PLAN FÖR EGENKONTROLL

PLAN FÖR EGENKONTROLL

1 UPPGIFTER OM SERVICEPRODUCENTEN

Serviceproducent

Namn:Kårkulla samkommun FO-nummer: 0204197-3 Kommun

Kommunens namn:                         

Samkommunens namn: Kårkulla samkommun.

Social- och hälsovårdsområdets namn:                          Verksamhetsenhet eller service

Namn: Närboda-Nygränd serviceenhet.

Gatuadress: Xxxxxxxxxxx 000/Xxxxxxxxxx 0/Xxxxxxxxx 0. Postnummer: 64200 Postort: Närpes.

Verksamhetsenhetens eller servicens förläggningskommun och kontaktuppgifter:

Närpes, Närboda boende 050-3154967, Närboda dagverksamhet 050-315 4946, Nygränd boende 050-315 4962.

Serviceform; klientgrupp för vilken service tillhandahålls; antal klientplatser

Specialomsorg, fortgående och temporär boendeverksamhet på Närboda; 9 st. gruppbo- endeplatser, 2 st. lägenheter och 1 st. korttidsrum. Nygränd;10 st. gruppboendeplatser, 2 st. lägenheter och 3 st. korttidsrum. Specialomsorg, arbetslivs- och livsorienterad verksamhet Närboda dagverksamhet; ca 25 platser.

Ansvarig föreståndare för verksamhetsenheten eller servicen: Enhetschef Xxxx Xxxxxxxx

Telefon: 000-000 0000 E-post: xxxx.xxxxxxxx@xxxxxxxx.xx

Uppgifter om verksamhetstillstånd

Tjänster som anskaffats av underleverantörer samt producenter av dem Producenter av köpta tjänster:

Måltidstjänster Bistro Catering Måltidstjänster Närpes stad Säkerhetstjänster MTP-syd Transporttjänster Ingsva Apotekstjänster Närpes apotek

Den serviceproducent som ansvarar för den samlade servicen ansvarar även för kvali- teten hos den service som produceras av underleverantörer.

På vilket sätt säkerställer serviceproducenten de köpta tjänsternas kvalitet och klientsä- kerhet?

Fastighetsskötare kontrollerar byggnader och lägenheter regelbundet, i samarbete med övriga underleverantörer rörande fastigheten. Enhetschef koordinerar och följer upp att kontroller och standard stämmer överens med det avtal som uppgjorts. Mat- och livsme- delsleverans kontrolleras, enligt hygienföreskrifter av personal som mottar varor. Övriga kvalitetskontroller görs i samband med riskbedömningar.

Har en plan för egenkontroll krävts av de serviceproducenter som tillhandahåller tjäns- ter som underleverantörer?

Ja Nej

2 VERKSAMHETSIDÉ, VÄRDERINGAR OCH VERKSAMHETSPRINCIPER

Verksamhetsidé

Verksamhetsidén anger vilken service enheten producerar och för vilken målgrupp. Verk- samhetsidén ska basera sig på den lagstiftning som gäller för branschen. De centrala la- garna som styr socialvårdstjänsterna är socialvårdslagen, lagen om klientens ställning och rättigheter inom socialvården, och som speciallagar barnskyddslagen, lagen om service och stöd på grund av handikapp och lagen angående specialomsorger om utvecklings- störda, mentalvårdslagen, lagen om missbrukarvård och äldreomsorgslagen.

Vilken är enhetens/servicens verksamhetsidé?

Kårkulla samkommun erbjuder svenskspråkig service för personer med specialbehov en- ligt gällande lagstiftning. Kårkulla erbjuder fortgående eller temporär boendeservice, arbetslivs- och livsorienterad service, rådgivande verksamhet och övrig social verksam- het. Organisationen erbjuder individuell service med målsättning att upprätthålla, ut- veckla och främja användning av de egna resurserna i vardagen, samt vid behov få reha- biliterande service, som förutsättningar för ett meningsfullt gott liv. Verksamhetsprinci- perna bygger på delaktighet och självbestämmande för servicetagare.

Värderingar och principer

Tjänsterna inom socialvården ska iaktta de centrala principerna i lagstiftningen om soci- alvården. Tjänsterna ska främja och upprätthålla välfärd och social trygghet, minska ojämlikhet och främja delaktighet, trygga på lika grunder behövlig, tillräcklig och högkva- litativ socialservice och andra åtgärder som främjar välfärden samt främja klientoriente- ring och klientens rätt till god service och gott bemötande inom socialvården.

De yrkesetiska principerna som tillämpas i arbetet styr också valen i sådana fall där lagen inte ger exakta svar på de frågor som uppstår i det praktiska arbetet. Värderingarna vitt- nar om arbetsgemenskapens sätt att utföra sitt arbete. De påverkar målsättningarna och de metoder som används för att målen ska uppnås. Verksamhetsprinciperna anger målen för enheten/servicen och klientens ställning i den. Verksamhetsprinciper kan vara exem- pelvis individorientering, säkerhet, familjecentrering och professionalitet. Tillsammans med värderingarna bildar verksamhetsprinciperna ryggraden för arbetsmetoderna och må- len och återspeglas bl.a. i det sätt man bemöter klienter och anhöriga. Vardagen, värde- ringarna och etiken. Etiska riktlinjer för yrkespersonen inom det sociala området.

De värderingar och verksamhetsprinciper som styr verksamheten utgör en del av planen för egenkontroll och styr genomförandet av egenkontrollen.

Värderingar och verksamhetsprinciper?

Kårkulla samkommuns värdegrund vilar på en teori om hälsans ursprung ”salutogenes” och en känsla av sammanhang. Nyckelorden är begriplighet, hanterbarhet och menings- fullhet. Samkommunen erbjuder service av hög kvalitet, där behov och önskemål hos servicetagare, personal, närstående och kunder (kommunen) beaktas. Ytterligare infor- mation framkommer i samkommunens kommun-, servicetagar-, personal- och anhö- rigstrategier. Kårkullas verksamhet är certifierad enligt ISO 9001:2015 standarden. Kvali- tetsledningssystemet Integrated Management System, IMS, används för att upprätthålla och utveckla interna processer, ledarskap, verksamheten och god servicekvalitet. Grun- dläggande för verksamheten är god omsorg, vari ingår lyhört bemötande, vägledande respektfulla samspel och socialpedagogiska individcentrerade arbetssätt med hänsyn till självbestämmande, integritet och grundläggande rättigheter.

3 GENOMFÖRANDE AV EGENKONTROLLEN

RISKHANTERING

Identifiering av risker och missförhållanden och avhjälpande av dem

Utgångspunkten för genomförandet av egenkontrollen och planen för egenkontroll är att man identifierar risker som äventyrar klient- och patientsäkerheten. Om missförhållanden inte upptäcks är det inte möjligt att förebygga klient- och patientsäkerhetsrisker eller på ett systematiskt sätt ingripa i missförhållanden. Egenkontrollen baserar sig på riskhante- ring, där risker och eventuellt hotande missförhållanden i samband med servicen ska be- dömas på ett mångsidigt sätt och med hänsyn till den service som klienten får.

Risker kan orsakas till exempel av en otillräcklig personaldimensionering eller en verksam- hetskultur där en öppen säkerhetskultur inte stöds tillräckligt. Risker kan orsakas av den fysiska arbetsmiljön (trösklar, apparater som är svåra att använda) och arbetsmetoder, till exempel ogrundade begränsningar av klientens självstämmanderätt eller klienternas beteende gentemot varandra. Ofta är riskerna en summa av många felaktiga funktioner. En förutsättning för god riskhantering är att arbetsgemenskapen arbetar i en öppen och

trygg atmosfär, där både personalen, klienterna och de anhöriga vågar ta upp missförhål- landen i kvalitet och klientsäkerhet.

System och förfaranden för riskhantering

Vid riskhantering förbättras kvaliteten och klientsäkerheten genom att man redan i förväg identifierar kritiska arbetsmoment där risken finns att de uppställda kraven och målen inte uppnås. Riskhantering innefattar även ett systematiskt arbete för att eliminera eller minimera missförhållanden och observerade risker samt registrering, analysering och rap- portering av negativa händelser och vidtagande av fortsatta åtgärder. Föreståndaren an- svarar för att personalen får tillräcklig inskolning, särskilt med tanke på de risker som kan uppstå för klient- och patientsäkerheten.

Arbetsfördelning vid riskhantering

Det är ledningens och föreståndarnas uppgift att se till att egenkontrollen ordnas och instruktioner ges om den samt att de anställda har tillräcklig kunskap om säkerhetsfrågor. Ledningen ansvarar för att tillräckliga resurser har anvisats till att trygga en säker verk- samhet. Föreståndarna bär också huvudansvaret för att skapa en positiv attityd gentemot behandling av missförhållanden och säkerhetsfrågor. Riskhanteringen kräver aktiva åtgär- der av hela personalen. De anställda deltar i att bedöma säkerhetsnivån och riskerna, göra upp en plan för egenkontroll och i att genomföra de åtgärder som förbättrar säkerheten.

Det hör till riskhanteringens karaktär att arbetet aldrig blir färdigt. Av hela enhetens per- sonal krävs engagemang, förmåga att lära av sina misstag och att leva i en förändring för att säkra och högkvalitativa tjänster ska kunna tillhandahållas. Olika yrkesgruppers sak- kunskap kan utnyttjas genom att hela personalen tas med i att planera, genomföra och utveckla egenkontrollen.

RISKHANTERINGSPROCESSEN ÄR I PRAKTIKEN LIKA MED PROCESSEN FÖR VERKSTÄLLIGHET AV EGEN- KONTROLLEN.

Finska riskhanteringsföreningen (Suomen riskienhallintayhdistys) har beskrivit riskhante- ringsprocessen: xxxxx://xx-xx.xx/xxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxx.xxxx (på finska)

En förteckning över anvisningarna som gäller genomförandet av riskhantering/egenkon- troll:

Inom samkommunen finns på intranätet dokumentet ”Direktiv för intern kontroll och riskhantering”. Material från intern och extern revison samt serviceenhetens målsättnin- gar stöjder riskhantering och egenkontroll. Haipro-rapporter och uppföljning av dem på enhetsnivå eller tillsammans med regionchef och expertteam. Servicetagarstrategi och handlingsprogram.

