De nordiska länderna Februari 2008
De nordiska länderna Februari 2008
Kontraktstyper för drift och underhåll av vägar
Innehållsförteckning
1 Förord och inledning 3
2 Sammanfattning 4
3 Bakgrund, syfte och projektmål 5
4 Kontraktstyper för drift och underhåll av vägar 7
4.1 Definition av drift och underhåll 7
4.2 Vägkategorier 7
4.3 Intervjuer 8
4.4 Definition av kontraktstyper 9
4.5 Verksamhetsområden 18
5 Kvalitets- och funktionskrav 23
6 Juridiskt grundlag och upphandlingsformer 28
7 Ekonomi 30
8 Kontroll och uppföljning 34
9 Kundperspektiv. 35
10 Fördelar och nackdelar för entreprenör och beställare 38
11 Utveckling, förbättring och framtidsperspektiv 44
12 Referenser 47
1 Förord och inledning
Myndigheterna och förvaltningarna möts i stigande grad av krav om service, kvalitet och lägre kostnader för de uppgifter som utförs för användarna. Det är stort fokus på hur mycket man får för pengarna.
Därför finns det ett växande behov för planläggning och optimering av förvaltning samt styrning av uppgifter.
Detta projekt omfattar en undersökning om möjligheter och erfarenheter av olika kon- traktstyper på vägområden. Uppdragstyperna gränsas till drift och vägunderhåll samt beläggningsarbete.
I projektet har en projektgrupp samlats regelbundet. De olika länderna har därtill haft sina egna stödgrupper. Till projektgruppen hör följande representanter från de olika nordiska länderna:
• Xxxxxx Xxxxxxxxxxx, Danmark
• Xxxxxx Xxxxxxxxx, Norge
• Xxxxx Xxxxxxxx, Sverige
• Xxxxxx Xxxxxxxx, Island
• Xxxxxx Xxxxxxxxxx, Finland
• Xxxxxx X Xxxxxxxx, Färöarna.
2 Sammanfattning
Under de senaste 10 åren har drift och vägunderhåll på vägområden i de nordiska län- derna genomgått väsentliga förändringar på såväl det organisatoriska som på det utfö- relsemässiga området.
Ökade krav om framkomlighet och komfort har i samverkan med krav om besparelser på drift- och vägunderhållområden lett till utveckling av nya kontraktstyper och nya or- ganisationsformer. Samtidigt har ökad användning av IT medfört större behov för in- formation till borgare och trafikanter.
NVF-41 har i verksamhetsplanen för 2004-2008 beskrivit projektet ”Kontraktstyper” med ändamål att undersöka och jämföra erfarenheter av de olika kontraktstyperna i de nordiska länderna.
Varje land har undersökt vilka kontraktstyper existerar nationalt, och därefter har kon- traktstyperna avgränsats till 6 ”nordiska kontraktstyper”.
De 6 kontraktstyper, som behandlas i denna rapport är:
Typ 1 Egen regi
Typ 2 Interna beställare (Intern kontraktstyrning) Typ 3 Utförandeentreprenad
Typ 4 Totalentreprenader
Typ 5 Partneringkontrakt
Typ 6 Funktionsentreprenad / Funktionskontrakt
Varje land har beskrivit karakteristika för de enskilda kontraktstyperna, och rapporten avslutas med en beskrivning av utvecklings- och förbättringsmöjligheter samt framtids- perspektiv.
En av huvudslutsatserna är, att partnering-konceptet har kommit för att stanna. Flera länder har redan introducerat partnering inom drift och vägunderhåll på vägområden. Danmark har flest erfarenheter, och erfarenheterna är goda. Vid partneringavtal är det i växande grad möjligt att optimera arbetet i jämförelse med andra avtalsformer. Orsa- ken är, att parterna genom partnerskap har ett allmänt interesse att optimera insatser- na, så det leder till en win-win situation.
Det ligger således en utmaning i att identifiera, synliggöra och vidhålla parternas all- männa mål och avgränsa parternas delmål till en sådan form, att partnering blir en samarbetsform och inte ett traditionellt entreprenadkontrakt.
3 Bakgrund, syfte och projektmål
Nordiska Vägtekniska Förbundet (NVF) arrangerar vägkongressen Xxx Xxxxxxx xxxx 0 år. Följande Via Nordica-kongress tar plats i Helsingfors i juni 2008. Denna utredning publiceras och presenteras på Via Nordica-kongressen.
En framgångsrik användning av funktionskrav i kvalitetsstyrningen av driftsentreprena- der förutsätter gedigen yrkesskicklighet av såväl beställaren som utföraren. Det krävs samarbete och förtroende mellan parterna. Konkurrensutsättning och entreprenad- verksamhet i stor skala inom driftsarbeten är ännu ganska nytt och därför behövs det erfarenheter och praktiska försök i stor utsträckning innan fördelarna med de nya upp- handlingsförfarandena är till nytta för aktörerna. /1./
Marknaderna för underhåll av vägar och gator öppnas. Från underhållsarbeten, som ti- digare gjordes i offentliga organisationers egen regi eller under egen ledning, övergås till köp av utomstående entreprenadtjänster. Det tydligaste exemplet på detta är att sta- tens väghållningsverksamhet stegvis har öppnats för konkurrens efter vägverksrefor- men. Liknande differentieringar i beställare och utförare samt övergång till affärsverk har också skett i kommunerna. Den mest primära orsaken är förstås strävan efter kostnadseffektivitet. Å andra sidan har kommunerna på grund av brist på pengar varit tvungna att förminska sina egna organisationer. /1./
De nuvarande upphandlingsförfarandena som gäller underhållsservice på vägar och gator har inte ansetts vara tillräckligt uppmuntrande för att producenterna skall utveckla sina produkter och tjänster. Beställarsidans problem har bestått av för små resurser för övervakning. Beställarnas erfarenheter av driftsarbeten som getts ut på entreprenad har varit brokiga. Entreprenörerna har upplevt ojämlik behandling – den subjektiva upp- fattning som vägmästaren eller någon annan av beställarens övervakare, som mäter kvaliteten, har om godtagbar kvalitet varierar enligt påståendena oskäligt mellan entre- prenadområdena. Problemet består också av brokiga entreprenadkutymer och entre- prenaders kvalitetsstandarder mellan olika kommuner samt mellan gator och allmänna vägar. /1./
Trafikanternas synvinkel måste också beaktas. Man måste få tillräcklig ersättning för pengarna man betalar genom skatter. Det är därför växande behov för planläggning och optimering av förvaltning och styrning av uppgifter.
Det är mycket viktigt att myndigheter i olika nordiska länder får i bruk användbara nya kontraktstyper, som nyttjar samt entreprenörer och konsulter. Avsikten med projektet är att kartlägga användningen av funktionskrav i driftsentreprenader i de olika nordiska länderna och ta reda på hur lyckade och ändamålsenliga de använda och planerade funktionskraven är.
Genom en nordisk kartläggning av funktionskrav inom ramarna för NVF:s organisation får man värdefull information för vägförvaltningsorganisationen, entreprenörerna och andra aktörer. I granskningen strävar man efter att svara på frågor som:
• Uppmuntrar användningen av funktionskrav till innovationer?
• Är funktionskraven till hjälp för beställarens resursproblem och säkerställandet av enhetlig kvalitetsnivå för arbeten som görs på entreprenad?
• Är det möjligt att utveckla funktionskraven och deras verifieringsförfarande till ett objektivt och reproducerbart redskap för att bedöma kvaliteten?
• Kan samma funktionskrav godkännas inom kommunorganisationen och vägför- valtningen samt i de olika nordiska länderna?
• Hur har nya principer inverkat på trafikanters behov och hur har man tagit hän- syn till trafikanters önskningar?
Projekt innehåller också kartläggning av de historiska och nuvarande kontraktstyperna i de nordiska länderna. De olika kontraktstypernas fördelar och nackdelar kommer ock- så att skrivas ut, skärskilt funktionskontrakternas.
Under projektets gång samlades det in uppgifter om användningen av funktionskrav i driftsentreprenader i de olika nordiska länderna. I den första fasen samlades uppgifter på föreskrifts- och anvisningsnivå om funktionskrav inom drift för både allmänna vägars och gators del. Arbetet utförs enligt följande grova stegar:
• Det görs en nordisk undersökelse angående kontraktstyperna
• Preliminära resultat framläggs på NVF-41 sommarmöte år 2006
• Presentation och framläggande av rapporten på kongressen i Finland år 2008.
4 Kontraktstyper för drift och underhåll av vägar
4.1 Definition av drift och underhåll
Denna rapport omfattar drift och vägunderhåll av offentliga vägar. Drift och vägunderhåll uppdelas i följande huvudområden:
• Allmän drift, omfattande renhållning, gräsklippning, underhåll av avvattningsele- ment, reparationer och rutinmässigt utbyte av dåliga tavlor och räcken, skötsel av grönområden, vägbelysning samt reparation och utbyte av grusbeläggning och öv- rig utstyrelse
• Vinterunderhåll, som omfattar halkbekämpning och plogning
• Asfaltbeläggning, som omfattar: fräsning av slitlager, asfaltreparationer, utläggning av slitlager.
I denna rapport har det inte fokuserats på PPP (Public Private Partnership), broreparatio- ner, beläggningar på nya vägar, men dessa områden berörs kort i rapporten.
I Sverige har driftåtgärder ett restvärde på max ett år och ofta har de inget restvärde alls. Underhållsåtgärder har ett restvärde på mer än ett år.
I Finland och Norge är en använd definition att med driftåtgärder försäkras landsvägarnas dagliga trafikeringsvaliditet. Driftåtgärders delprodukter är vinterunderhåll, underhåll av trafikmiljön, underhåll av grusvägar och färjtrafik. Med underhåll återställs vägens kondi- tion till vad den ursprungligen har varit. Från tillverkningssynpunkten kan underhållets pro- dukter kategoriseras enligt följande: på nytt beläggning, förnyande av utrustningar och an- ordningar, vägens underhållskarakteriserade strukturella förbättring utan egentlig byggplan samt broreparation.
4.2 Vägkategorier
I Sverige finns statliga vägar där vägverket är väghållare och kommunala vägar där re- spektive kommun är väghållare. Det finns dessutom enskilda vägar med och utan statsbi- drag. Dessa fördelar sig enligt nedanstående tabell:
Statliga vägar 99 700 km
Kommunala vägar 41 600 km Enskilda vägar med statsbidrag 75 000 km Enskilda vägar utan statsbidrag 354 500 km Cykelvägar ingår inte i siffrorna.
I Norge har vägnätet delats in i riksvägar, fylkesveger, kommunala vägar och privata vä- gar. Dessa fördelar sig enligt nedanstående tabell:
Riksvägar 27 000 km
Fylkesveger 27 000 km
Kommunala vägar 38 000 km
I Norge sköter Statens vegvesen drift och vägunderhåll av riksvägar och fylkesveger. De kommunala vägarna sköts av de 341 kommunerna.
Danmark har ca 72 400 km offentliga vägar. Dessa fördelar sig enligt följande: Statliga vägar 3 800 km
Kommunala vägar 68 600 km
Storebæltsbroen 22 km
I Danmark finns det därtill privata vägar. I Danmark är det den offentliga Vejbestyrelsen, som äger och administrerar över de offentliga vägarna.
I Finland finns det ca 79 000 km allmänna vägar som administreras av Finlands stat (Väg- förvaltningen). Kommunerna administrerar över ca 26 000 km gator. De enskilda vägarnas förvaltningsnämnder administrerar över ca 80 000 km enskilda vägar. Kommunerna och/eller staten kan medverka i skötsel och underhåll av enskilda vägar.
I Island finns det 13 000 km allmänna vägar som administreras av Islands stat (Ve- gagerdin). Kommunerna administrerar över ca 2 000 km gator.
4.3 Intervjuer
Som en del av arbetet i projektgruppen har varje nordiska land gjort en undersökning om vilka kontraktstyper som används i de enskilda länderna.
Undersökningen fungerar som utgångspunkt för de gjorda intervjuerna av staten, län (am- ter), kommuner, entreprenörer och rådgivare. Några länder har dock listat upp kontraktsty- per på basen av egna erfarenheter. I Danmark har allt som allt 10 svarat på intervjun.
Undersökningarna visar, att en del av kontraktstyper har utpräglade allmänna egenskaper, medan andra kontraktstyper är annorlunda p.g.a. stora skillnader i traditioner, erfarenheter och t.ex. klimatiska förhållanden. Den sista är speciellt aktuell för vinterunderhåll.
Kontraktstyperna i de nordiska länderna kan sammanställas till 10 olika typer. Kontraktsty- perna är beskrivna i tabell 1.
