SOU 2021:55
– schabloniserad inkomstbeskattning för de minsta företagen
SLUTBETÄNKANDE AV UTREDNINGEN OM FÖRENKLADE SKATTEREGLER FÖR ATT UNDERLÄTTA OCH FRÄMJA EGENFÖRETAGANDE
SOU 2021:55
– schabloniserad inkomstbeskattning för de minsta företagen
Slutbetänkande av Utredningen om förenklade skatteregler för att underlätta och främja egenföretagande
Stockholm 2021
SOU 2021:55
SOU och Ds finns på xxxxxxxxxx.xx under Rättsliga dokument.
Svara på remiss – hur och varför
Statsrådsberedningen, SB PM 2003:2 (reviderad 2009-05-02).
Information för dem som ska svara på remiss finns tillgänglig på xxxxxxxxxx.xx/xxxxxxxx.
Layout: Kommittéservice, Regeringskansliet Omslag: Elanders Sverige AB
Tryck och remisshantering: Elanders Sverige AB, Stockholm 2021
ISBN 978-91-525-0154-2 (tryck)
ISBN 978-91-525-0155-9 (pdf) ISSN 0375-250X
Till statsrådet och chefen för Finansdepartementet
Regeringen beslutade den 19 december 2019 att tillkalla en särskild utredare med uppdrag att se över beskattningen av enskilda närings- idkare (dir. 2019:102). Xxxxxxxxx Xxx, ordförande för Skatterätts- nämndens avdelning för direkt skatt, förordnades som särskild ut- redare från och med den 23 december 2019. Uppdraget i den nu redovisade delen bestod av att lämna förslag till ett frivilligt system för schabloniserad inkomstbeskattning baserad på verksamhetens omsättning. Systemet skulle rikta sig till de allra minsta företagen. Lämpligheten av det föreslagna systemet skulle analyseras och be- dömas. Om möjligt skulle även ett förslag på schabloniserad mer- värdesbeskattning lämnas.
Utredningen har antagit namnet Utredningen om förenklade skatte- regler för att underlätta och främja egenföretagande (Fi 2019:09).
Vilka som har deltagit i utredningens arbete anges på nästa sida. Härmed överlämnar jag betänkandet Mikroföretagarkonto – scha-
bloniserad inkomstbeskattning för de minsta företagen (SOU 2021:55).
Uppdraget är härmed slutfört.
Stockholm i juli 2021
Xxxxxxxxx Xxx
/Xxxxxx Xxxxxxxxx Xxxx Xxxx Xxxxxxxx
Förteckning över vilka som deltagit i utredningens arbete
Experter (samtliga fr.o.m. den 10 februari 2020 om inte annat anges)
Skatteexperten Xxxxxxxx Xxxxxxx Xxxxxxxxxxxxxx Xxxx Xxxxxxxx
Xxxxxxxxxxx Xxxxx Xxxxx, t.o.m. den 31 juli 2020 Rättsliga experten Xxxx Xxxxxxxx
Departementssekreteraren Xxxxxx Xxxxxxxx, fr.o.m. den 1 oktober 2020 Xxxxxxxxxxx Xxxxxxx Xxxxxx, fr.o.m. den 1 juli 2020
Xxxxxxxxxxx Xxx Xxxxxxxx Xxxxxxx, fr.o.m. den 1 juli 2020 Ekonomen Xxxxxxxx Xxxxx
Departementssekreteraren Xxxxxx Xxxxxxxxxxx Skattepolitiska experten Xxxxxxx Xxxxxxx Auktoriserade skatterådgivaren Xxxx Xxxxx Xxxxxxx
Departementssekreteraren Xxxx Xxxxxxxx, t.o.m. den 30 juni 2020 Departementssekreteraren Xxxxxx Xxxxxx, fr.o.m. den 1 september 2020 Skattepolitiska experten Xxxxx Xxxxxxxx
Skattechefen Xxxxx Xxxxx
Xxxxxxxxxxx Xxxx Xxxxxxxx Xxxxxx, x.x.x. den 30 juni 2020 Skattejuristen Xxxx Xxxxxxx
Sekreterare (samtliga fr.o.m. den 13 januari 2020)
Rättslige utredaren Xxxxxx Xxxxxxxxx Analytikern Xxxx Xxxx Xxxxxxxx
1.1 Förslag till lag om källskatt på inbetalningar
1.2 Förslag till lag om mikroföretagarkonto 28
1.3 Förslag till lag om ändring i lagen (1991:586)
om särskild inkomstskatt för utomlands bosatta 32
1.4 Förslag till lag om ändring i lagen (1994:1744)
1.5 Förslag till lag om ändring i inkomstskattelagen (1999:1229) 35
1.6 Förslag till lag om ändring i inkomstskattelagen (1999:1229) 36
1.7 Förslag till lag om ändring i socialavgiftslagen (2000:980) 43
1.8 Förslag till lag om ändring i lagen (2009:194)
om förfarandet vid skattereduktion för hushållsarbete 45
1.9 Förslag till lag om ändring i socialförsäkringsbalken (2010:110) 47
1.10 Förslag till lag om ändring i skatteförfarandelagen (2011:1244) 54
1.11 Förslag till lag om ändring i lagen (2020:1066)
om förfarandet vid skattereduktion för installation
2 Uppdraget och dess genomförande 71
3 Gällande rätt och internationell jämförelse 73
3.1.1 Gränsdragningen mellan de olika inkomstslagen 73
3.1.2 Inkomstslaget kapital 75
3.4 Svenska företags regelbörda i en internationell jämförelse 85
3.5 Jämförelse av olika staters skattelagstiftning 87
4 Bakgrund och problembeskrivning 95
4.1 Drivkrafter för att starta företag 95
4.2 Hinder för att starta och driva företag 97
4.3 Storleken på regelbördan 103
4.4 Betydelsen av nyföretagande och entreprenörskap 105
4.5 Skattesystemets effekter på nyföretagande 107
4.5.1 Direkta effekter 108
4.5.2 Indirekta effekter 109
4.6 Plattformsekonomin 110
4.6.1 Betydelsen av plattformsekonomins framväxt 113
4.6.2 Beskattning av aktörerna 118
4.6.3 Andra regleringar 119
5 Avgränsning av målgruppen och val
av beskattningsmodell 123
5.1 Målgruppen för ett schablonbeskattningssystem 123
5.2 Möjliga modeller för schablonbeskattning 126
5.2.1 Ett kontobaserat system 126
5.2.2 Utökade schablonavdrag i befintliga
inkomstslag 128
5.2.3 Schablonbeskattning i inkomstslaget näringsverksamhet 129
5.2.4 Kapitalbeskattning av passiva näringsidkare 130
5.3 Val av beskattningsmodell 130
6 Ett kontobaserat system för schabloniserad inkomstbeskattning 137
6.1 Utgångspunkter för systemet 138
6.2 Systemets övergripande utformning 139
6.2.1 Beskattningsmodell för kontot 139
6.2.2 Reglernas placering 142
6.2.3 Kontots och skattens benämning 143
6.2.4 Inledande bestämmelser 145
6.3 Vem som är skattskyldig 146
6.4 Skattepliktig inkomst 148
6.4.1 Alla inbetalningar är skattepliktiga 148
6.4.2 Nedsättning av skattepliktig inkomst
i vissa fall 149
6.4.3 Inkomster som inte bör schablonbeskattas 152
6.4.4 Förhållandet mellan inbetalningar till mikroföretagarkonto och skattskyldighet
enligt inkomstskattelagen 153
6.4.5 Inkomster som är skattefria vid inkomstbeskattningen 159
6.4.6 Skattskyldighet och skattepliktig inkomst
för utomlands bosatta 160
6.5 Omsättningsgränsen 165
6.6 Utgifter i verksamheten 171
6.6.1 Underskott 174
6.7 Skattesatser 175
6.7.1 Neutral beskattning av kontot 175
6.7.2 Grundskattesats kalibrerad utifrån
målsättningen om neutralitet 179
6.7.3 Lägre skattesats för äldre 191
6.7.4 Högre skattesats för inbetalningar över omsättningsgränsen 192
6.8 Kapitalbeskattade inkomster 194
6.9 Socialavgifter och andra socialförsäkringsfrågor 195
6.9.1 Uttag av egenavgifter i ett kontobaserat schablonbeskattningssystem 195
6.9.2 Utbetalarens skyldighet att betala arbetsgivaravgifter 199
6.9.3 Egenavgifter för äldre 200
6.9.4 Egenavgifter för utomlands bosatta 201
6.9.5 Obegränsat skattskyldiga som arbetar
i en annan stat 203
6.9.6 Arbetsbaserade förmåner 205
6.9.7 Allmän pensionsavgift 210
6.9.8 Beskattning av sjukpenning 213
6.9.9 Karenstid för sjukpenning 214
7 En ny lag om mikroföretagarkonto 215
7.1 Termer och uttryck i lagen 215
7.2 Tillstånd att tillhandahålla mikroföretagarkonto 217
7.3 Parter i ett avtal om mikroföretagarkonto 221
7.4 Villkor för att öppna ett mikroföretagarkonto 223
7.4.1 Modell för regleringen 224
7.4.2 Annan verksamhet tillsammans med
ett mikroföretagarkonto 225
7.4.3 Anställda i verksamheten 230
7.4.4 Byte av kontoförande institut 231
7.5 Tillgångar på mikroföretagarkonto 232
7.6 Ett mikroföretagarkonto avslutas och upphör 234
7.7 Information som ska lämnas 240
7.7.1 Information som ska lämnas innan avtalet 241
7.7.2 Information som ska lämnas löpande 242
7.7.3 Övrig information 242
7.7.4 Information från Skatteverket till
kontoförande institut 244
7.8 Förhållandet mellan schablonbeskattning
och konventionell beskattning 245
7.8.1 Det inledande valet av beskattningsmodell 245
7.8.2 Byte från konventionell beskattning
till mikroföretagarkonto 246
7.8.3 Byte från mikroföretagarkonto till
konventionell beskattning 247
8 Förfaranderegler 255
8.1 Övergripande utformning av förfarandet 255
8.2 Innehåll, tillämpning och definitioner 256
8.3 Registrering 257
8.4 Skatteavdrag för preliminär skatt 258
8.5 Skatteavdrag för källskatt 261
8.6 Skyldighet att lämna uppgifter 263
8.6.1 Uppgiftslämnandet i allmänhet 263
8.6.2 Skattedeklaration 266
8.6.3 Övrigt uppgiftslämnande 269
8.7 Dokumentation, utredning och kontroll 271
8.7.1 Kassaregister 271
8.7.2 Personalliggare 272
8.7.3 Revision 273
8.8 Särskilda avgifter 275
8.8.1 Förseningsavgift 275
8.8.2 Skattetillägg 276
8.9 Beslut och besked om skatter och avgifter 276
8.10 Ansvar för skatt 279
8.11 Betalning och återbetalning av skatt 280
8.12 Ränta 282
8.12.1 Ränta avseende SINK och A-SINK 283
8.12.2 Ränta avseende källskatt på inbetalningar
till mikroföretagarkonto 285
8.13 Omprövning och överklagande 286
8.13.1 Tillgodoräknande av för högt avdragen skatt 286
8.13.2 Återbetalning för att undanröja
dubbelbeskattning 289
8.13.3 Xxxxxxx och beviskrav 292
8.13.4 Överklagande av beslut 293
9 Schabloniserad mervärdesskatt 295
9.1 Ett schablonbeskattningssystem för mervärdesskatten 295
9.2 Bedömning 298
9.3 Betydelsen av att mikroföretagarkontot inte omfattas
av särskilda mervärdesskatteregler 302
10 Övriga regelverk som påverkas av förslaget 305
10.1 Skattereduktion för hushållsarbete m.m. när utföraren
har ett mikroföretagarkonto 306
10.2 Bokförings- och redovisningsregler 310
10.2.1 Gällande rätt 310
10.2.2 Tänkbara ändringar av regelverket 312
10.3 Regelverk som påverkas av ett förändrat
inkomstbegrepp 313
10.3.1 Avgifter som hanteras av Skatteverket 314
10.3.2 Studiemedel 316
10.3.3 Arbetslöshetsförsäkringen 318
10.3.4 Bostadsstöd 318
10.3.5 Underhållsstöd 321
10.3.6 Maxtaxa inom förskolan m.m 322
10.4 Frågor om dataskydd och sekretess 322
10.4.1 Dataskyddsfrågor 322
10.4.2 Sekretessfrågor 326
10.5 Ikraftträdandebestämmelser och finansieringsförslag 328
11 Konsekvenser 331
11.1 Problemställning, förslag och alternativa lösningar 331
11.1.1 Sammanfattning av förslaget 333
11.1.2 Alternativa lösningar 335
11.1.3 Effekter om ingen reglering införs 337
11.2 Konkurrens- och rättviseaspekter 338
11.2.1 Jämförelse av beskattningen på konto
och av aktiv näringsverksamhet 339
11.2.2 Effekter på konkurrensen mot konventionellt beskattad verksamhet 343
11.2.3 Effekter på inkomstfördelningen 346
11.3 Förslagets förenlighet med EU-rätten 348
11.3.1 Förenlighet med EUF-fördragets regler
om fri rörlighet 348
11.3.2 EU:s regler om statligt stöd 348
11.4 Beskrivning av vilka som berörs och effekter
för företagen 350
11.4.1 Utförare inom gigekonomin 351
11.4.2 Enskilda näringsidkare 358
11.4.3 Personer som beskattas i inkomstslaget tjänst 365
11.4.4 Egenanställningsföretag 367
11.4.5 Banker 368
11.5 Offentligfinansiella effekter inom gigekonomin 368
11.5.1 Uppskattad omsättning 370
11.5.2 Uppskattning av nuvarande
beskattningsstatus 373
11.5.3 Uppskattning av total inkomst och nuvarande beskattning 377
11.5.4 Offentligfinansiella effekter 378
11.5.5 Effekter av ökad redovisning 382
11.6 Offentligfinansiell effekt bland enskilda näringsidkare 384
11.7 Finansiering 388
11.7.1 Sänkt uppräkning av skiktgränsen för statlig inkomstskatt 389
11.8 Administrativa kostnader 391
11.8.1 Kontoinnehavarnas kostnader 391
11.8.2 Skatteverkets kostnader 400
11.8.3 Bankernas kostnader 401
11.8.4 Sammantagen bedömning 404
11.9 Samhällsekonomiska effekter 404
11.10 Effekter på jämställdhet mellan kvinnor och män 407
11.11 Effekter på möjligheterna att nå
de integrationspolitiska målen 409
11.12 Effekter på det kommunala självstyret 410
11.13 Regionalekonomiska effekter 410
11.14 Övriga konsekvenser 413
11.15 Bedömning av lämpligheten
av schablonbeskattningssystemet 413
12 Författningskommentar 417
12.1 Förslaget till lag om källskatt på inbetalningar
till mikroföretagarkonto 417
12.2 Förslaget till lag om mikroföretagarkonto 424
12.3 Förslaget till lag om ändring i lagen (1991:586)
om särskild inkomstskatt för utomlands bosatta 433
12.4 Förslaget till lag om ändring i lagen (1994:1744)
om allmän pensionsavgift 433
12.5 Förslaget till lag om ändring i inkomstskattelagen (1999:1229) 434
12.6 Förslaget till lag om ändring i inkomstskattelagen (1999:1229) 435
12.7 Förslaget till lag om ändring i socialavgiftslagen (2000:980) 441
12.8 Förslaget till lag om ändring i lagen (2009:194)
om förfarandet vid skattereduktion för hushållsarbete 442
12.9 Förslaget till lag om ändring i socialförsäkringsbalken (2010:110) 444
12.10 Förslaget till lag om ändring i skatteförfarandelagen (2011:1244) 449
12.11 Förslaget till lag om ändring i lagen (2020:1066) om förfarandet vid skattereduktion för installation
av grön teknik 459
Xxxxxxxxx yttranden 461
Referenser 471
Bilagor
Bilaga 1 Kommittédirektiv 2019:102 481
Bilaga 2 Kalibrering av källskatt och egenavgifter 499
Uppdraget
Mitt uppdrag är att se över beskattningen av enskilda näringsidkare. Syftet med översynen är att göra det mindre komplicerat att starta och driva enskild näringsverksamhet och att underlätta för den en- skilde näringsidkaren att göra rätt och undvika oavsiktliga fel. Upp- draget är uppdelat i två delar. Den första delen handlade om att förenkla de befintliga skattereglerna för enskilda näringsidkare. Det uppdraget redovisade jag i september 2020 (SOU 2020:50).
I detta slutbetänkande behandlar jag den andra delen av uppdra- get. Jag ska lämna förslag till ett frivilligt system där inkomstskatt tas ut schablonmässigt baserat på verksamhetens omsättning. Syste- met ska rikta sig till enskilda näringsidkare som har en omsättning under en viss gräns och som inte har några anställda.
Jag ska även analysera om det är möjligt att föreslå ett frivilligt system för schabloniserad mervärdesbeskattning för samma grupp av näringsidkare. Slutligen ska jag ska också bedöma lämpligheten av att införa det föreslagna systemet.
Allmänna utgångspunkter för förslaget
Med hänsyn till de avgränsningar för förslaget som anges i direktiven har jag analyserat för vilka grupper ett förslag kan ha några effekter. Målgruppen är fysiska personer som bedriver verksamhet i mindre skala. Eftersom skattebasen ska utgöras av omsättningen känne- tecknas de bedrivna verksamheterna av att utgifterna är låga i för- hållande till inkomsterna. Så är vanligen fallet när näringsidkaren säljer sin egen kunskap eller sin egen tid. Exempel på verksamheter som kan tillhöra målgruppen är konsulttjänster, IT-uppdrag, barn- passning, läxhjälp, trädgårds- och städtjänster, reparationer och bygg-
tjänster som utförs med kundens material eller försäljning av egen- tillverkade varor med låga kostnader, till exempel konsthantverk eller egentillverkade eller odlade matvaror. Även tjänster som till- handahålls inom plattformsekonomin kan omfattas, liksom andra verksamheter inom den digitala sfären, exempelvis verksamhet som bedrivs av influencers, gamers eller andra digitala kreatörer.
Jag har övervägt olika alternativ för en schabloniserad inkomst- beskattning och gjort bedömningen att en kontobaserad modell bör ha bäst förutsättningar att leda till kraftiga förenklingar för målgrup- pen. I den kontobaserade modellen knyts skattskyldigheten till inne- hav av ett särskilt konto benämnt mikroföretagarkonto. Inbetalningar till kontot beskattas automatiskt. Den övergripande tanken är att systemet ska vara så enkelt som möjligt för användarna, dvs. för de näringsidkare som innehar konton. Hanteringen av skatt och avgifter utförs i så stor utsträckning som möjligt av den som administrerar kontot och av Skatteverket.
Förslaget om schabloniserad inkomstbeskattning
Min utgångspunkt vid utformningen av schablonbeskattningen har varit att beskattningen ska motsvara den nivå som gäller för aktiv enskild näringsverksamhet. Mikroföretagarkontot ska således inte vara skattesubventionerat jämfört med nuvarande inkomstbeskatt- ning. Vidare menar jag att den som på heltid försörjer sig på sitt före- tagande bör beskattas enligt de konventionella reglerna. Omsätt- ningsgränsen för schablonbeskattningen bör därför bestämmas till ett belopp som inte möjliggör att företagande på heltid beskattas genom ett konto.
Med hänsyn till att den grundläggande utgångspunkten för för- slaget är att det ska leda till kraftiga förenklingar för näringsidkarna föreslår jag att schablonbeskattningen på kontot tas ut i form av en källskatt som motsvarar inkomstskatt och socialavgifter. Källskatten är definitivt bestämd redan när den dras av, och inkomsten behöver därför inte deklareras eller stämmas av i efterhand. De insatser som krävs från näringsidkaren för att betala rätt skatt blir då minimala.
Skattskyldighet och skattepliktig inkomst
Alla inbetalningar som kommer in på ett mikroföretagarkonto är skattepliktiga. Källskatt kommer därför alltid att dras från de in- betalningar som kommer in. All form av inkomst bör dock inte scha- blonbeskattas. Detta regleras med utgångspunkt i den allmänna skattskyldigheten för inkomster. De inkomster som är lämpade att schablonbeskattas är undantagna från konventionell inkomstbeskatt- ning om de betalas till ett konto.
