BESLUT 1 (11)
2020-06-07 000-0000-0000
Bildande av naturreservatet Tomossen i Ludvika kommun
Beslut
Länsstyrelsen i Dalarnas län beslutar med stöd av 7 kap. 4 § miljöbalken (1998:808) att förklara det område som avgränsats på bifogad karta, bilaga 1, som naturreservat.
Reservatets slutliga gränser märks ut i fält.
För att tillgodose syftet med naturreservatet beslutar Länsstyrelsen med stöd av 7 kap. 5, 6, och 30 §§ miljöbalken att nedan angivna föreskrifter ska gälla för naturreservatet (se Föreskrifter).
När föreliggande beslut vunnit laga kraft upphävs Länsstyrelsens beslut om samråds- område enligt 20 § naturvårdslagen (1974:1025) och 20 § naturvårdsförordningen (1976:484) från 1990-10-15, dnr 0000-0000-00 i sin helhet.
Beslutet riktar sig till var och en, fastighetsägare och innehavare av särskild rätt, vars rättigheter att använda mark- och vattenområden berörs inom reservatsområdet.
Länsstyrelsen fastställer härmed skötselplanen, enligt bilaga 3, med stöd av 3 § förordningen (1998:1252) om områdesskydd till miljöbalken. Skötselplanen innehåller även beskrivningar i enlighet med 17 § nyssnämnda förordning för Natura 2000-området SE0620131 Tomossen och ersätter bevarandeplanen för Natura 2000-området Tomossen, fastställd 2016-12-31 av Länsstyrelsen enligt 17 § Förordningen om områdesskydd (dnr 511-8223-2005). Naturvårdsförvaltare ska vara Länsstyrelsen i Dalarnas län
Uppgifter om naturreservatet
Xxxx | Xxxxxxxx |
Kommun | Ludvika |
Län | Dalarna |
NVR id | 2053023 |
Natura 2000-beteckning | SE0620131 Tomossen |
Lägesbeskrivning | Naturreservatet ligger 20 km VNV om Ludvika, 5,5 km V om Sunnansjö |
Naturgeografisk region | 30a, Norrlands vågiga bergkullterräng med mellanboreala skogsområden |
Förvaltare | Länsstyrelsen i Dalarnas län |
Fastigheter | Sunnansjö 45:17, ägs av staten genom Naturvårdsfonden. Lantmäteriförrättning pågår. Sunnansjö 234:7, privatägd |
Länsstyrelsen Dalarna Postadress 791 84 FALUN
Besöksadress Xxxxxxx 00
Telefon 000 000 00 00
Web xxx.xxxxxxxxxxxxx.xx/xxxxxxx E-post xxxxxxx@xxxxxxxxxxxxx.xx
Bankgiro 5050-5858
Org nr 202100-2429
Sunnansjö S:4, bysamfälld väg förvaltad av Sunnansjö samfällighetsförening Västansjö S:5, samfällt vatten | |
Rättigheter | Ledningsrätt 2061-680.1 |
Areal (ha) | Total areal: 66,5 Landareal: 66,5 |
Lantmäteriärende | W 161089 |
Syfte med naturreservatet
Syftet med naturreservatet är att bevara biologisk mångfald och att skydda, vårda och återställa värdefulla naturmiljöer samt att skydda och säkerställa livsmiljöer för skyddsvärda arter. Områdets naturskog och andra ingående naturmiljöer samt områdets orörda karaktär med dess ekosystem och biologiska mångfald ska bevaras. Syftet är också att inom ramen för bevarandet av biologisk mångfald och bevarandet av naturmiljöer tillgodose behovet av områden för friluftslivet.
Området ingår i det europeiska nätverket Natura 2000, där ett antal naturtyper och arter pekats ut. Syftet med naturreservatet är även att bidra till att dessa ska bibehålla gynnsam bevarandestatus.
Syftet ska tillgodoses genom:
• att myr, skogsmark och övriga naturmiljöer med dess flora och fauna utvecklas i huvudsak fritt.
• Om uppföljning visar att behov föreligger ska åtgärder vidtas för att gynna kalkkärrsgrynsnäcka som ingår i EU:s art- och habitatdirektiv.
• Om uppföljning visar att rikkärrets arter visar negativ populations- utveckling ska åtgärder vidtas för att gynna dessa arter.
• Åtgärder vidtas för att underlätta allmänhetens besök.
Skäl för beslut
Kalkpåverkan ger upphov till örtrika skogstyper samt artrika kärr, så kallade extremrik- kärr, med exklusiv kalkkrävande flora och fauna. Huvuddelen av skogarna äger den naturliga skogens artsammansättning och ekologiska funktion. Området är variationsrikt både vad gäller trädens trädslagsblandning, åldersfördelning och dimensioner. Det finns ställvis mycket död ved i olika dimensioner och nedbrytningsstadier. Sammantaget ger detta goda förutsättningar för stor artrikedom både bland växter och bland djur.
I området finns skyddsvärda arter såsom rikkärrsarterna, björnbrodd, maskgulmossa och späd skorpionmossa samt extremrikkärrsarterna axag, sumpnycklar och trådfräken.
Tomossen är ett utpekat Natura 2000-område. De dominerande naturtyperna är västlig taiga och rikkärr. Förekomst finns av Natura 2000-arten kalkkärrsgrynsnäcka.
För att områdets naturvärden ska bevaras måste det undantas från skogsbruk och skyddas från hydrologisk påverkan.
Föreskrifter
För att säkerställa syftet med naturreservatet förordnar Länsstyrelsen att nedan angivna föreskrifter ska gälla. Föreskrifterna gäller utöver vad som gäller enligt lag eller annan författning.
A. Föreskrifter enligt 7 kap. 5 § miljöbalken om inskränkningar i markägaren och annan sakägares rätt att förfoga över fastighet inom naturreservatet Utöver föreskrifter och förbud i andra lagar och författningar är det förbjudet att:
1. anordna upplag, gräva, schakta, dika, dämma eller på något sätt skada mark eller vatten,
2. avverka skog och utföra skogsvårdande åtgärd samt att upparbeta och ta bort dött träd eller vindfälle, med följande undantag:
− befintliga sikt- och skjutgator får underhållsröjas.
