Beslut beträffande betydande marknadsinflytande på grossistmarknaden för samtalsterminering i enskilda mobilnät

Dnro:

10.8.2015 21/961/2015

Beslut beträffande betydande marknadsinflytande på grossistmarknaden för samtalsterminering i enskilda mobilnät

1 Teleföretaget, som beslutet gäller

Ålands Telekommunikation Ab

2 Referat

3 Bakgrund

Ålands Telekommunikation Ab har en ställning som ett företag med betydande marknadsinflytande på grossistmarknaden för samtalsterminering i dess eget mobilnät. I den reglerade gros- sistmarknaden inräknas all samtalsterminering i enskilda mobil- nät, oberoende av nätteknik. Framöver omfattar regleringen också all terminering av samtal från fasta nät. I enlighet med tidigare regleringspraxis omfattar grossistmarknaden även de samtrafikprodukter och -tjänster som är nödvändiga för att samtalstermineringen ska kunna genomföras.

Kommunikationsverket ålägger Ålands Telekommunikation Ab följande skyldigheter:

• Skyldighet att sammankoppla sitt mobilnät med andra teleföretags nät

• Skyldighet att offentliggöra leveransvillkor, prislistor och beskrivningar av gränssnitten för samtrafik

• Skyldighet att tillämpa icke-diskriminerande prissättning och även i övrigt icke-diskriminerande villkor

• Skyldighet att tillämpa en rättvis och rimlig prissättning vid tillhandahållande av samtalstermineringstjänster i mobilnätet.

Den sistnämnda skyldigheten är ny. De övriga skyldigheterna gäller sedan förut för Ålands Telekommunikation Ab.

Enligt 51 § i informationssamhällsbalken (917/2014) ska Kom- munikationsverket regelbundet definiera de relevanta kommu- nikationsmarknader som ska omfattas av marknadsanalyserna enligt 52 §.

Enligt 52 § i informationssamhällsbalken ska Kommunikations- verket i syfte att klarlägga konkurrensläget regelbundet göra en marknadsanalys av grossist- och detaljistmarknader som defi-

Viestintävirasto Kommunikationsverket Finnish Communications Regulatory Authority

Xxxxxxxxxxxx 0 A

PL 313

00181 Helsinki

Puhelin 0295 390 100 xxx.xxxxxxxxxxxxxxxx.xx

Xxxxxxxxxxxxx 0X XX 000, XX-00181

Helsingfors, Finland Telefon x000 000 000 000

xxx.xxxxxxxxxxxxxxxxxxxx.xx

Xxxxxxxxxxxx 0X

P.O. Box 313, FI-00181 Helsinki, Finland

Telephone x000 000 000 000 xxx.xxxxxx.xx

nierats som relevanta. Kommunikationsverket ska genom sitt beslut bestämma att ett teleföretag är ett företag med bety- dande marknadsinflytande, om företaget utifrån en marknadsa- nalys konstateras ensamt eller tillsammans med andra ha ett sådant ekonomiskt inflytande på en viss marknad att det i be- tydande utsträckning kan verka oberoende av konkurrenter, konsumenter eller andra användare.

Enligt 53 § i informationssamhällsbalken ska Kommunikations- verket genom sitt beslut ålägga företag med betydande mark- nadsinflytande de skyldigheter som avses i 56, 61 och 65 § samt i 10 kap., om de behövs för att undanröja konkurrenshin- der eller främja konkurrensen på den relevanta marknaden i fråga.

4 Relevanta marknader

I en marknadsanalys, som finns bifogad till detta beslut (bilaga 1), har Kommunikationsverket utrett konkurrensläget på gros- sistmarknaden för samtalsterminering i enskilda mobilnät.1 Med samtalsterminering (inkommande trafik) avses användning av ett teleföretags nät till att upprätta en talförbindelse, när för- bindelsen upprättas från ett annat teleföretags nät till teleföre- tagets nät.

I marknadsanalysen har den relevanta grossistmarknaden för samtalsterminering i mobilnät definierats i enlighet med in- formationssamhällsbalken genom att analysera substitutionen på efterfråge- och utbudssidan inom samtalsterminering samt marknadens geografiska dimension. Utifrån en granskning som presenteras i marknadsanalysen utgörs relevanta produkt- och tjänstemarknader av grossisttjänster för samtalsterminering i enskilda mobilnät. Som samtalsterminering betraktas all termi- nering av samtal från andra nät till ett enskilt mobilnät, från en sammankopplingspunkt till mottagare av samtal.

De berörda produkt- och tjänstemarknaderna omfattar all sam- talsterminering i ett enskilt mobilnät, oberoende av nätteknik2, samt de samtrafikprodukter och -tjänster som är nödvändiga för att samtalstermineringen ska kunna genomföras. Utifrån vad som anges i marknadsanalysen utgör varje enskilt mobilnät en egen geografisk marknad på grossistmarknaden för samtals- terminering i enskilda mobilnät.

I enlighet med vad som konstateras i marknadsanalysen utgörs den relevanta marknaden på grossistmarknaden för samtals- terminering i enskilda mobilnät av DNA Ab:s, Xxxxx Xxx:s, Telia-

1 Kommunikationsverket har tidigare gjort analyser av grossistmarknaden för samtalsterminering i enskilda mobilnät åren 2005, 2007 och 2008. År 2005 gjorde Kommunikationsverket en marknadsanalys för de riksomfattande mobilope- ratörerna, dvs. Xxxxx Xxx, Sonera Mobile Networks Oy (det nuvarande TeliaSonera Finland Oyj) och Finnet Verkot Oy (det nuvarande DNA Ab), och gav beslut om betydande marknadsinflytande för företagen den 22 juni 2006. År 2007 gjordes en analys för det åländska företaget Ålands Mobiltelefon Ab (det nuvarande Ålands Telekommunikation Ab). Då konstaterade Kommunikationsverket att det beslut om betydande marknadsinflytande som hade getts till företaget den 6 februari 2004 inte behövde ändras. År 2008 gjordes en analys för TDC Oy Finland och den 20 augusti 2008 gavs ett beslut om betydande marknadsinflytande för företaget.

2 Huruvida ett samtal termineras i ett enskilt mobilnät exempelvis från ett annat inhemskt eller utländskt mobilnät eller

fast nät har ingen betydelse.

Sonera Finland Oyj:s och Ålands Telekommunikation Ab:s gros- sisttjänster för samtalsterminering i mobilnäten.

5 Utseende av företag med betydande marknadsinflytande

Utifrån den bifogade marknadsanalysen och den bedömning av marknadsinflytande som ingår i analysen anser Kommunikat- ionsverket att Ålands Telekommunikation Ab3 har en ställning som ett företag med betydande marknadsinflytande på gros- sistmarknaden för samtalsterminering i sitt eget mobilnät.

Kommunikationsverket har i sin analys fastställt betydande marknadsinflytande utifrån flera olika kriterier. Enligt vad som konstateras i analysen har Ålands Telekommunikation Ab en marknadsandel på 100 procent av samtalstermineringen i sitt eget mobilnät, vilket i sig är en stark indikator på betydande marknadsinflytande. Utifrån analysen råder det inte på gros- sistmarknaden för samtalsterminering någon sådan potentiell konkurrens som kan begränsa en enskild mobiloperatörs mark- nadsinflytande. De övriga mobiloperatörer, företag verksamma i fasta nät och utländska nätföretag som köper samtalstermine- ringstjänster har inte heller enligt de noggrannare grunderna i analysen ett sådant motverkande marknadsinflytande som i till- räcklig utsträckning begränsar en enskild mobiloperatörs mark- nadsinflytande. Utifrån analysen begränsas mobiloperatörernas marknadsinflytande på grossistmarknaden för samtalstermine- ring inte heller av substituerbarheten mellan tjänsterna till slut- kunder på efterfråge- eller utbudssidan.

Utifrån vad som anges i marknadsanalysen har Ålands Tele- kommunikation Ab därför har ett sådant ekonomiskt inflytande på den aktuella marknaden att det i betydande utsträckning kan verka oberoende av konkurrenter, konsumenter eller andra användare.

6 Skyldigheter som åläggs Ålands Telekommunikation Ab som ett företag med betydande marknadsinflytande

Med stöd av 53 § i informationssamhällsbalken ålägger Kom- munikationsverket Ålands Telekommunikation Ab följande skyl- digheter på grossistmarknaden för samtalsterminering i en- skilda mobilnät:

1. Samtrafikskyldighet

Ålands Telekommunikation Ab är skyldigt att sammankoppla sitt kommunikationsnät med andra teleföretags kommunikat- ionsnät.

2. Skyldighet att offentliggöra leveransvillkor, prislistor och beskrivningar av gränssnitten för samtrafik

3 Utifrån marknadsanalysen har det konstaterats att även DNA Ab, Xxxxx Xxx och TeliaSonera Finland Oyj har en ställ- ning som företag med betydande marknadsinflytande på grossistmarknaden för samtalsterminering i sina egna mobil- nät.

Ålands Telekommunikation Ab är skyldigt att offentliggöra le- veransvillkor och prislistor över samtalstermineringstjänsten och samtliga samtrafikprodukter och -tjänster som är nödvän- diga för att samtalstermineringen ska kunna genomföras, t.ex. införande och underhåll av gränssnittet för sammankopplings- ledning, koppling, ändring och underhåll av GK-signalering (ne- dan även andra samtrafikprodukter och -tjänster). Dessutom är Ålands Telekommunikation Ab skyldigt att offentliggöra sådana gränssnittsbeskrivningar gällande samtrafik som avses i Kom- munikationsverkets föreskrift 28.4

Leveransvillkoren och prislistorna ska läggas ut på företagets webbplats och på begäran ska de vara tillgängliga i pappers- form för andra teleföretag.

