WÄSA STONE & MINING AB

WÄSA STONE & MINING AB

Affärsidé

Wäsa Stone & Minings AB (WSM) affärsidé är att genom framgångsrik och kostnadseffektiv mineralprospektering påvisa brytvärda fyndigheter, som kan utvinnas och förädlas och därmed skapa värden åt aktieägarna.

WSM fokuserar främst på prospekteringsobjekt, som ligger inom rimligt transportavstånd från befintliga anrikningsverk vilket kan minimera kostnaderna för och korta tiden från påvisad mineraltillgång till gruva i drift (Lovisagruvemodellen).

WSM prospekterar även efter ytnära, rika malmmineraliseringar, som kan anrikas vid ett mobilt anrikningsverk.

I huvudsak inriktas WSM:s prospektering mot ädelmetallerna guld och silver samt basmetallerna koppar, bly, zink och järn.

Bland WSM:s undersökningstillstånd finns även uppslag med intressanta halter av legeringsmetallerna titan, vanadin och wolfram.

Utöver fokus på metalliska malmer innehar WSM tillstånd för utvinning av en av världens vackraste bergarter, den s.k. Rännåsporfyren i Älvdalen.

Miljöpolicy

Mineralindustrin är nödvändig för att tillgodose behovet av mineral och metaller och därmed främja den ekonomiska tillväxten i världen. Utvecklingen av mineraltillgångar bidrar med välstånd och utgör en katalysator för ekonomisk utveckling, men denna process sker inte av sig självt. Denna omfattar en logisk kedja av händelser som utgår från en framgångsrik prospektering i fält till utvecklingen av en gruva, produktion, förädling och försäljning. När denna process äger rum måste man tillgodose de miljöintressen, från vilket detta välstånd kommer.

Det är WSMs policy att prospektera efter och utvinna mineraltillgångar och samtidigt visa att hela händelseförloppet som leder till framgång kan utföras med bibehållande av miljöintressen. WSM genomför sin verksamhet på ett ansvarsfullt sätt ur miljösynpunkt.

WSMs mål är

-att på ett lämpligt sätt undersöka områden där undersökningstillstånd erhållits

-att samarbeta med mark- och sakägare i områdena

-att minimera störning av mark- och sakägare, djurliv samt påverkan av vegetation och mark

-att åtgärda de skador som förorsakats av prospektering eller gruvdrift.

BESKRIVNING AV FÖRETAGETS FYRA MEST LOVANDE UNDERSÖKNINGSOBJEKT

Undersökningstillståndet Stålgruvan nr 1:

Inom undersökningstillståndet Stålgruvan nr 1 finns tre gamla sulfidmalmsgruvor nämligen Insjögruvorna, Majgruvan och Silvergruvan. Dessutom finns fyra gamla järnmalms- gruveområden nämligen Svedjegruvorna, Stålgruvorna, Blackbergsgruvorna och Sommarbergsgruvorna.

Insjögruvorna har periodvis brutits på koppar med inslag av zink, bly, silver och guld under närmare 250 års tid fram till 1918. Dessutom har svavelkis utvunnits för rödfärgstillverkning från slutet av 1700-talet fram till år 1900. Insjögruvornas malmkroppar är brutna på ca 250 m längd i strykningsriktningen ungefär nordväst-sydost med ca 45° sidostupning mot nordost till ca 90 m donlägigt djup (ca 50 m vertikaldjup).

Efter det att gruvbrytningen upphörde år 1918 har företaget Stora Kopparberg AB sänkt elva kärnborrhål, 1918001-003, 1952001-004, 1968001, 1969001-003 för att undersöka malmmineraliseringens fortsättning under 90 m djup, mot nordost i stupningsriktningen. I fem kärnborrhål har Stora Kopparberg AB påvisat och Wäsa Stone & Mining AB genom nya provtagningar och analyser år 2013 ytterligare påvisat intressant malmmineralisering i sammanlagt nio borrhål ner till ca 225 m djup.

