PVA

Postens Villkorsavtal

PVA

Giltighetstid

2012-06-01 — 2013-05-31

Utgiven av

Postens Villkorsavtal PVA

2012-06-01 - 2013-05-31

Innehåll

Allmänna Anställningsvillkor 4

§ 1 Avtalets omfattning 4

§ 2 Anställning 5

§ 3 Allmäna åligganden 6

§ 4 Bisyssla 6

§ 5 Lön 7

§ 6 Arbetstid 9

§ 6 a Arbetstid 10

§ 6 b Arbetstid 17

§ 6 c Arbetstids, mobila arbetstagare 27

§ 7 Övertid 33

§ 8 Mertid 36

§ 9 Restidsersättning 39

§ 10 Ersättning för ob, jour och beredskap 41

§ 11 Semester 44

§ 12 Sjuklön m.m. 49

§ 13 Föräldraledighet 56

§ 14 Ledighet 59

§ 15 Uppsägning 61

16 § Giltighetstid 64

Personalomställningsavtalet 65

Reseavtal 71

Utdrag ur Vägarbetstidslagen 75

Kolletivavtal om arbetstidsbank 77

Text på vit bakgrund är Branschavtalet

Text på grå bakgrund är Postcentrala avtalet

Allmänna anställningsvillkor

Kollektivavtal om allmänna anställningsvillkor för aktiebolag i Postkoncernen inom Bransch Kommunikation med Postcentralt tilläggsavtal.

§ 1 Avtalets omfattning

Avtalet gäller för företag som tillhör Almega Tjänsteförbunden bransch Kommunika- tion.

Avtalet gäller på arbetstagarsidan för alla arbetstagare med följande undantag arbetstagare anställda i beredskapsarbete eller annat arbete anordnat i arbetsmarknad- spolitiskt syfte

arbetstagare som intar företagsledande eller därmed jämförlig ställning (definieras lokalt)

arbetstagare som är anställd för praktik/examensarbete (motsvarande)

arbetstagare som har tjänstepension eller pension enligt lagen om allmän försäkring

Om en arbetstagare på arbetsgivarens uppdrag tjänstgör utomlands ska anställnings- villkoren under utlandsvistelsen regleras antingen genom överenskommelse mellan arbetsgivaren och arbetstagaren eller genom särskilda regler som gäller vid företaget. Lokalt avtal kan träffas.

§ 2 Anställning

Mom 1 Anställning tills vidare

Anställning gäller tills vidare om inte annat överenskommits enligt mom 2.

Mom 2 Tidsbegränsad anställning

Avtal om tidsbegränsad anställning får utöver vad som anges i lagen om anställn- ingsskydd träffas i följande fall:

Anställning för att uppehålla en befattning i avvaktan på att en ny innehavare utses får ske under högst sex månader.

Tidsbegränsad anställning för att uppehålla en befattning i avvaktan på att en ny inne- havare utses får tillämpas under mer än sex månader efter överenskommelse mellan ar- betsgivaren och berörd lokal arbetstagarorganisation. Utöver grunderna för tidsbegrän- sad anställning enligt detta moment och enligt 5 § lagen om anställningsskydd (LAS) får postlokalt avtal träffas om tidsbegränsad anställning då t ex övertalighet (strukturskäl) konstateras inom en enhet. De tidsbegränsade anställningarna enligt ovan får dock högst uppgå till tolv månader. Tidsbegränsad anställning kan tillämpas vid anställning av traineer eller vid annan tidsbestämd utbildning i företaget.

Lokalt avtal kan träffas med berörda arbetstagarorganisation om annan tidsbegränsad anställning.

Avtalet gäller inte för arbetstagare anställda med arvode enligt särskild överenskom- melse. För timavlönade arbetstagare gäller avtalet såvida inte annat anges under respe- ktive paragraf.

§3 Allmänna åligganden

Anställningsförhållandet ska grunda sig på ömsesidig lojalitet och förtroende. Arbet-

Mom 1 Löneform

§ 5 Lön

stagaren ska ta tillvara och främja arbetsgivarens intressen samt iaktta diskretion såväl inåt som utåt i företagets angelägenheter.

Löneformen är månadslön. För de arbetstagare som i anställningsavtalet har en sys- selsättningsgrad om maximalt 40 % eller en överenskommen anställningstid kortare än tre månader utges timlön om inte annat överenskommes mellan arbetsgivaren och arbetstagaren. För beräkning av timlön används divisorn 175 och utgår från tillämplig månadslön. Lokalt avtal kan träffas om annat.

För månadsavlönad anställning krävs minst 40 procents sysselsättningsgrad med minst 3 månaders sammanhängande anställning. Parterna är ense om att kortare avbrott (exempelvis veckoslut) mellan olika anställningar anses som sammanhängande i detta sammanhang.

§ 4 Bisyssla

Mom 1 Uppgiftsskyldighet

Arbetstagaren är skyldig att på anfordran lämna uppgift till arbetsgivaren huruvida och i vilken omfattning han innehar bisyssla. Arbetsgivaren får ålägga arbetstagaren att helt eller delvis upphöra med bisyssla som enligt arbetsgivarens bedömande inverkar hindrande i arbetet.

Mom 2 Konkurrensbisyssla

Arbetstagaren får inte inneha anställning eller uppdrag hos, ha del i eller själv eller ge- nom annan driva företag inom området för bolagets verksamhet och inte heller annars i förvärvssyfte utöva verksamhet som berör nämnda område (konkurrensbisyssla). Det som sägs i första stycket gäller inte i den mån arbetsgivaren medger annat. Har sådant

medgivande lämnats, är arbetstagaren skyldig att på anfordran lämna uppgift till arbets- givaren om arten och omfattningen av konkurrensbisysslan.

Mom 2 Begreppet månadslön

Timlön

Timavlönad arbetstagare erhåller timlön för den, enligt schema, fullgjorda arbetstiden per dag.

Från och med den 1 juni 2012 till och med den 31 maj 2013

Lönens bestämmande

För tillsvidareanställda månadsavlönade medarbetare inom SEKO och ST gäller följande:. Lönen bestäms genom lönesättande samtal eller utifrån ett löneutrymme - lönepott. Vilken av dessa former som gäller avgörs utifrån organisatorisk alternativt befattningsbehörighet. De grupper inom vilka medarbetarnas lön bestäms genom lönesättande samtal anges i bilaga 1*.

Övriga medarbetares lön bestäms utifrån en lönepott.

Posten kan tillsammans med XXXX och ST komma överens om att en befattningsgrupp ska flyttas från lönesättande samtal till lönepott och vise versa.

Med månadslön avses i avtalet, om inte annat framgår, fast kontant lön och eventuella fasta lönetillägg som utbetalas per månad. Vid avtalets tillämpning skall, om inte annat framgår, för heltidsanställd arbetstagare som arbetar deltid belopp enligt första stycket avse de till följd av deltiden reducerade beloppen.

	Månadslön			Timlön
Oavsett anställningstid	<17 år	17 år	18 år>	<17 år	17 år	18 år>
Oavsett anställningstid	15 267	16 744	19 700	87,47	95,93	112,86

Löneavdrag kan göras under senare månad än den till vilken avdragen hänför sig. Har löneavdrag inte kunnat göras är arbetstagare skyldig att inom den tid och i den ordning arbetsgivaren bestämmer betala in ett belopp motsvarande löneavdraget.

Lönesättning genom lönesättande samtal

Löneprocessen för medarbetare vars lön fastställs genom lönesättande samtal sker enligt följande modell.

Lönerevisionstidpunkt är den 1 juni 2012. Medarbetarna har ingen lönepott och ingen individgaranti.

Medarbetaaren som inte vill att hans eller hennes lön fastställs genom lönesättande samtal kan välja att lönen ska faställas i förhandling mellan hans eller hennes fackliga organisation och arbetsgivaren. Medarbetaren eller hans eller hennes fackliga organisa- tion ska meddela arbetsgivaren inför lönerevisionen.

Lönesättning genom förhandling med facklig organisation utifrån lönepott

För lönesättning utifrån pottberäkning gäller följande:

Medarbetare med en lön om 19 200 kronor eller mer per månad den 31 maj 2012 genererar 620 kronor till potten för lokal förhandling. Lönepotten är gemensam för arbetsstället och således inte beroende av om medarbetaren är fackligt organiserad inom SEKO eller ST eller oorganiserad. Någon individgaranti finns inte. Lönerevisions- tidpunkt är den 1 juni 2012. Lönen fastställs genom lokal förhandling i övrigt på det sätt som anges i kollektivavtalet på branschnivå.

I samband med lönerevisionens avslutande ska arbetsgivare på lämpligt sätt redovisa utfallet av lönerevionen SEKO och ST.

Mom 4 Lön för del av löneperiod

Om en arbetstagare börjar eller slutar sin anställning eller får löneförändring under löpande kalendermånad utbetalas en daglön för varje kalenderdag som anställningen omfattar. Daglönen beräknas som 3,3 % av månadslönen.

Lokalt avtal kan träffas om annan beräkning.

Detta moment tillämpas inte för timavlönade arbetstagare. För dessa tillämpas timlön.

§ 6 Arbetstid

6 a § omfattar medarbetare som inte omfattas av 6 b § eller 6 c §

Typiskt sett ska därför chefer, specialister och annan administrativ personal omfattas av 6 a §.

6 b § omfattar medarbetare, vars arbetstid är planerad enligt schema eller motsvarande och stäms av mot en avstämningsperiod.

6 c § omfattar medarbetare vars arbetstid regleras av Vägarbetstidslagen samt EG föror- dning nr 561/2006, så kallade mobila arbetstagare.

Mom 3 Löneutbetalning Lönen utbetalas per månad. Löneutbetalning regleras lokalt.

Postcentralt tilläggsavtal

Månadslön och fasta lönetillägg betalas ut för kalendermånad och utanordnas sådan tid att utbetalning till arbetstagare beräknas kunna ske tidigast den 25 och senast den sista dagen i intjänandemånaden.

I följande fall får utbetalning ske tidigare:

- den 24 när den 25 infaller på en lördag,

- dagen före midsommarafton när denna infaller den 23, 24 eller 25 juni,

- tidigast den 21 december.

Timlön beräknas för kalendermånad och betalas ut i månaden efter intjänan- demånaden.

Semestertillägg betalas ut enligt § 11 mom 4.

Rörliga lönedelar betalas ut senast i månaden efter intjänandemånaden.

§ 6 a Arbetstid

§6 A Chefer, specialister samt annan administrativ personal

Mom 1 Arbetstidens längd och förläggning

Parterna har avtalat bort arbetstidslagen i sin helhet. Lokalt avtal kan träffas om bestäm- melser om arbetstidens längd och förläggning. Från nedanstående regler undantas ar- bete och arbetstagare som anges i § 2 arbetstidslagen, bland annat den som med hänsyn till arbetsuppgifter och anställningsvillkor har företagsledande eller därmed jämförbar ställning samt den som utför arbete under sådana förhållanden att det inte kan anses vara arbetsgivarens uppgift att vaka över hur arbetet är ordnat.

Följande nio stycken i detta moment samt mom 7 omfattar även mobila arbetstagare som omfattas av Vägarbetstidslagen och EGs kör- och vilotidsbestämmelser.

Den ordinarie arbetstiden får inte överstiga 40 timmar per helgfri vecka i genomsnitt under en begränsningsperiod om tre månader eller den längre period som motiveras av arbetsförhållandena. Med helgdag jämställs påsk-, pingst-, midsommar, jul- och nyårsafton.

Det år som Nationaldagen den 6 juni infaller på en lördag eller söndag ska medarbetare istället erhålla annan ledig dag utan löneavdrag i det fall inte annat avtalas lokalt.

För arbetstagare i intermittent treskiftsarbete får den ordinarie arbetstiden inte överstiga 38 timmar i genomsnitt per helgfri vecka och begränsningsperiod.

För underjordsarbete och kontinuerligt treskiftsarbete får den ordinarie arbetstiden inte överstiga 36 timmar i genomsnitt per helgfri vecka och begränsningsperiod.

För arbetstagare med skiftarbete, regelbundet nattarbete eller oregelbunden förläggning av arbetstiden, får den ordinarie arbetstiden i genomsnitt per helgfri vecka inte över- stiga nedanstående timmar.

38 timmar om den egentliga arbetstiden i genomsnitt per vecka infaller minst en gång på tid mellan klockan 23.00 och 05.00 samt med minst två timmar mellan klockan 23.00 och 05.00.

38 timmar om den egentliga arbetstiden slutar klockan 21.00 eller senare mer än två gånger i genomsnitt per vecka och om listan därutöver innehåller i genomsnitt mer än två arbetsdagar som slutar före klockan 21.00.

36 timmar om den egentliga arbetstiden i genomsnitt per vecka infaller minst 1,4 gånger

på tid mellan klockan 23.00 och 05.00 samt med minst två timmar mellan klockan 23.00 och 05.00 samt till någon del på lördag eller söndag.

Meddelande om ändring i den ordinarie arbetstidens och jourtidens förläggning lämnas till arbetstagaren senast fjorton dagar i förväg eller senare om verksamhetens art eller händelser som inte kunnat förutses ger anledning till det.

Den sammanlagda arbetstiden under varje period om sju dagar får högst uppgå till 48 timmar i genomsnitt under en beräkningsperiod om 6 månader i det fall de lokala

parterna ej enas om annat. Vid beräkning av den sammanlagda arbetstiden ska semes- ter och sjukfrånvaro, under tid då arbetstagaren annars skulle ha arbetat likställas med fullgjord arbetstid.

I den sammanlagda arbetstiden om 48 timmar ingår ordinarie arbetstid, mertid, allmän övertid, ytterligare övertid, jourtid och nödfallsövertid.

För arbetstagare, som fullgjort nödfallsövertid, får den sammanlagda arbetstiden under varje period om 7 dagar uppgå till högst 48 timmar i genomsnitt under en beräkning- speriod om 12 månader.

Lokalt avtal kan träffas om annat.

Mom 2 Dygnsvila

Medarbetaren ska beredas minst 11 timmars sammanhängande ledighet under varje period om 24 timmar (dygnsvila).

Avvikelser

Avvikelse får göras tillfälligtvis, om det föranleds av något särskilt förhållande som inte kunnat förutses av arbetsgivaren. Avvikelse får därutöver göras i samband med bered- skap eller jour eller om allmänhetens behov så kräver eller om det föreligger andra särskilda omständigheter.

För medarbetare som ej erhållit 11 timmars sammanhängande dygnsvila gäller att om övertidsarbete utförts under mer än sammanlagt 3 timmar mellan 00-05 ska arbet- stagaren beredas 6 timmars sammanhängande vila om påföljande arbetsdag inte är arbetsfri. Infaller viloperioden under ordinarie arbetstid, görs inget löneavdrag.

I de fall ovanstående ej är tillämpligt ska de lokala parterna träffa överenskommelse om på vilket sätt kompensation sker.

I de fall kompensationsledighet förläggs till ordinarie arbetstid ska löneavdrag inte göras.

Anmärkning

Parterna noterar att 24-timmarsperioden kan omfatta vilken period som helst under kalenderdygnet. Perioden ska efter fastställande läggas ut efter ett fast system och til- lämpas konsekvent. Byte av period kan ske vid omläggning av scheman mm.

Dygnsvila

Parterna har ersatt bestämmelsen om dygnsvila i 6 § moment 2 i branschavtalet med nedan angivna bestämmelse. Nedan angivna bestämmelse omfattar dock inte mobila arbetstagare som omfattas av vägarbetstidslagen och EU:s kör- och vilotidsregler.

Dygnsvila

Som huvudregel ska varje arbetstagare ges minst elva timmars sammanhängande ledighet under varje period om tjugofyra timmar (dygnsvila). En period av vila om elva timmar är viktig för att arbetstagarna ska kunna återhämta sig mellan varje arbetspass. Verksamheten har dock ett stort behov av att i vissa situationer kunna göra avvikelser från bestämmelsen om elva timmars dygnsvila. Avvikelse får därför göras i de situation- er som anges nedan. Dygnsvilan får dock inte i något fall vara kortare än 8 timmar.

Innan avvikelse från dygnsvilan sker enligt punkterna 2, 3 och 4 ska samverkan enligt Medinflytandeavtalet ske.

1. Förhållanden som inte har kunnat förutses av arbetsgivaren

Vid förhållanden som inte har kunnat förutses av arbetsgivaren får avvikelse från huvu- dregeln om dygnsvila göras tillfälligtvis, om det föranleds av något särskilt förhållande som inte har kunnat förutses av arbetsgivaren. Detta tar sikte på undantagsfall som olycksfall, maskinhaveri, extrema väderförhållanden och liknande händelser som inte ingår som en del i den planerade arbetstidsförläggningen.

