom området för europeisk fart och högst 20 dagar härefter. Om ett sådant fartyg likväl gör två eller flera konsekutiva resor i oceantrafik utgår tillägget såsom

ovan även under hamntid efter ankomst från den första resan. Reparations- och uppläggningshamn bör likställas med lastnings- och lossningshamn. Ytterligare skall ifråga-varande tillägg utgå om fartyget i trafik på Norra Ishavet anlöpt hamn öster om 45o ostlig longitud.

3. Med europeisk fart avses fart utom området för Östersjöfart till hamnarna vid Vita havet i norr, till 11o västlig longitud samt till Medelhavet och därtill anslutna farvatten, likväl inte längre än till Suez.

21.3.1 Förhöjt oceantillägg

1. Oceantillägget utgår förhöjt med 125 % under den tid fartyget uteslutande är syssel- satt i trafik på nord- och/eller sydamerikanska hamnar innanför ett område, som be- gränsas i öster av 30o västlig longitud, i söder av 60o sydlig latitud och i väster av 170o västlig longitud.

2. Det förhöjda tillägget utgår från och med den dag fartyget inom ovan nämnda om- råde börjar lasta för annan hamn inom sagda område, till och med den dag fartyget avgår från sista hamn inom området.

21.4 Storfartygstillägg

1. På minst 30 000 dwt fartyg är underbefälets (båtsman, timmerman, pumpman, elekt- riker och reparatör, svarvare och donkeyman) grundlön 2,5 % och på minst 80 000 dwt fartyg 5 % högre än motsvarande tabellön.

21.5 Allmän tjänst

1. Arbetstagare, som antagits för allmän tjänst är berättigad till 10 % högre grundlön. (Lön inklusive AT-tillägg framgår ur bilaga 1).

21.6 Kockstuerts kompetenstillägg

1. Kockstuert, som har behörighetsintyg för ekonomiavdelningsföreståndare är berät- tigad till en grundlön som är 10 % högre än tabellönen.

2. Kockstuert, som innehar behörighetsintyg för ekonomiavdelningsföreståndare är förutom ovanstående berättigad till ett grundlöneförhöjande kompetenstillägg enligt bi- laga 1.

21.7 Stuerts uniformstillägg

1. På fartyg i reguljär trafik betalas uniformstillägg enligt bilaga 1 ifall uniform används. Användande av s.k. patrulldräkt eller motsvarande klädesplagg berättigar inte till uni- formstillägg.

2. Tjänste- och gradbeteckningar lämnas kostnadsfritt av rederiet, ifall stuerten måste använda dessa.

21.8 Rederitillägg på passagerarfartyg

1. Till däcks- och maskinmanskap betalas ett rederitillägg enligt bilaga 1 (Rederitilläg- get är inkluderat i lönetabellerna i punkt 20.4).

22 Särskilda ersättningar

22.1 Beredskapsersättning

1. Om arbetstagare på sin fritid beordras kvarstanna ombord för beredskapstjänst på grund av 4 kapitel 6 § sjöarbetsavtalslagen, eller annan viktig orsak i anknytning härtill, betalas åt honom för varje påbörjad timme

på vardag 1/320 av månadslönen och

på helgdag 1/160 av månadslönen

2. För arbete utfört under beredskapstid betalas övertidsersättning i stället för bered- skapsersättning. Meddelande om beredskapstjänst bör om möjligt ges åt arbetstaga- ren i god tid före den ordinarie arbetstidens slut.

3. Om arbetstagare under sin fritid beordras komma ombord på arbete för utförande av någon uppgift, betalas för detta två vardagsövertidstimmar i ersättning i sådant fall, då han inte i stöd av bestämmelsen i första stycket ovan är berättigad till beredskaps- ersättning.

4. Ifall arbetstagare som tillhör däcks- eller maskinmanskapet ombord på ett last- eller passagerarfartyg under sin fritid beordras att vara i arbetsberedskap då fartyget är till sjöss sålunda, att han måste bära med sig personsökare, radiotelefon eller motsva- rande tekniskt hjälpmedel, betalas åt honom för beredskapstiden ersättning såsom be- stäms ovan i punkt 1.

