DETALJPLAN FÖR
DETALJPLAN FÖR
ASPBERGET1:182 M FL (LÅNGFLON)
TORSBY KOMMUN VÄRMLANDS LÄN
SAMRÅDSREDOGÖRELSE del 1
Långflons Handel & Gränskrog AB vill upprätta detaljplan för ett område som i huvudsak utgörs av fastigheten Aspberget 1:182 som nyligen avstyckats som exploateringsfastighet från fastigheten Aspberget 1:127. Det aktuella området ligger längst upp i norr i Torsby kommun och i omedelbar anslutning till riksgränsen mot Norge. Riksväg 62 går genom området i nord‐sydlig riktning. I planområdet ingår också strand mot Höljessjön. Planintressenten har anlitat arkitekt Xxx‐Xxxx Xxxxxxxx, Klara Arkitekter i Karlstad, som planförfattare.
Syftet med planläggningen är att möjliggöra en utveckling av Långflons gränshandel och dess ometablering till västra sidan av riksväg 62.
Det 2008‐08‐20 upprättade programmet enligt PBL 5 kap 18 § för detaljplan har varit föremål för samråd enligt PBL 5 kap 20 §.
Miljö‐ och byggnämnden handlägger planärendet och programhandlingar (samrådsmaterial för samråd del 1) har annonserats i ʺTorsbybladetʺ vilket delas ut till alla adresser i Torsby kommun. Programhandlingar har även distribuerats till sakägare i Sverige och Norge enligt separat förteckning.
Programhandlingarna har också redovisats på kommunens hemsida.
Programförslaget skulle under tiden 2008‐09‐11 till 2008‐10‐19 varapå remiss till berörda statliga och kommunala myndigheter m fl. Med hänsyn till Länsstyrelsens beredningstillfälle har emellertid tiden senare genom annons i Torsbybladet utsträckts till den 30 oktober 2009.
Inför programsamråd har planförfattaren 2009‐08‐31 genomfört tidigt samråd med Länsstyrelsen i Värmland.
Handlingarna har skickats till:
Länsstyrelsen Värmlands län Vägverket Region Väst
Lantmäteriet TeliaSonera AB/Skanova Networks
Fortum Distribution Näckåns el
Fortum Värme Banverket
Försvarsmakten Tullverket
Torsby kommun:
Kommunstyrelsen Tekniska avdelningen
Miljönspektören Fritidsnämnden
Räddningschefen Kulturnämnden
Handikapprådet Omsorgsnämnden
Barn‐ och utbildning Torsby Flygplats Barn‐ och utbildningsnämnden
Kompletterande samråd
Sedan remissutskicket har synpunkter inkommit från Länsstyrelsen att också Malung‐ Sälens kommun bör få tillfälle att yttra sig. Programhandlingar har 2009‐11‐10 skickats till Malung‐Sälens kommun.
Också Tullverket har tillskrivits och sedan avlämnat yttrande.
Sedan Länsstyrelsen i Värmlands läns yttrande inkommit har länsstyrelsen uppmärk‐ sammat Torsby kommun på att bedömningen om betydande miljöpåverkan också innebär att en av Sveriges internationella överenskommelser SÖ 1992:1 skall tillämpas. Det gäller konventionen om miljökonsekvensbeskrivningar i ett gränsöverskridande sammanhang Esbo den 25 februari 1991. Konventionen har bl.a. till mål att öka det in‐ ternationella samarbetet när det gäller att bedöma miljöpåverkan, särskilt i ett gräns‐ överskridande sammanhang. I konventionen sägs att parterna skall i skälig utsträck‐ ning sträva efter att tillämpa principerna om miljökonsekvensbedömningar på politiska riktlinjer, planer och program. Den ”utsatta parten” skall enligt konventionen så tidigt som möjligt underrättas om den föreslagna verksamheten. Därefter skall i svar från, i detta fall Norges Miljøverndepartement, besked lämnas om mottagandet samt uppgift om man avser att delta i förfarandet avseende en miljökonsekvensbedömning.
Torsby har i samråd med Länsstyrelsen 2009‐11‐22 sänt programhandlingar till Naturvårdsverket. Naturvårdsverket har 2009‐12‐10 vidarebefordrat dessa som underrättelse om detaljplanearbetet till Norges Miljøverndepartement, vars svar på underrättelsen inkom till Torsby kommun genom Naturvårdsverket e‐brev 2010‐01‐26 och i original 2010‐02‐16.
Sent inkommet yttrande från Xxxxxx Xxxxxxxxxx (M) har inkommit och finns med i redogörelsen.