Identifiering av risker

Under riskhanteringsprocessen kommer man överens om tillvägagångssätten för identifie- ring av risker och kritiska arbetsmoment.

På vilket sätt tar personalen, klienterna och de anhöriga upp observerade missförhållan- den, kvalitetsavvikelser och risker, inklusive den anmälningsskyldighet som gäller för an- ställda med stöd av 48 § i socialvårdslagen?

Alla anställda har ansvar för att krav och kvalitetsmål efterföljs samt för att rapportera om brister i kvaliteten, tillbud och negativa händelser. Missförhållanden och brister i kva- liteten kan upptäckas av närstående, servicetagaren själv eller personal och rapporteras till linjeledningen. Respons kan även ges via Kårkullas webbsida via en elektronisk respon- slänk. Xxxxxxx rapporteras i den webbaserade databasen HaiPro.   

Hantering av risker och observerade missförhållanden

Behandlingen av negativa händelser och tillbud innefattar registrering av händelsen samt analysering och rapportering. Ansvaret för att den kunskap som samlats vid riskhante- ringen kommer till nytta i utvecklingsarbetet ligger hos serviceproducenten, men de an- ställda ansvarar för att informationen förmedlas till ledningens kännedom. I behandlingen av negativa händelser ingår även att de diskuteras med de anställda, klienten och vid behov med en anhörig. Efter en allvarlig negativ händelse som orsakat ersättningsbara skador informeras klienten eller den anhöriga om hur ersättning kan sökas.

På vilket sätt hanteras negativa händelser och tillbud vid enheten och hur dokumenteras de? Diskuteras med berörda, dokumentering av olycksfallstillbud (olycksfall och arbet- solyckor görs i den webbaserade tjänsten HaiPro). Fortbildning, stöd och handledning. Möjilghet till arbetshandledning. Möjlighet till krishjälp från kommunen samt samkommu- nens psykologhjälp och omsorgspräst, samt företagshälsovården.

Korrigerande åtgärder

För kvalitetsavvikelser, missförhållanden och tillbud samt för negativa händelser fastställs korrigerande åtgärder som hindrar att liknande situationer upprepas i fortsättningen. Så- dana åtgärder är bland annat utredning av orsakerna som ledde till situationen och däri- genom en övergång till säkrare arbetssätt. Även de korrigerande åtgärderna registreras i egenkontrollens uppföljningsdokument.

Ge en beskrivning av uppföljningen och registreringen av korrigerande åtgärder:

Gällande servicetagare tas upp på nätverksmöten eller uppföljnings- och kartlägg- ningsmöte kring den individuella planen och kommade genomförandeplanen.   

Verkställande av korrigerande åtgärder

På vilket sätt ges informationen till personalen och andra samarbetsparter om över- enskomna ändringar i arbetssätten och andra korrigerande åtgärder?

Information ges via e-post, intranät, arbetsplatsmöte, samkommunens infoblad, enhetens infohäfte, Abilita elektronisk dokumentering. Enhetschefen tar tillsammans med region- chefen ställning till hur informationen till personal och samarbetsparter bör ske med beak- tande av ärendets art. Ifall informationen sker genom muntlig framställning bör det också säkerställas att en skriftlig dokumentation av ärendet finns tillgänglig för uppföljning. Ifall att korrigerande åtgärder krävs på samkommunal nivå ansvarar ledande tjänsteinnehavare för att informationen når ut till rätt målgrupp.

4 UPPGÖRANDE AV PLANEN FÖR EGENKONTROLL

Person/-er som ansvarar för planeringen av egenkontrollen

Planen för egenkontroll görs upp i samarbete mellan föreståndaren som ansvarar för verk- samhetsenheten/servicen och personalen. Olika delområden av egenkontrollen kan också ha egna ansvariga personer. Även klienterna kan delta i planeringen av egenkontrollen i den mån de har möjlighet till det. Ett exempel på god praxis är till exempel modellen ”Meidän oma valvontasuunnitelma – Opas nuorten osallisuutta tukevaan omaval- vontatyöhön lastenkodeissa” (på finska) som utarbetats inom ett projekt hos Centralför- bundet för barnskydd och som stöder de ungas delaktighet i egenkontrollen.

Xxxxx har deltagit i planeringen av egenkontrollen?

Regionchef Xxxx-Xxxxxx Xxxxxxxx och enhetschef Xxxx Xxxxxxxx.

Vem ansvarar för planeringen och uppföljningen av egenkontrollen (namn och kontaktupp- gifter):

Enhetschef Xxxx Xxxxxxxx, 050-315 4966, xxxx.xxxxxxxx@xxxxxxxx.xx.

Uppföljning av planen för egenkontroll (avsnitt 5 i föreskriften)

Planen för egenkontroll uppdateras när ändringar inträffar i verksamheten som påverkar servicekvaliteten och klientsäkerheten

På vilket sätt säkerställer man vid enheten att planen för egenkontroll är uppdaterad? Planen genomgås och uppdateras av enhetschefen 1gg/år.

Offentlighet av planen för egenkontroll

En uppdaterad plan för egenkontroll ska hållas offentligt framlagd vid verksamhetsen- heten så att klienterna, deras anhöriga och alla som är intresserade av egenkontroll lätt och utan särskild begäran kan läsa planen.

Var finns enhetens plan för egenkontroll framlagd?

Kårkullas webbsida och framlagd på enheten vid ingången synlig för alla .

5 KLIENTENS STÄLLNING OCH RÄTTIGHETER

Bedömning av servicebehovet

Vård- och servicebehovet bedöms tillsammans med klienten och vid behov med en anhö- rig, närstående eller laglig representant. Utgångspunkten för bedömningen är personens egen uppfattning om sina resurser och hur de kan stärkas. Vid utredningen av servicebe- hovet ska uppmärksamhet fästas vid att återställa, bevara och främja funktionsförmågan samt möjligheterna till rehabilitering. Bedömningen av servicebehovet omfattar alla di- mensioner av funktionsförmågan, vilka är fysisk, psykisk, social och kognitiv funktionsför- måga. Därtill ska vid bedömningen beaktas de riskfaktorer i samband med de olika di- mensionerna som förutspår en försämrad funktionsförmåga, såsom instabilt hälsotillstånd och smärta, dålig nutrition, otrygghet, brist på sociala kontakter eller ensamhet.

På vilket sätt bedöms klientens servicebehov – vilka mätinstrument används vid bedöm- ningen?

Stockholmsbedömning för prissättning, individuella planer (IP), säsongssamtal och ge- nomförandeplaner tas i bruk samkommunalt år 2022.

På vilket sätt görs klienten och/eller de anhöriga och närstående delaktiga i bedömningen av servicebehovet?

Servicetagaren och närstående eller laglig företrädare deltar i uppgörandet av den indivi- duella planeringen av servicebehov tillsammans med regional omsorgsbyrå och kontakt- person på enheten. Personal stöder servicetagarens delaktighet och självbestämmande på alla nivåer, enligt grundläggande principer.

Vård- och serviceplan

Vård- och servicebehovet registreras i en individuell plan om daglig vård, service eller rehabilitering för klienten. Syftet med planen är att hjälpa klienten att nå de mål som ställts upp för livskvalitet och förbättrad funktionsförmåga. Planen för daglig vård och service är ett dokument som kompletterar den individuella klient-/serviceplanen och med vilken servicegivaren informeras om förändringar i klientens servicebehov. Genomföran- det av vård-, service- eller rehabiliteringsplanen i klientens dagliga vård och service

förutsätter framför allt att de anställda får en god inskolning. Att vård- och serviceplanen inte uppdateras eller iakttas innebär även en risk för klientsäkerheten.

I 3 a kap i lagen angående specialomsorger om utvecklingsstörda (519/1977) föreskrivs, att de åtgärder som stöder och främjar en persons förutsättningar att klara sig på egen hand och personens självbestämmanderätt ska skrivas in i service- och vårdplanen för den som ges specialomsorger. Planen ska ses över vid behov, dock minst med sex månaders mellanrum, om det inte är uppenbart onödigt. Lagens 42 a § innehåller bestämmelser om de uppgifter som service- och vårdplanen ska innehålla.

Enligt 16 § i äldreomsorgslagen ska den äldre personens synpunkter på alternativen tas med i planen.

En av de viktigaste punkterna som ska avtalas i verkställandet av egenkontrollen är hur man säkerställer att serviceplanen iakttas i klientens dagliga vård/service.

På vilket sätt utarbetas och uppdateras vård- och serviceplanen, och hur följer man upp genomförandet av den?

Kommunen gör upp en serviceplan för varje servicetagare. Serviceplanen ligger som grund för den individuella planen (IP)/genomförandeplanen, som uppgörs av Kårkulla. Denna plan uppgörs utgående från en bedömning av servicetagarens helhetssituation, som koor- dineras av kontaktpersonen. Planen görs sedan upp i samarbete med personer i serviceta- garens vardag. Information insamlas gällande servicetagarens önskemål och behov. Planen ger en helhetsbeskrivning av innehållet i den service servicetagaren erhåller. I planen beskrivs vardagliga lång- och kortsiktiga målsättningar gällande servicetagarens hem samt arbetslivs- eller livsorienterade verksamhet. IP/genomförandeplanen följs upp beroende på servicetagarens situation. Tidpunkt för uppföljning antecknas i planen.

På vilket sätt säkerställer man att klienten får tillräcklig information om olika alternativ och på vilket sätt hörs klientens synpunkter?

Genomförandeplan, ev. nätverksmöten, säsongssamtal och dagliga samtal eller annan in- teraktion med servicetagare.

På vilket sätt säkerställer man att personalen känner till innehållet i vård- och servicepla- nen och agerar enligt den?

Kontaktpersonen deltar i möten kring uppgörande och uppföljning av personens IP/ge- nomförandeplan. Kontaktpersonen informerar personer som deltar i vården av serviceta- garens om uppdateringar eller nya överenskommelser gällande servicetagarens vardag. Delgivning sker genom anteckning i den dagliga rapporten/vårdjournalen och vid behov diskuteras servicetagarens ärenden på arbetsplatsmöte med enhetens personalgrupp. Del- ges även vid introduktion av ny personal.

