Utlåtande 2008:21 RI (Dnr 020-3164/2007)

Utlåtande 2008:21 RI (Dnr 020-3164/2007)

Centralupphandling av ramavtal

Kommunstyrelsen föreslår kommunfullmäktige besluta följande

1. Centralupphandling blir normalförfarande för de avtalsområden som föreslås i föreliggande ärende.

2. Beslutet gäller med successiv start i samband med förnyade upphand- lingar inom föreslagna avtalsområden.

3. Kommunstyrelsen ges i uppdrag att teckna avtal med servicenämnden gällande upphandling och avtalsförvaltning inom föreslagna avtalsom- råden.

4. Kommunstyrelsen ges i uppdrag att besluta om förfrågningsunderlag, fatta tilldelningsbeslut samt teckna avtal gällande föreslagna avtalsom- råden.

5. Kommunstyrelsen ges i uppdrag att vid behov vidta sådana föränd- ringar, kompletteringar och/eller tillägg till avtal med vald leverantör, som utifrån avtalade åtaganden och affärsmässiga grunder är påkalla- de.

Kommunstyrelsen beslutar för egen del, under förutsättning att kommunfull- mäktige beslutar enligt ovan, följande

1. Stadsdirektören ges i uppdrag att teckna avtal med serviceförvaltning- en gällande upphandling och avtalsförvaltning inom föreslagna avtals- områden.

2. Stadsdirektören ges i uppdrag att anvisa hur beslut om eventuella för- ändringar rörande aktuella avtalsområden ska beredas.

3. Kommunstyrelsen delegerar till stadsdirektören, med möjlighet till vi- daredelegation, att besluta om förfrågningsunderlag, fatta tilldelnings- beslut, teckna avtal gällande föreslagna avtalsområden samt att vid behov vidta sådana förändringar, kompletteringar och/eller tillägg till

avtal med vald leverantör, som utifrån avtalade åtaganden och affärs- mässiga grunder är påkallade.

Föredragande borgarrådet Xxxxxxxx Xxxx Xxxx anför följande.

Ärendet

I samband med att kommunfullmäktige den 26 mars 2007 fattade beslut om policys för upphandling och konkurrensutsättning (utl. 2007:32), gavs kom- munstyrelsen i uppdrag att återkomma i särskilt ärende med förslag till områ- den för centralupphandling. Stadsledningskontoret ger i föreliggande ärende förslag på avtalsområden där centralupphandling bör vara normalförfarande.

Beredning

Ärendet har remitterats till exploateringsnämnden, fastighetsnämnden, idrotts- nämnden, kulturnämnden, kyrkogårdsnämnden, miljö- och hälsoskyddsnämn- den, servicenämnden, socialtjänstnämnden, stadsbyggnadsnämnden, brand- och räddningsnämnden, trafik- och renhållningsnämnden, utbildningsnämn- den, äldrenämnden, Bromma stadsdelsnämnd, Enskede-Årsta-Vantörs stads- delsnämnd, Farsta stadsdelsnämnd, Hägersten-Liljeholmens stadsdelsnämnd, Hässelby-Vällingby stadsdelsnämnd, Kungsholmens stadsdelsnämnd, Norr- malms stadsdelsnämnd, Rinkeby-Kista stadsdelsnämnd, Skarpnäcks stadsdels- nämnd, Skärholmens stadsdelsnämnd, Spånga-Tensta stadsdelsnämnd, Söder- malms stadsdelsnämnd, Älvsjö stadsdelsnämnd, Östermalms stadsdelsnämnd samt kommunstyrelsens handikappråd.

Exploateringsnämnden ansluter sig till stadsledningskontorets slutsatser och delar stadsledningskontorets analys och uppfattning om lämpliga ämnesområ- den och affärsmässigheten i centralupphandling av dessa.

Fastighetsnämnden finner förslagen ge smidiga lösningar på de nuvarande mycket tunga och svåröverskådliga samordnade upphandlingarna. Kontoret delar uppfattningen att beställande nämnder måste delta i referensgrupper inför de centrala upphandlingarna så att stadens samlade kunskap kan utnyttjas.

Idrottsnämnden ser positivt på en central upphandling av ramavtal inom nämnda områden. Genom en samordnad upphandling finns möjlighet till lägre kostnader för staden och en tydlighet i vilka företag som är upphandlade och skall avropas. Det kan även på sikt innebära att avtalen kan anpassas efter Stockholms stads behov och därmed bidra till ökad avtalstrohet.

Kulturnämnden har inga invändningar mot stadsledningskontorets förslag om ökat gemensamt ansvar för upphandlingar inom stadens större avtalsområ- den.

Kyrkogårdsnämnden avstår från att svara på remissen.

Miljö- och hälsoskyddsnämnden svarar genom ett kontorsyttrande. Förvalt- ningen tillstyrker förslagen om centrala upphandlingar av ramavtal under för- utsättning att effektivitets- och ekonomiska vinster föreligger.

Servicenämnden ställer sig i allt väsentligt bakom stadsledningskontorets förslag avseende centrala upphandlingar av ramavtal. Nämnden instämmer särskilt i bedömningen att påtagliga administrativa och affärsmässiga vinster kan erhållas genom att utöka antalet avtalsområden för central upphandling. Därmed är det också viktigt att påpeka vikten av att förslaget som presenteras inte bör ses som statiskt, utan som en start för en kontinuerlig översyn och analys av stadens gemensamma behov och strategi inom avtals- och upphand- lingsfrågor. I ärendet föreslås kommunstyrelsen för egen del besluta att delege- ra till stadsdirektören, med möjlighet till vidaredelegation, att besluta om för- frågningsunderlag, fatta tilldelningsbeslut samt teckna avtal gällande föreslag- na avtalsområden. Servicenämnden framhåller att det även under gällande avtalsperiod kan finnas behov av att fatta beslut eller vidta åtgärder som kom- mer av de åtaganden staden har avtalat om.

Socialtjänstnämnden bedömer att genom att utöka antalet avtalsområden för centralupphandling, kan betydande affärsmässiga och administrativa vinster göras inom staden. Tillvägagångssättet idag med en omfattande fullmaktskor- respondens är resurskrävande och omständlig.

Stadsbyggnadsnämnden anser att det är en bra lösning som underlättar nämndens arbete. Vidare föreslår stadsbyggnadsnämnden att ett antal avtals- områden läggs till.

Brand- och räddningsnämnden instämmer i värdet av att för vissa avtalsom- råden genomföra centrala upphandlingar för ramavtal. Föreslagna avtalsområ- den är, som en start på fler centralt upphandlade avtalsområden än för närva- rande, väl avvägda ur aspekten att varorna/tjänsterna inte bedöms som speci- fika för en viss verksamhet.

Trafik- och renhållningsnämnden deltar i centralupphandlingarna sedan tidi- gare och har i huvudsak positiva erfarenheter av detta, efter att det ger såväl tidsmässiga som ekonomiska fördelar.

Utbildningsnämnden instämmer i förslaget till centrala upphandlingar av ramavtal men föreslår en utvidgning av föreslagna avtalsområden till att även omfatta bl.a. bevaknings- och besiktningstjänster, tekniska larminstallationer, brandskyddsutrustning, personlig skyddsutrustning, bemanningstjänster, ter- minalglasögon, storköksutrustning inkl. vitvaror och upphandlingskonsulter.

Äldrenämnden ställer sig positiv till att utvidga antalet centralupphandlingar av ramavtal. För avtalsområden som berör flertalet eller samtliga nämnder anser nämnden att staden kan uppnå affärsmässiga vinster med ett centralt upphandlingsförfarande.

Bromma stadsdelsnämnd anser att de avtalsområden som föreslås central- upphandlas är av sådan karaktär att de väl lämpar sig för centralupphandling.

Enskede-Årsta-Vantörs stadsdelsnämnd har inget att invända mot förslaget med centralupphandling och att ansvaret för de föreslagna avtalsområdena flyttas från nämnderna till kommunfullmäktige.

Farsta stadsdelsnämnd anser att det är bra att staden tydligare samordnar den aktuella typen av upphandlingar.

Hägersten-Liljeholmens stadsdelsnämnd ställer sig positiv till att service- nämnden ges ansvaret för att upphandla ramavtal för de avtalsområden som inte bedöms som specifika för en verksamhet inom en särskild nämnd, utan utgör ett stöd till respektive kärnverksamhet inom många eller samtliga nämn- der. Ett avtalsområde som inte nämns är bemanningstjänster. Nämnden anser att det till fullo uppfyller kravet på att inte vara specifikt för en verksamhet inom en särskild nämnd, utan utgör ett stöd till respektive kärnverksamhet.

Hässelby-Vällingby stadsdelsnämnd ställer sig positiv till förslaget att cent- ralisera upphandling av ej verksamhetsspecifika avtalsområden. Det system som råder i dag, med samordnade upphandlingar som är frivilliga och med otydliga ansvarsområden, är ineffektivt och skapar osäkerheter för både nämn- der och leverantörer.

Kungsholmens stadsdelsnämnd stöder i allt väsentligt förslaget till områden för centralupphandling. Nämnden instämmer även i bedömningen att staden kan få administrativa vinster av att genomföra centrala upphandlingar i stället för förfarandet med gemensamma upphandlingar. Det vore därför en fördel om fler områden kunde innefattas i framtiden. Ett exempel är varor och tjänster som är tekniskt komplicerade, för vilka upphandlingarna ofta kräver special- kompetens. Ett exempel är trygghetslarm för äldre och funktionsnedsatta.

Norrmalms stadsdelsnämnd ställer sig bakom förslaget till centralupphand- ling inom de angivna avtalsområdena.

Rinkeby-Kista stadsdelsnämnd ställer sig i allt väsentligt positiv till stadsled- ningskontorets förslag. Nämnden ser fram emot att stadsledningskontoret lö- pande utvecklar de elektroniska möjligheterna i upphandlings- och inköpssy- stemen som kan ge ytterligare effektiviseringar.

Skarpnäcks stadsdelsnämnd är positiv till förslaget med centralupphandling.

Skärholmens stadsdelsnämnd ser positivt på stadsledningskontorets förslag på centrala upphandlingar av ramavtal.

Spånga-Tensta stadsdelsnämnd anser att förslaget om centrala upphandling- ar av ramavtal inom de föreslagna områdena är bra. Att göra lokala upphand- lingar inom alla de verksamhetsområden som nämnden har behov eller ansva- rar för är både tid- och resurskrävande.

Södermalms stadsdelsnämnd anser att småföretagens möjligheter att konkur- rera måste beaktas vid upprättandet av förfrågningsunderlag vid centrala upp- handlingar. Därutöver anför nämnden att ett avtalsområde som inte nämns är bemanningstjänster. Nämnden anser att det till fullo uppfyller kravet på att inte vara specifikt för en verksamhet inom en särskild nämnd, utan utgör ett stöd till respektive kärnverksamhet.

Älvsjö stadsdelsnämnd ställde sig redan i sitt remissvar på stadens förslag till ny policy för upphandling och konkurrensutsättning positiv till centrala upp- handlingar av ramavtal. Centrala upphandlingar av ramavtal avseende s.k för- sörjningsvaror-/tjänster ger både skalfördelar och minskar nuvarande administ- ration av gemensamma upphandlingar, där varje upphandlande enhet/nämnd ska besluta om deltagande, lämna fullmakter etc.

Östermalms stadsdelsnämnd avstår från att svara på remissen.

Kommunstyrelsens handikappråd vill att Design-för-alla-perspektivet ska prägla allt arbete med upphandlingar som staden står bakom. Konkret kommer det att innebära att avtalen måste innehålla handikappaspekter som kommer att se olika ut beroende på vilken produkt eller tjänst det handlar om. Därutöver anser rådet att handikapprörelsens kunskaper och erfarenheter tills vidare mås- te tas till vara i varje upphandling.

Mina synpunkter

Enligt gällande policys för upphandling och konkurrensutsättning, framhålls att när det finns starka affärsmässiga skäl för centralupphandling, ska det vara normalförfarande för sådana avtalsområden.

Det är inte ekonomiskt fördelaktigt för staden om flera olika nämnder genomför upphandlingar inom samma områden när behoven är likartade. I dagsläget har nämnderna ofta deltagit i samordnade upphandlingar när det gäller ramavtal inom de områden som föreslås centralupphandlas i detta ären- de. Dessa upphandlingar har varit krångliga och det finns stora administrativa vinster med ett centralt upphandlingsförfarande.

Därutöver finns avtalsområden som ur ett strategiskt perspektiv, förutom de affärsmässiga vinsterna, bör ges enhetlighet och kontroll via centralupphand- ling, exempelvis upphandling av el.

Förfarandet med centralupphandling, det vill säga upphandlade avtal genom beslut av kommunfullmäktige, innebär att de blir tvingande för stadens nämn- der, varför en noggrann analys måste föregå beslut om centralupphandling.

Rörande de tillägg till avtalsområden som föreslås av bland annat stads- byggnadsnämnden, utbildningsnämnden, Hägersten-Liljeholmens stadsdels- nämnd, Kungsholmens stadsdelsnämnd och Södermalms stadsdelsnämnd förs diskussioner och pågår redan ett analysarbete, framförallt avseende IT. Om utredning och noggrann analys leder fram till att ytterligare områden anses vara områden lämpliga för centralupphandling så kommer förslag om detta att utarbetas.

De avtalsområden som anges i ärendet är givetvis inte statiska utan kan för- ändras över tid beroende på hur stadens organisation, verksamhet och behov utvecklas. Mot bakgrund av detta ger kommunstyrelsen i uppdrag åt stadsdi- rektören att anvisa hur beslut om eventuella förändringar rörande aktuella av- talsområden ska beredas. Exempel på sådana åtgärder kan vara att besluta om

utnyttjandet av eventuella förlängningsoptioner, godkänna eller avslå en begä- ran om prisjustering, godkänna eller avslå produktförändringar med flera.

I syfte att tydliggöra ansvar och befogenhet vad gäller förvaltning av in- gångna avtal föreslås kommunfullmäktige även besluta uppdra åt kommunsty- relsen att vid behov vidta sådana förändringar, kompletteringar och/eller tillägg till avtal med vald leverantör, som utifrån avtalade åtaganden och af- färsmässiga grunder är påkallade. Kommunstyrelsen i sin tur föreslås för egen del besluta delegera detsamma till stadsdirektören med möjlighet till vidarede- legation.

Som flertalet remissinstanser påpekar är referensgruppsarbetet av stor bety- delse för att upphandlingarna ska bli så bra som möjligt och det är viktigt att deltagandet i dessa referensgrupper blir stort från samtliga stadens förvaltning- ar. Det är också angeläget att även små entreprenörers möjligheter att konkur- rera beaktas vid upprättandet av förfrågningsunderlag vid centrala upphand- lingar.

Slutligen vill jag understryka vikten av att stadens nämnder är lojala med upphandlade centralavtal, d.v.s. inte gör inköp från andra leverantörer än dem som staden tecknat avtal med. Det krävs avtalstrohet för att staden ska uppnå de ekonomiska vinsterna av sin storlek. När anbudsgivare känner trygghet med stadens inköpsvolym på området så innebär det lägre priser. Det är angeläget att stadsledningskontoret noga följer upp detta.

Som kommunstyrelsens handikappråd konstaterar i sitt remissvar är det na- turligtvis viktigt att det tas hänsyn till handikappaspekterna vid upphandling- arna.

Bilaga

Reservationer m.m.

Borgarrådsberedningen tillstyrker föredragande borgarrådets förslag.

Reservation anfördes av borgarrådet Xxxxx Xxxxxx (s) enligt följande.

Jag föreslår kommunstyrelsen föreslå kommunfullmäktige följande.

1. Återremittera ärendet.

2. Därutöver anföra följande.

Vi anser att det finns goda argument att använda sig av central och samordnad upp- handling i staden. Det är därför beklagligt att den borgerliga majoriteten avskaffade den centrala upphandlingsfunktionen i staden under sin föregående mandatperiod i majoritet. De nu föreslagna avtalsområdena kan enligt oss komma ifråga för central upphandling.

Vi är dock fortsatt kritiska till att stadens upphandling saknar sociala och miljö- mässiga ambitioner. Stockholm stad upphandlar för 10 miljarder kronor om året. En-

ligt vår mening är det självklart att staden - inom ramen för affärsmässighet och gäl- lande lagstiftning - agerar på ett sätt som medverkar till att göra världen lite mer rätt- vis, mindre ojämlik och mer hållbar. Borgerlighetens ointresse för att dessa frågor är obegriplig.

Vi anser att antidiskrimineringsklausul, miljökrav och ”vita jobb”- modellen ska tillämpas där det är möjligt. Det bör inarbetas i ärendet.

Reservation anfördes av borgarrådet Xxxxxx Xxxxxxx (mp) enligt följande.

Jag föreslår kommunstyrelsen föreslå kommunfullmäktige besluta följande

• Centralupphandling blir normalförfarande för de avtalsområden som föreslås i föreliggande ärende.

• Kommunstyrelsen ges möjlighet att besluta om att enskild nämnd kan göra upphandling när skäl enligt nedan föreligger.

• Beslutet gäller med successiv start i samband med förnyade upphandlingar inom föreslagna avtalsområden.

• Kommunstyrelsen ges i uppdrag att besluta om förfrågningsunderlag, fatta tilldelningsbeslut samt teckna avtal gällande föreslagna avtalsområden.

• Kommunstyrelsen ges i uppdrag att vid behov vidta sådana förändringar, kompletteringar och/eller tillägg till avtal med vald leverantör, som utifrån avtalade åtaganden och affärsmässiga grunder är påkallade.

Kommunstyrelsen avslår följande punkter i förslaget

• Kommunstyrelsen ges i uppdrag att teckna avtal med servicenämnden gäl- lande upphandling och avtalsförvaltning inom föreslagna avtalsområden.

• Stadsdirektören ges i uppdrag att teckna avtal med serviceförvaltningen gäl- lande upphandling och avtalsförvaltning inom föreslagna avtalsområden.

• Stadsdirektören ges i uppdrag att anvisa hur beslut om eventuella förändring- ar rörande aktuella avtalsområden ska beredas.

• Kommunstyrelsen delegerar till stadsdirektören, med möjlighet till vidarede-

legation, att besluta om förfrågningsunderlag, fatta tilldelningsbeslut, teckna avtal gällande föreslagna avtalsområden samt att vid behov vidta sådana för- ändringar, kompletteringar och/eller tillägg till

I övrigt anförs följande:

Skäl för att använda centralupphandling kan vara förutom administrativa vinster och enhetlighet också viktigt för ett sammanhållet, effektivt arbete för miljö och antidis- kriminering.

Det är viktigt att det ska finnas möjlighet för kommunstyrelsen att ge en nämnd möjlighet till egen upphandling när skäl föreligger för det. Det kan vara en stadsdels- nämnd som vill gå före i tex. Xxxxx- och klimatarbetet genom att öka sin ambition när

det gäller inköp av ekologiskt producerade livsmedel mm. Regelverket som kommun- fullmäktige fastställer bör göra det möjligt för bl.a. stadsdelsnämnderna att vara före- gångare och inte uppfattas som en centraliserad bromskloss.

Miljökrav och sociala krav ska styra val av avtalsområden för centralupphandling.

Miljökrav ska t ex innehålla krav på att transporter av varor och personal görs med miljöbilar (enligt Stockholms stads definition), att fordon som används inte ska ha dubbdäck, att transporter ska följa EU/USA steg 1 grundkrav och att entreprenören följa vad som gäller i Stockholms stads miljöprogram för kemiska produkter i verk- samheten. Upphandlad kost ska vara minst 30% ekologisk. Vi har naturligtvis ett ansvar för att se till att skattepengar används effektivt, men också för att se till att fattiga människor i andra länder inte exploateras och utnyttjas i vårt namn. Rättvise- märkt/Fairtrade är en etisk märkning som garanterar konsumenten att de mänskliga rättigheterna har varit i fokus under varans framtagning. Kriterierna för Rättvisemärkt utgår från de grundläggande ILO-konventionerna som i sin tur stärker FN:s konven- tion om de mänskliga rättigheterna. Rättvisemärkt bidrar till att arbetare och odlare får skäligt betalt för det arbete de utför, att barnarbete motverkas, att organisationsrätten främjas, att diskriminering på grund av kön, tro eller hudfärg motverkas samt att ekologiskt odlande uppmuntras.

Med centralupphandling ökar möjligheten att kontrollera avtalstrohet när det gäller antidiskrimineringsklausulen. Bevakningen av antidiskrimineringsklausulens efterlev- nad bland leverantörer och underleverantörer har tidigare varit bristfällig. Därför ska det ges i uppdrag att särskilt bevaka avtalstroheten gällande antidiskrimineringsklausu- len. Det kräver också att antidiskrimineringsklausul även gäller underleverantörer, vilket inte är fallet med den antidiskrimineringsklausul som den borgerliga majoriteten har infört. Det är allvarligt att stockholmarna riskerar att underleverantörer diskrimine- rar med skattebetalarnas pengar.

Vid genomförande av ökad centralupphandling måste det också säkerställas att även mindre entreprenörer kan få möjlighet till ramavtal, t ex genom att man möjlig- gör anbud i mindre volymer och använder sig av anropsavtal. Det är inte lämpligt att servicenämnden, som är tjänstemannastyrd genomför upphandlingarna . Upphandling- arna bör tills vidare ligga under kommunstyrelsen med en egen upphandlingsenhet.

Det är viktigt med fortsatt politisk insyn och styrning i upphandlingsverksamheten.

Centraliseringen av upphandlingarna är en del av en medveten strävan hos den borgerliga majoriteten att försvaga decentraliseringen i Stockholm. Skolorna, gatudrif- ten, snöröjningen, driften av torgytor och en betydande del av arbetsmarknadspengar- na har förts bort från stadsdelsnämnderna och centraliserats. Det nu liggande förslaget tar bort ytterligare en del av stadsdelsnämndernas handlingsutrymme.

Det är viktigt att det ska finnas möjlighet för kommunstyrelsen att ge en nämnd möjlighet till egen upphandling när skäl föreligger för det. Det kan vara en stadsdels- nämnd som vill gå före i tex. Xxxxx- och klimatarbetet genom att öka sin ambition när det gäller inköp av ekologiskt producerade livsmedel mm. Regelverket som kommun- fullmäktige fastställer bör göra det möjligt för bl.a. stadsdelsnämnderna att vara före- gångare och inte uppfattas som en centraliserad bromskloss.

Reservation anfördes av borgarrådet Xxx-Xxxxxxxxxx Xxxx (v) enligt följande.

Jag föreslår kommunstyrelsen föreslå kommunfullmäktige besluta följande.

1. Kommunstyrelsen föreslår kommunfullmäktige besluta att delvis godkänna fö- redragande borgarrådets beslut.

2. Förfrågningsunderlagen i centralupphandlingarna ska innehålla följande klau- suler:

2.1 Anti-diskrimineringsklausul ska finnas som även omfattar underleverantö- rer och ger möjlighet till vite vid brott mot anti-diskrimineringslagarna.

2.2 Meddelarfrihet och meddelarskydd ska garanteras de anställda av i princip samma omfattning som i offentlig verksamhet.

2.3 Personalens anställningsförhållanden ska regleras med utgångspunkt i kol- lektivavtalen, lämpligen genom tillämpning av Vita-Jobb-modellen.

2.4 Företagens ekonomi ska följas upp löpande för att stävja ekonomisk brottslighet.

2.5 Rätt ska finnas att ställa krav på etisk märkning, exempelvis Rättvise- märkt/Fairtrade.

2.6 Miljökrav ska finnas som motsvarar stadens miljöprogram.

2.7 Relevanta handikappsaspekter ska anges inom varje avtalsområde.

3. Avtal tecknas inte med servicenämnden utan stadsledningskontoret får i upp- drag att ansvara för upphandling och avtalsförvaltning.

4. Beslut om förändrade avtalsområden ska alltid tas av kommunfullmäktige.

5. Beslut om förfrågningsunderlag delegeras inte till stadsdirektören utan fattas av kommunstyrelsen eller kommunfullmäktige vid principiella ärenden.

6. Synpunkter från berörda handikappråd ska alltid efterfrågas innan förfråg- ningsunderlaget fastställs.

7. Därutöver vill vi framföra följande.

Stockholms stad är genom sin storlek en mycket betydelsefull upphandlare av både varor och tjänster. Centralupphandling av ramavtal kan användas som hävstång för en hållbar social, ekonomisk och miljömässig utveckling, när den omfattar rena försörj- ningsupphandlingar som berör många nämnder. En sådan inriktning på upphandlingen gynnar ansvarstagande företag och kan ses som ett led i en progressiv näringspolitik från stadens sida.