Arbetstagaren ska anses ha fått kompensation för inskränkningen av dygnsvila om han, inom en period av de tre 24-timmarsperioderna som följer den 24-timmarsperiod då inskränkningen av dygnsvilan skedde, i samband med ordinarie dygnsvila om 11 tim- mar eller veckovila om 36 timmar, i ett sammanhang, har ytterligare vila som motsvarar den tid med vilken dygnsvilan inskränktes. Om detta inte är möjligt utan denna ytterli-

Lokalt avtal kan träffas om annat

gare vila måste förläggas till ordinarie arbetstid görs inget löneavdrag

2. Arbetsplatsträffar

Om det inte är möjligt att förlägga arbetsplatsträffar och samtidigt ta hänsyn till kravet på dygnsvila får avvikelse från huvudregeln om dygnsvila göras. Målsättningen ska dock alltid vara att så långt som möjligt förlägga arbetsplatsträffarna till tid då deltagarna nor- malt tjänstgör och möjligheten till avvikelse ska bara tillämpas när någon annan rimlig lösning inte går att uppnå.

Kompensation ska ske på samma sätt som i punkten 1.

3. Utbildning

När en anställd ska delta i utbildning och det på grund av utbildningen inte är möjligt att iaktta dygnsvilan får avvikelse från dygnsvilan göras för den anställde som ska delta i utbildningen.

Kompensation ska ske på samma sätt som i punkten 1.

4. Deltagande i förbättringsåtgärder

Vid deltagande i förbättringsåtgärder som utvecklingsprojekt där anställda som arbetar under olika tider på dygnet skall träffas och där detta arbete är förlagt till andra tider på dygnet än när den anställde normalt tjänstgör. Kompensation skall ske på samma sätt som i punkten 1.

5. Egenplaneringssystem för arbetstidsförläggning

Då egenplaneringssystem för arbetstidsförläggning tillämpas dvs. system för arbetstids- förläggning där de anställda har möjlighet att systematiskt påverka förläggningen av sin arbetstid får avvikelser från dygnsvilan ske för de anställda på vilket detta system til- lämpas. Avvikelser från dygnsvilan får dock ske högst två gånger per kalendervecka och dygnsvilan får enligt huvudregeln inte i något fall vara kortare än 8 timmar.

Kompensation sker genom att arbetstagaren har inflytande över förläggningen av sin egen arbetstid vilket gör att denne också har möjlighet påverka att förläggningen av sin vila.

6. Vid övertidsarbete eller mertidsarbete

Om arbetstagaren utför övertids- eller mertidsarbete oavsett skäl, utan att det är fråga om oförutsedda händelser i enlighet med punkten 1, får avvikelse från dygnsvilan göras.

Kompensation och annat lämpligt skydd för inskränkningen av dygnsvila hanteras på följande sätt:

Arbetsgivaren prövar om arbetstagaren i första hand kan få förskjuten dygnsvila eller i andra hand förlängd dygnsvila.

Med förskjuten dygnsvila avses att viloperioden fortsätter in i nästföljande 24-timm- arsperiod det antal timmar som krävs för att en sammanhängande vila om 11 timmar erhålls. Om den anställde på detta sätt får en sammanhängande viloperiod om 11-tim- mar ska han anses ha fått tillräcklig vila.

Med förlängd dygnsvila avses att om dygnsvilan, under en 24-timmarsperiod, varit kortare än 11 timmar ska senare dygnsvila om 11 timmar eller veckovila om 36 tim- mar förlängas med skillnaden mellan 11 timmar och det antal timmar den faktiskt var. Denna förlängning skall ske inom de tre 24-timmarsperioderna som följer den 24-tim- marsperiod då inskränkningen av dygnsvilan skedde. Infaller den förlängda dygnsvilan eller veckovilan under ordinarie arbetstid görs inget löneavdrag.

Postlokalt avtal får - efter godkännande från postcentral arbetsgivarpart respektive arbetstagarpart - träffas om avvikelse från de bestämmelser som angivits ovan.

Mom 3 Veckovila

Arbetstagaren ska ha minst 36 timmar sammanhängande ledighet under varje period om 7 dagar (veckovila). Medarbetaren ska anses ha veckovila under frånvaro för se- mester, tjänstledighet och kompensationsledighet för övertid samt under helgdagar och fridagar.

Avvikelse får göras genom lokal överenskommelse, vilken ska reglera när och hur av- vikelse får göras samt på vilket sätt kompensation sker.

Avvikelse får göras tillfälligtvis, under förutsättning att medarbetaren ges 24 timmars sammanhängande ledighet i samband med nästkommande veckovila. I det fall denna kompenserande vila förläggs på tid som normalt utgör ordinarie arbetstid görs ej löneavdrag.

Till veckovilan räknas inte beredskap.

Anmärkning

7-dagarsperioden ska läggas ut enligt ett fast system. Byte av period kan ske vid omläg- gning av scheman mm.

Lokalt avtal kan träffas om annat.

Mom 4 Raster och pauser

Med raster förstås sådana avbrott i den dagliga arbetstiden under vilka arbetstagarna inte är skyldiga att stanna kvar på arbetsstället och rast ska i normalfallet vara minst 30 minuter.

Arbetsgivaren ska på förhand ange rasternas längd och förläggning så noga som om- ständigheterna medger.

Rasterna ska förläggas så, att arbetstagarna inte utför arbete mer än fem timmar i följd. Rasternas antal, längd och förläggning ska vara tillfredsställande med hänsyn till arbets- förhållandena.

Raster får bytas ut mot måltidsuppehåll vid arbetsplatsen, om det är nödvändigt med hänsyn till arbetsförhållandena eller med hänsyn till sjukdomsfall eller annan händelse som inte har kunnat förutses av arbetsgivaren. Sådana måltidsuppehåll räknas in i arbetstiden.

Arbetsgivaren ska ordna arbetet så att arbetstagarna kan ta de pauser som behövs utöver rasterna.

Om arbetsförhållandena kräver det, får i stället särskilda arbetspauser läggas ut. Arbets- givaren ska i så fall på förhand ange arbetspausernas längd och förläggning så noga som omständigheterna medger.

Pauser räknas in i arbetstiden. Lokalt avtal kan träffas om annat.

Mom 5 Nattarbetande

Arbetstiden för nattarbetande får under varje period om tjugofyra timmar inte över- stiga åtta timmar i genomsnitt under en beräkningsperiod om högst fyra månader. Vid genomsnittsberäkningen ska räknas av från beräkningsperioden tjugofyra timmar för varje påbörjad period om sju dagar. Semester och sjukfrånvaro under tid då medar- betaren annars skulle ha arbetat ska likställas med fullgjord arbetstid.

Nattarbetande vars arbete innebär särskilda risker eller stor fysisk eller mental ansträn- gning får dock inte arbeta mer än åtta timmar under varje period om tjugofyra tim- mar som de utför arbete under natt. Avvikelse får göras tillfälligtvis, om det föranleds av något särskilt förhållande som inte har kunnat förutses av arbetsgivaren, under förutsättning att medarbetaren ges motsvarande kompensationsledighet.

Med nattarbetande avses den som normalt utför minst tre timmar av sitt arbetspass un- der natt eller troligen kommer att fullgöra minst en tredjedel av sin årsarbetstid under natt. Med natt avses perioden mellan klockan 22 och klockan 6. Lokalt avtal kan träffas om annat.

Mom 6 Anteckningar om övertid, mertid och jourtid

Arbetsgivaren ska föra anteckningar om övertid, mertid och jourtid. Medarbetarna har rätt att själva eller genom någon annan ta del av anteckningarna. Samma rätt tillkom- mer fackliga organisationer som företräder arbetstagare på arbetsstället.

Mom 7 Central överläggning

Central överläggning kan begäras i de fall de lokala parterna har svårt att hitta en lämp- lig lösning.

§ 6 b Arbetstid

Omfattar medarbetare, vars arbetstid är planerad enligt schema eller motsvarande och stäms av mot en avstämningsperiod.

Mom 1 Arbetstidens längd och förläggning

Följande nio stycken i detta moment samt mom 7 omfattar även mobila arbetstagare som omfattas av Vägarbetstidslagen och EGs kör- och vilotidsbestämmelser.

Det år som Nationaldagen den 6 juni infaller på en lördag eller söndag ska medarbetare istället erhålla annan ledig dag utan löneavdrag i det fall inte annat avtalas lokalt.

För arbetstagare i intermittent treskiftsarbete får den ordinarie arbetstiden inte överstiga 38 timmar i genomsnitt per helgfri vecka och begränsningsperiod.

För underjordsarbete och kontinuerligt treskiftsarbete får den ordinarie arbetstiden inte överstiga 36 timmar i genomsnitt per helgfri vecka och begränsningsperiod.

38 timmar om den egentliga arbetstiden i genomsnitt per vecka infaller minst en gång på tid mellan klockan 23.00 och 05.00 samt med minst två timmar mellan klockan 23.00 och 05.00.

36 timmar om den egentliga arbetstiden i genomsnitt per vecka infaller minst 1,4 gånger på tid mellan klockan 23.00 och 05.00 samt med minst två timmar mellan klockan 23.00 och 05.00 samt till någon del på lördag eller söndag.

Den sammanlagda arbetstiden under varje period om sju dagar får högst uppgå till 48 timmar i genomsnitt under en beräkningsperiod om 6 månader i det fall de lokala

parterna ej enas om annat. Vid beräkning av den sammanlagda arbetstiden ska semes- ter och sjukfrånvaro, under tid då arbetstagaren annars skulle ha arbetat likställas med fullgjord arbetstid.

I den sammanlagda arbetstiden om 48 timmar ingår ordinarie arbetstid, mertid, allmän övertid, ytterligare övertid, jourtid och nödfallsövertid.

Bestämmelserna i denna 6 b § gäller inte för timavlönade medarbetare annat än om det särskilt anges.

Postlokalt avtal får träffas om avvikelser. Definitioner

Med helg avses helgdag som infaller måndag till och med söndag samt påskafton, ping-

stafton, midsommarafton, julafton och nyårsafton.

Med egentlig arbetstid avses tid då arbetstagaren utför arbete för arbetsgivarens räkning samt tid för uppehåll i arbetet som understiger 30 minuter.

Med deltidstjänstgöring avses tjänstgöring som fullgörs av:

deltidsanställd arbetstagare, heltidsanställd arbetstagare som beviljats partiell ledighet under minst fyra kalenderveckor i följd, delpensionsledig arbetstagare.

Arbetstidens förläggning

Arbetsplatsen skall kännetecknas av flexibilitet och lokalt inflytande. Arbetstidens förläggning ska därför fastläggas på den egna arbetsplatsen. Härigenom kan man uppnå

Lokalt avtal kan träffas om annat.

en arbetstidsförläggning som på bästa sätt tillgodoser både kundernas och verksam- hetens behov samt medarbetarnas önskemål. Inriktningen är att de anställda inom arbetslaget/-gruppen tar gemensamt ansvar för såväl tillräcklig bemanning som indivi- duella önskemål om arbetstidens förläggning.

Arbetstidens förläggning ska framgå av schema eller på annat sätt. Ordinarie förläggning ska fastläggas minst två veckor i förväg.

Schemat ska planeras för så lång period som möjligt, dock för minst fyra veckor.

Arbetstiden ska stämmas av mot en avstämningsperiod. En avstämningsperiod får län- gst vara ett kalenderkvartal. En avstämningsperiod kan delas in i flera schemaperioder. Om den fullgjorda arbetstiden under en sådan avstämningsperiod överstiger ordinarie arbetstid utges kvalificerad övertidskompensation. För deltidstjänstgörande utges mer- tidskompensation för tjänstgöring upp till den ordinarie arbetstiden för motsvarande heltidstjänstgörande.

Vid utläggning av semester skall arbetstidsmåttet för en semesterdag motsvara arbets- tidsmåttet för en normalarbetsdag.

Schemaändringstillägg

Medarbetaren har rätt till ett schemaändringstillägg om 153,90 kronor när ändring i den planerade arbetstiden meddelas senare än två veckor i förväg. En ändring kan innehålla flera justeringar av tiden.

Medarbetaren har dock inte rätt till schemaändringstillägg om

1. ändringen beror på händelser som inte kunnat förutses eller

2. ändringen sker på initiativ av medarbetaren.

Arbetstidens längd

Den ordinarie arbetstiden får inte överstiga 40 timmar i genomsnitt per helgfri vecka under avstämningsperioden.

* Arbetstidsbank se bilaga 1 sidan 77

38 timmar

om den egentliga arbetstiden i genomsnitt per vecka infaller

- minst en gång på tid mellan klockan 23.00 och 05.00 samt

- med minst två timmar mellan klockan 23.00 och 05.00.

38 timmar

Om den egentliga arbetstiden slutar klockan 21.00 eller senare mer än två gånger i ge- nomsnitt per vecka och om listan därutöver innehåller i genomsnitt mer än två arbets- dagar som slutar före klockan 21.00.

36 timmar

Om den egentliga arbetstiden i genomsnitt per vecka infaller

- minst 1,4 gånger på tid mellan klockan 23.00 och 05.00 samt

- med minst två timmar mellan klockan 23.00 och 05.00 samt

- till någon del på lördag eller söndag.

Vid vikariat på heltidstjänst med 36 eller 38 timmars veckoarbetstid enligt förläggn- ingsreglerna ovan får timavlönad arbetstagare utöver fullgjord arbetstid enligt schemat tillgodoräkna sig 30 resp 10 minuter för varje dag som tjänstgöringen fullgjorts enligt schemat.

Ordinarie arbetstid får inte överstiga 50 timmar under en enskild arbetsvecka.

Minskning av arbetstiden vid helg

Vid helg minskas vid arbetsbefrielse den ordinarie arbetstiden med det antal timmar som skulle ha fullgjorts om helgen varit vardag.

Timavlönade

För timavlönade gäller följande bestämmelse.

Vid tjänstgöring eller befrielse från tjänstgöring på påskafton, pingstafton, midsom- marafton, julafton eller nyårsafton gäller följande för timavlönad arbetstagare som varit anställd under de senaste två månaderna och därvid tjänstgjort minst 20 dagar.

a) Vid befrielse från tjänstgöring erhåller arbetstagaren timlön för den arbetstid som skulle ha fullgjorts.

b) Vid tjänstgöring erhåller arbetstagaren övertidsersättning.

Minskning av arbetstid vid ledighet m.m.

När arbetstagare har ledighet med eller utan lön eller deltar i utbildning, minskas arbet- stiden med den tid som enligt schemat är förlagd till frånvarotiden.

Vid utbildning som pågår under högst fjorton dagar likställs kursschemat med tillfälligt arbetstidsschema.

Postlokalt avtal får träffas om avvikelse från vad som sagts ovan när det gäller veckoslutskurs/-konferens.

Arbetstagare som deltar i utbildning omfattande mer än 14 dagar har rätt till tjänst- göringsfri lördag och söndag om utbildningen avslutas fredagen innan. Motsvarande gäller för facklig förtroendeman som deltar i kurs enligt förtroendemannaavtalet om kursen pågår måndag till och med fredag. Med utbildning avses här kurs eller konfer- ens i arbetsgivarens regi.

Mom 2 Dygnsvila

Medarbetaren ska beredas minst 11 timmars sammanhängande ledighet under varje period om 24 timmar (dygnsvila).

Avvikelser

I de fall ovanstående ej är tillämpligt ska de lokala parterna träffa överenskommelse om på vilket sätt kompensation sker.

I de fall kompensationsledighet förläggs till ordinarie arbetstid ska löneavdrag inte göras.

Anmärkning

Arbetsperiodens längd

Arbetsperiod får omfatta högst 14 tim. Postlokalt avtal får träffas om förlängning av arbetsperiod till högst 16 tim. När den egentliga arbetstiden under ett arbetspass är kortare än två timmar får arbetstagaren tillgodoräkna sig två timmar som arbetstid.

Dygnsvila

Parterna har ersatt bestämmelsen om dygnsvila i 6 § moment 2 i branschavtalet med nedan angivna bestämmelse.

Lokalt avtal kan träffas om annat

Dygnsvila

Innan avvikelse från dygnsvilan sker enligt punkterna 2, 3 och 4 ska samverkan enligt Medinflytandeavtalet ske.

1. Förhållanden som inte har kunnat förutses av arbetsgivaren

2. Arbetsplatsträffar

Om det inte är möjligt att förlägga arbetsplatsträffar och samtidigt ta hänsyn till kravet på dygnsvila får avvikelse från huvudregeln om dygnsvila göras. Målsättningen ska dock alltid vara att så långt som möjligt förlägga arbetsplatsträffarna till tid då deltagarna normalt tjänstgör och möjligheten till avvikelse ska bara tillämpas när någon annan rimlig lösning inte går att uppnå.

Kompensation ska ske på samma sätt som i punkten 1.

3. Utbildning

När en anställd ska delta i utbildning och det på grund av utbildningen inte är möjligt att iaktta dygnsvilan får avvikelse från dygnsvilan göras för den anställde som ska del- taga i utbildningen.

Kompensation ska ske på samma sätt som i punkten 1.

