Handläggningsöverenskommelse Reumatologi
Handläggningsöverenskommelse Reumatologi
1
handläggningsöverenskommelse juni 2016
Handläggningsöverenskommelse Reumatologi
Denna handläggningsöverenskommelse är framtagen i samverkan mel- lan specialiserad reumatologi (Capio Movement AB) och Vårdval Halland närsjukvård på uppdrag av tf. hälso- och sjukvårdsdirektör Xxxx Xxxx.
Handläggningsöverenskommelsen gäller från och med 2016-06-01 för de av Region Halland finansierade vårdenheterna inom Vårdval Halland och den av Region Halland finansierade specialistsjukvården samt för de vård- givare som genom andra avtal finansieras av Region Halland.
Överenskommelsen är fastställd av tf. hälso- och sjukvårdsdirektör Xxxx Xxxx.
Regionkontoret
Xxxx Xxxx
tf. hälso- och sjukvårdsdirektör
innehåll
Reumatoid artrit (RA) ...................................................... 8
Spondylartrit ....................................................................... 8
Inflammatoriska systemsjukdomar och vaskulitsjukdomar 9
Sjögrens syndrom ............................................................. 9
Polymyalgia reumatika (PMR) ........................................... 9
Jättecellsarterit med sen debut (temporalisarterit) ........... 10
Gikt ...................................................................................... 10
Raynauds fenomen ............................................................ 10
Xxxxxxx och länkar ............................................................. 11
Kriterier för Sjögrens syndrom .......................................... 12
förord
Specialiteten reumatologi omfattar kunskaper och färdigheter i rörelse- organens medicinska sjukdomar samt systemiska inflammatoriska och autoimmuna sjukdomar hos vuxna. Kompetensområdet omfattar såväl inflammatoriska som icke inflammatoriska tillstånd i rörelseorganen, men specialiteten behandlar i huvudsak de inflammatoriska sjukdomarna i och utanför lederna.
Sjukdomarna kan vara både av akut övergående karaktär, återkommande eller utveckla sig till kroniska tillstånd. Såväl sjukdom som behandling medför ibland behov av uppföljning under lång tid på grund av risk för recidiv och komplikationer. Diagnostiken sker framför allt med anamnes och status i kombination med immunologiska, avbildande och labora- tiva metoder. Behandlingen innefattar ofta såväl immunmodulation som smärtlindring, inte sällan i kombination med fysikalisk träning.
I Sverige är ca 1 miljon människor drabbade av någon reumatisk sjukdom. Sjukdomar kan drabba personer i alla åldrar och påverkar ofta livssitua- tionen och livskvaliteten avsevärt. Karaktäristiskt för specialiteten är en långsiktig patientcentrerad samverkan tillsammans med andra specialite- ter och professionella kompetenser.
Remiss till reumatologisk specialistvård ska i normalfallet ske då konsul- tation är nödvändig med anledning av patientens medicinska behov och där den specialiserade reumatologiska vården kan bidra med sin specifika kompetens.
syfte
Syftet med handläggningsöverenskommelsen är att förtydliga vårdnivåer och ansvarsområde för vård av patienter med reumatisk sjukdom så att patienterna får en god och effektiv vård samt att resurserna används på rätt sätt och i rätt tid. Det förutsätter att samarbetet mellan närsjukvården och den specialiserade reumatologiska vården optimeras och definieras så att den enskilde individen upplever ett tydligt flöde.
Arbetsgrupp
Handläggningsöverenskommelsen är framtagen av en projektgrupp bestå- ende av deltagare från Vårdval Halland närsjukvård, Hallands sjukhus och Capio Movement AB på uppdrag av tf. hälso- och sjukvårdsdirektör Xxxx Xxxx.
Capio Movement AB – Xxxxxx Xxxxxxx, specialistläkare reumatologi Capio Movement AB – Xxxx Xxxxxxxx, specialistläkare reumatologi Neptunuskliniken – Xxxxxxx Xxxxxxx, specialistläkare allmänmedicin NSVH VC Ullared – Xxxxx Xxxxxxxx, ST-läkare allmänmedicin
HS MED – Xxxxx Xxxxxxxx, specialistläkare internmedicin
Regionkontoret hälso- och sjukvård – Xxxxx Xxxxxxxxxx, utvecklare
Patientansvar, remissfrihet och patientens val
I Region Halland råder valfrihet för patienten och Region Halland har avtal med privata vårdgivare inom specialiserad reumatologisk vård, dit remiss kan skickas. Patienten kan använda egenremiss.
Behandlingsansvar
I behandlingsansvaret ingår både medicinsk behandling och paramedicin- ska insatser.
Sjukskrivning
I väntan på besök hos reumatolog sjukskriver allmänläkaren patienten. När patienten har en konstaterad reumatologisk sjukdom, som kommer att följas via reumatologen, så övertar reumatologen ansvaret för sjuk- skrivningen. Detta gäller förutsatt att arbetsförmågan är nedsatt av det tillstånd för vilket patienten blivit remitterad.