Centralupphandling får dock aldrig användas som verktyg för att minska stadsdels- nämndernas ansvarsområden. Om det blir aktuellt med förändrade avtalsområden ska kommunfullmäktige besluta efter remissomgång till alla berörda nämnder, vars re- missvar ska väga tungt. Berörda handikappråd ska alltid kunna lämna synpunkter i god tid innan förfrågningsunderlagen fastställs. Relevanta handikappsaspekter måste alltid finnas med i underlagen.

Vänsterpartiet avslår förslaget att servicenämnden ska upphandla ramavtal, efter- som nämnden leds av en tjänstemannastyrelse och politisk insyn därmed saknas när det gäller att fastställa förfrågningsunderlag och godkänna anbudsgivare. Service- nämnden bör läggas ner och stadsledningskontoret får istället ansvara för de centrala upphandlingarna.

Vi tar också avstånd från den centralupphandling av vård- och omsorgsboenden som högern nyligen har klubbat igenom, och som innan nästa val kommer att radera ut

våra äldres frihet och möjlighet att kunna välja kommunala vård- och omsorgsboenden i sitt område.

Centralupphandling av el, bilar, drivmedel, livsmedel och andra liknande områden är positivt eftersom staden på ett avgörande sätt kan bidra till att förbättra vår miljö. All upphandling ska därför successivt anpassas inom ramen för vårt rättvisa miljöut- rymme.

Sociala krav och krav på etiska avtalsvillkor ska ingå i förfrågningsunderlagen lik- som att ILO:s åtta grundläggande konventioner om mänskliga rättigheter i arbetslivet följs. Staden ska i alla upphandlingar verka för en god arbetsmiljö och rimliga anställ- ningsvillkor för personalen enligt den under förra mandatperioden testade ”Vita jobb- modellen”.

Den tidigare antidiskrimineringsklausulen ska återinföras och tillämpas i all upp- handling, vilket bland annat innebär att även underleverantörer omfattas av klausulen och att viten kan förekomma. Så är inte fallet i den nya klausul som är på remiss i staden. Om den klausulen införs blir det en allvarlig försämring, eftersom staden riske- rar att underleverantörer diskriminerar med skattebetalarnas pengar.

Krav på en klausul som garanterar anställda i privata företag samma meddelarfrihet och meddelarskydd som finns i offentliga företag ska vara en självklar del i alla upp- handlingar som staden gör. I princip ska samma villkor gälla i offentligt finansierad verksamhet som i offentligt driven verksamhet. Självklart är det exempelvis viktigt att känna till entreprenörens ekonomiska förhållanden, eftersom det ger en signal om hur verksamheten fungerar. Xxxxxxxxxxx och chefsförmåner är av intresse för allmänheten, brukarna och politiskt förtroendevalda. Höga vinster och höga chefslöner kan inverka negativt på kvaliteten och innebära att stockholmarnas skattekronor används på fel sätt. Löner under nivåer i kollektivavtalen, bristande skatteinbetalningar eller svårighe- ter att betala ut löner, övertidsersättningar och semesterersättningar kan indikera att verksamheten är i gungning. En förestående konkurs medför att kommunen måste gripa in.

Många upphandlingar kräver stora byråkratiska och ekonomiska insatser och med- för även störningar i verksamheten, omstruktureringskostnader och ekonomiska risker i samband med överklaganden. Staden måste därför som lärande organisation alltid utvärdera varje upphandling och väga de totalekonomiska vinsterna mot förluster i andra avseenden.

Sist men inte minst måste uppföljningen av avtalsvillkoren förbättras kraftigt och staden bör därför inrätta en kontrollfunktion och ta fram anvisningar som stöd i upp- följningsarbetet. Inte minst måste det införas en löpande uppföljning av företagens ekonomiska förhållanden för att stävja svart arbetskraft, dålig arbetsmiljö och bristan- de inbetalning av skatt och sociala avgifter etc.

Kommunstyrelsen delar borgarrådsberedningens uppfattning och föreslår kommunfullmäktige besluta följande

1. Centralupphandling blir normalförfarande för de avtalsområden som föreslås i föreliggande ärende.

2. Beslutet gäller med successiv start i samband med förnyade upphand- lingar inom föreslagna avtalsområden.

3. Kommunstyrelsen ges i uppdrag att teckna avtal med servicenämnden gällande upphandling och avtalsförvaltning inom föreslagna avtalsom- råden.

4. Kommunstyrelsen ges i uppdrag att besluta om förfrågningsunderlag, fatta tilldelningsbeslut samt teckna avtal gällande föreslagna avtalsom- råden.

5. Kommunstyrelsen ges i uppdrag att vid behov vidta sådana föränd- ringar, kompletteringar och/eller tillägg till avtal med vald leverantör, som utifrån avtalade åtaganden och affärsmässiga grunder är påkalla- de.

Kommunstyrelsen beslutar för egen del, under förutsättning att kommunfull- mäktige beslutar enligt ovan, följande

1. Stadsdirektören ges i uppdrag att teckna avtal med serviceförvaltning- en gällande upphandling och avtalsförvaltning inom föreslagna avtals- områden.

2. Stadsdirektören ges i uppdrag att anvisa hur beslut om eventuella för- ändringar rörande aktuella avtalsområden ska beredas.

3. Kommunstyrelsen delegerar till stadsdirektören, med möjlighet till vi- daredelegation, att besluta om förfrågningsunderlag, fatta tilldelnings- beslut, teckna avtal gällande föreslagna avtalsområden samt att vid behov vidta sådana förändringar, kompletteringar och/eller tillägg till avtal med vald leverantör, som utifrån avtalade åtaganden och affärs- mässiga grunder är påkallade.

Stockholm den 6 februari 2008

På kommunstyrelsens vägnar:

K R I S T I N A A X É X X X X X

Xxxxxx Xxxxxxxx

Reservation anfördes av Xxxxx Xxxxxx, Xxxxx Xxxxx, Xxxxx Xxxxxx och Xxxxx Xxxxxxxx (alla s) med hänvisning till reservationen av (s) i borgarrådsbered- ningen.

Reservation anfördes av Xxxxxx Xxxxxxx (mp) med hänvisning till reservatio- nen av (mp) i borgarrådsberedningen.

Reservation anfördes av Xxx-Xxxxxxxxxx Xxxx (v) med hänvisning till reser- vationen av (v) i borgarrådsberedningen.

Ersättaryttrande gjordes av Xxx Xxxxxxxx (c) enligt följande.

Centerpartiet stödjer förslaget om central upphandling. Det är viktigt att staden hushål- ler med skattebetalarnas pengar vilket blir resultatet med en samordning där stadens stordriftsfördelar kan utnyttjas.

Däremot bekymrar det oss att miljöaspekterna inte nämns eller kommenteras i be- slutsunderlaget då det finns möjligheter till sådan hänsyn, vilket miljöförvaltningen påpekar i sitt remissyttrande. Staden har bland annat ett miljöprogram att vårda i detta sammanhang.

ÄRENDET

I samband med att kommunfullmäktige 2007-03-26 fattade beslut om policys för upphandling och konkurrensutsättning (utl. 2007:32), gavs kommunstyrel- sen i uppdrag att återkomma i särskilt ärende med förslag till områden för cen- tralupphandling. Stadsledningskontoret ger i föreliggande ärende förslag på avtalsområden där centralupphandling bör vara normalförfarande. De avtals- områden som föreslås är sådana där varorna/tjänsterna inte bedöms som speci- fika för en verksamhet inom en särskild nämnd, utan utgör ett stöd till respek- tive kärnverksamhet. Förslaget omfattar avtalsområden som berör många eller samtliga nämnder, för att vinsterna med centralt upphandlade ramavtal ska kunna uppnås. Det förslag på avtalsområden som presenteras bör inte ses som statiskt, utan som en start för arbetet med översyn av stadens avtals- och upp- handlingsfrågor.

Förfarandet med centralupphandling innebär att beslutet blir tvingande för stadens nämnder. Ansvaret för att tillhandahålla dessa varor/tjänster överförs från stadens nämnder till kommunfullmäktige, som i sin tur kan uppdra till annan, enligt förslaget kommunstyrelsen, att administrera uppdraget. Stadsled- ningskontorets mening är att servicenämnden, genom avtal med kommun- styrelsen, ska ges ansvaret för att upphandla ramavtal för de föreslagna avtals- områdena. Stadsledningskontoret föreslår därför att stadsdirektören ges i upp- drag att teckna överenskommelse med serviceförvaltningen.

Hittills har stadens bolag och stiftelser inbjudits att delta i upphandlingar som omfattar generella varor/tjänster, och där det bedömts kunna vara av in- tresse för dessa att delta. Denna möjlighet bör också ges framgent, även då kommunfullmäktiges eventuella beslut inte blir tvingande för bolagssektorn.

Ärendet har behandlats i CESAM 2007-10-04.

Stadsledningskontorets tjänsteutlåtande daterat den 4 oktober 2007 är i hu- vudsak av följande lydelse.

Utgångspunkter

Det finns inom staden flera avtalsområden som omfattar standardiserade varor och tjänster och där behovet av dessa är relativt likartat över staden. I ovan nämnda ärende gällande policys för upphandling och konkurrensutsättning, framhålls att det finns starka affärsmässiga skäl för att centralupphandling bör vara normalförfarande för sådana avtalsområden. Dock bör noggranna överväganden göras gällande vilka avtals- områden som ska omfattas, då förfarandet med centralupphandling, det vill säga upp- handlade avtal genom beslut av KF, blir tvingande för stadens nämnder.

De avtalsområden som föreslås är sådana där varorna/tjänsterna inte bedöms som specifika för en verksamhet inom en särskild nämnd, utan utgör ett stöd till respektive kärnverksamhet. Förslaget omfattar avtalsområden som berör många eller samtliga nämnder, för att vinsterna med centralt upphandlade ramavtal ska kunna uppnås.

En annan utgångspunkt är också att det finns avtalsområden som staden ur ett strate- giskt perspektiv bör styra i en särskild riktning för att uppnå kontroll och/eller enhet- lighet, förutom de affärsmässiga vinsterna. Exempel på sådana avtalsområden kan vara el, tryckeritjänster samt, där detta förekommer, yrkeskläder och skor.

Ytterligare ett övervägande som ligger till grund för förslaget till avtalsområden i föreliggande ärende, är att dessa är valda utifrån att de inte i sin helhet kan hänföras till en verksamhet inom en specifik nämnd/motsvarande. För vissa andra avtalsområden, som inte föreslås i detta ärende, kan det vara motiverat att de nämnder/enheter som ansvarar för en fråga i stort, även svarar för upphandling inom området. Sådana av- talsområden behandlas i särskild ordning.1

Ansvarsförändring

Som nämndes ovan innebär förfarandet med centralupphandling att KF:s beslut blir tvingande för stadens nämnder. Det innebär att i och med ett eventuellt beslut om de föreslagna ramavtalsområdena, fråntas nämnderna rådighet över att upphandla mot- svarande varor/tjänster. Istället läggs ansvaret för att tillhandahålla dessa varor/tjänster till stadens nämnder på kommunfullmäktige, som i sin tur kan uppdra till annan, enligt förslaget kommunstyrelsen, att administrera uppdraget.

Det centrala upphandlingsförfarandet föreslås gälla successivt från och med att nya upphandlingar genomförs inom de föreslagna avtalsområdena.

Förslag till centralt upphandlade avtalsområden

Nedan framgår vilka avtalsområden där, enligt stadsledningskontoret, centralupphand- ling bör vara normalförfarande. Avtalsområdena är namngivna utifrån benämningarna på befintliga ramavtal och omfattar innehållet i respektive nuvarande avtal. Observera att det vid en kommande upphandling kan vara möjligt att ändra den s.k. paketeringen, det vill säga att ett avtalsområde delas upp alternativt slås ihop med något annat. Dock ska respektive varu- eller tjänstekategori enligt nedan omfattas av centralupphandling.

Det förslag på avtalsområden som presenteras bör inte ses som statiskt, utan som en start för arbetet med översyn av stadens avtals- och upphandlingsfrågor, där behoven kan förändras över tiden utifrån övriga verksamhetsförändringar inom staden.

Följande avtalsområden föreslås:

• Annonsförmedling

• AV-produkter

• Bilar

- köp

- leasing

- förhyrning

• Dokumentproduktion

1 Ett exempel på ett sådant avtalsområde är företagshälsovård, där personalstrategiska avdelningen inom stadsledningskontoret idag genomför centralupphandling av ramav- tal.

• Drivmedel (stationstankning)

• Dryckesautomater

• El (sedan tidigare beslut föremål för centralupphandling)

• Förbrukningsmateriel, kontors- och skolmateriel, kök- och hushållsprodukter (nuvarande Simonsen-avtalet)

• IT-klientutrustning

• IT-konsulter

- geografiska informationssystem

- IT-säkerhet

- systemutveckling

- WAN/LAN (service på lokala datanät med tillhörande servrar)

• Litteratur

• Livsmedel

• Möbel- och kontorsflyttning

• Möbler, belysning etc

• Postförmedlingstjänster

• Resebyråtjänster

• Taxiresor i tjänst

• Tidningar och tidskrifter

• Tolkförmedlingstjänster

• Transporttjänster i Stockholm (bud- och varutjänster, ej Schenker-avtalet)

• Tryckeritjänster

• Tvätteritjänster

• Yrkeskläder och skor

Ansvar

Idag har samtliga nämnder (tillika upphandlande enheter) ett eget ansvar för att till- handahålla varor/tjänster som stöd till sina verksamheter. För flertalet nämnder har det i praktiken inneburit deltagande i de s.k. samordnade upphandlingar som via stadsled- ningskontoret givits i uppdrag till upphandlingskonsulter att genomföra. Samtliga ovan nämnda avtalsområden samordnas idag via koncernupphandlingsgruppen (nu inom servicenämnden) och/eller Kommentus. Utöver ovanstående, har staden ytterligare ca 20 samordnade avtalsområden.

Deltagandet i flertalet av dessa upphandlingar är och har varit frivilligt, vilket vid vissa tillfällen orsakat otydligheter både för nämnder och för leverantörer. Att fler avtalsområden blir föremål för centralupphandling, torde kunna minska sådana otyd- ligheter.

Stadsledningskontoret har tidigare föreslagit (i tidigare nämnda policyärende) att en- skilda nämnder, vid särskilda skäl och efter beslut i KF, ska kunna stå utanför en cen- tralupphandling. Detta bör även kunna gälla för de nu föreslagna avtalsområdena, om behov av detta uppstår.

Även om centralupphandling i formell mening innebär att beslutsrätten övergår till KF, bör det lokala inflytandet säkras genom ett kontinuerligt informationsutbyte och ett aktivt referensgruppsarbete.

Servicenämnden

Stadsledningskontorets mening är att servicenämnden, genom avtal med kommun- styrelsen, ska ges ansvaret för att upphandla ramavtal för de avtalsområden som i detta ärende föreslås bli föremål för centralupphandling. Det innebär att servicenämnden ges ett basuppdrag gällande upphandling för hela staden. Utöver ett sådant basuppdrag kan andra beslut fattas om uppdrag till servicenämnden, vilket inte berörs här.

I samband med framtagandet av föreliggande förslag, har stadsledningskontoret inte tagit hänsyn till nuvarande dimensionering av servicenämndens upphandlingsresurser. Förslaget är principiellt och frågan hur uppdraget ska utföras bör överlämnas till servi- cenämnden att ta ställning till. Samtliga ramavtalsområden är idag upphandlade, där de olika ramavtalen löper ut vid olika tidpunkter.

I och med ett eventuellt beslut ges servicenämnden en viktig roll när det gäller att bevaka, ta tillvara och samordna stadens intressen för de aktuella avtalsområdena. Det innebär bl.a. att inbjuda till referensgruppsarbete, där de verksamheter som ska avropa från avtalen bör representeras, för att få bästa möjliga ramavtal. Där har också samtliga övriga nämnder ett ansvar för att samarbetet med servicenämnden ger ett ekonomiskt och affärsmässigt resultat för staden som helhet.

Finansiering

Finansiering av det basuppdrag till servicenämnden, i den omfattning som presenteras i föreliggande ärende, sker inom kommunstyrelsens budgetram. Stadsledningskontoret föreslår att stadsdirektören ges i uppdrag att teckna överenskommelse med service- förvaltningen. Utöver kommunstyrelsens budget och uppdrag för centralupphandling, finns även möjlighet för servicenämnden att mot ersättning genomföra gemensamma upphandlingar inom andra avtalsområden.

De föreslagna avtalsområdena kan komma att förändras, både till inriktning och till omfattning, varför stadsledningskontoret och servicenämnden årligen måste överens- komma om ersättning för uppdraget, efter beslut om nästkommande års budget.

Sammanfattande synpunkter

Stadsledningskontoret bedömer att det för ovanstående förslag till avtalsområden kan ställas utom tvekan att staden kan uppnå affärsmässiga vinster med ett centralt upp- handlingsförfarande. I vinsten ligger även att avtalen på sikt bättre kan anpassas efter Stockholms stads behov och därmed bidra till en ökad avtalstrohet. När avtalstroheten ökar, ökar samtidigt stadens möjligheter att erhålla bättre och väl fungerande avtal vid kommande upphandlingar. För att kunna uppnå vinsterna med ett centralt upphand- lingsförfarande, åligger det därför varje nämnd att säkra avtalstroheten inom de egna verksamheterna. Ytterligare en väg att säkerställa avtalstroheten, är att inom staden se över möjligheten att utveckla system för elektronisk handel.

Idag genomförs ofta upphandlingarna inom de föreslagna avtalsområdena för flera uppdragsgivare samtidigt (s.k. samordnade upphandlingar där t.ex. flera kommuner kan ingå), där Stockholms stad utgör en av beställarna. I och med att servicenämnden kan ges i uppdrag att genomföra upphandlingar inom bl.a. de nämnda avtalsområdena,

finns en möjlighet att samordna stadens behov vid en punkt. Detta bör ge affärsmässi- ga vinster. Servicenämnden bör svara för kvalitetssäkring av upphandlingarna gent- emot beställande nämnder och samordna kravställande och behovsinventering. Målet är att erhålla avtal som är väl anpassade efter stadens behov och förhållanden och som är av god kvalitet ekonomiskt och administrativt. Utifrån initiativ från nämnder/bolag, har servicenämnden möjlighet att på uppdrag utveckla denna kvalitetssäkring till att gälla flera gemensamma avtalsområden än de som föreslås i detta ärende.

Förfaringssättet hittills i staden gällande de samordnade upphandlingarna, har ut- gjorts av en omfattande fullmaktskorrespondens, samordnat av t.ex. stadsledningskon- toret eller en upphandlingskonsult, där varje upphandlande enhet varit tvungen att anmäla intresse och underteckna fullmakt/-er för samtliga delar i upphandlingsproces- sen. Genom att utöka antalet avtalsområden för centralupphandling, bedömer stadsled- ningskontoret att påtagliga administrativa vinster kan erhållas inom staden.

Hittills har stadens bolag och stiftelser inbjudits att delta i upphandlingar som omfat- tar generella varor/tjänster, och där det bedömts kunna vara av intresse för dessa att delta. Denna möjlighet bör också ges framgent, även då KF:s eventuella beslut inte blir tvingande för bolagssektorn.

Stadsledningskontoret vill slutligen än en gång betona vikten av att beställande nämnder/motsvarande deltar i referensgrupper inför upphandlingar, för att med stadens samlade kunskap uppnå så bra ramavtal som möjligt för stadens enheter.

BEREDNING

Ärendet har remitterats till exploateringsnämnden, fastighetsnämnden, idrotts- nämnden, kulturnämnden, kyrkogårdsnämnden, miljö- och hälsoskyddsnämn- den, servicenämnden, socialtjänstnämnden, stadsbyggnadsnämnden, brand- och räddningsnämnden, trafik- och renhållningsnämnden, utbildningsnämn- den, äldrenämnden, Bromma stadsdelsnämnd, Enskede-Årsta-Vantörs stads- delsnämnd, Farsta stadsdelsnämnd, Hägersten-Liljeholmens stadsdelsnämnd, Hässelby-Vällingby stadsdelsnämnd, Kungsholmens stadsdelsnämnd, Norr- malms stadsdelsnämnd, Rinkeby-Kista stadsdelsnämnd, Skarpnäcks stadsdels- nämnd, Skärholmens stadsdelsnämnd, Spånga-Tensta stadsdelsnämnd, Söder- malms stadsdelsnämnd, Älvsjö stadsdelsnämnd och Östermalms stadsdels- nämnd.

Exploateringsnämnden ................................................................................

Fastighetsnämnden ......................................................................................

Idrottsnämnden ............................................................................................

Kulturnämnden ............................................................................................

Kyrkogårdsnämnden....................................................................................

Xxxxx- och hälsoskyddsnämnden .................................................................

Servicenämnden ..........................................................................................

Socialtjänstnämnden....................................................................................

Stadsbyggnadsnämnden ..............................................................................

Brand- och räddningsnämnden....................................................................

Trafik- och renhållningsnämnden................................................................

Utbildningsnämnden....................................................................................

Äldrenämnden .............................................................................................

Bromma stadsdelsnämnd .............................................................................

Enskede-Årsta-Vantörs stadsdelsnämnd .....................................................

Farsta stadsdelsnämnd .................................................................................

Hägersten-Liljeholmens stadsdelsnämnd ....................................................

Hässelby-Vällingby stadsdelsnämnd ...........................................................

Kungsholmens stadsdelsnämnd ...................................................................

Norrmalms stadsdelsnämnd.........................................................................

Rinkeby-Kista stadsdelsnämnd....................................................................

Skarpnäcks stadsdelsnämnd ........................................................................

Skärholmens stadsdelsnämnd ......................................................................

Spånga-Tensta stadsdelsnämnd ...................................................................

Södermalms stadsdelsnämnd.......................................................................

Älvsjö stadsdelsnämnd ................................................................................

Östermalms stadsdelsnämnd .......................................................................

Kommunstyrelsens handikappråd................................................................

Exploateringsnämnden

Exploateringsnämnden beslutade vid sitt sammanträde den 15 november 2007 överlämna kontorets tjänsteutlåtande som svar på remissen.

Reservation anfördes av sig vice ordföranden Xxxxx Xxxxx Xxxxxxxx m fl (s) och ledamoten Xxx-Xxxxxxxxxx Xxxx (v), bilaga.

Reservation anfördes av ledamoten Xxxxxx Xxxxxxx (mp), bilaga.

Särskilt uttalande gjordes av ordförande Xxxxxx Xxxxxxx m fl (m), ledamoten Xxxxx Xxxx (fp), bilaga.

Ersättaryttrande gjordes av ersättaren Xxxxxx Xxxxxxxxxxxx (mp), bilaga. Ersättaryttrande gjordes av ersättaren Xxxxxxxx Xxxxxxxxxx (c), bilaga.

Exploateringskontorets tjänsteutlåtande daterat den 24 oktober 2007 har i huvudsak följande lydelse.

Avtalsområden

De föreslagna avtalsområdena är enligt kontorets mening allmängiltiga och lämpliga för centralupphandling under förutsättning att särskild hänsyn tas till enskilda nämn- ders behov i upphandlingsförfarandet. För kontorets räkning kan speciellt nämnas kopiering av ritningar och annan teknisk dokumentation samt teknisk IT-utrustning. Stadsledningskontoret har också i förslaget betonat vikten av en dialog med beställan- de nämnder. Kontoret bedömer det därför möjligt att även för dessa områden teckna centrala ramavtal.

Affärsmässighet

Kontoret delar Stadsledningskontorets uppfattning om att affärsmässiga vinster kan uppnås med ett centralt upphandlingsförfarande inom föreslagna avtalsområden. Avta- len underlättar därtill för kontoret vid anskaffning inom områden som annars tar tid från övrig verksamhet.

Exploateringskontorets förslag

Kontoret ansluter sig till stadsledningskontorets slutsatser och delar stadsledningskon- torets analys och uppfattning om lämpliga ämnesområden och affärsmässigheten i centralupphandling av dessa. Kontoret vill dock att stadsledningskontoret beaktar följande:

- Vid upphandling av ”Tryckeritjänster” bör kopiering av ritningar och andra tekniska dokument speciellt beaktas i förfrågningsunderlag och utvärdering, eller undantas centralupphandlingen.