3. Icke-diskriminerande prissättning och övriga villkor

Ålands Telekommunikation Ab är skyldigt att prissätta ersätt- ningar för samtalstermineringen i sitt mobilnät och för andra samtrafikprodukter och -tjänster på så sätt att ersättningarna är icke-diskriminerande, samt att i övrigt tillämpa icke- diskriminerande villkor.

4. Skyldighet att tillämpa en rättvis och rimlig prissätt- ning vid tillhandahållande av samtalstermineringstjäns- ter

Ålands Telekommunikation Ab är skyldigt att prissätta tjänsten för samtalsterminering i sitt mobilnät rättvist och rimligt.

Med rättvis och rimlig prissättning avses prissättning där priset på samtalsterminering motsvarar prissättningen av samtals- termineringen hos de mobiloperatörer som opererar under lik- nande omständigheter i Finland.

Skyldigheten att prissätta ersättningar för samtalsterminerings- tjänsten rättvist och rimligt gäller terminering av samtal från både mobilnät och från fasta nät till Ålands Telekommunikation Ab:s mobilnät.

7 Motiveringar till skyldigheterna

7.1 Utgångspunkter för skyldigheterna

Med betydande marknadsinflytande (SMP) avses ett företags förmåga att på en viss marknad verka oberoende av konkurren- ter och slutkunder. Regleringen av betydande marknadsinfly- tande bygger på EU-rätten. I ramdirektivet5 fastställs ramarna för regleringsmyndigheternas ingripande i marknadsstörningar inom elektroniska kommunikationsnät och kommunikations- tjänster. I tillträdesdirektivet6 fastställs de sätt på vilka mark-

4xxxxx://xxx.xxxxxxxxxxxxxxxx.xx/xx/xxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxx/xxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxx/xxxxxxxxxxxx/xxxxxxxxxx00xxxxxxxxxxxx bilitetavkommunikationsnatochkommunikationstjanster.html

5 Europaparlamentets och rådets direktiv 2002/21/EG om ett gemensamt regelverk för elektroniska kommunikationsnät

och kommunikationstjänster, ändrat genom direktiv 2009/140/EG.

6 Europaparlamentets och rådets direktiv 2002/19/EG om tillträde till och samtrafik mellan elektroniska kommunikat- ionsnät och tillhörande faciliteter, ändrat genom direktiv 2009/140/EG.

nadsproblem kan lösas. Europeiska unionens bestämmelser om betydande marknadsinflytande har införts i Finland genom in- formationssamhällsbalken.

Utgångspunkten för Europeiska unionens regelverk för bety- dande marknadsinflytande på kommunikationsmarknader är re- gleringsmyndigheternas i ramdirektivet avsedda neutralitet på marknaderna. Grunden för ingripande och skyldigheter som be- gränsar företags verksamhet ska utgöras av en analys av kon- kurrensläget på den aktuella marknaden samt av de störningar och konkurrensproblem på marknaden som har konstaterats i en marknadsanalys.

Syftet med regleringen av betydande marknadsinflytande är att kommunikationsnät och kommunikationstjänster på skäliga vill- kor är tillgängliga för alla teleföretag och användare i hela lan- det. Avsikten är att främja konkurrensen på de kommunikat- ionsmarknader där särskilda konkurrensproblem föreligger och där det inte räcker med allmän konkurrensrätt. Trots att be- stämmelserna om betydande marknadsinflytande i första hand gäller grossistmarknaden kommer de att få den följden att kon- kurrensen på detaljistmarknaden ökar. En mellan teleföretagen tillämpad icke-diskriminerande och rimlig prissättning av till- träde till kommunikationsnät är en förutsättning för att nya fö- retag som tillhandahåller tjänster till slutkunder ska kunna komma in på marknaden.

Enligt 53 § 1 mom. i informationssamhällsbalken ska Kommu- nikationsverket genom sitt beslut ålägga företag med bety- dande marknadsinflytande de skyldigheter som avses i lagen, om de behövs för att undanröja konkurrenshinder eller främja konkurrensen på den relevanta marknaden i fråga. De skyldig- heter som åläggs ett teleföretag med betydande marknadsinfly- tande ska gälla företagets utbud av tjänster uttryckligen på den nyttighets- eller tjänstemarknad där företaget har ett bety- dande marknadsinflytande.

Enligt 53 § 2 mom. i informationssamhällsbalken ska skyldig- heterna stå i rätt proportion till det mål som eftersträvas. Enligt motiveringarna till den aktuella bestämmelsen ska skyldighet- erna grundas på det fastställda problemets art och de ska vara proportionella. Med proportionalitetsprincip avses att de skyl- digheter som åläggs inte får vara orimliga från teleföretagets synpunkt i förhållande till syftet att främja konkurrensen. Av de skyldigheter som Kommunikationsverket kan ålägga ska det välja endast sådana särskilda skyldigheter som behövs för att undanröja konkurrenshinder eller främja konkurrensen.

Enligt samma paragraf ska i synnerhet följande beaktas när skyldigheterna åläggs: 1) nyttjanderättens tekniska och eko- nomiska ändamålsenlighet med hänsyn till marknadens utveckl- ingsgrad och nyttjanderättens art, 2) nyttjanderättens genom- förbarhet med hänsyn till den tillgängliga kapaciteten, 3) krav som hänför sig till dataskydd och informationssäkerhet, 4) inve- steringar som gjorts och risker som tagits av företag med bety- dande marknadsinflytande, 5) behovet att trygga konkurrensen

på sikt, 6) relevanta immateriella rättigheter, 7) tillhandahål- lande av europeiska tjänster.

Enligt motiveringarna till paragrafen är förteckningen inte ut- tömmande utan det är meningen att den ska vara riktgivande när det gäller kriterierna för bedömning av behovet att ålägga skyldigheter och frågan om skyldigheterna är proportionella. Enligt förarbetena har bestämmelsen en särskild betydelse då Kommunikationsverket överväger att uppställa skyldigheter. Bestämmelsen begränsar Kommunikationsverkets prövningsrätt när det gäller att ålägga tillträdesskyldigheter. Kommunikat- ionsverket konstaterar att det således är främst punkterna fyra, fem och sju i förteckningen som kan ha betydelse på den aktu- ella marknaden i praktiken.

Teleföretag behöver samtalstermineringstjänster för att tillhan- dahålla samtalstjänster till sina abonnenter. Köp av samtals- termineringstjänster förutsätter att ett kommunikationsnät kopplas samman med ett annat. Sammankoppling av kommu- nikationsnät och tillhörande samtalstermineringstjänster är för- utsättningar för att ett teleföretag kan tillhandahålla kommuni- kationstjänster mellan de abonnenter som har anslutit sig till olika telenät och att slutkunderna kan ringa till abonnemang för slutkunder som använder ett annat nät.

I den bifogade marknadsanalysen har Kommunikationsverket utrett konkurrensläget på grossistmarknaden för samtalstermi- nering i mobilnät. Utifrån analysen har Ålands Telekommunikat- ion Ab, TeliaSonera Finland Oyj, DNA Ab och Xxxxx Xxx en ställ- ning som företag med betydande marknadsinflytande på den aktuella marknaden. Varje mobiloperatör administrerar all den trafik som slutar i abonnemangen för de slutkunder som har anslutit sig till operatörens nät och har på det sätt som visats i marknadsanalysen möjlighet att verka oberoende av konkur- renter och slutkunder.

Om samtalstermineringstjänsterna inte omfattades av någon förhandsreglering, skulle företag med betydande marknadsin- flytande ha incitament och möjlighet att prissätta tjänsterna på så sätt att de blir orimligt dyra. I situationer som inte omfattas av förhandsreglering kan företagen dessutom vägra att koppla samman nät och tillhandahålla samtalstermineringstjänster till konkurrerande teleföretag, eller tillhandahålla grossisttjänster till olika köpare på olika villkor till exempel vad gäller priset el- ler kvaliteten.

I praktiken skulle vägran att koppla samman nät leda till att nya konkurrenter i branschen utesluts från detaljistmarknaden. Det skulle kunna hända i en situation där mobiloperatörer med betydande marknadsinflytande anser att ett nytt företag som vill komma in på detaljistmarknaden, till exempel en virtuell mobiloperatör, utgör ett hot mot den egna affärsverksamheten. Dessutom utgör stora grossistavgifter för samtalsterminering ett konkurrenshinder på detaljistmarknaden, eftersom höga produktionskostnader försvagar konkurrerande teleföretags möjligheter att tillhandahålla konkurrenskraftiga tjänster på de-

taljistmarknaden. Särskilt skadligt är detta för nya och små konkurrerande teleföretag vars nät i stor omfattning används för samtal till abonnemang för företag med betydande mark- nadsinflytande. Det är svårt för sådana konkurrenter att er- bjuda tjänster med konkurrenskraftiga priser till slutkunder samt att få kunder och utvidga verksamheten, om de redan etablerade mobiloperatörerna tar ut stora avgifter för samtals- termineringstjänsterna.