4. Deltagande i förbättringsåtgärder

som i punkten 1.

5. Egenplaneringssystem för arbetstidsförläggning

Kompensation sker genom att arbetstagaren har inflytande över förläggningen av sin egen arbetstid vilket gör att denne också har möjlighet påverka att förläggningen av sin vila.

6. Vid övertidsarbete eller mertidsarbete

Om arbetstagaren utför övertids- eller mertidsarbete oavsett skäl, utan att det är fråga om oförutsedda händelser i enlighet med punkten 1, får avvikelse från dygnsvilan göras.

Kompensation och annat lämpligt skydd för inskränkningen av dygnsvila hanteras på följande sätt: Arbetsgivaren prövar om arbetstagaren i första hand kan få förskjuten dygnsvila eller i andra hand förlängd dygnsvila.

Postlokalt avtal får - efter godkännande från postcentral arbetsgivarpart respektive arbetstagarpart - träffas om avvikelse från de bestämmelser som angivits ovan.

Mom 3 Veckovila

Avvikelse får göras genom lokal överenskommelse, vilken ska reglera när och hur av-

vikelse får göras samt på vilket sätt kompensation sker.

Till veckovilan räknas inte beredskap.

Anmärkning

7-dagarsperioden ska läggas ut enligt ett fast system. Byte av period kan ske vid omläg- gning av scheman mm.

Lokalt avtal kan träffas om annat.

arbetstiden.

Arbetsgivaren ska ordna arbetet så att arbetstagarna kan ta de pauser som behövs utöver rasterna.

Pauser räknas in i arbetstiden.

Rast och måltidsuppehåll

Rast ska omfatta minst 30 min. Tid för rast räknas inte som arbetstid. Måltidsuppehåll får omfatta högst 20 min och minst 15 minuter och räknas som arbetstid.

En rast får förläggas efter högst 6 timmars arbete i följd om medarbetaren under dessa 6 timmar har haft ett måltidsuppehåll.

Rastens förläggning ska framgå av schema. Förläggningen kan dock förskjutas på så sätt att rasten inleds före eller efter den planerade inledningen dock högst 30 minuter före respektive 30 minuter efter. Fortfarande gäller dock att rasten ska inledas inom 5 tim- mar eller efter högst 6 timmars arbete i följd om medarbetaren under dessa 6 timmar har haft ett måltidsuppehåll.

Under en arbetsperiod upp till 9 timmar för den aktuella medarbetaren får endast en rast läggas ut.

Lokalt avtal kan träffas om annat.

104 lediga dagar per kalenderår skall planeras och förläggas med i genomsnitt två dagar per kalendervecka. En veckovila om minst 36 timmars sammanhängande ledighet under varje period om sju dagar skall innefattas i planeringen. Utläggning av lediga dagar skall fördelas så jämnt som möjligt över året. Det bör eftersträvas att utläggningen av lediga dagar sker så att medarbetaren får två lediga per vecka och helst förlagda till lördag/söndag.

Med ledig dag avses kalenderdygn.

Om antalet erhållna dagar understiger 104 per kalenderår skall resterande dagar bokföras som åtta kompensationstimmar per resterande dag. För deltidstjänstgörande minskas tiden åtta timmar i förhållande till anställningens omfattning.

Mom 4 Raster och pauser

Med raster förstås sådana avbrott i den dagliga arbetstiden under vilka arbetstagarna inte är skyldiga att stanna kvar på arbetsstället och rast ska i normalfallet vara minst 30 minuter.

Arbetsgivaren ska på förhand ange rasternas längd och förläggning så noga som om- ständigheterna medger

Mom 5 Nattarbetande

om annat.

Mom 6 Anteckningar om övertid, mertid och jourtid

Mom 7 Central överläggning

Central överläggning kan begäras i de fall de lokala parterna har svårt att hitta en lämp- lig lösning.

§ 6 c Arbetstid, mobila arbetstagare

Kommentar

Till skillnad från arbetstidslagen är vägarbetstidslagen inte bortförhandlad i sin helhet utan gäller i de delar som inte finns reglerade i § 6c Arbetstid, mobila arbetstagare.

Ett utdrag lagtexten finns sist i detta häfte.

Mom 1 Arbetstidens längd och förläggning

Det år som Nationaldagen den 6 juni infaller på en lördag eller söndag ska medarbetare istället erhålla annan ledig dag utan löneavdrag i det fall inte annat avtalas lokalt.

För arbetstagare i intermittent treskiftsarbete får den ordinarie arbetstiden inte överstiga 38 timmar i genomsnitt per helgfri vecka och begränsningsperiod.

För underjordsarbete och kontinuerligt treskiftsarbete får den ordinarie arbetstiden inte överstiga 36 timmar i genomsnitt per helgfri vecka och begränsningsperiod.

38 timmar om den egentliga arbetstiden i genomsnitt per vecka infaller minst en gång på tid mellan klockan 23.00 och 05.00 samt med minst två timmar mellan klockan 23.00 och 05.00.

Denna 6 c § reglerar arbetstiden för medarbetare vars arbetstid regleras av Vägar- betstidslagen samt EG förordning nr 561/2006, så kallade mobila arbetstagare.

Bestämmelserna i denna 6 c § gäller inte för timavlönade medarbetare annat än om det särskilt anges.

Postlokalt avtal får träffas om avvikelser. Definitioner

Med helg avses helgdag som infaller måndag till och med söndag samt påskafton, ping-

stafton, midsommarafton, julafton och nyårsafton.

Med egentlig arbetstid avses tid då arbetstagaren utför arbete för arbetsgivarens räkning samt tid för uppehåll i arbetet som understiger 30 minuter.

Med deltidstjänstgöring avses tjänstgöring som fullgörs av:

deltidsanställd arbetstagare, heltidsanställd arbetstagare som beviljats partiell ledighet under minst fyra kalenderveckor i följd, delpensionsledig arbetstagare.

Arbetstidens förläggning

Arbetsplatsen skall kännetecknas av flexibilitet och lokalt inflytande. Arbetstidens förläggning ska därför fastläggas på den egna arbetsplatsen. Härigenom kan man uppnå en arbetstidsförläggning som på bästa sätt tillgodoser både kundernas och verksam- hetens behov samt medarbetarnas önskemål. Inriktningen är att de anställda inom arbetslaget/-gruppen tar gemensamt ansvar för såväl tillräcklig bemanning som indivi- duella önskemål om arbetstidens förläggning.

Arbetstidens förläggning ska framgå av schema eller på annat sätt. Ordinarie förläggning ska fastläggas minst två veckor i förväg.

Schemat ska planeras för så lång period som möjligt, dock för minst fyra veckor.

Arbetstiden ska stämmas av mot en avstämningsperiod. En avstämningsperiod får län- gst vara ett kalenderkvartal. En avstämningsperiod kan delas in i flera schemaperioder.

Om den fullgjorda arbetstiden under en sådan avstämningsperiod överstiger ordinarie arbetstid utges kvalificerad övertidskompensation. För deltidstjänstgörande utges mer- tidskompensation för tjänstgöring upp till den ordinarie arbetstiden för motsvarande heltidstjänstgörande.

Vid utläggning av semester skall arbetstidsmåttet för en semesterdag motsvara arbets- tidsmåttet för en normalarbetsdag

Schemaändringstillägg

Medarbetaren har dock inte rätt till schemaändringstillägg om

1. ändringen beror på händelser som inte kunnat förutses eller

2. ändringen sker på initiativ av medarbetaren.

Arbetstidens längd

Den ordinarie arbetstiden får inte överstiga 40 timmar i genomsnitt per helgfri vecka under avstäminingsperioden.

Ordinarie arbetstid får inte överstiga 50 timmar under en enskild arbetsvecka.

38 timmar

om den egentliga arbetstiden i genomsnitt per vecka infaller

- minst en gång på tid mellan klockan 23.00 och 05.00 samt

- med minst två timmar mellan klockan 23.00 och 05.00.

38 timmar

36 timmar

Om den egentliga arbetstiden i genomsnitt per vecka infaller

- minst 1,4 gånger på tid mellan klockan 23.00 och 05.00 samt

- med minst två timmar mellan klockan 23.00 och 05.00 samt

- till någon del på lördag eller söndag.

Ordinarie arbetstid får inte överstiga 50 timmar under en enskild arbetsvecka.

Minskning av arbetstiden vid helg

Vid helg minskas vid arbetsbefrielse den ordinarie arbetstiden med det antal timmar som skulle ha fullgjorts om helgen varit vardag.

Timavlönade

För timavlönade gäller följande bestämmelse.

a) Vid befrielse från tjänstgöring erhåller arbetstagaren timlön för den arbetstid som skulle ha fullgjorts.

b) Vid tjänstgöring erhåller arbetstagaren övertidsersättning.

Tjänstgöringsfritt uppehåll

Postlokalt avtal träffas om tillgodoräkning av arbetstid vid tjänstgöringsfritt uppehåll vid tjänstgöring utanför det egna arbetsstället när det gäller chaufförer.

Minskning av arbetstid vid ledighet m.m.

När arbetstagare har semester, ledighet med eller utan lön eller deltar i utbildning, min- skas arbetstiden med den tid som enligt schemat är förlagd till frånvarotiden.

Vid utbildning som pågår under högst fjorton dagar likställs kursschemat med tillfälligt arbetstidsschema.

Postlokalt avtal får träffas om avvikelse från vad som sagts ovan när det gäller veckoslutskurs/-konferens.

Med utbildning avses här kurs eller konferens i arbetsgivarens regi.

Rast och måltidsuppehåll

Rast ska omfatta minst 30 minuter. Tid för rast räknas inte som arbetstid. Måltidsuppe- håll får omfatta högst 20 min och minst 15 minuter och räknas som arbetstid.

Xxxxxxxx och veckovila

Med ledig dag avses kalenderdygn.

Arbetsperiod och arbetspass

Arbetsperiod får omfatta högst 14 tim. Postlokalt avtal får träffas om förlängning av arbetsperiod till högst 15 tim. När den egentliga arbetstiden under ett arbetspass är kortare än 2 tim får arbetstagaren tillgodoräkna sig 2 tim som arbetstid.

Arbetstid vid nattarbete samt tjänstgöringsfria uppehåll under natt för så kallade mobila arbetstagare

Kommentar: § 6 i Branschavtalet reglerar inte arbetstiden för mobila arbetstagare med undantag för vissa delar i § 6 moment 1, se ovan, samt moment 7. Härutöver regleras de mobila arbetstagarnas arbetstid av vägarbetstidslagen och EG:s kör- och vilotidsbestäm- melser samt de postcentrala överenskommelserna om inte annat anges.

Parterna är överens om att ersätta 15 § lagen (2005:395) om arbetstid för visst vägtrans- portarbete (vägarbetstidslagen) med nedan angivna bestämmelse.

Arbetstid vid nattarbete

Om det ingår nattarbete i en 24-timmarperiod som påbörjas efter sådan avslutad vila som avses i artikel 8 eller 9 i Europaparlamentet och rådets förordning (EEG) nr

561/2006 (i det följande Kör- och vilotidsförordningen), artikel 8 i AETR eller 13 eller 14 § arbetstidslagen (1982:673), får arbetstiden under den perioden inte överstiga 10 timmar. Tre gånger per kalendervecka får dock arbetstiden vara längre än 10 tim- mar under förutsättning att arbetsperioden då inte är längre än 15 timmar (för en chaufför sträcker sig en arbetsperiod i normalfallet från det att han kommer till sitt tjänstgöringsställe till det att han, efter avslutad körning, kommer tillbaka till tjänst- göringsstället och därefter får dygns- eller veckovila).

Undantag från begränsningen av arbetstiden vid nattarbete i första stycket får göras tillfälligtvis, om det föranleds av något särskilt förhållande som inte har kunnat förutses

Mom 1 Övertidsarbete

§ 7 Övertid

av arbetsgivaren.

Då arbetstiden enligt ovan får vara längre än 10 timmar vid nattarbete får arbetsperi- oden i de fallen vara 15 timmar.

Tjänstgöringsfritt uppehåll för mobila arbetstagareunder natt

När mobila arbetstagare som omfattas av vägarbetstidslagen och EU:s kör- och vi- lotidsregler tjänstgör under natten har parterna kommit överens om att ersättning skall utgå vid så kallade tjänstgöringsfria uppehåll som är förlagda någon gång mellan kl.

22.00 och 06.00 på det sätt som nedan anges.

Med tjänstgöringsfritt uppehåll menas här tid

a) under vilken arbetstagaren fritt disponerar sin tid,

b) som inte utgör rast enligt arbetstidsschema,

c) är förlagd utanför det egna arbetsstället och som

d) är förlagd till tid mellan 22.00 och 06.00.

När samtliga villkor enligt ovan är uppfyllda utgår kompensation med 20 kronor för varje påbörjad period om 15 minuter. Tjänstgöringsfritt uppehåll är inte arbetstid. Under arbetsperiod som till någon del är förlagd mellan kl. 22.00 och 06.00 får rasten när arbetstiden är mindre än 9 timmar vara maximalt 45 minuter. Tid därutöver är tjänstgöringsfritt uppehåll. Under arbetsperiod som till någon del är förlagd mellan kl.

22.00 och 06.00 får rasten när arbetstiden är 9 timmar eller längre sammanlagt vara maximalt 90 minuter. Tid därutöver är tjänstgöringsfritt uppehåll.

Betalning under tjänstgöringsfritt uppehåll utgår endast när det tjänstgöringsfria up- pehållet är förlagt mellan 22.00 och 06.00.

Parterna är också överens om att begränsningen av möjligheterna att lägga ut rast ovan bara gäller på så kallade nattpass dvs. när arbetstagaren huvudsakligen arbetar natt.

Med andra ord innebär detta exempelvis att arbetsgivaren, under en arbetsperiod som är mindre än 9 timmar, som slutar kl 23.00 har rätt att lägga ut raster som sammanlagt överstiger 45 minuter. Omvänt har en arbetsgivare exempelvis även rätt att lägga ut raster som sammanlagt överstiger 90 minuter om arbetsperioden börjar 05.00 på mor- gonen och arbetstiden är 9 timmar eller längre.

Mom 7 Central överläggning

Central överläggning kan begäras i de fall de lokala parterna har svårt att hitta en lämp- lig lösning.

Med övertidsarbete avses arbete som heltidsarbetande arbetstagare har utfört utöver

den ordinarie dagliga arbetstid som gäller för arbetstagaren.

Anm Lokalt avtal kan träffas om avvikelser från eller kompletteringar till bestämmelser- na i denna paragraf.

Mom 2 Skyldighet att utföra övertidsarbete

När särskilda skäl föreligger är en arbetstagare skyldig att fullgöra allmän övertid med högst 200 timmar per kalenderår (48 timmar under en fyraveckorsperiod eller 50 tim- mar under en kalendermånad). Timtalen får överskridas när det behövs för att arbet- stagaren ska kunna slutföra ett uppdrag, som inte kan avbrytas utan stora olägenheter för verksamheten.

För arbete på allmän övertid bör i första hand anlitas arbetstagare som frivilligt åtar sig detta.

Partiellt sjukskrivna eller partiellt tjänstlediga med stöd av lag har inte skyldighet att utföra övertidsarbete. Delpensionärers skyldighet är begränsad till högst 25 timmar per kalenderår.

Ytterligare övertid kan tas ut efter lokalt avtal med berörd arbetstagarorganisation. För chefer och kvalificerade handläggare kan överenskommelse träffas direkt med arbet- stagaren.

I antalet övertidstimmar räknas inte förlängd arbetstid som fullgjorts

- vid deltagande i utbildning eller

- vid ordinarie tjänstgöring på helg.

Partiellt tjänstlediga för vård av barn har inte skyldighet att utföra övertidsarbete.

Vid övertidsuttag utöver 200 timmar per år skall överenskommelse träffas med berörd arbetstagarorganisation.

Mom 3 Nödfallsövertid

En arbetstagare är skyldig att fullgöra nödfallsövertid enligt arbetstidslagen.

Mom 4 Arbete som medför rätt till övertidskompensation

Rätt till övertidskompensation föreligger om

- övertidsarbetet har beordrats på förhand eller

- övertidsarbetet har godkänts i efterhand.

Arbetstagare som har 28 eller 30 dagars semester enligt § 11 mom 2 i branschavtalet har inte rätt till övertidskompensation.

Om en arbetstagare har frihet beträffande arbetstidens förläggning, kan arbetsgivaren och arbetstagaren komma överens om att han inte ska ha rätt till övertidskompensation

utan förekomsten av erforderligt övertidsarbete ska

beaktas vid fastställande av lönen. Detsamma gäller för arbetstagare som har rätt att beordra andra arbetstagare till övertidsarbete eller har rätt att självständigt avgöra eget övertidsarbete. Arbetsgivaren skall underrätta berörd lokalarbetstagarorganisation om överenskommelse har träffats enligt detta stycke.