År 2004 sänkte företaget Boliden Mineral AB fem kärnborrhål ca 300 m nordost om St. Kopparbergs AB borrhål. Tre av dessa borrhål skär 4-7 m bred malmmineralisering med upp till 5 % Cu, 1,2 % Zn (+ en kort sektion med 30 % Zn), 1,2 % Pb, 55 ppm Ag och 6 ppm Au på ca 300 m längd och på ett djup varierande mellan 250 och 370 m längs borrhålen.

Sammantaget finns en ca 250 m lång malmmineralisering vid Insjögruvorna medan Bolidenborrningarna antyder en ca 300 m lång malmlinjal uppemot 400 m längre mot nordöst. Malmlinjalens sidostupning varierar mellan 35-45° mot nordost och fältstupningen är tydligt mot sydost uppe vid Bolidenborrningarna. Malmlinjalens mäktighet varierar från 1,5 m i t.ex borrhål 52003 till 16 m i borrhål 69001 och 25 m (alternativt 18 m med något högre halter) i borrhål 69002. En överslagsmässig genomsnittsmäktighet på 6,0 m med genomsnittligt 250 m längd och uppemot 400 m donlägigt djup antyder grovt beräknat volymen 600 000 m3 och med genomsnittsdensiteten 3,5 g/cm3 blir tonnaget 2 100 000 ton.

Det återstår att genom borrningar säkerställa att malmlinjalen håller ihop hela vägen mellan Storas och Bolidens borrningar. Ett eller flera borrhål öster om Bolidens borrhål nr 3 och norr om Majgruvan bedöms kunna ge ytterligare, möjligen betydande tonnagetillskott utöver den nu, mycket grovt beräknade volymen.

Redovisning av analysresultat från kärnborrhål:

Borrhåls- id	Sektion längs bh	Intervall m	Au ppm	Ag ppm	Cu %	Pb %	Zn %
1918001	87,20- 87,75 m	0,55	<0,2	0,6	0,002	0,02	0,04
1918001	87,75- 89,20 m	1,45	<0,2	10	0,90	0,06	5,25
1918002	113,62- 116,32 m	2,70	<0,2	5	0,65	0,25	0,61
1918003	105,70- 108,30 m	2,60	<0,2	6	0,84	0,05	7,41
1952001	73,60- 74,31 m	0,71	<0,2	11	0,31	0,30	23,60
1952001	74,31- 74,91 m	0,60	*	*	0,67	0,10	15,80
1952001	74,91- 75,48 m	0,57	<0,2	6	0,05	0,12	0,45
1952001	75,48- 75,92 m	0,44	Kärn- förlust
1952001	75,92- 77,14 m	1,22	*	*	0,87	<0,1	3,9
1952002	Ej analy- serat
1952003	81,80- 83,30 m	1,50	<0,2	17	0,05	0,25	1,02
1968001	104,25- 117,40 m	13,15	0,1	16	0,34	0,18	1,41
1968001	104,25- 110,30 m	6,05	0,1	25	0,55	0,32	0,87
1968001	113,00- 117,40 m	4,40	0,1	14	0,26	0,13	3,04
1969001	119,90- 136,38 m	16,48	0,19	25	0,24	0,42	0,61

1969002	160,54- 178,58 m	18,04	<0,1	14	0,30	0,32	0,58
1969003	222,64- 228,92 m	6,28	<0,2	4	0,06	0,16	0,78
2004001	290,65- 291,40 m	0,75	0,05	6	0,04	0,18	30,7
2004001	296,95- 301,65 m	4,7	0,2	13	0,74	0,35	0,62
2004002	256,25- 257,90 m	1,65	0,02	6	0,73	0,13	0,97
2004002	256,25- 262,65 m	6,4	0,01	8	0,28	0,31	0,28
2004003	370,05- 374,80 m	4,75	1,31	19	1,86	0,08	0,42

Lägeskarta över sulfidmalmsmineraliseringarna Insjögruvan, Majgruvan och Silvergruvan samt järnmalmsmineraliseringarna Svedjegruvorna, Blackbergsgruvorna och Sommarbergsgruvorna.

