Avtalsperiod

STATENS TJÄNSTE- OCH ARBETSKOLLEKTIVAVTAL FÖR AVTALSPE- RIODEN 2020–2022

§ 1

Avtalsperiod

Avtalsperioden för detta avtal är 1.4.2020–28.2.2022.

§ 2

Tillämpningsområde

Detta avtal tillämpas på anställningsvillkoren för tjänstemän och arbetstagare vid statens ämbets- verk, om inte något annat föreskrivs, bestäms eller avtalas.

En särskild överenskommelse om iakttagandet av detta avtal kan träffas inom de kollektivavtalsom- råden där man har kommit överens om att arbetskollektivavtalets lönegrunder och andra anställ- ningsvillkor helt eller till största delen ska bestämmas på något annat sätt än enligt statens allmänna kollektivavtalsbestämmelser.

§ 3

Övriga tjänste- och arbetskollektivavtal på central nivå

Utöver detta avtal har, för den avtalsperiod som avses i § 1, statens allmänna tjänste- och arbetskol- lektivavtal och statens tjänste- och arbetskollektivavtal om arbetstider, semestrar och ersättning för resekostnader förnyats på central nivå, med de ändringar som framgår av dessa avtal.

§ 4

Förnyande på central nivå av tjänste- och arbetskollektivavtalen för ämbetsverken

Genom detta tjänste- och arbetskollektivavtal på central nivå förnyas de tjänste- och arbetskollektiv- avtal för enskilda avtalsområden som gällde under avtalsperioden och som löpte ut 31.3.2020. Av- talsbestämmelser som rör personal som omfattas av branschvisa tjänste- och arbetskollektivavtal som lyder under arbetstidslagen (872/2019) förnyas dock inte till de delar som de avviker från be- stämmelserna i arbetstidslagen. De avtal som har förnyats på detta sätt har samma rättsverkningar som de skulle ha haft om avtalen hade förnyats på lokal nivå.

§ 5

Allmänna förhöjningar

Från och med 1.8.2020 höjs lönerna med en generell höjning på 1,10 procent och från och med 1.6.2021 med en generell höjning på 0,97 procent, dock med minst 20,37 euro.

Tabeller för uppgiftsrelaterade lönedelar (motsv.) och motsvarande samt individuella lönedelar, erfa- renhetsdelar och andra lönedelar som bestäms i förhållande till tabellönesättningen granskas på ett sätt som motsvarar den generella lönehöjningen.

§ 6

Ämbetsverkspott

1. En branschspecifik ämbetsverkspott på 1,00 procent ska införas från och med 1.5.2021.

2. Potten ska användas så att lönerna främjar effektiviteten inom statsförvaltningen och dess verk- samhetsenheter, förbättrar konkurrenskraften när det gäller att få och hålla kvar kunnig personal samt förbättrar lönejämställdheten mellan kvinnor och män.

3. Potten används i första hand och huvudsakligen till att utveckla statens lönesystem enligt målen i 2 mom. Fördelningen av potten sker på det sätt som fastställts i 4 mom., men potten kan också fördelas på annat sätt som främjar målen. Potten ska dock inte utan motiverad orsak fördelas i form av en generell höjning eller annan höjning som ges till alla. Den allmänt sporrande effekten av lönesystemet bör bevaras.

4. Då potten används för att utveckla statens lönesystem riktas den i synnerhet till de strukturella åtgärder för statens lönesystem som avses i punkterna a och b.

a) Utvecklingen av den uppgiftsrelaterade lönedelen används för att gradera uppgifter- nas svårighetsgrad och de uppgiftsrelaterade lönedelarna på ett sporrande och konse- kvent sätt samt för att lönedelen bättre ska reagera på förändringar i svårighetsgraden.

b) Den individuella lönedelen utvecklas så att lönedelen är tillräckligt stor samt graderas så att den sporrar till en god prestation och till att förbättra prestationen. Den individu- ella lönedelens belopp och tabellerna för den individuella lönedelen ändras och höjs enligt detta.

5. Statens lönesystem kan också utvecklas så att man kommer överens om att vidta utvecklingsåtgär- der stegvis genom att förfarandet med en övergångsperiod tillämpas och finansieringen täcks med ämbetsverkspotten och eventuella senare potter som fördelas på lokal nivå så att tidpunkten då de olika faserna genomförs och potterna används kopplas samman med de ekonomiska effekterna.

6. Potten kan också användas för att finansiera resultatpremiesystem. Potten kan användas för avtals- områdesspecifika effektivitetsfrämjande arbetstidsarrangemang om vilka förhandlas på ämbetsverks- nivå och om vilka det finns närmare bestämmelser i 12 § i underteckningsprotokollet.

7. Innan de andra användningssätt som anges i denna paragraf tillämpas ska potten dock alltid använ- das till finansieringen av det stegvisa införandet av statens lönesystem eller utvecklandet av statens lönesystem (för att täcka den s.k. växeln) enligt vad som har överenskommits i de tidigare avtalen om införande eller utvecklande av statens lönesystem.

§ 7

Förhandlingsföreskrifter gällande ämbetsverkspotten

För att fördela en ämbetsverkspott genom preciserade tjänste- och arbetskollektivavtal förhandlas mellan förvaltningsområdets förhandlingsmyndigheter och arbetskollektivavtalsämbetsverken samt vederbörande personalorganisationer.

Förhandlingar om den pott som ska införas från och med 1.5.2021 ska ske före den 15.3.2021. Om förhandlingarna inte leder till ett tjänste- och arbetskollektivavtal om fördelningen av ämbets- verkspotten inom den tidsfrist som nämns ovan, fördelas potten i form av en procentuell generell höjning.

§ 8

Finansieringen av särskilda fusionerade ämbetsverks avtal om statens lönesystem och över- gångsperiodens slut på NTM-centralerna

Finansieringen av Statens center för informations- och kommunikationsteknik Valtori, Utbildnings- styrelsens och Livsmedelsverkets avtal om statens lönesystem har överenskommits i tjänste- och arbetskollektivavtalen som ingicks den 9.1.2018 och den 14.5.2018. Giltighetstiden för dessa avtal förlängs så att de är giltiga under detta avtals avtalsperiod 1.4.2020–28.2.2022. Finansieringsmo- dellen enligt ovan nämnda avtal tillämpas till samma övriga villkor för finansieringsandelarna och fastställandet av dem som under den avtalsperiod som löpt ut. Även tidigare ämbetsverkspotter kan fortfarande användas för att finansiera dessa ämbetsverks avtal om statens lönesystem.

Till finansieringen av kostnaderna för Statens center för informations- och kommunikationsteknik Valtoris, Utbildningsstyrelsens och Livsmedelsverkets respektive avtal om statens lönesystem kan man utöver det som anges i 1 mom. ovan även använda ämbetsverkspotten för 2021 enligt detta av- tal utan att ändra den finansieringsmodell som anges i första momentet i tjänste- och arbetskollek- tivavtalen och tillhörande finansieringsandelar samt fastställandet av dem. Dessutom kan högst 0,50 procent av den allmänna förhöjningen för 2021 som anges i § 5 ovan inriktas på finansieringen av ovan nämnda ämbetsverks avtal om statens lönesystem. Då höjs lönerna på dessa ämbetsverk till skillnad från det som överenskommits i § 5 ovan från och med 1.6.2021 med en allmän förhöjning minskad med det belopp som motsvarar den del som inriktas på avtalet om statens lönesystem.

Följande beslutas om den pågående övergångsperioden för närings-, trafik- och miljöcentralernas (NTM-centralen) samt närings-, trafik- och miljöcentralernas utvecklings- och förvaltningscenters (UF-centret) avtal om statens lönesystem. Den finansiering som krävs för att till fullo genomföra avtalet om statens lönesystem täcks med den ämbetsverkspott på 1,00 procent som överenskommits i § 6 i detta avtal samt genom att rikta in de allmänna förhöjningarna som överenskommits i § 5 på 0,60 procent den 1.8.2020 och på 0,50 procent den 1.6.2021, det vill säga sammanlagt 1,10 procent för att gå vidare med övergångsperioden. Den återstående finansieringsandelen genomförs som en del av detta avtal på central nivå så att lönerna betalas ut till sitt fulla belopp från och med 1.6.2021. Individuella lönedelar granskas så att tidpunkterna för granskningarna och ovan nämnda förhöjningar och de ekonomiska effekterna kopplas till varandra. På grund av ovan nämnda förhöjs lönerna på NTM-centralerna och UF-centralerna till skillnad från det som överenskommits i § 5 ovan med en allmän förhöjning från och med 1.8.2020, som uppgår till 0,50 procent och från och med 1.6.2021 med en allmän förhöjning som uppgår till 0,47 procent.

§ 9

Beredningen av lönesystemen vid kommande organisationsförändringar

Vid kommande organisationsförändringar ska beredningen av statens lönesystem för det nya ämbetsverket inledas mellan respektive arbetsgivarmyndigheter och löntagarorganisationer som en

del av de övriga förberedelserna inför omställningen så snart som möjligt efter det att organisationsförändringen har slagits fast på regeringsnivå.

Beredningen av statens lönesystem och de förhandlings- och avtalsprocesser som har anknytning till den ordnas och förläggs tidsmässigt så att ett förhandlingsresultat kan nås om ett avtal om statens lönesystem innan organisationsförändringen träder i kraft. Avtalsparterna ska överväga om de kan sluta ett avtal redan innan organisationsförändringen träder i kraft eller om förhandlingsresultatet ska utarbetas till ett avtal med tillämpning av den s.k. lantmäteriklausulen under de första månaderna av det nya ämbetsverkets verksamhet. Avsikten är att man i bägge fall vid behov ska komma överens om att statens nya lönesystem tillämpas retroaktivt.

I syfte att säkerställa att beredningen av statens lönesystem sker på ett tillräckligt tidigt stadium ska man i början av beredningen av lönesystemet för det nya ämbetsverket i stället för att granska alla tänkbara alternativ överväga om något av de statliga lönesystem som tillämpas vid de ämbetsverk som läggs ned kan tas som grund för utvecklandet av ett statligt lönesystem för det nya ämbetsverket. Detta alternativ ska övervägas i första hand.

§ 10

Bestämmelser om överenskommelser på ämbetsverksnivå och lokal nivå genom tjänste- och arbetskollektivavtal

I fråga om förhandlings- och avtalsverksamhet på ämbetsverksnivå iakttas principen om kontinuer- liga förhandlingar, enligt vilken parterna under avtalsperioden på ett ändamålsenligt sätt kan granska behoven av att utveckla avtalen och förhandla om dem. Detta avtal anger förutsättningarna och ramen för överenskommelser genom tjänste- och arbetskollektivavtal på ämbetsverksnivå och lokal nivå.

Bestämmelser om överenskommelser genom tjänste- och arbetskollektivavtal på ämbetsverksnivå och lokal nivå finns också i huvudavtalet om ärenden som gäller statens tjänstekollektivavtal och i andra tjänste- och arbetskollektivavtal på central nivå.

Genom de preciserande tjänstekollektivavtal som ingås av förvaltningsområdets förhandlingsmyn- digheter och de arbetskollektivavtal som ingås av ett ämbetsverk kan det avtalas om ärenden för vilka avtalsmöjligheten anges i ett avtal på central nivå eller grundar sig direkt på en bestämmelse i lag och de förhandlingsföreskrifter som behövs har utfärdats.

Sålunda kan man i fråga om löne- och andra anställningsvillkor förhandla och avtala i synnerhet om samma ärenden som det har avtalats om tidigare genom tjänste- och arbetskollektivavtal för respek- tive avtalsområde. Centrala mål för sådana avtal är utveckling av statens lönesystem samt arbets- tidslösningar som omfattas av förhandlingarna på ämbetsverksnivå och främjar en effektiv verk- samhet.

Statens lönesystem kan också utvecklas så att man kommer överens om att vidta utvecklingsåtgär- der stegvis genom att förfarandet med en övergångsperiod tillämpas och finansieringen täcks med senare ämbetsverkspotter (motsv.) så att tidpunkten då de olika faserna genomförs och potterna an- vänds kopplas samman med de ekonomiska effekterna.

Ämbetsverkens preciserande tjänstekollektivavtal och arbetskollektivavtal får inte ingås så att avta- len orsakar staten merkostnader. Finansieringen av tjänste- och arbetskollektivavtalen täcks med lo- kala avtalspotter för respektive avtalsområde.

Bestämmelser om den ordinarie arbetstidens genomsnittliga längd, semesterns längd och sjukledig- hets- och moderskapsledighetsförmåner får inte frångås genom de preciserande tjänstekollektivavtal som ingås av förvaltningsområdets förhandlingsmyndigheter eller de arbetskollektivavtal som ingås av ett ämbetsverk.