- Vid upphandling av ”IT-klientutrustning” måste behov av plottrar och annan utrust- ning för ritningshantering beaktas, eller undantas centralupphandlingen.

Fastighetsnämnden

Fastighetsnämnden beslutade vid sitt sammanträde den 21 november 2007 tillstyrka föreslaget till lösning av centrala upphandlingar av ramavtal.

Reservation anfördes av ledamoten Xxxxx Xxxxxxxx m.fl. (s) och ledamoten Xxx Xxxxx (v) enligt det av dem gemensamt framställda yrkandet, bilaga.

Särskilt uttalande gjordes av vice ordföranden Xxxxxx Xxxxxx (mp) och ersätta- xxx Xxx Xxxxxxxx (mp), bilaga.

Fastighetskontorets tjänsteutlåtande daterat den 5 november 2007 har i hu- vudsak följande lydelse.

Fastighetskontoret finner förslagen ge smidiga lösningar på de nuvarande mycket tunga och svåröverskådliga samordnade upphandlingarna. Kontoret delar uppfattning- en att beställande nämnder måste delta i referensgrupper inför de centrala upphand- lingarna så att stadens samlade kunskap kan utnyttjas. Faran för de inlåsningseffekter som finns med generella ramavtal får inte underskattas, särskilt för tekniska förvalt-

ningar. En enklare reglerad möjlighet än särskilda beslut i kommunfullmäktige bör därför finnas för att i speciella situationer kunna stå utanför en centralupphandling.

Fastighetsnämnden tillstyrker i övrigt förslaget till lösning av centrala upphandlingar av ramavtal.

Idrottsnämnden

Idrottsnämnden beslutade vid sitt sammanträde den 30 november 2007 god- känna redovisat tjänsteutlåtande som svar på remissen.

Reservation anfördes av Xxxxx Xxxxxxx (v) till förmån för sitt förslag till beslut, bilaga.

Reservation anfördes av Xxxx Xxxxxx (mp) till förmån för sitt förslag till beslut,

bilaga.

Idrottsförvaltningens tjänsteutlåtande daterat den 22 oktober 2007 har i hu- vudsak följande lydelse.

I praktiken innebär stadsledningskontorets förslag att några större förändringar för idrottsförvaltningen inte kommer att ske då förvaltningen sedan tidigare har deltagit i de flesta samordnade upphandlingar som stadsledningskontoret administrerat.

Förvaltningen ser dock positivt på en central upphandling av ramavtal inom ovan nämnda områden. Genom en samordnad upphandling finns möjlighet till lägre kostna- der för staden och en tydlighet i vilka företag som är upphandlade och skall avropas. Det kan även på sikt innebära att avtalen kan anpassas efter Stockholms stads behov och därmed bidra till ökad avtalstrohet.

Det är också viktigt, som nämns i stadsledningskontorets förslag, att förvaltningarna är delaktiga i förarbeten och aktivt medverkar i referensgruppsarbetet.

Förvaltningen har för övrigt inga synpunkter på stadsledningskontorets förslag och föreslår att idrottsnämnden beslutar att godkänna förvaltningens förslag som svar på remissen.

Kulturnämnden

Kulturnämnden beslutade vid sitt sammanträde den 6 november 2007 att som svar på remissen rörande centrala upphandlingar av ramavtal överlämna och åberopa förvaltningens tjänsteutlåtande.

Reservation anfördes av vice ordförande Xxxxx Xxxxxx (s), ledamöterna Xxx Xxxx Xxxxx (v) och Xxx Xxxxxx Xxxxxxxxxx Xxxxxxx (s) samt tjänstgörande er- sättaren Xxxx Xxxxxxxx (s) enligt det av dem framställda yrkandet, bilaga.

Reservation anfördes av ledamoten Xxxxxxx Xxxxxxx (mp) enligt det av henne framställda yrkandet, bilaga.

Kulturförvaltningens tjänsteutlåtande daterat den 19 oktober 2007 har i hu- vudsak följande lydelse.

Förvaltningarna har inga invändningar mot stadsledningskontorets förslag om mer gemensamt ansvar för upphandlingar inom stadens större avtalsområden. Förvaltning- arna har heller inte någon erinran när det gäller den lista på områden som ska innefat- tas av centralupphandling. Förvaltningarna ser därför att den föreslagna ordningen borde kunna leda till att staden bättre kunde utnyttja sina affärsmässiga möjligheter.

I ett stycke tycker förvaltningarna att förslaget borde ha varit mer konkret. Det är när det gäller hur det ska gå till när avtalsområden läggs till eller dras från listan över dem som nu föreslås innefattas av centralupphandling. Nu skrivs det bara lite vagt om att listan över avtalsområden inte ska ses som något statsikt. Vad betyder det? Kultur- och stadsarkivförvaltningarna ser gärna att det finns en klar beslutsordning eftersom det handlar om strategiska överväganden för staden.

Kultur- och stadsarkivförvaltningarna ställer annars förhoppningar till att stadens nya upphandlingspolicy och förslagen kring centralupphandling leder till ett mer målinrik- tat arbete när det gäller upphandling. Att upphandlingar görs centralt leder annars inte självklart till bättre effektivitet, mer framförhållning, grundligare behovsanalyser eller för den delen; bättre avtalstrohet. Bärande argument kan inte heller vara, som fram- hålls, att fullmaktskorrespondensen är krånglig idag eller att det varit oklarheter kring vilka upphandlingar som är frivilliga eller ej. Det borde kunna rättas till ändå. Förvalt- ningarna bedömer ändå att den nya inriktningen borde kunna medföra effektivare upphandlingar, bättre bevakning och uppföljning av avtalen. Dialogen mellan stadens alla ”brukare” av avtalen kan också utvecklas med denna förändring. Målsättningen måste vara att alla medverkande ska kunna hitta konkreta fördelar i de upphandlingar som genomförs. I utredningen poängteras det också att det blir allt viktigare att nämn- derna aktivt deltar i referensgrupper och i utvärderingar av avtalen. Här är förvaltning- arna beredd att ta sin del av ansvaret.

Många marknader förändras snabbt och stadens anskaffningsprocesser har mycket att vinna på att snabbas upp. Långsamma processer kan begränsa vinsten av volymförde- lar. Denna fråga har tidigare behandlats i upphandlingspolicyn och kultur- och stads- arkivförvaltningarna vill passa på att åter understryka vad som där står om betydelsen av att avtalsmallar, kravformuleringar juridiska tolkningar, utvärderingsmodeller m.m. samordnas och att IT-stöd och elektronisk kommunikation inom upphandlingsområdet utvecklas vidare gemensamt i staden.

Kyrkogårdsnämnden

Kyrkogårdsnämnden avstår från att svara på remissen.

Xxxxx- och hälsoskyddsnämnden

Miljö- och hälsoskyddsnämnden svarar genom kontorsyttrande.

Miljöförvaltningens tjänsteutlåtande daterat den 13 december 2007 har i hu- vudsak följande lydelse.

Förvaltningen tillstyrker förslagen om centrala upphandlingar av ramavtal under förut- sättning att effektivitets- och ekonomiska vinster föreligger.

Förvaltningen delar utredarnas synpunkter på att centralupphandling bör vara normal- förfarandet när affärsmässiga skäl föreligger. Där möjligheter finns ska miljöaspekten vägas in, exempelvis inom områden som drivmedel, transporttjänster och fordon.

Förvaltningen bistår gärna med expertkompetens. Noggranna överväganden bör göras gällande vilka avtalsområden som ska omfattas, då förfarandet med centralupphand- ling, det vill säga upphandlade avtal genom beslut av KF, blir det närmaste tvingande för stadens nämnder. Stadsledningskontoret har tidigare föreslagit (i tidigare nämnda policyärende) att enskilda nämnder, vid särskilda skäl och efter beslut i KF, ska kunna stå utanför en centralupphandling. Detta bör även kunna gälla för de nu föreslagna avtalsområdena, om behov av detta uppstår.

Servicenämnden

Servicenämnden beslutade vid sitt sammanträde den 21 november 2007 åbe- ropar förvaltningens tjänsteutlåtande som svar på remissen.

Serviceförvaltningens tjänsteutlåtande daterat den 12 november 2007 har i huvudsak följande lydelse.

Serviceförvaltningen ställer sig i allt väsentligt bakom stadsledningskontorets förslag avseende centrala upphandlingar av ramavtal. Förvaltningen instämmer särskilt i be- dömningen att påtagliga administrativa och affärsmässiga vinster kan erhållas genom att utöka antalet avtalsområden för central upphandling. Därmed är det också viktigt att påpeka vikten av att förslaget som presenteras inte bör ses som statiskt, utan som en start för en kontinuerlig översyn och analys av stadens gemensamma behov och strate- gi inom avtals- och upphandlingsfrågor. Mot bakgrund av detta föreslår serviceför- valtningen att kommunstyrelsen även uppdrar åt stadsdirektören att anvisa hur beslut om eventuella förändringar rörande aktuella avtalsområden ska beredas.

I ärendet föreslås kommunstyrelsen för egen del besluta att delegera till stadsdirektö- ren, med möjlighet till vidaredelegation, att besluta om förfrågningsunderlag, fatta

tilldelningsbeslut samt teckna avtal gällande föreslagna avtalsområden. Serviceför- valtningen vill framhålla att det även under gällande avtalsperiod kan finnas behov av att fatta beslut eller vidta åtgärder som kommer av de åtaganden staden har avtalat om. Exempel på sådana åtgärder kan vara att besluta om utnyttjandet av eventuella för- längningsoptioner, godkänna eller avslå en begäran om prisjustering, godkänna eller avslå produktförändringar med flera. I syfte att tydliggöra ansvar och befogenhet vad gäller förvaltning av ingångna avtal föreslår serviceförvaltningen att kommunfullmäk- tige även beslutar uppdra åt kommunstyrelsen att vid behov vidta sådana förändringar, kompletteringar och/eller tillägg till avtal med vald leverantör, som utifrån avtalade åtaganden och affärsmässiga grunder är påkallade. Vidare föreslår serviceförvaltning- en att kommunstyrelsen för egen del beslutar delegera detsamma till stadsdirektören med möjlighet till vidaredelegation.

Socialtjänstnämnden

Socialtjänstnämnden beslutade vid sitt sammanträde den 22 november 2007 att som svar på remissen överlämna förvaltningens yttrande.

Reservation anfördes av vice ordföranden Xxxxx Xxxxxx (v) mot nämndens beslut till förmån för sitt eget förslag, bilaga.

Reservation anfördes av Xxxxxxx Xxxxxxxx (mp) mot nämndens beslut till för- mån för sitt eget förslag, bilaga.

Särskilt uttalande gjordes av Xxxxxxxxx Xxxxxx Xxxxxx m.fl. (s), bilaga.

Socialtjänstförvaltningens tjänsteutlåtande daterat den 22 november 2007 har i huvudsak följande lydelse.

Förvaltningen bedömer att genom att utöka antalet avtalsområden för centralupphand- ling, kan betydande affärsmässiga och administrativa vinster göras inom staden. Till- vägagångssättet idag med en omfattande fullmaktskorrespondens är resurskrävande och omständlig. På sikt kan även avtalen anpassas bättre efter stadens behov och där- med bidra till en ökad avtalstrohet. Noggranna överväganden bör göras gällande vilka avtalsområden som ska omfattas, då förfarandet med centralupphandling, det vill säga upphandlande avtal genom beslut av KF, blir tvingande för stadens nämnder. Det är även viktigt att inom staden öka möjligheten att utveckla system för elektronisk handel för att öka avtalstroheten.

Förvaltningen föreslår att nämnden tillstyrker förslaget om centrala upphandlingar av ramavtal.

Stadsbyggnadsnämnden

Stadsbyggnadsnämnden har svarat genom kontorsyttrande.

Stadsbyggnadskontorets tjänsteutlåtande daterat den 13 november 2007 har i huvudsak följande lydelse.

Stadsbyggnadskontoret har tagit del av handlingarna i ovanstående ärende. Vi tycker det är en bra lösning som underlättar kontorets arbete.

Vad gäller finansiering av upphandling av basutbudet så tycker vi att dessa kostnader bör hanteras som det gjorts i tidigare upphandlingar. Kontoret har små möjligheter att i budget avsätta medel för upphandling.

Kontoret har deltagit i flera referensgrupper inför olika upphandlingar och är intresse- rade av att vara med.

Vad gäller de föreslagna avtalsområdena så finns det några områden som vi tycker bör läggas till.

Nedanstående områden bör vara med förutom de som föreslagits: Betalkort

Bevakningstjänster Brandsläckningsmaterial och service Budtjänst

Dataprogram (Microsoft Select) (Ramavtal gällande Office-paketet) Databasuppkoppling

Elektronikåtervinning

Fastighetsdatabas (Stockholms stads fastighetsdatabas) Företagshälsovård

Hushållsmaskiner Inkassotjänster Kreditupplysningstjänster Larminstallationer Mediebevakning Mobiltelefoner Persondatorer

Servar och tekniska arbetsstationer Terminal- och skyddsglasögon Tryckeritjänster

Ljuskopiering

Värde och säkerhetsskåp

Brand- och räddningsnämnden

Brand- och räddningsnämnden beslutade vid sitt sammanträde den 17 de- cember 2007 godkänna brandförsvarets anmälan av yttrande över remissen ”Centrala upphandlingar av ramavtal”.

Stockholms brandförsvars tjänsteutlåtande daterat den 26 november 2007 har i huvudsak följande lydelse.

Stockholms brandförsvar instämmer i värdet av att för vissa avtalsområden genomföra centrala upphandlingar för ramavtal. Föreslagna avtalsområden är, som en start på fler centralt upphandlade avtalsområden än för närvarande, väl avvägda ur aspekten att varorna/tjänsterna inte bedöms som specifika för en viss verksamhet. För avtalsområ- det ”yrkeskläder och skor” förutsätter brandförsvaret att här menas kläder för personal inom bland annat fastighetsservice- och sjukvårdsområdet. Brandförsvarets behov av uniforms- och stationskläder ingår således inte i avtalsområdet.

För att säkerställa en avtalstrohet hos nämnder och för att förenkla avrop från de en- skilda ramavtalen, ser brandförsvaret det som nödvändigt att det dels utvecklas system för elektronisk handel, dels att konkurrens sker på likvärdiga pris- och kvalitetskriteri- er.

Även om beslutanderätten för upphandling av ramavtal kommer att ligga på Kf är det av stor betydelse, och nödvändigt, att erfarenheter hämtas från de i staden som nyttjar de olika avtalen. För detta finns det redan ett förfarande, det som används i samband med gemensamma upphandlingar, och som mycket väl kan användas här.

Trafik- och renhållningsnämnden

Trafik- och renhållningsnämnden beslutade vid sitt sammanträde den 20 november 2007 att som svar på remissen överlämna och åberopa kontorets utlåtande.

Reservation anfördes av vice ordföranden Xxx Xxxxxxxx m fl (s) och ledamoten Xxxxxxx Xxxx (v) med hänvisning till sitt yrkande, bilaga.

Reservation anfördes av ledamoten Xxxx Xxxxxxxxx (mp) med hänvisning till sitt yrkande, bilaga.

Trafikkontorets tjänsteutlåtande daterat den 15 oktober 2007 har i huvudsak följande lydelse.

Trafikkontoret deltar i centralupphandlingarna sedan tidigare och har i huvudsak posi- tiva erfarenheter av detta, därför att det ger såväl tidsmässiga som ekonomiska förde- lar. Trafikkontoret ser därför positivt på förslaget till områden för centralupphandling.

Elleveranser

Trafikkontoret har tecknat avtal med Fortum för elleveranser som löper till 2011. Det främsta motivet till detta är att gatubelysningen, som motsvarar drygt 75 % av trafik- kontorets totala energiförbrukning, har en, för kraftleverantören, mycket fördelaktig förbrukningsprofil. Belysningen förbrukar ju billig nattel. Dessutom är förbrukningen

mycket förutsägbar, vilket gör att elnätet inte behöver överdimensioneras för oväntade effektförbrukningstoppar. Kontoret får därför ett mycket lågt administrativt pålägg på varje kWh. Kontorets erfarenhet är att det lägre priset nås bäst om separat avtal teck- nas på ovan nämnda område.

Trafikkontorets eventuella deltagande i en centralupphandling av el förutsätter att det centrala avtalet når samma låga prisnivå för gatubelysningen, vilket naturligtvis också ligger i stadens intresse.

Trafikkontoret förslår att Trafik- och renhållningsnämnden beslutar att som svar på remissen överlämna och åberopa detta tjänsteutlåtande

Utbildningsnämnden

Utbildningsnämnden beslutade vid sitt sammanträde den 29 november 2007 överlämna förvaltningens tjänsteutlåtande till kommunstyrelsen som svar på remissen.

Reservation anfördes av Xxxxx Xxxxxx m fl (s) med hänvisning till sitt förslag till beslut, bilaga.

Reservation anfördes av Xxxxx Xxxxx (v) med hänvisning till sitt förslag till beslut, bilaga.

Utbildningsförvaltningens tjänsteutlåtande daterat den 25 oktober 2007 har i huvudsak följande lydelse.

Förvaltningen instämmer i förslaget till centrala upphandlingar av ramavtal men före- slår en utvidgning av föreslagna avtalsområden till att även omfatta bl.a. bevaknings- och besiktningstjänster, tekniska larminstallationer, brandskyddsutrustning, personlig skyddsutrustning, bemanningstjänster, terminalglasögon, storköksutrustning inkl. vitvaror och upphandlingskonsulter.

Förvaltningen anser att ovanstående varor och tjänster är sådana som berör flera nämnder och av sådan karaktär att det finns affärsmässiga skäl till att låta dessa avtals- områden komma ifråga för centralupphandling. Att upphandlingskonsulter bör ingå motiveras för de fall där upphandlingen rör specifika varor/tjänster för en verksamhet inom en särskild nämnd och där interna upphandlingsresurser eller kompetens saknas, eller för att nämnden av olika skäl inte kan påräkna stöd eller hjälp från servicenämn- den i kommande upphandlingar.

Centrala upphandlingar av föreslagna avtalsområden kommer att omfatta större voly- mer och förvaltningen vill poängtera att det måste det vara möjligt att paketera upp- handlingar, främst inom tjänstesektorn, på ett sådant sätt att staden underlättar för mindre företag att delta i en upphandling. Vidare måste det finnas en rimlig avvägning

mellan stadens krav och villkor i förhållande till vilka avtalsområden som ska upp- handlas. Kraven måste vara väl avvägda och renodlade så att inte orimligt höga krav ställs som kan leda till onödigt dyra avtal.

För att systemet med centralupphandling ska fungera optimalt vill förvaltningen un- derstryka vikten av att uppdragstagaren, i detta fall servicenämnden, tillförsäkras de upphandlingsresurser som krävs för att bevaka, tillvarata och samordna stadens intres- sen för de aktuella avtalsområdena i syfte att uppnå bra ramavtal, dels ekonomiskt och affärsmässigt men även ur ett verksamhetsperspektiv samt att kvalitetssäkra genom- förda upphandlingar gentemot beställande nämnder. Bra ramavtal anpassade efter verksamheternas behov bidrar sannolikt till en ökad avtalstrohet. Förvaltningen vill i detta sammanhang också påpeka att bra ramavtal förutsätter att beställande nämnder eller motsvarande aktivt deltar och bidrar med kompetens i arbets- och referensgrupper i kommande upphandlingar.

Äldrenämnden

Äldrenämnden beslutade vid sitt sammanträde den 15 november 2007 god- känna förvaltningens förslag till remissvar på stadsledningskontorets tjänsteut- låtande ”Centrala upphandlingar av ramavtal”.

Reservation anfördes av Xxxx Xxxxxxxx m.fl. (s) och Xxxxxx Xxxxxx (v) med hänvisning till sitt gemensamma förslag till beslut, bilaga.

Reservation anfördes av Xxxxx Xxxxxxxx (mp) med hänvisning till sitt förslag till beslut, bilaga.

Äldreförvaltningens tjänsteutlåtande daterat den 11 oktober 2007 har i hu- vudsak följande lydelse.

Idag har respektive nämnd ansvar för att tillhandahålla varor/tjänster som stöd till sin verksamhet. I praktiken har det inneburit att flertalet nämnder deltagit i s.k. samordna- de upphandlingar som via stadsledningskontoret givits till upphandlingskonsulter att genomföra. I detta arbete blir nämnderna involverade. Det är framförallt i form av administrativt arbete som fullmaktskorrespondens, där varje upphandlande nämnd varit tvungen att anmäla intresse och underteckna fullmakt/-er för samtliga delar i upphandlingsprocessen.

Förvaltningen ställer sig positiv till att utvidga antalet centralupphandlingar av ramav- tal. För avtalsområden som berör flertalet eller samtliga nämnder anser förvaltningen att staden kan uppnå affärsmässiga vinster med ett centralt upphandlingsförfarande.

Förfarandet med centralupphandling blir tvingande för nämnderna och innebär att nämnderna är tvungna att avropa mot dessa ramavtal. Det är viktigt att nämnderna är avtalstrogna och inte upphandlar från andra leverantörer. För att uppnå ekonomiskt

och affärsmässigt bra avtal för staden är det viktigt att avtalen anpassas efter stadens behov, vilket på sikt kommer att bidra till ökad avtalstrohet.

Av de avtalsområden som stadsledningskontoret föreslår ska centralupphandlas är områden som är generella och bör vara giltiga för de flesta nämnder. Det är viktigt, som stadsledningskontoret påpekar, att detta är ett första förslag till vilka avtalsområ- den som bör omfattas av centralupphandling. Det är viktigt att avtalsområdena för centralupphandling är dynamiskt, då behov och förutsättningar förändras över tiden.

De föreslagna centrala avtalsområdena kommer att innebära stora volymer. Det är viktigt att upphandlingarna ”paketeras” på ett sådant sätt att nya mindre företag har möjlighet att deltaga i upphandlingarna.

Stadsledningskontoret föreslår att servicenämnden ges i uppdrag att genomföra före- slagna centralupphandlingar. Äldreförvaltningen anser att det är viktigt att staden själ- va har en effektiv och kompetent organisation för att genomföra centralupphandlingar. Servicenämnden får en viktig roll när det gäller att bevaka, ta tillvara och samordna stadens intressen i samband med centralupphandlingar. I detta arbete är det viktigt att stadens nämnder, som ska avropa mot avtalen, är delaktiga för att med stadens samla- de kunskap tillse att upphandlingarna blir så bra som möjligt både ur ett verksamhets som ekonomiskt perspektiv för stadens verksamheter.

Bromma stadsdelsnämnd

Bromma stadsdelsnämnd beslutade vid sitt sammanträde den 29 november 2007 ställa sig bakom förvaltningens tjänsteutlåtande och tillstyrka förslaget.

Bromma stadsdelsförvaltnings tjänsteutlåtande daterat den 7 november 2007 har i huvudsak följande lydelse.

De avtalsområden som föreslås centralupphandlas är av sådan karaktär att de väl läm- par sig för centralupphandling. Förvaltningen ställer sig bakom stadsledningskontorets förslag.

Kommunstyrelsen svarar enligt förslaget för finansieringen av basutbudet. Förvalt- ningen förutsätter att finansieringen avser såväl planering, genomförande som uppfölj- ning och information samt vård av avtalen.

Det som är angeläget är att ett bra referensgruppsarbete kommer till stånd i framtagan- det av kravspecifikationer för de olika avtalsområdena. För ett bra referensgruppsarbe- te krävs att representanter från olika verksamheter kan delta i arbetet som tar viss tid. Förvaltningens erfarenhet är att det inte är helt lätt att få med personal från verksamhe- terna i referensgruppsarbete om det är förenat med t ex kostnader för vikarier för schemalagd personal.

Förvaltningen föreslår därför att kommunstyrelsen som ett led i finansieringen av centralupphandlingarna även ersätter berörd enhet för sådana kostnader. Det skulle

innebära en viktig markering från kommunstyrelsens sida att man vill ha representan- ter från verksamheterna i referensgruppsarbetet.

Enskede-Årsta-Vantörs stadsdelsnämnd

Enskede-Årsta-Vantörs stadsdelsnämnd beslutade vid sitt sammanträde den 29 november 2007 åberopa förvaltningens svar som svar till kommunstyrelsen.