− enstaka grenar och sly får röjas för att kunna se rågångsmarkeringar,
3. gödsla, återföra aska i gödningssyfte eller använda bekämpningsmedel,
− vid jaktpass får enklare konstruktion av naturmaterial uppföras,
5. plantera in, så eller sätta ut växter eller djur,
6. framföra motordrivet fordon i terrängen på barmark, med följande undantag:
− uttransport av fälld älg, björn, hjort eller vildsvin är tillåtet med fordon som inte ger skador på mark eller vegetation,
− för tjänstemän i sjukvårds-, polis- eller räddningsärende. Insatsen ska omgående anmälas till Länsstyrelsen,
− körning i samband med transport av sjuka personer till läkare eller sjukvårdsanstalt eller i andra jämförliga trängande fall är tillåtet,
7. bedriva fångst med fälla, med följande undantag:
− fångst av mink med fälla är tillåtet,
8. utfodra djur, lägga ut åtel eller vidta andra åtgärder för att locka eller samla djur till vissa platser, med följande undantag:
− saltsten får sättas upp, utom inom område avgränsat på beslutskartan, bilaga 1,
− den urtagna räntan från älg, rådjur och andra jaktbara arter får lämnas,
Vidare är det förbjudet att utan Länsstyrelsens tillstånd:
9. sprida kalk,
B. Föreskrifter enligt 7 kap. 6 § miljöbalken om markägare och annan sakägares skyldighet att tåla visst intrång
För att tillgodose syftet med naturreservatet förpliktas markägare och innehavare av särskild rätt att tåla att följande anordningar och åtgärder vidtas inom naturreservatet:
1. utmärkning av naturreservatet, uppsättning av informationstavlor samt anläggning och underhåll av leder, anordningar och andra anläggningar för friluftslivets behov enligt beslutskartan,
2. åtgärder i syfte att motverka skador som orsakas av invasiva arter,
3. skonsamma, företrädesvis manuella åtgärder för återställning av rensade sträckor av Norsån,
4. undersökningar för uppföljning av skötselplanen och naturreservatets syfte.
C. Ordningsföreskrifter med stöd av 7 kap. 30 § miljöbalken
C-föreskrifterna gäller även markägare och innehavare av särskild rätt då de inte nyttjar sin rätt att bruka marken.
Utöver föreskrifter och förbud i andra lagar och författningar är det förbjudet att:
1. skada växande eller döda – stående eller omkullfallna – träd, stubbar och buskar, med följande undantag:
− mindre, löst liggande grenar och kvistar får samlas in i syfte att göra upp eld,
2. framföra motordrivet fordon i terrängen på barmark. Vidare är det förbjudet att utan Länsstyrelsens tillstånd:
4. genomföra eller bedriva tävlingar, lägerverksamhet och andra större eller återkommande organiserade arrangemang.
Föreskrifterna enligt 7 kap. 30 § ska gälla omedelbart även om de överklagas. De träder i kraft vid datum som framgår i länets författningssamling, ett dokument som trycks i anslutning till det att beslutet är fattat.
Generella undantag från föreskrifter
Ovanstående föreskrifter under A och C utgör inte hinder för förvaltaren, eller den som förvaltaren utser, att utföra de insatser som behövs för naturreservatets vård och skötsel, och som framgår av föreskrifterna under B. Föreskrifterna ska inte heller utgöra hinder för uppföljning av bevarandemål och åtgärder, eller vid tillsyn.
Föreskrifterna ska inte utgöra hinder för normalt underhåll av de vägar och ledningar/ ledningsgator som syns på beslutskartan. Vid arbeten, såväl planerade som akuta, bör dock Länsstyrelsen kontaktas så att lämpligaste färdväg med hänsyn till naturvärdena kan väljas.
Med normalt underhåll avses sådana åtgärder som syftar till att upprätthålla anläggningarna i dagens utformning, utbredning och funktion.
Förtydliganden av föreskrifter
I föreskrift A6 regleras terrängkörning. Angående undantaget från föreskriften som handlar om uttransport av vilt ska begreppet ”skador” inte tolkas lika strikt som ”märken”. Terrängkörning får aldrig medföra att hydrologiska förhållanden eller vattenkvalitet förändras.
I föreskrift C3 förbjuds att utan Länsstyrelsens tillstånd gräva upp växter, plocka mossor, lavar och vedlevande svampar, samt att samla in djur. Matsvamp och bär får plockas i naturreservatet.
Länsstyrelsen får enligt 7 kap. 7 § miljöbalken, om det finns särskilda skäl, lämna dispens från meddelade föreskrifter.
Beskrivning av området
Naturvärden
Tomossen är belägen inom ett flackt landskap öster om sjön Övre Noren. Huvuddelen av våtmarken utgörs av en plan, öppen kärryta med inslag av mossepartier. Öster om Tomossen reser sig Gräsberget vars grundvattenflöden troligen är grunden för de artrika kärr, så kallade extremrikkärr, som finns i södra delen av våtmarksområdet. Den norra delen a är däremot av artfattigare karaktär och består av en mosaik av skogsbevuxna moränryggar, sumpskogar och öppna kärr. Norsån flyter i ett slingrande lopp fram längs reservatets nordvästra gräns och skapar värdefulla översvämningsmiljöer. Längst i sydöst finns en gränszon med artrik, kalkpåverkad sumpskog av stort naturvårdsvärde.
Planeringsbakgrund
Tomossen är utpekad som särskilt bevarandeområde i det internationella Natura 2000- nätverket enligt 7 kap. 27 § i miljöbalken. Syftet med Natura 2000-området SE0620131 Tomossen är att upprätthålla en gynnsam bevarandestatus för rikkärr, öppna mossar och kärr, skogbevuxen myr och taiga samt kalkkärrsgrynsnäcka.
Xxxxxxxx är utpekad som riksintresse enligt 4 kap 8§ i miljöbalken i egenskap av Natura 2000-område och som riksintresse för naturvården enligt 3 kap. 6§ i miljöbalken.
Tomossen är en av de våtmarker som har pekats ut som viktig att skydda i den nationella myrskyddsplanen.
I den kommunala översiktsplanen (laga kraft 25 september 2013) finns Tomossen med som ett område av riksintresse och Natura 2000-område. Att skydda området som naturreservat innebär ett säkerställande av riksintresset och Natura 2000-området.
Tomossen är sedan år 1990 utpekat som samrådsområde med stöd av 20 § naturvårds- lagen (1974:1025). I och med att naturreservatsskyddet har mer omfattande bestämmel- ser till skydd för naturmiljön upphävs samrådsområdet när föreliggande beslut vunnit laga kraft.