Inkomster som lämpar sig för att beskattas genom kontot är inkomster från självständigt bedriven verksamhet som i dag ska tas upp i inkomstslagen näringsverksamhet eller tjänst. Inkomster som inte är undantagna från konventionell beskattning när de betalas till kontot är exempelvis lön och annan ersättning på grund av anställ- ning samt inkomster som ska tas upp i inkomstslaget kapital. Sådana inkomster bör därför inte heller betalas till kontot. Eftersom käll- skatt alltid tas ut på alla inbetalningar till kontot blir inkomster som inte är undantagna från konventionell beskattning dubbelbeskattade om de betalas dit.
Mikroföretagarkontot kan bara öppnas av fysiska personer och kontoinnehavaren är skattskyldig för alla inbetalningar till kontot. För att det inte ska gå att få ett större schablonbeskattat utrymme än vad som är avsett får en fysisk person enbart ha ett mikroföre- tagarkonto åt gången. Ett kontoinnehav kan inte kombineras med verksamhet som beskattas på annat sätt. Skälet för detta är att und- vika att utgifter i den schablonbeskattade verksamheten dras av i en konventionellt beskattad verksamhet. Den som redan bedriver närings- verksamhet bedöms inte heller ha ett lika stort behov av en förenklad beskattningsmodell som den som startar en helt ny verksamhet. Den som vill öppna ett konto kan därför inte samtidigt bedriva enskild näringsverksamhet, hobbyverksamhet som ska tas upp i inkomst- slaget tjänst eller vara delägare i ett fåmansföretag eller i ett handels- eller kommanditbolag. Godkännande för F-skatt kan inte heller förenas med kontot. Om en kontoinnehavare börjar bedriva verk- samhet som beskattas på annat sätt är det grund för avslut av kontot. Kontot kan tas över av kontoinnehavarens dödsbo, men kan annars inte överlåtas.
För utomlands bosatta föreslås ytterligare villkor för att öppna ett konto och för den inkomst som betalas till kontot.
Jag föreslår att omsättningsgränsen för schablonbeskattning på mikro- företagarkontot bestäms till 120 000 kronor per år. Gränsen är då så hög att kontot kan användas av de som samtidigt med en anställning vill prova på företagande eller av personer som är aktiva inom gig- ekonomin. Samtidigt är gränsen så låg att den som är företagare på heltid inte kan använda kontot för sin verksamhet. Det är också ett jämnt belopp med 10 000 kronor per månad, vilket bör vara enkelt att komma ihåg.
Om inbetalningarna till kontot, dvs. omsättningen, överstiger 120 000 kronor under kalenderåret föreslås att källskatt tas ut med en förhöjd skattesats på de inbetalningar som överstiger gränsen.
Jag föreslår att skattesatsen bestäms till en nivå som medför att in- betalningarna till mikroföretagarkontot beskattas neutralt i förhål- lande till konventionellt beskattad näringsverksamhet. Av förenk- lingsskäl föreslår jag att skatten tas ut med en och samma skattesats, dvs. att skattesatsen ska vara proportionell och inte progressiv. Skatte- satsen föreslås vara 30 procent på bruttoinbetalningarna upp till om- sättningsgränsen. Skattesatsen har beräknats med hänsyn till att det i bruttoinbetalningen antas ingå mervärdesskatt med 25 procent samt utgifter om 10 procent. För inbetalningar som överstiger omsättnings- gränsen 120 000 kronor bestäms skattesatsen i stället till 50 procent. Inkomstskatten i det konventionella systemet är betydligt lägre för den som vid årets ingång har fyllt 65 år. Det beror på att de får större grundavdrag och jobbskatteavdrag samt betalar egenavgifter med en lägre procentsats. För att ta hänsyn till detta förhållande föreslås att källskattesatsen för äldre bestäms till 18 procent på inbetalningar upp
till 120 000 kronor och till 46 procent på inbetalningar därutöver.
Den som har ett mikroföretagarkonto ska betala socialavgifter och erhålla förmåner även för sådan inkomst som beskattas genom kon- tot. Avgifter bör betalas i form av egenavgifter och allmän pensions-
avgift. I stället för att kontoinnehavaren betalar avgifterna bör dessa anses ingå i den avdragna källskatten. Skatteverket ska skilja av egen- avgifterna från gjorda källskatteavdrag och fördela dem till rätt person.
Administration av mikroföretagarkonto
Mikroföretagarkonto föreslås tillhandahållas av företag som har till- stånd att bedriva bankverksamhet. Dessa benämns kontoförande institut. Kontoförande institut ska göra skatteavdrag från alla inbe- talningar till ett mikroföretagarkonto. Skatteavdragen ska redovisas i en skattedeklaration varje månad och betalas in till Skatteverket. Vissa former av enklare rättelser kan göras direkt av kontoförande institut. Det gäller dock bara om källskatten ännu inte betalats in till Skatteverket.
Jag föreslår även ett antal informationsskyldigheter för konto- förande institut. Institutet ska innan ett mikroföretagarkonto öpp- nas informera den blivande kontoinnehavaren om de särskilda rätts- verkningar som kontot har. Kontoförande institut ska också se till att kontoinnehavaren löpande kan följa vilka inbetalningar som kom- mer in på kontot och de skatteavdrag som görs. Slutligen ska insti- tutet informera kontoinnehavaren om kontot ska upphöra av någon annan anledning än att kontoinnehavaren begär det.
Eftersom skatten som dras av från inbetalningar till mikroföre- tagarkonto är en källskatt behöver kontoinnehavaren inte deklarera inkomsterna i efterhand. Skatteverket ska dock skicka ett besked om källskatt till kontoinnehavaren. Av beskedet bör framgå hur mycket källskatt som kontoinnehavaren har betalat under året samt storle- ken på de egenavgifter som avskilts för dennes räkning. Beskedet om källskatt kan lämnas tillsammans med besked om slutlig skatt.
Ändringar av källskatt i efterhand
Källskatt ska dras av med en fast skattesats från alla inbetalningar till ett mikroföretagarkonto. Skattesatsen påverkas bara av kontoinne- havarens ålder samt storleken på de samlade inbetalningarna under året. Källskatteavdraget kan karaktäriseras som mekaniskt och kon- toförande institut ska inte göra några bedömningar för att göra rätt
skatteavdrag. Detta bör minska risken för fel, och antalet rättelser av skatteavdrag i efterhand bör därför bli begränsat.
Fel kan dock förekomma och då måste de naturligtvis kunna rättas. Jag föreslår att den skattepliktiga inkomsten ska sättas ned om en inbetalning betalas tillbaka till den som gjorde inbetalningen. Det kan aktualiseras till exempel efter en reklamation eller om det är fråga om en felaktig inbetalning. I ett sådant fall kan kontoinne- havaren vända sig till kontoförande institut för att få tillbaka käll- skatten, förutsatt att skatten inte redan har betalats in till Skattever- ket. Har skatten redan betalats in måste kontoinnehavaren ansöka om att få tillbaka källskatten från Skatteverket. Om kontoförande institut har gjort skatteavdrag med för hög procentsats kan det han- teras på motsvarande sätt.
Om en inkomst betalas till ett mikroföretagarkonto trots att in- komsten inte är undantagen från konventionell inkomstbeskattning kommer inkomsten att bli beskattad två gånger. Kontoinnehavaren kan då vända sig till Skatteverket och ansöka om att få tillbaka av- dragen källskatt. Denna rättelsemöjlighet kan även användas om det skulle visa sig att en inkomst blir beskattad två gånger vid byte av beskattningsmodell. Om systemen krockar är det därmed beskatt- ningen enligt inkomstskattelagen som ska kvarstå.
I samtliga fall är det kontoinnehavaren som ska visa att det finns förutsättningar för att återfå avdragen källskatt.
Den skattepliktiga inkomsten på ett mikroföretagarkonto kan aldrig bli för låg. Det kan inte i efterhand tillkomma inkomst som medför att avdragen skatt borde vara högre. Skatteverket kan därför inte påföra ytterligare källskatt för kontoinnehavaren. Det kan dock inträffa att kontoförande institut gör skatteavdrag med en för låg skattesats. I sådana fall kan Skatteverket kräva institutet på mellan- skillnaden och institutet har i sin tur rätt att kräva kontoinnehavaren på beloppet.
Förslaget till schabloniserad mervärdesbeskattning
Jag gör bedömningen att det varken är praktiskt eller rättsligt möjligt att införa schabloniserad mervärdesbeskattning av sådan verksamhet som inkomstbeskattas genom ett mikroföretagarkonto. EU-rätten och mervärdesskattedirektivet anger ramarna för den svenska mer-
värdesskatten. Direktivet ger möjligheter att införa schabloniserade mervärdesskatteregler, men dessa regler får inte leda till en minsk- ning av skatten. Den frivillighet som fastslås i utredningens direktiv blir här ett problem, eftersom det är rimligt att anta att kontot främst kommer att användas av personer som tjänar på att beskatta verk- samheten genom kontot. Det är därför troligt att kontot skulle med- föra en minskning av mervärdesskatten.
Konsekvenser
Mikroföretagarkontot bedöms kunna minska de administrativa kost- naderna för kontoinnehavaren kraftigt jämfört med om verksam- heten hade varit konventionellt beskattad. Källskatten på kontot ersätter uttaget av egenavgifter och inkomstskatt, och kräver ingen ytterligare redovisning från den skattskyldiges sida. Om verksam- heten i stället bedrivs som enskild näringsverksamhet ska den dekla- reras på den s.k. NE-bilagan, som innehåller ett stort antal uppgifter och beräkningsmoment.
För den som inte är godkänd för F-skatt medför kontot att det blir tydligt vem som ska betala socialavgifter, och att köparen inte är skyldig att betala arbetsgivaravgifter. Eftersom socialavgiftsreglerna är snåriga när det handlar om mindre transaktioner som sker mellan fysiska personer medför också detta en betydande förenkling. En person som beskattas genom kontot behöver inte heller bedöma till vilket inkomstslag som inkomsterna ska hänföras eller ansöka om godkännande för F-skatt innan verksamheten startas. Kontot bedöms därför sänka trösklarna kraftigt för att börja bedriva verksamhet och göra det lättare att göra rätt och undvika oavsiktliga fel.
Beskattningen i inkomstslaget näringsverksamhet är progressiv och skatteuttaget varierar mellan noll och ungefär 63 procent. För de personer som har sammanlagda förvärvsinkomster på upp till 40 000 kronor per år (cirka 10 procent av samtliga med positiv för- värvsinkomst) blir kontobeskattningen högre än konventionell be- skattning. De bör därför endast välja kontot om de värderar de för- enklingar som kontot medför högre än skillnaden i beskattning. För den grupp som betalar statlig inkomstskatt (cirka 15 procent av samt- liga med positiv förvärvsinkomst) är kontobeskattningen normalt sett lägre än konventionell beskattning. Dessa kan förväntas använda
kontot för sidoinkomster om verksamheten saknar eller har låga utgifter. För det stora flertalet (cirka 75 procent av de med positiv förvärvsinkomst) bedöms kontobeskattningen ungefär motsvara de skatter och avgifter som betalas på inkomst av aktiv näringsverksam- het. Även i denna grupp kan dock kontobeskattningen bli såväl högre som lägre jämfört med konventionell beskattning. Utfallet beror bland annat på utgifterna i verksamheten, vilken mervärdesskattesats som är tillämplig och nivån på kommunalskatten.
Beskattningen av mikroföretagarkontot är kalibrerad för att kon- tot inte ska vara skattegynnat. Det kan dock antas att kontot främst kommer att användas av personer som förväntar sig en lika stor eller lägre skattekostnad jämfört med konventionellt beskattad verksam- het. Kontot beräknas därför medföra en offentligfinansiell kostnad kring 80–110 miljoner kronor vid införandet. På längre sikt bedömer jag dock att en stor del av kostnaden kommer att finansieras genom ökad redovisning av inkomster inom gigekonomin. På kort och medel- lång sikt finns dock ett finansieringsbehov. För att täcka detta före- slår jag att skiktgränsen för statlig inkomstskatt räknas upp med en lägre faktor det år förslaget träder i kraft.
Bedömning av lämpligheten av systemet
Jag ska enligt direktiven även bedöma lämpligheten av att införa för- slaget. Vid den bedömningen är min utgångspunkt att ett alternativt, frivilligt system alltid ökar komplexiteten eftersom den enskilde måste göra ytterligare överväganden för att ta ställning till vilket handlings- alternativ som är mest gynnsamt. Det får till följd att förslaget måste innebära betydande förenklingar för att jag ska anse att det är lämp- ligt att genomföra förslaget.
Jag bedömer att förslaget till schabloniserad inkomstbeskattning kan medföra en betydande minskning av verksamheternas admini- strativa börda. Kontot gör det möjligt för näringsidkaren att få ut sin ersättning ”skattad och klar”. Den föreslagna kontomodellen be- döms kunna sänka tröskeln för att börja bedriva verksamhet och medföra att tidigare oredovisade inkomster i högre grad kommer att tas upp till beskattning.
Skyldigheten att redovisa och betala mervärdesskatt medför dock att en stor del av förenklingstanken bakom mikroföretagarkontot går förlorad. Även reglerna för bokföring och redovisning riskerar att urholka förenklingseffekten om de behålls oförändrade. Andra länder som har infört schabloniserade system för inkomstbeskatt- ning har ofta kombinerat den förenklade inkomstbeskattningen med frivilliga undantag för mervärdesskatt och enklare redovisningsregler. Min bedömning är att förenklingarna inte blir betydande om den som beskattas genom kontot måste redovisa och betala mervärdes- skatt samt upprätta bokföring och redovisning enligt nuvarande reg- ler. Jag avråder därför från att införa förslaget om dessa regelverk
behålls oförändrade.
Om omsättningsgränsen för mervärdesskatt kan synkroniseras med omsättningsgränsen på mikroföretagarkontot och kraven på bokföring och redovisning kan sänkas för kontoinnehavarna bedömer jag däremot att förenklingen skulle kunna bli betydande. Att lämna sådana förslag omfattas dock inte av direktiven för denna utredning.
1.1 Förslag till lag om källskatt på inbetalningar till mikroföretagarkonto
Härigenom föreskrivs följande
Inledande bestämmelser
1 § Källskatt på inbetalningar till mikroföretagarkonto ska betalas till staten enligt bestämmelserna i denna lag.
2 § Termer och uttryck som används i denna lag har samma be- tydelse och tillämpningsområde som i lagen (000:00) om mikroföre- tagarkonto, om inte något annat anges eller framgår av sammanhanget.
Skattskyldighet
3 § Skattskyldig är den som är kontoinnehavare till ett mikroföre- tagarkonto.
Skattepliktig inkomst
4 § Skattepliktig inkomst är de inbetalningar som görs till den skatt- skyldiges mikroföretagarkonto. Av 11 kap. 49 § och 15 kap. 12 § in- komstskattelagen (1999:1229) framgår att vissa inkomster som betalas till ett mikroföretagarkonto är undantagna från beskattning enligt inkomstskattelagen.
Utgifter för att förvärva inkomst som är skattepliktig enligt denna lag får inte dras av.
5 § Skattepliktig inkomst för en utomlands bosatt fysisk person är enbart de inbetalningar som
1. är hänförliga till verksamhet som bedrivs från ett fast driftställe i Sverige, eller
2. utgör sådan inkomst som avses i 9 § första stycket 2 lagen (000:00) om mikroföretagarkonto.
Vad som avses med fast driftställe framgår av 9 § tredje stycket lagen om mikroföretagarkonto.
6 § Om hela eller delar av en inbetalning betalas tillbaka till utbeta- laren ska den skattepliktiga inkomsten sättas ned med motsvarande belopp.
Skatte- och avgiftssatser
7 § Källskatt på inbetalningar till mikroföretagarkonto tas ut med 30 procent av skattepliktig inkomst som under ett kalenderår uppgår till högst 120 000 kronor. För den del av skattepliktig inkomst som överstiger 120 000 kronor tas källskatt ut med 50 procent.
I den källskatt som tas ut enligt första stycket ingår egenavgifter. Egenavgifterna uppgår till ett belopp som motsvarar 61,35 procent av den procentsats som anges i 3 kap. 13 § socialavgiftslagen (2000:980) multiplicerat med den skattepliktiga inkomsten. Avgifterna utgörs av motsvarande andel av de delavgifter som anges i punkterna 1–6 i nämnda paragraf.
8 § För den som vid kalenderårets ingång har fyllt 66 år tas käll- skatt på inbetalningar till mikroföretagarkonto ut med 18 procent av skattepliktig inkomst som under ett kalenderår uppgår till högst 120 000 kronor. För den del av skattepliktig inkomst som överstiger 120 000 kronor tas källskatt ut med 46 procent.
I den källskatt som tas ut enligt första stycket ingår egenavgifter. Egenavgifterna uppgår till ett belopp som motsvarar 65,33 procent av den procentsats som anges i 3 kap. 13 § 3 socialavgiftslagen (2000:980) multiplicerat med den skattepliktiga inkomsten. Avgifterna utgörs enbart av ålderspensionsavgift.
9 § Vid bestämmande av skattesatserna enligt 7 och 8 §§ ska den skattepliktiga inkomsten på samtliga mikroföretagarkonton som den skattskyldige innehaft under kalenderåret beaktas.
Förfarandet
10 § Skatteverket ska med ledning av de uppgifter som lämnas i en särskild skattedeklaration avskilja och fördela egenavgifter som ingår i källskatten till rätt person med rätt belopp.
11 § Kontoförande institut är skyldigt att efter begäran från Skatte- verket lämna uppgift om samtliga transaktioner på en kontoinne- havares mikroföretagarkonto under en specificerad tidsperiod.
12 § Bestämmelser om förfarandet i övrigt finns i skatteförfarande- lagen (2011:1244).
Denna lag träder i kraft den 1 januari 2024 och tillämpas första gången på inbetalningar till mikroföretagarkonto som görs efter den 31 december 2023.
1.2 Förslag till lag om mikroföretagarkonto
Härigenom föreskrivs följande
Inledande bestämmelser
1 § I denna lag finns bestämmelser om mikroföretagarkonto.
I lagen (000:00) om källskatt på inbetalningar till mikroföretagar- konto och i inkomstskattelagen (1999:1229) finns bestämmelser om beskattningen av den som innehar ett mikroföretagarkonto.
Definitioner m.m.
2 § Termer och uttryck som används i denna lag har samma betydelse och tillämpningsområde som i inkomstskattelagen (1999:1229), om inte något annat anges eller framgår av sammanhanget.
3 § Med att en fysisk person är utomlands bosatt avses att personen är begränsat skattskyldig.
4 § Med mikroföretagarkonto avses ett konto som uppfyller villko- ren i denna lag.
5 § Med kontoinnehavare avses en fysisk person som har ingått ett avtal om mikroföretagarkonto enligt denna lag och som därmed inne- har ett sådant konto. Om ett avtal om mikroföretagarkonto har tagits över enligt 10 § är dödsboet kontoinnehavare.
6 § Med kontoförande institut avses ett företag som har tillstånd att bedriva bankrörelse enligt lagen (2004:297) om bank- och finansier- ingsrörelse och som erbjuder en möjlighet att ingå avtal om mikro- företagarkonto.
Avtal om mikroföretagarkonto
7 § Ett avtal om mikroföretagarkonto ingås mellan ett kontoförande institut och en fysisk person. Avtalet får inte innehålla villkor som är oförenliga med bestämmelserna i denna lag eller i lagen (000:00) om källskatt på inbetalningar till mikroföretagarkonto.
8 § Innan avtal om mikroföretagarkonto ingås ska den fysiska per- sonen intyga att denne inte samtidigt
1. bedriver sådan självständig verksamhet vars inkomster enligt bestämmelserna i inkomstskattelagen (1999:1229) ska tas upp i in- komstslagen tjänst eller näringsverksamhet,
2. bedriver verksamhet som beskattas genom ett mikroföretagar- konto,
3. är delägare i ett handelsbolag,
4. är delägare i ett fåmansföretag enligt 56 kap. 6 § första stycket inkomstskattelagen, eller
5. är godkänd för F-skatt enligt 9 kap. skatteförfarandelagen (2011:1244).
Om den fysiska personen under kalenderåret innehaft ett eller flera mikroföretagarkonton som har upphört ska personen upplysa det kontoförande institutet om storleken på den skattepliktiga in- komsten på dessa konton under året.
9 § Utöver vad som anges i 8 § gäller för en utomlands bosatt fysisk person att avtal om mikroföretagarkonto enbart kan ingås om
1. personen har för avsikt att bedriva verksamhet från ett fast driftställe i Sverige och inkomsterna från verksamheten ska betalas till kontot, eller
2. inbetalningarna till kontot kommer att vara sådan inkomst som avses i 5 § första stycket 10 lagen (1991:586) om särskild inkomstskatt för utomlands bosatta, om en begäran har gjorts enligt 4 § den lagen och ersättningen enligt 11 kap. 49 § inkomstskattelagen (1999:1229) inte ska tas upp enligt den lagen.
