Contract

22/2069

Advokat har varit förordnad som likvidator att utföra likvidation av ett enkelt bolag. Prövning av om advokaten genom tiden uppdraget tagit samt genom hur han har utfört det, har brutit mot god advokatsed.

Disciplinnämndens beslut

Disciplinnämnden tilldelar advokat A erinran enligt 8 kap. 7 § andra stycket rättegångsbalken.

Bakgrund

X, C, D, E, F, G och H (delägarna) äger en sjundedel vardera av byggnaderna på arrendetomten I1 som utgör en del av fastigheten J2. År 1986 ingick ägarna till byggnaderna ett avtal om enkelt bolag avseende det gemensamma ägandet till byggnaderna (bolaget). Arrendetomten på vilken delägarnas byggnader står ägs och utarrenderas genom K. X är sedan 1991 innehavare av arrendet till I1.

Sedan delägarna inte kunde enas kring förvaltningen av byggnaderna ansökte E, F, G och H om att tingsrätten skulle utse en likvidator att genomföra likvidationen av bolaget. I beslut i februari 2008 förordnade tingsrätten advokaten A till likvidator.

Efter ansökan av X, C och D entledigade tingsrätten genom beslut i april 2022 A som likvidator i det enkla bolaget I1 och förordnade i stället advokaten L att verkställa likvidationen. Beslutet överklagades av A.

Hovrätten har i beslut i maj 2023 fastställt tingsrättens beslut att entlediga A från uppdraget som likvidator. Hovrätten har i sina skäl uttalat bl.a. följande.

Hovrätten delar tingsrättens bedömning att den långa tid som likvidationen har pågått i sig talar för att det finns skäl för entledigande och att A, sedan det stod

1 / 12

klart att arrendet inte utgjorde bolagsbelastad egendom, har uppehållit sig oskäligt länge vid försöken att åstadkomma en gemensam försäljning av byggnaderna och arrendet.

Det är vidare tydligt att X, C och D saknar förtroende för A och att de är av uppfattningen att han har tagit parti för övriga bolagsmän.

Oavsett om A rent faktiskt har agerat partiskt i förhållande till någon eller några av bolagsmännen medför den förtroendebrist och de motsättningar som har uppstått betydande svårigheter för A att föra diskussioner med bolagsmännen och att komma närmare en avveckling av bolaget.

Mot den bakgrunden bedömer hovrätten således, i likhet med tingsrätten, att likvidationen skulle främjas av ett entledigande av A. Såsom tingsrätten konstaterat kvarstår skälen för att förordna en likvidator att verkställa likvidationen. Tingsrättens beslut ska därför fastställas.

Anmälan

X har i anmälan riktat följande anmärkningar mot A.

1. Advokaten har, utan hennes vetskap och utan hennes godkännande, lyft arvode a conto om sammanlagt 250 000 kr inklusive moms från klientmedel.

2. Advokaten har enligt uppgift i fakturanr 11111 lyft arvode för tid innan han blev förordnad som likvidator.

3. Det går inte att bedöma skäligheten i av advokaten lyft arvode om 250 000 kr respektive begärt arvode om, såvitt det får förstås, sammanlagt 813 750 kr inklusive moms eftersom advokaten inte har lämnat någon förvaltningsberättelse för sitt uppdrag som likvidator.

4. Advokaten har genom åren lämnat flera nedsättande uppgifter om och till henne, vilka kränkt och sårat henne.

X har till utveckling av sina anmärkningar anfört i huvudsak följande.

1. Lyft arvode a conto utan föregående godkännande och inte lämnat specificerad redovisning så att skäligheten kan bedömas

Det är delägarna i bolaget som äger tillgångarna och ansvarar för skulderna som

uppkommer i bolaget, såsom likvidators arvode och rättegångskostnaderna. Hon är såsom bolagsman i bolaget skyldig att betala bolagets skulder, därmed även del av advokatens arvode.

Advokaten har år 2009, år 2011 och år 2012 utan hennes vetskap och hennes godkännande lyft arvode a conto om sammanlagt 250 000 kr inklusive moms från bolagets likvida medel, som han erhöll från en förlikning mellan delägarna.

Arvodet om sammanlagt 250 000 kr framgår nedan och av bifogade a contofakturor.

- Faktura 11111 daterad i maj 2009 om 81 250 kr.