Medarbetare, som har längre semester än som följer av allmänna villkorsavtalet till följd av tidigare statlig anställning, har inte rätt till övertidsgottgörelse om månadslönen inklusive fasta tillägg överstiger gällande prisbasbelopp.

Mom 5 Övertidsarbete som inte utförs i direkt anslutning till ordinarie arbetstid Om en arbetstagare beordras att utföra övertidsarbete på tid som inte är förlagd i direkt anslutning till den ordinarie arbetstiden ges övertidskompensation som om övertid- sarbetet hade utförts under minst tre timmar. Detta gäller dock inte om endast rast om högst 30 minuter skiljer övertidsarbetet från den ordinarie

arbetstiden. Om arbetstagaren inställer sig till övertidsarbete ska arbetsgivaren ersätta uppkomna resekostnader. Detta gäller även för arbetstagare som inte har rätt till särskild övertidskompensation.

Mom 6 Olika typer av övertidskompensation

Kompensation för övertidsarbete kan ges antingen i pengar (övertidsersättning) eller i ledig tid (kompensationsledighet). Kompensationsledighet ges om arbetstagaren själv vill det och arbetsgivaren inte av särskilda skäl bestämmer annat. Vid utläggning av ledighet bör arbetstagarens önskemål om tidpunkt beaktas.

Moment 6:1 Återföring av övertid

Om övertid ersatts med kompensationsledighet enligt moment 6 återförs motsvarande antal timmar till övertidsutrymmet enligt mom 2 ovan (allmän övertid).

Exempel

En medarbetare utför övertidsarbete om 4 timmar en helgfri måndag mellan 16.00 -

20.00. Dessa övertidstimmar räknas av från övertidsutrymmet enligt mom 2. Överenskommelse träffas med medarbetaren om att övertidsarbetet ska kompenseras med ledig tid (kompensationsledighet) under sex timmar (4 x 1,5 tim = sex timmars kompensationsledighet).

När kompensationsledigheten tagits ut återförs de fyra övertidstimmarna som har kom- penserats genom ledigheten till övertidsutrymmet enligt mom 2.

Mom 7 Beräkning av övertidsersättning

Övertidsersättning per timme betalas enligt följande.

a) För övertidsarbete klockan 06.00 - 20.00 helgfria måndagar - fredagar.

Fasta kontanta månadslönen (uppräknad till heltidslön)

b) För övertidsarbete på annan tid

Fasta kontanta månadslönen (uppräknad till heltidslön)

Övertidsarbete på vardagar som är arbetsfria för den enskilde arbetstagaren samt på midsommarafton, julafton och nyårsafton jämställs med övertidsarbete på ”annan tid”. Ersättning utbetalas inte för kortare tid än 15 minuter i följd.

Semestertillägg är inkluderat i beloppet.

Övertid för timavlönande

För timavlönade bestäms övertidsersättning per timme enligt följande:

a) För övertidsarbete klockan 06.00 - 20.00 helgfria måndagar - fredagar (”enkel över- tid”). Timlönen x 1,5

b) För övertidsarbete på annan tid (”kvalificerad övertid”) Timlönen x 2

Mom 8 Beräkning av kompensationsledighet

Kompensationsledighet per övertidstimme ges enligt följande.

a) För övertidsarbete klockan 06.00 - 20.00 helgfria måndagar - fredagar = 1 ½ timme.

b) För övertidsarbete på annan tid enligt mom 7 = 2 timmar.

Postlokalt avtal kan träffas om regler för sparande och uttag av kompensationsle- dighet.

Mom 1 Mertidsarbete

§ 8 Mertid

Timtalen får överskridas om det behövs för att kunna slutföra ett uppdrag eller arbete som inte kan avbrytas utan stora olägenheter för verksamheten. Ytterligare övertid eller ytterligare mertid kan tas efter lokalt avtal med berörd arbetstagarorganisation. För

Med mertidsarbete avses arbete som deltidsarbetande arbetstagare utför utöver den

ordinarie dagliga arbetstid som gäller för arbetstagarens deltid men som ligger inom det ordinarie arbetstidsmåttet för heltidsarbetande. Arbete på mertid anses som ordinarie arbetstid.

Arbete för deltidsarbetande är övertid och ersätts enligt bestämmelserna i § 7 om arbet- stagaren

– arbetar utöver ordinarie arbetstidsmåttet för heltidsarbetande under ett kalenderdygn

- arbetar på dag som är arbetsfri för motsvarande heltidsarbetande - arbetar mer än det tillåtna antalet mertidstimmar - inkallas till arbete på tid som inte är ordinarie arbetstid för motsvarande

heltidsarbetande.

Lokalt avtal kan träffas om avvikelser från eller kompletteringar till bestämmelserna i denna paragraf.

Deltidsanställda

För deltidsanställd markeras på arbetstidsschemat i regel två lediga dagar per vecka i genomsnitt.

Övriga dagar där arbete ej är planerat är arbetsfria dagar (s.k. streckdagar). För arbete på ledig dag erhålls övertidskompensation.

För arbete på arbetsfri dag erhålls mertids- eller övertidskompensation enligt 7 § respe- ktive 8 § Branschavtalet.

Timavlönade

För timavlönad medarbetare gäller följande:

Arbetstid utöver den arbetstid som gäller enligt anställningsavtalet är mertid. Arbetstid utöver 40 timmar per vecka i genomsnitt under en kalendermånad är övertid.

Mom 2 Skyldighet att utföra mertidsarbete

När särskilda skäl föreligger är en deltidsarbetande arbetstagare skyldig att fullgöra mer- tidsarbete. Allmän mertid och allmän övertid får tas ut med sammanlagt 250 timmar per kalenderår. Den allmänna övertiden får inte överstiga 200 timmar per kalenderår (48 timmar under en fyraveckorsperiod eller 50 timmar under en kalendermånad). Den allmänna mertiden får inte överstiga 175 timmar per kalenderår.

För arbete på allmän mertid bör i första hand anlitas arbetstagare som frivilligt åtar sig detta.

Partiellt sjukskrivna eller partiellt tjänstlediga med stöd av lag har inte skyldighet att utföra mertidsarbete. Delpensionärers skyldighet är begränsad till högst 25 timmar per kalenderår.

chefer och kvalificerade handläggare kan överenskommelse träffas direkt med arbet- stagaren.

I antalet övertids- eller mertidstimmar räknas inte in förlängd arbetstid som fullgjorts

- Vid deltagande i personalutbildning eller

- vid ordinarie tjänstgöring på helg.

Partiellt tjänstlediga för vård av barn har inte skyldighet att utföra mertidsarbete.

Postlokalt avtal får träffas om ytterligare övertid eller mertid.

Mom 3 Nödfallsmertid

En arbetstagare är skyldig att fullgöra nödfallsmertid enligt arbetstidslagen.

Mom 4 Arbete som medför rätt till mertidskompensation

Rätt till mertidskompensation föreligger om

- mertidsarbetet har beordrats på förhand eller

- mertidsarbetet har godkänts i efterhand.

Mom 5 Mertidsarbete som inte utförs i direkt anslutning till den deltidsanställdes ordinarie arbetstid

Om en arbetstagare beordras att utföra mertidsarbete på tid som inte är förlagd i direkt anslutning till den ordinarie arbetstiden ges mertidskompensation som om mertidsar- betet hade utförts under minst tre timmar. Detta gäller dock inte om endast rast om högst 30 minuter skiljer mertidsarbetet från den ordinarie arbetstiden.

Mom 6 Olika typer av mertidskompensation

Kompensation för mertidsarbete kan ges antingen i pengar (mertidsersättning) eller i ledig tid (kompensationsledighet). Kompensationsledighet ges om arbetstagaren själv vill det och arbetsgivaren inte av särskilda skäl bestämmer annat. Vid utläggning av ledighet bör arbetstagarens önskemål om tidpunkt

beaktas.

Postlokalt avtal kan träffas om regler för sparande och uttag av kompensationsle- dighet.

Mom 7 Beräkning av mertidsersättning

Vid mertidsarbete utbetalas följande ersättning per timme.

Fasta kontanta månadslönen (uppräknad till heltidslön) 140

Mertidsersättningen till timavlönad arbetstagare betalas som timlön.

Ersättning utbetalas inte för kortare tid än 15 minuter i följd. Semestertillägg är inkluderat i beloppet.

Mom 8 Beräkning av kompensationsledighet vid mertidsarbete

Kompensationsledighet beräknas timme för timme.

§ 9 Restidsersättning

Mom 1 Rätt till restidsersättning

Arbetstagaren har rätt till restidsersättning enligt nedan om inte

arbetsgivaren och arbetstagaren har enats om att arbetstagaren ska vara undantagen från bestämmelsen om restidsersättning (gäller endast arbetstagare som inte har rätt till särskild kompensation för övertidsarbete)

arbetsgivaren och arbetstagaren har kommit överens om att kompensation för restid ska utges i annan form. Förekomsten av restid kan t ex beaktas vid fastställande av lönen

arbetstagaren har en befattning som normalt medför tjänsteresor i betydande om- fattning, t ex resande försäljare, servicetekniker eller liknande. En sådan arbetstagare har rätt till restidsersättning endast om arbetsgivaren och arbetstagaren har kommit överens om detta.

Lokalt avtal får träffas om avvikelse från bestämmelserna i detta moment. Mom 2 Restid

Med restid som medför rätt till ersättning avses den tid under en beordrad tjänsteresa

inom Sverige som går åt för själva resan till bestämmelseorten och i förekommande fall ofrivillig väntetid under själva resan till tjänstgöringens början respektive till tjänst- göringens slut.

Restid som faller inom klockslagen för arbetstagarens ordinarie dagliga arbetstid räknas som arbetstid. Vid beräkning av restid medtas därför endast tjänsteresor utanför arbet- stagarens ordinarie arbetstid.

Ersättning beräknas inte för kortare tid än 15 minuter i följd.

Om arbetsgivaren har bekostat sovplats på tåg eller båt under resan eller under en del av resan, ska tiden kl 00 - 06.00 inte räknas med. Som restid räknas även normal tidsåtgång då arbetstagaren under en tjänsteresa själv kör bil eller annat fordon, oavsett om detta tillhör arbetsgivaren eller inte.

Resan ska anses påbörjad och avslutad i enlighet med de bestämmelser som gäller för traktamentsberäkning eller motsvarande hos respektive arbetsgivare.

Vid tjänsteresa utom Sverige betalas restidsersättning för resor till den första för- rättningsorten och återresan från den sista förrättningsorten.

Mom 3 Ersättning

Restidsersättning betalas med 60:70 per timme.

För tid från klockan 19.00 dag före tjänstgöringsfritt kalenderdygn till kl 07.00 på påföl- jande tjänstgöringsdag är dock tillägget 90:90.

Semestertillägg är inkluderat i beloppen.

Lokalt avtal kan träffas om annan ersättning. Sådant avtal får även innebära av- vikelse från bestämmelserna i 2 mom.

Från och med den 1 juni 2012 är restidsersättningen per timme 72,36. För tid från klockan 19:00 dag före tjänstgöringsfritt kalenderdygn till kl 07:00 påföljande tjänst- göringsdag är tillägget 100,40. Semestertillägg är inkluderat i beloppen.

Postlokalt avtal får träffas om annan ersättningsform

§ 10 Ersättning för ob, jour och beredskap

Mom 1 Obekväm arbetstid

Arbetstagare, som arbetar på obekväm tid, har obekvämtidstillägg, om inte annat följer av lokalt avtal. Obekvämtidstillägg utbetalas endast för sådant i ordinarie arbetstid ingående arbete som enligt arbetstidsschema eller motsvarande föreskrift eller enligt beslut av överordnad fullgörs på obekväm tid.

Obekvämtidstillägg utgår för timme med 18:20 per timme från 1/6 2012. För kvalifi- cerad obekväm tid utgår 40:72.

Enkel obekväm tid är tid

mellan klockan 19.00 och 22.00, i den mån det inte är fråga om tid som sägs nedan.

Kvalificerad obekväm tid är

a) tid från klockan 19.00 på fredag till klockan 07.00 på måndag,

b) tid från klockan 19.00 på dag före trettondagen, första maj, Kristi himmelsfärds- dag eller nationaldagen till klockan 07.00 på närmast följande vardag,

c) tid från klockan 19.00 dag före långfredagen till klockan 07.00 på dagen efter annandag påsk,

d) tid från klockan 19.00 på dagen före pingstafton, midsommarafton, julafton eller nyårsafton till klockan 07.00 på vardag närmast efter helgdagsaftonen,

e) all tid på vardag som både föregås och efterföljs av sön- eller helgdag samt f) tid i övrigt mellan klockan 22.00 och 06.00.

När det är fråga om tid som anges i andra stycket c) eller d) ska i stället för angivet belopp för kvalificerad obekväm tid gälla beloppet 91:26.

Semestertillägg är inkluderat i beloppen.

Lokalt avtal kan träffas om andra regler.

Till den del ordinarie tjänstgöring utförs under helg är ob-ersättningen 348:84 kronor per timme för medarbetare var arbetstid regleras enligt 6 b § eller 6 c §. Med helg avses helgdag som infaller måndag till och med söndag samt påskafton, pingstafton, midsom- marafton, julafton och nyårsafton.

Denna bestämmelse gäller inte för timavlönade.

Semestertillägg är inkluderat i ovan angivna belopp.

Mom 2 Jour

Jour är tid då arbetstagaren på tjänstgöringsfri tid är skyldig att stå till arbetsgivarens förfogande på arbetsplatsen eller annan anvisad plats utom bostaden för att när behov uppkommer utföra arbete. Jourtid får tas ut med högst 48 timmar under en fyraveckor-

ingripande under jour och beredskap, t.ex. mottagandet av enstaka telefonsamtal, är inte att betrakta som arbetstid.

Semestertillägg är inkluderat i ovan angivna belopp.

Postlokalt avtal kan träffas om annan ersättning för jour eller beredskap

speriod eller högst 50 timmar under en kalendermånad.

Lokalt avtal kan träffas om annan beräkning eller omfattning av jour. För chefer och kvalificerade handläggare kan överenskommelse om omfattningen träffas direkt med arbetstagaren. Ersättning för jour regleras i lokalt avtal.

Mom 3 Beredskap

Beredskap är tid då arbetstagaren på tjänstgöringsfri tid är skyldig att vara anträæar för att efter varsel infinna sig på arbetsplatsen. Beredskap får tas ut vid högst sju tillfällen under en tid av fyra veckor.

Lokalt avtal kan träffas om annan beräkning eller omfattning av beredskap. För chefer och kvalificerade handläggare kan överenskommelse om omfattningen träffas direkt med arbetstagaren.

Ersättning för beredskap regleras i lokalt avtal.

För jour som uppgår till högst 50 timmar under en kalendermånad utgår jourtillägg med 32:68 per timme.

För jour därutöver är ersättningen 65:37.

När det är fråga om tid som anges i branschavtalet moment 1 c) eller d) under bestäm- melsen om ob-ersättning d.v.s. vid så kallad storhelg, är ersättning för jour 130:71 per timme.

För beredskap som uppgår till högst 130 timmar under en kalendermånad utgår bereds- kapstillägg med följande belopp14:70 per timme.

Ovan angivna belopp höjs med 100 procent för jour och beredskap som fullgörs under tid som anges i § 10 moment 1 punkt a) till d). Dock höjs det lägsta jourtilläggsbeloppet samt båda beredskapstilläggsbeloppen med 200 procent vid tid som fullgörs enligt c) och d).

För beredskap därutöver utgår ersättning per timme med 29:42.

När det är fråga om tid som anges i branschavtalet moment 1 c) eller d) under bestäm- melsen om ob-ersättning d.v.s. vid så kallad storhelg är ersättning för beredskap per timme 58:82.

När jour och beredskap beordrats utgår ersättning för den verkligt fullgjorda tiden, dock lägst 8 timmar under en 24-timmarsperiod beräknad från kl. 22.00.

Om arbetstagaren kallats in under tid han/hon har jour eller beredskap erhålls ersättning för minst en timme vid jour och minst två timmar vid beredskap. Tillfälligt

§ 11 Semester

Mom 1 Allmänna bestämmelser

Arbetstagare har rätt till semester enligt lag med de ändringar och tillägg som gjorts nedan.

Arbetsgivaren kan besluta om att intjänandeår och semesterår ska sammanfalla och utgöras av kalenderår. Om arbetsgivaren fattat ett sådant beslut ska bestämmelsen i 26 a

§ semesterlagen inte gälla.

Semesterår

För månadsavlönade arbetstagare sammanfaller intjänandeår och semesterår och utgörs av kalenderår.

Semester för timavlönade arbetstagare

För timavlönade arbetstagare tillämpas semesterlagen i dess helhet.

Semesterlönegrundande frånvaro

Utöver den semesterlönegrundande frånvaron enligt 17 § semesterlagen gäller att från- varo av följande anledningar är semesterlönegrundande under den tid som anges nedan om arbetstagaren vid frånvarons början varit anställd minst 3 månader.