Kommunikationsverket anser att de skyldigheter7 som åläggs Ålands Telekommunikation Ab på grossistmarknaden för sam- talsterminering i bolagets eget mobilnät är nödvändiga för att främja konkurrensen. När Kommunikationsverket har ålagt skyldigheterna, har det säkerställt att de är rimliga och proport- ionella med tanke på verksamhetens art och de konkurrens- främjande mål som ska uppnås genom skyldigheterna, och att de tryggar konkurrensen på lång sikt. Genom skyldigheterna är det möjligt att säkerställa samtalstjänster med rimliga priser och ett brett utbud av tjänster till slutkunder samt en jämlik konkurrensställning både för de företag som redan är verk- samma i branschen och för de företag som vill etablera sig i branschen.

7.2 Samtrafikskyldighet

Enligt 61 § 1 mom. i informationssamhällsbalken kan Kommu- nikationsverket genom ett beslut enligt 53 § ålägga ett företag med betydande marknadsinflytande att sammankoppla ett kommunikationsnät med ett annat teleföretags kommunikat- ionsnät. Enligt bestämmelsen ska företaget då förhandla om samtrafiken med det andra nätföretaget på villkor som inte står i strid med de skyldigheter som ålagts företaget genom beslutet i fråga.

Med samtrafik avses fysisk och logisk sammankoppling av olika kommunikationsnät för att säkerställa att användarna får till- gång till ett annat teleföretags kommunikationsnät och kom- munikationstjänster. För att en mobiloperatör eller ett företag som är verksamt i ett fast nät ska kunna erbjuda slutkunderna i sitt nät möjlighet att ringa samtal till abonnemang för slutkun- der i ett enskilt mobilnät, ska operatören eller företaget an- skaffa samtalstermineringstjänster av den berörda mobilopera- tören. Köp av samtalstermineringstjänster förutsätter att nätet kopplas samman med det berörda mobilnätet genom samtrafik- produkter och -tjänster.

Kommunikationsverket anser att det på så sätt är nödvändigt att ålägga Ålands Telekommunikation Ab samtrafikskyldighet i syfte att säkerställa verksamhetsförutsättningarna för de redan etablerade företagen och nybörjarföretagen på detaljistmark- naden samt att undanröja konkurrenshinder och främja konkur- rensen. Det kan inte anses vara orimligt att ålägga samtrafik- skyldigheten om hänsyn tas till att sammankoppling av nät är

7 Kommunikationsverket har genom beslut av den 10 augusti 2015 ålagt DNA Ab, Xxxxx Xxx och TeliaSonera Finland Oyj delvis motsvarande skyldigheter.

en förutsättning för att samtal mellan olika nät överhuvudtaget är möjliga.

Förutom att Ålands Telekommunikation Ab är skyldigt att koppla samman sitt kommunikationsnät med ett annat teleföre- tags kommunikationsnät, ska bolaget iaktta skyldigheter för ut- förande av samtrafik enligt 63 § i informationssamhällsbalken och skyldigheter för samtrafik mellan internationella telefonnät enligt 64 §, om en överenskommelse om innehållet i samtrafik- en inte kan nås på något annat sätt. Därutöver ska Ålands Te- lekommunikation Ab iaktta skyldigheter enligt 65 § och 66 §.

Det bör dock beaktas att ett samtrafikskyldigt företag enbart ska godkänna sådana krav på samtrafik som är skäliga. Enligt 63 § i informationssamhällsbalken kan företaget vägra tillhan- dahålla samtrafik, om det är tekniskt oändamålsenligt eller oskäligt för det teleföretag som är skyldigt att bedriva samtra- fik. I paragrafens 3 mom. konstateras särskilt att också den er- sättning som tas ut för användningen av ett telefonnät som ägs av det nätföretag som anhåller om sammankoppling ska vara skälig.

7.3 Skyldighet att offentliggöra leveransvillkor, prislistor och beskrivningar av gränssnitten för samtrafik

Enligt 69 § 1 mom. i informationssamhällsbalken kan Kommu- nikationsverket genom ett beslut enligt 53 § ålägga teleföretag skyldighet att lämna insyn, vilket innebär att teleföretaget ska offentliggöra information som är relevant för samtrafik, såsom leveransvillkor, tekniska specifikationer, prislistor samt in- gångna avtal, till den del som de inte innehåller affärshemlig- heter eller konfidentiell information.

Enligt motiveringarna till lagen är syftet med bestämmelsen att främja avtalsförhandlingar om samtrafik samt att underlätta övervakningen av att villkor är rimliga och icke- diskriminerande. Kommunikationsverket anser att skyldigheten att offentliggöra leveransvillkor och prislistor över samtalster- mineringstjänster och de samtrafikprodukter och -tjänster som är nödvändiga för att genomföra tjänsterna samt gränssnittsbe- skrivningar gällande samtrafik, så som det konstateras i förar- betena för lagen, är nödvändig för att främja avtalsförhandling- ar om samtrafik samt att möjliggöra övervakning av att villko- ren för samtrafik och samtalstermineringstjänster är rimliga och icke-diskriminerande och att underlätta övervakningen. Att full- göra skyldigheten på internet förbättrar insynen i prissättning och är särskilt nödvändig med tanke på nybörjarföretag och ut- ländska företag i branschen.

7.4 Icke-diskriminerande prissättning och övriga villkor

Enligt 68 § i informationssamhällsbalken kan Kommunikations- verket genom ett beslut enligt 53 § ålägga teleföretag icke- diskrimineringsskyldighet för samtrafik.

Enligt 2 mom. i paragrafen avses med icke- diskrimineringsskyldighet skyldighet att iaktta prissättning (icke-diskriminerande prissättning) eller villkor (icke- diskriminerande villkor) som på ett jämbördigt sätt berör telefö- retag som är i samma situation. Om ett teleföretag använder en viss tjänst självt eller levererar den till sitt dotterbolag eller till någon annan sådan aktör, ska det till konkurrerande teleföretag tillhandahålla motsvarande tjänst på motsvarande villkor och av motsvarande beskaffenhet.

Skyldigheten om icke-diskriminering säkerställer att företag med betydande marknadsinflytande inte kan snedvrida konkur- rensen, särskilt när det rör sig om vertikalt integrerade företag, det vill säga företag som tillhandahåller tjänster till företag som de konkurrerar med på detaljistmarknader.

Om icke-diskrimineringsskyldigheten inte ålades Ålands Tele- kommunikation Ab, skulle bolaget som ett företag med bety- dande marknadsinflytande ha möjlighet att försvåra verksam- heten i andra företag som tillhandahåller eller avser att tillhan- dahålla samtalstjänster, genom att tillämpa diskriminerande le- veransvillkor för samtrafik, diskriminerande prissättning av samtalstermineringstjänster eller på något annat sätt olika vill- kor på konkurrerande teleföretag än på sitt eget tjänsteföretag.

På så vis anser Kommunikationsverket att det är nödvändigt att ålägga Ålands Telekommunikation Ab icke- diskrimineringsskyldighet i syfte att säkerställa lika konkurrens- förutsättningar för de redan etablerade företagen och särskilt nybörjarföretagen. Att ålägga skyldigheten anses inte heller vara orimligt med tanke på de konkurrensfrämjande mål som ska uppnås genom skyldigheten.

7.5 Skyldighet att tillämpa en rättvis och rimlig prissättning vid tillhanda- hållande av samtalstermineringstjänster

Enligt 71 § 1 mom. i informationssamhällsbalken kan Kommu- nikationsverket genom ett beslut enligt 53 § ålägga ett företag med betydande marknadsinflytande skyldigheter i samband med prissättning av samtrafik, om en marknadsanalys visar att det inte råder någon effektiv konkurrens på marknaden och att företaget därför har möjlighet att ta ut överpriser eller använda prispress som missgynnar användarna av kommunikations- tjänster. Enligt motiveringarna till lagen ska bristen på konkur- rens även missgynna användarna av kommunikationstjänster.

Utifrån den bifogade marknadsanalysen och slutsatserna i ana- lysen kan det konstateras att det inte råder någon effektiv kon- kurrens på den aktuella marknaden. Mobiloperatörerna har ett betydande marknadsinflytande och därför kan de ta ut överpri- ser för samtalstermineringstjänsterna.

För att en mobiloperatör eller ett företag som är verksamt i ett fast nät ska kunna erbjuda slutkunderna i sitt nät möjlighet att ringa samtal till abonnemang för slutkunder i ett enskilt mobil- nät, ska operatören eller företaget anskaffa samtalstermine-

ringstjänster av den berörda mobiloperatören. Den mottagande slutkundens mobiloperatör tar på grossistmarknaden ut ersätt- ningar per minut för samtalstermineringen i sitt eget nät av andra nätföretag.

Varje mobiloperatör har incitament att av andra teleföretag ta ut ett högre pris för samtalstermineringen i sitt eget nät, för att maximera inkomsterna av samtalstermineringen i mobilnätet och höja produktionskostnaderna för konkurrenternas tjänster till slutkunder. Om prissättningen av samtalsterminering endast omfattades av icke-diskrimineringsskyldighet, skulle alla mobi- loperatörer med betydande marknadsinflytande fortfarande ha möjlighet att ta ut överpriser för samtalstermineringstjänster- na.