- Faktura 22222 daterad i december 2011 om 150 000 kr.

- Faktura 33333 daterad i december 2012 om 18 750 kr.

Vidare har advokaten i faktura 11111 om 81 250 kr uppgett att arvodet avser arbete ”som likvidator” under perioden 2008-01-22 - 2009-05-12. Advokaten blev först i februari 2008 förordnad som likvidator av tingsrätten och har sålunda tagit betalt för arbete som likvidator innan han förordnats och erhållit uppdraget.

Advokaten sände, efter hennes förfrågan, år 2020 henne uppgift om lyft arvode om 250 000 kr. Därefter har hennes ombud erhållit vissa ytterligare uppgifter avseende

advokatens arvode och dennes åtgärder under 14 år, som sammanställts. Såvitt framgår av den översiktliga sammanställningen avser hans arbete under åren 2008 - 2012 huvudsakligen åtgärder i syfte avhända henne arrenderätten, bl.a. genom att vidta rättsliga åtgärder mot henne samt återkommande kontakter med jordägaren om att vederbörande bör säga upp hennes arrendeavtal. Först år 2020 fick hon del av den ekonomiska redovisningen.

Hon har ifrågasatt skäligheten i arvodet och om de åtgärder som vidtagits ingår i uppdraget och har flera gånger uppmanat advokaten att lämna specificerad redogörelse med angivande av tid och datum för respektive åtgärd, vad åtgärden bestått i, med vem han har haft kontakt med samt tidsåtgång, dock utan resultat. Eftersom advokaten inte, trots flera påminnelser, återkommit med begärd specificerad information, kan hon inte ta ställning till skäligheten av vare sig de tidigare lyfta a contobeloppen eller det av advokaten totala begärda arvodet.

Inte heller har advokaten, trots begäran därom i augusti 2022, lämnat förvaltningsberättelse från likvidationen. Enligt 2 kap 41 § HBL ska likvidatorn så snart det kan ske när uppdraget fullgjorts lämna en förvaltningsberättelse som avser likvidationen i dess helhet. Av kommentar till HBL framgår i huvudsak att även en entledigad likvidator ska avge slutredovisning och förvaltningsberättelse, vilket följer av allmänna rättsprinciper.

Advokaten har numera, såvitt framkommit, begärt arvode med sammanlagt 813 750 kr inklusive moms. Av de översiktliga uppgifter som advokaten lämnat går det inte att bedöma skäligheten av begärt arvode, vilket är till nackdel för henne som är betalningsskyldig för arvodet som ska vara skäligt.

Avslutningsvis får följande noteras rörande rättsläget. Fakturering a conto avser debitering av del av det totala arvodet utan bestämd anknytning till viss del av arbetet. Fakturering a conto får inte ske med större belopp än vad som skäligen kan uppskattas som värdet av utfört arbete. Ett överskott i denna del har karaktären av förskott och behandlas som klientmedel. Disciplinnämnden har behandlat fall där advokat lyft arvode från klientmedel och betecknat lyften som a conto och det visade sig att inget arbete utförts som motiverade uttagen. Högsta domstolen har i NJA 1998 s. 888 tilldelat advokat en varning som fortlöpande gjort uttag från dödsboets bankkonto, utan att underrätta delägarna i dödsboet och underlåtit att avge redovisning till dödsboet.

Sammanfattningsvis har advokaten, utan föregående samråd eller godkännande, själv bedömt skäligheten i eget debiterat och lyft arvode samt fortfarande inte lämnat någon förvaltningsberättelse avseende uppdraget som likvidator för bolaget, i vilket hennes arrenderätt inte ingår.

2. Nedsättande uppgifter

Av punkten 5.3 i vägledande regler om god advokatsed framgår bland annat att en advokat ska avstå från åtgärder eller uttalanden, som är ägnade att i onödan kränka eller såra motparten.

Hon var motpart i den av advokaten initierade rättsliga processen rörande hennes arrenderätt, som hovrätten i dom från november 2012 (”Domen 2012”) fastställde inte ingår i bolaget.