Land | Kontraktstyper | |||||||||
Egen regi /Selvfor- valtning | Intern kontrakt- styring | Fag- entreprise | Utfö- rande- entre- prenad | Huvud- entre- prenad | Total- entre- prenad | Enhets- pris- kontrakt | Totalpris- kontrakt | Partne- ring | Funktions- kontrakt | |
DK | X 1 ) | X 1 ) | X | X | X | X 2) | X 3) | X 4) | ||
N | X 1 ) | X 1 ) | X | X | X | (X) | X | |||
S | X 1 ) | X 1 ) | X | X 5) | X | X 5) | ||||
I | X | X | X | X | X | X | X | |||
F | X 1 ) | X 1 ) | X | X | X | X | X | X | X | |
1) Inte inom staten. 2) Mycket begränsat i Danmark. 3) Partnering används i stort sätt endast i Danmark.
4) I Danmark endast inom asfaltbeläggning. 5 )Totalentreprenad med funktionskrav.
Tabell 1. Översikt över kontraktstyperna i de nordiska länderna
För att kunna jämföra kontraktstyperna i de olika länderna, har kontraktstyperna i denna rapport avgränsats till 6 ”nordiska kontraktstyper”:
Land | 6 utvalda kontraktstyper | |||||
Typ 1 Egen regi | Typ 2 Intern kon- traktstyring | Typ 3 Utförande- entreprenad | Typ 4 Total- entreprenad | Typ 5 Partnering | Typ 6 Funktions- kontrakt | |
DK | X | X | X | (X) | X | X |
N | X | X | X | X | ||
S | X | X | X | X | X | X |
I | X | X | X | X | X | |
F | X | X | X | X | X | |
Tabell 2. Avgränsning av kontraktstyper i de nordiska länderna
4.4 Definition av kontraktstyper
Denna rapport behandlar de 6 kontraktstyper, som är beskrivna i kapitlet intervjuer. I Sverige, Island, Danmark, Norge och Finland skiljs det på:
• Statliga vägar, som administreras av Vägverket
• Kommunala vägar, som administreras av kommunerna.
I Danmark har tidigare skiljts även på ”amtsveje”, men dessa vägar ingår sedan 1. januari 2007 i de två ovannämnda grupperna.
Typ 1 Egen regi
Definition:
Ett avtal, där vägförvaltningens egen driftsorganisation utför arbetet utifrån en given bud- get.
I Sverige och Finland står kommunen för planeringen samt bestämmer standardnivån och kvalitet och utför arbetet inom samma enhet på sitt Tekniska kontor, Gatukontor eller Samhällsbyggnadskontor. Samma enhet har totalansvar för ekonomin inom fastställda budgetramar. Dessutom utför samma enhet uppföljning av utförda arbeten. I Finland berör detta inte alla kommuner.
I Island står vägmyndigheten för planeringen samt bestämmer standardnivå och kvalitet. Samma enhet har totalansvar för ekonomin inom fastställda årliga budgetramar. Dessutom utför samma enhet uppföljning av utförda arbeten.
I Island utför vägmyndighetens egen driftsorganisation eller en extern entreprenör arbetet utifrån en given årlig budgetram. Driftsorganisationen disponerar över pengarna i propor- tion till det arbete som skall utföras. I Island används denna kontraktstyp i stor utsträck- ning av Vejdirektoratet och kommunerna.
I Danmark är det myndigheternas egen driftsorganisation, vilken fungerar som utförare i dessa avtal. Avtalens varighet är 1 år, vilket svarar ett budgetår, som normalt är samma som ett kalenderår. Avtalsvillkoren görs muntligt eller skriftligt. Arbetet görs efter en årlig budgetram, utan egentlig betalning. Kontraktstypen används av kommuner och användes även av de tidigare länen (amter). Vejdirektoratet har inte någon egen utförarorganisation.
I Norge är utföraren i denna kontraktstyp myndigheternas egen driftsorganisation. Avtalens varighet är 1 år. Kontraktsvillkoren görs antingen muntligt eller skriftligt. Betalning sker enligt årligt avtal inom budjetsramen, eller eventuellt efter utfört arbete. Denna kontraktstyp används av kommunerna. De flesta kommunerna har en form för egen regi, men inte alla. Statens vegvesen har ingen egen utförelseorganisation. Mycket enkel avtalsform, gärna endast muntlig. Utföraren styr i stor grad vad som utförs, detta kan vare en nackdel.
I Finland har endast kommunerna denna typ av kontrakt numera. I Vägförvaltningen har denna kontraktstyp använts ända till 1990-talets mitt. Vägförvaltningen har ingen egen ut- förarorganisation.
Typ 2 Interna beställare (Intern kontraktstyrning)
Definition:
Ett avtal mellan myndigheternas beställarfunktion och utförandefunktion om utförande av drifts- och vägunderhållsarbetet på närmare fastlagda villkor för arbetets utförande samt styrning av pris, tid och kvalitet.
I Sverige och Finland ligger planeringen, bestämning av standard och kvalitet samt eko- nomin på en enhet inom den tekniska förvaltningen. Samma enhet har även ansvar för uppföljning av genomförda arbeten så att det stämmer med givna förutsättningar. Själva utförandedelen genomförs efter beställning på annan enhet inom samma förvaltning eller på annan förvaltning inom kommunen. Om utförandedelen inom kommunen är ett kom- munalt bolag kan arbeten hos detta bolag inte genomföras via internbeställning.
I Finlands Vägförvaltning har denna kontraktsform varit i användning ända till år 2000. Många kommuner använder denna kontraktstyp.
I Island och Norge ingår i denna kontraktsform avtal mellan myndigheternas beställare- funktion och utförandefunktion om utförande av drifts- och vägunderhållsarbete på närma- re fastlagda villkor för arbetets utförelse samt styrning av pris, tid och kvalitet.
Intern kontraktstyrning finns inte i bruk i Island, förutom hos Vejdirektoratets broavdelning, som gör vägunderhållsarbete på broar enligt denna typ av kontrakt. Några kommuner i Island har interna utförandeorganisationer, som står för underhåll av gröna områden, vägmärken etc.
I Norge används denna typ av kontrakt i kommunerna. Statens vegvesen har ingen egen utförandeorganisation. Karakteristiskt för denna kontraktstyp är god kontakt mellan beställaren och utföraren, men ingen konkurrens om arbeten.
I Danmark är det myndigheternas egen driftsorganisation, som fungerar som utförare vid intern kontraktstyrning. Avtalens varighet är 1-3 år. Avtalsvillkoren består av skriftliga tek- niska specifikationer och betingelser. Det kommes överens om en årlig budgetram, an- tingen med eller utan egentlig betalning. Intern kontraktstyrning används av kommuner och användes också av de tidigare länen (amter). Vejdirektoratet har inte någon egen ut- förandeorganisation.
I Danmark blir intern kontraktstyrning allmännare i organisationer i kommuner, som önskar bättre styrning och synliggörelse av användning av resurser. Ofta är intern kontraktstyrning en fortlöpande externalisering av uppdragsgivare.
Typ 3 Utförandeentreprenad
Definition:
Ett entreprenadavtal mellan beställaren och utföraren, som kan vara privat eller offentligt. Avtalet baserar sig på ett juridiskt dokument, som kan vara en standardiserad avtalsgrund- lag eller en specifikt utarbetat regelsättning.
I Danmark och Island används beteckningen huvudentreprenadkontrakt när en entrepre- nör utför flera delade entreprenader eventuellt genom att använda underentreprenörer.
I Sverige används även begreppet generalentreprenad. Ett antal underentreprenörer kan användas vid en utförandeentreprenad.
I Sverige, Island och Danmark är en utförandeentreprenad ett entreprenadavtal mellan beställaren och en extern utförare, som kan vara privat eller offentlig. Beställaren svarar för projekteringen och entreprenören för utförandet. I Sverige baseras entreprenadavtalet på ett juridiskt dokument AB. I Island och Danmark baseras entreprenadavtalen på en juri- disk grundlag, som i Island är ÍST 30:2003 (Conditions of contract for building and works of civil engineering construction) och ÍST 35 (Conditions of contract for design and consulting services), med tillägg och avvikelser samt Alverk ’95 (The Road Administration issues Al- verk ’95, a general job description for road and bridge construction based on appropriate standards) och i Danmark AB92, med tillägg och avvikelser, ABService 2003 eller specifikt utarbetade regelsättningar.
I Island är entreprenadkontrakten specificerade till bestämda uppdrag, dvs. asfaltering, underhåll av grönområden, snöröjning etc. Vejdirektoratets enkla entreprenadkontrakt om- fattar allmänneligt vägunderhåll och service på bestämda vägsträckor.
I Sverige använder både Vägverket och kommunerna utförandeentreprenader vid under- hållsarbeten t.ex. vid underhåll av beläggningar samt underhåll av broar. Vissa kommuner använder utförandeentreprenad även vid driftarbeten t.ex. vid drift av belysning samt drift av väg.
I Island och Danmark använder både Vejdirektoratet och kommunerna utförandeentrepre- nader i drift- och vägunderhålluppdrag. Utförandeentreprenadkontrakten användes också av de tidligare länen (amter) i Danmark. Uppdragen kan t.ex. uppdelas i insatsområden på vägområden:
• Allmän drift, omfattande renhållning, gräsklippning, underhåll av avvattningsele- ment, reparationer och rutinmässigt utbyte av dåliga tavlor och räcken, skötsel av grönområden, vägbelysning samt reparation och utbyte av grusbeläggning och öv- rig utstyrelse
• Vinterunderhåll, som omfattar halkbekämpning och plogning
• Asfaltbeläggning, som omfattar fräsning av slitlager, asfaltreparationer, utläggning av bärande lager och slitlager.
I Island och Danmark är entreprenadavtalens varighet 1-5 år och används vid enskilda uppdrag eller flera ihopsamlade uppdrag. Betalningen är baserad på av entreprenören erbjudna enhetspris. I Island sker betalningen efter utfört arbete och i Danmark likaså eller alternativt per månad.
I Norge är utföraren i en utförandeentreprenad en extern entreprenör. Avtalens varighet är 1-5 år. Betalningen sker enligt tillbudssumman per månad eller efter utfört arbete. Utförandeentreprenader används av Statens vegvesen och kommunerna. I Norge är denna typ av kontrakter vanliga för följande uppdrag: Asfalt, vägmärkning, brounderhåll, elektrokontrakt, vägbelysningskontrakt, vinterunderhåll mm.. Flera av de norska
kommunerna har alla sina drift- och väguppehållsuppdrag som denna typ av kontrakt. Karakteristiskt för denna kontraktyp är konkurrens om uppdragen, osäkerhet knytet till mängden, som är beroende av beställarens årliga budjet.
I Finland ansvarar entreprenören för arbetet (också underentreprenörernas arbete) samt för kostnaderna. Utförandeentreprenad är en vanlig kontraktsform i små entreprenader. Denna entreprenadtyp förutsätter färdiga planer av beställaren, och är därför inte längre en kontraktsform som gynnas av Vägförvaltningen. Inom underhåll används denna kon- traktsform t.ex. i beläggningsentreprenader, broreparering och underhåll. I dessa används dock även andra entreprenadtyper (speciellt typ 4 och 6).
I Finland är den vanligaste betalningsformen inom denna kontraktstyp fast totalpris. Som kontraktsvillkor används publikationen Allmänna avtalsvillkor för byggnadsentreprenader 1998 (YSE 1998). Ofta används därtill kontraktsenliga entreprenadvillkor.
Typ 4 Totalentreprenader
Definition:
Ett avtal mellan en beställare och en offentlig eller privat utförare, där vardera både plan- lägger/projekterar och utför drift- och vägunderhållarbeten. Avtalet baseras på ett juridiskt dokument, som kan vara en standardiserad avtalsgrundlag eller en specifikt utarbetat re- gelsättning.
I Sverige är en totalentreprenad ett entreprenadavtal mellan beställaren och en extern ut- förare som kan vara privat eller offentlig. Beställaren svarar för beskrivning och krav på vad som skall utföras. Entreprenören svarar för projektering och utförande. Enreprenadav- talet baseras på ett juridiskt dokument ABT.
I Sverige använder både Vägverket och kommunerna totalentreprenader vid utförande av drift- och underhållsarbeten. Uppdragen är t.ex. skötsel av vägar, vinterväghållning och underhåll av beläggningar
Denna kontraktsform är inte i användning inom drift och vägunderhåll i Norge, Island eller Danmark. I Island finns det dock enkla projekt där utföraren står för både utförande/planläggningen av projektet samt vägunderhåll i vissa antal år tills projektet överförs till den offentliga administarationen. I de år som utföraren står för drift och vägunderhåll har utföraren också inkomst från bomavgifter eller hyresavtal med den offentliga administrationen. I den närmaste framtiden kommer sådana här kontrakt att bli vanligare. Utföraren kan vara privat eller offentlig. Det utarbetas alltid ett särskilt avtal eller en lagstiftning för varje projekt angående tid, bomavgift eller hyra. Exempel på sådana här projekt är Hvalfjördurtunnel – einkaframkvæmd, Sudurlandsvegur, Sundabraut.