22.2 Lasthanteringsersättning

1. Ifall medlem av fartygets besättning i undantagsfall deltar i lasthantering, anbring- ande och/eller losstagning ombord på fartyget, erläggs utöver den sedvanliga lönen en ersättning, vars storlek är 1/164 av månadslönen, för varje timme 4) använd till last- hantering. Åt vinschman betalas lasthanteringsersättning, då han använder vinschen i samband med lastning och lossning.

22.3 Serveringsersättning

22.3.1 Lastfartyg

1) Tillfälliga passagerare

1. Om på lastfartyg tillfälligt befordras passagerare eller gäster, betalar rederiet ersätt- ning enligt bilaga 1 för dessa åt föreståndare för ekonomiavdelning, kockstuert, kock, II kock och ekonomibiträde envar, såvida dessa förorsakas extra arbete på grund av befordran av passagerare eller gäster, som följer:

1) grundersättning för varje passagerare;

2) tilläggsersättning för varje passagerare och dag.

Denna bestämmelse, som förutsätter en ökning av ekonomipersonalens arbetsmängd, gäller endast sådana lastfartyg, på vilka inte finns extra personal för passagerare eller på vilka personalen inte redan tidigare uppbär ersättning för passagerarna.

4) Tillämpningsdirektiv: Parterna konstaterar som gemensam ståndpunkt, att lasthanteringsersättning som avses ersättning betalas för hela timmar. (30.5.2016)

2. Såsom passagerare eller gäst anses person, även ombordanställdas familjemed- lem, som är längre tid än ett dygn ombord.

2) Tillfälliga matgäster

3. Serveras på lastfartyg med rederiets/befälhavarens samtycke tillfälligt mat åt andra än ovan i denna punkt avsedda personer, betalas åt alla i kökspersonalen en ersätt- ning enligt bilaga 1 per person och dag oavsett antalet måltider. Denna ersättning utgår även då arbetare från land intar måltider ombord. Ersättning utgår inte för lotsar, tull- och bevakningsmän och inte heller för ombordanställdas familjemedlemmar.

22.3.2 Passagerarfartyg

1. Då på passagerarfartyg med rederiets/befälhavarens samtycke tillfälligt serveras mat i personalens mässar åt andra än till personalen hörande personer, betalas åt ekonomibiträdet ene ersättning enligt bilaga 1 per tillfällig matgäst och dag oavsett antalet måltider. Ersättning utgår inte för lotsar, tull- och bevakningsmän och inte heller för ombordanställdas familjemedlemmar.

22.4 Nattarbetsersättning på lastfartyg

1. Då lastfartygs maskinrum är obemannat betalas åt skiftesarbetare nattarbetsersätt- ning för arbete gjort under tiden kl.00.00 - 04.00.

22.5 Ersättning för smutsigt arbete

1. Arbetstagaren är berättigad till ersättning, enligt bilaga 1, för smutsigt arbete, varje gång hen måste städa eller i sitt arbete hantera uppkastningar, exkrement eller andra motsvarande sekret eller blod i mängder som avviker från det normala. Det arbete som görs för att rengöra, öppna och reparera avfallsvattentankar och nedkast samt rörled- ningar och då man måste behandla ovan nämnda sekret eller blod, betalas dock er- sättning för varje påbörjad timme i enlighet med bilaga 1.

2. I ovan avsedda situationer skall arbetsledningen kontaktas, varvid samtidigt konsta- teras om det rör sig om ett ovan avsett arbete som skilt skall ersättas.

22.6 Ersättning för handledning av praktikant

1. Ifall det på fartyget arbetar en praktikant, skall medlem ur besättningen utses som ansvarig för dennes direkta handledning, som utöver den normala lönen skall betalas med ersättning i enlighet med lönebilagan för varje dygn använd till handledningen.

22.7 Krigsrisktillägg

1. Ifall fartyget passerar genom krigsriskområde eller område som jämställts med krigs- riskliknande förhållanden, följs vad som överenskommits i krigsriskavtalet. (Bilaga 14).

23 Ekonomipersonalens betjäningsarvode på passagerarfartyg

1. Som betjäningsarvode betalas 3 % av den servering och försäljning som skett på fartyget, med undantag för i butik försåld alkohol på flaska. Betjäningsarvodets mini- mibelopp framgår ur bilaga 1.