Även om advokaten vid tidpunkten för uttalandena var förordnad likvidator har han, såväl innan som efter Domen 2012, uppträtt som att hon är motpart, vilket hon numera ånyo är i tvisten i hovrätt i frågan om hans entledigande. Några av skälen till att hon yrkade att advokaten skulle entledigas var att han försöker avhända henne hennes arrenderätt, att han inte är objektiv, att han inte förmått avveckla det enkla bolaget inom rimlig tid, att han endast haft en (1) enda handlingsplan för avveckling av bolaget, som innefattar hennes arrenderätt, samt att han orsakat henne ekonomisk skada bl.a. betydande rättegångskostnader om drygt 400 000 kr inklusive upplupen ränta enligt Domen 2012 som fortfarande inte har reglerats.

När hon har vidhållit sin arrenderätt, som har ett betydande värde samt gjort gällande fordran avseende rättegångskostnaderna enligt Xxxxx 2012 har advokaten gjort nedsättande uttalanden om henne och hennes ombud, som bland annat framgår av en inlaga till hovrätten.

Vid hennes begäran om verkställighet avseende rättegångskostnaderna enligt Xxxxx 2012 genom Kronofogdens försorg har de delägare som alltsedan 2007 vidtagit åtgärder för att hennes arrenderätt ska upphöra, E med flera, anfört hinder mot verkställighet. Tingsrätten prövade frågan och uppgav i december 2013 att Domen 2012 inte kunde godtas som exekutionstitel eftersom det bland annat var ovisst om likvidatorn, dvs. advokaten, överskridit sin behörighet genom att initiera rättsprocessen.

Som framgår av del av advokatens brev i maj 2018 kallar han henne envis och skuldbelägger henne för att hon inte utan vederlag avstår från sin arrenderätt. Advokaten uttalar: "I ditt brev upprepar du med envishet din uppfattning, trots att du vid det här laget borde ha insett hur det verkligen förhåller sig.” Hon har enbart vidhållit sina rättigheter enligt Domen 2012.

Liknande obefogade nedsättande uttalande finns i e-post i augusti 2021 från advokaten till hennes ombud där han utan grund skriver "fåfänga försök att ytterligare komplicera

och fördröja situationen”. Det är inte hon utan advokaten som haft uppdrag att avveckla bolaget med byggnaderna. Trots detta har hon alltsedan år 2008, liksom hennes bror och svägerska som också är delägare i bolaget, lämnat flera konkreta förslag med beloppsmässigt preciserade bud för att avveckla bolaget, dock utan resultat.

Sammanfattningsvis har hon blivit mycket ledsen och tagit mycket illa vid sig av advokatens bemötande av henne med uttalanden som sårat och kränkt henne.

Till sin anmälan har hon fogat:

1. Tingsrättens beslut från april 2022 i ärende om entledigande

2. Faktura 11111 daterad i maj 2009

3. Faktura 22222 daterad i december 2011

4. Faktura 33333 daterad i december 2012

5. Advokatens arbetsredogörelse

6. Kontoutdrag ärenderedovisning 2020-05-19

7. Inlaga hovrätt från augusti 2022

8. Del av brev maj 2018 9. E-post 2021-08-12

Kompletterande skrift

I en kompletterande skrift har X anfört bland annat följande.

Ett enkelt bolags rättsliga status framgår av 1 kap 4 § HBL och är inte en juridisk person. Ett enkelt bolag kan således inte förvärva rättigheter eller ikläda sig skyldigheter. Alla bolagsmännen företräder därför det enkla bolaget. Eftersom det enkla bolaget saknar rättspersonlighet är det av rent obligationsrättslig karaktär mellan bolagsmännen, som är personligen betalningsansvariga för bolagets skulder och även äger bolagets tillgångar. Det sagda innebär att medel som inbetalats på klientmedelskontot tillhör bolagsmännen, liksom Byggnaden ägs av bolagsmännen.

Hon är, tillsammans med sex andra personer, bolagsman i det enkla bolaget. Kopia av avtalet från 1986-02-25 avseende det enkla bolaget bifogas. Hennes svåger C och svägerska D är också bolagsmän och biträder henne i den nu aktuella anmälan.

De fick först år 2020 kännedom om att advokaten A, i egenskap av likvidator för det enkla bolaget, lyft sitt arvode från deras klientmedel som inbetalats till advokatbyrån. Hon har sålunda inte känt till att han, utan deras godkännande och utan att avge i lag stadgad redovisning, lyft arvode. C och D har inte heller förrän år 2020 känt till att advokat A, utan att avge i HBL angiven slutredovisning, lyft sitt arvode.