Vid hel frånvaro där icke semesterlönegrundande ledighet utan lön kombineras med föräldraledighet med föräldrapenning är frånvaron semesterlönegrundande enbart till den del som föräldrapenning utbetalas.

Semesterförläggning

Arbetsgivaren upprättar årligen en eller flera semesterplaner som tillsammans omfattar ett helt år. Vid utläggning av semester skall arbetstidsmåttet för en semesterdag mots- vara arbetstidsmåttet för en normalarbetsdag. Vid utläggning av fyra sammanhängande semesterveckor under sommarperioden kan utläggningen ske under hela perioden 1 juni-31 augusti.

Lokalt avtal kan träffas om avsteg från bestämmelserna i denna paragraf i fråga om beräkning av semester vid oregelbunden och/eller koncentrerad arbetstidsförläggning (hel- eller deltid) och vid ändrad sysselsättningsgrad samt om beräkning av semesterlön och semesterersättning. För arbetsområden med oregelbunden arbetstidsförläggning kan lokalt avtal träffas om beräkning av semester för timme i stället för dag.

Frånvaroanledning	Tid som är semestergrundande
Sjukdom då rätt till sjuklön eller sjukpensionenligt ITP-P föreligger	Insjuknandeåret samt följande kalenderår
Föräldraledig med föräldrapenning	Ingen begränsning

Kommentar:

Beträffande avstämning av arbetstid under semesterdag, se postcentralt tilläggsavtal 6 b § och 6 c §.

Mom 2 Semesterns längd

Årssemestern är

25 dagar

om inte annat anges nedan

28 dagar

för arbetstagare, som har frihet beträffande arbetstidens förläggn- ing och överenskommelse träffats med arbetstagaren om att särskild

kompensation för övertidsarbete inte ska utgå, under förutsättning att förekomsten av övertidsarbete inte beaktats vid fastställande av lönen

30 dagar

för arbetstagare som har rätt att beordra andra arbetstagare till över- tidsarbete eller har rätt att självständigt avgöra eget övertidsarbete och överenskommelse träffats med arbetstagaren om att särskild kompen- sation för övertidsarbete inte ska utgå, under förutsättning att förekom- sten av övertidsarbete inte beaktats vid fastställande av lönen.

Överenskommelse kan träffas med arbetstagare i annat fall om rätt till 28 eller 30 dagars semester i stället för särskild övertidskompensation.

Lokalt avtal kan även träffas om att arbetstagare i annat fall ska ha rätt till 28 eller 30 dagars semester i stället för särskild övertidskompensation.

Övergångsbestämmelse

Arbetstagare, som har längre semester än som följer av allmänna villkorsavtalet till följd av tidigare statlig anställning, har inte rätt till övertidsgottgörelse om månadslönen up- pgår till 31 100 kronor eller mer (29 700 kronor eller mer för arbetstagare som 1995-06- 30 har minst den lönen).

Kommentar:

Ett postcentralt tilläggsavtal har ersatt ovan angivna övergångsbestämmelse och istället gäller att denna grupp, d.v.s. medarbetare, som har längre semester än som följer av allmänna villkorsavtalet till följd av tidigare statlig anställning, inte har rätt till övertids- gottgörelse om månadslönen inklusive fasta tillägg överstiger gällande prisbasbelopp eller mer, se under 7 § Övertid mom 4.

Arbetstagare som den 30 juni 1995 var anställd i bolag, som omfattades av Postens bolagsavtal behåller den längre semester som uppnåtts semesteråret 1995 så länge den är förmånligare än en tillämpning av mom 2.

Överenskommelse som träffas om rätt till 28 eller 30 dagars semester i stället för sär- skild övertidskompensation gäller för ett semesterår i taget och kan skriftligen av endera

parten sägas upp två månader före semesterårets slut .

Mom 3 Semesterlön

Semesterlönen utgörs av den månadslön som är aktuell under semestern plus semester- tillägg.

Semestertillägg utgörs av

- 0,8 procent av aktuell månadslön per betald semesterdag

- ett belopp motsvarande nedan angivna procenttal av summan av sådana rörliga lönedelar som inte inkluderar semestertillägg och som har betalats ut under ett år närmast före semesteråret.

Årssemester vid intjänandeårets början	Procenttal
25	12,00
28	13,44
30	14,40

Mom 6 Avräkning

Om arbetstagaren under semesteråret fått större semesterlön än vad som motsvaras av intjänad semesterlön får arbetsgivaren göra avräkning mot den ordinarie lönen samt semestertillägget för rörlig lönedel.

Detta moment gäller endast i det fall sammanfallande intjänandeår och semesterår til- lämpas.

Anmärkning

I fråga om avräkning för förskottssemester i det fall skilda intjänandeår och semesterår tillämpas gäller bestämmelserna i semesterlagen (29 §). Finns skriftlig överenskommelse mellan arbetsgivaren och arbetstagaren om förskottssemester får avräkning, utom för intjänad semesterersättning, även göras mot intjänad lön

Mom 7 Semesterersättning

Semesterersättning utgörs av intjänad semesterlön som inte betalats ut i samband med semesterledighet. Den beräknas som 4,6 procent av den aktuella månadslönen per semesterdag plus semestertillägg.

Vid utbetalning av bonus är semestertillägg inkluderat i bonusbeloppet.

En arbetstagare som får partiellt sjukbidrag/partiell förtidspension jämställs med en partiellt ledig arbetstagare vid beräkning av semesterlönen. För arbetstagare som

kvarstår på PA-91 och som har partiellt sjukbidrag/ partiell förtidspension skall dock sjukavdrag och samordningsavdrag fortsätta att göras på vanligt sätt.

Till summan av rörliga lönedelar enligt ovan ska för varje kalenderdag (helt eller delvis) med semesterlönegrundande frånvaro läggas en genomsnittlig dagsinkomst av den rörliga lönen. Denna genomsnittliga dagsinkomst beräknas genom att året före semesteråret utbetald rörlig lönedel divideras med antalet anställningsdagar exklusive semesterledighetsdagar och hela kalenderdagar med semesterlönegrundande frånvaro året före semesteråret.

Om beräkning enligt föregående stycke ger ett mindre rimligt resultat får arbetsgivaren, efter samråd med berörd arbetstagarorganisation, bestämma summan av de rörliga lönedelarna med beaktande av vad som är normalt för arbetstagare med motsvarande arbete utan semesterlönegrundande frånvaro.

Mom 4 Utbetalning av semesterlön

Det semestertillägg, som beräknas på den aktuella månadslönen, betalas vid det ordi- narie löneutbetalningstillfället i samband med eller närmast efter semestern. Semester- tillägget för rörliga lönedelar betalas ut senast i juni månad.

Mom 5 Avdrag för obetald semesterdag

För varje obetald semesterdag görs avdrag från arbetstagarens aktuella månadslön med 4,6 procent av månadslönen.

Mom 8 Sparande av semester

Mom 8.1 Xxxxx sparade semesterdagar

Om arbetstagare för visst semesterår har rätt till mer än 20 betalda semesterdagar, får han spara en eller flera av de överskjutande dagarna till ett senare semesterår. Arbet- stagaren får dock vid varje tidpunkt inte ha fler sparade dagar än 25, om inte annat följer av lokalt avtal.

Medarbetare som den 31 december 2010 hade fler än 25 dagars sparad semester har rätt att fortsätta ha dessa semesterdagar sparade. Medarbetaren har dock inte rätt att spara ytterligare semesterdagar förrän han eller hon har färre än 25 dagar sparad semester.

Mom 8.2 Semesterlön för sparad semesterdag

Semesterlön för sparad semesterdag utgörs av den månadslön som är aktuell under semestern samt semestertillägget om 0,8 procent.

Mom 9 Semester vid intermittent deltidsarbete

Om en arbetstagare är deltidsarbetande och arbetar mindre än fem dagar i genomsnitt per helgfri vecka, ska antalet bruttosemesterdagar (= det antal semesterdagar som ska läggas ut under semesteråret) omräknas till nettosemesterdagar (= som ska förläggas på de dagar som annars skulle ha utgjort arbetsdagar för arbetstagaren).

Beräkningen görs enligt följande:

§ 12 Sjuklön m.m.

Antalet arbetsdagar / vecka	x	antalet bruttosemesterdagar	=	antalet nettosemesterdagar
5

Mom 1 Rätten till sjuklön

(Antal arbetsdagar/vecka = arbetsdagar i genomsnitt per helgfri vecka i genomsnitt under begränsningsperioden enligt arbetstagarens arbetstidsschema.)

Uppstår vid beräkningen brutet tal sker avrundning uppåt till närmaste heltal. Denna avrundning görs vid ett tillfälle per semesterår.

Om arbetstagarens arbetstid ändras så att antalet arbetsdagar per vecka förändras, ska antalet outtagna nettosemesterdagar räknas om att svara mot den nya arbetstiden.

Beräkning av semestertillägg, semesterersättning respektive löneavdrag vid obetald semester ska ske med utgångspunkt från antalet bruttosemesterdagar.

För heltidstjänstgörande arbetstagare vars arbetstid är förlagd så att arbetstagaren ar- betar mindre än fem dagar i genomsnitt per helgfri vecka gäller reglerna i 11 § 9 mom i tillämpliga delar.

Om semesterledigheten för hel- och deltidstjänstgörande omfattar minst 19 dagar til- lämpas reglerna i semesterlagens § 9 om rätt till ledighet under veckoslut omedelbart före och omedelbart efter semesterledigheten.

Postlokalt avtal får träffas om andra grunder för beräkning av semestern under förutsättning att semestern förläggs så att den i möjligaste mån medför ledighet under lika lång sammanlagd arbetstid som om arbetet varit förlagt till fem vardagar varje vecka.

Mom 10 Ändrad sysselsättningsgrad

Om arbetstagaren under intjänandeåret haft annan sysselsättningsgrad än vid semester- tillfället, ska för bestämmande av semesterlön och semestertillägg den månadslön som är aktuell under semestern justeras uppåt eller neråt i proportion till skillnaden mellan sysselsättningsgraderna. Detta gäller när skilda semesterår och intjänandeår tillämpas.

Lokalt avtal kan träffas om beräkning av semester för arbetstagare med partiell sjuk- ledighet som varat mer än 1 år eller med partiellt sjukbidrag/sjukpension.

Mom 11 Intyg om uttagen semester

Intyg om uttagen semester ska utfärdas av arbetsgivaren vid anställningens upphörande.

Arbetstagare har rätt till sjuklön enligt de regler som anges i denna paragraf.

Mom 2 Sjukanmälan till arbetsgivare

När en arbetstagare blir sjuk och därför inte kan arbeta ska arbetstagaren snarast möjligt underrätta arbetsgivaren om detta. Samma gäller om arbetstagaren måste avhålla sig från arbete på grund av risk för överförande av smitta.

Mom 3 Försäkran och läkarintyg

Arbetstagaren ska styrka sjukdom med en skriftlig försäkran som skall lämnas till ar- betsgivaren. Av denna ska framgå att, och i vilken omfattning, arbetstagaren inte kunnat arbeta på grund av sjukdom. Om sjukperioden är längre än sju dagar, ska arbetstagaren styrka sjukdomen med läkarintyg, som visar att arbetstagaren är oförmögen att arbeta och som också anger sjukperiodens längd.

Arbetsgivaren får om särskilda skäl föreligger begära att arbetstagaren ska styrka ned- sättningen av arbetsförmågan med läkarintyg från tidigare dag. Arbetsgivaren har rätt att anvisa läkare.

Mom 4 Sjuklönens storlek

Mom 4.1 Sjukdom t o m 14:e kalenderdagen per sjukperiod

För varje timme en arbetstagare är frånvarande på grund av sjukdom görs sjukavdrag.

- för den första frånvarodagen (karensdagen) i sjuklöneperioden

månadslönen x 12 52 x genomsnittliga arbetstiden i helgfri vecka

- fr o m den andra frånvarodagen i sjuklöneperioden

20 % x	månadslönen x 12
	52 x genomsnittliga arbetstiden i helgfri vecka

Lokalt avtal kan träffas om andra beräkningsgrunder. Anmärkningar

1. För arbetstagaren som enligt försäkringskassans beslut är berättigad till sjuklön om 80 procent under hela sjuklöneperioden görs sjukavdrag enligt vad som gäller fr.o.m. den andra frånvarodagen i sjuklöneperioden.

2. Ny sjukperiod som börjar inom fem kalenderdagar från det att en tidigare sjukpe-

riod avslutats ska betraktas som fortsättning på den tidigare sjukperioden.

3. Om arbetstagaren under de senaste tolv månaderna haft sammanlagt tio karens- dagar görs sjukavdrag för den första dagen i kommande sjukperiod enligt vad som gäller fr.o.m. den andra frånvarodagen i sjuklöneperioden.

Sjukavdraget beräknas per timme enligt formlerna i branschavtalet och med utgång- spunkt i den genomsnittliga arbetstiden per vecka. Avdrag med 100 % görs för det antal timmar som motsvarar en femtedel av den genomsnittliga arbetstiden per vecka. Därefter görs avdrag med 20 % för resterande timmar i sjuklöneperioden.

Om frånvaron under karensdagen inte omfattar hela arbetsdagen görs avdrag för ka- rensdagen för det antal timmar och minuter som motsvarar nedan angiven andel av hel frånvaro.

Sjukfrånvarons längd

högst 25 %

25,1 - 50 %

50,1 - 75 %

mer än 75 %

Avdrag för

25 %

50 %

75 %

100 %

Mom 4.2 Sjukdom fr.o.m. 15:e kalenderdagen

För varje sjukdag (inklusive arbetsfria dagar) görs sjukavdrag per dag enligt följande.

Arbetstagare med månadslön om högst	7,5 x basbelopp1*
	12

90 % x	månadslönen x 12
	365

Arbetstagare med månadslön över	7,5 x basbelopp*
	12

90 % x	7,5 x basbelopp*	+ 10% x	månadslönen x 12 – 7,5 x basbelopp*
	365		365

Lokalt avtal kan träffas om andra beräkningsgrunder.

Sjukavdrag fr.o.m. dag 91 av sjukfrånvaro för arbetstagare som kvarstår på PA-91

För arbetstagare som på grund av sjukfrånvaro eller delpension vid årsskiftet 1995/1996 kvarstår på Postens tillämpningsavtal till PA-91 skall fr.o.m. dag 91 av sjukfrånvaro göras sjukavdrag enligt följande.

Fr.o.m. den 1:a i den kalendermånad då övergång sker till ITP-P tillämpas branschavta- lets regler.

För varje kalenderdag under sjukfrånvaron görs sjukavdrag med

20 % x	Månadslönen x 12	+	80 % x Månadslönen x 12
	365		365

*) dock högst 7,5 x basbeloppet

Om här avsedd arbetstagare uppbär förtidspension/sjukbidrag skall samordning ske mellan lönen och förtidspensionen/sjukbidraget. Avdrag görs enligt följande:

a) 10 % av månadslönen beräknad per dag plus

b) avdrag för utgående förmån (samordningsavdrag)

Samordning får bara ske om arbetstagaren har lön för den tid han uppbär förtidspen- sion/sjukbidrag. Vid partiellt utgående förmån görs sjukavdrag motsvarande sjukfrån- varons omfattning. Samordningsavdraget får dock inte vara så stort att det inkräktar på den lön som betalas ut för den arbetade tiden.

Om arbetstagaren får sjukbidrag eller förtidspension på grund av arbetsskada och därför får livränta, görs helt löneavdrag. Vid partiellt sjukbidrag/förtidspension görs partiellt löneavdrag i motsvarande mån.

Sjuklön till timavlönade arbetstagare

1. Sjukfrånvaro dag 1-14

En timavlönad arbetstagare som uppfyller förutsättningarna för rätt till sjuklön enligt Lagen om sjuklön har rätt till sjuklön under sjuklöneperioden med nedan angiven del av den lön och de lönetillägg som arbetstagaren gått miste om till följd av sjukdomen:

- Kalenderdag 1 0%

- Kalenderdag 2-14 80%

Om arbetstagaren enligt försäkringskassans beslut är berättigad till sjuklön med 80% under hela sjuklöneperioden betalas sjuklön enligt vad som gäller för kalenderdag 2-14.

2. Sjukfrånvaro dag 15-90

En timavlönad arbetstagare kan erhålla sjuklön under dag 15-90 vid sjukfrånvaro under förutsättning att arbetstagaren

- inte anställs enbart för tillfälligt tjänstgöringsuppdrag

- iakttar bestämmelserna i mom 2 och 3

- är sjukpenningförsäkrad medlem i allmän försäkringskassa

Sjuklön utbetalas t o m 90:e dagen vid sjukfrånvaro av följande skäl:

- olycksfall i arbetet och färdolycksfall

- våld eller misshandel p.g.a. tjänsten

- risk för överföring av xxxxxx

- vaccination som initieras av arbetsgivaren

- chockskada till följd av rån

Sjuklönen är 10% av den genomsnittliga dagsinkomsten under de närmast före sjuk- frånvaron förflutna sex hela kalendermånaderna. I inkomsten inräknas lön och lönetil- lägg med undantag av övertidsersättning.

