Avgifter och tillämpningsregler inom äldreomsorg och omsorgen om personer med funktionsnedsättning i Solna
Tjänsteskrivelse | 2022-11-03 | |
ON/2022:92 |
Avgifter och tillämpningsregler inom äldreomsorg och omsorgen om personer med funktionsnedsättning i Solna
Omvårdnadsnämnden föreslås anta omvårdnadsförvaltningens tillämpningsregler för avgifter inom äldreomsorg och omsorgen om personer med funktionsnedsättning inom omvårdnadsnämndens ansvarsområde i Solna stad.
Sammanfattning
Omvårdnadsförvaltningen har gjort en översyn av Avgifter och tillämpningsregler inom äldreomsorg och omsorgen om funktionshindrade i Solna stad. Tidigare avgifter och tillämpningsregler är från 2008. Språket har moderniserats och vissa termer har ändrats.
Tillämpningsreglerna är avsedda att fungera som styrdokument för handläggare som utreder och fattar delegationsbeslut om avgifter inom Socialtjänstlagen (2001:453), SoL och Lag (1993:387) om stöd och service till vissa funktionshindrade, LSS.
Tillämpningsreglerna grundas sig på socialtjänstlagen och annan aktuell lagstiftning t.ex Lag (2001:761) om bostadstillägg för pensionärer, BTPL , Inkomstskattelagen (1999:1229), IL , Kommunallagen (2017:725), KL, Lag (2009:47) om vissa kommunala befogenheter samt Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd.
Xxxxxxxx Xxxxxxxx Xxx Xxxxx-Xxxxxxx
Förvaltningschef Avdelningschef för myndighetsutövning LSS
Omvårdnadsförvaltningen har gjort en översyn av Avgifter och tillämpningsregler inom äldreomsorg och omsorgen om funktionshindrade i Solna stad Tillämpningsreglerna är avsedda att fungera som styrdokument för handläggare som utreder och fattar delegationsbeslut om avgifter inom Socialtjänstlagen (2001:453), SoL och Lag (1993:387) om stöd och service till vissa funktionshindrade, LSS.
Tidigare Avgifter och tillämpningsregler är från 2008. Det har sedan dess skett en del förändringar och språket har moderniserats. Tillämpningsreglerna har utformats och förtydligats med en ny layout och som är mer användarvänligt. Begreppet minimibelopp har förtydligats både i tillämpningsreglerna och på stadens hemsida. Tillämpningsreglerna förtydligar hanteringen av bostadstillägg samt inkomsthämtning.
Tillämpningsreglerna grundas sig på SoL och annan aktuell lagstiftning t.ex Lag (2001:761) om bostadstillägg för pensionärer, BTP och SBTP, Inkomstskattelagen (1999:1229), IL, Kommunallagen (2017:725), KL, Lag (2009:47) om vissa kommunala befogenheter samt Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd.
Avgifter och tillämpningsregler inom äldreomsorg och omsorgen om personer med funktionsnedsättning i Solna
Beslut taget:
Innehåll
1.3 Högkostnadsskydd/avgiftstak 6
2.3 Avgifter och ersättningar som ingår i avgiftssystemet 7
2.4.2 Makar och registrerade partners 9
2.4.5 Avgiftsgrundade inkomster 10
2.4.6 Ej avgiftsgrundade inkomster 11
3.1.1 Minimibelopp för personer över 65 år 13
3.1.2 Minimibelopp för personer under 65 år 13
3.2 Tillägg till minimibelopp 13
3.2.1 Individuellt tillägg till minimibelopp 13
3.2.2 Tillägg för hushåll med barn eller ungdom 0–17 år 14
3.2.3 Generellt tillägg till minimibeloppet i vård- och omsorgsboende 15
3.3 Minskning av minimibelopp 15
3.3.1 Generell minskning av minimibeloppet i vård- och omsorgsboende 15
4 Nedsättning av avgift och avgiftsreducering 15
4.2 Dubbla boendekostnader i samband med flytt till vård- och omsorgsboende
............................................................................................................................ 16
4.2.1 Nedsättning av avgifter 16
4.3 Kvarboendeskydd för hemmavarande makar/registrerade partners 17
5.1.1 Promenader/ledsagarservice 18
5.1.10 Avgift för biståndsbedömd dagverksamhet 19
5.1.12 Avgift för korttidsboende 19
5.1.13 Personer som beviljats personlig assistans 20
5.2.2 Generell kostnadsersättning 21
5.2.5 Avgift för vårdplats hos annan vårdgivare 23
6.4 Retroaktiv debitering eller återbetalning av avgift 24
6.6 Omprövning och ändring av avgifter 24
6.8 Utformning av avgiftsbeslut 25
1 Inledning
Utgångspunkten för avgiftssystemet är att de samlade avgifterna för boende, hjälp i hemmet, service, omvårdnad och kommunal hälso- och sjukvård inte får uppgå till så stort belopp att den enskilde inte förbehålls tillräckliga medel för sina personliga behov och andra normala levnadskostnader. Detta kallas förbehållsbelopp. Kommunen ska beräkna detta förbehållsbelopp utifrån ett minimibelopp som fastställts av riksdagen. Till minimibeloppet ska även läggas den enskildes bostadskostnader. De avgifter som ska räknas samman finns redovisade under kapitel 2.
1.1 Lagrum
Kommunens avgiftssystem och dess tillämpningsregler för avgifter inom äldreomsorgen och omsorgen om personer med funktionsnedsättning styrs av flera olika lagar och förordningar. Till dessa hör följande:
Socialtjänstlagen (2001:453), SoL
Hälso- och sjukvårdslagen (2017:30), HSL
Lag (1993:387) om stöd och service till vissa funktionshindrade, LSS Lag (2001:761) om bostadstillägg för pensionärer, BTPL Inkomstskattelagen (1999:1229), IL
Kommunallagen (2017:725), KL
Lag (2009:47) om vissa kommunala befogenheter
1.2 Prisbasbelopp
Flera av de belopp som används för att beräkna avgifter inom äldreomsorgen och om omsorgen för personer med funktionsnedsättning är knutna till det så kallade prisbasbeloppet. Bestämmelser om högkostnadsskydd och förbehållsbelopp knyts, enligt bestämmelsen i SoL 8 kap. 3 §, till prisbasbeloppet som förändras varje år.
1.3 Högkostnadsskydd/avgiftstak
Reglerna för högkostnadsskydd/avgiftstak är reglerade i SoL 8 kap. 5 §.
• De sammanlagda avgifterna för hemtjänst, dagverksamhet, korttidsvistelse och kommunal hälso- och sjukvård får per månad högst uppgå till en tolftedel av 53,92% av prisbasbeloppet.
• Boendeavgiften för bostäder i särskild boendeform där ingen hyra kan fastställas enligt hyreslagen (främst två- och flerbäddsrum) får per månad högst uppgå till en tolftedel av 53,92 % av prisbasbeloppet.
Avgiftstaket gäller för varje enskild var för sig, således även för makar och sammanboende oavsett om båda eller en av parterna har en biståndsbedömd insats.
2 Avgiftsunderlag
2.1 Avgiftsutrymme
Avgiftsutrymmet utgör ett högkostnadsskydd för den enskilde och de sammanlagda avgifterna får således inte överstiga avgiftsutrymmet eller avgiftstaket. Om detta uppstår ska avgifterna korrigeras så att de ryms inom avgiftsutrymmet. Vid beräkning av avgiftsutrymme tas inte hänsyn till eventuella skulder.