Advokatens yttrande

A har i yttrande tillbakavisat anmärkningarna och anfört i huvudsak följande,

I anledning av X:s anmärkningar mot honom och disciplinnämndens anmodan om hans yttrande, får han förklara följande.

1. Ett enkelt bolag är inte en juridisk person, vilket innebär att bolaget inte kan ingå avtal och åta sig förpliktelser. En eller flera bolagsmän kan dock för bolagsmännen räkning ingå avtal med tredje man, vilket innebär att de erhåller rättigheter och skyldigheter enligt avtalet. Genom gemensamt beslut av bolagsmännen kan ett avtal eller fysisk tillgång ingå i bolaget som bolagsbelastad tillgång, vilket således endast har obligationsrättslig verkan mellan bolagsmännen.

När ett enkelt bolag träder i likvidation erhåller likvidator uppgiften att avveckla bolagets tillgångar som obligationsrättsligt tillförts bolaget genom bolagsmännens gemensamma avtal/beslut. Det utmärkande för likvidation är att likvidator erhåller uppdraget och behörigheten att vid avvecklingen ensam företräda bolagsmännen, vilket framgår av 4 kap 9 § lagen om handelsbolag och enskilda bolag: ”En likvidator är behörig att företa rättshandlingar på bolagsmännens vägnar endast i den mån det behövs för att avsedda tillgångar ska kunna förvandlas till pengar enligt 2 kap 33 §”.

Detta innebär att likvidator kan, utan bolagsmännens medgivande, besluta om åtgärder som innebär kostnader för bolaget i likvidation och därmed utföra betalningar bolagets medel – under förutsättning att kostnaderna avser åtgärder som behövs för att tillgångarna ska kunna förvandlas till pengar. Vid inledande avvecklingsåtgärder har X förklarat att hon var ensam innehavare av arrendet till I1 och att hon i denna egenskap vägrade att medverka till en försäljning. Då det mellan bolagsmännen ingångna bolagsavtalet av bolagsmännens och likvidators tolkning innebar att både arrende och

byggnader ingick i bolaget, har likvidator inlett talan vid tingsrätt för att fastställa sin tolkning av Bolagsavtalet. När en bolagsmans agerande förhindrar en avveckling, t ex förnekar att en tillgång/rättighet ska omfattas av bolaget, bör likvidator enligt kommentaren till HBL på övriga bolagsmäns vägnar genom fastställestalan tillse att tillgången/rättigheten ingår i bolaget och därmed är tillgänglig för likvidators avvecklingsåtgärder.

I december 2010 fastställde tingsrätt i dom att arrenderätten tillförts det enkla bolaget i enlighet med likvidators talan och tillerkände likvidator, efter skälighetsbedömning, likvidators arvode till 225 000 kr inklusive mervärdesskatt som en kostnad i bolaget.

Såsom klaganden redovisat har likvidator lyft arvode a conto, utgörande bolagets kostnad, med ett totalt belopp om 250 000 kr inklusive mervärdesskatt. Vid oenighet bland bolagsmännen har skäligheten huvudsakligen bestämts av tingsrätten.

Vid likvidation av ett enkelt bolag föreligger för likvidator inte bokföringsskyldighet eller skyldighet att upprätta årsbokslut eller annan återkommande redovisning.

Däremot föreligger redovisningsskyldighet som likvidator avlämnar i samband med skifte genom en slutredovisning. Utöver slutredovisningen, vilken visar förvaltningen av bolagets medel, bör likvidator genom en arbetsredogörelse förklara den arvodeskostnad som han gör gällande.

Vid ett entledigande ska likvidator lämna förvaltningsredogörelse enligt ovan. Då entledigandebeslutet överklagats och därmed inte vunnit laga kraft (förhandling pågår i hovrätt), har likvidator bedömt att redogörelsen bör anstå i vart fall till lagakraft eller om tingsrättens entledigandebeslut ändras, till skifte.

Vid den efterträdande likvidatorns fortsatta överläggningar med bolagsmännen har han föreslagit att han som likvidator ska uppge det anspråk på arvode som görs gällande avseende hans arvode. Han har därvid översänt en redovisning över medelsförvaltningen och en översiktlig förklaring avseende arvodesanspråk.