Miljömål
Ett permanent skydd av Xxxxxxxx medför ett bidrag till uppfyllandet av miljömålen Levande skogar, Ett rikt växt- och djurliv samt Myllrande våtmarker.
Pågående markanvändning
Den pågående markanvändningen har fram till reservatsskyddets införande varit skogsbruk i de delar som är skogbevuxna.
Ärendets handläggning
Tomossens kvaliteter har varit kända sedan 1933 då X. Xxxxxxxxx beskrev myren i samband med att det geologiska kartbladet för trakten upprättades. Därefter har särskilt Xxxx Xxxxx gjort noggranna beskrivningar av myrens botaniska särdrag i sina skrifter ”Myrvegetation i Bergslagen” och ”Skyddsvärda myrar i Kopparbergs län”. Området ingår i länets naturvårdsprogram från 1988. Ett skydd som samrådsområde enligt naturvårdslagen 20§ instiftades 1990, varefter det upptogs som Natura 2000-område 2005.
I samband med att en strategi för formellt skydd av skog i Dalarna togs fram blev det bestämt att oskyddade Natura 2000-områden på Bergviks marker skulle få reservats- skydd. Tomossen fördes därför fram som förslag till det stora markbytesprojektet ESAB, där Sveaskog släppte bytesmark till stora bolag som i sin tur släppte naturreservatsmark till staten. Sommaren år 2014 gick bytesaffären mellan staten och Bergvik Skog AB igenom. Tomossen var ett av de områden som bytte ägare och tillföll Naturvårdsverket i syfte att bli naturreservat. En överenskommelse om ersättning för intrång träffades med ägarna till det privata skiftet mitt i området under 2018.
Ett förslag till beslut och skötselplan skickades för synpunkter till berörda sakägare, myndigheter och ideella organisationer under maj 2020. Följande synpunkter inkom:
Västerbergslagens elnät önskar ett förtydligande av hur bildandet av naturreservatet kommer påverka framtida drift och underhåll av den ledning som går genom reservatet, samt hur man ska gå tillväga vid akuta åtgärder. – Ett klargörande stycke har lagts till under ” Generella undantag från föreskrifter”.
Trafikverket anser att väg och vägområde inte ska ingå i reservatet med motiveringen att statliga vägar behöver underhållas med vissa intervall. Ett naturreservat bör därför inte skapas så nära vägen att framtida markbehov onödigt försvårar eller omöjliggör underhåll av vägen. Ofta kräver även vanliga underhållsåtgärder att ytterligare mark behöver tas i anspråk. Detta uppstår exempelvis när nya asfalteringar utförs vilket höjer vägbanan och medför att justeringar av stödremsor och slänter måste göras och därmed breddning av vägområdet. Behov av breddat vägområde uppkommer inte varje gång vägen asfalteras men behovet kommer att finnas om man ser över en längre tidsperiod. Bildandet av ett naturreservat får inte heller försvåra att befintliga diken kan hållas i ett bra skick. Det är lämpligt att en remsa mark lämnas mellan vägen och naturreservatet som kan användas vid nödvändiga åtgärder som beskrivits. – Naturreservatets gräns sammanfaller med befintlig fastighetsgräns som ligger ca 6 meter från vägmitt, strax bakom baksläntens krön. I de generella undantagen till reservatsföreskrifterna uttrycks tydligt att normalt underhåll inte omfattas av föreskrifterna. I det fall vägen behöver breddas eller att andra åtgärder krävs utanför vägområdet anser Länsstyrelsen att det är befogat att kräva dispens från föreskrifterna. Vid ett sådant tillfälle kan krav på hänsyn till de aktuella naturvärdena ställas och eventuellt andra alternativ prövas. Länsstyrelsen anser därmed att önskemålet att ändra gränsen för naturreservatet inte är befogad.
Ludvika kommun har inget att erinra mot bildande av naturreservatet Tomossen i Ludvika kommun, utan anser det enbart som en positiv åtgärd.
Motivering
Ett mark- eller vattenområde får av Länsstyrelsen eller kommunen förklaras som naturreservat i syfte att bevara biologisk mångfald, vårda och bevara värdefulla naturmiljöer eller tillgodose behov av områden för friluftslivet. Ett område som behövs för att skydda, återställa, eller nyskapa värdefulla naturmiljöer eller livsmiljöer för skyddsvärda arter får också förklaras som naturreservat, se 7 kap. 4 § miljöbalken.
Beträffande upphävandet i sin helhet av samrådsområdet enligt 20 § naturvårdslagen (1974:1025) och 20 § naturvårdsförordningen (1976:484) från 1990-10-15, dnr 2323-7067- 89 har bedömningen gjorts att de marginella delar som ligger utanför reservatet i stort sett saknar betydelse för reservatets naturvärden. Åtgärder inom det aktuella området, exempelvis markberedning, omfattas av det krav på tillstånd enligt 7 kap. 28a § miljöbalken för åtgärder som kan påverka Natura 2000-områden.
Länsstyrelsens bedömning
Det föreslagna området har mycket höga naturvärden. Det innefattar sällsynta och mycket skyddsvärda naturtyper och arter som betingas av kalkrikt markvatten.
Områdets naturvärden är sådana att de kräver ett omfattande och långsiktigt skydd för att bevaras och utvecklas. Detta skyddsbehov tillgodoses bäst genom bildande av naturreservat. Beslutet följer de riktlinjer som gäller för Länsstyrelsens prioritering av områdesskydd.
För att skydda och sköta områdets natur- och friluftsvärden fattar Länsstyrelsen beslut om föreskrifter och fastställer en skötselplan. Föreskrifterna behövs för att naturreservatet ska uppnå sitt syfte att bevara områdets naturvärden för framtiden. För de gällande föreskrifterna finns ett antal undantag som främst syftar till att tillgodose jaktintresset eller allmänna intressen som räddningsinsatser och friluftsliv. Länsstyrelsen bedömer att dessa undantag inte kommer påverka områdets naturvärden i en sådan omfattning att syftet med naturreservatet åsidosätts.
Terrängkörning regleras i huvudsak i terrängkörningslagen, men förtydligas i föreskrift A6 och C2. Föreskriften syftar till att minimera skador på mark och vegetation i detta känsliga område.
I föreskrifterna förbjuds fällfångst. Utestående fällor minskar upplevelsen av ett ”orört” område och kan upplevas negativt av friluftslivet. Undantag medges för minkfällor då fångst av mink är motiverad ur naturvårdssynpunkt och fällfångst är den enda realistiska metoden. Fällor ska alltid märkas med ägarens namn och adress.