Plan för vård och fostran (BsL 30 a §)

För ett barn som har placerats i vård utom hemmet ska det vid behov göras upp en separat plan för vård och fostran, som kompletterar den klientplan som avses i 30 § i barnskydds- lagen. Planen ska göras upp utan dröjsmål, om begränsningar har riktats mot barnet eller om det är sannolikt att begränsningar kommer att riktas mot barnet och en plan för vård och fostran inte har gjorts upp tidigare. Syftet med planen är att förebygga begränsningar och skapa beredskap för sådana.

Syftet med planen för vård och fostran är att åskådliggöra målen i klientplanen och att detaljerat beskriva hur barnets behov möts medan ett gott bemötande av barnet tryggas. Planen för vård och fostran ska göras upp tillsammans med barnet. För planen ska även barnets vårdnadshavare höras, och planen ska tillställas den socialarbetare som ansvarar för barnets angelägenheter för kännedom.

Enheter för vård utom hemmet har en lagstadgad skyldighet att göra upp en allmän plan om gott bemötande för enheten som en del av planen för egenkontroll. När planen om gott bemötande görs upp och när den ses över ska de barn som är placerade i verksam- hetsenheten höras och de ska ges möjlighet att delta i utarbetandet av planen. När planen är färdig ska den gås igenom tillsammans med barnen. Planen är ett separat dokument som ska placeras så att alla kan se den. Planen ska skickas för kännedom till den kommun som ansvarar för placeringen av barnet och till de socialarbetare som ansvarar för ange- lägenheterna i fråga om barn som placerats på enheten. Planen om gott bemötande ska utvärderas och ses över årligen. Detaljerade bestämmelser om innehållet i planen finns i 61 b § i barnskyddslagen.

På vilket sätt görs planen för vård och fostran upp och hur uppföljs utfallet av den?

Kårkulla samkommun har ingen verksamhet utgående från barnskyddslagen. Frågor kan riktas till ledande socialkurator.

Bemötande av klienten

Självbestämmanderätten är en grundläggande rättighet för var och en och består av rätten till personlig frihet, integritet och säkerhet. Den har ett nära samband med rätten till privatliv och skydd för privatlivet. Personlig frihet skyddar människans fysiska frihet, men också rätten till fri vilja och självbestämmanderätten. Inom socialtjänsterna ska persona- len respektera och stärka klientens självbestämmanderätt och främja klientens delaktig- het i planeringen och genomförandet av servicen. Klienten bör i mån av möjlighet till exempel kunna framföra önskemål om vem som bistår honom eller henne i könsmedvetna situationer. Biträdande justitiekanslerns avgörande, OKV/1/50/2018: xxxxx://xxx.xxx.xx/xx/xxxxxxxxx/xx/0000/ (på finska). Sammandrag på svenska i Justitie- kanslerns i statsrådet berättelse för år 2019, s. 209.) xxxxx://xxx.xxx.xx/xxxxx/xx- ler_public/7f/0c/7f0c68d1-77cc-4608-94ec-a28d821af2ae/jka_berattelse_2019_low.pdf

Handbok om funktionshinderservice: xxxxx://xxx.xx/xx/xxx/xxxxxxx-xx-xxxxxxxxxxxxxxx- service/stod-och-service/stod-till-sjalvbestammanderatten

På vilket sätt stärks olika delområden av klienternas självbestämmanderätt på enheten, såsom rätten till privatliv, friheten att själv bestämma över sina vardagliga sysslor och möjligheten till ett individuellt liv enligt egna önskemål?

Personal arbetar i dagliga samtal med servicetagarna lyhört med att stärka deras rätt till självbestämmande och ökad delaktighet med respekt för deras integritet. Personcentre- rad planering (PCP) för samtliga servicetagare tillämpas på alla enheter. Säsongssamtal mellan servicetagare och kontaktperson hålls minst en gång i året. Samtalet dokumenteras och delges övrig personal, så att alla gemensamt kan arbeta för att tillmötesgå och upp- fylla önskemål.

Alla servicetagare bör ha möjlighet att uttrycka önskemål och ge respons på servicen, vilket kan innebära att personliga kommunikationshjälpmedel behöver utformas och an- vändas. Under enhetens husmöten kan servicetagarna ge respons och uttrycka sina åsikter och önskemål.

Samkommunen har minst ett Råd för servicetagare i varje region. Där diskuteras aktuella ärenden och utmaningar för att förbättra Kårkullas service. Råden har ”postlådor” på en- heterna, där servicetagare kan lämna respons och önskemål. Kvalitetsmätningar görs årli- gen och sammanställs på basen av säsongssamtal tillsammans med servicetagare.

Metoder och verktyg för insamling av information, som stöd att uttrycka åsikter och öns- kemål samt vid planering och utvärdering är bl.a. ”Så här klarar jag mig”, ”Stigen", ”Xxxx xxxxxxx och resurser”, Widgit online, valtavlor, HYP (dagligt intensivt samspel).

Pedagogiska handledare och autismhandledare vid Kårkulla samkommun kan vid behov stöda servicetagaren och personalen i processen samt erbjuda ytterligare metoder och verktyg.

Kårkulla samkommun har en arbetsgrupp för självbestämmandefrågor, vilken finns till- gänglig för konsultation, handledning och fortbildning. På Kårkullas intranät finns inform- ation om arbetsgruppens sammansättning och kontaktuppgifter samt material, länkar och verktyg för hur personal kan stöda en servicetagare till ett så självständigt liv som möjligt.

Vården och omsorgen som ges en klient inom socialvården baserar sig i första hand på frivillighet, och service tillhandahålls i princip utan begränsning av individens självbestäm- manderätt. Med undantag av barnskydd, omsorg om utvecklingsstörda och tjänster inom missbrukarvården finns det inga lagbestämmelser om begränsning av klientens självbe- stämmanderätt. Inom socialvården kan självbestämmanderätten endast begränsas om kli- entens eller andra personers hälsa eller säkerhet riskerar att äventyras. Tillbörliga skrift- liga beslut ska fattas om åtgärder som begränsar självbestämmanderätten. De begrän- sande åtgärderna ska genomföras enligt principen för lindrigaste åtgärd och på ett tryggt sätt med respekt för individens människovärde. Förfaranden för begränsande av självbe- stämmanderätten och de anordningar som används ska införas i vård-, service- eller reha- biliteringsplanen.

Principer och praxis som gäller självbestämmanderätten ska diskuteras både med den be- handlande läkaren och med de anhöriga och registreras i klientens vård- och serviceplan. Anteckningar om begränsande åtgärder görs också i klienthandlingarna.

Särskilda bestämmelser om begränsning av självbestämmanderätten för barn och unga in- går i 11 kap i barnskyddslagen (417/2007). Likaså innehåller 3 a § i lagen angående speci- alomsorger om utvecklingsstörda (519/1977) bestämmelser om begränsningsåtgärder som riktas mot utvecklingsstörda personer. Äldreomsorgslagen innehåller inga särskilda be- stämmelser om begränsning.

I 3 a kap i lagen angående specialomsorger om utvecklingsstörda (519/1977) ingår bestäm- melser om stärkande av självbestämmanderätten och användning av begränsningsåtgärder inom specialomsorger.

Xxxxx är principerna för stärkande och begränsning av självbestämmanderätten vid en- heten som man kommit överens om och instruerat för personalen?

All personal arbetar utgående från förebyggande åtgärder. Begränsande åtgärder vidtas endast om det är absolut nödvändigt och i så fall förordas lagenliga tidsbundna beslut av enhetscheferna.

Innan begränsande åtgärder får vidtas bör checklistan för ”förebyggande åtgärder enligt specialomsorgslagen” på Kårkullas webbsida gås igenom och andra alternativ, lösningar och arbetssätt först noggrant prövas.

För bearbetning av dylika frågor finns regionala omsorgsbyråer till enheternas förfogande. Begränsande åtgär-der tillämpas enligt lag om specialomsorger (381/2016) § 42. Processen gällande självbestämmanderätten finns dokumenterad och beskriven i samkommunen kva- litetsledningssystem, IMS (Integrated Management System).

Vilka begränsande anordningar används vid enheten?

Sängskrank, avlyssningsapparat, rullstolsbälte, omhändertagande av föremål, avstängning av vatten .

Barnskyddsenheter för vård utom hemmet har en lagstadgad skyldighet att göra upp en allmän plan om gott bemötande för enheten som en del av planen för egenkontroll vid enheten. När planen om gott bemötande görs upp och när den ses över ska de barn som är placerade i verksamhetsenheten höras, och de ska ges möjlighet att delta i utarbetan- det av planen. När planen är färdig ska den gås igenom tillsammans med de barn som är placerade i enheten. Planen är ett separat dokument som ska placeras så att alla kan se den. Planen ska skickas för kännedom till den kommun som ansvarar för placeringen av barnet och till de socialarbetare som ansvarar för angelägenheterna i fråga om barn som placerats på enheten. Planen om gott bemötande ska utvärderas och ses över årligen. Detaljerade bestämmelser om innehållet i planen finns i 61 b § i barnskyddslagen. Mer

information om planen finns i handboken för barnskyddet som upprätthålls av THL (på finska).

Planen om gott bemötande: xxxxx://xxx.xx/xx/xxx/xxxxxxxxxxxxxx-xxxxxxxxx/xxxxxx- sessi/sijaishuolto/hyvaa-kohtelua-koskeva-suunnitelma (på finska)

Utarbetad, datum   Uppdaterad, datum     

Sakligt bemötande av klienten

Klienter inom socialvården har en lagstadgad rätt till socialvård av god kvalitet och gott bemötande. Vad detta innebär för servicen i praktiken ska diskuteras och avtalas inom varje enhet och service så att var och en förbinder sig till gemensam praxis. Gott bemö- tande hänför sig till klientens rätt att bli hörd, tilltalad och bemött som en individ och på ett sakligt och vänligt sätt. Inom varje service bör man diskutera vad osakligt bemötande och illabehandling betyder och hur man reagerar när sådant observeras.

I planen för egenkontroll inskrivs på vilket sätt ett gott bemötande av klienterna säker- ställs med beaktande av klientens önskemål, åsikt, intresse och individuella behov samt vilket förfarande som tillämpas om osakligt bemötande observeras?

