HAMN 4.11 ARBETAREN

HAMN 4.11 ARBETAREN

Hamnarbetaren 4.2011 1

idag inte vill ha fast anställning

Men att påstå att ungdomar

LEDAREN: VÅRT 40-ÅRIGA FÖRBUND ALLT STARKARE

KONKURRENSVERKET SA JA TILL APM I GÖTEBORG OUTBILDAD PERSONAL RISKERAR SINA LIV KRÖNIKAN: ”EN VÄN JAG ALLTID HAR KVAR”

lån till bostad utan fast jobb?!?

någon trygghet i sitt liv eller t ex få

det, och hur ska man kunna bygga

en enda ung vuxen som inte vill ha

är totalt skitsnack! Jag känner inte

”

XXXXXXXX XXXXXXXX

LEDAREN:

Lite mer is i magen hos hamnbolagen skulle inte skada

2

011 lider mot sitt slut och vi kan se tillbaks på ett händelserikt år såväl gällande verksamheten i vårt förbund och, framförallt, i den internationellt ekono­ misk/politiska sfär där många länder drabbats av svåra problem. Sverige har hittills klarat sig förhål­

landevis bra, till stor del beroende på att vi står utanför euro­ samarbetet och istället behållit vår svenska krona men också, det skall erkännas, förhållandevis välskötta statliga finanser.

i hamnarna börjar vi nu, i varierande grad, se en viss nedgång och det är alltid oroande, inte minst med tanke den panikreaktion många av våra arbetsgivare råkade ut för i samband med den sen­ aste ekonomiska krisen 2008/2009. Ett antal bolag valde då att börja säga upp hamnarbetare förebärande arbetsbrist; en arbets­ brist som i de flesta fall visade sig vara en ren schimär. De hamn­ arbetare som fick sluta sina tillsvidaretjänster fortsatte direkt som extringar/blixt och jobbade i många fall mer än de gjort som ordinarie hamnarbetare. Så mycket för den arbetsbristen.

En stark önskan från vår sida är att arbetsgivarna nu har lite mer is i magen innan man tar till den åtgärd som definitivt borde vara den sista att ta till, nämligen uppsägningar. Dess­

värre används detta ibland som en strategi i maktspelet mellan arbetsgivare och fackföreningar och det drabbar i sin yttersta konsekvens den enskilde hamnarbetaren som ett dråpslag.

hamn- och stuveriavtalets tidigare avtalsperiod sträckte sig till den 30 juni i år och Hamnarbetarförbundets förhandlingsdele­ gation hade inför detta ett par träffar med Sveriges Hamnar. Dessa överläggningar blev i realiteten en fortsättning på de tidigare diskussionerna om det hängavtalserbjudande vi fick för några år sedan. Inget resultat nåddes heller denna gång i dessa diskus­ sioner då vi fortsatt finner att de fördelar som onekligen finns med ett hängavtal inte överväger nackdelarna som främst är fredsplikten samt att Hamnarbetarförbundet enbart blir ”sekun­ där” avtalspart. Däremot kvarstår självfallet vår strävan att vara del i ett trepartsavtal: Sveriges Hamnar, Transport och Hamn.

i det avtal som så småningom slöts mellan Sveriges Hamnar och Transportarbetareförbundet, vilket vi tidigare redogjort för,

fanns en passus om en partssammansatt s k framtidsgrupp som skall se över avtalet och försöka hitta fram till nya avtalslös­ ningar. Sådana grupper har tillsatts ett antal gånger tidigare men det nya och unika denna gång var att det gällde en trepartsar­ betsgrupp där också Hamnarbetarförbundet ingår. Arbetsgrup­ pen har träffats ett par gånger under hösten och i huvudsak försökt hitta de delar i Hamn­ och stuveriavtalet där vi tror oss kunna komma fram med gemensamma nya skrivningar. I vad mån vi kommer att lyckas med detta är osäkert i skrivande stund men man kan konstatera att överläggningarna skett i god och konstruktiv anda från samtliga inblandades sida.

i april månad 2012 kommer Svenska Hamnarbetarforbundet att ha kongress, den trettonde i ordning, för första gången i Stockholm, eller om vi skall vara petiga på Lidingö som ju är en egen kommun. Då kommer vi också att kunna fira förbundet 40­årsjubileum och det känns stort! Tänk att detta lilla förbund klarat att fortleva med oförminskad, om inte t o m ökad, styrka. Jag har skrivit det tidigare men det tål att upprepas: Detta visar på en stor styrka som finns i den fackligt decentraliserade struktur med medlemmarnas beslutanderätt som är vårt för­ bunds signum. Hamnarbetarförbundet kom till som en reaktion på den allt starkare centraliseringen som ägde, och äger, rum

i LO­förbunden och de avarter som då fanns i, framförallt, Transportarbetareförbundet. Livstidsval av de högsta fackliga företrädarna, slöseri med medlemmarnas pengar, krav om att upplösa lokalavdelningarna och allmänna pampfasoner fick hamnarbetarna att 1972, efter att de norrländska hamnarbetarna uteslutits från Transport, bilda ett eget förbund vilande på en annan, sundare facklig ideologi.

jag tror inte att det är överskatta Hamnarbetarförbun­ dets roll att påstå att vår blotta närvaro starkt bidragit till de förändringar vi sett i de stora LO­förbunden och inte minst i Transportarbetarförbundet. Men de har ännu inte, och kommer förmodligen aldrig att få, den beslutandeordning vi eftersträvar och därför kommer det att finnas en stor roll för Svenska Hamnarbetarförbundet att spela också långt efter 40­årsjubileet. Xxxxx X. Xxxx

Svenska Hamnarbetarförbundet är ett fristående fackförbund för arbetare inom hamn- och stuverinäringen, samt arbetare med likartade arbetsuppgifter.

Förbundet bildades i Örnsköldsvik 1972 och har idag 19 avdelningar med medlemmar i 28 hamnar samt på land- och flygterminaler. Målsättningen för Svenska Hamnarbetar- förbundet är att främja medlemmarnas fackliga, ekonomiska, sociala och kulturella intressen. Detta sker bla genom att verka för löntagarnas bestämmanderätt i företagen och krav på produktionens styrning i sådan riktning att löntagarnas och samhällets intressen tillgodoses på bästa sätt. Förbundet skall också verka för sociala reformer

för välfärdssamhällets utveckling och solidaritet med arbetarklassen såväl inom som utanför landets gränser.

För ytterligare upplysningar kontaktas den lokala avdelningen eller förbundskontoret

i Stockholm, tel 00- 0000000. Hamnarbetarnas A-kassa nås på telefon 000- 00 00 00.

HAMN

REN

Hemsida: xxx.xxxx.xx

INNEHÅLL 4.11

ARBETA

REDAkTION:

Ansvarig utgivare:

Xxxxx X. Xxxx

Chefredaktör:

Xxxxxx Xxxxxx

Fackredaktör:

Xxxxx X. Xxxx

Grafisk form:

Mandarin

Postadress: Hamnarbetaren, Runmarö Söderby 610

130 38 Runmarö Tel: 000-000 00 00 Fax: 00-000 00 00

Prenumeration:

100 kr/år

Utkommer:

4 gånger/år

Upplaga:

3 000 exemplar

Produktion: Mandarin Box 19019

152 25 Södertälje Tel: 00-000 000 00 Fax: 00-000 000 00

Tryck:

Grafiska Punkten, Växjö

Adressändring?

När Du ändrar adress skall Du meddela detta till:

Sv Hamnarbetarförbundet, Xxxxx Xxxxxxxxx 00,

115 41 Stockholm

Lossat 4

Grattis! 7

Hamnreportage Tunisien 8

Arbetsmiljö 14

Krönikan Xxxxx Xxxxxxx 16

Dunders Värld 17

Profilen Xxxxxxxx Xxxxxxxx 18

LOSSAT

KONGRESS 2012:

40-årsjubileum, viktiga beslut

Om knappt fyra månader, 19–21 april 2012, är det kombinerad kongress och 40-årsjubileum för Svenska Hamnarbe- tarförförbundet på Lidingö.

– Därför är det tid att planera in avdel- ningsmöten och diskutera förslag och motioner som ska skickas med respektive ombud, uppmanar Xxxxx X. Xxxx, avgåen- de förbundsordförande. Han och tillika mångårigt förtroendevalde och nuvarande IDCs Europa-koordinator, Xxxxx Xxxx,

går i pension och ska både avtackas och ersättas.