Reservation anfördes av ledamöterna Xxxxxxx Xxxxxx och Xxxxx Xxxxxx, tjänstgörande ersättarna Xxxxxx Xxxxxxxxx och Xxxx-Xxxxx Xxxxxxxx (alla s) samt ledamöterna Xxxx Xxxxxxxx (v) och Xxxxx Xxxxxx (mp) till förmån för det egna förslaget, bilaga.

Enskede-Årsta-Vantörs stadsdelsförvaltnings tjänsteutlåtande daterat den 5 november 2007 har i huvudsak följande lydelse.

Förvaltningen har inget att invända mot förslaget med centralupphandling och att ansvaret för de föreslagna avtalsområdena flyttas från nämnderna till kommunfullmäk- tige.

Förvaltningen bedömer att de avtalsområden som föreslås inte är så specifika för för- valtningens verksamhet utan lämpar sig väl för centralupphandlingar.

Tidigare samordnade upphandlingar har krävt en omfattande administration. Föresla- get att flytta ansvaret från nämnderna till kommunfullmäktige kommer att underlätta denna administration.

Förvaltningen anser dock att nämnderna även i fortsättningen själva får besluta om verksamhetsnära upphandlingar och låta förvaltningen genomföra dessa. Förvaltning- en betonar även vikten av att nämnderna får möjlighet att yttra sig framöver om det tillkommer förslag på nya avtalsområden som ska ingå i centralupphandling.

Farsta stadsdelsnämnd

Farsta stadsdelsnämnd beslutade vid sitt sammanträde den 15 november 2007 att som svar på remissen godkänna stadsdelsförvaltningens tjänsteutlå- tande.

Reservation anfördes av Xxxxxx Xxxxxxxxxxx (mp) till förmån för eget förslag,

bilaga.

Farsta stadsdelsförvaltnings tjänsteutlåtande daterat den 25 oktober 2007 har i huvudsak följande lydelse.

Stadsdelsförvaltningen anser att det är bra att staden tydligare samordnar den aktuella typen av upphandlingar. Tydliga vinster med förslaget är att administrationen kring dessa typer av upphandlingar minskar och att staden genom en bra samordning bättre torde kunna utnyttja sin storlek för att uppnå bra avtalsvillkor.

Som påpekas i ärendet är det viktigt att de avtalsområden som föreslås bli föremål för central upphandling genom servicenämnden kan förändras över tid, i takt med att nämndernas behov förändras.

Det bör också sägas att behovet av samordnade upphandlingar (där olika nämnder går samman i olika konstellationer för gemensamt genomföra upphandlingar) kvarstår. Det gäller framför allt mer verksamhetsnära tjänster som är gemensamma för stads- delsnämnderna (inhyrning av personal, städtjänster, vissa konsulttjänster m.m.).

Hägersten-Liljeholmens stadsdelsnämnd

Hägersten-Liljeholmens stadsdelsnämnd beslutade vid sitt sammanträde den 15 november 2007 godkänna och överlämna stadsdelsförvaltningens tjänsteut- låtande som svar på remissen till kommunstyrelsen.

Särskilt uttalande gjordes av ledamoten Xxxx Xxxxxxxxx m.fl. (mp) med in- stämmande av vice ordföranden Xxx Xxxxxxx m.fl. (s) och ledamoten Xxxxx Xxxxxxx m.fl. (v), bilaga.

Xxxxxxxxx-Xxxxxxxxxxxx stadsdelsförvaltnings tjänsteutlåtande daterat den 21 september 2007 har i huvudsak följande lydelse.

Förvaltningen ställer sig positiv till att servicenämnden ges ansvaret för att upphandla ramavtal för de avtalsområden som inte bedöms som specifika för en verksamhet inom en särskild nämnd, utan utgör ett stöd till respektive kärnverksamhet inom många eller samtliga nämnder. Detta bör ge vinster såväl affärsmässigt som resursmässigt. Det är inte ekonomiskt för staden om flera olika nämnder genomför upphandlingar inom samma områden när behoven är likartade.

Förvaltningen håller också med om att det finns avtalsområden som ur ett strategiskt perspektiv, förutom de affärsmässiga vinsterna, bör ges enhetlighet och kontroll via central upphandling. Exempel på sådana avtalsområden som stadsledningskontoret lyfter fram är el, tryckeritjänster samt yrkeskläder och skor. Sådana avtal kan inte i sin helhet hänföras till en verksamhet inom en specifik nämnd, och därmed bör alla nämnder ges samma förutsättningar. Ett avtalsområde som inte nämns är bemannings- tjänster. Förvaltningen anser att det till fullo uppfyller kravet på att inte vara specifikt för en verksamhet inom en särskild nämnd, utan utgör ett stöd till respektive kärnverk- samhet.

I dagsläget har nämnderna ofta deltagit i s.k. samordnade upphandlingar när det gäller ramavtal inom nämnda områden. Dessa upphandlingar har genomförts av upphand- lingskonsulter på uppdrag från stadsledningskontoret. I dessa s.k. samordnade upp- handlingar där t.ex. flera andra kommuner kan delta, har Stockholms stad utgjort en av beställarna och därmed har stadens behov inte alltid stått i fokus. Nämnderna har själ- va fått besluta om deltagande och förfaringssättet innebär en omfattande fullmaktskor- respondens där varje upphandlande enhet har varit tvungen att anmäla intresse och underteckna fullmakt/er för samtliga delar i upphandlingsprocessen. Förvaltningen ser att påtagliga administrativa vinster ges med ett centralt upphandlingsförfarande.

I ärendet anger stadsledningskontoret att nämnderna i och med detta fråntas rådighet att upphandla motsvarande varor och tjänster. Förvaltningen ser inget negativt i detta, då det är viktigt att staden ses som en enhet gentemot leverantörer inom avtalsområden där behoven är likartade för många eller samtliga nämnder. Med tidigare förfarande har samtliga nämnder, som också är upphandlande enheter, frivilligt fått välja om de vill delta eller inte. Detta har orsakat en otydlighet både för avropande enheter och leverantörer med risk för minskad avtalstroheten som följd. Förvaltningen instämmer i att avtalstroheten bör öka med ett centralt upphandlingsförfarande inom de angivna avtalsområdena. Avtalen kan bättre anpassas efter Stockholms stads behov och ingen tvekan behöver råda för den avropande enheten huruvida den egna nämnden ingår i ramavtalet eller inte.

Förvaltningen ställer sig också positiv till att stadsledningskontoret anger att det för- slag på avtalsområden som anges inte är statsikt utan kan förändras över tid. Det är viktigt att nämnderna ges möjlighet att påverka inom vilka områden centralupphand- ling bör göras när behoven av olika anledningar förändras, och förvaltningen förutsät- ter att den processen klargörs.

För att få bästa möjliga ramavtal förutsätts nämnderna lägga vikt vid att avropande enheter deltar i referensgruppsarbete. Förvaltningen anser att detta måste tydliggöras för såväl nämnderna som verksamheterna inom varje nämnd. Att delta i referens- gruppsarbete innebär att man är borta från sina ordinarie arbetsuppgifter under vissa tider, och vid dessa tillfällen representerar man stadsdelen och ska föra fram inte bara den egna verksamhetens, utan den egna stadsdelens behov och önskemål inom avtals- området.

Förvaltningen föreslår att stadsdelsnämnden godkänner förvaltningens tjänsteutlåtande och överlämnar det till kommunstyrelsen, som svar på remissen.

Hässelby-Vällingby stadsdelsnämnd

Hässelby-Vällingby stadsdelsnämnd beslutade vid sitt sammanträde den 27 november 2007 att överlämna stadsdelsförvaltningens tjänsteutlåtande till kommunstyrelsen som svar på remissen.

Reservation anfördes av vice ordförande Xxxxx Xxxxx m fl (s) mot beslutet med hänvisning till eget yrkande, bilaga.

Reservation anfördes av ledamot Xxxxx Xxxxx (mp) och ledamot Xxxx Xxxxxxx

(v) mot beslutet, bilaga.

Hässelby-Vällingby stadsdelsförvaltnings tjänsteutlåtande daterat den 14 november 2007 har i huvudsak följande lydelse.

Förvaltningen ställer sig positiv till förslaget att centralisera upphandling av ej verksamhetsspecifika avtalsområden. Det system som råder i dag, med samordnade upphandlingar som är frivilliga och med otydliga ansvarsområden, är ineffektivt och skapar osäkerheter för både nämnder och leverantörer.

En risk med att vissa upphandlingar centraliseras kan vara att kontraktsvärdena och avtalsvolymerna blir så omfattande att små och mellanstora företag kan få svårt att hävda sig i konkurrens med större företag som vill leverera varor och tjänster till sta- den. Det är viktigt att en strukturändring av det slag som föreslås inte medför att kon- kurrensen snedvrids. Förvaltningen utgår från att kommunstyrelsen är väl medveten om problematiken.

Förvaltningen betonar vikten av att nämnderna bibehåller upphandlingskompetens på lokal nivå i tillräcklig utsträckning, då det – precis som stadsledningskontoret konsta- terar – även framgent kommer att finnas nämndspecifika verksamheter som måste upphandlas i konkurrens.

Kungsholmens stadsdelsnämnd

Kungsholmens stadsdelsnämnd beslutade vid sitt sammanträde den 22 no- vember 2007 överlämna stadsdelsförvaltningens tjänsteutlåtande som sitt svar på remissen.

Reservation anfördes av Xxxxx Xxxxxx m.fl (s), Xxxxx Xxxxxxx (v) och Xxxxx Xxxxxxx (mp) med hänvisning till sitt gemensamma förslag, bilaga.

Kungsholmens stadsdelsförvaltnings tjänsteutlåtande daterat den 5 novem- ber 2007 har i huvudsak följande lydelse.

Förvaltningen instämmer i SLK:s bedömningar och stöder i allt väsentligt förslaget till områden för centralupphandling. Det är naturligtvis så att en kommun av Stockholms storlek kan uppnå stora affärsmässiga vinster med ett centralt upphandlingsförfarande. Förvaltningen instämmer även i bedömningen att staden kan få administrativa vinster av att genomföra centrala upphandlingar i stället för förfarandet med gemensamma upphandlingar. Det vore därför en fördel om fler områden kunde innefattas i framti- den. Ett exempel är varor och tjänster som är tekniskt komplicerade, för vilka upp-

handlingarna ofta kräver specialkompetens. Ett exempel är trygghetslarm för äldre och funktionsnedsatta.

Å andra sidan står vinsten med centralupphandling emot målet att bereda små och nya företag möjlighet att lägga anbud. För att detta ska vara möjligt är det ofta ett krav att objekten ”paketeras” i mindre områden.

Förvaltningen instämmer i att det är viktigt för möjligheterna att göra goda affärer i framtiden att uppnå avtalstrohet i stadens verksamheter. Detta är sannolikt inte bero- ende på vilken förvaltning som genomför upphandlingarna utan avgörs av andra fakto- rer såsom kunskap hos medarbetarna om syftet och en välfungerande information.

Norrmalms stadsdelsnämnd

Norrmalms stadsdelsnämnd beslutade vid sitt sammanträde den 22 novem- ber 2007 att besvara remissen med stadsdelsförvaltningens tjänsteutlåtande.

Reservation anfördes av vice ordföranden Xxx Xxxxxxxx m.fl. (s) och ledamo- ten Xxxx Xxxxxx (v), bilaga.

Reservation anfördes av Xxxxxx Xxxxxx (mp), bilaga.

Norrmalms stadsdelsförvaltnings tjänsteutlåtande daterat den 26 oktober 2007 har i huvudsak följande lydelse.

Förvaltningen ställer sig bakom förslaget till centralupphandling inom de angivna avtalsområdena. Genom centralupphandling av vanligt förekommande varor och tjäns- ter finns goda förutsättningar för att minska stadens totala kostnader för upphandling.

Som stadsledningskontoret framhåller kommer servicenämnden att ha en viktig roll när det gäller att bevaka, ta tillvara och samordna stadens intressen inom de olika av- talsområdena. Förvaltningen delar stadsledningskontorets uppfattning om vikten av att beställande nämnder deltar i referensgrupper inför kommande upphandlingar för att kunna påverka villkoren vad gäller t.ex. kvalitet och leveranstider.

Som stadsledningskontoret påpekar har de samordnade upphandlingar som hittills genomförts i staden resulterat i en omfattande ”fullmaktskorrespondens”, där varje upphandlande enhet varit tvungen att underteckna fullmakt för samtliga delar i upp- handlingsprocessen. Centralupphandling inom ett förhållandevis stort antal avtals- områden, ger således också rent administrativa vinster.

Det är bra att stadsledningskontoret framhåller vikten av avtalstrohet och nämndernas ansvar för att säkra avtalstroheten inom de egna verksamheterna. Det finns samtidigt situationer där avtalstrohet ställs mot skyldigheten för verksamhetsansvariga chefer att hålla budget, vilket i vissa fall kan leda till inköp av varor och tjänster vid sidan av

gällande avtal. Naturligtvis måste strävan vara att öka avtalstroheten, något som på sikt ökar möjligheten att vid framtida upphandlingar teckna mera förmånliga avtal.

Rinkeby-Kista stadsdelsnämnd

Rinkeby-Kista stadsdelsnämnd beslutade vid sitt sammanträde den 22 no- vember 2007 överlämna stadsdelsförvaltningens tjänsteutlåtande som sitt svar på remissen.

Reservation anfördes av vice ordförande Xxxxx Xxxxx m.fl. (s), samt Xxxxxxx Xxxx m.fl. (v) till förmån för eget beslut, bilaga.

Reservation anfördes av Xxxxx Xxxxxxx m.fl. (mp) mot nämndens beslut till förmån för eget beslut, bilaga.

Rinkeby-Kista stadsdelsförvaltnings tjänsteutlåtande daterat den 8 november 2007 har i huvudsak följande lydelse.

Förvaltningen ställer sig i allt väsentligt positiv till stadsledningskontorets förslag. Centraliseringen till serviceförvaltningen kan ge avsevärda vinster såväl i tid som i minskade administrativa kostnader för stadsdelsförvaltningen. Det är viktigt att centra- lisering och standardisering av avtalen utformas på ett sätt som stimulerar till avtals- trohet. Därför kan det även vara av beaktansvärd betydelse att förvaltningarna fortsatt bereds tillfälle att medverka i referensgrupper där möjlighet ges till påverkan och viss anpassning till lokala förutsättningar. Förvaltningen ser fram emot att stadslednings- kontoret löpande utvecklar de elektroniska möjligheterna i upphandlings- och inköps- systemen som kan ge ytterligare effektiviseringar.

Skarpnäcks stadsdelsnämnd

Skarpnäcks stadsdelsnämnd beslutade vid sitt sammanträde den 7 november 2007 godkänna förvaltningens tjänsteutlåtande och överlämna det till kom- munstyrelsen som svar på remissen ”Centrala upphandlingar av ramavtal”.

Reservation anfördes av vice ordföranden Xxxxx Xxxxxx (v), ledamoten Moni- ka Lindh m.fl. (s) och ledamoten Xxxxxxxx Xxxxxx (mp) till förmån för gemen- samt förslag till beslut, bilaga.

Skarpnäcks stadsdelsförvaltnings tjänsteutlåtande daterat den 12 oktober 2007 har i huvudsak följande lydelse.

Förvaltningen är positiv till förslaget med centralupphandling. De avtalsområden som föreslås i ärendet är samtliga av det slaget att de även tidigare upphandlats genom någon form av samordnad upphandling. Varorna/tjänsterna är inte specifika för en

verksamhet inom en särskild nämnd utan är ett stöd till kärnverksamheterna. Det finns inte några vinster att göra genom att nämnden själv, eller i samarbete med någon/några andra nämnder, skulle upphandla dessa varor/tjänster. Det är därför enbart positivt att ansvaret flyttas från stadsdels- och facknämnder till kommunfullmäktige.

Ett problem med de tidigare samordnade upphandlingarna är att det har krävts en om- fattande administration. Förfaringssättet hittills i staden gällande de samordnade upp- handlingarna, har utgjorts av en omfattande fullmaktskorrespondens, där varje upp- handlande enhet varit tvungen att anmäla intresse och underteckna fullmakt/er för samtliga delar i upphandlingsprocessen. När nu ansvaret föreslås förflyttas från stads- dels- och facknämnder till kommunfullmäktige kommer det att underlätta denna admi- nistration avsevärt. Förslaget att servicenämnden får ansvaret för att upphandla ramav- tal för avtalsområdena och att stadsdirektören får i uppdrag att teckna överenskommel- se med serviceförvaltningen är en naturlig konsekvens av beslutet att flytta på ansva- ret.

Det förslag på avtalsområden som presenteras ser stadsledningskontoret som en start för arbetet med översyn av stadens avtals- och upphandlingsfrågor. Förvaltningen förutsätter då att stadsdels- och facknämnder får möjlighet att yttra sig om det fram- över tillkommer förslag på nya avtalsområden som ska ingå i centralupphandling.

Förvaltningen är positiv till förslaget att finansiering sker inom kommunstyrelsens budgetram. Om kostnaderna framöver kommer att belasta stadsdels- och fackförvalt- ningar är det viktigt med en liknande konstruktion som idag finns med de avtal som Kommentus förhandlar fram, dvs. att kostnaderna för upphandlingen ingår i avrops- pris.

Sammanfattningsvis är förvaltningen positiv till förslaget och delar uppfattningen att staden kan uppnå affärsmässiga vinster med ett centralt upphandlingsförfarande

Skärholmens stadsdelsnämnd

Skärholmens stadsdelsnämnd beslutade vid sitt sammanträde den 22 no- vember 2007 som svar på remissen anföra stadsdelsförvaltningens tjänsteutlå- tande.

Reservation anfördes av vice ordföranden Xxxxxxxxx Xxxxxxxxx m.fl (v), Xxxxx- xx Xxxxxxxx m.fl. (s), bilaga.

Reservation anfördes av ledamoten Xxxxxx Xxxxxx (mp) till förmån för eget förslag till beslut, bilaga.

Skärholmens stadsdelsförvaltnings tjänsteutlåtande daterat den 8 november 2007 har i huvudsak följande lydelse.

Stadsdelsförvaltningen ser positivt på stadsledningskontorets förslag på centrala upp- handlingar av ramavtal. Det blir både effektivare och mer ekonomiskt att samla upp- handling av avtalsområden som är gemensamma för staden i en central funktion, då det krävs både juridisk och ekonomisk specialistkompetens vid upphandling vilket är svårt att bygga upp på samtliga förvaltningar. Därutöver kan administrativa vinster uppnås eftersom gemensamma upphandlingar idag föregås av en omfattande full- maktskorrespondens för samtliga delar i upphandlingsprocessen, då samtliga nämnder idag har ett eget ansvar för att tillhandahålla varor och tjänster som stöd till verksam- heterna, vilket i praktiken inneburit ett deltagande i sk samordnade upphandlingar som stadsledningskontoret givits i uppdrag via upphandlingskonsulter att genomföra. Dessa upphandlingar har ofta omfattat flera kommuner och landsting. Genom att samla upp- handlingsförfarandet till Serviceförvaltningen kommer staden att kunna teckna avtal som är väl anpassade efter stadens behov och förhållanden och som är av god kvalitet, både ekonomiskt och administrativt och som uppfyller verksamheternas krav.

Servicenämnden föreslås ges ett basuppdrag gällande upphandling för hela staden och kommer därutöver att mot ersättning erbjuda konsulttjänster i de fall lokala upphand- lingar sker vid förvaltningen.

Spånga-Tensta stadsdelsnämnd

Spånga-Tensta stadsdelsnämnd beslutade vid sitt sammanträde den 15 no- vember 2007 att som svar på remissen överlämna stadsdelsförvaltningens tjänsteutlåtande.

Särskilt uttalande gjordes av Xxx-Xxxxxx Xxxxxx (fp), Xxx-Xxxxxx Xxxxxxx m.fl.

(m) och Xxxxxxx Xxxxx (kd), bilaga.

Reservation anfördes av ledamöterna Xxxx Xxxxxxxx (s), Xxxx Xxxxx (mp), Xxxxx Xxxxxxxxxx (v), Xxxxxx Xxxxxx (s), Xxx Xxxxxxxxx (s), och tjänstgörande ersättaren Xxxx Xxxxxx (s), bilaga.

Spånga-Tensta stadsdelsförvaltnings tjänsteutlåtande daterat den 2 novem- ber 2007 har i huvudsak följande lydelse.

Stadsdelsförvaltningen anser att förslaget om centrala upphandlingar av ramavtal inom de föreslagna områdena är bra. Att göra förvaltningslokala upphandlingar inom alla de verksamhetsområden som stadsdelen har behov eller ansvarar för är både tid- och resurskrävande. Då är det bättre med centrala upphandlingar av ramavtal som admini- streras av annan myndighet så att stadsdelen kan sätta fokus på och göra egna upp- handlingar inom sina kärnverksamheter.

Vidare är det viktigt att gemensamma avtal registreras på en gemensam databas, vilket underlättar avrop och uppföljning av avtalens innehåll. Avrop och uppföljning av avtalen har varit bristfälligt dels beroende på att avtalen ej tillräckligt täckt det behov

som stadsdelen haft och/eller leverantörerna brustit i sina åtaganden, dels att det har varit svårt att klaga på och avbryta ingångna avtal.

En förutsättning för att centrala upphandlingar av ramavtal ska falla väl ut är att det finns väl fungerande referensgrupper som känner till verksamheterna väl och är insatta i detaljer som ibland kan ha stor betydelse för både avrop och uppföljning. Ett problem idag är, att det är svårt att få gehör för klagomål hos leverantören samt att fel och bris- ter inte avhjälps i enlighet med avtal. Vitesklausulen i avtalen utnyttjas sällan eftersom det för det mesta inte ger förvaltningen tillbaka kostnaderna i form av nedlagt tid m.m. Därför är det viktigt att serviceförvaltningen får i uppdrag att svara för kvalitetssäk- ringen av upphandlingarna gentemot beställande nämnd och samordna kravställande och behovsinventering.

I sin helhet anser stadsdelsförvaltningen att de i remissen framlagda förslagen är bra.

Södermalms stadsdelsnämnd

Södermalms stadsdelsnämnd beslutade vid sitt sammanträde den 29 novem- ber 2007 att som svar på remissen till kommunstyrelsen överlämnar och åbe- ropar nämnden förvaltningens tjänsteutlåtande.

Nämnden anför därutöver:

Södermalms stadsdelsnämnd anser att småföretagens möjligheter att konkur- rera måste beaktas vid upprättandet av förfrågningsunderlag vid centrala upp- handlingar. Vi menar att detta skulle öka mångfalden av företag i staden och i förlängningen därmed förstärka konkurrensen.

Reservation anfördes av vice ordföranden Xxxxx Xxxxx m.fl. (s) samt tjänstgö- rande ersättarna Xxxxxx Xxxxxxx (mp) och Xxxxx Xxxxx (v) till förmån för eget förslag till beslut, bilaga.

Södermalms stadsdelsförvaltnings tjänsteutlåtande daterat den 12 november 2007 har i huvudsak följande lydelse.

Förvaltningen ställer sig positiv till att servicenämnden ges ansvaret för att upphandla ramavtal för de avtalsområden som inte bedöms som specifika för en verksamhet inom en särskild nämnd, utan utgör ett stöd till respektive kärnverksamhet inom många eller samtliga nämnder. Detta bör ge vinster så väl affärsmässigt som resursmässigt. Det är inte ekonomiskt för staden om flera olika nämnder genomför upphandlingar inom samma områden när behoven är likartade.

Förvaltningen håller också med om att det finns avtalsområden som ur ett strategiskt perspektiv, förutom de affärsmässiga vinsterna, bör ges enhetlighet och kontroll via central upphandling. Exempel på sådana avtalsområden som stadsledningskontoret

lyfter fram är el, tryckeritjänster samt yrkeskläder och skor. Sådana avtal kan inte i sin helhet hänföras till en verksamhet inom en specifik nämnd, och därmed bör alla nämnder ges samma förutsättningar. Ett avtalsområde som inte nämns är bemannings- tjänster. Förvaltningen anser att det till fullo uppfyller kravet på att inte vara specifikt för en verksamhet inom en särskild nämnd, utan utgör ett stöd till respektive kärnverk- samhet.