Om den utomlands bosatte personen avser att bedriva verksam- het från ett fast driftställe i Sverige krävs för att avtal ska kunna ingås att personen intygar att de inbetalningar som kommer att göras till mikroföretagarkontot enbart avser inkomster som är hänförliga till det fasta driftstället.
Vad som avses med fast driftställe framgår av 2 kap. 29 § inkomst- skattelagen. Om innebörden av fast driftställe begränsas i ett skatte- avtal mellan den stat där personen hör hemma och Sverige gäller dock den definition som anges i avtalet.
10 § Om kontoinnehavaren avlider får avtalet om mikroföretagar- konto tas över av dödsboet. För dödsboet tillämpas såväl för döds- året som kommande kalenderår de bestämmelser i denna lag och i lagen (000:00) om källskatt på inbetalningar till mikroföretagarkonto som skulle ha gällt för den döde under dödsåret.
Tillgångar på ett mikroföretagarkonto
11 § Ett mikroföretagarkonto får enbart innehålla kontanta medel. Sådana medel ska betalas in till kontot elektroniskt. En betalning ska anses ha skett elektroniskt endast om den har förmedlats av en betal- tjänstleverantör enligt lagen (2010:751) om betaltjänster och inne- håller uppgifter om avsändare, mottagare, belopp och tidpunkt.
Ett mikroföretagarkonto avslutas och upphör
12 § Ett mikroföretagarkonto ska avslutas om
1. kontoinnehavaren begär det, eller
2. förutsättningarna för att ingå ett avtal om mikroföretagarkonto enligt 8 § 1 eller 3–5 inte längre är uppfyllda.
13 § Ett mikroföretagarkonto som ska avslutas upphör senast vid utgången av innevarande kalenderår.
Information
14 § Innan ett kontoförande institut ingår ett avtal om mikroföre- tagarkonto med en fysisk person ska institutet lämna information till den fysiska personen om
1. avgifter för kontot,
2. hur och när inbetalningar till kontot beskattas, och
3. att information om samtliga transaktioner på kontot kan komma att lämnas till Skatteverket.
Informationen ska lämnas i en handling eller i någon annan läsbar och varaktig form som är tillgänglig för mottagaren.
15 § En kontoinnehavare ska på ett överskådligt sätt kunna få infor- mation om transaktionerna på kontot och storleken på det skatte- avdrag som har gjorts avseende varje inbetalning.
16 § Det kontoförande institutet ska informera kontoinnehavaren om mikroföretagarkontot ska avslutas enligt 12 § 2, vad det innebär att kontot avslutas och upphör och när det inträffar.
Kontoförande institut ska även informera kontoinnehavaren när den skattepliktiga inkomsten på mikroföretagarkontot överstiger 120 000 kronor under ett kalenderår. Information ska också lämnas om vilken skattesats som tillämpas på skattepliktig inkomst över detta belopp.
Informationen ska lämnas inom fem dagar från det att det konto- förande institutet har fått sådan kännedom.
17 § Skatteverket ska informera kontoförande institut när en sådan omständighet inträffar som innebär att ett mikroföretagarkonto ska avslutas enligt 12 § 2. Informationen ska lämnas så snart som möjligt från det att Skatteverket har fått sådan kännedom.
Denna lag träder i kraft den 1 januari 2024.
1.3 Förslag till lag om ändring i lagen (1991:586) om särskild inkomstskatt för utomlands bosatta
Härigenom föreskrivs att det i lagen (1991:586) om särskild inkomst- skatt för utomlands bosatta ska införas en ny paragraf, 9 §, av följande lydelse.
Nuvarande lydelse | Föreslagen lydelse |
9 §1
Inkomst som är skattepliktig enligt denna lag ska inte betalas till ett mikroföretagarkonto. Om det ändå sker tillämpas 54 kap. 8 § skatteförfarandelagen (2011:1244).
Denna lag träder i kraft den 1 januari 2024.
1 Tidigare 9 § upphävd genom 2011:1251.
1.4 Förslag till lag om ändring i lagen (1994:1744) om allmän pensionsavgift
Härigenom föreskrivs i fråga om lagen (1994:1744) om allmän pen- sionsavgift
dels att 3 och 5 §§ ska ha följande lydelse,
dels att det ska införas en ny paragraf, 4 a §, av följande lydelse.
Nuvarande lydelse | Föreslagen lydelse |
3 §2
Avgiften beräknas dels på så- dan inkomst av anställning som avses i 59 kap. socialförsäkrings- balken, dels på sådan inkomst av annat förvärvsarbete som avses i 59 kap. samma balk om den en- skilde är skattskyldig för inkoms- ten enligt inkomstskattelagen (1999:1229). Inkomst av anställ- ning och inkomst av annat för- värvsarbete ska därvid var för sig avrundas till närmast lägre hundra- tal kronor. | Avgiften beräknas dels på så- dan inkomst av anställning som avses i 59 kap. socialförsäkrings- balken, dels på sådan inkomst av annat förvärvsarbete som avses i 59 kap. samma balk om den en- skilde är skattskyldig för inkoms- ten enligt inkomstskattelagen (1999:1229) eller lagen (000:00) om källskatt på inbetalningar till mikroföretagarkonto. Inkomst av anställning och inkomst av annat förvärvsarbete ska därvid var för sig avrundas till närmast lägre hundratal kronor. |
Vid beräkning av inkomst av anställning ska avdrag göras för kostna- der som arbetstagaren har haft i arbetet i den utsträckning kostnaderna, minskade med erhållen kostnadsersättning, överstiger 5 000 kronor. Vid beräkning av avgiften bortses från inkomst av anställning och inkomst av annat förvärvsarbete till den del summan av inkomsterna överstiger 8,07 gånger det för året gällande inkomstbasbeloppet en- ligt 58 kap. 26 och 27 §§ socialförsäkringsbalken. Därvid ska i första
hand bortses från inkomst av annat förvärvsarbete.
Avgiften avrundas till närmast hela hundratal kronor. Avgift som slutar på 50 kronor avrundas till närmast lägre hundratal kronor.
2 Senaste lydelse 2010:1261.
4 a §
Avgift som beräknas på sådan inkomst av annat förvärvsarbete som avses i 59 kap. 21 § social- försäkringsbalken ingår i den käll- skatt som dragits av enligt lagen (000:00) om källskatt på inbetal- ningar till mikroföretagarkonto. Skatteverket ska med ledning av de uppgifter som lämnas i en sär- skild skattedeklaration beräkna allmän pensionsavgift på sådan inkomst och avskilja den från in- betalad källskatt med rätt belopp.
5 §3
Avgiftsunderlaget ska för varje år fastställas av Skatteverket i be- slut om slutlig skatt. | Avgiftsunderlaget ska för varje år fastställas av Skatteverket i be- slut om slutlig skatt eller anges i ett sådant besked om källskatt som avses i 54 kap. 10 § skatteförfarande- lagen (2011:1244). |
Denna lag träder i kraft den 1 januari 2024.
3 Senaste lydelse 2011:1369.
1.5 Förslag till lag om ändring i inkomstskattelagen (1999:1229)
Härigenom föreskrivs att 65 kap. 5 § inkomstskattelagen (1999:1229)4 ska ha följande lydelse.
Nuvarande lydelse | Föreslagen lydelse |
65 kap.
5 §5
För fysiska personer är den statliga inkomstskatten på beskatt- ningsbara förvärvsinkomster 20 procent av den del av den beskatt- ningsbara förvärvsinkomsten som överstiger en skiktgräns.
Skiktgränsen bestäms med utgångspunkt i en skiktgräns på 490 700 kronor för beskattningsåret 2019.
För de därpå följande beskatt- ningsåren uppgår skiktgränsen till skiktgränsen för det föregående beskattningsåret multiplicerad med det jämförelsetal, uttryckt i procent, som anger förhållandet mellan det allmänna prisläget i juni året före beskattningsåret och prisläget i juni andra året före beskattningsåret plus två pro- centenheter. Skiktgränsen fast- ställs av regeringen före utgången av året före beskattningsåret och avrundas uppåt till helt hundra- tal kronor. | För de därpå följande beskatt- ningsåren uppgår skiktgränsen till skiktgränsen för det föregående beskattningsåret multiplicerad med det jämförelsetal, uttryckt i procent, som anger förhållandet mellan det allmänna prisläget i juni året före beskattningsåret och prisläget i juni andra året före beskattningsåret plus 1,91 pro- centenheter. Skiktgränsen fast- ställs av regeringen före utgången av året före beskattningsåret och avrundas uppåt till helt hundra- tal kronor. |
Om en enskild näringsidkare enligt 1 kap. 13 § andra stycket har ett beskattningsår som inte sammanfaller med kalenderåret, ska den skiktgräns som gäller vid detta beskattningsårs utgång tillämpas.
Denna lag träder i kraft den 1 oktober 2023. Bestämmelsen i den nya lydelsen tillämpas första gången vid beräkning av skiktgränsen för beskattningsåret 2024.
4 Lagen omtryckt 2008:803.
5 Senaste lydelse 2019:1164.
1.6 Förslag till lag om ändring i inkomstskattelagen (1999:1229)
Härigenom föreskrivs i fråga om inkomstskattelagen (1999:1229)6
dels att 1 kap. 17 §, 2 kap. 1 §, 3 kap. 21 §, 11 kap. 30 §, 20 a kap.
1 §, 65 kap. 5 § och 67 kap. 4, 15 a, 16 och 43 §§ ska ha följande lydelse,
dels att det ska införas fem nya paragrafer, 2 kap. 37 §, 11 kap. 49 §, 12 kap. 3 a §, 15 kap. 12 § och 16 kap. 38 §, och närmast före 2 kap. 37 §,
11 kap. 49 §, 15 kap. 12 § och 16 kap. 38 § nya rubriker av följande lydelse.
Nuvarande lydelse | Föreslagen lydelse |
1 kap.
17 §
Bestämmelser om inkomstskatt till staten finns också i
– lagen (000:00) om källskatt på inbetalningar till mikroföre- tagarkonto,
– lagen (1991:586) om särskild inkomstskatt för utomlands bosatta,
– lagen (1991:591) om särskild inkomstskatt för utomlands bosatta artister m.fl.,
– lagen (1990:661) om avkastningsskatt på pensionsmedel, och
– kupongskattelagen (1970:624).
2 kap.
1 §7
I detta kapitel finns definitioner av vissa begrepp samt förklar- ingar till hur vissa termer och uttryck används i denna lag. Det finns definitioner och förklaringar också i andra kapitel.
Bestämmelser om betydelsen av följande begrepp, termer och ut- tryck samt förklaringar till hur vissa termer och uttryck används finns i nedan angivna paragrafer:
medlemsfrämjande förening i 39 kap. 21 a §
mikroföretagarkonto i 37 §
näringsbetingad andel i 24 kap. 32 §
6 Lagen omtryckt 2008:803.
7 Senaste lydelse 2019:787.
Mikroföretagarkonto
37 §
Med mikroföretagarkonto avses detsamma som i lagen (000:00) om mikroföretagarkonto.
3 kap.
21 §
Bestämmelser om ytterligare skattskyldighet finns i
– lagen (000:00) om källskatt på inbetalningar till mikroföre- tagarkonto,
– lagen (1991:586) om särskild inkomstskatt för utomlands bosatta,
– lagen (1991:591) om särskild inkomstskatt för utomlands bosatta artister m.fl., och
– kupongskattelagen (1970:624).
11 kap.
30 §8
Följande ersättningar i samband med sjukdom m.m. ska tas upp om de grundar sig på förvärvsinkomst på grund av tjänst:
1. sjukpenning, rehabiliteringspenning och smittbärarpenning enligt socialförsäkringsbalken,
2. sjukpenning enligt lagen (1954:243) om yrkesskadeförsäkring,
3. ersättning enligt 20 § lagen (1991:1047) om sjuklön, och
4. ersättningar enligt andra lagar eller författningar vid sjukdom eller olycksfall i arbete eller i samband med militärtjänstgöring.
Vidare ska sådan sjukpenning och rehabiliteringspenning som avses i 28 a respektive 31 a kap. socialförsäkringsbalken tas upp.
Även sjukersättning och aktivitetsersättning enligt socialförsäkrings- balken ska tas upp. Sådan ersättning som anges i 36 kap. 18 § samma balk ska dock inte tas upp.
Vid tillämpning av första stycket ska sådan sjukpenninggrundande inkomst som avses i 25 kap. 15 § socialförsäkringsbalken anses som förvärvsinkomst på grund av tjänst.
8 Senaste lydelse 2011:1516.
Ersättning som betalas till ett mikroföretagarkonto
49 §
Ersättning på grund av sådan tjänst som avses i 10 kap. 1 § andra stycket 2 och 3 ska inte tas upp om ersättningen betalas till ett mikro- företagarkonto som innehas av den skattskyldige. Det gäller dock inte arvode och liknande ersättning till en ledamot eller suppleant i styrelse.
12 kap.
3 a §
Utgifter som har samband med ersättning som inte ska tas upp en- ligt 11 kap. 49 § får inte dras av.
15 kap.
Ersättning som betalas till ett mikroföretagarkonto
12 §
Ersättning på grund av närings- verksamhet ska inte tas upp om er- sättningen betalas till ett mikro- företagarkonto som innehas av den skattskyldige.
16 kap.
Utgifter som har samband med inbetalningar till ett mikroföretagarkonto
38 §
Utgifter som har samband med ersättning som inte ska tas upp en- ligt 15 kap. 12 § får inte dras av.
Det gäller även för sådana ränte- utgifter och kapitalförluster som en- ligt 1 § första stycket ska dras av även om de inte är utgifter för att förvärva och bibehålla inkomster.
20 a kap.
1 §9
Bestämmelserna i detta kapitel tillämpas vid beräkning av anskaff- ningsvärden och anskaffningsutgifter för tillgångar och förpliktelser som ingår i verksamheten vid beskattningsinträdet om
1. en fysisk eller juridisk persons inkomst av en näringsverksam- het eller del av en näringsverksamhet inte har beskattats på grund av att personen inte har varit skattskyldig i Sverige för verksamheten men sådan skattskyldighet inträder,
2. inkomsten i ett svenskt handelsbolag eller i en i utlandet del- ägarbeskattad juridisk person inte har beskattats i Sverige på grund av att delägaren inte varit skattskyldig i Sverige för verksamheten men sådan skyldighet inträder,
3. verksamheten bedrivs av en utländsk juridisk person med låg- beskattade inkomster och delägaren inte varit skattskyldig för per- sonens inkomst omedelbart före beskattningsåret,
4. inkomsten har varit undantagen från beskattning i Sverige på grund av ett skatteavtal och undantaget upphör,
5. en tillgång eller förpliktelse förs över från en näringsverksam- het eller del av en näringsverksamhet, vars inkomst inte beskattas i Sverige till samma persons näringsverksamhet eller del av närings- verksamhet, vars inkomst beskattas här,
6. en tillgång eller förpliktelse förs över genom en fusion eller fission från en näringsverksam- het eller del av en näringsverk- samhet, vars inkomst inte tidigare har beskattats i Sverige, eller | 6. en tillgång eller förpliktelse förs över genom en fusion eller fission från en näringsverksam- het eller del av en näringsverk- samhet, vars inkomst inte tidigare har beskattats i Sverige, |
7. verksamheten har varit ton- nagebeskattad enligt 39 b kap. och tonnagebeskattningen upphör. | 7. verksamheten har varit ton- nagebeskattad enligt 39 b kap. och tonnagebeskattningen upphör, eller |
9 Senaste lydelse 2018:1752.
8. verksamheten har beskattats enligt lagen (000:00) om källskatt på inbetalningar till mikroföre- tagarkonto och mikroföretagar- kontot upphör.
Vid tillämpning av första stycket 6 ska vad som sägs om anskaff- ningsvärde och beskattning i 3 §, anskaffningsutgift, förbättrings- utgift och innehavsår i 4 §, anskaffningsutgift och förbättringsutgift i 5 § samt värdering av förpliktelse i 8 §, avse förhållandena i det överlåtande företaget.
Bestämmelsen i 9 § tillämpas i fall som avses i första stycket 3.
Bestämmelserna i detta kapitel tillämpas inte på verksamhet som undantagits från skattskyldighet enligt 7 kap.
Lydelse enligt lagförslag 1.5 | Föreslagen lydelse |
65 kap.
5 §10
För fysiska personer är den statliga inkomstskatten på beskatt- ningsbara förvärvsinkomster 20 procent av den del av den beskatt- ningsbara förvärvsinkomsten som överstiger en skiktgräns.
Skiktgränsen bestäms med utgångspunkt i en skiktgräns på 490 700 kronor för beskattningsåret 2019.
För de därpå följande beskatt- ningsåren uppgår skiktgränsen till skiktgränsen för det föregående beskattningsåret multiplicerad med det jämförelsetal, uttryckt i procent, som anger förhållandet mellan det allmänna prisläget i juni året före beskattningsåret och prisläget i juni andra året före beskattningsåret plus 1,91 pro- centenheter. Skiktgränsen fast- ställs av regeringen före utgången av året före beskattningsåret och avrundas uppåt till helt hundra- tal kronor. | För de därpå följande beskatt- ningsåren uppgår skiktgränsen till skiktgränsen för det föregående beskattningsåret multiplicerad med det jämförelsetal, uttryckt i procent, som anger förhållandet mellan det allmänna prisläget i juni året före beskattningsåret och prisläget i juni andra året före beskattningsåret plus två pro- centenheter. Skiktgränsen fast- ställs av regeringen före utgången av året före beskattningsåret och avrundas uppåt till helt hundra- tal kronor. |
10 Senaste lydelse 2023:000.
Om en enskild näringsidkare enligt 1 kap. 13 § andra stycket har ett beskattningsår som inte sammanfaller med kalenderåret, ska den skiktgräns som gäller vid detta beskattningsårs utgång tillämpas.
Nuvarande lydelse | Föreslagen lydelse |
67 kap.
4 §11
Skattereduktion ska göras för allmän pensionsavgift enligt lagen (1994:1744) om allmän pensions- avgift som avser beskattningsåret. | Skattereduktion ska göras för allmän pensionsavgift enligt lagen (1994:1744) om allmän pensions- avgift som avser beskattningsåret. Skattereduktion ska dock inte göras för avgift som beräknas på sådan inkomst av annat förvärvsarbete som avses i 59 kap. 21 § socialför- säkringsbalken. |
För den som har sådan inkomst av annat förvärvsarbete som avses i 59 kap. socialförsäkringsbalken och själv ska betala allmän pensions- avgift, krävs för rätt till skattereduktion att allmän pensionsavgift har betalats inom den tid som anges i 62 kap. 17 § tredje stycket skatte- förfarandelagen (2011:1244).
15 a §12
För rätt till skattereduktion när arbetet utförs av en utförare som avses i 16 § 1 eller 17 § krävs att det utförda hushållsarbetet har betalats elektroniskt. | För rätt till skattereduktion när arbetet utförs av en utförare som avses i 16 § 1, 3 eller 17 § krävs att det utförda hushålls- arbetet har betalats elektroniskt. |
Betalningen ska anses ha skett elektroniskt endast om den har förmedlats av en betaltjänstleverantör enligt lagen (2010:751) om betal- tjänster och innehåller uppgifter om avsändare, mottagare, belopp och tidpunkt.
11 Senaste lydelse 2019:1164.
12 Senaste lydelse 2019:1164.
16 §13
För rätt till skattereduktion krävs beträffande den som utför hushållsarbete (utföraren) att denne uppfyller förutsättningarna i någon av 1 eller 2 eller i 17 §. | För rätt till skattereduktion krävs beträffande den som utför hushållsarbete (utföraren) att denne uppfyller förutsättningarna i någon av 1–3 eller i 17 §. |
1. Utföraren ska vara godkänd för F-skatt när avtalet om arbetet träffas eller när ersättningen betalas ut.
2. Redovisning av arbetsgivaravgifter på ersättning för arbetet har skett i en förenklad arbetsgivardeklaration enligt 26 kap. 4 § skatte- förfarandelagen (2011:1244). Utföraren får då inte ha varit skatt- skyldig enligt mervärdesskattelagen (1994:200) i fråga om verksam- het som omfattar hushållsarbetet.