Kolla försäkringen!

På förekommen anledning uppmanar vi medlemmarna att se över sina efter-

levandestatuter i försäkringen, det är lätt att glömma bort.

1 408 medlemmar i förbundet

Trots 45 pensioneringar under 2011 har nettoantalet medlemar i Hamnarbe-

tarförbundet bara minskat med 16 perso- ner. Alltså har vi under året fått 29 nya medlemmar – välkomnak Totalt är vi

1 408 medlemmark

Mer på järnväg

till Södertälje hamn

Södertälje hamn räknar med ökande godsvolymer i framtiden. Detta på grund av ett nytt samarbete med två av Europas största järnvägsoperatörer.

Det är företagen Intercontainer, Kombi- verker och Hupac som Södertälje hamn nu skrivit avtal med. Samarbetet gör det möjligt att transportera gods från Italien och Tyskland till Södertälje via järnväg.

– Att vi samarbetar med Europas största operatörer betyder mycket för vårt arbete med att utveckla Södertälje Hamn till en ledande kombiterminal i regionen. Tidigare har vi mest hanterat trailers och containers som har lastats i Sverige. Nu får vi inter- modal last på järnväg från hela Europa, säger Xxxx Xxxxxx, vd för Södertälje Hamn.

INSÄNT

”Ta tillbaka initiativet!”

Enligt de senaste mätningarna ligger socialdemokraterna på mellan 25–28 procent i väljarstödk Samtidigt före- drar 68 procent Xxxxxxxxx som stats- minister. Ändå är loppet inte kört inför valet 2014k

Låt oss börja med den problemfor- mulering som dominerar politiken – den s k ”medelklassanalysen”. Medel- klassen förutsätts vara nästan enhet- lig (inte uppsplittrad i skikt av lönta- gare med olika livsvillkor) samt ha borgerliga värderingar. För att vinna val måste partierna vinna denna med- elklass, vilket kräver att partierna vrids åt höger. Dessa idéer finns inte

minst hos högerfalangen inom S. Mot medelklassanalysen ställer vi en annan ”berättelse” – ett producent- perspektiv vars grund är industrins

betydelse för ekonomin. Några siffror:

• Värdet av exporten motsvarar i dag ca 50 procent av hela BNP – nästan högst i världen.

• Tillverkningsindustrin svarar för cirka en tredjedel av det nyskapade värde som räknas in i BNP.

• Värdet av varuexporten har fyr- dubblats mellan åren 1965 och 2005.

Ska arbetarrörelsen återta initiativet måste S fokusera på industrins roll och med dess hjälp ”spränga” medel- klassanalysen. Försvinner industrin dras mattan undan för välfärden. Denna grundläggande insikt saknas i hela den politiska debatten.

Industrin kräver utbildning och forskning. Dessutom blir producenter

av varor och utbildning sjuka. Vård

xxxxx för att komma tillbaka i arbete. Det ömsesidiga beroendet mellan pro- ducenter av varor, utbildning och vård är uppenbart, förutom att vi alla behö- ver omsorg när vi blir äldre. Produ- centperspektivet spränger därmed den konsumentbaserade medelklass- analysen.

Xxxx S återta initiativet i samhälls- debatten kan partiet inte kapa banden till LO. I stället bör band knytas till TCO. I stället för anpassning till en abstrakt medelklass, som påstås kräva högerpolitik, behövs allianser över fackliga gränser.

Antalet anställda i de svenska stor- företagen har ökat med 30 procent på 20 år. Men ökningen sker ofta utom- landsk I Sverige däremot minskar jobben. Trots höga vinstnivåer halkar investeringarna efter. Det handlar

uppenbarligen också om makten över

vinsterna.

Arbetarrörelsen kan komma igen inför valet 2014. Men det kräver att den höger inom S som vill kapa ban- den till facket slås tillbaka. I stället måste facket sätta tonen.

Vad det ytterst handlar om är mak- ten över produktionen. Kan arbetar- rörelsen ställa denna fråga i centrum kommer många fler att kämpa för ett maktskifte 2014 än vad dagens opini- onssiffror anger.

Xxxxxxx Xxxxxxx, metallare Volvo LV, Umeå

Xxx Xxxxxxxx.

undersköterska äldreomsorgen, Kommunal

Xxx Xxxxxxxx,

handelsmedlem, ledamot kommun- fullmäktige Arbetarpartiet

Göteborgs containerterminal lämnas över till Maerskkoncernen

LOSSAT

>>

APM Terminals förvärv av con­ tainerterminalen i Göteborgs

hamn, Skandia Container Terminal, god­ känns av Konkurrensverket. Övertagan­ det kommer att ske i januari nästa år.

– Vi är mycket glada över att ärendet behandlats så snabbt. Det är positivt både för de 450 anställda i terminalen och för kunderna, säger Xxxx Xxxxxxxxxxx, styrel­ seordförande Göteborgs Hamn AB. Xxxx Xxxxxxxx har utsetts till ny vd i Skandia Container Terminal (SCT) och tillträder den 15 februari. Xxxx Xxxxxxxx är född i Danmark, har lång erfarenhet av terminal­ drift från olika delar av världen och har arbetat länge inom såväl AP Möller­Maersk som APM Terminals. Närmast kommer Xxxx från Port of Tanjung Pelepas i Malay­ sia där han arbetat som operativ chef.

Det var den 11 oktober i år som APM Terminals tecknade avtal för att driva SCT –Skandinaviens största containerter­

minal. Förra året hanterade terminalen cirka 800 000 containerenheter (TEU), vilket är 60 procent av den svenska marknaden.

APM Terminals är en av topp­fyra ter­ minaloperatörer i hamnar världen över och driver idag 60 containerterminaler i 33 länder. Bolaget ingår i den danska koncernen AP Möller­Maersk och är ett systerbolag till rederiet Maersk Line. Ter­ minalverksamheten är dock helt skild från och oberoende av rederiet. APM Terminals har alla världens containerre­ derier som kunder.

APM Terminals kommer att rulla ut ett kraftfullt investeringsprogram på 800 miljoner kronor under de närmaste fem åren. Bland annat kommer den nya ope­ ratören att investera i tre nya så kallade super post panamax­kranar, världens största kranar för att lasta och lossa con­ tainerfartyg.

Hamn4an kommenterar:

”Sorgligt, men med ett glädjebesked” För Hamn4an är det ett glädjande besked att prövningsperioden visade sig vara relativt kort, eftersom det innebär att hamnarbetarna i Skandiahamnen slipper utdragen osäkerhet. I andra avseenden är det en sorglig dag eftersom affären nu fullbordats och Nordens största contai- nerterminal lämnas över från offentlig, demokratiskt förankrad, regi till privata

aktieägare. Jättekoncernen Maersk tillåts alltså ta över ett modernt och vinst- alstrande transportnav med avgörande betydelse för västsvensk industri.

”Xxxxx-Xxxxxxx” i Halmstad för arbetsmiljöarbetet framåt

>>

19 skyddsombud från Hamnarbe­ tarförbundets södra avdelningar

samlades i Halmstad för att diskutera ak­ tuella arbetsmiljöfrågor.

Allt ifrån hantering av sopor till dålig förarmiljö avhandlades. Tips och erfaren­ heter utbyttes. Vi diskuterade även Norra distriktets förändrade organisation. Som du säkert läste i Hamnarbetaren nr 2/2011, har Norra Distriktet ombildats till ett ar­ betsmiljöutskott. Utskottet har som upp­ gift att samordna arbetsmiljöfrågor, för att skapa en gemensam linje för alla ham­ nar. Detta har visat sig vara mycket fram­ gångsrikt, och därför bestämde vi oss för att försöka kopiera deras recept.

Avdelningarna i det Södra Distriktet får bestämma om vi ska väcka det vilande dis­ triktet, och organisera ett arbetsmiljöutskott, som verkar för gemensamma linjer mellan hamnarna i söder. Tanken är också att

samverkan mellan de bägge distrikten ska ske när våra hanteringssystem är likartade. Det är väldigt viktigt att hålla gemen­

samma linjer för att undvika att vår arbetsmiljö ska användas som konkur­ rensmedel. Hur många gånger har vi inte hört: ”Ja men, så gör dom ju inte i …”.

Kan vi enas om likartade rutiner, blir det svårare för rederier och mäklare att spela ut våra hamnar mot varandra.