I dagsläget har nämnderna ofta deltagit i s.k. samordnade upphandlingar när det gäller ramavtal inom nämnda områden. Dessa upphandlingar har genomförts av upphand- lingskonsulter på uppdrag från stadsledningskontoret. I dessa s.k. samordnande upp- handlingar där t.ex. fler andra kommuner kan delta, har Stockholms stad utgjort en av beställarna och därmed har stadens behov inte alltid stått i fokus. Nämnderna har själ- va fått besluta om deltagande och förfaringssättet innebär en omfattande fullmaktskor- respondens där varje upphandlande enhet varit tvungen att anmäla intresse och under- teckna fullmakter för samtliga delar i upphandlingsprocessen. Förvaltningen ser att på tagliga administrativa vinster ges med ett centralt upphandlingsförfarande.

I ärendet anger stadsledningskontoret att nämnderna i och med detta fråntas rådighet att upphandla motsvarande varor och tjänster. Förvaltningen ser inget negativt i detta, då det är viktigt att staden ses som en enhet gentemot leverantörer inom avtalsområden där behoven är likartade för många eller samtliga nämnder. Med tidigare förfarande har samtliga nämnder, som också är upphandlande enheter, frivilligt fått välja om de vill delta eller inte. Detta har orsakat en otydlighet både för avropande enheter och leverantörer med risk för minskad avtalstrohet som följd. Förvaltningen instämmer i att avtalstroheten bör öka med ett centralt upphandlingsförfarande inom de angivna avtalsområdena. Avtalen kan bättre anpassas efter Stockholms stads behov och ingen tvekan behöver råda för den avropande enheten huruvida den egna nämnden ingår i ramavtalet eller inte.

Förvaltningen ställer sig också positiv till att stadsledningskontoret anger att det för- slag på avtalsområden som anges inte är statiskt utan kan förändras över tid. Det är viktigt att nämnderna ges möjlighet att påverka inom vilka områden centralupphand- ling bör göras när behoven av olika anledningar förändras, och förvaltningen förutsät- ter att den processen klargörs.

För att få bästa möjliga ramavtal förutsätts nämnderna lägga vikt vid att avropande enheter deltar i referensgruppsarbetet. Förvaltningen anser att detta måste tydliggöras för såväl nämnderna som verksamheterna inom varje nämnd. Att delta i referens- gruppsarbetet innebär att man är borta från sina ordinarie arbetsuppgifter under vissa tider, och vid dessa tillfällen representerar man stadsdelen och ska föra fram inte bara den egna verksamhetens, utan den egna stadsdelens behov och önskemål inom avtals- området.

Älvsjö stadsdelsnämnd

Älvsjö stadsdelsnämnd beslutade vid sitt sammanträde den 29 november 2007 överlämna stadsdelsförvaltningens tjänsteutlåtande som svar på kom- munstyrelsens remiss.

Reservation anfördes av Xxxxx Xxxxxxxxx m fl (s) med hänvisning till eget förslag, bilaga.

Reservation anfördes av ledamoten Maj-Xxx Xxxxxx (v) mot nämndens beslut med hänvisning till eget förslag, bilaga.

Reservation anfördes av ledamoten Xxxxxxx Xxxxxxxxx (mp) mot nämndens beslut, bilaga.

Älvsjö stadsdelsförvaltnings tjänsteutlåtande daterat den 11 oktober 2007 har i huvudsak följande lydelse.

Stadsdelsnämnden ställde sig redan i sitt remissvar på stadens förslag till ny policy för upphandling och konkurrensutsättning positiv till centrala upphandlingar av ramavtal. Centrala upphandlingar av ramavtal avseende s.k försörjningsvaror-/tjänster ger både skalfördelar och minskar nuvarande administration av gemensamma upphandlingar, där varje upphandlande enhet/nämnd ska besluta om deltagande, lämna fullmakter etc.

Förvaltningens mening är att föreliggande förslag om val av avtalsområden för centra- la upphandlingar träffar rätt avtalsområden. Det är också följdriktigt att kommunsty- relsen tecknar avtal med servicenämnden om upphandling och avtalsförvaltning. För- valtningen föreslår således stadsdelsnämnden att överlämna detta tjänsteutlåtande som svar på kommunstyrelsens remiss.

Östermalms stadsdelsnämnd

Östermalms stadsdelsnämnd avstår från att svara på remissen.

Kommunstyrelsens handikappråd

Kommunstyrelsens handikappråd beslutade på sitt sammanträde den 14 januari 2008 att som svar på remissen lämna följande yttrande.

Stockholms stad är genom sin storlek en mycket betydelsefull upphandlare av såväl varor som tjänster. Av detta följer att staden också har stora möjligheter men också ett stort ansvar för att påverka marknaden i en riktning som höjer medvetenheten hos producenterna om att alla människor är olika och har olika behov. Det duger inte att producera för en genomsnittsmänniska som inte finns i verkligheten.

Handikapprådet vill därför att Design-för-alla-perspektivet ska prägla allt arbete med upphandlingar som staden står bakom. Konkret kommer det att innebära att avtalen måste innehålla handikappaspekter som kommer att se olika ut beroende på vilken produkt eller tjänst det handlar om. Det är en stor skillnad mellan att upphandla t.ex. läromedel för den obligatoriska skolan, resebyråtjänster, färdiglagad mat och konsult- tjänster inom bygg- och anläggningssektorn.

Eftersom insikten om handikappfrågornas bredd än så länge inte finns i erforderlig utsträckning bland dem som utarbetar upphandlingsunderlag anser rådet att handi- kapprörelsens kunskaper och erfarenheter tills vidare måste tas till vara i varje upp- handling.

Vi yrkar därför att

• alla upphandlingsunderlag ska innehålla för avtalsområdet relevanta handi- kappaspekter

• såväl stadsledningskontoret som andra förvaltningar som sammanställer upphandlingsunderlag ska inhämta berört handikappråds synpunkter innan underlaget fastställs.

Bilaga

RESERVATIONER M.M.

Exploateringsnämnden

Reservation anfördes av vice ordföranden Xxxxx Xxxxx Xxxxxxxx m fl (s) och ledamoten Xxx-Xxxxxxxxxx Xxxx (v) enligt följande

att i huvudsak godkänna kontorets förslag till beslut, samt

att därutöver anföra följande:

Det finns inget principiellt att invända mot centralt upphandlingsförfarande. Det var olyckligt att den borgerliga majoriteten avskaffade den centrala upphandlingsorganisa- tionen under sin förra majoritetsperiod.

Några saker bör dock tilläggas. För att den samordnade upphandlingen ska kunna uppnå för staden angelägna mål bör upphandlingarna innehålla för staden och dess medborgare angelägna krav. Bland annat bör upphandlingarna innehålla följande:

• Anti- diskrimineringsklausul

• Miljökrav

• Tillämpning av Vita Jobb- modellen för att komma tillrätta med svartjobb och missförhållanden på arbetsmarknaden

Det har betydligt större betydelse för staden och des invånare än begrepp som ”affärs- mässighet” och ”kärnverksamhet” som ingen hittills har lyckats definiera.

Reservation anfördes av ledamoten Xxxxxx Xxxxxxx (mp) samt ersättaryttran- de av ersättaren Xxxxxx Xxxxxxxxxxxx (mp) enligt följande

att delvis godkänna förvaltningens förslag till svar på remiss Central upphandling av ramavtal,

att Servicenämnden får i uppdrag att speciellt bevaka avtalstroheten gäl- lande antidiskrimineringsklausulen,

att remissvaret ska kompletteras med följande:

Skäl för att använda centralupphandling är förutom administrativa vinster och enhet- lighet också viktigt för ett sammanhållet, effektivt arbete för miljö och antidiskrimine- ring.

Miljökrav och sociala krav ska styra val av avtalsområden för centralupphandling. Miljökrav ska t ex innehålla krav på att transporter av varor och personal görs med miljöbilar (enligt Stockholms stads definition), att fordon som används inte ska ha

dubbdäck, att transporter ska följa EU/USA steg 1 grundkrav. och att entreprenören följa vad som gäller i Stockholms stads miljöprogram för kemiska produkter i verk- samheten. Upphandlad kost ska vara minst 30 % ekologisk. Upphandling av bilpooler underlättar genom central upphandling och bör vara förstahandsalternativet vid val av bilar. Samordning av transporter bör vidareutvecklas vid all upphandling.

Med centralupphandling ökar också möjligheten att kontrollera avtalstrohet när det gäller antidiskrimineringsklausulen. Bevakningen av antidiskrimineringsklausulens efterlevnad bland leverantörer och underleverantörer har tidigare varit bristfällig. Där- för ges Servicenämnden i uppdrag att särskilt bevaka avtalstroheten gällande antidis- krimineringsklausulen. Det kräver också att antidiskrimineringsklausul även gäller underleverantörer, vilket inte är fallet med den antidiskrimineringsklausul som den borgerliga majoriteten nu inför. Det är allvarligt att vi riskerar att underleverantörer diskriminerar med skattebetalarnas pengar.

Vid genomförande av ökad centralupphandling måste det också säkerställas att även små entreprenörer kan få möjlighet till ramavtal, t ex genom att man möjliggör anbud i mindre volymer. Det är också tveksamt att servicenämnden, som är besatt av tjänste- män genomför upphandlingarna. Det är viktigt med fortsatt politisk insyn och styrning.

Särskilt uttalande gjordes av ordförande Xxxxxx Xxxxxxx m fl (m), ledamoten Xxxxx Xxxx (fp) samt ersättaryttrande av ersättaren Xxxxxxxx Xxxxxxxxxx (c) enligt följande

Utöver praktiska överväganden av vilka varor och tjänster som förtjänar särskilt beak- tande eller undantas från centralupphandling vill vi betona vikten av att stadens upp- handlingar genomförs på ett konkurrensneutralt sätt. I enlighet med vad som slås fast i stadens upphandlingspolicy är det av stor vikt att upphandlingar utformas på ett sätt som inte missgynnar mindre företag.

Fastighetsnämnden

Reservation anfördes av ledamoten Xxxxx Xxxxxxxx m.fl. (s) och ledamoten Xxx Xxxxx (v) enligt det av dem gemensamt framställda yrkandet, enligt föl- jande

Fastighetsnämnden beslutar

att i huvudsak godkänna kontorets förslag till beslut samt

att därutöver anföra följande

Det finns inget principiellt att invända mot centralt upphandlingsförfarande. Det var olyckligt att den borgerliga majoriteten avskaffade den centrala upphandlingsorganisa- tionen under sin förra majoritetsperiod.

Några saker bör dock tilläggas. För att den samordnade upphandlingen ska kunna uppnå för staden angelägna mål bör upphandlingarna innehålla för staden och dess medborgare angelägna krav. Bland annat bör upphandlingarna innehålla följande:

• Anti- diskrimineringsklausul

• Miljökrav

• Tillämpning av Vita Jobb- modellen för att komma tillrätta med svartjobb och missförhållanden på arbetsmarknaden

Det har betydligt större betydelse för staden och dess invånare än begrepp som ”af- färsmässighet” och ”kärnverksamhet” som ingen hittills har lyckats definiera.

Särskilt uttalande gjordes av vice ordföranden Xxxxxx Xxxxxx (mp) och ersätta- xxx Xxx Xxxxxxxx (mp), enligt följande

Miljöpartiet hänvisar till särskilt uttalande i BB ärende 2 samt särskilt uttalande till KS ärende 20 om ’Policys för upphandling och konkurrensutsättning’ 2007-02-07.

Att centralisera inköp av exempelvis förbrukningsmateriel, litteratur, livsmedel, möb- ler och belysning, tidningar och tidskrifter tror vi inte ger några större ekonomiska vinster. Däremot finns stor risk för likriktning och utarmning av mångfald och positiva konsekvenser av att man tidigare kunnat profilera eller kundanpassa utbudet av dessa varor och tjänster.

Inte heller gynnas lokalproducerade varor och tjänster genom central upphandling och lokal kännedom om små intressanta och nytänkande leverantörer kommer att försvinna med detta system. Centralisering har provats förr med ofta negativa konsekvenser för alla parter.

I ärendet nämns inget om hur pris kommer att viktas mot andra kriterier i anbudsun- derlagen så som miljökrav / policy, lättillgänglighet, organisation, kvalitet med mera vilket vi ser som en allvarlig brist.

Idrottsnämnden

Reservation anfördes av Xxxxx Xxxxxxx (v) till förmån för sitt förslag till beslut enligt följande

Att inte godkänna redovisat tjänsteutlåtande som svar på remissen samt därutöver anföra följande:

Stadens nämnder och förvaltningar ska överhuvudtaget inte åläggas att lämna en obli- gatorisk plan för konkurrensutsättning. Stadens verksamheter ska ge våra medborgare bästa möjliga service, kvalitet och inflytande till lägsta möjliga kostnad och miljöpå- verkan samt med hänsyn tagen till ILO:s konventioner om föreningsfrihet, tvångsarbe- te, diskriminering och barnarbete. Självfallet ska lagstiftningen och kommunfullmäk- tiges övergripande mål styra både verksamhet som drivs i egen regi och upphandlad verksamhet.

Under vår majoritet de senaste fyra åren var vi restriktiva till konkurrensutsättning eftersom vi ville bygga vår nya policy på utvärderingarna av den tidigare borgerliga majoritetens privatiseringspolitik. Utvärderingarna visade att konkurrensutsättningen medfört lägre kvalitet och sämre situation för medarbetarna samtidigt som verksamhe- ten inte blivit billigare. Mycket oroande belägg gavs för att brukarna upplevt kvaliteten som markant sämre i privat regi. Medarbetare som återgått i kommunal tjänst var i huvudsak mer nöjda med allt som de återvänt till, särskilt arbetsmiljön, anställnings- tryggheten och kompetensutvecklingen. Effekterna på demokratin blev tyvärr inte ordentligt utredda, varför vi noga måste bevaka demokratiförlusterna när majoriteten driver igenom sina omfattande planer på privatiseringar.

Reservation anfördes av Xxxx Xxxxxx (mp) till förmån för sitt förslag till beslut enligt följande.

Att godkänna förvaltningens förslag till svar på remiss Central upphandling av ramavtal

Att därutöver besluta att komplettera svaret med följande text:

1.stadens idrottsanläggningar ska vara föregångare när det gäller energieffektiv och miljövänlig teknik. Idrottsnämndens verksamheter för med sig förhållandevis höga energikostnader, bland annat för produktion av is och uppvärmning av vatten och luft i simhallar, idrottsplatser och -hallar. Idrottsanläggningar kan vara lämpliga platser för stadens satsningar på alternativ energi. Därför är det vid upphandling av synnerlig vikt att kunskapskrav vad beträffar energieffektiv drift samt kemikalier finns med i den tekniska specifikationen.

Med hänsyn till begränsade resurser samt miljön är det av särskild vikt att den utrust- ning som finns vid idrottsförvaltningens anläggningar är så energisnål som möjligt. Särskild hänsyn ska i så stor utsträckning som möjligt tas till miljöaspekter i allmänhet och energikonsekvenser i synnerhet när upphandling av varor och tjänster sker vilket på sikt leder till kostnadsbesparingar på grund av energieffektivisering.

2. i förfrågningsunderlagets villkor skall framgå att upphandlingsavtalet kan hävas om företrädare för entreprenören under avtalstiden blir dömd för olaga diskriminering eller om entreprenören tvingas betala ut skadestånd enligt följande lagstiftning:

 .Jämställdhetslagen

 .Lagen om åtgärder mot etnisk diskriminering i arbetslivet

 .Lagen om förbud mot diskriminering i arbetslivet av personer med funktionshinder

 .Lagen om förbud mot diskriminering i arbetslivet på grund av sexuell läggning

Kulturnämnden

Reservation anfördes av vice ordförande Xxxxx Xxxxxx (s), ledamöterna Xxx Xxxx Xxxxx (v) och Xxx Xxxxxx Xxxxxxxxxx Xxxxxxx (s) samt tjänstgörande er- sättaren Xxxx Xxxxxxxx (s) enligt det av dem framställda yrkandet enligt föl- jande

att delvis godkänna förvaltningens förslag, samt

att därutöver anföra följande:

Kortsiktigt kan en konkurrensutsatt upphandling leda till sänkta kostnader men det behöver inte alls göra det. Varje upphandling är också förknippad med en transak- tionskostnad och omorganiseringskostnad. Samtidigt finns flera nackdelarna med att lägga ut verksamheter i privata intressenters händer, bland annat blir ofta konsekven- sen lägre kontinuitet, mindre synergieffekter samt lägre grad av demokratisk styrning och öppenhet.

Vi anser att upphandlingspolicyn ska reglera miljökrav vid upphandling, anti- diskri- minering, meddelarfrihet och sociala hänsyn. Vi anser att detta är oerhört viktiga om- råden som nämns alldeles för lite i förslaget till upphandlingspolicy.

Syftet med såväl upphandlad som icke- upphandlad verksamhet som staden har ansvar för är givetvis att stadens invånare ska få bästa möjliga service och kvalitet till lägsta möjliga kostnad. Det är dock självklart inte en acceptabel effekt att kostnaderna sänks genom att personalens arbets- och anställningsförhållanden i entreprenaden är avsevärt sämre än de som erbjuds stadens anställda. Upphandlingar ska sträva efter att garante- ra konkurrens på lika villkor.

När ett oseriöst företag lägger ett lågt vinnande anbud på en nivå som det långsiktigt inte är möjligt att konkurrera med om leverantören betalar för branschen skäliga löner, skatter, avgifter och en normal vinst, slås de seriösa företagen ut, eller tvingas börja fuska de också. Varje år förlorar det offentliga stora inkomster på grund av skattefusk. Kampen mot svartarbete är en uppgift som angår alla - även kommunen som upphand- lare.

Stockholms stad upphandlar varje år varor och tjänster för cirka 10 miljarder kronor. Hur dessa skattemedel används har en avgörande betydelse varför det offentliga som aktör i detta avseende kan påverka marknaden i positiv bemärkelse för att förbättra förhållandena i samhället.

Staden kan ta sitt ansvar för personalens anställningsförhållanden hos leverantörer genom att ställa krav i samband med upphandlingar. För att passa den svenska arbets- marknaden anser jag att dessa krav bör ställas med utgångspunkt i kollektivavtalen,

lämpligen enligt den så kallade ”Vita jobb- modell” som har prövats framgångsrikt av staden.

2004 genomfördes en undersökning som visade att personal som återgått i kommunal tjänst och jämför med hur de hade det i enskild verksamhet är i huvudsak mer nöjda med allt i den kommunala verksamhet de återgått till. Särskilt gäller det arbetsmiljön, anställningstryggheten och möjligheten till vidareutbildning. Det är därför viktigt att det i den nya policyn redogörs för hur staden i samband med övergång till annan driftsform kan säkerställa att medarbetarnas situation inte försämras. Det är också viktigt att det finns en reell meddelarfrihet även i de verksamheter som bedrivs på entreprenad.

2005 fattade kommunfullmäktige beslut om att samtliga verksamheter skall tillämpa en antidiskrimineringsklausul vid upphandlingar av varor och tjänster. En sådan klau- sul ger staden rätt att häva avtal med entreprenörer som bryter mot gällande diskrimi- neringslagstiftning. Syftet är att markera att diskriminering inte accepteras och att säkerställa att skattemedel inte kommer företag och andra organisationer till del om de bryter mot diskrimineringslagstiftningen. Avsikten är att förmå leverantörer att vidta åtgärder för att förebygga och motverka diskriminering. Som ett led i stadens anti- diskrimineringsarbete anser vi att det är väldigt värdefullt att skyldigheten att tillämpa den tidigare anti- diskrimineringsklausulen finns kvar.

Just nu är ett förslag till en ny men betydligt sämre anti-diskrimineringsklausul på remiss i staden. Kravet på att leverantören ser till att även underleverantörer tillämpar antidiskrimineringsklausulen är borta liksom möjligheten till vite vid brott mot anti- diskrimineringslagarna.

Vi har naturligtvis ett ansvar för att se till att skattepengar används effektivt, men ock- så för att se till att fattiga människor i andra länder inte exploateras och utnyttjas i vårt namn. Rättvisemärkt/Fairtrade är en etisk märkning som garanterar konsumenten att de mänskliga rättigheterna har varit i fokus under varans framtagning. Kriterierna för Rättvisemärkt utgår från de grundläggande ILO konventionerna som i sin tur stärker FN s konvention om de mänskliga rättigheterna. Rättvisemärkt bidrar till att arbetare och odlare får skäligt betalt för det arbete de utför, att barnarbete motverkas, att orga- nisationsrätten främjas, att diskriminering på grund av kön, tro eller hudfärg motverkas samt att ekologiskt odlande uppmuntras. Vi anser att möjligheten att ställa krav på rättvisemärkning bör undersökas i den nya upphandlingspolicyn

Vi anser också att staden ska fortsätta det viktiga arbetet med att ställa miljökrav vid upphandlingar. Miljökraven som ställs ska syfta till att uppnå kraven i stadens miljö- program.

Genom att ställa miljökrav och sociala krav vid stadens upphandlingar kan stadens upphandlingar bli ett kraftfullt redskap för att driva på mot ekologisk hållbarhet och en socialt rättvis utveckling. De nya policys den borgerliga majoriteten fattat beslut om visar på en klar ambitionsminskning jämfört med den politik vi drev under den förra mandatperioden, både vad gäller sociala krav och miljöhänsyn.

Reservation anfördes av ledamoten Xxxxxxx Xxxxxxx (mp) enligt det av henne framställda yrkandet enligt följande

Att delvis godkänna förvaltningens förslag till svar på remiss Central upphandling av ramavtal

Att Servicenämnden får i uppdrag att speciellt bevaka avtalstroheten gäl- lande antidiskrimineringsklausulen

Att remissvaret ska kompletteras med följande:

Skäl för att använda centralupphandling är förutom administrativa vinster och enhet- lighet också viktigt för ett sammanhållet, effektivt arbete för miljö och antidiskrimine- ring.

Miljökrav och sociala krav ska styra val av avtalsområden för centralupphandling. Miljökrav ska t ex innehålla krav på att transporter av varor och personal görs med miljöbilar (enligt Stockholms stads definition), att fordon som används inte ska ha dubbdäck, att transporter ska följa EU/USA steg 1 grundkrav och att entreprenören följa vad som gäller i Stockholms stads miljöprogram för kemiska produkter i verk- samheten. Upphandlad kost ska vara minst 30 % ekologisk.

Med centralupphandling ökar också möjligheten att kontrollera avtalstrohet när det gäller antidiskrimineringsklausulen. Bevakningen av antidiskrimineringsklausulens efterlevnad bland leverantörer och underleverantörer har tidigare varit bristfällig. Där- för ges Servicenämnden i uppdrag att särskilt bevaka avtalstroheten gällande antidis- krimineringsklausulen. Det kräver också att antidiskrimineringsklausul även gäller underleverantörer, vilket inte är fallet med den antidiskrimineringsklausul som den borgerliga majoriteten nu inför. Det är allvarligt att vi riskerar att underleverantörer diskriminerar med skattebetalarnas pengar.

Socialtjänstnämnden

Reservation anfördes av vice ordföranden Xxxxx Xxxxxx (v) mot nämndens beslut till förmån för sitt eget förslag enligt följande

1. Socialtjänstnämnden godkänner delvis förvaltningens förslag till svar på remiss.

2. Socialtjänstnämnden beslutar att därutöver framföra följande.

Centralupphandling av ramavtal inom avtalsområden som berör många nämnder ger stora möjligheter att använda stadens upphandling som hävstång för en hållbar social, ekonomisk och miljömässig utveckling. Det gynnar ansvarstagande företag och kan ses som ett led i en progressiv näringspolitik från stadens sida.

Vi tar självklart avstånd från den centralupphandling av vård- och omsorgsboenden som majoriteten planerar att genomföra. Upphandling av entreprenader inom denna sektor är förödande för kontinuiteten för de äldre och ska inte förekomma inom dessa områden.

Däremot ser vi positivt på centralupphandling av el, bilar, drivmedel, livsmedel och andra områden där staden genom sin storlek på ett avgörande sätt kan bidra till att förbättra miljön. All upphandling ska därför successivt anpassas inom ramen för vårt rättvisa miljöutrymme.

Sociala krav och krav på etiska avtalsvillkor ska också ingå i förfrågningsunderlagen liksom att ILO:s åtta grundläggande konventioner om mänskliga rättigheter i arbetsli- vet följs. Staden ska i alla upphandlingar verka för en god arbetsmiljö och rimliga anställningsvillkor för personalen enligt den under förra mandatperioden testade ”Vita jobb-modellen”.