3. Ersättningen har betalats till ett mikroföretagarkonto som inne- has av utföraren.
43 §14
För rätt till skattereduktion krävs att den som utför installa- tionen av grön teknik (utföra- ren) är godkänd för F-skatt när avtalet om installationen träffas eller när ersättningen betalas ut. | För rätt till skattereduktion krävs att den som utför installa- tionen av grön teknik (utföra- ren) är godkänd för F-skatt när avtalet om installationen träffas eller när ersättningen betalas ut eller att ersättningen betalas till ett mikroföretagarkonto som innehas av utföraren. |
Om installationen har utförts utomlands och utföraren inte har bedrivit någon näringsverksamhet i Sverige, ska utföraren när avtalet om installationen träffas eller när ersättningen betalas ut ha ett intyg eller någon annan handling som visar att företaget i fråga om skatter och avgifter i sitt hemland genomgår motsvarande kontroll som den som är godkänd för F-skatt.
Denna lag träder i kraft den 1 januari 2024.
13 Senaste lydelse 2011:1256.
14 Senaste lydelse 2020:1068.
1.7 Förslag till lag om ändring i socialavgiftslagen (2000:980)
Härigenom föreskrivs i fråga om socialavgiftslagen (2000:980)
dels att 1 kap. 1 § och 3 kap. 1 § ska ha följande lydelse,
dels att det ska införas en ny paragraf, 2 kap. 5 a §, samt en ny rubrik närmast före 2 kap. 5 a § av följande lydelse.
Nuvarande lydelse | Föreslagen lydelse |
1 kap.
1 §15
I denna lag finns bestämmel- ser om avgifter för finansiering av systemen för social trygghet (socialavgifter). | I denna lag finns bestämmel- ser om avgifter för finansiering av systemen för social trygghet (socialavgifter). I lagen (000:00) om källskatt på inbetalningar till mikroföretagarkonto finns bestäm- melser om egenavgifter för ersätt- ningar som betalas till ett sådant konto. |
Bestämmelser om avgifter för finansiering av ålderspensioneringen finns även i lagen (1994:1744) om allmän pensionsavgift och lagen (1998:676) om statlig ålderspensionsavgift.
Bestämmelser om fördelning av socialavgifter finns i lagen (2000:981) om fördelning av socialavgifter. Bestämmelser om särskilda avdrag från socialavgifterna finns i lagen (2001:1170) om särskilda av- drag i vissa fall vid avgiftsberäkningen enligt lagen (1994:1920) om all- män löneavgift och socialavgiftslagen (2000:980). Bestämmelser om särskild beräkning av arbetsgivaravgifter finns i lagen (2016:1053) om särskild beräkning av vissa avgifter för enmansföretag.
15 Senaste lydelse 2020:1060.
2 kap.
Ersättning som betalas till mikro- företagarkonto
5 a §
Arbetsgivaravgifter ska inte be- talas om ersättningen betalas till ett mikroföretagarkonto som inne- has av mottagaren och inkomsten inte ska tas upp enligt inkomst- skattelagen (1999:1229).
För en fysisk person eller ett dödsbo som betalar ut ersättning till ett mikroföretagarkonto anses första stycket uppfyllt. Det gäller dock inte om utbetalaren känner till att mottagaren ska ta upp ersätt- ningen enligt inkomstskattelagen.
3 kap.
1 §
En fysisk person som har av- giftspliktig inkomst skall betala egenavgifter enligt bestämmel- serna i detta kapitel. | En fysisk person som har av- giftspliktig inkomst ska betala egenavgifter enligt bestämmel- serna i detta kapitel. Det gäller dock inte för inkomst som betalas till ett mikroföretagarkonto som innehas av den fysiska personen och inkomsten inte ska tas upp en- ligt inkomstskattelagen (1999:1229). Bestämmelser om egenavgifter för sådan inkomst finns i stället i lagen (000:00) om källskatt på inbetal- ningar till mikroföretagarkonto. |
Bestämmelser om avgiftspliktig inkomst finns i 3–8 §§.
Denna lag träder i kraft den 1 januari 2024.
1.8 Förslag till lag om ändring i lagen (2009:194) om förfarandet vid skattereduktion för hushållsarbete
Härigenom föreskrivs i fråga om lagen (2009:194) om förfarandet vid skattereduktion för hushållsarbete
dels att 6 och 12 §§ ska ha följande lydelse,
dels att det ska införas en ny paragraf, 10 §, och närmast före 10 § en ny rubrik av följande lydelse.
Nuvarande lydelse | Föreslagen lydelse |
6 §
Om den som kan ha rätt till skattereduktion för hushålls- arbete (köparen) inte har betalat hela utgiften för hushållsarbetet, får en sådan utförare som anges i 67 kap. 16 § 1 och 17 § inkomst- skattelagen (1999:1229) begära utbetalning från Skatteverket en- ligt 8 §. | Om den som kan ha rätt till skattereduktion för hushålls- arbete (köparen) inte har betalat hela utgiften för hushållsarbetet, får en sådan utförare som anges i 67 kap. 16 § 1 och 3 samt 17 § inkomstskattelagen (1999:1229) begära utbetalning från Skatte- verket enligt 8 §. |
En sådan utförare som anges i 67 kap. 16 § 3 inkomstskattelagen får dock endast begära utbetalning från Skatteverket om utföraren är godkänd enligt 10 §. |
Godkännande av vissa utförare
10 §16
En utförare som anges i 67 kap. 16 § 3 inkomstskattelagen (1999:1229) får efter ansökan god- kännas för begäran om utbetal- ning från Skatteverket. Skatteverket ska besluta om sådant godkännande om utföraren skulle ha godkänts för
16 Tidigare 10 § upphävd genom 2014:1458.
F-skatt enligt 9 kap. skatteförfaran- delagen (2011:1244) om ansökan i stället hade avsett ett sådant god- kännande. Med näringsverksamhet i 9 kap. skatteförfarandelagen av- ses vid denna prövning den verk- samhet som utföraren bedriver. |
Köparen får begära att utföra- ren visar upp beslutet om godkän- nande innan arbetet betalas. |
12 §17
Utbetalning ska göras till ut- förarens bank- eller kreditmark- nadsföretagskonto. | Utbetalning ska göras till ut- förarens bank- eller kreditmark- nadsföretagskonto. Om utföraren innehar ett mikroföretagarkonto ska utbetalningen göras till det kontot. |
Denna lag träder i kraft den 1 januari 2024.
17 Senaste lydelse 2014:1458.
1.9 Förslag till lag om ändring
i socialförsäkringsbalken (2010:110)
Härigenom föreskrivs i fråga om socialförsäkringsbalken (2010:110)
dels att 6 kap. 2 §, 19 kap. 11 §, 25 kap. 16 §, 27 kap. 29 §, 59 kap.
22, 33 och 37 §§, 97 kap. 13 § och 102 kap. 15 och 29 §§ ska ha följande lydelse,
dels att det ska införas två nya paragrafer, 25 kap. 15 § och 59 kap. 21 §, samt nya rubriker närmast före 25 kap. 15 § och 59 kap. 21 § av följande lydelse.
Nuvarande lydelse | Föreslagen lydelse |
6 kap.
2 §
Vid tillämpning av bestämmelserna i denna balk avses med arbete i Sverige, om inget annat särskilt anges, förvärvsarbete i verksamhet här i landet.
Om en fysisk person som bedriver näringsverksamhet har sådant fast driftställe i Sverige som avses i 2 kap. 29 § inkomstskattelagen (1999:1229) ska verksamhet som hänför sig till driftstället anses be- driven här i landet.
Verksamhet som beskattas en- ligt lagen (000:00) om källskatt på inbetalningar till mikroföretagar- konto anses bedriven här i landet.
19 kap.
11 §18
Den bidragsskyldiges inkomst beräknas i enlighet med det beslut om slutlig skatt enligt 56 kap. 2 § skatteförfarandelagen (2011:1244) som fattats närmast före februari det år betalningsskyldigheten avser och med utgångspunkt i
1. överskott i inkomstslaget tjänst enligt 10 kap. 16 § inkomst- skattelagen (1999:1229),
2. överskott i inkomstslaget kapital beräknat enligt 13 §, och
3. överskott av en näringsverksamhet beräknad enligt 14 §.
18 Senaste lydelse 2011:1434.
Inkomsten enligt första stycket ska ökas med 61,35 procent av den skattepliktiga inkomst som anges i det besked om källskatt som enligt 54 kap. 10 § skatteförfarandelagen har skickats till den bidragsskyl- dige närmast före februari det år betalningsskyldigheten avser. Om den bidragsskyldige vid ingången av det kalenderår som beskedet av- ser har fyllt 66 år är kvoten i stället 65,33 procent.
25 kap.
Ersättning som betalas till mikroföretagarkonto
15 §19
Som inkomst av annat förvärvs- arbete räknas 61,35 procent av er- sättning för arbete som betalas till ett mikroföretagarkonto som inne- has av mottagaren om inkomsten inte ska tas upp enligt inkomst- skattelagen (1999:1229). För den som vid årets ingång har fyllt 66 år är kvoten i stället 65,33 procent.
16 §
Om ersättning för arbete för någon annans räkning inte kan an- tas uppgå till minst 1 000 kronor under året, räknas ersättningen från denne som sjukpenninggrundande inkomst endast om ersättningen utgör inkomst av näringsverksam- het. | Om ersättning för arbete för någon annans räkning inte kan an- tas uppgå till minst 1 000 kronor under året, räknas ersättningen från denne som sjukpenninggrundande inkomst endast om ersättningen utgör inkomst av näringsverksam- het eller sådan inkomst av annat förvärvsarbete som avses i 15 §. |
19 Tidigare 25 kap. 15 § upphävd genom 2012:834.
27 kap.
29 §20
En försäkrad som har inkomst av annat förvärvsarbete och som betalar egenavgift har rätt att anmäla till Försäkringskassan att han eller hon vill ha sjukpenning med en karenstid på 1 dag, eller 14, 30, 60 eller 90 dagar. | En försäkrad som har inkomst av annat förvärvsarbete och som betalar egenavgift har rätt att anmäla till Försäkringskassan att han eller hon vill ha sjukpenning med en karenstid på 1 dag, eller 14, 30, 60 eller 90 dagar. Den som betalar egenavgift enligt lagen (000:00) om källskatt på inbetal- ningar till mikroföretagarkonto har dock inte rätt att välja karenstid. |
Om den som betalar egenavgift inte gör någon sådan anmälan, lämnas sjukpenning efter de karensdagar som anges i 27 a §.
59 kap.
Ersättning som betalas till mikroföretagarkonto
21 §21
Som inkomst av annat för- värvsarbete räknas 61,35 procent av ersättning som betalas till ett mikroföretagarkonto som innehas av mottagaren om inkomsten inte ska tas upp enligt inkomstskatte- lagen (1999:1229). För den som vid årets ingång har fyllt 66 år är kvoten i stället 65,33 procent.
20 Senaste lydelse 2018:647.
21 Tidigare 59 kap. 21 § upphävd genom 2012:834.
22 §
Följande ersättningar och inkomster är inte pensionsgrundande:
1. ersättning som avses i 8–10 §§, om den kommer från en och samma arbetsgivare och är mindre än sammanlagt 1 000 kronor under ett år,
2. inkomst som avses i 14 § första stycket 1 eller 2, om den är mindre än 1 000 kronor under ett år,
3. ersättning som avses i 14 § första stycket 3 eller i 15, 16 eller 19 §, om ersättningen från den som arbetet utförts åt är mindre än 1 000 kronor under ett år, och
4. stipendium som avses i 12 § eller 14 § första stycket 5, om beloppet är mindre än 1 000 kronor under ett år.
Första stycket gäller inte sådan inkomst som avses i 21 §.
33 §22
Till grund för beräkningen av den pensionsgrundande inkoms- ten ett visst intjänandeår läggs den försäkrades beslut om statlig inkomstskatt för det året. | Till grund för beräkningen av den pensionsgrundande inkoms- ten ett visst intjänandeår läggs den försäkrades beslut om statlig inkomstskatt för det året. Om den försäkrade har haft sådan in- komst som avses i 21 § ska uppgif- ter i ett besked om källskatt enligt 54 kap. 10 § skatteförfarandelagen (2011:1244) också läggas till grund för beräkningen. |
Om en inkomst som är pensionsgrundande har mottagits under ett beskattningsår som inte sammanfaller med kalenderår ska den inkomsten anses ha mottagits under kalenderåret närmast före det år då beslutet om slutlig skatt fattades.
37 §
När den försäkrades pensions- grundande inkomster av annat förvärvsarbete beräknas ska av- drag göras för debiterad allmän pensionsavgift som den försäk- | När den försäkrades pensions- grundande inkomster av annat förvärvsarbete beräknas ska av- drag göras för debiterad allmän pensionsavgift som den försäk- |
22 Senaste lydelse 2011:1434.
rade ska betala för dessa inkoms- ter enligt lagen (1994:1744) om allmän pensionsavgift. | rade ska betala för dessa inkoms- ter enligt lagen (1994:1744) om allmän pensionsavgift. Allmän pen- sionsavgift som Skatteverket beräk- nar och avskiljer från källskatt på inbetalningar till mikroföretagar- konto enligt 4 a § lagen om allmän pensionsavgift ska anses debiterad och betalad av den försäkrade. |
Avdraget görs i första hand från inkomst enligt 14 § första stycket 4.
97 kap.
13 §23
Med vissa andra inkomster enligt 2 § första stycket 6 avses följande:
1. inkomst som på grund av 3 kap. 9–13 §§ inkomstskattelagen (1999:1229) eller skatteavtal inte ska tas upp som intäkt i inkomst- slaget näringsverksamhet, tjänst eller kapital,
2. studiemedel i form av studiebidrag enligt 3 kap. studiestöds- lagen (1999:1395) och studiestartsstöd enligt lagen (2017:527) om studiestartsstöd, utom de delar som avser tilläggsbidrag,
3. skattefria stipendier över 3 000 kronor per månad,
4. skattepliktiga inkomster en- ligt 5 § lagen (1991:586) om sär- skild inkomstskatt för utomlands bosatta, och | 4. skattepliktiga inkomster en- ligt 5 § lagen (1991:586) om sär- skild inkomstskatt för utomlands bosatta, |
5. etableringsersättning för vissa nyanlända invandrare. | 5. etableringsersättning för vissa nyanlända invandrare, och |
6. 61,35 procent av den skatte- pliktiga inkomsten enligt 4–6 §§ lagen (000:00) om källskatt på in- betalningar till mikroföretagarkonto. |
Inkomster som avses i första stycket 2 och 3 och som i slutet av ett år betalas ut i förskott som hänförliga till nästföljande år ska be- aktas för det senare året.
Inkomster som avses i första stycket 6 ska i stället kvoteras till 65,33 procent om den försäkrade vid årets ingång har fyllt 66 år.
23 Senaste lydelse 2018:1628.
102 kap.
15 §24
Med vissa andra inkomster enligt 7 § 5 avses detsamma som i 97 kap. 13 § första stycket 1–3 och 5 samt ersättning från avtals- gruppsjukförsäkringar för sjuk- domsfall som inträffat före år 1991. | Med vissa andra inkomster enligt 7 § 5 avses detsamma som i 97 kap. 13 § första stycket 1–3, 5 och 6 samt ersättning från avtals- gruppsjukförsäkringar för sjuk- domsfall som inträffat före år 1991. |
29 §25
Vid tillämpning av 26 § ska följande inkomster beaktas:
1. Den del av den bidragsgrundande inkomsten som avses i 7 § 1 och 2 efter avdrag för den skatte- och avgiftssats som följer av tillämplig skattetabell enligt 55 kap. 6 och 8 §§ skatteförfarandelagen (2011:1244). Om det för den försäkrade inte kan beslutas någon tillämplig skattetabell ska den skatte- och avgiftssats användas som följer av den skattetabell som skulle ha varit tillämplig om sådant be- slut hade kunnat fattas.
2. Den del av den bidragsgrundande inkomsten som avses i 7 § 3 efter avdrag med 30 procent.
3. Den del av den bidragsgrundande inkomsten som avses i 7 § 4.
4. Den del av den bidrags- grundande inkomsten som avses i 7 § 5. När det gäller sådan del av den bidragsgrundande inkomsten som avses i 97 kap. 13 § 1 ska den inkomsten tas upp efter avdrag för de skatter och avgifter som följer av bestämmelserna i 1 och 2 om inkomsten inte hade undan- tagits från beskattning i Sverige på grund av 3 kap. 9–13 §§ in- komstskattelagen (1999:1229) eller skatteavtal. | 4. Den del av den bidrags- grundande inkomsten som avses i 7 § 5. När det gäller sådan del av den bidragsgrundande inkomsten som avses i 97 kap. 13 § 1 ska den inkomsten tas upp efter avdrag för de skatter och avgifter som följer av bestämmelserna i 1 och 2 om inkomsten inte hade undan- tagits från beskattning i Sverige på grund av 3 kap. 9–13 §§ in- komstskattelagen (1999:1229) eller skatteavtal. Den del av den bidrags- grundande inkomsten som avses i 97 kap. 13 § 6 ska i stället kvoteras till 42 procent, eller till 54 procent |
24 Senaste lydelse 2015:758.
25 Senaste lydelse 2019:651.
5. Bostadstillägg enligt 21 §.
om den försäkrade vid årets in- gång har fyllt 66 år.
Från och med den månad en försäkrad fyller 65 år ska arbets- inkomst som avses i 16 a § 6 och 7 beaktas i sin helhet till den del inkomsten, före avdrag för skatte- och avgiftssats, överstiger 24 000 kronor.
Denna lag träder i kraft den 1 januari 2024.
1.10 Förslag till lag om ändring
i skatteförfarandelagen (2011:1244)
Härigenom föreskrivs i fråga om skatteförfarandelagen (2011:1244)
dels att 1 kap. 1 §, 11 kap. 14 §, 26 kap. 1 och 35 §§, 39 kap. 11 §,
41 kap. 2 och 3 §§, 53 kap. 1 §, 59 kap. 1 §, 60 kap. 1 § och 65 kap. 1 § ska ha följande lydelse,
dels att rubrikerna till avdelning V ska lyda ”Särskild inkomst- skatt, källskatt och godkännande för tonnagebeskattning”, till 13 kap. ska lyda ”Redovisning och betalning av särskild inkomstskatt och källskatt” och till 54 kap. ska lyda ”Beslut och besked om särskild inkomstskatt och källskatt”,
dels att det ska införas femton nya paragrafer, 10 kap. 8 a §, 13 kap. 8–10 §§, 26 kap. 9 a och 25 a §§, 54 kap. 6–10 §§, 59 kap. 6 a § och 65 kap. 6 a, 17 a och 17 b §§ och nya rubriker närmast före 13 kap. 8 §, 54 kap. 6 § och 65 kap. 6 a, 17 a och 17 b §§ av följande lydelse,
dels att det närmast före 54 kap. 1 § ska införas en ny rubrik som ska lyda ”Xxxxxxxx inkomstskatt för utomlands bosatta och utom- lands bosatta artister”.
Nuvarande lydelse | Föreslagen lydelse |
1 kap.
1 §26
I denna lag finns bestämmelser om förfarandet vid uttag av skatter och avgifter.
Innehållet i lagen är uppdelat enligt följande.
AVDELNING V. SÄRSKILD INKOMSTSKATT OCH GODKÄNNANDE FÖR TONNAGEBESKATTNING | AVDELNING V. SÄRSKILD INKOMSTSKATT, KÄLLSKATT OCH GODKÄNNANDE FÖR TONNAGEBESKATTNING |
13 kap. – Redovisning och be- talning av särskild inkomstskatt | 13 kap. – Redovisning och be- talning av särskild inkomstskatt och källskatt |
26 Senaste lydelse 2020:437.
54 kap. – Beslut om särskild inkomstskatt | 54 kap. – Beslut och besked om särskild inkomstskatt och käll- skatt |
10 kap.
8 a § Skatteavdrag ska inte göras en- ligt bestämmelserna i detta kapitel utan enligt bestämmelserna i 13 kap. 8–10 §§ om 1. ersättning för arbete betalas till ett mikroföretagarkonto, och 2. mottagaren inte ska ta upp ersättningen enligt inkomstskatte- lagen (1999:1229). |
För en fysisk person som be- talar ut ersättning för arbete till ett mikroföretagarkonto anses första stycket 2 uppfyllt. Det gäller dock inte om utbetalaren känner till att mottagaren ska ta upp ersättningen enligt inkomstskattelagen. |
11 kap.