§ 11

Lönepolitiken vid den praktiska tillämpningen av statens lönesystem

Inom statens lönesystem baserar sig lönen på uppgifternas svårighetsgrad och på den individuella arbetsinsatsen. Lönepolitiken enligt statens lönesystem är avsedd att vara sporrande och rättvis på ett sätt som främjar en effektiv verksamhet. Syftet är att sporra personalen att söka sig till mer krä- vande uppgifter och förbättra sina prestationer, och även i övrigt stödja personalens utveckling samt utveckla chefsarbetet, förbättra ledarskapet och förmågan att konkurrera som arbetsgivare.

För att personalpolitiken ska vara sporrande är det viktigt att utnyttja personalens kompetens och dess utveckling på bästa sätt. Detta gör man genom att enligt situationen och för att stödja en effek- tiv verksamhet ge de anställda möjligheter att få mer krävande uppgifter eller åtminstone lika krä- vande uppgifter som för närvarande. Anslagssituationen inom avtalsområdet får inte påverka be- dömningen av den individuella arbetsinsatsen.

För att beakta de ovannämnda grunderna och målen och på grund av den allmänt sporrande effekten av lönesystemet betonar parterna på central nivå att tjänstemän och arbetstagare på grundval av och i enlighet med avtal om statens lönesystem har rätt till lön enligt statens lönesystem och att arbetsgi- varen, i enlighet med avtalen och enligt de bestämmelser om att trygga lönenivån som ingår i dem, även har möjlighet att ändra lönen när krav- och prestationsnivån sjunker.

§ 12

Förlängning av arbetstiden baserat på konkurrenskraftsavtalet

Lösningarna för förlängning av arbetstiden för statsförvaltningen på basis av konkurrenskraftsavta- let löses upp den 1.10.2020. Ändringarna i arbetstiderna samt de årliga arrangemangen som ersätter de gamla när förlängningen tas bort har överenskommits på det sätt som framgår av statens tjänste- och arbetskollektivavtal om arbetstider som bifogas som bilaga. Avtalsbestämmelserna som rör ar- betstiderna på grund av lösningen för förlängning av arbetstiden tillämpas den första fulla kalender- veckan som börjar efter den 1.10.2020 och från och med början av tjänstgöringsperioden. De ar- rangemang som ersätter de gamla när förlängningen tas bort träder i kraft den 1.1.2021 och tilläm- pas den första fulla kalenderveckan som börjar efter den 1.1.2021 och från och med början av tjänstgöringsperioden.

Arbetstidsbestämmelserna på ämbetsverksnivå för de tjänstemän som omfattas av tjänstekollektiv- avtalen som rör Försvarsmaktens och gränsbevakningsväsendets arbetstid ändras direkt med stöd i detta avtal på central nivå på grund av att förlängningen av arbetstiden slopas på motsvarande sätt

som man har kommit överens om rörande arbetstiden för övriga tjänstemän i statens tjänstekollek- tiv- och kollektivavtal. Arbetstidsregistreringarna för militära övningar och tjänstgöring till sjöss i dessa tjänstekollektivavtal minskar direkt med stöd i detta avtal på central nivå med sex minuter jämfört med de nuvarande från och med 1.10.2020. Arbetsgivaren på ämbetsverksnivå gör änd- ringar i arbetstidsavtalen enligt ovan efter att ha hört sina personalorganisationer som är avtalspart- ner före den 31.8.2020. Om parterna i samband med detta gemensamt kommer överens om det kan man komma överens om arrangemang som ersätter de gamla när förlängningen tas bort som avviker från de tjänstekollektivavtal på ämbetsverksnivå som avtalats på central nivå. Om ett sådant tjänste- kollektivavtal inte uppnås före den 31.8.2020 tillämpas det som överenskommits om arbetstiderna för de övriga tjänstemännen i statens tjänstekollektiv- och kollektivavtal till denna del som sådant inom Försvarsmakten och gränsbevakningsväsendet.

Om det i andra fall än de som nämns i denna paragraf finns ämbetsverks- eller avtalsbranschspeci- fika tjänste- eller kollektivavtalsbestämmelser eller arbetstidsarrangemang, ändras de med stöd i detta avtal så att arbetstiden för den personal som omfattas av dem förkortas och de arrangemang som ersätter de gamla när förlängningen tas bort följs på motsvarande sätt som de tillämpas för öv- riga tjänstemän och anställda när det gäller arbetstiden i statens tjänstekollektiv- och kollektivavtal som man kommit överens om från och med den 1.10.2020 och den 1.1.2021.

Förhandlingar om upplösning av lösningarna för förlängning av arbetstiden för undervisningsperso- nal på statliga läroanstalter och tillhörande arrangemang pågår och överenskommes mellan parterna i detta avtal före den 31.5.2020.

Deltidsanställda tjänstemän och arbetstagares arbetstid förkortas i samma förhållande som motsva- rande heltidsarbetande tjänsteman eller arbetstagares arbetstid förkortas.

§ 13

Ersättning för resekostnader

Bestämmelserna om resekostnadsersättningar ändras 1.1.2021 och 1.1.2022 enligt tidigare praxis.

§ 14

Underteckningsprotokoll

Bestämmelserna i underteckningsprotokollet till detta avtal gäller som tjänste- och arbetskollektiv- avtal i fråga om ärenden om vilka avtal kan ingås.

§ 15

Arbetsfred

Systemet med tjänstekollektivavtal

Den som är bunden av detta avtal får inte under avtalets giltighetstid vidta stridsåtgärder för avgö- rande av en tvist om avtalets giltighet, bestånd eller rätta innebörd eller på avtalet grundat anspråk, för ändring av det gällande avtalet eller för åstadkommande av nytt avtal.

En förening som är bunden av detta avtal är dessutom skyldig att se till att underlydande föreningar och tjänstemän som omfattas av avtalet inte bryter mot den i föregående mom. nämnda förpliktelsen till arbetsfred eller överträder bestämmelser i avtalet. Denna skyldighet som en förening har innebär också att föreningen inte får stödja eller bistå vid en förbjuden stridsåtgärd eller på något annat sätt medverka till sådana åtgärder, utan är skyldig att försöka avveckla dem.

Systemet med arbetskollektivavtal

Medan detta kollektivavtal är i kraft får man inte vidta strejk, lockout eller någon annan jämförbar åtgärd som riktar sig mot bestämmelserna i detta avtal eller dess bilagor eller syftar till en ändring av detta avtal eller dess bilagor.

§ 16

Avtalets giltighet

Detta avtal gäller till och med 28.2.2022. Därefter fortsätter avtalsperioden ett år i taget, om inte av- talet sägs upp av någon av avtalsparterna minst sex veckor före avtalsperiodens eller förlängningså- rets utgång.

Enligt bestämmelserna i ämbetsverkens preciserande tjänstekollektivavtal och i arbetskollektivavta- len sägs också de avtalen upp vid en uppsägning av detta avtal.

Helsingfors den 8 april 2020

FINANSMINISTERIET

FACKFÖRBUNDET PRO RF

FÖRHANDLINGSORGANISATIONEN FÖR OFFENTLIGA SEKTORNS UTBILDADE FOSU RF

FÖRBUNDET FÖR DEN OFFENTLIGA SEKTORN OCH VÄLFÄRDSOMRÅDENA JHL RF

UNDERTECKNINGSPROTOKOLL TILL STATENS TJÄNSTE- OCH ARBETSKOLLEK- TIVAVTAL AV DEN 8.4.2020 FÖR AVTALSPERIODEN 2020–2022

§ 1

Främjande av välmående i arbetet

Statens parter på central nivås gemensamma mål är att främja statens personals arbetshälsa och ork i arbetet samt en framgångsrik verksamhet för de statliga arbetsplatserna. Arbetshälsan främjas genom ett kontinuerligt och heltäckande arbete, genom att utveckla arbetsmiljön och arbetsgemenskaperna. Effekterna av åtgärder för att främja arbetshälsan syns på ämbetsverken i form av ökad ork i arbetet samt minskad sjukfrånvaro och minskade invaliditetspensioneringar samt ett mer framgångsrikt ar- bete.

Orken i arbetet främjas genom att utnyttja befintliga tjänste- och kollektivavtal samt metoder som följer riktlinjerna för statens personalledning. För tjänstemän och arbetstagare i olika åldrar och som behöver särskilt stöd och riktade åtgärder som främjar arbetshälsan planeras det åtgärder på ämbets- verken som en del av den gemensamma verksamheten.

Parterna tillsätter en arbetsgrupp för att främja ovan nämnda mål. Det är dessutom arbetsgruppens uppgift att granska anvisningarna för innehållet i företagshälsovården riktad till de statsanställda samt innehållet i samarbetsavtalet om arbetarskydd inom staten och göra nödvändiga uppdateringar i dessa.

Arbetsgruppens verksamhetsperiod är 1.4.2020–28.2.2022.

§ 2

Utvecklingssamtal

Varje tjänsteman och arbetstagare har rätt till årliga utvecklingssamtal som en del av ett gott ledar- skap och ett gott chefsarbete.

Parterna rekommenderar att det i samband med utvecklingssamtal och andra samarbetssamtal fästs särskilt uppmärksamhet vid hela personalens kompetensbehov, möjligheter att utvecklas i sina upp- gifter och förutsägbara förändringar i ämbetsverkets verksamhet.

När det gäller äldre anställda bör man senast fem år före den beräknade pensioneringen eller när de har fyllt 58 år vid utvecklingssamtalen också diskutera åtgärder som stöder en förlängning av tiden i arbetslivet. Utifrån de åtgärder som har kommit upp vid utvecklingssamtalet kan det vid behov utar- betas en individuell modell för hur man ska gå till väga (arbetslivsplan) som beaktar utvecklingsbe- hov i anslutning till arbetet (arbetsuppgifter, arbetsförhållanden, arbetstider m.m.) och en fortsätt- ning i arbetslivet samt kompetensöverföring.

§ 3

Researbetsgruppen

Researbetsgruppen har i uppdrag att under avtalsperioden förbereda och förhandla om de årliga ju- steringarna av ersättningarna för resekostnader.

Mandatperioden för arbetsgruppen är 1.4.2020–28.2.2022.

§ 4

Statistikarbetsgrupp

Statistikarbetsgruppen fortsätter sin verksamhet genom att i enlighet med sitt permanenta årliga uppdrag följa löne-, inkomst- och kostnadsutvecklingen på arbetsmarknaden samt de statliga lönta- garnas köpkraft och lönenivå och dess utveckling inklusive löneglidning. Arbetsgruppen granskar även statens löneposition i förhållande till andra sektorer.

Dessutom följer statistikarbetsgruppen hur utlämnandet av uppgifter enligt 12 § i förtroendemanna- avtalet genomförs vid ämbetsverken och tillhandahåller vid behov anvisningar och gemensam ut- bildning för att utveckla statistiksamarbetet

Mandatperioden för arbetsgruppen är 1.4.2020–28.2.2022.

§ 5

Arbetsgrupp för arbetstider

Arbetstidsarbetsgruppen fortsätter sitt arbete med att behandla ärenden som berör arbetstider. Mandatperioden för arbetsgruppen är 1.4.2020–28.2.2022.

§ 6

Utvecklingsgruppen för statens lönesystem Arbetsgruppens uppgift är att kontrollera möjligheterna att utveckla statens lönesystem. Mandatperioden för arbetsgruppen är 1.4.2020–28.2.2022.

§ 7

Vissa tekniska justeringar av avtalsbestämmelserna

Till följd av ändringar i lagstiftningen har det gjorts vissa tekniska ändringar i statens allmänna tjänste- och arbetskollektivavtal. Ändringarna ändrar inte på innehållet i eller tolkningen av avtalet.

§ 8

Generell höjning av lönerna och tilläggen i euro

Tjänstemännens och arbetstagarnas fastställda eller avtalade månadslöner i euro och timavlönade tjänstemäns timlöner justeras med 1,10 procent från och med 1.8.2020 och med 0,97 procent från och med 1.6.2021.

De lönetillägg och tilläggsarvoden i euro som enligt tjänste- och arbetskollektivavtal som gäller se- dan tidigare eller enligt vedertagen praxis ska justeras genom generella höjningar höjs 1.8.2020 med 1,10 procent och 1.6.2021 med 0,97 procent.