I Finland används termen ”planera och förverkliga” eller den gamla termen ”helhetsan- svarsentreprenad”. Entreprenören står för den tekniska planeringen (byggplanen), arbetet (även underentreprenörernas) och kostnaderna. Vägförvaltningen använder huvudsakli-
gen denna entreprenadform. I kommunerna påbörjas användningen av denna entrepre- nadform. Användningen av denna entreprenadform håller på att sprida sig till underhålls- projekt. Likaså håller användningen på att utvidga sig till att innehålla administrativa planer (vägplaner). Å andra sidan håller en del av denna entreprenadforms projekt att flytta över från tekniska kvalitetskrav till funktionella kvalitetskrav (typ 6).
I Finland är den vanligaste betalningsformen inom denna entreprenadtyp fast totalpris. Riktpris används mycket sällan. Liksom i föregående typ, används publikationen Allmänna avtalsvillkor som grund för kontraktsvillkoren. Ofta används därtill även kontraktsenliga entreprenadvillkor.
Typ 5 Partneringkontrakt
Definition:
En avtalsform där man kombinerar det traditionella entreprenadkontraktet med villkor för samarbete, och var målet är en allmän optimering, t.ex. i förhållande till ett överenskom- met taktpris för entreprenaden. Avtalet baseras på ett juridiskt dokument, som kan vara ett standardiserat avtalsgrundlag eller en specifikt utarbetad regelsättning och villkor för sam- arbetet.
Partnering är ganska ny benämning i svensk upphandlingshistoria men har funnits under andra benämningar som samarbetsavtal med mer eller mindre samarbete mellan parterna. Partnering används som begrepp då traditionella total- (ABT) eller utförandeentreprenader (AB) utökas med ett avtal om samarbete/samverkan med väldefinierade spelregler och ofta med ekonomiska incitament. Partnering är ingen ny upphandlingsform, entreprenad- form eller ersättningsform utan ett arbetssätt som går att kombinera med ovanstående former.
I Sverige är grundtanken att det goda samarbetet skall ge bättre förutsättningar för att op- timera utförandet av entreprenaden i både kvalitet och ekonomi där alla parter uppnår en win-win situation. Det finns olika grader av samarbete i dessa avtal där den mest utprägla- de formen drivs med helt öppen ekonomi och där alla parter gemensamt tar ansvar både för ekonomi och kvalitet.
I Sverige styrs projekten ofta mot ett takpris där entreprenörens vinst är beskrivet som en procentsats av omsättningen samt med ett ekonomsikt incitament som faller ut om projek- tets pristak under- eller överskrids. T.ex. vinst eller överskjutande del gentemot takpriset delas 50 % - 50 % mellan beställare och entreprenör.
I Sverige finns partneringavtal både som vägverkets driftkontrakt och drift- och underhålls kontrakt hos en del kommuner.
Vägverket i Sverige har vid de senaste upphandlingarna av driftpaketen erbjudit samarbe- te enligt FIA-nivå 1. FIA (förnyelse i anläggningsbranschen) är en branschförening som
grundades på initiativ av generaldirektörerna på Vägverket och Banverket i december 2003.
FIA vill samla hela den svenska anläggningsbranschen från beställare till enskilda entre- prenörer, kring insikten om att en förändring och förnyelse är nödvändig. Det gäller såväl öppenhet och arbetssätt som kompetens- och kvalitetsutveckling. FIA har tagit fram en stege med alternativa samverkansformer där nivå 1 som nu är aktuellt innebär:
• Öppenhet i frågor av gemensam art
• Kontinuerlig uppföljning och förbättring
• Konfliktlösningsmetoder
• Gemensam riskhantering
• Gemensam målstyrning
• Etablering av organisationsform.
I Island och Danmark är partnering en avtalsform där man kombinerar det traditionella ent- repranadkontraktet med ett samarbetsavtal om utförandet av arbetet i partnerskap. Partne- ringavtalen passar till stora och/eller komplicerade entreprenader, där arbetet optimeras, så att parterna uppnår en win-win situation.
I Island baseras entreprenadavtalen på en juridisk grundlag, som i Island är ÍST 30:2003 (Conditions of contract for building and works of civil engineering construction) och ÍST 35 (Conditions of contract for design and consulting services) med tillägg och avvikelser samt Alverk ’95 (The Road Administration issues Alverk ’95, a general job description for road and bridge construction based on appropriate standards).
I Island styrs ofta projekten mot ett takpris där entreprenörens/konsultens vinst är beskrivet som en procentsats av omsättningen samt med ett ekonomiskt incitament som faller ut om projektets pristak under- eller överskrids. T.ex. vinst eller överskjutande del gentemot tak- priset 50 % - 50 % delas mellan beställare och entreprenör/konsulent.
I Island används partneringavtal av Reykjavik kommun inom kontroll och uppföljning som utförs av externa konsulter.
I Island används denna kontraktstyp inte inom utförandet av arbetet, t.ex. asfaltering, snö- röjning eller underhåll av grönområden. Avtalen mellan Reykjavik kommun och externa konsulter/rådgivare angående tillsyn är typiskt baserade på en form av partnering, dvs. det har bestämts en totalsumma för projektet och ifall rådgivaren inte använder hela summan får han en viss procentandel av det resterande beloppet i bonus.
I Danmark är utföraren en extern entreprenör. Entreprenadavtalet baseras på en juridisk grundlag, som kan vara AB92, med tillägg och avvikelser, ABService 2003 eller speciellt utarbetade villkor. Partnering karakteriseras av optimering av arbetet genom ett gott sam- arbete. Ofta ingår incitamenter och bonusdelning i partneringavtalen.
I Danmark är avtalens varighet 3-5 år, eventuellt med en lång garantiperiod för belägg- ningsarbeten. Betalningen är baserad på av entreprenörerna erbjudna enhetspriser. Be- talningen sker per månad eller efter utfört arbete. Både kommuner och Vejdirektoratet an- vänder partneringavtal. Partneringavtal användes också tidigare av länen (amter).
I Danmark skiljs vid partnering mellan tidig partnering och sen partnering. Vid tidig partne- ring erbjuds uppdragen på en utkastmässig grundlag, och entreprenören medverkar med sina erfarenheter vid planläggning och utformning i projektets första faser. Vid sen partne- ring erbjuds arbetet i fasta ramar, och entreprenörens erfarenheter utnyttjas härefter för optimering av det erbjudna arbetet.
I Danmark är de nuvarande drift- och vägunderhållskontrakten med partnering baserade på sen partnering. Tidig partnering kräver ytterligare utveckling av konceptet, som det ses vid partnering av bygguppdrag, var man använder termen byggpartnering.
I Finland används inte partneringkontrakt, men det har dock väckt intresse och de första piloterna påbörjas i Finland i nära framtiden. En annan entreprenadform som har väckt intresse är ”Alliance contract model”, som används i Australien.
Typ 6 Funktionsentreprenad / Funktionskontrakt
Definition:
Ett avtal mellan en beställare och utförare om utförande av en eller flera driftsuppdrag, som skall utföras i enlighet med ett antal tillstånds- eller funktionskrav. Avtalet baseras på ett juridiskt dokument, som kan vara ett standardiserat avtalsgrundlag eller en specifikt utarbetad regelsättning.
Funktionskontraktet är ett entreprenadkontrakt, var beställaren har defineret en bestämd nivå eller/och funktionskrav, som entreprenören skall underhålla under hela kontraktperio- den. Entreprenören kan frit välja metoder och material.
I Sverige har funktionsentreprenader ingen egen entreprenadform. Vägverkets definition av funktionsentreprenad är: Totalentreprenad innehållande viss drift- och/eller underhålls- tid uttryckt med funktionella krav.
I Sverige kan entreprenadformen för en funktionsupphandling vara totalentreprenad med ABT som kontraktsdokument eller generalentreprenad (utförandeentreprenad) med AB som kontraktsdokument och där många av de ställda kraven anges som funktionskrav.
I Sverige och Finland görs entreprenadavtalet mellan beställaren och en extern utförare som kan vara privat eller offentlig.
I Sverige är kontrakten oftast långa med 3-5 år i grunden och med option om förlängning mellan 1-4 år. På funktionskontrakt avseende beläggning har man ofta ännu längre kon- traktstider. I Finland är kontraktstiderna 5-15 år. T.ex. Vägförvaltningens distriktsentrepre-
xxxxx för underhåll av vägnätet är för tillfället huvudsakligen 7 år. I Island och Danmark har funktionskontrakt typisk en lång kontraktstid, upp till 18 år, med fast årlig betalning. I Danmark omfattar funktionskontrakten primärt vägunderhåll av vägbeläggning. Entrepre- nadsavtalen baseras på en juridisk grundlag, som kan vara ÍST30:2003 och ÍST 35 samt Alverk ’95 (Island), AB92 (Danmark), med tillägg och avvikelser, eller specifikt utarbetade regelsättningar. I Norge är kontraktstiden för drift och vägunderhåll 4-6 år.
I Sverige och Finland är idén med en funktionsupphandling att ge entreprenören större frihet att välja hur utförandet skall ske för att uppnå ställt funktionskrav. Det krävs dock att kravet är väldefinierat och att uppnådd effekt är mätbar.
I Sverige innehåller Vägverkets upphandlingar av driftområden till stor del krav som be- skrivs som uppnådd funktion men också mer styrda åtgärder beskrivna i frekvens. Exem- pel på funktionskrav är höjdröjning, fri sikt, rent vägområde, grusvägars bundenhet, jämn- het och tvärfall, mm.
I Island har en del kommuner gjort funktionskontrakt för drift och vägunderhåll av Vejdirek- toratets offentliga vägar i kommunerna.
I Norge har Statens vegvesen gjort 110 funktionskontrakt för hela sitt riks- och fylkesvägnät. Kontraktsvillkoren är skriftliga specifikation och juridiska betingelser (lov om offentliga anskaffelser med tillhörande föreskrift). Betalningen sker per månad enligt betalningsplan för fast del och per månad efter utförd mängd. Funktionskontrakt används av Statens vegvesen.
Norges funktionskontrakt för drift och vägunderhåll:
• Kontrakten är baserade på Vegdirektoratets allmäna modell för funktionskontrakt, mallen revideras årligen. En utveckling har varit att flera uppdrag i de nyaste kontrakten görs upp enligt mängderna och inte enligt fast pris, t.ex. lappning av gropar i asfalten och vintervägunderhåll. Mer information om funktionskontrakten finns på xxx.xxxxxxxx.xx, välj ”fagstoff”, ”drift og vedlikehold” och ”funksjonskontrakter”.
• Standard för drift och vägunderhåll – handbok 111 – gällande riksvägar, beskriver den standard som skall levereras i funktionskontrakten. Det finns inga allmänna standard för fylkesveger och kommunala vägar, men en del län (fylker) följer handboken 111. De län som inte följer handbok 111 har definierat egna enklare standard. Handboken 111 finns på xxx.xxxxxxxx.xx , välj ”fagstoff” och därefter ”håndbøker”. Några län och kommuner har egna standard.
I Norge karakteriseras entreprenadformen av att en stor andel av uppdragen är på fast pris, entreprenörerna upplever att riskerna är stora. Statens vegvesen funderar på att övergå till mängdreglering på vintern. Denna entreprenadform har långa kontraktsperioder och konkurrens om arbeten (kontrakten är för stora för mindre entreprenadfirmor).
I Danmark har en del av de tidigare länen (amter) ingått funktionskontrakt för vägunderhåll av delsträckningar på körbanor och asfaltbeläggningsarbete. En del kommuner har ingått funktionskontrakt för hela eller delar av kommunernas vägnät och har därmed säkrat ett långt fast avtal om vägunderhåll av kommunernas vägar samt väldefinierad kvalitet. Betal- ningen är baserad på av entreprenören erbjudna fasta pris. Betalning sker genom fast årlig betalning. Vejdirektoratet använder inte funktionskontrakt.
I Finland ersätts tekniska krav så småningom med funktionella krav. Det är problematiskt att definiera klara funktionskrav så att erbjudan och tolkning under kontraktstiden vore en- hetliga mellan olika parter. Servicekontrakten är ett exempel på var man har börjat tillämpa funktionskraven. I servicekontrakten ges entreprenören ansvaret för objektets underhåll under 5-12 år. Planering och förverkligande av tjänster enligt servicenivån bestämd av be- ställaren, samt underhåll enligt kraven, hör även till entreprenaden. En likartad entrepre- nadform används inom byggande. Till den entreprenadformen hör utöver teknisk planering och byggande även underhåll och möjligen även skötsel under en viss mängd år. Ofta för- enas olika bonus som t.ex. kundnöjdhetsbonus till distriktentreprenaderna.