2. För iordningsställande av bäddplatser betalas betjäningsarvode enligt bilaga 1. Detta gäller inte mellan Sjömans-Unionen och rederiet särskilt överenskomna kryss- ningsfartyg. I hyttvärdinnas/-städares tabellön ingår betjäningsarvode för 20 bäddplat- ser per dygn.

3. Betjäningsarvodet betalas endast åt Sjömans-Unionens medlemmar och det förde- las mellan de till ekonomipersonalen hörande på sätt som överenskoms skilt mellan rederiet och Sjömans-Unionen. Betjäningsarvodet innehåller inte övertidsersättning.

4. Ovan i punkt 1 och 2 nämnt betjäningsarvode, som betalas under arbetsskift, beak- tas vid beräknandet av årssemester- och sjuktida lön.

24 Naturaförmåner

24.1 Ersättning för kost och logi

1. I de fall, då kost och logi inte bereds arbetstagaren ombord skall rederiet anordna motsvarande förmåner i land eller betalar mot dessa förmåner svarande skälig ersätt- ning. Såsom skälig ersättning för kost anses de eurobelopp som framgår ur bilaga 1.

2. Sakliga utgifter för logi betalas enligt räkning.

24.2 Ersättning för naturaförmåner under semester

1. Ersättning för naturaförmåner betalas till det belopp som framgår ur bilaga 1 till detta kollektivavtal.

2. Koefficienten 1,18 som finns i 13 § 2 mom. lagen om sjömäns semester, med vilken arbetstagarens dagslön höjs under semestern, skall inte tillämpas på de ersättningar för naturaförmåner som betalas under semestern.

3. Under semestern betalas ersättning för naturaförmåner även för söndagar, kyrkliga högtidsdagar, självständighetsdagen, midsommarafton och första maj samt för julafton och påsklördag.

4. Vid utbetalning av semesterersättningen ersätts naturaförmåner endast för det antal dagar för vilket ifrågavarande semesterersättning utgår.

24.3 Ersättning för naturaförmåner under vederlagstid

1. Ersättning för naturaförmåner betalas till det belopp som framgår ur bilaga 1 till detta kollektivavtal.

2. Då vederlag utgår i form av fritid på vardag är arbetstagaren berättigad till ersättning för naturaförmåner enligt i lagen om sjömäns semester stadgade grunder för hela ve- derlagsledigheten. Ersättning för naturaförmåner betalas sålunda även för lördagar, söndagar, kyrkliga högtidsdagar, självständighetsdagen, midsommaraftonen, första maj samt julaftonen då dessa ingår i vederlagsledigheten, trots att för dessa dagar inte avdras vederlagstimmar.

3. En halv dags vederlagsledighet inom ramen för avlösningen berättigar till en halv- dags ersättning för naturaförmåner.

4. Då vederlaget utgår i form av fritid i inhemsk hamn eller enligt överenskommelse i

utländsk hamn är arbetstagare berättigad till ersättning för naturaförmåner enligt de i lagen om sjömäns semester förutsatta grunderna för varje hel vederlagsdag och till dem anslutande lördagar och/eller helgdagar, då han inte intar sina måltider ombord och under förutsättning att han därom underrättat ekonomiavdelningens föreståndare senast före arbetstidens slut föregående dag.

5. Arbetstagare är berättigad till ersättning för naturaförmåner då han i hamn i Finland under lördag och/eller söndag är borta från fartyget, under förutsättning att han inte intar sina måltider ombord och att han om detta underrättat ekonomiavdelningens fö- reståndare senast före arbetstidens slut föregående dag.

24.4 Ersättning för naturaförmåner under sjukdom

1. När arbetstagare på grund av sjukdom, skada eller olycka är förhindrad att utföra sitt arbete, har arbetstagaren under tiden för hindret att utföra arbete, rätt till naturaför- månsersättning i enlighet med bilaga 1, dock för högst 42 dagar, fastän arbetstagaren har återvänt hem. Ersättning betalas dock inte för tid, då arbetstagaren vårdas på sjuk- hus.

