GRUNDAVTAL FÖR NYLANDS FÖRBUND

Ls 2/2010

Ärende nr 19

GRUNDAVTAL FÖR NYLANDS FÖRBUND

Kap. 1

SAMKOMMUNENS NAMN, UPPGIFTER OCH MEDLEMSKOMMUNER

§ 1 Namn och hemort

Samkommunens namn är Uudenmaan liitto, kuntayhtymä – Nylands förbund, samkommun. Dess hemort är Helsingfors stad. Samkommunen är tvåspråkig.

Samkommunens namn kan användas i formen Uudenmaan liitto, på svenska Nylands förbund.

§ 2 Samkommunens uppgifter

Samkommunens uppgifter är:

1. de uppgifter som enligt markanvändnings- och bygglagen ankommer på en samkommun som svarar för planering och planläggning på landskapsnivå;

2. de uppgifter som enligt den regionalpolitiska lagstiftningen ankommer på de regionala utvecklingsmyndigheterna samt därmed sammanhängande bevakning av landskapets intressen;

3. övriga uppgifter som genom lagstiftning ankommer på förbund på landskapsnivå.

Samkommunen kan med stöd av avtal som godkänns av fullmäktige i alla medlemskommuner även sköta övriga för kommunerna gemensamma uppgifter. Skötseln av sådana frivilliga uppgifter kan även beröra endast en del av medlemskommunerna.

Samkommunen kan med stöd av avtal mot ersättning även åta sig uppdrag som har anknytning till samkommunens kompetensområde av andra än medlemskommunerna.

Samkommunen kan vara medlem eller delägare i samfund och bolag som har anknytning till samkommunens kompetensområde.

§ 3 Samkommunens medlemskommuner

Medlemskommunerna i samkommunen är Borgnäs, Esbo, Grankulla, Hangö, Helsingfors, Hyvinge, Högfors, Ingå, Karislojo, Kervo, Kyrkslätt, Lojo, Mäntsälä, Nummi-Pusula, Nurmijärvi, Raseborg, Sjundeå, Träskända, Tusby, Vanda och Vichtis samt fr.o.m. 1.1.2011 Askola, Lappträsk, Lovisa, Mörskom, Borgå, Buckila och Sibbo.

Då det genom ett statsrådsbeslut bestäms att en kommun skall höra till samkommunens område blir kommunen medlem i samkommunen från och med det datum som nämns i beslutet.

Då det genom ett statsrådsbeslut bestäms att en kommun ska höra till ett annat landskap upphör kommunen att vara medlem i samkommunen från och med det datum som nämns i beslutet.

§ 3 a Samkommunens samarbetsområde som avses i regionutvecklingslagen samt de uppgifter som hör till samkommunens kompetensområde

Samkommunen hör till ett samarbetsområde vars medlemskommuner representerar medlemskommunerna i Nylands, Östra Nylands, Tavastlands samt Päijänne- Tavastlands förbund. Förbunden kan komma överens om övriga samarbetsområden i enlighet med de villkor som nämns i § 16 i regionutvecklingslagen.

Till samarbetet hör samordningen av de uppgifter som nämns i regionutvecklingslagen (§ 12) samt sådant beslutsfattande i anslutning till uppgifterna som anses viktigt med tanke på samarbetsområdets framgång och som ingår i landskapsprogrammen, deras genomförandeplaner eller andra motsvarande dokument.

§ 3 b Beslutsfattande i samarbetsområdet och beredningen av gemensamma ärenden

Beslut om de uppgifter som ska samordnas inom samarbetsområdet fattas i enlighet med 13 § mom. 1 i regionutvecklingslagen genom samstämmiga beslut av samtliga landskapsförbund antingen i förbundens styrelse eller fullmäktige. Förbundens styrelser utövar beslutanderätt i de frågor där gemensamma beslut till sin karaktär innebär verkställande av fullmäktiges beslut. Om fullmäktige inte har fattat beslut om en fråga eller om styrelsens beslut innebär att man kraftigt avviker från det, är det fullmäktige som har beslutanderätt.

Förbundens styrelser inom samarbetsområdet kommer överens om och ansvarar för hur olika frågor ska beredas och hur föredragande- samt tjänste- och ekonomiansvar ska ordnas.