Vid Insjögruvorna kvarligger ca 10 000 m3 (ca 20 000 ton) gammal gruvvarp med ställvis goda zinkhalter men även något koppar, bly, silver och guld. Wäsa Stone & Mining AB planerar utvinningsförsök av de gamla varphögarna genom transport till närmast belägna anrikningsverk (Garpenberg) eller genom anrikning på platsen med ett mobilt anrikningsverk. Därvid skulle en god miljögärning åstadkommas genom att den svavelsyrlighet som nu i hundra år läckt ut i närliggande vattendrag starkt skulle minska.

Majgruvan, som ligger ca 300 m sydost om Insjögruvorna bröts på silverhaltig blyglans och zinkblände till ca 27 m djup mellan åren 1895-96. Sammanlagt utvanns då ca 3 400 ton silverhaltig blymalm med, enligt uppgift ca 1 500 ppm Ag. Wäsa Stone & Mining AB har provtagit kvarvarande varphög invid gruvan och ur handstuffer erhållit följande värden: 577 ppm Ag, 0,42 % Bi, 5,2 % Pb, 640- 2500 ppm W och 0,35 % Zn. Företaget planerar att undersöka Majgruvans malmmineralisering mot djupet men även i området mellan Majgruvan och Insjögruvorna. Flera grunda skärpningar mellan Majgruvan och den ca 2,5 km längre österut belägna, lilla Silvergruvan antyder att malmmineralisering kan finnas längs den nämnda sträckan.

Silvergruvan, som ligger ca 3 km OSO om Insjögruvorna och ca 2,5 km OSO om Majgruvan har undersökts översiktligt genom bl.a. dikesgrävning och provtagning av WSM varvid hög silverhalt, 343-834 ppm Ag kunnat konstateras. Dessutom finns i prover 0,5-0,75 ppm Au, 3,16-6,08 % Pb och 1,13-2,11 % Zn. Ytterligare undersökningar bl.a. genom dikesgrävning och kärnborrning planeras vid Silvergruvan och i området mellan Silvergruvan och Majgruvan.

Dikesgrävning och provtagning vid Silvergruvan hösten 2012.

Svedjegruvorna, Stålgruvorna och Blackbergsgruvorna har brutits i sammanlagt omkring 50 små dagbrottsgruvor från 1600-talet och fram till 1864 varvid sammanlagt ca 50 000 ton järnmalm av god kvalitet utvunnits ner till som mest ca 90 m djup. Flygmagnetiska mätningar i modern tid visar en ca 1 km lång och 400 m bred, distinkt magnetisk anomali över de nämnda gruvorna vilket tyder på att betydande järnmalmsresurser på större djup än 90 m kvarligger i området.

Sommarbergsgruvorna består av åtminstone 15 separata järnmalmsgruvor med intressant vanadinhalt inom ett ca 800 m långt, magnetiskt anomaliområde. Sommarbergsgruvorna bröts periodvis från 1650-talet och fram till 1864. Betydande järnmalmsresurser med intressant vanadinhalt bedöms finnas kvar på djupare nivåer än de som hittills brutits.

Sommarbergsgruvorna

Svedje-, Blackbergs- och

Stålgruvorna

Lägeskarta med flygmagnetisk bild i bakgrunden.

Undersökningstillståndet Gålvattskullen nr 10:

Inom undersökningstillståndet Gålvattskullen nr 10 upptäckte mineraljägarna Xxxxxxx Xxxxxxxx och Xxx Xxxx år 2007 en rik zink- och guldmineralisering i fast klyft (häll). Genom tidigare avtal har två kanadensiska företag undersökt området genom geofysisk markmätning, geokemisk provtagning, dikesgrävning, jordavrymning av det rikt zinkmineraliserade området samt kärnborrning.