Samordningsansvar
Det är den sjukskrivande enhetens ansvar att tillgodose patientens behov av rehabilitering.
Receptförskrivning
• Normalsituationen är att behandlande enhet ansvarar för ordination och förskrivning av läkemedel.
• Övertag av ordination och förskrivning sker efter övertag genom re-
miss, samt bekräftelse genom svar på denna.
• Ordination och förskrivning, vilken avviker från rekommendationen i FASS övertas endast efter överenskommelse.
• Ordination och förskrivning av läkemedel, vilka mottagande enhet
normalt inte ordinerar, övertas endast efter särskild överenskommelse.
Fotvård
Patienter med reumatiska sjukdomar kan ha behov av medicinsk fotvård. Det gäller patienter med felställningar i fotens olika leder vilket medför risk för tryck och sår och framför allt om det samtidigt finns nedsatt funktion
i händer, höft och knä som gör att patienten inte kan utföra fotvård på egen hand. Bedömning sker i närsjukvården som också utfärdar remiss till fotvårdsspecialist.
Specialistsjukvårdens önskemål om vad en remiss bör innehålla Remisser ska vara tydliga och innehålla all nödvändig information, som status, labb- och medicinlista. Remisser får inte hänvisa till journalkopia.
En remiss ska innehålla en preciserad frågeställning, liksom ett remissvar
tydligt ska besvara frågeställningen.
Undvik om möjligt att börja behandling med perorala steroider då detta kraftigt kommer att försvåra bedömningen hos reumatolog.
Följande önskemål på remissernas innehåll har utformats från de uppgif- ter som reumatologen behöver för att kunna bedöma och prioritera remis- serna. Capio Movement Reumatologi har inte tillgång till VAS och kan inte hämta uppgifter om provsvar eller liknande därifrån.
Remiss ska minst innehålla:
• Frågeställning
• Anamnes inklusive symtomdebut och ledsvullnader
• Status inklusive ömma och svullna leder, ryggrörlighet och entesiter
• Utredningsresultat
• Läkemedel
Närsjukvårdens önskemål om vad återremiss och remissvar ska innehålla
Remiss till närsjukvården ska innehålla en sammanfattning av den givna vården och vara tydlig i huruvida remissen avser vidare behandling och uppföljning och när eventuell remiss till specialist kan bli aktuell. Vid behov ska det tydligt framgå vad som behöver följas upp och vilka prover som behöver följas och varför.
• Diagnos
• Fortsatt handläggning
• Återremiss
• Fortsatt behandling inklusive läkemedel
Patienten ska uppmanas att själv boka tid till sin vårdenhet.
Reumatoid artrit (RA)
Det är av största vikt att diagnos ställs tidigt för att inleda snar behandling (helst inom 3 månader). Det har stor påverkan på prognosen avseende såväl destruktivitet som funktion. Prednisolonbehandling ska undvikas innan specialist bedömt patienten. Anses behandlingen nödvändig ska utsättning göras en vecka innan specialistbesök.
Närsjukvård
• Anamnes
• Klinisk undersökning inklusive ledstatus
• Labbprover: SR; CRP och anti-CPP
• Röntgen av händer eller annan engagerad led
• Remiss till reumatolog om misstanke på RA föreligger. Remiss kan utfärdas utan att invänta labb- och röntgensvar vars resultat meddelas snarast till reumatologmottagning.
Specialistsjukvård
• Diagnostik
• Behandling
Spondylartrit
Närsjukvård
• Anamnes
• Klinisk undersökning inklusive rygg- och ledstatus
• Labbprover inklusive HLA B27,med svar till reumatologmottagning.
• Remiss till reumatolog med uppgift om associerade tillstånd som psoriasis, inflammatorisk tarmsjukdom, irit och daktylit.
Specialistsjukvård
• MRT Ländrygg-SI-leder
• Diagnos
• Behandling
Inflammatoriska systemsjukdomar och vaskulitsjukdomar
Frånsett mindre ovanliga sjukdomar som Polymyalgia reumatika (PMR) och Sjögrens syndrom (SS) kan denna grupp av sjukdomar vara mycket vanskliga att diagnostisera. Rekommendationen är att ta kontakt med reumatolog för att diskutera diagnostik och behov av remiss.
Sjögrens syndrom
Närsjukvård
• Primär diagnostik sker i närsjukvården
• För verifiering av nedsatt saliv- och tårproduktion remitteras patienten till ögonklinik för Schirmers test
• För verifiering av nedsatt salivproduktion remitteras patienten till spe-
cialisttandvård för test av ostimulerad salivproduktion och eventuell spottkörtelbiopsi.