2. A contofaktura nr 11111 innehåller en uppenbar felskrivning och anger datum för likvidationens inledande till 2008-02-05 och inte det korrekta datumet 2008-01-22. Denna felskrivning har inte påverkat arvodesbeloppets storlek och kan inte utgöra skäl för klander.

3. Såsom ovan angivits under p 1. Har någon förvaltningsredogörelse över uppdraget som likvidator inte lämnats då entledigandebeslutet inte vunnit laga kraft och då överprövning pågår i hovrätt. Avsikten med den översiktliga redovisning som lämnats till advokaten L var att på hans uppmaning ange den arvodeskostnad som bedömdes avse hans likvidationsperiod.

4. De ordväxlingar som förekommit, muntligt och skriftligt, har från X och likvidator i viss utsträckning varit ansträngda och irriterade. Vid redogörelse till jordägaren över förhandlingsläget med X har likvidator korrekt beskrivit hennes inställning som

”envist”, vilket är i överensstämmande med förhållandena. Det bestrids att uppgifter lämnats om X som varit nedsättande i det avseende att de varit osakliga.

Enligt hans bedömning har X känt sig sårad och kränkt för att han som likvidator utfört sitt uppdrag att få till stånd en försäljning av bolagets byggnader.

Genmäle

X har i genmäle anfört i huvudsak följande.

A var av tingsrätten förordnad likvidator för det enkla bolaget I1 och är numera entledigad av tingsrätten.

Tingsrättens ej lagakraftvunna dom från 2010 avsåg inte ”likvidators arvode”, utan ersättning för rättegångskostnader om 225 000 kr. Hovrätten har därefter i dom i november 2012 upphävt tingsrättens dom och förpliktigat det enkla bolaget att ersätta hennes rättegångskostnader i tingsrätten om 131 500 kr jämte ränta och i hovrätten om 83 125 kr jämte ränta. Tingsrättens dom avsåg alltså inte likvidators arvode utan rättegångskostnader i ett tvistemål, där arvodets skälighet inte prövades, vilket tingsrätten har att pröva.

A var förordnad som likvidator av tingsrätten. Som framgår av kommentaren avseende 2 kap. 41 § HBL ska entledigad likvidator avge slutredovisning. I förvaltningsberättelsen ska likvidatorn lämna en redogörelse över hela likvidationsförfarandet, från förordandet till entledigandet. Syftet med förvaltningsberättelsen är att delägarna ska få tillräcklig information för att kunna bedöma dels om skadeståndstalan ska föras, dels skiftets förenlighet med bolagsavtalet

och HBL, dels likvidatorns arvodesanspråk. Bolagsmännen har därvid möjlighet att ta ställning till likvidators förvaltning och skäligheten av dennes arvodesanspråk. Om delägare har synpunkt på arvodesanspråket kan arvodets skälighet prövas av tingsrätt, i framtiden när A har avgivit sin slutredovisning med förvaltningsberättelse.

Det synes vara ostridigt att ett enkelt bolag inte är en juridisk person och att medlen som bolagsmännen inbetalat på klientmedlemskontot tillhör bolagsmännen. Det innebär att A inte utan föregående godkännande från bolagsmännen äger rätt att lyfta sitt arvode, vilket ostridigt skett.

Att A under år 2022, efter sitt entledigande, översänt översiktlig redovisning, som inte uppfyller kraven enligt HBL, till den nye likvidatorn saknar helt betydelse vid bedömning av att han lyft arvode utan hennes vetskap och hennes föregående godkännande, vilket hon först fick veta år 2020. Det var inte A:s pengar utan medlen tillhör delägarna, som personligen också svarar för det enkla bolagets skulder.

Hon vidhåller att A har behandlat henne mycket nedsättande och hon har genom åren mått och mår oerhört dåligt över hans bemötande.

Hon utgick från att advokat som är likvidator ska vara oberoende vid sitt fullgörande av uppdraget. Hon litade därför initialt på att A skulle vara objektiv i uppdraget som likvidator för det enkla bolaget, som skulle avvecklas. Som hon redovisat tidigare saknar hon förtroende för A då hans åtgärder syftat till ekonomisk vinning för vissa av delägarna, på hennes bekostnad oavsett om han faktiskt har varit partisk har hans nära och täta kontakter givit sken därav och hennes med fleras förtroende för honom är förbrukat. Vidare synes han ha biträtt vissa av delägarna i bolaget, vilka även begärde A:s biträde vid möte hos den nye likvidatorn, som framgår av del av vissa delägares skrivelse 2022-04-25.