Vid remisstidens slut och sedan tiden utsträckts för de remissinstanser som tillkommit hade följande yttranden inkommit:
Naturvårdsverket
Naturvårdsverket har underrättat Norge om pågående översiktsplanearbete för Torsby kommun samt pågående detaljplanearbete för Långflon. Svar har inkommit från Miljøverndepartementet via e-post och nu per brev med bilagda remissvar.
Naturvårdsverket har tidigare (10-01-26) översänt inkommet svar från Miljøverndepartementet till Torsby kommun via e-post.
Naturvårdsverket översänder nu underskrivet svar samt bifogade bilagor.
Vi vill påminna om att framtagna planförslag med miljökonsekvens- beskrivning ska sändas till Norge med en tillräcklig tidsfrist. Naturvårdsverket är ansvarig
Se Miljøverndepartementets yttrande nedan.
Miljøverndepartementet i Norge
Vi viser til brev fra Naturvårdsverket 11.12.2009 med notifikasjon av ovenfor nevnte sak i overensstemmelse med artikkel 10 i FN‐ ECE protokollen om strategiske miljøkonsekvensvurderinger under konvensjonen om konsekvensutredning for tiltak med grenseoverskridende miljøvirkninger (Espoo‐konvensjonen).
Vid genomläsning av konventionen SÖ 1992:1 har vi i Torsby kommun fått
uppfattningen att begreppet ”betydande miljöpåverkan” tycks ha olika dignitet i arbetet med detaljplanering enligt plan‐ och bygglagen/miljöbalken i jämförelse med samma ord använda i konventionen.
Deltagandet i samråd över nations‐ gränserna om miljökonsekvensbe‐ skrivning uppfattar vi, enligt till konventionen bifogad Bilaga 1, förutsätts gälla betydligt större projekt än det nu aktuella.
Upptagna på listan i,
”Bilaga I Förteckning över verksamheter”, där hanteringen av MKB skall följa konventionen är:
⁻ Oljeraffinaderier
⁻ Värmekraftverk
⁻ Kärnbränsleanläggningar
⁻ Stora primära stålverk
⁻ Utvinning av asbest
⁻ Kemiska anläggningar
⁻ Motorvägar
⁻ Motortrafikleder
⁻ Järnvägslinjer
⁻ Flygplatser > 2 100 m
⁻ Olje‐ och gasledningar
⁻ Hamnar för fartyg > 1 350 ton
⁻ Anläggningar för deponi och omhändertagande av giftigt och farlig avfall
⁻ Stora dammar och reservoarer
⁻ Grundvattenuttag > 10 miljoner m³
⁻ Pappersmassefabriker
⁻ Stora gruvprojekt
⁻ Utvinning av kolväte till havs
⁻ Stora petrokemilager
⁻ Avverkning av stora skogsområden.
Berörda parter kan på initiativ av någon av dem, inleda diskussioner om det kan antas att en eller flera föreslagna verksamheter som inte är upptagna på listan kommer att förorsaka ”betydande skadlig gränsöverskridande påverkan” och därför bör behandlas som om den varit upptagna på listan.
Detaljplanen som här planeras innebär utveckling av en sedan länge pågående affärsverksamhet vilken ursprungligen i huvudsak pågick på norska sidan av gränsen.
Planläggningen i detta fall har av planförfattaren och Torsby kommun inte bedömts vara så omfattande och den på platsen bedrivna verksamheten kommer att få sådan betydande och skadlig
inverkan att den i konventionens mening skulle kräva samråd över nationsgränsen om MKB.
Denna bedömning har grundat sig på exemplen i listan ovan i jämförelse med den gränshandel som existerar och nu skall kunna utvecklas. De 15 000 m² byggrätt som förutsätts i planen har jämförts med Charlottenbergs och Töcksfors existerande 85 000 respektive 60 000 m² av vilka de senare planerar utbyggnad med 20 000 m². I dessa fall har, såvitt Torsby kommun förstått, konventionen från 1992 inte tillämpats.
Det är emellertid ”parterna” som avgör hur det ensskilda projektet skall bedömas. Parterna är Naturvårdsverket i Sverige och Norges Miljøverndepartement.
Länsstyrelserna samordnar de statliga intressena och det är deras avgörande hur ärendet hanteras gentemot parterna.
Enligt önskemål från Länsstyrelsen i Värmland har programhandlingar sänts till Naturvårdsverket för vidare samråd med Norska Miljøverndepartementet.
Samtidigt som detaljplanen för Långflon påbörjats med ett programarbete har Torsby kommun också utfört ett samråds‐ material för en kommunövergripande översiktsplan. I denna pekas Långflon ut som ett utredningsområde inom vilket både handel och fritidsboende kan få utvecklas. Samtliga till Torsby kommun gränsande kommuner i Sverige och Norge har fått detta förslag till ÖP på remiss.