Dagsinkomsten erhålls genom att den sammanräknade inkomsten divideras med antalet kalenderdagar under sexmånadersperioden eller den kortare tid som anställn- ingen omfattat. Frånvarodag som enligt 17 § semesterlagen är semesterlönegrundande inräknas inte i dagantalet.

Arbetstagarens kostnader för läkarvård i samband med skada etc. enligt ovan ersätts enligt tilläggsavtalet till § 12 om ersättning för läkarvård, läkemedel m.m.

Mom 7 Avdrag vid sjukdom när arbetstagaren inte har rätt till sjuklön Mom 7.1 Sjukdom t o m 14:e kalenderdagen per sjuktillfälle

För varje timme en arbetstagare är frånvarande på grund av sjukdom görs avdrag med

månadslön x 12

52 x genomsnittliga arbetstiden i helgfri vecka

Mom 7.2 Sjukdom fr.o.m. 15:e kalenderdagen

För varje kalenderdag av frånvaro görs avdrag med

månadslön x 12

365

Mom 5 Sjuklönetidens längd

Rätt till sjuklön gäller längst t o m den dag när arbetsoförmågan har förelegat 90 kalen- derdagar i följd.

Om arbetsoförmågan inte förelegat 90 kalenderdagar i följd men arbetstagaren under den senaste tolvmånadersperioden varit sjuk vid flera tillfällen upphör rätt till sjuklön när arbetstagaren varit arbetsoförmögen i sammanlagt 105 kalenderdagar under perioden.

När arbetstagare har rätt till sjukpension enligt pensionsavtalet upphör rätten till sjuk- lön. Bestämmelserna i detta moment inskränker inte rätten till sjuklön enligt lag under sjuklöneperiod (mom 4.1 ovan).

Mom 6 Ersättning när smittbärarpenning utgår

Om arbetstagare måste avhålla sig från arbete på grund av risk för överförande av smitta och rätt föreligger till smittbärarpenning görs avdrag enligt följande. Frånvaro t o m 14:e kalenderdagen:

För varje timme av frånvaro görs avdrag med

månadslön x 12

52 x genomsnittliga arbetstiden i helgfri vecka

Fr.o.m. den 15:e kalenderdagen görs avdrag enligt mom 4.2.

Om frånvaron omfattar hel kalendermånad görs avdrag med hela månadslönen.

Mom 8 Begreppet månadslön

Med månadslön i denna paragraf avses - förutom fast kontant lön och eventuella fasta lönetillägg som utbetalas per månad - även den genomsnittliga inkomsten per månad kalenderåret före insjuknandeåret av rörliga lönedelar, med undantag av övertids- ersättning och sådana rörliga lönedelar som behålls även under sjukledighet, uppräknad med löneutrymmet enligt branschavtalet för resp kalenderår.

Lokalt avtal kan träffas om annan beräkningsgrund av de rörliga lönedelarna.

Mom 9 Vissa samordnings- och inskränkningsregler

Om arbetstagare får ersättning från staten, från försäkring eller från skadevållande tredje man, får arbetsgivaren besluta om minskning helt eller delvis av sjuklön för att undvika överkompensation vid sjukdom i förhållande till de sjuklönenivåer som

följer av detta avtal. Det sagda gäller inte ersättning från allmän försäkringskassa eller ersättning enligt kollektivavtal.

Om arbetstagaren på grund av arbetsskada uppbär livränta i stället för sjukpenning och detta sker under en tid då tjänstemannen har rätt till sjuklön, ska sjuklönen inte beräknas enligt mom 4, utan i stället utgöra skillnaden mellan 90 % av månadslönen och livräntan.

Om arbetstagaren helt eller delvis har undantagits från sjukförsäkringsförmåner enligt lagen om allmän försäkring reduceras sjuklönen i motsvarande mån.

Om arbetstagaren har skadats vid olycksfall under förvärvsarbete för någon annan ar- betsgivare eller i samband med egen rörelse, ska arbetsgivaren betala sjuklön fr.o.m. 15:e

Kommentar:

Läkarvård FYSS (Fysisk aktivitet i Sjukdomsprevention och Sjukdomsbehandling) ersätts enligt punkt 1 eller 2 ovan. Om läkare ordinerar fysisk aktivitet på recept som medför t ex deltagaravgift kan viss ersättning för sådan avgift lämnas inom ramen för Subventionerad friskvård.

(Fotnot)

* Det aktuella prisbasbeloppet. För 2012 är det 44 400

kalenderdagen i sjukperioden endast om arbetsgivaren särskilt har åtagit sig detta. Rätt till sjuklön föreligger inte om arbetstagaren

• ådragit sig sjukdomen vid uppsåtligt brott som han har dömts för genom dom som

har vunnit laga kraft, eller

• medvetet eller av grov vårdslöshet lämnar oriktiga eller vilseledande uppgift an- gående något förhållande som är av betydelse för rätten till sjuklön.

Ersättning för läkarvård, läkemedel m.m.

En förutsättning för att kostnader för läkarvård eller läkemedel skall ersättas är att regis- trering i ett så kallat högkostnadskort visas upp.

1. Läkarvård (motsv.)

Kostnader för läkarvård ersätts med högst 95 kronor per behandlingstillfälle. Med läkarvård avses behandling av person som är behörig att utöva läkaryrket samt läkara- rvode för intyg som arbetsgivaren kräver.

Motsvarande ersättning utbetalas vid psykologbehandling (legitimerad psykolog, legitimerad psykoterapeut eller legitimerad psykiater) efter remiss av läkare samt vid oralkirurgisk tandvårdsbehandling vid sjukhus eller vid odontologisk fakultet.

2. Annan sjukvårdande behandling

Annan sjukvårdande behandling i offentlig vård eller av enskild vårdgivare som tilläm- par av regeringen fastställd taxa ersätts med högst 55 kronor per behandlingstillfälle.

3. Sjukhusvård

En arbetstagare har rätt till ersättning för sjukhusvård med högst 70 kronor för varje vårddag.

4. Läkemedel

Kostnaderna för sådana receptbelagda läkemedel som enligt lag omfattas av högkost- nadsskydd ersätts av arbetsgivaren.

5. Undantag

När en arbetstagare beviljas hel tjänstledighet enligt 14 § 2 mom gäller att arbetstagaren är undantagen från reglerna om sjukvårdsförmåner under tjänstledigheten om denna är längre än en kalendermånad. Undantaget gäller fr.o.m. den dag tjänstledigheten påbörjas.

6. Ersättning enligt andra grunder

Arbetsgivaren kan medge ersättning för vård enligt andra grunder.

§ 13 Föräldraledighet

Under tid som arbetstagaren är föräldraledig utbetalas ersättning enligt följande under förutsättning att arbetstagaren haft oavbruten anställning hos arbetsgivaren under minst ett år före den första dagen av föräldraledighet.

För en sammanhängande trettiodagarsperiod av föräldraledighet med antingen hel, tre fjärdedels, halv eller en fjärdedels föräldrapenning utbetalas

- vid hel föräldrapenning, en månadslön minus 30 löneavdrag beräknad per dag enligt nedan.

För varje dag (inklusive arbetsfria dagar) görs löneavdrag enligt följande.

Arbetstagare med månadslön om högst	10 x basbelopp1*
	12

90 % x	månadslönen x 12
	365

Arbetstagare med månadslön över	10 x basbelopp*
	12

90 % x	10 x basbelopp*	+ 10 %	månadslönen x 12 – 10 x basbelopp*
	365		365

- vid tre fjärdedels, halv eller en fjärdedels föräldrapenning, tre fjärdedelar, hälften respektive en fjärdedel av belopp enligt ovan.

Ersättning utgår för högst två sådana trettiodagarsperioder.

Har föräldrapenning nedsatts/indragits enligt lagen om allmän försäkring ska ersättning enligt denna paragraf reduceras i motsvarande mån.

I fråga om löneavdrag vid föräldraledighet gäller bestämmelserna i § 14 mom 3 om avdrag vid ledighet.

Efter två års sammanhängande anställning hos arbetsgivaren utges ersättning för högst tre trettiodagarsperioder.

Efter tre års sammanhängande anställning hos arbetsgivaren utges ersättning för högst

fyra trettiodagarsperioder.

(Anmärkning: Rätt till ersättning för fyra trettiodagarsperioder enligt ovan gäller fr.o.m. 2011-12-01.)

1. Löneavdrag vid föräldraledighet

Vid föräldraledighet görs löneavdrag för varje kalenderdag som föräldraledigheten omfattar med 3,3 % av månadslönen.

Om en föräldraledighetsperiod omfattar en eller flera hela kalendermånader görs av- drag med månadslönen.

Vid partiell föräldraledighet anpassas avdraget till ledighetens omfattning innebärande att arbetstagarens månadslön räknas ner i proportion till arbetstidsminskningen. Mots- varande gäller i det fall då ledigheten förlagts till vissa dagar i veckan.

2. Föräldraledighetstillägg

När en arbetstagare uppbär hel, halv eller fjärdedels föräldrapenning över garantinivån enligt lagen om allmän försäkring under högst 390 dagar utbetalas helt, halvt eller fjärd- edels föräldraledighetstillägg.

Föräldraledighetstillägget för hel föräldraledighet utgörs av 10 % av daglönen. Daglönen beräknas som 3,3 % av månadslönen.

Om arbetstagarens årslön överstiger 7,5 basbelopp utgörs föräldraledighetstillägget för hel föräldraledighet av 90 % av daglönen minskad med den maximerade föräldrapen- ningen.

Med månadslön avses i detta sammanhang fast kontant månadslön och eventuella fasta lönetillägg samt den genomsnittliga inkomsten per månad under närmast föregående år av rörliga lönedelar, med undantag av övertidsersättning, uppräknad med 3,4%.

Om en arbetstagare efter en längre tids partiell tjänstledighet (mer än 90 dagar) avbryter tjänstledigheten och därefter tar föräldraledigt gäller följande.

Föräldraledighetstillägget skall i de fall föräldrapenningen är baserad på inkomsten under den partiella ledigheten utgöra 90 % av daglönen minskad med föräldrapennin- gen. Förutsättningen för denna beräkning är att föräldraledigheten påbörjats mer än 90 dagar efter det att den partiella tjänstledigheten upphörde.

Under de 90 dagarna förutsätts att arbete utförs i normal omfattning. Har mindre än 90 dagar förflutit mellan att den partiella tjänstledigheten upphörde och föräldraledigheten påbörjats utges inget föräldraledighetstillägg enligt detta moment. Om däremot den partiella tjänstledigheten fortsätter samtidigt med en partiell föräldraledighet erhålls föräldraledighetstillägg. Föräldraledighetstillägget utbetalas i efterhand när arbetstagar- en visat uppgift från försäkringskassan på utbetald föräldrapenning.

3. Reducerat föräldraledighetstillägg

Om arbetstagarens föräldrapenning har nedsatts/indragits enligt AFL ska arbetsgivaren reducera föräldraledighetstillägget i motsvarande mån.

4. Löneavdrag vid föräldraledighet med tillfällig föräldrapenning

Vid föräldraledighet med tillfällig föräldrapenning görs löneavdrag för varje dag som arbetstagaren skulle ha arbetat enligt formeln

månadslön x 12 52 x d*)

*) d = genomsnittligt antal arbetsdagar per vecka

Vid halv resp fjärdedels föräldraledighet görs halva respektive fjärdedels avdrag.

(Footnotes)

* Det aktuella prisbasbeloppet. För 2012 är det 44 000 kronor

§ 14 Ledighet

Mom 1 Ledighet med lön

Detta moment tillämpas inte för timavlönade arbetstagare. Ledighet med lön beviljas i följande fall:

Ledighet med lön beviljas inte i den mån arbetstagaren under aktuell tid är frånvarande av annan anledning (semester, tjänstledighet, sjukdom, fridagar och annan frånvaro när ersättning utbetalas av försäkringskassan eller annan försäkringsinrättning).

Med bibehållen lön enligt detta moment avses oförändrad månadslön inklusive fasta tillägg och eventuell resultat/prestationsberoende lönedel.

Ledighet med lön beviljas i regel endast för del av arbetsdag. I särskilda fall kan dock sådan ledighet beviljas även för en eller flera dagar, t ex vid nära anhörigs allvarligare sjukdom eller dödsfall eller för bouppteckning/arvskifte.

Skäl	Tid
Allvarligare sjukdomsfall (när ersättning inte betalas från allmän försäkring), dödsfall, begravning, bouppteckning eller arvsskifte inom egen familj eller den när- maste släktkretsen	Erforderlig tid, inkl restid, dock högst sju (7) arbets- dagar per kalenderår
Flyttning, om ersättning för flytt- kostnader utbetalas	Högst tre dagar
Flyttning i annat fall	En dag
Läkar- eller tandläkarbesök mm i följande fall:
1. Vid akuta besvär samt under- sökningar eller behandlingar efter remiss av läkare eller tandläkare	Erforderlig tid
2. Vid övriga besök hos läkare, företagshälsovård eller öppen vård samt vid mödravårdscentral	Erforderlig tid

Mom 2 Ledighet utan lön

Ledighet utan lön kan beviljas, om arbetsgivaren finner att det kan ske utan olägenhet för verksamheten.

Arbetstagare, som önskar vara ledig, ska ansöka härom i så god tid som möjligt innan ledigheten ska börja. I ansökan ska anges önskad tidsperiod för ledigheten. Besked om beviljande/avslag meddelas snarast.

Föräldraledighet kan beviljas för längre tid än lagen medger om det finns särskilda skäl. Partiell ledighet bör beviljas för vård av barn intill utgången av det skolår då barnet fyller 12 år.

Mom 3 Avdragsberäkning vid ledighet utan lön

a) Ledigheten är högst fem arbetsdagar

Avdrag görs med 4,6 procent av månadslönen för varje arbetsdag som ledigheten omfattar.

Vid oregelbunden arbetstidsförläggning (hel- eller deltid) beräknas avdraget enligt c).

b) Ledigheten är sex arbetsdagar eller mer.

Avdrag görs med 3,3 procent av månadslönen för varje kalenderdag som ledigheten omfattar.

c) Avdrag vid ledighet del av dag.

Avdrag görs för varje timme enligt formeln

Månadslönen (uppräknad till heltid)

175

Om en ledighetsperiod omfattar minst en månad görs det avdrag av månadslönen som svarar mot ledighetens omfattning.

För arbetsområden med oregelbunden arbetstidsförläggning bör lokalt avtal träffas om timberäknat avdrag vid ledighet.

Mom 4 Frånvaro av annan anledning

När en arbetstagare är frånvarande från arbetet i övrigt görs löneavdrag enligt mom 3.

§ 15 Uppsägning

Mom 1 Formen för uppsägning

För att det inte ska uppstå tvist om huruvida uppsägning har skett eller inte, bör arbet- stagaren göra sin uppsägning skriftligen. Om uppsägningen ändå sker muntligen bör arbetstagaren så snart som möjligt bekräfta den skriftligen till arbetsgivaren.

Mom 2 Uppsägning från arbetstagarens sida

Arbetstagarens uppsägningstid är följande om inte annat följer av mom 4.

Anställningstid hos arbetsgivaren Uppsägningstid

Mindre än 2 år 1 månad

Fr.o.m. 2 år till 6 år 2 månader

Fr.o.m. 6 år 3 månader

Anställningstidens längd beräknas enligt 3 § lagen om anställningsskydd.

Arbetstagare som i det enskilda anställningsavtalet har längre uppsägningstid vid ikraft- trädandet av detta avtal behåller denna.

Lokalt avtal kan träffas om andra uppsägningstider.

Uppsägningstiden från arbetstagarens sida är en månad om arbetstagaren varit anställd högst två år. I övriga fall är uppsägningstiden två månader.

För chefer och specialister är uppsägningstiden

Anställningstid hos arbetsgivaren

Mindre än 2 år Fr.o.m. 2 år till 6 år

Fr.o.m. 6 år

Uppsägningstid

1 månad

2 månader

3 månader

Mom 3 Uppsägning från arbetsgivarens sida

I fråga om uppsägningstid från arbetsgivarens sida gäller bestämmelserna i lagen om anställningsskydd.

Har arbetstagare, som sagts upp på grund av arbetsbrist, vid uppsägningsdagen uppnått 55 års ålder och då har 10 års sammanhängande anställningstid ska uppsägningstiden enligt ovan (i förekommande fall enligt övergångsbestämmelsen nedan i detta moment) förlängas med sex månader.

Kommentar:

Uppsägningstiderna regleras i 11§ lagen om anställningsskydd och redovisas här.

Om uppsägning sker av personliga skäl gäller däremot de längre uppsägningstider som anges i postcentrala tilläggsavtalet nedan.