För att säkerställa ett sakligt bemötande baseras personalens bemötande på Kårkullas värdegrund; begriplighet, hanterbarhet och meningsfullhet, så att servicetagarnas självbestämmande, självständighet, delaktighet och jämlikhet förstärks. Samkommunen erbjuder mångprofessionellt stöd vid regionala omsorgsbyråer. Personal erbjuds kon- tinuerlig intern och extern fortbildning Personalen genomgår även fortbildningen ”MAPA” (Management of Actual or Potential Aggression) och erbjuds ICDP programmet (Internati- onal Care Development Programme). För att säkerställa att även ny personal bemöter servicetagare väl, ges introduktion enligt en checklista och utbildning innan personalen inleder arbetet.

På vilket sätt behandlas osakligt bemötande, en negativ händelse eller en risksituation som klienten blivit utsatt för?

Negativa händelser och risksituationer rapporteras i den webbaserade programvaran HaiPro. I första hand går egenvårdaren och/eller enhetschefen igenom händelsen eller risksituationen med servicetagaren, efter inträffad negativ händelse kan psykologen vid regional omsorgsbyrå kontaktas för samtal.

Klientens delaktighet

Klienternas och de anhörigas deltagande i utvecklandet av kvaliteten och egenkontrollen vid enheten

En väsentlig del av utvecklandet av serviceinnehållet, kvaliteten, klientsäkerheten och egenkontrollen är att man tar hänsyn till klienter i olika åldrar samt deras familjer och

närstående. Eftersom kvalitet och god vård och omsorg kan betyda olika saker för perso- nalen och klienterna är det viktigt att man i utvecklingsarbetet utnyttjar all respons som på olika sätt systematiskt samlats in. Delaktighet för klienter och anhöriga betyder att deras åsikter och önskemål beaktas i samtliga situationer som gäller servicen och utveck- landet av verksamheten.

Insamling, behandling och utnyttjande av respons vid utvecklingen av verksamheten

På vilket sätt deltar klienterna och deras närstående i att utveckla enhetens verksamhet, kvalitet och egenkontroll? På vilket sätt och hur ofta samlar man in klientrespons?

Servicetagarna kan delta i uppgörande av den individuella planen (IP) och i nätverksmö- ten. Med servicetagarens tillstånd kan även närstående delta i dessa möten. Enligt öve- renskommelse med servicetagaren kan kontaktperson och närstående diskutera med va- randra samt vid behov kontakta enhets-/regionchef. Servicetagarna har möjlighet att på- verka genom att lämna post med frågor/ärenden eller hälsningar i servicetagarrådens "postlådor". Närstående har möjlighet att påverka genom att delta i och kontakta regi- onala anhörigråd.

Kvalitetsmätning görs årligen för servicetagare, personal, närstående och kunder (kom- muner).

Servicetagare, närstående, personal och utomstående kan på Kårkullas webbsida (xxx.xxxxxxxx.xx) ge fritt formulerad eller riktad respons.

På vilket sätt utnyttjas klientresponsen vid utvecklingen av verksamheten?

Responsen kartläggs och följs upp i säsongssamtal, husmöten, servicetagarråd och kvali- tetsmätningar. Responsen dokumenteras i den webbaserade tjänsten Qpro (www.awa- xxx.xxx), distribueras till rätt person, behandlas och besvaras inom 14 dagar. Kvalitetsut- vecklaren tar del av samtlig inkommen och behandlad respons (utom post i brukarrådens postlådor). Responsen används som grund för kartläggning av utvecklingsbehov av sam- kommunens servicekvalitet. Respons från servicetagarrådens ”postlådor” behandlas på servicetagarrådens möten och delegeras till den responsen berör.

Klientens rättsskydd

Klienter inom socialvården har rätt till socialvård av god kvalitet och gott bemötande utan diskriminering från den som lämnar socialvård. Klienten ska bemötas så att hans männi- skovärde, övertygelse och integritet respekteras. Beslut som gäller egentlig vård och ser- vice fattas och verkställs medan klienten omfattas av tjänsterna. En klient som är miss- nöjd med servicekvaliteten eller bemötandet har rätt att framställa en anmärkning hos verksamhetsenhetens ansvariga person eller en ledande tjänsteinnehavare. Anmärkning kan också vid behov framställas av klientens lagliga företrädare, en anhörig eller en

närstående. Mottagaren av anmärkningen ska behandla ärendet och lämna ett skriftligt, motiverat svar inom rimlig tid samt vid behov vidta behövliga åtgärder för att avhjälpa missförhållandet.

Mottagare av anmärkningar: Kontaktperson på enheten, personal, enhetschef, regionchef och samkommunsdirektör.

Socialombudsmannens kontaktuppgifter samt uppgifter om vilka tjänster som erbjuds

Lokal socialombudsman; Xxxxxxxx Xxxxxxxx, Xxxxxxxxxxxxxxx 0 00000 XXXX Xxx. 040- 5079303. E-post: xxxxxxxx.xxxxxxxx@xxxxx.xx

Informerar om klientens ställning och rättigheter enligt lagen, kan fungera som medlare i svåra fall som kräver utredning.

Lokal patientombudsman; Xxxxxxxx Xxxxx, Xxxxxxxxx 0, 00000 XXXXXX Xxx. 040-1600950. E-post: xxxxxxxx.xxxxx@xxxxxx.xx.

Informerar om patientens ställning och rättigheter enligt lagen.

Konsumentrådgivarens kontaktuppgifter samt uppgifter om vilka tjänster som erbjuds Konsumentrådgivning tfn: 029 553 6902, webbplatsen xxx.xxx.xx beskriver vilka tjänster konsumentrådgivningen erbjuder.

På vilket sätt behandlas anmärkningar, klagomål och andra tillsynsbeslut som gäller en- hetens verksamhet och hur beaktas de i utvecklingsarbetet?

Anmärkningar och klagomål tas upp i enhetens personalgrupp. Beroende på ärendets art informeras regionchefen. Ärendet utreds, dokumenteras och diskuteras tillsammans med servicetagaren och/eller närstående. Kvalitetsutvecklaren tar del av samtlig dokumen- terad respons. Denna används som grund för kartläggning av utvecklingsbehov av samkom- munens servicekvalitet.

Målsatt tid för behandling av anmärkningar Behandlingstid för anmärkningar är 14 dgr, d.v.s. respons besvaras inom två veckor.

6 EGENKONTROLL AV SERVICEINNEHÅLLET

Verksamhet som främjar välbefinnande, rehabilitering och tillväxt

I klienternas vård- och serviceplaner inskrivs mål som hänför sig till daglig rörlighet, ute- vistelse, rehabilitering och rehabiliterande aktiviteter. Kvaliteten hos tjänster för barn beskrivs i Lastensuojelun laatusuositus (kvalitetsrekommendation för barnskyddet, på finska): xxxxx://xxx.xx/xx/xxx/xxxxxxxxxxxxxx-xxxxxxxxx/xxxxxxxxxxx/xxxxxxxxxxxxxx-xxx- tusuositus

På vilket sätt främjar tjänsterna klienternas fysiska, psykiska, kognitiva och sociala funkt- ionsförmåga och delaktighet?

Personalen tillsammans med enhetens ansvariga sjukskötare upprätthåller och handleder servicetagarna i hälsosamma levnadsvanor (mat och motion) och hjälper servicetagarna att hitta meningsfulla fritidsaktiviter samt upprätthålla sociala kontakter. Enheterna föl- jer de nationella rekommendationerna gällande näring. Vid behov listas det personliga närings- och/eller vätskeintaget upp under en viss tid. Kontaktpersonerna ansvarar för att servicetagarnas individuella plan, säsongssamtal och Muistikka uppgörs och uppföljs till- sammans med omsorgsbyråns expertteam.

Ordnande av motions-, kultur- och hobbyverksamhet

Personalen är lyhörd för servicetagarnas önskemål att kunna upprätthålla sina fritid- sintressen. Personal uppmuntrar till deltagande i gemensamma aktiviteter och sociala situationer. Kårkulla samarbetar med t.ex. lokala föreningar, DUV (De Utvecklingsstördas Väl) och kommunernas motionsverksamhet.

På vilket sätt följer man upp hur målen uppfyllts i fråga om verksamhet som främjar kli- enternas funktionsförmåga och välmående samt rehabiliterande aktiviteter?

Servicetagarens kontaktperson ansvarar för att IP/genomförandeplaner, säsongssamtal, nätverksträffar och andra servicetagarrelaterade möten förverkligas och uppföljs samt sa- marbetar med regional omsorgsbyrå och EUC samt håller kontakt med närstående.

Genomgången av tidigare uppställda mål sker i samband med följande säsongssamtal och då IP/genomförandeplan uppgörs på enheten, samt vid ifyllande av den årliga kvali- tetsmätningen för servicetagare.

Näring

Näring och måltider samt seder och bruk i samband med dem utgör en väsentlig del av många socialvårdstjänster och har stor betydelse för klienterna. I näringen beaktas Livs- medelsverkets gällande rekommendationer om intag av näringsämnen samt matrekom- mendationer som utarbetats för befolkningen och för olika åldersgrupper.

Vid ordnandet av måltider bör man utöver klienternas önskemål beakta specialdieter (di- abetes, autoimmuna sjukdomar, födoämnesöverkänslighet och -allergier samt födoämne- sintoleranser) på ett sådant sätt att alla kan känna sig trygga. Kost som baserar sig på religion eller etisk övertygelse utgör en del av mångkulturella tjänster, vilket ska beaktas när service tillhandahålls.

Närings- och matrekommendationer: xxxxx://xxx.xxxxxxxxxxxx.xx/xx/xxxxx/xxxxxxxxx- jande-kost/narings--och-matrekommendationer/

På vilket sätt har mathållningen ordnats vid enheten?

Varje enhet är ansvarig i att stöda servicetagaren att välja hälsosam och näringsrik kost. Ordinarie personal introducerar ny personal, vikarier och praktikanter. Enheterna följer de nationella rekommendationerna gällande näring. Enheten får mat levererat från lunch- restaurang, från det lokala HVC-köket (specialdiet) samt kokar mat själva.

Hur beaktas klienternas önskemål och särskilda dieter och begränsningar?

Särskilda xxxxxx och begränsningar beaktas i all matlagning både i de fall där man kokar maten själv och då annan serviceproducent leverar maten. Anpassade ingredienser in- köps av enheten.

På vilket sätt följer man inom egenkontrollen upp klienternas tillräckliga närings- och vätskeintag samt nutritionskvalitet?