Beräkningen av den enskildes avgiftsutrymme i eget boende görs på följande sätt:
Bruttoinkomster inklusive eventuella bostadstillägg eller motsvarande
– Skatter som ingår i inkomstbegreppet
– Bostadskostnad
= Disponibelt avgiftsutrymme
1 Reducerat belopp i vård- och omsorgsboende
2 I förekommande fall för förhöjda levnadskostnader exempelvis för arvode för god man och matlådor i eget boende
2.2 Negativt avgiftsutrymme
Om det totala förbehållsbeloppet överstiger den enskildes nettoinkomst uppstår ett så kallat negativt avgiftsutrymme. I ordinärt boende sker i regel inget annat än att alla avgifter nollställs. I vård- och omsorgsboende reduceras avgifterna omsorg, förbrukningsartiklar och måltider ner till 0 kronor vid negativt avgiftsutrymme
2.3 Avgifter och ersättningar som ingår i avgiftssystemet
Avgiftsbelagda insatser
De olika avgifter som ska räknas samman och jämföras med den enskildes avgiftsutrymme är följande:
Vård- och omsorgsboende
• Omsorgsavgift
• Hyra - vid ansökt bostadstillägg (som för pensionärer ansöks hos Pensionsmyndigheten, BTP, och för yngre än 65 ansöks hos Försäkringskassan)
• Avgifter för förbrukningsartiklar
• Avgifter för måltider
Hemtjänst
• Omvårdnadsavgift
• Avgift för promenader/ledsagarservice
• Avgift för avlösning i hemmet
• Avgift för städning
• Avgift för sopsortering
• Avgift för inköp
• Avgift för apoteksärende
• Avgift för tvätt
• Avgift för matdistribution
• Avgift för trygghetslarm
Korttidsboende/dagverksamhet
• Avgift för korttidsboende
• Avgift för biståndsbedömd dagverksamhet
Kostnadsersättning
Följande avgifter ligger utanför högkostnadsskyddet, s.k. maxtak:
• Avgift för förbrukningsartiklar i vård- och omsorgsboende och som ingår bland posterna i minimibeloppet
• Måltidsavgift i vård- och omsorgsboende inkl. korttidsvistelse
• Måltidsavgift i dagverksamhet
Avgiftsfri service och vård
Följande insatser och stöd är normalt avgiftsfria:
• Ej biståndsbedömd öppen dagverksamhet
• Kommunal hälso- och sjukvård, dock ej hemsjukvård i de län där kommunen ansvarar för hemsjukvård
• Eventuella fixartjänster (över 65 år)
• Insatsen boendestöd enligt SoL
• Insatser beslutade enligt LSS förutom kostnad för korttidstillsyn
• Xxxx från anhörig- och demensteam
• Förebyggande besök
2.4 Inkomster
Enligt SoL 8 kap. 4 § avser avgiftsunderlag den inkomst som den enskilde kan antas komma att få under de närmaste tolv månaderna, fördelat med lika belopp varje månad.
Enligt SoL 8 kap. 4 § ska inkomsten beräknas med tillämpning av 21 § första stycket 1-3 och 5, lagen (2001:761) om bostadstillägg till pensionärer med flera. Beräkningen ska ske med utgångspunkt från sådana inkomster som är skattepliktiga enligt inkomstskattelagen. Så kallade allmänna avdrag medges inte vid inkomstberäkningen (t.ex. avdrag för pensionssparande och utländska socialförsäkringsavgifter).
Bostadsbidrag, bostadstillägg och särskilt bostadstillägg ska ingå i inkomstbegreppet.
Förvärvsinkomster ska beräknas med utgångspunkt från de bestämmelser som gäller för inkomstslagen tjänst respektive näringsverksamhet enligt 10 kap. 16 § samt 14 kap. 21 § i inkomstskattelagen (slag är det uttryck som används i lagtexten och avser olika typer av inkomst). Lagparagraferna anger att intäktsposterna ska minskas med kostnadsposterna,
Barns inkomster ska inte påverka avgifterna. Som barn räknas åldern 0–17 år, och 18–21 år om barnet studerar på gymnasienivå.
Beräkning av överskott i inkomstslaget kapital ska beräknas på den faktiska inkomsten per den 31 december året innan hjälpåret, dvs på de kontrolluppgifter som den enskilde i regel erhåller i januari. Det är endast det uppkomna nettoöverskott i inkomstslaget kapital som ingår. Inkomster som utgör kapitalinkomster enligt inkomstskattelagen ska ingå.
2.4.2 Makar och registrerade partners
Inkomster hos makar och registrerade partners läggs samman och fördelas med hälften på vardera personen. Var och en debiteras avgift efter det bistånd som har beviljats. Sammanboende som inte är gifta räknas som ensamstående ur avgiftssynpunkt oavsett om man har delad ekonomi. Var och ens inkomster ligger således till grund för avgiftsberäkningen. Specialregler (kvarboendeskydd) gäller för makar och registrerade partners när en av dem flyttat till vård- och omsorgsboende, se avsnitt 4.3.
Bostadsbidrag, bostadstillägg och särskilt bostadstillägg ska ingå i inkomstbegreppet enligt följande:
• Bostadsbidrag till barnfamiljer
• BTP - bostadstillägg till pensionärer
• SBTP - Särskilt bostadstillägg till pensionärer (med låg inkomst)
En skatteberäkning görs med statlig och kommunal inkomstskatt, skatt på kapitalinkomster enligt gällande regler för slutlig skatteberäkning.
Begravningsavgift och public service-avgift avräknas från inkomsterna.
Fastighetsskatt för permanentbostad enligt senaste taxering räknas som en bostadskostnad. Fastighetsskatt för annan fastighet avräknas inte generellt från inkomstunderlaget.
2.4.5 Avgiftsgrundade inkomster
Följande inkomstslag ingår i inkomstberäkningen:
• Pension
• omvårdnadsbidrag
• sjukpenning, sjukersättning, sjukbidrag
• livränta
• arbetsinkomst
• arbetslöshetsersättning (A-kassa), aktivitetsersättning
• föräldrapenning, underhållsbidrag och bidragsförskott
• inkomst av egen rörelse
• bostadsbidrag, bostadstillägg och särskilt bostadstillägg för pensionärer 3
• inkomst för uthyrning av bostad
3 Bostadsbidrag, bostadstillägg och särskilt bostadstillägg för pensionärer räknas som inkomst.
• överskott på kapital (bankränta, utdelning av aktier, privatobligationer mm enligt senaste taxerade inkomst)4
2.4.6 Ej avgiftsgrundade inkomster
Följande inkomstslag ingår inte i inkomstberäkningen:
• assistansersättning
• habiliteringsersättning
• merkostnadsersättning
• barnbidrag
• försörjningsstöd
• introduktionsersättning för flykting
• ersättning som betalas ut på grund av kapitalförsäkringar
• underhållsstöd.
Avgiftsunderlaget ska i möjligaste mån grundas på aktuella inkomstuppgifter och på kostnad för bostad. För att underlätta uppgiftsinsamlingen inhämtas olika uppgifter så långt det är möjligt via datamedia från Försäkringskassan och pensionsmyndigheten där så är möjligt och lämpligt. Uppgifter som inte kan eller får inhämtas via datamedia insamlas direkt hos den enskilde genom en särskild uppgiftsblankett. Vid utebliven kompletterande hyresuppuppgift debiteras full avgift.
2.5 Bostadskostnader
Vid beräkning av avgiftsutrymmet ska den enskildes bostadskostnad avräknas från nettoinkomsten.