14 §27
Skatteavdrag för förmån av hushållsarbete enligt 67 kap. in- komstskattelagen (1999:1229) ska reduceras, om den som har ut- fört arbetet var godkänd för F-skatt vid någon av de tidpunkter som anges i 67 kap. 16 § 1 inkomstskatte- lagen. Detsamma gäller om utför- aren har ett intyg eller någon annan handling som avses i 67 kap. 17 § samma lag. Reduktionen ska vara | Skatteavdrag för förmån av hushållsarbete enligt 67 kap. in- komstskattelagen (1999:1229) ska reduceras, om den som har ut- fört arbetet uppfyller förutsätt- ningarna i 67 kap. 16 § 1 eller 3 eller 17 § inkomstskattelagen. Re- duktionen ska vara |
27 Senaste lydelse 2020:1070.
1. 50 procent av värdet på förmån av sådant hushållsarbete som anges i 67 kap. 13 § inkomstskattelagen, och
2. 30 procent av värdet på förmån av annat hushållsarbete.
Skatteavdraget ska som mest reduceras med 75 000 kronor per beskattningsår. I fråga om förmån av sådant hushållsarbete som an- ges i 67 kap. 13 a och 13 b §§ inkomstskattelagen ska dock skatte- avdraget som mest reduceras med 50 000 kronor per beskattningsår.
13 kap.
Skatteavdrag för källskatt på inbetalningar till mikroföretagarkonto
8 § Kontoförande institut enligt lagen (000:00) om mikroföretagarkonto ska göra skatteavdrag från inbetal- ning som är skattepliktig enligt lagen (000:00) om källskatt på inbetal- ning till mikroföretagarkonto med den procentsats som anges i den lagen. |
Skatteavdrag ska göras senast när inbetalningen registreras på kontot. |
9 §
Om den avdragna källskatten
ännu inte har betalats in till Skatte- verket och kontoinnehavaren kan visa att
– skatteavdrag har gjorts med för hög procentsats, eller
– att den skattepliktiga inkoms- ten ska sättas ned enligt 6 § lagen (000:00) om källskatt på inbetal- ningar till mikroföretagarkonto,
ska kontoförande institut skynd- samt betala tillbaka överskjutande skatt.
10 §
I fråga om skatteavdrag för käll- skatt på inbetalning till mikroföre- tagarkonto gäller även bestämmel- sen om föreläggande i 10 kap. 21 §. Vid tillämpning av den bestämmel- sen avses med mottagaren i stället kontoinnehavaren.
26 kap.
1 §28
I detta kapitel finns bestämmelser om
– vem som ska lämna en skattedeklaration (2 §),
– vilken sorts skattedeklara- tion som ska lämnas (3–9 §§), | – vilken sorts skattedeklara- tion som ska lämnas (3–9 a §§), |
– redovisningsperioder (10–17 §§),
– vad de olika skattedeklara- tionerna ska innehålla (18–25 §§), | – vad de olika skattedeklara- tionerna ska innehålla (18–25 a §§), |
– när en skattedeklaration ska lämnas (26–37 §§),
– att viss verksamhet ska redovisas för sig (39 §), och
– ändring eller tillägg av uppgifter om betalningsmottagare (40 och 41 §§).
9 a §
Den som är skyldig att göra skatteavdrag för källskatt på in- betalningar till mikroföretagar- konto enligt 13 kap. 8 §, ska lämna en särskild skattedeklaration för varje redovisningsperiod.
25 a §
En sådan särskild skattedekla- ration som avses i 9 a § ska för varje kontoinnehavare innehålla uppgift om
1. skattepliktiga inbetalningar på mikroföretagarkontot, och
2. gjorda skatteavdrag.
28 Senaste lydelse 2017:387.
Nuvarande lydelse
35 §29
Särskilda skattedeklarationer ska, om inte annat följer av 37 §, lämnas enligt följande uppställning:
Deklaration som avses i | ska ha kommit in till Skatteverket senast |
7 § första stycket | den 26 i månaden efter redovis- ningsperiodens utgång |
7 § andra stycket | 35 dagar efter förvärvet |
7 § tredje stycket | den 26 i andra månaden efter den månad då det nya transport- medlet levererades |
8 § 1 | fem dagar efter den händelse som medför skattskyldighet |
8 § 2 | vid den händelse som medför skattskyldighet |
9 § | den 12 i månaden efter den månad då den skattepliktiga er- sättningen kom den skattskyl- dige till del, med undantag för januari och augusti då deklara- tionen i stället ska ha kommit in senast den 17 |
Föreslagen lydelse
35 §
Särskilda skattedeklarationer ska, om inte annat följer av 37 §, lämnas enligt följande uppställning:
Deklaration som avses i | ska ha kommit in till Skatteverket senast |
7 § första stycket | den 26 i månaden efter redovis- ningsperiodens utgång |
7 § andra stycket | 35 dagar efter förvärvet |
7 § tredje stycket | den 26 i andra månaden efter den månad då det nya transport- medlet levererades |
8 § 1 | fem dagar efter den händelse som medför skattskyldighet |
8 § 2 | vid den händelse som medför skattskyldighet |
9 § | den 12 i månaden efter den månad då den skattepliktiga er- sättningen kom den skattskyl- dige till del, med undantag för januari och augusti då deklara- tionen i stället ska ha kommit in senast den 17 |
9 a § | den 12 i månaden efter redovis- ningsperiodens utgång |
Nuvarande lydelse | Föreslagen lydelse |
39 kap.
11 §30
Den som bedriver restaurangverksamhet, fordonsserviceverksam- het, livsmedels- och tobaksgrossistverksamhet, kropps- och skönhets- vårdsverksamhet eller tvätteriverksamhet ska föra en personalliggare.
Skyldigheten att föra personalliggare gäller dock inte för
1. enskild näringsverksamhet där bara näringsidkaren, dennes make eller barn under 16 år är verksamma, eller 2. fåmansföretag eller fåmans- handelsbolag där bara företags- ledaren, dennes make eller barn under 16 år är verksamma. | 1. enskild näringsverksamhet där bara näringsidkaren, dennes make eller barn under 16 år är verksamma, 2. fåmansföretag eller fåmans- handelsbolag där bara företags- ledaren, dennes make eller barn under 16 år är verksamma, eller 3. den som är kontoinnehavare enligt lagen (000:00) om mikro- företagarkonto för verksamhet som beskattas genom kontot. |
I personalliggaren ska nödvändiga identifikationsuppgifter för näringsidkaren dokumenteras. I personalliggaren ska även nödvändiga identifikationsuppgifter löpande dokumenteras för de personer som är verksamma i en sådan verksamhet eller i en annan verksamhet som näringsidkaren bedriver i samma verksamhetslokal.
Om en personalliggare ska föras, ska även nödvändiga identifika- tionsuppgifter för de personer som avses i andra stycket löpande dokumenteras i personalliggaren.
41 kap.
2 §31
Skatteverket får besluta om revision för att kontrollera
1. att uppgiftsskyldighet enligt 15–35 kap. har fullgjorts,
2. att det finns förutsättningar att fullgöra uppgiftsskyldighet en- ligt 15–35 kap. som kan antas uppkomma,
3. skatteupplag enligt lagen (1994:1563) om tobaksskatt, lagen (1994:1564) om alkoholskatt eller lagen (1994:1776) om skatt på energi,
4. att den som har ansökt om återbetalning av eller kompensation för punktskatt i de fall som avses i 53 kap. 5 § 2 har lämnat riktiga och fullständiga uppgifter,
5. att den som har ansökt om återbetalning av punktskatt i de fall som avses i 53 kap. 5 § 1 har lämnat riktiga och fullständiga uppgifter,
6. att den som har eller kan antas ha upplåtit en plats för torg- och marknadshandel har fullgjort sina skyldigheter enligt 39 kap. 13 §,
7. att den som har eller kan antas ha omsatt investeringsguld har fullgjort sina skyldigheter en- ligt 39 kap. 14 §, eller | 7. att den som har eller kan antas ha omsatt investeringsguld har fullgjort sina skyldigheter en- ligt 39 kap. 14 §, |
8. att den som har överfört en vara till eller förvärvat en vara från ett avropslager har fullgjort sina skyldigheter enligt 39 kap. 14 a §. | 8. att den som har överfört en vara till eller förvärvat en vara från ett avropslager har fullgjort sina skyldigheter enligt 39 kap. 14 a §, eller |
9. att den som är skattskyldig enligt lagen (000:00) om källskatt på inbetalningar till mikroföre- tagarkonto har fullgjort sina skyl- digheter. | |
Skatteverket får besluta om revision också för att inhämta uppgifter av betydelse för kon- troll enligt första stycket 1–4 av någon annan än den som revi- deras. | Skatteverket får besluta om revision också för att inhämta uppgifter av betydelse för kon- troll enligt första stycket 1–4 och 9 av någon annan än den som revi- deras. |
3 §32
Revision får göras hos
1. den som är eller kan antas vara bokföringsskyldig enligt bok- föringslagen (1999:1078),
2. någon annan juridisk person än ett dödsbo,
3. den som har anmält sig för registrering,
4. den som har ansökt om eller är godkänd för F-skatt,
5. sådant ombud för en utländsk beskattningsbar person som av- ses i 6 kap. 2 §,
6. sådan representant som avses i 16 a § lagen (1994:1563) om tobaksskatt, 15 a § lagen (1994:1564) om alkoholskatt eller 4 kap. 9 a § lagen (1994:1776) om skatt på energi,
7. den som har ansökt om godkännande som upplagshavare enligt lagen om tobaksskatt, lagen om alkoholskatt eller lagen om skatt på energi,
8. den som har ansökt om registrering som varumottagare enligt lagen om tobaksskatt, lagen om alkoholskatt eller lagen om skatt på energi,
9. den som har ansökt om godkännande som skattebefriad för- brukare enligt lagen om alkoholskatt eller lagen om skatt på energi,
10. den som har ansökt om godkännande som registrerad avsän- dare enligt lagen om tobaksskatt, lagen om alkoholskatt eller lagen om skatt på energi,
11. den som har ansökt om godkännande som lagerhållare enligt lagen om tobaksskatt, lagen om skatt på energi, lagen (2016:1067) om skatt på kemikalier i viss elektronik, lagen (2018:696) om skatt på vissa nikotinhaltiga produkter eller lagen (2020:32) om skatt på plastbärkassar,
12. den som har ansökt om godkännande som registrerad mottagare eller registrerad EU- handlare enligt lagen om skatt på kemikalier i viss elektronik, och | 12. den som har ansökt om godkännande som registrerad mottagare eller registrerad EU- handlare enligt lagen om skatt på kemikalier i viss elektronik, |
13. den som har ansökt om godkännande som registrerad distansförsäljare av tuggtobak och övrig tobak enligt lagen om tobaksskatt. | 13. den som har ansökt om godkännande som registrerad distansförsäljare av tuggtobak och övrig tobak enligt lagen om tobaksskatt, och |
32 Senaste lydelse 2021:431.
14. den som är skattskyldig en- ligt lagen (000:00) om källskatt på inbetalningar till mikroföretagar- konto.
53 kap.
1 §33
Beslut om skatteavdrag, arbetsgivaravgifter, mervärdesskatt och punktskatt ska fattas för varje redovisningsperiod för sig med ledning av innehållet i skattedeklarationer och andra tillgängliga uppgifter.
Om mervärdesskatt ska redovisas i en särskild skattedeklaration för varje förvärv enligt 26 kap. 7 § andra stycket, ska beslut om skatten fattas för varje förvärv med ledning av innehållet i den särskilda skattedeklarationen och andra tillgängliga uppgifter. Om återbetal- ning för ingående skatt har begärts i en särskild skattedeklaration för varje omsättning enligt 26 kap. 7 § tredje stycket, ska beslut om skat- ten fattas för varje omsättning med ledning av innehållet i den sär- skilda skattedeklarationen och andra tillgängliga uppgifter.
Om punktskatt ska redovisas i en särskild skattedeklaration för varje händelse som medför skattskyldighet enligt 26 kap. 8 §, ska be- slut om skatten fattas för varje händelse med ledning av innehållet i den särskilda skattedeklarationen och andra tillgängliga uppgifter.
För beslut om ansvar för den som har betalat ut ersättning utan att göra skatteavdrag med rätt be- lopp gäller 59 kap. 2–6 §§. | För beslut om ansvar för den som inte har gjort skatteavdrag med rätt belopp gäller 59 kap. 2–6 a §§. |
54 kap.
Källskatt på inbetalningar till mikroföretagarkonto
6 §
Vid beslut om skatt som redo- visas i en sådan särskild skatte- deklaration som avses i 26 kap. 9 a §, tillämpas 53 kap. 1 § första och fjärde styckena, 2 § första stycket och 4 §.
7 §
Om skatteavdrag för skatt en-
ligt lagen (000:00) om källskatt på inbetalningar till mikroföretagar- konto har gjorts med för högt be- lopp, ska Skatteverket efter ansökan besluta att den skattskyldige ska tillgodoräknas det överskjutande beloppet.
8 §
Skatteverket ska efter ansökan besluta att den skattskyldige ska tillgodoräknas avdragen källskatt om en skattepliktig inbetalning till ett mikroföretagarkonto är eller kommer att bli inkomstbeskattad två gånger. Det gäller dock endast om inkomsten
– ska tas upp enligt inkomst-
skattelagen (1999:1229), eller
– är skattepliktig och har be- skattats enligt lagen (1991:586) om särskild inkomstskatt för utomlands bosatta, lagen (1991:591) om sär- skild inkomstskatt för utomlands bosatta artister m.fl. eller kupong- skattelagen (1970:624).
9 § En ansökan som avses i 7 eller 8 § ska ha kommit in till Skatte- verket senast det sjätte året efter beskattningsårets utgång. |
Den skattskyldige ska i ansökan visa att förutsättningarna för att tillgodoräknas avdragen skatt är uppfyllda. |
10 § Skatteverket ska senast den 15 de- cember efter beskattningsårets ut- gång skicka ett besked om källskatt till den som är skattskyldig enligt lagen (000:00) om källskatt på in- betalningar till mikroföretagarkonto. |
Om Skatteverket ska skicka be- sked om slutlig skatt till den skatt- skyldige enligt 56 kap. 10 § får be- sked enligt första stycket lämnas i det beskedet. |
59 kap.
1 §34
I detta kapitel finns bestämmelser om
– ansvar när skatteavdrag inte har gjorts med rätt belopp (2– 6 §§), | – ansvar när skatteavdrag inte har gjorts med rätt belopp (2– 6 a §§), |
– ansvar när anmälan om F-skatt inte har gjorts (7–9 §§),
– betalningsmottagarens ansvar för arbetsgivaravgifter (10 §),
– ansvar för delägare i ett svenskt handelsbolag (11 §),
– företrädaransvar (12–21 §§),
– ansvar för redare (22 §),
– ansvar för beskattningsbara personer i en mervärdesskattegrupp (23 §),
– ansvar för den som har avyttrat ett skalbolag (24 §), och
– indrivning och preskription (26 och 27 §§).
6 a §
Bestämmelserna i 2, 5 och 6 §§ gäller även när skatteavdrag inte har gjorts med rätt belopp av ett kontoförande institut enligt lagen (000:00) om mikroföretagarkonto. Med utbetalaren avses då i stället det kontoförande institutet och med mottagaren avses kontoinnehava- ren enligt samma lag.
34 Senaste lydelse 2013:369.
60 kap.
1 §
Om det finns synnerliga skäl, får regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer helt eller delvis medge befrielse från
1. betalningsskyldigheten en- ligt 59 kap. 2 § för den som inte har gjort skatteavdrag med rätt belopp, och | 1. betalningsskyldigheten en- ligt 59 kap. 2 eller 6 a § för den som inte har gjort skatteavdrag med rätt belopp, och |
2. skyldigheten att betala arbetsgivaravgifter, mervärdesskatt eller punktskatt.
Om beslut om befrielse fattas enligt första stycket får motsvarande befrielse medges från förseningsavgift, skattetillägg och ränta.
65 kap.
1 §35
I detta kapitel finns bestämmelser om
– grunder för ränteberäkningen (2–4 §§),
– kostnadsränta på sent debiterad preliminär skatt (5 §),
– kostnadsränta på slutlig skatt (6 §),
– kostnadsränta på särskild in- komstskatt (6 a §),
– kostnadsränta vid anstånd (7 §),
– kostnadsränta vid omprövning och överklagande (8–11 §§),
– kostnadsränta vid för sen betalning (13 §),
– minskning av och befrielse från kostnadsränta (14 och 15 §§),
– intäktsränta (16 och 17 §§), | – intäktsränta (16–17 b §§), |
– en annan startdag för ränteberäkningen på grund av helg (18 §), och
– ränteberäkning utanför skattekontot (19 och 20 §§).
Kostnadsränta på särskild inkomstskatt
6 a §
Om Skatteverket har beslutat om tillkommande särskild inkomst- skatt enligt 54 kap. 2 § ska kost- nadsränta beräknas från och med den dag då den särskilda inkomst-
35 Senaste lydelse 2016:1077.
skatten skulle ha betalats. Kostnads- ränta ska beräknas till och med den dag då betalning senast ska ske.
Intäktsränta på särskild inkomstskatt
17 a §
Om särskild inkomstskatt ska tillgodoräknas på grund av beslut enligt 54 kap. 3 §, ska intäktsränta beräknas från och med dagen efter den dag då skatten betalades in till Skatteverket. Om tillgodoräknande i stället sker på grund av beslut enligt 54 kap. 4 §, ska intäktsränta beräknas från och med den 13 i andra månaden efter beskattnings- året. Intäktsränta ska beräknas till och med den dag då skatten till- godoräknas eller betalas tillbaka.
Intäktsränta på källskatt
17 b §
Om källskatt på inbetalningar till mikroföretagarkonto ska till- godoräknas på grund av beslut en- ligt 54 kap. 7 eller 8 §, ska intäkts- ränta beräknas från och med dagen efter den dag då skatten betalades till Skatteverket, till och med den dag då skatten tillgodoräknas eller betalas tillbaka.
Denna lag träder i kraft den 1 januari 2024.
1.11 Förslag till lag om ändring i lagen (2020:1066) om förfarandet vid skattereduktion för installation av grön teknik
Härigenom föreskrivs i fråga om lagen (2020:1066) om förfarandet vid skattereduktion för installation av grön teknik
dels att 6 och 11 §§ ska ha följande lydelse,
dels att det ska införas en ny paragraf, 9 a §, och närmast före 9 a § en ny rubrik av följande lydelse.
Nuvarande lydelse | Föreslagen lydelse |
6 §
Om den som kan ha rätt till skattereduktion för installation av grön teknik (köparen) inte har betalat hela utgiften för installationen, får en sådan utförare som anges i 67 kap. 43 § inkomstskattelagen (1999:1229) begära utbetalning från Skatteverket enligt 8 §.
En utförare som innehar ett mikroföretagarkonto får dock en- dast begära utbetalning från Skatte- verket om utföraren är godkänd enligt 9 a §.
Godkännande av vissa utförare
9 a §
En utförare som innehar ett mikroföretagarkonto får efter an- sökan godkännas för begäran om utbetalning från Skatteverket. Skatteverket ska besluta om sådant godkännande om utföraren skulle ha godkänts för F-skatt enligt 9 kap. skatteförfarandelagen (2011:1244) om ansökan i stället hade avsett ett sådant godkännande. Med närings- verksamhet i 9 kap. skatteförfarande- lagen avses vid denna prövning den verksamhet som utföraren bedriver.
Köparen får begära att utföra- ren visar upp beslutet om godkän- nande innan arbetet betalas.
11 §
Utbetalning ska göras till ut- förarens bank- eller kreditmark- nadsföretagskonto. | Utbetalning ska göras till ut- förarens bank- eller kreditmark- nadsföretagskonto. Om utföraren innehar ett mikroföretagarkonto ska utbetalningen göras till det kontot. |
Denna lag träder i kraft den 1 januari 2024.
2 Uppdraget och dess genomförande
2.1 Mitt uppdrag
Xxxx direktiv beslutades vid ett regeringssammanträde den 19 decem- ber 2019. De återges i fullständig form i bilaga 1. Nedan följer en kort sammanfattning av den del av uppdraget som redovisas i detta slutbetänkande.
Jag ska se över beskattningen av enskilda näringsidkare. Det över- gripande syftet med översynen är att göra det mindre komplicerat att starta och driva enskild näringsverksamhet och samtidigt under- lätta för den skattskyldige att göra rätt och undvika oavsiktliga fel.
Den 2 september 2020 överlämnade jag delbetänkandet Enklare skatteregler för enskilda näringsidkare, SOU 2020:50. I delbetänkan- det behandlades förenklingar för enskilda näringsidkare inom ramen för det befintliga skattesystemet.
Mitt uppdrag för detta slutbetänkande är att lämna förslag till ett frivilligt system för schabloniserad inkomstbeskattning, i syfte att kraftigt förenkla beskattningen och regelverket. Schablonbeskatt- ningen ska baseras på omsättningen. Den ska rikta sig till enskilda näringsidkare vars omsättning understiger en viss gräns och som inte har några anställda.