Höga grossistpriser på samtalsterminering höjer produktions- kostnaderna för tjänsterna till slutkunder i de konkurrerande fö- retagen och företagen verksamma i fasta nät. Företagen antas i sin tur överföra ökningen i produktionskostnaderna till detaljist- priserna, eftersom höga grossistavgifter för samtalsterminering i sista hand täcks med högre samtalsavgifter till slutkunderna.8 Höga detaljistpriser medför välfärdsförluster för de slutkunder som använder kommunikationstjänster. De extra inkomster som mobiloperatörerna samlar in betalas i sista hand av de slutkunder som använder samtalstjänsterna.

Stora grossistavgifter för samtalsterminering utgör dessutom ett konkurrenshinder på detaljistmarknaden, eftersom höjning i produktionskostnader försvagar konkurrerande teleföretags möjligheter att tillhandahålla konkurrenskraftiga tjänster på de- taljistmarknaden. Om prissättningen av samtalsterminering endast omfattades av icke-diskrimineringsskyldighet, skulle mobiloperatörerna med betydande marknadsinflytande ha möj- lighet att överprissätta samtalstermineringstjänsterna till sina konkurrenter. Mest skada skulle detta orsaka för små och nya företag på detaljistmarknaden, såsom virtuella mobiloperatörer.

Dessutom ska det beaktas att ovan nämnda konkurrensproblem till sist skulle resultera i att slutkunderna har färre alternativa tjänster av hög kvalitet att välja emellan.

Utifrån ovan nämnda omständigheter anser Kommunikations- verket att Ålands Telekommunikation Ab skulle ha möjlighet att ta ut ett för högt pris för samtalstermineringstjänsten, om inte bolaget ålades prissättningsskyldighet. Detta skulle till sist i och med förhöjningen i detaljistpriserna medföra negativa konse- kvenser för de slutkunder som använder slutkundstjänster. Därför anser Kommunikationsverket att det är nödvändigt att ålägga skyldighet avseende prissättning av samtalstermine- ringstjänster för att främja konkurrensen och förebygga nega- tiva konsekvenser för slutkunderna.

8 Europeiska kommissionen har också konstaterat detta om frågan i sin termineringsrekommendation, Commission Recommendation on the Regulatory Treatment of Fixed and Mobile Termination Rates in the EU. C(2009) 3359, Brus- sels, 7.5.2009. Skälen (3) och (7).

Enligt 71 § 2 mom. i informationssamhällsbalken kan prissätt- ningsskyldigheten gälla prissättning av en reglerad produkt eller tjänst och fastställande av priset. Kommunikationsverket kan ålägga ett företag med betydande marknadsinflytande skyldig- het att vid samtrafik tillämpa 1) kostnadsorienterad prissätt- ning, 2) prissättning som baseras på avdrag från detaljistpriset, eller 3) rättvis och rimlig prissättning.

I motiveringarna till lagen konstateras det att Kommunikations- verket kan ålägga ett företag med betydande marknadsinfly- tande en prissättningsskyldighet som verket anser vara mest ändamålsenlig med beaktande av marknadssituationen för re- spektive produkt eller tjänst och de konkurrensproblem som konstaterats.

Enligt motiveringarna till lagen avses med rättvis och rimlig prissättning en prissättning som innebär att det pris som tas ut för en reglerad produkt eller tjänst bestäms utifrån den pris- sättning som tillämpas av marknadsledaren eller annars av fö- retag som är verksamma under motsvarande förhållanden. Mo- dellen lämpar sig t.ex. för reglering av mindre företag med be- tydande marknadsinflytande eller för reglering på marknader där prissättningen är ömsesidig. Användning av denna prissätt- ningsmodell leder till enhetlig prissättning på hela marknaden.

Kommunikationsverket har ålagt de riksomfattande mobilopera- törerna skyldighet att tillämpa ett kostnadsorienterat maxi- mipris vid tillhandahållande av samtalstermineringstjänster. Ålands Telekommunikation Ab är en betydligt mindre aktör än de övriga mobiloperatörerna. Med beaktande av omfattningen av företagets affärsverksamhet och företagets tillgängliga re- surser kan det inte anses vara ändamålsenligt och inte heller proportionellt att ålägga Ålands Telekommunikation Ab samma skyldighet.

Det är emellertid viktigt att säkerställa enhetliga priser på gros- sistmarknaden för samtalsterminering i mobilnät för samtliga mobiloperatörer, och därför är det nödvändigt att ålägga även Ålands Telekommunikation Ab prissättningsskyldighet. Kommu- nikationsverket anser att en enhetlig prissättning kan säkerstäl- las genom att ålägga Ålands Telekommunikation Ab skyldighet till en rättvis och rimlig prissättning.

Skyldigheten lämpar sig för prisreglering av samtalsterminering i mobilnät i en situation där ett kostnadsorienterat maximipris har fastställts för större teleföretag och där det är ändamålsen- ligt att anvisa betydligt mindre teleföretag att tillämpa samma prisnivå. Huruvida prissättningen är rättvis och rimlig bedöms i efterhand, men i princip ska övriga mobiloperatörers gällande pris på samtalsterminering betraktas som ett rättvist och rimligt pris.

Genom skyldigheten uppnås målen för regleringen utan att mindre företag är skyldiga att använda ett kostnadsberäknings- system som kräver avsevärda arbetsinsatser. Eftersom Ålands Telekommunikation Ab sedan 2010 prissätter samtalstermine-

ringstjänsten i mobilnätet enligt samma prisnivå som de större mobiloperatörerna, medför den skyldighet som företaget åläggs inga nämnvärda ändringar i företagets verksamhet. På ovan nämnda grunder och i förhållande till Ålands Telekommunikat- ion Ab:s ställning och storlek kan skyldigheten till en rättvis och rimlig prissättning anses vara rimlig och ändamålsenlig.

På den aktuella marknaden är prissättningen ömsesidig. Det ska beaktas att Europeiska kommissionen år 2009 gav en re- kommendation om regleringen av termineringstaxor i fasta och mobila nät inom EU (2009/396/EG).9 Genom rekommendation- en strävar kommissionen efter att harmonisera priserna på samtalsterminering i fasta och mobila nät inom EU. Kommuni- kationsverket anser att det även med tanke på denna omstän- dighet är ändamålsenligt att ålägga Ålands Telekommunikation Ab den aktuella prissättningsskyldigheten för att garantera en enhetlig prissättning på alla grossistmarknader för samtalster- minering i mobilnät.

När Kommunikationsverket ålägger skyldighet till en rättvis och rimlig prissättning, ska det beakta 71 § 5 mom. i informations- samhällsbalken. Enligt momentet ska prissättningsskyldigheter- na 1) främja kommunikationsmarknadens effektivitet och en hållbar konkurrens, 2) skapa nytta för dem som använder kommunikationstjänster, 3) vara rimliga i förhållande till de ef- tersträvade målen, 4) sporra företaget till framtida investering- ar, och 5) tillåta en rimlig avkastning på det kapital som bundits i den reglerade verksamheten.

Kommunikationsverket anser att skyldigheten till en rättvis och rimlig prissättning främjar kommunikationsmarknadens effekti- vitet och en hållbar konkurrens samt skapar nytta för dem som använder kommunikationstjänster. Genom prissättningsskyl- dighet sjunker produktionskostnaderna för tjänster till slutkun- der i konkurrerande teleföretag, vilket i sin tur bidrar till lägre priser på detaljistmarknaden för samtalstjänster. Skyldigheten till en rättvis och rimlig prissättning sporrar Ålands Telekommu- nikation Ab att minimera sina produktionskostnader och höja effektiviteten i produktionen. Såsom det konstateras i moti- veringarna till lagen, är avsikten med att ålägga prissättnings- skyldigheter på grossistmarknaden att öppna och främja kon- kurrensen så att det på detaljistmarknaden kan komma in nya aktörer som erbjuder slutkundstjänster till användarna. Konkur- rensen på slutkundsnivån främjar utvecklingen av tjänsterna och leder på sikt i allmänhet också till lägre slutkundspriser och till bättre kvalitet på tjänsterna. Att ålägga Ålands Telekommu- nikation Ab prissättningsskyldighet främjar nya företags inträde på detaljistmarknaden och konkurrensförutsättningarna för de redan etablerade företagen. Tack vare de konkurrensfrämjande effekterna skapar det också nytta för dem som använder kom- munikationstjänster.

9 Commission Recommendation on the Regulatory Treatment of Fixed and Mobile Termination Rates in the EU. C(2009) 3359, Brussels, 7.5.2009.

Dessutom kan skyldigheten till en rättvis och rimlig prissättning anses sporra företaget till investeringar. Generellt kan det kon- stateras att konkurrenstrycket ökar investeringsincitamenten på många sätt och minskar särskilt ineffektiva investeringar och överkapacitet. Konkurrensen sporrar både de redan etablerade teleföretagen och de konkurrerande företagen till investeringar. Om en viss marknad är mycket koncentrerad och konkurrens- trycket svagt, har företagen svaga incitament att ta fram ser- viceinnovationer och förbättra servicekvaliteten. I en ställning som ett företag med betydande marknadsinflytande kan ett fö- retag ta ut en för hög grossistavgift och samla in extra inkoms- ter utan insatser i produktutvecklingen.