24.5 Kost- och logiersättning som ingår i semesterersättningen vid korta ar- betsförhållanden

1. I arbetsförhållanden som är kortare än 14 dygn utgår kost- och logiersättningen som ingår I semesterersättningen på följande sätt:

1-3 dygns arbetsförhållande 0,5 x kost- och logiersättningen 4-6 dygns arbetsförhållande 1 x kost- och logiersättningen

7-9 dygns arbetsförhållande 1,5 x kost- och logiersättningen 10-13 dygns arbetsförhållande 2 x kost- och logiersättningen

C AVLÖNINGEN PÅ SMÅTONNAGEFARTYG

25.1 Avlöning

1. Arbetsgivaren skall vid betalandet av lönen eller då korrigeringar görs i lönen ge en specifikation åt arbetstagaren där lönens storlek och grunderna för dess bestämmande framkommer.

25.1.1 Garantilöner

1. Garantilönetabellerna enligt 1:1- och 2:1 – avlösning i bilaga 1.

2. Den i pengar utgående övertidsersättningens storlek är per timme för övertidsarbete som utförs på vardag minst 1/106 och för arbete som utförs på helgdag minst 1/67 av arbetstagarens månadslön.

25.1.2 Erfarenhetstillägg

1. Erfarenhetstillägg, som motsvara 4 % av garantilönen, erhålls efter 3, 7, 10 och 13 års tjänstgöring samt från och med den 1.1.2002 efter 16 års tjänstgöring (med tjänst- xxxxxx avses den totala tjänstgöringstiden). På fartyg registrerat i EU- eller EEA- land samt på utländskt bolags fartyg som hör till rederiet berättigar all tid i manskapsställ-

ning till erfarenhetstillägg. Till erfarenhetstillägg berättigande tjänstgöringstid skall in- hämtas i kust eller avlägsnare fart.

2. Vid bestämmandet av i detta avtal avsedd tjänstgöringstid anses rederier under ge- mensam ledning samt rederier, av vilka det ena till minst 51 % ägs av det andra, utgöra samma rederi.

3. Till den tid som berättigar till erfarenhetstillägg räknas även sådan tid under arbets- förhållandets gång då arbetstagaren har varit förhindrad att utföra arbete:

1) på grund av att andra arbetstagares semestrar på arbetsplatsen;

2) på grund av reservövningar eller extra tjänstgöring, om denne återvänt till arbetet så snart dylikt hinder upphört;

3) på grund av i sjömans semesterlagens 3 § 2 moments 3 punkt avsett av- brott;

4) på grund av läkarundersökning som avses i lagen om företagshälsovård (1383/2001) eller lagen om läkarundersökning av fartygspersonal (1171/2010) eller som har föreskrivits av arbetsgivaren eller beror på sjuk- dom eller olycksfall;

5) på grund av sådan moderskaps-, specialmoderskaps-, faderskaps- eller för- äldraledighet om vilken stadgas i sjöarbetsavtalslagen;

6) på grund av sådant kommunalt eller annat offentligt förtroendeuppdrag eller med anledning av sådant avgivande av vittnesmål, som vederbörande en- ligt lag icke ägt rätt att vägra att fullgöra eller avgiva eller skulle ha kunnat vägra att fullgöra eller avgiva endast av särskilt i lag nämnt skäl;

7) på grund av förordnande som myndighet utfärdat för att hindra spridning av sjukdom;

8) på grund av resa som förutsätts av arbetet när dylika dagar inte annars rä- knas som arbetstagarens arbetsdagar;

9) av annat skäl, försåvitt arbetsgivaren enligt lag har varit skyldig att trots ar- betstagarens frånvaro betala lön för dylik dag;

10) på grund av deltagande med arbetsgivarens samtycke i utbildning som för- utsätts av arbetet, dock så att det kan avtalas att endast 30 dagar i sänder räknas som likställda med arbetade dagar.

25.1.3 Lasthanteringsersättning

1. Lasthantering är ett arbete, som i traditionell bemärkelse inte är sjömansarbete med anknytning till fartygets bringande i sjövärdigt skick. Till lasthantering hör också skift- ning av last, laststämpling, surrning och losstagning, som görs i lastrummet då fartyget är i hamn.