Om parterna på ämbetsverksnivå inom Försvarsmakten och gränsbevakningsväsendet gemensamt genom ett tjänstekollektivavtal kommer överens om det kan man låta bli att revidera lönetilläggen och tilläggsarvodena med generella höjningar enligt 2 mom. ovan eller revidera dem med mindre generella höjningar i procent. Då kan man i tjänstekollektivavtalet på motsvarande sätt komma överens om andra avtalsändringar om generella höjningar eller delar av dem som inte till sin kost- nadseffekt och tidpunkt har genomförts.

§ 9

Arvoden till personalföreträdare

Månadslönerna för förtroendemän och arbetarskyddsfullmäktige i heltids- eller bisyssla höjs med 3,07 procent från och med den 1.8.2020.

§ 10

Lönen i praktikuppgifter

Lönen för statsanställda i praktikuppgifter bestäms särskilt.

§ 11

Vissa bestämmelser för tryggande av lönenivån

Bestämmelser för tryggandet av lönenivån i olika situationer finns som bilaga till detta underteck- ningsprotokoll.

§ 12

Effektivitetsfrämjande arbetstidsarrangemang och arbetstidslösningar samt arbetstidsbanker vid ämbetsverken

Ämbetsverken ska se över sina egna avtalsbestämmelser om arbetstiderna och sina arbetstidsar- rangemang i syfte att nå arbetstidslösningar som främjar en effektiv verksamhet. Genom dessa ar- betstidslösningar förläggs och inriktas arbetstiden på det sätt som verksamheten och personalstrate- gin förutsätter. Arbetet ska inriktas enligt verksamhetens prioriteringar så att det anpassas till att möta sådana förutsägbara eller oväntade variationer i arbetsmängden som beror på t.ex. säsongsva- riationer och belastningstoppar, servicebehov eller andra krav som gäller tidtabellerna. Målet är en

effektivare användning av arbetstiden med hjälp av flexibla arbetstidsarrangemang som grundar sig på verksamheten.

Arbetstidsarrangemangen och arbetstidslösningarna kan t.ex. hänföra sig till införandet av arrange- mang för utjämning av arbetstiden, arbetspass och förläggningen av dem, tillämpningen av olika arbetstidsformer samt uppluckring och upphävande av beredskapsarrangemang. Dessa lösningar kan genomföras med hjälp av arbetstidsarrangemang i enlighet med samarbetsförfarandet. Arbets- tidslösningar som förutsätter ändringar i tjänste- och arbetskollektivavtalet ska genomföras under de förutsättningar och inom de ramar som anges för avtal på ämbetsverksnivå i § 6 i avtalet, i tjänste- och arbetskollektivavtalet om arbetstider och i arbetstidslagen.

Parterna på central nivå har som gemensamt mål att främja användningen av arbetstidsbanker vid ämbetsverken. Ämbetsverksparterna ska utreda möjligheterna att använda arbetstidsbanker och för- handla om hur de kan införas.

§ 13

Kostnader för köp av tjänstedräkt

Trots det som föreskrivs i 4 § i förordningen om statens uniformsbidrag (850/1969) ska arbetsgivaren svara för kostnaderna för köp av tjänstedräkter för sina anställda till fullt belopp.

§ 14

Nivåbeskrivningar vid bedömningen av arbetsuppgifternas svårighetsgrad

Inom de avtalsområden med ett statligt lönesystem där man inte sedan tidigare som en del av avta- let, till stöd för en tydlig tillämpning av systemet för bedömning av arbetsuppgifternas svårighets- grad, har nivåbeskrivningar i ord av uppgifterna på de olika kravnivåerna eller någon annan enkel karakterisering av svårighetsgraden som tjänar samma syfte, ska parterna på ämbetsverksnivå ge- mensamt undersöka möjligheten att införa sådana beskrivningar eller karakteriseringar samt sträva efter att bereda och förhandla om ändringar som behöver göras i avtalshandlingarna till följd av detta.

Vid beredningen och förhandlingarna ska särskild vikt fästas vid att nivåbeskrivningarna och be- dömningen av nivåernas svårighetsgrad stämmer överens med avtalsområdets system för bedöm- ning av arbetsuppgifternas svårighetsgrad och baserar sig på att parternas, förtroendemännens och bedömningsgruppens tillgång till information och möjligheter att påverka inte får försämras på grund av ändringen. Behövliga bestämmelser om detta ska införas i avtalshandlingarna.

§ 15

Uppföljning av gamla löner

I de avtal om statens lönesystem som under de senaste åren har ingåtts vid fusionerade ämbetsverk finns det bestämmelser om tryggande av lönen (s.k. gamla löner) med stöd av vilka en del av de an- ställda betalas en högre lön än lönen enligt statens lönesystem.

Avtalen om statens lönesystem för dessa ämbetsverk och för de ämbetsverk som inrättas i fortsätt- ningen ska innehålla bestämmelser om uppföljning och utveckling av statens lönesystem. I samband

med denna uppföljning ska man även följa och granska utvecklingen av de gamla löner som avses i mom. 1 och av antalet sådana löntagare samt orsakerna till utvecklingen. Vid denna granskning uppmärksammas dels den lönemässiga ställningen för dem som får gammal lön och utvecklingen av denna ställning, dels mer generellt hur löneutvecklingen vid ett ämbetsverk påverkas när gamla lö- ner inte längre betalas.

§ 16

Den individuella lönedelen för nyanställda vid ämbetsverk

I modellavtalet från 2003 sägs det att när en ny person anställs vid ett ämbetsverk betalas den indi- viduella lönedelen till en början enligt den prestationsnivå som enligt arbetsgivarens bedömning motsvarar personens kompetens och arbetserfarenhet samt hans eller hennes förmåga att sköta sina uppgifter tidigare. Prestationsnivån bedöms senast sex månader efter att anställningsförhållandet har inletts, och den individuella lönedelen fastställs då enligt prestationsnivån. Motsvarande bestäm- melse finns i regel i ämbetsverkens avtal om statens lönesystem.

Parterna understryker att det vid tillämpningen av en sådan bestämmelse handlar om en faktisk be- dömning som grundar sig på personens kompetens, kunskaper, arbetserfarenhet och tidigare prestat- ioner samt på uppgifter om dessa omständigheter. Vid bedömningen ska de faktorer för bedömning av arbetsinsatsen som anges i avtalet om statens lönesystem tillämpas och bedömningen samordnas med den bedömningspraxis som har tillämpats i fråga om den övriga personalen. Också i dessa fall fastställs den individuella lönedelen enligt tabellen för den individuella lönedelen.

§ 17

Ersättning till bedömningsgrupper

Inom avtalsområden där ett statligt lönesystem har införts betalas ordföranden och medlemmarna i en bedömningsgrupp som avses i § 4 i det s.k. modellavtalet en årlig ersättning på 360 euro för medlemmar och 720 euro för ordföranden. Ersättningen betalas för en 12 månaders period i efter- skott. Om ordföranden eller en medlem inte har deltagit i gruppens arbete under en kalendermånad betalas ersättningen till den som varit ställföreträdare, och beräknas som en tolftedel per kalender- månad. Denna ersättning betalas på samma grunder även till ordföranden och medlemmar i arbets- givar- och löntagarparternas gemensamma grupper som har ett annat namn, när gruppernas uppdrag omfattar uppgifter som enligt modellavtalet hör till bedömningsgruppen. (YK: 06000)

Om en person innehar ett sådant uppdrag som avses i mom. 1 i två grupper, ska ersättningen betalas särskilt för vardera gruppen. Om en person innehar detta uppdrag i fler än två grupper, ska ersätt- ningen dock betalas enligt ersättningen för två grupper.

§ 18

Överlevnadsklausul

Samarbete och anpassningsmetoder då ett statligt ämbetsverk drabbas av ekonomiska svårigheter

Om ett statligt ämbetsverk har drabbats eller håller på att drabbas av sådana ekonomiska svårigheter som skulle leda till att anlitandet av arbetskraft minskas kan parterna på ämbetsverksnivå inleda en

granskning av de ekonomiska svårigheterna och möjliga anpassningsmetoder. Initiativ till gransk- ning kan tas av en avtalspart på ämbetsverksnivå. Granskningsparterna kan vid behov begära stöd av parterna på central nivå i behandlingen av ärendet. Om de ekonomiska svårigheter som avses här rör hela statsförvaltningen eller en betydande del av den kan en motsvarande granskning på central nivå göras på initiativ av statens arbetsmarknadsverk eller statens huvudavtalsorganisation.

Användningen av krisavtal

Om parterna anser att man klarar av de ekonomiska svårigheterna utan permitteringar eller uppsäg- ningar utöver andra tryggande åtgärder genom att tillfälligt anpassa villkoren för anställningsförhål- landet kan anpassningsåtgärderna och preciseringen och genomförandet av dem fastställas genom ämbetsverksspecifika preciserande tjänste- och arbetskollektivavtal för högst ett år i sänder. Par- terna ska informera parterna på central nivå (samordningsgruppen) innan avtalsförhandlingarna in- leds.

Ändringarna i anställningsvillkoren är temporära, och inga anställda som omfattas av det ämbets- verksspecifika avtalet sägs upp eller permitteras under avtalsperioden. Om arbetsgivaren ändå blir tvungen att permittera eller säga upp anställda medan det ämbetsverksspecifika avtalet är i kraft kompenseras de anställda retroaktivt och utan obefogat dröjsmål till fullt belopp för de förmånsrela- terade ändringar i anställningsvillkoren som överenskommits i avtalet.

Förtroendemännens ställning vid tillämpning av krisklausulen

I bilaga 2 till statens allmänna tjänste- och arbetskollektivavtal kommer parterna överens om princi- perna för förtroendemännens tidsanvändning och tillgång till information. Innan krisklausulen bör- jar tillämpas ska arbetsgivaren komma överens med förtroendemannen om den tid som behövs och detaljerna kring erhållande av information.

Varje part vid ämbetsverket har rätt att utnämna en förtroendeman för ämbetsverket som har när- varo- och yttranderätt i ämbetsverkets ledningsgrupp (motsv.) då denna behandlar de ekonomiska svårigheter som ligger till grund för anpassningsåtgärderna och de åtgärder som behöver vidtas med anledning av dessa.

§ 19

Byte av semesterpremie till ledig tid

Arbetsgivaren och en tjänsteman eller arbetstagare kan avtala om utbyte av semesterpenning mot ledighet före utgången av april månad det år som semesterpenningen ska betalas ut. Betald ledighet beviljas så att 4,4 procent av månadslönen dras av från semesterpenningen för varje arbetsdag som tas ut som ledighet. Ledigheten ska tas ut under det år då semesterpenningen betalas ut eller kalen- deråret därpå. En beviljad ledighet kan återkallas eller avbrytas, om den av vägande skäl inte kan utnyttjas, t.ex. om en tjänsteman eller arbetstagare begär det på grund av sjukdom. Då ska den för- mån som motsvarar den ledighet som återkallats på nytt betalas som semesterpenning. Utbytesle- dighet ska vid beräkningen av rätt till semester räknas som dagar likställda med tjänstgöringsdagar och arbetade dagar. En tjänsteman eller arbetstagare som övergår i ett annat statligt ämbetsverks tjänst kan ta med sig sin utbytesledighet till det nya ämbetsverket.

BILAGA

Vissa bestämmelser för tryggande av lönenivån (11 § i underteckningsprotokollet)

1. Den individuella lönedelen om uppgifternas svårig- hetsgrad sjunker

1.1. Arbetsgivaren beslutar om uppgifterna och ändring av dem. För att personalpolitiken ska vara sporrande är det viktigt att utnyttja personalens kompetens och dess utveckling på bästa sätt. genom att man enligt situationen och för att stödja en effektiv verksamhet vid ämbetsverket ger de anställda möjligheter att få mer krävande uppgifter eller åtminstone lika krävande uppgifter som för närva- rande.

1.2. Om arbetsgivaren ändå tar initiativ till en sådan ändring av uppgifterna för en person i ett ordi- narie anställningsförhållande att kravnivån sjunker och om den berörda personen inte går med på ändringen, ska arbetsgivaren utreda möjligheten att ordna uppgifter för honom eller henne som mot- svarar den nuvarande kravnivån. Arbetsgivaren eller personen själv eller en förtroendeman som fö- reträder honom eller henne kan kräva att frågan behandlas av bedömningsgruppen. Gruppen ska ange sin ståndpunkt om ändringen av uppgifterna, om grunderna för den och om den nämnda möjligheten. Behandlingen i gruppen ska ske före ändringen av uppgifterna, om det inte är nödvändigt att ändra uppgifterna före den behandlingen.