4 Kapitalinkomster som är skattepliktiga enligt inkomstskattelagen ska medräknas. Kapitalinkomster avser deklarerade inkomster året före det aktuella och uppgifterna kan inhämtas från Skatteverket. Har väsentliga förändringar skett under året, bör hänsyn till detta tas vid avgiftsberäkningen. Erhåller den enskilde en realisationsvinst vid försäljning av bostadsrätt eller villafastighet ska endast avkastningen på kapital medräknas.
Den faktiska bostadskostnaden för olika bostadstyper beräknas enligt samma regler som tillämpas av Pensionsmyndigheten vid beräkning av bostadstillägg för pensionärer, BTP.
3 Förbehållsbelopp
Enligt 8 kap 7 § i socialtjänstlagen består förbehållsbeloppet av:
• ett minimibelopp
• den faktiska boendekostnaden.
Ett nationellt fastställt, lägsta minimibelopp gäller. Detta belopp är vad den enskilde ska ha rätt att förbehålla sig av sina egna medel för att täcka normala levnadskostnader.
3.1 Minimibelopp
Med minimibelopp avses de medel den enskilde behöver för att klara utgifter för sitt personliga behov utöver bostadskostnader.5 Minimibeloppet ska (tillsammans med bostadskostnaderna) avräknas mot den enskildes aktuella nettoinkomster innan avgiften bestäms. Minimibeloppet är anpassat till att täcka normala levnadskostnader enligt följande poster:
• Kostnader för mat
• Kläder, skor
• Fritid, böcker mm
• Hygien
• Förbrukningsartiklar
• Möbler, husgeråd
• Dagstidning, telefon,
• Hemförsäkring
• Hushållsel.
5 Följer de belopp som årligen redovisas i Konsumentverkets hushållsbudget.
• Läkarvård
• Mediciner
• Tandvård
• Resor
3.1.1 Minimibelopp för personer över 65 år
Minimibeloppet för äldre, om inte annat följer av 8 kap. 7 §:
Minimibelopp 65 år och äldre
Ensamstående 1,4789 * årets prisbasbelopp/12 För var och en av sammanboende makar/registrerade partners
1,2066 * årets prisbasbelopp/12
3.1.2 Minimibelopp för personer under 65 år
Minimibelopp för personer under 65 och för personer med funktionshinder under 65 år:
Minimibelopp under 65 år
Ensamstående 1,6268 * årets prisbasbelopp/12 För var och en av sammanboende makar/registrerade partners
1,3274* årets prisbasbelopp/12
För ungdomar under 18 år i eget boende med egna inkomster och som är vårdtagare gäller samma minimibelopp som för vuxna i åldern 18–64 år.
3.2 Tillägg till minimibelopp
3.2.1 Individuellt tillägg till minimibelopp
Kommunen kan i vissa situationer bestämma minimibeloppet till en högre nivå genom individuell prövning. Detta kan gälla om den enskilde har ”ett varaktigt behov av ett inte oväsentligt högre belopp” än det som omfattas av minimibeloppet. Med varaktigt behov avses minst sex sammanhängande månader och beloppet måste minst uppgå till 200 kr per månad.
Följande poster är exempel på levnadskostnader som kan föranleda beslut om individuellt tillägg till det generella minimibeloppet:
• kostnader för god man/förvaltare
• elkostnad för syrgas, kilowattimmar måste verifieras
• fördyrad kost, t.ex. på grund av att maten erhålls via hemtjänsten eller dagverksamhet för personer i ordinärt boende.
• Familje- och arbetssituationen, t.ex. underhållskostnad för minderåriga barn, arbetsresor samt andra kostnader som behövs för en familjs underhåll
• kostnader för personer med funktionsnedsättning till följd av funktionshinder, bl.a. för rehabilitering/habilitering inkl. resor
• kostnader för yngre personer med funktionsnedsättning som uppstår vid fritidsaktiviteter som är naturliga för yngre personer
• kostnader för medel vid bosättning, familjebildning etc. för personer med funktionsnedsättning
Kostnader som täcks av annat bidrag eller ersättning tex handikappersättning kan inte föranleda tillägg till minimibelopp.
3.2.2 Tillägg för hushåll med barn eller ungdom 0–17 år
För hushåll med hemmavarande barn 0–176 år utgår tillägg baserat på konsumentverkets beräkningar av barnets/ungdomens personliga kostnader och de gemensamma hushållskostnaderna. Uppgifterna inhämtas årligen från konsumentverket. I personliga kostnader ingår följande poster; matkostnad baserad på ålder, kläder och skor, fritid och lek, personlig hygien och barn/ungdomsförsäkring (mobilkostnad ingår även för barn över 11 år). I gemensamma hushållskostnader ingår förbrukningsvaror, hemutrustning, medier samt hemförsäkring.
Enskilda med underhållsskyldighet för hemmaboende ungdom över 18 år som studerar på gymnasienivå ges tillägg utifrån konsumentverkets beräkningar.
6 Födelseår, ej födelsedatum, bestämmer vilket minimibelopp som ska användas i enskilda fall.
Tillägget ges till och med den månad som studierna avslutas. Kostnaden för tillägg läggs in manuellt.
3.2.3 Generellt tillägg till minimibeloppet i vård- och omsorgsboende
För boende i kommunens särskilda boendeformer med boende enligt helinackorderingsprincipen ska ett generellt tillägg till minimibeloppet göras med del av mellanskillnaden mellan kommunens måltidsersättning och det belopp som ingår i livsmedelsposten i minimibeloppet.
3.3 Minskning av minimibelopp
Kommunen kan också i vissa speciella fall minska minimibelopp enligt 8 kap. 8
§ 2 stycket SoL. Det gäller i de fall den enskilde inte har en utgiftspost som ingår i det angivna minimibeloppet därför att kostnaden ingår i avgiften för vård och omsorg och socialt stöd enligt socialtjänstlagen och hälso- och sjukvårdslagen.
3.3.1 Generell minskning av minimibeloppet i vård- och omsorgsboende
För boende i kommunens vård- och omsorgsboende, med boende enligt helinackorderingsprincipen, ska en generell minskning av minimibeloppet göras med sådan kostnadspost som ingår i hyran, så som elkostnad.7
4 Nedsättning av avgift och avgiftsreducering
4.1 Rätt till prövning
Privata avtal om underhåll mellan den enskilde och annan person, t.ex. make/sammanboende ska inte föranleda någon förändring av avgiftsberäkningen eller jämkning av avgifterna för den enskilde. s.k. civilrättsliga avtal har ingen rättsverkan på kommunens lagbundna avgiftsregler.
7 Observera att bostadskostnadsuppgifter som hämtas via RFV:s register är rensade från elkostnader och avdrag för elkostnad ska då inte göras från minimibelopp i dessa fall.
Den enskilde har alltid rätt att få en individuell prövning och eventuell tillfällig nedsättning av avgiften alternativt reducering av avgift då speciella skäl åberopas. Till dessa speciella skäl räknas exempelvis dubbla bostadskostnader och hänsyn till att minimibeloppet inte uppnås.
För alla sådana prövningssituationer gäller att det är endast i de fall där minimibelopp inte uppnås, som tillfällig nedsättning eller reducering av avgifter och ersättningar kan förekomma.
Full hyrespost
I vård- och omsorgsboende debiteras alltid full hyra. När den boende har ansökt om bostadstillägg (BTP) och inte uppnår minimibelopp kan en reducering av avgiften ske.