2. Då fartygets personal i undantagsfall deltar i den egentliga lasthanteringen eller vid kopplandet av kylcontainrar ombord, betalas därför utöver den sedvanliga lönen per timme 5) 1/164 av garantilönen.

3. Då roro-fartygs personal i undantagsfall deltar i hantering av last samt anbringande och/ eller losstagning av lastsurrningar eller vid kopplandet av kylcontainrar ombord, betalas därför utöver den sedvanliga lönen per timme 1/164 av garantilönen.

4. Alla timmar, i anknytning till lathantering, skall i arbetstidsjournalen bokföras skilt.

5) Tillämpningsdirektiv: Parterna konstaterar som gemensam ståndpunkt, att lasthanteringsersättning som avses ersättning betalas för hela timmar. (30.5.2016)

5. Fartygspersonalen på Rederierna i Finland rf:s medlemsrederiers fartyg kan i un- dantagsfall utföra tidigare nämnda lasthanteringsarbete, som traditionellt utförts av stu- veriarbetare. Detta förutsätter att det med arbetstagarnas medgivande, med fackför- bund som företräder dem, på förhand överenskommits om principerna angående för- farandet.

25.1.4 Oceantillägg och tank- och specialfartygstillägg

1. På fartyg i oceantrafik höjs garantilönerna med 3 %. Med oceantrafik avses fart utanför följande gränser: 11o grader västlig longitud, 30o nordlig latitud och 45o ostlig latitud.

2. Då fartyg är i trafik uteslutande mellan Nord- och/ eller Sydamerikanska hamnar och inom det område som avgränsas i öster av 30o västlig longitud, i söder av 60o sydlig latitud och i väster av 170o västlig longitud höjs garantilönerna, istället för 1 momentets 3 % med 7 %.

3. Ovan nämnda tillägg beräknas enligt garantilönetabellens 0-kolumn och adderas till månadsinkomsten. Tillägget betalas från att arbetstagaren påbörjar sin resa från Fin- land till fartyget tills arbetstagaren återvänder från fartyget till Finland: från resedagens början till resedagens slut.

4. Tidigare nämnda tillägg betalas, under hela ombordtiden, på samtliga fartyg som är i regelbunden transocean linjetrafik, dock högst under 20 dagar för sådan tid fartyget är taget ur trafik för reparationer eller av annan orsak.

5. På övriga fartyg i oceantrafik betalas tillägget från den dag, då fartyget avgår från den sista, inom området för europeisk fart hörande, lastnings- eller lossningshamnen i transoceana hamnar till den dag fartyget anlöper första till området för europeisk fart hörande lastnings- eller lossningshamnen och högst 20 dagar härefter.

6. Ifall fartyget dock gör två eller flera konsekutiva resor i transoceantrafik betalas ovan nämnda tillägg även under hamntid efter ankomst från den första resan. Reparations- och uppläggningshamn är i detta avseende jämförbar med lastnings- och lossnings- hamn.

7. Det förhöjda tillägget betalas från och med den dag fartyget inom det ovan nämnda trafikområdet påbörjar sin lastning för annan hamn inom sagda område till och med den dag fartyget avgår från sista hamnen inom området.

8. Till arbetstagare på tank- och specialfartyg som transporterar bränn-, rå- eller smörjolja och/ eller med dessa jämförbara ämnen eller komprimerade, kondenserade eller under tryck upplösta gaser, eldfarliga vätskor, ämnen som är självantändliga och som med vatten bildar lättantändliga gaser, organiska peroxider, oxiderande, giftiga, förorenande eller andra ämnen, betalas tank- och specialfartygstillägg, som till sin stor- lek är 10 % av garantilönen.

9. Tillägget betalas då fartyget ligger i hamn för högst 20 dagar efter ankomstdagen, dock alltid för hela den tid då ett lastat eller dellasta fartyg är tvunget att ligga i hamn och/ eller på redden.

25.1.5 Serveringsersättning

1. Ifall det på småtonnagefartyg tillfälligt befordras passagerare eller gäster, betalar rederiet för dessa åt kockstuerten en ersättning per dag enligt bilaga 1, om denna för- orsaktas extra arbete p.g.a. befordran av passagerare eller gäster. Ersättning betalas inte för fartygspersonalens familjemedlemmar.