1.3. Den uppgiftsrelaterade lönedelen får inte sänkas med anledning av en sådan ändring av uppgif- terna som avses i 1.2 under 24 kalendermånader efter ändringen. Under denna tid ska arbetsgivaren fortsätta att utreda möjligheten att erbjuda uppgifter som motsvarar den tidigare kravnivån.

1.4. Bestämmelserna i 1.2 och 1.3 gäller i tillämpliga delar också uppgifter som har tilldelats och anställningsförhållanden som har ingåtts för viss tid eller i övrigt för en begränsad tid, men dock inte situationer där kravnivån för uppgifterna sjunker när uppgifter som har tilldelats och anställningsför- hållanden som har ingåtts för viss tid eller i övrigt för en begränsad tid upphör eller ett nytt anställ- ningsförhållande börjar. De avsnitten gäller inte heller om kravnivån sänks och den berörda personen i ett ärende som gäller avslutande av anställningsförhållandet har getts tillfälle att bli hörd på det sätt som avses i 66 § 2 mom. i statstjänstemannalagen eller 9 kap. 2 § i arbetsavtalslagen.

1.5. Avtal för enskilda avtalsområden om begränsning av lönesänkningar i samband med sänkning av svårighetsgraden ska tillämpas i stället för 1.1–1.4.

1.6. Bestämmelserna i 1.1, 1.2 och 1.4 ska tillämpas i stället för vad som har överenskommits på ämbetsverksnivå med stöd av § 4 8 mom. i modellavtalet och anmärkningarna till momentet eller senare ändringar av dem.

1.7. I avsnitt 2 och 3 eller, med stöd av dem, i ett avtal på ämbetsverksnivå har det avtalats om tryg- gande av lönen vid vissa organisationsförändringar och avtalssituationer. Om det som anges i avsnitt 1 ska tillämpas samtidigt med de avtalsbestämmelser som nämns i den föregående meningen, ska de bestämmelser som är fördelaktigare för löntagaren tillämpas. En person som har rätt till sin gamla lön eller ett lönetillägg enligt de avtalsbestämmelser som nämns i den första meningen har trots en sänk- ning av kravnivån fortfarande denna rätt även under den tid som den uppgiftsrelaterade lönedelen förblir oförändrad med stöd av 1.3.

2. Lönen när personal förflyttas direkt med stöd i lagen vid en organisationsförändring

2.1. Avsnitt 2 tillämpas i de fall då anställda i samband med en organisationsförändring övergår från ett ämbetsverk inom statsförvaltningen till ett annat direkt med stöd i lagen och ämbetsverken tilläm- par olika lönesystem, om inte något annat avtalas eller har avtalats genom ett tjänste- eller arbetskol- lektivavtal på ämbetsverksnivå.

2.2. I fråga om en person som har förflyttats på detta sätt ska följande iakttas så länge som personen från och med tidpunkten för övergången oavbrutet innehar en tjänst eller är anställd i ett arbetsavtals- förhållande som gäller tills vidare vid det mottagande ämbetsverket.

2.3. Anställda som förflyttas behåller den lön i euro som de hade vid övergångstidpunkten enligt vad som anges i 2.4 och 2.5.

2.4. Om ett lönesystem redan har införts vid det mottagande ämbetsverket och personens månadslön i euro vid övergången är högre än den månadslön som betalas till honom eller henne vid det motta- gande ämbetsverket, har personen rätt till ett lönetillägg som motsvarar skillnaden i lönerna. Om uppgifternas svårighetsgrad förändras vid övergången, ska lönetillägget räknas ut som skillnaden mellan den månadslön som skulle ha betalats för motsvarande uppgifter med lägre svårighetsgrad vid det överlåtande ämbetsverket och den månadslön som det mottagande ämbetsverket betalar. En höj- ning av personens månadslön efter övergången minskar lönetilläggets belopp i euro med ett belopp som motsvarar höjningen. Lönetillägget upphör när månadslönen når upp till den månadslön som avses ovan i detta stycke och som utgjort grunden för beräkningen av lönetillägget. I annat fall betalas lönetillägg så länge som arbetsuppgifterna utan avbrott har minst samma kravnivå som de hade vid det mottagande ämbetsverket vid övergångstidpunkten.

2.5. Så länge som ett lönesystem inte har införts vid det mottagande ämbetsverket kan arbetsgivaren ändra lönen i euro vid övergångstidpunkten med iakttagande av allmänna arbetsrättsliga bestämmel- ser och principer.

2.6. I syfte att uppmuntra personalövergångar ska de riktlinjer som anges i 2.1–2.5 tillämpas även när anställda på frivillig grund övergår från en verksamhetsenhet till en annan i samband med att funkt- ioner omlokaliseras, om man inte särskilt avtalar om något annat lönearrangemang.

2.7. Rätten till generella höjningar för den som får lönetillägg med stöd av detta avsnitt ska bestämmas utifrån den sammanlagda månadslönen, som innefattar tillägget.

2.8. Anställda som förflyttas direkt med stöd i lagen har rätt att under 24 månader efter övergången få minst den månadslön som de då hade rätt till vid det överlåtande ämbetsverket. I fråga om denna lön gäller på motsvarande sätt vad som i allmänhet gäller för garantilöner inom statens lönesystem.

2.9. Om en anställd som förflyttas direkt med stöd i lagen eller en anställd som avses i 2.6 vid över- gångstidpunkten har rätt till en garantidel eller garantilön inom det överlåtande ämbetsverkets löne- system på det sätt som avtalades i samband med att statens lönesystem infördes, kvarstår denna rätt på samma sätt som den skulle ha gjort vid det överlåtande ämbetsverket.

2.10. Beräkningen av lönetillägget enligt andra meningen i 2.4 ska grunda sig på det statliga lönesy- stemet vid det överlåtande ämbetsverket. Om ett sådant lönesystem inte har införts, ska beräkningen

grunda sig på en helhetsbedömning, med beaktande av den anställdes månadslön vid övergångstid- punkten samt uppgifterna och uppgiftsnivåerna vid det överlåtande och det mottagande ämbetsverket.

2.11. Om en anställd vid övergångstidpunkten är utnämnd till en tjänst eller ett tjänsteförhållande för viss tid eller för en på annat sätt begränsad tid eller till ett arbetsavtalsförhållande för viss tid, eller om den anställde under en viss tid utför uppgifter på en högre kravnivå, har han eller hon under denna tid rätt till den lön som bestäms enligt denna anställning eller dessa uppgifter, med iakttagande av de villkor och grunder som anges ovan. När den angivna tiden har gått ut ska lönen i euro tryggas på det sätt som anges ovan i detta avsnitt enligt den lönenivå som fastställts för den tjänst eller den uppgift som den anställde har varit utnämnd till tills vidare vid den tidpunkt då lönesystemet infördes.

3. Tryggande av lönenivån vid fusioner

3.1. Som utgångspunkt för de nya avtalsbestämmelserna om ett statligt lönesystem vid fusioner an- vänds i tillämpliga delar det s.k. modellavtalet från 2003, med de ändringar som gjorts på central nivå (inkl. tillgången till information och preciseringar av bedömningsgruppens uppgifter) samt med de bestämmelser om tryggande av lönenivån som framgår av avsnitt 3 i denna bilaga och som tas in i avtalet om statens lönesystem i stället för bestämmelserna om garantilön (§ 8 i modellavtalet). I stället för bestämmelserna om övergångsperioder i modellavtalet (§ 7 och andra bestämmelser i modellav- talet) tillämpas det som i § 11 mom. 5 i avtalet på central nivå har avtalats om förfarandet med över- gångsperioder.

3.2. Avsikten är att lönen inte ska sjunka till följd av att ett nytt statligt lönesystem införs vid fusioner. I detta syfte ska följande iakttas om en person vid den tidpunkt då det nya lönesystemet tas i bruk och från och med den tidpunkten utan avbrott har varit anställd i ett anställningsförhållande som gäller tills vidare vid det nya ämbetsverket.

3.3. Tillämpningen av 3.4 –3.6 förutsätter att den lön som betalas till personen vid den tidpunkt då systemet införs (gammal lön) är högre än månadslönen enligt det nya systemet. De nämnda avsnitten tillämpas bara fram till dess att personens lön enligt detta nya system når upp till eller överstiger den gamla lönen justerad med generella höjningar efter den tidpunkt då det nya systemet infördes eller till dess att kravnivån för personens uppgifter sjunker. Tillämpningen fortsätter dock även om krav- nivån tillfälligt har varit lägre före utgången av den tidsfrist på 18 månader som anges i 3.4 eller utgången av den tidsfrist på 24 månader som avses i 2.8, om kravnivån återgår till samma nivå inom dessa tidsfrister. Tillämpningen upphör inte heller om löneökningen enligt det nya systemet beror på visstidsuppgifter.

3.4. En person har på ovan angivna villkor och grunder rätt till sin gamla lön, som ska justeras i samma förhållande som personens lön enligt det nya systemet ändras, dock högst till beloppet av den gamla lönen justerad med de generella höjningarna. Personens gamla lön ska dock i 18 månader från införandet av statens lönesystem motsvara minst lönebeloppet vid tidpunkten för införandet av det nya lönesystemet, justerat enligt de generella höjningar som görs efter det.

3.5. Rätten till den gamla lönen kvarstår även efter 18 månader i enlighet med de andra villkor och grunder som anges ovan. Även i de fall då kravnivån har sjunkit men återgått till samma nivå på det sätt som anges i 3 mom. inom de nämnda tidsfristerna, kvarstår rätten till den gamla lönen på mot- svarande sätt. I 1.7 finns särskilda bestämmelser om rätten att behålla den gamla lönen i vissa fall. I

andra fall än de som särskilt anges i 3.3 –3.5 upphör rätten att tillämpa detta avsnitt när kravnivån sjunker.

3.6. Dessutom har en person som vid tidpunkten för införandet är utnämnd till en tjänst, ett tjänste- förhållande eller en uppgift för viss tid eller för en på annat sätt begränsad tid eller som under en viss tid utför uppgifter med en högre kravnivå under denna tid rätt att få den gamla lönen enligt denna anställning eller dessa uppgifter tryggad med iakttagande av de villkor och grunder som anges i 3.4

–3.6. I sådana fall tryggas lönenivån efter att denna tid gått ut på det sätt som anges i 3.4 –3.6, men enligt de ordinarie uppgifter som gällde för den uppgift som personen vid tidpunkten för införandet var utnämnd till tills vidare.

3.7. Utöver det som sägs i denna bilaga ska en person som har varit anställd vid ett ämbetsverk som lagts ner i samband med en organisationsförändring, dagen innan omställningen trädde i kraft och som då övergått till det ämbetsverk som inrättades vid organisationsförändringen och efter det utan avbrott har varit anställd vid detta ämbetsverk, ha rätt till garantilön enligt lönesystemet vid det ned- lagda ämbetsverket. Rätten till denna garantilön bestäms vidare enligt vad som har överenskommits om detta i det tjänste- eller arbetskollektivavtal som gällde införande av statens lönesystem vid äm- betsverket i fråga.

ALLMÄNT TJÄNSTE- OCH ARBETSKOLLEKTIVAVTAL

Statens allmänna tjänste- och arbetskollektivavtal förnyas, med följande ändringar:

9 § 3 mom., 20 §, 3 stycket i tillämpningsanvisningen i 33 §, 34 §, 39 § 2 mom., 40 § i tillämpning- sanvisningen, 46 § 3 och 4 mom., 59 § samt 5 § i bilaga 6 och tillhörande anmärkning, rubriken och tillämpningsanvisningen i 7 §, 8 § 1 mom. och 9 § 2 mom. 2 punkten ändras.

19 § 2 mom., 33 § 2 mom., 33 § 4 stycket i tillämpningsanvisningen och 46 § 2 mom. läggs till.

bilaga 5 och 7 § 3–9 mom. i bilaga 6 upphävs.

§ 9

Lön till tjänstemän under sjukledighetstid

En arbetstagare har rätt till lön för oavbruten sjukledighetstid för högst ett år enligt denna paragraf. (exempel 1 och 2)

§ 19

Oavbruten sjukledighetstid

Kontinuiteten i sjukledigheten avbryts inte av partiell sjukledighet enligt 20 § i avtalsbestämmel- serna och tiden för deltidsarbete räknas inte in i lönen för sjukdomstid.

§ 20

Tjänstemäns och arbetstagares partiella sjukledighet

En arbetstagarens rätt till partiell sjukledighet regleras i 2 kap. 11 a § i arbetsavtalslagen (55/2001) och rätten till partiell sjukdagpenning i 8 kap. 11 § i sjukförsäkringslagen (1224/2004). Tjänstemän har enligt samma grunder rätt till partiell sjukledighet och -dagpenning. Under den partiella sjukle- digheten betalas lön enligt 6 och 7 § i statens allmänna tjänste- och arbetskollektivavtal samt lön för sjukdomstid enligt det som överenskommits i denna avtalspunkt.

