INSTITUTIONELLA ÄGARES FÖRENING FÖR REGLERINGSFRÅGOR PÅ AKTIEMARKNADEN
INSTITUTIONELLA ÄGARES FÖRENING FÖR REGLERINGSFRÅGOR PÅ AKTIEMARKNADEN
1 mars 2005
ERSÄTTNINGAR TILL LEDANDE BEFATTNINGSHAVARE I AKTIEBOLAG OCH FÖRSÄKRINGSBOLAG (PROMEMORIA 2005-01-04)
Institutionella ägares förening för regleringsfrågor på aktiemarknaden (”Föreningen”) har beretts tillfälle att yttra sig över ovanstående promemoria från Justitiedepartementet.
ÖVERGRIPANDE SYNPUNKTER
Föreningen – vars syfte är att främja en god utveckling av självregleringen på den svenska aktiemarknaden – består av medlemmar som tillsammans äger aktier i svenska börsnoterade bolag till ett värde av cirka 520 miljarder kronor. Detta motsvarar drygt 20 procent av det svenska börsvärdet. Föreningens medlemmar har därigenom en bred erfarenhet av ägarstyrningsfrågor i publika aktiebolag.
Den tydliga rollfördelningen mellan bolagsorganen är en grundläggande princip inom den svenska bolagsrätten. Denna rollfördelning har utformats med utgångspunkt från vilket bolagsorgan som har bäst förutsättningar att besluta och ta ansvar för olika typer av frågor. De missförhållanden vad gäller orimliga ersättningar som förekommit i ett fåtal bolag under senare år har i första hand inte berott på brister i regelverket, utan snarare på hur respektive bolagsorgan utövat sina befogenheter.
Förslaget att bolagsstämman ska besluta om bindande riktlinjer för ersättning till ledande befatt- ningshavare innebär en väsentlig förskjutning av ansvar för bolagets förvaltning från styrelse och vd till bolagsstämman. Detta skulle allvarligt inskränka ägarnas möjligheter att utkräva ansvar av styrelse och vd. Föreningen menar att denna begränsning av styrelsens och vd:s ansvar i praktiken riskerar att motverka promemorians syfte: Att förbättra förutsättningarna för väl beredda och rimliga ersättningar.
Vi har sedan länge en väl förankrad tradition av självreglering på den svenska aktiemarknaden. Svensk kod för bolagsstyrning (”Koden”) är ett uttryck för denna tradition och innebär en avsevärd förstärkning av självregleringen. Om man, som nu föreslås, väljer att lagstifta om sådant som regleras i koden eller i annan självreglering (Näringslivets Börskommitté, NBK) riskerar självregleringssystemet att undermineras.
Koden färdigställdes så sent som i december 2004 och ska börja tillämpas vid halvårsskiftet 2005, det vill säga samtidigt som de nu föreslagna lagändringarna föreslås träda i kraft. Föreningen anser att det är angeläget att låta koden tillämpas och utvärderas under åtminstone ett par års tid. Först därefter kan det finnas anledning att överväga om det finns behov av ytterligare åtgärder, inom ramen för självregleringssystemet eller på lagstiftningsområdet.
PROMEMORIANS HÄNVISNINGAR TILL EU
Regeringen hänvisar till en ny rekommendation från EG-kommissionen (Commission recommendation on fostering an appropriate regime for the remuneration of directors of listed companies) som ett motiv till att genomföra de lagändringar som föreslås. Rekommendationen riktar in sig på att lösa ett problem som inte finns i den svenska bolagsstyrningsmodellen; att flera av bolagets styrelseledamöter också är ledande befattningshavare (executive directors) i bolaget och att dessa därmed fattar beslut om sin egen ersättning. I Sverige har vi redan idag en mycket tydlig ansvarsfördelning för att besluta om ersättningar, där principen är att ingen beslutar om sin egen ersättning.
I flera avseenden har regeringen också valt att gå betydligt längre än EG-kommissionens rekommendation:
För det första omfattar EG-kommissionens rekommendation directors, vilket är liktydigt med styrelseledamöter. Antalet executive directors varierar mellan 5 – 8. Det är således en betydligt smalare krets av medarbetare som omfattas jämfört med den vida definition av ledande befattningshavare som hänvisas till i promemorian.