Vid behov listas det personliga närings- och/eller vätskeintaget upp under en viss tid. I dagliga rapporteringen fylls alla måltider i per servicetagare. Enheten samarbetar med olika aktörer kring näring som t.ex. näringsterapeut på K5 och Marthaförbundet.

Hygienpraxis

Kvalitetsmålen för hygiennivån vid enheten samt instruktionerna som utarbetats för upp- nående av denna nivå samt klienternas individuella vård- och serviceplaner ställer mål för egenkontrollen, i vilka det ingår att klienternas personliga hygien har ordnats samt att spridningen av infektioner och andra smittsamma sjukdomar förhindras.

Enhetens städning och klädvård utgör ett viktigt delområde i att upprätthålla allmän hy- giennivå och hindra spridning av infektioner. THL har publicerat en föreskrift (på finska) om förebyggande av infektioner i långvarig vård och omsorg (Föreskrift 2/2020): xxxx://xxx.xxxxxxx.xx/xxxxxxxxx/xxxxxx/00000/000000/XXX_XXXX_000-000-000-000- 6.pdf?sequence=1&isAllowed=y

I fråga om hygienpraxis rekommenderas det att enheten utarbetar egna föreskrifter för normala förhållanden och därtill för förhållanden i undantagssituationer.

På vilket sätt följer man upp den allmänna hygiennivån vid enheten och hur säkerställer man att hygienpraxis som motsvarar klienternas behov iakttas enligt givna anvisningar och enligt klienternas vård- och serviceplaner?

Städningen utförs tillsammans med servicetagarna eller av enhetens personal. Samma pra- xis gäller skötsel av tvätt o.dyl. Handledning kring hygienfrågor ges enhetsvist av personal.

Personal som sköter städning och tvätt följer de direktiv som THL har gett gällande städ- ning och hygien inom omsorgen. Direktiv för städning i Kårkulla samkommun, baserar sig på direktiv från ÅUCS.

Hur förebygger man spridning av infektioner och smittsamma sjukdomar vid enheten?

I enlighet med samkommunens Coronadirektiv utförs effektiverad städning enligt anvis- ningar, samt anvisningar om rengöring/användning av skyddsutrustning, kläder och hand- hygien. Desinficerande tvättmedel används. Samma direktiv följs vid andra smittsamma sjukdomar.

På vilket sätt har enhetens städning och klädvård ordnats?

Personalen på enheten städar och tvättar kläder själva och tillsammans med serviceta- gare.

På vilket sätt har personalen utbildats/inskolats i att iaktta renhållning och klädvård vid enheten enligt anvisningar och standarder?

Direktiv för städning inom Kårkulla samkommun finns.

Hälso- och sjukvård

För att hälso- och sjukvårdstjänster ska kunna säkerställas för klienterna ska enheten ha instruktioner om ordnande av icke-brådskande och brådskande sjukvård samt mun- och tandvård för klienterna. Varje verksamhetsenhet ska också ha en instruktion för eventu- ella oväntade dödsfall.

På vilket sätt säkerställs iakttagandet av de instruktioner som meddelats om mun- och tandvård, icke-brådskande sjukvård, brådskande sjukvård och oväntade dödsfall?

För servicetagarna på boendeenheterna i regionerna verkställs tandvården via de kommu- nala hälsovårdscentralerna. Servicetagarnas icke brådskande sjukvård ombesörjs av sam- kommunens konsultläkare i samarbete med kommunens hälsovårdscentral, med stor kom- munal variation. Enhetschef och ansvarig sjukskötare ansvarar för uppföljningen. Bråds- kande sjukvård ombesörjs av kommunens hälsovård. Interna handlingsplaner inför döden och vid oväntade dödsfall finns. Kyrkostyrelsen har en omsorgspräst som kan anlitas.

På vilket sätt främjas och uppföljs hälsotillståndet hos klienter med kroniska sjukdomar?

Uppföljning av servicetagarnas hälsotillstånd, inklusive kroniska sjukdomar, verkställs ge- nom läkarbesök, konsultation och/eller besök hos sjukskötare på HVC eller inom Kårkulla.

Vem ansvarar för klienternas hälso- och sjukvård vid enheten? Ansvarig sjukskötare tillsammans med enhetschef och vårdpersonal.

Läkemedelsbehandling

Läkemedelsbehandlingen vid varje enhet baserar sig på en enhetsspecifik plan för läke- medelsbehandling som regelbundet uppdateras. Läkemedelsplanen ingår som en del även i inskolningen av personalen. Handboken ”Turvallinen lääkehoito” om säker läkemedels- behandling innehåller riktlinjer bland annat för genomförandet av läkemedelsbehand- lingen, ansvarsfördelningen i samband med den samt minimikrav som ska uppfyllas av varje anställd som deltar i att genomföra läkemedelsbehandlingen vid enheten. Anvisning- arna i handboken gäller både privata och offentliga enheter som bedriver läkemedelsbe- handling. Enligt handboken ska serviceproducenten utse en ansvarig person för läkeme- delsbehandlingen vid varje enhet. Inom egenkontrollen bör man identifiera och eliminera de risker som orsakas av bristfällig kompetens eller oklara förfaranden i läkemedelsbe- handling och läkemedelsförsörjning.

Turvallinen lääkehoito, Opas lääkehoitosuunnitelman tekemiseen sosiaali- ja terveyden- huollossa (på finska): xxxxx://xxx.xxxxxxx.xx/xxxxxxxxx/xxx- dle/10024/129969/URN_ISBN_978-952-302-577-6.pdf?sequence

På vilket sätt följer man upp och uppdaterar verksamhetsenhetens plan för läkemedels- behandling?

Av all vårdpersonal som hanterar läkemedel krävs ett läkemedelstillstånd. Läkemedels- tillstånd fås efter att ha tenterat givna delar i nätutbildningen för läkemedelsbehandling (LOVe) samt påvisat sitt kunnande till en sjukskötare. Tillstånden är i kraft 5 år. Under alla tider på dygnet finns utbildad behörig personal för läkemedelsbehandling. Kårkulla samkommuns läkemedelsplan är uppbyggd enligt Institutet för hälsa och välfärds (THL) uppdaterade handbok (2016) Säker läkemedelsbehandling, som publicerades av social- och hälsovårdsministeriet år 2005. Den samkommunala läkemedelsplanen genomgås årligen av en extern sakkunnig. Enhetsspecifika läkemedelsplaner godkänns av Kårkullas överläkare.

Vem ansvarar för läkemedelsbehandlingen vid enheten?

På varje enhet finns utsedda läkemedelsansvariga som ansvarar över läkemedelshanterin- gen. Enheten har en ansvarig sjukskötare. Varje enhet har en egen enhetsspecifik läke- medelsplan enligt direktiv.

Sektorsövergripande samarbete

En klient inom socialvården kan behöva flera olika serviceformer samtidigt, och för äldre klienter har övergångar från en service till en annan visat sig vara särskilt riskfyllda. Även en klient inom barnskyddet kan vara i behov av tjänster från skola, hälso- och sjukvård,

psykiatri, rehabilitering eller småbarnspedagogik. För att den samlade servicen ska vara fungerande för klienten och motsvara hans eller hennes behov behövs det samarbete mel- lan servicegivare, där kunskapsförmedlingen mellan olika aktörer har en särskilt stor be- tydelse.

Socialvårdslagens (1301/2014) 41 § innehåller bestämmelser om sektorsövergripande sam- arbete för ordnande av en servicehelhet som uppfyller klientens behov.

På vilket sätt har samarbetet och förmedlingen av information ordnats med de övriga servicegivarna inom social- och hälsovården som ingår i klientens servicehelhet samt mel- lan olika förvaltningsområden?

Förmedlingen av information har ordnats med hjälp av gemensamma möten, protokoll och planer (genomförandeplan, nätverksmöten). Överlåtelse och anhållan av handlingar sker endera med servicetagarens/intressebevakarens samtycke eller med stöd av lagen.

7 KLIENTSÄKERHET

Samarbete med säkerhetsansvariga myndigheter och aktörer

I fråga om klientsäkerhet gäller egenkontrollen inom socialvården de skyldigheter som härrör från socialvårdens lagstiftning. Olika myndigheter ansvarar för brand- och rädd- ningssäkerheten samt för boendehälsan och -säkerheten enligt den specifika lagstiftning som gäller för respektive område. Främjandet av klientsäkerheten förutsätter emellertid samarbete med andra myndigheter och aktörer som ansvarar för säkerheten. Brand- och räddningsmyndigheterna ställer sina egna krav och förutsätter bland annat en plan om utrymningssäkerhet och skyldighet att anmäla brandrisker och andra olycksrisker till rädd- ningsmyndigheten. Klientsäkerheten tryggas för sin del också av förpliktelsen enligt lagen om förmyndarverksamhet att göra en anmälan till magistraten om en person som är i behov av intressebevakning samt skyldigheten enligt äldreomsorgslagen att göra en anmä- lan om en äldre person som är uppenbart oförmögen att sörja för sin omsorg. Olika frivil- liga organisationer utvecklar även beredskapen att bemöta och förebygga illabehandling av äldre personer.

Som en del av säkerställandet av klientsäkerheten ska en verksamhetsenhet som bedriver anmälningspliktig verksamhet ha gjort en anmälan till den kommunala hälsoskyddsmyn- digheten enligt 4 § i den förordning (1280/1994) som utfärdats med stöd av hälsoskydds- lagen.

På vilket sätt utvecklar enheten sin beredskap att förbättra klientsäkerheten och hur be- drivs samarbetet med andra säkerhetsansvariga myndigheter och aktörer?

Enhetschefen ansvarar för årlig uppdatering av enhetens räddningsplan. Personalen för- binder sig att läsa och handla enligt planen. Myndighetskontroller görs regelbundet bl.a. av släckningsapparatur. Brand- och utrymningsövningar ordnas enhetsvis på eget initiativ samt kontroll av larmband, larmtelefoner och eventuella larmklockor. Årlig riskbedömning förebygger uppkomsten av nya risker samt kartlägger kritiska arbetsmoment.

Har servicetagaren behov av intressebevakare är det enhetschefen som kontaktar social- kuratorn vid den regionala omsorgsbyrån. Kuratorn kontaktar servicetagarens hemkom- mun för utredningar av behov av intressebevakare. Kontakter till intressebevakare upprätthålls från enheten.   