4.5 Verksamhetsområden
Nedanstående tabell visar varje lands verksamhetsområden för de enklaste kontraktsty- perna.
Karakteristika | Typ 1 | Typ 2 | Typ 3 | Typ 4 | Typ 5 | Typ 6 |
Egen regi | Intern beställning | Utförande- entreprenad | Total- entreprenad | Partnering- kontrakt | Funktions- kontrakt | |
Verksamhetsområden: | ||||||
Klippning av gräsytor | S, I, N, D, F | S, N, D, F | S, I, N, D, F | S, F | S, D | S, I, N, F |
Slåtter och röjning | S, I, N, D, F | S, N, D, F | S, I, N, D, F | S, F | S, D | S, I, N, D, F |
Renhållning | S, I, N, D, F | S, N, D, F | S, I, N, D, F | S, F | S, D | S, I, N, F |
Avvattning | S, I, N, D, F | S, N, D, F | S, I, N, D, F | S, F | S, D | S, I, N, F |
Xxxxxxxx | S, I, N, D, F | S, N, D, F | S, I, N, D, F | S, F | S, D | S, I, N, F |
Vägutrustning | S, I, N, D, F | S, N, D, F | S, I, N, D, F | S, F | S, D | S, I, N, F |
Belysning | S, I, N, D, F | S, N, D, F | S, I, N, D, F | S, F | D | S, I, N, F |
Trafiksignaler | S, I, N, D, F | S, N, D, F | S, I, N, D, F | S, F | D | S, I, N, F |
Väginformatik | S, I, N, D, F | S, N, D, F | S, I, N, D, F | S, D, F | D | S, I, N, F |
Beläggningsunderhåll | S, I, N, D, F | S, N, D, F | S, I, N, D, F | S, D, F | I, D | S, I, N, D, F |
Vägmarkering | S, I, N, D, F | S, N, D, F | S, I, N, D, F | S, D, F | S, I, D | S, I , N, D, F |
Vinterväghållning | S, I, N, D, F | S, N, D, F | S, I, N, D, F | S, D, F | S, I, D | S, I, N, D, F |
S=Sverige, I=Island, N=Norge, D=Danmark, F=Finland
Tabell 3. Verksamhetsområden
Karakteristika | Verksamhets- område | Betalnings- form | Särskilda krav | Kontrakt- villkor | Fördelar | Nackdelar | |
Kontraktstyp: | |||||||
Typ 1. Egen regi | |||||||
Sverige och Finland | Kommuner | Alla | Budget | Erfarenhet- såterföring, God planer- barhet | Inget inci- tament, risk för ineffekti- vitet | ||
Norge | Kommuner | Alla | Budget | Ingen | Enkel | Utföran- destyrt | |
Island | Kommuner | Alla | Budget | Enligt budgeten | Enkel att administrera | Liten teknisk utveckling och möjlig optimering . | |
Vejdirektoratet | Alla | Budget | Enligt budgeten | Enkel att administrera | Liten teknisk utveckling och möjlig optimering | ||
Danmark | Kommuner | Alla | Budget | Ingen | |||
Amter | Alla | Budget | Ingen | ||||
Typ 2. Intern beställning | |||||||
Sverige och Finland | Kommuner | Alla | Budget / enhetspriser | Avtal | Erfarenhet- såterföring, God planer- barhet | Inget inci- tament, risk för ineffekti- vitet | |
Norge | Kommuner | Alla | Budget / enhetspriser | Ingen | Skriftlig | Ingen kon- kurrens | |
Island | Vejdirektoratet | Reparation av broläggning | Delbetalning / mängd- redovisning | IST30:2003, Alverk ’95 | Enkel att administrera | Liten teknisk utveckling och möjlig optimering | |
Danmark | Kommuner | Alla | Budget / enhetspriser | Budget | |||
Amter | Alla | Budget / enhetspriser | Budget |
Tabell 4. Karakteristika för de enkla kontraktstyperna i de nordiska länderna, typ 1-2. Lä- nen (amterne) i Danmark blev nedlagda 1. januari 2007.
Karakteristika | Verksamhets- område | Betalnings- form | Särskilda krav | Kontrakt- villkor | Fördelar | Nackdelar | |
Typ 3. Utförandeentreprenad | |||||||
Sverige | Kommuner | Alla | Mängd- regle- ring/fastpris | AB04 | Konkurrens, pris- pressande, mindre risktagande för entre- prenören | Stimulerar ej produkt utveckling | |
Vägverket | Underhåll | Mängd- reglering | AB04 | Konkurrens, pris- pressande, mindre risktagande för entre- prenören | Stimulerar ej produkt utveckling | ||
Island | Kommuner | Alla | Mängdredo- visning | IST30:2003, ÍST 35, Alverk ’95, Särskilda specifikatio- ner | Mycket utvecklad och erfaren kontraktstyp | Ingen möjlig optimering | |
Vejdirektoratet | Alla | Mängdredo- visning | IST30:2003, IST 35, Alverk ’95, Särskilda specifikatio- ner | ||||
Norge | Kommuner | Alla | Delbetalning / mängd- redovisning | Några kommuner har egna kontrakts- villkor | Skriftlig, konkurrens | Beroende av årlige budjeter | |
Statens veg- vesen | Underhåll | Mängd- reglering | Lov om offentliga anskaffelser | Skriftlig, konkurrens | Beroende av årlige budjeter | ||
Danmark | Kommuner | Alla | Delbetalning / mängd- redovisning | AB 92, ABService, Särskild specifikation | |||
Amter | Alla | Delbetalning / mängd- redovisning | AB 92, ABService | ||||
Vejdirektoratet | Alla | Delbetalning / mängd- redovisning | AB 92 | ||||
Finland | Kommuner | Alla | |||||
Vägförvaltnin- gen | T.ex. Brorepa- ration | Helhetpris | Färdiga för- verklingspla ner av beställaren | Ingen möjlig innovation |
Tabell 5. Karakteristika för de enkla kontraktstyperna i de nordiska länderna, typ 3. Länen (amterne) i Danmark blev nedlagda 1. januari 2007.
Karakteristika | Verksamhets- område | Betalnings- form | Särskilda krav | Kontrakt- villkor | Fördelar | Nackdelar | |
Typ 4. Totalentreprenad | |||||||
Sverige | Kommuner | Alla | Delbetalning / mängd- redovisning | ABT06 | Påverkan på utform- ning, ut- veckilngs- främjande | Större risk- tagande för entreprenö- ren, färre anbudsläm- nare, Svårt att jämföra/ likställa anbud. | |
Vägverket | Drift och un- derhåll Be- läggning | Fast pris/ mängd- reglering | ABT06 | Påverkan på utform- ning, ut- vecklings- främjande | Större risk- tagande för entreprenö- ren, färre anbudsläm- nare, Svårt att jämföra/ likställa anbud. | ||
Danmark | Inte aktuel | ||||||
Finland | Kommuner | Alla | Delbetalning / mängd- redovisning | ||||
Vägförvaltnin- gen | T.ex. Belägg- ning | Helhetspris | Entreprenö- ren skaffar planerna | Småskalig innovation möjlig | |||
Typ 5. Partneringkontrakt | |||||||
Sverige | Kommuner | Beläggnings- arbete | Delbetalning / mängd- redovisning | Processop- timeringer, gemen- samma mål | Samarbets- form | Besparel- ser, attraktiv arbetsform, underlättar rekrytering, utvecklings- främjande | Attityder, mer resurs- krävande |
Vägverket | Alla | Delbetalning / mängd- redovisning | Processop- timeringer | Samarbets- form | Besparelser | Attityder | |
Island | Kommuner | Kontroll och uppföljning | Mängdredo- visning | Process optimeringer | IST30:2003, ÍST 35, Alverk ’95, Särskilda specifikatio- ner | Besparelser | Holdinger |
Danmark | Kommuner | Beläggning- sarbeten | Delbetalning / mängd- redovisning | Processop- timeringer | AB92, Särskilt specifikation +Samarbets avtal | Innovation möjlig, Besparelser | Attityder |
Amter | Klippning av rabatter, Asfaltlapping, Vinterväg- hållning | Delbetalning / mängd- redovisning | Processop- timeringer | AB92, Särskilt specifikation +Samarbets avtal | Innovation möjlig, Besparelser | Attityder | |
Vejdirektoratet | Klippning av rabatter, Asfaltlapping, Vinterväg- hållning | Delbetalning / mängd- redovisning | Processop- timeringer | AB92, Särskild specifikation +Samarbets avtal | Besparelser | Attityder | |
Finland | Inte i bruk |
Tabell 6. Karakteristika för de enkla kontraktstyperna i de nordiska länderna, typ 4-5. Lä- nen (amterne) i Danmark blev nedlagda 1. januari 2007.
Karakteristika | Verksamhets- område | Betalnings- form | Särskilda krav | Kontrakt- villkor | Fördelar | Nackdelar | |
Typ 6. Funktionskontrakt | |||||||
Sverige | Kommuner | Klippning av rabatter, Beläggning- sunderhåll, Vinterväghåll- ning | Fastpris med betal- ningsplan/m ängdregle- rad | Grundligt förarbete | AB04, ABT06 | Påverkan på utform- ning, utveckiln- gsbefräm- jande | Större risk- tagande för entreprenö- ren, färre anbudsläm- nare, svårt att jämföra/ likställa anbud. Begränsat inflytande för utbjudaren |
Vägverket | Klippning av rabatter, Be- läggningsun- derhåll, Vinter- väghållning | Fastpris med betal- ningsplan/m ängdregle- rad | Grundligt förarbete | ABT06 | Påverkan på utform- ning, utveckiln- gsfrämjande | Större risk- tagande för entreprenö- ren, färre anbudsläm- nare, Svårt att jämföra/ likställa anbud. Begränsat inflytande för utbjudaren | |
Island | Vejdirektoratet | Alla | Årlig beta- ling | Grundligt förarbete | IST30:2003, ÍST 35, Alverk ’95, Särskilda specifikatio- ner | Fast årlig betaling | Begränsat inflytande för utbjuda- ren |
Norge | Statens veg- vesen | Klippning av rabatter, Asfaltlapping, Vinterväghåll- ning | Årlig beta- ling | Grundligt förarbete | Lov om offentliga anskaffelser | Fast årlig betaling, lång kon- traktsperiod | Begränsat inflytande för utbjuda- ren stor entreprenör- risk |
Danmark | Kommuner | Beläggning- sunderhåll | Årlig beta- ling | Grundligt förarbete | AB 92, Särskild specifikation | Entreprenö- ren 100 % inflytande på planläggning av arbetet. Fast årlig betalning | Begränsat inflytande för utbjuda- ren |
Amter | Beläggning- sunderhåll | Årlig beta- ling | Grundligt förarbete | AB 92, Särskild specifikation | Entreprenö- ren 100 % inflytande på planläggning av arbetet. Fast årlig betaling | Begränsat inflytande för utbjuda- ren | |
Finland | Kommuner | Klippning av rabatter, Be- läggningsun- derhåll, Vinter- väghållning | Årlig beta- ling | Grundligt förarbete | Fast årlig betaling | Begränsat inflytande för utbjuda- ren | |
Vägförvaltnin- gen | Vinter- och sommar- väghållning, beläggning, vägmarkering | Årsbetalning och möjliga bo- nus/sanktio ner | Bra fastställda funktions- krav | Entreprenö- rens frihet att planera verksamhe- ten |
Tabell 7. Karakteristika för de enkla kontraktstyperna i de nordiska länderna, typ 6. Länen (amterne) i Danmark blev nedlagda 1. januari 2007.