Kommunikationsverket har genom beslut ålagt DNA Ab, Xxxxx Xxx och TeliaSonera Finland Oyj skyldighet att tillämpa ett kostnadsorienterat maximipris vid prissättning av samtalster- mineringstjänster. När Kommunikationsverket fastställde nivån för maximipriset, har det särskilt beaktat kraven på en rimlig avkastning och investeringar enligt 71 § 5 mom. 5 punkten och 53 § 2 mom. 4 punkten i informationssamhällsbalken. Skyldig- heten att tillämpa ett kostnadsorienterat maximipris tillåter en effektiv aktör en rimlig avkastning på det investerade kapital som bundits i den reglerade verksamheten, och beaktar risker med investeringar. Därför kan även skyldigheten till en rättvis och rimlig prissättning anses tillåta en rimlig avkastning på det investerade kapital som bundits i den reglerade verksamheten, och skyldigheten beaktar också risker med investeringar.

Utifrån omständigheterna ovan anser Kommunikationsverket att det är nödvändigt att ålägga Ålands Telekommunikation Ab skyldighet att tillämpa en rättvis och rimlig prissättning för att främja och trygga konkurrensen på lång sikt. Genom att ålägga skyldigheten säkerställs särskilt verksamhetsförutsättningarna för teleföretag som vill komma in på detaljistmarknaden och för de redan etablerade konkurrerande teleföretagen.

Med beaktande av de omständigheter som presenteras i detta beslut och marknadsanalysen och som rör de rådande konkur- rensproblemen på den aktuella marknaden, samt de konkur- rensfrämjande mål som eftersträvas och kan uppnås genom prissättningsskyldighet, anser Kommunikationsverket att det inte ska anses vara orimligt att ålägga Ålands Telekommunikat- ion Ab prissättningsskyldighet.

Skyldigheten att prissätta grossisttjänsten för samtalstermine- ring kostnadsorienterat gäller terminering från både mobilnät och från fasta nät. Med stöd av 43 § 4 mom. i kommunikat- ionsmarknadslagen har mobiloperatörerna inte tidigare behövt prissätta inkommande trafik särskilt om förbindelsen upprättas från ett fast telefonnät till ett mobilnät.10 Den gällande inform- ationssamhällsbalken innehåller inte längre denna undantags- bestämmelse. Utifrån 65 § 3 mom. i informationssamhällsbal- ken ska en mobiloperatör separat prissätta även all terminering

10 Utom om förbindelsen har valts med prefix eller förhandsval.

av samtal från fasta nät. Enligt förarbetena för informations- samhällsbalken tillämpas dock 43 § 4 mom. i kommunikations- marknadslagen i prissättningen av samtrafiken mellan telefon- nät till och med utgången av 2015. Kommunikationsverket har beaktat denna omständighet när det fastställde giltighetstiden för beslutet.

Såsom konstaterats ovan får den ersättning som hos ett företag som är skyldigt att bedriva samtrafik tas ut för användningen av ett telefonnät som ägs av det nätföretag som anhåller om sammankoppling inte vara oskälig enligt 63 § i informations- samhällsbalken. Kommunikationsverket anser att bestämmel- sen kan vara relevant närmast i en situation där priset för sam- talsterminering hos ett utländskt nätföretag som anhåller om sammankoppling inte alls är reglerat i landet i fråga eller där priset annars avsevärt avviker från Ålands Telekommunikation Ab:s grossistpris för samtalsterminering.

8 Bedömning av skyldigheternas inverkan

Enligt 53 § 3 mom. i informationssamhällsbalken ska Kommu- nikationsverket i sitt beslut om betydande marknadsinflytande bedöma vilken inverkan de skyldigheter som åläggs företag har på marknaden.

Enligt förarbetena för bestämmelsen ska bedömningen vara täckande och t.ex. beakta i vilken utsträckning skyldigheterna sporrar till investeringar. Dessutom ska Kommunikationsverket t.ex. när det i enlighet med 71 § ålägger prissättningsskyldighet bedöma effekterna på prisnivån för reglerade produkter och motsvarande slutkundsprodukter.

Genom detta beslut har Kommunikationsverket ålagt Ålands Te- lekommunikation Ab samtrafikskyldighet, icke- diskrimineringsskyldighet, skyldighet att offentliggöra leverans- villkor, prislistor och beskrivningar av gränssnitten för samtrafik och skyldighet att tillämpa en rättvis och rimlig prissättning vid tillhandahållande av grossisttjänster för samtalsterminering.

Kommunikationsverket har ålagt DNA Ab, Xxxxx Xxx och Telia- Sonera Finland Oyj samtrafikskyldighet, icke- diskrimineringsskyldighet, skyldighet att offentliggöra leverans- villkor, prislistor och beskrivningar av gränssnitten för samtra- fik, skyldighet att tillämpa en kostnadsorienterad prissättning vid samtrafik och tillhandahållande av samtalsterminerings- tjänster, skyldighet att tillämpa ett maximipris vid tillhandahål- lande av grossisttjänster för samtalsterminering och skyldighet att använda kostnadsberäkningssystem.

Ålands Telekommunikation Ab har inte tidigare varit skyldigt att tillämpa en rättvis och rimlig prissättning vid tillhandahållande av samtalstermineringstjänster i mobilnätet. De övriga skyldig- heterna gäller sedan förut för Ålands Telekommunikation Ab.11

11 Den ovan avsedda skyldigheten att offentliggöra leveransvillkor m.m., som gäller för alla mobiloperatörer, har inte tidigare omfattat beskrivningar av gränssnitten för samtrafik.

TeliaSonera Finland Oyj, DNA Ab och Xxxxx Xxx har inte tidigare varit skyldiga att tillämpa ett maximipris vid tillhandahållande av samtalstermineringstjänster i mobilnätet. De övriga skyldig- heterna gäller sedan förut för de riksomfattande mobiloperatö- rerna. Den tidigare gällande särredovisningsskyldigheten slopas för företagen i fråga.

I bedömningen av skyldigheternas inverkan utvärderas vilka ekonomiska konsekvenser de skyldigheter som åläggs företag med betydande marknadsinflytande har för konkurrensen på grossist- och detaljistmarknaderna, grossist- och slutkundspro- dukternas prisnivå och branschens investeringar. Dessutom görs en särskild bedömning av de ekonomiska konsekvenserna per målgrupp. Målgrupperna är företag med betydande mark- nadsinflytande, konkurrenter och slutkunder.

Inverkan på konkurrensen på grossist- och detaljist- marknaderna

Företagen med betydande marknadsinflytande har en mark- nadsandel på 100 procent av samtalstermineringen i det egna nätet. Dessutom är det inte ens på längre sikt möjligt för alter- nativa tjänsteleverantörer att komma in på grossistmarknaden. De skyldigheter som åläggs kan därför inte öka konkurrensen på grossistmarknaden. I stället kan skyldigheterna främja kon- kurrensen på detaljistmarknaden.

Skyldigheten att sammankoppla nät garanterar att alla nätföre- tag har tillträde till SMP-företagens mobilnät och därigenom till tjänster för samtalsterminering. Skyldigheten att prissätta de samtrafikprodukter och -tjänster som behövs för förmedling av samtalsterminering på ett kostnadsorienterat sätt utgör ett hin- der för de riksomfattande mobiloperatörerna att överprissätta tjänsterna och produkterna i fråga och på så sätt ger konkur- renterna möjlighet att etablera sig på detaljistmarknaden. Pris- sättningsskyldigheterna vid samtalsterminering utgör på mot- svarande sätt ett effektivt hinder för företag med betydande marknadsinflytande att överprissätta partiersättningar för sam- talsterminering och förhindrar därigenom att konkurrenternas konkurrensförutsättningar på detaljistmarknaden blir svagare. Icke-diskrimineringsskyldigheten säkerställer att företag med betydande marknadsinflytande vid samtrafik och tillhandahål- lande av samtalstermineringstjänster tillämpar lika villkor för samtliga konkurrenter och att mobiloperatörer tillhandahåller motsvarande tjänster på motsvarande villkor som till sig själva eller sina tjänsteföretag. Skyldigheten att offentliggöra le- veransvillkor främjar avtalsförhandlingar om samtrafik mellan nät och förbättrar insynen i samtrafiks- och samtalstermine- ringspriser och övriga leveransvillkor.

På så vis utgör skyldigheterna en förhandsregleringshelhet som på ett effektivt sätt kan undanröja konkurrenshinder på detal- jistmarknaden, främja en hållbar konkurrens på detaljistmark- naden och skapa nytta för de slutkunder som använder sam- talstjänster. De i huvudsak symmetriska skyldigheterna samt enhetliga grossistpriser på samtalsterminering skapar lika kon-

kurrensförutsättningar för såväl de för företag med betydande marknadsinflytande som de konkurrerande teleföretag som om- fattas av reglering. En effektiv konkurrens bidrar till lägre priser på detaljistmarknaden, tjänster av högre kvalitet och utveckling av nya tjänster.

Europeiska teleföretag gynnas också av de prissättningsskyl- digheter som åläggs, eftersom dessa gör att ersättningarna för samtalsterminering i finländska mobilnät närmar sig den ge- nomsnittliga europeiska nivån. De skyldigheter som åläggs främjar totalt sett utvecklingen av den sameuropeiska kommu- nikationsmarknaden.

Inverkan på prisnivån på grossisttjänster och tjänster till slutkunder

Sedan september 2014 är ersättningen för grossistjänsterna för samtalsterminering 1,87 cent per minut i alla företag med be- tydande marknadsinflytande. Till följd av de ålagda skyldighet- erna vid prissättning av samtalstermineringstjänster kan riks- omfattande mobiloperatörer ta ut högst 1,25 cent per minut för samtalstermineringstjänsterna under de tre följande åren. Grossistpriserna på samtalsterminering per minut sjunker på så sätt med minst 0,62 cent, eller cirka 33 procent. Prissättnings- skyldigheterna gör att priset på grossisttjänster sjunker lika mycket hos alla mobiloperatörer. Skyldigheten att tillämpa en rättvis och rimlig prissättning som ålagts Ålands Telekommuni- kation Ab medför en likadan inverkan på priset på företagets grossisttjänst.