4.2 Dubbla boendekostnader i samband med flytt till vård- och omsorgsboende
Vid ensamståendes eller båda makars/registrerade partners stadigvarande flytt till bostad till vård- och omsorgsboende ska ekonomisk möjlighet finnas att avveckla den tidigare bostaden. Denna avvecklingstid får uppgå till högst tre månader. För att tillfällig nedsättning av avgifter vid dubbla boendekostnader ska kunna medges, ska inkomsten understiga minimibeloppet efter att kostnader för båda bostäderna är betalda. Tillfällig nedsättning av avgifter vid dubbla bostadskostnader ska ske utifrån nedanstående förutsättningar.
4.2.1 Nedsättning av avgifter
Eventuell tillfällig nedsättning av avgift gäller enbart ensamstående.
• Uppsägning/försäljning av bostaden ska ske inom 1 månad efter inflyttning till vård- och omsorgsboende om tillfällig nedsättning av avgifter ska kunna medges.
• Den enskilde ska kunna uppvisa att ansökan om bostadstillägg (BTP) har gjorts.
• Tillfällig nedsättning kan medges för de månader som den enskilde har en kostnad både för den tidigare bostaden och för hyran på vård- och
omsorgsboendet, som båda betalas med en och samma pension. En tillfällig nedsättning av avgift kan medges för högst 3 månader.
• Handlingar lämnas, som visar att bostaden är uppsagd eller under försäljning och där sista hyres-besittningsmånad framgår.
• Den enskilde får inte ha likvida medel (kontanter, bankmedel eller värdepapper) överstigande 2 basbelopp, enligt senaste deklarationen.
• Vid enbart överlåtelse av bostaden medges ingen nedsättning eftersom bostaden inte sägs upp eller lämnas till försäljning.
4.3 Kvarboendeskydd för hemmavarande makar/registrerade partners
Om hemmavarande make/maka är beroende för sitt uppehälle av den andre maken/makan som flyttar till vård- och omsorgsboende, ska kommunen enligt lag (8 kap. 6 § SoL) försäkra sig om att den hemmavarande make/makan inte drabbas av ”en oskäligt försämrad situation” när avgifterna bestäms.
Följande beräkningsregler ska då gälla:
• Makarnas inkomster räknas samman och tudelas därefter, varvid förbehållet för hemmavarande make/maka kontrolleras. Vid behov ska ytterligare medel från beräknat avgiftsutrymme för utflyttad make/maka föras över på hemmavarande make/maka så att minimibeloppet beräknas som för ensamstående samt att dennes bostadskostnad garanteras.
• Samma beräkning görs även i det omvända fallet, så att utflyttad make/makas minimibelopp och bostadskostnad garanteras. Detta under förutsättning att bostadstillägg för pensionärer (BTP) har sökts. Dessa beräkningsregler ska tillämpas utan att den enskilde påkallar behov om detta.
• När Försäkringskassan beslutat om ändrad pensionsstatus för makar som lever med skild hushållsgemenskap ska ny avgiftsberäkning ske i och med att makarna då får ändrade inkomster och i förekommande fall även ändrade bostadstillägg.
5 Avgifter
5.1 Ordinärt boende
5.1.1 Promenader/ledsagarservice
Avgift för promenader/ledsagarservice i ordinärt boende tas ut som en timavgift beroende på antalet utförda timmar. Avgiften debiteras för varje påbörjad kvart (15 minuter). Avgift tas ut per timme motsvarande en tolftedel av 4,39 % av basbeloppet avrundat nedåt till hela kronor.
Avgift för avlösning i hemmet tas ut som en timavgift beroende på antalet utförda timmar. Avgiften debiteras för varje påbörjad kvart (15 minuter). Avgift tas ut per timme motsvarande en tolftedel av 0,73 % av basbeloppet avrundat nedåt till hela kronor.
Avgift för städning i ordinärt boende debiteras utifrån antalet utförda städningar oberoende av tidsåtgång. Avgift tas ut motsvarande en tolftedel av 10,24 % av basbeloppet avrundat nedåt till hela kronor.
Avgift för sopsortering i ordinärt boende debiteras utifrån antalet utförda sopsorteringar. Avgift tas ut motsvarande en tolftedel av 2,20 % av basbeloppet avrundat nedåt till hela kronor.
Avgift för inköp i ordinärt boende debiteras utifrån antalet utförda inköp. Avgift tas ut motsvarande en tolftedel av 2,93 % av basbeloppet avrundat nedåt till hela kronor.
Avgift för apoteksärende i ordinärt boende debiteras utifrån antalet utförda apoteksärenden. Avgift tas ut motsvarande en tolftedel av 2,20 % av basbeloppet avrundat nedåt till hela kronor.
Avgift för tvätt i ordinärt boende debiteras utifrån antalet utförda tvätt tillfällen. Avgift tas ut motsvarande en tolftedel av 6,59 % av basbeloppet avrundat nedåt till hela kronor.
Avgift för omvårdnad debiteras med ett fast belopp per månad, motsvarande en tolftedel av 23,41% av basbeloppet, avrundat nedåt till hela kronor.
Avgift för innehav av trygghetslarm i ordinärt boende debiteras med ett fast belopp per månad, motsvarande en tolftedel av 4,39 % av prisbasbeloppet, avrundat nedåt till hela kronor.
5.1.10 Avgift för biståndsbedömd dagverksamhet
Den enskilde som har biståndsbedömd dagverksamhet och inte har hemtjänst i övrigt under samma månad debiteras en fast avgift per dag som motsvarar det fastställda maxtaket för avgifter enligt punkt 1.3 dividerat med 30. Beloppet avrundas nedåt till helt antal kronor. Kostnad tillkommer för lunch och kaffe med motsvarande en tolftedel av 1,32 % av gällande prisbasbelopp, avrundat nedåt till hela kronor.
Avgift för matdistribution debiteras med ett fast belopp per månad, motsvarande en tolftedel av 4,39 % av prisbasbeloppet, avrundat nedåt till hela kronor.
5.1.12 Avgift för korttidsboende
Korttidsboende avser växelvård, avlösning eller annan tillfällig vistelse i vård- och omsorgsboende. För korttidsboende debiteras omsorgsavgift och måltidsersättning.
Omsorgsavgift
Omsorgsavgift debiteras per vistelsedag med belopp som motsvarar det årligt fastställda maxtaket för avgifter enligt punkt 1.3, dividerat med 30. Beloppet avrundas nedåt till helt antal kronor. För den som redan betalar omsorgsavgift
för hemtjänstinsatser i sitt ordinära boende blir den totala omsorgsavgiften för månaden inte högre än det fastställda maxtaket för avgifter.
Måltidsersättning
Vid korttidsboende i kommunens vård- och omsorgsboenden ingår heldagskost bestående av frukost, lunch, middag och mellanmål.
Måltidsersättning debiteras för heldagskost och kan inte delas upp per måltid. Måltidsersättningen tas ut för samtliga närvarodagar som en heldygnskostnad för måltider med samma belopp som gäller för permanent vistelse i vård- och omsorgsboende. Måltidsersättning tas ut med en tolftedel av 82 % av prisbasbeloppet dividerat med 30.
5.1.13 Personer som beviljats personlig assistans
För personer som omfattas av lag (1993:387) om stöd och service till vissa funktionshindrade (LSS) och beviljats personlig assistans utgår ingen egenavgift för de insatser som utförs av den personliga assistenten. I de fall hemtjänstinsatser (enligt SoL) ges utöver det som ingår i den personliga assistansen sker debitering enligt punkt 5.1.1 - punkt 5.1.11.
• Om hemtjänstinsats, innehav av trygghetslarm eller matdistribution påbörjas tre dagar eller senare före ett månadsskifte debiteras ingen avgift för den månaden.