5 Kvalitets- och funktionskrav
Nedan följer en översiktlig beskrivning av funktions- och standardkrav för Vägverkets upp- handling av driftområden i Sverige:
Översiktlig beskrivning av Funktions- och standardbeskrivning (FSB) i Sverige
OR Fast pris/år för att uppnå ställda funktions- krav
R Reglerbart pris efter verkligt utförd mängd enligt a´-pris
Tjänst | Ersättning | Anmärkning |
80 Allmänt | ||
Allmänt | OR | Entr. skall besiktiga vägnätet i sådan omfattning att ställda funktionskrav uppfylls. De högtrafike- rade vägarna minst 3 ggr/vecka och vägar med lite trafik minst varannan vecka |
81 Vinterväghållning | ||
Vinterorganisation | OR | Entr. ska ha resurser för att kunna uppfylla ställda krav i ATB Vinter 2003 |
Halkbekämpning | R | Entr. ska göra åtgärder så att kraven i ATB Vinter 2003 uppfylls. Ersättning utgår efter be- räknade halktillfällen i vinterersättningsmodellen Väders Kombi (Uppgifter från SMHI och VViS- stationer används för beräkning) |
Snöröjning | R | Entr. ska göra åtgärder så att kraven i ATB Vinter 2003 uppfylls. Ersättning utgår efter be- räknade snötillfällen i vinterersättningsmodellen Väders Kombi (Uppgifter från SMHI och VViS- stationer används för beräkning) |
Snödrev | R | Entr. ska göra åtgärder så att kraven i ATB Vinter 2003 uppfylls. Ersättning utgår efter be- räknade snötillfällen i vinterersättningsmodellen Väders Kombi (Uppgifter från SMHI och VViS- stationer används för beräkning) |
Särskilt väder | Vid extremt svårt väder med stora snömängder eller snö med hård vind ersätts entreprenören efter verkligt utförda åtgärder enligt a´-prislista | |
82 Belagd väg | ||
Belagd väg | OR | Åtgärda lokala vattensamlingar, justera brun- nar, inspektera slänter, laga sprickor och hål, ta bort lös sten, mm. på vägbanan, åtgärda stöd- remsa, ta bort fysiska hinder, slamsuga brun- nar, inspektera pumpstationer och märka ut tjällyftningar |
Belagd väg | R | Åtgärda kanthäng, dikning, kantskärning, byta trummor och försegling. Nya toppbeläggningar upphandlas separat |
83 Grusväg | ||
Grusväg | OR | Hyvling, dammbindning, inspektera slänter, ta bort fysiska hinder och märka ut tjällyftningar |
Grusväg | R | Dikning, kantskärning, byta trummor, åtgärda tjäluppmjukningar och underhållsgrusning |
84 Byggnadsverk | ||
Byggnadsverk (Bro och tunnel) | OR | Brospolning/tunneltvätt, rensa dräneringssy- stem, ta bort växtlighet vid bro, inspektera och dokumentera skador |
Byggnadsverk (Bro och tunnel) | R | Bro och tunnelreparationer upphandlas separat |
Tjänst | Ers | Anmärkning |
85 Sidoområde | ||
Sidoområde | OR | Handlägga myndighetsärenden, ta bort sikt- skymmande buskage, höjdröjning, städning, röjning och slåtter, skötsel av alléer, artrika vägkanter och milstenar samt tillsyn av järn- vägskorsningar |
86 Sidoanläggning | ||
Sidoanläggning | OR | Skötsel av rastplatser (inre och yttre städning) samt skötsel av planteringar och grönytor. I sidoanläggning ingår även p-plats, kontrollplats, informationsplats och pendelparkering |
87 Vägutrustning | ||
Vägutrustning | OR | Inspektion av räcken, bullerskydd och bländ- skydd, portaler. Röjning och justering av vilt- stängsel, riktning och tvättning av vägmärken och kantstolpar. Skötsel av signaler och belys- ning (lampbyte). Underhåll av vägmarkering |
Vägutrustning | R | Åtgärd trafikskador, justering och byte av räck- en, utbyte av vägmärken |
Tilläggsarbeten | För övriga arbeten som ej ingår i konto 81-87 ersätts entreprenören löpande efter a´prislista eller verklig kostnad med entr.arvode |
Utöver dessa krav tillkommer krav avseende miljö, arbetsmiljö, trafiksäkerhet mm
Norges handbok 111 finns på xxx.xxxxxxxx.xx , välj ”fagstoff” och därefter ”håndbøker”. Nedenför följer en kortfattad beskrivning av funktions- och standardkraven för Statens vegvesens upphandling av driftområden (de viktigste oppgaver/prosesser):
Översiktlig beskrivning av Funktions- och standardbeskrivning i Norge
OR Fast pris/år för att uppnå ställda funktions- krav
R Reglerbart pris efter verkligt utförd mängd enligt a´-pris
Tjänst/prosess | Ersättning | Anmärkning |
37 och 38 Tunnel | ||
Tunnel – renhållning och in- spektion | OR | Visuell inspektion och renhållning |
48 Dränering | ||
Underhåll av dränerings- och avloppsanläggningar | R och OR | Säkra att vattnet rinner fritt, slamsuging, ränsning av rännor, mindre reparationer av avlopp |
60 Slitlager | ||
Beläggningsunderhåll | OR (R i kontrakt från 2007) | Lappning, lappning av sprickor, hyvling av grusvägar |
73 Stabilitetssäkring | ||
Underhåll av stabilitetssäkring, korrigering av ras och flom | OR | Inspektioner, korrigering av mindre skador |
74 Drift av grönytor och sluttningar | ||
Drift av grönytor och sluttningar | OR | Kantklipp, skötsel |
78.2 Drift av vägmärken | ||
Drift av vägmärken | OR R | Renhållning, upprättning av vägmärken Utbyte |
78.3 Trafikberedskap | ||
Trafikberedskap | OR | Handta utförutsägbara händelser på väg, säkra trafikavikningar och skylting |
79 Renhållning | ||
Renhållning av vägbanor och vägområder. Drift av regn- och vindskydd, rasteplasser mm. | OR | Renhållning av vägbanor- och vägområden |
87 Broar | ||
Generell uppsyn, renhållning, rensning | OR | Bro och tunnelreparationer upphandlas separat |
91, 92 och 93 vinterväghållning | ||
Vinterväghållning | OR | Några kontrakter R, de flesta nya kontrakter R |
Tilläggsarbeten | För övriga arbeten som ej ingår i processen ersätts entreprenören löpande efter a´prislista eller enligt verkliga kostnader med entr.arvode |
Utöver dessa krav tillkommer krav avseende miljö, arbetsmiljö, trafiksäkerhet mm.
Nedan följer en översiktlig beskrivning av funktions- och standardkrav för Vägförvaltning- ens upphandling av driftområden i Finland:
Översiktlig beskrivning av Funktions- och standardbeskrivning i Finland
OR Fast pris/år för att uppnå ställda funktions- krav
R Reglerbart pris efter verkligt utförd mängd enligt a´-pris
Tjänst | Ersättning | Anmärkning |
80 Allmänt | ||
Allmänt | OR | Entr. skall besiktiga vägnätet i sådan omfattning att ställda funktionskrav uppfylls. De högtrafike- rade vägarna minst 1 gång/vecka och vägar med lite trafik minst varannan vecka |
81 Vinterväghållning | ||
Vinterorganisation | OR | Entr. ska ha resurser för att kunna uppfylla ställda krav i entreprenadkontrakten |
Halkbekämpning | OR | Fast pris. I vissa entreprenader finns det ett kalkylschema för vinterns svårhet. På basen av detta gottgörs entreprenören eller beställaren. Vägförvaltningen håller på att avstå från an- vändningen av schemat |
Snöröjning | OR | Som ovan |
Snödrev | OR | Som ovan |
Särskilt väder | I vissa entreprenader finns det ett kalkylschema för vinterns svårhet. På basen av detta gottgörs entreprenören eller beställaren. Vägförvaltning- en håller på att avstå från användningen av schemat | |
82 Belagd väg | ||
Belagd väg | OR | Åtgärda lokala vattensamlingar, justera brun- nar, inspektera slänter, laga sprickor och hål, ta bort lös sten mm. på vägbanan, åtgärda stöd- remsa, ta bort fysiska hinder, slamsuga brun- nar, inspektera pumpstationer och märka ut tjällyftningar |
Belagd väg | OR/R | Åtgärda kanthäng, dikning, kantskärning, byta trummor och försegling. Nya toppbeläggningar upphandlas separat |
83 Grusväg | ||
Grusväg | OR | Hyvling, dammbindning, inspektera slänter, ta bort fysiska hinder och märka ut tjällyftningar |
Grusväg | OR/R | Dikning, kantskärning, byta trummor, åtgärda tjäluppmjukningar och underhållsgrusning |
84 Byggnadsverk | ||
Byggnadsverk (Bro och tunnel) | OR | Brospolning/tunneltvätt, rensa dräneringssy- stem, ta bort växtlighet vid bro, inspektera och dokumentera skador |
Byggnadsverk (Bro och tunnel) | OR/R | Bro och tunnelreparationer upphandlas separat |
Tjänst | Ersättning | Anmärkning |
85 Sidoområde | ||
Sidoområde | OR | Handlägga myndighetsärenden, ta bort sikt- skymmande buskage, höjdröjning, städning, röjning och slåtter, skötsel av alléer, artrika vägkanter och milstenar samt tillsyn av järn- vägskorsningar |
86 Sidoanläggning | ||
Sidoanläggning | OR | Skötsel av rastplatser (inre och yttre städning) samt skötsel av planteringar och grönytor. I sidoanläggning ingår även p-plats, kontrollplats, informationsplats och pendelparkering |
87 Vägutrustning | ||
Vägutrustning | OR | Inspektion av räcken, bullerskydd och bländ- skydd, portaler. Röjning och justering av vilt- stängsel, riktning och tvättning av vägmärken och kantstolpar. Skötsel av signaler och belys- ning (lampbyte). Underhåll av vägmarkering |
Vägutrustning | OR/R | Åtgärdande av trafikskador, justering och byte av räcke, utbyte av vägmärken |
Tilläggsarbeten | Det strävas tydligt till ett helhetspris. I avtalen finns ännu enhetspriser, men de används främst i att fastlägga prisen i tilläggs- och änd- ringsarbeten, inte som själva entreprenadens betalningsgrund |
Utöver dessa krav tillkommer krav avseende miljö, arbetsmiljö, trafiksäkerhet mm.
I Island och Danmark finns det inte fastlagda krav eller fasta specifikationer för utförande av drift- och vägunderhållsuppdrag. Det beror på myndigheterna och uppdragstypen. Myndigheterna utarbetar särskilda betingelser som supplement till IST30:2003, ÍST 35, Alverk ’95 i Island och AB92 i Danmark samt kravspecifikationer för de enkla uppdragen.
I Island och Danmark skiljs det mellan följande typs kvalitetskrav:
• Prestationskrav, som skall följa genast efter arbetets utförande. Myndigheterna ger uppdraget prestationskrav
• Tillståndskrav, som skall följa tiden. Utföraren ger uppdraget tillståndskrav
• Funktionskrav, som är tillståndskrav där det är fritt att välja annat material eller an- nan produkt. Det är utföraren som ger uppdraget funktionskrav.
6 Juridiskt grundlag och upphandlingsformer
I Sverige gäller lagen om offentlig upphandling, Väglagen, Miljöbalken etc., samt branchö- verenskommelser som t.ex. ABT och AB.
I Norge används lov och föreskrift om offentliga anskaffelser, väghållningsriktlinjer: Stan- dard för drift och vägunderhåll – handbok 111 (xxx.xxxxxxxx.xx, välj ”fagstoff” och däref- ter ”håndbøker”). Handbok 111 är under revision. Statens vegvesen gör sina kontrakt med dem som erbjuder lägsta pris (som är kvalificerade). Oslo kommun provar på att göra sina områdeskontrakt med följande betoning: 60 % pris, 35 % kvalitet och 5 % miljö.
I Finland har lagen om offentliga upphandlingar förnyats till att svara EU direktivet. Lagen har trätt i kraft 1.6.2007. I lagen är möjliga upphandlingsförfaranden och krävda funktions- principer definierade. Som primära upphandlingsförfaranden är öppna och selektiva upp- handlingar. Andra möjliga är förhandlat förfarande, direktupphandling, konkurrenspreglad dialog, ramavtal och projekttävling. Anskaffningens storlek påverkar de tillämpade åtgär- derna. Möjliga valkriterier är också beskrivna i lagen. Valkriterier är pris eller helhetseko- nomi. I helhetsekonomiska bedömningar är det möjligt att förutom pris även beakta kvali- tet.
I Finland används YSE 1998 (Allmänna avtalsvillkor för byggnadsentreprenader) oftast som grunddokument. Jordbyggnadsbranschens delegation MANK (Maanrakennusalan neuvottelukunta) har publicerat branschens etiska spelregler. Branschens huvudaktörer har underskrivit dem.
Kraven kring offentlig upphandling i Sverige regleras i Lagen om offentlig upphandling (1992:1528), LOU. Lagen är under omarbetning och den nya lagen beräknas träda i kraft i början av 2008.
De i Sverige vanligast förekommande upphandlingsformerna inom offentlig upphandling är följande:
• Under tröskelvärdet, utan annonsering i Europa:
Förenklad upphandling (anbudsgivning)
Urvalsupphandling (ansökan inkl kvalificering + anbudsgivning)
• Över tröskelvärdet, med annonsering i Europa:
Öppen upphandling (anbudsgivning)
Selektiv upphandling (ansökan inkl kvalificering + anbudsgivning)
Utöver de ovanstående kan nämnas förhandlad upphandling och direktupphandling. Tilldelningskriterier:
• Lägsta pris eller
• ekonomiskt mest fördelaktigt.
I Island gäller lag nummer 84/2007 om offentliga anskaffelser och lag nummer 65/1993 om inhämtning av tillbud. Dessutom gäller handboken om inköp inom EU (augusti 1993). I handboken (EU:s utbudsdirektiv) framkommer de obligerande kontraktsbeloppen som kräver inhämtning av tillbud inom EU.