Miljøverndepartementet i Norge har yttrat sig i ÖP‐samrådet och där hänvisat helt till sitt yttrande angående Långflon.
Angående Långflonplanen har Trysil kommune inbjudits att i programskedet (samråd del 1) yttra sig och kommer att också inbjuda Trysil för yttrande (samråd del 2) över ett kommande mer konkret planförslag inklusive separat MKB.
Saken har vært på høring i Norge. Flere regionale instanser har uttalt seg og uttrykker skepsis til planene.
Torsby kommun förutsätter att synpunkterna från de instanser som hörts har arbetats in i Miljøverndepartementets yttrande. (Se nedan vilka).
Det planlagte grensehandelssenteret har en slik beliggenhet at det i all hovedsak vil være bilbasert og med en vesentlig del av kundegrunnlaget i Norge. En stor del av transportarbeidet til og fra senteret vil derfor skje i Norge og vil kunne omfatte handelsreiser fra områder som Hamar, Elverum og Trysilfjellet.
Genomförandet av de planerade verksamheterna kommer att påverka trafiksituationen och en trafikutredning skall utföras inför upprättandet av en miljökonsekvensbeskrivning.
En trafikutredning kommer att så långt möjligt ta hänsyn till framtida förväntad trafik som uppstår både genom planerade förändringar och satsningar längs aktuell väg i både Sverige och Norge.
En till omfattningen ännu oviss andel turister till och från Trysils skidanläggningar passerar genom Långflon. I samband med tidigare samråd angående utbyggnader i Trysil har aviserats att inom några år finns där 30 000 bäddar. En ännu outredd fråga är hur stor trafik från upptagningsområde för Långflon går idag till Charlottenberg
/Töcksfors?
Viktige mål i norsk arealpolitikk er å styrke eksisterende by‐ og tettstedssentre, unngå en utvikling som fører til byspredning og bilavhengighet og bidra til miljøvennlige transportvalg som begrenser klimagassutslippene. For å bidra til en slik utvikling har Norge blant annet vedtatt en rikspolitisk bestemmelse for kjøpesentre i 2008.
Bestemmelsen krever at det skal utarbeides regionale planer med retningslinjer for lokalisering av varehandel og andre servicefunksjoner med utgangspunkt i målene over. For områder som ikke omfattes av slik plan, kan det ikke etableres kjøpesentre med samlet bruksareal på mer enn 3000 m2 uten særskilt samtykke.
Noteras.
Lokalisering av varuhandel i Långflon är inte en nyetablering. Nuvarande verksamhet omsatte senast 70 000 skr på ett år.
Vi ber om at det videre planarbeidet utreder omfanget og konsekvensene av økt biltransport til det planlagte grensehandelssenteret ved Långflon.
Også konsekvensene for handelsmønsteret i hele handelsomlandet for det planlagte senteret, herunder i byer og tettsteder på norsk side av grensen, bør utredes.
En sådan trafikutredning kommer att genomföras – se kommentar ovan. Noteras att det planarbete som påbörjats i form av program ännu inte lett till upprättande av en konkret detaljplan och att följaktligen inte heller en miljökonsekvensbeskrivning upprättats. Samrådet om dessa handlingar kommer att göras i samrådsskede 2.
Torsby kommun har inte möjlighet att utreda de regionala handelsmönstren utan har accepterat de affärsmässiga förutsättningarna för handeln i Långflon.
I samband med ett möte med representanter för Långflons gränshandel, Vägverket och Torsby kommuns byggkontor i januari 2007 konstaterads att byggnaden i vilken handel pågår är olämplig att utveckla vidare, att trafikförhållandena är oacceptabla samt att avloppsanläggningen inte fyller rimligt ställda krav. Från Vägverkets sida förordade man att en detaljplan skulle upprättas för att på så sätt lyfta och utreda frågor om trafiksituationen. Från kommunens sida rekommenderades också Långflons gränshandel att finna en hållbar framtida lösning för verksamheten varefter stadsarkitekten tog fram ett enkelt skissförslag att arbeta vidare med.
Kopi av uttalelser fra norske høringsparter er vedlagt.
Dessa är från:
Statens vegvesen, Region øst, pb 1010, 2605 Lillehammer
Fylkesmannen i Hedmark, pb 4034, 2306 Hamar
Hedmark fylkeskommune, fylkeshuset, 2325 Hamar
Länsstyrelsen Värmlands län
Samhällsbyggnadsavdelningen Planeringsenheten
Behov av ytterligare utredningar
I programhandlingen pekas på behov av utredningar gällande geoteknik, markradon, VA, trafikbuller samt vägfrågor. Länsstyrelsen instämmer i att dessa frågor behöver belysas ytterligare i planprocessen. I och med att nytt område ska ianspråktas kan det vara lämpligt att upprätta en massbalans, för att försöka optimera massanvändningen inom området.