Personal

Antalet anställda i vård och omsorg, personalstruktur och dimensionering samt Vid perso- nalplaneringen beaktas den lagstiftning som tillämpas på verksamheten, till exempel i barnskyddsanstalter barnskyddslagen samt lagen om yrkesutbildade personer inom social- vården, som trädde i 1.3.2016. Om verksamheten är tillståndspliktig beaktas även den personaldimensionering och personalstruktur som anges i tillståndet. Det behövliga anta- let anställda beror på antalet klienter, deras hjälpbehov och på verksamhetsmiljön. Vid enheter som tillhandahåller socialservice är det särskilt viktigt att personalen har tillräck- lig yrkeskompetens i socialvård. En risk som ska beaktas i egenkontrollen är om en- heten/servicen inte har tillräckligt med kunnig personal för vård och omsorg i relation till klienternas behov eller för stöd- och andra uppgifter. En otillräcklig personal i relation till klienternas servicebehov eller verksamhetskulturen vid enheten kan leda till onödiga be- gränsningar av klienternas självbestämmanderätt, en ostimulerande vardag och brist på utevistelse. Risk för klient- och patientsäkerheten uppstår även om den ansvariga perso- nen inte har tillräckligt med tid eller kompetens att arbeta som närmaste chef och verk- ställa egenkontrollen. Brister i personalens språkkunskaper och bristande kultursensitivi- tet riskerar klienternas möjligheter att få adekvata tjänster.

Av planen för egenkontroll ska det framgå hur många anställda enheten har i vård- och omsorgsarbete, personalstruktur (dvs. utbildning och arbetsuppgifter) samt vilka principer man kommit överens om för anlitande av vikarier/reservpersonal. I planen som hålls of- fentligt framlagd skrivs inte namnen på de anställda, utan endast yrkesbeteckning, ar- betsuppgifter, personaldimensionering och hur personalen placeras i olika arbetsskift. Pla- nen ska innehålla uppgifter om hur tillräckliga personalresurser säkerställs, även i undan- tagssituationer.

Antal anställda inom vård och omsorg vid enheten samt personalstruktur?

Detaljerad personalstatistik och personalbokslut framkommer ur Kårkulla samkommuns årliga personalbokslut. Samkommunens personalstrategi består av ledord som begrip- lighet, hanterbarhet och meningsfullhet. Xxxxxxxxx innefattar att Kårkulla strävar till att vara en god arbetsgivare med yrkeskunnig och servicetagarrinriktad personal som är mo- tiverad och välmående. Personal som arbetar med direkt vårdkontakt är utbildad inom social- och hälsovård, t.ex. närvårdare, socionom, sjukskötare eller annan lämplig utbild- ning.

Boendet på gammelvägen 117: Personalstyrkan består av 6 st. vårdare som arbetar 100%, 1 st. sjukskötare som arbetar 100% men delas med Nygränd boende, 1 st. vårdare som arbetar 88,89% och 2 st. vårdare som arbetar 50%. Dagtid finns två personal på plats, kvällstid 3 st. samt en vaknatt. Helgerna är personalen 3 st. även dagtid.

Boendet på Nygränden 1: Personalstyrkan består av 12 st. vårdare varav 2 st. arbetar 100%, 5 st. 83,66%, 1 st. 78,43%, 1 st. 76,47%, 1 st. 72,26%, 1 st. 54,90% och 1 st. 50%. Utöver

detta finns en sjukskötare på 100% som delas med Närboda boende. Dagtid finns ibland ingen personal eftersom alla servicetagare åker till dagverksamheten och ibland en t.ex. vid boendeträning, medicindelning. Kvällstid 3 st. samt en vaknatt. I korttiden 1-2 stycken utifrån inplanerat behov samt en sovnatt. Helgerna är personalen 3 st. dagtid och 3 st. kvällstid, en vaknatt samt enligt behov 1-2 i korttiden samt sovnatt.

Dagverksamheten på Xxxxxxxxxx 0: Personalstyrkan består av två stycken handledare på 100%, fyra stycken vårdare på 100% och två stycken vårdare på 94,12% vardagar dagtid kl. 8-16.

Vardagar finns även enhetschefen, ansvariga handledaren och ansvariga sjukskötaren på plats kl. 8-16. Det varierar på vilken adress de befinner sig, men i huvudsak är enhet- schefen på Nygränden, ansvariga handledaren på Nybrovägen och ansvariga sjukskötaren på Gammelvägen.

Vilka är enhetens principer för anlitande av vikarier?

Inom samkommunen utgår antalet vikarier utifrån det verkliga behovet. Därför utvärderas vikariebehovet kontinuerligt, t.ex. vid sjukfrånvaro, semester och moderskapsledigheter. Behövliga vikarier anställs via interna och externa kanaler. Vid lediganslagning av tillsvi- dare befattningar och vikariat över ett år, används rekryteringssystemet LAURA som är integrerat med de offentliga arbets- och näringstjänsterna (xxx.xxx.xx). Enheterna har dessutom egna uppgjorda vikarielistor som används vid brådskande behov. Det läggs stor vikt vid att hitta behöriga vikarier för att säkerställa att båda personal och servicetagare känner sig trygga i arbets- och hemmiljön. Nya vikarier introduceras fortlöpande på en- heten.

På vilket sätt säkerställs tillräckliga personalresurser med hänsyn till klienternas service- behov?

Personalmängden beror på antalet servicetagare, behovet av stöd och handledning, verksamhetsmiljö och den servicebeställning som hemkommunen har gjort. Verksamhet- senheternas vårdtyngd analyseras centralt minst 1 gång per år utgående ifrån serviceta- garnas vårdtyngd och fakturerade vårddygn. Vid uppgörandet av den årliga ekonomiplanen beaktas önskemål om tilläggspersonal i mån av möjlighet. Utgångspunkten är att perso- nalresurserna ska vara fördelade enligt vårdtyngden så att alla verksamhetsenheter har tillräcklig personal. Styrande för personalresurseringen är den servicenivå som samkom- munens medlemskommuner har beviljat.

På vilket sätt säkerställs organiseringen av de ansvariga personernas/närmaste chefernas uppgifter på ett sådant sätt att den närmaste chefen har tillräckligt med tid att leda arbetet?

Enhetscheferna arbetar administrativt och är inte inplanerade i vårdarbete. Enheten har triangelledarskap med enhetschef, ansvarig handledare och ansvarig sjukskötare där ans- varsuppgifterna fördelas enligt ett fungerande sätt.

På vilket sätt säkerställs tillräckligt antal anställda som arbetar i stöduppgifter och biträ- dande uppgifter?

Enheten har ett triangelledarskap med ansvarig sjukskötare och ansvarig handledare. I och med stor enhet arbetar alla tre enbart administrativt. Samkommunalt har man utvärderat behovet av stöduppgifter, t.ex. HR, IT-stöd etc.

Principer för rekrytering av personal

Personalrekryteringen styrs av arbetslagstiftningen och kollektivavtalen, som fastställer arbetstagarnas och arbetsgivarens rättigheter och skyldigheter. I synnerhet vid rekrytering av anställda som ska arbeta hemma hos klienterna och med barn ska särskilt personernas lämplighet och pålitlighet beaktas. Vid rekrytering ska arbetsgivaren kontrollera register- uppgifterna som införts om sökanden i centralregistret över yrkesutbildade personer inom socialvården (Suosikki). Dessutom kan enheten ha egna rekryteringsprinciper som gäller personalstruktur och kunnande. Att öppet informera om dessa är viktigt både för arbets- sökande och för de anställda inom arbetsgemenskapen.

Xxxxx är principerna för rekrytering av personal till enheten?

Kårkulla samkommuns rektyterare samt regionala rekryteringsteam arbetar aktivt för att marknadsföra Kårkulla samkommun som en attraktiv arbetsgivare och ge information om Kårkullas verksamhet. Rekrytering av personal sker efter behovsutvärdering bland annat via rekryteringssystemet LAURA, som är integrerat med organisationens webbsida och de offentliga arbets- och näringstjänsterna (xxx.xxx.xx). Det finns färdigt uppgjorda uppgiftsbeskrivningar och annonsmallar där information inför rekryteringen framgår, bland annat behörighetskrav och språkkrav. Året runt kan dessutom personer som är in- tresserade av att arbeta inom samkommunen lämna in en öppen ansökan som sparas i rekryteringssystemet LAURA, tillgänglig för enhetschefer och regionchefer. Vikarier ans- tälls ofta via öppen ansökan. Xxxxxxxxx tjänster och befattningar besätts efter att offent- liga ansökningar inkommit, intervjutillfällen ordnats och utvärderats. Kårkulla samkom- mun prioriterar tillsvidareanställningar (86 % tillsvidareanställda 2015).

På vilket sätt beaktas lämplighet och pålitlighet av personer som ska arbeta i klienternas hem eller med barn?

Vid rekrytering värdesätts erfarenhet av liknande arbete och goda insikter i värderingar och principer i arbete med personer med specialbehov. Utgångspunkten är att samtliga anställda ska ha lämplig utbildning för arbetsuppgiften, vara motiverade och visa gott bemötande. För att kunna arbeta ensam som ansvarig för servicetagare behövs registrering hos Valvira. Då läkemedel hanteras krävs läkemedelstillstånd i form av avklarad LOVE- tentamen. Lämplighet kontrolleras på begäran via referenser. Straffregisterutdrag bör uppvisas av personal som arbetar med barn under 18 år. Anställningarna inleds med prö- votid upp till hälften av anställningstiden, dock maximalt 6 månader.

En beskrivning av inskolningen av personalen samt fortbildning

Vård- och omsorgspersonalen inskolas i klientarbete, behandling av klientuppgifter samt i genomförandet av egenkontrollen. Detsamma gäller studerande som arbetar vid enheten samt anställda som länge varit borta från arbetet. Ledarskap och utbildning får ökad be- tydelse när arbetsgemenskapen tillägnar sig en ny verksamhetskultur och ett nytt förhåll- ningssätt till klienterna och arbetet, till exempel när det gäller att stödja självbestäm- manderätten eller inom egenkontrollen. Lagen om yrkesutbildade personer inom social- vården innehåller bestämmelser om yrkespersonernas skyldighet att upprätthålla och ut- veckla sin yrkeskompetens och arbetsgivarens skyldighet att göra det möjligt för de an- ställda att delta i fortbildning. Att säkerställa personalens kompetens i läkemedelsbe- handling utgör ett särskilt viktigt delområde i fortbildningen.