Enligt beräkningar kan lägre grossistpriser på samtalstermine- ring i sin tur bidra till lägre samtalspriser i mobilnät och lägre detaljistpriser i teleföretag som tillhandahåller samtalstjänster i fasta nät. Partiersättningarna för samtalsterminering är så kal- lade rörliga kostnader inom produktionen av samtalstjänster, och företagen beaktar dem vid prissättning av tjänster till slut- kunder. Dessutom främjar skyldigheterna som helhet konkur- rensen på detaljistmarknaden. Effektiv konkurrens på detaljist- marknaden säkerställer för sin del förmånliga detaljistpriser för slutanvändare.

De riksomfattande mobiloperatörernas skyldighet att tillämpa en kostnadsorienterad prissättning vid sammankoppling av nät hindrar företagen från att ta ut oskäliga priser även för andra samtrafikprodukter och -tjänster. De riksomfattande mobilope- ratörerna har sedan tidigare omfattats av denna skyldighet och därför väntas det inga större ändringar i priserna för andra samtrafikprodukter och -tjänster. Ersättningar som tas ut för andra samtrafikprodukter och -tjänster som behövs för för- medling av samtalsterminering nät är icke-återvinningsbara kostnader av engångskaraktär för konkurrerande teleföretag och därför inverkar de sannolikt inte på de avgifter som tas ut från slutkunderna. Skyldigheterna vid prissättning av andra samtrafikprodukter och -tjänster kan därför ha en indirekt in- verkan på de avgifter som tas ut på detaljistmarknaden närm- ast på så sätt att de undanröjer hinder för inträde på mark-

naden och kan bidra till lägre priser på detaljistmarknaden i och med en ökad konkurrens.

Inverkan på investeringar

De skyldigheter som åläggs kan som helhet uppskattas sporra till investeringar i branschen. Skyldigheterna undanröjer kon- kurrenshinder och främjar en hållbar konkurrens på detaljist- marknaden, vilket ytterligare sporrar till serviceinvesteringar på kort sikt och nätinvesteringar på lång sikt.12 De i huvudsak symmetriska skyldigheterna, de lika skyldigheterna samt en oförutsebar prisnivå på samtalsterminering möjliggör jämlika utgångspunkter för investeringar, såväl för de företag med be- tydande marknadsinflytande som omfattas av reglering som för de övriga teleföretagen.

De prissättningsskyldigheter som åläggs företag med bety- dande marknadsinflytande tillåter en rimlig avkastning på det investerade kapital som bundits i den reglerade verksamheten, och beaktar risker med investeringar. Skyldigheterna utgör ett hinder för företag med betydande marknadsinflytande att över- prissätta berörda produkter eller tjänster, men de garanterar samtidigt företaget en ersättning för alla kostnader och investe- ringar som föranletts av tillhandahållandet av tjänster. Skyldig- heterna sporrar företagen med betydande marknadsinflytande till effektiva investeringar. Genom att investera för effektivise- ring av produktionen kan ett sådant företag behålla effektivi- tetsnyttan mellan grossistavgifter och produktionskostnader. Prissättningsskyldigheternas inverkan på de investeringar som görs av företagen med betydande marknadsinflytande kan emellertid uppskattas vara tämligen liten. Dessutom kommer företagens investeringsbeslut även framöver främst att bygga på andra faktorer än på inkomsterna av samtalsterminering och samtrafik.

Ekonomiska konsekvenser för företagen med betydande marknadsinflytande

En nedgång i samtalstermineringspriset till följd av prissätt- ningsskyldigheterna minskar omsättningen för samtalstermine- ringen i mobilnät i företagen med betydande marknadsinfly- tande, och därigenom även den sammanlagda omsättningen, om de övriga faktorerna är oförändrade. Enligt en grov upp- skattning minskar en nedgång i grossistpriset på samtalstermi- nering mobiloperatörernas sammanlagda omsättning med 1–2 procent. Hur företagens omsättning utvecklas beror emellertid även på många andra faktorer. Totalt sett kan det anses vara sannolikt att prissättningsskyldigheterna minskar omsättningen för företagen med betydande marknadsinflytande på kort sikt. Det ska beaktas att företagens tidigare större omsättningar för samtalsterminering har byggt på företagens förmåga att över-

12 De så kallade investeringsstegen (ladder of investment) har konstaterats gälla exempelvis på den europeiska mobil- marknaden. De nya tjänsteföretagen på detaljistmarknaden har ofta i enlighet med principen om investeringsstegen börjat utveckla ett eget konkurrerande nät på lång sikt och blivit fristående mobiloperatörer genom virtuell operatörs- verksamhet.

prissätta grossisttjänsterna för samtalsterminering. Då har före- tagen lätt kunnat samla in en extra omsättning utan att behöva skapa ny affärsverksamhet på en konkurrensutsatt marknad.

Avgifterna för samtalsterminering är ömsesidiga och de inkoms- ter av samtalsterminering som företagen med betydande mark- nadsinflytande samlar in samt utgifterna för de samtalstermine- ringstjänster som företagen köper av andra företag är huvud- sakligen i balans. Enligt bedömningen har prissättningsskyldig- heterna därför ingen större inverkan på lönsamheten i företa- gen med betydande marknadsinflytande.

Prissättningsskyldigheterna sporrar dessa företag att sänka produktionskostnaderna för samtalstermineringstjänsterna ge- nom att effektivisera sin verksamhet. När kostnaderna under- skrider den prisnivå som fastställts på förhand, kan företaget behålla effektivitetsnyttan. En lägre omsättning för grossistin- komsterna av samtalsterminering sporrar dessutom företagen att söka extra inkomster någon annanstans ifrån, vilket kan öka serviceinnovationerna på detaljistmarknaden. Den tidigare gäl- lande skyldigheten att tillämpa en kostnadsorienterad prissätt- ning sporrade inte lika effektivt till vare sig effektivitet i pro- duktionen eller innovativitet, eftersom Kommunikationsverkets uppfattning om ett kostnadsorienterat pris inte var bindande för företagen.

Samtrafikskyldigheten, skyldigheten till icke-diskriminerande prissättning och övriga villkor samt skyldigheten att offentlig- göra leveransvillkor och prislistor gäller sedan tidigare för alla företag med betydande marknadsinflytande, och därför medför skyldigheterna inte mera administrativa kostnader för företa- gen. Prissättningsskyldigheterna och skyldigheterna avseende kostnadsberäkningssystem orsakar inte heller mera administra- tiva kostnader för de riksomfattande mobiloperatörerna. Opera- törernas ovan avsedda kostnader minskar däremot till följd av att den tidigare gällande särredovisningsskyldigheten har slo- pats och avtalskostnaderna för samtalstermineringsavgifter har minskat. Skyldigheten till en rättvis och rimlig prissättning har inte tidigare gällt för Ålands Telekommunikation Ab. Skyldig- heten medför emellertid inte mera administrativa kostnader för företaget, eftersom prissättningsskyldigheten inte innebär att företaget ska lämna uppgifter om kostnader till Kommunikat- ionsverket.

Ekonomiska konsekvenser för konkurrerande företag

Samtrafikskyldigheten, icke-diskrimineringsskyldigheten och skyldigheten att offentliggöra leveransvillkor och prislistor för- bättrar möjligheterna för konkurrenterna till företagen med be- tydande marknadsinflytande att komma in på marknaden ge- nom att garantera samtrafiken för alla nätföretag, genom att säkerställa konkurrenterna jämlika och icke-diskriminerande avtalsvillkor för samtrafik och samtalsterminering och genom att främja insynen i avtalsvillkor.

Utan prissättningsskyldigheter skulle mobiloperatörerna dock ha incitament och möjlighet att överprissätta samtalsterminerings- tjänster till konkurrerande teleföretag. Prissättningsskyldighet- erna undanröjer hinder för konkurrenterna att etablera sig på marknaden och garanterar konkurrenterna på detaljistmark- naden förmånligare grossisttjänster för samtalsterminering. Detta minskar konkurrenternas produktionskostnader och för- bättrar därmed möjligheten att tillhandahålla konkurrenskraf- tiga tjänster på detaljistmarknaden. Prissättningsskyldigheterna avseende samtalsterminering säkerställer att de grossistavgifter som tas ut från konkurrenterna ligger på en rimlig nivå. På så sätt förbättrar de prissättningsskyldigheter avseende samtals- terminering som nu åläggs ytterligare konkurrenternas konkur- rensförutsättningar. Grossistpriser som fastställs på förhand medför också en viss förutsägbarhet för konkurrenternas pro- duktionskostnader för tjänster till slutkunder och underlättar planeringen av affärsverksamheten, genom att undanröja osä- kerheten om samtalstermineringens prisnivå under de följande tre åren.

Ekonomiska konsekvenser för slutkunder

Samtrafikskyldigheten, icke-diskrimineringsskyldigheten och skyldigheten att offentliggöra leveransvillkor och prislistor främ- jar det att slutkunderna kan välja mellan flera olika tjänsteleve- rantörer och att olika teleföretags slutkunder kan ringa samtal till abonnemang i andra mobilnät.