Länsstyrelsen rekommenderar att denna fråga blir belyst i planeringsprocessen.
Xxxxxx kommer att behövas inte minst för igenfyllnad för parkering nedanför den nya anläggningen.
I planbeskrivningen som upprättas inför samrådsskede 2 kommer på lämplig plats att tas in en text om att massbalans ska eftersträvas. Detta motiveras väl av det faktum, att transport av massor till eller från området bedöms medföra stora kostnader vilka kan undvikas genom väl utförd projektering.
Planhandlingen bör innehålla uppgift om högsta dämningsnivå för Höljessjön, eftersom detta påverkar strandskyddsfrågan samt risken över översvämning.
Detta kommer att införas i beskrivningen och på plankarta.
Riksintresse Klarälvdalen, geografiska bestämmelser 4 kap 2 § MB berörs av den aktuella detaljplanen. Länsstyrelsen efterlyser en tydligare redovisning kring vilken påverkan den aktuella detaljplanen får på riksintresset.
Detta kommer att beaktas i planbeskrivningen.
Krav på tillstånd enligt annan lagstiftning
Strandskydd
Länsstyrelsen konstaterar att gällande strandskydd i området är 150 meter och inte 100 meter som anges i planhandlingen. Länsstyrelsen efterlyser att planhandlingen kompletteras med särskilda skäl för upphävande av strandskydd inom kvartersmark.
En redovisning av särskilda skäl införs i planbeskrivningen.
Planarbetet inleddes under 2008, vilket innebär att frågan om strandskydd ska hanteras som särskilt ärende.
Beaktas.
Länsstyrelse vill erinra om att förslag till upphävande av strandskyddet inom planområdet ska framgå av kungörelsen i samband med utställningen av detaljplanen.
Beaktas.
Länsstyrelsens beslut om upphävande av strandskyddet bör även föreligga innan detaljplanen antas. Enligt Länsstyrelsens bedömning kan strandskyddet upphävas inom kvartersmark inom planområdet.
Beaktas.
Vattenverksamhet
Anläggande av bryggor m.m. i vattenområdet utgör en vattenverksamhet. För vattenverksamhet gäller tillstånds‐ eller anmälningsplikt enligt 11 kap 9 o 9a §§ Miljöbalken.
Beaktas.
På plankartan anges de vattenområden som får förses med bryggor o.d. med särskild beteckning.
Kulvertering eller omgrävning av den bäck som finns i planområdet utgör vattenverksamhet, (se ovan). I området finns en sumpskog. Om markavvatt‐ nande åtgärder är en förutsättning för planerad markanvändning så måste det finnas ett tillstånd för detta innan planen antas.
Markavvattning är åtgärder som utförs för att avvattna mark eller som utförs för att sänka eller tappa ur ett vattenområde eller för att skydda mot vatten när syftet är att öka en fastighets lämplighet för något visst ändamål (11 kap. 2 § 4 p MB).
Markavvattning får inte utföras utan till‐ stånd (11 kap. 13 § MB).
Beaktas.
Tillstånd kommer att sökas vilket anges i planhandlingarna. Bäcken bedöms tidvis sakna vattenföring.
Behovsbedömningen
Länsstyrelsen delar inte planhandlingens slutsats om att genomförande av planen inte bedöms innebära betydande miljö‐ påverkan.
Accepteras.
Separat MKB kommer att upprättas.
Ett köpcentrum skall oavsett behovsbedömning alltid antas innebära betydande miljöpåverkan, PBL 5:18. Den föreslagna etableringen är av den om‐ fattningen att Länsstyrelsen gör bedöm‐ ningen att den faller under begreppet köpcentrum.
Accepteras.
Vidare får planen omfattande trafikmässiga konsekvenser på den norska sidan av gränsen då huvud‐ målgruppen för etableringen är norska medborgare.
I en trafikutredning kommer detta i görligaste mån att utredas och redovisas. se också kommentar ovan.
Övrigt
Länsstyrelsen konstaterar att avståndet mellan den tänkta etableringen och när‐ mast liggande räddningstjänst blir rela‐ tivt långt. Detta faktum och den proble‐ matik det kan innebära är ej belyst i planhandlingen.
Se yttrande från räddningschefen. Problematiken och förhållningssätt för den planerade bebyggelsen kommer att redovisas i planbeskrivningen.
Malung –Sälens kommun bör beredas möjlighet att yttra sig i ärendet då etable‐ ringen kan få stor betydelse för den om‐ fattande turistnäringen i Sälenfjällen.