Uppsättning av saltsten tillåts, då denna åtgärd är begränsad och inte bedöms påverka områdets naturvärden eller upplevelsevärden negativt, förutsatt att det sker utanför området med rikkärr där det skulle kunna medföra förändringar i den känsliga rikkärrsfloran.
Vid avvägning mellan enskilda och allmänna intressen i enlighet med 7 kap. 25 § i miljöbalken bedömer Länsstyrelsen att inskränkningarna i enskilds rätt att använda mark eller vatten inte går längre än vad som krävs för att syftet med skyddet ska tillgodoses.
Länsstyrelsen bedömer att de inskränkningar som sker i allmänhetens rätt att färdas och vistas i området är av sådan ringa omfattning att någon konsekvensutredning enligt förordningen (2007:1244) om konsekvensutredning vid regelgivning inte behövs.
Genom bildandet av naturreservatet gör Länsstyrelsen bedömningen att ett antal ekosystemtjänster påverkas. Skyddandet av Tomossen från skogsbruk och andra åtgärder säkerställer bevarandet av den biologiska mångfalden i området, vilket är en grundförutsättning för ekosystemens långsiktiga kapacitet att leverera ekosystemtjänster. Utöver detta ökas exempelvis möjligheterna för området att utgöra ett mål för friluftsliv och turism; att påverka det lokala mikroklimatet gynnsamt; samt att reglera vattenflöden och rena vatten. Naturreservatets bildande har också negativa följder för några ekosystemtjänster, t.ex. möjligheten för området att leverera virke och andra råmaterial.
Av ovan redovisade skäl anser Länsstyrelsen att Tomossen ska avsättas som naturreservat.
Upplysningar
Vissa verksamheter och åtgärder omfattas av dispens eller tillståndskrav med stöd av föreskrifter som fattas i detta beslut enligt 7 kap. 5, 6, och 30 §§ miljöbalken.
Länsstyrelsen vill påminna om att vissa verksamheter och åtgärder m.m. utöver aktuella föreskrifter även kan omfattas av andra bestämmelser i miljöbalken eller i annan lagstiftning.
Bestämmelserna i skogsvårdslagen och Skogsstyrelsens föreskrifter om bekämpning av skadeinsekter och tillvaratagande av skadad skog gäller ej inom naturreservatet. Det innebär t.ex. att eventuella vindfällen och stormskadad skog ska lämnas orörda.
Uppkommer insektsskador på skog i anslutning till naturreservatet som en följd av att åtgärder för insektsbekämpning inte vidtagits inom naturreservatet ska frågan om ersättning bedömas enligt skadeståndsrättsliga regler.
Vid exempelvis spontant uppkommen skogsbrand har markägaren ansvar för bevakning i den utsträckning som har beslutats av räddningsledaren efter avslutad räddningsinsats. Se 3 kap. 9 § lagen om skydd mot olyckor (2003:778).
Norsån i naturreservatet omfattas av strandskydd. Inom 100 meter från vattendragets kant är det förbjudet att uppföra nya byggnader eller ändra de som redan finns, gräva eller på annat sätt förbereda för sådana byggnationer, uppföra andra anläggningar eller anordningar som strider mot strandskyddets syfte samt utföra andra åtgärder som kan skada växt- och djurlivet. För att få tillåtelse att utföra en förbjuden åtgärd kan det förutom dispens från reservatsföreskrifterna även krävas dispens från strandskyddsbestämmelserna enligt 7 kap. 13–15 §§ miljöbalken.
Tomossen är även ett Natura 2000-område. I Natura 2000-områden krävs det tillstånd enligt 7 kap. 28 a § miljöbalken för åtgärder som kan skada områdets naturvärden på ett betydande sätt. Det gäller även för åtgärder som utförs utanför Natura 2000-området om de kan skada naturvärden inom Natura 2000-området.
Kungörelse
Föreskrifterna enligt 7 kap. 30 § miljöbalken ska kungöras i länets författningssamling. Beslutet delges sakägarna enligt sändlista med delgivningskvitto.
Överklagan
Beslutet kan överklagas till Regeringen, Miljö- och energidepartementet, se bilaga 6 (formulär 6).
Detta beslut har fattats av landshövding Xxxx Xxxxx. I den slutliga handläggningen deltog även jurist Xxxxx Xxxxx, antikvarie Xxxxxxxxx Xxxxxxxxx, miljöhandläggare Xxxxx Xxxxxxxx, enhetschef Jemt Xxxx Xxxxxxxx och naturvårdshandläggare Xxxxxxx Xxxxx, den sistnämnde föredragande.
Denna handling har godkänts digitalt och saknar därför namnunderskrifter.
Bilagor
Bilaga 1 Beslutskarta
Bilaga 2 Skötselplan
Bilaga 3 Överklagningsinformation
Sändlista
Sändlistan är borttagen i webbversionen
Skötsel- och bevarandeplan för naturreservatet och Natura 2000-området Tomossen
Denna skötsel- och bevarandeplan ersätter bevarandeplanen för Natura 2000-området Tomossen, fastställd 2005-08-12 av Länsstyrelsen enligt 17 § förordningen (1998:1252) om områdesskydd (dnr 511-8223-2005).
Tomossens östra lagg. Samtliga foton i skötselplanen: Xxxxxxx Xxxxx Lst
”Tomossen är märklig genom det artrika kärr som uppfyller den breda Ö laggen och
drågens övre delar.”