I 42 a § i lagen angående specialomsorger om utvecklingsstörda (519/1977) föreskrivs se- parat, att personalen i verksamhetsenheter som ger specialomsorger ska introduceras i och få anvisningar om de arbetsmetoder och sätt genom vilka man stöder och främjar förutsättningarna för vårdtagarna att klara sig på egen hand och deras självbestämman- derätt. Personalen vid enheter som ger specialomsorger ska utbildas i att förebygga situ- ationer som kräver användning av begränsningsåtgärder och att använda sådana åtgärder korrekt.

På vilket sätt sköter enheten inskolningen av nyanställda och studerande i klientarbetet och i att genomföra egenkontrollen?

Enhetschefen ansvarar för enhetsintroduktionen, tillsammans med enhetens personal. Handboken ”Så här jobbar vi på Kårkulla” samt fortbildningen ”Introduktion för nyans- tällda” är viktiga verktyg vid introduktionen. För varje studerande, praktikant och nyans- tälld utses en handledare som ansvarar för introduktionen i det praktiska arbetet och del- givandet av allt nödvändigt material. Checklista för introduktion av ny personal genomgås men samtlig ny personal och arkiveras enligt föreskrifter på verksamhetsenheten. Enhet- scheferna har stöd av en årsklocka med arbetsuppgifter. Samtlig personal tar del av och förbinder sig till överenskommelserna i Kårkulla samkommuns dokument

”Egenkontrollplan för socialservice” och ”Egenkontrollplan för informationssäkerhet” och Datasäkerhetspolicyn.

På vilket sätt har fortbildning för personalen ordnats?

Samkommunens fortbildning utgår från social- och hälsovårdsministeriets rekommendati- oner. Enhetscheferna har möjlighet att föreslå kurser som verksamheten kunde ha nytta av. Fortbildning ordnas enligt anvisningar i ”Kårkulla samkommuns personal- och fortbild- ningsplan” (extern fortbildning, direktiv och fördelning) och med hjälp av interna fortbild- ningsmoduler. Största delen av fortbildningarna erbjuds internt eller hålls av externa le- verantörer. Årligen ordnas chefsutbildning för samkommunens enhetschefer med teman som chefens roll och funktion, allmän förvaltning, ekonomiförvaltning, personalförvalt- ning och IT. Målsättningen är att samtlig personal kan delta i fortbildning tre dagar per år. Utvärdering av fortbildning görs i samband med årliga utvecklingssamtal med närmaste chef.

Personalens anmälningsskyldighet

Socialvårdslagen (1301/2014) innehåller bestämmelser om skyldigheten för anställda (48– 49 §) att göra en anmälan om ett missförhållande eller en risk för missförhållande vid tillhandahållandet av socialvård för en klient. Anvisningar om förfaringssätten vid tillämp- ning av anmälningsskyldigheten ska utarbetas för verksamhetsenheten, och de ska ingå i planen för egenkontroll. I lagen framhålls det att den person som gjort anmälan inte får bli föremål för negativa motåtgärder till följd av anmälan.

Den person som tar emot en anmälan ska vidta åtgärder för att rätta till missförhållandet eller avvärja risken för ett uppenbart missförhållande. Om så inte sker ska den som gjort anmälan underrätta regionförvaltningsverket om ärendet. I enhetens egenkontroll fast- ställs på vilket sätt korrigerande åtgärder genomförs i riskhanteringsprocessen. Om miss- förhållandet är sådant att det kan rättas till inom ramen för det förfarande som tillämpas i enhetens egenkontroll inleds åtgärder omedelbart. Om missförhållandet är sådant att det kräver åtgärder av den som ansvarar för ordnandet av tjänsterna överförs ansvaret för de korrigerande åtgärderna till en behörig instans.

På vilket sätt har enheten ordnat förfarandet i fråga om personalens skyldighet att anmäla missförhållanden i de tjänster som tillhandahålls för klienten och hur behandlas anmäl- ningarna, samt uppgifter om hur korrigerande åtgärder genomförs inom ramen för enhet- ens egenkontroll (se riskhantering).

Alla anställda har ansvar för att krav och kvalitetsmål efterföljs samt för att rapportera om brister i kvaliteten, tillbud och negativa händelser. Missförhållanden och brister i kva- liteten kan rapporteras till enhetschef, regionchef eller samkommunsdirektören. Respon- sen dokumenteras via Kårkullas webbsida, under responslänk, i databasen Qpro. Xxxxxxx rapporteras i den webbaserade databasen HaiPro.

Korrigerande åtgärder genomförs i prioritetsordning enligt utförd riskbedömning samt från HaiPro-rapporter. Planerade åtgärder, tidsplanering, utsedda ansvarspersoner och uppföl- jningsplaner antecknas.

Xxx har personalens fortbildning ordnats?

All personal introduceras i hur man fyller i HaiPro-rapporter, riskbedömning på enheten görs gemensamt med enhetchefen på arbetsplatsmöte.

Lokaler

Planen för egenkontroll ska innehålla en beskrivning av de lokaler som används för verk- samheten samt principerna för användningen av dem. I planen beskrivs bland annat praxis vid placering av klienter: till exempel hur klienterna placeras i olika rum och hur man säkerställer att deras skydd för privatlivet respekteras. Av planen framgår också hur besök av anhöriga och deras eventuella övernattning kan ordnas.

Andra frågor till stöd för planeringen:

- Vilka är enhetens gemensamma/offentliga lokaler och vem använder dem?

- På vilket sätt kan klienten påverka inredning av sitt rum/sin bostad?

- Används klientens personliga lokaler för annat ändamål, om klienten är borta en längre tid?

Principer för användning av utrymmen:

Xxxxxxxxxxx 000: Boendet är uppdelat i två sidor, A och B. Lägenheter finns i gavlarna. Varje sida har en egen huvudingång, Totalt finns fyra ingångar. Mellan sidorna till gruppboende finns ett gemensamt tvättrum, personalomklädningsrum och kansli. Varje enskild servicetagare som bor på gruppboende har ett eget rum på ca 20 kvm2 och har inrett det själv. I anslutning till rummet finns ett eget badrum. Gemensamma utrymmen på enheten är vardagsrum, kök, tvättrum och badrum med tillgång till badkar och bastu. Servicetagarens rum används inte till annat ändamål om hen är borta en längre tid. Alla servicetagare kan fritt använda sig av de gemensamma utrymmen som finns. Anhöriga är välkomna att besöka boendet och kan vid behov övernatta i servicetagarens rum eller i kortiddsrummet om det är ledigt.

Nygränden 1: Varje enskild servicetagare som bor på gruppboende har ett eget rum på ca 20 kvm2 och har inrett det själva. I anslutning till rummet finns ett eget badrum. Gemen- samma utrymmen på enheten är vardagsrum, kök, tvättrum och badrum med tillgång till badkar och bastu. Servicetagarens rum används inte till annat ändamål om hen är borta en längre tid. Anhöriga är välkomna att besöka boendet och kan vid behov övernatta i servicetagarens rum eller i ett rum på korttidsvården om det är ledigt.

Xxxxxxxxxx 0: Gemensamma utrymmen: På dagverksamheten finns tre stora arbetsrum Grupp Luna, Nova och Vega samt ett mindre arbetsrum för extra resurskrävande brukare. På enheten finns ett serveringskök, ett mötesrum/terapirum, extra kök, en stor lager- byggnad, korridor, tre brukar-wc för damer och två för herrar,

Personalens utrymme: Ett kansli för enhetschefen, tre kanslier för handledare (varav ett även används som personalens sociala utrym-men), ett personal-wc.Anhöriga är välkomna att komma på besök när som helst.

Tekniska lösningar

Personalens och klienternas säkerhet tryggas med olika bevakningskameror samt larmap- parater och personsökare. I planen för egenkontroll anges principerna för användning av de apparater som är i bruk, exempelvis om kamerorna har en inspelningsfunktion eller inte, var apparaterna är placerade, för vilket ändamål de används och vem som ansvarar för deras korrekta användning. I planen anges även principer och praxis för anskaffning av larmtelefoner till hemvårdens klienter samt anges den arbetstagare som ansvarar för in- struktionen i deras användning och för apparatens funktionssäkerhet.

I 7 § 13 punkten i konsumentsäkerhetslagen (920/2011) föreskrivs det om skyldigheten för en leverantör av xxxxxxxxxxx och andra motsvarande tjänster att upprätta ett säkerhets- dokument med en plan för identifiering av faror och hantering av risker. Enligt paragrafens 2 mom. kan säkerhetsdokumentet ersättas med de uppgifter om de omständigheter som beaktats i denna plan för egenkontroll.

Vilka tekniska lösningar har enheten för passerkontroll och för klienternas eget bruk?

Enheten har säkerhetslarm kopplat till vaktfirma och möjlighet till övervakning för servi- cetagare finns vid behov, vilket säkerställer trygghet vid eventuella sjukdomsattacker.

På vilket sätt säkerställer man att de larmapparater och personsökare som klienterna har till sitt förfogande fungerar och att larm besvaras?

Interna larmband testas månatligen enhetsvist av personal eller anlitad service, enhet- schef är ansvarig för att kontroller sker. Kontroller sker i samband med uppdatering av räddningsplanen på enheten. Säkerhetslarm och larmtelefoner för personal, testas av per- sonalen och vid fel kontaktas leverantören. Leverantören har rekommenderat att testen helst görs dagligen men minst en gång i veckan. Vanliga telefoner som enheten använder kontrolleras av personalen.

Namn och kontaktuppgifter på den person som ansvarar för funktionssäkerheten av larm- telefoner och personsökare?

Enhetschef Xxxx Xxxxxxxx, tfn. 050-315 4966, xxxx.xxxxxxxx@xxxxxxxx.xx.

Produkter och utrustning för hälso- och sjukvård

Styrningen av och tillsynen över produkter och utrustning för hälso- och sjukvård (medi- cintekniska produkter) övergick i början av år 2020 från Valvira till Fimea. Användning och underhåll av produkter och utrustning för hälso- och sjukvård samt instruktion i använd- ningen av dem vid socialvårdens enheter innebär betydande säkerhetsrisker. Förebyggan- det av dessa risker ska beaktas i egenkontrollen.