Kap. 2

KOMMUNERNAS REPRESENTANTSKAP

§ 4 Kommunernas representantskaps uppgifter

Kommunernas representantskap

1. väljer ledamöterna i landskapsfullmäktige och deras personliga ersättare,

2. behandlar berättelsen över förbundets verksamhet under den föregående valperioden.

§ 5 Representation i kommunernas representantskap

Varje medlemskommun utser representanter i kommunernas representantskap på grundval av kommunens invånarantalet föregående år enligt följande:

Kommunens invånarantal	Antal representanter	Kommunens röstetal
Över 400 000	4	20
100 000-399 999	3	10
10 000-99 999	3	2
under 10 000	2	1

För varje representant väljs en personlig ersättare.

Röstetalen för de olika kommunernas representanter fördelas jämnt mellan de närvarande.

§ 6 Tidpunkten för kommunernas representantskap och möteskallelse

Kommunernas representantskap sammankommer före utgången av april året efter förrättat kommunalval. Landskapsstyrelsen beslutar om tid och plats för representantskapet.

Landskapsstyrelsens ordförande sammankallar sammanträdet.

Kallelsen till kommunernas representantskap skall tillställas medlemskommunerna skriftligt minst en månad före sammanträdet.

Medlemskommunerna skall skriftligt meddela landskapsstyrelsen namnen på de valda representanterna senast 14 dagar före kommunernas representantskap.

Möteskallelsen och föredragningslistan för kommunernas representantskap skall sändas till representanterna senast sju dagar före kommunernas representantskap.

§ 7 Kommunernas representantskaps konstituering

Sammanträdet öppnas av landskapsstyrelsens ordförande och denne leder ordet tills representantskapet har valt ordförande och en vice ordförande.

Kommunernas representantskap väljer två protokolljusterare samt behövligt antal rösträknare. Som sekreterare vid kommunernas representantskap verkar Nylands förbunds förvaltningsdirektör.

§ 8 Kommunernas representantskaps beslutförhet

Kommunernas representantskap är beslutfört då mera än hälften av representanterna är närvarande och dessa sammanlagt representerar över hälften av det sammanlagda röstetalet.

§ 9 Beslutfattandet i kommunernas representantskap

I beslutfattandet följs stadgandena i arbetsordningen för landskapsfullmäktige i tillämpliga delar.

§ 10 Kostnaderna för kommunernas representantskap

Nylands förbund svarar för utgifter som förorsakas av ordnandet av kommunernas representantskap.

Kap. 3

SAMKOMMUNENS ORGAN

§ 11 Organen och deras mandattid

Samkommunens högsta beslutande organ är landskapsfullmäktige.

Samkommunens förvaltning sköts av landskapsstyrelsen, vars medlemmar utses av landskapsfullmäktige.

För granskning av förvaltning och ekonomi tillsätts en revisionsnämnd, till vilken landskapsfullmäktige väljer ledamöterna.

För utvecklandet av språklig service i enlighet med 10 § 2 mom. i regionutvecklingslagen tillsätts en kommitté. Landskapsfullmäktige utser medlemmarna till kommittén.

Alla dessa organs mandattid omfattar en kommunalvalsperiod.

Mandattiden för landskapsfullmäktiges ordförande och vice ordförande är två år.

Ordföranden för landskapsfullmäktige eller landskapsstyrelsen bör väljas bland de ledamöter i dessa organ som representerar Helsingfors stad.

§ 12 Antal representanter för kommunerna och kommunens röstetal i landskapsfullmäktige

Antalet fullmäktigeledamöter och kommunens röstandel bestäms på grundval av kommunernas invånarantal enligt följande:

Kommunens invånarantal Antal fullmäktigeledamöter

enligt antalet invånare på och kommunens röstandel kommunalvalårets första dag

Över 400 000 20

100 000–399 999 10

10 000–99 999 2

under 10 000 1

Ledamöterna i landskapsfullmäktige skall vara fullmäktigeledamöter i medlemskommunerna. Röstandelarna för de grupperingar som är representerade i fullmäktige skall vid valet svara mot den andel röster som de olika grupper som är representerade i medlemskommunernas fullmäktige fått inom landskapets område vid kommunalvalen med iakttagande av proportionalitetsprincipen enligt vallagen.