Foto: Xxxx Xxxxxxxx

Ett brev kommer att skickas ut till alla avdelningar i Södra distriktet, med en uppmaning att så snart som möjligt ta be­ slut om Distriktet ska väckas och ombil­ das. Om majoriteten är för ett arbets­ miljöutskott, kommer det att kallas till ett första konstituerande möte i mars 2012. Värd för mötet blir då Helsingborgsav­ delningen.

Xxxxx Xxxxx

LOSSAT

KAPELLSKÄR

Motion om järnväg till Kapellskär…

”Av såväl miljö-, konkurrens- som trafik- säkerhetsskäl är det naturligt att låta utreda frågan om järnvägsförbindelse till Norrtälje och Kapellskär för att slippa den tunga last- bilstrafiken från länderna i öst genom Stock- holm och runt Stockholm, detta alldeles oav- sett när Förbifart Stockholm blir verklighet”, skriver folkpartisten Xxxxxx Xxxxxx i en motion i riskdagen.

Han menar att en anslutning till Arlan­ dabanan är naturlig och möjliggör trans­ porter i flera riktningar. Därför vill han att Transportstyrelsen får uppdrag att ut­ reda förutsättningarna för en sådan för­ bindelse – och även beräkna vilka miljö­ vinster en sådan sträckning kan innebära på t ex 50 års sikt.

I dag passerar omkring 1,5 miljoner passagerare årligen Kapellskär. Gods­ mängden har passerat 2 miljoner ton och är häftigt växande. För bara några år sedan var antalet lastbilar som passerade tullen i Kapellskär 40 000. År 2011 blir det troligen över 60 000 och ännu högre siffror väntas eftersom flera rederier visar intresse att nyttja kajplatserna, främst beroende på kort inseglingstid och snabb av­ och pålastning.

Hamnen i Kapellskär står därför för en oerhörd ökning av tung lastbilstrafik eftersom handelsförbindelserna mellan

Sverige och främst Ryssland ökat drama­ tiskt jämfört med förhållandena före Sovjetunionens fall 1990. I dag passerar över 25 000 tunga lastbilar till och från Ryssland Kapellskär, och det gör ungefär 70 långa och tunga fordon varje dag året om.

… och en om järnväg i Blekinge …

”Det är mycket angeläget att de planer som finns för att rusta upp och bygga om i väg- och järnvägsnätet i och runt Blekinge för- verkligas. Blekinges möjligheter att förbättra tillväxten i länet och samtidigt öka handeln och förbindelserna med de expanderande länderna på andra sidan Östersjön är bero- ende av detta. Det är i högsta grad också

ett nationellt intresse på grund av Blekinges geografiska läge”, skriver socialdemokra­ tiska politikerna Xxxxxxx Xxxxx och Xxxxx Xxxxxxxx i en motion till riksdagen.

De hävdar att en utbyggd sydostlänk från Olofström till Blekinge kustbana, där anslutning finns till Karlshamns hamn, kommer att innebära kraftigt utökade möjligheter för näringslivet att utvecklas med en miljömässigt hållbar inriktning på transporterna till Centraleuropa, Balti­

BLEKINgE

kum, Ryssland och Kina. Länken kan av­ lasta godstransporter över Skåne och kan utnyttjas av exportföretag i hela Sverige. Motionerna upplyser om att enligt ledande personer på Ikea i Sverige ”… är Sydost- länken det enskilt viktigaste infrastrukturob- jektet för Ikea i Sverige”. Volvos transport­ behov öster ut ökar också med nya fabri­ ker i bl a Ryssland och Kina.

… och för ökade godsvolymer till sjöss

”För att uppnå klimatmålen måste utsläppen av växthusgaser minskas radikalt. Det kräver naturligtvis många typer av åtgärder inom alla samhällssektorer där minskade utsläpp från transportsystemet är centralt. Ser man det ur energisynpunkt är bästa sättet att transportera stora godsflöden på vatten, därnäst kommer järnvägen, sedan lastbilstrafiken och dyrast är flyget. För att framgångsrikt kunna minska utsläppen bör så mycket godstrafik som möjligt över från lastbil till järnväg och båt”, skriver Xxxxx Xxxxxx, Xxxx Xxxxxxxx och Xxxx Xxxxx ström, alla folkpartistiska riksdagsleda­ möter i en motion.

De föreslår efter en utredning och ana­ lys att Sverige med drygt 50 hamnar har en stor möjlighet att avlasta vägnätet och därmed minska klimatbelastningen. Stora godsvolymer kan då transporteras på far­ tyg med minimal energiåtgång. Det finns stora möjligheter att utveckla och öka sjöfarten både inrikes och i Sveriges när­ område och detta bör kunna genomföras relativt snabbt, menar fp­trion.

Cosco nedrustar europeiska arbetarnas rättigheter

N

LOSSAT

är de Grekiska hamnarbetarna kallade till aktion 23 november, anslöt sig hamnarbetare från nästan hela Europa. Både IDC

och ETF fanns på plats för att visa sympati för våra kollegor i Pireus. Xxxxx X Xxxx, Xxxxxx Xxxx och Xxxxx Xxxxx represente­ rade förbundet. Xxxxx Xxxx kom i egen­ skap av IDCs Europeiska koordinator.

I över ett års tid har den Kinesiska containeroperatören Cosco bedrivit verk­ samhet i en av Pireus hamnterminaler.

Verksamheten drivs utan att ta hänsyn till de arbetsrättsliga lagar som gäller i Grek­ land. Man förbjuder facklig verksamhet och ignorerar påstötningar och krav om att teckna kollektivavtal. De löner och arbetsförhållande som råder är i princip de samma som i Kina.

GRATTIS!

95 år

25/2 Xxxxxx Xxxxxx, Uppsala

70 år

1/1 Xxxxxxxxx Xxxx Xxx, Stockholm

24/1 Xxxxxxx Xxx Xxxxxx, Xxxxxxxxxxx

1/2 Xxxxxxxx Xxx Xxxxxxx, Xxxxxxx Xxxxx

4/2 Xxxxxxxx Xxxxx, Stockholm

7/2 Xxxxxxx Xxxxx, Torslanda

24/3 Xxxxxxxxx Xxxx, Vallda

91 år

10/2 Xxxxxxx Xxxxx, Halmstad

18/2 Xxxxxxxxxx Xxxx, Xxxxxx

85 år

14/3 Xxxxxx Xxxxx, Hisings Backa

24/3 Xxxxxxxxx I Xxxxxxx, Arnäsvall

65 år

23/1 Xxxxxx Xxx, Kode

Xxxx, Hisings Backa

27/1 Radovic

29/1 Xxxxxxxxxx Xxxxxxx, Holmsund

2/2 Xxxxxxxxx Xxxxxxxx, Kungsbacka

3/2 Xxxxxxxxx Xxxxx, Västerås

12/2 Xxxxxxxxxx Xxx Xxxx, Mölndal

19/2 Xxxxxxx Xxx-Xxxx, Upphärad

25/2 Xxxxx Xxxxxx, Timmernabben

27/2 Xxxxxxxxxx Xxxx, Höganäs

5/3 Xxxxxxxx Xxxxxxxx, Hisings Backa

7/3 Saaristo Jorma, Göteborg

9/3 Xxxxxxxxxxx Xxxxx, Landvetter

12/3 Xxxxxxx Xxxxx Xxx, Helsingborg

23/3 Xxxxxxxx Xxx Xxxx, Skepplanda

30/3 Xxxxxxxxx Xxxxxxxx, Skene

80 år

10/1 Edholm Lear, Sollebrunn

21/1 Xxxxxxx Xxxxx, Torslanda

26/1 Xxxxxxxxxx Xxxx, Njutånger

30/1 Xxxxxx Xxxx, Karlshamn

4/2 Xxxxxxxxx DavidVännäs

5/2 Xxxxxxxxx Xxxx, Xxxxxxx Backa

4/3 Xxxxxx Xxxx, Göteborg

75 år

11/1 Xxxxxxxx Xxxxxxx, Hortlax

24/1 Boljanic Mirca, Halmstad

28/1 Xxxxxxx Xxxx, Matfors

1/2 Xxxxxxxxxxx Xxxxx, Hisings Backa

26/2 Xxxxxxx Xxxx, Mönsterås

13/3 Xxxxxxxxxx Xxxxx, Veinge

16/3 Xxxxxx Xxxx, Lögdeå

29/3 Xxxxxxxx Xxxx, Helsingborg

60 år

7/1 Xxxxx Xxxxxx, Torslanda

8/1 Xxxxxx Xxxxxxxx, Xxxx

15/1 Xxxxxxxxxxx Xxxxx, Helsingborg

Olika fackliga organisationer har under en längre tid, utan framgång, försökt få till stånd förhandlingar och samtal med