Beaktas.
Länsstyrelsens samlade bedömning
Länsstyrelsen har, utifrån i dag kända förhållanden, inget att erinra mot genomförande av planen.
‐‐‐
Vägverket
Kommun en har i sin behovsbedömning konstaterat att någon miljöbedömning inte kommer att genomföras för projektet. Däremot kommer ett antal utredningar att genomföras som skall ligga till grund för planarbetet.
Kommunen skall bl.a. göra en trafikbullerberäkning och vägutredning. Vägverket erinrar om att vägutredning är ett begrepp enlig väglagen och kommunen bör beteckna utredningen ”trafikutredning” så att inte syftet med utredningen missförstås.
Beaktas.
En trafikutredning för planområdet bör belysa hur gångtrafiken skall passera väg 62 samt hur anslutning till väg 62 ska utformas för att klara den förväntade trafikökningen av exploateringen för prognos år 2040.
Beaktas.
Beslutad hastighet förbi planområdet är i dag 70 km/h respektive 50 km/h vid riks‐ gränsen enligt den lokala trafikföreskrif‐ ten om hastighetsbegränsning på väg 62 inom Torsby kommun som beslutades 2007‐01‐24 av Länsstyrelsen, inte 50 km/h respektive 30 km/h som anges i pro‐ gramhandlingarna. I beskrivningen av gång‐ och cykeltrafiken i området förut‐ sätts att trafikens hastighet skall redu‐ ceras förbi planområdet. Trafikutred‐ ningen bör utgå från föreslagen för‐ ändring v hastigheten på sträckan.
Detta beaktas men i planarbetet förutsätts att frågan om lämplig ändring av hastig‐ hetsbegränsningar kan tas upp i samråd med Vägverket.
Den tillståndspliktiga zonen för byggnader mm längs väg 62 (norr om Stöllet) är 12 meter, inte 30 meter som anges i planen.
Noteras – införs i beskrivning.
För de nya anslutningarna till väg 62 och övriga åtgärder som berör vägen skall avtal upprättas med Vägverket som klargör ansvarsfördelningen för byggande drift mm. Avtalet skall vara upprättat innan detaljplanens antagande.
Tekniska avdelningen har i uppdrag att teckna avtal med Vägverket i enlighet med Vägverkets yttrande. Tekniska avdelningen tecknar i sin tur avtal med exploatören. Avtalen skall föreligga innan kommunfullmäktige antar planen.
Lantmäterimyndigheten
Lantmäterimyndigheten har inte i detta skede något att erinra mot programhandlingens syfte och innehåll.
Lantmäteriet återkommer med detaljbedömningar i samrådsskedet för planhandlingen.
‐‐‐
Försvarsmakten
Försvarsmakten har inget att erinra mot rubricerat ärende.
‐‐‐
Transportstyrelsen, Luftfartsavdelningen
Transortstyrelsen, Luftfartsavdelningen inget att invända mot förslaget.
‐‐‐
Tullverket
Tullverket har tagit del av samrådshandlingarna och har endast följande att anföra i sammanhanget:
‐‐‐
För Tullverkets kontrollverksamhet ser vi ett behov av en parkeringsficka mellan gränsen och infarten till handelsområdet, detta för trafik från Norge.
Planförfattaren kommer att ta kontakt med Tullverket för närmare detaljer om hur detta kan införas i ett detaljplaneförslag.
Banverket
På grund av det stora avståndet till närmaste järnväg har Banverket inget att erinra mot planförslaget.
‐‐‐
Med utgångspunkt i att hela resan från dör till dörr ska kunna fungera på ett bra sätt ser dock Banverket gärna att kollektivtrafiken samt gång‐ och cykeltrafikens behov ges en hög prioritet i det fortsatta planarbetet.
Beaktas.
MD Nord / Fortum Distribution
Fortum Distribution äger i dag befintliga Mellanspänningskablar/Lågspänningska blar och Anläggningar i planen.
‐‐‐
Befintlig Mellanspänningskabel som eventuellt kan komma i konflikt med planen säkras med U‐område.
Beaktas – samråd kommer att hållas mellan planförfattare och Fortum inför upprättandet av komplett planförslag för samråd del 2
Ev. nytt E‐område i närhet av köpcentrat bör beaktas och framtida kablar för nybyggnation förutsättes att kunna förläggas i befintliga och nya gator/vägar.
Se ovan.
Ev. flyttningar av befintliga anläggningar/kablar bekostas normalt av exploatören .
Noteras.
FD har i övrigt inga synpunkter i planen. ‐‐‐
TeliaSonera Skanova Acess AB
Xxxxxxx önskar behålla befintliga nät som passerar i området enligt bifogad karta men har inget att erinra mot byggplanen.