Utan prissättningsskyldigheter har företagen med betydande marknadsinflytande dock incitament och möjlighet att överpris- sätta ersättningar för samtalstermineringstjänster till konkurre- rande teleföretag. Prissättningsskyldigheterna främjar nya kon- kurrenters inträde på detaljistmarknaden och förbättrar konkur- rensförutsättningarna för de redan etablerade teleföretagen på marknaden. De skyldigheter avseende prissättning av samtals- termineringstjänster som nu åläggs bidrar till lägre produkt- ionskostnader för tjänster till slutkunder i konkurrerande telefö- retag, vilket i sin tur leder till lägre detaljistpriser. Främjandet av en fungerande konkurrens på detaljistmarknaden säkerstäl- ler ett förmånligt, mångsidigt och högsklassigt utbud av tjäns- ter till slutkunder och skapar till sist en högre totalnytta för slutkunderna. Dessutom hjälper enhetliga priser för samtals- terminering i alla företag med betydande marknadsinflytande till att ta fram tydliga modeller för prissättning av tjänster till slutkunder, där exempelvis samtalen till abonnemang i olika mobilnät har samma priser eller att priset på samtalstjänster kan ingå i månadsavgiften för abonnemanget.

Skyldigheter som åläggs kan snabbare och effektivare än tidi- gare lösa de konkurrensproblem som beror på mobiloperatörer- nas ställning som företag med betydande marknadsinflytande, vilket gagnar såväl de finländska som de europeiska slutkun- derna.

Övriga konsekvenser

I anslutning till bedömningen av de ekonomiska konsekvenser- na har Kommunikationsverket analyserat om de skyldigheter som nu åläggs har andra ekonomiska konsekvenser utöver de som behandlas ovan, såsom konsekvenser för samhällsekono- min och den offentliga ekonomin. Kommunikationsverket anser att skyldigheterna kan ha vissa positiva effekter på samhällse- konomin, särskilt på prisnivån och användningen av teletjäns- ter. Skyldigheterna bedöms inte ha några effekter på den of- fentliga ekonomin.

Kommunikationsverket har också utvärderat vilka effekter skyl- digheterna har på myndighetens verksamhet, miljön och sam- hället. Enligt Kommunikationsverkets bedömning har de inga effekter i detta hänseende.

9 Offentligt samråd

9.1 Nationellt samråd

Enligt 310 § i informationssamhällsbalken ska Kommunikat- ionsverket innan beslut meddelas ge företrädare för teleföretag och användare tillfälle att yttra sig om beslut enligt 51–79 §, om de har en betydande inverkan på kommunikationsmark- naden.

Kommunikationsverket skickade ut marknadsanalysen och för- slag till beslut om betydande marknadsinflytande på nationellt samråd den 15 januari 2015. Ämbetsverket fick ta emot fyra utlåtanden.

Konkurrens- och konsumentverket (KKV) konstaterade att KKV:s åsikt i huvudsak var enhetlig med Kommunikationsver- kets åsikt i fråga om både detaljist- och grossistmarknaden. KKV ansåg att med tanke på den samhälleliga välfärden är fast- ställandet av optimala mobiltermineringsavgifter dock ett kom- plicerat problem och att den ekonomiska forskningen kring ärendet har kommit till delvis annorlunda slutsatser om regle- ringen av termineringsavgifter och om den optimala nivån av termineringsavgifter. KKV framförde att även empiriska forsk- ningsresultat om termineringsavgifternas inverkan på detaljist- prisnivån är delvis motstridiga. KKV konstaterade att verket inte utan mera detaljerade utredningar har möjlighet att ta ställning till nödvändigheten att reglera termineringsavgifterna eller till den optimala nivån av termineringsavgifterna. På basis av marknadsanalysen verkar det enligt KKV dock vara så att utan reglering kan termineringsavgiften sättas på en nivå som medför skadliga verkningar för konkurrensen och konsumenter- nas välfärd. Enligt KKV:s uppfattning verkar Kommunikations- verkets beslut därför vara motiverat.

DNA Ab ansåg att verkets slutsatser om konkurrensproblem på marknaden och om nödvändig reglering är felaktiga. Enligt DNA Ab är marknadsdefinitionen för snäv och den bör beakta alla existerande samtalstjänster. DNA Ab ansåg att det på mark-

naden finns ett konkurrenstryck som i synnerhet bildats av (icke-administrerade) OTT-samtalstjänster. DNA Ab ansåg att det inte finns grunder eller behov för att fastställa ett maxi- mipris. Om maximipriset ändå skulle fastställas, bör det då tas hänsyn till licensavgifter i mobilnätet samt alla investeringsrela- terade risker, och prisnivån bör vara högre än 1,25 cent per minut. Enligt DNA Ab är konsekvensbedömningen för allmän och av den framgår inte hur de skyldigheter som åläggs sporrar till investeringar. DNA Ab understöder att särredovisningsskyl- digheten upphävs.

Elisa Abp ansåg att detaljistmarknaden för mobilsamtalstjänster är hårt konkurrensutsatt och att verkets regleringsåtgärder är överdimensionerade. Elisa Abp ansåg att fastställandet av ett maximipris på basis av det viktade medelvärdet av företagens kostnader i princip är motiverat, men att kostnadsnivån inte bör bedömas på basis av nuvarande komponentpriser. Enligt Elisa Abp:s uppfattning bör verket överväga att höja maximiprisni- vån med cirka 20 procent och maximiprisregleringen bör träda i kraft tidigast den 1 december 2015 så att man kan hålla sig till gjorda investeringsplaner. Elisa Abp ansåg att ett maximipris som fastställs för tre år medför förutsägbarhet.

TeliaSonera Finland Oyj ansåg att detaljistmarknadsanalysen är bristfällig och att OTT-tjänsternas inverkan på konkurrensläget har underskattats. På mobilabonnemangsmarknaden råder det enligt TeliaSonera Finland Oyj hård konkurrens och det finns inte några konkurrensproblem som hänför sig till tjänsternas kvalitet, tillgång eller priser. TeliaSonera Finland Oyj ansåg att Kommunikationsverket inte har motiverat varför det skulle vara nödvändigt att ingripa i marknadens funktion genom reglering. Enligt TeliaSonera Finland Oyj har Kommunikationsverket inte motiverat varför det skulle vara nödvändigt att fastställa ett maximipris, och fastställandet av maximipriset är enligt företa- get varken ändamålsenligt eller proportionellt. Den föreslagna prisregleringen sporrar enligt TeliaSonera Finland Oyj inte till investeringar samtidigt som den försvårar nya aktörers tillträde till marknaden. TeliaSonera Finland Oyj ansåg dessutom att det reglerade priset för samtalsterminering endast bör gälla trafik från EU/ETA-området.

9.2 Internationellt samråd

Kommunikationsverket ska, enligt 82 § i informationssamhälls- balken, ge kommissionen och organet för europeiska regle- ringsmyndigheter för elektronisk kommunikation (BEREC) till- fälle att yttra sig inom en månad före en marknadsanalys eller ett beslut om betydande marknadsinflytande, om åtgärden eller beslutet påverkar handeln mellan EES-staterna.

Förslag till marknadsanalys och beslut om betydande mark- nadsinflytande skickades ut på internationell remiss 27.2.2015.

Kommissionen yttrade sig13 över Kommunikationsverkets marknadsanalys och förslag till beslut om betydande marknads- inflytande 26.3.2015. I sitt yttrande baserat på artikel 7a.1 i ramdirektivet hyste kommissionen allvarliga tvivel om besluts- utkastens överensstämmelse med EU-rätten. Därför påbörjade kommissionen en s.k. fas II undersökning av de skyldigheter som Kommunikationsverket ålagt. Däremot godkände kom- missionen slutsatserna i Kommunikationsverkets marknadsana- lys i fråga om marknadsdefinitionen och utseende av företag med betydande marknadsinflytande.

Kommission hyste allvarliga tvivel om huruvida den beräk- ningsmetod som Kommunikationsverket föreslagit för riksom- fattande mobilnätföretag för att fastställa ett kostnadsorienterat maximipris för samtalsterminering överensstämmer med artikel

8.4 och artikel 13.2 i tillträdesdirektivet och med artikel 8 och artikel 16.4 i ramdirektivet. Enligt kommissionen skulle de mål som ställs i artiklarna i fråga, bl.a. främjande av effektivitet och en hållbar konkurrens, den maximala nyttan för konsumenter och främjande av den inre marknaden, bäst uppnås genom att använda den rena BU-LRIC-beräkningsmetoden. Enligt kom- missionens uppfattning skulle Kommunikationsverkets åtgärds- förslag om maximipris skapa hinder för funktionen av den inre marknaden.

BEREC yttrade sig över ärendet 7.5.201514 och ansåg att kom- missionens tvivel var motiverade. Enligt BEREC har Kommuni- kationsverket inte kommit med några goda ekonomiska grun- der på hur regleringens mål kan uppnås med hjälp av den be- räkningsmetod för maximipris verket har valt.