25.1.6 Tillfälliga matgäster

1. Serveras på småtonnagefartyg med rederiets/ befälhavarens samtycke tillfälligt mat, betalas åt kockstuert en ersättning per dag och person enlig t bilaga 1 oberoende av antalet måltider. Ersättning betalas inte för lotsar, tull- eller vaktposter, inte heller för fartygspersonalens familjemedlemmar.

25.1.7 Tillfällig tjänsteställning (ändrade arbetsuppgifter)

1. Då arbetstagare tillfälligt varit i en högre tjänsteställning än sin ordinarie tjänsteställ- ning, betalas åt arbetstagaren fridagar enligt det avlösningssystem som denna tjäns- teställning och lön förutsätter, där respektive fridagar införtjänats.

25.1.8 Kortmanslön

1. Om antalet arbetstagare under resan minskat, skall den inbesparade lönen fördelas mellan de återstående besättningsmedlemmarna, dock inte om det för arbetet betalats övertidsersättning såsom särskilt stadgats.

2. Denna bestämmelse skall också tillämpas då fartyget vid resans början är underbe- mannat.

25.1.9 Naturaförmåner

I de fall, då kost och logi inte kan beredas arbetstagaren ombord skall rederiet anordna motsvarande förmåner i land eller betala åt arbetstagaren en mot dessa förmåner mot- svarande skälig ersättning, dock minst enligt de allmänna statliga resekostnadsersätt- ningsprinciperna.

25.1.10 Krigsrisktillägg

1. Ifall fartyget passerar genom krigsriskområde eller område som jämställts med krigs- riskliknande förhållanden, följs vad som överenskommits i krigsriskavtalet. (Bilaga 14).

25.1.11 Ersättning för handledning av praktikant

1. Ifall det på fartyget arbetar en praktikant, skall medlem ur besättningen utses som ansvarig för dennes direkta handledning, som utöver den normala lönen skall betalas med ersättning i enlighet med lönebilagan för varje dygn använd till handledningen.

25.1.12 Lönen när arbetsförhållandet upphör

1. När arbetsavtalet upphör skall den sista lönen stå till arbetstagarens förfogande eller kunna lyftas omedelbart, dock senast efter sex (6) vardagar efter arbetsavtalets upp- hörande. I sådana undantagsfall, där lönen inte är entydig, till exempel då all informat- ion som krävs för att fastställa lönen ännu inte står till förfogande vid arbetsavtalets

upphörande, skall den sista lönen stå till arbetstagarens förfogande eller kunna lyftas senast tio (10) vardagar efter arbetsförhållandets upphörande.

25.1.13 I semesterersättningen inkluderad kost- och logiersättning i korta arbets- förhållande

1. I arbetsförhållanden som är kortare än 14 dygn utgår kost- och logiersättningen som ingår I semesterersättningen på följande sätt:

1-3 dygns arbetsförhållande 0,5 x kost- och logiersättningen 4-6 dygns arbetsförhållande 1 x kost- och logiersättningen

7-9 dygns arbetsförhållande 1,5 x kost- och logiersättningen 10-13 dygns arbetsförhållande 2 x kost- och logiersättningen

25.1.14 Definitionen på full lön

1. Med den i sjöarbetsavtalslagen eller motsvarande lag avsedd full lön avses lön, som innehåller i detta kollektivavtal avsedd garantilön och övriga tillägg samt ersättningar.

25.1.15 Ersättning för matlagning

1. Ifall en manskapsmedlem ur fartygsbesättningen på ett småtonnagefartyg måste tillreda mat för fartygsparsonalen, skall till honom betalas en ersättning enligt lönebila- gan. Ersättningen betalas endast till en arbetstagare ombord.

26 Kollektivavtalets synlighet och översättning

1. Arbetsgivaren ska hålla kollektivavtalet väl tillgängligt för arbetstagarna på farty- gets anslagstavla.

2. Den arbetsgivarorganisation som är delaktig i kollektivavtalet ska inom en (1) må- nad från det att avtalet har undertecknats lämna in en kopia på avtalet, även i elektronisk form, till det ministerium som ansvarar för arbetarskyddet och övervak- ning av denna.