Noteras ‐ – samråd kommer att hållas mellan planförfattare och Xxxxxxx inför upprättandet av komplett planförslag för samråd del 2
För ärenden som avser tillfällig undanflytt av kabel och kabelanvisning, kontakta kabelanvisningen 020‐531 000.
‐‐‐
Trysil kommune:
Bygg-, oppmålings- og reguleringsavdelingen
Trysil kommune har ingen vesentlige merknader til den planlagte detaljplanen.
‐‐‐
Torsby kommun:
Kommunstyrelsens samhällsutskott har i samråd del 1 (programsamråd) inget att erinra mot programmet för Detaljplan för Aspberget 1:182 m fl (Långflon)
‐‐‐
Stadsarkitekten tecknar planavtal med Långflons Handel & Gränskrog AB.
Beaktas.
Tekniska avdelningen tecknar vägavtal med Vägverket och exploateringsavtal med Långflons Handel & Gränskrog AB.
Beaktas.
Nämnden har inget att erinra mot planen. ‐‐‐
Syftet med planläggningen är att möjliggöra en utveckling av Långflons gränshandel väster om riksväg 62.
Dessutom kommer den befintliga bebyggelsen i stort att bekräftas i planen.
‐‐‐
Från brandskyddssynpunkt ingen erinran mot att detaljplanearbetet fortsätter enligt upprättad tidplan.
‐‐‐
Eftersom planområdet ligger 55 kilometer från Sysslebäck, där närmaste svenska räddningsstyrka finns måste räddningstjänstens möjligheter att begränsa en utbruten brand anses som små.
Detta redovisas i planbeskrivning.
Närmaste brandstyrka finns i Trysil i Norge 35 kilometer bort. Även det avståndet är så stort att förutsättningarna att begränsa en utbruten brand är små.
Detta redovisas i planbeskrivning.
De nytillkomna byggnaderna ligger enligt programskissen tillräckligt långt från be‐ fintlig bebyggelse för att någon risk för brandspridning dit bedöms som över‐ hängande. Om förändringar av lokalise‐ ringar kommer till stånd i det fortsatta detaljplanearbetet måste i så fall detta be‐ aktas.
Beaktas.
Torsby Flygplats AB har inget att erinra mot detaljplanen såvida tilltänkta bygg‐ nader inte kommer att genomtränga flygplatsens hinderfrihet.
Det görs inte på detta avstånd.
Kulturnämnden har inga synpunkter. ‐‐‐
Kommunala Handikapprådet: ‐‐‐
Att man skall följa lagstiftning och krav på tillgänglighet för personer med ned‐ satt rörelse‐ och orienteringsförmåga som galler vid nybyggnation.
Detta görs rutinmässigt i samband med handläggning av bygglovsärenden.
Att tillgänglighetsfrågan tas upp redan tidigt i planeringen av ett bygge är vik‐ tigt, inte minst för att onödiga kostnader inte skall uppstå om man kommer på att ändringar måste göras under byggtiden.
Detta har uppmärksammats i pågående utredning för en ny Plan‐ och Bygglag. För närvarande delas bygglov upp i två ske‐ den vilket innebär att utformningen av byggnader arkitektoniskt bedöms i ett skede 1 men att de frågor som handlar om byggherrens ansvar att följa lagstiftningen mera i detalj gås igenom i byggsamråd inför byggstart.
Detta är som påpekats av KHR inte till‐ fredsställande men är frågor som hanteras i ett senare skede än i programmet. I det nya PBL‐förslaget ingår att i stället hålla ett enda samråd inför bygglovansökan samt att under byggtiden minst en tillsyn skall genomföras på byggarbetsplatsen.
Vid totalentrepenad är detta särskilt vik‐ tigt då dessa ändringar kan bli svåra att rätta till, då byggtiden är pressad mm.
Tillgänglighetsfrågor skall tas upp ända från planeringsstadiet tills byggnaden tas i bruk. Uppföljning under hela byggtiden är viktig så att inte delar glöms bort eller bortprioriteras.
Se kommentar ovan.
Att sedan efter att byggnaden tagits i bruk, upprätthålla tillgängligheten är också ett krav.
Detta är byggherrens ansvar.
För gruppen synskadade handlar till‐ gänglighet om att kunna orientera sig. De problem som uppstår om man har orien‐ teringsproblem glöms oftast bort och bör därför särskilt uppmärksammas.
Påpekande om detta införs i planbeskriv‐ ning under rubriken trafik.
Till gruppen hör också personer med tex, hjärnskada eller utvecklingsstörning.
Gruppen har svårigheter att få tillräcklig information eller att kunna tolka den rätt.