Den tidigare antidiskrimineringsklausulen ska återinföras och tillämpas i all upphand- ling, vilket bland annat innebär att även underleverantörer omfattas av klausulen. Så är inte fallet i den klausul som föreslås av majoriteten. Det är allvarligt eftersom sta- den riskerar att underleverantörer diskriminerar med skattebetalarnas pengar.

Krav på en klausul som garanterar anställda i privata företag samma meddelarfrihet som finns i offentliga företag ska vara en självklar del i alla upphandlingar som staden gör. En sådan klausul om meddelarfrihet används redan av Gävleborgs läns landsting.

Många upphandlingar kräver stora byråkratiska och ekonomiska insatser och medför även störningar i verksamheten, omstruktureringskostnader och ekonomiska risker i samband med överklaganden. Staden måste därför som lärande organisation alltid utvärdera varje upphandling och väga de totalekonomiska vinsterna mot förluster i andra avseenden.

Sist men inte minst måste uppföljningen av avtalsvillkoren förbättras kraftigt och staden bör därför inrätta en kontrollfunktion och ta fram anvisningar som stöd i upp- följningsarbetet.

Reservation anfördes av Xxxxxxx Xxxxxxxx (mp) mot nämndens beslut till för- mån för sitt eget förslag enligt följande

1. Socialtjänstnämnden beslutar att delvis tillstyrka förslaget.

2. Socialtjänstnämnden beslutar att därutöver anföra följande.

Förslaget som är utskickat från kommunfullmäktige innehåller en rad olika områden där centrala ramavtal föreslås. Förslagen är av en mycket skiftande karaktär och sam- tidigt anges det några förslag på riktlinjer till avsteg från de centrala ramavtalen. Om detta ska genomföras måste det finnas någon form av eget handlingsutrymme för nämnderna och förvaltningarna att göra inköp lokalt och anpassat efter den verksam- het som bedrivs. Om inte sådana möjligheter finns kan det bli en risk för fördyring av verksamheterna samt att uppköpen inte till fullo är ändamålsenliga.

Det finns naturligtvis för- och nackdelar med centrala upphandlingar. Centrala ram- avtal av bl.a. el, taxi och drivmedel är en klar fördel om detta kan göras

Särskilt uttalande anfördes av Xxxxxxxxx Xxxxxx Xxxxxx m.fl. (s) enligt följande

Samordning av avtal kan vara en god idé om det genomförs på rätt sätt med rätt ställda krav. Remissen visar att det fortfarande finns en rad aspekter att ta hänsyn till innan något beslut slutförs.

Kortsiktigt kan en konkurrensutsatt upphandling leda till sänkta kostnader, men detta är inte nödvändigtvis en given konsekvens. Varje upphandling är till exempel förknip- pad med en transaktionskostnad och omorganiseringskostnad.

Det är viktigt att upphandlingspolicyn reglerar miljökrav vid upphandling, antidiskri- minering, meddelarfrihet och sociala hänsyn. Vi anser att detta är oerhört viktiga om- råden, men som nämns alldeles för lite i förslaget till upphandlingspolicy.

Syftet med såväl upphandlad som icke- upphandlad verksamhet som staden har ansvar för är givetvis att stadens invånare ska få bästa möjliga service och kvalitet till lägsta möjliga kostnad. Det är dock lika självklart att det inte är en acceptabel effekt att kost- naderna sänks genom att personalens arbets- och anställningsförhållanden i entrepre- naden avsevärt försämras än de som erbjuds stadens anställda. Upphandlingar ska sträva efter att garantera konkurrens på lika villkor.

Staden ska ta sitt ansvar för personalens anställningsförhållanden hos leverantörer genom att ställa krav i samband med upphandlingar. För att passa den svenska arbets- marknaden anser vi att dessa krav bör ställas med utgångspunkt i kollektivavtalen, lämpligen enligt den så kallade ”Vita jobb- modell” som har prövats framgångsrikt av staden.

Vi har naturligtvis ett ansvar för att se till att skattepengar används effektivt, men ock- så för att se till att fattiga människor i andra länder inte exploateras och utnyttjas i vårt namn. Rättvisemärkt/Fairtrade är en etisk märkning som garanterar konsumenten att de mänskliga rättigheterna har varit i fokus under varans framtagning. Kriterierna för Rättvisemärkt utgår från de grundläggande ILO konventionerna som i sin tur stärker FN s konvention om de mänskliga rättigheterna. Rättvisemärkt bidrar till att arbetare och odlare får skäligt betalt för det arbete de utför, att barnarbete motverkas, att orga- nisationsrätten främjas, att diskriminering på grund av kön, tro eller hudfärg motverkas samt att ekologiskt odlande uppmuntras. Vi anser att möjligheten att ställa krav på rättvisemärkning bör undersökas i den nya upphandlingspolicyn

Trafik- och renhållningsnämnden

Reservation anfördes av vice ordföranden Xxx Xxxxxxxx m fl (s) och ledamoten Xxxxxxx Xxxx (v) med hänvisning till sitt yrkande enligt följande

att i huvudsak godkänna kontorets förslag till beslut, samt

att därutöver anföra följande:

Det finns inget principiellt att invända mot centralt upphandlingsförfarande. Det var olyckligt att den borgerliga majoriteten avskaffade den centrala upphandlingsorganisa- tionen under sin förra majoritetsperiod.

Några saker bör dock tilläggas. För att den samordnade upphandlingen ska kunna uppnå för staden angelägna mål bör upphandlingarna innehålla för staden och dess medborgare angelägna krav. Bland annat bör upphandlingarna innehålla följande:

• Anti- diskrimineringsklausul

• Miljökrav

• Tillämpning av Vita Jobb- modellen för att komma tillrätta med svartjobb och missförhållanden på arbetsmarknaden

Det har betydligt större betydelse för staden och dess invånare än begrepp som ”af- färsmässighet” och ”kärnverksamhet” som ingen hittills har lyckats definiera.

Reservation anfördes av ledamoten Xxxx Xxxxxxxxx (mp) med hänvisning till sitt yrkande enligt följande

att delvis godkänna förvaltningens förslag till svar på remiss Central upphandling av ramavtal,

att Servicenämnden får i uppdrag att speciellt bevaka avtalstroheten gäl- lande antidiskrimineringsklausulen,

att remissvaret ska kompletteras med följande:

Skäl för att använda centralupphandling är förutom administrativa vinster och enhet- lighet också viktigt för ett sammanhållet, effektivt arbete för miljö och antidiskrimine- ring.

Miljökrav och sociala krav ska styra val av avtalsområden för centralupphandling. Miljökrav ska t ex innehålla krav på att transporter av varor och personal görs med miljöbilar (enligt Stockholms stads definition), att fordon som används inte ska ha dubbdäck, att transporter ska följa EU/USA steg 1 grundkrav och att entreprenören följa vad som gäller i Stockholms stads miljöprogram för kemiska produkter i verk- samheten. Upphandlad kost ska vara minst 30% ekologisk.

Med centralupphandling ökar också möjligheten att kontrollera avtalstrohet när det gäller antidiskrimineringsklausulen. Bevakningen av antidiskrimineringsklausulens efterlevnad bland leverantörer och underleverantörer har tidigare varit bristfällig. Där- för ges Servicenämnden i uppdrag att särskilt bevaka avtalstroheten gällande antidis- krimineringsklausulen. Det kräver också att antidiskrimineringsklausul även gäller underleverantörer, vilket inte är fallet med den antidiskrimineringsklausul som den borgerliga majoriteten nu inför. Det är allvarligt att vi riskerar att underleverantörer diskriminerar med skattebetalarnas pengar.

Utbildningsnämnden

Reservation anfördes av Xxxxx Xxxxxx m fl (s) med hänvisning till sitt förslag till beslut i enlighet med följande

att delvis godkänna förvaltningens beslut att därutöver anföra följande:

Vi anser att upphandlingspolicyn ska reglera miljökrav vid upphand-ling, anti- diskri- minering, meddelarfrihet och sociala hänsyn. Vi anser att detta är oerhört viktiga om- råden som nämns alldeles för lite i för-slaget till upphandlingspolicy.

Kortsiktigt kan en konkurrensutsatt upphandling leda till sänkta kost-nader men det behöver inte alls göra det. Varje upphandling är också förknippad med en transak- tionskostnad och omorganiseringskostnad. Samtidigt finns flera nackdelarna med att lägga ut verksamheter i pri-vata intressenters händer, bland annat blir ofta konsekven- sen lägre kontinuitet, mindre synergieffekter samt lägre grad av demokratisk styrning och öppenhet.

Syftet med såväl upphandlad som icke-upphandlad verksamhet som staden har ansvar för är givetvis att stadens invånare ska få bästa möj-liga service och kvalitet till lägsta möjliga kostnad. Det är dock själv-klart inte en acceptabel effekt att kostnaderna sänks genom att perso-nalens arbets- och anställningsförhållanden i entreprenaden är avse- värt sämre än de som erbjuds stadens anställda. Upphandlingar ska sträva efter att garantera konkurrens på lika villkor.

När ett oseriöst företag lägger ett lågt vinnande anbud på en nivå som det långsiktigt inte är möjligt att konkurrera med om leverantören be-talar för branschen skäliga lö- ner, skatter, avgifter och en normal vinst, slås de seriösa företagen ut, eller tvingas börja fuska de också. Varje år förlorar det offentliga stora inkomster på grund av skat- tefusk. Kam-pen mot svartarbete är en uppgift som angår alla - även kommunen som upphandlare.

Stockholms stad upphandlar varje år varor och tjänster för cirka 10 miljarder kronor. Hur dessa skattemedel används har en avgörande betydelse varför det offentliga som aktör i detta avseende kan påverka marknaden i positiv bemärkelse för att förbättra förhållandena i sam-hället.

Staden kan ta sitt ansvar för personalens anställningsförhållanden hos leverantörer genom att ställa krav i samband med upphandlingar. För att passa den svenska arbets- marknaden anser jag att dessa krav bör ställas med utgångspunkt i kollektivavtalen,

lämpligen enligt den så kallade ”Vita jobb-modell” som har prövats framgångsrikt av staden.

2004 genomfördes en undersökning som visade att personal som åter-gått i kommunal tjänst och jämför med hur de hade det i enskild verk-samhet är i huvudsak mer nöjda med allt i den kommunala verksam-het de återgått till. Särskilt gäller det arbetsmiljön, anställningstrygg-heten och möjligheten till vidareutbildning. Det är därför viktigt att det i den nya policyn redogörs för hur staden i samband med övergång till annan driftsform kan säkerställa att medarbetarnas situation inte försämras. Det är också viktigt att det finns en reell meddelarfrihet även i de verksamheter som bedrivs på entreprenad.

2005 fattade kommunfullmäktige beslut om att samtliga verksamheter skall tillämpa en antidiskrimineringsklausul vid upphandlingar av va-ror och tjänster. En sådan klau- sul ger staden rätt att häva avtal med entreprenörer som bryter mot gällande diskrimi- neringslagstiftning. Syftet är att markera att diskriminering inte accepteras och att säker-ställa att skattemedel inte kommer företag och andra organisationer till del om de bryter mot diskrimineringslagstiftningen. Avsikten är att förmå leverantörer att vidta åtgärder för att förebygga och motverka diskriminering. Som ett led i stadens anti- diskrimineringsarbete anser vi att det är väldigt värdefullt att skyldigheten att tillämpa den tidigare anti- diskrimineringsklausulen finns kvar.

Just nu är ett förslag till en ny men betydligt sämre anti-diskrimineringsklausul på remiss i staden. Kravet på att leverantören ser till att även underleverantörer tillämpar antidiskrimineringsklausu-len är borta liksom möjligheten till vite vid brott mot anti- diskrimine-ringslagarna.

Vi har naturligtvis ett ansvar för att se till att skattepengar används ef-fektivt, men också för att se till att fattiga människor i andra länder inte exploateras och utnyttjas i vårt namn. Rättvisemärkt/Fairtrade är en etisk märkning som garanterar konsumenten att de mänskliga rät-tigheterna har varit i fokus under varans framtagning. Kriterierna för Rättvisemärkt utgår från de grundläggande ILO konventionerna som i sin tur stär- ker FN s konvention om de mänskliga rättigheterna. Rättvi-semärkt bidrar till att arbe- tare och odlare får skäligt betalt för det ar-bete de utför, att barnarbete motverkas, att organisationsrätten främ-jas, att diskriminering på grund av kön, tro eller hudfärg motverkas samt att ekologiskt odlande uppmuntras. Vi anser att möjligheten att ställa krav på rättvisemärkning bör undersökas i den nya upphand-lingspolicyn

Vi anser också att staden ska fortsätta det viktiga arbetet med att ställa miljökrav vid upphandlingar. Miljökraven som ställs ska syfta till att uppnå kraven i stadens miljö- program.

Genom att ställa miljökrav och sociala krav vid stadens upphandlingar kan staden upphandlingar bli ett kraftfullt redskap för att driva på mot ekologisk hållbarhet och en socialt rättvis utveckling. De nya policys den borgerliga majoriteten fattat beslut om visar på en klar ambi-tionsminskning jämfört med den politik vi drev under den förra man-datperioden, både vad gäller sociala krav och miljöhänsyn.

Reservation anfördes av Xxxxx Xxxxx (v) med hänvisning till sitt förslag till beslut i enlighet med följande

1. Utbildningsnämnden godkänner delvis förvaltningens förslag till svar på remiss.

2. Därutöver vill vi framföra följande:

Centralupphandling av ramavtal inom avtalsområden som berör många nämnder av typen försörjningsupphandlingar ger stora möjligheter att använda stadens upphand- ling som hävstång för en hållbar social, ekonomisk och miljömässig utveckling. Det gynnar ansvarstagande ses som ett led i en progressiv näringspolitik från stadens sida. Vi avstyrker däremot att servicenämnden ska få ansvaret att upphand-la ramavtal, eftersom nämnden leds av en tjänstemannastyrelse och politisk insyn därmed saknas när det gäller att fastställa förfrågnings-underlag och godkänna anbudsgivare.

Däremot ser vi positivt på centralupphandling av el, bilar, drivmedel, livsmedel och andra områden där staden genom sin storlek på ett av-görande sätt kan bidra till att förbättra miljön. All upphandling ska därför successivt anpassas inom ramen för vårt rättvisa miljöutrymme.

Sociala krav och krav på etiska avtalsvillkor ska också ingå i förfråg-ningsunderlagen liksom att ILO:s åtta grundläggande konventioner om mänskliga rättigheter i arbetsli- vet följs. Staden ska i alla upphand-lingar verka för en god arbetsmiljö och rimliga

anställningsvillkor för personalen enligt den under förra mandatperioden testade ”Vita jobb-modellen”.

Den tidigare antidiskrimineringsklausulen ska återinföras och tilläm-pas i all upphand- ling, vilket bland annat innebär att även underleve-rantörer omfattas av klausulen. Så är inte fallet i den klausul som fö-reslås av majoriteten. Det är allvarligt eftersom sta- den riskerar att un-derleverantörer diskriminerar med skattebetalarnas pengar. Krav på en klausul som garanterar anställda i privata företag samma meddelarfri-het som finns i offentliga företag ska vara en självklar del i alla upp-handlingar som staden gör. En sådan klausul om meddelarfrihet an-vänds redan av Gävleborgs läns landsting.

Många upphandlingar kräver stora byråkratiska och ekonomiska in-satser och medför även störningar i verksamheten, omstrukturerings-kostnader och ekonomiska risker i samband med överklaganden. Sta-den måste därför som lärande organisation alltid utvärdera varje upp-handling och väga de totalekonomiska vinsterna mot förluster i andra avseenden. Sist men inte minst måste uppföljningen av avtalsvillkoren förbättras kraftigt och staden bör därför inrätta en kontrollfunktion och ta fram anvisningar som stöd i uppföljningsarbetet.

Äldrenämnden

Reservation anfördes av Xxxx Xxxxxxxx m.fl. (s) och Xxxxxx Xxxxxx (v) med hänvisning till sitt gemensamma förslag till beslut enligt följande

Äldrenämnden godkänner delvis förvaltningens förslag till svar på remiss. Äldrenämnden beslutar att därutöver framföra följande.

Centralupphandling av ramavtal inom avtalsområden som berör många nämnder ger stora möjligheter att använda stadens upphandling som hävstång för en hållbar social, ekonomisk och miljömässig utveckling. Det gynnar ansvarstagande företag och kan ses som ett led i en progressiv näringspolitik från stadens sida.

Vi tar självklart avstånd från den centralupphandling av vård- och omsorgsboenden som majoriteten planerar att genomföra. Upphandling av entreprenader inom denna sektor är förödande för kontinuiteten för de äldre och ska inte förekomma inom dessa områden.

Däremot ser vi positivt på centralupphandling av el, bilar, drivmedel, livsmedel och andra områden där staden genom sin storlek på ett avgörande sätt kan bidra till att förbättra miljön. All upphandling ska därför successivt anpassas inom ramen för vårt rättvisa miljöutrymme.

Sociala krav och krav på etiska avtalsvillkor ska också ingå i förfrågningsunderlagen liksom att ILO:s åtta grundläggande konventioner om mänskliga rättigheter i arbetsli- vet följs. Staden ska i alla upphandlingar verka för en god arbetsmiljö och rimliga

anställningsvillkor för personalen enligt den under förra mandatperioden testade ”Vita jobb-modellen”.

Den tidigare antidiskrimineringsklausulen ska återinföras och tillämpas i all upphand- ling, vilket bland annat innebär att även underleverantörer omfattas av klausulen. Så är inte fallet i den klausul som föreslås av majoriteten. Det är allvarligt eftersom staden riskerar att underleverantörer diskriminerar med skattebetalarnas pengar.

Krav på en klausul som garanterar anställda i privata företag samma meddelarfrihet som finns i offentliga företag ska vara en självklar del i alla upphandlingar som staden gör. En sådan klausul om meddelarfrihet används redan av Gävleborgs läns landsting.

Många upphandlingar kräver stora byråkratiska och ekonomiska insatser och medför även störningar i verksamheten, omstruktureringskostnader och ekonomiska risker i samband med överklaganden. Staden måste därför som lärande organisation alltid utvärdera varje upphandling och väga de totalekonomiska vinsterna mot förluster i andra avseenden.

Sist men inte minst måste uppföljningen av avtalsvillkoren förbättras kraftigt och staden bör därför inrätta en kontrollfunktion och ta fram anvisningar som stöd i upp- följningsarbetet.

Reservation anfördes av Xxxxx Xxxxxxxx (mp) med hänvisning till sitt förslag till beslut enligt följande

Äldrenämnden godkänner delvis förvaltningens förslag till beslut. Därutöver ska föl- jande beaktas vid upphandling

Central upphandling av ramavtal kan vara något positivt. Det finns dock problem med upphandling av den omfattning av stadens verksamheter som nu föreslås. Stadsdels- nämndernas möjligheter till inflytande begränsas.

Upphandling av äldrevård är extra känslig eftersom en icke kvalificerad entreprenör kan åstadkomma stor skada. Nya utförare kan påverka kontinuiteten för de äldre.

Därför måste upphandlingen göras med största omsorg och med hänsyn till de äldres situation.

Entreprenörer som tidigare misskött sig bör inte vara aktuella för nya uppdrag.

Miljö, etiska och sociala krav ska styra val av avtalsområden för central upphandling. Xxxxxxxxx ska t ex innehålla krav på att transporter av varor och personal görs med, dubbfria, miljöbilar. Transporter ska följa EU/USA:s steg 1:s grundkrav. Entreprenö-

rerna ska följa vad som gäller i Stockholms stads miljöprogram för kemiska produkter i verksamheten.

Upphandlad kost bör vara näringsrik, välsmakande och, så långt som möjligt, ekolo- gisk.

Krav på en klausul som garanterar anställda i privata företag samma meddelarfrihet som finns i offentliga företag ska vara en självklar del i alla upphandlingar som staden gör.

Den tidigare antidiskrimineringsklausulen ska återinföras och tillämpas i all upphand- ling, vilket bland annat innebär att även underleverantörer omfattas av klausulen. Utan en sådan klausul finns det risk för att underleverantörer diskriminerar med skattebeta- larnas pengar. Servicenämnden får i uppdrag att särskilt bevaka avtalstroheten gällan- de antidiskrimineringsklausulen.

Ingångna avtal ska hållas. Men erfarenheten visar att en del entreprenörer under av- talsperioden minskar sina personalinsatser. Staden måste bli bättre på att kontrollera att entreprenörerna gör sitt jobb enligt avtal. Uppföljningen av avtalsvillkoren måste förbättras och staden bör ta fram anvisningar som stöd för uppföljningsarbetet.

Enskede-Årsta-Vantörs stadsdelsnämnd

Reservation anfördes av ledamöterna Xxxxxxx Xxxxxx och Xxxxx Xxxxxx, tjänstgörande ersättarna Xxxxxx Xxxxxxxxx och Xxxx-Xxxxx Xxxxxxxx (alla s) samt ledamöterna Xxxx Xxxxxxxx (v) och Xxxxx Xxxxxx (mp) till förmån för det egna förslaget i enlighet med följande

1. Stadsdelsnämnden godkänner delvis förvaltningens förslag till svar på remiss. 2: Därutöver vill vi framföra följande.

Centralupphandling av ramavtal inom avtalsområden som berör många nämnder av typen försörjningsupphandlingar ger stora möjligheter att använda stadens upphand- ling som hävstång för en hållbar social, ekonomisk och miljömässig utveckling. Det gynnar ansvarstagande företag och kan ses som ett led i en progressiv näringspolitik från stadens sida.

Vi avstyrker däremot att servicenämnden ska få ansvaret att upphandla ramavtal, efter- som nämnden leds av en tjänstemannastyrelse och politisk insyn därmed saknas när det gäller att fastställa förfrågningsunderlag och godkänna anbudsgivare.

Vi ser positivt på centralupphandling av el, bilar, drivmedel, livsmedel och andra om- råden där staden genom sin storlek på ett avgörande sätt kan bidra till att förbättra miljön. All upphandling ska därför successivt anpassas inom ramen för vårt rättvisa miljöutrymme.

Sociala krav och krav på etiska avtalsvillkor ska också ingå i förfrågningsunderlagen liksom att ILO:s åtta grundläggande konventioner om mänskliga rättigheter i arbetsli- vet följs. Staden ska i alla upphandlingar verka för en god arbetsmiljö och rimliga

anställningsvillkor för personalen enligt den under förra mandatperioden testade ”Vita jobb-modellen”. Den tidigare antidiskrimineringsklausulen ska återinföras och tilläm- pas i all upphandling, vilket bland annat innebär att även underleverantörer omfattas av klausulen. Så är inte fallet i den klausul som föreslås av majoriteten. Det är allvar- ligt eftersom staden riskerar att underleverantörer diskriminerar med skattebetalarnas pengar.

Krav på en klausul som garanterar anställda i privata företag samma meddelarfrihet som finns i offentliga företag ska vara en självklar del i alla upphandlingar som staden gör. En sådan klausul om meddelarfrihet används redan av Gävleborgs läns landsting. Många upphandlingar kräver stora byråkratiska och ekonomiska insatser och medför även störningar i verksamheten, omstruktureringskostnader och ekonomiska risker i samband med överklaganden. Staden måste därför som lärande organisation alltid utvärdera varje upphandling och väga de totalekonomiska vinsterna mot förluster i andra avseenden. Sist men inte minst måste uppföljningen av avtalsvillkoren förbättras kraftigt och staden bör därför inrätta en kontrollfunktion och ta fram anvisningar som stöd i uppföljningsarbetet.

Farsta stadsdelsnämnd

Reservation anfördes av Xxxxxx Xxxxxxxxxxx (mp) till förmån för eget förslag enligt följande

Att delvis godkänna förvaltningens förslag till svar på remiss Central upphandling av ramavtal

Att Servicenämnden får i uppdrag att speciellt bevaka avtalstroheten gäl- lande antidiskrimineringsklausulen

Att remissvaret ska kompletteras med följande:

Skäl för att använda centralupphandling är förutom administrativa vinster och enhet- lighet också viktigt för ett sammanhållet, effektivt arbete för miljö och antidiskrimine- ring.

Miljökrav och sociala krav ska styra val av avtalsområden för centralupphandling. Miljökrav ska t ex innehålla krav på att transporter av varor och personal görs med miljöbilar (enligt Stockholms stads definition), att fordon som används inte ska ha dubbdäck, att transporter ska följa EU/USA steg 1 grundkrav och att entreprenören ska följa vad som gäller i Stockholms stads miljöprogram för kemiska produkter i verk- samheten. Upphandlad kost ska vara minst 30% ekologisk.