3. Ombord på fartyg som fungerar i utrikesfarten ska kollektivavtalet även finnas till- gängligt på engelska. Arbetsgivarorganisationen ombesörjer att kollektivavtalet över- sätts i tillräcklig omfattning till engelska eller till fartygets andra arbetsspråk.

27 Avtalets giltighetstid

Detta avtal gäller från och med den 1 mars 2021 till och med den 29 februari 2024.

Ramavtal 1 ALLMÄNT

I lagen om förbättrande av konkurrenskraften för fartyg som använd i sjötrafik (1277/2007) har uppställts ett antal förutsättningar för att statsmakten för sin del genom ekonomiska bidrag skall stöda strävanden att bevara det finska tonnaget och den finska sjömanskåren. Förutsättningen för stödet är att arbetskraftskostnaderna, på de fartyg som antecknats i ovan nämnda förteckning, genom sätt som överenskommits mellan kollektivavtalsparterna, bringats till en sådan nivå att de, med beaktande av statens stöd, möjliggör verksamhet i internationell trafik.

2 Andra fartyg än passagerarfartyg som antecknas i handelsfartygsförteck- ningen för första gången

Ovan i 1 stycket avsedda arbetskraftskostnadsinbesparingar förverkligas för de fartygs del som första gången införs i ovan nämnda förteckning, för däcks- och maskinman- skapet samt ekonomipersonalens (utrikesfartens avtal) del, genom de i punkt 3.2 i kol- lektivavtalet avsedda fartygsvisa avtalen gällande besättningsnumerären och behörig- heter samt i samma punkt avsedda garantilöneavtal (fartygsvisa avtal), vilka alla ingås mellan Rederierna i Finland rf:s. medlemsrederier och Finlands Sjömans-Union FSU rf.

Vid överenskommelse om inbesparingar uppmärksammas i första hand följande frågor:

− lönevillkoren med därtill anslutna tillägg och ersättningar;

− lönestrukturen;

− arbetstidsbestämmelserna inklusive avlösningssystemet (1:1) och övertids- ersättningen;

− semesterbestämmelserna inklusive semesterlönen; samt

− sjöpersonalens numerär och övriga frågor som påverkar bemanningen samt fartygsbesättningen.

Ifall förhandlingarna om arbetskraftskostandsinbesparingarna inte leder till ett resultat, har bägge parter rätt att uppsäga bestämmelserna i utrikesfartens avtal gällande ar- bete utfört på det berörda fartyget, varvid tillämpningen av utrikesfartens avtal upphör efter tre (3) månader från uppsägningen.

3 Passagerarfartyg som antecknas i handelsfartygsregistret

Parterna konstaterar att det i punkt 1 avsedda arbetskraftskostnadsinbesparingarna mellan arbetsmarknadsparterna förverkligats genom utrikesfartens passagerarfartygs- avtal som kom i kraft 1.3.2001.

4 Arbetskraftskostnadsinbesparingarnas nyinriktning

Ifall part, av de fartygsvisa avtalen gällande lastfartyg eller part bunden av passage- rarfartygsavtalet, föreslår en ny inriktning eller en ny dimensionering av inbesparing- arna, då detta ramavtal eller utrikesfartens avtal eller de fartygsvisa avtalen eller pas- sagerarfartygs-avtalet är i kraft skall härom förhandlas enligt de principer som ramav- talets parter skilt överenskommit enligt det så kallade kontinuerliga förhandlingsförfa- randet.

5 Förhållandet till andra kollektivavtal

Under den tid, som detta ramavtal är i kraft, får part av det eller av utrikesfartens avtal eller av passagerarfartygsavtalet eller en i övrigt bunden arbetsgivarpart, inte ingå ett nytt kollektivavtal inom tillämpningsområdet för utrikesfartens avtal eller de fartygsvisa avtalen eller passagerarfartygsavtalet, med annan arbetstagarförening till sämre villkor för arbetstagarnas del än utrikesfartens avtal och till dem hörande fartygsvisa avtal eller passagerarfartygsavtalet. Ifall ovan nämnd arbetsgivarpart inom tillämpningsom- rådet för tidigare nämnda avtal, under tiden avtalet är i kraft, ingår kollektivavtal med högre lönejusteringar eller om andra för arbetstagaren gynnsammare villkor, komplet- teras utrikesfartens avtal och passagerarfartygsavtalet till motsvarande delar.