20/1 Xxxxxxxx Xxxx Xxx, Göteborg

25/1 Xxxxxxxxxxx Xxxx Xxxxx, Torslanda

28/1 Xxxxxxxx-Xxxx Xxxx, Västra Frölunda

28/1 Xxxxxxx Xxxxxx, Höllviken

3/2 Xxxxxx Xx, Torslanda

18/2 Xxxxxx Xxxxx, Bollnäs

29/2 Xxxxxx Xxxx-Xxxx, Malmö

11/3 Xxxx Xxx, Xxxxxx

16/3 Xxxxxxx Xxx, Xxxxxx

25/3 Xxxxxxxxxx Xxxx, Göteborg

31/3 Xxxxxxxxxx Xxxxxx, Laholm

50 år

2/1 Xxxxxxx Xxxx, Norrfjärden

1/2 Xxxxxxx Xxxxxx, Sundsvall

19/2 Xxxxxxxxx Xxxxxxx, Åled

28/2 Xxxxx Xxx, Göteborg

28/2 Xxxxxxxxx Xxxx, Sundsvall

8/3 Xxxxxxxxx Xxx, Töre

10/3 Xxxxxxxxxx Xxxx, Göteborg

13/3 Xxxxxxx Xxxxx , Mölndal

14/3 Xxxxx Xxxxx, Hönö

24/3 Xxxxxxxx Xxxxx, Vellinge

25/3 Xxxxxxx Xxxx, Holmsund

30/3 Xxxxxxxx Xxx, Helsingborg

GRATTIS-bok till Trukan Zbigneiw

som fyller 60 år den 8 januari och får

boken ”Akta Hatten”!

Cosco. På IDC Europas konferens i Helsingborg, diskuterades frågan ingående. Alla var överens om att situationen i Pireus måste lösas. Vi kan inte riskera att problemet sprids vidare i andra Europe­ iska hamnar. Utförsäljning och privatise­ ring av hamnar och terminaler blir allt vanligare. Vi måste därför tydligt signalera att förhållandena i Pireus inte kommer att

tillåtas spridas till andra hamnar.

Om aktionen lyckas förändra läget för våra kollegor i Pireus återstår att se. För­ hoppningsvis ska det leda till förbättringar. Om aktionen inte ger resultat, är det kanske läge att diskutera vidare aktioner eller blockader, för att få till stånd för­ ändringar.

Xxxxx Xxxxx

HAMNREPORTAGE TUNISIEN

Fackets roll avgörande

när TUNIsIEN blev fritt

”Tunisiens fackföreningsrörelse spelade en avgörande roll vid landets nyliga omvälvning och den befann sig hela tiden i centrum för demonstrationerna.” Det berättar Xxxxxxx Xxxxxx, ordförande för tjänstemannafacket UGT i Tunisiens hamnar. Maarod och tiotusen- tals andra tunisier demonstrerade i början av året dag efter dag till landets diktator president Xxx Xxx tvingades ffy från det nordafrikanska Landet.

8 Hamnarbetaren 4.2011

KRANFÖRARNA BRIKI EzzEDUE OCH XXXxX FOUED HOPPAS PÅ HÖgRE LÖNER OCH BÄTTRE ARBETSMILJÖ

I HAMNEN EFTER REVOLTEN I JANUARI. DE PLANERAR NU BÅDA TVÅ ATT gÅ MED

I DET LOKALA HAMN- ARBETARFACKET.

Hamnarbetaren 4.2011 9

(Office de la Marine Maqrchande et des Ports) huvudkontor i huvudstaden Tunis. Bara några kilometer bort inleddes i de­ cember förra året den så kallade nord­ afrikanska demokrativåren, som från Tunisien spred sig till Egypten, Libyen, Syrien och andra länder. Men bara i Tunisien verkar ”revolutionen” ha satt sig. Här var revolten förhållandevis oblo­ dig, även om ett par hundra demonstran­ ter fick sätta livet till i sammanstötningar med Xxx Xxxx styrkor.

>> hamnmyndigheten OMMPs

Vi befinner oss i den statliga

Låga löner och stigande priser

Skillnaden är ändå stor mot i Libyen där inbördesstrider fortfarande pågår trots att diktatorn Xxxxxxxx störtades för flera månader sedan och i Egypten där orolig­ heter gång på gång bryter ut på nytt även om förre presidenten Xxxxxxx är avsatt sedan länge. I Syrien mördas dagligen människor som protesterar mot dikta­ torns styre. >

HAMNREPORTAGE TUNISIEN

> – Visst var det viktigt att vi lyckades störta diktatorn Xxx Xxx, men nu gäller det att lyfta människornas levnadsstan­ dard, framhåller Rachid.

– Många tjänstemän i hamnmyndig­ heten tjänar bara 3–400 dinarer (en dinar är knappat fem kronor) i månaden, och det är en lön som det är nästan omöjligt att klara sig på. Visst känns det som om Tunisien är på rätt väg men det kommer att ta tid att få ordning på landet. Priserna stiger och lönerna är låga. Bensinen kostar mellan sex och sju kronor litern.

– För mig är det självklart att fack­ föreningsrörelsen måste bli starkare. Själv var jag varje dag på gatorna och kämpade för frihet och demokrati. Vi behövde genomföra en ”revolution” efter att ha lidit så mycket under många år.

Xxxxxxx Xxxxxx har efter drygt 30 år i hamnbolaget en månadslön på 800 dinarer.

– Vi klarar oss genom att min fru är språk­ lärare och tjänar betydligt mer än vad jag gör.

Sju större hamnar

I Tunisien finns sju större hamnar. De två i särklass största hamnarna La Goulette och Radès ligger strax utanför Tunis. La Goulette är den enda hamn som kan ta in kryssningsfartyg och är också den största rorohamnen. Alla nya bilar som kommer till Tunisien kommer via La Goulette.

Fram till januari då Xxx Xxx störtades hade den förre presidenten och hans familj monopol på bilimporten och ägde bilkajerna. Vid vårt besök i oktober håller KIA­bilar på att lossas från en bilbåt.

– Efter revolten har kryssningstrafiken under 2011 gått ned något men i slutet av sommaren kändes det som trafiken började komma igång igen, säger Bodali Xxxxxx som är hamnkapten i La Goulette.

En av de knappt 400 hamnarbetarna i La Goulette är Xxxxxx Xxxxxxx. Han har arbetat i hamnen i sju år och är anställd av det halvstatliga stuvarbolaget STAM.

Bolaget ansvarar för stuveriet i La Gaou­ lette och Rades.

– Min lön är 400 dinarer i månaden vilket inte är mycket då jag är ensam familjeför­ sörjare, berättar 44­årige Xxxxxx. Han är gift och har en som är sex år gammal.

Deltog du i revolutionen?

– Självklart gjorde jag det. Alla jag kände ville få bort diktatorn Xxx Xxx och hans korrupta familj.

Har det blivit bättre efter revolutionen?

– Klimatet i samhället är bättre idag. Däremot hoppas jag att villkoren för oss arbetare ska förbättras. Än så länge har vi inte märkt av det så mycket i hamnen.

Ändå är jag idag optimistisk om framtiden både för mig och min familj, ja för hela Tunisien. Det var jag inte för ett år sedan.

Få använder hjälm

Arbetsveckan är för Bechir är 48 timmar.

– Efter en veckas jobb är jag rätt slut. Det är ett tufft och riskfyllt jobb. Det har

aldrig blivit av att jag gått med i facket som under Xxx Xxxx tid hade lite inflytande.

LOggAN STATLIgA HAMNMyNDIgHETEN

Men kanske är det dags att organisera sig nu när vi alla gemensamt måste bygga ett nytt och bättre Tunisien.

Trots riskerna med hamnjobbet har varken Xxxxxx eller någon av hans kolle­ ger skyddshjälm eller skyddsskor.

– Det är obligatoriskt att använda hjälm, men de flesta tycker det är besvärligt i värmen, speciellt varma sommardagar, säger hamnkapten Bodali Wassim.