Jag ska analysera om den föreslagna schablonbeskattningen kan främja delningsekonomins utveckling och ekonomins utveckling i allmänhet och bedöma i vilken omfattning det föreslagna systemet innebär en förenkling. Slutligen ska jag även göra en samlad bedöm- ning av lämpligheten att införa det föreslagna systemet.
Vidare ska jag undersöka om det är möjligt att lämna förslag till ett frivilligt system där även mervärdesskatt bestäms schablonmässigt, givet de begränsningar som följer av EU:s mervärdesskattedirektiv.
Detta system ska rikta sig till de företagare som tillämpar schablon- beskattning för inkomstskatten.
2.2 Det genomförda arbetet
Utredningen har under arbetet med slutbetänkandet haft fem digi- tala sammanträden med samtliga experter inbjudna.
Utredningens sekretariat har under utredningstiden samverkat med andra pågående utredningar: N 2020:03 Enklare regelverk för mikroföretagande och en modernare bokföringslag samt N 2020:04 Tydligt, enkelt och förutsägbart – Företagares trygghetssystem.
Jag har tillsammans med sekretariatet haft en digital träff med Egen- anställningsföretagens branschorganisation. Organisationen har även varit behjälplig med underlag.
Sekretariatet har deltagit i ett antal workshops i Skatteverkets regi angående socialavgifter och delningsekonomin. Skatteverket har ock- så varit behjälpliga med underlag.
Sekretariatet har också haft en dialog med Tillväxtverket om de undersökningar av företagens regelbörda som myndigheten regelbun- det genomför. Tillväxtverket har också varit behjälpliga med samman- ställningar av data ur dessa undersökningar.
Utredningen har även tagit kontakt med Bankföreningen i syfte att stämma av de delar av förslagen som berör banksektorn. Genom föreningens försorg fick utredningen kontaktuppgifter till personer vid ett antal banker. Det var dock endast Nordea som kunde ställa upp på ett digitalt möte, varför den breda förankring som var avsedd uteblev.
För att kunna genomföra de undersökningar och beräkningar som analysen grundar sig på har utredningen köpt in mikrodata och be- arbetningar av öppna data från Statistiska centralbyrån.
3 Gällande rätt och internationell jämförelse
Av direktiven framgår att det övergripande syftet med denna utred- ning är förenkling. Det uttrycks som att ”göra det mindre kompli- cerat att starta och driva enskild näringsverksamhet och samtidigt underlätta för den skattskyldige att göra rätt och undvika oavsiktliga fel”. Syftet med förslaget om schabloniserad inkomstbeskattning är att ”kraftigt förenkla beskattningen och regelverket”.
När det huvudsakliga syftet är att förenkla regelverket är det nöd- vändigt att ha en uppfattning om vilket utgångsläge som gäller. I detta kapitel sammanställer jag därför de regler som gäller för enskilda näringsidkare avseende inkomstskatt, socialavgifter och mervärdes- skatt. Jag beskriver också svenska företags regelbörda i en internatio- nell kontext. I kapitlet finns även en kort sammanställning av olika inslag av schablonbeskattning som finns i andra länder.
3.1 Inkomstskatt
I detta avsnitt beskrivs inkomstskattereglerna för fysiska personer som bedriver verksamhet i mindre skala främst utifrån perspektivet administrativ börda, dvs. utifrån vilka krav som ställs på den enskilde vid beskattningen. Här finns även en beskrivning av beloppsgränser och andra regler som en sådan person måste förhålla sig till.
3.1.1 Gränsdragningen mellan de olika inkomstslagen
Utgångspunkten vid beskattningen är att alla inkomster som en fysisk person har ska redovisas. Inkomsterna ska tas upp i ett av de tre in- komstslagen tjänst, näringsverksamhet eller kapital.
Inkomster på grund av näringsverksamhet ska enligt 13 kap. 1 § första stycket inkomstskattelagen (1999:1229), förkortad IL, räknas till inkomstslaget näringsverksamhet. Med näringsverksamhet avses förvärvsverksamhet som bedrivs yrkesmässigt och självständigt. Detta gäller oavsett om verksamheten bedrivs i någon officiellt registrerad företagsform eller inte. Näringskriterierna är avgörande för att bedöma till vilket inkomstslag en inkomst ska hänföras för fysiska personer. Klassificeringen av den bedrivna verksamheten inkomstskatte- mässigt är inte kopplad till hur den bedöms vad gäller bokförings- skyldigheten, däremot gäller ett omvänt samband. Verksamhet som ska beskattas i inkomstslaget näringsverksamhet innebär normalt att näringsidkaren också är bokföringsskyldig. Situationen kan dock upp- stå att en fysisk person är bokföringsskyldig för en verksamhet som, till exempel på grund av avsaknad av vinstsyfte, ska beskattas som hobbyinkomst i inkomstslaget tjänst. Mer om reglerna om bokför-
ing och redovisning finns i avsnitt 10.2.
Att det ska vara fråga om förvärvsverksamhet innebär att verk- samheten ska bedrivas med syfte att ge en ekonomisk avkastning. Det brukar uttryckas som att det ska finnas ett vinstsyfte. Bedöm- ningen är objektiv, dvs. villkoret är i regel uppfyllt om det är fråga om en verksamhet som normalt brukar ha ett vinstsyfte. Kravet av- gränsar näringsverksamhet mot sådan hobbyverksamhet som ska tas upp i inkomstslaget tjänst.
Kravet på självständighet avgränsar inkomstslaget näringsverksam- het mot inkomstslaget tjänst. Innebörden av kravet är att verksam- heten ska bedrivas självständigt i förhållande till kunder och uppdrags- givare. Nya regler till ledning av bedömningen om självständighet infördes 2008 i 13 kap. 1 § andra stycket IL. Syftet med ändringarna var att underlätta för personer att bli godkända för F-skatt och där- med göra det enklare att starta en näringsverksamhet.
Kravet på yrkesmässighet är en avgränsning mot inkomstslaget kapital. Med yrkesmässighet avses att verksamheten ska bedrivas regelbundet och varaktigt samt att den ska ha en viss omfattning. En stor omfattning kan leda till att varaktigheten inte blir så väsentlig och vice versa.
Inkomstslaget kapital avgränsas i 41 kap. 1 § IL. Hit räknas in- komster och utgifter på grund av innehav av tillgångar och skulder samt kapitalvinster och kapitalförluster. Därutöver anges i andra
stycket att till inkomstslaget kapital räknas inte inkomster och utgif- ter som räknas till inkomstslaget näringsverksamhet.
Till inkomstslaget tjänst hänförs inkomster som inte ska tas upp i något av de andra inkomstslagen. Av 10 kap. 1 § IL framgår att till inkomstslaget tjänst räknas inkomster på grund av tjänst till den del de inte ska räknas till inkomstslaget näringsverksamhet eller kapital. Enligt andra stycket i samma paragraf definieras tjänst som anställ- ning, uppdrag eller annan inkomstgivande verksamhet av varaktig eller tillfällig natur. Inkomstslaget tjänst har således karaktären av upp- samlingsplats för inkomster som erhålls på grund av eget arbete eller prestation och som inte är hänförliga till någon av de andra inkomst- slagen.1
3.1.2 Inkomstslaget kapital
Till inkomstslaget kapital räknas inkomster och utgifter på grund av innehav av tillgångar och skulder samt kapitalvinster och kapital- förluster, 41 kap. 1 § IL.
Utredningen har ett särskilt uppdrag att analysera hur förslagen kan komma att stimulera delningsekonomiska aktiviteter. En av de vanligaste delningsekonomiska aktiviteterna är korttidsuthyrning av privatbostad genom digitala plattformar. Det finns därför en särskild anledning att beskriva vilka skattemässiga regler som gäller i dag vid uthyrning av privatbostäder.
Inkomster på grund av uthyrning av privatbostadsfastighet och hyresrätter ska tas upp i inkomstslaget kapital, 42 kap. 1 § första stycket och 30 § första stycket IL. Det gäller även för ersättningar när produkter från sådana fastigheter eller bostäder avyttras. Det kan till exempel gälla försäljning av ved eller bär från den egna fastigheten (prop. 2008/09:47 s. 19). En privatbostadsfastighet kan aldrig till- höra en näringsverksamhet, 13 kap. 1 § tredje stycket IL. Vid uthyr- ning av privatbostadsfastighet, privatbostadsrätt eller hyresrätt gäller särskilda schabloniserade avdragsregler enligt 42 kap. 30–32 §§ IL.
1 Se exempelvis Skatteverket (2017). Enligt ställningstagandet bör beskattning av inkomst av till- fällig varuförsäljning som inte bedöms utgöra näringsverksamhet redovisas som inkomst av tjänst.
De faktiska utgifterna för upplåtelsen eller produkterna får inte dras av. I stället ska avdrag göras med 40 000 kronor per år för varje privatbostadsfastighet, privatbostad eller hyreslägenhet. Avdraget får dock inte överstiga intäkterna från upplåtelsen eller produkterna, dvs. det får inte uppkomma underskott på grund av transaktionen. När det gäller försäljning av produkter från fastigheten är 40 000 kronor det avdrag som får göras. För upplåtelser av bostäder tillkommer ytter- ligare avdrag enligt 31 §. Om upplåtelsen avser en privatbostads- fastighet får ytterligare avdrag göras med ett belopp som motsvarar 20 procent av intäkten. Det innebär att uthyrning av privatbostads- fastighet är skattefri om ersättningen är 50 000 kronor eller lägre (50 000 − 40 000 − (50 000 × 0,2) = 0). Om upplåtelsen avser bo- stad som innehas med hyres- eller bostadsrätt ska den del av inne- havarens hyra eller avgift som avser den upplåtna delen dras av.
Uthyrningar inom vissa former av intressegemenskap, mellan anställd och arbetsgivare till exempel, är undantagna från schablon- avdraget. I dessa fall får i stället ett skäligt avdrag för den skattskyldi- ges utgifter göras.
Kapitalvinst vid försäljning av personliga tillgångar ska tas upp i inkomstslaget kapital. Beräkningen är till viss del schabloniserad. Som omkostnadsbelopp får användas 25 procent av ersättningen för till- gången. Kapitalvinster på personliga tillgångar ska bara tas upp om de överstiger 50 000 kronor per år. Det normala är att personliga till- gångar avyttras med förlust. Även om avyttringen leder till en vinst är skattereglerna generösa. Sammantaget innebär reglerna att kapital- vinster på personliga tillgångar sällan blir skattepliktiga.
3.1.3 Inkomstslaget tjänst
Som tidigare nämnts ska inkomster på grund av självständigt be- driven verksamhet som inte är hänförliga till inkomstslaget närings- verksamhet tas upp i inkomstslaget tjänst. Anledningen till att sådana inkomster inte ska tas upp i inkomstslaget näringsverksamhet är normalt att verksamheten saknar vinstsyfte. Detta brukar benämnas inkomster från hobbyverksamhet, vilket också är den rubrik som används till 12 kap. 37 § IL där avdragsrätten för kostnader i sådan verksamhet regleras.
Även i inkomstslaget tjänst finns vissa schablonregler. Inkomster vid försäljning av vilt växande bär, svamp och kottar som den skatt- skyldige har plockat själv är skattefria till den del de under ett be- skattningsår inte överstiger 12 500 kronor, se 8 kap. 28 § IL. Detta gäller inte om plockningsverksamheten i sig utgör näringsverksam- het eller ersättningen utgör lön eller liknande förmån i inkomstslaget tjänst. Utgifter för sådan verksamhet får bara dras av om de över- stiger den skattefria gränsvärdet om 12 500 kronor, se 9 kap. 6 § IL.
3.1.4 Inkomstdeklaration
En fysisk person ska normalt lämna en inkomstdeklaration. Reglerna om detta finns i 30 kap. skatteförfarandelagen (2011:1244), förkortad SFL. För en fysisk person gäller enligt 30 kap. 1 § SFL att deklaration ska lämnas om intäkterna i inkomstslagen tjänst och näringsverk- samhet har uppgått till sammanlagt minst 42,3 procent av prisbas- beloppet under beskattningsåret (20 008 kronor för 2020). Deklara- tionsskyldigheten kan dock utlösas av andra kriterier, till exempel att intäkterna i inkomstslaget kapital överstiger 200 kronor, och skyldig- heten omfattar då alla inkomster som den fysiska personen har haft under året.
Inkomstdeklaration för fysiska personer lämnas en gång om året, senast den 2 maj året efter utgången av beskattningsåret, 32 kap. 1 § SFL. En inkomstdeklaration ska bland annat innehålla nödvändiga identifikationsuppgifter, uppgifter om de intäktsposter och kostnads- poster som ska hänföras till respektive inkomstslag samt de uppgif- ter som behövs för beräkning av pensionsgrundande inkomst.
Enskilda näringsidkare ska tillsammans med inkomstdeklaratio- nen lämna blankett NE. Blanketten består av två sidor med uppgifter om verksamhetens ekonomiska ställning. På första sidan lämnas upp- gifter om posterna i balans- och resultaträkningen för det aktuella året. Uppgifterna hämtas från det årsbokslut eller förenklade årsbok- slut som näringsidkaren har upprättat. På andra sidan gör närings- idkaren skattemässiga justeringar av det bokförda resultatet och läm- nar också vissa övriga upplysningar. Blanketten kan numera lämnas digitalt, under förutsättning att näringsidkaren har e-legitimation.
Årsredovisningen, årsbokslutet eller det förenklade årsbokslutet behöver inte lämnas till Skatteverket.
3.2 Socialavgifter
På arbets- och näringsinkomster betalas kommunal och statlig in- komstskatt samt socialavgifter. Socialavgifterna finansierar de sociala trygghetssystemen och de betalas i form av arbetsgivaravgifter eller egenavgifter. Arbetsgivaravgifter betalas av den som betalar ut av- giftspliktig ersättning för arbete, till exempel arbetsgivare och upp- dragstagare. Egenavgifter betalas av enskilda näringsidkare och del- ägare i handelsbolag som har avgiftspliktig inkomst. I normalfallet, till exempel för en enskild näringsidkare som är godkänd för F-skatt, är reglerna relativt klara och enkla att följa. I mer udda partskonstel- lationer är det dock inte helt enkelt att förstå vem som ska betala socialavgifter, och i dessa situationer får regelverket karaktäriseras som snårigt.
Den svenska socialförsäkringen är i huvudsak indelad i bosättnings- baserade förmåner och arbetsbaserade förmåner, 4 kap. 2 § social- försäkringsbalken (2010:110). För att ha rätt till ersättning från den arbetsbaserade försäkringsgrenen krävs normalt att personen har eller har haft inkomster från arbete i Sverige. Bosättning i Sverige är dock inte ett villkor. Exempel på arbetsbaserade förmåner är sjuk- penning, föräldrapenning, inkomstrelaterad sjukersättning och akti- vitetsersättning, arbetsskadeersättning samt inkomstgrundad ålders- pension, se 6 kap. 6 § socialförsäkringsbalken.
Ersättningar för arbete eller inkomster från arbete i Sverige ger således rätt till arbetsbaserade förmåner. Socialavgifterna ska främst finansiera dessa förmåner varför sådana ersättningar och inkomster också utgör underlag för socialavgifter. Det som är avgörande för skyldigheten att betala socialavgifter är att arbetet har utförts i Sverige. Var mottagaren är bosatt saknar betydelse. Med arbete i Sverige menas förvärvsarbete i verksamhet här i landet, 1 kap. 6 § första stycket socialavgiftslagen (2000:980), förkortad SAL. Av andra stycket samma paragraf framgår att näringsverksamhet som bedrivs av en fysisk per- son från ett fast driftställe i Sverige anses som verksamhet bedriven här i landet. Fast driftställe definieras i 2 kap. 29 § IL som en stadig- varande plats för affärsverksamhet varifrån verksamheten helt eller delvis bedrivs. Regeln innebär att om en företagare bedriver närings- verksamhet och har ett fast driftställe här och inom ramen för denna verksamhet också utför arbete utomlands, ska personen betala egen- avgifter även för ersättningar avseende den del av verksamheten som
bedrivs utomlands. En självständig näringsverksamhet som bedrivs utomlands räknas dock inte som arbete i Sverige och inkomsterna därifrån ska därför inte vara underlag för egenavgifter.
En fysisk person som har avgiftspliktig inkomst av arbete i Sverige ska betala egenavgifter, 3 kap. 1 och 2 §§ SAL. Egenavgifter ska ock- så betalas på inkomst från arbete i utlandet om den fysiska personen när arbetet utfördes omfattades av svensk socialförsäkring enligt EU-rätten eller enligt avtal med andra stater. Som avgiftspliktig in- komst räknas i första hand överskott av näringsverksamhet om den som har inkomsten har arbetat i verksamheten i inte oväsentlig om- fattning, 3 kap. 3 § SAL. Det ska således vara fråga om inkomst från en aktiv näringsverksamhet, jämför motsvarande formulering i 2 kap. 23 § första stycket IL. Om näringsverksamheten inte är aktiv är den i stället passiv, 2 kap. 23 § andra stycket IL. En näringsidkare som bedriver passiv näringsverksamhet betalar inte egenavgifter. Inkomsten är i stället underlag för särskild löneskatt på vissa förvärvsinkomster.
Om den bedrivna verksamheten inte uppfyller näringskriterierna på grund av att den bedöms sakna vinstsyfte ska inkomsten beskattas som inkomst från hobbyverksamhet i inkomstslaget tjänst. Ett över- skott i en sådan verksamhet är underlag för egenavgifter, 3 kap. 4 § SAL. Även inkomster från tillfälligt bedriven konstnärlig eller veten- skaplig verksamhet beskattas i inkomstslaget tjänst. Om en sådan verksamhet har bedrivits självständigt, dvs. inte på uppdrag åt någon annan, blir också dessa inkomster underlag för egenavgifter.
Egenavgifter ska i vissa fall betalas också på annan ersättning för arbete som har utförts åt en fysisk person. Det gäller för sådan er- sättning som ska tas upp i inkomstslaget tjänst och som är undan- tagen från arbetsgivaravgifter, 3 kap. 5 § SAL. Undantagen från arbets- givaravgifter på ersättning som utges av en fysisk person finns i 2 kap. 6 och 7 §§ SAL. Bestämmelserna innebär att mottagaren ska betala egenavgifter om betalningen inte utgör utgift i en av utbetala- ren bedriven näringsverksamhet och det kan antas att den samman- lagda avgiftspliktiga ersättningen från utbetalaren till mottagaren under året kommer att understiga 10 000 kronor, 2 kap. 6 och 7 §§ SAL.2 Undantaget är dispositivt varför parterna kan komma överens
2 Undantaget från arbetsgivaravgifter gäller dock inte för ersättningar som en privatperson be- talar ut till en förmyndare, god man eller förvaltare.
om att utbetalaren ska betala arbetsgivaravgifter även vid låga ersätt- ningsnivåer.3
Den som är godkänd för F-skatt ska betala egenavgifter på löner, arvoden, förmåner och andra ersättningar för arbete, 3 kap. 8 § SAL. Denna bestämmelse är ett undantag från huvudregeln om att den som ger ut ersättning för arbete ska betala arbetsgivaravgifter. Arbets- givaravgifter ska inte betalas om mottagaren är godkänd för F-skatt när ersättningen bestäms eller när den betalas ut, 2 kap. 5 § SAL. Den som ger ut ersättning för arbete till en mottagare som inte är god- känd för F-skatt ska normalt betala arbetsgivaravgifter.4 Skyldigheten att betala arbetsgivaravgifter gäller således även om ersättningen in- går i en näringsverksamhet som mottagaren bedriver om mottagaren inte är godkänd för F-skatt. Därför finns det en bestämmelse i kapit- let om egenavgifter som anger att sådana avgifter inte ska betalas på ersättning för arbete som för mottagaren är inkomst i näringsverk- samhet när utgivaren är skyldig att betala arbetsgivaravgifter, 3 kap. 11 § SAL. För en person som bedriver näringsverksamhet men som inte är godkänd för F-skatt gäller således att egenavgifter inte ska betalas på den del av överskottet som kommer från ersättningar för arbete åt andra. I stället betalar utgivarna arbetsgivaravgifter. Perso- nen ska dock betala egenavgifter på den övriga delen av överskottet i verksamheten. Det kan exempelvis röra sig om inkomster från för- säljning av varor, hyresinkomster och ränteinkomster.