• Om hemtjänstinsats eller innehav av trygghetslarm avslutas tre dagar eller tidigare efter ett månadsskifte debiteras ingen avgift för den månaden.
• Vid tillfälligt uppehåll med personlig omvårdnad, som omfattar minst 30 sammanhängande dagar medges avgiftsbefrielse för varje 30-dagarsperiod.
Om en servicemottagare haft service- och omsorgsinsatser både i ordinärt boende och i särskild boendeform under samma kalendermånad (i samband med permanent inflyttning) debiteras omsorgsavgift enligt vad som gäller för särskilt boende om inflyttning skett minst fyra dagar före ett månadsskifte. Om inflyttning skett tre dagar eller mindre före ett månadsskifte debiteras ingen omsorgsavgift i särskilt boende.
Om hemtjänstpersonal följer med den enskilde på promenad och tillsammans gör exempelvis ett apoteksärende, debiteras den enskilde endast för promenaden.
Återbud av inbokade serviceinsatser måste avbokas av den enskilde minst 24 timmar i förväg, annars debiteras avgift för besöket.
5.2 Särskilda boendeformer
Fastställande av hyra
Den boende ska betala hyra per månad för den bostad som tillhandahålls i den särskilda boendeformen. Hyran fastställs årligen enligt hyreslagen efter marknadsmässiga grunder och efter den s.k. bruksvärdesprincipen. Xxxxx uppdateras efter överenskommelse mellan allmännyttan och Hyresgästföreningen. Samma princip gäller för hyressättning inom LSS boende.
Debiteringsregler vid in- och utflyttning på vård- och omsorgsboende
• Vid in- och utflyttning som inte sker vid ett månadsskifte debiteras hyran per dag.
• Hyra betalas sju dagar efter det att den enskilde har avlidit. Detta gäller även för utflytt tex. vid byte av boende när den enskilde själv har valt att byta boende.
• Vid beräkning av hyresbeloppet per dag anses varje månad omfatta 30 dagar oberoende av vilken månad in- och utflyttning sker.
5.2.2 Generell kostnadsersättning
I vård- och omsorgsboende (med helinackordering) tillhandahålls följande utrustning och produkter för de boende:
• Förbrukningsartiklar (pappersvaror, engångsartiklar, rengöringsmedel, städmaterial m.m. för daglig skötsel av bostaden)
Denna post ingår i minimibeloppet och den enskilde debiteras för motsvarande kostnader för kommunens utlägg med ett fast belopp per påbörjad kalendermånad.
Innehåll och ersättning
I vård- och omsorgsboende ingår heldagskost bestående av frukost, lunch, middag och mellanmål. Måltidsersättning debiteras för heldagskost och kan inte delas upp per måltid. Måltidsersättningen tas ut för samtliga närvarodagar som en dygnskostnad eller ett månadsabonnemang. Specialkost ingår i måltidsersättningen. Näringslösning jämställs med måltid och debiteras motsvarande belopp.
Debitering av måltider vid frånvaro
Vid frånvaro som avser sjukhusvistelse tas ingen avgift ut för måltider för den dag den boende åker till respektive kommer tillbaka från sjukhuset, eftersom regionen tar ut sjukhusavgift oavsett vilken tid patienten anländer till sjukhuset. Motsvarande regler gäller även vid in- och utflyttning.
Vid annan frånvaro gäller att ingen avgift för måltider tas ut vid avfärd före lunch och att hel måltidsersättning tas ut vid avfärd efter lunch. Samma gäller vid återkomst, dvs hel måltidsavgift vid återkomst före lunch och ingen avgift vid återkomst efter lunch.
Innehåll och avgift
Den boende i vård- och omsorgsboende som drivs enligt helinackorderingsprincipen debiteras en omsorgsavgift per månad som motsvarar det fastställda maxtaket för avgifter. I avgiften ingår olika serviceinsatser, personlig omvårdnad, aktivering, tvätt m.m.
Omsorgsavgiften beräknas från och med det datum då den enskilde fysiskt flyttar in på vård- och omsorgsboendet.
Debiteringsregler för omsorgsavgift
Vid tillfälligt uppehåll som motsvarar minst 30 sammanhängande dagar medges avgiftsbefrielse för varje 30-dagarsperiod.
5.2.5 Avgift för vårdplats hos annan vårdgivare
Om en person, för vilken kommunen har betalningsansvaret för vården, vistas i särskild boendeform hos annan vårdgivare (extern boendeplacering) ska avgifter och ersättningar enligt Solna kommuns avgiftssystem användas.
Hyreskostnad fastställs och debiteras i regel av extern vårdgivare. Den boende har rätt till samma minimibelopp och högkostnadsskydd som gäller i Solna kommuns avgiftssystem.
6 Allmänna bestämmelser
6.1 Betalning
Debitering av olika avgifter och ersättningar sker månadsvis i efterskott. Betalning ska ske den sista dagen i nästkommande månad efter den månad som avgiften eller ersättningen gäller. Hyror för LSS debiteras för innevarande månad.
Kommunen beslutar årligen om vilket lägsta belopp som faktureras per månad.
6.2 Försäkringsfall
I de fall insatserna ska bekostas av annan än den som får biståndet, på grund av skadeståndsrättsliga skäl eller försäkring, debiteras kommunens faktiska kostnader för insatserna. Omfattning, ersättning och typ av insatser som försäkringen täcker måste avgöras från fall till fall varvid kommunen måste förhandla med berört försäkringsbolag.
6.3 Anmälningsskyldighet
Den enskilde är skyldig att anmäla sådana förändrade inkomst-, avkastning på förmögenhets- och bostadsförhållanden eller andra förändringar som kan medföra ändring av avgift.
6.4 Retroaktiv debitering eller återbetalning av avgift Om uppgifter framkommer som visar att för låg avgift debiterats under en period, kan kommunen komma att besluta om att retroaktiv debitering ska ske, dock inte längre tillbaka än för de sex senaste debiteringsmånaderna.
Om uppgifter framkommer som senare visar att för hög avgift debiterats under en period och ej har överklagats, kan kommunen komma att besluta att retroaktiv återbetalning ska ske, dock ej längre tillbaka än för de sex senaste debiteringsmånaderna.
6.5 Uppgiftsvägran
Den enskilde som vägrar eller avstår från att lämna erforderliga uppgifter för att avgiftsberäkningen ska kunna göras på ett korrekt sätt, påförs aktuella avgifter utan reducering tills dess att begärda uppgifter har lämnats.
Avgiftsbeslutet ska då innehålla uppgift om att dylik tillämpning har använts och att den enskilde eller dennes företrädare är införstådd med detta.
6.6 Omprövning och ändring av avgifter
En allmän omprövning av avgifterna ska normalt ske en gång per år med tillämpning av ändrade prisbasbelopp, skattebestämmelser, inkomstuppgifter, bostadskostnader m.m. vid lämplig tidpunkt som kommunen bestämmer.
Beslut om avgift ska ändras om något förhållande som påverkar avgiftens storlek ändras, exempelvis:
• ändrade inkomstförhållanden
• ändrat civilstånd
• behov av högre minimibelopp
• beviljande, ändring eller upphörande av bostadstillägg
• ändring av prisbasbelopp
• ändring av bostadskostnad
Ändring av avgift på grund av ändrat prisbasbelopp får göras utan föregående underrättelse till den enskilde.
Huvudregeln är att ändring av avgift ska gälla från och med månaden efter det att anledningen till ändringen inträffade. Ändringen av avgiften ska dock gälla från och med samma månad som anledning till ändringen uppkom, om ändringen avser hela månaden.