Om en ledamot eller ersättare i landskapsfullmäktige förlorar sin valbarhet eller han har andra giltiga skäl för att avgå under pågående mandatperiod, beslutar den kommun som ledamoten representerar om beviljande av avsked och val av ny ledamot eller ersättare för den återstående mandatperioden. Den ledamot eller ersättare som kommunen väljer skall representera samma grupp som den ledamot åt vilken avsked beviljades.

§ 13 Landskapsfullmäktiges beslutförhet

Landskapsfullmäktige är beslutfört, då mera än hälften av ledamöterna är närvarande och dessa sammanlagt representerar över hälften av de sammanlagda röstetalet.

§ 14 Ärende som upptas till behandling av en medlemskommun

Önskar en medlemskommun att ett ärende skall upptas till behandling av landskapsfullmäktige, bör skriftligt meddelande om detta tillställas landskapsstyrelsen, som bör förelägga ärendet jämte sitt eget utlåtande landskapsfullmäktige för behandlig.

§ 15 Landskapsfullmäktiges möteskallelse

Bestämmelserna om landskapsfullmäktiges möteskallelse och andra förfaringssätt som efterföljs på mötena ingår i landskapsfullmäktiges arbetsordning.

§ 16 Landskapsfullmäktiges sammanträden

Landskapsfullmäktige skall vid sitt första sammanträde välja

1. ledamöterna i landskapsstyrelsen och deras personliga ersättare samt bland ledamöterna landskapsstyrelsens ordförande och första och andra vice ordförande;

2. ledamöterna i revisionsnämnden och deras personliga ersättare samt utse en av ledamöterna till ordförande och en till vice ordförande.

På landskapsfullmäktiges sammanträden behandlas årligen följande ärenden:

1. val av landskapsfullmäktiges ordförande samt första och andra vice ordförande, när deras mandattid har gått ut;

2. val av revisor och revisorsersättare eller revisionssamfund, när deras mandattid har gått ut;

3. godkännande av landskapsstyrelsens berättelse över verksamheten under föregående kalenderår, bokslutet samt revisionsberättelsen och utredningar och utlåtanden med anledning av eventuella anmärkningar i denna samt revisionsnämndens utlåtande och bedömning;

4. godkännande av bokslutet och beviljande av ansvarsfrihet åt de redovisningsskyldiga samt beslut om de åtgärder som de i punkt 3 nämnda framställningarna eventuellt ger anledning till;

5. godkännande av ekonomiplanen och verksamhetsplanen och budgeten för följande kalenderår;

6. övriga i möteskallelsen nämnda eller såsom brådskande till behandling upptagna ärenden.

§ 17 Landskapsstyrelsens sammansättning

Vid valet av landskapsstyrelse bör språklig och regional opartiskhet iakttas.

Landskapsfullmäktige väljer för en tidsperiod som motsvarar dess mandattid 20 ledamöter i landskapsstyrelsen samt personliga ersättare för dem. Utöver detta väljer

landskapsfullmäktige två ledamöter i landskapsstyrelsen samt en personlig ersättare för dem för en tidsperiod som inleds 1.1.2011 och varar fram till dess att den nya landskapsfullmäktigen som väljs efter kommunalvalet 2012 har utsett en ny styrelse.

Till landskapsstyrelsen väljs fem (5) ledamöter från medlemskommun vars invånarantal är över 400 000 personer, tre (3) ledamöter från varje sådan medlemskommun vars invånarantal är 100 000–399 999 personer och de resterande platserna fördelas mellan de kommuner vilkas invånarantal är under 100 000 personer, likväl så att det inte kan vara två ledamöter från samma kommun.

Landskapsstyrelsen skall ges en sammansättning som svarar mot den andel röster olika grupper som är representerade i medlemskommunernas fullmäktige fått inom samkommunens område vid kommunalvalen med iakttagande av proportionalitetsprincipen enligt kommunala vallagen.