Xxxx Xxxxx i ”Myrvegetation i Bergslagen” 1948
Innehåll
Jakt, fiske och övrigt friluftsliv 6
Utpekade Natura 2000-naturtyper 7
Bevarandesyftet med Natura 2000-området 8
Hotbild mot utpekade värden inom Natura 2000-området 9
Prioritering mellan bevarandevärden 13
Skötselområden med bevarandemål och åtgärder 13
Skötselområde 1: Rikkärr och annan våtmark 13
Skötselområde 4: Friluftsliv och anläggningar 14
Skötselområde 5: Kalkkärrsgrynsnäcka 15
Dokumentation och uppföljning 16
Sammanfattning och prioritering av planerade skötselåtgärder 16
Beskrivningsdel
Administrativa data
Xxxx | Xxxxxxxx |
Kommun | Ludvika |
NVR id | 2053023 |
SE0620131 Tomossen | |
Markslag i hektar: (uppdelning enl. Natur- vårdsverkets rapport nr 5391) Tallskog Granskog Barrblandskog Barrsumpskog Lövblandad barrskog Triviallövskog Sumpskogsimpediment Lövsumpskog Ungskog och hyggen Våtmark Totalt | 4,9 ha 2,9 ha 5,0 ha 6,9 ha 8,1 ha 1,3 ha 11,5 ha 1,3 ha 0,6 ha 23,2 ha 66,5 ha |
Rättigheter | Ledningsrätt 2061-680.1 |
Bebyggelser och anläggningar | Saknas |
Förvaltare | Länsstyrelsen i Dalarnas län |
Beskrivning av området
Geovetenskap
Berggrunden i området utgörs till största delen av sur leptit, eller som den kallas i nyare kartor, sur vulkanisk bergart (ryolit, dacit mm). De västra delarna utgörs av
en ”ultrabasisk, basisk och intermediär intrusivbergart (gabbro, diorit, diabas mm) som i den äldre berggrundskartan är karterad som ”äldre urbergssediment”. Intressant är att i den nyare kartan finns en smal gång med ”karbonatrik sedimentär bergart” strax öster om Tomossen. Möjligen är det denna, kanske i kombination med någon basisk bergart som ger upphov till de uppenbart kalkrika kärren.
Merparten av området täcks av torv förutom fastmarkspartierna i norr. Dessa är påtagligt småkuperade och karteras i jordartskartan som ”kullig morän”. Några parallella moränryggar med orienteringNNO-VSV har också påvisats.
Området ligger i ett gränsområde mellan de naturgeografiska regionerna 28b, sydligt boreala kuperade områden och 30a, Norrlands vågiga bergkullterräng. Gränsläget är också ganska påtagligt i och med att myren ligger på ca 200 meter över havet medan landet åt nordväst raskt höjer sig med ca 100 meter.
Biologi
Vegetation och flora
Närmast berget finns lösbottenytor med småöar av axag, tuvsäv, snip, gräsull och sump- nycklar. Björnbrodd förekommer här på en av landets sydligaste lokaler. I bottenskiktet dominerar mossor som purpurvitmossa, guldspärrmossa, maskgulmossa och späd skorpionmossa. Vegetationen i dessa delar är alltså av en sammansättning som är typisk för extremrikkärr. Nedanför de rika kärrdrågen i östkanten utbreder sig en stor rismosse av närmast excentrisk utformning. Åt norr finner man ytterligare lösbottenkärr i omväxling med mossepartier. Här är dock vegetationen inte lika rik, utan dominerad av trådstarr och pors med vitmossor i bottenskiktet. Ockraförande smågölar finns här och var, ofta med rika bestånd av dytåg. Laggens spridda förekomst av ängsvädd lockar många insekter.
Fastmarkskullarna i norr är barrskogsbevuxna med en ofta torr, risdominerad tallskog som hyser grönpyrola, dropptaggsvamp och dofttaggsvamp.
Den grunda Norsån har en rik vatten- och strandvegetation med arter som bäcknate, hårslinga, videört och kärrsilja.
Skogstillstånd
Skogen är till stor del brukad sedan länge, men tack vare avsaknad av skogsvårdsåtgär- der under en lägre tid uppvisar flera av naturskogens särdrag. Exempelvis finns ofta en hög grad av självgallring med mängder av både stående och liggande torrträd, ofta med spår av mindre märgborre. All skog i reservatet utgörs av så kallad kontinuitetsskog vilket innebär att området har varit opåverkat av slutavverkningar sedan åtminstone 1950.
Fauna
Däggdjursfauna torde utgöras av den för trakten typiska. Vad gäller fåglar finns exempel- vis lärkfalk, tjäder och slaguggla observerade.
Tomossen inventerades 1960 av Xxxxxx Xxxxxx med avseende på landmollusker varvid 13 arter påvisades. Området återbesöktes 2011 av Xxx xxx Xxxxxxxxxx som då också fann den rödlistade (hänsynskrävande) kalkkärrsgrynsnäckan. Den arten är upptagen på listan över skyddsvärda arter inom EU.
En ganska rik fjärilsfauna påträffas med exempelvis flera arter av gräs- och pärlemor- fjärilar.
En knapp kilometer av Norsån ingår i reservatets nordvästra del. Ån har ett starkt slingrande lopp och en uppenbarligen starkt växlande vattenföring. Strax uppströms reservatet finns en större dammanläggning som dämmer Norsåns utflöde ur sjön Flogen.
Enligt EU:s ramdirektiv för vatten har vattenområdet ”måttlig” ekologisk status och ”ej god kemisk status”. (WA84679810, Cykel 3; 2017 – 2021, xxxxx://xxxx.xxxxxxxxxxxxx.xx/).
Skälet till att i princip inga vattenförekomster i Sverige uppnår god kemisk status är på grund av de gränsvärden som gäller för kvicksilver och bromerade difenyletrar, även kallade flamskyddsmedel. Kvicksilverhalterna härrör från atmosfärisk deposition där utsläppskällorna främst består av tung trafik och eldning av stenkol. Flamskyddsmedlen har använts som tillsatsämnen i bland annat plast och textil med syfte att göra materialet mindre lättantändligt. Flamskyddsmedel sprids långväga i atmosfären. Spridningen och förekomsterna av flamskyddsmedel och kvicksilver bedöms idag vara så omfattande att det idag saknas tekniska lösningar för att åtgärda problemet. Därför råder det idag ett undantag i form av mindre stränga krav gällande dessa två parametrar.
Svampar
Porodaedalea chrysoloma | granticka | NT | S |
Hydnellum suaveolens | dofttaggsvamp | NT | S |
Alectoria sarmentosa | garnlav | NT | S |
Vertigo geyeri | Kalkkärrsgrynsnäcka | NT | N2000 |
Lavar Mollusker
Teckenförklaring S = signalart enligt Skogsstyrelsen N2000 = Arten omfattas av EU:s art- och habitatdirektiv ÅGP = Arten omfattas av ett åtgärdsprogram för hotade arter § = Arten är fridlyst | Hotkategori i Sverige enligt rödlistan CR = Akut hotad EN = Starkt hotad VU = Sårbar NT = Nära hotad DD = Kunskapsbrist |
Observera att kalkkärrsgrynsnäckan inte är rapporterad av Sverige ännu och således inte godkänd av Kommissionen. Dess skyddsvärde är för den skull inte mindre.