Kommunen ska försäkra sig om att den enskilde får information på ett sådant sätt att det tydligt framgår vad ändringen beror på. Det ankommer dock på den enskilde att själv medverka till omräkning av avgiftsunderlaget och lämna nytt underlag för sådan omräkning.
6.7 Beslut om avgifter
Beslut om avgifter, individuella tillägg till minimibeloppet, tillfällig nedsättning av avgift samt avgiftsreducering sker enligt den årligen fastställda delegationsordningen.
6.8 Utformning av avgiftsbeslut
Den enskilde ska erhålla ett skriftligt avgiftsbeslut där det framgår vilka uppgifter som använts i avgiftsunderlaget och beloppen för de slutliga avgifterna. Vidare ska avgiftsbeslutet innehålla uppgift om vilken eller vilka lagparagrafer som ligger till grund för avgiftsbeslutet och uppgift om hur och inom vilken tid den enskilde kan överklaga.
Besluten ska normalt ges en giltighetstid på högst ett år, dvs. tills nästa generella omprövning av avgifterna. Om det är känt att vissa uppgifter kommer att ändras i avgiftsunderlaget som kan komma att påverka avgifterna, bör kortare giltighetstid sättas. Varje avgiftsbeslut ska personligen undertecknas av utsedd delegat.
6.9 Överklagande
Beslut om avgiftssystemet fattas av kommunfullmäktige. Sådana beslut överklagas genom laglighetsprövning enligt kap. 13 kommunallagen hos förvaltningsrätten.
Beslut om avgifter i ett enskilt fall enligt SoL 8 kap. 4–9 §, överklagas genom förvaltningsbesvär enligt SoL 16 kap. 3 § hos allmän förvaltningsdomstol. Det
kan gälla beslut om avgiftens storlek, avgiftsändring, beräkning av avgiftsunderlag, boendekostnad och minimibelopp.
Vid bifall till den överklagande kan domstolen ersätta det överklagade beslutet med ett nytt beslut.
Överklagandet ska vara skriftligt och ställas till Förvaltningsrätten och sändas eller lämnas till omvårdnadsnämnden inom tre veckor från den dag beslutet mottagits av den enskilde. Har överklagandet kommit in i rätt tid kommer det att skickas vidare till Förvaltningsrätten, såvida inte överklagandet innehåller nya uppgifter av sådant slag att omvårdnadsnämnden omprövar beslutet som överklagats med stöd av 27 § förvaltningslagen. Omvårdnadsnämnden ska vara behjälpliga med överklagandet om den enskilde begär detta.
Tjänsteskrivelse | 2022-11-08 | |
ON/2022:62 |
Svar på initiativ om arbetsskor inom äldreomsorgen
Förslag till beslut
I förslag till stadens budget för 2023 ligger det en satsning på arbetsskor och därmed kan nämndinitiativet anses besvarat. Omvårdnadsförvaltningen föreslår därför omvårdnadsnämnden att
▪ Under 2023 uppdra åt omvårdnadsförvaltningen att tillfoga upphandling av leverantör av
arbetsskor till 2023 års konkurrensplan, alternativt uppdra åt omvårdnadsförvaltningen att lämna förslag på utbetalning till personal i egenregi respektive privata utförare genom riktat bidrag eller genom påslag på utförares ersättning
▪ Uppdra åt omvårdnadsförvaltningen att utreda omfattning och kostnader av införande av
skobidrag även för andra likvärdiga verksamhetsområden.
Sammanfattning
I mars 2022 fick omvårdnadsförvaltningen i uppdrag att utreda förutsättningar för att införa arbetsskor inom äldreomsorgen i Solna. Omvårdnadsförvaltningen har utrett förutsättningar och utformning av lösning för att säkerställa att personal inom äldreomsorgen erhåller arbetsskor.
Utredningen har genomförts genom omvärldsbevakning, kontakt med relevanta myndigheter och genomgång av relevanta utredningar för området. Preliminära kostnader för interventionen har också tagits fram. Kvalificerad utredare vid staben för kvalitetsutveckling har genomfört utredningen.
Införande av arbetsskor eller ett strukturerat skobidrag till personal inom äldreomsorgen kräver att antal ytterligare beslut inom Solna stad, beroende på utformning av interventionen. Utifrån omvärldsbevakning framkommer att den vanligaste formen för införande av arbetsskor inom äldreomsorgen har varit ett skobidrag till personal, utifrån en avgränsning till typ av verksamhet och om skorna är avsedda för inomhus- och/eller utomhusbruk. Eventuella kostnader för förvaring av skor tillkommer också, beroende på hur man väljer att gå vidare med initiativet.
Utifrån genomgång av andra kommuners skobidrag och upphandlingar, är kostnaden och förväntade livslängden för skor enligt följande:
- 600–800 kronor för fotriktiga inomhusskor (3 år)
- 800–1000 kronor för sommarskor för utomhusbruk (2 år)
- 1200–1400 kronor för vinterskor för utomhusbruk (2 år)
Initiativet avser både privat och offentlig drift. Vid en upphandling av tjänsten skulle kostnaden för skor till egenregins verksamheter eventuellt kunna begränsas.
Utifrån beräkning av egenregis personalsiffror för hemtjänst respektive vård- och omsorgsboende kommer initiativet motsvara:
• 600–700 personal vid vård- och omsorgsboenden
• 450–500 personal inom hemtjänsten
En direkt översättning av kostnad för skor för respektive personalgrupp blir kostnaden för personal i vård- och omsorgsboenden drygt 135 000–180 000 kronor, samt 450 000–550 000 kronor för hemtjänstpersonal. I beräkningen är samtliga tillsvidareanställda samt timanställda med över 25% tjänstgöringsgrad inkluderade.
Skobidrag är enligt omvårdnadsförvaltningens bedömning skattepliktigt för personal oavsett regi, då de skor som används inom äldreomsorgen dels inte kan anses utgöra en yrkesuniform, dels är tillämpliga även i det civila livet. För att undvika skattepliktig förmån för personalen kan skor upphandlas och tillfogas exempelvis logotyper, samt förvaras i verksamheternas lokaler.
Omvårdnadsförvaltningen bedömer emellertid att upphandling inte är tillämpligt för att förse privata utförares personal med arbetsskor. Där är istället subvention tillämpligt, endera genom kontinuerliga bidrag eller genom ökad ersättning inom valfrihetssystemet.
Xxxxxxxx Xxxxxxxx Xxxxxxx Xxxxxx
Förvaltningschef, omvårdnadsförvaltningen Kvalificerad utredare
Beslutet expedieras till: Berörda fackliga organisationer
Omvårdnadsnämnden 2022–03-15
Personalen inom äldreomsorgen sliter dagligen hårt för att ta hand om våra äldsta och sköraste invånare. Det är ett tungt och slitsamt arbete, och många tusen steg avverkas under varje arbetspass. Trots det så ingår idag inte arbetsskor i de arbetskläder som ska tillhandahållas av arbetsgivarna inom äldreomsorgen. I stället behöver de anställda, ofta underbetalda kvinnor, betala ur egen ficka för att kunna använda ergonomiska skor under sitt arbetspass.
Det behövs bra skor för att undvika fallolyckor och för att minska förslitnings- och belastningsskador hos personalen. Personalen vittnar om att det är vanligt förekommande med fysiska åkommor såsom hälsporre och ryggsmärtor. Att införa rätt till ergonomiska arbetsskor för alla anställda inom äldreomsorgen borde därför vara en självklarhet. Det skulle leda till en bättre arbetsmiljö, och med stor sannolikhet också en lägre sjukfrånvaro.