50­årige Xxx Xxxxxx har jobbat som elektriker i La Goulettes hamn i 30 år. Hans lön är 700 dinarer i månaden.

– Jag hade inte stannat kvar så länge om jag inte hade trivts med mitt arbete, säger han.

– Men visst borde lönen vara högre. Vår familj klarar oss ändå hyggligt tack vare att min hustru också jobbar. Vi har två barn och bor i Tunis. Hittills har jag inte märkt att så mycket har förändrats men revolutionen var utan tvekan nöd­ vändig.

Hanterar 1 500 fartyg per år

Härnäst är det dags att besöka container­ och rorohamnen Radès. Hamnen kan ta emot sju fartyg samtidigt och alla platser är denna dag upptagna. På ett år lastar och lossar ungefär 1 500 fartyg i Radès. Ett nybyggnadsprogram planeras för att utöka kapaciteten. När tillbyggnaden är genomförd ska det gå att kunna ta emot nio fartyg samtidigt i Radès.

Överallt i hamnområdet pågår intensiv aktivitet. Men inte en enda av hamnarbe­ tarna här heller använder skyddshjälm.

– Visst det är obligatoriskt, men efter­ som du inte får något löneavdrag om du arbetar utan hjälm bryr sig ingen om be­ stämmelserna, säger Xxxxx Xxxxx, en av de 700 hamnarbetarna i Rades.

Xxxxx är kranförare och har arbetat fem år i hamnen. Han och de flesta andra som jobbar här är anställda av Stam.

– Tidigare jobbade jag som konduktör för ett privat bussföretag. Men jag trivs bättre i hamnen, berättar Xxxxx som är gift och har ett barn.

– Jobbet är omväxlande och fritt även om det ofta är stressigt att hinna med. För tillfället jobbar jag nästan hela tiden sju­ dagarsvecka. Vi har mycket att göra och övertidspengarna behövs eftersom jag

är ensam familjeförsörjare. Allt blir bara dyrare och lönen i hamnen är rätt låg.

10 Hamnarbetaren 4.2011

RADÈS HAMN

Min grundlön är 650 dinarer i månaden >

”

Efter en veckas jobb är jag rätt

slut. Det är ett tufft och riskfyllt jobb. Det har aldrig blivit av att jag gått med i facket som under Xxx Xxxx tid hade lite inflytande. Men kanske är det dags att organisera sig nu när vi alla gemensamt måste bygga ett nytt och bättre Tunisien.

HAMNARBETAREN XXXXXX XXXXXXX JOBBAR I LA gOULETTES HAMN. HAN UPPLEVER SIN LÖN PÅ 400 DINARER I MÅNADEN SOM OTILLRÄCKLIg DÅ

HAN ÄR ENSAM FAMILJEFÖRSÖRJARE.

Hamnarbetaren 4.2011 11

HAMNREPORTAGE TUNISIEN

ELEKTRIKERN BEN yAKLEF HAR JOBBAT I LA gOULETTES HAMN I 30 ÅR. ”ÄVEN OM JAg ÄNNU INTE MÄRKT SÅ MyCKET FÖRÄNDRINgAR HÄR VAR REVOLUTIONEN VIKTIg OCH NÖDVÄNDIg”, SÄgER HAN.

”VI BEHÖVDE BLI KVITT BEN ALIS KORRUPTA REgIM.”

Sahdi bor i Tunis är gift och har tre barn 20, 18 och 14 år gamla.

– För oss vanliga arbetare har inte så mycket förändrats trots revolutionen. Det mesta är sig likt även om vi förstås har en annan frihet att uttrycka oss idag. Facket har jag alltid varit med i och jag är stolt att Tunisiens fackföreningar spelade en viktig roll vid demonstrationerna och kunde mobilisera tiotusentals medlemmar.

Av de drygt 700 hamnarbetarna i Rades är ungefär 600 fackligt organiserade.

Xxxxxx fackordförande i hamnen sedan sex månader är 31­årige Khedimi Anis.

RADÈS HAMN

> och med övertid brukar det ungefär bli 950 dinarer i månaden. Utan övertidser­ sättningen skulle det vara svårt att få familjens ekonomi att gå ihop.

– Men genom att jag jobbar så mycket känner mig ständigt trött och sliten.

Deltog du i demonstrationerna i januari?

­Nej, faktiskt inte. Självklart stödde jag revolten och att diktatorn Xxx Xxx störta­ des. Fast hittills har vi inte märkt några positiva förändringar för oss hamnarbe­ tare. Lönen är samma som tidigare och arbetsmiljön har inte förbättrats, även om vi ibland hör att diskussioner pågår om att förbättra vår situation. Även om jobbet

är tufft vill jag fortsätta här. Men lite mer i lön skulle inte skada.

Är du med i facket?

­ Nej, det har inte blivit att jag har gått med. Fast nu är det nog dags att göra det. Facket kändes tidigare för kontrollerat av den gamla regimen.

Under vårt samtal dyker Briki Ezzeddue som också är kranförare upp. Inte heller han är med i facket.

– Men det är nog läge att gå med nu, funderar han. Vi behöver få hjälp att för­ bättra arbetsmiljön och att få upp våra löner och på egen hand är det svårt att få igenom detta.

Jobbat i 33 år

En verklig veteran i Rades hamn är stuva­ ren Xxxxx Xxxxxxxxx, 55. Han har jobbat i hamnen i 33 år och har en grundlön på 350 dinarer varje månad.

– Därför måste jag ta all övertid jag kan få. Jobbet är ofta tungt och kroppen blir inte starkare när man blir äldre. Men det är bara att bita ihop och fortsätta jobba kvar tills pensionen.

– Jag tillhör med andra ord den nya generationen fackliga ledare, säger han leende.

– Själv har jag jobbat sex år i hamnen och upplever att saker och ting idag lång­ samt går framåt. Relationen med vår arbetsgivare har förbättrats efter revolten och vi försöker gemensamt förbättra arbetsvillkoren och arbetsmiljön för våra medlemmar.

Mot modernt samhälle

Ett par dagar i månaden arbetat Khedimi enbart med fackliga arbetsuppgifter.

– Det är egentligen för litet och för­ hoppningsvis kommer den tiden att öka snart. Många här har organiserat sig fack­ ligt efter revolten. Fackliga organisationer i Tunisien har nytta av den goodwill de fick genom sin aktiva roll i att störta förre presi­ denten Xxx Xxx. För att Tunisien ska kunna utvecklas till ett demokratiskt och modernt samhälle var det nödvändigt att vi gjorde oss av med diktaturen, och att vi bygger upp nya demokratiska organisationer.

– För mig var det självklart att organi­

sera mig när jag började jobba i Rades. Min far arbetade i många år i hamnen och var också fackligt aktiv. Själv är jag gift och har två barn som är 1 och 3 år gamla så det är full fart på hemmaplan när jag är ledig från hamnjobbet.

Vad tror du om framtiden?

– Jag är övertygad om att Tunisien kom­ mer att få en ljus framtid, att mitt land kommer att utvecklas positivt på alla sätt. Genom att vi störtade diktaturen har luf­ ten blivit mycket lättare att andas. Själv deltog jag så ofta jag kunde det i demon­ strationerna, slutar Xxxxxxx Xxxx.

På väg tillbaka in till Tunis funderar jag på vad en demokratiaktivist sa någon dag tidigare. Att de fackliga ledare i Tunisien som det går att lita på idag antingen är kvinnor eller är under 35 år. Hamnfackets nyvalde ordförande Xxxxxxx Xxxx i Rades är visserligen inte kvinna men han har flera år kvar tills att han har fyllt 35.

Text: Xxxxxxx Xxxxxxxx

Foto: Xxxx Xxxxxxx/World Report

FAKTA Tunisien

MILITÄRENS NÄRVARO ÄR FORTFARANDE SyNLIg PÅ MÅNgA HÅLL PÅ TUNISIENS gATOR.

Tunisien har en befolkning på drygt 10 miljoner invånare. I huvudstaden Tunis bor knappt en miljon personer. Landets kustlinje vid Medelhavet är knappt 150 mil. Den årliga befolkningstillväxten är en procent och medel- livslängden är 74 år.

Historiskt var Tunisien från andra halvan

av 1800-talet en fransk koloni i knappt 100 år. Den högsta styresmannen i landet var då paschan. Vid självständigheten 1956 tog fri- hetskämpen Xxxxx Xxxxxxxx makten. Xxxxxxxx störtades 31 år senare av Xxx Xxx och i januari i år blev det alltså slut på Xxx Xxxx många år av diktatur.