Kulturhistoria
Strax norr om reservatet ligger fornlämningen L2001:5404 som beskrivs som ett hammarområde kallat Olofsfors manufakturverk. Några märkliga grävningar i de nordligaste delarna av reservatet kan möjligen ha en koppling till den verksamhet som bedrevs.
Xxxxxx Xxxxxxxx torde ha varit rätt ointressant för äldre nyttjande. Troligen slogs delar med högre starrvegetation, och bete har säkert förekommit. Myren utgörs dock till större delen av mosse eller blött kärr med gles växtlighet som är föga lämpad för vare sig bete eller slåtter. Några torv- eller dytag verkar inte finnas.
Jakt, fiske och övrigt friluftsliv
Jakten inom reservatet bedrivs av Botåkers jaktlag inom Gyllbergens Älgförvaltnings- område. Området ingår inte i något viltvårdsområde.
Fiske bedrivs möjligen i Norsån vars lopp inom reservatet delas mellan respektive Sunnansjö och Grangärde fiskevårdsområdesföreningar.
Något nämnvärt friluftsliv torde inte bedrivas inom reservatet.
Infrastruktur
Länsväg 558 följer reservatets västra gräns. För övrigt saknas vägar inom reservatet. En kraftledning som förvaltas av Västerbergslagens Elnät AB löper tvärs genom reservatet.
Natura 2000
Allmänt
Tillståndsplikt och samråd
Föreskrifterna för naturreservatsbeslutet gäller parallellt med den tillståndsplikt som gäller inom Natura 2000. Tillstånd krävs för verksamheter eller åtgärder som på ett betydande sätt kan påverka miljön i ett Natura 2000-område. Det kan även gälla åtgärder utanför Natura 2000-området om de kan påverka miljön inom området. Detta regleras i miljöbalken (7 kap. 27–29 §§). Då det kan vara svårt att avgöra vilka åtgärder som kan påverka naturvärdena bör man samråda med Länsstyrelsen innan åtgärder i eller intill ett Natura 2000-område påbörjas. Vid skogsbruksåtgärder är Skogsstyrelsen tillsynsmyndighet.
Utpekade Natura 2000-naturtyper
Tabellen nedan redovisar ingående naturtyper enligt EU:s art- och habitatdirektiv, arealer som är godkända av EU-kommissionen, framtida målarealer samt bedömning om naturtyperna uppvisar ett gynnsamt tillstånd idag. Karta över naturtypernas utbredning finns ovan.
Utpekade naturtyper | Areal godkänd av EU (ha)* | Målareal (ha) | Bevarandetillstånd |
Taiga (9010)** | 16,48 | 16,48 | Gynnsamt |
Öppna mossar och kärr | 16,11 | 16,11 | Gynnsamt |
Skogbevuxen myr | 21,83 | 21,83 | Gynnsamt |
Rikkärr | 4,25 | 4,25 | Gynnsamt |
* Areal beslutad.
** Prioriterad naturtyp enligt art- och habitatdirektivet.
Utpekade Natura 2000-arter
Tabellen nedan redovisar ingående arter enligt EU:s art- och habitatdirektiv och bedömning om arterna har gynnsamt tillstånd idag.
Utpekade arter | Bevarandetillstånd idag |
Kalkkärrsgrynsnäcka | Gynnsamt |
Bevarandesyftet med Natura 2000-området
Syftet med Natura 2000-området Tomossen är att bevara eller återställa ett gynnsamt tillstånd för de naturtyper och arter som utgjort grund för utpekandet av området.
Prioriterade bevarandevärden
I Natura 2000-området Tomossen är de prioriterade bevarandevärdena knutna till våtmarksmiljöerna och då särskilt det område som utgörs av rikkärr. Skogarna, som i stor utsträckning utgörs av sumpskogar är en annan prioriterad miljö.
Motivering
Områdets främsta värden är knutna till förekomsten av naturtyper med kalkpåverkan och mycket låg grad av mänsklig påverkan.
Området är skyddat som naturreservat. Något behov av aktiva skötselåtgärder finns inte i dagsläget.
Hotbild mot utpekade värden inom Natura 2000-området
9010 Västlig taiga
Exploatering.
Avverkning, röjning, gallring utgör hot genom att lämpliga strukturer förstörs eller borttages. Även åtgärder i intilliggande områden kan vara skadliga genom att de påverkar lokalklimatet i beståndet av intresse. Undantag kan finnas där åtgärden syftar till att utveckla något annat naturvärde.
Produktionshöjande åtgärder i skogsbruket, exempelvis gödsling, markberedning, dikning, plantering och användandet av främmande trädslag.
Markskador. Förutom den mekaniska skadan kan hydrologin påverkas och naturmiljön förändras. Detta gäller större markskador.
Fragmentering. I den mindre skalan kan exempelvis skogsbilvägar leda till fragmen- tering av vissa organismers populationer, medan andra organismer påverkas negativt när skogsbestånden blir alltför isolerade i landskapet. På landskapsnivå utgör fragmentering ett betydande hot genom att partier med äldre skog förekommer allt mer isolerat, och genom att sammanhängande områden med kontinuitetsskogar splittras upp genom avverkningar.
Nedfall av kemiska ämnen. Vissa kemiska ämnen har förmågan att direkt skada organismer, men kan också påverka hela naturmiljön. Så har till exempel vissa kväveföreningar den effekten att de är skadliga för svampar och lavar, samtidigt som de kan vara gödande och ge förändringar i vegetationen. Andra skadliga ämnen är svavel- och metallföreningar.
Brist på dynamik. Arterna förekommer ofta bara i några få stadier i skogens utveckling. Om de dynamiska krafterna inte får verka kan det i landskapet uppstå brist på något av dessa stadier, med följd att de ingående arternas habitat försvinner. Detta gäller särskilt brand som verkar över stora ytor, men andra viktiga dynamiska krafter är översvämning, vind och angrepp av insekter och svamp.
Systempåverkande arter, till exempel klövvilt som i betydande delar av Norrland har påverkat förekomst av asp, rönn, sälg negativt. Andra hot är invasiva främmande arter som har potential att skada den naturliga floran och faunan.
7230 Rikkärr och 7140 Öppna mossar och kärr
Befintliga och tidigare genomförda ingrepp i form av dikning och andra markavvatt- nande åtgärder liksom dämning påverkar naturtypens hydrologi och hydrokemi, vilket kan ge konsekvenser på vegetation och torvbildning samt torvnedbrytning. Effekterna kan vara uttorkning, ökad igenväxning och erosion.