Vid socialvårdens enheter används en hel del olika instrument och vårdartiklar som klas- sificeras som produkter och utrustning för hälso- och sjukvård. Bestämmelser om förfa- randet i samband med dem finns i lagen om produkter och utrustning för hälso- och sjuk- vård (629/2010). Med produkter och utrustning för hälso- och sjukvård avses instrument, apparater, anordningar, programvara, material och andra produkter eller annan utrust- ning som används separat eller i kombinationer och som tillverkaren avsett för användning på människor bland annat vid påvisande, förebyggande, övervakning, behandling och lind- ring av sjukdom eller skada eller vid undersökning eller ersättning av anatomin eller av en fysiologisk process. Produkter som används är bl.a. rullstolar, rollatorer, sjukhussängar, lyftanordningar, blodsocker- och blodtrycksmätare, febertermometrar, hörapparater, sår- förband o. dyl.

Skyldigheterna för yrkesmässiga användare inom hälso- och sjukvården har fastställts i lagen om produkter och utrustning för hälso- och sjukvård (629/2010, 24–26 §). Organisat- ionen ska utse en ansvarig person som svarar för att man vid enheten iakttar lagen om produkter och utrustning för hälso- och sjukvård samt de bestämmelser som utfärdats med stöd av den.

Medicintekniska produkter FIMEA: xxxxx://xxx.xxxxx.xx/xxx/xx/xxxxxxxxxxxxxxx_xxx- dukter

Fimeas blankett för användarens anmälan om risksituation: xxxxx://xxx.xxxxx.xx/xxxxxxxxx/000000/000000/0000-00- K%C3%A4ytt%C3%A4j%C3%A4n+vaaratilanneilmoituslomake_sv.pdf/06547e3f-b620-537c- 3f90-6542e4cbc226?t=1577451373642

På vilket sätt säkerställer man att de hjälpmedel och produkter och utrustning för hälso- och sjukvård som klienterna behöver anskaffas på ett tillbörligt sätt, klienterna instrueras i att använda dem och underhållet fungerar?

Utvärdering och kartläggning av behövliga hjälpmedel kan göras av experter vid Kårkullas Expert- och utvecklingscenter (fysioterapeut, ergoterapeut, musikterapeut och pedago- gisk handledare) med överläkare, närstående och/eller av servicetagarens kontaktperson tillsammans med servicetagaren själv, ansvarig sjukskötare och enhetschef. Personal vid EUC eller HVC hjälper personalen att instruera servicetagaren i användning av hjälpmed- len. Ansvariga sjukskötaren följer upp apparaturen genom att hålla Kårkulla samkommuns dokument ”Service och kalibrering av apparaturer” uppdaterad. Uppföljningen delges samkommunens kanslist.

På vilket sätt säkerställer man att tillbörliga anmälningar om risksituationer skickas in om produkter och utrustning för hälso- och sjukvård?

Personalen följer med och kontaktpersonen, ansvariga sjukskötaren eller enhetschefen kontaktar ägaren av hjälpmedel vid eventuella missförhållanden.

Namn och kontaktuppgifter på den person som ansvarar för produkter och utrustning för hälso- och sjukvård vid enheten:

Enhetschef Xxxx Xxxxxxxx, 050-315 4966 och ansvarig sjukskötare Xxxxxx Xxxx, 044- 4581798.

8 DOKUMENTERING AV KLIENT- OCH PATIENTUPPGIFTER

Med personuppgifter avses varje uppgift som anknyter till en identifierad eller identifier- bar fysisk person. Inom socialvården utgör klient- och patientuppgifter känsliga, sekre- tessbelagda personuppgifter. Uppgifter som gäller hälsa hör till särskilda kategorier av personuppgifter som endast kan behandlas under vissa förutsättningar. Av god informat- ionshantering förutsätts att den är planerad under hela hanteringen alltifrån dokumente- ring av klientarbetet till arkivering och förstöring av uppgifterna. I praktiken bildas vid behandlingen av personuppgifter om klienter inom socialvården ett sådant personregister som avses i lagstiftningen. På behandling av personuppgifter tillämpas EU:s allmänna data- skyddsförordning (EU) 2016/679. Dessutom tillämpas den nationella dataskyddslagen (1050/2018) som kompletterar och preciserar dataskyddsförordningen. Behandlingen av personuppgifter påverkas också av den lagstiftningen som gäller separat för varje bransch.

Dataskyddslagen: xxxxx://xxx.xxxxxx.xx/xx/xxxx/xxxxx/0000/00000000

EU:s allmänna dataskyddsförordning: xxxxx://xxx-xxx.xxxxxx.xx/xxxxx-xxx- tent/SV/TXT/?uri=CELEX%3A32016R0679

Dataombudsmannens anvisning – Register över behandling: xxxxx://xxxxxxxxxx.xx/xx/xxxxx- ter-over-behandling

Med personuppgiftsansvarig avses den organisation som ensam eller tillsammans med andra bestämmer ändamålen och medlen för behandling av personuppgifter. Med person- uppgiftsbiträde avses till exempel en enhet/service som behandlar personuppgifter för den personuppgiftsansvariges räkning. Den personuppgiftsansvarige ska meddela instrukt- ioner bl.a. till sina underställda personer som har tillgång till uppgifterna (dataskyddsför- ordningen, artikel 29).

Dataskyddsförordningen innehåller även bestämmelser om de centrala principerna för be- handling av personuppgifter. Den personuppgiftsansvarige ska anmäla personuppgiftsinci- denter till tillsynsmyndigheten och till de registrerade. Bestämmelser om den registrera- des rättigheter ingår i kapitel 3 i förordningen, som också innehåller regler om information till den registrerade.

På webbplatsen för dataombudsmannens byrå finns en täckande samling anvisningar om tillbörlig behandling av personuppgifter: xxxxx://xxxxxxxxxx.xx/xx/xxxxxxxx

Institutet för hälsa och välfärd (THL) har utfärdat en myndighetsföreskrift till enheter inom social- och hälsovården (Föreskrift 2/2015) om egenkontroll av de krav som ställs på användningen av informationssystem enligt 19 h § i lagen om elektronisk behandling av klientuppgifter inom social- och hälsovården. Planen för egenkontroll av informationssy- stem är ett separat dokument som inte behöver hållas offentligt framlagt, men som utgör en del av enhetens sammanlagda egenkontroll.

THL:s föreskrift: xxxxx://xxx.xx/xxxxxxxxx/000000/0000000/XXX_Xx- rays_2_2015_Omavalvontasuunnitelman_selvitykset_ja_vaa- timukset_201501_sv.pdf/1f002f6c-bb92-5a51-ef1a-753931a4a433?t=1583309120679

Dokumentering av klientarbete

Varje yrkesutbildad person bär ansvaret för att klientarbetet dokumenteras. Skyldigheten att anteckna klientuppgifter börjar när en myndighet inom socialvården har fått vetskap om personens eventuella behov av socialvårdstjänster eller när en privat serviceproducent börjar tillhandahålla socialservice på basis av ett avtal. Skyldigheten i fråga om anteck- ningen av klientuppgifter föreskrivs i 4 § i lagen om klienthandlingar inom socialvården (254/2015). Anteckning av klientuppgifterna för en enskild klient är en skyldighet för varje yrkesutbildad person och förutsätter ett professionellt övervägande av vilka uppgifter som i varje enskilt fall är väsentliga och tillräckliga. I fortsättningen styrs dokumenteringen med hjälp av strukturerade handlingar, varom en föreskrift kommer att utfärdas av THL under år 2020. I 3 kapitlet i lagen föreskrivs det om vilka basuppgifter som ska antecknas i en klienthandling.

På vilket sätt säkerställer man att verksamhetsenheten iakttar den lagstiftning som gäller om dataskydd och behandling av personuppgifter samt de anvisningar och myndighetsfö- reskrifter som gäller vid enheten i fråga om anteckningen av klientuppgifter?

Varje anställd förbinder sig till ett livslångt tystnadsplikts- och sekretessavtal vid anställ- ningens början. Internt sammanställda manualer för elektroniska klientdataprogram och webbutbildningar. Processerna för hantering av identitets- och klientdata formaliseras via officiella styrdokument. Processerna i sig automatiseras så långt det är möjligt för att bättre kunna följa upp att data har den livslängd den behöver och kräver. Kårkulla har en registerbeskrivning för klientregister samt en egenkontrollplan kring informationssäkerhet och en datasäkerhetspolicy.   

På vilket sätt ordnas inskolningen av personalen och praktikanterna i behandlingen av personuppgifter och i dataskydd, och hur ordnas fortbildningen?

Enhetschef eller enhetens ställföreträdare introducerar och delger tillgängligt material kring säker informationshantering.

På vilket sätt inskolas enhetens anställda i att anteckna klientuppgifter?

Inskolning i dokumentering i Abilita vårdjournal ges åt all ordinarie personal på enheten. Vikarier introduceras av personal på enheten.

På vilket sätt säkerställer man att klientarbetet dokumenteras utan dröjsmål och på ett ändamålsenligt sätt?

Inskolning i dokumentering i Abilita vårdjournal ges åt all personal på enheten. Vikarier introduceras av personal på enheten. Arbetspassen överlappar varandra så att det finns tid till dokumentering.

Den dataskyddsansvariges namn och kontaktuppgifter

DPO (Data Protection Officer) Fiarone Oy, Xxxxx Xxxxxxxx, xxxxxxxxxxxxxxxxx@xxxxxxxx.xx

Har ett register över behandling av sekretessbelagda personuppgifter utarbetats för en- heten?

Ja Nej

9 SAMMANDRAG AV UTVECKLINGSPLAN

Utvecklingsbehov som framförts av klienter eller personal eller som uppdagats via risk- hanteringen samt tidtabell för genomförande av korrigerande åtgärder.

Enhetsspecifik information om utvecklingsbehov i fråga om servicekvaliteten och klient- säkerheten erhålls från flera olika källor. I riskhanteringsprocessen behandlas samtliga anmälningar om missförhållanden och uppdagade utvecklingsbehov och, beroende på hur allvarlig risken är, utarbetas en plan för avhjälpande av missförhållandet.

10 UPPFÖLJNING AV PLANEN FÖR EGENKONTROLL

Planen för egenkontroll godkänns och fastställs av verksamhetens ansvariga föreståndare. Ort och datum Närpes, 3.12.2021

Underskrift Xxxx Xxxxxxxx, enhetschef