Tunisien anses vara det mest sekulariserade och moderna av arabländerna och utbildnings- nivån i landet ä r hög. Universitetsutbildade arbetslösa ungdomar var mycket aktiva i demonstrationerna i vintras som ledde till att Xxx Xxx störtades.

Den officiella siffran över antalet arbetslösa ligger på ungefär 15 procent men antalet undersysselsatta är betydligt fler.

75 procent av Tunisiens handel är med länderna i EU, främst Frankrike och Italien.

ARBETSMILJÖ

Stålrulle kraschade på durken

Fem meter upp släppte lasten från lyftoket och damp ner på durken. Tur i oturen; ingen stod i vägen.

>>

Tillbudet inträffade i slutet av september när man lossade kam­

stålrullar med ett mekaniskt ok i Halm­ stads hamn. När oket landas i en stående rulle hugger tre hullingar tag i insidan så att man kan lyfta.

– Vi har använt oket i många år utan att något hänt, berättar Xxxxx huvudskydds­ ombud Xxxx Xxxxxxxx.

Men denna gång gick det galet. En hulling var sliten och tappade greppet. Huvudorsaken var bristande kontroll och underhåll av redskapet. Det är Xxxx Xxxxxxxx och arbetsmiljöansvarige Xxxxx Xxxxxxxx överens om.

– Förut svetsade man bara på hulling­ arna när de blev slitna. Nu byter vi ut dem helt, säger Xxxxx Xxxxxxxx.

– Alla tar för givet att någon annan kollat. Då kan det gå så här, säger Xxxx Xxxxxxxx och tillägger att den tidigare hamnledningens lättvindiga inställning till arbetsmiljön helt förbytts av den nya.

– I dag har jag som skyddsombud bara medvind.

Xxx Xxxxxxxx

LyCKLIgTVIS STOD INgEN I VÄgEN NÄR DEN TVÅ TON TUNgA STÅLRULLEN SLÄPPTE OCH SLOg NER PÅ DURKEN.

Foto: Halmstad hamn

Brott eller inte bakom containerkorgolycka?

ARBETSMILJÖ

>>

Containerkorgen som släppte från oket har landat på åklagaren

bord.

Den 1 februari i år började de nya före­ skrifterna om containerkorgar (Tillfälliga personlyft med kranar eller truckar, AFS 2006:07) att gälla. Knappt två månader senare skedde en olycka i Stockholms fri­ hamn för att man inte följt reglerna. När kranföraren körde iland en containerkorg

med tre man släppte den i tre hörn ett par meter ovanför kajen. De tre skadades lindrigt.

Xxxxxx var inte säkrad enligt reglerna, med kättingar till oket. Därför kunde olyckan ske (Hamnarbetaren nr 2/2011). Enligt Arbetsmiljöverket beror olyckan på att någon gjort sig skyldig till brott.

Därför har man anmält saken till åklagare. Anmälan är ytterst kortfattad och om­

ges av ovanligt mycket hemlighetsmakeri. Ingen arbetsgivare pekas ut. Man skriver bara, att det funnits ”allvarliga brister i Stockholms Hamns AB säkerhetsinstruk­ tioner” för arbetet.

Bollen ligger nu hos specialåklagare vid riksenheten för miljö­ och arbetsmiljömål (Rema) som får bedöma om något brott legat bakom olyckan.

Xxx Xxxxxxxx

>>

… så säger reglerna

Twistlocks får bara hanteras ini­ från containerkorgen. Det säger

Arbetsmiljöverket – och gör tummen ner för Sveriges Hamnar, som även vill tillåta jobb utanför korgen.

Arbetsgivarna fick nästan helt som de ville när Arbetsmiljöverkets föreskrifter om tillfälliga personlyft med kranar och truckar (AFS 2006:07) den 1 februari i år ändrades så, att containerkorgar godkän­ des för personlyft.

Men på två punkter är arbetsgivarna inte nöjda. Arbetet ska, anser de, inte bara få utföras inifrån korgen utan även utan­ för – och då med fallskydd. Därför vände de sig i somras till Arbetsmiljöverket för att regeln skulle mjukas upp.

Deras skäl: Arbetsmiljöriskerna ökar om arbetet alltid görs inifrån korgen – i synnerhet när den körs i svängkran som är svårare att hantera. Ergonomiskt är det

sämre och innebär fler lyft. Samt: ”Risken för allvarliga klämskador är stor då man

i tidspressade lägen sannolikt försöker ta eller sätta twistlock innan korgen har landat.”

Argumenten biter inte alls på Arbets­ miljöverket som, utan närmare förklaring, helt kort svarar att det ”för närvarande” inte är möjligt att ändra föreskrifterna.

Däremot går det att ansöka om undantag. Uppluckring nummer två på Sveriges Hamnars önskelista gäller den dubbla säkringen av korgen i oket, dels med spärrade vridlås och dels med kättingar. Här vill arbetsgivarna att bara de ok som saknar elektrisk frånkoppling av vridlå­ sen ska behöva ha mekanisk koppling som exempelvis kätting.

Även det önskemålet får blankt nej av Arbetsmiljöverket.

Xxx Xxxxxxxx

Körförbud mot däckskran efter att bromsarna släppt

>>

Däckskranen fungerade fint med last. Men när kranföraren firade

ner kroken till kajen för att ta ett nytt hiv släppte bromsarna. Ingen kom till skada vid det allvarliga tillbudet, som inträffade 10 november när folk från Söderhamns stuveri lastade Vanuatuflaggade m/s Fesco Vyso­ kogorsk med sågade trävaror i Orrskärs hamn. Stuveriet lade omedelbart körförbud på däckskranen och en hamnkran fick ta

över. Enligt personalchef Xxxxx Xxxxxx var kranen besiktigad, oklart av vem.

– Men ofta rör det sig om köpta pap­ per. Därför har vi krävt, att om fartyget kommer hit igen så ska kranarna vara godkända av ett svenskt besiktningsor­ gan, säger han.

På begäran av Arbetsmiljöverket ska stuveriet nu utreda tillbudet grundligt. Xxx Xxxxxxxx

KRÖNIKAN XXXXX XXXXXXX

En vän som henne har man alltid kvar

J

ag fick polio några år efter kriget, jag hade två små barn och ett minst sagt stormigt äktenskap. På sjukhuset, inne på den isolerade avdelningen,

fattade jag beslutet att skilja mig och kon­ taktade en advokat. Min man fick inte komma in. Det var enda sättet. Vi var bundna till varandra, som en slags galen­ skap, han stod på andra sidan glaset vid den isolerade avdelningen. Det var nöd­ vändigt att slita oss isär. Nödvändigt att bryta. När jag kom ut från sjukhuset var skilsmässan klar.

Hon var tjugofem år äldre än mig, jobbade på radion och försökte förklara något om kärlekens väsen. Mitt liv var trassligt och det var mycket jag behövde förstå.

– Radiohuset var litet på den tiden, alla kände alla och man var överens om att denna unga tvåbarnsmor snarast borde gifta om sig. Kanske hade man lite

för bråttom i sin omtanke. Kanske glömde man att prata igenom saken med den ny­ skilda.

Ett leende gled nästan omärkligt över hennes ansikte.

efteråt verkar de val man gör i livet självklara och de alternativ som fanns, som man brottades med blir otydliga, suddas ut, det går knappt ens att förstå hur de kunde ligga i vågskålen.

– Jag skulle gifta mig i Genève med en dansk man och gick ombord på en lastbåt från Göteborg som bland annat angjorde Marseille. Därifrån skulle det bara vara att ta tåget. Jag reste med en kollega från radion för att göra program om livet till sjöss. Reportage var inte så vanliga i slutet av fyrtiotalet, att göra radio ute i verklig­ heten. Båten var en styckegodsare. När vi passerade Vinga lyfte sig himlen, sjö­ fågeln skrek. Havet var stort och fritt.

Hon hade kunnat vara min mamma.

Vi hade jobbat lite ihop men jag kände henne inte personligen. Hennes program var alltid intressanta, ofta med en annan vinkel, men jag var helt oförberedd på vad hon skulle berätta.

– Ombord på lastfartyget fick jag kon­ takt med en sjöman.