Skogsbruk, avverkning, körning och andra åtgärder påverkar hydrologi, lokalklimat och markstruktur. Den blöta miljön är känslig för sönderkörning. Avverkning av närliggande fastmarkskog kan orsaka läckage av näringsämnen.
Spridning av kalk, aska eller gödningsämnen ger drastiska förändringar på vegetationens artsammansättning. Motsvarande spridning av kemiska substanser i närheten kan också skada naturtypen genom luftburen deposition eller genom transport med tillrinnande vatten.
Ökad våtdeposition av kväve kan påverka naturtypen och öka igenväxningstakten.
Samhällsbyggande med nya kommunikationsleder, anläggningar etc kan direkt eller indirekt förstöra eller orsaka skada på naturtypen.
Anläggning av skogsbilvägar över eller i närheten av naturtypen kan förutom påverkan på den fysiska miljön påverka hydrologin och/eller hydrokemin i ett område.
91D0 Skogbevuxen myr
Exploatering i eller i anslutning till området. Förutom den direkta skadan kan hydrologin påverkas negativt.
Avverkning, röjning, gallring utgör hot genom att lämpliga strukturer förstörs eller borttages. Även åtgärder i intilliggande områden kan vara skadliga genom att de påverkar lokalklimatet i beståndet av intresse. Undantag kan finnas där åtgärden syftar till att utveckla något annat naturvärde.
Produktionshöjande åtgärder i skogsbruket, exempelvis gödsling, markberedning, plantering och användandet av främmande trädslag.
Tillförsel av kalk eller aska. Kan ge skador på vegetationen, främst områdets mossor och lavar.
Torvtäkt.
Markskador och dikning. Förutom den mekaniska skadan kan hydrologin påverkas och naturmiljön förändras.
Fragmentering. I den mindre skalan kan exempelvis skogsbilvägar leda till fragmente- ring av vissa organismers populationer, medan andra organismer påverkas negativt när skogsbestånden blir alltför isolerade i landskapet.
Nedfall av kemiska ämnen. Vissa kemiska ämnen har förmågan att direkt skada organismer, men kan också påverka hela naturmiljön. Så har till exempel vissa kväveföreningar den effekten att de är skadliga för svampar och lavar, samtidigt som de kan vara gödande och ge förändringar i vegetationen. Andra skadliga ämnen är svavel- och metallföreningar.
Brist på dynamik. Arterna förekommer ofta bara i några få stadier i skogens utveckling. Om de dynamiska krafterna inte får verka kan det i landskapet uppstå brist på något av dessa stadier, med följd att de ingående arternas habitat försvinner. Detta gäller särskilt brand som verkar över stora ytor, men andra viktiga dynamiska krafter är väderfenomen, översvämning och utbrott av skadeorganismer.
Vissa organismer. Några organismer har förmågan att påverka landskapets samman- sättning, till exempel älg och annat hjortvilt som kan förhindra föryngring av vissa trädslag. Andra hot är arter som ännu inte observerats i landet, men som har potential att skada den naturliga floran och faunan.
1013 Kalkkärrsgrynsnäcka
Det allvarligaste hotet mot kalkkärrsgrynsnäckan är utdikning, dränering och andra ingrepp som ändrar de hydrologiska förhållandena och leder till uttorkning av artens livsmiljöer. Arten kan påverkas negativt även av perifera dikningsföretag, ledningsgräv- ning och vägdragningar om de leder till sänkt grundvattennivå eller ändrad hydrologi på lokalerna.
Eutrofiering leder till igenväxning och förändrade växtsamhällen.
Utfodring eller utplacering av saltstenar i eller intill rikkärr kan leda till trampskador eller eutrofiering och igenväxning med högörtsvegetation.
Miljöövervakning
Rikkärret följs upp genom fasta provytor och transekter inom ramen för uppföljning av Natura 2000-naturtyper.
Källförteckning
Xxxxxxxx, X. 1949: Dalarnes Flora. Lund
ArtDatabanken. 2000: ”Svenska djur och växter i det europeiska nätverket Natura 2000.
ArtDatabanken SLU.
ArtDatabanken. 2014: Arter & naturtyper i habitatdirektivet – bevarandestatus i Sverige 2013.
ArtDatabanken SLU.
Xxxxx, L och Xxxxxxxx, X. 1990: Våtmarker i Kopparbergs län. Länsstyrelsen, 1990:2 Dalarnas Botaniska Sällskap, 1993: Hotade och sällsynta växter i Dalarna – kärlväxter.
Xxxxxxxxxx, X. 1966: Beskrivning till Berggrundskarta över Kopparbergs län. SGU, Ser Ca, nr 40.
Rynéus, T och Xxxxx, L. 1988: Naturvårdsprogram för Kopparbergs län. Länsstyrelsen i Kopparbergs län. Rapport nr 1988:1.
Xxxxx, X. 1948: Myrvegetation i Bergslagen. Acta Phytogeografica Suecica nr 21.
Xxxxx, X. och medarb. 1973: Skyddsvärda myrar i Kopparbergs län. Växtekologiska studier nr 3.
Svenska Växtgeografiska Sällskapet.
Xxxxxxxx, X. 2006: Åtgärdsprogram för bevarande av rikkärr. Naturvårdsverket rapport 5601. Sveriges Geologiska Undersökning. 2013: Berggrund 1:250 000 – databas.
Sveriges Geologiska Undersökning. 2013: Jordarter 1:100 000 – databas.
Vägledning för svenska naturtyper i habitatdirektivets bilaga 1 NV-04493-11 Beslutad: november 2011, Rikkärr kod: 7230
Vägledning för svenska arter i habitatdirektivets bilaga 2 NV-01162-10 Beslutad: 20 januari 2011, kalkkärrsgrynsnäcka EU-kod 1013.
Xxxxxx, X. 2001. Dalarnas landmollusker. Länsstyrelsen Dalarna 2001:14.
Plandel
Syfte med naturreservatet
Syftet med naturreservatet är att bevara biologisk mångfald och att skydda, vårda och återställa värdefulla naturmiljöer samt att skydda och säkerställa livsmiljöer för skyddsvärda arter. Områdets naturskog och andra ingående naturmiljöer samt områdets orörda karaktär med dess ekosystem och biologiska mångfald ska bevaras. Syftet är också att inom ramen för bevarandet av biologisk mångfald och bevarandet av naturmiljöer tillgodose behovet av områden för friluftslivet.