Egenavgifter ska inte betalas om avgiftsunderlaget understiger 1 000 kronor, 3 kap. 14 § SAL. Det gäller oavsett vilket inkomstslag som ersättningen är hänförlig till. I inkomstslaget tjänst gäller också att ersättning är avgiftsfri om den understiger 1 000 kronor från en och samma utbetalare under ett år, 3 kap. 9 § SAL. En fysisk person kan alltså ta upp flera mindre ersättningar från olika utbetalare i in- komstslaget tjänst som tillsammans överstiger 1 000 kronor, men som ändå är avgiftsfria. Denna beloppsgräns gäller inte i inkomstslaget näringsverksamhet utan där läggs alla ersättningar ihop till ett avgifts- underlag.
Underlaget för egenavgifter är normalt nettoinkomsten i verksam- heten enligt beslutet om slutlig skatt för den avgiftsskyldige, 3 kap. 12 § första stycket 1 SAL. Ett underskott i en näringsverksamhet får
3 Ett sådan överenskommelse kan dock inte ingås om mottagaren är godkänd för F-skatt utan villkor.
4 Förutsatt att ersättningen uppgår till minst 1 000 kronor under året, 2 kap. 14 § SAL.
inte minska ett överskott i en annan näringsverksamhet vid beräk- ningen av egenavgifter, andra stycket nämnda paragraf. Det innebär till exempel att en fysisk person som har ett underskott från en andel i ett handelsbolag inte får minska avgiftsunderlaget från en samtidigt bedriven enskild näringsverksamhet som går med överskott.
Sammanlagda egenavgifter inklusive allmän löneavgift uppgår i dag till 28,97 procent av avgiftsunderlaget. Följande delavgifter ingår en- ligt 3 kap. 13 § SAL och 3 § lagen (1994:1920) om allmän löneavgift:
• sjukförsäkringsavgift 3,64 procent,
• föräldraförsäkringsavgift 2,60 procent,
• ålderspensionsavgift 10,21 procent,
• efterlevandepensionsavgift 0,60 procent,
• arbetsmarknadsavgift 0,10 procent,
• arbetsskadeavgift 0,20 procent, och
• allmän löneavgift 11,62 procent.
Allmän löneavgift berättigar inte till några förmåner och är således ingen socialavgift utan en skatt. Eftersom den beräknas på samma underlag och betalas på samma sätt som egenavgifterna brukar den emellertid räknas till dessa avgifter.
Vissa grupper har nedsatta egenavgifter. Ålderspensionsavgiften måste emellertid alltid betalas eftersom pensionssystemets långsiktiga finansiella hållbarhet bygger på principen att varje intjänad pensions- rättighet ska motsvaras av inbetald avgift. Den som vid ingången av beskattningsåret har fyllt 65 år ska bara betala ålderspensionsavgif- ten om 10,21 procent, 3 kap. 15 § SAL. Även den som inte har fyllt 65 år ska i vissa fall bara betala ålderspensionsavgift. Det gäller för personer som under hela beskattningsåret har haft hel ålderspension eller som under någon del av beskattningsåret har haft hel sjukersätt- ning eller hel aktivitetsersättning, 3 kap. 16 § SAL.
Den som betalar fulla egenavgifter och som har avgiftspliktig in- komst av näringsverksamhet som överstiger 40 000 kronor får göra avdrag från avgifterna med 7,5 procent av avgiftsunderlaget, 3 kap. 18 § SAL. Om avgiftsunderlaget överstiger beloppsgränsen får av- draget beräknas på hela underlaget. Avdraget får dock högst uppgå till 15 000 kronor per år och får aldrig medföra att avgifterna under-
stiger ålderspensionsavgiften om 10,21 procent. Reglerna syftar till att sänka kostnaderna och stärka likviditeten hos de mindre före- tagen, men avdraget får göras av alla företagare oavsett storleken på verksamheten.
Vid inkomstbeskattningen får avdrag för egenavgifter först göras när de är debiterade, 16 kap. 29 § IL. Det innebär att avdraget nor- malt får göras beskattningsåret efter det år som avgifterna avser. För att förbättra matchningen får ett schabloniserat avdrag göras för det aktuella beskattningsåret. Schablonavdraget ska återföras det kom- mande beskattningsåret, när de slutligt debiterade avgifterna dras av. För den som betalar fulla egenavgifter är schablonavdraget 25 pro- cent, 16 kap. 30 § andra stycket IL. Den som har nedsatta egenavgif- ter ska göra ett lägre schablonavdrag.
3.3 Mervärdesskatt
Mervärdesskatt är en omsättningsskatt på värdet av varor och tjäns- ter som tas ut i varje led i omsättningskedjan. Köpare som bedriver mervärdesskattepliktig verksamhet har normalt avdragsrätt för den skatt som betalas. Mervärdesskatt betalas alltså in i varje led, men belastar indirekt i sin helhet den slutliga konsumenten.
Regler om mervärdesskatt finns i mervärdesskattelagen (1994:200), förkortad ML. Bestämmelserna om mervärdesskatt är i hög grad harmoniserade inom EU och de svenska reglerna baseras på rådets direktiv 2006/112/EG av den 28 november 2006 om ett gemensamt system för mervärdesskatt (mervärdesskattedirektivet).
Skatteplikten för mervärdesskatt är generell, såtillvida att all om- sättning av varor och tjänster i en beskattningsbar persons ekono- miska verksamhet är skattepliktig om den inte är särskilt undantagen från skatteplikt. Begreppen beskattningsbar person och ekonomisk verksamhet är centrala för omfattningen av skatteplikten och de definieras i 4 kap. 1 § ML. Med beskattningsbar person avses den som, oavsett på vilken plats, självständigt bedriver en ekonomisk verksam- het, oberoende av dess syfte eller resultat. Anställda och andra per- soner anses inte bedriva verksamhet självständigt i den mån de är bundna till en arbetsgivare av ett anställningsavtal eller liknande för- hållande. Det som är avgörande för bedömningen av om någon är be- skattningsbar person är att denne självständigt bedriver ekonomisk
verksamhet och också agerar i egenskap av beskattningsbar person, dvs. inte som privatperson eller slutkonsument (prop. 2012/13:124
s. 66). Med ekonomisk verksamhet avses varje verksamhet som be- drivs av en producent, en handlare eller en tjänsteleverantör, inklusive gruvdrift och jordbruksverksamhet samt verksamheter inom fria och därmed likställda yrken. Utnyttjande av materiella eller immateriella tillgångar i syfte att fortlöpande få intäkter ska särskilt betraktas som ekonomisk verksamhet. Den uppräkning av verksamheter som finns i paragrafen är inte uttömmande. För att avgöra om ekonomisk verk- samhet föreligger ska det göras en bedömning av samtliga omstän- digheter i det enskilda fallet. Exempel på omständigheter som talar för att ekonomisk verksamhet föreligger är att det finns affärsplan, ekonomiska kalkyler, bokföring, att särskilda lokaler hyrts och att marknadsföring görs eller planeras (prop. 2012/13:124 s. 79).
Försäljning av varor eller tjänster som bara görs vid enstaka till- fällen utgör normalt inte ekonomisk verksamhet. Det finns dock inte någon uttrycklig beloppsgräns för när omsättningen är så stor att det blir en ekonomisk verksamhet. En verksamhet kan därmed anses som en ekonomisk verksamhet oberoende av omsättningens storlek. Enligt mervärdesskattedirektivet får medlemsstaterna införa sär- skilda regler för att förenkla för små företag. Om svårigheter vid tillämpningen av de normala mervärdesskattereglerna kan tänkas upp- stå för små företag, på grund av dessas verksamhet eller struktur, får schablonregler för påförande och uppbörd av skatten införas. Reg-
xxxxx får dock inte leda till en minskning av skatten (artikel 281).
Direktivet medger även att små företag med en omsättning som understiger ett visst angivet belopp befrias från skyldigheten att redovisa och betala mervärdesskatt (artiklarna 282–292). Sverige har infört sådana regler för beskattningsbara personer som bedriver en ekonomisk verksamhet där omsättningen exklusive mervärdesskatt uppgår till högst 30 000 kronor per år, se 9 d kap. ML. Skattebefrielsen gäller under förutsättning att omsättningen inte heller har överstigit 30 000 kronor under de två närmast föregående beskattningsåren. Syftet med beloppsgränsen är att förenkla för småföretag som till exem- pel mikroproducenter av förnybar el (prop. 2016/17:1 s. 396–409). Dessa företag slipper då administrationen med att redovisa mer- värdesskatt på sin begränsade försäljning och sina inköp.
Det är noterbart att regler där företag med en omsättning som inte överstiger ett visst belopp frivilligt kan undantas från mer-
värdesskattesystemet är mycket vanliga bland EU:s medlemsstater (Deloitte 2017). Sverige har den lägsta omsättningsgränsen av samt- liga medlemsstater. Generellt ligger gränsen på mellan 25 000 och 40 000 euro (se avsnitt 3.5).
I sammanhanget kan nämnas att Skatteverket nyligen har utvär- derat de befintliga reglerna om skattebefrielse för företag med låg omsättning (Skatteverket 2021). Av rapporten framgår att betydligt färre företag valde att bli befriade från mervärdesskatt jämfört med den uppskattning som gjordes när reglerna infördes. Endast en procent av företagen som hade en omsättning under gränsen för skatteplikt har ansökt om befrielse. Bland nystartade företag var genomslaget något större. Ett syfte med befrielsen var att minska de administrativa kostnaderna för små företag och för Skatteverket. Rapportförfattarna menar att det är tveksamt om det syftet uppnåtts eftersom så få före- tag nyttjat möjligheten, och menar att reglerna inklusive belopps- gränsen därför skulle behöva ses över. Den offentligfinansiella kost- naden för reformen har emellertid också blivit betydligt lägre än beräknat, på grund av att relativt få företag utnyttjat möjligheten att bli skattebefriade.
Huvudregeln är att redovisning av mervärdesskatt sker i takt med den löpande bokföringen enligt god redovisningssed, 13 kap. 6 § ML. Vad som är god redovisningssed beror på vilket redovisningsregel- verk som gäller för verksamheten. De som upprättar förenklat års- bokslut får använda kontantmetoden för redovisning av mervärdes- skatt, 13 kap. 8 § ML.
Den som ska betala mervärdesskatt ska lämna en mervärdesskatte- deklaration för varje redovisningsperiod enligt bestämmelserna i 26 kap. SFL. Det finns tre olika redovisningsperioder: kalender- månad, kalenderkvartal och beskattningsår. Redovisningsperioden kalendermånad ska användas om inte bestämmelserna om förlängd redovisningsperiod, dvs. kalenderkvartal eller beskattningsår, är tillämpliga, 26 kap. 10 § SFL. Av 26 kap. 11 § SFL följer att redovis- ningsperioden kalenderkvartal ska användas om beskattningsunder- laget för mervärdesskatt sammanlagt beräknas uppgå till över en miljon kronor men högst 40 miljoner kronor för beskattningsåret. Om beskattningsunderlaget sammanlagt beräknas uppgå till högst en miljon kronor, ska redovisningsperioden vara ett beskattningsår. Skatteverket kan dock besluta om kortare redovisningsperiod än vad
som följer av beskattningsunderlagets storlek om den deklarations- skyldige begär det eller om det finns särskilda skäl, 26 kap. 13 § SFL. Det är inte längre möjligt att redovisa mervärdesskatt i inkomst- deklarationen. Redovisningen sker alltid i en mervärdesskattedekla-
ration, oavsett vilken redovisningsperiod som gäller.
Det finns även särskilda regler i mervärdesskattehänseende om hur en faktura ska se ut och när den ska upprättas, se 11 och 11 a kap. ML. I 11 kap. 9 § ML finns regler om faktura i förenklad form som får tillämpas bland annat om fakturans totalbelopp understiger 4 000 kro- nor. I normalfallet ställs dock inte något krav på utfärdande av faktura vid omsättning till privatpersoner.
Med hänsyn till att utredningens direktiv särskilt lyfter fram del- ningsekonomin bör det framhållas att kommissionen enligt sin hand- lingsplan för mervärdesskatten har som avsikt att på grund av den framväxande plattformsekonomin ändra i mervärdesskattedirektivet (Europeiska kommissionen 2020). I handlingsplanen anges följande vad gäller åtgärder som ska vidtas 2022/2023:
Anpassa regelverket för mervärdesskatt till plattformsekonomin. Den snabba utvecklingen av plattformsekonomin ger upphov till frågor när det gäller mervärdesbeskattningen av transaktioner mellan användare som möjliggörs av plattformar (är de personer som erbjuder tjänster eller varor på plattformarna skyldiga att betala mervärdesskatt eller inte?) och av de tjänster som erbjuds av plattformarna (vad är det för slag av tjänst?). Kommissionen kommer att lägga fram ett lagstiftningsförslag om änd- ring av momsdirektivet, i syfte att ge de berörda aktörerna klarhet och rättslig säkerhet. Det kommer även att undersökas vilken roll plattformarna kunde ha i att hjälpa till att säkerställa uppbörden av skatten.
3.4 Svenska företags regelbörda i en internationell jämförelse
Det finns ett antal undersökningar och index som jämför förutsätt- ningar för företagande eller regelbörda mellan olika länder. Världs- bankens Doing Business index är en av de mest använda och väger samman olika aspekter som påverkar möjligheterna att starta och driva företag i olika länder (Världsbanken 2020). År 2020 ligger Sverige på tionde plats i den globala rankingen, och på femte plats i Europa, efter Danmark, Georgien, Storbritannien och Norge.
Det index som mäter hur enkelt det är att betala skatt i olika län- der visar att Sverige i en internationell jämförelse också har en låg administrativ börda av skattesystemet. Exempelvis tar det förhål- landevis lite tid att betala in skatter i Sverige relativt andra länder, och skatt betalas in vid relativt få tillfällen. Samtliga nordiska länder ligger bra till i skattningen av administrativ börda, följda av anglo- saxiska länder. Frankrike, och länder med en historia som franska kolonier, har generellt sett högst regelbörda.
Gällande nivån på beskattningen utmärker sig Sverige och andra nordiska länder i indexet genom ett generellt sett högt skatteuttag och höga marginalskatter för företagare. Nivån på företagande, mätt som antalet nystartade företag per invånare, är högst i anglosaxiska länder. Dessa länder har generellt sett också en lägre nivå på beskatt- ningen överlag.
Även i andra internationella jämförelser av företagsklimat eller möjligheter att driva företag ligger Sverige bra till. I World Economic Forums Global Competitiveness Report har Sverige legat kring plats 6–7 under de senaste 10 åren (World economic forum 2018). Även i Forbes (2018) rankning av företagsklimat har Sverige under de senaste åren hört till de fem främst placerade länderna globalt och låg på första plats 2018.
Detta utgångsläge innebär att möjligheterna att göra kraftiga för- enklingar av de generella skattereglerna är mer begränsade i Sverige och andra nordiska länder, eftersom de stora regelförenklingarna redan är gjorda. Exempelvis är en stor del av hanteringen av skatter digitaliserad. Flera av de länder som har mycket låga administrativa kostnader i Världsbankens mätning tar inte ut exempelvis mervärdes- skatt, bolagsskatt eller skatt på kapitalinkomster. Det utesluter dock inte att det kan finnas andra aspekter i andra länders skattesystem som kan tillämpas även i Sverige.
Flera länder har infört frivilliga undantag från mervärdesskatte- plikt eller inslag av schabloniserade inkomstskatteregler för att under- lätta för mindre företag. Eftersom större företag generellt sett har större möjligheter att hantera komplicerade regelverk kan Sveriges system där samma skatteregler gäller alla företag, i princip oavsett storlek, göra att skattereglerna för de minsta företagen blir onödigt komplicerade.
3.5 Jämförelse av olika staters skattelagstiftning
I detta avsnitt görs en genomgång av vissa andra länders system med inslag av schablonbeskattning. Länderna har valts ut på grundval av vilka som nämns i direktiven och i utredningar och rapporter som jag tagit del av (SOU 2017:26 s. 230–245 och Krassén 2020). Jag har även valt att studera några länder vars skattelagstiftning är utformad på ett liknande sätt som den svenska samt länder som har ungefär motsvarande ekonomiska förutsättningar som Sverige. De länder som plockats ut för en genomgång är Finland, Norge, Danmark, Estland, Frankrike, Storbritannien, Nederländerna, Belgien, Slovakien och Österrike. Jag har enbart tittat på särskilda schabloniserade in- komst- och mervärdesskatteregler som riktar sig till mindre företag samt särskilda regler riktade mot aktörerna i plattformsekonomin.
Faktainhämtningen har i huvudsak skett genom den databas över olika länders skattesystem som tagits fram av IBFD (International bureau of fiscal documentation). Informationen avser rättsläget i de olika länderna i september 2020.
I vissa fall har informationen i databasen inte varit tillräcklig. Upp- gifter har då inhämtats via engelskspråkiga webbsidor tillhörande bland annat regering, departement eller skattemyndigheter i de aktuella länderna, eller från webbsidor tillhörande internationellt verksamma redovisningsbyråer.
IBFD:s databas innehåller endast fakta om hur regelsystemet ser ut i de olika länderna. Förekomsten av en viss reglering säger dock ingenting om vilka effekter de genomförda åtgärderna har haft i prak- tiken. Det går därför inte att utifrån uppgifterna i databasen uttala sig om åtgärderna varit effektiva i den meningen att de på ett kost- nadseffektivt sätt uppfyllt sitt syfte.
I Finland finns ett entreprenörsavdrag för enskilda näringsidkare (self-employed). Avdraget uppgår till 5 procent av den beskattnings- bara inkomsten (nettoinkomsten efter avdrag för tidigare års under- skott, men före räntefördelning).
I Finland finns ett undantag för redovisning av mervärdesskatt för verksamhet med en omsättning som understiger 10 000 euro (drygt 100 000 kronor). Det går att välja att vara med i mervärdesskatte-
systemet även när omsättningen understiger gränsbeloppet. Vid en omsättning mellan 10 000 euro och 30 000 euro tillämpas ett lättnads- system som innebär att en del av den mervärdesskatt som betalats in under tidigare perioder betalas tillbaka. För verksamheter med en omsättning som inte överstiger 500 000 euro finns det möjlighet att fullt ut tillämpa kontantprincipen vid redovisning av mervärdesskatt.
Norge har inte infört några särskilda schabloniserade inkomstskatte- regler riktade mot mindre företag.
Gränsen för registrering till mervärdesskatt är när omsättningen överstiger 50 000 NOK (cirka 50 000 kronor) under ett år.
I Danmark finns inga särskilda inkomstskatteregler med schablon- inslag riktade mot mindre företag.
Gränsen för registrering till mervärdesskatt är 50 000 DKK (cirka 70 000 kronor).
Frågor om stimulanser till den framväxande delningsekonomin har diskuterats flitigt i Danmark. Det aviserades 2016 att ett generellt skatteavdrag för delningsekonomiska aktiviteter skulle utredas och 2018 tillsattes en utredning som skulle undersöka hur den befintliga skattelagstiftningen påverkar aktörerna inom delningsekonomin. Ut- redningen skulle senast i maj 2019 lämna förslag på nya inkomst- och mervärdesskatteregler för att förbättra förutsättningarna. Det har dock inte gått att finna någon information om resultatet av utred- ningen. Skatteregler för att stimulera uthyrning av privatbostäder in- fördes 2019.
Enligt den danska strategin för delningsekonomin som publice- rades i oktober 2017 skulle en av förutsättningarna för ett högre skatteavdrag vara att aktören registrerade sig vid en plattform som rapporterar data elektroniskt till den danska skattemyndigheten. An- ledningen till detta var att många av de mest använda plattformarna inte hade fast driftställe i Danmark. Ett krav på elektronisk rappor- tering hade därför inte omfattat dessa. För att underlätta rapporter- ingen fanns det också i strategin att ta fram en digital miljö genom
vilken plattformarna enkelt kunde lämna de begärda uppgifterna till skattemyndigheten.
I Estland finns sedan 2019 ett schablonbeskattningssystem för de allra minsta företagarna. Fysiska personer kan öppna ett s.k. entre- prenörskonto hos en bank. Inbetalningar till kontot schablonbeskat- tas med 20 procent på belopp upp till 25 000 euro per år och med 40 procent på belopp mellan 25 000 och 40 000 euro. Om inkoms-
terna överstiger 40 000 euro (cirka 415 000 kronor) kan kontot inte användas utan då måste verksamheten bedrivas som enskild närings- verksamhet eller aktiebolag. I dagsläget finns det endast en estländsk bank som tillhandahåller entreprenörskonton.