Lagen innehåller regler för inhämtning av tillbud inom utförande och projektering av bygg- nads- och anläggningsarbeten mm. Inhämtning av tillbud skall ske skriftligt och är bindan- de för varor, service samt utförande och projektering av byggnads- och anläggningsarbe- ten.
I Island kan utbjudas följande utbudsformer:
• Offentliga anbud: kräver utbudsannonsering, begränsat antal anbudsgivare. Ut- bjudaren kan avvisa alla anbud eller kan fritt bestämma till vilken anbudsgivare bu- det tilldelas
• Begränsat antal anbud: kräver att utbjudaren bestämmer hur många anbudsgivare det bes bud av. Utbjudaren kan avvisa alla anbud eller tilldela budet till den an- budsgivare som ger det ekonomiskt mest fördelaktiga bud. Om det ekonomiskt mest fördelaktiga budet inte har det lägsta priset skall utbjudaren skicka den an- budsgivare som bjöd det lägsta priset en skriftlig förklaring snarast möjligt
• Begränsat antal anbud med en förvalsrunda
I Danmark är EU:s utbudsdirektiv överordnat gällande, och dessutom gäller lag nummer 338, 18/5 2005 om inhämtning av tillbud på vissa offentligt stärkta kontrakt (Tillbudsloven). I lagen finns regleringar för utövandet av inhämtning av tillbud för utförelse samt projekte- ring av bygg- och anläggsarbeten m.fl., och gäller för följande utbjudare:
1. Statliga, regionala och lokala myndigheter och offentliga organ,
2. andra utbjudare, när de utbjuder bygg- och anläggsarbeten m.fl. som mottagarna ger sitt offentliga stöd
3. tillbudsgivare, när de får tillbud av underentreprenörer.
I Danmark kan det utbjudas följande utbudsformer:
• Offentliga anbud: Här kan beställaren kräva upplysning om tekniska och ekonomis- ka förmåner, detta skall dock krävas i utbudsannonsen
• Begränsat antal anbud med en förvalsrunda: Beställaren ber om en begränsad mängd anbud på basen av förvalsrundan. Här skall beställaren upplysa om hur många anbudsgivare som maximalt har blivit uppmanade att ge ett anbud
• Upphandlingsförfarande: Tillbud, som inte nås via anbud eller på basen av ett ram- avtal är upphandlingsförfaranden. Det kan normalt i samma arbete inhämtas tre an- bud
• Ramavtal: Det skall i utbudsannonsen vara upplyst om vilka kriterier anbuden tillde- las efter, om de tilldelas efter
o Lägsta pris – eller
o Ekonomiskt mest fördelaktiga anbud med hänsyn till kriterier som varierar beroende på olika kontrakt.
7 Ekonomi
Det här kapitlet beskriver ekonomin i Sverige, Norge, Danmark och Finland.
I juridisk mening finns det bara fast pris och löpande räkning att genomföra den ekonomis- ka regleringen med. Däremot finns det under dessa regleringsformer ett antal varianter på hur den ekonomiska regleringen sker. Även ekonomisk reglering med bonus, avdrag och viten finns kopplade till entreprenaderna.
Nedan beskrivs ekonomiska regleringsformer för respektive entreprenadtyp: Typ 1 Egen regi
Sverige, Norge, och Finland: Fast- och/eller löpande pris som styrs av den of- fentliga enhetens budget.
Danmark: Driftsuppdrag som hör till egen regi styrs ekonomiskt vid den årliga kommunala budgetförhandlingen. Här fastsätts den budgetstorlek som poli- tiskt är nödvändig för det kommande året. Om någon driftsadministration fin- ner den otillräcklig, kan de anhålla om ett tilläggsbeviljande på basen av do- kumentationen. Dessutom kan politikerna också under årets lopp nerskära budgeten och därmed ändra på mängd, omfång och/eller kvalitet av driftsupp- dragen. Det är dock sällsynt att politikerna ändrar på prioriteringen, detta över- lämnas till driftsadministrationen utifrån de ekonomiska ramarna.
Typ 2 Interna Beställare
Danmark: Med begreppet interna beställare (intern kontraktstyrning) förstås att organisationen är uppdelad i en utförare och en beställare. Beställaren får de utdelade pengarna på basen av den politiska budgetförhandlingen och be- ställer de enkla driftsuppdragen enligt utförandedelen efter kända interna pri- ser, kontraktspriser. Ekonomin är politiskt styrd och kan justeras under årets lopp i form av tilläggsbeviljanden eller nedskärningar. Det är beställarens upp- gift att anpassa beställningarna till de ekonomiska förhållandena.
Typ 3 Utförandeentreprenad
Danmark: Vid en utförandeentreprenad är priset på arbetet fastställt efter till- budslistan. Dessa priser kan eventuellt indexregleras beroende på utbudets betingelser (AB 92 m.fl.) och entreprenadens varighet. Betalningen sker efter att arbetet är utfört och entreprenören har skickat fakturan vidare. Begäran av delbetalning kan användas vid större och långvariga arbeten.
Typ 4 Totalentreprenad
Danmark: Arbeten som utbjuds som totalentreprenader är prissatta efter till- budslistan. Dessa priser kan eventuellt regleras genom index beroende på ut- budets betingelser (AB 92 m.fl.) och entreprenadens varighet. Betalningen sker efter att arbetet är utfört och entreprenören har skickat fakturan vidare. Begäran av delbetalning kan användas vid större och långvariga arbeten.
I huvudsak sker den ekonomiska regleringen på två sett där den oreglerbara delen regleras med ett fast pris som indexjusteras årligen efter ett samman- satt entreprenadindex samt den reglerbara delen som regleras med överens- komna á-priser efter utförd mängd. För de åtgärder som saknar á-pris sker re- glering enligt självkostnadsprinciper med förutbestämda påslag för arbetsled- ning och arvode. Betalningen sker månadsvis efter upprättad betalningsplan. För vinteråtgärder sker regleringen månadsvis efter utfall från beräkningsmo- dellen, Väders Kombi eller alternativt efter verkligt utförda kilometer väg eller utförda timmar och resursförbrukning. I Norge skiljer betalning för vinterentre- prenader beroende på avtalet. Betalningen sker efter fast pris eller efter utförd mängd.
I vissa delar förkommer bonus, avdrag och viten där dessa är kopplade till kontroller av uppnådd standard och andra kvalitetskrav eller kopplat till resurs- förbrukning, miljöfordon, överlast, brister i trafikanordningar mm. Det finns inga sådana bonussystem i Norge.
I Finland strävas efter totalprissättning utan enhetspriser och indexjustering. Totalpriset kompletteras med priser för tilläggs- och ändringsarbeten.
Typ 5 Partneringkontrakt
Danmark: Vid partneringkontrakt avtalas det om enhetspriser eller ett riktpris för hela projektet. Det används öppna räckningar så ofta som möjligt. Änd- ringar avtalas i gemenskap. Ifall det används enhetspriser sker betalningen ef- ter utförd mängd och räkningen skickas regelbundet, oftast varje månad. Ifall det används riktpris, sker betalningen likaså efter utförd mängd, men riktpriset kan inte överstigas. Det betyder att både entreprenören och beställaren måste betala bidrag ifall priset inte hålls under riktpriset. Ekonomiska överskott eller underskott delas efter en på förhand fastlagd fördelningsgrund. Enhetspriser- na indexregleras.
Sverige och Norge: Vid partnering med öppna böcker regleras arbetet efter verklig kostnad + överenskommet arvode samt med incitament t.ex. 50/50 över/under överenskommet riktpris. Incitamentet 50/50 innebär att billiga- re/dyrare kostnader för det som beställts delas lika mellan entreprenör och beställare. Nya billigare/bättre lösningar uppmuntras. Incitamentet kan variera
i fördelning mellan entreprenör och beställare och även beroende på om rikt- priset över- eller underskrids.
Typ 6 Funktionskontrakt
Danmark: I funktionskontrakt skall entreprenören under hela kontraktperioden se till att funktionskraven följs, oavsett vilka kostnader detta medför. Det an- vänds fasta årliga eller halvårliga betalningar som indexregleras. Det betyder att den årliga betalningen inte nödvändigtvis reflekterar de verkliga utgifterna, som kan variera från år till år. Om möjliga ändringar avtalas separat mellan entreprenören och beställaren.
I huvudsak sker den ekonomiska regleringen på två sätt, där den oreglerbara delen regleras med fast pris som indexjusteras årligen efter ett sammansatt entreprenadindex, samt den reglerbara delen som regleras med överenskom- na á-priser efter utförd mängd. För de åtgärder som saknar á-pris sker re- glering enligt självkostnadsprincipen med förutbestämda påslag för arbetsled- ning och arvode. Betalningen sker månadsvis efter upprättad betalningsplan. För vinteråtgärder sker reglering månadsvis efter utfall från beräkningsmodel- len, Väders Kombi eller alternativt efter verkligt utförda kilometer väg eller ut- förda timmar och resursförbrukning. De flesta funktionskontrakten i Norge har fast pris för vinterentreprenader, några har betalning efter utförd mängd.
I vissa delar förkommer bonus, avdrag och viten. Dessa är kopplade till kon- troller av uppnådd standard och andra kvalitetskrav eller kopplade till resurs- förbrukning, miljöfordon, överlast, brister i trafikanordningar mm.
I Finland räknas gottgörelsen/återbäringen en gång i året på våren ifall vin- terns svårhets-schema används. I driftentreprenaden kan fås bonus för kund- nöjdhet eller då det användas lite vägsalt.
Driftsindexen har i Norge utvecklat sig under de senaste 7 åren: 2000=100, 2 kvartal 2007=127,6. I några kontrakt sker regleringen kvartalsvis, andra kon- trakt har årlig reglering som är baserat på genomsnittet av de sista 4 kvarta- len.
I Sverige indexuppräknas vägverkets driftområden en gång per år i september med 90 % av det sammansatta indexet.
Så här ser indexkorgen ut för grundpaket drift i Sverige.
Stenmaterial | 15 % |
Arbetarlöner Maskinförare | 5 % |
Arbetarlöner Väg och Ban | 12 % |
Tjänstemannalöner | 8 % |
Övriga maskiner | 10 % |
Transporter | 35 % |
Dieselolja | 5 % |
Allmänkostnader | 10 % |
Nedanstående tabell visar indexutvecklingen i Sverige och Danmark med det sammansatta indexet från 2000–2007.
ÅR | Indextal |
2000 | 100 |
2001 | 104 |
2002 | 106 |
2003 | 108 |
2004 | 111 |
2005 | 115 |
2006 | 120 |
2007 | 123 |
I Danmark används flera olika kostnadsindex från Danmarks Statistik, t.ex. för lönekostnader, körning med lastvagn, material, bränsle, asfaltarbeten och be- tongkonstruktioner m.fl. Ofta räknas ett gemensamt driftsindex för reglering av fleråriga avtal.
8 Kontroll och uppföljning
I Sverige och Norge sker besiktning enligt AB/ABT/i Finland enligt YSE:
• Förbesiktning (när det tas i anspråk)
• Slutbesiktning
• Garantibesiktning.
Besiktning enligt kontrakt:
• Övertagandebesiktning
• Årlig besiktning.
Kontroller:
• Egenkontroll med besiktning och inspektion som utförs av utföraren och som verifie- ras för beställaren
• Löpande kontroller med kontrollant från beställaren
• Stickprov som utförs av beställaren eller av honom utsedd kontrollant (Byggledare)
• Slutkontroll
• Trafikanordningskontroller.
Revisioner:
• Interna revisioner. Utförarens egna revisioner på den egna verksamheten
• Externa revisioner. Beställarens revisioner på utförarens verksamhet
• Certifieringsrevisioner. Certifieringsorganets revision på beställaren eller utföraren.
I Finland har entreprenören ansvar för kvalitén och beställaren gör endast stickprov. Be- ställaren använder nuförtiden i större utsträckning konsulter för att göra stickprov.
I Norge används i dagens läge sällan konsulteringshjälp vid kontroller, det gäller både på- börjande av projekt och löpande kontroll.
I Sverige används normalt egen personal till byggledning och stickprovskontroll. Vid toppar hyrs konsulter in för båda arbetsuppgifterna. Andelen konsulter är ca 10-20 %. Utveckling- en pekar mot att konsultandelen kommer att höjas i Sverige.
I Danmark utförs 3 typer av kontroll:
• Entreprenörens egenkontroll, eventuellt supplerat med extern kontroll på laboratori- er eller liknande
• Myndigheternas stickprovkontroll
• Allmän kontroll, där både entreprenör och myndigheterna deltar i kontrollen
Då det i Danmark uppskattas att en opartisk kontrollinstans skall företa kontroll på myn- digheternas vägnar, kan arbetet utföras av en konsult. Konsultens arbete kan uppdelas i
två faser: igångsättning av entreprenaden och löpande kontroll under en eller flera perio- der under entreprenadens förlopp.