Nu talade hon rakt ur sitt liv. Hon måste varit ungefär lika gammal som jag när det där hände. När allt bara händer. När allt är avskalat. När man undrar om det är man själv eller någon annan som håller i rodret.

– Sjömannen på styckegodsaren och jag blev förälskade. När vi kom till Xxxx seille telegraferade jag till en väninna i Stockholm för att låna pengar. Min kollega från radion for som planerat till Genève men för att meddela att bröllopet var inställt.

hon såg på mig med sina stora ögon.

– Jag fortsatte med lastbåten till Beirut. Orden svajade till.

Kanske hade jag anat det förut, men hon fick mig att se att kärlekens lagar är annorlunda. På liv och död. Det handlar aldrig om decimaler, bara om stora siffror

– ett eller noll. Ja eller nej.

– Vi tog ut lysning. Jag flög hem. När lastbåten kom tillbaka till Göteborg skulle vi gifta oss. Jag tog tåget ner från Stock­ holm. Vi hade inte setts sedan Beirut. Var det rätt? Tänk om allt bara var ett ögon­ blicks ingivelse. För en sekund drog jag efter andan.

Nu tjugofem år senare hade de tre barn. Han var smäcker, smidig, blå skjorta och blå ögon. Hon hade den där nerven i sin röst, klokheten, nyfikenheten, den där mörka klangen av att allt kan hända.

Han hade gått iland, jobbade i byggsväng­ en, hade blåkort. Hon arbetade på radio­ huset. De var ett omaka par. Han fasade för att öppna matlådan vissa dagar, gub­

barna glodde i byggfutten på hans xxxx xxxxxx, på hans vita bönor i xxxxxx och xxxxxx. Hon kunde inte ändra på sin kok­ konst. Han kunde inte ändra på sina job­ barkompisar.

hon och jag blev vänner. Vet inte om det bara var en tillfällighet, men minns dagen jag passerade in i hennes krets. Det var något i rösten. Hennes dotter som var femton hade rymt med en rysk cirkusar­ tist. Jag råkade ringa just den dagen. Hon grät, tjugofem års åldersskillnad försvann i en blink, för kärlek har ingen ålder. Inte vänskap heller. Antingen går man om­ bord eller inte.

Den ryska cirkusen var på turné åt Värmland till, artisten var sexton år och det behövde ju inte sluta som för Xxxxxx Xxxxxxx.

Hennes pappa hade gått iland, sjö­ mannen från lastfartyget till Beirut, och Värmland låg ändå inte så långt bort.

När jag var liten sas det att man skulle passa sig för lövhögarna, akta sig för att ta med händerna i de bruna höstlöven, då kunde man få polio. Men det kunde tyd­ ligen vilken trettioårig tvåbarnsmamma som helst få.

Jag såg honom bara en gång ­ sjöman­ nen. Han var smidig, stilig, lite grått kring tinningarna, brunbränd, vit skjorta och vita byxor. Det var på hennes begravning. Men en vän som henne har man kvar.

Många många år efteråt, så länge man le­ ver. Jag hör hennes röst, ser hennes ögon. Jag minns saker hon berättade.

Xxxxx Xxxxxxx,

författare och radioprogrammakare

DUNDERS VÄRLD

Xxx Xxxxxxx krönika handlar om fartkameror vs hjärtstartare

– en felprioritering av våra resurser. Vidare om polisiär dubbelmoral, högervriden politik och fotokommentarer.

D

Satsa på hjärtstartare istället för fartkameror

et finns 1 077 fasta fart­ kameror längs 295 mil svensk väg. De har nu kompletterats med 50 mobila kameror, som i

förebyggande syfte ska spara 20 liv om året. Det kan jämföras med de defibrilla­ torer (hjärtstartare) som finns i Sverige och som räddar 1 200 liv om året. Men det behövs många fler hjärtstartare, och insamlingar för inköp pågår.

då är det intressant att göra en prisjämförelse mellan fartkameror och hjärtstartare. En fartkamera kostar cirka 500 000 kr att installera. Till det tillkom­ mer en driftkostnad på 20 000 kr om året. Totalt har fartkamerorna kostat oss skatte­ betalare cirka 550 miljoner kronor i inköp och installation. Den summan skulle räcka till drygt 25 000 hjärtstartare, som skulle rädda betydligt fler än 20 liv. En felpriori­ tering till: Det dör fler i självmord än i trafiken. Mer psykologhjälp så sparas fler liv än Trafikstyrelsens nollvision.

varnade för trafikkontroll – fick

1 000 kronor i böter. Vid en trafikkontroll i Västerås stoppade polisen en bilist som varnade andra trafikanter. Det primära måste ju vara att hastigheten sänks, att då bötfälla någon som hjälper till att göra det verkar dumt. De kanske rentav skulle bötfälla sig själva för de sätter ju upp skyltar om att det är fartkameror längre fram efter vägen? Är inte det dubbelmoral från polisernas sida? Står polisen där, med sina laserinstrument för att samla in pengar till fikakassan eller står de där för att få oss bilisterna att sänka hastigheten? Om svaret är det sistnämnda borde det kvitta om hastigheten sänks av en annan bilist eller av polisen.

centerpartiets stämma valde en ny ordförande, Xxxxx Xxxx. Xxxx Xxxxxxxx

avtackades, hyllningarna och beröm hag­ lade över henne. Men varför valdes det en ny ordförande? ”Xxxx har ju varit så bra …” tyckte stämman. Jag misstänker att om hon hade suttit

CENTRAL WORLD,

BANgKOK

kvar hade centern rasat ännu mer och kanske kom­ mit under 4 pro­ centspärren. Tidi­ gare var det själv­ klart att Xxxxxxx terna var överklas­ sens parti, medan Vänsterpartiet och Socialdemokrater­ na var arbetarnas

partier. Stureplans­ högern får dock nu en tydlig politisk företrädare när Centerpartiet valde Xxxxx Xxxx som partiledare. Så to­ kigt det har blivit

när Moderaterna är det nya arbetarpartiet och Centern det nya högerpartiet. Det var inte så länge sedan som cen­ tern var ett folkrörelseparti med anspråk att företräda småfolket mot överheten.

årets thailandsresa gick till Bangkok. Denna gång var det inga problem, vare sig av vulkanaska eller av demon­

strationer. Jag var mest nyfiken på om de hade hunnit bygga upp Central World som blev nedbränd förra året. Kamerorna var naturligtvis med, det är det första jag packar ner när vi åker någonstans. Vi fick se att mer än halva Central World var klar och kommersen pågick för fullt. När vi gick fram mot den del som fortfarande var avstängd så kände man röklukten. Jag

visar tre bilder av Central World, en bild är tagen från lägenheten som vi bodde i på 24 våningen, en när elden var släckt (14 maj 2010), en hur det ser ut nu.

MODIFIERAD MOTVIKTSTRUCK I ALCUDIA.

bilden ovan är tagen i Alcudia på Mallis. Den visar en motviktstruck, modi­ fierad för att kunna lyfta tyngre än tillåtet. De har helt enkelt ställt några stenfyllda oljefat på motvikten.

Xxx Xxxxxx xxxxx@xxxx.xxx

PROFILEN XXXXXXXX XXXXXXXX

”Killen”

– från skidguide

18 Hamnarbetaren 4.2011

i Whistler till hamnarbetare i Stockholm

Xxxxxxxx ”Killen” Xxxxxxxx, hamnarbetare sedan tolv år i Stockholm, gjorde ett personlighetstest för ett antal år sedan. Meningen var att testet skulle visa vilka särskilda egenskaper och vilken läggning han har. Egenskaperna delades upp i fem kategorier och resultatet förbluffade testinstitutet.

>>

– De som stod för testet var verkligen förvånade efteråt, för

jag var lika jämn i alla fem kategorierna och det händer i princip aldrig. Så de sa ”Gör vad du vill! Om du kan välja”, avslöjar Xxxxxxxx med xxxxx xxxxxx. Visst, han erkänner att det inte alltid är så lätt att välja i tillvaron, men att hans ”bredd” ändå är hans största tillgång.

– Ja, jag har ju vänner och bekanta i alla möjliga olika sociala sammanhang och har väldigt lätt för att smälta in och få utbyte av vad det än månde vara, berättar han.

Xxxxxxxx har ända sedan barnsben varit en fysiskt aktivt grabb. Med femma i gympa såg han sin framtid som idrottslärare.