Om tjänstemannen eller arbetstagaren istället för partiell sjukledighet vid sjukdom har haft rätt till oavkortad lön enligt 9–11 § samt 14 §, 17 § och 18 § i tjänste- och arbetskollektivavtalet betalas en lön för sjukdomstiden i form av differensen mellan lönen för deltidsarbetet och den oavkortade lö- nen. Efter det betalas lönen så att det sammanlagda beloppet för lönen för deltidsarbete, partiell sjukdagpenning och lön för sjukdomstid är 86 procent av den lön som betalas ut baserat på lönen för sjukdomstiden när den partiella sjukledigheten börjar.

Anmärkning:

För den tiden av den partiella sjukledigheten då man betalar ett lönebelopp som mots- varar heltidsarbete (differensen mellan lönen för deltidsarbetet och den oavkortade lö- nen under sjukdomstiden) betalas partiell sjukdagpenning enligt 7 kap. 4 § 4 mom. i sjukförsäkringslagen (1224/2004) till arbetsgivaren. För den övriga tiden betalas parti- ell sjukdagpenning till tjänstemannen eller arbetstagaren själv.

Exempel 1:

Lönen baserad på löneandelen som betalas ut under tjänstemannens sjukdomstid är 2 900 euro. Tjänstemannens arbetstid i den ordning som avses i avtalet är 40 procent

av heltidsarbetet, vilket innebär att en lön på 1 160 euro betalas ut. Tjänstemannen får själv partiell sjukdagpenning på 1 015 euro. Lön för sjukdomstiden på 319 euro beta- las ut till tjänstemannen, varvid de 2 494 euro som han eller hon får totalt per månad är 86 procent av de 2 900 euro som anges ovan.

Om en tjänsteman eller arbetstagare under partiell sjukledighet är sjukledig, vilket gör att ledigheten inte avbryts, betalas 60 procent av sjukdagen till tjänstemän och två tredjedelar av dagslönen för deltidsarbete till arbetstagare. Partiell sjukledighet påverkar inte grunderna för fastställande av se- mesterpenning, som betalas ut baserat på lönen för heltidsarbete. Om en person tar semester eller sparad ledighet under den partiella sjukledigheten betalas lön för semestern ut för den tiden i enlig- het med bestämmelserna om semester i statens tjänste- och arbetskollektivavtal. Under utbytesledig- het betalas lön enligt tjänsteförhållande på heltid.

Exempel 2:

Om exempelvis tjänstemannen i 1:an insjuknar i influensa under tre dagar betalar ar- betsgivaren lön för sjukdomstiden motsvarande 60 procent av dagslönen för deltidsar- bete, det vill säga 3 x 22,45 = 67,35 euro. Tjänstemannen får själv partiell sjukdagpen- ning för denna tid.

§ 33

Avlöning under rehabiliteringstiden

Om rehabiliteringen genomförs i form av arbetsprövning eller arbetsträning i statens tjänst, då tjänstemannen eller arbetstagaren har rätt till arbetspensionsrehabilitering enligt 22 § i pensionslagen för den offentliga sektorn (81/2016) och de förmåner som anges i den nämnda lagen under rehabiliteringen betalas lön ut enligt 6 och 7 §.

Tillämpningsanvisning:

Ingen lön betalas ut om den som ska rehabiliteras får rehabiliteringsstöd trots det som överenskommits i 2 mom. i avtalsbestämmelsen. Vid rehabilitering som genomförs i form av arbetsprövning eller under arbetsträning ändras inte tjänstemannens eller ar- betstagarens arbetstid enligt den officiella arbetstidsbestämmelsen eller som överens-

kommits enligt arbetsavtalet. Innehållet i arbetsprövningen eller arbetsträningen fast- ställs i samarbete med tjänstemannen och arbetstagaren i syfte att bidra till att åter- ställa arbetsförmågan.

§ 34

Frivillig institutionsvård vid smittsamma sjukdomar och missbruksproblem

En tjänsteman eller arbetstagare som efter ett beslut med stöd i 57 § i lagen om smittsamma sjukdo- mar (1227/2016) har beordrats att vara borta från arbetet, som beordrats till karantän efter ett beslut med stöd i 60 § eller beordrats till isolering efter ett beslut med stöd i 63 § betalas lön enligt 6 och 7

§ om tjänstemannen eller arbetstagaren som är föremål för ovan nämnda åtgärder inte är arbetsoför- mögen på grund av sjukdom. Om en tjänsteman eller arbetstagare när han eller hon är föremål för åtgärder enligt lagen om smittsamma sjukdomar (1227/2016) är arbetsoförmögen på grund av sjuk- dom eller blir arbetsoförmögen under den tiden på grund av sjukdom, betalas lön till tjänstemannen och arbetstagaren enligt bestämmelserna i 9–19 §.

Till en tjänsteman eller arbetstagare som på grund av missbruksproblem frivilligt har sökt institut- ionsvård efter att ha kommit överens om vården med arbetsgivaren betalas lön enligt 9–19 §.

§ 39

Personalorganisationers möten

Till arbetstagare som har beviljats befrielse från arbetet för att delta i möten för Finlands Fackför- bunds Centralorganisation FFC rf:s, Förbundet för den offentliga sektorn och välfärdsområdena JHL rf:s, AKAVA rf:s, Förhandlingsorganisationen för offentliga sektorns utbildade FOSU rf:s, Tjänstemannacentralorganisationen STTK ry:s eller Fackförbundet Pro rf:s högre beslutande organs möten eller Förbundet för den offentliga sektorn och välfärdsområdena JHL rf:s, Förhandlingsorga- nisationen för offentliga sektorns utbildade FOSU rf:s eller Fackförbundet Pro rf:s medlemsorgani- sations styrelses möten, betalas lön ut enligt 7 §. Samtidigt betalas lön enligt 7 § ut för ett förbunds- eller representantmöte som hålls av en organisation som är en part i ämbetsverkets arbetskollektiv- avtal eller om det inte finns något sådant organ för deltagande i ett möte i fullmäktige, representant- skap eller motsvarande organ under den tid som kollektivavtalsärenden behandlas på dessa.

§ 40

Idrottstävlingar

Tillämpningsanvisning:

Avtalsbestämmelserna gäller idrotter som är grenar som är med i olympiska spelen eller som erkänns av den internationella olympiska kommittén. Avtalsbestämmelserna tillämpas också på motsvarande handikappidrott. Tjänstledighet kan beviljas till delta- gare i tävlingar i den så kallade allmänna serien som officiellt är medlemmar i laget.

En officiell medlem i laget är alla som utsetts till det, som exempelvis lagets präst. Ovan nämnda rättighet gäller inte personer som deltar i begränsade tävlingsserier för unga, veteraner eller andra motsvarande grupper av personer.

§ 46

Överföring av dagpenning till arbetsgivaren

En tjänstemans eller arbetstagares rätt till partiell sjukdagpenning enligt sjukförsäkringslagen över- förs till arbetsgivaren för den tid då arbetsgivaren betalar full lön för heltidsarbete under partiell sjukledighet.

En tjänsteman eller arbetstagare till vilken man i överensstämmelse med detta avtal betalar lön för tiden för sjukledighet, partiell sjukledighet, moderskaps-, faderskaps- eller föräldraledighet eller re- habilitering är skyldig att iaktta de föreskrifter och anvisningar som ges för ansökan om dag-, mo- derskaps-, faderskaps- eller föräldrapenning som betalas till arbetsgivaren enligt 15 kap. 10 § i sjuk- försäkringslagen (1224/2004).

Under tiden för sjukledighet, partiell sjukledighet, moderskaps-, faderskaps- eller föräldraledighet eller rehabilitering kan en minskad dag-, moderskaps-, faderskaps-, föräldra- eller rehabiliterings- penning betalas ut om rätten till dag-, moderskaps-, faderskaps-, föräldra- eller rehabiliteringspen- ning inte överförs till arbetsgivaren och det beror på att tjänstemannen eller arbetsgivaren har under- låtit att följa bestämmelserna och anvisningarna i föregående moment.

§ 59

Avtalets giltighet

Detta avtal träder i kraft 1.4.2020 och gäller till och med 28.2.2022. Avtalet fortsätter härefter att gälla ett år i sänder, om det inte sägs upp av någondera parten minst sex veckor före avtalsperiodens eller förlängningsårets utgång.

BILAGA 6

Avtalsbestämmelser om vissa anställningsvillkor för legitimerade läkare vid statliga sjukhus och för läkare vid försvarsmaktens truppförband som hör till systemet med totala löner

§ 5

Veckovila

Läkare ges en viloperiod som är sammanhängande och varar i minst 35 timmar över söndagen eller om det inte är möjligt på grund av jour eller av en annan anledning, över någon annan dag i veckan, under vilken de är befriade från sina uppgifter och även från jourplikten. Veckovila kan ordnas så

att den i genomsnitt omfattar 35 timmar under en tidsperiod på 14 dygn. Vilotiden ska dock omfatta minst 24 timmar i veckan.

En läkare kan beordras att ha jour eller bjudas in till arbete under sin veckovila eller på en annan ledig dag, om sjukhusets jour inte annars kan anordnas på vederbörligt sätt eller när det handlar om nödarbete eller andra tvingande skäl. När det gäller andra läkare än de som omfattas av arbetstidsla- gen kan man dessutom avvika från bestämmelserna om beviljande av fritid om arbetstiden per dygn är högst 3 timmar. Läkare som omfattas av arbetstidslagen, vars arbetstid per dygn är högst 3 tim- mar, ges minst 24 timmars sammanhängande ledighet under en vecka.

Anmärkning:

Om ingen vila har kunnat anordnas för en läkare som omfattas av arbetstidslagen (872/2019), ersätts den tid som ägnats åt arbete enligt 28 § 2 mom. i arbetstidslagen genom att arbetstagarens ordinarie arbetstid förkortas med en tid som motsvarar den vilotid som ar- betstagaren inte kunnat få. Arbetstiden ska förkortas senast inom tre kalendermånader efter att arbetet utförts, om inte annat avtalas. Xxxxxxxxxx kan med partnerns samtycke även er- sättas med enkel timlön utan förhöjning.

§ 7

Grundersättning vid jour

Tillämpningsanvisning:

Med jour menas att läkaren beordrats av arbetsgivaren att befinna sig på någon annan plats än arbetsplatsen (fri jour) beredd att vid behov komma in till arbetet utanför sin ordinarie arbetstid. Med fast lön menas lön enligt 7 § i statens tjänste- och arbetskol- lektivavtal. Ersättning för veckoslutsjour betalas från om med kl. 18.00 en fredag eller en söckenhelg eller en vardag före julafton och midsommarafton fram till måndagen eller först fram till nästa vardag kl. 8.00.

§ 8

Förhöjd grundersättning

Ovannämnda grundersättningar för jour enligt 7 § förhöjs med 50 procent för de jourdygn som överstiger 30 jourdygn under ett kvartal av ett kalenderår. Om läkaren har fyllt 55 år är gränsen för den förhöjda grundersättningen hälften av ovan nämnda. Denna paragraf tillämpas endast på de tjänstemän vars sammanhängande tjänsteförhållande varar i över en månad.

§ 9

Aktivt arbete under jour

2 mom.

2. I början och slutet på den faktiska aktiva arbetstiden för den som sitter i telefonjour på ett sjukhus lägger man till 15 minuter.

STATENS TJÄNSTE- OCH ARBETSKOLLEKTIVAVTAL OM ARBETSTIDER

Statens tjänste- och arbetskollektivavtal om arbetstider förnyas, med följande ändringar: 6 § 5 mom. och 12 § 3 mom. upphävs,

1 § 1 mom., 2 § 1 mom., 3 § 1 och 2 mom., 4 § 1 mom., 5 § 1 och 2 mom., 6 § 2–4 mom., 6 a § 3

mom., 7 a § 3 mom. punkt b, rubriken i 11 § och 1 och 3 mom., rubriken i 12 § och 1 och 2 mom.,

14 § 2 och 3 mom., 16 § 2 mom., tabell 1 och 2 i det avbrutna stycket i 17 §, 18 § 5 mom., 20 § 3

mom., 25 § 1 mom., 29 § 4 mom., 30 §, 31 § 2 och 3 mom. och 34 § ändras

ett nytt 3 mom. läggs till i 3 §, ett nytt 3 och 4 mom. läggs till i 12 §, en ny 19 § och en ny 27 §

läggs till,

Finansministeriet utfärdar tillämpningsanvisningar för statens tjänste- och arbetskollektivavtal om arbetstider så som de anges i samband med de enskilda avtalsbestämmelserna, med följande änd- ringar:

3 stycket i anmärkningen i 1 §, anmärkningen i 9 § och tillämpningsanvisningen i 12 § upphävs

1 stycket i tillämpningsanvisningen och anmärkningen i 1 §, anmärkningen i 2 §, tillämpningsanvis- ningen i 3 §, 2 och 3 stycket i tillämpningsanvisningen i 4 §, anmärkningen i 12 §, anmärkningen i 15 §, anmärkningen i 16 § samt 3 och 5 stycket i tillämpningsanvisningen i 17 § ändras.