9 Kundperspektiv
I Sverige och Finland får trafikanterna information via massmedia samt på Vägver- kets/Vägförvaltningens hemsida. Där kan trafikanterna få uppgifter om Vägver- ket/Vägförvaltningen, pågående vägarbeten, läget på vägarna, mm.. I Sverige ger Vägver- ket även ut en tidning på våren kallad ”Sommarvägen” och på hösten ”Vintergatan” med information till allmänheten. I Finland publiceras varje vår en vägarbetskarta, där vägbyg- gena som stör trafiken framställs.
Vägverket har också dialogprojekt s.k. trafikantråd på alla nya driftområden där det ingår representanter för trafikanterna samt för beställaren och entreprenören. Trafikantråden kan ha olika inriktning t.ex. medborgarna, näringslivet, skogsnäringen, skola och barn mm.. Trafikanterna får här lämna sina synpunkter och Vägverket kan informera om be- ställd standard mm., så förväntningarna kan hållas på rätt nivå. Vägverket har även en kundtjänst dit trafikanterna kan ringa. Många vänder sig även direkt till Vägverkets entre- prenörer via deras journummer där kundernas samtal tas emot och dokumenteras. Väg- verket har också ett antal serviceåtaganden. Med detta menas en utfästelse till trafikanter- na att leverera tjänster till en viss kvalitet. För närvarande finns det 12 stycken. I Finland utvecklar man liknande trafikantråd som i Sverige.
I Sverige och Finland finns det även kundansvariga (KA) för olika kundgrupper t.ex. när- ingslivet, yrkesverksamma, barn och äldre. Dessa träffar intresseorganisationer, regionala företrädare för olika kundgrupper m.fl. och får synpunkter på verksamheten samt fångar upp brukarnas behov.
I Sverige har Vägverket även genomfört en utbildning för driftentreprenörerna om hur de skall ta hand om kunderna och kundrelationerna. I Finland får entreprenörerna bonus för kundnöjdhet.
För att ta reda på hur kunderna uppfattar Vägverket och vägarna mäts kundernas nöjdhet regelbundet via enkäter t.ex. NKI (nöjd kundindex) och trafikantbetyg. Dessa är för grova för att se skillnaden mellan olika kontraktstyper.
I Sverige kan kontakt med Vägverket fås genom telefonsamtal, skrivelser och e-post samt via trafikantråden och kundansvariga. Trafikanterna kan även kontakta kundtjänst. Trafi- kanterna kan genom att lämna synpunkter påverka t.ex. viss klassning av vintervägar och plogrundornas utformning, prioritering av beläggningsobjekt mm.. Vägverket har även ett system kallat Kundskap där kundernas synpunkter följs upp.
I Norge får trafikanterna information via internetsidor (xxx.xxxxxxxx.xx), media, skyltar, broschyrer mm. Trafikanterna kan även kontakta Statens vegvesen, telefonummer 175 som är i bruk dygnet runt. Kundernas nöjdhet mäts via årliga intervjuver. Med intervjuverna mäts trafikanternas nöjdhet med framkommligheten på vägnätet (på sommaren och vintern). Entreprenörer som har funktionskontrakt har egna telefonnummer för kunderna.
I Norge har alla kommuner egna internetsidor och de flesta kommuner har egna ”anmälningsscheman” (meldingsskjema) trafikanterna kan fylla i.
Vägförvaltningen har även en kundtjänst dit trafikanterna kan ringa. Många vänder sig även direkt till Vägförvaltningens entreprenörer via deras journummer där kundernas sam- tal tas emot och dokumenteras. Vägförvaltningen har också ett antal serviceåtaganden som t.ex. rörelsemöjligheter på vintern, rörelsemöjligheter på sommarn, rörelsemöjligheter på vägbyggen och tillstånds-kunder.
I Finland gör Vägförvaltningen nöjdhetsundersökningar som t.ex. sommarundersökningar och vinterundersökningar. Kontakt med Vägförvaltningen kan fås genom telefon, brev och e-post samt via trafikantråden och kundansvariga. Trafikanterna kan även kontakta kund- tjänsten. Trafikanterna kan i framtiden genom att ge feedback påverka t.ex. viss klassning av vintervägar och plogrundornas utformning, prioritering av beläggningsobjekt mm. Väg- förvaltningen har även ett system kallat Kundskap där kundernas synpunkter följs upp.
Kundperspektiv i förhållande till kontraktstyperna i Sverige:
Typ 1 Egen regi
Kunden/trafikanten har lätt att veta vem de skall vända sig till vid problem eftersom beställare och utförare är en och samma juridiska person.
Typ 2 Intern beställning: Se punkt 1.
Typ 3 Utförandeentreprenad
Kunden har svårare att veta vem de skall vända sig till vid problem när beställaren och entreprenören är skilda juridiska personer. Det kan vara svårt att få ut budskap till entreprenören och deras underentreprenörer om hur de skall bemöta kunden/trafikanten.
Typ 4 Totalentreprenad
Kunden har svårare att veta vem de skall vända sig till vid problem när beställaren och entreprenören är skilda juridiska personer. Det kan vara svårt att få ut budskap till entreprenören och deras underentreprenörer om hur de skall bemöta kunden/trafikanten.
Typ 5 Partneringkontrakt
Eftersom de gemensamma målen skall vara dialogade ut till alla i organsiationen så är det lättare för alla att veta hur man bemöter kunden/trafikanten. Normalt är nöjd kund/nöjd trafikant ett gemensamt mål i projektet.
Typ 6 Funktionsentreprenad
Kunden har svårare att veta vem de skall vända sig till vid problem när beställaren och entreprenören är skilda juridiska personer. Det kan vara svårt att få ut budskap till entreprenören och deras underentreprenörer om hur de skall bemöta kunden/trafikanten.
I Danmark har kundperspektivet flera nivåer:
Trafikanternas möjlighet att påverka vägmyndigheterna:
• Strategiskt genom vägregelarbete
• Lokalt genom press på politikerna
• Möjlighet att klaga vid de aktuella entreprenaderna
Effekten av påverkningarna för de enkla kontraktstyperna har inte mätts, men partneringavtalen har visat sig medföra en mer smidig arbetsgång, med större möjligheter för processoptimering och hänsyntagande av trafikanter, de som bor i närheten och miljön.
Myndigheternas krav om reduktion av påverkningar:
• Arbete under tidsperioder då det inte finns mycket trafik
• Bullersamma arbetsuppdrag i trafikstärkta perioder
• Omläggning av trafik
• Krav om reduktion av miljöbelastande arbetsmetoder
• Ändring av avspärningar, när det uppstår behov eller klagas
• Uppsamling av vattnet som används för att tvätta graffiti
• Användning av vatten till dammbindning vid gatusopning
• Bortförning av snö.
Myndigheternas och entreprenörernas information till medborgare och trafikanter:
• Information via myndigheternas hemsidor, t.ex. xxx.xxxxxxxx.xx
• Meddelanden via TV och radions P4
• Korta mobiltelefonnumror där det fås trafikupplysningar då det är frågan om större vägarbeten
• Utdelning av information till dem som bor nära byggplatsen
• Annonsering i lokala tidningar
• Skyltning
• Möjligheter i framtiden: upplysningar via GPS navigationsanläggningar.
10 Fördelar och nackdelar för entreprenör och bestäl- lare
Typ 1 Egen regi Fördelar:
Sverige och Finland: Eftersom beställaren utför arbetet i egen regi är det lätt att styra utförandet. Beställaren har lättare att tillgodogöra sig erfarenheter från utförandet. Även planerbarheten för arbetenas utförande är god. Bestäl- laren tar mindre risk att priset ökar samt att resurserna inte finns att tillgå vid t.ex. högkonjunktur.
Danmark:
Entreprenören:
• Arbetet är tryggat, och det är ingen konkurrens
Byggherren:
• Känner entreprenören, och behöver inte utarbeta utbudsmaterialet, avhål- ler bestämmelser m.fl.
• Beställningarna behöver inte följa bestämda på förhand avtalade procedu- rer, men kan ske helt enligt uppdraget.
Nackdelar:
Sverige och Finland: Utan ekonomiska incitament eller liknande blir utförandet och organisationen lätt ineffektiv. Det blir lätt ett egenvärde att sysselsätta egen personal utan att se till nödvändigheten i utförandet. Beställaren får be- tala för en organisation även om den inte alltid används. Det finns inte alltid någon handling att följa vilket gör att beställaren inte alltid tänkt igenom vad som skall utföras tillräckligt väl.
Danmark:
Entreprenören/Byggherren:
• Ingen konkurrens som skulle säkra utveckling och effektivitet
• Ingen genomsiktighet i kostnaderna och därmed det befintliga förbruket
• Politiskt styrt.
Typ 2 Interna Beställare
Fördelar:
Sverige och Finland: Eftersom beställaren beställer internt är det lättare att styra utförandet. Beställaren har lättare att tillgodogöra sig erfarenheter från utförandet. Även planerbarheten för arbetenas utförande är god. Beställaren tar mindre risk att priset ökar samt att resurserna inte finns att tillgå vid t.ex. högkonjunktur.
Danmark:
Entreprenören:
• Säker på arbetet
• Ekonomisk styrning och incitament till utveckling och effektivitet.
Byggherren:
• Genomsiktlighet i ekonomin
• Känner entreprenören, då det inte har externaliserats till en främmande firma
• Möjlighet till förbättringar i utförelsen.
Nackdelar:
Sverige och Finland: Utan ekonomiska incitament eller liknande blir utförandet och organisationen lätt ineffektiv. Det blir lätt ett egenvärde att sysselsätta egen personal utan att se till nödvändigheten i utförandet. Beställaren får be- tala för en organisation även om den inte alltid används. Förfarandet kan även leda till onödig byråkrati.
Danmark: Entreprenören/Byggherren:
• Ingen konkurrens
• Politiskt styrt
• Utveckling och effektivisering är inte nödvändigt.
Typ 3 Utförandeentreprenad Fördelar:
Sverige och Finland: Dessa entreprenader leder oftast till god och pris- pressande konkurrens. Mindre risktagande för entreprenören eftersom utfö- randet är styrt. Stimulerar produktivitetsutveckling.
Danmark: Entreprenören/Byggherren:
• Klar fördelning av ansvar
• Byggherren är ansvarig för produktval och utförelsetidpunkt
• Konkurrens av uppdrag.
Nackdelar:
Sverige och Finland: Kräver mycket av beställaren i ett inledningsskede för att beskriva entreprenaden. Eftersom entreprenaden är styrd finns risk för att ent- reprenadformen ej stimulerar produktutveckling. Det krävs även en del kon- troller för att beställaren skall vara säker på att han får vad han beställt.
Danmark:
Byggherren/ Entreprenören:
• Byggherren är ansvarig för produktval och utförelsetidpunkt
• Ingen indragelse av utförarens kompetenser i projektet.
Typ 4 Totalentreprenad Fördelar:
Sverige och Finland: Entreprenören har stort utrymme att påverka utformning- en och utförandet. Befrämjar både produkt- och produktivitetsutveckling.
Danmark:
Entreprenören:
• Indragelse av utförarens kompetenser i projektet
• Klar fördelning av ansvar
• Entreprenören övertar delvis ansvaret för produktval och utförelsetidpunkt.
Byggherren:
• Klar fördelning av ansvar
• Entreprenören övertar delvis ansvaret för produktval och utförelsetidpunkt.
Nackdelar:
Sverige och Finland: Större risktagande för entreprenören. Färre anbudsgiva- re vid dessa kontraktstyper vilket ger mindre konkurrens. Det gäller även för dessa entreprenader att beställaren definierar entreprenaden väl.
Danmark:
• Entreprenören övertar ansvar för val av produkt och utförelsetidpunkt
• Byggherren mister kompetenser.
Typ 5 Partnering kontrakt Fördelar:
Sverige: Samsyn mellan beställare och entreprenör tillsammans med ekono- miska incitament ger förutsättningar för att projektets totalekonomi blir god. Befrämjar utveckling. Samarbetsklimatet gör att projekten blir mer attraktiva vid rekrytering.
Danmark:
Entreprenören och byggherren:
• indragelse av utförarens/byggherrens kompetenser i projektet genom in- dragelse och löpande lärning
• arbetsform präglas av ömsesidig respekt och tillit om mål och ekonomi
• oenigheter förebyggs i starten och löses i dialogen efter den fastställda processen/planen
• öppenhet och kommunikation
• Produkt och utförelseprocess optimeras - erfarenheter, lokalkännedom, al- las kompetenser
• Kommunikation förbättras, så förlust tid och tidsförbruk för tvister minskas - med öppenhet, klar kompetens delegering och -system (t.ex. ”early war- ning” system)
• Allas kompetenser och kunnande blir använt - tekniskt, administrativt, sy- nergiskt
• Incitamenter - vinstdelning (centralt, decentralt), bedömning, arbetsmiljö och interesse.