Den andel av landskapsstyrelsens platser som skall tillfalla ett registrerat parti med fullmäktigeplatser i någon medlemskommun och den andel av styrelseplatserna som sammanlagt skall tillfalla sådana gemensamma listor som uppställts av lokalorganisationer inom en och samma registrerade riksomfattande eller regionala förening bestäms utgående från partiets eller de organiserade gemensamma listornas sammanlagda röstmängd i samtliga medlemskommuner i föregående kommunalval. Gemensamma listor som fått fullmäktigeplatser men inte hör till de ovan nämnda kategorierna får en andel av landskapsstyrelsens platser som bestäms på basis av röstmängden kommunvis.

§ 18 Att representera samkommunen och ingå avtal

Landskapsstyrelsen bevakar samkommunens intressen samt representerar samkommunen och ingår avtal och utför andra rättshandlingar för dess räkning, såvida annat inte stadgas i förvaltningsstadgan.

§ 19 Landskapsstyrelsens sammankomster, föredragning och uppgifter

Bestämmelserna om landskapsstyrelsens sammankomster, föredragning i landskapsstyrelsen, landskapsstyrelsens uppgifter och rätt att teckna samkommunens namn ingår i förvaltningsstadgan.

§ 20 Kommittén för språklig service

En kommitté tillsätts med uppgift att utveckla den språkliga servicen. Landskapsfullmäktige väljer för en tidsperiod som motsvarar dess mandattid 10 medlemmar i kommittén samt personliga ersättare för dem. I kommittén bör finnas minst två representanter från Helsingfors. De övriga medlemmarna väljs så att de representerar såväl enspråkiga som tvåspråkiga kommuner.

Kommitténs uppgift är att utveckla den språkliga servicen i landskapet i enlighet med 10 § 2 mom. i regionutvecklingslagen.

§ 21 Samkommunens ämbetsverk

För att sköta sina uppgifter har samkommunen ett ämbetsverk, som leds av landskapsdirektören. Noggrannare bestämmelser ingår i förvaltningsstadgan.

Kap. 4

SAMKOMMUNENS EKONOMI SAMT GRANSKNING AV FÖRVALTNING OCH EKONOMI

§ 22 Grundkapital

Grundkapitalet bildas av medlemskommunernas kapitalinvesteringar. Grundkapitalet kan även höjas genom överföring av annan post av det egna kapitalet. Grundkapitalet delas i medlemskommunsandelar.

Beslut om höjning eller sänkning av grundkapitalet fattas av landskapsfullmäktige.

Beslut om ny medlemskommunsandel eller det kapitalinvesteringsbelopp som en ökning av medlemskommunsandelen förutsätter och betalningstiden fattas av landskapsfullmäktige.

§ 23 Medlemskommunernas andelar och ansvar

En medlemskommunens andel i samkommunens tillgångar samt dess ansvar för skulder och skyldigheter fastställs i förhållande till medlemskommunsandelarna.

Samkommunen skall föra register över medlemskommunsandelarna.

§ 24 Budget och ekonomiplan

Om budgeten och ekonomiplanen för följande år bör tillräcklig information tillställas medlemskommunerna före 31.8. och den godkända budgeten och ekonomiplanen före utgången av året.

Budgetändringar som godkänns under räkenskapsperioden skall i fråga om anslag, inkomstposter och mål grunda sig på sådana förändringar i verksamheten, anlitandet av tjänster eller den allmänna ekonomiska basen som redan har inträffat under räkenskapsperioden eller som kan uppskattas. Förslagen om ändringar av budgeten bör delges medlemskommunerna i god tid före beslutet om ändring fattas.

§ 25 Avskrivning enligt plan

Beräkningsgrunderna för avskrivning enligt plan godkänns av landskapsfullmäktige.

§ 26 Medlemskommunernas betalningsandelar

Det belopp som enligt budgeten behövs utöver de övriga inkomsterna för erläggande av utgifterna, insamlas som betalningsandelar för räkenskapsperioden.

Medlemskommunernas betalningsandelar av samkommunens utgifter bestäms i proportion till invånarantalen i början av året före budgetåret, dock så, att ingen medlemskommun skall svara för mer än 31 %. Om någon medlemskommuns andel skulle överstiga 31 %, fördelas den överstigande delen mellan de övriga medlemskommunerna i proportion till deras invånarantal.

Kostnaderna för frivilliga uppgifter delas mellan de medlemskommuner som deltar i dessa och kommunernas betalningsandelar fastställs i avtal, som uppgörs enligt

2 § 2 mom.