Med centralupphandling ökar också möjligheten att kontrollera avtalstrohet när det gäller antidiskrimineringsklausulen. Bevakningen av antidiskrimineringsklausulens efterlevnad bland leverantörer och underleverantörer har tidigare varit bristfällig. Där- för ges servicenämnden i uppdrag att särskilt bevaka avtalstroheten gällande antidis- krimineringsklausulen. Det kräver också att antidiskrimineringsklausul även gäller underleverantörer, vilket inte är fallet med den antidiskrimineringsklausul som den

borgerliga majoriteten nu inför. Det är allvarligt att vi riskerar att underleverantörer diskriminerar med skattebetalarnas pengar.

Hägersten-Liljeholmens stadsdelsnämnd

Särskilt uttalande gjordes av ledamoten Xxxx Xxxxxxxxx m.fl. (mp) med in- stämmande av vice ordföranden Xxx Xxxxxxx m.fl. (s) och ledamoten Xxxxx Xxxxxxx m.fl. (v) enligt följande

Miljöpartiet ser med oro på utvecklingen mot alltmer centralisering av verksamheterna inom staden. Självklart kan det ibland finnas fördelar med centrala upphandlingar, och då ska det också vara möjligt att göra sådana upphandlingar, men det är heller inte självklart att så är fallet. En stadsdelsnämnd måste också kunna välja annorlunda lös- ningar för att kunna gå före i ett förändringsarbete och alltför stora strukturer riskerar att hämma utvecklingsmöjligheter snarare än att underlätta för verksamheterna.

Hässelby-Vällingby stadsdelsnämnd

Reservation anfördes av vice ordförande Xxxxx Xxxxx m fl (s) mot beslutet med hänvisning till eget yrkande enligt följande

Stadsdelsnämnden godkänner delvis förvaltningens förslag som svar på remissen Stadsdelsnämnden anför vidare

Vi tar självklart avstånd till den centralupphandling som majoriteten vill genomföra av vård- och omsorgsboenden och andra känsliga verksamheter.

Upphandling av äldreomsorg är extra känslig eftersom en icke kvalificerad entreprenör kan åstadkomma stor skada. Upphandlingen måste göras med största omsorg och med hänsyn till de äldres situation.

Kunskapen om verksamheterna finns på stadsdelarna . Vi anser därför att eventuella upphandlingar även genomförs på stadsdelarna.

Vem frågar de äldre och deras anhöriga om de är med på de förändringar som konkur- rensupphandling innebär? Vem frågar de psykiskt funktionshindrade om en sådan förändring.

Förvaltningen skriver klokt och tydligt att stadsdelsförvaltningarna måste behålla sin upphandlingskompetens. Vi instämmer helt i detta och anser att om upphandling ska ske så ska den genomföras och avtal ska skrivas av den nämnd som sedan är ansvarig tillsynsnämnd.

Däremot ser vi positivt på centralupphandling av el, bilar, livsmedel, drivmedel och liknande områden.”

Reservation anfördes av ledamot Xxxxx Xxxxx (mp) och ledamot Xxxx Xxxxxxx

(v) mot beslutet enligt följande

Att delvis godkänna förvaltningens förslag till svar på remiss Central upp- handling av ramavtal

Att Servicenämnden får i uppdrag att speciellt bevaka avtalstroheten gäl- lande antidiskrimineringsklausulen

Att remissvaret ska kompletteras med följande:

Skäl för att använda centralupphandling är förutom administrativa vinster och enhet- lighet också viktigt för ett sammanhållet, effektivt arbete för miljö och antidiskrimine- ring.

Miljökrav och sociala krav ska styra val av avtalsområden för centralupphandling. Miljökrav ska t ex innehålla krav på att transporter av varor och personal görs med miljöbilar (enligt Stockholms stads definition), att fordon som används inte ska ha dubbdäck, att transporter ska följa EU/USA steg 1 grundkrav och att entreprenören följa vad som gäller i Stockholms stads miljöprogram för kemiska produkter i verk- samheten. Upphandlad kost ska vara minst 30 % ekologisk.

Med centralupphandling ökar också möjligheten att kontrollera avtalstrohet när det gäller antidiskrimineringsklausulen. Bevakningen av antidiskrimineringsklausulens efterlevnad bland leverantörer och underleverantörer har tidigare varit bristfällig. Där- för ges Servicenämnden i uppdrag att särskilt bevaka avtalstroheten gällande antidis- krimineringsklausulen. Det kräver också att antidiskrimineringsklausul även gäller underleverantörer, vilket inte är fallet med den antidiskrimineringsklausul som den borgerliga majoriteten nu inför. Det är allvarligt att vi riskerar att underleverantörer diskriminerar med skattebetalarnas pengar.”

Kungsholmens stadsdelsnämnd

Reservation anfördes av Xxxxx Xxxxxx m.fl (s), Xxxxx Xxxxxxx (v) och Xxxxx Xxxxxxx (mp) med hänvisning till sitt gemensamma förslag enligt följande

Stadsdelsnämnden avvisar stadsledningskontorets förslag till riktlinjer för centrala upphandlingar av ramavtal.

Stadsdelsnämnden anför därutöver följande:

Förslaget går ut på en centralisering av beslutsfattandet och vill flytta alltmer beslu- tanderätt från stadsdelsnämnderna till stadsledningskontoret och centrala nämnder. Enligt stadsdelsnämnden är detta fel inriktning.

Riktlinjerna måste omarbetas utifrån att stadsdelsnämndernas rätt att agera självstän- digt inte begränsas samtidigt som det finns en central stödfunktion för stadsdelsnämn-

dernas egna och gemensamma upphandlingar. Tvingande centrala upphandlingar ska vara ett undantag och regeln stadsdelsnämndernas egna eller nämndgemensamma upphandlingar på lika villkor för deltagande stadsdelsnämnder.

Det finns flera nackdelar med upphandlingsinstrumentet i sig. Konsekvenserna blir ofta lägre kontinuitet, mindre synergieffekter samt lägre grad av demokratisk styrning och öppenhet. Stockholms stad är en mycket stor kund vilket gör det i stort sett omöj- ligt för mindre företag att delta i de centraliserade upphandlingar som staden genom- för. Det blir även mycket svårt att ta hänsyn till varje nämnds särskilda behov. De upphandlingsspecialister som har hand om genomförande och uppföljning av de cen- trala upphandlingarna saknar oftast mera djupgående kunskap om de varor och tjänster som upphandlingarna avser vilket kan leda till oönskade resultat

Norrmalms stadsdelsnämnd

Reservation anfördes av vice ordföranden Xxx Xxxxxxxx m.fl. (s) och ledamo- ten Xxxx Xxxxxx (v) enligt följande

Att stadsdelsnämnden beslutar i enlighet med förvaltningens förslag. Att stadsdelsnämnden anför därutöver följande:

Offentlig upphandling är ett av de verktyg som det politiska systemet hanterar för att uppnå övergripande politiska mål på andra områden. Stockholms stad handlar varor och tjänster för flera miljarder kronor varje år och är även landets största arbetsgivare. Speciellt när det rör stora volymupphandlingar av den typ som här är aktuella kan stadens krav på miljöprestanda hos levererade produkter och tjänster, och krav på icke- diskriminering hos upphandlade leverantörer, få stort genomslag på marknaden. Vi förutsätter därför att kommunstyrelsen kommer att utnyttja de möjligheter som den föreslagna centraliseringen erbjuder att ställa miljö- och antidiskrimineringskrav.

Stockholms stad måste vid upphandling av tjänster och varor vara tydlig med att man inte accepterar att skattemedel går till företag som diskriminerar.

Reservation anfördes av Xxxxxx Xxxxxx (mp) enligt följande

1. delvis godkänna förvaltningens förslag till svar på remiss, Central upphandling av ramavtal

2. servicenämnden får i uppdrag att speciellt bevaka avtalstroheten gällande antidis- krimineringsklausulen

3. förorda att vid stadens centrala upphandlingar ställs tydliga miljö- och rättvisekrav

4. förorda att tydliga verktyg för kvalitetsgaranti och uppföljning av avtal tas fram

5. remissvaret ska kompletteras med följande:

Skälen för att använda central upphandling är förutom administrativa vinster och en- hetlighet också att det är viktigt för ett sammanhållet, effektivt arbete för miljö och antidiskriminering.

Miljökrav och sociala krav ska styra val av avtalsområden för centralupphandling. Miljökrav ska t ex innehålla krav på att transporter av varor och personal görs med miljöbilar (enligt Stockholms stads definition), att fordon som används inte ska ha dubbdäck, att transporter ska följa EU/ USA steg 1 grundkrav och att entreprenören ska följa vad som gäller i Stockholms stads miljöprogram för kemiska produkter i verksamheten. Upphandlad kost ska vara minst 30 % ekologisk.

Med centralupphandling ökar också möjligheten att kontrollera avtalstrohet när det gäller antidiskrimineringsklausulen. Bevakningen av antidiskrimineringsklausulens efterlevnad bland leverantörer och underleverantörer har tidigare varit bristfällig. Där- för ges servicenämnden i uppdrag att särskilt bevaka avtalstroheten gällande antidis- krimineringsklausulen. Det kräver också att antidiskrimineringsklausul även gäller underleverantörer, vilket inte är fallet med den antidiskrimineringsklausul som den borgerliga majoriteten nu inför. Det är allvarligt att vi riskerar att underleverantörer diskriminerar med skattebetalarnas pengar.

Förslaget som är utskickat från kommunfullmäktige innehåller en rad olika områden där centrala ramavtal föreslås. Förslagen är av en mycket skiftande karaktär och sam- tidigt anges det några förslag på riktlinjer till avsteg från de centrala ramavtalen. Om detta ska genomföras måste det finnas någon form av eget handlingsutrymme för nämnderna och förvaltningarna att göra inköp lokalt och anpassad efter den verksam- het som bedrivs. Om inte sådana möjligheter finns kan det bli en risk för fördyrning av verksamheterna samt att uppköpen inte till fullo är ändamålsenliga.

Det finns naturligtvis för- och nackdelar med centrala upphandlingar. Centrala ramav- tal av bl.a. el, taxi och drivmedel är en klar fördel om

detta kan göras i större mängder för ett bättre pris och samtidigt kunna ta hänsyn till miljö.

Vi är också undrande över om den borgerliga majoriteten har en konsekvent och lång- siktig upphandlingsstrategi när den vid varje regimskifte ändrar sitt eget regelverk och sina tidigare beslut. Tills borgarna kom till makten år 1998 hade Stockholm en organi- sation, s.k. Stockholms Materialförsörjningsorganisation (MFO) som var en central upphandlingsenhet för stadens alla förvaltningar. Där kunde man ha en helhetssyn i stadens upphandlingar med tydlig miljöinriktning och tydliga miljökrav. En av de åtgärderna den borgerliga majoriteten gjorde var att lägga ned MFO, trots att den var en redan centraliserad organisation i en positiv mening, där bl.a. stadens miljöbilpro- jekt startades. Vi har nu haft en period med decentraliserade upphandlingar vilket nu ändras igen av borgarna till centraliserade. Vi kan bara stilla undra hur borgarna vill ha det? Det kanske skulle vara ett bättre sätt att både effektivisera och ställa högre miljö- krav på stadens upphandlingar genom att förstärka och förbättra den gamla MFO, istället för att ersätta den med en sämre central organisation.

Om den nya centralupphandlingsorganisationen ska kunna mäta sig med den nedlagda MFO bör den åtminstone styras av en tydlig miljö- och rättvisestrategi.

Rinkeby-Kista stadsdelsnämnd

Reservation anfördes av vice ordförande Xxxxx Xxxxx m.fl. (s), samt Xxxxxxx Xxxx m.fl. (v) till förmån för eget beslut enligt följande

Att delvis godkänna förvaltningens förslag samt därutöver anföra följande

Kortsiktigt kan en konkurrensutsatt upphandling leda till sänkta kostnader men det behöver inte alls göra det. Varje upphandling är också förknippad med en transak- tionskostnad och omorganiseringskostnad. Samtidigt finns flera nackdelar med att lägga ut verksamheter i privata intressenters händer, bland annat blir ofta konsekven- sen lägre kontinuitet, mindre synergieffekter samt lägre grad av demokratisk styrning och öppenhet.

Vi anser att upphandlingspolicyn ska reglera miljökrav vid upphandling, anti- diskriminering, meddelarfrihet och sociala hänsyn. Vi anser att detta är oerhört viktiga områden som nämns alldeles för lite i förslaget till upphandlingspolicy.

Syftet med såväl upphandlad som icke-upphandlad verksamhet som staden har ansvar för är givetvis att stadens invånare ska få bästa möjliga service och kvalitet till lägsta möjliga kostnad. Det är dock självklart inte en acceptabel effekt att kostnaderna sänks genom att personalens arbets- och anställningsförhållanden i entreprenaden är avsevärt sämre än de som erbjuds stadens anställda. Upphandlingar ska sträva efter att garante- ra konkurrens på lika villkor.

När ett oseriöst företag lägger ett lågt vinnande anbud på en nivå som det långsiktigt inte är möjligt att konkurrera med om leverantören betalar för branschen skäliga löner, skatter, avgifter och en normal vinst, slås de seriösa företagen ut, eller tvingas börja fuska de också. Varje år förlorar det offentliga stora inkomster på grund av skattefusk. Kampen mot svartarbete är en uppgift som angår alla - även kommunen som upphand- lare.

Stockholms stad upphandlar varje år varor och tjänster för cirka 10 miljarder kronor. Hur dessa skattemedel används har en avgörande betydelse varför det offentliga som aktör i detta avseende kan påverka marknaden i positiv bemärkelse för att förbättra förhållandena i samhället.

Staden kan ta sitt ansvar för personalens anställningsförhållanden hos leverantörer genom att ställa krav i samband med upphandlingar. För att passa den svenska arbets- marknaden anser jag att dessa krav bör ställas med utgångspunkt i kollektivavtalen,

lämpligen enligt den så kallade ”Vita jobb-modell” som har prövats framgångsrikt av staden.

2004 genomfördes en undersökning som visade att personal som återgått i kommunal tjänst och jämför med hur de hade det i enskild verksamhet är i huvudsak mer nöjda med allt i den kommunala verksamhet de återgått till. Särskilt gäller det arbetsmiljön,

anställningstryggheten och möjligheten till vidareutbildning. Det är därför viktigt att det i den nya policyn redogörs för hur staden i samband med övergång till annan driftsform kan säkerställa att medarbetarnas situation inte försämras. Det är också viktigt att det finns en reell meddelarfrihet även i de verksamheter som bedrivs på entreprenad.

2005 fattade kommunfullmäktige beslut om att samtliga verksamheter skall tillämpa en antidiskrimineringsklausul vid upphandlingar av varor och tjänster. En sådan klau- sul ger staden rätt att häva avtal med entreprenörer som bryter mot gällande diskrimi- neringslagstiftning. Syftet är att markera att diskriminering inte accepteras och att säkerställa att skattemedel inte kommer företag och andra organisationer till del om de bryter mot diskrimineringslagstiftningen. Avsikten är att förmå leverantörer att vidta åtgärder för att förebygga och motverka diskriminering. Som ett led i stadens anti- diskrimineringsarbete anser vi att det är väldigt värdefullt att skyldigheten att tillämpa den tidigare anti-diskrimineringsklausulen finns kvar.

Just nu är ett förslag till en ny men betydligt sämre anti-diskrimineringsklausul på remiss i staden. Kravet på att leverantören ser till att även underleverantörer tillämpar antidiskrimineringsklausulen är borta liksom möjligheten till vite vid brott mot anti- diskrimineringslagarna.

Vi har naturligtvis ett ansvar för att se till att skattepengar används effektivt, men ock- så för att se till att fattiga människor i andra länder inte exploateras och utnyttjas i vårt namn. Rättvisemärkt/Fairtrade är en etisk märkning som garanterar konsumenten att de mänskliga rättigheterna har varit i fokus under varans framtagning. Kriterierna för Rättvisemärkt utgår från de grundläggande ILO- konventionerna som i sin tur stärker FN:s konvention om de mänskliga rättigheterna. Rättvisemärkt bidrar till att arbetare och odlare får skäligt betalt för det arbete de utför, att barnarbete motverkas, att orga- nisationsrätten främjas, att diskriminering på grund av kön, tro eller hudfärg motverkas samt att ekologiskt odlande uppmuntras. Vi anser att möjligheten att ställa krav på rättvisemärkning bör undersökas i den nya upphandlingspolicyn.

Vi anser också att staden ska fortsätta det viktiga arbetet med att ställa miljökrav vid upphandlingar. Miljökraven som ställs ska syfta till att uppnå kraven i stadens miljö- program.

Genom att ställa miljökrav och sociala krav vid stadens upphandlingar kan stadens upphandlingar bli ett kraftfullt redskap för att driva på mot ekologisk hållbarhet och en socialt rättvis utveckling. De nya policys den borgerliga majoriteten fattat beslut om visar på en klar ambitionsminskning jämfört med den politik vi drev under den förra mandatperioden, både vad gäller sociala krav och miljöhänsyn.

Reservation anfördes av Xxxxx Xxxxxxx m.fl. (mp) mot nämndens beslut till förmån för eget beslut enligt följande

Att delvis godkänna förvaltningens förslag till svar på remiss för central upphandling av ramavtal

Att servicenämnden får i uppdrag att speciellt bevaka avtalstroheten gäl- lande antidiskrimineringsklausulen

Att strikta miljö- och rättvisekrav ställs i upphandlingen

Att stadsdelsnämnderna även fortsättningsvis får möjlighet att göra lokala upphandlingar i de fall det är mest lämpligt

Att därutöver anföra

Förslaget som är utskickat från kommunfullmäktige innehåller en rad olika områden där centrala ramavtal föreslås. Förslagen är av en mycket skiftande karaktär och sam- tidigt anges det några förslag på riktlinjer till avsteg från de centrala ramavtalen. Om detta ska genomföras måste det finnas någon form av eget handlingsutrymme för nämnderna och förvaltningarna att göra inköp lokalt och anpassad efter den verksam- het som bedrivs. Om inte sådana möjligheter finns kan det bli en risk för fördyring av verksamheterna samt att uppköpen inte till fullo är ändamålsenliga.

Stödja lokala företag

Huruvida central upphandling ska ske bör avgöras från fall till fall. I vissa fall kanske det kan vara mycket positivt att en lokal upphandling sker, för att t ex ge möjlighet åt ett lokalt företag eller en lokal verksamhet, t ex ett kooperativ, att lägga bud på upp- handlingen.

Miljökrav i upphandlingar

Oavsett om upphandlingen sker centralt eller lokalt ska miljökrav ställas. Miljökrav och sociala krav ska styra val av avtalsområden för centralupphandling. Miljökrav ska t ex innehålla krav på att transporter av varor och personal görs med miljöbilar (enligt Stockholms stads definition), att fordon som används inte ska ha

dubbdäck, att transporter ska följa EU/USA steg 1 grundkrav och att entreprenören ska följa vad som gäller i Stockholms stads miljöprogram för kemiska produkter i verk- samheten. Upphandlad kost ska vara minst 30% ekologisk.

Antidiskrimineringsklausul

Med centralupphandling skulle möjligen också möjligheten att kontrollera avtalstrohet när det gäller antidiskrimineringsklausulen kunna öka. Bevakningen av antidiskrimine- ringsklausulens efterlevnad bland leverantörer och underleverantörer har tidigare varit bristfällig. Därför ges Servicenämnden i uppdrag att särskilt bevaka avtalstroheten gällande antidiskrimineringsklausulen. Det kräver också att antidiskrimineringsklausul även gäller underleverantörer, vilket inte är fallet med den antidiskrimineringsklausul som den borgerliga majoriteten nu inför. Det är allvarligt att vi riskerar att underleve- rantörer diskriminerar med skattebetalarnas pengar.

Rättvis handel

Vi har naturligtvis ett ansvar för att se till att skattepengar används effektivt, men ock- så för att se till att fattiga människor i andra länder inte exploateras och utnyttjas i vårt namn. Rättvisemärkt/Fairtrade är en etisk märkning som garanterar konsumenten att de mänskliga rättigheterna har varit i fokus under varans framtagning. Kriterierna för

Rättvisemärkt utgår från de grundläggande ILO-konventionerna som i sin tur stärker FN:s konvention om de mänskliga rättigheterna. Rättvisemärkt bidrar till att arbetare och odlare får skäligt betalt för det arbete de utför, att barnarbete motverkas, att orga- nisationsrätten främjas, att diskriminering på grund av kön, tro eller hudfärg motverkas samt att ekologiskt odlande uppmuntras. Vi anser att möjligheten att ställa krav på rättvisemärkning bör undersökas i den nya upphandlingspolicyn.

Några för- och nackdelar med central upphandling

Det finns naturligtvis för- och nackdelar med centrala upphandlingar. Centrala ramav- tal av t ex el, taxi och drivmedel kan vara en klar fördel om detta kan göras i större mängder för ett bättre pris och samtidigt kunna ställa krav på produkter som är miljö- vänliga.

Däremot finns det risk att det blir svårare att få upphandlingar som uppfyller de en- skilda nämndernas, t ex stadsdelsnämndernas behov.

Dessutom - om man p g a central upphandling kommer att upphandla större volymer, vad innebär det för mindre företags möjlighet att lägga anbud? Central upphandling måste göra att det blir större upphandlingsvolymer, vilket skulle göra det svårare för mindre företag att konkurrera.

I vissa fall kanske storskalsfördelar i en central upphandling kan vara viktiga, kanske att man kan pressa kommunens kostnader eller kanske minska den totala administra- tionen kring upphandlingen eller kanske underlätta bevakningen av efterlevnad av upphandlingskontrakten, t ex gällande antidiskrimineringsklausulerna eller miljökrav.

Tveksamma vinster med central upphandling?

Att centralisera inköp av exempelvis förbrukningsmateriel, litteratur, livsmedel, möb- ler och belysning, tidningar och tidskrifter tror vi inte ger några större ekonomiska vinster. Däremot finns stor risk för likriktning och utarmning av mångfald och positiva konsekvenser av att man tidigare kunnat profilera eller kundanpassa utbudet av dessa varor och tjänster.

Inte heller gynnas lokalproducerade varor och tjänster genom central upphandling och lokal kännedom om små intressanta och nytänkande leverantörer kommer att försvinna med detta system. Centralisering har provats förr med ofta negativa konsekvenser för alla parter.

I ärendet nämns inget om hur pris kommer att viktas mot andra kriterier i anbudsun- derlagen så som miljökrav/policy, lättillgänglighet, organisation, kvalitet med mera vilket vi ser som en allvarlig brist.

Hur vill borgarna ha det?

Vi är också undrande över om den borgerliga majoriteten har en konsekvent och lång- siktig upphandlingsstrategi när den vid varje regimskifte ändrar sitt eget regelverk och sina tidigare beslut. Tills borgarna kom till makten år 1998 hade Stockholm en organi- sation, s.k. Stockholms Materialförsörjningsorganisation (MFO) som var en central upphandlingsenhet för stadens alla förvaltningar. Där kunde man ha en helhetssyn i

stadens upphandlingar med tydlig miljöinriktning och tydliga miljökrav. En av de åtgärderna den borgerliga majoriteten gjorde var att lägga ned MFO, trots att den var en redan centraliserad organisation i en positiv mening, där bl.a. stadens miljöbilpro- jekt startades. Vi har nu haft en period med decentraliserade upphandlingar vilket nu ändras igen av borgarna till centraliserade. Vi kan bara stilla undra hur borgarna vill ha det? Det kanske skulle vara ett bättre sätt att både effektivisera och ställa högre miljö- krav på stadens upphandlingar genom att förstärka och förbättra den gamla MFO, istället för att ersätta den med en sämre central organisation.

Om den nya centralupphandlingsorganisationen ska kunna mäta sig med den nedlagda MFO bör den åtminstone styras av en tydlig miljö- och rättvisestrategi.

Försvagning av stadsdelsnämnderna

Centraliseringen av upphandlingarna måste nog tyvärr ses som en del av en medveten strävan hos den borgerliga alliansen att försvaga decentraliseringen i Stockholm, att försvaga stadsdelsnämnderna, som är de politiska nämnder som finns närmast med- borgarna.