Prioritering mellan bevarandevärden
Naturreservatet är främst avsatt för att säkerställa och utveckla de biologiska värdena, varför nya leder och andra anordningar för friluftslivet endast får lokaliseras på ett sätt så att biologiska värden ej äventyras.
Skötselområden med bevarandemål och åtgärder
Bevarandemålen har utformats i enlighet med de nationella riktlinjer som gäller för formulering av bevarandemål för skyddad natur. Reservatet är indelat i 5 skötselområden (se bilaga 1):
1. Rikkärr och annan våtmark
2. Skogsmark
3. Norsån
4. Friluftsliv och anläggningar
5. Kalkkärrsgrynsnäcka
Skötselområde 1: Rikkärr och annan våtmark
Beskrivning
Naturreservatet utgörs till stor del av våtmark. Trivialare kärr- och mossevegetation dominerar, men en mindre del utgörs av rikkärr med exklusiv artsammansättning.
Bevarandemål
Öppna våtmarker med oförändrat inslag av rikkärr. Uppföljning av rikkärrsvegetationen sker inom ramen för uppföljning av Natura 2000-naturtyper. Arealen Rikkärr ska vara 4,25 hektar och arealen Öppna mossar och kärr 16,11 hektar.
Skötselåtgärder
Inga, området lämnas till fri utveckling med följande undantag: Skulle uppföljningen visa att rikkärret förändras eller minskar i areal ska orsakerna utrönas och åtgärder vidtas.
Förändringar i form av naturliga successionsförlopp ska dock inte vara skäl till att åtgärder sätts in.
Skötselområde 2: skogsmark
Beskrivning
Bevarandemål
Området präglas av olikåldrig skog av varierande trädslagsblandning. Naturliga processer som åldrande och avdöende leder till att död ved finns i olika grovlekar och nedbrytningsgrader och att skogen är olikåldrig. Omvälvande störningar i form av t.ex. stormfällning och/eller insektsangrepp kan leda till att hela eller delar av skogen under perioder har en annan karaktär, men detta är en del av skogens utveckling. Arealen Västlig taiga ska vara 16,48 hektar.
Skötselåtgärder
Inga åtgärder.
Skötselområde 3: Norsån
Norsåns slingrande lopp ingår under ca en kilometer i reservatet. Ån är grund och stenig med frodig vattenvegetation. Viss påverkan av rensning och uträtning kan ändå inte uteslutas.
Bevarandemål
Norsån bevaras i sitt nuvarande skick. Under tider kan överdämning av bäver tänkas ske, något som kan förhöja reservatets naturvärden genom ökad naturtypsdynamik.
Skötselåtgärder
Inga åtgärder, men om restaureringsåtgärder utförs i Norsåns vattensystem medger föreskrifterna att enkla åtgärder vid behov utförs även inom reservatet.
Skötselområde 4: Friluftsliv och anläggningar
Beskrivning
Reservatet saknar fullständigt såväl stigar som anläggningar för friluftslivet. Reservatet kan förutom de botaniska sevärdheterna erbjuda en ödslig men vacker landskapsbild till besökarens fromma.
Bevarandemål
Information om reservatet och vilka föreskrifter som gäller där finns på informations- tavlor i anslutning till området och via länsstyrelsens hemsida. En parkeringsyta och en enkel led underlättar för besökare att uppleva områdets värden.
Initialåtgärder
En parkeringsplats med information iordningställs efter avtal med berörd markägare. Detta är viktigt då landsvägen saknar vägrenar att parkera på. En enkel led med förstärkningsåtgärder, t.ex. spångning på blöta partier, dras ut på myren fram till rikkärret. Risken att naturvärden tar skada av besökares tramp är minimal då rikkärret har dålig bärighet och knappast lockar till utflykter utanför leden. För att göra besöket mer attraktivt kan leden om möjligt läggas i en slinga. En möjlig dragning, som är ca 500 meter lång, framgår av skötselkartan.
Löpande skötsel
Underhåll.
Skötselområde 5: Kalkkärrsgrynsnäcka
Beskrivning
Förekomst i området
Vid Tomossen påträffades arten 31 augusti 2011 av Xxx xxx Xxxxxxxxxx ca 215 m NO om NO-änden av Lomtjärnen. Von Xxxxxxxxxx föreslår ”fri utveckling som rikkärr, ta ev. bort en del småtallar” som lämpligaste skötseln för lokalen.
Bevarandemål
Kalkkärrsgrynsnäckan ska fortleva i områdets rikkärr och ha en gynnsam bevarande- status.
Skötselåtgärder Initialåtgärder Inga åtgärder.
Löpande skötsel
Ingen skötsel.
Uppföljning
Uppföljning av arten bör ske inom ramen för den nationella uppföljningen av Natura 2000-arter
Jakt och fiske
Fisket inskränks inte i naturreservatet. Vilka arter som får jagas regleras inte i föreskrifterna, endast detaljer i hur jakten får utövas (t.ex. passens utformning).
Dokumentation och uppföljning
Förvaltaren ansvarar för att väl dokumentera alla nyskapande åtgärder och restaureringar. Förvaltaren ska även dokumentera underhållsåtgärder samt tillsyn av friluftsanläggningar.
Uppföljning av de bevarandemål som angetts i skötselplan ska göras som underlag för utvärdering av huruvida syftet med reservatet uppnås. Uppföljning genomförs av Länsstyrelsen och kommer att ge vägledning om ytterligare bevarandeåtgärder krävs för att upprätthålla gynnsamt bevarandetillstånd.
Förvaltaren ansvarar även för att följa upp övriga genomförda skötselåtgärder.
Skötselplanen gäller tills vidare och revideras då uppföljningen indikerar att behov finns, eller om skötselplanen i övrigt är inaktuell.
Sammanfattning och prioritering av planerade skötselåtgärder
Prio | Åtgärd | Var | Frekvens |
1 | Uppmärkning av reservatsgräns | Se karta | Engångsåtgärd, underhåll vid behov |
1 | Uppsättning och underhåll av informationsskyltar | Se karta | Engångsåtgärd, underhåll vid behov |
2 | Webbplats och ev. annat informationsmaterial | Engångsåtgärd, underhåll vid behov | |
3 | Iordningställande och underhåll av parkering och led | Se karta | Engångsåtgärd, underhåll vid behov |