§ 1

Tillämpningsområde och arbetstidsformer

Detta avtal tillämpas på arbetstiderna för tjänstemän och arbetstagare vid statens ämbetsverk, om inte något annat föreskrivs, bestäms eller avtalas

a) i arbetstidsformerna vid arbete på ämbetsverk, det vill säga arbetstidsformerna som avses i för- ordningen om öppethållandet av statens ämbetsverk (332/1994) och motsvarande arbetstidsfor- mer på andra ämbetsverk,

b) veckoarbete enligt 5 § i arbetstidslagen som är annat arbete än arbete på ämbetsverk och

c) periodarbete enligt 7 § i arbetstidslagen.

Tillämpningsanvisning:

Arbetstidsbestämmelserna tillämpas på statens ämbetsverks heltids- och deltidsan- ställda tjänstemän och arbetstagare, som följer de arbetstidsformer som anges i av- talet. Med deltidsarbetande avses en person som har en kortare arbetstid än motsva- rande ordinarie arbetstid på heltid.

§ 2

Tillämpning av vissa bestämmelser om arbetstid

För dem som omfattas av arbetstidslagen tillämpas utöver dessa bestämmelser även följande be- stämmelser i lag som man inte har avtalat något annat om här eller i något annat tjänste- eller ar- betskollektivavtal:

4 § (beredskap), 6 § 1 mom. (skiftarbete), 7 § 1 mom. punkt 1–8 (förteckning över periodarbets- branscher), 8 § (nattarbete), 9 § (motorfordonsförares arbetstid per dygn), 13 § (utökad flextid), 14

§ (arbetstidsbank), 15 § (förkortad arbetstid), 17 § (arbetstagarens samtycke), 18 § (maximiantalet arbetstimmar, från och med 1.1.2021), 19 § (nödarbete), 21 § (givande av mertids- och övertidser- sättning samt förhöjningsdelen för söndagsarbete i form av ledighet), 22 § (arbetsavtals upphö- rande under en utjämningsperiod, exkl. flextid), sista meningen i 1 mom. och 3 mom. i 24 § (dag- liga raster), 25 § (dygnsvila), 26 § (motorfordonsförares dygnsvila), 28 § (avvikelse från bestäm- melserna om veckovila), 29 § (utjämningsschema för arbetstiden), 30 § (arbetsskiftsförteckning), 32 § (arbetstidsbokföring), 33 § (bestämmelsernas tvingande natur), 34 § (undantag genom kollek- tivavtal), 38 § (betalning av särskild ersättning), 40 § (tid för väckande av talan) och 41 § (tid för väckande av talan som gäller statstjänstemäns arbetstidsrelaterade fordringar), 43 § (framlägg- ning), 44 § (arbetstidsförseelse) och 45 § (hänvisningar till vissa straffbestämmelser).

Anmärkning:

Arbetstidslagen tillämpas också på statstjänstemän och -anställda med de undantag som framgår av 2 § i lagen.

§ 3

Tid som räknas in i arbetstiden

Som arbetstid räknas tid som går åt till arbete samt tid då en tjänsteman eller arbetstagare är skyl- dig att stå till arbetsgivarens förfogande på platsen för arbetets utförande.

Som arbetstid räknas inte dagliga raster, om en tjänsteman eller arbetstagare då obehindrat får lämna arbetsplatsen och restid betraktas inte som arbetstid, om det inte samtidigt kan betraktas som en faktiskt arbetsprestation.

Som arbetstid betraktas dessutom tid som går till

a) hörande som sker på arbets- eller fritid på arbetsgivarens initiativ,

b) att vara vittne i en domstol under tjänstemannens eller den anställdas arbetstid eller fritid i ett ärende där staten är en part eller där tjänstemannen eller den anställda då han eller hon skött sina arbetsuppgifter har fått ställning som målsägande eller då personen har kallats som vittne på statens arbetsgivarmyndighets eller en allmän åklagares vägnar samt hörande i polisförhör i ovan nämnda situationer,

c) deltagande i kommittéer, förhandlingsgrupper, styrelser och arbetsgrupper tillsatta av staten un- der arbetstid eller utan ersättning på fritiden,

d) obligatoriska hälso- och sjukvårdsundersökningar beordrade av myndigheter eller enligt lag på arbetstid eller på fritiden,

e) förtroendemans eller huvudförtroendemans lokala förhandlingar med statens arbetsgivarmyndig-

het eller hantering av andra uppgifter som ingår i förtroendemannaverksamheten som överenskom- mits med dem under arbetstid eller fritid,

f) 1) samarbetsuppgifter enligt lagen om samarbete inom statens ämbetsverk och inrättningar (1233/2013) som personalens representant i lagenliga samarbetsförfaranden eller -förhandlingar samt för sådana förberedelser som företrädarna tillsammans vidtar i direkt anknytning till förfaran- det och

2) en annan lagenlig representant för personalen än en lärare, som på sin fritid deltar i lagenligt samarbetsförfarande eller -förhandling eller ett möte i anslutning till förhandlingar eller deltar i en arbetsgrupp eller andra samarbetsuppgifter som överenskommits med arbetsgivaren.

Tillämpningsanvisning:

I 3 § i arbetstidslagen regleras tid som räknas in i arbetstiden. Genom att komma över- ens om tjänste- eller arbetskollektivavtal kan inte en tjänstemans eller arbetstagares för- måner försvagas till denna del. I 3 § 3 mom. i avtalet har man kommit överens om situ- ationer som är tid som räknas in i arbetstiden, för vilka definitionen av tid som räknas som arbetstid enligt lag inte uppfylls.

Enligt arbetstidslagen räknas inte restid i regel som arbetstid, om det inte samtidigt an- ses som en arbetsprestation. Den tid som läggs på resande på tjänsteresa kan vara ar- betstid, om tjänstemannen eller arbetstagaren gör resan som en del av sina egentliga ar- betsuppgifter. Exempelvis om man övervakar en person som ska förflyttas under resan räknas tiden som man ägnat åt resande som arbetstid. Restiden bedöms alltså enligt huruvida det betraktas som arbetstid enligt arbetstidslagen, det vill säga är restiden tid som läggs på arbete eller har parten varit skyldig att vara tillgänglig för arbetsgivaren på arbetsplatsen. Det innebär att man även räknar tid som går till att förbereda sig inför att påbörja och avsluta arbete samt att hämta upp arbetsredskap på en plats som arbetsgiva- ren anvisat och återlämna dem dit som arbete. Också den tid som går åt till färd eller transport från en av arbetsgivaren bestämd startplats till den egentliga arbetsplatsen och till att återvända därifrån tillbaka till startplatsen inräknas i arbetstiden. Restiden mellan arbetsplatsen och hemmet är inte tid som räknas som arbetstid.

Om en tjänsteman eller arbetstagare har arbetat under tid som gått till en tjänste- eller kommenderingsresa, men måste resa mindre på tjänsteresan än den ordinarie arbetstiden eller när det gäller periodarbete mindre än 7 timmar och 45 minuter (7 timmar och 39 minuter från och med 1.10.2020), räknas den tid som gått till resande som utökad ar- betstid så att den tillsammans med arbetstiden som mest är ordinarie arbetstid per dygn eller arbetstid för deltidsarbete eller för periodarbete 7 timmar och 45 minuter (7 timmar och 39 minuter från och med 1.10.2020). Restiden betraktas inte som utökad arbetstid för ett dygn på en kommenderingsresa, som görs genom att förflytta sig från en tjäns- teutövningsplats till en annan.

För tid som räknas som utökad arbetstid betalas inte kvälls-, natt-, lördags- eller sön- dagsarbetsersättning eller helgaftonsersättning.

Vid den årliga övergången till och från sommartid på våren och hösten fastställs läng- den på den tid som berättigar till arbetstidsersättningar enligt faktisk tidsåtgång och inte tiden mellan klockslagen det aktuella dygnet. Tiden som ger rätt till kvälls-, natt- och söndagsarbetsersättning fastställs enligt klockslag och faktisk tidsåtgång.

Arbetsgivaren ska ordna med befrielse från arbetet för den tid som krävs för de uppgif- ter eller ärenden som anges i 3 § 3 mom.

Arbetsgivaren ska ordna med befrielse från arbetet, men befrielsen räknas inte som ar- betstid när det gäller medicinska undersökningar eller besök på mödrarådgivningen in- nan en gravid tjänstemans eller arbetstagares förlossning, om de sker på arbetstid. Ar- betstiden som används för dessa undersökningar och besök kan inte arbetas in.

Arbetsgivaren ska ordna med befrielse från arbetet även av följande skäl, men befrielsen räknas inte som arbetstid:

a) läkarbesök,

b) uppbåd till värnplikt,

c) inträdesprov till kurser som anordnas av ämbetsverket,

d) hörande av svarande eller i andra polisförhör eller domstol som vittne eller målsä- gande än det som avses i 3 § 3 mom. punkt b.

Tiden för frånvaro för dessa ärenden kan arbetas in. En anställd får åläggas att arbeta in fritid som avses i punkt b endast av tvingande skäl som arbetet kräver. Man bör undvika att ålägga en anställd att arbeta in fritid som avses i punkterna a och c.

Man ska i mån av möjlighet ges tillfälle att utföra ett kommunalt förtroendeuppdrag och vara nämndeman i tingsrätten. Den tid som gått åt till dessa räknas inte som ar- betstid.

Om en tjänsteman eller en arbetstagare har flextid ska man i första hand använda flex- tiden till ovan nämnda frånvarotillfällen som inte räknas som arbetstid och som man kan arbeta igen. Om det inte är möjligt kan parten med arbetsgivarens tillstånd även vara frånvarande från arbetet på andra tider. Vid flexibel arbetstid kan de ackumule- rade arbetstimmarna av dessa frånvaroskäl arbetas igen på det sätt som anges ovan.

Om man använder flexibel arbetstid till annan frånvaro än frånvaro som inträffar på den fasta arbetstiden, som inte räknas som arbetstid och som kan arbetas igen, ska den läggas på partens egen fritid.

§ 4

Ordinarie arbetstid

Ordinarie arbetstid är

a) vid arbete på ämbetsverk 7 timmar och 21 minuter per dygn och 36 timmar och 45 minuter i veckan (7 timmar och 15 minuter per dygn och 36 timmar och 15 minuter per vecka fr.o.m. 1.10.2020),

b) vid veckoarbete 6 timmar och 45 minuter per dygn – 8 timmar per dygn och 38 timmar och 45 minuter i veckan (6 timmar och 15 minuter – 8 timmar per dygn och 38 timmar och 15 mi- nuter per vecka fr.o.m. 1.10.2020) och

c) vid periodarbete 116 timmar och 15 minuter (114 timmar och 45 minuter fr.o.m. 1.10.2020) un- der en tidsperiod på tre veckor.

Tillämpningsanvisning:

Vid veckoarbete kan den ordinarie arbetstiden per dygn ordnas så att den ordinarie ar- betstiden är 7 timmar och 45 minuter varje arbetsdag (7 timmar och 39 minuter fr.o.m. 1.10.2020) eller så att den ordinarie arbetstiden är 6 timmar och 45 minuter en dag (6 timmar och 15 minuter fr.o.m. 1.10.2020) och de andra dagarna 8 timmar. Enligt punkt b i bestämmelsen kan även den ordinarie arbetstiden per dygn ordnas på annat sätt inom ramen för timgränserna i avtalet så att det sammanlagda antalet arbetstim- mar per dygn för ordinarie arbetstid är 38 timmar och 45 minuter i veckan (38 timmar och 15 minuter fr.o.m. 1.10.2020). När man för första gången övergår från ovan nämnda arbetstidsarrangemang till andra eventuella arrangemang ska man komma överens om detta med personalen.

Vid periodarbete kan arbetstagarens ordinarie arbetstid även ordnas så att den är 77 timmar 30 minuter (76 timmar och 30 minuter fr.o.m. 1.10.2020) under en period på två veckor.