Ifall arbetsgivarpart innan detta ramavtals ikraftträdande varit och fortfarande är bun- den av kollektivavtal som står i konflikt med utrikesfartens avtal eller de fartygsvisa avtalen för lastfartyg eller med passagerarfartygsavtalet, skall ändock det kollektivavtal iakttas som är förmånligast ur arbetstagarens ståndpunkt. Ifall det uppstår oenighet, om vilket kollektivavtal som är förmånligast skall ärendet avgöras genom de organisat- ioners försorg som undertecknat detta ramavtal.

6 Giltighetstid

Detta ramavtal är i kraft som en del av utrikesfartens avtal och passagerarfartygsavta- let såsom utrikesfartens avtal och passagerarfartygsavtalet.

Förteckning över bilageavtal

(bilagorna publiceras i ett separat häfte)

BILAGA 1 LÖNETABELLEN

BILAGA 2 BEMANNINGSTABELLEN

BILAGA 3 TIDSBUNDNA ARBETSAVTAL

BILAGA 4 Avtal om grunderna för uppsägning och permitte- ring i utrikesfartens sjöfartsbransch

BILAGA 5.1 DELTIDSARBETE (FRAKT)

BILAGA 6 Beräkningsmodell för den dygnsvisa och veckovisa övertiden på småtonnagefartyg

BILAGA 7 KORTMANSLÖN

BILAGA 8 Avtal om arbetarskyddsarbete inom sjöfarten

BILAGA 9 Verksamhetsmodell för i arbetarskyddslagen av- sedd branschkommission

BILAGA 10 Utrikesfartens hälsovårdsavtal

BILAGA 10.1 Utrikesfartens drogpolicy

BILAGA 10.2 Vårdhänvisningsavtal för missbrukare av alkohol- och berusningsmedel

BILAGA 11 Utrikesfartens förtroendemannaavtal

BILAGA 11.1 Bilaga till förtroendemannaavtalet, modell över huvudförtroendemannaavtalet

BILAGA 12 Utbildningsavtalet med tillämpningsdirektiv samt tillämpningen inom sjöfarten

BILAGA 13 Verksamhetsmodell för sysselsättning och om- ställningsskydd

BILAGA 14 KRIGSRISKAVTAL

BILAGA 16 Modell för garantilöneavtal

BILAGA 17 Osakligt bemötande på arbetsplatsen

Passagerarfartygens ekonomipersonal

BEFATTNING LÖNEKLASS

Cafeteriautgiverska, nisse, xxxxxxxxxxxxxxxxxxx, 0

xxxxxxx, butiks- och lagerbiträde

Kallskänks-, köks- och ekonomibiträde samt städerska 2

Hyttvärdinna/-städerska 1) och proviantlagerförvaltare 3

Överstäderska och barnsköterska 4

II kock och II kallskänka 5

Servitör, kioskförsäljare, snabbköps-, bastu- och 6

cafeteriakassa, konferenssekreterare och ADB-praktikant

I kock och I xxxxxxxxxx 0

Purserbiträde, snabbköpsföreståndare, lagerföreståndare, 8

konferensvärdinna/ -värd, vinkassa, cafeteriaföreståndare, värdinna, chefsstäderska, hälsovårdare, musiker, spelskötare, croupier och ADB-kontorist

Xxxxxxxxxxxxxxx 0

Hovmästare, barmästare, konferenschef, butikschef, 10

ADB-skötare, matsalskassa och kryssningsvärdinna/ -värd

Purser, intendentbiträde, restaurangchef, hotellchef, 11

chefhovmästare och chefbarmästare

Köksmästare 2) 12

Xxxxxx och kökschef 13

Intendent - 2999 brt 14 a

3000 - 3999 brt 14 b

4000 - 14 c

1) Tabellönen innehåller betjäningsarvode för 20 bäddplatser i dygnet

2) Då köksmästare verkar som kökschef, betalas åt honom tabellön enligt löne- klass 13