Skolorna, gatudriften, snöröjningen, driften av torgytor och en betydande del av ar- betsmarknadspengarna har redan förts bort från stadsdelsnämnderna och centraliserats. Tyvärr tar man med centraliserad upphandling bort ytterligare en del av stadsdels- nämndernas handlingsutrymme. Frågan är om borgarna med moderaterna i spetsen egentligen vill ha kvar stadsdelsnämnderna?

Skarpnäcks stadsdelsnämnd

Reservation anfördes av vice ordföranden Xxxxx Xxxxxx (v), ledamoten Moni- ka Lindh m.fl. (s) och ledamoten Xxxxxxxx Xxxxxx (mp) till förmån för gemen- samt förslag till beslut enligt följande

Att delvis godkänna förvaltningens förslag till svar på remiss Central upphandling av ramavtal

Att antidiskrimineringsklausulen skall återinföras

Att remissvaret ska kompletteras med följande:

Skäl för att använda centralupphandling är förutom administrativa och ekonomiska fördelar och enhetlighet också viktigt för ett sammanhållet, effektivt arbete för miljö och antidiskriminering.

Tidigare har en antidiskrimineringsklausul gällande både leverantörer och underleve- rantörer funnits men har av den borgerliga majoriteten i Kommunfullmäktige tagits bort. Den bör

snarast återinföras och Servicenämnden ges i uppdrag att särskilt bevaka att den efter- levs. Det är allvarligt att vi riskerar att leverantörer och underleverantörer diskrimine- rar med skattebetalarnas pengar.

Miljökrav och sociala krav ska styra val av avtalsområden för centralupphandling. Miljökrav ska t.ex. innehålla krav på att transporter av varor och personal görs med miljöbilar (enligt Stockholms stads definition), att fordon som används inte ska ha dubbdäck, att transporter ska följa EU/USA steg 1 grundkrav och att entreprenören och ev. underentreprenör följer vad som gäller i Stockholms stads miljöprogram för kemiska produkter i verksamheten. Upphandlad kost ska vara minst 30 % ekologisk.

Ett område som saknas i stadsledningskontorets förslag är låssmeder. Låsöppningar görs hos äldre och funktionsnedsatta som hamnat i en akut situation och där nycklar inte finns att tillgå genom anhöriga eller hemtjänst. Staden har idag ett centralt avtal och avrop sker. När avtalet skall förnyas bör upphandling av låssmeder ingå.”

Skärholmens stadsdelsnämnd

Reservation anfördes av vice ordföranden Xxxxxxxxx Xxxxxxxxx m.fl (v), Xxxxx- xx Xxxxxxxx m.fl. (s) enligt följande

Att i huvudsak godkänna förvaltningens förslag till svar på remiss. Att Därutöver anföra

Centralupphandling av ramavtal inom avtalsområden som berör många nämnder ger stora möjligheter att använda stadens upphandling som hävstång för en hållbar social, ekonomisk och miljömässig utveckling. Det gynnar ansvarstagande företag och kan ses som ett led i en progressiv näringspolitik från stadens sida.

Vi tar självklart avstånd från den centralupphandling av vård- och omsorgsboenden som majoriteten planerar att genomföra. Upphandling av entreprenader inom denna sektor är förödande för kontinuiteten för de äldre och ska inte förekomma inom dessa områden.

Däremot ser vi positivt på centralupphandling av el, bilar, drivmedel, livsmedel och andra områden där staden genom sin storlek på ett avgörande sätt kan bidra till att förbättra miljön. All upphandling ska därför successivt anpassas inom ramen för vårt rättvisa miljöutrymme.

Sociala krav och krav på etiska avtalsvillkor ska också ingå i förfrågningsunderlagen liksom att ILO:s åtta grundläggande konventioner om mänskliga rättigheter i arbetsli- vet följs. Staden ska i alla upphandlingar verka för en god arbetsmiljö och rimliga anställningsvillkor för personalen enligt den under förra mandatperioden testade ”Vita jobb- modellen”.

Den tidigare antidiskrimineringsklausulen ska återinföras och tillämpas i all upphand- ling, vilket bland annat innebär att även underleverantörer omfattas av klausulen. Så är inte fallet i den klausul som föreslås av majoriteten. Det är allvarligt eftersom staden riskerar att underleverantörer diskriminerar med skattebetalarnas pengar.

Krav på en klausul som garanterar anställda i privata företag samma meddelarfrihet som finns i offentliga företag ska vara en självklar del i alla upphandlingar som staden gör. En sådan klausul om meddelarfrihet används redan av Gävleborgs läns landsting.

Många upphandlingar kräver stora byråkratiska och ekonomiska insatser och medför även störningar i verksamheten, omstruktureringskostnader och ekonomiska risker i samband med överklaganden. Staden måste därför som lärande organisation alltid utvärdera varje upphandling och väga de totalekonomiska vinsterna mot förluster i andra avseenden.

Sist men inte minst måste uppföljningen av avtalsvillkoren förbättras kraftigt och staden bör därför inrätta en kontrollfunktion och ta fram anvisningar som stöd i upp- följningsarbetet.

Reservation anfördes av ledamoten Xxxxxx Xxxxxx (mp) till förmån för eget förslag till beslut enligt följande

Att delvis godkänna förvaltningens förslag som remissvar

Att servicenämnden får i uppdrag att speciellt bevaka avtalstroheten gäl- lande antidiskrimineringsklausulen

Att vid stadens centrala upphandlingar ställs tydliga om miljö- och rättvi- sekrav

Att tydliga verktyg för kvalitetsgaranti och uppföljning av avtal tas fram

Att därutöver anföra med följande:

Skälen för att använda central upphandling är förutom administrativa vinster och en- hetlighet också att det är viktigt för ett sammanhållet, effektivt arbete för miljö och antidiskriminering.

Miljökrav och sociala krav ska styra val av avtalsområden för centralupphandling. Miljökrav ska t ex innehålla krav på att transporter av varor och personal görs med miljöbilar. Upphandlad kost ska vara minst 30 % ekologisk.

Med centralupphandling ökar också möjligheten att kontrollera avtalstrohet när det gäller antidiskrimineringsklausulen. Bevakningen av antidiskrimineringsklausulens efterlevnad bland leverantörer och underleverantörer har tidigare varit bristfällig. Där- för ges Servicenämnden i uppdrag att särskilt bevaka avtalstroheten gällande antidis- krimineringsklausulen. Det kräver också att antidiskrimineringsklausul även gäller underleverantörer, vilket inte är fallet med den antidiskrimineringsklausul som den borgerliga majoriteten nu inför. Det är allvarligt att vi riskerar att underleverantörer diskriminerar med skattebetalarnas pengar.

Förslaget som är utskickat från kommunfullmäktige innehåller en rad olika områden där centrala ramavtal föreslås. Förslagen är av en mycket skiftande karaktär och sam- tidigt anges det några förslag på riktlinjer till avsteg från de centrala ramavtalen. Om detta ska genomföras måste det finnas någon form av eget handlingsutrymme för nämnderna och förvaltningarna att göra inköp lokalt och anpassad efter den verksam- het som bedrivs. Om inte sådana möjligheter finns kan det bli en risk för fördyrning av verksamheterna samt att uppköpen inte till fullo är ändamålsenliga.

Det finns naturligtvis för- och nackdelar med centrala upphandlingar. Centrala ramav- tal av bl.a. el, taxi och drivmedel är en klar fördel om detta kan göras i större mängder för ett bättre pris och samtidigt kunna ta hänsyn till miljö.

Vi är också undrande över om den borgerliga majoriteten har en konsekvent och lång- siktig upphandlingsstrategi när den vid varje regimskifte ändrar sitt eget regelverk och sina tidigare beslut.

Några år sedan hade Stockholm en organisation, s.k. Stockholms Materialförsörj- ningsorganisation (MFO) som var en central upphandlingsenhet för stadens alla för- valtningar. Där kunde man ha en helhetssyn i stadens upphandlingar med tydlig miljö- inriktning och tydliga miljökrav. En av de åtgärderna den borgerliga majoriteten gjor- de var att lägga ned MFO, trots att den var en redan centraliserad organisation i en positiv mening, där bl.a. stadens miljöbilprojekt startades. Vi har nu haft en period med decentraliserade upphandlingar vilket nu ändras igen av borgarna till centralisera- de. Vi kan bara stilla undra hur borgarna vill ha det? Det kanske skulle vara ett bättre sätt att både effektivisera och ställa högre miljökrav på stadens upphandlingar genom att förstärka och förbättra den gamla MFO, istället för att ersätta den med en sämre central organisation.

Spånga-Tensta stadsdelsnämnd

Särskilt uttalande gjordes av Xxx-Xxxxxx Xxxxxx (fp), Xxx-Xxxxxx Xxxxxxx m.fl.

(m) och Xxxxxxx Xxxxx (kd) enligt följande

Vi instämmer i förvaltningens förslag till remiss svar. Vi vill också påtala vikten av att avtalen utformas så att även mindre företag har möjlighet att lämna anbud.

Reservation anfördes av ledamöterna Xxxx Xxxxxxxx (s), Xxxx Xxxxx (mp), Xxxxx Xxxxxxxxxx (v), Xxxxxx Xxxxxx (s), Xxx Xxxxxxxxx (s), och tjänstgörande ersättaren Xxxx Xxxxxx (s), enligt följande.

Att delvis godkänna förvaltningens förslag till svar på remiss Central upphandling av ramavtal

Att Stockholm stad på central nivå speciellt ska bevaka avtalstroheten gällande antidiskrimineringsklausulen

Att remissvaret ska kompletteras med följande:

Skäl för att använda centralupphandling är förutom administrativa vinster och enhet- lighet också viktigt för ett sammanhållet, effektivt arbete för miljö och antidiskrimine- ring.

Miljökrav och sociala krav ska styra val av avtalsområden för en centralupphandling. Miljökrav ska t ex innehålla krav på att transporter av varor och personal görs med miljöbilar (enligt Stockholms stads definition), att fordon som används inte ska ha dubbdäck, att transporter ska följa EU/USA steg 1 grundkrav och att entreprenören följa vad som gäller i Stockholms stads miljöprogram för kemiska produkter i verk- samheten. Upphandlad kost ska vara minst 30% ekologisk.

Med centralupphandling ökar också möjligheten att kontrollera avtalstrohet när det gäller antidiskrimineringsklausulen. Bevakningen av antidiskrimineringsklausulens efterlevnad bland leverantörer och underleverantörer har tidigare varit bristfällig. Där- för ska Stockholm stad på central nivå särskilt bevaka avtalstrohet gällande antidis- krimineringsklausulen. Det kräver också att antidiskrimineringsklausulen även gäller underleverantörer, vilket inte är fallet med den antidiskrimineringsklausul som den borgerliga majoriteten nu inför. Det är allvarligt att vi riskerar att underleverantörer diskriminerar med skattepengar.

Krav på en klausul som garanterar anställda i privata företag samma meddelarfrihet som finns i offentliga företag ska vara en självklar del i alla upphandlingar som staden gör. En sådan klausul om meddelarfrihet används redan av Gävleborgs läns landsting.

Södermalms stadsdelsnämnd

Reservation anfördes av vice ordföranden Xxxxx Xxxxx m.fl. (s) samt tjänstgö- rande ersättarna Xxxxxx Xxxxxxx (mp) och Xxxxx Xxxxx (v) till förmån för eget förslag till beslut enligt följande

Att att i huvudsak bifalla förvaltningen förslag till beslut samt att därutöver anföra

I den föreliggande remissen föreslås det att de varor och tjänster som utgör stöd för kärnverksamheten i nämnder ska upphandlas centralt. Det kan finnas en ekonomisk samt en samverkansfördel i detta. Södermalms stadsdelsnämnd vill dock även framhål- la att

1. Småföretagens chanser bör bevakas och gagnas i ramavtalen till de centrala upphandlingarna för att på sådant sätt öka företagsmångfalden och förstärka konkur- rensen.

Sänkta ambitionsnivåer beträffande arbetsrätt och miljö i upphandlingskriterierna menade man skulle gynna småföretagen i konkurrensen om att vinna upphandlingarna. Än så länge synes ändringarna dock mest ha gagnat de stora företagen som nu har kunnat sänka sina ambitioner på dessa områden.

Södermalms stadsdelsnämnd anser därför att småföretagens möjligheter att konkurrera bör bevakas och stärkas vid de centrala upphandlingarna. Vi menar att detta skulle öka företagsmångfalden i staden och i förlängningen därmed förstärka konkurrensen.

2. Ramavtalen bör lägga större vikt vid miljöaspekten

I Stockholm finns det nu en samsyn bland stadens medborgare för ett miljömedvetet handlande och en omsorg för miljön. I handhavandet av skattebetalarnas pengar är det därför av vikt att upphandlingarna speglar denna miljömedvetenhet. Södermalms stadsdelsnämnd menar därför att miljöaspekten bör tillmätas stor vikt i ramavtalen till de centrala upphandlingarna.

Älvsjö stadsdelsnämnd

Reservation anfördes av Xxxxx Xxxxxxxxx m fl (s) med hänvisning till eget förslag enligt följande

Älvsjö stadsdelsnämnd beslutar att till viss del godkänna förvaltningens förslag samt att därutöver anföra följande.

Förslaget med centralupphandling innebär att allt ansvar för anskaffning av varor och/eller tjänster överförs från stadens nämnder lokalt till kommunfullmäktige cent- ralt. Förslaget innebär en stark centralisering och fråntar den lokala nämnden möjlig- heten till självbestämmande över sin verksamhet. Förfarandet med central upphandling blir tvingande för nämnderna. Vi kan inte se annat än att det är ytterligare ett förslag som avlövar stadsdelsnämnderna och begränsar den lokala demokratin och påver- kansmöjligheten.

Det kan finnas varor och tjänster där samordningsvinsterna är så stora att det är up- penbart fördelaktigt att ha central och gemensam upphandling. Det skulle självklart vara fördelaktigare att undersöka möjligheten att ta fram sådana uppgifter i stället för att raskt och utan prut införa tvingande pålagor och förbud till självbestämmande för stadsdelsnämnderna.

Som ett av skälen till förslaget anförs i remissen ekonomiska fördelar. Kortsiktigt kan centraliserade upphandlingar leda till sänkta kostnader men det behöver inte alls göra det. Varje upphandling är förknippad med transaktionskostnader och kostnader för omorganisering. Samtidigt finns flera nackdelar med att lägga ut verksamheter i priva- ta intressenters händer, bland annat blir ofta konsekvensen lägre kontinuitet, mindre samordningseffekter samt lägre grad av demokratisk styrning och öppenhet.

Syftet med såväl upphandlad som icke-upphandlad verksamhet som staden har ansvar för, är givetvis att stadens invånare ska få bästa möjliga service och kvalitet till rimliga kostnader. Det är dock självklart inte en acceptabel effekt att kostnaderna sänks genom att personalens arbets- och anställningsförhållanden i entreprenaden är avsevärt sämre än de som erbjuds stadens anställda. Upphandlingar ska sträva efter att garantera kon- kurrens på lika villkor. Krav om tillräckligt med personal för att ge kvalitetsmässigt

god vård, omsorg och service i stadens olika verksamheter ska finnas med vid alla upphandlingar.

Vi anser att miljökrav, antidiskriminering, meddelarfrihet och sociala hänsyn ska re- gleras i upphandlingskraven. Detta är oerhört viktiga krav som vi återigen vill lyfta fram eftersom det nämns alldeles för lite om dem i stadens upphandlingspolicy.

Vid upphandling kan inte hänsyn tas endast till priset. När ett företag lägger ett lågt anbud på en nivå som det långsiktigt inte är möjligt att konkurrera med ifall leverantö- ren betalar för branschen skäliga löner, betalar skatter och avgifter, och tar ut en nor- mal vinst, måste kommunen helt enkelt dra öronen åt sej. Annars är risken stor att de seriösa företagen slås ut alternativt tvingas börja fuska för att klara konkurrensen.

Varje år förlorar det offentliga stora inkomster på grund av skattefusk. Kampen mot svartarbete är en uppgift som angår alla och i hög grad även kommunen som upphand- lare. F n upphandlar staden varje år varor och tjänster för ca 10 miljarder kronor. Hur dessa skattemedel används har en avgörande betydelse. Det offentliga som aktör i detta avseende kan påverka marknaden i positiv bemärkelse för att förbättra för- hållandena i samhället.

Staden ska ta sitt ansvar för personalens anställningsförhållanden hos leverantörer genom att ställa krav i samband med upphandlingar. För att passa den svenska ar- betsmarknaden anser vi att dessa krav bör ställas med utgångspunkt i kollektivavtalen, lämpligen enligt den så kallade ”Vita jobb- modell” som har prövats framgångsrikt av staden.

Det finns undersökningar som visar att personal som har möjlighet att jämföra arbetet i kommunal tjänst och i enskild verksamhet i huvudsak är mer nöjda med allt i den kommunala verksamheten. Särskilt gäller det arbetsmiljön, anställningstryggheten och möjligheten till vidareutbildning. Det är därför viktigt att i upphandlingssituationer ställa krav som kan säkerställa att berörda medarbetares situation inte försämras. Det är också viktigt att det finns en reell meddelarfrihet även i de verksamheter som be- drivs på entreprenad.

2005 fattade kommunfullmäktige beslut om att samtliga verksamheter skall tillämpa en antidiskrimineringsklausul vid upphandlingar av varor och tjänster. En sådan klau- sul ger staden rätt att häva avtal med entreprenörer som bryter mot gällande diskri- mineringslagstiftning. Syftet är att markera att diskriminering inte accepteras och att säkerställa att skattemedel inte kommer företag och andra organisationer till del om de bryter mot diskrimineringslagstiftningen. Avsikten är att förmå leverantörer att vidta åtgärder för att förebygga och motverka diskriminering. Som ett led i stadens antidis- krimineringsarbete anser vi att det är väldigt värdefullt att skyldigheten att tillämpa den tidigare antidiskrimineringsklausulen ska finnas med i avtalet som fattas vid all upphandling. Likaså ska kravet på att leverantören ser till att även underleverantörer tillämpar antidiskrimineringsklausulen finnas med liksom möjligheten att kräva vite vid brott mot antidiskrimineringslagen.

Skattepengar ska används effektivt men vi har också ett ansvar för att se till att märkt/Fairtrade är en etisk märkning som garanterar konsumenten att de mänskliga rättigheterna har varit i fokus under varans framtagning. Kriterierna för Rättvisemärkt utgår från de grundläggande ILO-konventionerna som i sin tur stärker FN s konven- tion om de mänskliga rättigheterna. Rättvisemärkt bidrar till att arbetare och odlare får skäligt betalt för det arbete de utför, att barnarbete motverkas, att organisationsrätten främjas, att diskriminering på grund av kön, tro eller hudfärg motverkas samt att ekologiskt odlande uppmuntras. Vi anser att möjligheten att ställa krav på rättvise- märkning bör finnas med i upphandlingsavtalen.

Vi anser också att staden ska ställa miljökrav vid upphandlingar. Miljökraven som ställs ska syfta till att uppnå kraven i stadens miljöprogram. Genom att ställa miljökrav och sociala krav vid stadens upphandlingar kan stadens upphandlingar bli ett kraftfullt redskap för att driva på mot ekologisk hållbarhet och en socialt rättvis utveckling. De nya policys den borgerliga majoriteten fattat beslut om visar tyvärr på en klar ambi- tionsminskning jämfört med den politik som drevs av s, v och mp under den förra mandatperioden, både vad gäller sociala krav och miljöhänsyn.

Reservation anfördes av ledamoten Xxx-Xxx Xxxxxx (v) mot nämndens beslut med hänvisning till eget förslag enligt följande

Stadsdelsnämnden godkänner delvis förvaltningens förslag till svar på remiss. Samt därutöver framföra följande.

Centralupphandling av ramavtal inom avtalsområden som berör många nämnder av typen försörjningsupphandlingar ger stora möjligheter att använda stadens upphand- ling som hävstång för en hållbar social, ekonomisk och miljömässig utveckling. Det gynnar ansvarstagande företag och kan ses som ett led i en progressiv näringspolitik från stadens sida.

Vänsterparitet avstyrker däremot att servicenämnden ska få ansvaret att upphandla ramavtal, eftersom nämnden leds av en tjänstemannastyrelse och politisk insyn därmed saknas när det gäller att fastställa förfrågningsunderlag och godkänna anbudsgivare.

Vi tar självklart avstånd från den centralupphandling av vård- och omsorgsboenden som majoriteten planerar att genomföra. Upphandling av entreprenader inom denna sektor är förödande för kontinuiteten för de äldre och ska inte förekomma inom dessa områden.

Däremot ser vi positivt på centralupphandling av el, bilar, drivmedel, livsmedel och andra områden där staden genom sin storlek på ett avgörande sätt kan bidra till att förbättra miljön. All upphandling ska därför successivt anpassas inom ramen för vårt rättvisa miljöutrymme.

Sociala krav och krav på etiska avtalsvillkor ska också ingå i förfrågningsunderlagen liksom att ILO:s åtta grundläggande konventioner om mänskliga rättigheter i arbetsli-

vet följs. Staden ska i alla upphandlingar verka för en god arbetsmiljö och rimliga

anställningsvillkor för personalen enligt den under förra mandatperioden testade ”Vita jobb-modellen”. Den tidigare anti-diskrimineringsklausulen ska återinföras och tilläm- pas i all upphandling, vilket bland annat innebär att även underleverantörer omfattas av klausulen. Så är inte fallet i den klausul som föreslås av majoriteten. Det är allvar- ligt eftersom staden riskerar att underleverantörer diskriminerar med skattebetalarnas pengar.

Krav på en klausul som garanterar anställda i privata företag samma meddelarfrihet som finns i offentliga företag ska vara en självklar del i alla upphandlingar som staden gör. En sådan klausul om meddelarfrihet används redan av Gävleborgs läns landsting.

Många upphandlingar kräver stora byråkratiska och ekonomiska insatser och medför även störningar i verksamheten, omstruktureringskostnader och ekonomiska risker i samband med överklaganden. Staden måste därför som lärande organisation alltid utvärdera varje upphandling och väga de totalekonomiska vinsterna mot förluster i andra avseenden. Sist men inte minst måste uppföljningen av avtalsvillkoren förbättras kraftigt och staden bör därför inrätta en kontrollfunktion och ta fram anvisningar som stöd i uppföljningsarbetet.

Reservation anfördes av ledamoten Xxxxxxx Xxxxxxxxx (mp) mot nämndens beslut enligt följande

Att delvis godkänna förvaltningens förslag till beslut

Att Servicenämnden får i uppdrag att speciellt bevaka avtalstroheten gäl- lande antidiskrimineringsklausulen

Att därutöver anföra följande:

Skäl för att använda centralupphandling är förutom administrativa vinster och enhet- lighet också viktigt för ett sammanhållet, effektivt arbete för miljö och antidiskrimine- ring.

Miljökrav och sociala krav ska styra val av avtalsområden för centralupphandling. Miljökrav ska t ex innehålla krav på att transporter av varor och personal görs med miljöbilar (enligt Stockholms stads definition), att fordon som används inte ska ha dubbdäck, att transporter ska följa EU/USA steg 1 grundkrav och att entreprenören följa vad som gäller i Stockholms stads miljöprogram för kemiska produkter i verk- samheten. Upphandlad kost ska vara minst 30% ekologisk.

Med centralupphandling ökar också möjligheten att kontrollera avtalstrohet när det gäller antidiskrimineringsklausulen. Bevakningen av antidiskrimineringsklausulens efterlevnad bland leverantörer och underleverantörer har tidigare varit bristfällig. Där- för ges Servicenämnden i uppdrag att särskilt bevaka avtalstroheten gällande antidis- krimineringsklausulen. Det kräver också att antidiskrimineringsklausul även gäller underleverantörer, vilket inte är fallet med den antidiskrimineringsklausul som den borgerliga majoriteten nu inför. Det är allvarligt att vi riskerar att underleverantörer diskriminerar med skattebetalarnas pengar.

Förslagen är av en mycket skiftande karaktär och samtidigt anges det några förslag på riktlinjer till avsteg från de centrala ramavtalen. Om detta ska genomföras måste det finnas någon form av eget handlingsutrymme för nämnderna och förvaltningarna att göra inköp lokalt och anpassad efter den verksamhet som bedrivs. Om inte sådana möjligheter finns kan det bli en risk för fördyring av verksamheterna samt att uppkö- pen inte till fullo är ändamålsenliga.