11§ lagen om anställningsskydd

För både arbetsgivare och arbetstagare gäller en minsta uppsägningstid av en månad.

Anställningstid sammanlagt hos arbetsgivaren Uppsägningstid

Minst 2 år men kortare än 4 år 2 månader

Minst 4 år men kortare än 6 år 3 månader

Minst 6 år men kortare än 8 år 4 månader

Minst 8 år men kortare än 10 år 5 månader

Minst 10 år 6 månader

Om en arbetstagare som är föräldraledig enligt 4 eller 5 § eller helt ledig enligt 9

§ föräldraledighetslagen (1995:584) sägs upp på grund av arbetsbrist, börjar uppsägn- ingstiden löpa

- när arbetstagaren helt eller delvis återupptar arbetet, eller

- när arbetstagaren skulle återupptagit sitt arbete enligt den anmälan om föräldral- edighet som gäller när uppsägningen sker.

Uppsägningstid vid uppsägning på grund av sjukdom

För medarbetare som sägs upp av arbetsgivaren på grund av sjukdom ska dock up- psägningstiden vara följande

Anställningstid (sammanhängande) Uppsägningstid

3 år eller mindre 3 månader

Mer än 3 år 6 månader

Lön under uppsägningstid

Om en arbetstagare inte kan erbjudas arbete under uppsägningstiden gäller i anslutning till 12 § LAS att lön och andra ersättningar utbetalas som om arbetstagaren varit i tjänst.

För timavlönad arbetstagare beräknas ersättningen på grundval av den genomsnittliga inkomsten för kalendermånad under de närmast före uppsägningen förflutna 6 hela kalendermånaderna. I inkomsten inräknas lön och rörliga lönedelar med undantag av övertidsersättning.

Turordningskretsar

Vid arbetsbrist som omfattar medarbetare med i huvudsak jämförbara arbetsuppgifter inom bolaget bör medarbetare med i huvudsak jämförbara arbetsuppgifter turordnas för sig genom x.x. xxxxxxxxx. Vid sådan turordning skall anställningstid gälla om inte annat överenskoms.

Sådan turordning kan avse

a) en driftsenhet eller del därav på orten eller

b) flera driftsenheter eller delar därav på en eller flera orter

Det ankommer på arbetsgivaren och de postlokala arbetstagarorganisationerna att förhandla och söka träffa avtal om turordning enligt ovan. Enas inte de postlokala par- terna kan postcentral förhandling påkallas i frågan på endera partens begäran.

Kommentar

Vid uppsägning på grund av arbetsbrist tillämpas förlängda uppsägningstider enligt överenskommelse Personalomställningsavtalet.

Mom 4 Övriga bestämmelser vid uppsägning

Mom 4.1 Överenskommelse om annan uppsägningstid

Arbetsgivaren och arbetstagaren kan komma överens om att annan uppsägningstid ska gälla. Om så sker får emellertid arbetsgivarens uppsägningstid inte understiga uppsägn- ingstid enligt detta avtal.

Mom 4.2 Provanställning

Under provanställning är uppsägningstiden en månad för både arbetsgivaren och arbet- stagaren.

Mom 4.3 Uppnådd pensionsålder

Arbetstagarens anställning upphör utan uppsägning när arbetstagaren uppnår 67 års ålder såvida inte arbetstagaren och arbetsgivaren kommer överens om något annat. Arbetsgivaren behöver inte lämna besked enligt 33 § lagen om anställningsskydd.

Mom 4.4 Förkortning av uppsägningstiden för arbetstagaren

Om arbetstagaren på grund av särskilda omständigheter vill lämna sin anställning före uppsägningstidens slut, bör arbetsgivaren pröva om detta kan medges.

Mom 4.5 Anställningsintyg

När uppsägningen har skett från arbetsgivarens eller arbetstagarens sida har arbet- stagaren rätt att få ett intyg som utvisar

den tid som arbetstagaren varit anställd arbetstagarens arbetsuppgifter

om arbetstagaren begär det och anställningen varat minst sex månader, omdöme om det sätt på vilket han har utfört sitt arbete.

Mom 5 Vissa bestämmelser om personalinskränkning

De lokala parterna ska vid aktualiserad personalinskränkning värdera företagets krav och behov i bemanningshänseende. Om dessa behov inte kan tillgodoses med til- lämpning av lag ska fastställandet av turordning ske med avsteg från lagens bestäm- melser.

De lokala parterna ska därvid göra ett urval av de anställda som skall sägas upp så att företagets behov av kompetens särskilt beaktas liksom företagets möjligheter att bedriva

konkurrenskraftig verksamhet och därmed bereda fortsatt anställning.

Det förutsätts att de lokala parterna, på endera partens begäran, träffar överenskom- melse om fastställande av turordning vid uppsägning med tillämpning av 22 § lagen om anställningsskydd och de avsteg från lagen som erfordras.

Anmärkning

I fråga om turordning skall detta avtal utgöra ett avtalsområde.

De lokala parterna kan också med avvikelse från bestämmelserna i 25-27 §§ lagen om anställningsskydd överenskomma om turordning vid återanställning. Därvid ska de ovan nämnda kriterierna gälla.

Det åligger de lokala parterna att på begäran föra förhandlingar som sägs i föregående stycken liksom att skriftligen bekräfta träffade överenskommelser.

Enas inte de lokala parterna, äger parterna i detta avtal om endera begär det, träffa öve- renskommelse i enlighet med ovan angivna riktlinjer.

Det förutsätts att arbetsgivaren inför behandlingen av frågorna som berörs i denna bilaga tillhandahåller den lokala respektive den centrala avtalsparten relevant faktaun- derlag.

Anmärkning

Utan lokal eller central överenskommelse enligt ovan kan uppsägning på grund av arbetsbrist respektive återanställning prövas enligt lag med iakttagande av förhandling- sordningen.

16 § Giltighetstid

Detta avtal gäller fr.o.m. 1 juni 2012 t.o.m. 31 maj 2013.

Har avtalet inte sagts upp före giltighetstidens utgång förlängs det för ett år åt gången. Har avtalet sagts upp löper det med sju dagars ömsesidig uppsägningstid från den 1 juni 2013 om inte parterna dessförinnan träffat ett nytt avtal.

Personalomställningsavtalet

Kollektivavtal om omställningsåtgärder vid arbetsbrist för aktiebolag i postkoncernen inom bransch Kommunikation

1. Bakgrund

Förmågan att anpassa och utveckla arbetssätt och produktion är avgörande för hur företaget ska lyckas med förändrings- och förnyelsearbetet. De anställdas kunskaper och intresse samt deras förmåga att använda och utveckla ny teknik och att aktivt medverka i förändring av arbetsorganisationen är härvid nödvändiga förutsättningar. Posten vill fortsätta med sitt framgångsrika arbete med att hantera personalomställningar som pågått sedan början av 2000-talet, med inriktning på en ansvarsfull avveckling.

2. Samverkan

Parterna är överens om att tillämpningen av detta avtal, utgör en prioriterad samverkan- sfråga. Detta innebär att parterna är överens om att samverkan kring frågor, som omfat- tas av avtalet skall styras av behovet av smidighet, enkelhet, flexibilitet och respekt för både organisation och individ, som de bärande förutsättningarna. Andemeningen är att parterna alltid ska söka bilägga uppkomna meningsskiljaktigheter. Uppnås inte enighet vid lokal samverkan i fråga som omfattas av detta avtal, lyfts ärendet på begäran av part till samverkan på Postcentral nivå.

3. Tillämpning

Avtalet, i sin helhet, äger tillämpning på samtliga tillsvidareanställda medarbetare med minst fyra års sammanlagd anställning, samt med en anställning på minst 40 % av heltid, i Postkoncernen, inom bransch Kommunikation. Punkterna 7 och 8 om förlän- gda uppsägningstider respektive särskilda åtgärder för uppsagda på grund av arbetsbrist gäller dock oavsett anställningstid.

En medarbetare har inga rättigheter enligt detta avtal om han har tackat nej till ett skäligt omplaceringserbjudande eller avstått från att övergå till annan arbetsgivaren en- ligt 6b§ Lagen om Anställningsskydd. I det senare fallet skall övergången också betrak- tas som skälig.

4. Finansiering

Posten skall säkerställa finansiering av innehållet i avtalet.

5. Omställningsverktyg

• Äldre medarbetare

• Futurum

• Outplacement

• Omstart

• Avgångsvederlag

Principer, villkor och förutsättningar för respektive del framgår av särskilda bilagor.

Äldre medarbetare

Parterna är överens om att störst omsorg ska riktas mot äldre medarbetare. Som ett första steg, där verksamheten så medger, ska erbjudande om delpension tillämpas till intresserade medarbetare, som ett medel för att begränsa övertaligheten. Dessutom ska särskilda villkor erbjudas till personer som har möjlighet att gå i pension via övergång- sreglerna i PA-91.

Futurum

Ett samlat kontrakt på 12 månader gäller, oavsett om man söker jobb, studerar eller star- tar eget. En snabbhetspremie utgår vid nytt jobb inom 3-6 månader. För medarbetare som har fyllt 58 år vid tidpunkten för uppsägningen är kontraktet dock 18 månader.

Outplacement

Som alternativ till ett 12 månaders kontrakt inom Futurum finns möjligheten att kom- binera en outplacementlösning med ett kontrakt som kan pågå upp till 6 månader.

Omstart

Postens avsikt är att genom Omstart aktivt arbeta för att ge de medarbetare som varit sjukskrivna lång tid eller varit sjukskrivna upprepade långa perioder extra stödjande åtgärder för att kvalificera sig för ett nytt jobb utanför Posten. Innan Omstart kan bli ak- tuellt skall det tydligt framgå att återgång till arbete i Posten inte är möjlig, det vill säga, de ska i princip vara bedömda som färdigrehabiliterade.

I vissa situationer ska det kunna vara möjligt att gå mellan Omstart och Futurum för att maximera resurserna. Beslut ska föregås av förhandling med medarbetarens fackliga organisation om denne är medlem i SEKO Posten, Saco-Posten eller ST inom Posten.

Avgångsvederlag

Som alternativ till inträde till Futurum finns möjligheten att acceptera ett avgångsveder- lag på 6 månadslöner.

6. Förtida pension

Medarbetare som fyllt 60 år

En medarbetare som sägs upp p.g.a. arbetsbrist och som vid uppsägningen fyllt 60 år och därvid väljer att inte stå till arbetsmarknadens förfogande, har rätt till pension vid tidpunkt som arbetsgivaren bestämmer, dock senast vid anställningens upphörande. Sådan pension motsvarar ålderspension utan minskning för förtida uttag och beräknas enligt Postens pensionsplan ITP-P (förhandlingsprotokollet punkt 9 samt ITP- P-planen punkt 5.2.1 fjärde - sjunde styckena).

Övergångsbestämmelse

För den som kvarstår i Tillämpningsavtalet till PA-91 (PA-91T) beräknas pensionen i stället enligt detta avtal. Efterlevande till arbetstagare som vid dödsfallet har pension enligt ovan har rätt till familjepension enligt pensionsavtalet.

Posten har rätt att samordna pensionen med inkomst av anställning. En förutsättning för att få förtida pension är att den som är tjänstledig från en statlig ordinarie tjänst, placerad vid Postverkets avvecklingsorganisation, säger upp sig från denna tjänst senast då den förtida pensionen skall börja gälla.

7. Förlängda uppsägningstider

Vid uppsägning på grund av arbetsbrist förlängs den uppsägningstid som annars gäller för arbetstagaren. Förlängningen är beroende på arbetstagarens sammanlagda anställn- ingstid i Postkoncernen vid uppsägningstillfället, enligt följande

- minst ett års anställning medför 1 månads förlängning,

- minst två års anställning medför två månaders förlängning,

- minst tre års anställning medför tre månaders förlängning,

- minst fyra års anställning medför fördubblad uppsägningstid.

Arbetstagare, som uppnått 55 års ålder och har minst 10 års sammanhängande anställ- ningstid, omfattas inte av denna bestämmelse. Förlängd uppsägningstid regleras för sådan arbetstagare i branschavtalet om allmänna anställningsvillkor.

8. Särskilda åtgärder för uppsagda på grund av arbetsbrist

Arbetstagare, som under avtalsperioden slutar sin anställning efter uppsägning på grund av arbetsbrist, kan få avgångsersättning också i de fall omställningsavtalet inte berättigar till detta, d v s då den uppsagde på avgångsdagen inte uppfyller kraven på fem års anställning och fyllda 40 år i Överenskommelse om Omställning mellan Svenskt Näringsliv och PTK (Omställningsavtalet). I övrigt skall Omställningsavtalets regler för avgångsersättning tillämpas.

9. Omstationering 9. 1

Vid av arbetsgivaren aktualiserade omplaceringar i samband med arbetsbrist eller omorganisation kan medarbetare ha rätt till omstationeringstillägg, flyttningsersättning och reskostnader på det sätt som anges nedan.

Stationeringsort

Arbetstagare är stationerad på den ort där han huvudsakligen fullgör sin tjänstgöring eller om sådan inte kan anges, enligt arbetsgivarens beslut. Kriterierna för vad som bestämmer stationeringsorten skall vara desamma som gäller för benämningen tjänst- eställe i 12 kap 8 § Inkomstskattelagen (IL).

Verksamhetsort

Med verksamhetsort avses ett område inom 50 km från stationeringsorten respektive bostaden.

9.2 Ersättning på grund av omstationering

En arbetstagare som omstationeras till ort utanför verksamhetsorten har rätt till ersättning om villkoren i detta avtal är uppfyllda.

Om arbetstagaren avser att flytta till den nya orten har han ha rätt till omstationering- stillägg och flyttningsersättning på det sätt som anges i 9.3.

Om arbetstagaren inte avser att flytta har han rätt till reskostnadsersättning på det sätt som anges i 9.4.

För arbetstagare som har mindre än 3 år kvar till pensionering gäller särskilda bestäm- melser, se 9.5.

9.3 Arbetstagare som avser att flytta

Omstationeringstillägg

Arbetstagare som avser att flytta till den nya stationeringsorten har rätt till lönetilllägg i form av omstationeringstillägg till dess godtagbar bostad har kunnat anskaffas på den nya orten. Omstationeringstillägget utgår från och med den dagen då den nya tjänsten tillträds, dock under högst 12 månader.

Arbetstagaren är skyldig att vidta de åtgärder som kan anses nödvändiga för att få bos- tad på den nya orten eller i dess närhet för att få omstationeringstillägg.

Under de första tre månaderna är tillägget per dag då arbetstagaren vistas på den nya stationeringsorten 335 kronor och därefter 150 kronor per dag då arbetstagaren vistas på den nya stationeringsorten.

Omstationeringstillägget är skattepliktigt. Semestertillägg är inkluderat i beloppen. Flyttningsersättning och reskostnadsersättning

Arbetstagare som omstationeras inom landet får ersättning för skäliga och styrkta kost-

nader för resor, flyttning m.m. enligt följande:

Reskostnadsersättning och omstationeringstillägg utbetalas vid resa i samband med flyttning. Resekostnadsersättning betalas också för medflyttande familjemedlem.

Transport av bohag betalas av arbetsgivaren upp till en vikt av 15 000 kg. Transporten skall göras av transportföretag som arbetsgivaren godkänner. Ersättning kan också utbetalas när flyttningen sker med egen bil eller förhyrt fordon.

Rätt till högst tre fria resor för arbetstagaren och hans familjemedlemmar till den nya stationeringsorten för att söka bostad.

Förrättning under tid då omstationeringstillägg utgår

Om den omstationerade arbetstagaren åker på förrättning med traktamente enligt Re- seavtalet får han inte samtidigt omstationeringstillägg.

9.4 Arbetstagare som inte avser att flytta - resekostnadsersättning

Arbetstagare som inte har för avsikt att flytta till den nya stationeringsorten får ersättning för de ökade resekostnader som därigenom uppstår, dock under högst 12 månader. Ersättningen får inte överstiga kostnaderna för ett dagtraktamente enligt IL för förrättning som överstiger tre månader. Ersättningen är skattepliktig.

9.5 Särskild bestämmelse för personer som har mindre än 3 år kvar till pensionering Arbetstagare som omstationeras och har fyllt 62 år har rätt till omstationeringstillägg, trots att han inte avser att flytta, till dess att han har gått i pension, dock längst 3 år. Til- lägget upphör om han flyttar till den nya stationeringsorten eller dess närhet.

9.6 Bibehållen stationering

Arbetstagare som tillfälligt tjänstgör på annan ort behåller sin stationeringsort.

9.7 Ersättning enligt andra grunder

Arbetsgivaren kan besluta om ersättningar m m enligt andra grunder än som anges i denna punkt 9.