I början av 2013 övertog Wäsa Stone & Mining AB undersökningstillståndet. Ställvis rik zink- och guldmineralisering åtföljd av koppar, bly och silver är nu genom jordavrymning, dikesgrävning och kärnborrning känd på ca 150 m längd, upp till 3 m bredd och till ca 50 m djup. Den ytnära, någorlunda kända malmmineraliseringen innehåller ca 50 000 ton med

genomsnittligt ca 10 % Zn samt tillskott av guld, koppar, bly och silver. Genom planerad kärnborrning och dikesgrävning bedöms ytterligare malmmineralisering kunna påvisas främst sydost om den nu kända mineraliseringen.

Storkullen 1

Gålvattskullen 10

Enåsens guldgruva

Boliden Mineral AB

Storstensloken nr 1

Lägeskarta med undersökningstillstånden Gålvattskullen nr 10, Storkullen nr 1 och Storstensloken nr 1.

Undersökningstillståndet Storkullen nr 1:

Undersökningstillståndet Storkullen nr 1 gränsar i sydost till undersökningstillståndet Gålvattskullen nr 10. Inom området påvisade Sveriges geologiska undersökning, SGU malmblock med goda koppar- och guldhalter på 1970-talet. Några kärnborrhål sänktes då utan att malmmineralisering motsvarande den i blocken påträffades. Mineraljägare har senare hittat ytterligare malmblock med koppar och guld vilket förbättrar chanserna att genom nya borrningar påträffa malmmineralisering i berggrunden.

Undersökningstillståndet Storstensloken nr 1:

Inom undersökningstillståndet Storstensloken har malmblock med koppar och spår av guld upptäckts i en intressant sericitkvartsitbergart liknande den vid guldgruvan i Enåsen (ca 20 km österut) som företaget Boliden Mineral AB bröt under 1980- och början av 1990-talen.

Kopparkismineraliserat sericitkvartsitblock av samma typ som vid Enåsens guldgruva.

Dike 7: 1-2 m, 0,1 ppm Au, 20 ppm Ag,

457 ppm Cu, 0,58 % Pb, 1,2 % Zn

Mineraljaktsfyndet:

2,7 m, 23,3 ppm Au,

77 ppm Ag, 0,94 % Cu,

33,8 % Zn, 0,49 % Pb

Dike 2: 0-1 m, 0,27 ppm Au, 25 ppm Ag,

925 ppm Cu, 16,4 % Zn, 1,07 % Pb

Dike 3: 0-1 m, 0,07 ppm Au,39 ppm Ag,

0,17 % Cu, 0,62 % Pb,20,4 % Zn

1-2 m, 0,07 ppm Au, 15 ppm Ag,

342 ppm Cu, 0,35 % Pb, >30 % Zn

Malmmineralisering

Metagranit

Biotitskiffer Förkastning

Borrhål

Dike 6

Dike 4

Dike 1: 0-1,2 m, 17,7 ppm Au, 46 ppm Ag

0,19 % Cu, 23,2 % Zn, 1,3 % Pb

6-7 m 0,04 ppm Au, 2,7 ppm Ag,

850 ppm Cu, 9,93 % Zn

Bh 1=45° lutning, Bh 2= 60° lutning

Gålvattskullen, diken och borrhål. Skala ca 1:1 000

Undersökningstillståndet Laränget nr 1 täcker två distinkta magnetiska anomalier. I den sydöstra anomalin har företaget Boliden Mineral AB tidigare sänkt ett kärnborrhål.