För oss socialdemokrater är det självklart att det ska ställas krav på att både offentliga och privata utförare inom äldreomsorgen i Solna ska erbjuda sina anställda fria arbetsskor. Det finns flera exempel runtom i landet på arbetsgivare som gör detta idag. För att vara attraktiva arbetsgivare som vårdar sin personal borde Solna och andra aktörer inom Solna stads äldreomsorg göra likadant.
Solna stad har möjlighet att ställa krav på alla arbetsgivare inom äldreomsorgen. Därför föreslår Socialdemokraterna att:
- förvaltningen utreder hur det ska säkerställas att anställda inom äldreomsorgen, oavsett utförare ges tillgång till arbetsskor som en del av arbetsutrustningen.
Xxxxxxxx Xxxxxx Xxxxxx Xxxxxxxx
Socialdemokraterna Socialdemokraterna
Omvårdnadsförvaltningen | Tjänsteskrivelse | 2022-11-16 |
ON/2022:52 |
Svar på nämndinitiativ om särskild utbetalning för extraordinära insatser under corona-pandemin
Omvårdnadsförvaltningen föreslår omvårdnadsnämnden förklara initiativet besvarat med hänvisning till att nämnden inte är behörig att fatta beslut i frågan.
Sammanfattning
Omvårdnadsförvaltningen har på uppdrag av omvårdnadsnämnden utrett förutsättningarna för en särskild utbetalning till personal med anledning av extraordinära insatser under corona- pandemin.
Inledningsvis vill omvårdnadsförvaltningen påtala att Solna stad vid utbetalning till privata utförares personal kommer att vara tvungen att göra det genom respektive företag, som sedan utbetalar medlen till sin personal. Tillämpningen av en sådan utbetalning kan vara komplicerad och kräver administration av kontrolluppgifter från berörda utförare.
När det gäller stadens egna anställda framgår det av stadens HR-policy bland annat att alla stadens medarbetare med dess kompetens och engagemang är en förutsättning för att kunna uppnå stadens vision och mål. Solna stads lönepolitik ska därför främja stadens måluppfyllelse och bidra till att staden kan rekrytera och behålla kompetenta medarbetare.
Med utgångspunkt från HR-policyn finns HR-strategin som syftar till att lägga fast stadens övergripande förhållningssätt inom HR-området. Samtliga styrelser och nämnder har ett ansvar för att arbeta efter strategin. Kommunstyrelsen har genom stadsledningsförvaltningen ansvaret för att styra, samordna och utveckla arbetet inom bland annat löneområdet.
Då frågan om en särskild utbetalning således är en del av inriktningen av den övergripande lönepolitiken har utredningen genomförts i nära samverkan med stadens HR-stab, som är ansvarig för stadens samlade lönepolitik.
Stadsledningsförvaltningen har framfört att det finns flera andra personalgrupper i staden, och inte enbart de inom omvårdnadsförvaltningens verksamhet, som har gjort stora insatser under pandemin. Samtliga styrelser och nämnder har ett ansvar för att arbeta efter HR-strategin och det är därför inte möjligt att inom en nämnd ta beslut om en ”bonus” till en enskild nämnds anställda. Det beslutet kan bara tas av stadens personalorgan som har möjlighet att ta ett övergripande ansvar för stadens samlade lönepolitik och det förutsätter att kommunfullmäktige har godkänt finansieringen av åtgärden.
Ett beslut om en särskild engångsutbetalning till anställda kan således inte beslutas av omvårdnadsnämnden - nämnden är inte behörig att fatta beslutet.
Xxxxxxxx Xxxxxxxx Förvaltningschef
Bilaga 1 till ON/2022-02-15 § 13
Solna 15 februari 2022 Omvårdnadsnämnden
Nämndinitiativ om covid-bonus till Solnas omsorgsanställda
Omvårdnadsnämnden redovisar ett överskott på 72,1 miljoner kronor för 2021. Samtidigt har covid-19-pandemin präglat all omsorgsverksamhet under drygt två års tid. Medarbetarnas insatser under pandemin har varit ovärderliga och de förtjänar kompensation efter allt hårt slit. Vänsterpartiet föreslår därför en så kallad ”covid-bonus” till de omsorgsanställda som arbetat under pandemin.
Styrets partikollegor i Regionrådsberedningen i Region Stockholm beslutade i början av februari att ge medarbetarna en covid-bonus på upp till 10 000 kronor för ”extraordinära insatser under pandemin under 2021”. Även om arbetet i hälso- och sjukvården och omsorgsarbetet i kommunen till viss del skiljer sig åt, menar vi att de som arbetar på omvårdnadsnämndens uppdrag gjort minst lika extraordinära insatser inom hemtjänsten, LSS-verksamheten och på våra särskilda boenden.
Vi är övertygade om att förvaltningen har kompetensen som krävs för att ta fram detaljerna kring covid-bonusen. Vi vill emellertid vara tydliga med att vi anser att bonusen inte bara bör ges till de som är anställda med månadslön, som i regionen. Solnas äldreomsorg har störst andel timanställda i hela landet och var tredje arbetad timme utförs av en timanställd. Därför är det inte mer än rätt att även timanställda som arbetat mycket kompenseras för sina uppoffringar under covid-19-pandemin.
Mot bakgrund av ovanstående yrkar Vänsterpartiet:
Att omvårdnadsnämnden ger omvårdnadsförvaltningen i uppdrag att utforma kriterier för en covid-bonus.
Att denna bonus därefter betalas ut till omsorgsanställda inom hemtjänsten, LSSverksamheten och på särskilda boenden som arbetat under pandemin.
Xxxxxxx Xxxxxxx Vänsterpartiet
Omvårdnadsförvaltningen | Tjänsteskrivelse | 2022-10-28 |
ON/2022:8 |
Rapportering av icke verkställda gynnande beslut enligt Socialtjänstlagen (SoL) och lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade (LSS), 3:e kvartalet 2022
Omvårdnadsnämnden tar del av statistiken och överlämnar rapporterna till kommunfullmäktige och Solna stads revisorer för kännedom.
Sammanfattning
Kommunen har enligt socialtjänstlagen (SoL) skyldighet att till Inspektionen för vård och omsorg (IVO), kommunens revisorer och fullmäktige rapportera alla gynnande beslut enligt 4 kap. 1 § SoL som inte verkställts inom tre månader från dagen för respektive beslut. Xxxxx rapporteringsskyldighet gäller beslut enligt 9 § lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade (LSS). Rapporteringsskyldigheten gäller även avbrott i verkställigheten om beslutet inte verkställts på nytt efter tre månader från dagen för avbrottet.
Rapporteringen till fullmäktige och revisorerna ska ske en gång per kvartal. Statistikrapporter för 3:e kvartalet 2022 bifogas tjänsteskrivelsen.