En person med ett entreprenörskonto är inte bokföringsskyldig och behöver inte registrera sig som företagare eller för mervärdes- skatt. Genom att använda kontot behöver företagaren inte beräkna nettovinsten eller hålla ordning på utgifter eller verifikat för dessa. Banken administrerar skatten, gör skatteavdrag och betalar in den till staten varje månad. Den som har ett entreprenörskonto kan inte bedriva näringsverksamhet i annan juridisk form i samma bransch.
Entreprenörskontot syftar till att förenkla för de minsta företa- garna och det är främst användbart för personer som har små eller inga utgifter i sin verksamhet. Detta sammanhänger med att skatte- uttaget sker genom att en rak schablonmässig källskatt dras från in- betalningarna till kontot, varför avdrag för kostnader inte medges.
Som exempel på verksamheter lämpliga för entreprenörskonto nämner den estniska skattemyndigheten bland annat barnpassning, trädgårds- och städtjänster, reparationer och byggtjänster som ut- förs med kundens material, försäljning av egentillverkade varor med låga kostnader (exempelvis konsthantverk, egentillverkade eller odlade matvaror), och för tjänster som tillhandahålls via plattformar inom delningsekonomin (Uber och liknande). Kontot synes också vara lämpligt för olika aktörer inom den digitala ekonomin, som till exem- pel influencers, gamers eller personer som producerar innehåll till internetbaserade plattformar såsom YouTube eller Twitch.
När juridiska personer köper tjänster av någon som har ett entre- prenörskonto betalar köparen en extra skatt som medför att den
totala beskattningen motsvarar utfallet om tjänsten hade utförts av en anställd i företaget. Syftet med den tillkommande skatten är att motverka att anställningsförhållanden omvandlas till tjänsteköp via entreprenörskonton.
I Frankrike finns ett system med förenklade skatteregler för s.k. ”micro-entrepreneur”, mikroföretagare i det följande. Mikroföreta- gare är inte en särskild företagsform utan ett skattemässigt regelverk som enskilda näringsidkare kan välja att tillämpa i stället för de van- liga skattereglerna.
För mikroföretagare gäller att egenavgifter betalas på de faktiska inkomsterna, utan hänsyn till den minimiavgift som finns enligt de konventionella reglerna. Om företagaren saknar inkomst under två på varandra följande år förlorar denne dock sin status som mikro- företagare.
Mikroföretagare redovisar bara omsättningen. Skattemyndigheten räknar därefter ut en skattepliktig inkomst genom att göra ett scha- blonmässigt kostnadsavdrag. Storleken på avdraget varierar beroende vilken verksamhet som bedrivs. Vissa verksamheter (traders) måste dock även redovisa kostnader dag för dag. De förenklade redovis- ningsreglerna är det som oftast framhålls som fördelarna med mikro- företagarreglerna.
Det är enbart möjligt att välja mikroföretagarreglerna om omsätt- ningen understiger vissa nivåer som är olika beroende på vilken verk- samhet som näringsidkaren bedriver. På ett övergripande plan gör reglerna skillnad mellan å ena sidan de som tillhandahåller tjänster (”trade” och ”professional”) och å andra sidan de som säljer produkter (”commercial”). Gränsdragningen är dock inte helt tydlig. Mikro- företagare som tillhandahåller tjänster får inte ha en omsättning som överstiger 72 500 euro per år (cirka 750 000 kronor). För mikroföre- tagare som sysslar med försäljning av produkter, kaféer, restauranger, hotell är gränsvärdet 176 200 euro per år (drygt 1,8 miljoner kronor). För en mikroföretagare som både tillhandahåller tjänster och säljer produkter gäller att omsättningen totalt inte får överstiga det högre gränsvärdet om 176 200 euro samtidigt som intäkterna från tjänste- delen inte får vara högre än 72 500 euro per år.
Om gränsvärdena överträds kan den enskilda näringsidkaren inte längre vara mikroföretagare utan måste tillämpa de vanliga skatte- och redovisningsreglerna för näringsverksamhet. Det finns dock en tröghet inbyggd i systemet som medger att gränsvärdena överträds tillfälligt under högst två på varandra följande år, utan att statusen som mikroföretagare går förlorad.
Vissa verksamheter kan inte bedrivas enligt mikroföretagarreg- lerna. Det gäller till exempel affärsmässig omsättning av fastigheter, fastighetsmäklare, finansiella företag, företagare inom hälso- och sjuk- vård, revisorer, försäkringsmäklare och jordbrukare. Det finns också särskilda gränsvärden för artister, författare, forskare och idrotts- utövare.
Reglerna för mervärdesskatt är inte synkroniserade med de ovan nämnda gränsvärdena för omsättningen. Detta förtar en del av för- enklingseffekten eftersom andra regler kan gälla ur mervärdesskatte- hänseende. Företagare som säljer tjänster måste registrera sig för och ta ut mervärdesskatt om omsättningen överstiger 34 400 euro. Om företagaren säljer produkter är gränsen i stället 85 800 euro.
I Frankrike finns också regler om informationsplikt för elektro- niska plattformar inom delningsekonomin.
Det finns inga särskilda schablonbeskattningsregler av mindre före- tag i Storbritannien. Däremot har Storbritannien generella gräns- belopp för skatteplikt för inkomstskatt och mervärdesskatt som ligger på nivåer som är höga ur ett europeiskt perspektiv.
Enskilda näringsidkare i Storbritannien betalar inkomstskatt på vinsten från verksamheten. Grundavdraget uppgår till 12 500 GBP (cirka 144 000 kronor) varför ingen skatt behöver betalas innan vins- ten överstiger avdraget. Grundavdraget kan dock under vissa förut- sättningar vara såväl högre som lägre.
Näringsidkare i Storbritannien måste registrera sig för mervärdes- skatt om omsättningen överstiger 85 000 GBP (cirka 980 000 kro- nor) på årsbasis. En av anledningarna till att Storbritannien hade en ur EU-perspektiv hög gräns är en särskild överenskommelse vid in- förandet 1977 vilken gav en rätt att justera beloppet för inflationen.
5 Storbritannien lämnade den Europeiska unionen 2021.
Det är möjligt att frivilligt registrera sig för mervärdesskatt även när omsättningen understiger gränsvärdet.
Enskilda näringsidkare har under vissa förutsättningar möjlighet att göra ett särskilt entreprenörsavdrag på 7 030 euro (för 2020, avdra- get ska sänkas successivt till 5 000 euro 2028). Avdraget får göras av den som arbetat minst 1 225 timmar i sin egen verksamhet under ett år. För enskilda näringsidkare som startat sin verksamhet under de senaste fem åren och som inte har gjort entreprenörsavdrag mer än två gånger under den perioden är avdraget 9 153 euro. Om närings- idkaren har uppnått den statliga pensionsåldern är avdraget reduce- rat med 50 procent.
Om omsättningen inte överstiger 20 000 euro (drygt 200 000 kro- nor) kan näringsidkare i Nederländerna efter ansökan helt undantas från mervärdesskatt. Den som undantas behöver inte längre redovisa och betala in mervärdesskatt vilket innebär administrativa lättnader. Ingående skatt får inte dras av. Den som väljer att bli undantagen från mervärdesskatt binder sig vid det under minst tre år, eller tills dess omsättningen överstiger 20 000 euro.
I Belgien infördes 2017 regler särskilt riktade mot aktörerna i del- ningsekonomin. Reglerna gäller för fysiska personer som utför tjäns- ter (dvs. reglerna gäller inte för försäljning av produkter) åt andra fysiska personer, under förutsättning att kontakten dem emellan har förmedlats av vissa särskilt godkända elektroniska plattformar och att betalningen för tjänsten också går via sagda plattform.
Schablonbeskattningen innebär att inkomst från ekonomisk akti- vitet via de godkända plattformarna beskattas med en effektiv skatt på 10 procent (skattesatsen är 20 procent, förenat med ett avdrag för kostnader på 50 procent). Den låga schablonbeskattningen gäller för inkomster upp till 5 100 euro (cirka 52 000 kronor). Om gränsen överskrids beskattas hela inkomsten enligt konventionella regler som inkomst av näringsverksamhet.
Den godkända plattform som förmedlar betalningen är skyldig att göra skatteavdrag för schablonskatten och betala in den till skatte- myndigheten. Plattformen är också skyldig att lämna årliga uppgifter om utförarens aktiviteter på plattformen till skattemyndigheten och till utföraren själv. Informationen ska innehålla uppgifter om utföra- rens identitet, vilka tjänster denne har tillhandahållit samt storleken på erhållen ersättning och skatteavdrag under året.
Gränsen för mervärdesskatteplikt i Belgien är 25 000 euro (258 000 kronor).
I Slovakien finns inslag av schablonbeskattning för enskilda närings- idkare. Den som inte är registrerad för mervärdesskatt (gränsen är för närvarande 49 790 euro, motsvarande drygt 510 000 kronor) kan i stället för att dra av de faktiska kostnaderna i verksamheten göra ett schablonavdrag med 60 procent av inkomsterna. Avdraget får dock inte överstiga 20 000 euro (drygt 206 000 kronor) per år. Den som väljer att göra schablonavdraget får därutöver bara dra av vissa tvingande kostnader för social- och sjukförsäkring.
Från och med beskattningsåret 2020 finns också regler om s.k. mikroföretagare (”micro-taxpayers”) i Slovakien. Dessa regler får tillämpas av enskilda näringsidkare som inte är registrerade för mer- värdesskatt. Bestämmelserna innebär bland annat att de minsta före- tagarna får större möjligheter att dra av skattemässiga underskott och mer förmånliga regler för avskrivning av inventarier.
Skattesatsen på inkomst av näringsverksamhet som inte över- stiger 100 000 euro har också nyligen sänkts till 15 procent. Skatte- satsen på inkomster över den nivån är 19 procent upp till inkomster om 37 163 euro, och 25 procent därutöver.
Enskilda näringsidkare i Österrike kan under vissa förutsättningar använda en förenklad metod för att beräkna vilka kostnader som får dras av. Reglerna innebär att den enskilda näringsidkaren får dra av ett belopp som motsvarar 12 procent av omsättningen, dock högst 26 400 euro (drygt 270 000 kronor). För näringsidkare i vissa bran-
xxxxx (bland annat författare, lärare och forskare samt inkomst från fastighetsförvaltning) är avdraget halverat till 6 procent, eller högst 13 200 euro. Utöver schablonavdraget medges avdrag för faktiska kostnader i verksamheten om de är försäljningskostnader, kostnader för rå- eller insatsvaror samt löner och sociala avgifter. För att få tillämpa de förenklade reglerna får näringsidkaren inte vara bok- föringsskyldig och omsättningen får inte ha överstigit 220 000 euro (cirka 2,3 miljoner kronor) under föregående beskattningsår.
Från och med 2020 har det införts ytterligare regler för schablo- niserad beräkning av verksamhetens överskott i vissa fall. Bestäm- melserna innebär att överskottet får bestämmas till inkomsterna i verksamheten efter ett schabloniserat kostnadsavdrag om 45 procent av inkomsterna. För tjänstesektorn är avdraget 20 procent av inkoms- terna. Reglerna gäller för enskilda näringsidkare vars omsättning under det aktuella året inte överstiger 35 000 euro (362 000 kronor). Grän- sen stiger till 40 000 euro om omsättningen under föregående beskatt- ningsår understeg 35 000 euro.
För näringsidkare i vissa branscher finns det särskilda krav som måste vara uppfyllda vid tillämpningen av den förenklade metoden. Det gäller till exempel för jord- och skogsbruk, tillverkningsindustri, apotekare, mäklare, artister och författare.
I Österrike är enskilda näringsidkare undantagna från mervärdes- skatt om omsättningen inte överstiger 35 000 euro. Omsättnings- gränsen får överskridas med högst 15 procent vid ett tillfälle under en femårsperiod. Överträds gränsen oftare eller med större belopp blir omsättningen skattepliktig.
4 Bakgrund och problembeskrivning
Det övergripande syftet med utredningen är att förenkla skattereg- lerna och minska den administrativa börda som skattesystemet med- för i syfte att öka företagandet. När det huvudsakliga syftet är att främja företagande genom regelförenkling är det nödvändigt att ha en uppfattning om vilka effekter som kan påräknas av en minskad admi- nistrativ börda. I detta kapitel går jag därför igenom forskning kring administrativ börda och dess effekter på nyföretagande. I kapitlet redogör jag också för ett antal svenska undersökningar om drivkrafter för att bli företagare och upplevda hinder. Detta kapitel är också ett underlag för konsekvensanalysen i kapitel 11.
4.1 Drivkrafter för att starta företag
Tillväxtverkets undersökning Entreprenörskapsbarometern1 visar att ungefär hälften av befolkningen i åldern 18–70 år skulle kunna tänka sig att bli företagare. Ungefär en tredjedel av dessa vill helst vara företagare, antingen som huvudsaklig sysselsättning eller i kombina- tion med en anställning, s.k. kombinatör. Samtidigt har endast unge- fär 9 procent av befolkningen i arbetsför ålder företagande som sin huvudsakliga sysselsättning.
1 Entreprenörskapsbarometern är Sveriges mest omfattande attitydundersökning kring inställ- ningen till att starta och driva företag. Tillväxtverket har genomfört undersökningen sju gånger sedan 2003. Tillväxtverket (2016) redovisar resultaten av den senaste undersökningen.
Undersökningen Global entrepreneurship monitor2 visar att närmare 80 procent av de tillfrågade i Sverige i åldern 18–64 år anser att det finns goda möjligheter att starta företag i närområdet, medan 78 pro- cent anser att det är enkelt att starta företag i Sverige (Braunerhjelm m.fl. 2020). Detta är höga värden jämfört med andra länder i under- sökningen. Vidare anser sig drygt 50 procent ha förmågan att starta företag. Detta ger Sverige en mittposition bland de undersökta län- derna vad gäller upplevd förmåga. Generellt sett har entreprenörer i höginkomstländer en större rädsla för att misslyckas.
Andelen svenskar som enligt undersökningen planerar att starta ett företag har successivt minskat under de senaste två decennierna. Samtidigt är nivån på nyföretagande i Sverige ungefär densamma, eller till och med något högre, än i andra länder.
Totalt är drygt 8 procent av de tillfrågade i Sverige entreprenörer enligt undersökningens definition. Överlag har utvecklade ekonomier en lägre grad av entreprenörskap. Detta anses delvis bero på att det finns större möjligheter till alternativa karriärval och försörjnings- möjligheter, men också på att en högre grad av öppenhet och kon- kurrens i ekonomin kan göra det mer utmanande att starta ett nytt företag. I de lägst utvecklade länderna är ofta det nödvändighetsdrivna entreprenörskapet betydande.
Höginkomstländer har ett större inslag av intraprenörskap än låg- och medelinkomstländer.3 Sverige rankas på plats 15 av 50 länder gäl- lande intraprenörskap, vilket är betydligt bättre än Sveriges ranking gällande total entreprenöriell aktivitet, där Sverige hamnar på plats 38 av de 50 länder som ingår i undersökningen.
2 Global entrepreneurship monitor (GEM) är den internationellt sett största och mest detal- jerade analysen av entreprenöriell aktivitet och dynamik. Rapporten för 2020 baseras på data från 50 länder. Jämförelserna av entreprenörskapets nivå i GEM baseras på måttet Total Entre- prenöriell Aktivitet (TEA). Måttet avser andelen av befolkningen i åldern 18–64 år som är aktivt involverade i att starta ett företag eller att driva ett ungt företag. TEA består av två komponenter: Dels det mycket tidiga entreprenörskapet som sträcker sig fram till och med de tre första månaderna när olika åtgärder sker för att starta företaget, dels perioden från 3–42 månader efter att företaget kommit igång med sin verksamhet.
3 Intraprenörskap definieras som verksamhet där en anställd under de senaste tre åren aktivt deltagit och haft en ledande roll i att antingen utveckla idéer för en ny verksamhet eller i att förbereda och genomföra nya verksamheter. Andelen entreprenörer och intraprenörer sam- mantaget utgör ett lands samlade entreprenöriella verksamheter enligt GEM.
SOU 2021:55 Bakgrund och problembeskrivning
Entreprenörskapsbarometern visar att de främsta drivkrafterna till att starta företag bland de som kan tänka sig att göra detta är bättre möjlighet till personlig utveckling och förverkliga idéer samt möj- ligheten att tjäna mer pengar. Även de som redan är företagare anser att personlig utveckling och att förverkliga idéer är den viktigaste drivkraften, men anser att utrymme för självständigt arbete väger tyngre än möjligheten att tjäna mer pengar. Detta kan tolkas som att det framför allt är frågan om möjlighetsdrivet företagande eller före- tagande som en livsstil. Det kan också tolkas som att företagare har en realistisk syn på möjligheten att tjäna mer pengar, varför andra fördelar kan vara viktigare.
Dessa båda undersökningar visar därmed att en betydande andel av befolkningen har en positiv inställning till att starta företag och anser att det är enkelt att starta företag i Sverige. Andelen som är företagare är dock betydligt lägre än andelen som kan tänka sig att bli det. Steget från att ha positiv attityd till att vara företagare till att verkligen starta ett företag är således långt. Detta kan också tolkas som att det finns en potential till ett ökat företagande om hinder undanröjs och trösklar sänks.
4.2 Hinder för att starta och driva företag
Entreprenörskapsbarometern visar att de största upplevda hindren för att starta företag bland de som kan tänka sig att göra det är minskad trygghet och ekonomisk osäkerhet. De som redan är företagare lyf- ter i större utsträckning fram att många och krångliga regler utgör ett hinder, men även bland företagarna utgörs det största hindret av mindre trygghet.4 Undersökningen visar också att företagare med utländsk bakgrund i allmänhet ser större hinder än företagare med svensk bakgrund för att starta och driva företag.
4 Frågan om företagares tillgång till trygghetssystemen har utretts tidigare (SOU 2019:41) och för närvarande pågår en utredning som ska ge förslag på hur reglerna kan göras enklare och mer förutsebara (N 2020:04, Tydligt, enkelt och förutsägbart – Företagares trygghetssystem, Dir. 2020:71). Utredningen ska bland annat föreslå hur sjukpenninggrundande inkomst ska fast- ställas så att förutsägbarheten ökar och förutsättningar för en e-tjänst skapas. Utredningens upp- drag ska redovisas senast den 15 december 2021.
Tillväxtverkets undersökning Företagens villkor och verklighet5 visar att de största upplevda tillväxthindren för företag är bristande tillgång på lämplig arbetskraft, lagar och myndighetsregler samt brist på egen tid för företagets verksamhet. Ungefär 25 procent av de till- frågade företagen anser att lagar och myndighetsregler utgör ett stort tillväxthinder. Även i Entreprenörskapsbarometern och undersökningar genomförda av Näringslivets regelnämnd (2020) anger ungefär en fjärdedel av företagen att myndighetsregler eller skatteregler utgör ett tillväxthinder. Sett till hela perioden 2008–2020 har andelen före- tag i Företagens villkor och verklighet som ser lagar och myndighets- regler som ett stort tillväxthinder minskat. Minskningen skedde främst i början av perioden. Däremot har andelen företag som ser bristande tillgång till lämplig arbetskraft som ett hinder ökat markant och ses sedan 2017 som det klart största tillväxthindret av småföretagen. Andelen som ser denna faktor som ett stort tillväxthinder förefaller samvariera med konjunkturen.
I 2020 års undersökning ställdes mer detaljerade frågor om olika lagar och regelområden.6 Figur 4.1 visar att bland de olika lagar och myndighetsregler som frågorna gäller är regler kring att ha anställda det område som flest företag anser vara betungande. Ungefär 30 pro- cent av företagen anser att dessa regler är mycket betungande.
5 Företagens villkor och verklighet är en enkätundersökning som är riktad till små och medel- stora företag med en omsättning på 400 000 kronor eller mer. Undersökningen har genom- förts sedan 2002 och den senaste slutfördes i januari 2020 (Tillväxtverket 2020). I den senaste undersökningen kontaktades 28 500 företag och 9 400 företag besvarade enkäten. Urvalet är stratifierat på storlek, bransch, länsgrupp samt företagsledarens kön, ålder och bakgrund. Frågorna avser vilka möjligheter och svårigheter företagarna upplever i sin vardag och vad de tror om sin framtid.
6 Statistiken som presenteras i detta avsnitt bygger på ett utdrag ur enkäten som Tillväxtverket tagit fram för utredningens räkning. Bearbetningen är utredningens egen. Enkätfrågorna i 2020 års undersökning är förändrade jämfört med tidigare år, och avser fler regelområden än tidigare. Det går därför inte fullt ut att jämföra utfallet med tidigare års undersökningar. Regler kring att ha anställda var dock det område som störst andel företag ansåg vara betungande även i de tidigare undersökningarna.