Resultatet av denna borrning är okänt för Wäsa Stone. Inom den nordvästra magnetiska anomalin har för längesedan en gammal, liten järnmalmsgruva bearbetats i liten skala. Wäsa Stone & Minings AB undersökningar och provtagning invid den gamla järnmalmsgruvan visar förutom järn i form av magnetit även kopparkismineralisering med förhöjd guldhalt.

Dessutom förekommer grundämnet tellur, som är av intresse för solcellstillverkning mm. Kemiska analyser från gruvområdet visar 20-30 % Fe, 0,6 % Cu, 30 ppm Te och

5-9 ppm Au. Ytterligare provtagning och kärnborrning planeras inom området.

LARÄNGET NR 1

Undersökningstillståndet Laränget nr 1 inkluderar en guld- kopparmineralisering i järnoxidmiljö. Analys av handstuff visar bl.a. 9 ppm Au, 780 ppm Bi, 0,6 % Cu, 400 ppm Mo och 30 ppm Te.

Undersökningstillståndet Rolandsgruvan nr 10:

Det ansökta undersökningstillståndet Rolandsgruvan nr 10 i Leksands och Falu kommuner inrymmer två gamla gruvområden nämligen Rolandsgruvorna, som brutits i liten skala på koppar, zink och bly under 1800-talet samt Vargbergsgruvorna, som huvudsakligen brutits på koppar med förhöjda guldhalter för länge sedan. Båda gruvområdena utmålslades senast år 1951 men någon gruvproduktion kom då aldrig till stånd.

Rolandsgruvorna har tidigare beskrivits som en cylindrisk kropp med ca 60 m djup och en beräknad yta om ca 100 m2 i ytutgåendet vilket ger ett överslagsmässigt tonnage om ca 25 000 ton med 0,9 % Cu, 3 % Zn och ca 2,5 % Pb.

WSM har utfört översiktlig rekognoscering och provtagning i Rolandsgruveområdet samt därvid bedömt gruvområdets möjlighet till större tonnage än vad som tidigare beräknats.

Vargbergsgruveområdet har tidigare bedömts bestå av ca 200 m2 mineraliserad berggrundsyta med 1,0-1,5 % Cu till ca 50 m djup. Rekognoscering och provtagning utförd av WSM visar förutom god kopparhalt med upp till 3 % Cu även 30 ppm Ag, 0,2 ppm Au och 0,5

% Zn på en yta som bedöms större än den tidigare uppskattade ytan.

Wäsa Stone & Mining AB, innehav av undersökningstillstånd 2013-06-30.

Wäsa Stone & Mining AB innehar till 100 % följande giltiga och ansökta undersökningstillstånd:

Namn	Kommun	Län	Mineral	Areal, hektar	Giltig till
Stålgruvan nr 1	Leksand	Dalarna	Fe, Cu, Zn, Pb, Au, Ag	311 ha	2015-03-13
Lundkrok	Älvdalen	Dalarna	Ag	608,12 ha	2014-02-03
Storharnsgr. nr 1	Älvdalen	Dalarna	Zn, Pb, Ag	50 ha	2015-06-21
Granberg nr 2	Älvdalen	Dalarna	Fe, Ti	40 ha	2015-11-08
Gålvattskullen nr 10	Härje- dalen	Jämtland	Au, Zn, Ag, Pb, Cu	400 ha	2014-01-10
Storkullen nr 1	Härjedalen	Jämtland	Zn	619,72 ha	2014-08-12
Storstensloken nr 1	Härjedalen	Jämtland	Cu, Au	200 ha	2014-12-12
Stålgruvan nr 2	Leksand	Dalarna	Cu	47 ha	2016-01-23
Laränget nr 1	Leksand	Dalarna	Fe, Cu, Au	72,50 ha	2016-03-04
Gyrisberget nr 1	Älvdalen	Dalarna	Fe, Zn, (Be)	326,02 ha	2016-03-04
Rolandsgruvan nr 10	Leksand	Dalarna	Cu, Zn, Pb, Ag, Au	118 ha	Ansökt 2013- 06-05