Sammanställning SoL kvartal 3, 2022
Sammanställning LSS kvartal 3, 2022
Xxxxxxxx Xxxxxxxx Xxxxxxxxx Xxxxx Xxxxxxxxxxxx
Förvaltningschef Administrativ samordnare
Beslutet expedieras till: Kommunstyrelsen Solna stads revisorer
Beslut LSS som ej är verkställda inom 3 månader, kvartal 3 2022
Beslut | M | K | Beslutsdatum | Verkstdatum | Orsak till dröjsmål |
9§6 korttidsvistelse utanför det egna hemmet | 1 | 2021-07-16 | 2022-08-31 | Vårdnadshavare (vh) säger upp personens plats på korttidshemmet den 16 juli då placeringen inte känns rätt. Studiebesök görs på ett annat korttidshem i början av september. Personens mående och inläggning på BUP gör att hon har svårt att börja på en ny verksamhet. Den 4 oktober meddelar vh att måendet är bättre och att besök på nytt korttidshem kommer göras. Flertal försök till kontakt med vh görs under oktober och november utan resultat. Den 30 november svarar vh att personen inte är redo att börja på korttidshem. Vid SIP-möte den 20 december framkommer att personens mående gör att verkställighet av korttidsvistelse behöver avvaktas. Den 10 januari kontaktas vh via mejl för att stämma av om de vill verkställa beslutet, vh svarar inte. Den 1 februari kontaktas vh återigen via mejl för att stämma av situationen. Vh svarar att de möjligen vill börja på Ingridsskolans ktv men att personen inte är redo för tillfället. Den 25 februari kontaktas vh igen via mejl för att stämma av om de önskar hjälp i kontakten med Ingridsskolan eller annan verksamhet. Vh svarar inte. Den 21 mars kontaktas vh ännu en gång men vh svarar inte. Flera kontaktförsök görs däremellan och vh svarar 2022-05-03 att de kontaktat 3 korttidshem och kommer att göra studiebesök på ett av dem. 2022-06-07 kontaktas vh för att stämma av om studiebesök gjorts. Vh svarar att studiebesök ställts in pga. begravning men att de ska boka in en ny tid. 2022-08-05 svarar vh att de har besökt två korttidshem och valt ett. Insatsen verkställs den 2022-08-31. | |
9 § 3 Ledsagarservice | 1 | 2022-01-21 | 2022-02-28 tar handläggare första kontakt med vh och stämmer av om de valt utförare. Handläggaren får inget svar. Handläggare mejlar vh igen 2022-03-30 som uppger att hon haft fullt upp och inte hunnit undersöka vilka utförare som finns. Vh får information från handläggare kring vilka utförare som finns samt att det finns ett ickevalsalternativ. 2022-04-19 ringer handläggare till vh då inget val har gjorts. Vh svarar inte. 2022-04-22 talar handläggare med vh i telefon. Vh uppger att de ännu inte hunnit se över utförare och att hon ska tala med sin dotter och se vilken utförare dottern önskar. Kontakt tas med vh 2022-05-09 samt 2022-06-02 utan att få svar från vh. Xxxxxxx kontinuerliga försök från handläggare görs för att få tag i mamman som gör sig oanträffbar. Handläggare skickar även brev till mamman med inbokad mötestid med mamman för att diskutera val av utförare men mamman svarar inte på brevet och dyker inte upp på inbokad tid. |
9§10 Daglig verksamhet | 1 | 2022-06-16 | Handläggare tar första kontakt 29/6 för att säkerställa om den enskilde tittat på dagliga verksamheter samt erbjuder hjälp, får inget svar. Koordinator kontaktar den enskilde 5/7. Den enskilde uppger att hen ska besöka två verksamheter och erhåller kontaktuppgifter till dessa. Kontakt tas sedan den 12/7 med den enskilde för att säkerställa att studiebesök gjorts, får inget svar. Den 19/8 får koordinator tag i den enskilde, hen uppger att hen valt en verksamhet men vet inte hur hen ska komma till verksamheten pga. ekonomiska skäl. Den enskilde får info om den hab-ersättning som betalas ut vid närvaro i verksamheten samt diskussion om alternativa färdmedel diskuteras. Enligt överenskommelse ska handläggaren kontakta den enskilde för att tala vidare om detta. Handläggaren kontaktar den enskilde 29/8 utan svar, nytt försök görs den 2/9, 9/12, brev skickas hem med information om önskad kontakt gällande uppstart av daglig verksamhet. 20/9 och den 23/9 görs nya försök till kontakt. Den 26/9 skickar den enskilde ett sms till ansvarig handläggare med att hen varit upptagen och ringer i början på nästa vecka. Handläggaren är i kontakt med den enskilde 26/9 där den enskilde beskriver att hen vill börja men är rädd att misslyckas och får ökad ångest. Enligt ök ska handläggare tillsammans med verksamheten göra upp en planering för att den enskilde ska få en bra start. | ||
9§10 Daglig verksamhet | 1 | 2022-07-07 | Handläggare skickar ut information till den enskilde den 7/7 om valbara utförare. Den 19/8 kontaktar koordinator den enskilde för att se hur det gått i letandet av daglig verksamhet. Enligt personen är hen intresserad av en specifik verksamhet som hen har hittat och enligt ök kommer den enskilde ta kontakt med verkamhetschef för att boka upp studiebesök och enligt ök återkomma med besked hur hen önskar att göra. Koordinator kontaktar den enskilde på nytt den12/9 för att höra kring studiebesöket får inget svar. Den 22/9 tar koordinator kontakt med den enskilde som säger att hen försökt att komma i kontakt med VC på specifik verksamhet men inte lyckats, koordinator erbjuder stöd men den enskilde vill försöka på egen hand.Koordinator upplyser den enskilde om verkställighetstiden. Den 26/9 meddelar den enskilde att hen bokat studiebesök och kommer att återkomma efter detta. Den 5/10 meddelar den enskilde att studiebesöket genomförts och att det kändes bra men önskar att göra två ytterligare besök innan hen bestämmer sig för verksamhet. Den enskilde erhåller kontaktuppgifter till verksamhetscheferna och ska enligt ök återkomma till koordinator efter besöken. |
9§10 Daglig verksamhet | 1 | 2022-02-03 | 2022-08-22 | Första kontakten med den enskilde görs den 15/2 för att diskutera val av daglig verksamhet, får inget svar. Kontakt tas med dottern, inget svar där xxxxxx. Skickar sms, ingen återkoppling. Ytterligare kontakt tas den 22/2 via telefon men personen har haft telefonen avstängd. Den 17 mars görs ytterligare försök med att nå den enskilde och den enskildes dotter. Den 21/3 erhålls kontakt och information lämnas om valbara verksamheter och vägledning ges. Enligt dottern har de inte gått in och kollat på verksamheter som Solna har avtal med. De erhåller information om verksamheter enligt pk2. Enligt dottern ska hon vara behjälplig i processen att hitta en verksamhet för modern och återkomma innan den 22 april. Den 25/4 tas kontakt med dottern då ingen har återkommit med info kring vilken verksamhet den enskilde vill ha, får inget svar. Kontaktar igen 25/4 och 3/5, inget svar. Handläggaren informeras om att den enskilde inte valt verksamhet och handläggaren tar kontakt den 6/5, den enskilde lägger på luren, handläggare får tag i dottern som uppger att det varit svårt att hitta en verksamhet pga privata skäl. Dottern erhåller ytterligare info om verksamheter enligt pk2 och skall sedan återkomma. 19/5 görs upprepade försök med att få tag i den enskilde och personens mor gjorts utan svar. Den 10/5 svarar dottern och uppger att den enskilde har brutit foten och inte kunnat boka upp studiebesök och enligt dottern behöver modern minst 2 veckor för att rehabilitera sig. Den 13/6 svarar dottern att de gjort studiebesök och att modern önskar att börja med önskemål om start den 22/8 i och med att modern fortfarande har ont i foten och behöver bli läkt innan hon börjar. | |
SUMMA | 2 | 3 |
kvartal 3 2022 | |||||
Beslut | M | K | Beslutsdatum | Verkstdatum | Orsak till dröjsmål |
Vård och omsorgsboende | x | 2022-01-24 | 2022-07-19 | Anvisad 220308, tackar nej. Önskar endast specifik plats. Tackar nej 220616. Anvisad 220701, tackar ja. | |
Summa | 0 |
0