• ANA och ENA
• Remiss till reumatolog endast vid misstanke om systemiskt engage- mang, som påverkan på njurar eller lungor, leder eller lymfkörtlar.
Läkarintyg för särskilt tandvårdsbidrag utfärdas av behandlande läkare om diagnos fastställs.
Polymyalgia reumatika (PMR)
Närsjukvård
• Utredning av orsak till SR och CRP-stegring för differentialdiagnos
• Diagnostik
• Behandling med kortison inkl. osteoporosprofylax
• Xxxxxx skickas till reumatolog när dosminskning av kortison inte kan komma under en dygnsdos på 10 mg Prednisolon eller motsvarande annat kortisonpreparat.
Specialistsjukvård
• Behandling
Jättecellsarterit med sen debut (temporalisarterit)
Närsjukvård
• Diagnostik inklusive remiss för temporalisbiopsi
• Behandling med kortison inklusive osteoporosprofylax
• Vid ögonsymtom akut remiss till ögonspecialist
Specialistsjukvård
• Behandling
Gikt
Närsjukvård
• Diagnos
• Behandling
• Remiss till reumatolog vid behandlingssvikt
Specialistsjukvård
• Behandling
Raynauds fenomen
Närsjukvård
• Diagnos
• Behandling
Kontaktuppgifter till Capio Movement Reumatologi
Jourhavande reumatolog kan nås på mobil 000-000 00 00 vardagar klockan 8-19, lördag och söndag klockan 10-12. Alternativt kan man lämna meddelande om att man önskar bli uppringd av Capio Movement Reuma- tologi, tel. 000-00 00 00. Man kan också mejla till vederbörande reumato- log (xxxxxxx.xxxxxxxxx@xxxxx.xx).
Bilagor och länkar
Terapirekommendationer 2016 – xxxx://xxx.xxxxxxxxxxxxx.xx/xxxx-xxxxx/ for-vardgivare/lakemedel/terapirekommendationer/
Läkemedelsboken – xxxx://xxx.xxxxxxxxxxxxxxx.xx/
Kriterier för Sjögrens syndrom
Amerikanska – Europeiska konsensuskriterier för Sjögrens syndrom
I Ögonsymtom: Positivt svar på minst en av följande frågor:
1. Har du besvärats av daglig, kvarstående ögontorrhet i mer än 3 måna- der?
2. Har du en återkommande känsla av sand eller grus i ögonen?
3. Har du använt tårsubstitut mer än 3 gånger per dag?
II Orala symtom: Positivt svar på minst en av följande frågor:
1. Har du haft en daglig känsla av muntorrhet i mer än 3 månader?
2. Har du haft återkommande eller kvarstående svullnad av spottkörtlar som vuxen?
3. Måste du dricka ofta för att kunna svälja torr föda?
III Kliniska ögonfynd: Positivt resultat för minst ett av följande tester:
1. Schirmers-1 test, utfört utan anestesi (mindre eller lika med 5 mm
2. på 5 minuter).
3. Rose-Bengal test (upptag i laterala och mediala conjunctivia respektive laterala cornea - mer eller lika med 4 i en skala 0-9 enligt van Bijster- velds scoring system).
4. Break-up time (BUT) - värden som understiger 10 sekunder är patolo-
giska.
IV Histopatologi: Histopatologi ska identifiera fokal lymfocytär sialoadenit i de små salivkörtlarna, definierat som:
ett antal lymfocytära foci med > 50 lymfocyter/4 kvadrat mm körtelvävnad.
V Salivkörtelengagemang: Positivt resultat för minst ett av följande tester:
1. Ostimulerad helsaliv (< 1,5 ml/15 minuter)
2. Sialografi av parotiskörtlarna som visar diffus sialectasi utan obstruk- tion i huvudgångar.
3. Salivscintigrafi som visar fördröjt upptag, reducerad koncentration och
eller fördröjd utsöndring av kontrastmedel.
VI Autoantikroppar: Närvaro i serum av följande autoantikroppar: Antikroppar mot Ro(SSA) eller La(SSB) antigen, eller båda.
Regler för klassifikation
A. Primärt Sjögrens syndrom
För patienter utan potentiellt associerad sjukdom definieras primärt Sjö- grens syndrom enligt följande:
• Om 4 av 6 kriterier uppfylls, under förutsättning att antingen kriterium
IV (histopatologi) eller VI (serologi) är uppfyllt, eller
• Närvaro av 3 av de 4 objektiva kriterierna (III, IV, V, VI)
B. Sekundärt Sjögrens syndrom
För patienter med potentiellt associerad sjukdom (t.ex. annan väl definie- rad bindvävssjukdom) krävs för diagnosen sekundärt SS att kriterium I eller II uppfylls samt två av kriterierna III, IV och V.
Box 517, 301 80 Halmstad • xxxxxxxx@xxxxxxxxxxxxx.xx • xxx.xxxxxxxxxxxxx.xx