§ 5

Söckenhelgers och vissa andra dagars inverkan på arbetstiden

Om nyårsdagen, första maj, självständighetsdagen, julafton, juldagen, annandag jul eller tretton- dagen samt långfredagen, annandag påsk eller midsommaraftonen inträffar på en lördag eller sön- dag förkortas den aktuella veckan eller arbetsperioden av arbete på ämbetsverk med 7 timmar och 21 minuter (7 timmar och 15 minuter fr.o.m. 1.10.2020) samt vid vecko- och periodarbete med 8 timmar enligt antalet timmar i 4 eller 6 §.

Xxxxxx xxxxxxxxxxxxxxxxx förkortar den aktuella veckan eller arbetsperioden av arbete på ämbets- verk med det antal timmar som anges i 4 eller 6 § med 7 timmar och 21 minuter (7 timmar och 15 minuter fr.o.m. 1.10.2020), vid periodarbete med 8 timmar och vid veckoarbete så länge som mot- svarar den ordinarie arbetstiden per dygn för den aktuella dagen. Om Xxxxxx xxxxxxxxxxxxxxx in- faller den första maj, förkortas arbetstiden dock inte.

§ 6

Organisation av den ordinarie arbetstiden

Ordinarie arbetstid kan till skillnad från det som anges i 4 § anordnas på följande sätt.

Vid veckoarbete kan man tillfälligt förlänga den ordinarie arbetstiden per dygn till 9 timmar under förutsättning att den ordinarie arbetstiden per vecka jämnas ut till i genomsnitt 38 timmar och 45 minuter (38 timmar och 15 minuter fr.o.m. 1.10.2020) under en period på högst tre veckor samt ordna den ordinarie arbetstiden per vecka genomsnittligt under förutsättning att den ordinarie ar- betstiden per vecka jämnas ut till i genomsnitt 38 timmar och 45 minuter (38 timmar och

15 minuter fr.o.m. 1.10.2020), vid dags- och tvåskiftsarbete högst under tre veckor, vid icke-kon- tinuerligt treskiftsarbete högst under sex veckor och vid oavbrutet skiftarbete högst under en pe- riod på ett år.

Vid periodarbete kan den ordinarie arbetstiden för att ordna arbetet på ett ändamålsenligt sätt eller för att undvika arbetsskift som inte är ändamålsenliga vara i genomsnitt 116 timmar och 15 minuter (114 timmar och 45 minuter fr.o.m. 1.10.2020) under två på varandra följande arbetsperioder. I det fallet får den ordinarie arbetstiden inte överstiga 125 timmar (123 timmar fr.o.m. 1.10.2020) under arbetsperioden.

Vid veckoarbete inom utbildningssektorn kan den ordinarie arbetstiden per vecka under läroanstal- ternas läsår eller arbetsperioder fastställas till i genomsnitt 42 timmar per vecka

Under förutsättning att den jämnas ut till i genomsnitt 38 timmar och 45 minuter (38 timmar och 15 minut fr.o.m. 1.10.2020) i veckan under en period på ett år.

§ 6 a

Vissa flexibla arbetstidsarrangemang

------------

Vid förlängd arbetstid är den övertid som ersätts vid arbete på ämbetsverk av en tjänsteman eller arbetstagare som avses i 13 § 7 timmar och 45 minuter per dygn och 38 timmar och 45 minuter i veckan (7 timmar och 39 minuter per dygn och 38 timmar och 15 minuter i veckan fr.o.m.

1.10.2020) eller förutom längre ordinarie arbetstider som överenskommits arbete som utförts på order av chefen. Andra arbetstidsersättningar till dem som utföra arbete på ämbetsverk fastställs i enlighet med det som överenskommes i 18 §. Vid veckoarbete är övertid som ersätts enligt 16 § utöver de överenskomna ordinarie arbetstiderna per dygn och vecka även arbete som utförts på or- der av chefen. Vid förlängd arbetstid beräknas den enkla timlönen med utgångspunkt i månadslö- nen för den berörda tjänstemannens eller arbetstagarens icke-förlängda arbetstid och tillhörande divisor.

§ 7 a

System med tidsbank som bygger på arbetstidsersättningar

Man kan komma överens om att följande ersättningar eller timmar ska överföras till tidsbanken

a) ersättning för mertids- och övertidsarbete,

b) del av veckovila som uteblivit,

c) kvälls-, natt-, skifts-, lördags- och söndagsarbetsersättning samt ersättning för helgafton samt

d) arbetstimmar som arbetats under flexibel arbetstid på arbetsgivarens initiativ enligt det som beslutats arbetstidssystemet

§ 11

Daglig rast

Tjänstemän och arbetstagare ska få en daglig rast på en timme. Vid vecko- och periodarbete kan rasten vid behov förkortas till 30 minuter.

Det som överenskommits i 1 och 2 mom. ovan tillämpas även på deltidsarbete när arbetstiden per dygn är längre än sex timmar. I övriga fall fastställs de dagliga rasterna vid deltidsarbete vid behov i samband med övriga arbetstidsarrangemang.

§ 12

Veckovila enligt arbetstidslagen

Den som omfattas av arbetstidslagen bör ges minst 35 timmars sammanhängande vila över sönda- gen eller, om detta inte är möjligt, över någon annan dag i veckan. Som huvudregel ska två på varandra följande lediga dagar ingå i veckovilan, varav den andra om möjligt är en lördag.

Inom arbete på ämbetsverk kan man även fastställa i genomsnitt 35 timmar under en period på 14 dygn och vid oavbrutet skiftarbete högst under en period 12 veckor. Vilotiden ska dock omfatta minst 24 timmar i följd för varje sjudagarsperiod.

Även vid veckoarbete kan veckovila ordnas enligt 2 mom., om det finns ett funktionellt behov av det och man kommer överens om det lokalt mellan arbetsgivaren och förtroendemannen som re- presenterar personalen eller en annan representant som personalen väljer.

När man ger veckovila och ersättning för tid som lagts på arbete under veckovilan följs en period på sju dagar enligt kalenderveckan och två kalenderveckor i rad under en period på 14 dygn. På äm- betsverk där ämbetsverks- eller veckoarbetstiden utöver den ordinarie arbetstiden även behöver för- läggas på lördagar eller söndagar, kan man till skillnad från ovanstående även använda annat än ka- lenderveckor som sjudagarsperiod.

Anmärkning:

Ersättningen för tid som ägnats åt arbete som avviker från veckovilan och utförs under veckovilan regleras i 28 § i arbetstidslagen.

§ 14

Mertids- och övertidsarbete

Mertidsarbete är arbete som utförts på order av chefen utöver den ordinarie arbetstiden, deltidsar- betandes arbetstid eller arbete som utförs utöver det som står i 5 § 1 eller 2 mom. till den del som det inte är övertidsarbete.

Övertidsarbete är arbete på ämbetsverk som utförs utöver de 7 timmar och 45 minuter per dygn och 38 timmar och 45 minuter per vecka (7 timmar och 39 minuter per dygn och 38 timmar och 15 minuter fr.o.m. 1.10.2020) samt utöver den ordinarie arbetstiden vid vecko- och periodarbete som utförts på order av chefen.

I avvikelse från 2 mom. ovan utgör övertidsarbete som utförs andra dagar än en vecka eller en ar- betsperiod då nyårsdagen, första maj, självständighetsdagen eller första maj infaller på en lördag eller söndag vid arbete på ämbetsverk och veckoarbete som utförs utöver 30 timmar och 45 minu- ter (30 timmar och 15 minuter fr.o.m. 1.10.2020) och vid periodarbete 108 timmar och 15 minu-

ter (106 timmar och 45 minuter fr.o.m. 1.10.2020).

----------------

Anmärkning:

§ 15

Mertidsersättning

Vid vecko- och periodarbete följs vid ersättning för extra arbete på fritiden 21 § i arbetstidslagen.

------------

§ 16

Övertidsersättningar

För de första 7 timmarna och 45 minuterna (7 timmar och 39 minuter fr.o.m. 1.10.2020) betalas övertidsersättning på 50 procent och för alla de följande arbetstimmarna, även om de också skulle vara övertid per dygn, enkel timlön förhöjd med 100 procent.

(YK:25875 YK:25880)

Anmärkning:

Om man har kommit överens om att övertidsersättningen ska bytas ut mot motsva- rande fritid, regleras tidpunkten för fritiden i 21 § 2 mom. i arbetstidslagen.

§ 17

Fastställande av mertids- och övertidsersättning för avbruten arbetsperiod eller arbetsvecka

Tillämpningsanvisning:

Ett utbildningsdygn enligt ovan räknas som utökad arbetstid på 7 timmar och 45 mi- nuter (7 timmar och 39 minuter fr.o.m. 1.10.2020). För tid som räknas som utökad arbetstid betalas inte kvälls-, natt-, lördags- eller söndagsarbetsersättning eller helg- aftonsersättning.

Om anställningsförhållandet inte pågår minst en hel arbetsperiod beräknas övertids- ersättningarna enligt 20 § 3 mom. i arbetstidslagen.

§ 18

Särskilda arbetstidsersättningar till vissa tjänstemän och arbetstagare som arbetar på äm- betsverk

För extratimmar ges motsvarande fritid utan förhöjning eller kontant ersättning.

Som kontant ersättning för extratimmar betalas enkel timlön eller mertidsarbete för de arbetstim- mar som överstiger 40 timmar och 30 minuter (40 timmar fr.o.m. 1.10.2020) i veckan förhöjd med 50 procent. Arbetsgivaren ska under den kalendermånad som följer på den månad då arbetet utför- des utreda om mertidsarbetet ska ersättas med fritid eller pengar. Kontant ersättning ska betalas ut senast under den kalendermånad som följer på den månad då man kom överens om typen av ersätt- ning. Ledigheten ges under de sex kalendermånader som följer efter mertidsarbetets utförande. (YK:05388 YK:05395)

§ 19 (ny paragraf, träder i kraft 1.1.2021)

Årliga arrangemang som ersätter de gamla när arbetstidsförlängning tas bort

a) Periodarbete

Nedan finns två alternativa arrangemang när det gäller periodarbete som ersätter de gamla när för- längningen av arbetstiden tas bort. Det första alternativet bygger på arbetstidsbanken och det andra på tillämpning av förlängd arbetstid. På ämbetsverket väljer arbetsgivaren det alternativ av dessa två som passar verksamheten före den 31.10.2020 efter att ha hört de personalorganisationer som är av- talsparter på ämbetsverksnivå.

Alternativ 1

Vid periodarbete får arbetsgivaren överföra 14 arbetstimmar till arbetstidsbanken under ett kalen- derår enligt 7 § i detta avtal, som har utförts utöver den ordinarie arbetstiden som konstateras i 4 § ovan eller arbetstiden enligt 5 § 1 eller 2 mom. Arbetsgivaren kan låta arbetstagaren arbeta de tim- mar som överförts till arbetstidsbanken genom att systematiskt i förväg se till att arbetsskiftsförteck- ningarna överstiger den ordinarie arbetstiden. De utförda arbetstimmarna överförs som sådana till arbetstidsbanken och blir inte mer- eller övertidsarbete som ger rätt till ersättning. För överföringen av timmarna kan man börja använda en arbetstidsbank enligt 7 § efter ämbetsverkets beslut och det behövs inget medgivande av en part för att införa en arbetstidsbank eller för att överföra ovan nämnda arbetstimmar till arbetstidsbanken. Arbetstimmar som överförs till arbetstidsbanken ges i form av ledighet under samma kalenderår enligt den överenskomna 7 § ovan. Om man inte kan ge ledighet ersätts timmarna i arbetstidsbanken med pengar i form av enkel timlön för varje timme.

Alternativ 2

Vid periodarbete får arbetstagaren utan den berörda tjänstemannens eller arbetstagarens medgi- vande låta tjänstemannen eller arbetstagaren arbeta enligt en arbetstid på 120 timmar och 15 minu- ter under en tidperiod på tre veckor i högst tre arbetsperioder på ett kalenderår. Man får inte låta tjänstemannen eller arbetstagaren arbeta igen under en treveckorsperiod i vilken det ingår en eller flera dagar som förkortar arbetstiden enligt 5 § 1 och 2 mom. ovan. Till övriga delar beslutar ar- betsgivaren om vilka perioder tjänstemannen eller arbetstagaren ska arbeta enligt ovan nämnda förlängda arbetstid. Man ska meddela tjänstemannen eller arbetstagaren om den förlängda arbetsti- den senast tre veckor innan perioden eller perioderna börjar, och då följer man förlängd arbetstid.