I planbeskrivningen kommer att påpekas att projektering av mark och byggnader bör göras med stor hänsyn till människor med funktionshinder och att konsulter re‐ kommenderas att samråda med represen‐ tanter för KHR i sitt projekteringsarbete.
Exempel på dålig tillgänglighet för syn‐ skadade är:
• Felplacerade dörröppnare vid entrén.
• Omarkerade glasytor och avsaknad av kontrastfärger på dörrfoder mm. Svag eller blandande belysning utanför och innanför entrén.
• Olämpligt placerade stolpar och pollare.
• Blänkande golv.
• Dörrmattor med snubbelrisk.
• Avsaknaden av kännbara gångstråk
• Utstickande hyllor skyltar mm
• Felriktade spotlights utan blandnings- skydd
• Avsaknaden av personlig service
I samband därmed kan hänvisas till de angivna exemplen.
DHR framför följande synpunkter: ---
Handikapparkeringar ska byggas i direkt anslutning (max 10 m) till entrén och vara 5 meter breda.
Beaktas men är en projekteringsfråga som bevakas i bygglovskedet.
Kundtoaletter ska byggas enligt DHRs mattregler. Se bifogad bilaga.
Projekteringsfråga som bevakas i bygglov‐ skedet.
Inkomna skrivelser:
Synpunkter har inkommit från Xxxx- Xxxx Xxxxxxxx, fastigheten Asp- berget 1:133
‐‐‐
Önskvärt att hastigheten sänks förbi bo‐ stadshusen.
Trafikutredning kommer att utföras. Preli‐ minärt kan konstateras att Tullverket för‐ utsätter nedsatt fart till 30 eller 50 km/tim genom gränsområdet. Detta utreds i sam‐ råd med Tullverket/Vägverket inför upp‐ rättande av planförslag för samråd del 2.
Gärna en rondell eller dylikt vid uppfart till Långflons Gränshandelhandel.
Trafiksäkerhetsfrågor kommer att beaktas i en trafikutredning.
Nuvarande parkeringsficka utanför fastighet 1:133 borde tas bort helt p.g.a. trafiksäkerheten.
Se ovan.
För att minimera störning från trafik och nya bebyggelsen är det önskvärt att ett plank sätts upp vid min fastighet utmed hela tomtgränsen vid väg 62.
Ev. erforderliga bullerskydd redovisas i trafik‐ och bullerutredning inför upp‐ rättandet av planförslag för samråd del 2.
3. Belysning
Ev. skyltbelysning som kan vara störande om nätterna bör släckas då, eller monteras så icke fastigheter behöver störas av detta ljus.
Synpunkten kommer att beaktas i planar‐ betet.
Vid ev. ”sopor” som papper och plast
m.m. från parkeringar och bensinstation kan ett plank vara till nytta även för detta.
Noteras.
Ej önskvärt med varutransporter under nätterna.
I detaljplanebestämmelser kommer krav på högsta bullernivåer från verksamheten att ställas. Kraven nattetid är högre än vad som gäller dagtid.
Synpunkter har inkommit från Xxxx
X. Xxxxxx,
fastigheten Aspberget 1:164
‐‐‐
Jeg er eier av tomt med fritidshus 1:164. Da jeg køpte tomt og bygde fritidshus på 90‐tallet var Långflon en fredelig plett med grensehandel – og lien kafe.
Utbyggingen som etter dette har funnet sted med økende trafikk og tidvis parkering inne på eiendommen har redusert rekreasjonsverdien slik at det til tider er direkte utrivelig å være der.
‐‐‐
Utbyggingen som fant sted av butikken mot sjøen ble det ikke gitt noen varsel til meg om.
Noteras.
De nye planene bedrer ikke situasjonen, med antagelig enda større aktivitet i form av trafikk‐ og mennesklig støy.
Dette vil muligens redusere verdien på eiendommen.
Huruvida värdet på befintliga fastigheter förändras p.gr.a. planen utreds inte i plansammanhanget. Värdet framkommer dock marknadsmässigt vid ev. förhandling om köp.
Eier av nåværende grensehandel gjorde i slutten av september en tlf.henvendelse til meg vedr. Å få kjøpe fritidshuset. Jeg ringte tilbake og la igjen beskjed om å ringe meg, men har ikke hørt noe. Ved en ”riktig” pris er jag villig til å diskutere salg.
Ev. affärsuppgörelser åligger planintressenten Se ovan.
Den inntegnede adkomstveien for min – og naboenes eiedom er i utgangspunktet positivt, men jeg forventer at det også følger en vedlikeholdsplikt med bl. a. snørydding fra utbyggeren side, i og med at vi i dag får brøytet tilsvarende veg av vegværket.