För det andra säger EG-kommissionen att man för att undvika att rubba den grundläggande rollfördelningen mellan bolagsorganen kan låta stämmans beslut om ersättningspolicy göras vägledande och ej bindande. I promemorian föreslås bindande regler.
För det tredje innebär EG-kommissionen rekommendation inget krav på lagstiftning. Det krav på bolagsstämmobeslut om ersättningspolicy för bolagsledningen som finns i Koden bör, tillsammans med NBK:s riktlinjer om information om ledande befattningshavares förmåner, vara fullt tillräckliga för att det svenska regelverket ska anses leva upp till EG-kommissionens rekommendation.
Enligt Föreningens bedömning finns det en risk att Sverige, genom att gå längre än EG- rekommendationen kräver, skapar en konkurrensnackdel för svenskt näringsliv och för Stockholmsbörsen som marknadsplats.
5.4 ERSÄTTNING TILL STYRELSELEDAMÖTERNA
Föreningen tillstyrker att det lagfästs att bolagsstämman ska bestämma arvode och annan ersättning som avser styrelseuppdrag.
Föreningen avstyrker dock förslaget att beslutet ska ange ersättningen för var och en av styrelse- ledamöterna. En sådan ordning är av flera skäl olämplig. I förväg fastställda arvoden för enskilda ledamöter omöjliggör en fördelning av arvodet i styrelsen efter faktiskt arbetsinsats där exempelvis ersättning, i sin helhet eller till viss del, utgår per sammanträde. Inte minst beträffande utskotts- arbete är det i allmänhet en praktisk och lämplig ordning att bolagsstämman anslår en summa att fördela av styrelsen.
Det är svårt att på förhand veta hur stor arbetsinsats de olika utskotten kommer att innebära. Dess- utom kan styrelsens och utskottens sammansättning ändras under året. Det måste då vara möjligt att anpassa arvodet till de förändrade förhållandena. Kodens regel 2.2.1 – att stämman ska på förslag från valberedningen besluta om styrelsearvode uppdelat mellan ordförande, övriga ledamöter och eventuell ersättning för utskottsarbete – ger en bättre flexibilitet.
5.6 RIKTLINJER FÖR ERSÄTTNINGAR I ÖVRIGT TILL LEDANDE BEFATTNINGSHAVARE
Föreningen avstyrker förslaget om att i lag föreskriva att bolagsstämman ska besluta om bindande riktlinjer för ersättningar till ledande befattningshavare.
Anställningsvillkoren för ledande befattningshavare är en av de viktigaste strategiska frågorna i ett bolag. Det handlar dels om att kunna rekrytera och behålla medarbetare, dels om att skapa rätt incitament som bidrar till bolagets värdeskapande. Frågan om att skapa rätt konstruerade ersättningssystem är också mycket komplex. Det gäller i synnerhet villkor för rörlig ersättning och pensionsavtal.
Enligt Föreningen är självreglering att föredra framför lagstiftning. Den regel som finns i Koden, 4.2.2, är en lämpligare form för att reglera stämmans inflytande över ersättningen till ledande befattningshavare i bolaget än promemorians förslag om bindande riktlinjer. Enligt Kodens regel ska stämman godkänna mer allmänt hållna principer. Dessa principer bör betraktas som en vägledning för hur styrelsen ska agera i ersättningsfrågor gällande bolagets ledande befattningshavare. Skulle styrelsen anse att det, i något fall, är nödvändigt att avvika från de vägledande principerna bör styrelsen vid nästa ordinarie bolagsstämma lämna information om avvikelsen och motiven till denna.
Mot bakgrund av ersättningsfrågornas komplexitet anser Föreningen att det är mycket viktigt att styrelsens ansvar för att både principerna för och faktiska beslut om ersättning till ledande befattningshavare inte minskas. Föreningen anser att lagförslaget genom att föreslå att stämman ska fatta bindande beslut om relativt detaljerade riktlinjer flyttar huvudansvaret för ersättningsfrågan från styrelsen till bolagsstämman. Möjligheterna att ställa styrelsen till svars blir därigenom begränsade. Den föreslagna ordningen riskerar att motverka syftet att förhindra orimligt generösa ersättningar och felaktigt konstruerade incitamentsprogram.