Under den förlängda arbetstiden betalas månadslön ut för en period enligt 4 § i förhållandet mellan ordinarie arbetstid och den förlängda arbetstiden förhöjd med tiden för de perioder då arbetstiden har förlängts på det sätt som anges ovan. Förhöjd månadslön betalas dock inte ut för perioder eller kalenderveckor under en period då tjänstemannen eller arbetstagaren har varit frånvarande från ar- betet under alla arbetsdagar under perioden eller kalenderveckan på grund av semester eller annan ledighet. Vid förlängd arbetstid beräknas den enkla timlönen med utgångspunkt i månadslönen för den berörda tjänstemannens eller arbetstagarens icke-förlängda arbetstid och tillhörande divisor.

Även tjänstemannens eller arbetstagarens semesterpenning fastställs utifrån månadslönen vid icke- förlängd arbetstid.

Vid förlängd arbetstid är övertid som ersätts enligt 16 § 4 mom. och 17 § i avtalet vid periodarbete i perioder om tre veckor arbete som överskrider en arbetstid på 120 timmar och 15 minuter som ut- förs på order av chefen. Övertidsarbete under dessa perioder är möjligt om man följer sedvanliga förfaranden för det bland annat när det gäller den berörda partens samtycke.

b) Arbete på ämbetsverk och veckoarbete

Vid arbete på ämbetsverk och veckoarbete får arbetsgivaren utan överenskommelse med den be- rörda tjänstemannen eller arbetstagaren låta tjänstemannen eller arbetstagaren ha en veckoarbetstid på 42 timmar och 30 minuter om det arrangemang som anges under punkt a i 6 a § i detta avtal med de avvikelser som överenskommits i denna paragraf. Den ordinarie arbetstiden per dygn för arbete på ämbetsverk och veckoarbete under dessa veckor fastställs genom att den ordinarie arbetstidens längd för alla arbetsdagar är 8 timmar och 30 minuter.

Enligt 6 mom. kan man låta tjänstemannen eller arbetstagaren ha förlängd arbetstid i högst tre veckor och vid veckoarbete i högst fyra veckor per kalenderår. Arbetsgivaren beslutar om de ka- lenderveckor då tjänstemannen eller arbetstagaren ska arbeta enligt ovan nämnda förlängda arbets- tid. Man ska meddela tjänstemannen eller arbetstagaren om detta senast tre veckor innan kalender- veckan eller -veckorna börjar, och då följer man förlängd arbetstid.

Vid förlängd arbetstid betalas månadslönen i förhållande till den ordinarie veckoarbetstiden och den förlängda arbetstiden enligt 4 § förhöjt med tiden för ovan nämnda arbetsveckor. Förhöjd må- nadslön betalas dock inte ut för veckor under en period då tjänstemannen eller arbetstagaren har varit frånvarande från arbetet under alla arbetsdagar under veckan på grund av semester eller an- nan ledighet. Vid förlängd arbetstid beräknas den enkla timlönen med utgångspunkt i månadslönen för den berörda tjänstemannens eller arbetstagarens icke-förlängda arbetstid och tillhörande divi- sor. Även tjänstemannens eller arbetstagarens semesterpenning fastställs utifrån månadslönen vid icke-förlängd arbetstid.

Vid förlängd arbetstid enligt 6 mom. ovan ska övertidsarbete som ersätts enligt 16 § 1 och 2 mom. i avtalet för tjänstemän eller arbetstagare som utför veckoarbete eller arbete på ämbetsverk enligt 13

§ vara arbete som utförs utöver 8 timmar och 30 minuter per dygn och 42 timmar och 30 minuter per vecka på order av chefen. Andra arbetstidsersättningar till dem som utför arbete på ämbetsverk fastställs i enlighet med det som överenskommes i 18 § när det gäller arbete som utförs utöver 42 timmar och 30 minuter per vecka. Övertidsarbete under dessa veckor och perioder är möjligt om man följer sedvanliga förfaranden för det bland annat när det gäller den berörda partens samtycke.

§ 20

Ersättning till vissa arbetstagare som avlönas per timme eller på ackord vid vecko- och peri- odarbete

Vid veckoarbete betalas till andra än sådana som utför kontinuerligt treskiftsarbete i tillägg till ar- betslönen en särskild ersättning på 50 procent av enkel timlön för arbete som utförs på påskafton och midsommarafton och som inte är övertidsarbete, förutsatt att arbetstiden per vecka då överskri- der 30 timmar 45 minuter (30 timmar och 15 minuter 1.10.2020).

§ 25

Ersättning för arbete av utryckningsnatur i vecko- och periodarbete och avtal om ersätt- ningen i arbete vid ämbetsverk

Med arbete av utryckningsnatur avses arbete som en tjänsteman eller arbetstagare av oförutsedd anledning på order av sin chef överraskande kallas till under sin fritid efter det att redan ha avlägs- nat sig från sin arbetsplats. Det är inte fråga om arbete av utryckningsnatur om en tjänsteman eller arbetstagare har förordats att vara i beredskap eller ha jour eller om tjänstemannen om arbetstaga- ren på förhand meddelats om dylikt arbete eller om det är fråga om nödarbete enligt 19 § i arbets- tidslagen. (YK:04091)

§ 26

Enkel timlön

Enkel timlön är vid arbete på ämbetsverk 1/153 samt vid vecko- och periodarbete 1/163 lön som betalas ut regelbundet varje månad.

Vid deltidsarbete beräknas den enkla timlönen utifrån motsvarande månadslön för heltid.

Tillämpningsanvisning:

Om avlöningen som utgör beräkningsgrunden för den enkla timlönen ändras mitt i veckan eller arbetsperioden ska den genomsnittliga enkla timlönen beräknat utifrån de ersättningar som betalats ut för det arbete som utförts under den veckan eller ar- betsperioden betalas.

§ 27 (ny paragraf)

Ordinarie arbetstid och ersättning vid utökad flextid

Om man använder utökad flextid enligt 13 § i arbetstidslagen fastställs den ordinarie arbetstiden en- ligt 4 § och 5 § 1 och 2 mom. i detta avtal. Mertids- och övertidsarbete på order av chefen ersätts och övriga ersättningar fastställs i enlighet med det som överenskommits i denna punkt 5.

Anmärkning:

I 16 § 6 mom. i arbetstidslagen regleras fastställandet av mer- och övertidsarbete vid utökad flextid.

§ 29

Flextid

Den ordinarie arbetstiden förändras inte när man använder flextid. Tid som en tjänsteman eller ar- betstagare arbetar på eget initiativ utanför ämbetsverkets öppettider eller annan tid som är utanför den normala arbetstiden för den berörda parten eller arbete som förkortar en daglig rast tas inte med i beräkningen av tid som ger rätt till ersättning enligt dessa bestämmelser. Arbetstimmar som utförts på ovan nämnda tider kan dock tas med i beräkningen av den veckovisa mer- och övertids- arbetsersättningen för en arbetsdag under den aktuella veckan då den ordinarie arbetstiden inte skulle fyllas på annat sätt. Arbetstimmarna tas i beaktande upp till uppfyllandet av den ordinarie arbetstiden. Det innebär att samma arbetstimmar inte tas i beaktande som tillägg till antalet acku- mulerade timmar vid flexibel arbetstid.

§ 30 (gäller t.o.m. 31.12.2020) Granskningsperiod för maximalt övertidsarbete

Granskningsperioden för maximalt övertidsarbete enligt arbetstidslagen är ett kalenderår.

Anmärkning:

I 19 § i arbetstidslagen (605/1996) regleras maximalt övertidsarbete.

§ 30 (gäller fr.o.m. 1.1.2021)

Granskningsperiod för maximiantalet arbetstimmar

Granskningsperioden för maximiantalet arbetstimmar enligt arbetstidslagen är ett kalenderår.

Anmärkning:

I 18 § i arbetstidslagen regleras maximiantalet arbetstimmar.

§ 31

Specialbestämmelser rörande gårdskarlar

Den ordinarie arbetstiden är högst 10 timmar per dygn under en tidsperiod på fyra veckor

a) i genomsnitt 35 timmar och 45 minuter (35 timmar och 15 minuter fr.o.m. 1.10.2020) under en vår- och sommarperiod på 20 veckor och

b) i genomsnitt 40 timmar och 45 minuter (40 timmar och 15 minuter fr.o.m. 1.10.2020) under en höst- och vinterperiod på 32 veckor under samma 52-veckorsperiod.

Ordinarie arbetstid kan även ordnas till i genomsnitt 38 timmar och 45 minuter (38 timmar och 15 minut fr.o.m. 1.10.2020) i veckan under en 52-veckorsperiod.

§ 34

Avtalets giltighet

Detta avtal träder i kraft 1.4.2020 och gäller till och med 28.2.2022. Avtalet fortsätter härefter att gälla ett år i sänder, om det inte sägs upp av någondera parten minst sex veckor före avtalspe- riodens eller förlängningsårets utgång.

STATENS TJÄNSTE- OCH ARBETSKOLLEKTIVAVTAL OM SEMESTRAR

Statens tjänste- och arbetskollektivavtal om semestrar förnyas, med följande ändringar: 5 § 2 mom. 10 punkten, 17 § 2 mom., rubriken till 22 §, 23 § 4 mom. och 27 § ändras

22 § 3 mom. läggs till

14 § 6 mom. och anmärkningen i 24 § 2 mom. upphävs

5 §

Dagar likställda med tjänstgöringsdagar och arbetade dagar

10) på grund av att man ska höras som vittne

§ 17

Semesterlön till månadsavlönade

Om tjänstemannens eller arbetstagarens arbetstid och motsvarande lön har ändrats under semester- kvalifikationsåret beräknas semesterlönen enligt 20 §. Till skillnad från vad som överenskommits i 20 § 1 mom. är semesterlönen i de fall som avses i 3 § 1 mom. 1 punkten 9 procent, i de fall som avses i 3 § 1 mom. 2 punkten 11,5 procent och i de fall som avses i 3 § 1 mom. 3 punkten 14,5 pro- cent av den lön som betalats eller förfallit till betalning för tjänstgöringstid och arbetad tid under se- mesterkvalifikationsåret med undantag av den förhöjning som ska betalas för nödarbete och över- tidsarbete enligt lag eller avtal. 18 § som gäller semestertillägg tillämpas inte i dessa fall. Semester- lön betalas dock enligt 1 mom. om den enda grunden till ändringen av arbetstiden och motsvarande lön är partiell sjukledighet enligt 20 § i statens tjänste- och arbetskollektivavtal.

§ 22

Semester eller semesterersättning när ett anställningsförhållande upphör och i vissa andra tillfällen

Ämbetsverket och tjänstemannen eller arbetstagaren kan komma överens om att semesterersättning ska betalas ut till tjänstemannen eller arbetstagaren för de semesterdagar då man tjänat in tjänstle- dighet eller befrielse från arbetet enligt 5 § 2 mom. 9 punkten enligt 25 § 1 mom. i lagen om militär

krishantering (211/2006) eller 7 § 1 mom. i lagen om civilpersonals deltagande i krishantering (1287/2004). Semesterersättning kan endast betalas för de semesterdagar då man har tjänat in tjänst- ledighet eller befrielse från arbetet som varat i 12 sammanhängande kvalifikationsmånader.

§ 23

Hur semesterersättningen räknas ut

I de fall som avses i § 22 bestäms semesterersättningen i tillämpliga delar enligt bestämmelserna om semesterlön i § 17-20. Vid betalning av semesterersättning enligt 17 § 1 mom. i avtalet till en tjänsteman eller arbetstagare med månadslön, betalas semesterersättning enligt lönen för den avslu- tande månaden på tjänsteförhållandet eller vid bevärings- eller civiltjänstgöring enligt lönen för den sista månaden för tjänstgöringen.

§ 27

Avtalets giltighet

Detta avtal träder i kraft 1.4.2020 och gäller till och med 28.2.2022. Avtalet fortsätter härefter att gälla ett år i sänder, om det inte sägs upp av någondera parten minst sex veckor före avtalsperiodens eller förlängningsårets utgång.

STATENS TJÄNSTE- OCH ARBETSKOLLEKTIVAVTAL OM ERSÄTTNING FÖR RESEKOSTNADER

Statens tjänste- och arbetskollektivavtal om ersättning för resekostnader förnyas, med följande änd- ringar:

§ 24 ändras

§ 24

Avtalets giltighet

Detta avtal träder i kraft 1.4.2020 och gäller till och med 28.2.2022. Avtalet fortsätter härefter att gälla ett år i sänder, om det inte sägs upp av någondera parten minst sex veckor före avtalsperiodens eller förlängningsårets utgång.