Replik

A har i replik anfört bl.a. följande.

Som slutkommentar till X:s anmälan mot honom i egenskap av likvidator för det enkla bolaget I1 får han hänvisa till den slutkommunikation som förevarit i hovrätt avseende frågan om hans entledigande som likvidator. (Ärendet är när repliken skrivs, inte

avgjort). Frågeställningarna i entledigandeärendet är huvudsakligen desamma som anförts som grunderna för anmälan till samfundet., varför han finner det nödvändigt och relevant att nämnden får ta del av denna förhandling som i grunden är en fråga om hur en likvidation av ett enkelt bolag ska handläggas med beaktande av samtliga bolagsmäns gemensamma och berättigade intressen.

Till sin replik har A sålunda fogat slutkommunikationen i ärendet i hovrätten.

Hovrätten har därefter fastställt tingsrättens beslut, och A har överklagat domen till Högsta domstolen.

Ytterligare skriftväxling

A har tillagt bl.a. följande.

Av hovrättens beslut i entledigandeärendet framgår att det ”klander” som medfört entledigandet är att han inte har C och D:s förtroende och inte, enligt vad som kan förstås, felaktig handläggning. Det är en något anmärkningsvärd grund för entledigandet och den tydliggör C och D:s syfte att avsluta likvidationen på ett sätt som ensidigt gagnar dem i motsatts till det gemensamma intresset.

A har gett in beslut från hovrätten samt en överklagandeskrift till Högsta domstolen.

Vidare bifogas hans överklagande av hovrättens beslut. Även om HD:s intresse att

pröva ”röran” sannolikt är ytterst begränsad är det av intresse för disciplinnämnden att se mer av det principiella och grundläggande i ärendet.

Nämndens bedömning och beslut

X har riktat anmärkningar mot att A lyft arvode a conto, lyft arvode för tid innan han blev likvidator, inte lämnat någon redogörelse som medger en bedömning av skäligheten av tillgodogjort arvode samt lämnat nedsättande uppgifter om henne.

Fakturering

X har lagt A till last att denne utan hennes vetskap och hennes godkännande lyft arvode a conto om sammanlagt 250 000 kr.

Av utredningen framgår att A i tre fakturor år 2009, 2011 och 2012 har debiterat det enkla bolaget sammanlagt 250 000 kr och att han därvid ställt fakturorna till sig själv utan att dessförinnan ha delgett bolagsmännen dem.

Nämnden konstaterar att de anmärkningar som X framfört om arvode avser omständigheter som ligger mer än tre år tillbaka i tiden. Nämnden tar därför enligt 41 § Advokatsamfundets stadgar, inte upp anmälan till prövning i denna del.

Förvaltningsberättelse

Nämnden konstaterar att det vid tidpunkten för skriftväxlingen i disciplinärendet inte har förelegat någon skyldighet för A att lämna slutredovisning av sin förvaltning genom en förvaltningsberättelse rörande likvidationen i sin helhet. Likvidationen var inte avslutad och beslutet om entledigande av A hade då inte vunnit laga kraft. Den omständigheten att han inte dessförinnan avgett förvaltningsberättelse kan därför inte läggas honom till last som ett brott mot god advokatsed. Anmälan i denna del kan därför inte föranleda någon åtgärd.

Nedsättande uttalanden

X har vidare gjort gällande att A i olika inlagor och annars utlåtit sig nedsättande om henne. Utredningen i ärendet visar inte att de uttalanden som avses varit annat än försvarliga i de situationer de har lämnats. Hennes anmälan i denna del kan därför inte heller föranleda någon åtgärd.

Krav på tillbörlig skyndsamhet och omsorg

I likhet med vad såväl tingsrätt som hovrätt funnit i ärendet om entledigande av A finner nämnden att A inte iakttagit tillbörlig skyndsamhet vid sin handläggning av likvidationsärendet. Härigenom har han åsidosatt sina plikter som advokat.

Genom vad som förevarit har A brutit mot god advokatsed.

Nämnden tilldelar därför A erinran enligt 8 kap. 7 § andra stycket rättegångsbalken.