Efter fas II undersökningens slut gav kommissionen 24.7.2015 en rekommendation15 baserad på artikel 7a.5 punkt a i ramdi- rektivet. I rekommendationen krävde kommissionen att Kom- munikationsverket ska ändra eller dra tillbaka sina beslutsför- slag i fråga om maximipriser som åläggs. Enligt kommissionens rekommendation bör Kommunikationsverket fastställa maxi- mipriset för grossisttjänsten för samtalsterminering med den rena BU-LRIC-metoden, eftersom den, enligt kommissionens åsikt, lämpar sig bäst för att uppnå regelverkets mål (främ- jande av effektivitet och en hållbar konkurrens, den maximala nyttan för konsumenter och främjande av den inre marknaden). Kommissionen anser att fastställandet av priset för grossist- tjänsten för samtalsterminering med den rena BU-LRIC- metoden också skulle främja opartiska verksamhetsförutsätt- ningar för operatörerna genom att undanröja konkurrenssned- vridningar mellan det fasta nätet och mobilnätet i samtalster-

13 Europeiska kommissionens yttrande xxxx://xx.xxxxxx.xx/xxxxxxxx/xxx/xxxxxxxx.xxx?xxx_xxx0000

14 BERECs yttrande xxxx://xxx.xxxxx.xxxxxx.xx/xxx/xxxxxxxx_xxxxxxxx/xxxxxxx_xxxxxx/xxxxx/xxxxxxxx/0000-xxxxx- opinion-on-phase-ii-investigation-pursuant-to-article-7a-of-directive-200221ec-as-amended-by-directive-2009140ec- case-fi20151718-wholesale-voice-call-termination-on-individual-mobile-networks-in-finland-market-2

15 Kommissionens rekommendation 24.7.2015: xxxx://xx.xxxxxx.xx/xxxxxxx-xxxxxx/xx/xxxx/xxxxxxxx-xxxxxxxxxx- demands-finnish-regulator-sets-mobile-termination-rates-according-most

mineringstjänster och mellan operatörer med asymmetriska marknadsandelar.

Kommissionen ansåg i rekommendationen att Kommunikations- verket inte har visat att fastställandet av maximipriset för gros- sisttjänsten för samtalsterminering med FIFAC-metoden skulle motsvara regelverkets politikmål och regleringsprinciper eller att metoden skulle vara bättre eller åtminstone lika bra som den rena BU-LRIC-metoden på denna marknad i Finland. Kom- missionen ansåg också att de finska mobilnätföretagen, på grund av den i Europa allmänna "uppringaren betalar"- principen, kan dra nytta av den högre prisnivån som FIFAC- metoden medför, på bekostnad av operatörer och i sista hand konsumenter i de medlemsstater från vilka samtalet originerar och som tillämpar helt kostnadsorienterade avgifter för gros- sisttjänster för samtalsterminering. Kommissionen ansåg att asymmetrin i dessa avgifter skapar ett avsevärt hinder för den inre marknaden.

Kommissionen gav i sin rekommendation 24.7.2015 inte några anmärkningar i fråga om skyldigheter för Ålands Telekommuni- kation Ab.

9.3 Ändringar efter de offentliga samråden

Kommunikationsverket anser att de utlåtanden som det fått i samband med det nationella samrådet inte ger anledning till att bedöma marknadsanalysens slutsatser eller nödvändigheten av de skyldigheter som åläggs på ett annat sätt. På basis av åsik- ter i utlåtandena har Kommunikationsverket dock gjort vissa preciseringar såväl i marknadsanalysen som i förslag till beslut om betydande marknadsinflytande.

Enligt artikel 7a.7 i ramdirektivet ska den nationella regle- ringsmyndigheten, om den beslutar att inte ändra eller dra till- baka den föreslagna åtgärden på grundval av den rekommen- dation som utfärdats enligt punkt 5 a, ge en motiverad förkla- ring.

Kommunikationsverket anser att varken det internationella samrådet eller kommissionens rekommendation av den 24 juli 2015 ger anledning att ändra eller dra tillbaka regleringsförsla- get. Kommunikationsverket konstaterar att det inte är möjligt att ändra regleringsförslaget såsom kommissionen har föresla- git, eftersom den gällande lagstiftningen i Finland inte möjliggör fastställandet av priset vid grossisttjänster för samtalstermine- ring i enlighet med den rena BU-LRIC-metoden som ingår i kommissionens termineringsrekommendation. När det gäller en teoretiskt modellerad, effektiv aktörs kostnader är det enligt motiveringen i regeringens proposition till informationssam- hällsbalken16 skäl att i rimlig utsträckning också beakta de all- männa kostnaderna i anslutning till genereringen av produkten eller tjänsten. Enligt motiveringen kan sålunda den i vissa EU-

16 RP 221/2013 rd, s. 134.

länder i vissa situationer tillämpade rena BU-LRIC-modellen i princip inte anses vara rimlig.

I sin rekommendation har kommissionen i synnerhet hävdat att Kommunikationsverkets regleringsförslag inte skulle vara i överensstämmelse med artikel 8.4 och artikel 13.2 i tillträdesdi- rektivet eller uppfylla målen i artikel 8 i ramdirektivet. Skyldig- heter i enlighet med artikel 8.4 i tillträdesdirektivet ska grundas på det fastställda problemets art, vara proportionella och moti- verade. Enligt artikel 13.2 i tillträdesdirektivet ska varje system för kostnadstäckning eller för prissättning som föreskrivs bidra till att främja effektivitet och hållbar konkurrens samt ger största möjliga nytta åt konsumenterna. Kommunikationsverket konstaterar att direktiven i fråga har satts i kraft nationellt ge- nom informationssamhällsbalken och att Kommunikationsverket har grundat de i beslutet ålagda skyldigheterna på bestämmel- serna i informationssamhällsbalken och på så sätt på föreskrif- terna i direktiven i fråga.

Enligt EU-rättens företrädesprincip ska en myndighet inte till- lämpa sådana bestämmelser i nationell lagstiftning som står i strid med EU-rätten. Dock endast en klar och entydig bestäm- melse kan få företräde i förhållande till den nationella lagstift- ningen. I tillträdesdirektivet föreskrivs inte vilket kostnadsbe- räkningssystem en nationell regleringsmyndighet ska använda. Tillträdesdirektivet ger enligt Kommunikationsverkets åsikt prövningsrätt för de nationella myndigheterna med tanke på hur kostnadsorienteringen genomförs och vilket system för kostnadstäckning som bäst svarar mot konkurrensproblemen på marknaden i fråga. Även om Kommunikationsverket enligt artikel 19 i ramdirektivet ska ta största möjliga hänsyn till kommissionens rekommendationer, är de inte juridiskt bin- dande. Enligt Kommunikationsverkets uppfattning har det ännu inte blivit visat att kommissionens åsikt om den bästa kost- nadsberäkningsmetoden, som givits genom termineringsre- kommendationen, uppfyller direktivens mål och är ett klart och entydigt bevis på direktivets bestämmelse som Kommunikat- ionsverket skulle kunna ge företräde för i förhållande till den nationella lagstiftningen.

Kommunikationsverket är av den åsikt att fastställandet av grossistavgifter för samtalsterminering i enlighet med FIFAC- modellen är en beräkningsmetod som uppfyller bestämmelser- na i informationssamhällsbalken och kan därför väljas av Kom- munikationsverket, och att den också uppfyller de mål och för- utsättningar som uppställts för kostnadsorienterad prissättning i EU-regelverket. Kommunikationsverket har i sitt beslut motive- rat hur den ålagda prissättningsskyldigheten främjar kommuni- kationsmarknadens effektivitet och en hållbar konkurrens, skapar nytta för dem som använder kommunikationstjänster, är rimlig i förhållande till de eftersträvade målen, sporrar företaget till framtida investeringar, och tillåter en rimlig avkastning på det kapital som bundits i den reglerade verksamheten.

10 Tillämpliga bestämmelser

51 §, 52 §, 53 §, 61 §, 63 §, 64 §, 65 §, 66 §, 68 §, 69 §, 71 §,

74 §, (75 §), 82 §, 83 §, 310 §, 345 § i informationssamhälls- balken.

11 Beslutets övergångs- och giltighetstid

De skyldigheter som föreskrivs genom detta beslut, med un- dantag av skyldigheten att tillämpa en rättvis och rimlig pris- sättning, börjar gälla när beslutet har delgivits. Beslutet är i kraft tillsvidare, om inte Kommunikationsverket ändrar det i fråga om de omständigheter som avses i 53 § 1 eller 2 mom. i informationssamhällsbalken eller på grund av betydande för- ändringar i konkurrensläget på marknaden.

Kommunikationsverket anser att det är rimligt att bestämma en övergångstid för skyldigheten till en rättvis och rimlig prissätt- ning vid samtalsterminering. Skyldigheten att tillämpa en rätt- vis och rimlig prissättning vid samtalsterminering i mobilnätet träder i kraft 1.12.2015.

Enligt 351 § i informationssamhällsbalken tillämpas bestämmel- serna i 43 § 3 och 4 mom. i kommunikationsmarknadslagen till och med den 31 december 2015.

12 Ändringssökande

Detta beslut kan överklagas vid högsta förvaltningsdomstolen såsom bestäms i förvaltningsprocesslagen (586/1996). Enligt lagens 6 § får beslutet överklagas av den som berörs av beslu- tet, eller av den vars rättigheter, skyldigheter eller intressen di- rekt påverkas av beslutet. Besvärsanvisningen finns bifogad till beslutet.

Generaldirektör Xxxx Xxxxxxxx-Xxxxxx

Direktörens ställföreträdare, Xxxxx Xxxxxxxxx Biträdande direktör

BILAGOR 1. Marknadsanalys

2. Besvärsanvisning