Planintressenten förutsätts bli huvudman för allmän plats och övriga allmänna anläggningar. (Om inte detta anges i planhandlingarna skulle kommunen automatiskt träda in som huvudman).
Synpunkter har inkommit från Xxxx Xxxxxxxxx,
fastigheten Aspberget 1:181
‐‐‐
2 o 3. Markföroreningar och vatten
‐‐‐
Oro finns för inläckage i egen djupborrad brunn (grannfastigheten i söder har servitut i denna) i samband med erforderliga schakt‐ och sprängningsarbeten. Förutsätter att det vid utförandet av bensinstation och ev. avloppsreningsverk vidtages lämpliga tekniska åtgärder för att eliminera mark‐ grundvattenföroreningar.
I det fortsatta planarbetet förutsätts en VA‐ och dagvattenutredning genomföras.
Utgångspunkt är att nuvarande VA inte kan godkännas utan åtgärd och att inte befintliga anläggningar skadas. Eventuellt kan gemensam anläggning också erbjudas befintliga fastigheter. Detta utreds (VA‐ utredningen) och förhandlas om i det fortsatta planarbetet.
För att motverka ökat trafikbuller begärs att ett 1,8 m högt buller och insynsskydd uppsättes i väster mot rv 62 och till del i norr enligt bilagd karta. Härvid förutsätts att befintliga träd och buskar endast undantagsvis borttages för ändamålet. Planket inklusive ny grind torde även minska pappersnedskräpning från blivande parkering vid blåst. Förslag till utseendetyp av tyckimp. plank anpassat till miljön kan överlåtas till planarkitekten.
Ev. erforderliga bullerskydd redovisas i trafik‐ och bullerutredning inför upprättandet av planförslag för
samråd del 2.
Konstaterar med tilfredsställelse att skogsbilvägens anslutning till rv 62 mitt för entrén har tagits bort. För att förhindra alla genom åren där förekommande backvändningar föreslås att anslutningen grävs av. Önskvärt att Vägverket i sin vägutredning kompletterar hastighetsnedsättande skyltning med lämplig fysisk utformning på aktuellt vägavsnitt då det oftast visat sig att enbart skyltar ej efterlyds.
Plan intressenten svarar för trafikutredning och tillsammans med planförfattaren genomför med Vägverket erforderligt samråd. Även Tullverket önskar nedsatt hastighet genom området.
Synpunkter har inkommit från Xxxxx och Xxxxxx Xxxxxxxxx, fastigheten Aspberget 1:166
‐‐‐
Att vi är utan risk för att få bensin, diesel, avlopp i vårat dricksvatten.
I samband med bygglov för drivmedelsanläggning ställs som regel sådana villkor.
Det blir rutiner för igenplockning av skräp t.ex. xxxxxx, papper o.s.v. som kastas av kunder och ”eller” blåser med vinden till oss.
Det åligger huvudman för allmän plats att sköta underhåll, snöröjning, städning etc. Huvudman är i detta fall planintressenten eller möjligen en för planområdet upprättad samfällighetsförening.
Ny väg längs rv 62: Att det blir ett högt staket eller plank mellan rv 62 og ny väg. Risken för oss är att kunder går eller parkerar bilar efter denna väg, det minskar framkomligheten för oss.
Detaljutformning av trafikmiljön för att lösa eventuella problem av detta slag bör ingå i trafikutredning som utförs inför upprättandet av planförslag för
samråd del 2.
Vem sköter underhåll, snöröjning, nedskräpning av denna väg.
Se ovan.
Synpunkter har inkommit från Xxxxxxx Xxxxxxxxxx, (M) ledamot kommunfullmäktige Torsby
‐‐‐
Det står i handlingarna gällande service att ʺett plangenomförande kommer inte att innebära eller ställa krav på någon förändring av den samhälleliga ser‐ vicenʺ. Hur kan detta vara möjligt när det gäller t.ex. räddningstjänst, polis och hälso o sjukvård? Jag förstår att detta
är utifrån plan o bygglagen som detta är skrivet, men jag är övertygad om att ett shoppingcenter på 14 000 m² kommer att kräva en hel del av nämnda resurser.
Idag är det inte spe‐ciellt mycket ʺluftʺ i de resurser som finns.
Vad avser räddningstjänsten bedöms inte detta påverka behovet av resurser.
Konsekvenser för övrig samhällsservice kan utredas i den miljökonsekvens‐ beskrivning som kommer upprättas i samband med att ett planförslag för samråd del 2 tas fram.
Torsby 2010‐02‐22
Xxxxxxxx Xxxxxxx stadsarkitekt/miljö‐ och byggchef