Nackdelar:
Sverige: Mer resurskrävande organisatoriskt. Svårare att handla upp/utvärdera i anbudsskedet om många ”mjuka” krav skall bedömas.
Danmark:
Entreprenören och bygherren:
• Extra kostnader vid partnering i förhållande till delad entreprenad m.fl., men ju mera partnering inarbetas, ju färre extra kostnader vill det vara
• Det läggs stor vikt på samarbete. Parternas samarbetsförmåga ingår som en självständig konkurrensparameter och är avgörande för hela kontrak- tets förlopp och framgång. Det är en mycket personberoende samarbets- form, som därmed är mycket sårbar och överför ändringar i organisatio- nernas personsammansättning genom kontraktperioden
• Vilja och förmåga till partnering samarbete hos bägge parterna är avgö- rande.
Typ 6 Funktionsentreprenader
Fördelar:
Sverige och Finland: Entreprenören har stort utrymme att påverka utformning- en och utförandet. Befrämjar både produkt- och produktivitetsutveckling. Enligt finska erfarenheter möjliggör denna typ av kontrakt innovationer och utveck- ling av verksamheten.
Danmark:
Entreprenören:
• Långa kontrakt (10-20 år)
• Fast årlig betalning
• Entreprenören övertar ansvaret för val av produkt och utförelsetidpunkt
• Klar fördelning av ansvar.
Byggherren:
• Entreprenören övertar ansvaret för val av produkt och utförelsetidpunkt
• Incitament till utveckling av långtidshållbara beläggningar
• Fast årlig betalning
• Snabb förbättring av vägtillstånden
• Asfaltkonton kan inte längre användas som ”kassekredit”
• Vägarnas vägunderhålltillstånd säkras
• Klar fördelning av ansvar
• Fast samarbetspartner i 10-20 år.
Nackdelar:
Sverige och Finland: Större risktagande för entreprenören. Färre anbudsgiva- re vid dessa kontraktstyper vilket ger mindre konkurrens. Det gäller även för dessa entreprenader att beställaren definierar entreprenaden väl. Enligt finska erfarenheter kan funktionskraven ibland vara för svåra att tolka.
Danmark: Byggherren/ Entreprenören:
• Fast samarbetspartner i 10-20 år - lång period ifall samarbetet inte funge- rar (man kan köpa sig ut)
• Fast årlig betalning, kommunen mister ekonomisk flexibilitet
• Entreprenören övertar ansvar för val av produkt och utförelsetidpunkt
• Entreprenören övertar riskerna – kan leda till högre priser.
I Norge har de olika kontraktstyperna olika riskprofil för beställare och entreprenör. En stor del av dagens funktionskontraktsuppdrag baseras på fast pris. Detta har lätt till att vinter- kontrakten har gett entreprenörerna stor och oönskad risk. I flera städer har man övergått till mängduppgjorda kontrakt i vinterdriften.
I Norge styrs kontrakt som är enhetsprisbaserade av beställarens årliga budgeter. Vinter- underhåll betalas oberoende av budgeten – en ”tung” vinter betyder mindre sommarupp- drag. I Norge upplevs det att entreprenörbranschen har mycket att göra, detta får tidvis den konsekvensen att mängduppdrag tar längre tid att utföra än önskat.
I Norge kan stora och långvariga kontrakt vara en fördel för både beställaren och utföra- ren, men sådana kontrakt utesluter ”mindre” entreprenörer.
11 Utveckling, förbättring och framtidsperspektiv
Var är vi om 10 år ? Bredare utbud, indragning av entreprenörer i planläggningsfasen och/eller tillbudsfasen, t.ex. planläggning av vinterunderhåll eller material till vinterunder- håll.
Framtidsperspektiv:
• Branschen bör framta allmänna bestämmelser för drift och underhåll. Kanske även en AMA (Sverige, Norge)
• Xxxxx form av upphandling vid offentlig upphandling som förenklar upphandling av partneringkontrakt där inte priset är avgörande (Sverige, Norge)
• Partnering har kommit för att stanna.
I Finland fungerar marknaden för skötsel och underhåll av vägnätet bra. T.ex. sex olika entreprenörer håller på med Vägförvaltningens underhållsentreprenader. Det gamla Väg- verket (numera statens affärsföretag Destia) står för ca 2/3 av underhållet på marknaden. Det estniska företaget A/S Teho har en marknadsprocent på 6 %. Den nya regeringen har i regeringsprogrammet lovat, att det i början av år 2008 formas ett aktiebolag av Destia, som ägs av staten.
I Finland förlängs fortfarande avtalens tidtabell och storleken växer. Samtidigt förändras entreprenadtypernas karaktär mot serviceavtal, där entreprenören friare än tidigare kan planera verksamheten till att svara beställarens krav om servicenivå och funktion. Till avta- lens karaktär hör att belöna entreprenören för bra gjort arbete. Trafikanternas kundnöjdhet är en belöningsgrund.
I Finland kommer entreprenadtyperna huvudsakligen att vara enhetliga med typerna 4, 5 och 6. Speciellt funktionskrav och partneringskontrakt kommer att bli vanligare.
I Finland tar Vägförvaltningen i bruk en ny underhållsplan. I den kommer kundaspekten att framhävas. Likaså kommer sammarbetet med kommunerna att öka.
I Danmark skiljs det mellan tidig partnering och sen partnering. Tidig partnering är mest använt inom uppsättning av byggnader, där entreprenörens erfarenheter inarbetas tidigt i processen. Partneringavtalen inom drift och vägunderhåll på vägområdet utbjuds ofta som sen partnering, baserade på en fast grundlag och var entreprenörens erfarenheter beaktas först efter själva utbudet.
Det ligger en utmaning och några exciterande möjligheter i att utbjuda drift och vägunder- håll i tidig partnering, varvid entreprenörens erfarenheter tidigt kan tas med i projektet. Ut- över det ligger det en utmaning i att identifiera och synliggöra parternas allmänna mål och avgränsa parternas delmål, så partnering blir en samarbetsform och inte ett traditionellt entreprenadkontrakt.
I Island är partneringavtal bekant från PPP (Public Private Partnership), där entreprenören först bygger vägen och står för efterföljande drift och vägunderhåll, som t.ex. Hvalfjördur Subsea tunneln, som entreprenören överlämnar till Vejdirektoratet då hela kontraktbelop- pet är betalt genom bompengar, efter ca 18 år.
I Island används denna kontraktsform vid 1.) Byggning och drift av trafikanläggningar i för- bindelse med konstruktion och drift av Konserthallar, Konferens Center och hotell i Reyk- javik 2006-2009. 2) Hvalfjördur Subsea tunnel 1998.
Denna kontraktsform är inte i användning inom drift och vägunderhåll i Norge. I Norge finns tre motsvarande PPP-projekt (Public Private Partnership), där entreprenören först bygger vägen och efterföljer med 20 års drift och vägunderhåll. Två av projekten är nu i driftsfasen.
I Norge ses det att denna kontraktsform medför risker för gräl om den utförda mängden.
I Danmark är partneringavtal endast i begränsat omfång bekanta från PPP (Public Private Partnership), där entreprenören står för byggande av vägen samt efterföljande drift och underhåll. Denna form används inte inom traditionell drift och underhåll av vägar.
I Danmark har Vejdirektoratet och Kommunel Teknisk Chefforening, KTC, i SAMKOM regi utarbetat förmånsbeskrivelser och paradigmen för beskrivning av drift och vägunderhåll av vägar och platser. Det saknas SAMKOM paradigm-material för partnering.
I Danmark har erfarenheterna visat, att privata entreprenörers utförande av arbetsuppdrag på vägområdet har lätt till en väsentlig utveckling, optimering och synliggörelse av arbets- områden. Det har resulterat i en betydande kunskapsdelning, till nytta för entreprenörer, kommuner och Vejdirektoratet. Flera utbjudare och entreprenörer på marknaden vill med- verka till att ytterligt utveckla och dela kunskap på vägområden.
I Finland är en partneringform PPP-projekt. Dessa är undantagsfall och har i Finland varit mycket stora projekt, t.ex. Lahtisvägen och E18 Lojo-Murla, där kontraktsperioden är 25 år. I dessa projekt har kontrakten innehållit teknisk planering, byggande, underhåll och skötsel samt ordnande av byggandes finansiering. Liknande entreprenader kommer att finnas även i framtiden. Troligen kommer dessa att användas endast i stora entreprena- der.
I Sverige går utvecklingen mot större områden 1000-1500 km. Detta är ett önskemål från entreprenörerna som behöver en viss volym på verksamheten och beställaren kan effekti- visera sin verksamhet. Kontraktstiden är normalt 6 år uppdelad på två perioder med option att förlänga och någon förändring är ej på gång. En översyn av FSB (funktions- och stan- dardbeskrivning ) pågår och beräknas bli klar till 2009-års upphandlingen. En tydlig strä- van är att en gemensam Sverige-mall skall gälla i hela landet med så få lokala anpass- ningar som möjligt. Behov av lokala avsteg är tänkt att hanteras via särskilda skötselan- visningar.
Sverige har problem med ersättningsmodellen "Väderskombi" som är en indirekt ersätt- ningsform baserad på väderutfall. Många gånger får entreprenören göra åtgärder utan att få ersättning och ibland får de ersättning utan att göra någon åtgärd. Alla parter är överens om att detta ej är en hållbar modell. Det pågår ett arbete för att hitta en incitamentbaserad modell som gör att entreprenören inte tvekar att göra en åtgärd av rädsla för att ej får er- sättning. Modellen skall också sträva efter att begränsa överproduktion.
En gemensam nordisk modell för upphandling enligt GNA eftersträvas. Diskussioner pågår att ta fram en AB Drift i Sverige
I Sverige pågår en diskussion om hur den tekniska utvecklingen stimuleras av driften för att höja effektiviteten och kundnöjdheten. Under en längre tid har man haft den uppfatt- ningen att branschen löser detta själv sporrad av konkurrensutsättningen.
I Sverige behövs ett större engagemang från beställaren för att stimulera utvecklingen. Formerna för detta diskuteras men en entreprenadform som stimulerar detta kan vara partnering. Det har även diskuterats att Vägverket skall själv driva ett antal områden för att bland annat stimulera utveckling.
I Sverige är möjligheterna att få fler ungdomar till branschen en viktig fråga för alla berör- da. Att sedan behålla dem i branschen är också viktigt och då bör fokus ligga mer på sam- arbete och utveckling.
I Sverige var man en period övertygad om att kvalitetssäkring och egenkontroll skulle lösa alla problem men vikten av att beställaren engagerar sig och gör regelbundna uppföljning- ar och stickprov är numera alla överens om.
I Sverige är något som kan bli mycket bättre erfarenhetsåterföring från drift och underhåll till investeringsverksamheten.
I Norge har Statens vegvesen för perioden 2007 – 2010 vidtagit ett statsprojekt som heter ”kompetanseutvikling drift og vedlikehold”. Avsikten med projektet är att förbättra kompetensen innanför de fackområder som omfattas av drift och vägunderhåll så att uppdragen kan lösas bäst möjlig i förhållande till samhällets behov. Detta görs då:
• Eksisterande kompetenser tas vara på och vidareutvecklas
• Nya kompetenser rekryteras
• Drift- och vägunderhållskompetenser i Statens vegvesen och i branschen för övrigt vidareutvecklas och förbättra
Projektet skall starta en prosess för kompetensöverföring som skall leva vidare efter att projektet är avslutat.
12 Referenser
[1] Keskinen, Jere; Tekniska högskolan; Toimivuusvaatimukset teidem ja katujen hoi- tourakoissa; 2003; TKK-TIE-A56; INFRA-teknologiaohjelman raportti (Funktions- krav för driftsentreprenader på vägar och gator; 2003; TKK-TIE-A56; Rapport om INFRA-teknologiprogrammet)
[2] Beställar-/Utförarmodellen. Rapport nr. 8/2004.
Utskott 41: Drift och underhåll av vägar och gator
[3] Utveckling av entreprenadformer och alternativa samarbetsformer.
Utkast 20.06.2006. Gemensam Nordisk Anleggningsmarknad
[4] Funksjonskrav for drift og vedlikehold av veg. Forslag til felles krav. Juni 2006.
Gemensam Nordisk Anleggningsmarknad
[5] Partnering på vejområdet. SAMKOM-sekretariatet i Vejdirektoratet. Februar 2007.
- ved drift og vedligeholdelse. En vejledning til kommuner
[6] Almindelige Betingelser for udførelse af Bygge- og Anlægsarbejder, AB92 (Dan- mark)