10. Giltighetstid m.m.

Avtalet gäller från och med den 1 januari 2011 med samma giltighetstid och uppsägn- ingstid som branschavtalet Almega bransch Kommunikation. Uppsägning av avtalet ska vara skriftlig. Uppsägning av avtalet påverkar inte genomförande av pågående utveck-

lingsåtgärder. Det innebär att den som antagits till Futurum alltid har rätt till den tid i Futurum hans individuella avtal med Futurum anger även om kollektivavtalet upphört att gälla. Avtalet ersätter vid ikraftträdandet i sin helhet tidigare avtal om Futurum.

Reseavtal

IL har i 12 kap följande lydelse:

”7 § Med vanlig verksamhetsort avses ett område inom 50 kilometer från den skattskyl- diges tjänsteställe.

Som vanlig verksamhetsort behandlas också ett område inom 50 kilometer från den skattskyldiges bostad.

8 § Tjänstestället är den plats där den skattskyldige utför huvuddelen av sitt arbete. Utförs detta under förflyttning eller på arbetsplatser som hela tiden växlar, anses i regel den plats där den skattskyldige hämtar och lämnar arbetsmaterial eller förbereder och avslutar sina arbetsuppgifter som tjänsteställe.— — —”

Reseavtal

1 KAPITLET ALLMÄNT

1 § Tillämpningsområde

Avtalet gäller för alla bolag i postkoncernen som är anslutna till arbetsgivarorganisa- tionen Almega, bransch Kommunikation.

2 § Vissa definitioner

IL Inkomstskattelagen (1999:1229)

Flerdygnsförrättning

Förrättning som medför överliggning utom bostaden.

Stationeringsort Med stationeringsort avses detsamma som tjänsteställe enligt 12 kap 8

§ IL.

Förrättning

Tjänstgöring som fullgörs på annat ställe i Sverige än tjänstestället.

Förrättningsort Ort där förrättning fullgörs.

Förrättningsställe Arbetsplats där förrättning fullgörs.

Tjänsteresa

Med tjänsteresa avses resa som arbetsgivaren beordrar, eller i efter-

hand godkänner, att arbetstagaren gör för att utföra arbete på annat ställe än tjänstestäl- let.

Traktamente

Ersättning för ökade levnadskostnader (logi, måltider och småut-

gifter) som arbetsgivaren betalar till anställd som företar tjänsteresa förenad med över- nattning utanför den vanliga verksamhetsorten.

Vanliga Med vanliga verksamhetsorten avses detsamma verksamhetsortensom i 12 kap 7 § IL.

3 § Grundläggande bestämmelser

Vid tjänsteresa och förrättning har arbetstagare rätt till resekostnadsersättning och traktamente m m enligt 2 kap. När reskostnadsersättning skall utges utgår ersättning för de merkostnader som uppkommer för arbetstagaren.

Resekostnadsersättningen och traktamentet beräknas med hänsyn till det faktiska färd- sättet och den faktiska bortovaron från tjänstestället eller bostaden eller annan plats där en tjänsteresa börjar eller slutar. Förmånerna får dock inte beräknas för längre färdväg eller bortovaro än som föranleds av förrättningen.

Anmärkning

1. Tjänsteresor och förrättningar bör planläggas i samråd med berörd arbetstagare

2. Parterna förutsätter att tjänsteresor och förrättningar planläggs så att tid mellan klockan 23 och 06 inte annat än undantagsvis behöver tas i anspråk för själva resan, om inte sovplats på tåg eller båt kan disponeras under hela den tiden.

3. Om bortovaro i samband med förrättning förlängs på grund av omständigheter som arbetstagaren inte kan råda över, anses denna längre bortovaro vara föranledd av för- rättningen.

2 kap Ersättning vid tjänsteresa och förrättning 4 § Resekostnadsersättning

Vid tjänsteresa betalar arbetsgivaren resekostnadsersättning (inklusive ersättning för

bagagetransport) motsvarande gjorda utlägg för resa med färdmedel som bestämts när resan beordrades eller har godkänts i efterhand, i förekommande fall inom den be- loppsram som anges i skattelagstiftningen.

Om egen bil används vid tjänsteresa utan att vara det lämpligaste färdmedlet utbetalas ersättning härför med 16 + 2 kronor per mil.

Om egen bil används som lämpligaste färdmedel utbetalas ersättning med 32 kronor per mil. För varje passagerare tillkommer tre (3) kronor per mil.

Vad gäller ersättningar för körning med förmånsbil i tjänsten beslutar arbetsgivaren om ersättningsnivåerna efter förhandling. För varje passagerare tillkommer ersättning med 2 kronor per mil.

Ersättning för körning med MC eller moped beslutas av lokal chef. Ovanstående ersättningar inkluderar semesterersättning.

5 § Traktamente m.m.

Vid flerdygnsförrättning utanför den vanliga verksamhetsorten betalar arbetsgivaren ersättning för logikostnad och traktamente enligt de bestämmelser och belopp som an- ges i IL. Efter 30:e dygnet betalas dock logikostnad endast om arbetstagaren av särskilda skäl måste hyra nattlogi till en kostnad som inte täcks av nattraktamentet.

Vid flerdygnsförrättning inom riket utanför den vanliga verksamhetsorten utbetalas traktamente enligt IL enligt följande. Beloppen nedan avser 2010 års bestämmelser.

Resa till förrättningsorten

Resan påbörjas före kl 12.00 210 kr traktamente Resan påbörjad kl 12.00 eller senare 105 kr traktamente

Hel dag på förrättningsorten 210 kr traktamente Resa från förrättningsorten

Resan avslutad efter kl 19.00 210 kr traktamente

Resan avslutad kl 19.00 eller tidigare 105 kr traktamente

Vid bortovaro i samband med kurs eller konferens (motsv.) på internat utbetalas trakta- mente enligt ovan..

Resa och förrättning skall planeras i god tid vad gäller resväg, färdsätt, omfattning och logi.

För logi ersätts den verkliga kostnaden. Kan kostnaden inte verifieras utbetalas trakta- mente med 90 kr per dygn.

6 § Undantag från vissa bestämmelser i avtalet

Bestämmelserna i 5 § gäller inte i den mån arbetstagaren får motsvarande förmåner av traktamentets natur enligt särskilda bestämmelser.

7 § Arbetskonflikt

1 mom Ersättning för logikostnad eller traktamente betalas inte för natt eller dag, om arbetstagaren strejkar eller är lockoutad under någon del av natten respektive dagen. Vid tillämpning av det som nu sagts skall logikostnad anses belöpa på nattid.

2 mom Resekostnadsersättning inklusive ersättning för kostnader för bagagetransport betalas inte för resa som helt eller delvis görs under tid arbetstagaren strejkar eller är lockoutad.

3 mom Om en lockoutad arbetstagare i samband med att lockouten träder i kraft återvänder till tjänstestället eller bostaden med första lämpliga lägenhet, beta las dock resekostnadsersättning samt ersättning för logikostnad och trakta mente intill den tidpunkt då han kommer tillbaka dit, även om annat skulle följa av 1 och 2 mom.

8 § Förskott

Arbetstagaren har rätt att efter framställning få förskott på förmåner enligt detta avtal dock högst för en månad i taget.

Om ett förskott är större än den summa arbetstagaren enligt avtalet har rätt till för den tid förskottet avser, skall han betala tillbaka det överskjutande beloppet inom en månad efter anmodan.

Om ett förskott har betalats ut för viss månad och reseräkning inte getts in inom tre

månader efter den månadens utgång, skall arbetstagaren betala tillbaka hela förskottet inom en månad efter anmodan.

Om arbetstagaren inte betalar tillbaka förskottsbelopp i tid får beloppet kvittas mot hans fordran eller annan ersättning på grund av anställningen.

9 § Reseräkning m.m.

1 mom Anspråk på förmåner enligt detta kapitel anges i reseräkning som skall vara undertecknad av arbetstagaren. Arbetsgivaren får dock besluta om undantag från det som nu sagts.

2 mom Reseräkning skall innehålla de uppgifter som behövs för att bestämma vilka förmåner som ska betalas.

3 mom Tillsammans med reseräkningen skall i förekommande fall ges in verifikationer i original över gjorda utlägg för färd- och logikostnader. Arbetsgivaren får dock besluta att färdbiljetter för resor i lokaltrafik inte behöver ges in tillsammans med reseräkningen.

4 mom Förmåner enligt detta kapitel skall om möjligt betalas ut senast under kalen- dermånaden efter den då reseräkningen har getts in.

5 mom Rätten till förmåner enligt detta kapitel för viss månad är förfallen om reseräkning inte har getts in inom ett år efter utgången av den månaden. Om särskilda skäl föreligger får arbetsgivaren dock medge att ersättning utbetalas, även om reseräkning ges in senare än nu sagts.

10 § Giltighetstid

Detta avtal gäller fr.o.m. den 1 januari 2012 med samma giltighetstid och uppsägnings- tider som branschavtalet.

Utdrag ur Vägarbetstidslagen

Begränsning av den sammanlagda arbetstiden 10 §

Med sammanlagd arbetstid avses summan av de timmar under vilka en arbetstagare har utfört arbete som denna lag är tillämplig på, oavsett om arbetet har utförts för en eller flera arbetsgivare.

12 §

Vid beräkningen av den sammanlagda arbetstiden skall till den läggas sådana perioder av väntan när arbetstagaren inte fritt kan disponera över sin tid utan måste befinna sig på sitt arbetsställe beredd att utföra arbete. Sådan tid när arbetstagaren skulle ha arbetat men i stället varit frånvarande på grund av semesterledighet eller sjukdom skall likstäl- las med fullgjord arbetstid.

13 §

Med vecka avses vid tillämpningen av 12 § den period som börjar måndag kl. 0.00 och slutar söndag kl. 24.00.

Nattarbete 14 §

Med nattarbete avses arbete under någon del av perioden som börjar kl. 1.00 och slutar kl. 5.00.

15 §

Om det ingår nattarbete i en 24-timmarsperiod som påbörjas efter sådan avslutad vila som avses i artikel 8 eller 9 i Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr

561/2006, artikel 8 i AETR eller 13 eller 14 § arbetstidslagen (1982:673), får arbetstiden under den perioden inte överstiga tio xxxxxx.

Vid tillämpningen av bestämmelserna i första stycket skall i arbetstiden inräknas sådana perioder av väntan när arbetstagaren inte fritt kan disponera över sin tid utan måste befinna sig på sitt arbetsställe beredd att utföra arbete.

Undantag från begränsningen av arbetstiden vid nattarbete i första stycket får göras tillfälligtvis, om det föranleds av något särskilt förhållande som inte hade kunnat förut- ses av arbetsgivaren.

Raster och pauser 18 §

Arbete får aldrig utföras längre tid än sex timmar i följd utan rast. Rasten skall uppgå till minst 30 minuter, om arbetstiden omfattar mellan sex och nio timmar. Om arbetstiden överstiger nio timmar, skall rasten uppgå till minst 45 minuter. Rasten får delas upp på

flera perioder om minst 15 minuter vardera.

Raster under sådan körtid som avses i Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 561/2006 och AETR skall förläggas i enlighet med förordningen eller överenskom- melsen och räknas som rast även enligt denna lag.

Rast som tas under perioder av väntan, när arbetstagaren inte fritt kan disponera över sin tid utan måste befinna sig på sitt arbetsställe beredd att utföra arbete, räknas även som arbetstid.

19 §

Arbetsgivaren skall ordna arbetet så att arbetstagarna kan ta de pauser som behövs utöver rasterna.

Om arbetsförhållandena kräver det, får i stället särskilda arbetspauser läggas ut. Arbets- givaren skall i så fall på förhand ange arbetspausernas längd och förläggning så noga som omständigheterna medger.

Pauser räknas in i arbetstiden.

Registrering av arbetstid 20 §

Arbetsgivaren skall registrera all arbetstid som omfattas av denna lag. Registren skall bevaras hos arbetsgivaren i minst två år efter den tidsperiod som arbetet omfattar. Ar- betsgivaren skall på begäran av arbetstagaren lämna denne en kopia av den registrerade arbetstiden. Även fackliga organisationer som företräder arbetstagare på arbetsstället har rätt att på begäran få en sådan kopia.

Bilaga 1.

Kolletivavtal om arbetstidsbank i PostNords svenska verksamheter inom bransch Kommunikation

§ 1 Införande av en arbetstidsbank - Bakrund, syfte och omfattning

Alla medarbetare med tillsvidareanställning och månadslön i PostNord-koncernens svenska verksamhet inom bransch Kommunikation som omfattas av de Postcentrala kollektivavtalen ska från och med den 1 januari 2012 ha enårlig arbetstidsbank. Syftet med arbetstidsbanken är att skapa förutsättningar för en effektiv bemanning. Den ska också bidra till att medarbetarna känner att de har ett inflytande över sin arbetssitua- tion.

§ 2 Arbetstidsbank

Insättning och uttag i arbetstidsbanken sker i form av timmar. Antalet timmar som under året får disponeras av medarbetaren varierar beroende av befattning och tjänst- göringsomfattning. se bilaga Sammanställning befattning med antal dagar vid heltid. In- sättning av årssaldot timmar i arbetstidsbanken för innevarande år sker i början av varje kalenderår men bygger på en princip om ett linjärt (månadsvis jämnt) intjänande av timmar under året. Intjänande uttag av timmar sker under samma kalenderår. Vid årets slut nollställs saldot oaktat om det finns timmar kvar. Vid nyanställning i Posten under kalenderåret sker en insättning av timmar I banken som motsvarar återstoden av året.

§ 3 Hantering av ledigheter

Ledighet utan lön ger inte rätt till timmar i arbetstidsbanken för den tid ledigheten pågår annat än om det anges nedan.

Föräldraledighet med föräldrapenning med stöd av föräldraledighetslagen ska dock inte anses som ledighet i detta sammanhang och reducerar således inte antalet timmar i banken.

Efter sammanhängande sjukledighet på 100 % under maximalt tre månader sker en re- ducering av antal timmar i arbetstidsbanken för den återstående tid som sjukledigheten pågår med omfattningen 100 %. Tremånadersgränsen räknas även vid pågående sjukle- dighet över årskifte.

§ 4 Byte av befattning för redan anställd inom bolaget respektive rörlighet mellan bolagen under kalenderåret

Vid byte till annan befattning nollställs den tidigare timbanken vid övergången och insättning av återstående timsaldo för resterande del av året sker i den nya befattningen. Detta gäller vid byte till annat bolag inom avtalsområdet.

§ 5 Ändring av tjänstgöringsomfattning

Om en medarbetare ändrar tjänstgöringsomfattning under kalenderåret anpassas tim- marna i arbetstidsbanken till den nya tjänstgöringsomfattningen.

§ 6 Uttag från arbetstidsbanken – förläggning

Chef och medarbetare ska i god tid samråda om förläggningen av tiden i arbetstidsban- ken och aktivt verka för att träffa en överenskommelse om förläggningen. Om tiden i ar- betstidsbanken trots detta inte har förlagts den 30 september ska arbetsgivaren förlägga tiden i arbetstidsbanken under det sista kvartalet innevarande kalenderår.

Uttag från arbetstidsbanken ska i första hand ske i timmar motsvarande hel- eller halvdagar, respektive hela eller halva arbetsperioder.

Uttag från arbetstidsbanken kan endast ske om medarbetaren är i tjänst. Detta gäller dock inte för föräldralediga med föräldrapenning med stöd av Föräldraledighetslagen.

Uttag från arbetstidsbanken får aldrig bryta en beviljad ledighet eller pågående sjukle- dighet.

Vid partiell sjukledighet får uttag av timmar göras för den del som inte omfattas av sjukledigheten.

Utbetalning av timmar från arbetstidsbanken kan inte ske i pengar.

§ 7 Återbetalning

Arbetstagare som på eget initiativ slutar i Posten under året är återbetalningsskyldig vid för mycket uttagen tid i arbetstidsbanken motsvarande de timmar som återstår av året. I första hand ska tiden kvittas mot innestående semester eller kompensation för övertid och i andra hand mot innestående lön. Det återbetalningsskyldiga beloppet för

var timme bestäms i enligt med § 14, moment 3 i kollektivavtalet om allmänna anställn- ingsvillkor. Det innebär att återbetalningsskyldigheten per timme beräknas som månad- slön (uppräknad till heltid) ./. 75. Begreppet månadslön bestäms enligt § 5, moment 2 Begreppet månadslön i kollektivavtalet om allmänna anställningsvillkor.

Någon återbetalningsskyldighet föreligger inte om anställningen avslutas på grund av arbetsbrist.

§ 8 Giltighets- och uppsägningstid

Avtalet gäller från och med den 1 januari 2012 med samma giltighetstid och uppsägn- ingstid som branschavtalet Almega bransch Kommunikation. Uppsägning av avtalet kan dock inte ske förrän den 1 juni 2012. Uppsägning av avtalet ska vara skriftligt.

82 Postens vilkorsavtal 2012-06-01 — 2013-05-31

Xxxxxxxxxxxxx 00

105 00 Stockholm

xxxxxxxxxx@xxxxxx.xx xxx.xxxx.xx/xxxxxx

Document Metadata

Table of Contents

Free Standard Templates

PVA

Document Metadata