Men en syokonsulent pekade istället ut en studie­ och yrkesbana bana via 4­årig teknisk gymnasielinje.

– Det var väl bra kanske, men jag ång­ rade mig efteråt. Det var ju med idrott jag ville syssla, minns han, men konstaterar samtidigt att han minsann fått sin beskärda

FAKTA

Christer ”Killen” Xxxxxxxx

Ålder: 41 år

Familj: Xxxxx, flickvän sedan fyra år. Aktuell: Hamnarbetare i Stockholm. Xxxxxxx som extra 1999. Ledamot av Hamn- arbetarförbundets avd 1.

Intressen: ”Skidåkning – på alla ledder, allra helst genom att gå uppför med stighudar under skidorna, långt bort från liftsystem och sedan svischa utför i lössnön på ett orört berg.

Xxxxxxx – nerlagd karriär efter svår knäskada för två och ett halvt år sedan. Klättring – funderar på att börja igen. Fiske – gärna i älvar

och sjöar efter öring, harr….ja, abborre är också fint. Konst – målar absolut inte själv, men det

är trevligt att gå och titta på. Xxxxxx bl a akvarell- målaren Xxxx Xxxxx.”

Musik: ”Det mesta, förutom 80-tals synt och eurodisco. Xxxxx, Xxxxx xxx Xxxxxxxxx, Xxxxxx Xxxx, Xxx Xxxxxxx m fl. Ja, förresten även tung hårdrock och reggae när man är på det humöret

… och jazz …”

Läser: ”Ja, mycket. Allt från deckare och biografier till facklitteratur, som nu senast t ex ”I let my people go surfing” av mannen som skapade klädmärket Patagonia, en annorlunda bok om företagsekonomi kan man väl säga – och väldigt bra!”

del av idrottande både som skidlärare i Kanada, Frankrike, Nya Zeeland och USA, samt elitjuniorspelare i Spårvägen i fotboll.

– Idrotten blev och är mitt största fri­ tidsintresse och trots att jag jobbade som skidguide på häftiga vintersportorter som bland annat Whistler, Jackson Hole och Val d’Xxxxx gav inte särskilt mycket pengar. Så jag insåg att jag behövda jobba ihop pengar på andra sätt och det var faktiskt så jag kom till hamnen, berättar han.

Ville sluta efter första dagen

Xxxxxxxx hade efter gymnasiet skaffat sig såväl datasystemutbildning som truck­ körkort och när en kompis tipsade honom att ringa hamnen i Stockholm för att få sommarjobb hörde han av sig dit, bara för att få ett avsnoppande svar och att de inte ens ville ha hans cv?

– Hon på kontoret suckade till slut ett trött ”okey då”. Jag skickade in mina papper

och redan nästa dag var det annat ljud i skällan. ”Kan du börja i övermorgon!?” Så det blev en riktig rivstart.

– Första dan jobbade jag i magasin 7 med att plocka kaffesäckar. Det blev en tuff men positiv start tillsammans med Nålen, Papegojan, vår borgångne vän Xxxxxx och de andra. Jag trodde att jag inte skulle få vara kvar länge, över som­ maren bara för att få ihop pengar till en ny skidresa. Det var tolv år sedan. Och jag är kvar och jag trivs.

Xxxxxxxx ler och minns hur han ganska snart kände att han ändå kommit rätt med hamnjobbet. Många av hans kompisar undrar fortfarande vad det är i hamnen som håller honom kvar.

”

– Det allra viktigaste är kamratskapet, slår han fast. Sedan har det varit ett fritt och omväxlande jobb på kajen. Idag är det dock under förändring. Mycket av hanteringen har försvunnit. Styckegodset är i stort sett helt borta och återstår gör >

Idrotten blev och är

mitt största fritids- intresse och trots att jag jobbade som skidguide

på häftiga vinter- sportorter som bland annat Whist- ler, Jackson Hole och Val d’Xxxxx gav inte det särskilt mycket pengar.

Så jag insåg att jag behövda jobba ihop pengar på andra sätt och det var faktiskt så jag kom till hamnen”

B POSTTIDNING

Ev retur till Svenska Hamnarbetarförbundet Xxxxx Xxxxxxxxx 00, 00000 Xxxxxxxxx

> bara maskinkörning. Det innebär mindre variation och färre människor. Tänk för tio år sedan, då var det fullt i matsalen när man kom in! Idag är det tämligen glest.

Kör allt utom kran

Xxxxxxxx gör i stort sett allt som det jobbas med i hamnen ­ kör på rorobåtar, reach­ stacker på container, ombord på contai­ nerfartyg med twist lock och även som luckbas, kör gaffeltruck, har trossföring på båtar, assisterar Xxxxx Xxxxxx på perso­ nalplaneringen m m.

– Det enda jag inte gör är att köra kran. Arbetstiderna varierar, men oftast jobbar han 07–16 måndag till fredag. Utöver det kan det bli en del övertidskvällar och ibland sticker han emellan med en 80­timmars skiftvecka för att få en ledig vecka därefter. Det finns också möjlighet att köra halvveckor.

Varnar för egofixeringen

”VI FÅR SE VAD SOM HÄNDER. NORVIKS- HAMNEN SKA JU ByggAS OCH DET KÄNNS SOM ATT DET MINSKAR MED JOBB HÄR HOS OSS. MEN DET ÄR VÄL STOR CHANS ATT OM DU FRÅgAR MIg OM TIO

ÅR ÄR JAg KVAR DÅ OCKSÅ. VAD JAg HOPPAS PÅ VI SIDAN AV JOBBET ÄR ATT FÅ BARN OCH ÅKA SKIDOR, DET VILL JAg VERKLIgEN.”

HAMN

ARBETAREN

önskar

alla läsare

God fortsättning

och

Gott Nytt År!

Xxxxxxxx xxxxxx inte högerströmningarna som sprider sig i både Sverige och Europa. Strömningar som till stora delar får näring av ökande klassklyftor och där de svaga, arbetslösa och sjuka, gamla och unga drabbas.

– Jag blir förbannad av att se hur risk­ kapitalister skor sig på sjukvård och ut­ bildning, eller snarare brist på, och det känns inte som att man själv skulle vilja flytta in på ett äldreboende idag, eller bör­ ja i en resursbegränsad skola.

Xxxxxxxx tycker sig också märka en trend i samhället där den yngre genera­ tionen matas med vad som förr kallades ”sköt dig själv och skit i andra”.

– Det känns som att egofixeringen ökar; ”… bara jag får det bra så …!” du vet. I hamnarna är det väl inte så, men i samhället i stort. Även arbetsgivarna, som höjer bemanningsföretag till framtidens arbetsmarknadsmodell, undergräver soli­ daritet och gemenskap med sitt sätta att driva på för en ökad så kallad flexibilitet

i anställningsformerna. Men att påstå att ungdomar idag inte vill ha fast anställning är totalt skitsnack! Jag känner inte en en­ da ung vuxen som inte vill ha det, och hur ska man kunna bygga någon trygghet i sitt liv eller t ex få lån till bostad utan fast jobb?!? Det blir istället att oroligt hoppas och behöva vara beredd 24 tim­ mar om dygnet på att rycka ut i jobb.

Xxxxxxxx är bister, men gläds samtidigt över att de killar som börjar jobba i ham­

nen samtliga går med i facket, för att de inser att facket jobbar för dem, att hamn­ arbetarna jobbar för varann.

Bristande arbetsskydd hotar

– Sedan få vi se hur det går nu när vi blir konkurrensutsatta. Dels för att det kom­ mer in nya aktörer, och dels för vad våra nya ägare har för planer, funderar han, och kan inte låta bli att notera hur aktörer kommer in i hamnen med personal utan tidigare erfarenhet av att jobba med last­ ning och lossning av fartyg och hur de utsätter sig själva för stora risker på grund av bristande kunskaper, obefintligt skydds­ utrustning och skral arbetsmetodik.

– Det är bara tur att nån allvarlig olycka ännu inte har skett, varnar han.

Hur det ska bli framöver har han inget givet svar på. I alla fall inte när det gäller jobbet.

– Vi får se vad som händer. Norviks­ hamnen ska ju byggas och det känns som att det minskar med jobb här hos oss. Men det är väl stor chans att om du frågar mig om tio år är jag kvar då också. Vad jag hoppas på vi sidan av jobbet är att få barn och åka skidor, det vill jag verkligen.

Text och foto: Xxxxxx Xxxxxx