Vidare finns det enligt Föreningens bedömning risk att bolagsstämmobeslut om bindande riktlinjer för ersättningar kan försvåra nyrekryteringar. Det är uppenbart orimligt att det ska krävas en extra bolagsstämma för att anta förslag till ändrade riktlinjer om en nyanställning av en ledande befatt- ningshavare ska kunna göras enligt principer som i något avseende avviker från dem som tidigare fastställts. Att sprida information om att en sådan nyrekrytering är för handen skulle också uppenbart kunna skada bolagets affärsintressen.
6.1 VAD BÖR ÅRSREDOVISNINGEN INNEHÅLLA?
Föreningen avstyrker förslaget om utvidgad redovisning i årsredovisningen av ersättningen till styrelsens ledamöter, vd samt ledande befattningshavare.
Mot bakgrund av att efterlevnaden av NBK:s regler för information om ersättning till ledande befattningshavare i vissa avseenden varit bristfällig har Föreningen förståelse för ambitionen att förbättra informationsgivningen på området. Föreningen anser dock att frågan om årsredovisningens information om ersättningar till ledande befattningshavare även fortsättningsvis bör hanteras inom självregleringssystemet och inte regleras i lag. Den årliga uppföljning som görs av Stockholmsbörsens övervakningspanel har visat att efterlevnaden av NBK:s regler över tiden har förbättrats. Det är angeläget att Stockholmsbörsen och vi som institutionella ägare fortsätter att följa upp att bolagen följer NBK:s regler.
Beträffande förslaget att även övriga ledande befattningshavares anställningsvillkor också skall redovisas på individnivå anser Föreningen att det riskerar att få flera negativa effekter.
För det första riskerar regeln att skada bolagets legitima affärsintressen. Dels genom att andra arbetsgivare får kunskap om de ledande befattningshavarnas löne- och andra anställningsvillkor, dels genom de lönedrivande effekter som kan uppstå då lönelägena för företagsledningarna blir allmänt kända. Det är en allmän uppfattning att redovisningen av vd:s ersättningar i årsredovisningen varit starkt bidragande till den ökning av ersättningsnivåerna som skett under senare år.
För det andra reser förslaget frågor om förhållandet till enskilda anställdas personliga integritet. För många anställda torde det upplevas som integritetskränkande att uppgifter om lön och andra anställningsvillkor redovisas i bolagets årsredovisning. Det måste starkt ifrågasättas om varje position i ett publikt aktiebolags företagsledning kan anses utgöra en sådan offentlig position att integritetsintresset bör vika för offentlighetsintresset.
Vidare anser Föreningen att den definition av ”ledande befattningshavare” som anges är alltför vid. Den definition som används i NBK:s regler angående information om ledande befattningshavares förmåner bör istället användas. I promemorian hänvisas istället till den definition som förekommer i aktiebolagslagens avsnitt om prospekt: ”medlemmar av direktion eller koncernledning samt även högre chefer med ansvar för en viss funktion, en rörelsegren eller motsvarande enhet”. Därmed omfattas exempelvis dotterbolagschefer av den föreslagna redovisningsplikten. Detta innebär att det i ett antal större bolag kan bli fråga om att i detalj redovisa anställningsvillkoren för upp till ett hundratal, i något fall flera hundra, medarbetare. Det är uppenbart att en sådan detaljerad redovisning allvarligt skulle skada bolagets affärsintressen.
INSTITUTIONELLA ÄGARES FÖRENING FÖR REGLERINGSFRÅGOR PÅ AKTIEMARKNADEN1
Stockholm den 1 mars 2005.
1 Föreningens medlemmar: AFA Sjukförsäkring, Alecta, AMF Pension, Första AP- fonden, Andra AP-fonden, Tredje AP-fonden, Fjärde AP-fonden, Folksam Sak, Handelsbanken Fonder, Nordea Fonder, Robur Fonder, SEB Fonder, Skandia Liv