Betalningsandelarna erläggs under räkenskapsperioden vid tidpunkter och i rater som landskapsstyrelsen har fastställt.

§ 27 Kapitalfinansiering av investeringar

Samkommunen kan skaffa kapitalfinansiering för investeringsutgifter i form av

statsandel, genom medlemskommuns finansieringsandel eller placering av eget kapital och genom lån av medlemskommun eller finansiella institut.

Medlemskommunerna ansvarar för avsättningen av medel för finansiering av samkommunens framtida investeringar.

§ 28 Upprättande av fonder

Om upprättandet av fonder och om stadgar för dem beslutar landskapsfullmäktige. Före upprättandet av fond bör medlemskommunerna höras.

§ 29 Dröjsmålsränta

Vid dröjsmål med betalningen tar samkommunen ut dröjsmålsränta enligt 4 § 3 mom. i räntelagen.

§ 30 Undertecknande och godkännande av bokslut

Bokslutet undertecknas av ledamöterna i landskapsstyrelsen och föredraganden.

De preliminära bokslutsuppgifterna bör tillställas medlemskommunerna före utgången av februari.

När landskapsfullmäktige godkänner bokslutet beslutar landskapsfullmäktige samtidigt om behandlingen av räkenskapsperiodens resultat och om behövliga åtgärder för balansering av ekonomin.

De närmare bestämmelserna om skötseln av ekonomin utfärdas i föreskrifterna om verkställandet av ekonomin.

§ 31 Ställningen för en medlemskommun som utträder ur samkommunen och för de medlemskommuner som fortsätter verksamheten

Om en medlemskommun utträder ur samkommunen, betalas till kommunen genom beslut av landskapsfullmäktige kommunens medlemskommunsandel. Om de övriga kommunerna inte löser in den utträdande medlemskommunens kapitalandel, sänks grundkapitalet.

Ersättningen för grundkapitalsandelen betalas i jämnstora poster under tre år räknat från den dag då utträdet trädde i kraft.

§ 32 Granskning av förvaltningen och ekonomin

I revisionsnämnden inväljs fyra ledamöter och personliga ersättare för dem.

Angående granskning av förvaltningen och ekonomin följs vad som stadgas i kommunallagen (365/95) och bestäms i samkommunens revisionsstadga.

Kap. 5

UPPLÖSNING AV SAMKOMMUNEN

§ 33 Upplösning och likvidation av samkommunen

Samkommunen kan upplösas endast om skötseln av dess lagstadgade uppgifter överförs på någon annan myndighet.

Om upplösning av samkommunen beslutar medlemskommunernas fullmäktige. Om samkommunen upplöses skall landskapsstyrelsen ansvara för likvidationen, om inte medlemskommunerna enas om något annat arrangemang. Sådana samkommunstillgångar som inte behövs för ersättande av likvidationskostnader och betalning av skulder eller fullgörande av åtaganden fördelas mellan medlemskommunerna i förhållande till medlemskommunsandelarna. Om det belopp som krävs för betalning av kostnader och skulder samt fullgörande av åtaganden är större än tillgångarna, är medlemskommunerna skyldiga att betala skillnaden i förhållande till ovan nämnda andelar.

Stadgandena om utträde från de frivilliga uppgifterna ingår i ett avtal som uppgörs om dessa.

Kap. 6 TILLÄMPNING

§ 34 Ikraftträdande och tillämpning

Detta grundavtal träder i kraft efter att medlemskommunerna har godkänt det, men med följande avvikelser:

- § 3 gällande medlemskommunerna i samkommunen träder för Askolas, Lappträsks, Xxxxxxx, Mörskoms, Borgås, Xxxxxxxx och Sibbos del i kraft fr.o.m. 1.1.2011.

- § 3 a och § 3 b gällande samarbetsområdet träder i kraft först efter att de har blivit godkända av de övriga landskapsförbundens medlemskommuner inom samarbetsområdet.

- § 17 gällande landskapsstyrelsens sammansättning träder i kraft fr.o.m. 1.1.2011 och är i kraft fram till dess att den nya landskapsfullmäktigen som väljs efter kommunalvalet 2012 har utsett en ny styrelse.